Interpellation 2021/22:423 Folkmord och ofrivillig organskörd i Kina

av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Anhängarna av den andliga meditationsgruppen falungong har sedan 20 år anledning att vara rädda. Det kinesiska kommunistpartiet (KKP) har nämligen haft som mål att helt eliminera dem. Förutom massinternering, försvinnande och tortyr används levande människor tillhörande denna grupp som källa för att möta den omfattande efterfrågan som finns inom organhandeln. Detta innebär att offren antingen dödas medan eller kort innan deras hjärtan, lever, lungor och njurar skärs ut kirurgiskt för att säljas på vad Peking stoltserar med är världens största organtransplantationsmarknad.

Falungong hade omkring 70 miljoner utövare, enligt Pekings egna uppskattningar, när Kinas president (tillika generalsekreterare för KKP) Jiang Zemin 1999 beordrade att de skulle ”elimineras”. KKP inledde omedelbart en hård kampanj mot gruppen och vidhöll enligt Kinas utrikesdepartement ”en utomrättslig, partistyrd säkerhetsapparat för att eliminera falungongrörelsen." Utrikesdepartementet rapporterar att falungongutövare i Kina nu är mellan 7 och 20 miljoner.

Mot bakgrund av dessa fasanfulla brott finns skäl att återkommande föra fram vad som sker i Kina. Även om falungongpraktikanter kan vara de främsta offren för denna obegripliga grymhet riktas det hotet också mot såväl tibetaner som kristna. Förra året slog såväl Trump- som Biden-administrationen dessutom fast att KKP bedriver ett aktivt folkmord mot muslimska uigurer och andra etniska samhällen i Xinjiang, grupper som också misstänks användas i den ofrivilliga organhandeln. Omkring en miljon uigurer har tvingats in i koncentrationsläger där det förekommer systematisk tortyr, indoktrinering, systematisk våldtäkt och tvångsarbete.

Mot bakgrund av att Sverige deltog aktivt i förhandlingarna och antagandet av den så kallade Santiagokonventionen, som antogs av Europarådet 2015, bör det ligga i utrikesministerns intresse att fler länder ansluter.

 

Utrikesminister Ann Linde önskas därför svara på följande:

 

  1. Har ministern vidtagit några åtgärder i syfte att verka för att Kina eller andra länder som i dag står utanför ansluter till Santiagokonventionen eller på annat sätt verkar för att stoppa den ofrivilliga organskörden?
  2. Har ministern lyft dessa brott i internationella sammanhang och med kinesiska företrädare, eller kan vi förvänta oss att hon gör det framöver?
  3. Skulle ministern hålla med om att det som sker mot uigurer i Xinjiangprovinsen i Kina är att betrakta som ett folkmord, och om så är fallet, vilka initiativ är ministern beredd att ta med anledning av detta?