Interpellation 2021/22:164 Kärnkraftens hållbarhet

av Lars Hjälmered (M)

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

Inom EU sker ett arbete med att klassa, dela upp, investeringar som hållbara och inte hållbara. Det arbetet har på goda grunder skapat en stor oro i Sverige. Exempelvis finns fortfarande en risk att svensk skog inte kommer att kunna klassas som hållbar även om man lever upp till såväl svensk skogslagstiftning som frivilliga åtaganden. Det grundar sig i att EU-kommissionen godtyckligt har avgjort vad som ska räknas som hållbart genom att inte grunda besluten i vetenskap eller följt principen om teknikneutraliteten. Regeringen har därtill agerat omvittnat passivt i Bryssel kring den svenska skogen och även andra viktiga delar av vårt samhälle.

Framför oss ligger att EU-kommissionen avser att komma med förslag om hur kärnkraft i Europa ska klassas. Hållbar eller inte hållbar. Detta är en ödesfråga för Sverige, för det svenska elsystemet och ytterst för familjer och företags tillgång till bra och billig fossilfri el.

Kärnkraften står i dag för runt 30 procent av vår elproduktion och är också viktig i flera andra europeiska länder. Taxonomin kommer att vara avgörande för om man kommer att kunna ha såväl befintlig som ny kärnkraft i framtiden.

EU-kommissionen kommer sannolikt att före jul presentera förslag om taxonomin, i så kallade delegerade akter. Det är därför viktigt att Sverige nu framför en tydlig uppfattning. Att avstå från yttrande kommer att tolkas som att regeringen abdikerar och ger upp svensk kärnkraft. Tiden är således knapp för att lyckas säkra kärnkraftens framtid. Det är därför viktigt att Sverige nu tydligt, i alla tänkbara sammanhang, framför att vi anser att kärnkraft ska klassas som hållbar i taxonomin.

Både EU:s forskningscenter Joint Research Centre (JRC) och två andra EU-institutioner (Euroatoms expertgrupp och EU:s vetenskapliga kommitté för hälso-, miljö-, och nya risker, Scheer) är tydliga med att det inte finns något vetenskapligt stöd för att kärnkraften inte ska klassas som hållbar. Kärnkraften är inte mer skadlig än andra tekniker som enligt regelverket redan anses vara hållbara. Det råder alltså inga tveksamheter kring att kärnkraften ska klassas som hållbar.

Regeringen har sedan tidigare gjort allt för att obstruera i frågan. Två gånger har riksdagen, genom EU-nämnden, gett mandat till tidigare energi- och digitaliseringsministern Anders Ygeman och tidigare statsministern Stefan Löfven att framföra uppfattningen att ”svensk och europeisk kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin”. Båda valde då att inte följa riksdagen mandat. De stod inte upp för svensk kärnkraft och svenska intressen. Detta är särskilt anmärkningsvärt då andra länder talade för kärnkraften på dessa möten.

Dessutom undertecknade totalt 11 länder i höstas ett brev till EU-kommissionen med uppmaning att klassa kärnkraft som hållbart. Regeringen valde att inte underteckna brevet.

Därför vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmabar:

 

  1. Anser statsrådet att svensk kärnkraft ska klassas som hållbar inom ramen för den så kallade taxonomin?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att leva upp till och följa det mandat riksdagen gett regeringen om att ”svensk och europeisk kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin”?
  3. Avser statsrådet att ingå partnerskap med fler länder, och i så fall vilka, för att gemensamt driva uppfattningen att kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin?