Kommenterad dagordning

Rådet

2021-09-27

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 5 oktober 2021

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 24 september 2021.

1. Godkännande av dagordningen

2. Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3. Översyn av tillsynsreglerna för försäkrings- och återförsäkringsföretag (Solvens II)

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera förslag på nya EU-regler för försäkrings- och återförsäkringsföretag, inklusive ändringar i Solvens II-direktivet och förslag på ett nytt krishanteringsramverk. Förslagen presenterades av kommissionen den 22 september.

Samråd med EU-nämnden inför diskussioner i rådet om kommande förslag på försäkringsområdet har ägt rum vid två tillfällen, senast den 16 juni 2021. Förslagen som presenterades den 22 september har inte behandlats i finansutskottet.

Solvens II-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2016 och innebar en reformering av den grundläggande regleringen på EU-nivå för försäkringsföretag. Syftet med Solvens II-direktivet är att tillse att

försäkringsföretag kan stå för sina förpliktelser och därmed ge försäkringstagarna ett gott skydd, samt bidra till stabilitet i det finansiella systemet.

I linje med direktivets översynsklausul har kommissionen lagt fram förslag med ändringar i det befintliga direktivets regler. I ljuset av covid-19- pandemin, och EU:s ambitioner om fullföljandet av kapitalmarknadsunionen, är ändringar som syftar till att stärka försäkringssektorns roll som investerare i realekonomin i fokus. Exempelvis ingår justeringar för att öka proportionaliteten, minska den administrativa bördan för små och mindre komplexa försäkringsbolag och anpassa regelverket till det låga ränteläget. Förslaget innehåller också ändringar i tekniska parametrar i kapitalkravsberäkningen för att motverka procykliskt agerande, samt i regler som rör gränsöverskridande verksamhet och gruppregler. Kommissionen föreslår även att fler klimat- och hållbarhetsrelaterade risker integreras i befintliga tillsynsverktyg, för att direktivet ska bidra till EU:s ambitioner inom ramen för den gröna given.

Utöver ändringar i befintliga regler, föreslår kommissionen att Solvens II- direktivet utökas med ett antal nya makrotillsynsverktyg för att stärka försäkringsbolagens motståndskraft mot systemrisker.

Slutligen föreslår kommissionen också en helt ny rättsakt, i form av ett direktiv, för att etablera ett återhämtnings- och resolutionsramverk för försäkringssektorn.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att stärka konsumentskyddet ytterligare för EU:s försäkringstagare. Solvens II är ett överlag välfungerande regelverk som har bidragit till att stärka konsumentskyddet i försäkringssektorn. Ett viktigt ingångsvärde för regeringen är därför att verka för nödvändiga justeringar av regelverket, men utan att förändra regelverket i grunden. Regeringen kommer nu att analysera förslagen noggrant och återkomma till riksdagen inför den kommande rådsbehandlingen.

4. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

2 (11)

Ordförandeskapet väntas i vanlig ordning informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

5. Faciliteten för återhämtning och resiliens

a) Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

b) Rådets genomförandebeslut enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Rådet väntas också besluta om kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut för Maltas återhämtnings- och resiliensplan.

Den aktuella återhämtnings- och resiliensplanen har inte tidigare behandlats i riksdagen. Samråd med EU-nämnden inför tidigare genomförandebeslut om återhämtnings- och resiliensplaner ägde senast rum den 3 september 2021.

Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av RRF ägde rum den 11 februari 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om processen för återhämtnings- och resiliensplanernas genomförandebeslut den 24 juni 2021.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar genomförandebeslut. Hittills har 18 genomförandebeslut godkänts. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt

3 (11)

bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

Genomförandebeslut för Maltas återhämtnings- och resiliensplan

Malta lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 13 juli och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 16 september. Malta ansöker om 316 miljoner euro i bidrag, vilket motsvarar ca 2,3 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 47 åtgärder, varav 64 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Malta som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 54 procent avsett för klimatåtgärder, vilket inkluderar renoveringar för att öka byggnaders energieffektivitet, hållbara och rena transporter samt utbyggnad av solkraft. 26 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, vilket inkluderar digitalisering av offentlig sektor och stöd till företag för ökad digitalisering.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) minskade utsläpp av växthusgaser från transporter, vilket inkluderar byggande av hamn för att minska vägtransporter, ökad andel elektriska fordon i kollektivtrafiken och finansiellt bidrag för elektriska fordon, 2) energieffektivitet, ren energi och cirkulär ekonomi, vilket inkluderar renovering av byggnader, installation av solceller och ett mer effektivt avfallshanteringssystem och 3) digital, smart och motståndskraftig ekonomi, vilket inkluderar ovan nämnda åtgärder gällande digitalisering.

Exempel på reformer är 1) stärkande av rättsväsendet genom att bl.a. göra det mer oberoende samt öka dess kvalitet och effektivitet, 2) åtgärder för att motverka penningtvätt, korruption och aggressiv skatteplanering och 3) reformer på utbildningsområdet, inklusive för att öka läs- och skrivförståelsen, minska antalet studenter som avbryter sin utbildning och tillhandahållande av distanskurser för att öka vuxnas kunskaper.

Malta har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga

4 (11)

och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Maltas plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Maltas återhämtnings- och resiliensplan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till genomförandebeslut för Maltas återhämtnings- och resiliensplan.

6. Den europeiska planeringsterminen 2021: Tillvaratagna erfarenheter och det fortsatta arbetet i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera den europeiska planeringsterminen 2021 och kommande års process.

Samråd om den europeiska planeringsterminen 2021 ägde senast rum den 9 juli 2021, inför rådets antagande av rådsslutsatser om 2021 års fördjupade granskningar.

Den europeiska planeringsterminen 2021 inleddes den 17 september 2020, då kommissionen publicerade den årliga hållbara tillväxtstrategin. Årets planeringstermin avslutades den 13 juli, då rådet antog slutsatser om årets fördjupade granskningar.

Den europeiska planeringsterminen har tillfälligt anpassats till faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Detta har bl.a. medfört att 2021 års landsrapporter har utgått och ersatts av kommissionens granskning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna inom RRF. Därtill gav kommissionen enbart landsspecifika rekommendationer på det

5 (11)

finanspolitiska området till varje medlemsland, i enlighet med bestämmelser i stabilitets- och tillväxtpakten. Inga rekommendationer gavs alltså avseende medlemsländernas strukturella politik.

Eftersom implementeringen av RRF fortgår kan anpassning av den europeiska planeringsterminen bli aktuellt även kommande år. Kommissionen väntas redovisa utformningen av 2022 års europeiska planeringstermin i november, i samband med publiceringen av den årliga hållbara tillväxtstrategin.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om 2021 års europeiska planeringstermin samt om kommande års process. Regeringen stödjer de tillfälliga förändringar som har gjorts med anledning av RRF, men anser att en återgång till den ordinarie processen ska ske så snart som möjligt. Regeringen anser även att eventuella förändringar inte ska äventyra den europeiska planeringsterminens huvudsyften. Vidare bör förändringar enbart göras när det finns tydliga överlappningar med processen för RRF eller när uppenbara förbättringar föreslås. Vid ändringsförslag ska hänsyn tas till att arbetet med den europeiska planeringsterminen sker i flera olika delar av rådsstrukturen.

7. Genomförandet av SURE-instrumentet

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera genomförandet av det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE).

Samråd med EU-nämnden om SURE har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 19 april 2021 inför beslut om antagande av förslag till rådets genomförandebeslut gällande ändring av genomförandebeslut om instrumentet till Malta, Lettland, Litauen, Grekland, Cypern och Belgien. Överläggning med finansutskottet om SURE-förordningen ägde rum den 6 april 2020.

Kommissionen lade den 2 april 2020 fram ett förslag på en förordning om inrättande av ett nytt lånebaserat instrument, SURE. Förordningen antogs den 19 maj 2020 och instrumentet trädde i kraft den 22 september 2020.

6 (11)

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM35.

Instrumentets storlek uppgår till 100 miljarder euro och finansieras genom upplåning på marknaden. EU-budgeten och garantier från medlemsländer om totalt 25 miljarder euro utgör säkerhet för upplåningen. För Sveriges del uppgår garantin till ca 9 miljarder kronor.

Hittills har 19 medlemsstater beviljats lån via instrumentet till ett belopp om 94,3 miljarder euro. De medlemsstater som har beviljats om lån via SURE är Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Irland och Estland.

Enligt förordningen ska kommissionen var sjätte månad lägga fram en rapport om SURE. Rapporten ska innehålla information om utestående belopp, lämplig tidsplan för återbetalning samt om de extraordinära omständigheter som motiverar tillämpningen av instrumentet fortfarande kvarstår. Den senaste rapporten publicerades den 22 september 2021.

I den senaste rapporten konstaterar kommissionen bl.a. att merparten av medlen från SURE har gått till åtgärder kopplade till korttidsarbete och att fem procent har gått till hälsorelaterade utgifter. I rapporten fastställs att 19 medlemsstater hittills har nyttjat SURE och att sex av dessa har bett om utökade lån. Därutöver konstaterar kommissionen att de extraordinära omständigheterna fortfarande kvarstår, vilket motiverar fortsatt tillämpning av instrumentet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar diskussionen om genomförandet av SURE och kommissionens halvårsrapport. Rapporten bidrar till att främja multilateral övervakning, transparens och likabehandling av medlemsstaterna. Det är viktigt att SURE enbart är tillgängligt så länge de extraordinära omständigheterna kvarstår.

7 (11)

8. Förberedelser inför de årliga möten som G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer samt IMF ska hålla den 12–14 oktober 2021

a) EU:s mandat vid G20

b) Uttalande till Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC)

- Beslutspunkt

Rådet väntas förbereda de årliga möten som G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer samt IMFC håller den 12–14 oktober. Som ett led i dessa förberedelser ska rådet godkänna EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet den 12–13 oktober och EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet den 14 oktober.

Ärendet har inte tidigare behandlat i riksdagen.

De gemensamma positionerna inför G20-mötet och uttalandet inför IMFC:s möte innehåller flera samstämmiga budskap. EU konstaterar att den globala ekonomin har fortsatt att återhämta sig under 2021, men att återhämtningen är ojämn och att mutationer av covid-19-viruset kan medföra nya risker. EU uttrycker stöd för vaccinationsplattformen ACT-A och till COVAX. EU ställer sig även bakom IMF:s mål om att vaccinera 40 procent av befolkningen i alla länder till utgången av 2021 och 60 procent i alla länder till utgången av första halvåret 2022. Vad gäller finanspolitikens inriktning, framhålls att stöd inte bör dras tillbaka för tidigt samt att det gradvis bör bli mer riktat. Tillväxtfrämjande investeringar och strukturreformer bör prioriteras, inklusive för att stödja den gröna omställningen. EU:s arbete med att stödja låginkomstländer lyfts fram, inklusive en effektiv implementering av G20 och Parisklubbens skuldhanteringsinitiativ. Det noteras att EU:s medlemsländer är öppna för att undersöka möjligheterna att utvidga initiativet till medelinkomstländer. EU välkomnar också den tilldelning av IMF:s särskilda dragningsrätter (SDR) som beslutades i augusti, samt fortsatt arbete med att undersöka utsikter för vidareutlåning av SDR:er.

I G20-mandatet betonas även vikten av att snabbt nå en slutlig överenskommelse om pelare I och II i OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS. Därtill välkomnas det arbete som görs inom Rådet för finansiell stabilitet (FSB) för motståndskraft för andra finansinstitut än banker.

8 (11)

Mandatet lyfter även fram hållbara finansmarknader med fokus på bl.a. hållbarhetsrelaterade stabilitetsrisker, rapportering och transparens.

I IMFC-uttalandet uttrycks stöd för att fortsätta processen med den 16:e kvotöversynen i IMF samt IMF:s råd för kapitalflöden. Uttalandet berör även EU:s återhämtningsfond och dess bidrag till återhämtning och utveckling inom EU.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkasten till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 12–13 oktober och EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet den 14 oktober.

9. Slutsatser om klimatfinansiering inför 26:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP26) i Glasgow den 31 oktober-12 november 2021

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens COP26.

De aktuella rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Rådsslutsatserna utgör tillsammans med rådsslutsatserna som Miljörådet antar den 6 oktober EU:s mandat under COP26.

Utkastet till rådsslutsatser beskriver dels EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt, dels EU:s arbete med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt. Slutsatserna redogör vanligen för EU:s klimatbidrag det föregående året. Eftersom COP26 äger rum tidigt i år, är utfallet av EU:s klimatbidrag för 2020 inte klart. Det kommer istället att redovisas senare.

I slutsatserna upprepar EU sitt åtagande att fortsätta öka sin klimatfinansiering, som en del av utvecklade länders sedan tidigare överenskomna mål om att mobilisera 100 miljarder dollar per år fram till 2025. Det noteras att EU är den största givaren av offentlig internationell klimatfinansiering. EU uttrycker starkt stöd för genomförandet av

9 (11)

Parisavtalet och lyfter fram åtaganden på EU-nivå i linje med den europeiska gröna given samt ambitiösa klimatmål. Därtill framhålls vikten av att mobilisera privat finansiering för effektivt genomförande av Parisavtalet, samt den viktiga roll som multilaterala utvecklingsbanker har i detta avseende. EU uppmanar vidare andra parter att presentera ambitiösa strategier på miljö- och klimatområdet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådslutsatser om klimatfinansiering.

10. Slutsatser om revideringen av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om revideringar av EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Samråd med EU-nämnden skedde den 1 december 2017 och därefter vid ett flertal tillfällen, senast genom skriftligt samråd den 19 februari 2021 inför den senaste revideringen av EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 28 november 2017, i samband med att rådet upprättade EU-förteckningen.

I december 2017 antog och offentliggjorde Ekofinrådet slutsatser om en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Förteckningen innehöll vid denna tidpunkt 17 jurisdiktioner, där uppförandekodgruppen hade identifierat problem avseende de kriterier för listning som rådet enades om i december 2016. Dessutom bifogades en särskild bilaga över de jurisdiktioner som gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda sina problem.

Under 2018, 2019, 2020 och början av 2021 utvärderade uppförandekodgruppen hur de övervakade jurisdiktionerna hade genomfört sina åtaganden om att åtgärda problem. Från och med 2020 uppdateras förteckningen endast två gånger per år. Rådet antog nya slutsatser om EU- förteckningen den 22 februari 2021. Genom dessa uppdaterades förteckningen och den särskilda bilagan. Förteckningen innehåller nu 12 jurisdiktioner.

10 (11)

Uppförandekodgruppen har sedan den senaste uppdateringen av EU- förteckningen fortsatt att övervaka hur jurisdiktionerna har genomfört sina åtaganden. Vid mötet den 5 oktober väntas rådet diskutera den nu aktuella uppdateringen, som ska spegla resultatet av den löpande övervakningsprocessen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om att revidera EU- förteckningen.

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder har processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

11. Övriga frågor

Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

Information om genomförandet av EU-direktiv på finansmarknadsområdet gavs till EU-nämnden senast den 12 mars inför ett informellt videomöte med EU:s ekonomi- och finansministrar den 16 mars 2021.

EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de direktiv och förordningar som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

11 (11)