Redogörelse till riksdagen 2021/22:RS1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 16 februari 2022 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021.

Andreas Norlén Erik Ezelius (S) Annelie Karlsson (S)
talman (ordförande)    
Lars Hjälmered (M) Jessika Roswall (M) Henrik Vinge (SD)
Anders W Jonsson (C) Maj Karlsson (V) Rasmus Ling (MP)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Ingvar Mattson riksdagsdirektör

1

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.

Riksdagen är folkets främsta företrädare

Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet

Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

•svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med mera

•svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

•främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

•vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

•vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

2

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Innehållsförteckning

Året som gått .................................................................................................. 4
Resultatredovisning ........................................................................................ 6
1 Utgångspunkter ......................................................................................... 6
1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag.......................................................... 6
1.2 Ledning ................................................................................................ 6
1.3 Styrning och uppföljning ..................................................................... 7
1.4 Personal och organisation .................................................................... 9
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2021...................................... 10
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2021 ..................................... 13
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A ....................................... 13
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B............................. 32
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C..................................... 42
3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D.............. 54
3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E ............................. 59
Finansiell redovisning................................................................................... 72
4.1 Resultaträkning..................................................................................... 72
4.2 Balansräkning....................................................................................... 73
4.3 Anslagsredovisning .............................................................................. 75
4.5 Tilläggsupplysningar och noter ............................................................ 77
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................... 90

3

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  Året som gått
  Nu har vi lagt ännu ett händelserikt år bakom oss och även detta år har coro-
  napandemin satt sina spår i riksdagens arbete.
  Genom överenskommelser mellan talmannen och gruppledarna har for-
  merna för riksdagsarbetet justerats så att det har kunnat bedrivas på ett smitt-
  säkert sätt. Förvaltningen å sin sida har anpassat, planerat om och utvecklat
  stödet till den parlamentariska processen så att både kammaren och utskotten
  trots den speciella situationen har haft de förutsättningar som arbetet kräver.
  Året har präglats av ett intensivt parlamentariskt arbete. Exempelvis ökade
  antalet timmar som kammaren sammanträdde kraftigt jämfört med tidigare år.
  En stor ökning av bland annat interpellationer och skriftliga frågor märks
  också. Dessutom har vi haft två regeringsbildningar.
  Samtidigt som förvaltningen har gett stöd till det dagliga, parlamentariska
  arbetet har utvecklingsarbetet i stora delar genomförts som planerat. Målbil-
  derna i förvaltningens strategiska plan för 2019–2022 har fortsatt att vara rikt-
  märken för våra prioriteringar och inriktningar. Ett exempel på en satsning
  som genomförts är den digitala inlämningstjänsten för interpellationer och
  skriftliga frågor som lanserades i slutet av året.
  Den parlamentariska utredningen om riksdagen under coronapandemin
  2020, som presenterades för riksdagsstyrelsen i december 2021, konstaterar
  att Riksdagsförvaltningen klarat av att ge ett gott stöd under pandemin. Utred-
  ningen lyfter också fram vikten av att ytterligare utveckla förmågan att bistå
  riksdagen under en kris och att fortsätta arbetet med att utveckla tekniska platt-
  formar för bland annat distansmöten.
  Båda dessa områden har varit centrala för oss i förvaltningen under året.
  Insatser för att utveckla säkerhetsarbetet, inte minst beredskapen och konti-
  nuitetsförmågan, har genomförts på bred front. Bland annat har en översyn av
  förvaltningens beredskapsorganisation genomförts, och kontinuitetsuppdraget
  som syftar till att stärka förmågan att upprätthålla budget- och lagstiftnings-
  processen har slutförts.
  Vi har också arbetat vidare med att utveckla och säkra digitala lösningar för
  deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden och
  även vid andra typer av möten. I det uppdraget ingår också att tillgodose det
  förändrade behovet av rum för digitala möten.
  Riksdagens demokratijubileum 2018–2022 har fortsatt att sätta ljuset på de-
  mokratins framväxt och villkor, bland annat genom seminarier, filmer, utställ-
  ningar, pedagogiskt material och konstverk. Under året har flera evenemang
  dock fått genomföras digitalt, och den festföreställning som var planerad till
  den 14 september sköts fram till den 10 januari 2022.

4

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Renoveringen av ledamotshuset närmar sig slutskedet och planerna för inflyttning under 2022 ligger fast. Samtidigt pågår ett programarbete för Ce- phalus som beräknas bli klart våren 2022. Detta innebär att renoveringarna av riksdagens hus följer den långsiktiga planen.

Under året har vi sett över förvaltningens organisation. Min ambition har varit att ytterligare stärka ledningen av myndigheten. Genom en ändrad avdelningsstruktur kommer vi att få bättre förutsättningar för det. Förändringarna genomförs den 1 januari 2022.

Med denna summering av det gångna året blickar vi nu framåt, och man behöver knappast någon kristallkula för att kunna säga att även 2022 blir ett händelserikt år. En viktig uppgift för hela förvaltningen under året är att förbereda för riksdagsvalet och ta emot en ny riksdag i september – ett arbete som redan är i full gång.

Ingvar Mattson riksdagsdirektör

5

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  Resultatredovisning
  1 Utgångspunkter
  1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag
  Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt
  till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
  Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till
  uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren,
  utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd
  och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all-
  mänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden
  som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen
  för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och
  förvaltningsuppgifter.
  Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar
  för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
  • svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med
  mera
  • svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och parti-
  kanslier
  • främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
  • vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
  • vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
  Dessa övergripande uppdrag motsvaras av fem uppdragsområden, A–E, som
  verksamheten bedrivs utifrån.
  Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De
  grundläggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen
  och Riksdagsförvaltningens instruktion1. Mer detaljerade bestämmelser finns
  i föreskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade BEA-lagen
  finns ekonomiadministrativa bestämmelser.2
  1.2 Ledning
  Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda-
  gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen
  överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i ärenden av större
  vikt som rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice
  talmännen och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrel-
  sen. De har yttranderätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut.
  1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.
  2 Lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

6

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Riksdagsdirektören är även ordförande i det särskilda råd, ledamotsrådet, som styrelsen utser för beredning av ledamotsnära frågor av praktisk natur, som till exempel administrativt stöd, service samt teknisk utrustning och lokaler, och där riksdagsdirektören beslutar.

Förvaltningens ledningsgrupp samråder om övergripande frågor som rör ledning och styrning av förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören, myndighetens avdelningschefer och chefen för riksdagsdirektörens kansli.

Den krisledningsorganisation som riksdagsdirektören den 17 mars 2020 beslutade att inrätta med anledning av hanteringen av coronaviruset fortsatte att verka under 2021.3 Uppdraget är att samordna förvaltningens insatser för att säkerställa Riksdagsförvaltningens stöd till den parlamentariska processen och hindra smittspridning på både kort och lång sikt. Den 4 oktober 2021 beslutade riksdagsdirektören att justera krisledningsorganisationen genom att avveckla krisledningsgruppen men ha krisledningsorganisationen fortsatt aktiverad genom krisledningsstaben, som blev underställd riksdagsdirektören.4

1.3 Styrning och uppföljning

Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Planering

Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.5 Syftet med verksamhetsplanen är att förverkliga de strategier och nå de målbilder som finns i förvaltningens strategiska plan för 2019– 2022.

I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.6 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.

Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.

Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i kapitel 2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2021.

3Beslut om att inrätta en krisledningsorganisation (dnr 1537-2019/20).

4Beslut om att justera krisledningsorganisationen (dnr 1537-2019/20).

5Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för 2019–2022 den 27 mars 2019. Verksamhetsplanen för 2021 beslutades den 16 december 2020.

6Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen 2021 den 16 december 2020.

7

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Uppföljning och kontroll

Parallellt med planeringsarbetet görs en kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten och budgeten. Uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter och en årsredovisning.

Riksdagsförvaltningen arbetar med intern styrning och kontroll utifrån bestämmelserna i BEA-lagen. Intern styrning och kontroll är den årliga process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar.

Under 2021 identifierade förvaltningen ett antal risker som bedömdes vara prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.

Som en del i processen för intern styrning och kontroll genomför samtliga budgetansvariga chefer en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten. Resultatet av självutvärderingarna redovisas för riksdagsstyrelsen inför årsredovisningens undertecknande.

I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.

Revision

Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att självständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.

Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar löpande till riksdagsstyrelsen. Styrelsen har inom sig inrättat en grupp med uppdrag att bereda revisionsfrågor.

Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster har använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.

8

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

1.4 Personal och organisation

Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningens värdegrund slår fast att förvaltningen ska ge ett professionellt stöd i demokratins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.

Under året har förvaltningens organisation setts över för att ytterligare stärka styrning, uppföljning och effektivitet. I slutet av året beslutade riksdagsdirektören om förändringar som ska gälla från den 1 januari 2022. Riksdagsförvaltningens verksamhet ska organiseras i sju avdelningar och en ledningsstab. Den nuvarande serviceavdelningen blir två avdelningar, en fastighets- och serviceavdelning och en säkerhetsavdelning.7

7Riksdagsdirektörens föreskrift om ändring i riksdagsdirektörens föreskrift (RFS 2011:14) om Riksdagsförvaltningens organisation utfärdad den 7 december 2021.

9

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2021

I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden, både löpande arbete och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.

Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Stödet i att planera, genomföra och kommunicera kammarens arbete har varit fullgott.

•Stödet till utskotten och EU-nämnden har varit fungerande och enhetligt.

•Stödet till riksdagens internationella arbete och arbetet med EU-frågor har anpassats till nya förutsättningar.

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan, även om det internationella parlamentariska samarbetet har påverkats av coronapandemin. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att digitalisera dokumenthanteringen i den parlamentariska processen, och det är nu möjligt att digitalt lämna in interpellationer och skriftliga frågor. Även arbetet med att stödja utvecklingen av mer enhetliga arbetsformer i utskotten och förbättra itstödet till den parlamentariska processen har fortsatt. Projektet Utveckling av Rixsystemen avslutades under året men flera av de förbättringar som utvecklats inom projektet kan inte tas i bruk förrän efter årsskiftet 2021/22. Förvaltningens arbete med att utveckla beredskapen och kontinuitetsförmågan har genomförts på bred front. Bland annat har en översyn av förvaltningens beredskapsorganisation genomförts, och kontinuitetsuppdraget som syftar till att stärka förmågan att upprätthålla budget- och lagstiftningsprocessen har slutförts. Därtill har förvaltningen genomfört aktiviteter inom ramen för Totalförsvarsövning 2020.

Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Faktaunderlag och utredningstjänster samt bibliotekstjänster har levererats i tid och med hög kvalitet.

•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt.

•Ledamöter och partikanslier har fått stöd och service enligt gällande regelverk, rutiner och fastställda nivåer.

•Ett tillräckligt säkerhetsskydd och verksamhetsskydd har upprätthållits.

10

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan. Flera utvecklingsprojekt pågår för att förbättra service och administrativt stöd. Nya tjänster har tillkommit vid digitalt servicecenter, ett digitalt stöd för hantering av övernattningsbostäder och arbetsplatser utvecklas, och arbetet med att utveckla och säkra lösningar för ledamöternas digitala möten pågår. Film används alltmer på Intranätet för att kommunicera instruktioner av olika slag. En del utvecklingsinsatser på säkerhetsområdet som krävt närvaro i riksdagens lokaler har inte kunnat genomföras på grund av restriktioner under coronapandemin.

Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Förvaltningens digitala kommunikation är relevant och målgruppsanpassad.

•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt, och verksamheten håller hög kvalitet.

•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Ett projekt har startat för att slå ihop dagens fyra webbplatser till en. Ett bildmanér har tagits fram med målet att grafik och bildspråk ska vara enhetligt i alla förvaltningens kommunikationskanaler. Övergången till digital annonsering har fortsatt under året och det finns förslag till ytterligare utvecklingsmöjligheter. De digitala studiebesöken har utvecklats både vad gäller innehåll och teknisk kunskap. Firandet av demokratijubileet har fortsatt under året och gett erfarenheter som kan tas till vara när arbetet med det nya temat Sverige 500 år inleds 2022. Projektet för att uppgradera mediehanteringssystemet är i sin slutfas, liksom arbetet med att ta fram ett koncept för digitala evenemang. Båda har drabbats av smärre förseningar men prognosen är att arbetet kan slutföras under första halvan av 2022.

Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Fastigheter och interiörer har förvaltats enligt upprättade planer.

•Användarna har varit nöjda med förvaltningens tjänster för felanmälan och förfrågningar i fastighetsfrågor.

11

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
  Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har genomförts enligt plan. Den
  långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs. Renoveringen av leda-
  motshuset närmar sig slutskedet och programarbetet för Cephalus beräknas bli
  klart våren 2022. Arbetet med att utveckla lokaler som lever upp till krav på
  säkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn fortsätter. Bland annat har planen för
  renovering av sammanträdesrum reviderats utifrån det förändrade behovet av
  rum för digitala möten, och en standard för möblering av arbetsplatser har pre-
  senterats. Förstudien om digitalisering av riksdagens bildarkiv är avslutad, och
  en plan för tillgängliggörande av bildsamlingen har tagits fram.  
  Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E  
  Förvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Be-
  dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:  
  • Förvaltningen har arbetat för att nå sina arbetsmiljömål.  
  • Förvaltningen har arbetat för att nå målsättningarna i likabehandlingspla-
  nen.        
  • Det finns ett planerat kommunikationsstöd för prioriterade uppdrag och
  projekt.        
  • Tillgången till it-stöd har varit stabil.    
  Delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har kunnat genomföras
  som planerat, medan annat är försenat. Det senare handlar framför allt om att
  förvaltningen har behövt göra omprioriteringar av resurser inom it-verksam-
  heten och att HR-arbetet har påverkats av och delvis inriktats på åtgärder med
  anledning av coronapandemin. Exempel på genomförda utvecklingsinsatser är
  aktiviteter för att stärka kommunikationen om Riksdagsförvaltningen som ar-
  betsgivare. I uppdraget att utveckla Riksdagsförvaltningens styrmodell har
  förslag till ny struktur av övergripande styrdokument tagits fram. Inom it-
  området arbetar en grupp med att skapa förutsättningar för en långsiktig plane-
  ring av stödet för digitala möten och säkra lösningar.  
  Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden
  (Belopp anges i tkr)        
      2021 2020 2019
  Intäkter 33 868 34 599 34 953
  Kostnader –1 718 932 –1 755 997 –1 704 230
  Nettokostnad –1 685 064 –1 721 398 –1 669 277
  Transfereringar –521 448 –519 708 –516 122
  Totalt –2 206 512 –2 241 106 –2 185 399

De totalt sett minskade kostnaderna jämfört med 2020 beror främst på minskade avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen. Samtidigt har kostnaderna ökat främst på förvaltningsanslaget jämfört med föregående år, framför allt löne- och hyreskostnader.

12

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2021

I den strategiska planen för 2019–2022 beskrivs de målbilder Riksdagsförvaltningen strävar efter att nå 2022. Det finns också ett antal strategier att följa för att förvaltningen successivt ska närma sig målbilderna.

Strategierna konkretiseras i den årliga verksamhetsplanen genom en rad utvecklingsaktiviteter som ska genomföras under året. I verksamhetsplanen beskrivs också ambitionerna för det löpande arbetet.

I detta kapitel redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde. Under varje uppdragsområde beskrivs först de resultat som har uppnåtts i det löpande arbetet och därefter resultatet av utvecklingsaktiviteterna.

3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten med mera. I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens, talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck ingår också i uppdraget.

Målbild 2022

Stödet till det parlamentariska arbetet är professionellt, effektivt och stabilt.

Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Stödet i att planera, genomföra och kommunicera kammarens arbete har varit fullgott.

Kammarsammanträdena har i huvudsak genomförts enligt plan. Ett antal förändringar har gjorts i kammarens planering, bland annat för att ge plats för prövning av förslag till statsminister och för prövning av yrkande om misstroendeförklaring mot statsministern. Även antalet tillfällen för interpellationssvar har justerats, bland annat utifrån det ökade antalet interpellationer. Dessutom har praktiska åtgärder genomförts för att minska risken för smittspridning i kammaren. Förändringarna har genomförts och kommunicerats på ett sätt som har tillgodosett behovet av information till ledamöterna och allmänheten.

•Stödet till utskotten och EU-nämnden har varit fungerande och enhetligt.

Förutsättningarna för utskottens och EU-nämndens arbete har påverkats av coronapandemin. Delar av året har sammanträden genomförts digi-

13

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

talt medan de under andra delar av året har behövt samordnas och särskilda lokaler användas. Förvaltningen har anpassat stödet till den rådande situationen och fortsätter att skapa förutsättningar för ett enhetligt stöd.

•Stödet till riksdagens internationella arbete och arbetet med EU-frågor har anpassats till nya förutsättningar

Coronapandemin har i synnerhet under första halvåret påverkat möjligheterna till internationella kontakter. Inkommande besök och utgående resor har ställts in liksom vissa möten och konferenser. Möten och sessioner inom de interparlamentariska församlingarna har i hög grad genomförts digitalt under året. Förvaltningen har fortsatt att anpassa arbetsformerna och finna tekniska lösningar för digitala alternativ. Under september och oktober, när restriktioner lyfts, genomfördes ett stort antal högnivåbesök i riksdagen. Stöd i EU-frågor som inte är reserelaterat har levererats som under normala förhållanden.

Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan, även om det internationella parlamentariska samarbetet har påverkats av coronapandemin. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att digitalisera dokumenthanteringen i den parlamentariska processen, och det är nu möjligt att digitalt lämna in interpellationer och skriftliga frågor. Även arbetet med att stödja utvecklingen av mer enhetliga arbetsformer i utskotten och förbättra it-stödet till den parlamentariska processen har fortsatt. Projektet Utveckling av Rixsystemen avslutades under året men flera av de förbättringar som utvecklats inom projektet kan inte tas i bruk förrän efter årsskiftet 2021/22. Förvaltningens arbete med att utveckla beredskapen och kontinuitetsförmågan har genomförts på bred front. Bland annat har en översyn av förvaltningens beredskapsorganisation genomförts, och kontinuitetsuppdraget som syftar till att stärka förmågan att upprätthålla budget- och lagstiftningsprocessen har slutförts. Därtill har förvaltningen genomfört aktiviteter inom ramen för Totalförsvarsövning 2020.

Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A

(Belopp anges i tkr)

  2021 2020 2019
Intäkter 2 462 3 110 1 980
Kostnader –241 263 –222 593 –220 504
Nettokostnad –238 801 –219 483 –218 524
Transfereringar –17 051 –17 890 –17 813
Totalt –255 852 –237 373 –236 337

14

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Inom uppdragsområdet har de fördelade lönekostnaderna främst ökat till följd av fler personresurser, bland annat inom säkerhetsområdet. Kostnaderna för riksdagstrycket har ökat samtidigt som de reserelaterade kostnaderna har minskat ytterligare i samband med coronapandemin jämfört med föregående år. Fördelningen inom uppdragsområdet bedöms i övrigt som jämförbar med föregående år.

Stödet till arbetet i och kring kammaren

Varje år tar Riksdagsförvaltningen emot ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren. Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive EU- ärenden, och föreslår till vilket utskott som ärendena ska hänvisas.

Riksdagsförvaltningen ansvarar även för det löpande stödet till arbetet i kammaren, bland annat för konstitutionell rådgivning, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner med mera.

En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av arbetet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att förvaltningens kammarplanering ska göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut om propositioner med mera som lämnats in och som beretts i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta ledamöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktiviteter utanför riksdagen, till exempel arbete i valkretsen.

Riksdagsförvaltningen tar fram förslag till sammanträdesplaner som beslutas av talmannen efter överläggning med riksdagsstyrelsen och planerar efter beslut av talmannen om sammanträdena när förutsättningarna ändras.

Flera ändringar har under året genomförts i sammanträdesplanen, bland annat för att ge plats för prövning av förslag till statsminister och för prövning av yrkande om misstroendeförklaring mot statsministern. Andra ändringar har också gjorts, bland annat för att planera in särskilda debatter och en återrapportering från ett informellt möte med Europeiska rådet. Vidare har antalet tillfällen för interpellationssvar justerats efter hur många interpellationer som lämnats in.

Fram till mitten av september gällde gruppledarnas överenskommelse från mars 2020 om att endast 55 ledamöter skulle delta under voteringarna, för att minska risken för smittspridning av covid-19. Vidare gällde fortsatt under våren överenskommelser mellan talmannen och gruppledarna om att endast ledamöter och statsråd som själva skulle delta i debatter borde vistas i kammaren under debatten samt om att den som vistades i kammaren borde använda munskydd.

Kammarens sammanträden har teckentolkats vid tio tillfällen under året, vilket är två mer än under 2020.

15

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll tillgängliggjordes under 2021 i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.

Tabellen nedan visar antalet inlämnade dokument till kammarkansliet under åren 2019–2021. Antalet inlämnade dokument ökade under 2021, framför allt vad gäller skriftliga frågor, interpellationer och motioner från den allmänna motionstiden.

Tabell 3 Antal inlämnade dokument till kammarkansliet

  2021 2020 2019
Propositioner 164 157 141
Skrivelser 64 53 59
Framställningar 6 8 7
Redogörelser 22 22 22
Följdmotioner 492 336 245
Motioner från allmänna motionstiden 4 149 3 645 3 313
Händelsemotioner 0 1 1
Interpellationer 867 515 561
Skriftliga frågor 3 171 2 590 1 676
Betänkanden* 368 377 338
Utlåtanden*8 14 9 7
Riksrevisionens granskningsrapporter 31 30 39
Totalt 9 348 7 743 6 409

* Posterna avser ärenden som har kommit in och behandlats av kammaren.

Riksdagsförvaltningen ansvarar för genomförandet av kammarsammanträdena. Tabellen nedan visar att det totala antalet timmar som kammaren sammanträdde under 2021 ökade kraftigt jämfört med 2020 och 2019.

Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde

  2021 2020 2019
Ärendebehandling 374 286,5 272
Voteringar 14,5 12 11,5
Interpellationsdebatter 238 149,5 141
Information från regeringen 2,5 5,5 6
Frågestunder 29,5 33 33
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. 37,5 25,5 38,5
Övrigt 10,5 6 9,5
Totalt 706,5 518 511,5

8Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 6.

16

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

EU-samordning

Riksdagsförvaltningen ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Förvaltningen bidrar även i utvecklingen av riksdagens EU-kompetens genom att anordna seminarier om EU-frågor. Genom riksdagens representant vid EU:s institutioner följer förvaltningen den aktuella EU-politiken på plats i Bryssel. EU-representanten rapporterar till riksdagen om händelseutvecklingen inom olika politikområden. Vid behov kan EU-representanten också bistå ledamöterna i deras deltagande i interparlamentariska EU-konferenser inom ramen för EU-samarbetet.

Under 2021 hölls två seminarier om enskilda EU-sakfrågor i form av informationstillfällen med riksdagens representant vid EU:s institutioner.

Under året publicerades tio av EU-representantens rapporter på Intranätet. Representanten har också varit en viktig resurs för riksdagen genom sin bevakning av verksamheten kring konferensen om Europas framtid. Ett antal konferenser har genomförts inom ramen för temat. Under 2021 har sådana konferenser uteslutande hållits digitalt på grund av coronapandemin. Totalt har 70 ledamöter deltagit vid 24 konferenser. Det faktum att konferenserna hölls digitalt gjorde det möjligt för ledamöter att delta, trots situationen, men det digitala formatet medförde även vissa tekniska utmaningar.

Under 2021 har ledamöter från EU-nämnden deltagit i digitala möten med EU-kommissionärer på inbjudan av ordförande i EU-utskotten i EU- ordförandeländernas parlament. Sex sådana möten har ägt rum.

I maj deltog talmannen i EU-talmanskonferensen som anordnades av det tyska parlamentet. Förvaltningen förberedde underlag till stöd för talmannens deltagande.

Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska

EU-konferenser

  2021 2020 2019
Inbjudningar 25 23 20
Antal möten med deltagare från riksdagen 24 17 14
Antal ledamöter totalt 70 46 47
Kostnad (tkr)9 8 139 642

Kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att, inom åtta veckor, ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Antalet subsidiaritetsärenden ökade under 2020 jämfört med 2019. Ökningen förstärktes även av de förslag som EU-kommissionen presenterade på grund av coronakrisen. Antalet ärenden minskade något under 2021. Under året avgjordes fem subsidiaritetsärenden i kammaren (prövningsutlåtanden). Under 2020 föreslog kommissionen vid sju tillfällen undantag från den sedvanliga åttaveck-

9Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän.

17

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

orsperioden för subsidiaritetsprövning av lagförslag. De föreslagna undantagen berörde 16 lagförslag. Syftet var att hantera förslagen mer skyndsamt på grund av coronakrisen. Under 2021 har det sammanlagt inkommit tre skrivelser om skyndsamt förfarande vid subsidiaritetsprövning av fyra lagförslag.

Tabell 6 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade EU-dokument10

  2021 2020 2019
Granskningsutlåtanden* 9 711 712
Prövningsutlåtanden* 5 2 0
EU-dokument 2 162 2 068 2 019
varav faktapromemorior 114 121 47
EU-dokument hänvisade för granskning 7 10 3
EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning 78 86 28

* Ärenden som efter beredning har inkommit och behandlats av kammaren.

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att utveckla EU-arbetet utifrån den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer (framst. 2017/18:RS8, bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22–23). Förvaltningen tillhandahåller sekretariatsstöd till riksdagens JPSG-delegation13. Riksdagens JPSG-delegation har sammanträtt sex gånger och deltagit i två digitala interparlamentariska JPSG- möten under 2021. Delegationen har även anordnat ett digitalt seminarium i riksdagen med titeln Europol och Encrochat. Förvaltningen har tagit fram ett utkast till koncept för studieresor till EU:s institutioner för riksdagens ledamöter. En EU-politisk debatt hölls den 20 januari 2021. Den EU-politiska partiledardebatten hösten 2021 ställdes in med anledning av regeringsbildningen. En EU-politisk debatt planerades i stället in den 26 januari 2022.

Under året har förvaltningen fortsatt sitt deltagande i arbetet med att utveckla Ipex, som är ett verktyg och nätverk för informationsutbyte inom ramen för det interparlamentariska arbetet, och att lansera en ny webbplats för Ipex. Den nya webbplatsen togs i drift i juli 2021.

Riksdagsförvaltningens arbete med att planera och samordna aktiviteterna kring Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 fortsatte under 2021 (se 3.1 Kammare och utskott, avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde A).

Stödet till arbetet i utskotten och EU-nämnden

Vart och ett av de 15 utskotten och EU-nämnden biträds av ett kansli. Utskottskanslierna planerar utskottens verksamhet och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva utskottens ställningstaganden till propo-

10De EU-dokument som kommer in till riksdagen består i huvudsak av dokument från kommissionen inklusive utkast till lagstiftningsakter samt faktapromemorior, dokument från ministerrådet, återrapporter från rådsmöten och dokument från Europaparlamentet.

11Ett av utlåtandena 2020 behandlade två EU-dokument.

12Ett av utlåtandena 2019 behandlade fyra EU-dokument.

13JPSG, Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol).

18

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

sitioner, motioner, skrivelser med mera i betänkanden, yttranden och utlåtanden. Kanslierna skriver också minoritetens ställningstagande. Utskottskanslierna stöder även utskotten i arbetet med EU-frågor samt planerar och medverkar vid utskottens utfrågningar, studiebesök och resor.

Tillsammans med utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen stöder kanslierna även utskotten i arbetet med uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor.

EU-nämndens kansli planerar nämndens verksamhet och stöder nämnden inför och vid sammanträden. EU-nämndens kansli planerar och medverkar också vid nämndens studieresor, resor och deltagande vid Cosacmöten. EU- nämndens kansli hanterar även de skriftliga samråd som regeringen initierar med EU-nämnden.

Under våren 2021 gällde kammarens beslut från juni 2020 om att deltagande på distans vid utskottssammanträden fick medges om det fanns synnerliga skäl för distansdeltagande. Eftersom hemarbete fortsatt gällde som huvudregel för riksdagsledamöter gällde alltjämt överenskommelsen mellan talmannen och gruppledarna om att utskottens så kallade digitala möten skulle vara helt digitala. Detta innebar att endast den ledamot som ledde ett sammanträde skulle vara närvarande fysiskt i lokalen. Inför ett eventuellt fysiskt möte skulle utskotten i varje enskilt fall pröva om det var motiverat.

Inför hösten kom talmannen och gruppledarna överens om att utskotten skulle ges möjlighet att varje vecka ha ett fysiskt sammanträde i en lokal där det var möjligt att hålla avstånd. Möjligheten att sammanträda fysiskt tisdagar respektive torsdagar fördelades enligt ett schema. För utskott som bedömde att den egna sessionssalen gav tillräckliga möjligheter att hålla avstånd kunde utskotten på eget ansvar använda den, men enighet skulle i så fall eftersträvas om ett sådant ställningstagande så att alla ledamöter skulle kunna delta i sammanträdet utan att känna sig otrygga. De nya förutsättningarna innebar att kanslierna i viss utsträckning fick planera om utskottens och EU-nämndens arbete. Vidare inleddes ett arbete med att samordna utskottens sammanträden till de lokaler där det var möjligt att hålla avstånd.

I oktober beslutade kammaren att från och med den 25 oktober upphäva medgivandet för utskotten att besluta om deltagande på distans vid utskottssammanträden. Den 20 december beslutade talmannen i enlighet med tilläggsbestämmelse 7.16.1 riksdagsordningen att tills vidare medge att utskotten får besluta om deltagande på distans vid utskottssammanträden.

I tabell 7 nedan redovisas antalet ärenden under 2021 uppdelat per utskott och totalt jämfört med tidigare år. Antalet ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts ämnesområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser uppgick 2021 till 250. Det var något färre än 2020 men fler än 2019. Antalet motionsyrkanden ökade kraftigt till 15 461 jämfört med 11 401 året före. Även antalet EU-dokument ökade jämfört med 2020. I tabellen redovisas också att antalet förslag till utskottsinitiativ ökade kraftigt till 111 jämfört med 54 under 2020. Av förslagen

19

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

under 2021 var 43 relaterade till pandemin, ungefär lika många som under föregående år. Det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden var 466, nästan lika många som 2020. I denna kategori var 38 omedelbart relaterade till pandemin, något färre än under 2020.

Tabell 7 Utskottens ärendehantering 2021

Utskott Prop., skr., Motion14 Motions- EU- Förslag till Bet., utl.,
  framst.,   yrk.15 dok.16 utskotts- yttr.18
  redog.       initiativ17  
Konstitutions- 24 403   1   1 39 (3)
utskottet 675  
Finansutskottet 46 219 413 10 15 (15) 50 (11)
Skatteutskottet 25 467 797 7 6 (2) 39 (6)
Justitieutskottet 29 508 1 584 8 7 (1) 42
Civilutskottet 12 370 1 047 3 4 (2) 30 (2)
Utrikesutskottet 12 213 687 1   0 19
Försvarsutskottet 6 118 238 2   1 18
Socialförsäkrings-            
utskottet 11 336 987 0 22 (9) 28 (3)
Socialutskottet 19 594 2 414 7 14 (6) 46 (7)
Kulturutskottet 4 240 546 1 2 (1) 17
Utbildnings- 13 459   1 12 (3) 27 (2)
utskottet 1 375
Trafikutskottet 11 496 1 258 13 8 (2) 22 (1)
Miljö- och 13 484 1 875 21   10 35
jordbruksutskottet  
Näringsutskottet 15 341 980 10 6 (1) 34 (3)
Arbetsmarknads- 7 233 538 1 3 (1) 17
utskottet
Sammansatta              
utrikes- och 3 18   0   0 3
försvarsutskottet 47  
Totalt 2021 250 5 499 15 461 86 111 (43) 466 (38)
Totalt 2020 259 4 535 11 401 83 54 (40) 475 (43)
Totalt 2019 238 4 445   42     436

I tabell 8 redovisas utskottens arbete med EU-ärenden. Regeringen hade under året 173 överläggningar med utskotten i EU-ärenden, vilket var klart fler än 2020 då antalet var 122. Vidare informerade regeringen utskotten om EU-

14Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner.

15Avser yrkanden både i motioner från allmänna motionstiden och följdmotioner.

16Med EU-dokument avses antalet strategiska dokument som granskats och utkast till rättsakter som subsidiaritetsprövats.

17Förslag till utskottsinitiativ (varav coronarelaterade inom parentes).

18Betänkanden, utlåtanden och yttranden som var omedelbart relaterade till coronapandemin inom parentes.

20

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

frågor vid 126 tillfällen, vilket är något fler än 2020. Antalet subsidiaritetsprövningar har fluktuerat över tid. År 2021 uppgick antalet subsidiaritetsprövningar till 79, ungefär lika många som föregående år. Arbetet i EU har påverkats av pandemin, vilket i sin tur påverkar arbetet i såväl utskotten som EU- nämnden. Genom kansliernas stöd har utskotten och EU-nämnden kunnat arbeta enligt plan.

Tabell 8 Utskottens EU-ärenden 2021

  Överläggningar Informations- Subsidiaritets- Gransknings-
  med regerings- tillfällen med prövningar utlåtanden
  företrädare regerings- (varav  
  (varav digitala) företrädare prövningar  
      (varav som lett till  
      digitala) prövnings-  
          utlåtande)  
Konstitutionsutskottet   3 (2) 6 (4)   0 1
Finansutskottet 19 (18) 11 (9)   12 0
Skatteutskottet 11 (11) 8 (8) 7 (1) 0
Justitieutskottet 3 (3) 5 (5)   8 0
Civilutskottet 4 (2) 5 (4)   3 0
Utrikesutskottet 3 (3) 29 (14)   0 1
Försvarsutskottet 3 (2) 4 (1)   2 0
Socialförsäkrings- 11 (11) 7 (7)   0 0
utskottet  
Socialutskottet 11 (11) 6 (6)   6 1
Kulturutskottet 11 (3) 2 (1)   1 0
Utbildningsutskottet 27 (23) 7 (6)   1 0
Trafikutskottet 18 (12) 7 (4)   12 1
Miljö- och jordbruks- 19 (15) 4 (4) 19 (2) 2
utskottet
Näringsutskottet 19 (19) 14 (14) 7 (1) 3
Arbetsmarknads- 11 (8) 11 (8) 1 (1) 0
utskottet
Sammansatta utrikes-   0   0   0 0
och försvarsutskottet      
Totalt 2021 173 (143) 126 (95) 79 (5) 9
Totalt 2020 122 (72) 123 (73) 81 (2) 7
Totalt 2019   115 132 32 (0) 7

I tabell 9 redovisas utskottens och EU-nämndens sammanträden. Antalet utskottssammanträden var i princip lika många som 2020, då antalet hade ökat kraftigt. Under 2021 genomfördes 798 sammanträden, jämfört med 808 under 2020 och 642 under 2019. Ökningen under 2020 kunde delvis förklaras av de särskilda arrangemang för genomförande av utskottssammanträden som fanns under våren 2020. Att antalet sammanträden under 2021 fortsatte att ligga på

21

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

denna höga nivå kan främst förklaras av det ökade antalet förslag till utskottsinitiativ och motionsyrkanden, som utskotten haft att hantera. Antalet offentliga utfrågningar minskade något. I tabellen redovisas också vid hur många sammanträden som ledamöter deltog på distans.

Tabell 9 Utskottens och EU-nämndens sammanträden 2021

  Totalt antal Sammanträden med
  sammanträden deltagande
  (varav offentliga på distans19
  utfrågningar)  
Konstitutionsutskottet 72 (9) 42
Finansutskottet 73 (5) 56
Skatteutskottet 31 20
Justitieutskottet 35 25
Civilutskottet 39 27
Utrikesutskottet 46 23
Försvarsutskottet 46 25
Socialförsäkringsutskottet 45 45
Socialutskottet 71 (3) 52
Kulturutskottet 35 24
Utbildningsutskottet 46 33
Trafikutskottet 45 (1) 34
Miljö- och jordbruksutskottet 69 (1) 49
Näringsutskottet 54 39
Arbetsmarknadsutskottet 37 22
Sammansatta utrikes- 0 0
och försvarsutskottet
EU-nämnden 54 36
Totalt 2021 798 (19) 552
Totalt 2020 808 (23) 312
Totalt 2019 642 (20) 81

I tabell 10 redovisas seminarier och konferenser, inrikes resor, studiebesök i Sverige samt besök till utskotten. Deltagande i seminarier och konferenser, inrikes resor samt studiebesök i Sverige fortsatte att ligga på låga nivåer på grund av pandemin. För att inhämta uppgifter kan utskotten bjuda in olika re- gerings-, myndighets- eller organisationsföreträdare till sina sammanträden. Antalet tillfällen har fortsatt att öka. Utskotten fick under året sammanlagt 469 besök av organisationer, myndigheter eller regeringsföreträdare jämfört med 424 under 2020 och 318 under 2019. Av besöken under 2021 var 96 pandemirelaterade, en minskning jämfört med 2020.

19Distansdeltagande i enlighet med tilläggsbestämmelse 7.16.1 riksdagsordningen var möjligt under 2021 fram till den 25 oktober 2021 och från och med den 20 december 2021.

22

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

Tabell 10 Utskottens och EU-nämndens seminarier, inrikes resor och besök m.m. 2021

Seminarier och Inrikes Studiebesök Övriga besök till
  konferenser resor i Sverige utskotten (varav
(varav digitala)20   (varav coronarelaterade)
      digitala)    
Konstitutionsutskottet 3 (2) 0 2 10 (1)
Finansutskottet 0 0 1 30 (16)
Skatteutskottet 0 0 0   16
Justitieutskottet 2 (2) 0 0 13 (1)
Civilutskottet 1 (1) 0 1   5
Utrikesutskottet 1 (1) 0 2 (2)   48
Försvarsutskottet 0 0 5   47
Socialförsäkringsutskottet 0 0 0 25 (8)
Socialutskottet 2 (2) 0 0 35 (12)
Kulturutskottet 1 (1) 0 0 37 (22)
Utbildningsutskottet 3 (3) 0 1 (1) 39 (8)
Trafikutskottet 0 1 1 34 (3)
Miljö- och 0 0 0   39
jordbruksutskottet  
Näringsutskottet 1 (1) 0 2 (1) 54 (12)
Arbetsmarknadsutskottet 1 (1) 0 0 35 (13)
Sammansatta utrikes- 0 0 0   2
och försvarsutskottet  
EU-nämnden 0 0 0   0
Totalt 2021 15 (14) 1 15 (4) 469 (96)
Totalt 2020 8 (1) 3 18 424 (161)
Totalt 2019 10 7 81   318

I tabell 11 redovisas utskottens och EU-nämndens internationella resor, besök och konferenser. Antalet utrikes resor minskade till följd av coronapandemin. Deltagandet i internationella konferenser ökade något under 2021 till 51 varav 49 var digitala. Även de internationella besöken till utskotten ökade något. Hälften av besöken genomfördes digitalt.

20Seminarier och konferenser som utskottet anordnat (varav digitala inom parentes).

23

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Tabell 11 Utskottens och EU-nämndens internationella resor, besök och konferenser 2021

  Utrikes resor Internationella Internationella
    konferenser besök till utskottet
    (varav digitala) (varav digitala)
Konstitutionsutskottet 0 6 (6) 2 (2)
Finansutskottet 0 4 (4) 2 (1)
Skatteutskottet 0 4 (4)   0
Justitieutskottet 0 0   0
Civilutskottet 0 0   0
Utrikesutskottet 1 4 (4) 14 (6)
Försvarsutskottet 1 3 (2) 2 (1)
Socialförsäkringsutskottet 0 1 (1)   0
Socialutskottet 0 3 (3) 1 (1)
Kulturutskottet 0 0 3 (3)
Utbildningsutskottet 0 2 (2)   0
Trafikutskottet 1 1 (1) 1 (1)
Miljö- och jordbruksutskottet 0 7 (6)   0
Näringsutskottet 0 1 (1)   1
Arbetsmarknadsutskottet 0 5 (5)   1
Sammansatta utrikes- 0 0   0
och försvarsutskottet  
EU-nämnden 0 10 (10) 5 (1)
Totalt 2021 3 51 (49) 32 (16)
Totalt 2020 9 42 (27) 11 (1)
Totalt 2019 18 54   58

För varje riksmöte gör utskottskanslierna en beskrivning av respektive utskotts verksamhet. I verksamhetsberättelserna redovisas utskottens behandling av riksdagsärenden och verksamheten i övrigt.

På uppdrag av utskotten tar utvärderings- och forskningssekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskotten kan också beställa utvärderingar som utförs av externa utredare för utskottens räkning. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen (RFR).

Under 2021 publicerades sammanlagt 13 rapporter i serien, vilket är en minskning jämfört med 2020 då 16 rapporter publicerades. Utvärderings- och forskningssekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet arrangerade Rifo 16 aktiviteter, varav 10 genomfördes digitalt. Det är fler än under 2020 då 8 aktiviteter arrangerades, varav 6 digitalt.

24

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Internationell verksamhet

Förvaltningen bistår riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av internationella besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.

Riksdagen har ett normalt år ett omfattande internationellt besöksutbyte. Coronapandemin har i synnerhet under första halvåret fortsatt att påverka möjligheterna till internationella kontakter, både i Sverige och övriga världen. Som en följd av UD:s reserekommendationer, regeringens inreseförbud och Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att begränsa smittspridning i samhället har en stor del av de tidigare planerade talmansresorna ställts in eller arrangerats digitalt. Även inkommande besök och deltagande i internationella konferenser och möten har ställts in, skjutits upp eller genomförts digitalt, liksom möten och sessioner inom de interparlamentariska församlingarna.

Talmansresor är en viktig del av riksdagens internationella besöksutbyte. Under 2021 genomfördes 9 talmansresor till 8 länder, inräknat talmanspresidiets deltagande i internationella konferenser. 2020 genomfördes 3 resor till 4 länder. Under 2021 genomfördes 8 digitala talmansmöten med 4 länder, inräknat talmanspresidiets digitala deltagande i internationella konferenser. Det kan jämföras med 2020 då 15 digitala talmansmöten genomfördes med 10 länder.

Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Sammanlagt ingår ett hundratal riksdagsledamöter i riksdagens delegationer till dessa församlingar. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksdagens delegationer (se tabell nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna i den parlamentariska Barentskonferensen samt vid en rad andra internationella möten och konferenser, bland annat har ledamöter deltagit i den 2:a parlamentarikerkonferensen om Antarktis. I enlighet med beslut 2018 utses tills vidare ingen delegation till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet. Vid OSSE:s parlamentariska församlings sommarmöte i juli valdes en svensk ledamot till president för församlingen fram till sommarmötet 2022. Förvaltningen bistår med särskilt stöd till den svenska OSSE-presidenten. Även i andra parlamentariska församlingar har svenska ledamöter särskilda uppdrag.

Pandemin har i synnerhet under första halvåret fortsatt att ha negativ inverkan på möjligheten till internationella resor och besök. Som en följd av det har politiska diskussioner inte kunnat hållas i en normal omfattning. De internationella kontakterna med andra parlament har i stor utsträckning upprätthållits genom digitala möten. I vissa parlamentariska församlingar har det digitala formatet inneburit fler, kortare möten. Förvaltningen har fortsatt sitt arbete med att anpassa arbetsformerna och finna tekniska lösningar för att erbjuda digitala alternativ för att planera, genomföra och följa upp internationella kontakter för talmannen, de vice talmännen och delegationerna till de internationella parlamentariska församlingarna, och de tekniska lösningarna har utvecklats.

25

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  Även genomförandet av Natos parlamentariska församlings möte i riksda-
  gen, riksdagens ordförandeskap för den parlamentariska Östersjökonferensen
  och det bilaterala demokratifrämjande samarbetet med parlamentet i Nordma-
  kedonien påverkades av coronapandemin, se vidare 3.1 Kammare och utskott,
  avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde A.
  Förvaltningen har också bistått vid ledamöters deltagande i valobserva-
  tioner. Under 2021 deltog 27 svenska riksdagsledamöter i sex valobservatio-
  ner i följande länder: Kirgizistan, Bulgarien, Albanien, Armenien, Moldavien
  och Uzbekistan. I huvudsak har deltagandet i valobservationer kunnat full-
  följas trots pandemin. Huvuddelen av kostnaderna för deltagandet i valobser-
  vationerna har belastat OSSE-delegationens budget.
  Förvaltningen bistår också talmannen, de vice talmännen och delegatio-
  nerna till de interparlamentariska församlingarna med att planera och genom-
  föra seminarier och konferenser. Under det första halvåret 2021 genomfördes
  dessa digitalt eller som hybridmöten. Eftersom restriktioner togs bort under
  hösten kunde några seminarier då arrangeras i riksdagen.
  Riksdagen har under de senaste mandatperioderna deltagit regelbundet med
  tre delegationer per år som följt verksamheten vid FN i New York, vilket nor-
  malt innebär arbete med både förberedelser och deltagande från förvaltningens
  sida. På grund av pandemin har dessa resor inte kunnat genomföras 2021.

26

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

Tabell 12 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen

(Belopp anges i tkr)

Interparlamentarisk Delegation Antal sessioner Kostnader Utbetalt
församling   och möten   bidrag21
    (varav digitala)    
Nordiska rådet 20 ord. 1 session    
  20 suppl. 14 möten (13) 668 14 716
Europarådets parlamenta- 6 ord. 4 sessioner (2)    
riska församling 6 suppl. 51 möten (34) 335 –
    2 valobservationer
OSSE:s parlamentariska 8 ord. 1 vintermöte (1)    
församling 8 suppl. 1 session    
    11 möten (9) 1 232 1 198
    6 valobservationer
Interparlamentariska 5 ord. Vår- och höstsaml. (1) 204 1 116
unionen   37 möten (36)
Natos parlamentariska 5 ord. Vår- och höstsession    
församling 5 suppl. (digitalt)    
    3 möten (2) 87 –
Presidentskap OSSE 1 ordf. 11 möten 325 –
Den arktiska parlamentari- 5 ord. 1 konferens (1)    
kerkonferensen (CPAR)   1 möte (1) 3 –
Den parlamentariska 5 ord. 1 Östersjökonferens (1)    
Östersjökonferensen   7 möten (6) 34 –
(BSPC)    
Cosacsekretariatet22     – 21
Övrigt        
Barentskonferensen   1 konferens (1) 0  
Asia-Europe Parliamen-   1 möte (1) 0  
tary Partnership (ASEP)      
30:e Östersjökonferensen     31  
Natoförsamlingens     45  
vårsession      
Avbokade resor, konferen-        
ser m.m. på grund av     –39  
coronapandemin      
Summa 2021     2 925 17 051
Summa 2020     2 180 17 890
Summa 2019     8 818 17 813

21Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). För Europarådet och Natos parlamentariska församlingar ges inget bidrag från Riksdagsförvaltningen.

22Finansiering av Cosacs sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen den 23 september 2009 (dnr 049-22-2009/10).

27

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Internationella besök i riksdagen

Besöken av talmän, stats- och regeringschefer, ministrar, parlamentariker och representanter från internationella organisationer är en stor del av den internationella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, koordinera, genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten.

Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsättningar för mötet. Målsättningen är att riksdagsledamöterna ska få möjlighet att i första hand möta sina motsvarigheter från det gästande parlamentet.

Riksdagen har ett normalt år en omfattande internationell besöksverksamhet. Med anledning av coronapandemin genomfördes under första halvåret 2021 ett ytterst begränsat antal internationella besök. De lyfta restriktionerna innebar att ett stort antal högnivåbesök i riksdagen genomfördes under september och oktober, bland annat ett officiellt besök av de baltiska ländernas talmän med anledning av firandet av 30 år sedan förnyelsen av diplomatiska förbindelser med Sverige och besök av Natos generalsekreterare och ambassadörerna vid Nato, Nordatlantiska rådet. Under 2021 tog riksdagen emot 31 delegationer från 18 länder, vilket kan jämföras med 13 delegationer från 8 länder 2020 och 63 delegationer från 69 länder 2019. Riksdagens ledamöter träffade sina utländska motsvarigheter vid samtliga inkommande internationella besök under 2021.

Tabell 13 Internationella besök i riksdagen som hanteras av riksdagens internationella kansli

  2021 2020 2019
Antal besök 31 13 63
Antal länder 18 8 69
Antal besökare (ca) 381 117 680

Riksdagstrycket

Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket producerar förvaltningen även rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.

Tabell 14 Antal originalsidor i riksdagstrycket

  2021 2020 2019
Propositioner 24 300 20 000 18 200
Motioner 20 100 15 800 12 800
Betänkanden 20 300 19 500 19 200
Protokoll 12 700 9 000 9 000
Framställningar och redogörelser 1 500 1 500 1 100
Totalt 78 900 65 800 60 300

28

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet år från år.

Under året har den löpande verksamheten fungerat väl trots pandemirestriktioner och många nya snabbt processade riksdagsbeslut. Kammarens tidsplan har kunnat hållas, vilket är målet.

Utvecklingsarbete inom uppdragsområde A

Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2021. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.

Strategi: Upprätthålla och utveckla kompetensen i konstitutionella och sakpolitiska frågor

Genom flera kompetensutvecklingsinsatser under året har medarbetarnas kunskaper i både konstitutionella och sakpolitiska frågor utvecklats. Insatserna har framför allt genomförts digitalt och har bland annat handlat om regler om minoritetsskydd i utskotten, voteringsregler i kammare och utskott, falska majoriteter i utskott, allmänna handlingar, Betänkandehandboken och den uppdaterade EU-handboken.

För att upprätthålla och utveckla kompetensen har alla enheter som arbetar i anslutning till kammaren genomfört en certifieringsutbildning.

Strategi: Skapa robusta, säkra och användarvänliga it-system

Utvecklingen av Rixsystemen avslutades vid utgången av mars månad. Prioriteringar har gjorts inom projektet, och resterande utvecklingsbehov har lämnats över till systemförvaltningen i den löpande verksamheten. Flera av de förbättringar som utvecklats inom ramen för projektet kommer inte att kunna tas i bruk förrän efter årsskiftet 2021/22. Det beror på att de hänger samman med andra förbättringar som planerats för utveckling under 2021 inom ramen för systemförvaltningen. Förseningen beror bland annat på förändringar i bemanningen av nyckelfunktioner och på att lösningarna har krävt mer arbete än beräknat med kravställning, utveckling och acceptanstester av systemets flöden.

Arbetet med att utveckla och säkra digitala lösningar för deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden pågår. Under året har förvaltningen bland annat, tillsammans med leverantören, gjort en översyn av den befintliga tjänsten och utfört samtliga rekommenderade åtgärder. Kameror har installerats i samtliga sessionssalar. Den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) begränsar möjligheterna att använda alternativa lösningar. Förvaltningen har även gett stöd vid utskottssammanträden och kunnat felsöka och lösa problem vid användning av digitala mötestjänster. Samtliga utskotts-

29

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  sammanträden har särskilt följts upp med avseende på teknik och användar-
  upplevelse. De användare som har upplevt problem i samband med samman-
  trädet har fått återkoppling. För offentliga utfrågningar och internationella mö-
  ten används hyrtjänster. Förvaltningen har också löpande gjort uppföljning av
  tekniken samt bistått med informations- och utbildningsinsatser.
  Arbetet på området säker teknik fortsätter men med viss försening. De per-
  manenta tekniska lösningarna är försenade på grund av beroenden till bygg-
  och fastighetsprojekt, samt begränsade resurser inom specialiserad it. Åtgär-
  derna kommer att följa tidsplanen för bygg- och fastighetsprojekt framgent.
  Strategi: Stegvis införa en helt digital dokumenthantering i den parla-
  mentariska processen
  Målet är att på lång sikt införa en helt digital dokumenthantering i den parla-
  mentariska processen. Den digitala inlämningstjänsten för interpellationer och
  skriftliga frågor har lanserats, vilket har krävt implementering av en funktion
  för digital signatur. Det innebär att ett första steg tagits i digitaliseringen av
  det parlamentariska arbetet. Arbetet tillsammans med Regeringskansliet fort-
  sätter men mycket förberedelsearbete kvarstår.
  Strategi: Utveckla beredskapen och kontinuitetsförmågan såväl i freds-
  tid som vid krigsfara och krig samt planera för civilt försvar
  Coronapandemin har fortsatt påverka samhället och Riksdagsförvaltningens
  verksamhet. Under året har en krisledningsgrupp med tillhörande stab varit
  aktiverad. Staben har följt utvecklingen i omvärlden, inom riksdagen och Riks-
  dagsförvaltningen. En rad åtgärder har genomförts för att säkerställa stödet till
  den parlamentariska processen och dessutom undvika smittspridning inom
  riksdagen och förvaltningen.
  Under året har också en översyn av förvaltningens beredskapsorganisation
  genomförts. Syftet var att identifiera hur styrdokument och arbetsformer bör
  utvecklas för att öka beredskapsorganisationens proaktivitet och enhetlighet.
  Utifrån översynen pågår arbete med att revidera styrdokument för incident-
  hantering och tjänsteman i beredskap (TIB) samt Riksdagsförvaltningens kris-
  ledningsorganisation. Även beredskapsfunktionernas arbetsformer revideras.
  Under året har också ett strategiskt samordningsforum bildats för Riksdags-
  förvaltningens arbete med krisberedskap och totalförsvar. Det huvudsakliga
  syftet med gruppen är att skapa en samlad helhetsbild över arbetet med kris-
  beredskap och totalförsvar inom Riksdagsförvaltningen och därmed bidra till
  ökad samordning av frågorna. Gruppen har under året framför allt utvecklat
  en gemensam färdplan för utveckling av förvaltningens beredskap för kriser,
  krig och krigsfara. Planen är fastställd av riksdagsdirektören (dnr 331-
  2021/2022).
  Arbetet med kontinuitetsuppdraget som syftar till att stärka förmågan att
  upprätthålla budget- och lagstiftningsprocessen slutfördes under 2021. Konti-

30

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

nuitetsarbetet har därefter fortsatt genom att respektive avdelning arbetat vidare med att stärka avdelningens kontinuitetshantering. Inom utskottsavdelningen har exempelvis en kontinuitetsplan utvecklats som kopplar samman avdelningens planering med den övergripande kontinuitetsplanen för lagstiftnings- och budgetprocessen.

Såväl den nationella totalförsvarsövningen 2020 (TFÖ 2020) som Riksdagsförvaltningens avslutande delövning inom ramen för TFÖ 2020 påverkades av coronapandemin. Den sista delövningen gällde krigsdelegationens roll och uppgifter i krig och krigsfara. Delövningen skulle ha genomförts hösten 2020, men fick skjutas fram till hösten 2021. Under 2021 har också en rapport med slutsatser från Riksdagsförvaltningens övningar inom ramen för TFÖ 2020 tagits fram och förankrats inom förvaltningen.

Under året har även en rad andra säkerhetsrelaterade övningar genomförts. I syfte att dra lärdomar från händelserna i Washington och stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 har förvaltningen bland annat genomfört en samverkansövning med de närmast berörda myndigheterna och en säkerhetsövning i kammaren utifrån ett likartat scenario. Även utskottsavdelningen har genomfört övningar och kompetenshöjande åtgärder.

Strategi: Stödja utvecklingen av mer enhetliga arbetsformer i utskottsarbetet

Under året har förvaltningen tagit fram en promemoria och en checklista för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt för utskottens hantering av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen. Do- kumenten har diskuterats och förankrats vid ordförandekonferensen. Förvaltningen har gjort en uppföljning av arbetsrutinerna för EU-information och överläggningar i utskotten och för samråd i EU-nämnden. Med utgångspunkt i uppföljningen har ordförandekonferensen haft ett erfarenhetsutbyte.

Vidare har förvaltningen tagit fram ett förslag till utformning av kansliernas underlag till utskottens första beredningstillfälle av motionsbetänkanden. Förslaget har diskuterats i ordförandekonferensen, som ställde sig bakom förslaget och ansåg att anvisningarna i relevanta delar även ska tillämpas på kansliernas underlag i övriga ärenden som behandlas. Därutöver har förvaltningen inlett arbetet med att utveckla Kanslihandboken och en arbetsgrupp har fått i uppdrag att uppdatera och digitalisera handboken.

Övrigt

Under hösten utvecklades it-stödet för att ta fram ledamöternas frånvaro vid votering planenligt och togs i drift den 21 december. Arbetsbeskrivningar kommer att tas fram under det första kvartalet 2022.

Riksdagsförvaltningens arbete med att planera och samordna aktiviteterna kring Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 fortsatte under 2021 och löper på enligt plan. För samordning av frågor som rör Sveriges ordförandeskap

31

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  finns en samordningsfunktion i förvaltningen. Samordningsfunktionen har un-
  der året haft 16 möten. Det har handlat om såväl praktiska frågor kring ar-
  rangemangen som hur många möten riksdagen ska stå värd för under ordfö-
  randeskapet. Talmanspresidiet och gruppledarna står för den politiska samord-
  ningen av arbetet.
  Natos parlamentariska församling skulle äga rum i riksdagen den 14–17
  maj 2021. Mot bakgrund av pandemiläget beslutade församlingen i februari,
  efter samråd med riksdagens Natodelegation, att den skulle arrangeras digitalt.
  Natos parlamentariska församling tillhandahöll den digitala plattformen, och
  den svenska Natodelegationen hade ett begränsat värdskap, bland annat ge-
  nom att engagera svenska högnivåtalare. Förvaltningen bistod delegationen
  med såväl innehållsmässigt som tekniskt stöd vid deltagandet i sessionen.
  Riksdagen innehade ordförandeskapet för den parlamentariska Östersjö-
  konferensen (BSPC) från augusti 2020 till augusti 2021. Ordförandeskapet av-
  slutades med den årliga konferensen, som skulle hållits i riksdagen den 29–31
  augusti men på grund av pandemiläget arrangerades digitalt. I anslutning till
  konferensen arrangerades även ett ungdomsforum.
  Riksdagen har under 2021 fortsatt med det bilaterala demokratifrämjande
  samarbetet med parlamentet i Nordmakedonien med syftet att stärka demokra-
  tiska institutioner och förmedla demokratiska värden. Med anledning av pan-
  demin har utbytet i första hand ägt rum vid digitala möten mellan riksdagens
  styrgrupp och den makedonska motsvarigheten. I december kunde ett besök
  genomföras i riksdagen. Förvaltningen bistår med sekretariatsstöd till den ut-
  sedda styrgruppen.

3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöterna och partikanslierna. I uppdraget ingår att ge ledamöterna tillgång till bland annat utredningstjänster, intranät, bibliotek och arbetsrum. Förvaltningen hanterar och betalar också ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner samt stöd till partigrupperna.

Målbild 2022

En öppen och säker riksdag där stödet och servicen till ledamöter och partikanslier är lättillgänglig och enhetlig.

32

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Faktaunderlag och utredningstjänster samt bibliotekstjänster har levererats i tid och med hög kvalitet.

Förvaltningen tog emot 1 634 uppdrag under 2021. En övervägande del av utredningarna levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat. Partikanslierna är överlag nöjda med utredningarna och deras kvalitet.

•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt.

Digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt med enbart några mindre avvikelser under året.

•Ledamöter och partikanslier har fått stöd och service enligt gällande regelverk, rutiner och fastställda nivåer.

Förvaltningens stöd och service har i stort fungerat enligt gängse rutiner men delvis fått anpassas på grund av coronapandemin. Antalet ärenden till servicecenter har ökat något jämfört med föregående år, vilket kan förklaras av den gradvisa återgången till arbete på plats i riksdagens lokaler under hösten. Coronapandemin har inneburit att ledamöterna har rest i mindre utsträckning, vilket fört med sig ett fortsatt mindre antal ärenden om ersättning för resekostnader och traktamenten att hantera för förvaltningen. Information om rutiner och förändringar har getts via Intranätet. Kontakterna med ledamöterna har på grund av pandemin skett mestadels på distans.

•Ett tillräckligt säkerhetsskydd och verksamhetsskydd har upprätthållits. Förvaltningen har arbetat systematiskt för att upprätthålla säkerhetsskyddet och verksamhetsskyddet. På ett övergripande plan har inga avvikelser identifierats. Coronapandemin har medfört att vissa enskilda planerade aktiviteter har försenats, men tillfälliga och tillräckliga åtgärder har vidtagits när det har behövts.

Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i stora delar genomförts enligt plan. Flera utvecklingsprojekt pågår för att förbättra service och administrativt stöd. Nya tjänster har tillkommit vid digitalt servicecenter, ett digitalt stöd för hantering av övernattningsbostäder och arbetsplatser utvecklas, och arbetet med att utveckla och säkra lösningar för ledamöternas digitala möten pågår. Film används alltmer på Intranätet för att kommunicera instruktioner av olika slag. En del utvecklingsinsatser på säkerhetsområdet som krävt närvaro i riksdagens lokaler har inte kunnat genomföras på grund av restriktioner under coronapandemin.

33

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Tabell 15 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (Belopp anges i tkr)

  2021 2020 2019
Intäkter 920 1 375 1 249
Kostnader –913 691 –972 156 –915 823
Nettokostnad –912 771 –970 781 –914 574
Transfereringar –504 339 –500 184 –494 982
Totalt –1 417 110 –1 470 965 –1 409 556

De minskade kostnaderna jämfört med 2020 beror främst på lägre avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen.

Administrativt ledamotsstöd

Riksdagsförvaltningen hanterar riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd). Stödet innebär även att ge ledamöterna en introduktion i regelverket. Pensioner, det vill säga ålderspension, efterlevandepension och sjukpension, administreras på förvaltningens uppdrag av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Verket sköter även utbetalningarna av avgångsförmåner.

Utbetalningarna av avgångsförmåner varierar under en valperiod. Generellt sett är utbetalningarna som högst året efter ett valår för att sedan sjunka fram till nästa riksdagsval i takt med att utbetalningar av ett- och tvååriga inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd upphör.

Coronapandemin har inneburit att ledamöternas och anställdas resande har varit lägre även under 2021. Det har i sin tur fört med sig ett fortsatt mindre antal ärenden om ersättning för resekostnader och traktamente att hantera för förvaltningen. Förvaltningen har fortsatt arbetet kring nya frågeställningar rörande tjänsteresor med anledning av pandemin. Arbetet med att uppgradera reseräkningssystemet har fortsatt under 2021 och kommer att slutföras i början av 2022. Förvaltningen har även tagit fram instruktionsfilmer för att underlätta för ledamöterna att använda det uppgraderade systemet. Ett arbete med att förbereda en upphandling av ett nytt reseräkningssystem inleddes under hösten (se 3.2 Ledamöter och partikanslier, avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde B). Under 2021 gjordes också en förnyad konkurrensutsättning av resebyråtjänsten. Kontakterna med ledamöterna har på grund av pandemin fortsatt skötts mestadels på distans.

Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet

Ledamöter och ersättare som lämnar riksdagen före 65 års ålder har rätt till omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet. Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden,

34

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

bland annat genom Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen. Tjänsten har upphandlats av Riksdagsförvaltningen. Stödet kan bestå av både rådgivningsinsatser och kompetensutveckling. Kostnaden för åtgärderna får sammanlagt inte överstiga 50 000 kronor per person.

Under 2021 avropade åtta tidigare ledamöter omställningsstöd i form av rådgivningsinsatser eller kompletterande utbildning. Riksdagsförvaltningen påbörjade under året en upphandling av en ny leverantör för tjänsten.

Stöd till partigrupper

Riksdagspartierna får stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.23 Stödet betalas ut i form av basstöd (ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp), stöd till ledamöternas politiska sekreterare, stöd till ledamöternas resor utomlands och stöd till språkutbildning.

En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Öv- riga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år. Stödet till politiska sekreterare ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 65 900 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen 2021. Stödet till resor utomlands är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. Partigruppen får dessutom 2 500 kronor per år och ledamot för resor inom EES samt 2 000 kronor per ledamot och år för språkutbildning under de två första åren efter ordinarie val.

Tabell 16 Stödet till partigrupperna

(Belopp anges i tkr)

Parti Grund- Tilläggs- Stöd till EES- Rese- Språk- Totalt
  belopp belopp politiska resor bidrag utbildning  
      sekreterare        
S 1 700 5 700 79 080 250 300 0 87 030
M 3 400 3 990 55 356 175 225 0 63 146
SD 3 400 3 534 49 030 155 205 0 56 324
C 3 400 1 767 24 515 77 128 0 29 887
V 3 400 1 596 21 351 68 120 0 26 535
KD 3 400 1 254 17 397 55 105 0 22 211
L 3 400 1 140 15 223 48 100 0 19 911
MP 1 700 912 12 653 40 80 0 15 385
Totalt              
2021 23 800 19 893 274 605 868 1 263 0 320 429
2020 23 800 19 893 268 994 867 1 263 521 315 338
2019 23 800 20 192 265 449 870 1 263 696 312 270

23Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

35

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Säkerhetsarbetet

För att de säkerhetsåtgärder som vidtas i riksdagen ska vara rätt dimensionerade gör förvaltningen säkerhetsanalyser och andra typer av bedömningar av vad som är skyddsvärt, vad som hotar det skyddsvärda och vilka sårbarheter som finns i skyddet. Detta görs på såväl strategisk som operativ nivå. Från årets början och fram till den 22 december 2021 genomfördes 1 298 registerkontroller. Avgränsade säkerhetsanalyser har upprättats inför nationella evenemang samt det svenska ordförandeskapet i EU 2023. (Se även 3.2 Ledamöter och partikanslier, avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde B.)

Informationssäkerhet

Förvaltningen har under året fortsatt att utveckla sin förmåga att skydda riksdagens information samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter.

I samband med förändringar i förvaltningens it-miljö har förvaltningen genomfört analyser för att identifiera skyddsvärden och tekniska säkerhetsgranskningar för att identifiera sårbarheter. Förvaltningen har fortsatt att utveckla förmågan att upptäcka och hantera informationssäkerhetsincidenter.

Under året har 12 tekniska säkerhetsgranskningar genomförts och 3 kravställningar med avseende på säker it24 har gjorts. Det har genomförts 15 informationsklassificeringar av it-system, och 5 instruktionsfilmer om informationssäkerhet har publicerats på Intranätet.

Tabell 17 Informationssäkerhet – tekniska säkerhetsgranskningar

  2021 2020 2019
Tekniska säkerhetsgranskningar 12 16 13

En viktig del av informationssäkerhetsarbetet är kunskap. Under året har cirka 650 personer deltagit i utbildningsinsatser för ledamöter, partikanslianställda, tjänstemän och konsulter. Det är en stor ökning jämfört med 2020 och 2019 då cirka 360 respektive 350 personer deltog. Ökningen beror på en bred satsning på utbildning under året.

Tabell 18 Informationssäkerhet – utbildningar 2021

Typ av utbildning Antal tillfällen
Obligatorisk introduktionsutbildning för nyanställda 6
Introduktionsutbildning för nya ledamöter 4
Utbildning i säkerhetsskydd 27
Övriga 3
Summa 39

24Instruktionen Säker it (dnr 139-2020/21).

36

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Utredningstjänster

Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier.

Under 2021 kom drygt hälften av uppdragen från partikanslierna och en fjärdedel från enskilda ledamöter. En femtedel av uppdragen kom från utländska parlament.

Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar till utredningen i ett offentligt sammanhang.

Tabell 19 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent

Uppdragsgivare   2021   2020   2019
  Antal % Antal % Antal %
Ledamöter 408 25,0 482 28,9 448 27,9
Partikanslier 881 53,9 846 50,7 849 52,8
Utskott25 0 0,0 8 0,5 4 0,2
Övriga förvaltningen 11 0,7 18 1,1 22 1,4
Utländska parlament26 318 19,4 291 17,4 266 16,5
Övriga27 16 1,0 24 1,4 19 1,2
Totalt 1 634 100 1 669 100 1 608 100

Förvaltningen tog under 2021 emot 1 634 uppdrag. Det kan jämföras med 1 669 uppdrag 2020 och 1 608 uppdrag 2019.

Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med god kvalitet. Under året har 91 procent av uppdragen levererats inom den tid som uppdragsgivaren önskat, vilket är något högre än de två föregående åren (88 procent både 2020 och 2019.) I de fall förvaltningen inte kan leverera i tid beror det ibland på att uppdragsgivaren angett en för snäv tidsram sett till uppdragets omfattning. En annan orsak är att förvaltningen inte fått statistiska underlag eller andra underlag i tid från externa leverantörer. Förvaltningen följer upp alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare.

Kvaliteten på utredningstjänsterna följs löpande upp genom dialog med partikanslierna. Under 2021 har riksdagens utredningstjänst haft dialogmöten med samtliga åtta partikanslier, som generellt är nöjda med utredningarnas kvalitet.

År 2021 offentliggjordes 163 av de rapporter som levererats till ledamöter och partikanslier under året. Detta är fler än 2020 (145) och 2019 (116).

25Inklusive EU-nämnden.

26Nationella parlament, delstatsparlament, kansliet vid Europeiskt centrum för parlamentarisk forskning och dokumentation (CERPD) och Europarådets parlamentariska församling (PACE).

27Med övriga menas ECPRD Summary Reports, Riksdagens arvodesnämnd med flera.

37

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Riksdagsbiblioteket

På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör Riksdagsbiblioteket informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Riksdagsbiblioteket ger alla med arbetsplats i riksdagens lokaler tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst, Nyhetsportalen, med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Ett av Riksdagsbibliotekets uppdrag är att utbilda ledamöter och förvaltningens medarbetare i att använda bibliotekets tjänster.

Antalet uppdrag som gällde informationssökningar var färre under 2021 jämfört med de senaste åren. Liksom 2020 var det färre uppdrag som var kopplade till resor och besök men även antalet uppdrag på andra områden gick ned. Arbetsmetoden att bibliotekarier finns på plats hos utredningstjänsten har fortsatt digitalt men inte fysiskt, vilket kan vara en bidragande orsak till att uppdragen från utredningstjästen minskade.

Andelen ledamöter som använde tjänsten Nyhetsportalen var fortsatt mycket hög; ungefär 79 procent av ledamöterna hade aktiverat en bevakningsprofil (2020: 80 procent, 2019: 79 procent).

Riksdagsbiblioteket har under året inte kunnat förnya avtal med vissa leverantörer av nyhetstjänster med anledning av regler om behandling av personuppgifter i den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Förvaltningen arbetar med lösningar för att återigen kunna teckna avtal med leverantörerna.

Färre kurser har hållits under året och totalt har det också varit färre deltagare. Minskningen beror främst på att biblioteket har gett färre utbildningar på förfrågan, då efterfrågan inte varit lika stor som tidigare år. Under 2021 har 23 utbildningstillfällen genomförts med totalt 85 deltagare.

Under året har Riksdagsbiblioteket tagit fram koncept för kurser i avancerad informationssökning och källkritik för användare inom förvaltningen och riksdagen, och pilotutbildningar har hållits. Kurserna börjar hållas under nästa år.

Tabell 20 Antal uppdrag – informationssökningar

  2021 2020 2019
Uppdrag 189 241 354

Intranätet

Intranätet ska vara ett effektivt arbetsverktyg för ledamöter, partikanslier, chefer och medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Intranätet tillhandahåller tjänster, nyheter och innehåll som anpassas för olika målgrupper.

Intranätet har fungerat stabilt under året. Utveckling har skett genom en uppgradering och vidareutveckling av sökfunktionen. Den digitala inlämningstjänsten för interpellationer och skriftliga frågor har införts. I samband med arbetet gjordes även tillgänglighetsanpassningar i formulären utifrån lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Intranätets kalender har förbättrats, både vad det gäller teknik och innehåll.

38

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Under året har Intranätet fortsatt att vara huvudkanal för intern kommunikation med anledning av coronapandemin. De åtgärder som krisledningen beslutat om samt talmansbeslut och överenskommelser med gruppledarna med anledning av coronapandemin har kommunicerats löpande via Intranätet. I slutrapporten från utredningen om riksdagen under coronapandemin 2020, som överlämnades till talmannen den 1 december 2021, framgick att en majoritet (tre fjärdedelar) av respondenterna ansåg att den coronarelaterade information som tillhandahållits via Intranätet varit bra eller mycket bra.

I början av året lanserades Skypeguiden på Intranätet, en ingång med samlad information i form av praktiskt stöd vid digitala möten.

Antalet besök under året (405 581) är en ökning jämfört med 2020 (366 678 besök) och ungefär samma som 2019 (407 885 besök). Intranätet har haft ett snitt på 34 000 besök i månaden, vilket är en ökning jämfört med 2020 (31 000 besök). Cirka 16 procent av besöken har skett via smarttelefon eller pekplatta.

Arbetsverktygen digitala mötestjänsten och kammarappen

Kammarappen har fungerat stabilt med enbart några mindre avvikelser under året. Även arbetsverktyget digitala mötestjänsten har fungerat stabilt.

Servicecenter

Beställningar, felanmälningar och förfrågningar från ledamöter, partikanslier och anställda lämnas till förvaltningens servicecenter. Antalet inkomna fastighetsärenden ökade jämfört med föregående år, vilket kan förklaras med den gradvisa återgången till arbete på plats i riksdagens lokaler. Under 2021 inkom 2 987 ärenden, vilket kan jämföras med 2 538 ärenden under 2020 och 3 970 ärenden under 2019.

Merparten av servicecenters ärenden kommer fortfarande in via e-post. Därför krävs under 2022 fortsatt arbete med integration av det digitala servicecentret på Intranätet, för att få större genomslag. (Se även 3.5 Myndighet och arbetsgivare, avsnittet It-stödet till ledamöter och anställda.)

Under hösten utbildades personalen i servicecenter av kammarkansliet med anledning av att servicecenter tar över mottagandet av parlamentariska dokument från och med januari 2022.

Utvecklingsarbete inom uppdragsområde B

Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2021. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.

Strategi: Utveckla ett väl anpassat säkerhets- och verksamhetsskydd i relation till skyddsvärden, hot och sårbarheter

Förvaltningen har uppdaterat metodstödet för arbetet med säker it och informationsklassificering. Vidare har en checklista för informationssäkerhet vid

39

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  upphandling tagits fram, och en ny utbildning (Informationssäkerhet för che-
  fer) har lanserats. Instruktionerna för arbete på distans har också uppdaterats.
  Arbetet med att revidera Riksdagsförvaltningens säkerhetsanalyser har på-
  börjats, bland annat har workshoppar genomförts med representanter från för-
  valtningens samtliga avdelningar. Varje avdelning har bidragit till att ta fram
  verksamhetsbeskrivningar som ska utgöra grunden för arbetet med såväl sä-
  kerhetsskydd som kontinuitet. Dock har arbetet försenats på grund av coro-
  napandemin som under året hindrade deltagarna från att träffas fysiskt.
  Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2020 att utse en särskild utredare att göra
  en fortsatt översyn av regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess
  myndigheter. Uppdraget redovisades i maj 2021 i betänkandet Komplette-
  ringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter
  (2020/21:URF3). Riksdagsstyrelsen beslutade den 15 december 2021 om
  framställningen Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksda-
  gen och dess myndigheter (framst. 2021/22:RS5). Förslagen till lagändringar
  föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
  Arbetet med att etablera en stödfunktion (meddelandecentralen) för att han-
  tera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter har påbörjats men är försenat på
  grund av resursbrist.
  Strategi: Integrera säkerhetsarbetet i alla delar av verksamheten
  Under året har den grundläggande säkerhetsskyddsutbildningen genomförts
  vid 27 tillfällen, vilket innebär att de flesta inom förvaltningen har fått grund-
  läggande kunskap om säkerhetsskydd och de hanteringsregler som gäller för
  säkerhetsskyddsklassificerad information. Introduktionsutbildningen för ny-
  anställda tar även upp säkerhetsfrågor, däribland informationssäkerhet.
  Vidare har instruktioner tagits fram, bland annat kopplat till säkerhetsskyd-
  dad upphandling. Under våren 2022 kommer flera instruktioner om säkerhets-
  skydd och informationssäkerhet att revideras.
  Den generella medvetenheten om brandrisker och ansvar för det förebyg-
  gande brandskyddsarbetet bedöms ha ökat, bland annat till följd av beslut om
  och information om nya brandskyddsregler. Under året har över 300 medarbe-
  tare i förvaltningen genomgått lärarledd allmän utbildning i brandskydd, och
  samtliga skyddsvakter har fått särskild utbildning. Informationen om brand-
  skyddsreglerna har ökat efterfrågan på utbildningstillfällen och förbättrat möj-
  ligheterna att få ut även annan allmän brandskyddsinformation.
  Strategi: Skapa en enhetlig och samordnad service i dialog med
  ledamöter och partikanslier
  Arbetet med det digitala servicecentret går enligt plan. Projektet Digitalt ser-
  vicecenter är avslutat och tjänster har tillgängliggjorts på Intranätet och det
  nya arbetssättet är implementerat hos medarbetarna. Dock kommer fortfarande
  merparten av servicecenters ärenden in via e-post och det krävs ett fortsatt ar-
  bete för att det digitala servicecentret på Intranätet ska få större genomslag.

40

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Arbetet med att utveckla och säkra lösningar för ledamöternas digitala möten pågår enligt plan. EU-lagstiftning, genom den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR), och säkerhetsaspekter begränsar förvaltningens alternativ till lösningar. Förvaltningen fortsätter att ge utbildning inför och support vid digitala möten.

I början av året slutredovisade förvaltningen hur resultatet av översynen av riksdagens utredningstjänst omhändertagits.

Förvaltningen har tecknat ett nytt avtal om nyhetsbevakningstjänster. Av- talet är på två år med möjlighet till förlängning på två år. Avtalet gäller från och med den 21 november 2021.

Strategi: Utveckla ett flexibelt och lättillgängligt administrativt stöd med hjälp av digitalisering

Uppgraderingen av reseräkningssystemet har försenats något på grund av att det krävts ytterligare åtgärder från leverantörens sida för att förbättra vissa funktioner. Arbetet kommer att slutföras i början av 2022. Parallellt med detta har förberedelser inför en kommande upphandling av ett nytt reseräkningssystem påbörjats under hösten 2021.

Projektet Samordning av service löper på enligt plan. Förvaltningen utvecklar med detta ett nytt digitalt stöd för fördelning och hantering av övernattningsbostäder och arbetsplatser. Under hösten 2021 har det genomförts acceptanstester där både medarbetare inom förvaltningen och partikanslierna deltagit. Under början av 2022 påbörjas utbildning i det nya digitala stödet.

I projektet Digital signering är plattformen på plats, men projektet är något försenat på grund av att ett avrop drog ut på tiden. Projektet har därför förlängts och avslutas i januari 2022. Det som återstår är att lansera tjänsten Utse vikarie som riktar sig till chefer på Riksdagsförvaltningen.

Strategi: Utveckla kommunikationen genom att tillhandahålla målgruppsanpassad information i relevanta kanaler

Koncept och mallar för film på Intranätet har utarbetats och antalet filmer på Intranätet fortsätter öka. Under året har cirka 20 filmer publicerats på Intranätet, varav fem med riksdagsdirektören, Ingvar har ordet. Film har bland annat använts för att kommunicera instruktioner i samband med att en ny version av reseräkningssystemet infördes och för att informera om hanteringsregler inom informationssäkerhet. En instruktionsfilm gjordes även för hantering av digital signering av interpellationer och skriftliga frågor. Flera filmer har också publicerats med anledning av uppdraget attraktiv arbetsgivare. Av resurs- och kostnadsskäl har förvaltningen avvaktat med det utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra användarupplevelsen av Intranätet i mobila enheter samt öka möjligheten till personalisering.

Kartläggningen av informationsflödet från Safir till olika informationskanaler är avslutad och en utredningsrapport har levererats. Systemet används

41

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  för att förbereda och planera kammarsammanträden. Prioriterade åtgärder från
  rapporten kommer att hanteras i den ordinarie systemförvaltningen.
  Övrigt
  Arbetet med att genomföra förslagen från utredningen Översyn av vissa frågor
  som gäller riksdagsledamöters rätt till ersättning går enligt plan. Förvaltningen
  har arbetat med att ta fram lagförslag och föreskrift för att förtydliga regelver-
  ket om riksdagsledamöters rätt till ersättningar. Vid sitt sammanträde den 15
  december beslutade riksdagsstyrelsen att föreslå riksdagen att anta styrelsens
  förslag till lagändringar i framställning 2021/22:RS2 Ändringar i ersättnings-
  lagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
  Förberedelserna för riksdagsvalet och en ny riksdag är inledda och går en-
  ligt plan. Den valsamordning som ska samordna förvaltningens valförberedel-
  ser har inlett sitt arbete. Riksdagsdirektören har fastställt en arbetsplan för ar-
  betet, en kommunikationsplan har tagits fram och fler funktioner inom orga-
  nisationen involveras successivt alltmer i förberedelserna.

3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C är att främja insynen i och kunskapen om riksdagens funktion, arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. All kommunikation ska vara målgruppsanpassad.

Målbild 2022

Kommunikationen om demokrati och riksdagens arbete är tillförlitlig, lättillgänglig och mottagaranpassad.

Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Förvaltningens digitala kommunikation är relevant och målgruppsanpassad.

Antalet besök på webbplatsen riksdagen.se ökade med cirka 3 miljoner under 2021. Även på riksdagens öppna data och demokratijubileets webbplats ökade besöken, liksom antalet följare i sociala medier. Innehållet i den digitala kommunikationen utgår från händelser i riksdagen. Debatterna i kammaren kan följas via webb-tv och aktuell information om riksdagens arbete och beslut publiceras löpande. Flera tekniska uppgraderingar har genomförts under året, bland annat för att förbättra för de besökare som använder tjänster som läser upp informationen.

42

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt, och verksamheten håller hög kvalitet.

Under 2021 har alla visningar och studiebesök på plats i Riksdagshuset varit inställda. I stället har förvaltningen erbjudit digitala studiebesök, möten och fortbildningar. Antalet digitala studiebesök har ökat under året men kommer inte upp i samma nivåer som de fysiska besöken före pandemin. Utvärderingar visar att elever och lärare är nöjda med de digitala studiebesöken. Av lärarna svarar 80 procent att elevernas kunskaper har ökat mycket eller i hög grad efter besöket. När det kommer till elevernas intresse för riksdagens arbete anser 70 procent av lärarna att det ökat mycket eller i hög grad.

•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.

Till följd av coronapandemin har inga kurser eller fortbildningsdagar hållits på plats i riksdagen under 2021. Däremot har Riksdagsförvaltningen ordnat digitala fortbildningar för lärare i samhällskunskap och en digital föreläsningsserie för lärare och lärarstudenter. Av de lärare som deltog tyckte 90 procent att kurserna var bra eller mycket bra. Även kursen i riksdagskunskap för bibliotekarier har gjorts om till digital form, vilket har inneburit att betydligt fler har kunnat ta del av kursen än när den hålls på plats i biblioteket.

Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Ett projekt har startat för att slå ihop dagens fyra webbplatser till en. Ett bildmanér har tagits fram med målet att grafik och bildspråk ska vara enhetligt i alla förvaltningens kommunikationskanaler. Övergången till digital annonsering har fortsatt under året och det finns förslag till ytterligare utvecklingsmöjligheter. De digitala studiebesöken har utvecklats både vad gäller innehåll och teknisk kunskap. Firandet av demokratijubileet har fortsatt under året och gett erfarenheter som kan tas till vara när arbetet med det nya temat Sverige 500 år inleds 2022. Projektet för att uppgradera mediehanteringssystemet är i sin slutfas, liksom arbetet med att ta fram ett koncept för digitala evenemang. Båda har drabbats av smärre förseningar men prognosen är att arbetet kan slutföras under första halvan av 2022.

43

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Tabell 21 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (Belopp anges i tkr)

  2021 2020 2019
Intäkter 319 279 153
Kostnader –71 077 –67 159 –66 121
Nettokostnad –70 758 –66 880 –65 968
Transfereringar –52 –1 628 –3 327
Totalt –70 810 –68 508 –69 295

Fördelningen inom uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. Kostnaderna i samband med demokratijubileet under feståret har ökat något i jämförelse med föregånde år. Samtidigt har transfereringarna (resebidrag) fortsatt att minska eftersom besök från skolor har kunnat göras i mindre omfattning med anledning av coronapandemin.

Riksdagens webbplats, riksdagen.se

Riksdagens webbplats är navet för riksdagens externa kommunikation och digitala tjänster och huvudkanalen för förvaltningens kommunikation med allmänheten. Riksdagens webbplats är också ett stöd för riksdagens ledamöter, partikanslier och tjänstemän. För grundskolor och gymnasier är den grunden till studiematerial om riksdagen och Sveriges demokratiska system.

2021 var ett nytt rekordår för riksdagens webbplats. Under året hade riksdagen.se nästan 20,5 miljoner besök, vilket är en ökning med cirka 3 miljoner besök i jämförelse med 2020 och över 5 miljoner i jämförelse med valåret 2018. Det är en tydlig fortsatt trend att det är besökare från stationära datorer som är flest, men de som surfar via smarttelefon har ökat sedan 2020.

Startsidan är fortfarande den mest besökta sidan. Därefter är det lagarna med brottsbalken och skollagen som sticker ut tätt följda av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen samt plan- och bygglagen. Efter lagarna och information om ledamöter är det riksdagens webb-tv som är den mest populära digitala tjänsten. Sett över hela året är det partiledardebatten den 13 januari som har setts flest antal gånger, nästan 100 000 visningar.

Under året har tekniken för webb-tv uppgraderats för att skapa en stabilare tjänst. Webbplatsen har också förbättrats för de besökare som huvudsakligen navigerar med hjälp av tangentbord och för dem som använder tjänster som läser upp informationen.

Tabell 22 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se

  2021 2020 2019
Antal besök på riksdagen.se 20 345 359 17 486 791 14 103 410

Riksdagens öppna data

Genom riksdagens öppna data kan alla som vill fritt använda innehållet i riksdagens databaser. Utvecklare, journalister, forskare och andra intresserade kan

44

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

bygga egna tjänster och ta fram statistik. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om riksdagens beslutsprocess, såväl det historiska arkivet som det aktuella. Kammarappen får också all information om kammarens planering och ärenden via öppna data.

Fokus för arbetet med öppna data under 2021 har varit att förbereda inför de förändringar som sker i och med att it-systemet för Riksdagsförvaltningens mediehanteringssystem uppgraderas i början av 2022 (se även 3.5 Myndighet och arbetsgivare, avsnittet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning). Dessutom har webbplatsen under året kompletterats med äldre riksdagstryck.

Under 2021 hade riksdagens öppna data nästan 5 miljoner besök, vilket betyder att användningen av öppna data fortsätter att öka.

Tabell 23 Antal besök på webbplatsen riksdagens öppna data, data.riksdagen.se

  2021 2020 2019
Antal besök på data.riksdagen.se 4 924 332 4 341 042 4 196 702

Webbplatsen Sveriges riksdags EU-information

Riksdagsförvaltningen informerar om EU på flera sätt där webbplatsen Sveriges riksdags EU-information, eu.riksdagen.se, är ett sätt. Innehållet på webbplatsen är relativt tidlöst och ska informera om EU och riksdagens arbete med EU. Målgruppen är alla med rösträtt i Sverige.

Under 2021 minskade antalet besök till webbplatsen eu.riksdagen.se jämfört med året före, från drygt 520 000 till cirka 436 000 besök.

Webbplatsens innehåll har uppdaterats löpande under året och vissa delar har även faktagranskats. Publiceringsverktyget har uppgraderats tekniskt.

Tabell 24 Antal besök på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information, eu.riksdagen.se

  2021 2020 2019
Antal besök på eu.riksdagen.se 435 670 522 684 1 168 900

Webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum

Sveriges riksdag uppmärksammar och firar demokratin under åren 2018– 2022. Målgruppen är alla invånare i landet, med särskilt fokus på gymnasie- och folkhögskolestudenter.

Webbplatsen för jubileet, firademokratin.riksdagen.se, lanserades i december 2018. Där samlas allt material som rör jubileet såsom fördjupande texter, filmer, material till skolor, tidslinje om demokratins utveckling, en antologi för nedladdning, en virtuell utställning som bygger på utforskande interaktivi-

45

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

tet, dramatiserade berättelser och upplevelser med ljud och bild samt en kalender med de aktiviteter som genomförs. På webbplatsen finns möjlighet att beställa skolmaterial, lärarhandledningar, affischutställning och antologin.

Under 2021 har webbplatsen kompletterats med 100 tips om hur man kan fira och engagera sig för demokratin. Dessutom har flera filmer lagts till, bland annat kortare filmer om demokrati då och nu. Playfunktionen har kompletterats med inspelade seminarier, studiosamtal och föreläsningar samt en film om hur det gick till när det definitiva riksdagsbeslutet togs om allmän och lika rösträtt.

Antalet besökare till webbplatsen ökade med 29 procent under 2021.

Tabell 25 Antal besök på webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum, firademokratin.riksdagen.se

  2021 2020 2019
Antal besök på 235 161 181 600 138 200
firademokratin.riksdagen.se

Sociala medier

Riksdagsförvaltningen använder sociala medier för att främja kunskapen om riksdagen, riksdagens arbete och EU. Sveriges riksdag finns på Twitter, Youtube, Instagram och Linkedin.

Twitter. Riksdagsförvaltningen informerar om aktuella händelser och beslut på Twitter löpande och i princip dagligen. Antalet följare har ökat med drygt 8 000 under året, vilket är i linje med förra årets kraftiga ökning.

Youtube. På Youtube följer Riksdagsförvaltningen det koncept som arbetats fram med aktuella och pedagogiska filmer samt olika teman för att hålla kanalen levande och aktuell. Till exempel användes Youtubekanalen för att publicera och visa fyra samtal om demokrati under den digitala Almedalsveckan. Del två i riksdagens filmserie Demokrati pågår publicerades under hösten och handlade om ledamotsuppdraget. Antalet följare har fördubblats i kanalen under året.

Instagram. Förvaltningen har under året fortsatt att arbeta med och publicera innehåll enligt det koncept som finns för Instagram. I början av året publicerades den första filmen i ett nytt format som gör det möjligt att visa längre filmer än Instagrams normala begränsning på en minut. Under året har flera längre filmer publicerats med gott resultat. I snitt gör förvaltningen inlägg cirka två gånger i veckan på Instagram. Antalet följare har fördubblats under året.

Linkedin. Riksdagsförvaltningen har varit aktiv på Linkedin i drygt två år. Syftet med närvaron på Linkedin är att marknadsföra förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Kontot har under året haft en stadig tillströmning av följare. Vid årsskiftet var följarantalet drygt 19 000, vilket betyder en ökning på cirka 27 procent. Antalet inlägg som publicerats under året är 41 stycken.

46

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Tabell 26 Antal följare och prenumeranter i sociala medier (ca)

  2021 2020 2019
Twitter 46 101 38 031 28 500
Youtube 2 280 1 400 662
Instagram 6 613 3 053 970
Linkedin 19 051 15 085 3 000

Trycksaker och digitala produktioner

Riksdagsförvaltningen tillhandahåller trycksaker och digitala produktioner för både interna och externa målgrupper.

De tryckta broschyrer som beskriver riksdagen på svenska, engelska och lättläst svenska har uppdaterats. Huvudbroschyren Så fungerar riksdagen finns även i de tillgänglighetsanpassade formaten Daisy och punktskrift. Även EU på 10 minuter och Ledamotsförteckningen 2020/21 har uppdaterats. Ett tryckt julkort och en julfilm har också tagits fram.

Riksdagsinformation

Riksdagsinformation besvarar faktafrågor om riksdagen och EU via e-post, telefon och Twitter. Kanalen nås både genom ett 020-nummer och en särskild e-postadress dit privatpersoner, medier, företag, organisationer med flera kan vända sig med frågor.

Syftet med kanalen är att erbjuda en möjlighet till direktkontakt via telefon och e-post och möta behovet av individuella svar på faktafrågor om riksdagen och EU. Kanalen ger också målgrupperna möjlighet att få vägledning till innehåll och tjänster i riksdagens externa digitala kanaler.

Tabell 27 Antal förfrågningar till riksdagsinformation

  2021 2020 2019
Telefonförfrågningar 020-349 000 2 688 2 492 3 654
E-postfrågor (inkl. brev) 4 745 4 646 4 943
Totalt 7 433 7 138 8 597

Riksdagens pressackreditering

Journalister och fotografer kan ansöka om pressackreditering för en period upp till två år för att kunna arbeta på egen hand i riksdagens lokaler. Pressackreditering kan beviljas personer som i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter för massmedieföretags räkning.

Under 2021 inkom totalt 696 ansökningar om pressackreditering för en enstaka dag eller en längre period upp till maximalt två år. I likhet med tidigare år kunde de allra flesta ansökningar beviljas. Vid årsskiftet hade cirka 590 personer en gällande pressackreditering.

47

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Tabell 28 Riksdagens pressackreditering

  2021 2020 2019
Ansökningar 696 602 619
Avslag 22 17 24
Återkallelse 22 7 13
Överklaganden 2 1 4
Personer (ca) som har gällande 590 520 640
pressackreditering den 31 december

Tv-produktion

Riksdagsförvaltningen producerar tv- och webbsändningar från kammaren samt från offentliga utskottsförfrågningar och andra arrangemang i riksdagen.

Riksdagens tv-produktion har fungerat väl under 2021. Antalet sändningstimmar har ökat jämfört med föregående år, och det beror huvudsakligen på längre debattid i plenisalen. Ett antal offentliga utfrågningar, framför allt under våren 2021, har trots coronapandemin kunnat genomföras med hjälp av distansmötesteknik med en eller flera deltagare på annan plats. Inga sändningsavbrott har noterats under året.

Tabell 29 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal

  2021 2020 2019
Plenisalen 730 553 520
Förstakammarsalen 89 30 53
Andrakammarsalen 19 39 38
Skandiasalen 9 20 46
Presscenter 3 2 9
Totalt 850 644 666

Riksdagsbibliotekets service till allmänheten

Riksdagsbiblioteket är öppet för allmänheten. Biblioteket ger allmänheten tillgång till riksdagens samlade dokument och är nationellt depåbibliotek för FN- och EU-material. Biblioteket har, utöver riksdagsdokument, i huvudsak samlingar inom samhällsvetenskap och juridik.

Riksdagsbibliotekets öppettider under 2021 har på grund av coronapandemin varierat och till stor del varit begränsade. De ordinarie öppettiderna är 37 timmar i veckan. Under januari var biblioteket stängt för allmänheten. Från februari till oktober var det öppet tre timmar per dag på vardagarna. Den 4 oktober återgick biblioteket till de ordinarie öppettiderna.

Inga fysiska kurstillfällen har arrangerats för externa deltagare under 2021. Kursen i riksdagskunskap för bibliotekarier har gjorts om till digital form. Den har hållits vid elva tillfällen för sammanlagt 121 deltagare. Tidigare har kursen i riksdagskunskap för bibliotekarier varit en årlig utbildning för 25 deltagare

48

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

på plats i biblioteket. Syftet att nå fler användare och bättre anpassa utbildningen till målgrupperna genom att göra den digital har uppnåtts.

Riksdagsbiblioteket har under hela året tagit emot frågor via telefon och e-post. Tiderna för telefon och e-post har varit desamma som öppettiderna för biblioteket.

Tabell 30 Antal fysiska besök i Riksdagsbiblioteket

  2021 2020 2019
Fysiska besök 11 468 13 383 31 091

Tabell 31 Antal förfrågningar till Riksdagsbibliotekets svarsservice

  2021 2020 2019
Telefonförfrågningar 903 864 831
E-postförfrågningar 2 396 3 008 2 893
Totalt 3 299 3 872 3 724

Skolverksamhet och besök i riksdagen

Riksdagsförvaltningens skolverksamhet ska främja kunskaperna om riksdagen och riksdagens arbete. Förvaltningen erbjuder flera aktiviteter som vänder sig till landets skolelever och lärare. Under 2021 har alla visningar och studiebesök på plats i Riksdagshuset varit inställda. I stället har förvaltningen erbjudit digitala studiebesök, möten och fortbildningar.

Skolklasser från årskurs 7 och uppåt har kunnat boka in ett digitalt studiebesök. Utvärderingar visar att elever och lärare är nöjda med besöken, men att de inte kan ersätta fysiska besök i Riksdagshuset. Enligt utvärderingarna anser 80 procent av lärarna att elevernas kunskaper har ökat mycket eller i hög grad efter det digitala studiebesöket. När det kommer till elevernas intresse för riksdagens arbete anser 70 procent av lärarna att det ökat mycket eller i hög grad.

Under 2021 ordnade Riksdagsförvaltningen digitala fortbildningar för lärare i samhällskunskap. Vårterminens två fortbildningar handlade om hur riksdagen arbetar med EU-frågor. Under höstterminen hölls en föreläsningsserie för lärare och lärarstudenter som handlade om riksdagens arbete med lagstiftningen och statsbudgeten.

Utvärderingarna visade att 90 procent av lärarna ansåg att fortbildningarna var mycket bra eller bra (84 procent 2020 och 97 procent 2019). Vidare angav 90 procent av lärarna att det var mycket troligt eller troligt att innehållet kunde användas i den egna undervisningen (68 procent 2020 och 89 procent 2019).

Gymnasieklasser har under 2021 kunnat boka möten med talmannen och de tre vice talmännen för att diskutera demokratifrågor. Frågor som tagits upp är bland annat politikerrollen, valpåverkan och mediernas roll i vår demokrati.

Riksdagsförvaltningen erbjuder olika former av pedagogiskt material som handlar om demokrati och riksdagens uppgifter. Materialet kan beställas i

49

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

tryckt format eller laddas ned från riksdagens webbplats. Under 2021 skickades 19 160 studiehäften ut till skolorna. Året före beställdes 21 330 exemplar. Antalet nedladdningar för 2021 var 130 000. Året före gjordes 160 152 nedladdningar.

Tabell 32 Besök i riksdagen, antal personer

  2021 2020 2019
Ledamotsgrupper och grupper som 27 1 978 15 562
partikanslierna tar emot
Gruppvisningar28 – 3 622 31 919
Extravisningar29 388 366 1 440
Skolvisningar30 – 5 652 21 094
Digitalt studiebesök31 4 539 1 054 –
Digitalt möte med en av talmän- 838 – –
nen32      
Totalt 5 792 12 672 70 015

Demokratijubileet

Från 2018 och fram till och med 2022 ska riksdagen uppmärksamma att det har gått 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. En parlamentarisk kommitté har beslutat om vilka aktiviteter som Riksdagsförvaltningen ska genomföra under åren.

Utställningar. Den nationella utställningen Fira demokratin! är på turné åren 2019–2022 och har hittills visats i 22 län. Talmännens länsresor är samordnade med invigningarna. Sedan våren 2020 har länsresor och invigningar skett digitalt, men under hösten 2021 genomfördes de återigen i fysisk form.

Affischutställningen som består av 11 affischer laddas ned från webbplatsen eller beställs för utskick. Den har under året bland annat exponerats på skolor, arbetsplatser, bibliotek, äldreboenden och kommunhus. Som en anpassning till pandemin har den också producerats som utomhusutställning med placering på torg och gågator och har visats i fem städer under april–november.

Utställningen Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år som visas i 16 skyltfönster i Gamla stan i Stockholm har kompletterats med en film där talmannen och förste vice talmannen fördjupar sig i innehållet.

Externa arenor. I februari arrangerades, i samverkan med Kungliga musikaliska akademin, det digitala samtalet Från kampsång till rösträtt – musiken i demokratin på konventet Folk och kultur.

28Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.

29Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.

30Avser bokade fysiska besök av gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).

31Avser bokade digitala möten för gymnasie- och högstadieklasser. Namnet på besöksformen är ändrat. Benämndes tidigare digitala möten med skolkommunikatörer.

32Ny besöksform där besökare registreras i gruppbokningssystemet.

50

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Under den digitala Almedalsveckan bjöd riksdagens talmän in varsin gäst till ett samtal om demokrati. Samtalen sändes på SVT Forum. Bokmässan arrangerades i ett hybridformat där demokratijubileet deltog med två panelsamtal. Demokratijubileet deltog även i Nobel Week Lights Stockholm den 4–12 december med ljuskonstverket Making Women Visible på Riksplan.

Konstverk. Som en del i demokratijubileet har flera konstverk skapats och invigts. En porträttbyst av tidigare statsministern Nils Edén, som hade en central roll i demokratins genombrott och införandet av allmän och lika rösträtt, avtäcktes den 27 oktober. En målning som föreställer de fem första kvinnliga ledamöterna slutfördes 2021 och avtäcks 2022. I samarbete med Statens konstråd har förvaltningen också genomfört en upphandling av ett offentligt konstverk till Riksplan. Det invigs 2022.

Pedagogiskt material. Skolmagasinet Demokratin står aldrig stilla för elever på gymnasiet och folkhögskolan samt material till årskurs 4–6 distribueras löpande.

Festföreställning. Den festföreställning som ursprungligen var planerad till den 14 september sköts fram till den 10 januari 2022 till följd av pandemin. Planering och produktion har pågått under året.

Feståret 2021, större händelser. Demokratin firades även med följande arrangemang under 2021.

•Det avgörande klubbslaget (26 januari 2021). Den 26 januari 1921 togs det andra och slutliga riksdagsbeslutet om att införa allmän och lika rösträtt. Det uppmärksammades med en webbproduktion som sändes i SVT2 den 26 januari. Ett ljusspel projicerades under en vecka på Östra riksdagshusets fasad med anledning av den historiska händelsen.

•Riksmötets öppnande (14 september 2021). Vid riksmötets öppnande uppmärksammades 1921 års riksdagsval med allmän och lika rösträtt. Ett arrangemang med musik, sång och ljusspel genomfördes på Riksplan.

•100 år av demokrati – vilka lärdomar tar vi med oss? (15 september 2021). Den 15 september arrangerade riksdagen tillsammans med regeringen ett seminarium om demokratins genombrott, utveckling och framtid. Deltagare var talman Andreas Norlén, statsminister Stefan Löfven och kultur- och demokratiminister Amanda Lind samt gäster från forskarvärlden och civilsamhället. Seminariet sändes i SVT Forum.

Se även 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnitten Webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum och Utvecklingsarbete inom uppdragsområde C.

Talmansbesök i länen

Talmansbesöken i Sverige startade på nytt under 2019 efter ett kort uppehåll, nu med tema Demokratijubileet, och fortsatte att genomföras under 2020 och 2021. Syftet med att besöka olika platser i Sverige är att skapa närhet till riksdagen och talmannen genom att visa öppenhet och intresse för hur demokratin

51

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  utövas runtom i landet. Under mandatperioden ska samtliga län besökas och
  under 2021 genomfördes åtta talmansbesök.
  På grund av restriktioner för folksamlingar genomfördes årets resor inled-
  ningsvis i digitalt eller delvis digitalt format. Det delvis digitala formatet in-
  nebar att talmannen eller någon av de vice talmännen åkte till orten för resan
  och genomförde digitala besök från länsstyrelsens lokaler.
  Efter att restriktionerna lyftes under hösten började resorna genomföras i
  vanlig ordning med alla programpunkter genomförda på plats.
  Riksmötets öppnande
  Detta år genomfördes riksmötets öppnande i reducerat format med 500 gäster.
  Merparten av de traditionsenliga mingel som vanligtvis äger rum under dagen
  för öppnandet ställdes in.
  Riksdagens övriga evenemang
  Precis som föregående år var 2021 på grund av coronapandemin annorlunda
  för alla som arbetar med evenemang och andra aktiviteter som samlar männi-
  skor. Flera av riksdagens evenemang har dock gått att genomföra i modifierat
  utförande, till exempel har filmer, digitala seminarier och hybridlösningar er-
  satt fysiska evenemang.
  Riksdagsförvaltningen deltog 2021 på tre externa arenor: Kulturnatten, Al-
  medalsveckan och Bokmässan. Syftet med deltagandet är att främja dialog och
  kunskap om riksdagen, öka tillgängligheten till och insynen i riksdagens arbete
  samt öka kännedomen om demokratins genombrott.
  Under Kulturnattens digitala satsning deltog riksdagen med en inspelad,
  digital visning av utställningen vid Mynttorget. Till den digitala Almedals-
  veckan producerade Riksdagsförvaltningen fyra samtal om demokrati. Till
  Bokmässans playtjänst producerades två samtal. Det ena handlade om svenska
  rösträttsbegränsningar då och nu, det andra om undantagstillstånd. (Se även
  3.3 Kunskap om riksdagen, avsnittet Demokratijubileet.)
  Talmannens årliga vår- och höstmiddag ställdes i år in på grund av coro-
  napandemin.
  Utvecklingsarbete inom uppdragsområde C
  Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhets-
  planen för 2021. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvalt-
  ningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019–
  2022.

52

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Strategi: Utveckla den digitala kommunikationen så att fler får kunskap och information om riksdagens funktion och beslut

Dagens fyra webbplatser ska slås samman till en ny integrerad webbplats, och den 20 maj 2021 fattade riksdagsdirektören beslut om att starta ett genomförandeprojekt, En sammanhållen extern webbplats, i två etapper. Etapp 1 genomfördes under perioden 20 maj–30 november 2021 och resulterade dels i en plan för genomförandet av etapp 2 och 3, dels ett koncept för innehåll och struktur. Konceptet omfattar bland annat den visuella identiteten, en övergripande innehållsstruktur samt navigationsstruktur och designmanér.

Ett projekt för att uppgradera mediehanteringssystemet, det it-system som bland annat möjliggör webb-tv på riksdagens webbplats, är i sin slutfas men ligger något efter den ursprungliga tidsplanen. Anledningen är försenade leveranser.

Riksdagsförvaltningen har under året fortsatt att annonsera i digitala medier i stället för i tryckta (med undantag för riksmötets öppnande, som också annonserades i tryck). Totalt annonserade förvaltningen i 64 medier vid 12 olika tillfällen, jämfört med 2020 då det annonserades i 295 medier vid 8 olika tillfällen. År 2021 visades annonserna totalt 11 230 245 gånger och gav 30 513 klick till riksdagen.se. Motsvarande siffror 2020 var 31 294 690 visningar och 57 399 klick. Den stora skillnaden i visningar och klick beror på att förvaltningen inte längre annonserar på Facebook.

Den arbetsgrupp som har till uppgift att utveckla den digitala annonseringen presenterade i början av juni ett antal förslag och möjliga utvecklingsområden.

Strategi: Utveckla pedagogiska metoder som gör det lätt att förstå riksdagens funktion och arbete

Under året har Riksdagsförvaltningen arbetat med att ta fram ett bildmanér, som beskriver hur riksdagens identitet ska uttryckas i bild och film. Målet är att skapa enhetlighet i förvaltningens alla kanaler där bild eller film är en del av kommunikationen samt att öka förståelsen och förtroendet för riksdagens roll och funktion.

Omställningen i samband med pandemin har lett till att förvaltningen har behövt se över sin kommunikation med skolan. Verksamheten har fått testa och pröva andra kommunikationsvägar och kanaler än tidigare, ett arbete som bör fortsätta även framöver.

De digitala studiebesöken har under året utvecklats vad gäller både innehåll och kunskap om de tekniska möjligheterna. De har också anpassats bättre till olika mottagargrupper. Det digitala arbetssättet innebär att förvaltningen kan nå fler, exempelvis klasser som inte har möjlighet att göra ett fysiskt besök i Stockholm på grund av lång resväg eller klasser som saknar budget för att resa.

53

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Strategi: Synliggöra demokratins genombrott och dagens demokratiska frågor

Demokratijubileet har deltagit på externa arenor med panelsamtal, seminarier och invigningar av utställningar, oftast digitalt. Studiematerialet som finns för nedladdning och beställning på webbplatsen har under året spridits brett till skolor, arbetsplatser och offentliga verksamheter. En utomhusutställning har tagits fram och visats på olika platser i landet. Festföreställningen har planerats och producerats enligt en fastställd arbetsmetod och genomförs i januari 2022.

Se även 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnitten Webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum och Demokratijubileet.

Strategi: Utveckla mötesplatser för kunskapsspridning och dialog med medborgarna

Ett arbete pågår för att utveckla ett koncept för hur Riksdagsförvaltningen ska arbeta med digitala evenemang. Arbetet är något försenat till följd av pandemin, men målet är att under våren 2022 ha ett färdigt koncept för att genomföra och delta vid andra aktörers digitala evenemang.

Demokratijubileets arbete har bidragit med lärdomar som kommer att vara utgångspunkt för det nya temat Sverige 500 år som förvaltningen börjar arbeta med 2022. Erfarenheterna från demokratijubileet har bland annat visat att en förutsättning för att nå ut brett är att samverka med offentliga aktörer, delta på externa arenor, erbjuda material på digitala plattformar, arbeta med vidareförmedlare och producera attraktivt studiematerial som följer läroplanen.

3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader, lokalvård och digitalisering av dokument och bilder.

Målbild 2022

Riksdagens hus renoveras enligt en förankrad långsiktig plan, och lokalerna utvecklas utifrån verksamhetens behov med hänsyn till kulturhistoriska värden.

54

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Fastigheter och interiörer har förvaltats enligt upprättade planer. Riksdagens fastigheter förvaltas enligt etablerade underhållsplaner. Un- der året har Riksdagsförvaltningen bland annat fortsatt renoveringen av fönster och det pågår restaurering av stenfasaderna på Östra riksdagshuset. För interiörer och konst följs de beslutade vårdprogrammen och underhåll pågår enligt plan, exempelvis har mattan i Bancofullmäktige bytts ut och gardinerna restaurerats. En upphandling för restaurering av byggnadsanknuten konst i ledamotshuset har genomförts.

•Användarna har varit nöjda med förvaltningens tjänster för felanmälan och förfrågningar i fastighetsfrågor.

Under 2021 inkom 2 983 felanmälningar och förfrågningar om fastigheter, lokaler och inredning. I det nya fastighetssystemet finns ingen möjlighet att löpande följa upp användarnas nöjdhet med tjänsterna för felanmälan och förfrågningar, men inga avvikelser har noterats under året.

Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning

Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har genomförts enligt plan. Den långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs. Renoveringen av ledamotshuset närmar sig slutskedet och programarbetet för Cephalus beräknas bli klart våren 2022. Arbetet med att utveckla lokaler som lever upp till krav på säkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn fortsätter. Bland annat har planen för renovering av sammanträdesrum reviderats utifrån det förändrade behovet av rum för digitala möten, och en standard för möblering av arbetsplatser har presenterats. Förstudien om digitalisering av riksdagens bildarkiv är avslutad, och en plan för tillgängliggörande av bildsamlingen har tagits fram.

Tabell 33 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D

(Belopp anges i tkr)

  2021 2020 2019
Intäkter 2 162 2 353
Kostnader –122 052 –129 622 –147 721
Nettokostnad –122 050 –129 460 –145 368
Transfereringar – –   –
Totalt –122 050 –129 460 –145 368

De lägre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på ett lägre utfall för planerat underhåll.

55

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Riksdagens fastigheter – förvaltning och underhåll

Riksdagsförvaltningen förvaltar 13 byggnader med en yta på sammanlagt cirka 140 000 kvadratmeter. I beståndet ingår riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan, fastigheter med övernattningsbostäder och ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat används för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen hyr även lokaler och övernattningsbostäder, och hyr ut lokaler till exempelvis Riksdagens ombudsmän (JO), restauranger och butiker. Riksdagens fastigheter förvaltas enligt underhållsplaner.

Arbetet fortgår med att arbeta bort den underhållsskuld som finns, bland annat renoveras fönster på ett flertal fastigheter. Arbetet med att restaurera trasiga fogar i stenfasaderna på Östra riksdagshuset löper på enligt plan, och omläggningen av taken på övergångarna mellan Västra och Östra riksdagshuset är klar. Dessutom har elva lägenheter i kvarteret Iason renoverats. Installation av fjärrkyla i en kylcentral har genomförts under året, vilket innebär att egenproducerad kyla upphör och maskinerna demonteras.

Tabell 34 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter

(Belopp anges i tkr)

  Utfall 2021 Investeringsplan Avvikelse utfall
    2021 investeringsplan
Vidmakthållande av befintliga investeringar    
Underhåll och 51 450 77 000 25 550
renoveringsplan
Fogar och fasader 5 072 6 000 928
riksbyggnaderna
Projekt ledamotshuset 369 065 580 000 210 935
Summa utgifter för      
vidmakthållande 425 587 663 000 237 413
Finansiering      
Övrig kreditram (lån i 412 799 657 000 244 201
Riksgäldskontoret)
Anslag (statskapital) 12 788 6 000 –6 788

Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan när det gäller underhåll och renoveringsplan beror på att några av underhållsåtgärderna inte har genomförts och att ett antal underhållsåtgärder har försenats. Till viss del beror avvikelsen på att det har varit svårare att få resurser och leveranser under coronapandemin samtidigt som en del upphandlingar tagit längre tid än beräknat.

Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan för Projekt ledamotshuset beror främst på att aktiviteter flyttats fram till 2022. Anledningen är att leveranser av material från Europa har försenats till följd av coronapandemin. Dessutom har projektet genomförts på ett effektivare och mer rationellt sätt än

56

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

förväntat. Prognosen är att projektet håller sig väl inom totalbudgeten och att inflyttningen genomförs som planerat under 2022.

Lokaler, interiörer och konst

Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Vårdprogram för interiörer är framtagna och beslutade, och arbetet med inventering och underhåll pågår enligt plan. Det gäller även för konst. Under året har förvaltningen bland annat genomfört följande:

•restaurerat sammanträdesborden i tre sessionssalar

•bytt ut mattan och restaurerat gardinerna i Bancofullmäktige

•köpt in nya stolar till samtliga konferensrum på plan 5 på Jakobsgatan

•inlett arbete med ändringar och anpassningar av arbetsplatser på plan 5 på Jakobsgatan

•uppdaterat och renoverat möbler och gardiner i 16 övernattningsbostäder i kvarteret Iason

•tagit fram en porträttmedaljong av H.M. Konung Carl XVI Gustaf, en byst av tidigare statsministern Nils Edén och porträtt av cirka 180 utskottsordförande samt upphandlat konstnär för talmansporträtt

•upphandlat restaurering av byggnadsanknuten konst i ledamotshuset.

Dessutom har fastighetssystemet utökats med en konstmodul och utbildningar har genomförts. Konstmodulen ska fungera som inventarieregister och digitalt verktyg för dokumentation och underhållsplanering.

Ärenden och processer

Under 2021 inkom 2 983 ärenden om fastigheter, lokaler och inredning jämfört med 2 632 ärenden 2020. Ökningen kan förklaras med den gradvisa återgången till arbete på plats i riksdagens lokaler.

I det nya fastighetssystem som stegvis började tas i bruk 2018 är det inte möjligt att löpande följa upp användarnas nöjdhet med förvaltningens tjänster för felanmälan och förfrågningar, men inga avvikelser har noterats under året.

Äldre riksdagsdokument

Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att ge ut otryckta riksdagsprotokoll från ståndsriksdagens tid. Arbetet bedrivs vid Riksdagsbiblioteket, och har pågått i olika omfattning sedan 1936. För närvarande återstår att ge ut 10,5 protokoll om sammanlagt 17–19 volymer.

Arbetet med prästeståndets respektive borgarståndets riksdagsprotokoll 1765–1766 har under 2021 genomförts enligt plan.

Sedan 2019 är ståndsriksdagens protokoll också digitaliserade och tillgängliga digitalt via Kungliga bibliotekets webbplats, kb.se.

57

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Utvecklingsarbete inom uppdragsområde D

Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2021. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.

Strategi: Ta fram en långsiktig och övergripande renoveringsplan för hela fastighetsbeståndet

Det finns en långsiktig strategi för fastighetsbeståndet, och renoveringarna genomförs enligt plan. Renoveringen av ledamotshuset närmar sig slutskedet och förvaltningen förbereder mottagandet av fastigheten, det vill säga övergången från projekt till förvaltning. Planerna för inflyttning under 2022 ligger fast. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt bygglovet för tillbyggnaden, vilket gör att dessa lokaler inte kan tas i bruk. Förvaltningen arbetar med en strategi för hantering av tillbyggnaden.

Programarbetet för Cephalus pågår och beräknas bli klart våren 2022. Un- der programarbetet klargörs vilka funktionskrav och tekniska krav som ska uppnås i samband med renoveringen och ett förslag till plan för genomförande tas fram.

Strategi: Utveckla funktionella och flexibla lokaler som lever upp till kraven på säkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn

Flera förstudier och projekt för att utveckla lokalerna har genomförts under året. Det inledande programarbetet för ny godsmottagning har sammanfattats i en rapport som ska ligga till grund för nästa steg i processen. Förstudien för storköket visade att ombyggnationen av tekniska skäl bör genomföras först i samband med att Västra riksdagshuset renoveras. Projekteringen av Klubbrummet och tidningsrummet är klar, och nu pågår förberedelser för arbetet som ska genomföras sommaren 2022. Ett sammanträdesrum i Östra riksdagshuset har gjorts om till ett modernt Skyperum.

Arbetet med att byta ut anläggningen för larm- och voteringssignalerna pågår. Innehåll och omfattning på projektet har utökats under arbetets gång. Även andra åtgärder har vidtagits för att stärka brandskyddet i fastigheterna, till exempel installationsarbeten och införande av digitalt stöd för interna brandskyddskontroller.

Planen för renovering av sammanträdesrum har reviderats, bland annat med anledning av det förändrade behovet av rum för digitala möten.

Strategi: Införa en enhetlig standard på utrustning och inventarier

Som ett komplement till strategin att utveckla funktionella och flexibla lokaler har också en standard för möblering och inredning av arbetsrum och arbetsplatser tagits fram, dokumenterats och förankrats. Enligt planen ska den publiceras på Intranätet våren 2022.

58

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Standarden bygger på att alla ska ha en väl fungerande arbetsplats. Förutsättningarna är dock olika i olika rum och därför kan utseendet på möblerna variera eftersom de anpassas till husens historia och stil samt rummens storlek och form. Samtidigt behöver man ta hänsyn till ergonomi, tillgänglighet, brandsäkerhet och arbetssätt. Standarden slår fast att viss utrustning alltid ska finnas, exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och låsbar förvaring.

Strategi: Tillgängliggöra samlingar, dokument och bilder som finns i riksdagen

En förstudie om digitalisering av bildarkivet slutfördes i juni 2021, och under hösten tog förvaltningen fram en plan för tillgängliggörande av bildsamlingen. Syftet är att öka insynen i riksdagens arbete och dess historia.

3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd, administrativa uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik samt stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.

Målbild 2022

En attraktiv myndighet med kompetenta ledare och medarbetare som i samverkan utvecklar verksamheten.

Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning

Förvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:

•Förvaltningen har arbetat för att nå sina arbetsmiljömål. Förvaltningen genomförde i början av året en riskbedömning av arbetsmiljön med anledning av att många fortsatt arbetade hemifrån på grund av coronapandemin. Även handlingsplaner i vilka arbetsmiljön ingår har uppdaterats. I slutet av året tog en partssammansatt grupp fram nya arbetsmiljömål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vissa aktiviteter som planerats för att nå förvaltningens arbetsmiljömål har inte kunnat genomföras fullt ut till följd av pandemin.

•Förvaltningen har arbetat för att nå målsättningarna i likabehandlingsplanen.

Förvaltningen bedriver ett systematiskt likabehandlingsarbete med bland annat en likabehandlingsplan som grund. Planen berör arbetsförhållanden, förvärvsarbete och föräldraskap, trakasserier, intern rörlighet samt rekrytering. Vissa aktiviteter i likabehandlingsplanen har inte kunnat genomföras fullt ut till följd av pandemin.

59

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

•Det finns ett planerat kommunikationsstöd för prioriterade uppdrag och projekt.

Under året har planerat kommunikationsstöd ingått i ett flertal av de uppdrag och utvecklingsaktiviteter som återfinns i den strategiska planen och i verksamhetsplanen för 2021. Även löpande verksamhet har fått stöd vid behov.

•Tillgången till it-stöd har varit stabil.

Tillgången till it-stöd i förvaltningens verksamhet har varit stabil. Co- ronapandemin har lett till att många användare har arbetat hemifrån en stor del av året. En arbetsgrupp har bland annat genomfört en analys av rättsläget på området, stabiliserat plattformarna med tekniska åtgärder samt arbetat med löpande uppföljning, support och utbildningsinsatser till ledamöter och anställda. Tre incidenter som kan betecknas som mycket kritiska har inträffat. En av dem kunde lösas inom utlovad tid och enligt fastställd servicenivå.

Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning

Delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har kunnat genomföras som planerat, medan annat är försenat. Det senare handlar framför allt om att förvaltningen har behövt göra omprioriteringar av resurser inom it-verk- samheten och att HR-arbetet har påverkats av och delvis inriktats på åtgärder med anledning av coronapandemin. Exempel på genomförda utvecklingsinsatser är aktiviteter för att stärka kommunikationen om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare. I uppdraget att utveckla Riksdagsförvaltningens styrmodell har förslag till ny struktur av övergripande styrdokument tagits fram. Inom it-området arbetar en grupp med att skapa förutsättningar för en långsiktig planering av stödet för digitala möten och säkra lösningar.

Tabell 35 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E

(Belopp anges i tkr)

  2021 2020 2019
Intäkter 30 165 29 673 29 218
Kostnader –370 849 –364 467 –354 061
Nettokostnad –340 684 –334 794 –324 843
Transfereringar   –6   –6   –
Totalt –340 690 –334 800 –324 843

De något högre kostnaderna jämfört med 2020 beror bland annat på ökade hyreskostnader och ett ökat hårdvaruinköp avseende datorer. Detta balanseras av andra minskade kostnader inom uppdragsområdet under året.

60

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Anställda i Riksdagsförvaltningen

Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning var 719 vid utgången av 2021, vilket är 4 fler än 2020 (715) och 31 fler än 2019 (688). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 658, vilket är högre än 2020 (648) och 2019 (626).

Tabell 36 Antal anställda fördelat på ålder och kön 2021-12-31

Ålders- Kvinnor Män Totalt Ålder, andel Totalt Totalt
intervall     antal av samtliga antal antal
      2021 (%) 2020 2019
<25 år 1 1 2 0 1 1
25–34 år 32 19 51 7 52 55
35–44 år 74 70 144 20 150 181
45–54 år 163 96 259 36 282 271
55–59 år 91 55 146 20 138 120
>59 år 66 51 117 16 92 60
Totalt 427 292 719 100 715 688

Medelåldern för de anställda var 50 år, vilket är en ökning med ett år jämfört med 2020 och två år jämfört med 2019. Kvinnornas medelålder var 49 och männens medelålder var 50. Andelen kvinnor av samtliga anställda var cirka 60 procent vid utgången av 2021, vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2020 och 2019.

Personalomsättningen var 7,4 procent jämfört med 11,8 procent 2020 och 9,2 procent 2019.

Chefer – rekrytering och struktur

Under året har elva chefer rekryterats, varav fem kvinnor och sex män. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 49 procent, vilket är relativt lika jämfört med tidigare år (50 procent 2020 och 47 procent 2019). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 52 år. År 2020 var medelåldern 51 år.

Tabell 37 Antal chefer fördelat efter ålder och kön 2021-12-31

Åldersintervall Kvinnor Män Totalt Andel av Totalt Totalt
      2021 samtliga (%) 2020 2019
25–34 år – – – – – 1
35–44 år 2 7 9 13 17 10
45–54 år 17 12 29 43 43 33
55–59 år 8 9 17 25 26 16
>59 år 6 6 12 18 14 8
Totalt 33 34 67 100 70 68

61

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 3,8 procent 2021. Sjukfrånvaron ligger på en relativt oförändrad nivå under de senaste tre åren. Långtidsjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron var 62 procent vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Det innebär att den kortare sjukfrånvaron minskat. Situationen under pandemin kan vara en förklaring då färre varit sjuka, det vill säga minskad korttidsfrånvaro, medan det finns de som haft långa rehabiliteringstider efter att ha haft covid-19, vilket inneburit ökad långtidsfrånvaro. Det är små skillnader mellan kvinnors och mäns totala sjukfrånvaro.

Tabell 38 Sjukfrånvaro 2016–2021

  2021 2020 2019 2018 2017 2016
Total sjukfrånvaro i % av 3,8 3,8 3,7 4,1 4,3 3,4
tillgänglig arbetstid
Långtidssjukfrånvaro (60            
kalenderdagar) i förhållande 62 49,8 50,4 50,5 54,7 48,2
till total sjukfrånvaro i %
Kvinnors sjukfrånvaro i % 3,8 3,8 3,8 4,4 4,5 4,0
av tillgänglig arbetstid
Mäns sjukfrånvaro i % av 3,9 3,9 3,7 3,8 3,9 2,4
tillgänglig arbetstid
Sjukfrånvaro för ålders-            
gruppen 29 år eller yngre i % 1 1,5 3,2 4,7 3,1 0,8
av tillgänglig arbetstid
Sjukfrånvaro för ålders-            
gruppen 30–49 år i % av 4,4 4,5 4,1 4,4 4,4 3,4
tillgänglig arbetstid
Sjukfrånvaro för ålders-            
gruppen 50 år eller äldre i % 3,6 3,4 3,5 3,9 4,1 3,4
av tillgänglig arbetstid

Kompetensförsörjning

Riksdagsförvaltningen har generellt god förmåga att attrahera och behålla kompetens, men vissa grupper är mer svårrekryterade än andra. Därför har förvaltningen under 2021 arbetat aktivt med att marknadsföra sig som arbetsgivare gentemot de yrkesgrupper där det har varit svårt att attrahera eller behålla kompetens. Målet med arbetet är att långsiktigt stärka förvaltningens kompetensförsörjning. (Se 3.5 Myndighet och arbetsgivare, avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde E.)

Riksdagsförvaltningen har under 2021 haft 106 anställningar utannonserade (2020 var det 78 anställningar, 2019 var det 133 anställningar). Antalet mottagna ansökningar var 4 114 med en variation på 1–167 per anställning (2020: 6 612, 1–656 per anställning, 2019: 4 910, 3–192 per anställning).

Riksdagsförvaltningen är positivt inställd till praktikanter och har haft tolv praktikanter under 2021. Praktikanterna befinner sig i den senare delen av ett

62

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

utbildningsprogram på universitets- eller högskolenivå. Under 2020 var det elva praktikanter och 2019 var det sju praktikanter.

Riksdagsförvaltningen har under året genomfört förvaltningsgemensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av bland annat projektutbildning och språkutbildning. Som en del av chefs- och ledarutvecklingsprogrammet deltog samtliga chefer i ett digitalt seminarium om förändringsledning under 2020. Som fortsättning på det temat under 2021 erbjöds och genomfördes utbildning för chefer i att leda på distans samt i förändringskommunikation (se 3.5 Myndighet och arbetsgivare, avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde E). Liksom tidigare har även en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under ledning av en extern handledare. Även teamledare på säkerhetsenheten och samordnare inom lokalvården har deltagit i särskilda handledningsgrupper.

Ett arbete har inletts under 2021 med att avropa ledarutvecklingsinsatser för Riksdagsförvaltningens chefer och ledningsgrupper för 2022–2023.

Avtal och förhandlingar

Riksdagsförvaltningen och de centrala arbetstagarorganisationerna, Saco-S, Fackförbundet ST och Seko, träffade i juni avtal om distansarbete. Avtal om distansarbete omfattar arbetstagare hos riksdagens myndigheter.

Inom Riksdagsförvaltningen slutfördes i april lokala förhandlingar om nya löner från den 1 oktober 2020. Vidare träffades, med anledning av pandemin, en överenskommelse om möjligheten för medarbetarna att träffa enskild överenskommelse om arbetstider. Syftet är att vid behov kunna göra sina arbetsresor vid andra tider för att undvika smitta.

Lokala förhandlingar har också förts om hur de lokala omställningsmedlen ska användas. För 2021 enades parterna om en tillfällig höjning av friskvårdsbidraget från 1 000 kronor till 3 000 kronor. Detta med anledning av att pandemin begränsade möjligheterna både att erbjuda och att nyttja friskvård i Riksdagsförvaltningens lokaler. Parterna träffade ett nytt avtal om lokala omställningsmedel och en överenskommelse om hur medlen ska användas under perioden den 1 oktober 2021–31 december 2024.

Lokala parter har enats om att ersättning för beredskap ska tillämpas för arbetstagare vid EU-nämndens kansli i samband med att det ställs krav på närvaro på arbetsplatsen utanför arbetstid.

Arbetsmiljö

En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Förvaltningen har ansvar för den fysiska arbetsmiljön där ledamöter och partikanslier har sina arbetsplatser, eftersom arbetet bedrivs i riksdagens lokaler.

I början av året genomfördes en riskbedömning av arbetsmiljön. Orsaken var fortsatt ändrade arbetsförhållanden med anledning av arbete hemifrån, och

63

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  andra förändringar i verksamheten, som pandemin inneburit. Under hösten
  uppdaterade alla enheter, kanslier och sektioner, med något undantag, sina
  handlingsplaner där arbetsmiljön är en del. Fokus för arbetsmiljöarbetet under
  hösten var likaså den successiva återgången till arbetsplatsen.
  I slutet av året tog en partssammansatt grupp fram arbetsmiljömål för den
  organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsgruppen har i första hand ut-
  gått från de befintliga mål som togs fram för perioden 2020–2021 och som till
  följd av pandemin inte kunde genomföras fullt ut. Målen, som handlar om
  kommunikation, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet, syftar till
  att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Vissa
  aktiviteter som planerats för att nå förvaltningens arbetsmiljömål har inte kun-
  nat genomföras fullt ut till följd av pandemin.
  Likabehandling
  Riksdagsförvaltningen ska vara en modern arbetsplats med ett öppet arbets-
  klimat som värnar om principen om allas lika värde och rättigheter. Det hand-
  lar om att systematiskt arbeta mot all slags diskriminering men också om att
  bedriva ett långsiktigt förändringsarbete för en ökad jämställdhet och mång-
  fald. Arbetet bedrivs bland annat med förvaltningens likabehandlingsplan som
  grund. De områden som likabehandlingsplanen berör avser arbetsförhållan-
  den, förvärvsarbete och föräldraskap, trakasserier, intern rörlighet samt rekry-
  tering. Vissa aktiviteter i likabehandlingsplanen har inte kunnat genomföras
  fullt ut till följd av pandemin.
  Friskvård
  Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska
  friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för
  rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår det att göra ledamö-
  ter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna
  för fysisk och psykisk ohälsa samt att stimulera och motivera till vardags-
  motion. Friskvården inriktas särskilt på att aktivera dem som är fysiskt inak-
  tiva, både på individnivå och på gruppnivå.
  På grund av coronapandemin har friskvårdslokalerna varit stängda delar av
  året men i stället har det erbjudits utomhusträning, digitala träningspass på
  Intranätet och friskvårdsdag på egen hand. Under hösten har friskvårdsutbudet
  trappats upp med exempelvis stegtävling och trappdag. Digitala och fysiska
  möten med rådgivning om ergonomi, stress, sömn, kost och träning samt häl-
  soföreläsningar har också genomförts. Det har också funnits möjlighet att få
  ett ergonomiprogram installerat på datorn för att minska belastningsskador vid
  stillasittande.

64

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Tillgänglighet ska inte vara ett hinder för att kunna arbeta i eller besöka riksdagens byggnader.

Tillgänglighetsaspekten är central i projekt som går ut på att renovera eller bygga om riksdagens byggnader. Under året har ett antal aktiviteter genomförts, bland annat tillgänglighetsanpassning av entrén till Demokrativerkstaden i samarbete med trafikkontoret, Stockholms stad. Eftersom återgång till arbetsplatserna pågår arbetar man för närvarande med åtgärder för att underlätta för arbete på plats, bland annat genom installation av kortläsare och öppningsknappar i Cephalus. Även anpassning av en rullstols-wc på entréplan i Västra riksdagshuset har genomförts.

När det gäller den digitala tillgängligheten har det under året genomförts en förstudie kring hur Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla dokument enligt krav på digital tillgänglighet. Förstudien slutrapporteras i januari 2022. Kontinuerliga anpassningar görs av riksdagens webbplatser till lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. (Se även 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnitten Riksdagens webbplats, riksdagen.se och Öppna data).

It-stödet till ledamöter och anställda

Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.

Det totala antalet registrerade ärenden har varit lika många 2021 som 2020. Antalet ärenden inom kategorin beställningar har återigen ökat efter en minskning 2020, medan ärenden inom kategorin frågor har minskat. Antalet incidenter ligger på samma nivå som 2020.

Antalet mycket kritiska incidenter har varit tre, vilket är i nivå med 2020 och 2019. Enligt fastställd servicenivå ska ett så kallat prio 1-incidentärende påbörjas inom 10 minuter och vara åtgärdat inom en timme. En av tre prio 1- incidenter löstes inom utlovad tid.

Användarna har i stor utsträckning arbetat från annan plats än riksdagen och ett stort antal möten har genomförs via videokonferenser. Aktiviteter har genomförts för att förbättra upplevelsen under videokonferenser och digitala möten.

Den arbetsgrupp som riksdagsdirektören tillsatte i november 2020 har under 2021 genomfört en analys av rättsläget på området, deltagit i en myndighetsgemensam omvärldsbevakning samt stabiliserat plattformarna med tekniska åtgärder. Dessutom har arbetet med bland annat löpande uppföljning, support och utbildningsinsatser till ledamöter och anställda fortsatt. Förvaltningen har även analyserat möjligheterna att erbjuda delar av verksamheten fler och större lokaler för digitala möten samt tagit fram enklare teknik för digitala möten i mindre forum. Information har lämnats löpande, förutom på Intranätet, även vid gruppledarmöten, ordförandekonferensen, ledamotsrådet och partikanslichefsmöten.

65

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Tabell 39 Antal mycket kritiska it-incidenter

  2021 2020 2019
Prio 1-incidenter, mycket kritiska incidenter 3 4 3
varav lösta i tid 1 2 2

Stöd till riksdagens nämndmyndigheter

Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men finansieras genom Riksdagsförvaltningens anslag.

Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter. Överenskommelserna följs upp minst vart fjärde år och revideras vid behov. Det finns en instruktion inom Riksdagsförvaltningen för samordningen av stödet.

Nämndmyndigheterna ska upprätta en arbetsordning och senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Verksamhetsberättelserna bereds av konstitutionsutskottet och behandlas av kammaren.

En sammanställning över uppgifter om nämndmyndigheternas kostnader 2021 redovisas i tabellen nedan. Överenskommelserna mellan Riksdagsförvaltningen och Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Valprövningsnämnden samt Statsrådsarvodesnämnden reviderades under 2021. Utöver det har även styrdokumentet uppdaterats, instruktionen Samordning av stödet till riksdagens nämndmyndigheter.

För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.

66

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

Tabell 40 Riksdagens nämndmyndigheter – ledamöter och kostnader (Belopp anges i tkr)

  Antal Summa
  ledamöter kostnader
Riksdagens överklagandenämnd 5 180
Partibidragsnämnden 3 167
Riksdagens arvodesnämnd 3 370
Statsrådsarvodesnämnden 3 169
Nämnden för lön till riksdagens 3 174
ombudsmän och riksrevisorn
Valprövningsnämnden 7 404
Riksdagens ansvarsnämnd 5 7
Nämnden för prövning av statsråds och vissa 5 339
andra befattningshavares övergångsrestriktioner
Totalt 2021 34 1 810
Totalt 2020 34 1 667
Totalt 2019 36 2 653

Klarspråk

Riksdagsförvaltningen arbetar systematiskt med klarspråk med en flerårig handlingsplan som grund. Genom en organisatorisk förändring vid årsskiftet fick klarspråksarbetet en närmare koppling till det kommunikativa arbetet, vilket på sikt förmodas kunna leda till utveckling av arbetsformer och arbetsmetoder.

Tyngdpunkten i handlingsplanen ligger på att stärka skribenternas förmåga att använda klarspråk. Insatserna pågår löpande och riktas i första hand till de delar av förvaltningen där behovet av stöd är som störst. Under året har särskilda insatser gjorts på serviceavdelningen, och det arbetet kommer att fortsätta under 2022.

Under 2021 deltog 20 medarbetare i förvaltningens grundkurs i klarspråk jämfört med 20 deltagare 2020 och 31 deltagare 2019. Det är nu sammanlagt 608 personer som har gått kursen sedan den startade 2013. Orsaken till det lägre deltagarantalet 2020 och 2021 är att coronapandemin har begränsat möjligheterna att hålla kurs på plats i riksdagens lokaler och att antalet kurstillfällen därmed har varit färre än tidigare år.

Kommunikationsstöd

Riksdagsförvaltningens kommunikationsstrategi betonar vikten av planerad kommunikation för att effektivt uppnå verksamhetsmålen.

Under året har planerat kommunikationsstöd ingått i ett flertal av de uppdrag och utvecklingsaktiviteter som finns i den strategiska planen och i verksamhetsplanen för 2021. Även löpande prioriterad verksamhet har fått stöd vid behov. Några exempel är stöd till krisledningsorganisationen att hålla samman

67

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021
  kommunikationsaktiviteterna i samband med coronapandemin, kommunika-
  tionsstöd till Framtidens riksdagshus och dess delprojekt, kommunikations-
  plan i samband med förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU 2023,
  förvaltningens ledarutvecklingsprogram och projektet Digital signering.
    Planerat kommunikationsstöd har även getts med anledning av den om-
  organisation av Riksdagsförvaltningen som träder i kraft vid årsskiftet 2022.
  Riksdagsförvaltningens miljöarbete
  Riksdagsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete och är miljöcerti-
  fierad enligt ISO 14001. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande över-
  gripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:
  • minska utsläppen av växthusgaser
  • minska energianvändningen
  • minska mängden avfall

• minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus

• begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp.

Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt samt de områden där Riksdagsförvaltningen har bedömt att verksamheten påverkar miljön i högre grad.

Coronapandemin har under 2021 fortsatt att påverka miljömålsarbetet i både negativ och positiv riktning. När det gäller miljömålet att minska utsläppen av växthusgaser varierar resultatet. Koldioxidutsläppen från förvaltningens fordon har ökat med över 10 ton 2021 jämfört med 2018. Längre körsträckor och fler transporter i syfte att bidra till minskad smittspridning i samhället har lett till ökade koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen från riksdagens flygresor har däremot minskat med över 550 ton 2021 jämfört med 2019. Det beror på minskat flygresande under pandemin. Arbete med att ansluta riksdagens fastigheter till det lokala fjärrkylenätet har inneburit att köldmedier med en klimatpåverkan motsvarande mer än 400 ton koldioxid har kunnat fasas ut.

Planerade mål för att minska energianvändningen i större renoveringar följs. Däremot har den totala energianvändningen i övriga byggnader ökat med 7 procent 2021 jämfört med 2019. En kallare väderlek 2021 än normalåret och drifts- och renoveringsarbeten uppges vara orsaken till att energianvändningen för uppvärmning ökat.

Insatser för att minska mängden avfall har visat sig svårt att följa upp. Byte av avfallsentreprenör och färre personer som vistades i riksdagens lokaler under pandemin har påverkat statistikunderlaget på avfallsområdet så att det inte är jämförbart över tid. Flera åtgärder genomförs dock på området, till exempel återanvändning av uttjänt it-utrustning och arbete med att bibehålla låga makulaturnivåer på interntryckeriet. I Projekt ledamotshuset har man överträffat målet att sortera och återvinna 92 procent av byggavfallet.

Arbetet med att begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp fortlöper, exempelvis är samtliga datorer och bildskärmar som köpts in under året märkta

68

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

med en av de bästa miljömärkningarna. Det begränsade utbudet av miljömärkta mobiltelefoner på marknaden gör att förvaltningen inte fullt ut når målet att 75 procent av inköpen ska innehålla explicita miljökrav.

Den externa miljörevision som genomfördes under året visade att miljöledningssystemet fungerar väl och att det finns en hög miljömedvetenhet och ambitionsnivå inom Riksdagsförvaltningen. Två mindre miljöavvikelser noterades och har åtgärdats.

Utvecklingsarbete inom uppdragsområde E

Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2021. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.

Strategi: Stärka kommunikationen om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare

De senaste tre åren har Riksdagsförvaltningen arbetat med olika generella och riktade aktiviteter för att stärka kommunikationen om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare.

Under året som gått har arbetet intensifierats, bland annat har flera medarbetarporträtt producerats. Sex av dem är filmporträtt och tre av dem är intervjuer i text och bild. Kanalen för att sprida porträtten externt har främst varit Linkedin, men liksom mycket av kanalens övriga innehåll har det även publicerats på riksdagen.se och på Youtube (se 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnittet Sociala medier).

Strategi: Intensifiera arbetet med kompetensutveckling utifrån en strategisk planering

Arbetet med kompetensförsörjningsstrategi och kompetensutbyte mellan myndigheter har prioriterats ned och inte kunnat genomföras som planerat eftersom resurser har behövt läggas på annat HR-arbete med anledning av coronapandemin.

Strategi: Stärka det kommunikativa ledarskapet och använda ledningskommunikation för att öka förutsättningarna för medarbetares delaktighet och ansvarstagande

Förutsättningarna för ledningskommunikation har förändrats märkbart i och med pandemin. I början av året genomförde förvaltningen kompetensutveckling för chefer, både i att leda på distans och i förändringskommunikation. I samband med detta erbjöds även nya verktyg för förändringskommunikation.

Under året har ett arbete inletts med att ge planerat kommunikationsstöd i uppdraget med ny styrmodell, bland annat har en kommunikationsplan tagits fram.

69

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Strategi: Dra nytta av digitaliseringens möjligheter för att utveckla och effektivisera myndigheten

I uppdraget att skapa förutsättningar för en långsiktig planering av stödet för digitala möten och säkra lösningar har förvaltningen tillsatt en myndighetsövergripande förvaltningsgrupp med deltagare från it- och serviceavdelningarna. Gruppens uppdrag är att skapa förutsättningar för systematisk planering av mötesmöjligheter.

I arbetet med att ta fram e-utbildningar har förvaltningen dokumenterat nuläget, inventerat behov och omvärldsbevakat. Förslag till framtida upplägg av utbildningar har tagits fram och ska presenteras. Uppdraget har dock inte kunnat genomföras i den takt som planerades eftersom resurser har fått prioriteras om, vilket även gäller arbetet med att avveckla Notesplattformen.

E-arkivet blev installerat och godkänt i juni 2021 enligt plan. Flera olika problem har dock uppstått i överflyttningen av handlingar till e-arkivet från verksamhetssystemen Evolution och Rubin som leder till förseningar. Projektet kan avslutas tidigast i slutet av april 2022.

Arbetet med att införa ett digitalt system för formgivna mallar går enligt plan. Under 2021 har systemet Trycksaksmallar färdiginstallerats för drift. Mallarna möjliggör att formgivna trycksaker kan tas fram utan formgivarnas medverkan i produktionen. I oktober lanserades 14 olika trycksaksmallar, såsom visitkort, korrespondenskort, namnskyltar, foldrar och anslag, som användarna kommer åt via Intranätet. Systemet går att bygga ut med ytterligare mallar.

Arbetet med att ta fram en vägledning för molntjänster 2020 pausades i avvaktan på It-driftsutredningens betänkande Säker och kostnadseffektiv itdrift (SOU 2021:1). Förslagen från It-driftsutredningen bereds inom Regeringskansliet. Riksdagsförvaltningen överväger olika arbetsformer för att hantera molntjänster. Som exempel på nya arbetsformer kan förvaltningens dataskyddsråd anges.

Strategi: Fortsätta att utveckla verksamheten med utgångspunkt i Riksdagsförvaltningens hus

70

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till hur Riksdagsförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete kan utvecklas. Arbetet kommer fortsätta under 2022.

Uppdraget att utveckla Riksdagsförvaltningens styrmodell pågår enligt plan och ska avslutas i maj 2022. Syftet med uppdraget är att skapa en effektivare styrning med bättre förutsättningar att prioritera utifrån ett helhetsperspektiv. Resultatet ska även bidra till ökad tydlighet och transparens i styrningen av verksamheten. I uppdraget ingår även att göra en nytto- och kostnadsanalys inför beslut om anskaffning av ett it-stöd. Uppdraget har lämnat förslag på en ny struktur för strategisk plan, verksamhetsplan och tertialrapport. I förslagen ingår också nya rutiner för en mer långsiktig planering av verksamheten. Dessutom har en digital samarbetsyta lanserats som används av framför allt chefer i deras arbete med planering och uppföljning. Nu är allt relevant material som hör till processen åtkomligt från ett ställe.

Arbetet med att utveckla förvaltningens termarbete har fortsatt. Projektet har tagit fram ett förslag på samordning av termarbetet i Riksdagsförvaltningen och färdigställt en termordlista med riksdagstermer som ska publiceras på Intranätet.

Strategi: Fortsätta att arbeta för att nå de övergripande miljömålen och utveckla ett hållbarhetsarbete

Arbetet med att nå Riksdagsförvaltningens övergripande miljömål löper på (se

3.5Myndighet och arbetsgivare, avsnittet Riksdagsförvaltningens miljöarbete). Däremot har det fortsatta arbetet med att inkludera ett hållbarhetsperspektiv i verksamheten fått stå tillbaka under året på grund av svårigheter att under coronapandemin involvera samtliga berörda organisatoriska enheter i arbetet. Arbetet har inte kunnat slutföras enligt plan.

71

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
  Finansiell redovisning      
  4.1 Resultaträkning      
  (Belopp anges i tkr)      
    Not 2021-01-01– 2020-01-01–
      2021-12-31 2020-12-31
  Verksamhetens intäkter      
  Intäkter av anslag 1 1 551 326 1 520 008
  Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 32 038 32 385
  Intäkter av bidrag 3 1 637 1 990
  Finansiella intäkter 4 193 224
  Summa   1 585 194 1 554 606
  Verksamhetens kostnader      
  Kostnader för personal och ledamöter 5 –1 287 037 –1 327 366
  Kostnader för lokaler 6 –91 171 –81 257
  Övriga driftskostnader   –281 097 –288 546
  Finansiella kostnader 7 –3 –13
  Avskrivningar och nedskrivningar   –59 624 –58 817
  Summa   –1 718 932 –1 755 998
  Verksamhetsutfall   –133 739 –201 392
  Transfereringar      
  Medel som erhållits från statens budget   521 448 519 708
  för finansiering av bidrag  
  Lämnade bidrag 8 –521 448 –519 708
  Saldo   0 0
  Årets kapitalförändring 9 –133 739 –201 392

72

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

4.2 Balansräkning

(Belopp anges i tkr)

Tillgångar Not 2021-12-31 2020-12-31
Immateriella anläggningstillgångar 10    
Balanserade utgifter för utveckling   48 290 43 911
Rättigheter och andra immateriella   2 188 3 011
anläggningstillgångar  
Summa   50 478 46 922
Materiella anläggningstillgångar 11    
Byggnader, mark och annan fast egendom   1 173 338 1 181 248
Förbättringsutgifter på annans fastighet   32 366 25 914
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   126 419 126 739
Pågående nyanläggningar   1 176 048 778 727
Summa   2 508 172 2 112 629
Finansiella anläggningstillgångar 12    
Andelar i bostadsrättsföreningar   2 159 2 159
Summa   2 159 2 159
Fordringar      
Kundfordringar 13 1 716 1 908
Fordringar hos andra myndigheter 14 41 537 41 580
Övriga fordringar   1 983 162
Summa   45 236 43 650
Periodavgränsningsposter 15    
Förutbetalda kostnader   47 655 50 801
Summa   47 655 50 801
Avräkning med statsverket 16 -237 310 –136 065
Kassa och bank      
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret   382 756 308 292
Summa   382 756 308 292
Summa tillgångar   2 799 146 2 428 388

73

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
  (Belopp anges i tkr)      
  Kapital och skulder Not 2021-12-31 2020-12-31
  Myndighetskapital 17    
  Statskapital   854 286 848 888
  Donationskapital   2 100 2 120
  Balanserad kapitalförändring   –6 797 633 –6 603 736
  Kapitalförändring enligt resultaträkningen   –133 739 –201 392
  Summa   –6 074 985 –5 954 119
  Avsättningar      
  Avsättningar för pensioner och 18 6 925 639 6 800 038
  liknande förpliktelser
  Övriga avsättningar 19 9 160 8 934
  Summa   6 934 800 6 808 972
  Skulder m.m.      
  Lån i Riksgäldskontoret 20 1 686 799 1 292 228
  Skulder till andra myndigheter   58 933 70 516
  Leverantörsskulder   104 444 132 203
  Övriga skulder   18 957 18 523
  Summa   1 869 133 1 513 471
  Periodavgränsningsposter 21    
  Upplupna kostnader   61 690 51 603
  Övriga förutbetalda intäkter   8 508 8 461
  Summa   70 198 60 064
  Summa kapital och skulder   2 799 146 2 428 388

74

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

4.3 Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)

Ramanslag Not Ingående Årets Indragning Totalt Netto Utgående
2021-12-31   överförings- tilldelning   disp. utgifter överförings-
    belopp enl. anslags-   belopp   belopp
      direktiv och        
      reglerings-        
      brev        
Uo 01 2:1 Riksdagens              
ledamöter och partier              
m.m.              
Ap.1 Riksdagens              
ledamöter och partier 22 47 488 976 869 0 1 024 357 –918 073 106 283
m.m.
Uo 01 2:2 Riksdagens              
förvaltningsanslag              
Ap.1 Förvaltnings- 23 29 522 926 983 0 956 505 –893 536 62 969
kostnader
Uo 01 2:3 Riksdagens              
fastighetsanslag              
Ap.1 Riksdagens              
fastighetsanslag 24 63 495 100 000 0 163 495 –91 237 72 258
Uo 01 6:5 Stöd till              
politiska partier              
Ap.1 Stöd till 25 271 169 200 –271 169 200 –167 955 1 245
politiska partier
Uo 17 13:4 Bidrag till              
riksdagspartiers              
kvinnoorganisationer              
Ap.1 Stöd till              
riksdagspartiers              
kvinnoorganisationer   0 15 000 0 15 000 –15 000 0
Summa anslag   140 776 2 188 052 –271 2 328 557 –2 085 801 242 756

75

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen

(Belopp anges i tkr)

Anslagsbenämning Tilldelat Ingående Infriade Nya Utestående
  bemyndigande åtaganden åtaganden åtaganden åtaganden
Uo 01 6:5 Ramanslag          
Stöd till politiska partier          
Ap. 1 Stöd till 169 200 125 966 –125 966 125 966 125 966
politiska partier
Uo 17 13:4 Ramanslag          
Bidrag till riksdagspartiers        
kvinnoorganisationer          
Ap. 1 Stöd till          
riksdagspartiernas 15 000 15 000 –15 000 15 000 15 000
kvinnoorganisationer
Summa 184 200 140 966 –140 966 140 966 140 966

76

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

4.4 Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) och tillhörande föreskrift (RFS 2016:4).

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.

I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas fr.o.m. 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2020 på 4 440 tkr har 2021 minskat med 239 tkr till 4 201 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning i enlighet med 2 kap. 11 § BEA-lagen. Från och med budgetåret 2019 redovisas endast den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningarna direkt mot myndighetskapital och den övriga omräkningen bokförs i resultaträkningen.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång.

77

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen komponentredovisning enligt Ekonomistyrningsverkets regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer att skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Införandet av komponentredovisning kommer att ske successivt.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar    
Balanserade utgifter för utveckling 3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3–10 år
Materiella anläggningstillgångar    
Byggnader och annan fast egendom 10–150 år
Byggnadsinventarier 3–30 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–10 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–10 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för beslutade och latenta pensioner och avgångsförmåner

Pensioner och avgångsförmåner till talmannen och riksdagsledamöter regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter jämte vissa äldre, upphävda författningar som är tillämpliga i vissa fall enligt övergångsbestämmelser.

Sedan den 1 maj 2014 finns två parallella system för avgångsförmåner: dels det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt

78

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

omställningsstöd. Inkomstgarantin gäller ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014 medan det ekonomiska omställningsstödet omfattar övriga ledamöter. Successivt kommer inkomstgarantin att ersättas av ekonomiskt omställningsstöd som avgångsförmån.

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner med mera i posten Pensionsavsättning till ledamöter.

Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som avgångsförmåner

Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de tjänstgörande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).

Sedan 2015 ingår avsättningen för omställningsstödet som en latent utfästelse, och från och med 2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen.

Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner och avgångsförmåner redovisas som en avsättning. Då avsättningen är undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets förändring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan.

Från och med budgetåret 2018 har nya beräkningsgrunder använts vid beräkningen av pensionsskulden, det vill säga pension och avgångsförmåner. Det är de beräkningsgrunder som Statens tjänstepensionsverk (SPV) använder för pensionsrörelsens pensionsskuld förutom under tid en förmån är knuten till inkomstindex, balansindex eller arvodesindex. Bruttoräntan är då minskad med en procentenhet.

SPV:s försäkringstekniska grunder för 2021 har behållits oförändrade från 2020 till skillnad mot året innan. För skuldberäkningarna per 2021-12-31 innebär detta att en bruttoränta på –1,4 % använts under tid en förmån indexeras med prisbasbelopp eller följsamhetsindex, och en bruttoränta på –2,4 % under tid en förmån indexeras med inkomstindex, balansindex eller arvodesindex.

I posten balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skulden från och med 2007 som avser huvudsakligen pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstödet för ledamöterna inklusive sociala avgifter. Därmed uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och med 2020 var den balanserade kapitalförändringen –6 603 736 tkr. Under 2021 har skulden ökat med –193 897 tkr till –6 797 633 tkr.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

79

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Övriga upplysningar

Riksdagsförvaltningen har från och med budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys då BEA-lagen inte kräver det och inte heller den tidigare gällande REA-lagen.

80

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

Noter

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr) 2021 2020
Not 1 Intäkter av anslag    
Utgifter enligt anslagsavräkningen 2 085 801 2 042 892
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 –239 –429
Inköp av tillgångar avräknat mot statskapital –12 788 –2 748
Medel som erhållits från statsbudgeten för –521 448 –519 708
finansiering av bidrag
Summa 1 551 326 1 520 008

Utfallet i inköp av tillgångar avräknat mot statskapital avser främst fortsatta renoveringar av fogar och fasader på Helgeandsholmen med 5 072 tkr samt takomläggning av övergångarna i Riksdagshuset östra med 7 187 tkr.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar    
Intäkter av hyror 21 440 21 556
Service överenskommelse med JO 6 193 5 914
Försäljning riksdagstryck 2 453 2 597
Försäljning interntryckeriet 615 499
Övriga intäkter 1 336 1 820
Summa 32 038 32 385

I posten övriga intäkter ingår bland annat försäljning av presentartiklar och it-utrustning m.m.

Not 3 Intäkter av bidrag        
Intäkter av bidrag   1 637 1 990
Summa 1 637 1 990
Beloppet avser ersättningsstöd för hyresrabatter från Boverket.        
Not 4 Finansiella intäkter        
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret   0   34
Övrigt     193   190
Summa   193   224
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter        
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) –673 931 –739 412
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter)   –613 106 –587 954
Summa –1 287 037 –1 327 366
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive –802 437 –844 854
sociala avgifter

81

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
       
  (Belopp anges i tkr) 2021 2020
  Not 6 Kostnader för lokaler    
  Lokalkostnader –91 171 –81 257
  Summa –91 171 –81 257

Ökningen av lokalkostnader beror på omförhandling av hyresavtal.

Not 7 Finansiella kostnader    
Ränta till Riksgäldskontoret 0 –3
Övrigt –3 –10
Summa –3 –13
Not 8 Lämnade bidrag    
Stöd till politiska partier –167 955 –168 929
Stöd till partigrupperna i riksdagen –320 429 –315 338
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer –15 000 –15 000
Nordiska rådet –14 716 –15 462
IPU –1 117 –1 276
OSSE –1 198 –1 130
Skolbidrag –52 –1 628
Övrigt –982 –946
Summa –521 448 –519 708

I posten övrigt ingår bidrag till Sveriges nationaldag 600 tkr, Rifo 265 tkr och Veteranföreningen 90 tkr.

Not 9 Årets kapitalförändring    
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar –7 534 –7 402
Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomst- –126 204 –193 989
garantier och omställningsstöd till ledamöter
Summa –133 739 –201 392

82

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

Balansräkning

(Belopp anges i tkr) 2021 2020
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar    
Balanserade utgifter för utveckling    
IB anskaffningar 152 896 135 607
Årets anskaffningar 12 649 17 289
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde –30 733 0
Tidigare års avskrivningar –108 985 –99 582
Årets utrangeringar, avskrivningar 30 733 0
Årets avskrivningar –8 269 –9 403
Bokfört värde 48 290 43 911
Rättigheter och andra immateriella anläggnings-    
tillgångar    
IB anskaffningar 9 880 9 364
Årets anskaffningar 0 516
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde –523 0
Tidigare års avskrivningar –6 869 –5 913
Årets utrangeringar, avskrivningar 523 0
Årets avskrivningar –824 –955
Bokfört värde 2 188 3 011
Summa bokfört värde 50 478 46 922
immateriella anläggningstillgångar
Not 11 Materiella anläggningstillgångar    
Byggnader, mark och annan fast egendom    
IB anskaffningar 2 020 130 1 997 475
Årets anskaffningar 14 053 20 275
Fört från pågående nyanläggningar 359 2 380
Tidigare års avskrivningar –838 882 –817 543
Årets avskrivningar –22 321 –21 339
Bokfört värde 1 173 338 1 181 248
Taxeringsvärden 528 966 528 966

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2019, nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år.

83

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
         
  (Belopp anges i tkr) 2021 2020
  Förbättringsutgifter på annans fastighet    
  IB anskaffningar 49 360 40 135
  Årets anskaffningar 9 122 9 226
  Tidigare års avskrivningar –23 446 –21 175
  Årets avskrivningar   –2 671 –2 271
  Bokfört värde 32 366 25 914
  Maskiner, inventarier, installationer, byggnadsinventarier m.m.    
  IB anskaffningar 436 373 414 733
  Årets anskaffningar 25 219 37 993
  Årets utrangeringar, anskaffningsvärde –7 960 –16 354
  Tidigare års avskrivningar –309 634 –301 140
  Årets avskrivningar –25 539 –24 848
  Årets utrangeringar, avskrivningar   7 960 16 354
  Bokfört värde 126 419 126 739
  Pågående nyanläggningar    
  IB anskaffningar 778 727 260 777
  Årets anskaffningar 397 680 520 330
  Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast –359 –2 380
  egendom  
  Bokfört värde 1 176 048 778 727
  Pågående nyanläggningar består till största delen av upparbetade kostnader för ledamotshu-
  set 1 144 880 tkr, Cephalus 11 000 tkr, takomläggning av övergångarna i Riksdagshuset
  östra med 7 014 tkr, Neptunus brand ochutrymningslarm 5 624 tkr och fjärrkylanläggning
  2 277 tkr.    
  Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 2 508 172 2 112 629
  Not 12 Finansiella anläggningstillgångar    
  Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde   2 159 2 159
  Bokfört värde 2 159 2 159
  Not 13 Kundfordringar    
  Övriga kundfordringar   1 716 1 908
  Bokfört värde 1 716 1 908
  Not 14 Fordringar hos andra myndigheter    
  Mervärdesskattefordran 41 298 39 738
  Fordran JO, överenskommelse m.m. 0 1 730
  Övrigt   239 112
  Summa 41 537 41 580

84

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1
       
(Belopp anges i tkr) 2021 2020  
Not 15 Periodavgränsningsposter      
Förutbetalda hyror 22 286 21 683  
Förutbetalda kostnader, årskort flyg 1 640 1 884  
Förutbetalda kostnader, årskort tåg 11 407 7 685  
Förutbetalda kostnader, Crayon 1 593 8 473  
Förutbetalda kostnader, Telenor 5 651 5 429  
Övriga förutbetalda kostnader 5 078 5 647  
Summa 47 655 50 801  

Jämförelsetalet för förutbetalda kostnader, Telenor, har räknats om från 2 871 tkr till 5 429 tkr, då del av kostnaderna föregående år ingick i övriga förutbetalda kostnader.

Not 16 Avräkning med statsverket    
Anslag i icke räntebärande flöde    
Ingående balans 0 0
Redovisat mot anslag 182 955 183 929
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som –182 955 –183 929
betalats
Fordringar/skulder avseende anslag i icke 0 0
räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde    
Ingående balans –140 505 –69 298
Redovisat mot anslag 1 902 846 1 858 963
Anslagsmedel som tillförts räntekonto –2 003 852 –1 930 170
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde –241 511 –140 505
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats    
mot anslag    
Ingående balans 4 440 4 869
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln –239 –429
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har 4 201 4 440
redovisats mot anslag
Summa avräkning med statsverket –237 310 –136 065

85

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
             
  (Belopp anges i tkr)          
  Not 17 Förändring av myndighetskapitalet      
    Stats- Donations- Balanserad Kapital- Summa
    kapital kapital kapitalförändring, förändring  
        anslagsfinansierad enligt resultat-  
        verksamhet räkningen  
  Utgående balans 2020 –848 888 -2 120 6 603 736 201 392 5 954 119
  Ingående balans 2021 –848 888 -2 120 6 603 736 201 392 5 954 119
  Föregående års          
  kapitalförändring 7 383 20 193 989 –201 392 0
  Årets investeringar –12 780 0 0 0 –12 780
  Årets kapitalförändring 0 0 0 133 739 133 739
  Årets förändring av          
  avsättningar till pensioner          
  samt övriga förmåner 0 0 –92   –92
  Summa årets förändring –854 286 -2 100 6 797 633 133 738  
  Utgående balans 2021 –854 286 -2 100 6 797 633 133 738 6 074 985

Saldot på Balanserad kapitalförändring består huvudsakligen av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker.

86

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1
         
(Belopp anges i tkr) 2021 2020  
Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser      
Pensioner för tjänstemän      
Ingående avsättning 1 936 3 147  
Årets pensionskostnad 111 –320  
Årets pensionsutbetalningar   –596 –891  
Utgående avsättning 1 451 1 936  
Tillkommer särskild löneskatt med 352 470  
Pensionsavsättning till ledamöter      
Ingående avsättning 4 902 587 4 009 644  
Avsatt till pensioner 158 372 1 109 571  
Årets pensionskostnad 63 601 –125 259  
Årets pensionsutbetalningar   –94 521 –91 369  
Utgående avsättning 5 030 039 4 902 587  
Tillkommer särskild löneskatt varav 257 tkr avser 1 220 287 1 189 368  
latenta tilläggsbelopp  
Skillnaden mellan åren i posten avsatt till pensioner beror på effekterna av ändrade beräk-  
ningsgrunder. I utgående avsättning ingår ledamöters pensioner med 5 028 979 tkr samt la-  
tenta tilläggsbelopp med 1 060 tkr.      
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen      
Ingående avsättning 197 468 246 899  
Årets kostnad för inkomstgarantier –1 046 –14 859  
Årets utgifter för inkomstgarantier   –25 340 –34 572  
Utgående avsättning 171 082 197 468  
Tillkommer särskild löneskatt med 28 828 30 478  
Tillkommer arbetsgivaravgifter med 16 418 22 572  
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen      
Ingående avsättning 275 432 264 379  
Årets kostnad för inkomstgarantier –4 105 –4 049  
Årets förändring av inkomstgarantier   527 15 102  
Utgående avsättning 271 854 275 432  
Tillkommer särskild löneskatt med 20 761 22 520  
Tillkommer arbetsgivaravgifter med 58 528 57 374  
Omställningsstöd till ledamöter      
Ingående avsättning 75 968 61 401  
Årets kostnad för omställningsstöd –1 165 –1 017  
Årets förändring av omställningsstöd   5 885 15 584  
Utgående avsättning 80 688 75 968  
Tillkommer arbetsgivaravgifter med 25 352 23 866  
Summa avsättningar för pensioner och 6 925 639 6 800 038  
liknande förpliktelser  

87

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021  
       
  (Belopp anges i tkr) 2021 2020
  Not 19 Övriga avsättningar    
  Kompetensåtgärder    
  Ingående balans 8 934 8 023
  Utnyttjat under året –896 –168
  Årets avsättningar 1 122 1 079
  Utgående balans 9 160 8 934
  Summa övriga avsättningar 9 160 8 934
  Not 20 Lån i Riksgäldskontoret    
  Ingående balans 1 292 228 691 136
  Under året upptagna lån 446 552 652 279
  Årets amorteringar –51 981 –51 186
  Utgående balans 1 686 799 1 292 228
  Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektivet) 2 130 000 1 630 000
  Not 21 Periodavgränsningsposter    
  Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 45 636 41 814
  Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter 5 158 4 294
  Övriga upplupna kostnader 10 896 5 496
  Förutbetalda intäkter 2 147 2 159
  Förutbetalda hyresintäkter 6 361 6 302
  Summa periodavgränsningsposter 70 198 60 064

88

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20212021/22:RS1

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr) 2021 2020

Not 22 Utg.omr. 01 2:1 Ap. 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 29 306 29 061

Årets tilldelade medel på ledamotsanslaget uppgår till 976,9 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2021 är 918 miljoner kronor, vilket innebär att anslagssparandet har ökat från 47,5 till 106,3 miljoner kronor. Detta beror främst på lägre reserelaterade kostnader till följd av coronapandemin. Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen brukar normalt öka under och efter valår, varför anslagssparandet behålls.

Not 23 Utg.omr. 01 2:2 Ap. 1 Riksdagens förvaltningsanslag    
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 27 437 25 844

Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 927 miljoner kronor (varav 12,4 miljoner kronor avser höständringsbudgeten) och det ingående anslagssparandet från 2020 uppgick till 29,5 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2021 är 893,5 miljoner kronor, vilket innebär att det upparbetade anslagssparandet har ökat till 63 miljoner kronor. Det lägre anslagsutfallet beror delvis på coronapandemin, vilket har resulterat i att vissa aktiviteter har uteblivit eller skjutits fram. Inom anslagsutrymmet avsattes också en mindre dispositionsmedelspost som inte utnyttjats. Av riksdagen beviljad anslagskredit räknas på tilldelade medel exklusive 12,4 mnkr (926 983 tkr–12 400 tkr).

Not 24 Utg.omr. 01 2:3 Ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag    
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 3 000 3 000

Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2021 sattes anslagsnivån till 100 miljoner kronor. Utfallet för 2021 uppgår till 91,2 miljoner kronor och anslagssparandet har ökat från 63,5 till 72,3 miljoner kronor. Några av underhållsprojekten har inte genomförts och ett antal underhållsprojekt uppvisar ett lägre utfall än planerat. Inom anslaget avsattes också en dispositionsmedelspost för oförutsedda åtgärder som inte behövde utnyttjas. En större del av anslagssparandet planeras att användas till ett fastighetsförvärv 2022.

Not 25 Utg.omr. 01 6:5 Ap. 1 Stöd till politiska partier    
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 5 076 5 076

89

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

  2021 2020 2019 2018 2017
Låneram Riksgälden          
Verksamheten          
Beviljad 130 000 130 000 120 000 100 000 100 000
Utnyttjad 100 776 89 749 76 944 66 118 66 747
Fastigheter          
Beviljad 2 000 000 1 500 000 1 000 000 550 000 500 000
Utnyttjad 1 586 023 1 202 479 614 192 456 511 395 215
Kontokrediter Riksgälden          
Beviljad 199 145 193 017 184 587 183 914 176 120
Maximalt utnyttjad 0 6 088*) 0 0 0
Räntekonto Riksgälden          
Ränteintäkter 0 34 1 488 2 355 2 270
Räntekostnader 0 3 223 646 663
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter som disponeras        
Avgiftsintäkter 32 038 32 385 33 288 33 050 31 717
Beräknat belopp enligt 0 0 0 0 0
anslagsdirektivet
Anslagskredit          
Beviljad          
Riksdagens ledamöter          
och partier m.m. 29 306 29 061 27 794 27 139 26 409
Riksdagsförvaltningens 27 437 25 844 24 581 24 434 23 037
förvaltningskostnader
Stöd till politiska partier 5 076 5 076 5 076 5 008 5 166
Riksdagens 3 000 3 000 3 000 3 600 3 390
fastighetsanslag
Utnyttjad anslagskredit          
Riksdagens ledamöter 0 0 7 967 0 0
och partier m.m.
Riksdagsförvaltningens 0 0 0 0 0
förvaltningskostnader
Stöd till politiska partier 0 0 0 3 889 0
Riksdagens          
fastighetsanslag 0 0 0 0 0

90

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1
             
  2021 2020 2019 2018 2017  
Anslagssparande            
Ramanslag            
Riksdagens ledamöter 106 283 47 488 0 32 055 43 334  
och partier m.m.  
Riksdagsförvaltningens            
förvaltningskostnader 62 969 29 522 27 138 29 457 30 492  
Stöd till politiska partier 1 245 271 73 0 69  
Riksdagens 72 258 63 495 50 127 66 807 44 029  
fastighetsanslag  
Bemyndiganden            
Stöd till politiska partier 169 200 169 200 169 200 166 950 172 200  
Utestående åtaganden 125 966 125 966 126 941 125 224 129 098  
Stöd till riksdagspartiernas            
kvinnoorganisationer 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000  
Utestående åtaganden 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000  
Personal            
Medelantalet anställda (st) 713 704 683 689 671  
Antalet årsarbetskrafter (st) 658 648 626 618 602  
Driftkostnad per            
årsarbetskraft**) 1 449 1 426 1 457 1 420 1 355  
Kapitalförändring            
Årets –133 739 –201 392 –107 400 –6 239 –68 718  
Balanserad –6 797 633 –6 603 736 –5 620 240 –5 427 592 –4 792 007  

*) Jämförelsesiffran för 2020 har korrigerats med 6 088 tkr.

**) Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.

91

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar33 som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2021.

Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2021

(Belopp anges i kr)

  Ersättning
   
Andreas Norlén (M), ordförande 2 136 452
Övriga uppdrag:  
Kurirengruppen i Sverige AB, suppleant  
Länstidningen Östergötland AB, suppleant  
Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland, suppleant  
   
Erik Ezelius (S), ledamot 965 847
Övriga uppdrag:  
Radio Tidaholm Aktiebolag, ordförande  

Annelie Karlsson (S), ledamot

Övriga uppdrag:

Statens ansvarsnämnd, ledamot

Tobias Billström (M), ledamot

Jessika Roswall (M), ledamot

Övriga uppdrag:

Juristbyrån A Roswall AB, ordförande Länsstyrelsen i Uppsalas insynsråd, ledamot Domarnämnden, ledamot

Sieps insynsråd, ledamot

967 603

964620

1 096 024

Hans Wallmark (M), ledamot 1 133 653

Övriga uppdrag:

Svenska Medialen AB, ordförande

Norrköpings Tidningars Media AB, ledamot

Sverige-Emil AB, ledamot

Säkerhetspolisens insynsråd, ledamot

Mattias Karlsson i Norrhult (SD), ledamot 968 676
Övriga uppdrag:  
Oberoende Institutet Konservativ Opinionsbildning Sverige Oikos  
AB, ordförande  
   
Henrik Vinge (SD), ledamot 965 756
   
Anders W Jonsson (C), ledamot 976 482
Övriga uppdrag:  
Randello AB, ordförande  
   
Maj Karlsson (V), ledamot 958 254
   

33Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2021.

92

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1
     
  Ersättning  
     
Annika Hirvonen (MP), ledamot 948 077  
     
Mattias Jonsson (S), suppleant 841 597  
Övriga uppdrag:    
Förvaltnings AB Järntorgskvarteret, ledamot    
Älvstranden Utveckling AB, ordförande    
     
Pia Nilsson (S), suppleant 843 973  
Övriga uppdrag:    
Sala Sparbank, ledamot    
     
Karin Enström (M), suppleant 1 008 888  
Övriga uppdrag:    
Insynsrådet vid Folke Bernadotteakademin, ledamot    
     
Elisabeth Svantesson (M), suppleant 965 470  
Övriga uppdrag:    
Insynsråd Länsstyrelsen Örebro län, ledamot    
     
Lars Hjälmered (M), suppleant 1 007 764  
Övriga uppdrag:    
Lindholmen Science Park AB, ledamot    
Bolagsverkets insynsråd, ledamot    
     
Julia Kronlid (SD), suppleant 840 904  
     
Mattias Bäckström Johansson (SD), suppleant 864 930  
Övriga uppdrag:    
Oskarshamns kommunbolag AB, ledamot    
     
Ulrika Heie (C), suppleant 851 215  
Övriga uppdrag:    
Sätra Bruk AB, ledamot    
BJT Hyvel AB, suppleant    
Insynsrådet för Yrkeshögskolan, ledamot    
     
Hanna Gunnarsson (V), suppleant 844 532  
     
Karolina Skog (MP), suppleant 842 926  
     
Ingvar Mattson, riksdagsdirektör 1 997 832  
     

93

2021/22:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021

Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen34 (Belopp anges i kr)

  Ersättning
   
Lotta Finstorp (M), suppleant till och med den 31 januari 2021 166 419

Övriga uppdrag: Regionpolisråd Öst, ledamot Socialstyrelsens Rättsliga råd, ledamot

Janine Alm Ericson (MP), suppleant till och med den 23 februari 2021 164 851
 
Övriga uppdrag:  
Speedheater System AB, suppleant  
   

34Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2021. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2021.

94

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2021 2021/22:RS1

95