Interpellation 2021/22:317 Nästa steg för att utveckla besöksnäringen i Sverige

av Peter Helander (C)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Sedan början av 2000-talet har besöksnäringen i Sverige haft en stadig tillväxt med runt 2,7 procent som andel av bnp. Lägger man därtill de indirekta effekterna, det vill säga besöksnäringens inköp av varor och tjänster, privata och offentliga investeringar, anställdas konsumtion och deras underleverantörer motsvarar besöksnäringen 10 procent av både bnp och sysselsättningen i Sverige.

(källa: Regeringens besöksnäringsstrategi från 2021)

I regeringens besöksnäringsstrategi som presenterades under hösten 2021 är man väldigt tydlig med att ”turistlandet Sverige ska stärkas”.

Vid näringsministerns presskonferens den 18 november 2021 lyfte han fram följande områden:

Det är en intressant lista som kommer att kräva stora insatser från regeringen för att strategin ska bli annat än en pappersprodukt i Rosenbads bokhylla.

I nuläget nöjer jag mig med att fokusera på punkterna ”hållbara transportlösningar” och ”skapa olika transportslag”.

Besöksnäringen bygger på att människor förflyttar sig. Ur strategin citerar jag: ”För att turismen ska bli hållbar är det viktigt att kunna resa till besöksmål och evenemang på ett hållbart sätt. Kollektivtrafiken är viktig i detta sammanhang”.

Regeringen lyfter fram tre saker som tecken på framgång:

Dalarna är Sveriges största besöksnäringsdestination, utanför de tre storstadsregionerna, med 15,5 miljoner gästnätter. Dalarna har fördelen att ha besökare både sommartid och vintertid. Siljansområdet och Västerdalarna kombinerat med vinterdestinationerna Sälen, Idre samt Orsa-Grönklitt är exempel på platser som ingår i norra Europas största friluftsområde. I Sälen ligger Sveriges största vinterturistort och i Idre ligger den tredje största. Bara dessa orter har 7 miljoner gästnätter årligen. De allra flesta tar sig dit i egen bil eller turistbuss. Utbudet av kollektiva lösningar som buss är väldigt begränsat, och någon tågtrafik finns inte. Nytt sedan två år är att en flygplats med både nationell och internationell flygtrafik utvecklas i Sälenområdet. I Mora finns en flygplats som i dagsläget är mer inriktad på att serva näringslivet i regionen.

I Sälen och Idre finns för den närmaste tioårsperioden mycket expansiva planer vilket kraftigt kommer att öka antal besökare. Till bilden av norra Europas största friluftsområde hör också att cirka 4 mil väst om destination Sälen ligger Norges största vinterturistort Trysil.

Sätter jag detta i förhållande till den ambitiösa strategi som regeringen beslutat om framstår många frågetecken för hur man tänkt sig att uppnå strategins mål när det gäller hållbart resande, uppnå smidighet för besökaren att kombinera olika transportsätt och öka det kollektiva resandet. Jag kan inte se några ekonomiska satsningar från regeringen som bidrar till strategins genomförande.

Just nu är det remisstid på Trafikverkets transportinfrastrukturplan för kommande tolvårsperiod. Inte heller där ser jag några riktade satsningar för att särskilt lyfta fram åtgärder som strategin framhåller. Däremot ser jag i Trafikverkets förslag hur förbättringar på starka turistvägar som riksväg 66 och riksväg 70 lyfts ur. Samma sak gäller pågående projektet med mittseparering av sträckan Borlänge–Djurås på E16 som stoppas efter att en tredjedel genomförts. Dessa tre vägar är de största stråken för besökare på destinationerna Idre och Sälen

Med ovanstående som grund vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Vilka insatser avser ministern vidta inom sitt ansvarsområde för genomförande av besöksnäringsstrategin när det gäller punkterna ”hållbara transportlösningar” och ”skapa olika transportslag”?​