Interpellation 2021/22:174 Armeniska krigsfångar

av Arin Karapet (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I en intervju med CNN Turkiet den 14 augusti erkände Azerbajdzjans diktator Ilham Alijev att det var Azerbajdzjan som startade 45-dagarskriget i Nagorno-Karabach förra året.

Den 9 november undertecknade Armenien och Azerbajdzjan ett trilateralt eldupphör framtaget av Ryssland. Detta bör ses som ett misslyckande för EU och OSSE Minskgruppen, då man inte förmådde lösa konflikten genom diplomatiska samtal och förhandlingar. I avtalet framgår det att det ska ske ett utbyte av krigsfångar, vilket är föreskrivet i internationell rätt. Armenien har hedrat sin del av avtalet, vilket Azerbajdzjan fortfarande inte gjort, då krigsfångar i azeriskt förvar används som politiskt påtryckningsmedel.

Både EU och Europarådet har krävt att Azerbajdzjan ska återföra alla krigsfångar med omedelbar verkan, och nya från rapporter från Human Rights Watch vittnar om att Azerbajdzjan fortsätter att begå allvarliga brott mot krigsfångar, vilket bryter mot internationell rätt.

Utrikesministern har till skillnad från EU och Europarådet valt att ha en mer passiv och neutral position i frågan, vilket är anmärkningsvärt. Det återstår bara tre månader av Sveriges ordförandeskap i OSSE. Situationen i Nagorno-Karabach är fortfarande mycket osäker.

Därför är det av största vikt att Sverige använder alla tillgängliga möjliga medel och gör sitt yttersta för att säkra freden i regionen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

  1. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att Azerbajdzjan ska överlämna samtliga krigsfångar?
  2. Vilka övriga åtgärder kan ministern tänka sig att vidta mot Azerbajdzjan om landet inte samarbetar?