Interpellation 2021/22:310 Kurdernas kamp mot IS

av Amineh Kakabaveh (-)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

För drygt en vecka sedan gick hundratals IS-terrorister till attack mot det största fängelset i Rojavaprovinsen i Syrien. Islamistiska terrorgruppen använde bilbomber, automatvapen och prickskyttar i den största attacken sedan det så kallade kalifatets fall för snart tre år sedan. Striderna hade ägt rum kring och inne i fängelset. IS-terrorister som var inne i fängelset hade känt till vad som skulle ske. De brände filtar och annat lösöre i fängelset och gick till attack mot sina fångvaktare. Ingen vet hur många som lyckades fly i kaoset som uppstod, skriver SVT. 

Enligt de kurdledda SDF-styrkorna tog man efter sju dagars hårda strider kontroll över situationen. Över 200 människor har dött varav 175 IS/Daish-terrorister. 450 fångar som rymt har fångats in. Hur många IS/Daish-terrorister som lyckats rymma är okänt. Amerikanska markstyrkor gav eldunderstöd till de kurdiska styrkorna. Samtidigt har terrorsekten tagit barnfångar som gisslan inne i al-Sinafängelset i Hasakah. Terrorsekten IS använder dem som mänskliga sköldar, skriver SVT. Tusentals civila har åter tvingats att fly i de kurdiska delarna där kriget pågått senaste veckan. Det är vinter och människor behöver skydd och stöd. 

De kurdiska styrkorna i YPG och YPJ har spelat en avgörande roll i kampen mot Islamiska staten och för det så kallade kalifatets fall. Fler än 12 000 IS-terrorister hålls i fängelser i den kurdkontrollerade delen av Rojavaprovinsen i Syrien. Av dem kommer 2 000 från utlandet och ett tiotal är svenska medborgare. 

Kurderna har länge larmat om bristande säkerhet kring fängelserna. Kurderna – särskilt kurdiska kvinnor i YPJ – har spelat en betydelsefull roll och visat världen att kvinnor förmår att kämpa för sina egna rättigheter mot patriarkaliskt hedersförtryck men också mot det värsta islamistiska barbariet genom tiderna. 

Den svenska regeringens hållning har varit klar och tydlig. Sverige har deklarerat att man kommer att stödja kurderna i kampen för deras och andra minoriteters fri- och rättigheter i både Syrien och Irak. Men Sverige har inte hörsammat de varningssignaler som kurderna har sänt ut kring säkerheten i fängelserna och al-Hol-lägret, där tusentals Daishkvinnor och -barn finns. I tidigare interpellationer och skriftliga frågor har jag lyft och efterfrågat ett svenskt engagemang för att söka stöd i andra EU-länder för att inrätta en internationell domstol för att ställa terroristerna till svars. Men tyvärr har inget EU-land velat göra det. Och Sverige har inte heller aktivt försökt få EU med på detta. Även gällande inrättande av en säkerhetszon har jag tidigare ställt frågor i olika interpellationer till utrikesministern. Kurderna, tillsammans med andra etniska och religiösa minoriteter, har styrt Rojavaprovinsen i ett antal år nu – ett unikt nyfött demokratiskt styre där kvinnor har en central roll. Det är på tiden att Sverige tar initiativ i FN och EU för att en sådan säkerhetszon inrättas i syfte att säkerställa garantier för etniska minoriteters rättigheter. Världen skådade Daishs/IS barbari och folkmord mot det yazidiska folket och andra etniska folkgrupper för sju år sedan. Tyvärr finns tendenser att en sådan fasansfull historia kan upprepas om vi inte agerar nu och snabbt i Mellanöstern. 

De kurdledda SDF-styrkorna spelade en avgörande roll för att driva ut IS/Daish från de landområden de kontrollerade i Syrien. EU-länderna har inte heller varit tydliga i sina fördömanden för att förmå turkiska styrkor att lämna Rojavaprovinsen Syrien. Det är välbekant att Erdoğans regim understöder Daish/IS mot kurderna. 

Under ockupationen av delar av Rojava och Afrin mördades och fördrevs kurder i området av den turkiska regimens soldater. Det är dags att EU-länder och andra länder i väst tänker om och lyssnar på kurdernas rop och varningar om säkerhetsriskerna i fängelserna och de av Turkiet ockuperade områdena i Syrien. Nu finns allvaret i dessa varningar bekräftade i och med angreppen på fängelserna.

En av SVT:s journalister förklarar att ”när SVT:s team bevakade IS/Daishs nederlag i Syrien för snart tre år sedan var världens blickar riktade mot kalifatets fall. Men när jag senast besökte området i höstas var nervositeten runt fängelsesituationen tydlig.”

USA har dragit tillbaka hälften av de 2 000 soldater man har stationerade i nordöstra Syrien. Turkiet har upprepade gånger bombat kurdkontrollerade områden. Säkerhetsläget i det vidsträckta territoriet är allt annat än stabilt. Oron växer nu för att attacken på fängelset i al-Hasakah var ett led i en intensifiering av IS/Daishs attacker. Också i grannlandet Irak har säkerhetsstyrkorna höjt sin beredskap, förklarar SVT.

IS/Daish har varit känt för sitt propagandamaskineri under flera år. Nu har fängelseattackerna blivit en central del av deras historia och propaganda. Innan den islamistiska terrorgruppen IS/Daish började erövra stora landområden i Irak och Syrien fritog man ett stort antal terrorister i liknande fängelseattacker. Dessa skulle senare komma att ingå i Daish/IS. Historien har ibland en benägenhet att upprepa sig om än i nya och annorlunda sammanhang, där nya konstellationer av bundsförvanter bildas i syfte att bekämpa ett folks självbestämmanderätt.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Ann Linde:

 

  1. Kommer Sverige som enskild stat och medlem av EU att göra något konkret för att understödja kurderna när det gäller säkerheten i och kring fängelserna där 12 000 terrorister i dag finns inspärrade?
  2. Kommer Sverige att i EU och FN lyfta frågan om att inrätta en internationell domstol med stöd av de 58 länder som har IS/Daish-medlemmar i sina fängelser för att döma och rannsaka dessa i dag fängslade IS-soldater?
  3. Kommer Sverige att i EU och FN lyfta frågan om Turkiets ockupation av delar av Syrien (Rojava) och ständiga hot och attacker mot den kurdiska befolkningen i grannländerna?
  4. Kommer Sverige att arbeta för att Turkiet lämnar de ockuperade områdena av Rojavaprovinsen (Afrin) och att det i FN:s regi inrättas en säkerhetszon, där kurderna redan tidigare och tillsammans med andra etniska och religiösa minoriteter mot alla odds förmått skapa en samhällsordning på jämställd och demokratisk grund?