Interpellation 2021/22:296 Livsmedelsstrategins genomslag på gårdsplanen

av Mikael Larsson (C)

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

I Sverige har vi en lång tradition av att producera sunda och säkra livsmedel. Sveriges lantbrukare och lantbruk står starka ur ett klimatperspektiv, där vårt lantbruk är mycket hållbart.

Sedan 2017 har vi en livsmedelsstrategi i Sverige som talar om hur vi ska öka produktionen av livsmedel i Sverige men även hur lönsamheten ska öka för lantbruket som näring. Har då lönsamheten blivit bättre, och har självförsörjningen och produktionen ökat i Sverige? Att ha en strategi som talar om hur vägen ska stakas ut är oerhört viktigt, men den måste också ge genomslag på gårdsplanen hos den enskilda lantbrukaren.

Lantbruket bidrar också årligen till att mängder med arbetstillfällen skapas runt om i landet. Arbetstillfällen finns inom hela kedjan av livsmedelsproduktionen, från lantbrukaren till han som hämtar mjölken eller hon som jobbar på slakteriet. Att lantbruket attraherar ungdomar som en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor och bra lön är avgörande för näringen. Förädlingsföretagen och kringföretagen som åkerier och verkstäder måste se lantbruket som en solid kund.

Att vi har en livsmedelsstrategi i Sverige ska också vara något som samtliga av de statliga verken och myndigheterna har implementerat, och de ska hela tiden stämma av att strategin uppnås när beslut ska fattas. Mat är det viktigaste vi har, och det måste värnas och stärkas. Ett exempel kan vara att när ny infrastruktur eller nya elledningar ska byggas bygger man ofta på ett sådant sätt som gör att mycket jordbruksmark tas i anspråk, och man använder inte marksnål teknik. Detta går ju helt emot strategin om att producera mer mat i Sverige och att använda jorden på rätt sätt. Åkermark är en ändlig resurs som ska hanteras med varsamhet.

Lönsamheten och stärkt konkurrenskraft är de frågor som lantbrukarna lyfter som de viktigaste punkterna för att öka produktionen i Sverige. För att långsiktigt klara detta och ge rätt förutsättningar är uppföljning och utvärdering mycket viktigt.

Utifrån ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg följande:

 

  1. Anser statsrådet att livsmedelsstrategin har gett genomslag på gårdsplanen, och om inte, har statsrådet för avsikt att ta några initiativ för att så ska ske?
  2. Anser statsrådet att livsmedelsstrategin har implementerats inom statens myndigheter och verk och att man jobbar för dess förverkligande, och om inte, vilka generella åtgärder är statsrådet beredd att vidta?
  3. Hur jobbar statsrådet och regeringen med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin?