av Mikael Eskilandersson (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Barnäktenskap ingångna utomlands är förbjudna i Sverige. Trots detta förs många flickor utomlands och påtvingas äktenskap. Då höstterminen startade saknades elever i klassrummen. Det är dock ovisst hur många barn som påtvingas äktenskap. Det finns ringa uppgifter och undersökningar om statistik i närtid, om i vilken grad unga personer kan välja partner själv, och hur statistiken ser ut gällande påtvingade äktenskap och månggifte.
Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck noterar att kartläggning och statistik utgör viktiga underlag för att identifiera vad som behövs för att utveckla stöd till utsatta personer. Man tar även upp att nationella kartläggningar och statistik kring hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige förekommer i begränsad utsträckning. De nationella studier man tar upp är undersökningar och rapporter från åren 2007, 2009 och 2018. Nationella kompetensteamet har själva 2019 kartlagt förekomsten av bortförda personer i hederskontext och barn som då uppgavs vara gifta.
Sverigedemokraterna vill att mer regelbundna undersökningar införs gällande hur möjligheterna ser ut att själv välja partner samt förekomsten av barngifte, tvångsgifte och månggifte. Detta för att öka kännedomen om problematiken och omfattningen och för att kunna sätta in stöd till utsatta.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Ser ministern behov av att regeringen tillser att kontinuerliga undersökningar införs om hur många barngiften, tvångsgiften och månggiften som förekommer och hur möjligheterna ser ut för frivalspartnerskap?