Kommenterad dagordning

2022-03-07

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 15 mars 2022

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 28 februari 2022.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

2. (ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3. Direktivet om införandet av en global, lägsta skattenivå för multinationella koncerner i unionen

- Diskussions- och/eller beslutspunkt

Rådet väntas ha en diskussion om kommissionens direktivförslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Ordförandeskapets ambition är att rådet ska kunna anta en allmän riktlinje om förslaget på mötet.

Överläggning med skatteutskottet om direktivförslaget ägde rum den 17 februari och 22 februari 2022. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 14 januari 2022.

Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett förslag till direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler avseende en global minimibeskattning på 15 procent som arbetats fram inom ramen för

OECD/G20 Inclusive Framework on base erosion and profit shifting (BEPS), förkortat IF. Modellreglerna antogs den 14 december 2021 av IF.

I kommissionens direktivförslag utvidgas reglerna i förhållande till modellreglerna till att gälla även inhemska koncerner för att reglerna ska stå i överensstämmelse med EU:s grundläggande friheter. Vidare nyttjas en möjlighet som modellreglerna ger att inte endast tillämpa reglerna på utländska dotterbolag utan även på inhemska sådana.

Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22: FPM46.

Förslag till svensk ståndpunkt

Syftet med kommissionens förslag om en global minimibeskattning är att implementera OECD:s modellregler inom EU. Sverige ställer sig positivt till en global minimibeskattning och att implementeringen i EU sker genom ett direktiv. Förslaget till ett direktiv om en global minimibeskattning är omfattande och komplext. Det pågår dessutom tekniskt arbete i OECD kopplat till genomförandet. Det är sammantaget för tidigt att anta direktivet vid det kommande rådsmötet.

Det är också av central betydelse att tiden för genomförandet av direktivet bestäms med hänsyn till medlemsstaternas interna lagstiftningsprocesser. Sverige verkar för att ikraftträdandet inom EU villkoras av att ett visst antal av de länder som deltagit i förhandlingarna i Inclusive Framework är redo att genomföra förslaget om en global minimibeskattning.

4. Förordningen om inrättande av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid

- Diskussions- och/eller beslutspunkt

Rådet väntas ha en diskussion om förslaget till en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Ordförandeskapets ambition är att rådet ska kunna anta en allmän riktlinje om förslaget på mötet.

Överläggning med skatteutskottet om förslaget om att inrätta CBAM har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 mars 2022. Förslaget har inte behandlats i EU-nämnden tidigare.

2 (12)

Förslaget om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid är en del av det s.k. Fit for 55-paketet, som presenterades av kommissionen den 14 juli 2021. Förslaget syftar till att motverka det koldioxidläckage som riskerar att uppstå när EU:s klimatambitioner höjs. Mekanismen föreslås komplettera systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) genom att tillämpa motsvarande ordning vid import till EU. Enligt förslaget föreslås CBAM omfatta sektorerna stål, järn, aluminium, gödselvaror, cement och elektricitet. Vid import av dessa varor föreslås importören ha en skyldighet att köpa certifikat till ett pris som motsvarar vad en EU-producent hade fått betala enligt EU ETS. Importören föreslås få göra avdrag för eventuell kostnad för koldioxidutsläpp i form av koldioxidskatt eller motsvarighet till EU ETS som belastat varorna i källstaten.

Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM133.

Ordförandeskapets kompromissförslag innebär i huvudsak att ytterligare tullklassificeringsnummer ska ingå i förteckningen över varor som omfattas av mekanismen. Importer av varor i försändelser som inte överstiger ett tröskelvärde undantas. Ett större ansvar för en samordnad administration läggs på kommissionen, som bland annat ska tillhandahålla ett EU- gemensamt datasystem.

Förslag till svensk ståndpunkt

För att bedriva en effektiv klimatpolitik är det angeläget att motverka risken för koldioxidläckage. Enbart den fria tilldelningen inom EU ETS kommer på sikt inte att kunna motverka sådant läckage i takt med att det totala antalet utsläppsrätter minskar. Införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid är därför en förutsättning för att EU ETS ska kunna revideras på ett sätt som kan bidra till att Sveriges och EU:s klimatmål uppnås. Därutöver kan en gränsjusteringsmekanism ge aktörer utanför EU incitament att minska sina utsläpp och införa koldioxidprissättning. En gränsjusteringsmekanism bör kombineras med andra WTO-förenliga åtgärder som värnar förutsättningarna för europeisk industri att bidra till global klimatnytta genom export.

Regeringen bedömer att ordförandeskapets kompromissförslag i sin nuvarande form är linje med den ståndpunkt som överlagts med riksdagen.

3 (12)

Regeringen kan därför stödja förslaget samt eventuella ändringar som är i linje med nuvarande förslags övergripande inriktning.

Icke lagstiftande verksamhet

5. EU:s budget: rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för 2020

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en rekommendation till Europaparlamentet om att kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget för 2020.

Överläggning med finansutskottet ägde rum den 22 februari 2022. Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, Eva Lindström, presenterade revisionsrättens årsrapport för EU-nämnden och finansutskottet den 2 december 2021.

Enligt artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt så ska Europaparlamentet, på rekommendation av rådet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande. Ansvarsfrihetsprövningen sker varje år och baseras främst på revisionsrättens årsrapport från granskningen av genomförandet av EU:s budget.

I årsrapporten för 2020 godkänner revisorerna EU:s räkenskaper. De bedömer att de ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Samtidigt konstaterar de att betalningarna innehåller för många fel. För 2020 uppskattar revisorerna den övergripande felprocenten i de granskade kostnaderna till 2,7 procent, vilket är densamma som för 2019.

Sverige har sedan EU-inträdet drivit att EU-budgeten ska vara effektiv och återhållsam och att det ska finnas en god kontroll av medlen. De tre senaste åren har Sverige lagt ned sin röst.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen fäster stor vikt vid att de medel som hanteras av kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt.

4 (12)

Regeringen anser att det är allvarligt att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan kritik för alla delar av budgeten. Regeringen föreslår att Sverige lägger ner sin röst gällande rekommendationen till Europaparlamentet om ansvarsfrihet till kommissionen. Det är viktigt att kommissionen vidtar ytterligare åtgärder för att minska felen vid genomförandet av EU:s politik.

Regeringen anser vidare att rådets rekommendation inte fullt ut återspeglar revisionsrättens rapport. Regeringen föreslår därför att Sverige (tillsammans med Nederländerna) lämnar in ett skriftligt uttalande som bifogas rekommendationen.

6. EU:s budget: slutsatser om budgetriktlinjerna för 2023

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna rådsslutsatser om riktlinjer för EU:s årsbudget 2023.

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats av riksdagen.

Varje år godkänner rådet slutsatser för att tydliggöra rådets prioriteringar inför den kommande årsbudgetprocessen. Dessa syftar till att ge en inriktning till kommissionens antagande av budgetförslaget för 2023. Även Europaparlamentet tar fram riktlinjer inför att kommissionen tar fram sitt budgetförslag.

Kommissionen väntas presentera sitt förslag till årsbudget för 2023 i juni 2022. Årsbudgeten för 2023 är den tredje budgeten i den innevarande fleråriga budgetperioden (2021–2027).

I de föreslagna rådsslutsatserna betonas vikten av en återhållsam och realistisk budget, med tillräckliga marginaler till budgetramstaken för att hantera oförutsedda utgifter. Rådets förslag på riktlinjer för årsbudgeten 2023 ger en balanserad bild av rådets ingångsvärden i årsbudgetförhandlingen och reflekterar en budgetrestriktiv position.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser för arbetet med årsbudgeten för 2023.

5 (12)

7. (ev.) Ekonomisk återhämtning

a) Lägesrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om processen för återhämtnings- och resiliensplanernas genomförandebeslut den 22 februari 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast 14 januari 2022.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar genomförandebeslut. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bland annat bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

Hittills har 26 medlemsstater lämnat in sina återhämtnings- och resiliensplaner. Genomförandebeslut har godkänts av rådet för 22 medlemsstater. Kommissionen väntas lägga fram ytterligare förslag på genomförandebeslut inom kort.

6 (12)

Förhandsutbetalningar är verkställda för de länder som ansökt om detta och vars återhämtningsplaner har godkänts av rådet. Vad gäller sedvanliga utbetalningar kan medlemsstaterna ansöka om dessa upp till två gånger per år. Det är kommissionen som fattar beslut om utbetalning efter att ha granskat huruvida landet uppfyllt de fastställda milstolparna och målen. Hittills har utbetalningar beviljats Spanien och Frankrike.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

b) Rådets genomförandebeslut

- Beslutspunkt

Kommissionen har i skrivande stund inte lagt fram några förslag till genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för behandling av rådet.

8. Översyn av den ekonomiska styrningen

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning. Översynen avser stabilitets- och tillväxtpakten och det makroekonomiska obalansförfarandet.

Samråd med EU-nämnden om översynen av EU:s ekonomiska styrning ägde senast rum den 5 november 2021.

Översynen inleddes i februari 2020, men pausades med anledning av covid- 19-pandemin. Arbetet återupptogs i oktober 2021 och diskussioner mellan EU:s medlemsstater har förts på kommitténivå sedan dess. Kommissionens ambition är att nå samsyn om vägen framåt inför 2023.

Kommissionens meddelande från februari 2020 beskrivs närmre i faktapromemoria 2019/20:FPM21.

Kommissionens meddelande från oktober 2021 beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM16.

7 (12)

Vad gäller stabilitets- och tillväxtpakten kretsar diskussionerna kring ett antal temaområden, så som skuldhållbarhet, investeringar och reformer, samt hur genomförande och ägarskap kan förbättras.

Vad gäller det makroekonomiska obalansförfarandet kretsar diskussionerna kring hur förfarandet bättre kan identifiera obalanser och hur genomförandet av rekommendationer under förfarandet kan stärkas.

Den 2 mars presenterade kommissionen ett meddelande med vägledning för finanspolitiken i EU under 2023. Kommissionen konstaterar att de ekonomiska utsikterna präglas av stor osäkerhet givet det säkerhetspolitiska läget, och att situationen riskerar att påverka tillväxten negativt och skapa ett ökat inflationstryck. Därtill anges att kommissionen fortsatt planerar för att undantagsklausulen i EU:s finanspolitiska ramverk avaktiveras 2023 och att ingen medlemsstat kommer att försättas i underskottsförfarande våren 2022.

Förslag till svensk ståndpunkt

Generellt anser regeringen att ett välfungerande ekonomiskt ramverk i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av medlemsstaterna, samt bygger på ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Det är därtill av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna.

Regeringen anser att det makroekonomiska obalansförfarandet även fortsatt bör fokusera på att identifiera, förebygga och åtgärda makroekonomiska obalanser. Regeringen anser att förfarandet bör vara enkelt och transparent och att rekommendationerna under förfarandet huvudsakligen bör identifiera problem och föreslå övergripande mål.

Regeringen kan brett välkomna kommissionens meddelande om den finanspolitiska inriktningen för 2023. Det är viktigt att medlemsstaternas finanspolitik, liksom tillämpningen av det finanspolitiska ramverket, rör sig mot en normalisering. Givet det osäkra läget i omvärlden, är det samtidigt viktigt att EU:s medlemsstater vid behov kan anpassa sin finanspolitik.

8 (12)

9. (ev.) Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer

- Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet ska återrapportera från G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer som ägde rum den 17–18 februari 2022.

Inför G20-mötet antogs EU:s gemensamma positioner av den Ekonomiska och finansiella kommittén den 11 februari 2022. Samråd med EU-nämnden om att godkänna detta förfarande ägde rum den 14 januari 2022.

Vid mötet godkändes en ny kommuniké med olika fokusområden för arbetet under 2022. Prioriterade frågor var det ekonomiska läget och åtgärder för den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin, vaccinering och global hälsa, internationell beskattning, klimatfrågor och hållbar finansiering, den internationella finansiella arkitekturen samt finansmarknadsfrågor och investeringar i infrastruktur.

Vid G20-mötet representerades EU av ordförandeskapet och kommissionen.

10. (ev.) Slutsatser om exportkredit

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om exportkrediter.

De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Rådsslutsatserna för exportkrediter har tagits fram på initiativ av det franska ordförandeskapet. Slutsatserna syftar till att slå fast EU:s politiska inriktning i strategiska frågor som rör det internationella regelverket för exportkrediter, företrädesvis reglerat genom överenskommelser inom OECD, sammantaget kallade ”OECD-arrangemanget”.

I slutsatserna framhåller rådet följande tre prioriterade områden för fortsatt och förstärkt samarbete i EU rörande exportkrediter:

- Betydelsen av exportkrediter i ansträngningarna för att bidra till klimatomställningen. I slutsatserna gör EU åtagandet att fasa ut

9 (12)

stödet till projekt i den fossila sektorn och samtidigt skapa incitament för investeringar i hållbara projekt samt att verka för att andra länder ska göra samma åtaganden inom ramen för OECD-arrangemanget om exportkrediter.

- Fortsatta ansträngningar för att åstadkomma en modernisering av OECD-arrangemanget om exportkrediter. Målsättningen är att anpassa detta till förändringar i omvärlden och förbättra möjligheterna för EU att möta konkurrens från länder som inte är bundna av OECD-arrangemanget.

- Fortsatt analys av behovet av en eventuell exportkreditfacilitet på EU-nivå samt av en ökad samordning av finansiella instrument på EU och nationell nivå. I den fortsatta processen kommer medlemsstaterna att vara nära involverade i eventuella policyrekommendationer.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser och välkomnar en ambitiös målsättning beträffande klimatomställning samt beträffande modernisering av OECD-arrangemanget om exportkrediter.

11. (ev) Moms: slutsatser om paketet om e-handel

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om införandet av mervärdesskatteregler för e-handel, det så kallade e-handelspaketet.

De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare.

E-handelspaketet antogs av rådet i december 2017 och innehåller regler som syftar till att förbättra konkurrensen, minska skattebortfallet samt underlätta för företag som bedriver gränsöverskridande e-handel. Paketet genomfördes i två steg, varav det andra och mer omfattande steget tillämpas från den 1 juli 2021.

De aktuella rådsslutsatserna behandlar bland annat uppföljningen av de e- handelsregler som genomförts, samt ett kommande förslag från kommissionen om att inrätta ”en registreringspunkt”. Förslaget aviserades i

10 (12)

kommissionens handlingsplan för enkel och rättvis beskattning från 2020, och syftar till att minska antalet fall där företag behöver vara registrerade för mervärdesskatt i flera länder.

Kommissionens handlingsplan för rättvis och enkel beskattning beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM65.

I handlingsplanen uppger kommissionen bland annat att det även efter införande av e-handelspaketet kommer att finnas företag som behöver vara registrerade till mervärdesskatt i andra EU-länder än sitt etableringsland. Detta kan enligt kommissionen ske genom att möjligheten att redovisa mervärdesskatt genom de särskilda ordningarna utökas vid försäljning av varor till konsumenter, till exempel varor som säljs på marknader eller mässor i annat land. Vidare att behovet av registrering också kan minskas med utökad användning av omvänd skattskyldighet vid omsättning från företag som inte är etablerade i det land där skatten ska redovisas. Kommissionen tog också upp att det skulle undersökas om det är möjligt att göra användningen av den gemensamma kontaktpunkten för redovisning av mervärdesskatt vid import, den så kallade importordningen obligatorisk och fastställa ett tröskelvärde för detta.

I slutsatserna uppmanar rådet kommissionen att närmare utreda effekterna av en eventuell utvidgning av importordningen som används för redovisning av mervärdesskatt vid distansförsäljning av varor av mindre värde från en plats utanför EU.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutaster om införandet av mervärdesskatteregler för e-handel.

12.Övriga frågor

a) (ev.) Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

11 (12)

Information om genomförandet av EU-direktiv på finansmarknadsområdet gavs till EU-nämnden senast den 1 oktober 2021.

EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de direktiv och förordningar som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

12 (12)