Interpellation 2021/22:288 Beroendevården inom kriminalvården

av Johan Hultberg (M)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Sverige har en alarmerade hög narkotikarelaterad dödlighet. En dödlighet som med hjälp av ett brett arbete kraftigt skulle kunna minskas med sikte på den nollvisionen som en enig riksdag har efterfrågat av regeringen. I detta arbete är Kriminalvården en viktig aktör.

Kriminalvården bedömer att en majoritet av deras klienter, på såväl anstalter som inom frivården, har missbruksproblem. Dessvärre är det många intagna inom kriminalvården som inte får de vård- och behandlingsinsatser som de behöver. Det förklaras bland annat av ett splittrat ansvar och en ofta bristande samverkan kring den enskilde klientens situation mellan dennes hemkommun, hemregion och kriminalvården. Det gäller inte minst för personer med ett opioidberoende som i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende bör erbjudas läkemedelsassisterad behandling, LARO.

Kriminalvårdens samverkan med regionerna behöver utvecklas och förbättras avseende klienter i behov av denna behandlingsform. Detta för att säkerställa att personer som sedan tidigare är i LARO kan fortsätta sin behandling även under tiden inom kriminalvården, liksom för att klienter inom kriminalvården som är i behov av att påbörja LARO-behandling också får den möjligheten. Detta är viktigt utifrån såväl ett medicinskt som ett brottsförebyggande perspektiv. Personer med ett obehandlat opioidberoende löper nämligen hög risk att återfalla i brott.

Mot denna bakgrund har Moderaterna föreslagit att regeringen, i samarbete med Kriminalvården och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ser över hur samverkan mellan kriminalvården och beroendevården kan utvecklas. Vi har också föreslagit att regeringen ska låta utreda om det vore ändamålsenligt att ge Kriminalvården i uppdrag att också själva bedriva beroendevård. Vidare har vi även föreslagit att Kriminalvården ska ges möjlighet att initiera samordnad individuell plan, SIP, i syfte att skapa förutsättningar för en bättre samverkan kring individer i behov av insatser från olika huvudmän.

Den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall är överdoser, och frigivning från fängelse är en känd riskfaktor för överdos. Detta eftersom den beroendesjukes fysiska tolerans mot exempelvis heroin har minskat eller försvunnit när denne varit drogfri eller för att dennes droganvändning minskat under fängelsetiden. För att minska risken för överdoser och i syfte att minska den narkotikarelaterade dödligheten behöver Kriminalvården få i uppdrag att ta fram och implementera ett program för att förebygga överdoser efter frigivning.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

  1. Är ministern och regeringen beredd att se över hur samverkan mellan kriminalvården och beroendevården kan utvecklas, liksom att utreda om det vore ändamålsenligt att ge Kriminalvården i uppdrag att också själva bedriva beroendevård?
  2. Är ministern beredd att ge Kriminalvården möjligheten att initiera samordnad individuell plan, SIP?
  3. Är ministern beredd att ge Kriminalvården i uppdrag att ta fram och implementera ett program för att förebygga överdoser efter frigivning?