Kommenterad dagordning
Möte med EU:s transportministrar
TTE 9 december 2021
Infrastrukturdepartementet
Ministerrådsmöte TTE med EU:s transportministrar den 9 december 2021
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.
Lagstiftningsöverläggningar
3. Översikt av Fit for
Vilken typ av behandling förväntas: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Den 14 juli presenterade kommissionen sitt lagstiftningspaket ”Fit for 55”. Paketet syftar till att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, att minska EU:s nettoutsläpp med minst 55 procent jämfört 1990 års nivåer, samt att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Fit for
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser notera lägesrapporten och välkomna det slovenska ordförandeskapets arbete under hösten med Fit for
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i Miljö- och jordbruksutskottet om kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 2030 den 3 december 2020.
Fortsatt behandling av ärendet: De enskilda förslagen i Fit for
Faktapromemoria: 2020/21:FPM 130, 2020/21:FPM
4.Förordning om säkerställande av lika villkor för hållbart flyg (ReFuelEU Aviation)
Vilken typ av behandling förväntas: Lägesrapport/riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Förslaget omfattar bestämmelser vars syfte är att på ett konkurrensneutralt sätt öka användningen och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten.
Förslaget omfattar alla flyg som avgår från en flygplats inom EU som har fler än en miljon passagerare eller mer än 100 000 ton frakt per år och ställer krav på leverantörer av flygbränsle, flygbolag och flygplatser.
För leverantörer av flygbränsle ställs krav på att gradvis öka inblandningen av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle från och med den 1 januari 2025 då den föreslagna miniminivån är 2 volymprocent hållbara flygbränslen.
Miniminivån höjs sedan successivt vart femte år fram till 2050 då den föreslås ligga på 63 volymprocent.
För att undvika ekonomitankning (hållbara flygbränslen är dyrare än fossila flygbränslen) ställs också krav på att alla flygbolag som trafikerar flygplatser inom EU tankar en viss mängd bränsle innan start. Genom att hållbara flygbränslen ska finnas på alla flygplatser inom EU som omfattas av förslaget
2 (8)
och att flygbolagen åläggs att tanka där avses en konkurrensneutralitet upprätthållas mellan olika flygplatser och flygbolag.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för luftfart under hösten och ordförandeskapet har presenterat kompromissförslag. Diskussionen har bl.a. kretsat kring ambitionsnivån och huruvida medlemsstater bör ges möjlighet att ha högre ambition nationellt. Vilka biobränslen som ska definieras som hållbara flygbränslen, frågan om konkurrenssituationen t.ex. gentemot tredjeland och öronmärkning av intäkter från straffavgifter har också diskuterats. Till rådsmötet 9 december har ordförandeskapet förberett en lägesrapport (st13853/21).
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser notera lägesrapporten.
Regeringen avser verka för ett regelverk med hög klimatnytta som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till uppsatta klimatmål och är så administrativt enkelt som möjligt för berörda aktörer. Regeringen anser att ambitionsnivån i förslaget bör höjas, på
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet den 16 september 2021.
Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatta förhandlingar i rådet under våren 2022. Europaparlamentet väntas anta ståndpunkt innan sommaren 2022.
Faktapromemoria: 2020/21: FPM139
5.Förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och upphävande av direktiv 2014/94/EU (AFIR)
Vilken typ av behandling förväntas: Lägesrapport/Riktlinjedebatt
3 (8)
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Det övergripande syftet med förslaget är att det ska finnas en tillgänglig och användbar infrastruktur för alternativa drivmedel i hela EU. Vägfordon, fartyg och flygplan som använder alternativa drivmedel ska enkelt kunna nyttjas inom hela EU. Ett särskilt fokus ligger på att underlätta och öka möjligheterna att använda elfordon i hela unionen.
Förslaget innebär bl.a. att medlemsstaterna ska säkerställa att allmänt tillgängliga laddningsstationer på deras territorium har en total uteffekt som är tillräcklig i förhållande till antalet registrerade lätta laddbara fordon i landet. Förslaget innehåller vidare bindande och tidsbestämda mål för medlemsstaterna när det gäller utbyggnad av publik laddinfrastruktur längs
Förslaget innehåller även bindande mål för medlemsstaterna när det gäller utbyggnad av tankställen för vätgas och flytande naturgas (LNG) längs
Behandlingen i rådet har främst kretsat kring utbyggnaden av publik laddinfrastruktur och kraven på effekt och maximiavstånd mellan laddningspooler längs
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser notera lägesrapporten.
Regeringen välkomnar en revidering av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen som en viktig del i hela Fit for 55- paketet och omställningen av transportsektorn till att bli fossilfri. Skärpta utsläppsmål måste åtföljas av krav på utbyggnad av laddinfrastruktur och ren elproduktion inom hela EU, med anledning av detta behöver EU:s krav för koldioxidutsläpp för fordon samspela med EU:s översyn av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (AFID). Regeringen ser därför positivt på kommissionens uttalade ambition att rättsakten mycket tydligare än i dag ska bidra till unionens klimatmål.
4 (8)
Regeringen är positiv till en fortsatt harmonisering av tekniska specifikationer som bidrar till en användarvänlig infrastruktur för hållbara förnybara drivmedel och fossilfri el i hela unionen. Regeringen anser att utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. En väl fungerande publik laddinfrastruktur med god geografisk täckning i hela EU är därför en viktig förutsättning för att säkerställa omställningen till elektrifiering. Regeringen är därför positiv till
Regeringen avser verka för ett regelverk med hög klimatnytta som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till uppsatta klimatmål och är så administrativt enkelt som möjligt för berörda aktörer. För att bidra till en kostnadseffektiv utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel bör regelverket, under vissa förutsättningar, ge medlemsstaterna möjlighet att göra vissa avsteg från de generella kraven t.ex. längs lågtrafikerade delar av
Regeringen anser också att det är viktigt att statsstödsregelverket understödjer genomförandet av rättsakten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med trafikutskottet ägde rum den 16 september 2021.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar i rådet under kommande vår. Europaparlamentet förväntas anta sitt utlåtande innan sommaren.
Faktapromemoria: 2020/21:FPM141
6.Förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EU (FuelEU Maritime)
Vilken typ av behandling förväntas: Lägesrapport/riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Förslaget omfattar bestämmelser vars syfte är att öka sjöfartens användning av förnybara bränslen och bränslen med låga
5 (8)
koldioxidutsläpp utan att det skapas hinder som kan orsaka snedvridningar på den inre marknaden.
Förslaget innebär att det från 1 januari 2025 ställs krav på fartyg med en bruttodräktighet över 5 000, oavsett var fartyget är registrerat, att minska växthusgasintensiteten från den energi som används ombord på fartyg som anlöper till, avgår från eller befinner sig i en hamn inom EU.
För energi som används ombord på ett fartyg, under de resor som omfattas av förordningen, ska den årliga genomsnittliga växthusgasintensiteten underskrida ett särskilt angivet gränsvärde som beräknas utifrån ett referensvärde för hela fartygsflottans växthusgasintensitet. Referensvärdet ska bestämmas i ett senare skede av lagstiftningsprocessen och baseras på inrapporterade värden för 2020 enligt
Containerfartyg och passagerarfartyg som befinner sig i en
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för sjöfart under hösten och ordförandeskapet har presenterat kompromissförslag av teknisk natur. Diskussionen har bl.a. kretsat kring vilka fartyg som ska omfattas, vilka biobränslen som ska få användas och om sanktionssystemets utformning, t.ex. om öronmärkning av intäkter från straffavgifter. Till rådsmötet 9 december har ordförandeskapet förberett en lägesrapport (st13897/21).
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser notera lägesrapporten.
Regeringen avser verka för ett regelverk med hög klimatnytta som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till uppsatta klimatmål och är så administrativt enkelt som möjligt för berörda aktörer. Regeringen anser som utgångspunkt att samtliga utsläpp från sjötransporter bör inkluderas samt att även mindre fartyg bör inkluderas. Sverige anser vidare att alla bränslen som bedöms hållbara enligt kriterier i direktivet om förnybar energi (EU) 2018/2001) ska
6 (8)
kunna användas för att uppfylla kraven på utsläppsminskningar från fartyg. Sverige anser att det finns oklarheter i det föreslagna systemet för straffavgifter som innebär att certifikat kan erhållas genom betalning av en avgift. Det handlar dels om kontrollörernas roll och att slå vakt om rättssäkerheten i systemet. Dels om att intäkter från straffavgifterna inte bör öronmärkas till särskilda fonder. Sådana intäkter bör återgå till medlemsstaten eller tillfalla
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet den 16 september 2021.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar i rådet under våren 2022. Europaparlamentet förväntas anta sitt utlåtande i september 2022. Trilogförhandlingar väntas under hösten 2022 och våren 2023.
Faktapromemoria: 2020/21:FPM140
Övriga frågor
7.
a)Aktuella lagstiftningsförslag
i.Direktiv om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare
Information från ordförandeskapet om att Rådet och Europaparlamentet nått en preliminär överenskommelse om revidering av direktivet 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg. Avsikten är att direktivet ska antas under första halvåret 2022.
ii.Förordningar för det gemensamma europeiska luftrummet 2+
Information från ordförandeskapet om förhandlingarna kring lagstiftningspaketet för det europeiska gemensamma luftrummet. Det består av förordning om genomförande av det gemensamma europeiska
7 (8)
luftrummet och förordning om ändring av grundförordningen om EASA. Rådet antog allmän inriktning i juni 2021 och sedan dess pågår trilog mellan Rådet. Europaparlamentet och kommissionen, vilket också kommer fortsätta under det kommande franska ordförandeskapet.
iii.Beslut vad gäller anmälan av kompensation i samband med en global marknadsbaserad åtgärd för luftfartygsoperatörer som är baserade i unionen
Ordförandeskapet avser informera om behandlingen av kommissionens förslag till ändring av direktiv 2003/87/EG (utsläppshandelsdirektivet) som presenterades den 15 juli i år. Förslaget är en del av EU:s genomförande av Corsia, det globala klimatstyrmedlet för den internationella luftfarten. I enlighet med Corsias regelverk föreslås EU:s medlemsstater senast den 30 november 2022 beräkna och informera flygbolagen om storleken på deras klimatkompensation för 2021 års utsläpp.
b) Ökning av antalet förartillstånd till personer från tredje land
Information från Belgien på ämnet: Nya trender inom vägtransporter: ökningen av antalet förartillstånd till förare från tredje land – en utmaning för sociala villkor och överflyttning till andra trafikslag.
c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Det kommande franska ordförandeskapet presenterar sitt arbetsprogram.
8 (8)