av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Kriget i Etiopien mellan främst etiopiska regeringsstyrkor och tigreanska styrkor har pågått i över ett år. Tiotusentals människor har dött. Många av dem är civila offer som utsatts för massakrer och massvåldtäkter. Enligt en FN-rapport har grova krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begåtts av såväl etiopiska som eritreanska styrkor. Även tigreanska styrkor pekas ut i rapporten, som tagits fram av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) tillsammans med Etiopiens människorättskommission (EHRC).
Krigets etniska karaktär är märkbar. De senaste veckorna har över 30 000 tigreaner gripits i Addis Abeba. Det uppges ingå i en ny våg av etniskt motiverade frihetsberövanden, enligt Amnesty International. De flesta häktade, inkluderande barn och äldre människor, hålls fängslade utan åtal eller tillgång till advokat. I andra delar av landet är det oklart hur många som arresterats godtyckligt baserat på etnisk grund.
Stora brister finns i just rapporteringen, i synnerhet från Tigray och de närliggande regionerna Amhara och Afar. Men också från andra regioner i Etiopien, som Oromia, kommer rapporter om etniskt våld. Det beror inte minst på regeringens fortgående blockad av Tigray, som även försvårar det humanitära tillträdet. FN konstaterar att 35 lastbilar med förnödenheter nyligen nått den tigreanska huvudstaden, det första humanitära biståndet sedan den 18 oktober efter att den etiopiska militären återupptog flygattacker mot regionen. Samtidigt menar FN att 100 lastbilar om dagen skulle behövas för att möta de behov som finns.
Situationen i norra Etiopien är en av världens värsta humanitära kriser. Hundratusentals människor befinner sig på svältgränsen, och över 2 miljoner har drivits från sina hem och tvingats bli internflyktingar eller flytt till framför allt Sudan. Som oftast i krig är det den civila befolkningen i Etiopien som är mest utsatt, och det mänskliga lidandet är stort.
En av de mest allvarliga konsekvenserna av konflikten är det sexuella våldet. Tusentals fall av sexuellt våld har rapporterats från Tigray sedan konflikten bröt ut den 4 november 2020. FN menar dock att mörkertalet är stort angående vad både etiopiska regeringsstyrkor och tigreanska styrkor gjorts sig skyldiga till. Det sexuella våldet används som vapen i konflikten och har inneburit gruppvåldtäkter under flera dagar och att flickor från åtta år har blivit utsatta.
Sverige har potentialen att i dialog med Etiopiens regering och genom den feministiska utrikespolitiken vara en ledande kraft för att deskalera konflikten och hejda svälten och det sexuella våld som plågar den civila befolkningen.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde: