av Martina Johansson (C)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Omställningen till ett mer klimatsmart samhälle kräver olika infrastrukturinvesteringar. De flesta av oss vet hur viktigt det är och vill bidra, men samtidigt vet vi också att det berör många markägare och företagare att driva sina företag.
Ett exempel på en investering för att kunna tillverka fossilfritt stål är behovet av en ny kraftledning till SSAB i Oxelösund. För att omställningen ska kunna gå fortare krävs snabbare tillståndsprocesser. Det handlar både om regelverk för att visa att man följer till exempel miljöbalken, men det är många gånger viktigare att man söker lokal acceptans för investeringen.
Genom ökad samplanering, nya sätt att se på ersättningen till markägare och, framför allt, ett tidigare samtal med berörda markägare och företagare kan den lokala acceptansen öka. Våra myndigheter och statliga bolag är ansvariga för sitt arbete, men regeringen kan på olika sätt se till att det blir ett nära samarbete mellan myndigheter och berörda på den lokala nivån för att finna den mest marksnåla investeringen.
Områden som redan är hårt exploaterade drabbas ofta av nya investeringar, vilket är naturligt, men det skapar ett större intrång än det enskilda projektet, och i dag tenderar Vattenfall AB, Svenska kraftnät, Trafikverket med flera att enbart utgå från just sitt projekt. Upplevelsen hos många markägare blir då att man drar ett streck på närmsta vägen och sedan utgår från det oavsett om det finns andra områden som redan är ianspråktagna och där det skulle vara möjligt att få ett mer marksnålt alternativ för samplanering eller olika teknikval vid byggnation.
Detta gynnar inte den lokala acceptansen och förhindrar markägare och företagare att driva sin verksamhet. Den ersättning som markägare i dag får vid intrång är baserad på markens värde, men den ersätter inte framtida förluster av inkomster.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth: