av Daniel Riazat (V)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Under pandemin blev det tydligare än någonsin hur viktigt det är att alla får möjlighet och tillgång till utbildning samt att trösklarna in måste vara så låga som möjligt. Rekordmånga har sökt till högskolor, universitet, yrkeshögskolor och folkhögskolor. Samtidigt kan vi konstatera att föräldrars utbildningsbakgrund, klasstillhörighet och sociala förutsättningar är faktorer som spelar stor roll för unga personers möjligheter att bli antagna och klara av en högre utbildning.
Nyligen presenterade regeringen ett förslag på ett nytt omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestödet ska göra det enklare för personer med arbetslivserfarenhet att vidareutbilda sig eller läsa en helt ny utbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det är en bra idé, men samtidigt så föreslås reformen finansieras genom en extrem höjning av räntan på studiemedlets lånedel, från dagens 0,05 procent till 0,5–0,6 procent vilket har mött stora protester som även vi i Vänsterpartiet ställer oss bakom.
85 000–90 000 personer har i dag skulder hos Kronofogden på grund av studieskulder som de har haft problem med att betala tillbaka. Antalet skuldsatta har ökat genom åren och påminnelseavgifterna har också blivit betydligt högre. Därför är det svårt att förstå varför regeringen i detta läge väljer att höja räntan och därmed skuldsätta ytterligare personer, vilket även höjer trösklarna till högre utbildning.
I och med detta förslag väljer också regeringen att ställa ungas möjligheter till utbildning mot äldres möjligheter att ställa om mitt i livet, vilket vi starkt motsätter oss.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans: