av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Det är inte lätt att göra rätt för den som har ett laddbart fordon. Ska elbilen laddas på en publik laddplats gäller det att ha koll på alla de olika betalningsalternativ som finns. Det finns nämligen en myriad olika krångliga betalningssystem. Jag har själv stått och försökt ladda ned appar, swisha pengar och blippa med brickor vid offentliga laddstolpar, inte alltför sällan helt förgäves. Det är ett oerhört uppsplittrat och krångligt system för bilister som i dag vill köra ett laddbart fordon utan utsläpp.
Den 15 september 2020 debatterade jag frågan om att få ett enkelt och enhetligt aktiveringssystem för de publika laddpunkterna med dåvarande energiministern Anders Ygeman (S). I den debatten utlovade han en enkel betalningslösning inom ett halvår, det vill säga i mars 2021.
Så här sa Anders Ygeman (S) i vår debatt den 15 september:
”Det var för lite mindre än en månad, kanske tre veckor, sedan som jag träffade branschen. Säg att vi har ett nytt möte om en månad eller två, så att branschen verkligen har kunnat komma överens. Om det då finns en bra lösning är implementeringstiden ett kvartal, så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår.”
När jag följde upp frågan med energiministern den 13 april 2021 var det uppenbart att regeringen misslyckats med sitt löfte. Något enkelt och enhetligt system för att aktivera de publika laddstolparna kunde ministern då inte presentera, trots att det gått över ett halvår sedan löftet avgetts. Fortfarande kan det skilja flera hundra procent mellan vad man får betala i ett system och i ett annat. Nu skriver vi januari 2022 och regeringen har ännu inte lyckats presentera en lösning för hur föraren av ett laddbart fordon på ett enkelt sätt ska kunna aktivera den publika laddstationen. Fortfarande krävs en mängd olika appar, brickor, registreringar och annat krångel för att kunna ladda bilen. Detta är under all kritik och särskilt anmärkningsvärt när huvuddelen av de publika laddpunkterna byggts upp med statliga subventioner. Fler än 65 000 publika och icke publika laddpunkter har byggts upp med stöd av det så kallade Klimatklivet. Även andra subventioner har betalats ut. Dessvärre har inte regeringen kopplat subventionerna till krav på användarbarhet för de publika laddstolparna, utan varje bidragstagare har kunnat bygga upp sitt eget specifika system.
I slutet av december presenterade regeringens elektrifieringskommission, där för övrigt infrastrukturministern är ordförande, en handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige. I handlingsplanen ges frågan om fortsatt utbyggd laddinfrastruktur stort utrymme, men det finns inte ett enda konkret förslag på användarbarhet och enhetligt betalsystem för användaren. Om inte regeringen agerar är det uppenbart att den snabbt växande skaran av elbilister i Sverige kommer att få fortsätta att dras med det laddkrångel som myriaden av olika betalsystem skapar. Regeringen skulle lätt kunna lösa frågan genom att ta initiativ till ett nationellt betalsystem för alla publika laddpunkter, precis som utlovat.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth: