Riksdagens skrivelser till regeringen

1	Inledning	Skr. 2021/22:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2021. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2022 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2019/20, 2020/21 och det nu pågående riksmötet 2021/22 fram till årsskiftet.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 159 från riksmötet 2020/21 till och med nr 125 från riksmötet 2021/22. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna- givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).

Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

Skr. 2021/22:75 Statsråds- beredningen

2Redovisning

2.1Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

1. Rskr. 2020/21:353

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2020 Skr. 2020/21:103, bet. 2020/21:KU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

2. Rskr. 2020/21:357

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020

Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2020/21:365

Granskningsbetänkande våren 2021

Bet. 2020/21:KU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

4. Rskr. 2020/21:371

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 Skr. 2020/21:75, bet. 2020/21:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

5. Rskr. 2020/21:397

Yrkande om misstroendeförklaring

Skrivelsen är slutbehandlad.

Stefan Löfven begärde den 28 juni 2021 att bli entledigad från befattningen som statsminister. Samma dag entledigade talmannen Stefan Löfven och övriga statsråd och erinrade om att de enligt 6 kap. 11 § regeringsformen uppehåller sina befattningar till dess en ny regering tillträtt. En ny regering ledd av Stefan Löfven tillträdde den 9 juli 2021. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75	2.2	Justitiedepartementet
Justitie-
departementet	Äldre riksmöten
	Riksmötet 2012/13
	1. Rskr. 2012/13:144
	Snabbare betalningar
	Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17),
	2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4), 2018/19:75
	(Ju 1), 2019/20:75 (Ju 1) och 2020/21:75 (Ju 1).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservation 1
	under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under
	våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med
	lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian		har
	remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-
	kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider
	i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att
	kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella
	effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning
	presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade
	kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av
	sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och
	innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett
	initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå
	näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa
	betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom
	näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan
	kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig.
	Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en
	promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om
	betalningstider för de stora företagen. Med anledning		av
	remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018
	Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade

frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019. Under hösten 2019 beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Krav på rapportering av betalningstider (prop. 2021/22:50) med förslag om att företag som har fler än 250 anställda ska rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande betalningstider i näringslivet. Genom bedöm- ningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

2. Rskr. 2013/14:201

Konsumenträtt

Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8), 2018/19:75 (Ju 3), 2019/20:75 (Ju 2) och 2020/21:75 (Ju 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitie- departementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betaltider. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Krav på rapportering av betalningstider (prop. 2021/22:50) med förslag om att företag som har fler än 250 anställda ska rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande betalningstider i näringslivet. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Riksmötet 2014/15

3. Rskr. 2014/15:77

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4) och 2020/21:75 (Ju 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.

Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under en rad år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena.

Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I reglerings- brevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017.

Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I reglerings- brevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis-

områdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018.

För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för åren 2019–2022. I Polis- myndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommun- poliser. Av regleringsbrevet framgick att Polismyndigheten fortsatt skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet skulle också lämnas. I regleringsbrevet för 2022 anger regeringen att Polismyndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten.

Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har därtill gett Brotts- förebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resurs- användningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7) och 2020/21:75 (Ju 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riks- dagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8) och 2020/21:75 (Ju 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihets- berövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbets- uppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som utretts är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten. Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I utredningens betänkande (SOU 2021:38), som redovisades den 21 maj 2021, föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få utökade befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter pågår även arbete i Regeringskansliet med att ta fram ny lagstiftning i syfte att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. En promemoria har remitterats och remisstiden gick ut den 28 januari 2022.

Därutöver pågår arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. En promemoria med förslag till en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik har tagits fram. Förslaget innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Promemorian har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell-

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 januari 2022. Regeringen avser vidare att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2014/15:153

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9) och 2020/21:75 (Ju 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

7. Rskr. 2015/16:36

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10) och 2020/21:75 (Ju 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om före-

tagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2015/16:106

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12) och 2020/21:75 (Ju 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgeten för 2022 tillförs Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom görs bl.a. en satsning på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten.

Som regeringen tidigare redovisat har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Regeringen har också redogjort för den betydande personalökning som satsningen medför. Den innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Regeringen har vidare redovisat den kraftiga ökningen av personer i kärnverksamheten och hur antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet har ökat. Sedan tidigare har regeringen även redogjort för den renodling av verksamheten som har genomförts genom att vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter.

Under 2021 har regeringen fattat beslut om uppdrag till Brotts- förebyggande rådet att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har
Justitie-	ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i
departementet	brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som
	slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen
	hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
	Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka
	Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade
	under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade
	att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat
	förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i
	utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har
	prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och
	har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa
	områden.
	Enligt Polismyndigheten är regeringens satsning på fler polisanställda
	en av förutsättningarna för att kunna vara mer lokalt närvarande. Genom
	den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år
	tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen
	avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal
	nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden.
	Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att
	säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild
	vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle
	finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle
	därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på
	lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större
	möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre-
	byggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan
	verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle
	särskilt redovisas.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att
	myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en
	stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.
	Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns
	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa
	ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för
	annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska
	särskilt redovisas.
	Regeringen har på olika sätt adresserat problematiken i utsatta områden
	och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I
	december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som
	omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
	brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på
	utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den
14	samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter

till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen vidare beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag till de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet.

Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebär att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning.

Det är inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för
Justitie-	2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen
departementet	för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i
	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7)
	redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 18 om en översyn av Kriminalvårdens kostnader*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta analysera
	hur Kriminalvårdens kostnader har utvecklats, m.m. (bet. 2015/16:JuU1
	s. 56). Regeringskansliet analyserade 2018–2019 Kriminalvårdens
	kostnadsutveckling 1998–2017 och vidtog därefter en rad åtgärder i syfte
	att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom
	myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018
	regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå
	budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning
	av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete.
	Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan
	för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens
	behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin
	granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I
	regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid
	Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a.
	att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för
	myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens
	bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är
	överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom
	regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243).
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat
	i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, rskr. 2021/22:89, bet.
	2021/22:JuU1). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av
	ärendet. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännagett detta för
	regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har under ett antal
	år arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som
	ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet
	ägt rum. Polismyndigheten har såväl ökat antalet anställda vid polisens
	kontaktcenter (PKC) som öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC
	i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar, främst
	för mängdbrott, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och
	förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning,
	anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan
	den 1 september 2016.
	Polismyndigheten fick, tillsammans med ett antal andra myndigheter i
	rättskedjan, uppdrag i regleringsbreven för 2018 att genomföra en
	förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget redovisades i februari
	2019. Av denna redovisning framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett
	arbete för att undersöka möjligheten att utveckla ”Mina sidor” i syfte att
	kunna erbjuda medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten.
	Under 2019 har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhets-
16	plan som sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett

särskilt serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov.

Regeringen följer löpande utvecklingen för Polismyndighetens service. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) har regeringen redovisat andelen medborgare som är nöjda med polisens bemötande och utförande av sitt ärende. Vidare redovisades andelen medborgare som är nöjda med Polismyndighetens tillgänglighet och att andelen besvarade samtal inom fem minuter vid PKC ökade. Regeringen konstaterade att utvecklingen av e-tjänster talar för en ökad tillgänglighet I samma redovisning tog regeringen upp att Riksrevisionen har granskat myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler (RiR 2021:8). Det kan bl.a. noteras att Polismyndigheten är en av två bland de granskade myndigheterna som har telefonkundtjänsten öppen dygnet runt under veckans alla dagar. Några specifika rekommendationer riktade till Polismyndigheten finns inte i rapporten, utöver den allmänna rekommendationen att säkerställa att uppföljningar av servicekvalitet också fångar synpunkter från användare som inte kan eller vill använda digitala servicekanaler.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) har regeringen konstaterat att den svenska förvaltningsmodellen innebär ett långtgående delegerat ansvar till och stort förtroende för de statliga myndigheterna. Regeringens inriktning för styrningen av myndigheterna är att den ska vara tillitsbaserad och verksamhetsanpassad, vilket bl.a. innebär att regeringen ska vara tydlig med vilken inriktning myndigheternas verksamhet ska ha, men detaljstyrning och onödig administration bör undvikas. Regeringen anger att ordningen förutsätter en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen konstaterar att Polismyndigheten kontinuerligt utvecklar sin service till medborgarna och gör bedömningen att myndighetens arbete på detta område är ambitiöst och ändamålsenligt. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndig- heten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder
Justitie-	för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en
departementet	myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med
	att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brotts-
	plats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den
	forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultat-
	förbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som
	redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat under 2017–2020.
	Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv
	beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förunder-
	sökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt infor-
	mationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen,
	t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet.
	Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga
	brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i
	vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens
	möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att
	regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i
	uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till
	brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden.
	Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för
	att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar
	kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i
	februari 2019.
	För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att
	stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet
	gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019.
	Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder
	redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
	utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten
	i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via
	Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021.
	Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-
	hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).
	Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i
	Polismyndighetens sätt att arbeta. Regeringen överlämnade den 12
	november 2021 en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med
	anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen avser att särskilt följa
	upp hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa
	att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång.
	Därför har ett återrapporteringskrav om detta beslutats i regleringsbrevet
	för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	9. Rskr. 2015/16:149
	Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
	Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8), skr.
	2017/18:75 (Fö 6), skr. 2018/19:75 (Ju 18), skr. 2019/20:75 (Ju 13) och
	skr. 2020/21:75 (Ju 11).
18	Skrivelsen är slutbehandlad.
18

Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa frågor om Veteran- utredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95.

Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325). Punkten står därmed som öppen. Riksdagen har även tillkännagett det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats (bet. 2017/18:FöU1 punkt 2, rskr. 2017/18:100).

En förnyad beredning av Veteranutredningens förslag om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats har genomförts. Möten med civila myndigheter under Justitiedepartementet som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet har genomförts i juni 2020 och maj 2021 för att inhämta myndigheternas syn på de förslag om lagstiftning som lämnades i Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit. En enhetlig författningsreglering för samtliga statliga civila myndigheter skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning. Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter.

Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta
Justitie-	personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra
departementet	myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap.
	Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på
	olika sätt.
	För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet
	regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i
	kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad
	försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella
	verksamhet regleras i en separat förordning. För myndigheter med ett fåtal
	utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för
	varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att
	genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och
	omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes.
	Myndigheterna har utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd
	personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och
	verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för
	förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras
	anhöriga. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en
	särskild lag är ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om
	utredningens förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit
	i internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig
	författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter
	inte är lämplig.
	Ovanstående har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för
	2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen gjorde där
	bedömningen att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av
	tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	10. Rskr. 2015/16:158
	Åtgärder mot missbruk av svenska pass
	Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24),
	skr. 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14) och skr. 2020/21:75
	(Ju 12).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga
	pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen
	bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla
	främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att
	motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8).
	Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd
	identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlännings-
	kontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93)
	överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021
	beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom
	utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen
20	bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste
20

fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15) och 2020/21:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Åtgärden ligger i linje med tillkännagivandet såvitt avser villkorlig frigivning men behandlar inte frågan om permissioner. Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser angående permission ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16) och 2020/21:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Beredningen av frågorna fortsätter i Regerings- kansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17) och 2020/21:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den

19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations- grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered- ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2015/16:197

Polisfrågor

Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18) och 2020/21:75 (Ju 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 redogör regeringen för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75 helhet. Förslagen har remitterats. Arbete med en lagrådsremiss pågår.

Justitie-Punkten är inte slutbehandlad. departementet

15. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19) och 2020/21:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 15 oktober 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 23 september 2021 förlängdes utredningstiden till den

17december 2021. Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

16. Rskr. 2016/17:45

Falska polisbilar

Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28), 2019/20:75 (Ju 20) och 2020/21:75 (Ju 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017.

Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser

att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

5.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

2.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–5.

17. Rskr. 2016/17:90

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30), skr. 2019:20:75 (Ju 21) och skr. 2020/21:75 (Ju 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	återrapporteringar av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i
Justitie-	uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen och den 28 september 2018
departementet	lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten
	fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens
	intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande
	information om.
	I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på
	Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta
	arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. vid
	månatliga möten mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I
	regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i
	årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av
	genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Genom att
	öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut-
	sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera
	finns även kommunpoliser i samtliga kommuner.
	I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att
	analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsätt-
	ningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället.
	Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp
	mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen
	redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017.
	Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett
	par år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen
	avseende bl.a. kompetensförsörjningen löpande kunnat följas upp. I
	regleringsbrevet för 2018 angav regeringen att Polismyndigheten också
	skulle redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokal-
	polisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med
	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
	Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns
	likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt
	bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta
	brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder.
	Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa
	fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens
	arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela
	landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i
	regleringsbreven för 2019–2022.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett
	återrapporteringskrav om att redovisa antalet områdespoliser och
	kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder
	som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i
	hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser
	fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden.
	Myndigheten skulle redovisa omfattningen av områdespoliser på
	lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större
	möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre-
	byggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan
	verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle
	särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av
26	dessa över hela landet.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten.

Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har gett Brotts- förebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resurs- användningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015.

Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommun- poliser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slut- behandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts- förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag
Justitie-	att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i
departementet	målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i
	lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan
	verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i en rad
	regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det
	finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning
	dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och
	trygghetsskapande arbete. Av årsredovisningen för 2020 framgår bland
	annat att antalet områdespoliser har ökat jämfört med tidigare år. Vid
	utgången av 2020 fanns det totalt 831 områdespoliser, vilket var en ökning
	med 23 procent jämfört med 2019 då antalet var 678. I december 2018
	uppgick antalet områdespoliser till 626 och vid samma tid 2017 var de 580.
	I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit
	prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I
	regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att
	redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta
	områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle
	också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver
	i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver
	Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära
	arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och
	kortsiktiga mål för polisens arbete. Myndighetens långsiktiga vision är att
	det inte ska finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare sikt är målet
	att den negativa utvecklingen i utsatta områden ska vändas så att
	tryggheten ökar och att det finns en god förmåga att bekämpa brott. Ett av
	de arbetssätt som Polismyndigheten lyfter fram för att komma tillrätta med
	utsatta bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande polis som arbetar
	relationsskapande och gränssättande med åtgärder utifrån lokala
	lägesbilder. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är
	enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda.
	Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, med-
	borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek-
	tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med-
	borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och
	bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom
	den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör
	grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande
	betydelse för samverkan med kommunerna.
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-
	behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte
	dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett
	återrapporteringskrav om att redovisa antalet områdespoliser och
	kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder
	som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i
	hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser
	fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden.
	Myndigheten skulle fortsatt redovisa omfattningen av områdespoliser på
28	lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större

möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre- byggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet.

Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polis- myndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden.

En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre- byggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa
Justitie-	ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande,
departementet	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för
	annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden
	skulle särskilt redovisas.
	Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden
	och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I
	december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som
	omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
	brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på
	utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den
	samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter
	till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv
	myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad
	brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i
	kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv
	myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag
	i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om
	två uppdrag åt de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör
	näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till
	organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den
	1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontroll-
	åtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att
	komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till
	organiserad brottslighet.
	Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är
	kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka
	tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott.
	Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att
	förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela
	resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och
	förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren.
	Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebär att de flesta
	privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan
	tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndig-
	heten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndig-
	hetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur
	arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redo-
	visades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger
	Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det
	brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som
	kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för
	myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har
	enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag
	då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022
	tillförs Polismyndigheten en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning
	för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a.
	användas för ökad kamerabevakning.
	Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att
	vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför
30	i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i

landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brotts- förebyggande arbetet lanserats.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polismyndig- heten har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många löpande praktiska moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins praktik, den s.k. aspiranttjänstgöringen. För att återigen pröva om det råder balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ genomfört en översyn av utbildningens innehåll. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riks- dagen en annan uppfattning. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisade regeringen sin syn på frågan om praktik i polisutbildningen och bedömde att tillkännagivandet skulle anses vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Vidtagna åtgärder redovisades av regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och med det ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen uttryckte dock att tillkännagivandet inte kunde anses vara slutbehandlat då det av regeringens redovisning inte framgick att Polismyndigheten hade lämnat en årlig redovisning av arbetet eller varför regeringen inte hade efterfrågat detta (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34).

De brott som äldre personer är särskilt utsatta för på grund av sin ålder är bedrägerier och stölder. Inom Polismyndigheten finns en särskild arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningspersoner, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brotts-

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	förebyggande. Utöver Circa-gruppen arbetar nationella, regionala och
Justitie-	lokala brottssamordningsfunktioner mot brottsområdet i syfte att upptäcka
departementet	seriebrottslighet, avbryta pågående serier när gärningspersonerna väl
	identifierats och skapa förutsättningar för lagföring.
	Polismyndigheten arbetar med olika brottsförebyggande åtgärder i form
	av kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt
	andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Dessa insatser görs för att
	öka kunskapen och medvetenheten hos äldre om hur man skyddar sig mot
	brott och manipulation samt för att ta bort känslan av skam som ofta finns
	hos dem som blivit utsatta. Insatser görs på nationell, regional och lokal
	nivå utifrån hur brottsutveckling och lägesbilder ser ut. Med anledning av
	ökningen av romans- och investeringsbedrägerier lyftes dessa brott fram
	av Polismyndigheten ett flertal gånger i media under förra året.
	Polismyndigheten har också uppdaterat ett utbildningspaket riktat till
	äldre. På grund av pandemin kom dock materialet inledningsvis inte att
	användas i den utsträckning som planerats. Materialet kompletterades
	därför med en samtalsserie på UR Play och Kunskapskanalen.
	Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av
	internationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska
	områden. Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag på området har
	Polismyndigheten de senaste åren ökat sin förmåga att upptäcka och arbeta
	mot seriebrottslighet som begås av både inhemska och internationella
	brottsnätverk. Bland annat har Polismyndigheten beslutat att samtliga
	polisregioner ska utse en operativ koordinator som är regionens
	kontaktpunkt och mottagare av underlag för operativa åtgärder, bygga upp
	en regionalt anpassad förmåga att kunna agera operativt på information
	om internationella brottsnätverk samt bygga upp en regionalt anpassad
	utredningsförmåga som kan fungera som metod- och verksamhetsstöd och
	vid behov biträda utredningsverksamheten på lokal nivå.
	När det gäller riksdagens önskemål om att Polismyndighetens arbete
	med att förebygga och utreda brott mot äldre bör redovisas årligen till
	regeringen vill regeringen framhålla följande. Polismyndigheten redovisar
	varje år sitt arbete och verksamhetens resultat till regeringen i
	årsredovisningen. I de senaste årsredovisningarna har myndigheten
	redogjort för äldres utsatthet för bedrägeribrott och det arbete som polisen
	bedriver riktat mot målgruppen. Även Polismyndighetens arbete på andra
	områden är relevant för bekämpningen av brott som ofta begås mot äldre
	personer. Om regeringen ser att det finns behov efterfrågas specifik
	information genom återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev.
	Så gjordes i regleringsbrevet för 2018, då Polismyndigheten fick i uppdrag
	att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott
	och brott mot äldre.
	Återrapporteringen av Polismyndighetens verksamhet görs huvud-
	sakligen mot förordningen (2014:1102) med instruktion för Polis-
	myndigheten. I undantagsfall kräver regeringen årliga redovisningar från
	Polismyndigheten i specifika frågor, vilket då huvudsakligen framgår av
	instruktionen. Mot bakgrund av den information som Polismyndigheten
	lämnat om sitt arbete i årsredovisningen samt möjligheten för regeringen
	att vid behov besluta om återrapporteringskrav eller vidta andra åtgärder
	för inhämtning av information, bedömer regeringen att det inte är påkallat
32	att föreskriva om årliga redovisningar av arbetet mot brott mot äldre. Detta

redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skr. 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skr. 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen.

I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och sektors- övergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld) ska inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland och att en av centrets uppgifter ska vara att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige. I samband med detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant centrum. Uppdraget delredovisades den 30 augusti 2021 och ska slutredovisas senast den 31 maj 2022. Uppdragstiden har förlängts, tidigare slutredovisningsdatum var den 25 mars 2022. Av delredovisningen framgår att bland annat en inventering genomförts av befintliga lokala, regionala och nationella enkät- undersökningar och de frågor som förekommer kring utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa riktar sig i huvudsak till barn och unga och det är därför svårt att inom ramen för redan existerande undersökningar kartlägga förekomst av utsatthet bland vuxna. Länsstyrel- sen anger därför att möjligheten att genomföra en befolknings- undersökning som kan bidra till att utröna omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck behöver undersökas vidare.

Regeringen har även gett Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram mot brottslighet som inkluderar bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det nationella forskningsprogrammet, gavs Forskningsrådet för hälsa, arbets- liv och välfärd i uppdrag att kartlägga forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022.

Den 22 december 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett särskilt brott för hedersförtryck. Brottet innebär att det blir straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Om ett särskilt brott för hedersförtryck införs kommer statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	misstänkta och lagförda personer att finnas tillgänglig för detta brott inom
Justitie-	ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännagett
	detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i
	regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och
	bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot
	äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på
	arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och
	proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av
	polisens nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot
	bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora
	förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden.
	Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier
	är oerhört stort och såväl regeringen som Polismyndigheten konstaterar att
	bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att minska inflödet
	behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer delaktiga i arbetet mot
	bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra
	aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen för att
	få till stånd åtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett effektivt vis.
	Under 2018 hade Polismyndigheten återkommande möten med
	representanter från de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade aktivt
	mot företag med webbsidor där olovliga köp utförts eller där kortuppgifter
	stulits för att höja dessa företags säkerhet och minska antalet brotts-
	drabbade.
	Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium
	från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin
	motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: ”I en tid då den
	internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kun-
	skapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling
	samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärk-
	samhet i media och på olika kunskapsarenor.”
	Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informations-
	kampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags
	kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör
	vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen
	ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd
	och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kort-
	bedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande.
	Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora
	utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt
	ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger
	myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med
	sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid
	ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma
	utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler
	personer.
	Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna
	minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera
	punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade
34	identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt

begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017 tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14) där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation.

I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brotts- utredande myndigheter (prop. 2017/18:291) som riksdagen beslutade om under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brotts- utredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019.

När det gäller bedrägerier som begås mot äldre har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder. Ett viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen ser också till att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndigheten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkänna- givandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation är genomförda. Punkten står därmed åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 44 och 49.

18. Rskr. 2016/17:133

Associationsrätt

Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31), 2019/20:75 (Ju 22) och 2020/21:75 (Ju 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördel-
Justitie-	ningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram
departementet	ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelse-
	ledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår
	alltjämt i rådet. Arbetet har under en längre tid varit vilande eftersom det
	har funnits en blockerande minoritet, där Sverige har ingått, mot förslaget.
	Arbetet har dock återupptagits under det franska ordförandeskapet och det
	finns inte längre någon blockerande minoritet mot förslaget, som alltså kan
	förväntas antas. Punkten är inte slutbehandlad.
	19. Rskr. 2016/17:189
	Familjerätt
	Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3,
	2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829,
	2016/17:2345 yrkande 4, 2016/17:3143 yrkande 12, bet. 2016/17:CU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47), 2018/19:75 (Ju 32),
	2019/20:75 (Ju 23) och 2020/21:75 (Ju 21).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast
	möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möj-
	ligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap
	begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen beslutade i
	augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska
	barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75 redovisade
	regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riksdagens
	behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen inte
	redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses
	avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. I januari 2020 överlämnades
	betänkandet Strängare regler om utländska månggiften (SOU 2020:2) som
	behandlar bl.a. den frågan. Den 23 mars 2021 beslutade regeringen propo-
	sitionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop.
	2020/21:149). I propositionen bedömde regeringen i den delen som avsåg
	utländska tvångsäktenskap att det varken finns förutsättningar eller behov
	av att ändra reglerna och ansåg att tillkännagivandet därigenom var
	slutbehandlat. Riksdagen hade inte några invändningar mot regeringens
	redovisning av tillkännagivandet (bet. 2020/21:CU18 s.	23, rskr.
	2020/21:317). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör
	beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års
	vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års	vårdnads-
	utredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari
	2017. Den 23 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt
	barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150). I propositionen

föreslogs ändringar som bl.a. syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen, skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara

illa. Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27) och 2020/21:75 (Ju 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande

35.I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien skulle belysa inflödet av anmäl- ningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingick att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering – en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 31 mars 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 juli 2020 förlängdes utredningstiden. Uppdraget i sin helhet ska i stället redovisas senast den 31 maj 2021. I samband med att direktiven beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34). Punkten står därför åter som öppen.
Justitie-	Utredningen redovisade sitt betänkande den 1 juni 2021. Regeringen har
departementet	ansett att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat (prop.
	2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 38 och 39). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta
	för regeringen (bet.	2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26.
	Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrotts-
	lagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regle-
	ringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp
	utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som
	sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt
	övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den
	nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k.
	överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant
	sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan
	vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler,
	konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som
	tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya
	regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt
	övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en
	särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den
	bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt
	brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens
	uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet.
	2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen.
	Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt
	brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i
	betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43).
	Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober
	2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella
	kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att
	överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta
	för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion
	2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019
	propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen
	föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i
	straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse
	särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering,
	präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan
	brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt
	hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna
	komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen
	informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop.
	2019/20:1 utg.omr. 4	avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens
38

lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2020.

En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivan- det omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redo- visades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljus- verksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts- bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och
Justitie-	högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I
departementet	propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som
	avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en
	särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett
	angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses
	genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj
	2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa
	samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.
	2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka
	samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt
	skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att
	analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att
	brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld
	mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni
	2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari
	2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och
	utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet
	har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*:
	Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud
	till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen
	(bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion
	2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag
	att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Riksdagen
	informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av
	kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Uppdraget redovisades i januari
	2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och
	vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remissbehandlats. Den
	20 februari 2020 gav regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att
	kartlägga brottslighet och ordningsstörningar på simhallar och bibliotek.
	Uppdraget redovisades den 15 september 2020 (Brås rapport 2020:10
	Simhallar och bibliotek – En kartläggning av brott och ordningsstör-
	ningar). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen
	Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I
	propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om
	tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Genom förslagen i
	propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är
	tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
	21. Rskr. 2016/17:224
	Unga lagöverträdare
	Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och
	3430, bet. 2016/17:JuU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60), 2018/19:75 (Ju 39),
	2019/20:75 (Ju 30) och 2020/21:75 (Ju 25).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
40

Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. En långsiktig målsättning under de kommande tre åren är också att kunna fånga vilka arbetsformer och arbetssätt som är lovande för olika målgrupper för sociala insatsgrupper. Ytterligare en målsättning är att kunna utveckla ett mer konkret stöd, som är byggt på bästa tillgängliga kunskap, för det lokala arbetet med sociala insatsgrupper.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 (S2019/05315/RS) gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Socialstyrelsen ska bl.a. vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska bl.a. säkerställa att placerade barn och unga får en god, trygg och säker vård samt säkerställa den sociala barn- och ungdomsvårdens arbete med särskilt utsatta grupper av barn och unga stärks, inte minst i särskilt utsatta och prioriterade områden. En slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2023. En delredovisning med en plan för arbetet inom uppdraget lämnades den 24 mars 2020. Av denna plan framgår t.ex. att Socialstyrelsen och Polismyndigheten har skapat samverkansgrupper i syfte att samverka kring brottsförebyggande arbete mellan socialtjänst och polis lokalt. Även Skolverket har tillkommit i denna samverkansgrupp. Vidare framgår av planen att Socialstyrelsen har påbörjat ett kartläggningsarbete av bästa tillgängliga kunskap om metoder och arbetssätt som syftar till att motverka att barn och unga från 7–20 år begår brott. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). I skrivelse 2020/21:75 aviserade regeringen sin avsikt att skriva av riksdagsskrivelsen i denna del. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

22. Rskr. 2016/17:272

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott

Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41),
Justitie-	2019/20:75 (Ju 32) och 2020/21:75 (Ju 27).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang,
	och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den
	samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion
	2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem-
	ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU
	2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege-
	ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts-
	området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den
	19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som
	tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom
	promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra
	brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen
	Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den
	19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till
	butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop.
	2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var
	delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika-
	tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld.
	Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt
	inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för
	att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir.
	2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av
	strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig
	brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslig-
	hetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas
	den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	23. Rskr. 2016/17:318
	Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring
	Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 43), 2019/20:75 (Ju 34) och
	2020/21:75 (Ju 29).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta
	ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av
	regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17: SfU22 s. 5).
	Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med
	anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till
	handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskrafts-
	invandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att
	det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd
42	för arbete. Av gällande praxis följer bl.a. att det ska göras en
42

helhetsbedömning av anställningsvillkoren (MIG 2017:24 och MIG 2017:25). Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskrafts- invandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden gick ut den 3 maj 2021.

I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 de av Migrationsverket efterfrågade förordnings- ändringarna för att möjliggöra ett effektivare informationsutbyte med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och andra tillstånd för arbete. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 april 2020 (se SFS 2020:49 och SFS 2020:50).

Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen med instruktion för Migrationsverket anges vidare att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. I direktiven till den ovan nämnda utredningen (dir. 2020:8) anges också att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 meddelat en avsikt att återkomma om tillkännagivandet i samband med att en proposition, med anledning av förslagen i betänkandet (SOU 2021:5), överlämnas till riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) I propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) redogör regeringen för olika åtgärder som vidtagits för att förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring. Propositionen innehåller bl.a. lagändringar för att motverka att regelverket för arbetskrafts- invandring utnyttjas. Propositionen innehåller också lagändringar för att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka s.k. kompetensutvisningar. Genom förslagen i propositionen och tidigare åtgärder som redovisas i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.3.3) ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 22 och 127). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Riksmöte 2017/18

24. Rskr. 2017/18:34

Sjöfylleri

Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36) och 2020/21:75 (Ju 31).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut- skottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2017/18:41

Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister

Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98), 2018/19:75 (Ju 46), 2019/20:75 (Ju 37) och 2020/21:75 (Ju 32).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den

11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskrafts- invandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden gick ut den 3 maj 2021. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 meddelat en avsikt att återkomma om tillkännagivandet i samband med att en proposition, med anledning av förslagen i betänkandet (SOU 2021:5), överlämnas till riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2). I propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) behandlade regeringen tillkännagivandet. I propositionen lämnas bl.a. lagförslag som stärker proportionaliteten och säkerställer att en arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i fråga om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Genom förslagen i propositionen och tidigare åtgärder som redovisas i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.3.3) ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 22 och 127). Punkten är slutbehandlad.

26. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2,

bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38) och 2020/21:75 (Ju 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva
Justitie-	varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av
departementet	om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor
	innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras
	komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte
	längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor
	för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig
	om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020
	utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkänna-
	givandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition.
	Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet
	är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står
	därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	27. Rskr. 2017/18:92
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48),
	2019/20:75 (Ju 39) och 2020/21:75 (Ju 34).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela
	landet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en
	lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännagett
	detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med
	ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och
	synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är
	viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande
	lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering
	av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera
	ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret
	sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polis-
	myndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett
	arbete som regeringen följer noga och får löpande information om.
	I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polis-
	myndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta
	arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. vid
	månatliga möten mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I
	regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i
	årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av
	genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av
	redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet
	med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften
	av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att
	öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut-
	sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera
	finns även kommunpoliser i samtliga kommuner.
	I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att
46	analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i
46

målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017.

Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I reglerings- brevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polis- myndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019–2022.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav att redovisa antalet områdespoliser och kommun- poliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghets- skapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget-
Justitie-	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i
departementet	budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och
	i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*:
	Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro
	i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2017/18:JuU1 s. 92). Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för
	att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen
	granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och
	konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har
	ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt
	i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har
	prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och
	har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa
	områden. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är
	enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda.
	Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par
	år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen
	avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal
	nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden.
	Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att
	säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild
	vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle
	finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle
	därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på
	lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större
	möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brotts-
	förebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan
	verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle
	särskilt redovisas.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att
	myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en
	stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.
	Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns
	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa
	ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för
	annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden
	skulle särskilt redovisas.
	Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden
	och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I
	december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som
	omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
	brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på
	utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den
	samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter
	till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen ytterligare ett beslut om att
48	de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och

organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folk- bokföring kopplat till organiserad brottslighet.

Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndig- heten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndig- hetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten vidare en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning.

Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brotts- förebyggande arbetet lanserats.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i
Justitie-	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7)
departementet	redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa
	en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s.
	101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt
	delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3.
	Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att
	undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt
	skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I
	uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över
	hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan
	statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget
	slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot
	hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). Den 19 mars 2020 beslutade
	regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet
	(prop. 2019/20:131). I propositionen gjorde regeringen bedömningen att
	Brottsförebyggande rådet inte bör ges i uppdrag att införa nya brottskoder
	för brott med hedersmotiv och angav att regeringen mot den bakgrunden
	inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av
	tillkännagivandet. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att
	tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte
	regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet.
	2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen.
	Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott
	för hedersförtryck (prop. 2021/22:138). I propositionen föreslås ett särskilt
	brott som tar sikte hedersrelaterade gärningar. Genom införandet av det nu
	föreslagna hedersförtrycksbrottet kommer upprepad brottslighet som
	begås med ett hedersmotiv att ges en egen brottskod. Det innebär alltså att
	det kommer finnas statistik om bl.a. anmälningar av och lagföringar för
	det brottet. Därtill finns redan brottskoder för bl.a. straffbestämmelserna
	om	äktenskapstvång,	vilseledande	till	äktenskapsresa	och
	barnäktenskapsbrott. I propositionen bedöms därför tillkännagivandet som
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det bör göras
	en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på
	polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka
	åtgärder som är verksamma mot denna företeelse (bet. 2017/18:JuU1 s. 94
	f.). Den 1 januari 2020 infördes ett nytt gradindelat brott i brottsbalken,
	sabotage mot blåljusverksamhet. Att brottet har införts innebär att statistik
	över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och
	lagförda personer nu finns tillgänglig hos Brottsförebyggande rådet (Brå).
	Genom statistiken är det möjligt att följa utvecklingen av anmälda
	sabotage mot blåljusverksamhet och brottens hantering i rättskedjan.
	Under 2020 publicerade Brå en fördjupad kortanalys gällande otillåten
	påverkan mot anställda vid Polismyndigheten (Brå kortanalys 6/2020).
	Analysen ger en bild av polisanställdas utsatthet för otillåten påverkan och
50	vilka konsekvenser och stödbehov utsattheten leder till, samt om det skiljer

sig åt mellan olika grupper av polisanställda. Brå har också publicerat en rapport om polisers utsatthet för hot och våld inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror (Brå 2020:1). Studien belyser bl.a. utsattheten för våld och trakasserier samt känslan av trygghet bland poliserna före och efter införandet av de kroppsburna kamerorna. Vidare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en vägledning för att stödja blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård i sitt arbete att motverka hot och våld mot sin personal både vad gäller det långsiktiga förebyggande arbetet och den operativa beredskapen.

Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bl.a. hot och våld. Polismyndigheten har avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018–2020, en satsning som fortsätter 2021, för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden med bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld. En annan åtgärd som vidtagits för att, från den 1 februari 2020, stärka medarbetarskyddet för polisanställda är att regeringen beslutat nya regler om tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera sitt personnummer och hela sitt namn på korten.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som tillhandahåller polisutbildning från tre till fem. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både förstärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrotts- ligheten.

Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018.

I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polis- myndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I upp- draget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av narkotika. Uppdragstiden förlängdes från den 31 oktober 2021 till den 31 december 2021. En delredovisning lämnades i juni 2020. Av denna framgår bl.a. att myndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt
Justitie-	mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i
departementet	enskilda lokalpolisområden. Myndigheten arbetar också med en översyn
	av den interna utbildningen på narkotikaområdet.
	Brottsförebyggande rådet har på regeringens uppdrag gjort en studie av
	narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotika-
	klassade läkemedel. Brå har även redovisat hur rättsväsendets och
	samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till
	narkotika. Rapporten publicerades den 1 september 2021.
	Regeringen tillsatte den 7 maj 2020 en utredning som ska se över
	postlagens bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de
	brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel
	via post med bl.a. narkotika. Den 27 april 2020 överlämnade Utredningen
	om postlagens tystnadsplikt (I2020:02) betänkandet Ökade möjligheter att
	förhindra illegal handel via post (SOU 2021:29). Betänkandet har
	remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har
	ställt sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens
	återkoppling till brottsutsatta och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s
	brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i
	förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a.
	stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förunder-
	sökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av
	ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att
	kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och
	analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom
	digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick
	till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets
	myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden
	riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden.
	Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan
	användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande
	statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade
	uppdraget gemensamt i februari 2019.
	I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå
	vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina
	meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer
	information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med
	andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen
	myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget
	redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades
	för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6).
	Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-
	hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).
	Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i
	Polismyndighetens sätt att arbeta. Regeringen överlämnade den 12
	november 2021 en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med
52	anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen avser särskilt följa upp

hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång. Ett återrapporteringskrav om detta har beslutats i regleringsbrevet för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Uppdraget redovisades i Polismyndighetens årsredovisning för 2020. Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga, samt ta ställning till om eventuella författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med målsägande eller vittnen, samt utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på praktiska åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra liknande åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 67, 73 och 74.

28. Rskr. 2017/18:100

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105), skr. 2018/19:75 (Ju 49), skr. 2019/20:75 (Ju 40) och skr. 2020/21:75 (Ju 35).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17–18).

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit. En enhetlig
Justitie-	författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter
departementet	skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig
	reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet
	skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning.
	Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika
	bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag
	skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila
	insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att
	överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av
	utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter.
	Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas
	behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer
	sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som
	står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen
	personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och
	beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en
	betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta
	personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra
	myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap.
	Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på
	olika sätt.
	För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet
	regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i
	kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad
	försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella
	verksamhet regleras i en separat förordning. För myndigheter med ett fåtal
	utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för
	varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att
	genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och
	omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har
	också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under
	och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bl.a.
	vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag
	och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga. Mot denna
	bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en särskild lag är
	ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om utredningens
	förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit i
	internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig författ-
	ningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter inte är
	lämplig.
	Ovanstående har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för
	2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen gjorde där
	bedömningen att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av
	tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	29. Rskr. 2017/18:123
	Associationsrätt
54	Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7
54

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41) och 2020/21:75 (Ju 36).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 decem- ber 2016 fick fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. De har alltså tillämpats under relativt kort tid. Under våren 2021 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ett ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering. Förslaget kan bl.a. komma att innebära en utökning av antalet företag som omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tidigast tas efter det att förhandlingarna om ändringsdirektivet har slutförts. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2017/18:145

Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43) och 2020/21:75 (Ju 37).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och

3.Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2017/18:175

Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44) och 2020/21:75 (Ju 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till-
Justitie-	kännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de
departementet	sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om
	unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8).
	Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyg-
	gande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information
	mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov
	lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingick att utvärdera hur den
	sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som
	infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om
	eventuella utvecklingsbehov föreligger. I samband med att uppdraget
	beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte
	regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat
	(bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Brå redovisade sitt uppdrag den 25
	februari 2021. Regeringen har ansett att tillkännagivandet därmed är
	tillgodosett och slutbehandlat. Vidtagna åtgärder redovisades för
	riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.7). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn
	under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan
	genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen
	beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som
	misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och
	lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms
	nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig
	omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs
	tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning
	att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr.
	2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i
	januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för
	brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör
	återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som
	begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i
	uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring
	av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget
	delredovisades i promemorian En snabbare lagföring – Försöksprojekt
	med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i
	promemorian inleddes en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i
	brottmål i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i
	promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan
	om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom
	ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild
	försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare.
	Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari
	2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i
56	brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten

bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabbförfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget skulle redovisas senast den 29 april 2021. Enligt tilläggsdirektiv beslutat den 4 februari 2021 förlängdes utredningstiden till den 15 juni 2021 (dir. 2021:6). Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författ- ningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ung- domstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 13 och 16.

32. Rskr. 2017/18:184

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66), skr. 2019/20:75 (Ju 45)
Justitie-	och skr. 2020/21:75 (Ju 39).
departementet	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella (bet.
	2017/18:JuU16 s. 20). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3188
	yrkande 1. En utveckling som Kriminalvården såväl som andra
	rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar
	som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från
	dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet,
	tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen
	tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra
	bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen
	beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfalls-
	förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77).
	Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning
	förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter
	den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka
	villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den
	villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska
	kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att
	kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj
	2021. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag
	att redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende
	dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka
	utvecklingsområden som myndigheten har identifierat. Kriminalvården
	har redovisat sina slutsatser i årsredovisningen för 2020.
	Den 1 januari 2021 infördes den nya påföljden ungdomsövervakning
	och Kriminalvården är ansvarig myndighet. De som kan dömas till
	ungdomsövervakning är unga, i huvudsak personer mellan 15 och 17 år,
	där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt
	ingripande påföljd med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt
	den unges tidigare brottslighet. Vidare har regeringen i propositionen
	Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) avsatt medel för att
	Kriminalvården ska fortsätta utveckla en modell för samverkan på
	individnivå, vilket bl.a. innebär att även andra aktörer ska ta sitt ansvar för
	Kriminalvårdens klienter. Regeringen redovisade de vidtagna åtgärderna i
	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) och
	tillkännagivandet ansågs slutbehandlat. Den 10 februari 2022 beslutade
	regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 10 om en ny utredning med motsvarande uppdrag som den
	nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det finns
	skäl att göra en samlad analys av kostnadsutvecklingen inom Kriminal-
	vårdens olika verksamheter och analysera vilka återfallsförebyggande
	åtgärder som är framgångsrika och hur det återfallsförebyggande arbetet i
	högre grad kan anpassas till klienternas olika behov och förutsättningar
	(bet. 2017/18:JuU16 s. 29). Regeringskansliet analyserade 2018–2019
58	Kriminalvårdens kostnadsutveckling 1998–2017 och vidtog därefter en

rad åtgärder i syfte att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete. Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243). Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete bygger i dag på vad forskningen visar har bäst effekt. Myndigheten arbetar enligt de så kallade risk-, behovs-, och mottaglighetsprinciperna (RBM). De sammanfattar vad som anses vara det mest framgångsrika sättet att arbeta för att förebygga återfall i brott. Modellen används även i bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland och Storbritannien. Kriminalvården bedriver dessutom forsknings- och utvärderingsarbete för att följa upp att det arbete myndigheten bedriver fungerar och har vetenskapligt stöd. Kriminalvårdens behandlingsprogram är i många fall ursprungligen från Kanada och Storbritannien. De har klarat vetenskaplig prövning vilket innebär att det finns stöd i forskningen för att programmet minskar risken för återfall i brott och missbruk. Det pågår också för närvarande en studie vid Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen) om i vilken utsträckning det är Kriminalvårdens insatser som har lett till den minskande andelen återfall. Det är känt att samhällets olika aktörer behöver samverka effektivt för att Kriminalvårdens insatser ska vara långsiktigt hållbara och att detta arbete behöver utvecklas. Regeringen gav därför i april 2019 Kriminalvården i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med en modell för samverkan på individnivå, s.k. inslussning. Brottsförebyggande rådet har utvärderat försöket. Regeringen har sedan avsatt resurser och gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta utveckla samverkansmodellen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna och gjorde bedömningen att det mot bakgrund av åtgärderna inte var nödvändigt att tillsätta en sådan utredning som följer av tillkännagivandet samt att tillkännagivandet var slutbehandlat. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slut- behandlad.

33. Rskr. 2017/18:188

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46) och 2020/21:75 (Ju 40).

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2017/18:213

Kommunala och regionala frågor

Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74), skr. 2019/20:75 (Ju 49) och skr. 2020/21:75 (Ju 42).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet (bet. 2017/18:KU33 s. 38 f.). Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. hade i uppgift att lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Den 16 juni 2021 överlämnade Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen. Utredningen föreslår att det införs en ny lag, lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Enligt lagförslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär också bl.a. att kommunerna ska ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att gå vidare med utredningens förslag. Regeringen föreslog finansiering till arbetet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 25 avsnitt 2.8 och utg.omr. 4, avsnitt 2.9). Lagen planeras att träda i kraft den 1 juli 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2017/18:229

Offentlig förvaltning

Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52) och 2020/21:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänste- mannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Enligt direktiven ska utredningen överväga och ta ställning till om det straff- rättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53) och 2020/21:75 (Ju 45).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där- med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings- tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en
Justitie-	utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafik-
departementet	brott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019
	genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad
	trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för
	sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för
	olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader
	till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från
	fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian
	bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt
	omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats
	och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades
	ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov
	olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den
	22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet.
	2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna
	2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9,
	2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och
	2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att
	säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott
	med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades
	den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad
	brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om
	det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med heders-
	motiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör
	införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli
	2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och
	ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en
	egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld
	och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett
	ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott
	bör införas (dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i
	betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Den 24 februari
	2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott för
	hedersförtryck (prop. 2021/22:138). I propositionen föreslås att det införs
	ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen hedersförtryck. Brottet
	innebär bl.a. att en särskild strängare straffskala införs för den som
	upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett
	hedersmotiv. I propositionen bedöms därför tillkännagivandet som
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 20.
	37. Rskr. 2017/18:254
62	Polisfrågor
62

Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54) och 2020/21:75 (Ju 46).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Krono- fogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat lagrådsremissen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet där bl.a. frågan om informationsutbyte tas upp. Regeringen avser att behandla frågan i en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet. 2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande

11.Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den

18maj 2022. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitets- handlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 18 och 33.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

38. Rskr. 2017/18:255

Elektronisk övervakning av kontaktförbud

Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90), 2019/20:75 (Ju 55) och 2020/21:75 (Ju 47).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahands- åtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkänna- givandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217), i vilken betänkandets förslag i fråga om kontaktförbud behandlas. I propositionen lämnades bl.a. förslag om att ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehand- lad.

39. Rskr. 2017/18:289

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag

Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102), 2019/20:75 (Ju 81) och 2020/21:75 (Ju 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsyns- myndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhets- skyddslagen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 1. I mars 2017 fick en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad (dir. 2017:32). Utredningen överlämnade sitt betänkande Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) den 30 november 2018. Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) i vilken förslagen i betänkandet behandlas. I propositionen föreslogs bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och

befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen och regeringen bedömde därigenom att tillkännagivandet var tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lag- ändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs- fördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslog utredningen en delvis ny tillsynsstruktur. I propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) föreslog regeringen ändringar för att tydliggöra tillsynsmyndigheternas ansvar. Regeringen bedömde att tillkännagivandet delvis tillgodosågs genom den föreslagna regleringen om tillsyn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021 (SFS 2021:952). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bl.a. innebär en delvis ny tillsynsstruktur genom att ett antal myndigheter blir nya tillsynsmyndigheter, att vissa tillsynsmyndigheter får ändrade tillsynsområden samt att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vara tillsynsmyndigheter för de allra mest skyddsvärda verksamheterna och utses till samordningsmyndigheter. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regerings- kansliet (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhets- skydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Utredningen överlämnade sitt förslag den 13 maj 2020 genom promemorian Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlands- myndigheterna och kommittéväsendet (Ds 2020:11). Den 23 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bland annat innebär att Regeringskansliet omfattas av fler be- stämmelser i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2017/18:302

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105), 2019/20:75 (Ju 59) och 2020/21:75 (Ju 50).

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Justitie-

departementet Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen proposi- tionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2017/18:404

Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64) och 2020/21:75 (Ju 51).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett

arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 25 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

42. Rskr. 2018/19:73

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148), 2019/20:75 (Ju 65) och 2020/21:75 (Ju 52).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränknings- ersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2020 att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer, att Brottsoffermyndighetens ersätt- ningsanslag minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet och att anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränknings- ersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Upp- draget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brotts- offer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2018/19:169

Processrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17– 19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73) och 2020/21:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75
Justitie-	Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*:
departementet	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förunder-
	sökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Den 20
	januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrotts-
	utredningen (Ju 2021:08) som även fick i uppdrag att se över regelverket
	för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning.
	I uppdraget ingår bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och
	ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar
	eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas
	senast den 20 januari 2023. Genom uppdraget anser regeringen att
	riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet.
	2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att
	tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka
	rättsprocessen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med
	kopplingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingick att analysera om ett
	system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget
	redovisades den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). I samband med att
	uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock
	inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat
	(bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen.
	I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s.
	39) har det angetts att uppdraget har redovisats och att tillkännagivandet
	därmed ska anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i
	vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12
	s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en
	utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att
	införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till
	nödvändiga författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget redovisades
	den 25 maj 2021. Tillkännagivandet skrevs av i samband med att
	utredningen beslutades. Riksdagen delade dock inte regeringens upp-
	fattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2,
	rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. I budget-
	propositionen för 2022 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 39) har
	det angetts att uppdraget har redovisats och att tillkännagivandet därmed
	ska anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka
	skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärds-
	program mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndighetens
	vittnesskyddsprogram bör förstärkas (punkt 26). Regeringen beslutade den
	21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå
	åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att
	stärka skyddet av vittnen (dir. 2019:85). Betänkandet En stärkt
	rättsprocess och en ökad lagföring redovisades den 25 maj 2021 (SOU
	2021:35). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet.
68	Punkten är inte slutbehandlad.

44. Rskr. 2018/19:170

Unga lagöverträdare

Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74) och 2020/21:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2018/19:177

Utvisning på grund av brott

Mot. 2018/19:2819, 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77–79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning som ska göra en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott (dir. 2020:44). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk (SOU 2021:61) den 30 juni 2021. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 lagrådsremissen Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

46. Rskr. 2018/19:180

Familjerätt

Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77) och 2020/21:75 (Ju 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utredningar om

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	faderskap för ogifta (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Riksdagen anförde bl.a.
Justitie-	att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från
departementet	Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare
	moderniseringar. Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och
	föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats. Den 8 april 2021 beslutade
	regeringen propositionen Modernare regler för bekräftelse av föräldra-
	skap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral
	föräldraskapspresumtion (prop. 2020/21:176). Genom förslagen i propo-
	sitionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slut-
	behandlad.
	Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet.
	2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett
	uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett
	testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har
	redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	47. Rskr. 2018/19:181
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78) och 2020/21:75 (Ju 59).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av
	straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen
	(bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten
	i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan
	behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir.
	2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt
	skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har
	remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds-
	remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades
	den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till
	riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett
	förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs
	till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för
	sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar
	som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar
	(dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett
	förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har
	remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds-
	remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades
	den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till
70	riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
70

Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 28 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remissbehandlats och remiss- tiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir.
Justitie-	2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff
departementet	för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remiss-
	behandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att
	ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas
	(bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020
	propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn
	(prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska
	avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de
	övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen
	att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende
	dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen
	ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskrip-
	tion är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den
	10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att
	genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i
	brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i
	betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription
	(SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för
	allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har
	remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i
	strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid
	flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren
	2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid
	flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå
	förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på
	flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till
	brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska
	redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 12–15, 42, 48, 52, 59 och 64.
	48. Rskr. 2018/19:182
	Våldsbrott och brottsoffer
	Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och
	2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 79) och 2020/21:75 (Ju 60).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för
	överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli
	2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka
	förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras
	med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga
72	författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades
72

den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217), i vilken betänkandets förslag i fråga om kontaktförbud behandlas. I propositionen lämnades bl.a. förslag om att straffet för överträdelse av kontaktförbud ska skärpas och att mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud inte längre ska vara fria från straff. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.

49. Rskr. 2018/19:191

Polisfrågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81) och 2020/21:75 (Ju 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID- kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränk- ningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

50. Rskr. 2018/19:192

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82) och 2020/21:75 (Ju 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*:
Justitie-	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
departementet	Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet.
	2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819
	yrkande 28. Den 24 september 2020 beslutade regeringen propositionen
	En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i
	återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen
	föreslås bland annat att den villkorliga frigivningen från fängelse ska
	kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under
	anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder
	eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021. Den nya lagen innebär att
	den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin
	villkorliga frigivning uppskjuten och alltså få sitta längre tid i fängelse.
	Den nya lagen träffar i synnerhet den som dömts för sexualbrott eller har
	en våldsproblematik. Syftet är att den som avtjänar fängelsestraff ges ett
	incitament att delta i de återfallsförebyggande åtgärder eller åtgärder som
	främjar återanpassningen i samhället som Kriminalvården anvisar. Om
	klienten inte deltar i, eller missköter, anvisade åtgärder kan
	Kriminalvården skjuta upp den villkorliga frigivningen i upp till 180 dagar
	åt gången.
	Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag
	om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna
	genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och
	behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter
	som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande
	ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven.
	Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i
	uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete
	(Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad
	kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med
	särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminal-
	vården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i
	verksamheten. Kriminalvården ska lämna en delredovisning senast den 15
	september 2022 och slutredovisa uppdraget senast den 15 september 2023.
	Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder
	för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.
	2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.
	Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den
	tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i
	åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5,
	rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes
	ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet
	vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med
	återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram
	(bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019
74	Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och

Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhoppar- program (Ju2019/02027). Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021.

Mot bakgrund av de behov som myndigheterna beskriver i slut- redovisningen, och en analys av deras förslag, beslutade regeringen den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en s.k. bokstavs- utredare som ska stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Uppdragen ska delredovisas den 2 maj 2022. Bokstavs- utredarens uppdrag ska slutredovisas den 30 september 2022 och myndigheternas uppdrag ska slutredovisas den 1 februari 2024.

Riksdagen har därefter, den 8 december 2021, bifallit justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (bet. 2021/22:JuU1 s. 34, rskr. 2021/22:89). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades den ovan nämnda bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021, till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Det utvidgade uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripande- grad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att anför om att Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet (bet. 2018/19:JuU13 s. 67). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att öka och fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna (bet. 2018/19:JuU13 s. 72). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1,

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) redovisades att regeringens
Justitie-	bedömning är att ett utökat samarbete mellan Kriminalvården och andra
departementet	länders kriminalvård inte är den mest effektiva vägen att gå för att öka
	antalet överföranden. Det är regeringens och Regeringskansliets ansvar att
	genom bilaterala kontakter driva på det arbetet i förhållande till andra
	länder. En rad bilaterala kontakter har sedan en tid pågått med ett antal
	centrala länder i syfte att öka möjligheterna till överförande. Regeringen
	fortsätter med detta arbete. Regeringen har härutöver i regleringsbreven
	för 2020 och 2021 uppdragit åt Kriminalvården att redovisa hur
	myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande
	av straffverkställighet. Kriminalvården har i årsredovisningen för 2020
	redovisat ett antal organisatoriska åtgärder som syftar till att effektivisera
	arbetet. I årsredovisningen för 2021 ska Kriminalvården redovisa vilka
	ytterligare åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att öka antalet
	överföranden och hur den i övrigt har bidragit till ett effektivt förfarande
	avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av
	det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan
	den 1 juli 2020. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet
	ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet.
	2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 10 februari 2022 beslutade
	regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28.
	51. Rskr. 2018/19:201
	Fastighetsrätt
	Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 85) och 2020/21:75 (Ju 63).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som
	innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andels-
	tal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riks-
	dagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till
	Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Departe-
	mentet har under 2020 låtit Lantmäteriet analysera frågan och ett
	samrådsmöte har hållits med REV och Villaägarnas Riksförbund. Utifrån
	Lantmäteriets analys och de synpunkter som lämnades vid samrådsmötet
	har en promemoria (Ds) tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian
	remitterades under våren 2021. Regeringen har den 22 december 2021
	beslutat lagrådsremiss och den 17 februari 2022 propositionen Ändring av
	andelstal i gemensamhetsanläggningar (prop. 2021/22:122). I
	propositionen föreslås att en samfällighetsförening ska kunna ändra
	andelstalen i en gemensamhetsanläggning genom ett beslut på en
	föreningsstämma. Beslutet ska fattas med kvalificerad majoritet och
	ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten för att bli gällande. I
	propositionen gjorde regeringen bedömningen att tillkännagivandet är
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
76

52. Rskr. 2018/19:214

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89) och 2020/21:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. I Statsrådsberedningen finns sedan tidigare ett säkerhetspolitiskt råd för utbyte av information om säkerhetspolitiska frågor och som leds av statsministern. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2018/19:216

Författningsfrågor Bet. 2018/19:KU30

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 90) och 2020/21:75 (Ju 65). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt samman- satt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122–124). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser (dir. 2021:80). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2023. Punkten är slutbehandlad.

54. Rskr. 2018/19:281

Fri- och rättigheter, m.m.

Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100) och 2020/21:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade
Justitie-	egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed
departementet	bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna
	2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13.
	Den fråga som tillkännagivandet avser bereds fortsatt inom Regerings-
	kansliet. Mot bakgrund av den sakpolitiska överenskommelse som
	träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet
	och Liberalerna i januari 2019 har regeringen bl.a. beslutat om
	kommittédirektiv till två utredningar, Skogsutredningen och Artskydds-
	utredningen, på Miljödepartementets område som på olika sätt berör
	egendomsskyddet för markägare och ersättningsrätt vid olika former av
	rådighetsinskränkningar över mark. I Skogsutredningens betänkande
	(SOU 2020:73), som redovisades den 30 november 2020, lämnas bl.a.
	förslag om att skydda den biologiska mångfalden och om rätt till ersättning
	vid nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog. Vidare redovisas
	förslag om en övergång till frivilligt formellt skydd som huvudsakligt
	arbetssätt för skydd av värdefull skog samt förslag om ändrade skatteregler
	när det gäller ersättning för skydd av skog. I propositionen Stärkt
	äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i
	skogen med frivillighet som grund behandlas delar av Skogsutredningens
	förslag (prop. 2021/22:58). Artskyddsutredningens betänkande (SOU
	2021:51), som redovisades den 10 juni 2021, tar bl.a. upp frågan om en
	tydligare ansvarsfördelning mellan det allmänna och verksamheter eller
	markägare vad gäller kostnaden för att bevara biologisk mångfald. Bland
	annat berörs rätten till ersättning vid vissa fridlysningsbeslut som i
	praktiken motsvarar områdesskydd när de avsevärt försvårar pågående
	markanvändning, samtidigt som EU-statsstödsregler behöver beaktas.
	Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	55. Rskr. 2018/19:296
	Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten
	Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103) och 2020/21:75 (Ju 68).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande
	lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade
	EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk
	kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet
	och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen
	C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad
	andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet
	för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen
	(förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och
	försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-
	domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att
	en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och
78	lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare
78

avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Uppdraget ska redovisas i februari 2023. Samtidigt fortsatte handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C- 140/20, som gäller de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Den

18november 2021 kom EU-domstolens generaladvokat med ett icke bindande förslag till avgörande i dessa mål. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Punkten är inte slutbehandlad.

56. Rskr. 2018/19:298

Vapenfrågor

Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14 och 17, bet. 2018/19:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105) och 2020/21:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 17. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen har därefter föreslagit lättnader i regleringen av ljuddämpare i propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46). Tillkännagivandet redovisades som

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	slutbehandlat i propositionen. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen
Justitie-	de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkten är slutbehandlad.
departementet	Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet.
	2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606
	yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772
	yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i proposi-
	tionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapen-
	direktiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020.
	Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet
	är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står
	därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet.
	2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350,
	2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137
	yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att
	biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen-
	lagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Ut-
	redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-
	prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-
	behandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har
	en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram.
	Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022.
	Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av
	reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och
	därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890
	yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 20 och 25.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

57. Rskr. 2019/20:34

Straffet för mord

Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 109) och 2020/21:75 (Ju 70). Skrivelsen är slutbehandlad.

	Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om
	lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild
	utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande
	den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–
80	20 år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betän-

kandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör preskription. I utkastet föreslås bl.a. att mord och vissa andra allvarliga brott inte ska kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som har fyllt 18 år. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.

58. Rskr. 2019/20:36

Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111) och 2020/21:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

59. Rskr. 2019/20:42

Brott mot förtroendevalda

Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113) och 2020/21:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	2020:54). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett
Justitie-	förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som
departementet	utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget skulle redovisas senast den 12
	november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slut-
	behandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att
	tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr.
	2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv
	som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget
	redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott
	mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU
	2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj
	2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	60. Rskr. 2019/20:43
	Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighets-
	utövning
	Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114) och 2020/21:75 (Ju 73).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens
	personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och
	Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd
	som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna
	2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020
	beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd
	för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor
	(dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka
	samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt
	skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som
	beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget
	redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott
	mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU
	2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj
	2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett
	utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet.
	2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté-
	direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga
	funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren
	ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som
	är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan
	uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom
	direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock
	inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet.
	2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen.
	Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes
	utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom
82	betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa
82

samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings- tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd
Justitie-	för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor
departementet	(dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning
	till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt
	straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen
	Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som
	beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som
	slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att
	tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr.
	2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022
	redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot
	journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU
	2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj
	2022. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en
	redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–8, 12 och 13.
	61. Rskr. 2019/20:146
	Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot
	organiserad brottslighet.
	Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 75).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om skrivelsen: Den 22 december 2021 beslutade regeringen att
	skriva av ärendet i fråga om denna punkt. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighets-
	gemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet
	anför om att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att
	styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet
	och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma
	verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 s. 7 f.).
	Den 3 mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv myndigheter
	som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och
	organiserad brottslighet får denna uppgift inskrivet i sina respektive
	instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med
	instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera
	styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom
	samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag.
	Den 25 juni 2020 fattade regeringen beslut om två uppdrag till de tolv
	myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov
	och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot
	dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig
	folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om
	näringsverksamhet skulle bedrivas i eller i anslutning till något eller några
	av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet
	mot felaktig folkbokföring skulle bedrivas i sådana områden där
	myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara
	särskilt förekommande. Till pilotprojekten skulle de tolv myndigheterna
84

identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade.

Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021. Av redo- visningen framgår att uppdragen bl.a. resulterade i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Pilotprojekten bidrog till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklat sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt organiserad brotts- lighet. Punkten är inte slutbehandlad.

62. Rskr. 2019/20:169

Hyresrätt m.m.

Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 79).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Frågan knyter an till förslag som lämnas i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). Betänkandet utgör dock inte tillräckligt beredningsunderlag för att motsvara det behov av åtgärder som lyfts fram i bl.a. remissvaren, bet. 2019/20:CU9 och Riksrevisionens rapport Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (RiR 2020:3). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. stärker skyddet för köpare av nyproducerade bostads- rätter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

63. Rskr. 2019/20:177

Unga lagöverträdare

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för
Justitie-	regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms-
departementet	domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).
	I ovan nämnda utredning (dir. 2019:103) gavs utredaren också i uppdrag
	att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Syftet med
	översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av
	rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott.
	Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan
	stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades
	i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för
	brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022.
	Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag
	att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för
	unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin
	grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds
	2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för
	ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17
	juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i
	brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten
	med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år
	byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte
	har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats
	och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagråds-
	remiss pågår.
	Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad
	straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, prop. 2021/22:17.
	Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt
	för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga
	konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör
	särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut
	den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till
	lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna
	trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och
	21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
	om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år
	vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har
	haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den
	straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år
	(dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att
	den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid
	straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades
	den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga
	(SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för
	lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har
	remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till
	lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt
	för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval.
	I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott,
	och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans
86	eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte

heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10 och 16.

64. Rskr. 2019/20:178

Terrorism

Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067 yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhets- polisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32 s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polis- myndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter
Justitie-	till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större
departementet	utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har
	begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020
	beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen
	(2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets
	personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhets-
	polisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket
	som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet.
	Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020.
	Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn
	av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot
	Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden,
	Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget
	ingår en översyn av möjligheter och behov till samverkan och
	informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast
	den 31 augusti 2023.
	För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor
	har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de
	behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från
	välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, har vidare
	en bokstavsutredare fått i uppdrag att kartlägga möjligheterna till
	informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshets-
	kassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingår att utifrån översynen bedöma om
	det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt
	och effektivt informationsutbyte, och i så fall föreslå nödvändiga författ-
	ningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram
	nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma
	med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet.
	2019/20:JuU32 s. 38 f.).
	I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan
	är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse
	utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar
	inom	de	särskilda	ungdomshemmen	och	missbruksvården
	(Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens
	insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är
	involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd till social-
	tjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak
	och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat väg-
	ledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med
	klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård.
	Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det
	förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663).
	I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta
	område beslutade regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminal-
	vården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen
88	i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska

bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten beslutade regeringen den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag. Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till sådant stöd. Samma dag fick en bokstavsutredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka med utredaren. Myndigheterna ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024.

När det gäller mottagandet av framförallt barn, men även kvinnor (och män), som återvänder till Sverige från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak (eller efter att ha varit i kurdiskt förvar) finns på nationell nivå sedan över ett år tillbaka samverkan mellan flera myndigheter. I slutet av 2020 och under 2021 återvände ett mindre antal kvinnor med barn till Sverige och vid dessa tillfällen kunde det konstateras att samverkan mellan berörda myndigheter fungerande väl och enligt plan. På nationell nivå ansvarar Center mot våldsbejakande extremism för en upparbetad struktur för samverkan med berörda kommunala aktörer. Kommuner som kan komma att involveras i mottagandet av kvinnor och barn är förberedda för detta. Orosanmälningar till socialtjänst rörande samtliga aktuella barn har gjorts. Om personer återvänder till Sverige efter vistelse i konfliktområden kan såväl Polismyndigheten som Säkerhetspolisen och Åklagarmyndig- heten komma att utreda brottslig verksamhet om sådan misstänks föreligga som brott mot mänskligheten, folkmord, terrorism eller krigsbrott. Punkten är inte slutbehandlad.

65. Rskr. 2019/20:233

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Uppdraget ska redo- visas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

66. Rskr. 2019/20:235

Familjerätt

Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riks- dagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Frågan bereds inom Regeringskansliet, se vidare punkt 116. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2019/20:CU17 s. 30). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

67. Rskr. 2019/20:255

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll

Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2010/21:75 (Ju 95). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare

regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Rege- ringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Förslagen i propositionen tillgodoser delvis tillkännagivandet. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

68. Rskr. 2019/20:256

Polisfrågor

Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstill- ställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remiss- behandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Inom Regeringskansliet pågår ett prioriterat arbete med en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifika- tionsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. Promemorian Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång remitterades under våren 2021 och remisstiden löpte ut i juli

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75	2021. Den 10 februari 2022 beslutades lagrådsremissen Ett modernare
Justitie-	straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång. I
departementet	lagrådsremissen lämnar regeringen lagförslag som innebär att det
	straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång moderniseras
	och stärks. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under
	våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 37.
	69. Rskr. 2019/20:258
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som
	innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till
	fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för
	sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar
	som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar
	(dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett
	förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har
	remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds-
	remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades
	den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med
	lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse
	i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Frågan analyseras alltjämt i Rege-
	ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till
	riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet.
	2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att
	ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för
	övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och
	lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir.
	2019:85). Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt
	rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Betänkandet har
	remissbehandlats och remisstiden gick ut den 28 september 2021.
	Lagrådsremissen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring beslutades
	den 27 januari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med
	lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag
	om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen avser att
	under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkänna-
	givandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.
92	Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 24 och 29.
92

70. Rskr. 2019/20:304

Vapenfrågor

Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare hand- läggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen- lagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av till- ståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av till- ståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 10 och 12–14.

71. Rskr. 2019/20:312

Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU- samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upp- hovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Punkten är inte slutbehandlad.

72. Rskr. 2019/20:332

Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direkt- investeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska

direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Betänkandet remitterades den 22 november 2021 med sista svarsdatum den 22 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

73. Rskr. 2019/20:333

Ungdomsövervakning

Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

74. Rskr. 2020/21:29

Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen avser att låta genomföra en utvärdering av lagstiftningens genomslag när tillräckligt lång tid har förflutit sedan regleringen trädde i kraft. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

75. Rskr. 2020/21:31

En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om innehav av sprängmedel på allmän plats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om innehav av sprängmedel på allmän plats (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Skärpt kontroll över explosiva varor (prop. 2020/21:158), som beslutades den 24 mars 2021. I propositionen angavs bl.a. följande. Explosiva varor som omfattas av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE, är av många olika slag. Förekomsten av en typ av explosiv vara som innehas utan tillstånd på en plats där människor vistas kan innebära en påtaglig risk för att människor skadas, medan förekomsten av en annan typ av explosiv vara på samma plats inte alls behöver innebära att det finns en sådan risk. Till skillnad mot hanteringen av vapen är det därför inte utan vidare givet att platsen för hanteringen av explosiva varor i det enskilda fallet spelar någon avgörande roll vid bedömningen av hur allvarligt ett brott mot till- ståndsplikten ska anses vara. Vidare gäller inte LBE sådana transporter av brandfarliga och explosiva varor som omfattas av lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Regeringen har tidigare bedömt att kvali- fikationsgrunden blir missvisande och att den inte ska införas (se prop. 2016/17:92 s. 15). Denna bedömning kvarstår. Överväganden som tar sikte på hantering på en viss plats kan i stället beaktas inom ramen för den kvalifikationsgrund som tar sikte på att gärningen har varit av särskilt farlig art (jfr 29 a § lagen om brandfarliga och explosiva varor). Punkten är slutbehandlad.

76. Rskr. 2020/21:46

Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten Skr. 2019/20:191, bet. 2020/21:SfU6

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 128). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om ansvaret för återvändandeverksamheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten (bet. 2020/21: SfU6 s. 5 f.). Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att

utreda vilka organisationsförändringar som skulle kunna övervägas för att effektivisera arbetet med återvändande (Ju2021/01229). Statskontoret redovisade uppdraget den 14 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.

77. Rskr. 2020/21:49

Direktåtkomst för Migrationsverket

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

78. Rskr. 2020/21:50

Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter

Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 132). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 har remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. stärker skyddet för köpare av nyproducerade bostadsrätter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 har remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. innebär att en köpare av en nyproducerad bostadsrätt ska få klar och begriplig information om avtalet och de risker som är förknippade med det. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

79. Rskr. 2020/21:57

Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137).

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Justitie-

departementet Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skade- stånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Arbete med att ta fram direktiv till en ny utredning på området pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

80. Rskr. 2020/21:79

Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till frågan i samband med den fortsatta beredningen av

Direktinvesteringsutredningens betänkande. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet. 2020/21:JuU10 s. 14 f.). Den 20 maj 2021 beslutades propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194), i vilken regeringen föreslog nya regler om samråd vid avtal och andra samarbeten som innebär att en utomstående aktör kan få tillgång till särskilt känsliga delar av en säkerhetskänslig verksamhet. Samrådsförfarandet innebär bl.a. en möjlighet för verksamhetsutövare att föra en dialog med tillsyns- myndigheten om hur en ett visst förfarande ska kunna genomföras.

Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen dessutom en ny säkerhets- skyddsförordning (SFS 2021:955) som innehåller krav på att tillsynsmyndigheterna inom sina respektive tillsynsområden ska ge vägledning om säkerhetsskydd, till skillnad från tidigare när bara de tillsynsmyndigheter som utövade tillsyn över enskilda verksamhets- utövare behövde ge sådant stöd. Vidare innebär den nya säkerhets- skyddsförordningen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utses till samordningsmyndigheter, bl.a. för att öka kompetensen hos övriga tillsynsmyndigheter och därigenom öka deras förmåga att vägleda verksamhetsutövare. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

81. Rskr. 2020/21:108

Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU12

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 144). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ändrade föreskrifter om försörjningsförmåga för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (bet. 2020/21:SfU12 s. 5 f.). Tillkännagivandet innebär att förslaget till förordningsändring i promemorian Krav på tidsbegränsade anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt den tillfälliga lagen inte bör genomföras. Tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

82. Rskr. 2020/21:124

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 147).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande för anslaget 1:1 Polismyndigheten: Riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 1:1 Polismyndigheten besluta om förvärv av aktier eller andelar i företag och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som bedrivs vid Polismyndigheten inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i detta syfte. Regeringen har under 2021 bemyndigat Polismyndigheten att fatta beslut enligt riksdagens bemyndigande. Punkten är slutbehandlad.

83. Rskr. 2020/21:135

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

Skr. 2021/22:75 Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4

Justitie-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Regeringen har som ett första steg gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att senast den 29 april 2022 översiktligt bedöma behovet av personalförstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. I nästa steg kan behov av eventuella åtgärder analyseras. Det kan t.ex. gälla förberedelser för att nyttja den allmänna tjänsteplikten, en aktiverad civilplikt eller avtalslösningar. Punkten är inte slutbehandlad.

84. Rskr. 2020/21:166

En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Punkten är inte slutbehandlad.

85. Rskr. 2020/21:167

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om genomförande på miniminivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

86. Rskr. 2020/21:168

Säkerhetsprövning av domare och några andra frågor som rör Domarnämnden

Prop. 2020/21:11, bet. 2020/21:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

100

Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 75 och 76).

87. Rskr. 2020/21:169

Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet

Prop. 2020/21:52, bet. 2020/21:JuU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om tillträdesförbud till butik: Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 34, 36 och 37).

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 35).

Punkt 4 om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek (bet. 2020/21:JuU13 s. 7 f.). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibiliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

88. Rskr. 2020/21:176

Extra ändringsbudget för 2021 – stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 ändringar i statens budget avseende b): Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag. Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2021.

89. Rskr. 2020/21:185

Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ökad ordning och säkerhet i frivården: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 77 och 78).

Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhets- kontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndig- heten har gjort av tillämpningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

101

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

102

90. Rskr. 2020/21:193

Hyresrätt m.m.

Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagi- vande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägar- lägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Beredningen av frågorna fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om hyrköpssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Vid mötet framkom inget behov från marknadens sida av en lagreglerad modell för hyrköp. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Beredningen av frågan fortsätter i Regerings- kansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

91. Rskr. 2020/21:194

Associationsrätt

Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen har under december 2021 beslutat om kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

92. Rskr. 2020/21:200

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 ändringar i statens budget avseende c): Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Anslag 2:5 för budgetåret 2021.

93. Rskr. 2020/21:208

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2019 Skr. 2020/21:59, bet. 2020/21:JuU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

94. Rskr. 2020/21:220

2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll: Den 22 april 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Förslagen i propositionen tillgodoser delvis tillkännagivandet. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

95. Rskr. 2020/21:221

En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord Prop. 2020/21:74, bet. 2020/21:JuU21

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

103

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

104

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225).

96. Rskr. 2020/21:222

Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer

Prop. 2020/21:71, bet. 2020/21:SfU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 223).

97. Rskr. 2020/21:223

Familjerätt

Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnads- överflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testaments- register i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

98. Rskr. 2020/21:234

Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet Prop. 2020/21:72, bet. 2020/21:JuU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om regler om husrannsakan och beslag på distans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Modernare regler för användningen av tvångsmedel (prop. 2021/22:119). I propositionen lämnas förslag på moderniseringar av tvångsmedelsregleringen. Det är bland annat fråga om ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, ett avskaffat beslagsförbud i närståendefall och en skyldighet för en enskild att i vissa fall medverka till biometrisk autentisering. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Punkten är slutbehandlad.

99. Rskr. 2020/21:235

Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 1 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 249 och 250).

Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

100. Rskr. 2020/21:240

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I samband med att regeringen 2017 gav Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete (Ju2017/01526) angavs att det är centralt att insatserna anpassas efter att förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet skiljer sig åt över landet. Vidare fick Brå i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa hur myndigheten har arbetat med att ge särskilt anpassat kunskapsstöd till brottsförebyggande arbete i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Sedan 2017 finns också uppgifter om bl.a. utsatthet för brott och otrygghet från Nationella Trygghetsundersökningen på lokalpolisområdesnivå vilket ger bättre analysmöjligheter utifrån den lokala kontexten.

Regeringen gav 2019 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Av utredningsdirektiven fram- går att utmaningar relaterade till brott finns i hela samhället, såväl i glesbygd och mindre orter som i storstadsområden. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 15 juni 2021 (SOU 2021:49). Betänkandet remitterades den 2 juli 2021 och remisstiden gick ut den 2 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

105

Skr. 2021/22:75	utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp
Justitie-	individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande
departementet	åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp
	(bet. 2020/21:JuU17 s. 18). Den 1 januari 2021 trädde den nya påföljden
	ungdomsövervakning, för unga lagöverträdare, i kraft (SFS 2020:616, SFS
	2020:617).
	Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten
	ska fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning
	av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet ska särskilt fokus
	riktas mot insatser för unga dömda.
	Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i upp-
	drag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732).
	Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till
	samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande
	av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för
	hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Regeringen
	beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lag-
	överträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99).
	Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.
	Regeringen beslutade den 16 respektive 22 december 2021 att ge
	Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informa-
	tionsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för
	utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt
	bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta
	brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den
	25 maj 2023.
	Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att
	den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS
	2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta
	med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	101. Rskr. 2020/21:243
	Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter
	Skr. 2020/21:62, bet. 2020/21:JuU20
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 20 maj 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	102. Rskr. 2020/21:244
	Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering
	Prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 15 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	285–289).
	103. Rskr. 2020/21:255
106	Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slut- behandlad.

104. Rskr. 2020/21:262

En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 322).

Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

105. Rskr. 2020/21:265

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:CU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om distansutmätning*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distans- utmätning för Kronofogdemyndigheten (bet. 2020/21:CU10 s. 37 f.). Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat lagrådsremissen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet där bl.a. frågan om informationsutbyte tas upp. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

106.Rskr. 2020/21:266 Konsumenträtt

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

107

Skr. 2021/22:75 Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12

Justitie-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

108

Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet. 2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 25 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

107. Rskr. 2020/21:288

Gränsöverskridande tillgång till radio- och tv-program

Prop. 2020/21:153, bet. 2020/21:NU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 357 och 358).

108. Rskr. 2020/21:289

Processrättsliga frågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av regelverket för förunder- sökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2020/21:JuU25 s. 49 f.). Den 20 januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen (Ju 2021:08) som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. I uppdraget ingår bl.a. att ana- lysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2023. Genom uppdraget har regeringen ansett att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag.

Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 22 december 2021 ska upp- draget redovisas senast den 14 oktober 2022 (dir. 2021:113). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 31 om en reformerad straffprocess*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål (bet. 2020/21:JuU25 s. 68). Den 17 juni 2021 beslutade regeringen propositionen Utökade möjligheter att använda tidiga förhör (prop. 2020/21:209). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU6, rskr. 2021/22:37). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 32 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 77 f.). Frågan om att införa ett system med kronvittnen behandlades i Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). Den 27 januari 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. I lagrådsremissen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 36 om utvärdering av rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av rätten till målsägandebiträde (bet. 2020/21:JuU25 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt kvarstår i överrätt (prop. 2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24, rskr. 2017/18:288). Uppdraget gavs mot bakgrund av tillkännagivandet. Domstolsverket ska utvärdera om lagändringen har uppnått sitt syfte och andra eventuella konsekvenser av lagändringen. Domstolsverket ska under arbetets gång samråda med Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 april 2022. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen har inlett konsultationer med de myndigheter som särskilt berörs för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

109

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

110

Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 32, 34, 36, 39 och 44.

109. Rskr. 2020/21:298

Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning

Prop. 2020/21:120, bet. 2020/21:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 414 och 415).

110. Rskr. 2020/21:299

Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Prop. 2020/21:159, bet. 2020/21:SfU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 390 och 391).

111. Rskr. 2020/21:304

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23).

Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten ska fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet ska särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Uppdraget ska redovisas senast den 17 maj 2022.

Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven.

Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En s.k. bokstavsutredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndig- heterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Myndigheterna ska redovisa uppdraget senast den 1 februari 2024. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2022.

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminal- vården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till för- bättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsföre- byggande. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023.

Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfalls- förebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler (bet. 2020/21:JuU26 s. 39).

Kriminalvården följer forskningsläget kontinuerligt och arbetar för att fortsatt utveckla behandlingsmetoderna för sexualbrottsdömda. Enligt Kriminalvården är det vetenskapliga underlaget för effekterna av kemisk kastrering i dag för svagt för att säga att det är en effektiv metod för att förebygga återfall i sexualbrott. Myndighetens bedömning är att även om forskningsunderlaget vad avser effekter på återfallsrisken i nuläget inte är tillräckligt så kan denna behandling ändå utgöra ett stöd för de dömda som själva vill få den. Därför informeras intagna som är dömda för sexualbrott om att de kan remitteras för utredning om eventuell medicinsk behandling.

Regeringen har gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a. personer som har dömts för sexualbrott. Syftet är bl.a. att ge Kriminal- vården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

111

Skr. 2021/22:75	Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för
Justitie-	regeringen att regeringen bör upprätta en handlingsplan för hur
departementet	Kriminalvårdens kapacitet kraftigt ska utökas på sikt (bet. 2020/21:JuU26
	s. 62).
	Kriminalvården har vid två tillfällen, till följd av uppdrag i myndig-
	hetens regleringsbrev för budgetåren 2020 och 2021 redovisat en plan för
	ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955). I regleringsbrevet för
	budgetåret 2021 (Ju2020/04577) fick Kriminalvården också regeringens
	uppdrag att redovisa vilka organisatoriska åtgärder myndigheten har
	vidtagit dels för att kunna öka takten och säkerställa kostnadseffektivitet i
	den långsiktiga utbyggnaden, dels för att kunna hantera beläggnings-
	situationen på kort sikt. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret
	2022 gett Kriminalvården ytterligare ett uppdrag om att redovisa en plan
	för ökad platskapacitet.
	I oktober 2021 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att redovisa en
	strategisk plan för myndighetens kompetensförsörjning (Ju2021/03731).
	Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022.
	Kriminalvårdens anslag har stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge
	myndigheten förutsättningar att kunna tillskapa fler tillfälliga och
	permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1,
	prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1). Antalet tillgängliga platser i
	Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda
	utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva
	avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att
	Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av
	fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina
	respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 s. 68).
	Punkten motsvarar till övervägande del punkt 31 i bet. 2018/19:JuU13,
	rskr. 2018/19:192 som har redovisats som slutbehandlad i budgetproposi-
	tionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89).
	Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att utöka
	möjligheterna till överföranden av straffverkställighet till andra länder och
	har haft och kommer att fortsätta att ha bilaterala och multilaterala
	kontakter med relevanta länder i detta syfte. Regeringen avser fortsätta
	detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i
	de undantagsfall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.
	I regleringsbrevet för 2021 har regeringen uppdragit åt Kriminalvården
	att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur
	myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande
	av straffverkställighet, bl.a. mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som
	genom en ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av
	frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen (SFS 2020:384)
	gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 har Kriminal-
	vården fått i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende
	handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet.
	En promemoria, Förbättrad hantering av ärenden om överförande av
	straffverkställighet, har remitterats (Ds 2021:37). I promemorian föreslås
112	ett antal ändringar i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av

frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Punkten är inte slutbehandlad.

112. Rskr. 2020/21:312

Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- domstolarna

Prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 457– 459).

113. Rskr. 2020/21:313

Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik

Prop. 2020/21:142, bet. 2020/21:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 444– 447).

114. Rskr. 2020/21:314

Barn som bevittnar brott

Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om barn som bevittnar brott: Den 28 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 397 och 398).

Punkt 2 om brottsskadeersättning till barn som bevittnar brott: Den 28 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 399).

Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

115. Rskr. 2020/21:315

Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister

Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 528, 529, 532 och 533).

Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av till- kännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om möjligheter att hämta in uppgifter utan vårdnadshavares samtycke*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

113

Skr. 2021/22:75	anför om att se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att
Justitie-	hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke i förfaranden om
departementet	bl.a. vårdnad (bet. 2020/21:CU17 s. 48 och 50 f.). Den 4 februari 2022
	beslutades att ge en utredare i uppdrag att överväga bl.a. den fråga som
	tillkännagivandet tar upp (S2022/00807). Uppdraget ska redovisas senast
	den 8 mars 2023. Genom uppdraget anser regeringen att tillkännagivandet
	är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens
	beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i
	övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Ett arbete har inletts i
	Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med
	anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	116. Rskr. 2020/21:317
	Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m.
	Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen
	de lagar riksdagen antagit (SFS 464–466).
	Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften
	(bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit
	gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna mång-
	giften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna
	göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett arbete har inletts i
	Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med
	anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den
	nya lagstiftningen får i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
	117. Rskr. 2020/21:318
	En effektivare konkurshantering
	Prop. 2020/21:148, bet. 2020/21:CU19
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 538–
	545).
	118. Rskr. 2020/21:319
	En ny fastighetsmäklarlag – förstärkt tillsyn över fastighetsmäklar-
	branschen
	Prop. 2020/21:119, bet. 2020/21:CU20
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 516
	och 517).
114

119. Rskr. 2020/21:320

Verkställighet av förvaltningsmyndighetens beslut om återkrav Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU25

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav (bet. 2020/21:CU25 s. 5). Enligt tillkännagivandet bör regeringen prioritera beredningen av utredningsförslag som gäller verkställighet av förvalt- ningsmyndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slut- behandlad.

120. Rskr. 2020/21:336

Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro

Prop. 2020/21:125, bet. 2020/21:NU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 561–563).

121. Rskr. 2020/21:343

Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia

Prop. 2020/21:165, bet. 2020/21:JuU36 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 557).

122. Rskr. 2020/21:344

Straffrättsliga frågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om straffet för grov fridskränkning och grov kvinnofrids- kränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning till fängelse i ett år (bet. 2020/21:JuU24 s. 22). Den

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

115

Skr. 2021/22:75	22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och
Justitie-	andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen
departementet	bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed
	slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten
	är slutbehandlad.
	Punkt 7 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett
	förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska
	höjas till fängelse i tre år (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen
	beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga
	ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller
	sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över
	straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som
	kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar.
	Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd
	mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remiss-
	behandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen
	Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24
	februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med
	lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om skärpta straff för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag
	om skärpta straffskalor för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken (bet.
	2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en
	särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och
	förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I
	uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och
	lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig
	mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i
	betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43).
	Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober
	2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränk-
	ningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna
	en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om en ny
	brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande (bet. 2020/21:JuU24 s. 30
	f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare
	skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning
	när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a.
	att se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt
	brott bör införas Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett
	förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har
	remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds-
	remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades
	den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med
	lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om skärpt straff för angrepp på jägare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för
116	angrepp på jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt (bet.

2020/21:JuU24 s. 46 f.). Inom Regeringskansliet pågår en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. Promemorian Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång remitterades under våren 2021 och remisstiden löpte ut i juli 2021. Den 10 februari 2022 beslutades lagrådsremissen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång. I lagrådsremissen lämnar regeringen lagförslag som innebär att det straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång moderniseras och stärks. Till- kännagivandet behandlas inom ramen för lagrådsremissen. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhälls- nyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 32 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om avsevärt skärpta straff för brott som är kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om rekrytering av barn*: Riksdagen har tillkänngagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om skärpt straff för överlåtelse av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om skärpt straff för överlåtelse av narkotika och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 77 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remiss- behandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

117

Skr. 2021/22:75	Punkt 39 om knivlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
Justitie-	som utskottet anför om skärpt straff för brott mot knivlagen (bet.
departementet	2020/21:JuU24 s. 79 f.). En promemoria som innehåller förslag som
	innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud
	beträffande knivar och andra farliga föremål remitterades den 17 maj
	2021. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Remisstiden
	gick ut den 3 september 2021. Lagrådsremissen Skärpta straff för knivbrott
	beslutades den 10 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en
	proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska
	återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och
	grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021
	remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff
	för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick
	ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av
	preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen
	beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i
	brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i
	betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription
	(SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda
	preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och
	remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen
	beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i
	brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den
	1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga
	direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda
	fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett
	ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget
	redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den
	straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen
	föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.
	Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad
	preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.).
	Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om
	preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i
	december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen
118	om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat

generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billig- hetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7–9, 18, 25, 32, 33, 38–40, 45, 46, 49, 51 och 54.

123. Rskr. 2020/21:345

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndig- heten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagar- myndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta görs i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna ska lämna sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

119

Skr. 2021/22:75	sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98).
Justitie-	Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2022. Punkten är inte
departementet	slutbehandlad.
	Punkt 29 om ökad användning av kontaktförbud med elektronisk
	övervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om ökad användning av elektronisk övervakning av
	kontaktförbud (bet. 2020/21:JuU27 s. 50). Den 22 juli 2021 beslutade
	regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i
	nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen lämnades bl.a. förslag
	om att ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om
	elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd. Genom de förslag i
	fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde
	regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Regeringen
	har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag
	på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat
	hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna
	förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller
	att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen
	och genom nationell samordning. Uppdraget ska redovisas senast den
	31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27
	s. 73 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka
	åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld,
	gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan
	hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27
	s. 80 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) har i regleringsbrevet för
	budgetåret 2021 och 2022 ett återrapporteringskrav där myndigheten ska
	redovisa hur man har arbetat med att ta fram kunskap om eventuell
	koppling mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och
	förtryck, och vad denna kunskap visar. Om ett sådant samband föreligger,
	ska Brå redovisa hur man har arbetat med att ge stöd till yrkesverksamma
	i deras förebyggande arbete.
	Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot
	våldsbejakande extremism vid Brå, gjort en förstudie om skärnings-
	punkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat
	våld och förtryck. Studien har, mot bakgrund av befintlig forskning,
	formulerat vad som kan sägas om skärningspunkten mellan vålds-
	bejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck
	samt bedömt behovet av ytterligare forskning (FOI-rapport 5143). Punkten
	är inte slutbehandlad.
120

124. Rskr. 2020/21:347

Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier Prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

125. Rskr. 2020/21:352

Skärpt kontroll över explosiva varor

Prop. 2020/21:158, bet. 2020/21:FöU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 657).

126. Rskr. 2020/21:363

Terrorism

Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om samverkan mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan mellan myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s. 19 f.). Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B ). Uppdraget ska redovisas senast den 11 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om sanktionsbestämmelser i säkerhetsskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med ett förslag om sanktionsavgifter kopplade till säkerhetsskyddslagen (bet. 2020/21:JuU29 s. 33). Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) som innehåller förslag om sanktionsavgifter för överträdelser av säkerhetsskyddslagen. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 8, 13 och 22.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

121

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

122

127. Rskr. 2020/21:373

Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete Prop. 2020/21:168, bet. 2020/21:KU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 672 och 673).

128. Rskr. 2020/21:389

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju

5)punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbets- uppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndig- heten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndig- heter m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18).

Genom riksdagens beslut om budget för 2022 ökar anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 6 miljarder kronor, vilket innebär en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2022 och framåt.

Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser och vid halvårsskiftet 2021 hade antalet anställda ökat med drygt 7 000 personer sedan ingången 2016. Arbetet med att säkerställa polistillväxten till 2024 fortsätter. Den ekonomiska planeringsramen för den fortsatta tillväxten finns på plats de kommande åren. Likaså fortsätter arbetet med att öka polisväsendets effektivitet och förbättra resultaten, liksom arbetet med att stärka den lokala polisiära närvaron. Som en del i detta ingår investeringar i att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Satsningen innefattar bl.a. utvecklad förmåga att komma åt krypterad kommunikation mellan tungt kriminella samt kameror, både fasta och kroppsburna, vilka blir allt viktigare för digital bevissäkring och som trygghetsskapande instrument i den polisiära verksamheten. Likaså görs en satsning på att stärka kapaciteten inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten

och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Myndigheten får även i uppdrag att för 2022 redogöra hur genomförda brottsförebyggande insatser följs upp och hur erfarenheter från dessa sprids inom Polismyndigheten och med andra aktörer. Likaså hur samverkan med andra berörda aktörer, som exempelvis skola, socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle har utvecklats inom ramen för det brottsförebyggande arbetet.

För att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera väl och inte utgöra hinder för övrig verksamhet. Antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 säkerställs att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får mer resurser för att möta denna utveckling och stärka förutsättningarna och att utreda och lagföra dessa brott. Likaså förstärks Sveriges Domstolar för att möta ett ökat målinflöde och säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna. Kriminalvården tillförs resurser för att kunna öka kapaciteten på häkten och anstalter samtidigt som säkerheten och verksamheten upprätthålls. I Kriminalvårdens regleringsbrev för 2022 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att utöka platskapaciteten på kort sikt. Kriminalvården ska också redovisa avvikelser och tillkommande planer i förhållande till myndighetens långsiktiga utbyggnadsplan. Vidare har vidtagna åtgärder på Kriminalvårdens område redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om polisers anställningsvillkor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024.

Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 föreslagit en ökning av Polismyndighetens anslag som bland annat ger möjlighet för berörda parter att förhandla och komma överens om de polisanställdas villkor. Med anledning av riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) har regeringen, i regleringsbrevet för 2022, beslutat att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32– 33). Arbete med att ta fram direktiv till en utredning på området pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

123

Skr. 2021/22:75	Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla
departementet	polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.).
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 föreslagit en satsning på
	att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent
	anslagsökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop.
	2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1). Detta ligger i linje med myndighetens
	egna beräknade behov enligt budgetunderlaget för 2022–2024. Medlen ska
	bland annat användas för investeringar i utvecklad förmåga att ta sig in i
	krypterad kommunikation, en satsning på både fasta och kroppsburna
	kameror samt stärkt kapacitet inom avdelningen Nationellt forensiskt
	centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera
	digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i budgetpropositionen har
	riksdagen beslutat att engångsvis, för 2022 tillföra ytterligare 300 miljoner
	kronor för att stärka polisens tekniska förmåga (bet. 2021/22:JuU1, rskr.
	2021/22:89). Dessutom har riksdagen bl.a. beslutat att öka anslaget till
	Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka
	verksamheten vid NFC.
	I regleringsbrevet för 2022 har regeringen angett att Polismyndigheten
	ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens
	tekniska förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att
	utveckla den tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten.
	Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur
	medlen har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa
	hur kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad
	information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt
	centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen ska lämnas i
	årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot
	välfärdssystemen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot
	välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.).
	Regeringen och riksdagen har under 2021 fattat beslut om ett stort antal
	åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt
	felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) föreslog regeringen att
	riksdagen skulle ställa sig bakom följande mål: Det övergripande målet för
	att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara att
	utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga
	utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände
	målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150).
	Målet syftar till att ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga
	utbetalningar och fusk inom de olika välfärdssystemen. Dessutom ska
	målet bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av
	bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen
	av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt
	följas upp. I propositionen föreslog regeringen också att för 2021
	sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala
	studiestödsnämnden,	Ekonomistyrningsverket,	Försäkringskassan,
	Pensionsmyndigheten	och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot

124

felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen.

Den 17 juni 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Vidare ska återkommande studier genomföras vid berörda myndigheter, där omfattningen av de felaktiga utbetalningarna och orsakerna till dessa uppskattas och analyseras. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV. Rådet har en strategisk funktion i arbetet mot bidragsfusk och är ett forum där berörda myndigheter träffas för att utbyta erfarenheter, samverka och diskutera gemensamma insatser på området.

För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga ut- betalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.

Den 16 september 2021 beslutade regeringen om budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1). I propositionen föreslog regeringen att för 2023 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektio- nen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspek- tionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2023.

Regeringen gav den 15 oktober 2021 Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med hand- läggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Löne- garantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2022.

Den 3 juni 2021 beslutade regeringen att en särskild utredare ska göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–8.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

125

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

126

129. Rskr. 2020/21:395

Polisfrågor

Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kom- muner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget ska redovisas den 29 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen ska lämnas i års- redovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

130. Rskr. 2020/21:396

Unga lagöverträdare

Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om kartläggning och analys av ungdomsrån*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en kartläggning och analys av ungdomsrån (bet. 2020/21:JuU28 s. 16 f.). Brotts- förebyggande rådet har studerat ungdomsrån och publicerade den 15 december 2021 sin kartläggning. I rapporten redovisas bland annat utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år och vilka platser ungdomsrånen begås på. Rapporten redogör även för vem som misstänks för rån, vilka som utsätts, karaktären på brotten, motiven bakom ungdomsrånen och hur vanligt det är med förnedringsinslag. Studien beskriver även ungdomars erfarenheter och konsekvenser av att ha blivit utsatt för personrån. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen

beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författ- ningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 och betänkandet har remitterats.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår.

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om snabbare lagföring (bet. 2020/21:JuU28 s. 42). Utredningen om snabbare lagföring överlämnade den 17 juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

127

Skr. 2021/22:75	2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av
Justitie-	regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år
departementet	och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att
	särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för
	verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås
	användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning
	av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.).
	Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och
	åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop.
	2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan
	finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid
	(samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar
	i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen
	beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för
	lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.
	2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från
	sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade
	den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en
	översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare
	under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget
	ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten
	och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i
	regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den
	utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021.
	Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext
	och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att
	möta variationer i klientinflödet, samt att Kriminalvårdens planering
	primärt utgår från verksamhetens behov. Kriminalvårdens anslag har de
	senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska
	kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1,
	prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89).
	Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är
	under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt
	att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag
	(prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen
	har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att
	återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i
	häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i
128	oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för

inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 9, 14, 16, 17, 21, 23 och 27– 30.

131. Rskr. 2020/21:398

Vapenfrågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapen- tillståndsprocessen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

129

Skr. 2021/22:75	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
Justitie-	område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren
departementet	gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen-
	ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet.
	Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen.
	Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Till-
	ståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har
	remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna
	om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Ärendet bereds
	i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt avskaffa kravet
	på särskilt tillstånd för ljuddämpare. (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.).
	Regeringen har föreslagit lättnader i regleringen av ljuddämpare i
	propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop.
	2021/22:46). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i
	propositionen. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar
	riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben
	(bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
	område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni
	2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av
	vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med
	anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria
	med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats
	och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Ärendet bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en
	översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet.
	2020/21:Ju30 s. 35 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få
	bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Ärendet bereds
	i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för
	skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Ärendet bereds i Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18.
	132. Rskr. 2020/21:399
	Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden
130	Skr. 2020/21:108, bet. 2020/21:JuU32
130

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

133. Rskr. 2020/21:404

Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsunder- sökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 783 och 784).

Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digi- tal bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad.

134. Rskr. 2020/21:405

Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet Prop. 2020/21:161, bet. 2020/21:CU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 790 och 791).

135. Rskr. 2020/21:412

Ändrade regler i utlänningslagen

Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2–9 om lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765–772). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Uppdraget ska redovisas senast den 16 februari 2023. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

131

Skr. 2021/22:75	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper
Justitie-	i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet.
departementet	2020/21:SfU28 s. 69 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med
	uppdrag att utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid
	anknytning på grund av ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid
	anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). Ärendet
	bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 19 och 27.
	136. Rskr. 2020/21:413
	Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller
	utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut
	om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Regeringen
	avser att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. utreda de frågor som
	tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller
	utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges
	förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet.
	2020/21:SfU29 s. 5 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med
	uppdrag att bl.a. utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	137. Rskr. 2020/21:423
	Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan
	Europeiska unionen och Förenade kungariket
	Prop. 2020/21:197, bet. 2020/21:JuU38
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	709–712).
	Riksmötet 2021/22
	138. Rskr. 2021/22:6
	Rättelse i lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen
	Utskottsinititativ, bet. 2021/22:KU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 7 oktober 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 891).
132

139. Rskr. 2021/22:18

Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål

Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål: Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riks- dagen antagit (SFS 1013).

Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

140. Rskr. 2021/22:19

Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet

Prop. 2020/21:194, bet. 2021/22:JuU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 952–954).

141. Rskr. 2021/22:20

Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt Prop. 2020/21:204, bet. 2021/22:JuU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1014–1044).

142. Rskr. 2021/22:32

Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

143. Rskr. 2021/22:35

Sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska arbetet med att uppnå frigivning av två svenska medborgare utomlands

Prop. 2021/22:30, bet. 2021/22:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1184).

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

133

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

134

144. Rskr. 2021/22:36

Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1103).

Punkt 3 om övriga lagändringar: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1104).

Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

145. Rskr. 2021/22:37

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utökade möjligheter att använda tidiga förhör: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1107).

Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Frågan bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

146. Rskr. 2021/22:38

Utökade möjligheter att avgöra mål på handlingarna i allmän domstol Prop. 2020/21:214, bet. 2021/22:JuU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1095 och 1096).

147. Rskr. 2021/22:39

Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om fridskränkningsbrotten, olaga förföljelse och förtal: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagens antagit (SFS 1108).

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1109).

Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Frågan analy- seras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Frågan analyseras i Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12.

148. Rskr. 2021/22:42

Stärkt skydd för hyresgäster

Prop. 2020/21:201, bet. 2021/22:CU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1097–1102).

149. Rskr. 2021/22:44

2019 års riksdagsöversyn

Framst. 2020/21:RS5, bet. 2021/22:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1117–1123).

150. Rskr. 2021/22:48

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2021 avseende Polismyndigheten, avseende Kriminalvården samt avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

135

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

136

151. Rskr. 2021/22:59

Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Prop. 2020/21:222, bet. 2021/22:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1187 och 1189–1192).

152. Rskr. 2021/22:66

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och anslag 6:3 Integritets- skyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

153. Rskr. 2021/22:89

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Domarnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Justitiekanslern, Rättsmedicinal- verket, Sveriges domstolar, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsföre- byggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:13 Avgifter till vissa internationella samman- slutningar.

154. Rskr. 2021/22:93

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad.

Avseende b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 300 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkt 4 om att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slut- behandlad.

Avseende c) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2022–2024 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad.

155. Rskr. 2021/22:114

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning: Den 22 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2021:1328).

Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

156. Rskr. 2021/22:117

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Del- punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet

137

Skr. 2021/22:75 Utrikes- departementet

138

2.3Utrikesdepartementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

1. Rskr. 2019/20:104

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19) och skr. 2020/21:75 (UD 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Vad gäller svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 3.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 om svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vad gäller utställande av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 4.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier. Regeringen avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar i enlighet med riksdagens bemyndigande.

Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 c) 4.

2. Rskr. 2019/20:123

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22) och skr. 2020/21:75 (UD 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13–16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129–130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjlig- heterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att

resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge	Skr. 2021/22:75
en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom	Utrikes-
området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att	departementet
tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen uppgav att
den avsåg att återkomma till riksdagen i den del som avser
resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 24 s. 77)
uppgav regeringen att utvecklingen av resultatredovisningen är ett
pågående arbete. Under en fortsatt dialog med näringsutskottet är
målsättningen att resultatredovisningen ska ge en tydligare redogörelse för
hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till
områdets mål i stort. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

3. Rskr. 2020/21:133

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025

Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2020/21:134

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025

Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133.

5. Rskr. 2020/21:160

Yttrandefrihet

Bet. 2020/21:UU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om oberoende undersökningskommission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en oberoende undersökningskommission (bet. 2020/21:UU7 s. 9). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isak och Gui Minhai. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

139

Skr. 2021/22:75 Utrikes- departementet

140

6. Rskr. 2020/21:172

Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder.

Skr. 2020/21:3, bet. 2020/21:NU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer (bet. 2020/21:NU11 s. 12–13). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Kommerskollegium har regeringen beslutat att Kommerskollegium ska utveckla formerna för arbetet med näringslivet som målgrupp med

beaktande av Riksrevisionens rekommendationer om Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har eller planeras vidtas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 31 oktober 2022. Kommerskollegium ska samtidigt även redovisa vilka övriga åtgärder som har vidtagits och påbörjats för att hantera Riksrevisionens rekommendationer. Vid rapportering om Solvit-centret enligt 15 § förordningen (2012:990) med instruktion om Kommerskollegium ska relevanta jämförelser göras med Europeiska kommissionens resultatrapportering i bedömningen av verksamheten. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2020/21:217

Strategi för den arktiska regionen

Skr. 2020/21:7, bet. 2020/21:UU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

8. Rskr. 2020/21:252

Internationella försvarssamarbeten

Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2020/21:253

Internationella försvarssamarbeten

Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252.

10. Rskr. 2020/21:285

Dröjsmålstalan vid erkännande av yrkeskvalifikationer

Prop. 2020/21:96, bet. 2020/21:UbU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 329).

11. Rskr. 2020/21:305

Riksrevisionens granskning av Sidas garantiverksamhet Skr. 2020/21:117, bet. 2020/21:UU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

12. Rskr. 2020/21:338

Nordiskt samarbete

Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

13. Rskr. 2020/21:340

Europarådet

Skr. 2020/21:106 bet. 2020/21:UU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 juli 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2020/21:358

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020

Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Detta arbete fortgår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2020/21:359

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Skr. 2021/22:75 Utrikes- departementet

141

Skr. 2021/22:75 Skr. 2020/21:147, bet. 2020/21:UU12

Utrikes-Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

16. Rskr. 2020/21:361

Strategisk exportkontroll 2020 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2020/21:114, bet. 2020/21:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

17. Rskr. 2020/21:383

Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning

Prop. 2020/21:189, bet. 2020/21:NU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 676–684).

Riksmötet 2021/22

18. Rskr. 2021/22:49

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden, ändrade anslag och ändrade beställningsbemyndiganden: utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet. Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).

19. Rskr. 2021/22:77

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2022 och

b)bemyndiganden och ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5, samt avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

20. Rskr. 2021/22:90

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UU2

142

Skrivelsen är slutbehandlad.	Skr. 2021/22:75
	Utrikes-
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen för	departementet
2022, b) anslagen för 2022 och c) bemyndiganden om ekonomiska
åtaganden inom utgiftsområde 7: Den 16 december 2021 beslutade
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget/delar av
anslaget 1:1 respektive anslaget 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende
Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet.
21. Rskr. 2021/22:102
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali
Prop. 2021/22:22, bet. 2021/22:UFöU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budget-
året 2022 avseende Försvarsmakten.
22. Rskr. 2021/22:103
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali
Prop. 2021/22:10, bet. 2021/22:UFöU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budget-
året 2022 avseende Försvarsmakten.
23. Rskr. 2021/22:112
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4012 yrkande 1 och 2021/22:4217
yrkande 1, bet. 2021/22:NU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2022:
Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2022 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24,
samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac).
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden
om ekonomiska åtaganden, 2: Regeringen har ännu inte beslutat om
kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex).
Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 b) 2.

143

Skr. 2021/22:75 Försvars- departementet

144

2.4Försvarsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6) och skr. 2020/21:75 (Fö 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Det är ett omfattande och komplext lagstiftningsärende, som även har samband med pågående och redan genomfört lagstiftningsarbete på närliggande områden. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

2. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10) och skr. 2020/21:75 (Fö 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

I propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) uppger regeringen att en särskild utredare under perioden 2021–2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I översynen bör ingå bl.a. frågan om

rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Punkten	Skr. 2021/22:75
är inte slutbehandlad.	Försvars-
3. Rskr. 2017/18:179	departementet
3. Rskr. 2017/18:179
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11)
och skr. 2020/21:75 (Fö 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr.
2017/18:178.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

4. Rskr. 2020/21:121

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande till regeringen att för 2021 utnyttja en kredit
i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden	som	uppgår till högst 40 000 000 000
kronor. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att skriva av ärendet.
Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har
bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom
upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att
exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet
och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS
39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att
upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2020/21:136
Totalförsvaret 2021–2025
Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 13).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Regeringen beslutade den 17
juni 2021 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för
Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 september 2021,
innebär att Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs
amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i
Uppsala, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I
21) i Sollefteå med utbildningsdetachement (Jämtlands fältjägarkår) i
Östersund återinrättas som	egna	organisationsenheter. Bergslagens	145

Skr. 2021/22:75 Försvars- departementet

146

artilleriregemente (A9) i Kristinehamn kommer att återinrättas senare under försvarsbeslutsperioden 2021–2025. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2020/21:195

Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Ärendet bereds inom Regeringskansliet och inkluderar frågor om författningsändringar. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2020/21:226

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2020/21:70, bet. 2020/21:FöU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

8. Rskr. 2020/21:351

Kompletterande bestämmelser till EU:s cybersäkerhetsakt Prop. 2020/21:186, bet. 2020/21:FöU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 553 och 554).

9. Rskr. 2020/21:390

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41, s. 16 f.). Ärendet bereds och beräknas kunna slutbehandlas tidigast 2022. Punkten är inte slutbehand- lad.

Riksmötet 2021/22

10. Rskr. 2021/22:45

Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Prop. 2020/21:224, bet. 2021/22:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1171–1175).

11. Rskr. 2021/22:50

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Skr. 2021/22:50, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden den 1 januari – 31 augusti till stöd för kommuner och regioner utan att ta ut någon avgift: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Försvarsmakten. Anslaget 1.1 Förbands- verksamhet och beredskap ökades med 5 606 000 kronor för att täcka kostnaderna för det stöd som Försvarsmakten enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden 1 januari–31 augusti 2021 givit med anledning av spridningen av covid- 19. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2) om bemyndigande avseende ingågna ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Försvarsmakten. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökades med 2 500 000 000 kronor då ansvarsförhållandena mellan Försvars- makten och Försvarets materielverk justerats sedan årsskiftet 2018/19, vilket även har medfört ett förändrat arbetssätt vad avser uppföljning av ingångna ekonomiska åtaganden. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2021/22:94

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 a) om anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunder- rättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverk- samheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

–om bemyndigande till regeringen att för 2022 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

–om bemyndigande till regeringen att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

–om bemyndigande till regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen

Skr. 2021/22:75 Försvars- departementet

147

Skr. 2021/22:75	föreslår: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för
Försvars-	budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk.
departementet	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 3 c) om investeringsplaner: Den 16 december 2021 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 3 d) om överlåtelse av pjäser av artillerisystem Archer:
	Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om att överlåta
	försvarsmateriel i form av ännu inte förbandsatta artilleripjäser av system
	Archer för att möjliggöra en vidareförsäljning till USA samt att
	Försvarsmakten får disponera försäljningsintäkter eller motsvarande för
	pjäserna. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att Försvarets
	materielverk under 2022 får disponera försvarsmateriel i form av upp till
	24 ännu inte förbandssatta artilleripjäser av system Archer och om så blir
	aktuellt överlåta pjäserna till leverantören BAE Systems Bofors AB för att
	möjliggöra en vidareförsäljning till USA. Regeringen beslutade också att
	Försvarsmakten, vid en vidareförsäljning av artilleripjäserna, ska
	disponera försäljningsintäkter eller motsvarande och att Försvarets
	materielverk ska säkerställa att motsvarande antal pjäser kan levereras till
	Försvarsmakten med minst samma förmåga utan ytterligare kostnader och
	senast i den takt som motsvarar förbandsproduktionen i övrigt till och med
	2030. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 4 om objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	objektsramar (bet. 2021/22:FöU1 s. 52). Ärendet bereds inom Regerings-
	kansliet. Ärendet kommer att slutbehandlas tidigast under 2022. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 b och 4.

148

2.5Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2011/12

1. Rskr. 2011/12:122

Organdonationsfrågor

Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3), skr. 2018/19:75 (S 2), skr. 2019/20:75 (S 1) och skr. 2020/21:75 (S 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organ- donation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till rege- ringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats.

I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 förmedlade ansvarigt statsråd att regeringen nogsamt analyserat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnat (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan krävde ytterligare utredning och överväganden. Statsrådet framförde bland annat att den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges endast kan inskränkas i fall där insatsen avser den vårdade patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och det bedömdes därmed inte möjligt att gå vidare med just de delarna av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlig- het med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet.

Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Social- styrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Detta inrättades den 1 juni 2018.

Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Den 5 november 2020

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

149

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

150

beslutade regeringen propositionen Organdonation (prop. 2020/21:48). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits och lämnas ytterligare förslag med syfte att skapa goda förutsättningar för donations- och transplantationsverksamheternas arbete med att hjälpa svårt sjuka människor. Mot denna bakgrund ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Regeringen beslutade dock därefter att återkalla propositionen varför tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat genom denna såsom angavs i förra årets skrivelse 75. Regeringen har den 24 februari 2022 beslutat om propositionen Nya regler för organdonation (prop. 2021/22:128). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits, bl.a. i form av förordningsändringar. Regeringen bedömer i propositionen att de redovisade åtgärderna tillsammans med de förslag som lämnas i den akutella propositionen tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Tillkännagivandet ansågs därmed som slutbehandlat (s. 14). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

2. Rskr. 2016/17:144

Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen

Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4) och skr. 2020/21:75 (S 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i upp- drag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 9) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Bland annat föreslogs att ett övergripande mål ska införas om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Målet ska bl.a. bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. I detta ingår omfattningen av felaktiga utbetalningar. Bl.a. Försäkrings- kassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet.

Mot bakgrund av att målet att minska felaktiga utbetalningar infördes 2021 kommer det vara möjligt att bedöma och redovisa måluppfyllelsen först i budgetpropositionen för 2023. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och att därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5) och skr. 2020/21:75 (S 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitets- principen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksam- heten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

151

Skr. 2021/22:75	socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för
Social-	verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller
departementet	tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar
	Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild
	verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att
	verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra
	föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett
	omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika
	verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter
	för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskaps-
	styrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering
	för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från rege-
	ringen.
	Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om gene-
	rell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas
	ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat.
	Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat
	genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160)
	angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överens-
	kommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och
	Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringen angav i
	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s.
	155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att
	tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att
	tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade
	åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att
	återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	4. Rskr. 2016/17:225
	Samhällets krisberedskap
	Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12),
	skr. 2019/20:75 (S 6) och skr. 2020/21:75 (S 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av
	de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera
	sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor
	belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för rege-
	ringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen beslutade i regleringsbrev
	för budgetåret 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med
	tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid
	överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan
	resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget redovisades
	den 19 december 2018.
	Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och
152	vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag
152

på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Regeringen har vid tre tillfällen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Den 14 november 2019 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med materialförsörj- ningen som hade drabbat några regioner.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om ett andra tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:84). Tilläggsdirektivet anger att uppdraget utvidgas på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under det fortsatta utredningsarbetet. Utbrottet av covid-19 har fått stora konsekvenser för hälso- och sjukvården och har föranlett ett flertal åtgärder från regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas sida.

Den 2 september 2021 har regeringen beslutat om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:69). Tilläggsdirektivet innebär en begränsning av uppdraget på så sätt att utredaren inte längre ska se över behoven av en mer flexibel lagstiftning vid allvarliga hälsohot med konsekvenser för samhället eller pröva om enbart vissa av smittskyddslagens (2004:168) bestämmelser bör vara tillämpliga vid en viss allmänfarlig sjukdom i vissa situationer. Utredaren ska inte heller pröva om beredskapsbemyndiganden i smittskyddslagen är ändamåls- enligt utformade och tillräckliga. Hur smittskyddslagens bestämmelser bör utformas för att fungera även i en pandemisituation ses över inom ramen för utredningen Författningsberedskap inför framtida pandemier (dir. 2021:68).

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har lämnat två delbetänkanden. Den 2 april 2020 lämnade utredningen delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som utgjorde underlag för regeringens arbete med den försvarspolitiska propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30).

Den 31 mars 2021 lämnade utredningen delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). Delbetänkandet har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Planeringen är att därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av utredningens förslag, mot bakgrund av det som aviserats i budgetpropositionen för 2022 om åtgärder för att stärka systemet för försörjning med hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 47).

Utredningen ska under sitt fortsatta arbete beakta erfarenheter och resultat av de myndighetsuppdrag som är av betydelse för de frågor som ingår i utredningens uppdrag. Utredningstiden har förlängts. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 28 februari 2022.

Regeringen beslutade under 2020 om flera uppdrag som rörde beredskapsområdet och försörjningsfrågor. Flera av dessa uppdrag har

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

153

Skr. 2021/22:75	sedan förlängts. Här kan särskilt nämnas några. Socialstyrelsen har fått i
Social-	uppdrag att stärka beredskapsarbetet. Uppdraget ska redovisas senast den
departementet	30 juni 2022. Socialstyrelsen har vidare fått i uppdrag att inrätta en
	samordningsfunktion för intensivvårdsplatser. Uppdraget har förlängts,
	men arbetet ska anpassas utifrån att pandemins akuta fas är över och
	inriktas mot att upprätthålla en förstärkt beredskap. Uppdraget ska
	slutredovisas den 30 juni 2022. Socialstyrelsen har även haft i uppdrag att
	bistå regionerna genom att på nationell nivå säkra tillgången på
	skyddsutrustning och annat material respektive medicinteknisk utrustning
	samt om fördelning av sjukvårdsmateriel. Uppdraget slutredovisades i
	januari 2022 i rapporten Samlad redovisning av uppdrag gällande
	skyddsutrustning och annat material med anledning av utbrottet av covid-
	19. När det gäller tillgången till läkemedel fick Läkemedelsverket bl.a. i
	uppdrag att öka samordningen för att säkra tillgången till sådana läkemedel
	som bedömdes vara av central betydelse vid eventuella störningar till följd
	av spridningen av covid-19. Detta uppdrag redovisades den 14 december
	2020. Läkemedelsverket arbetar fortsatt med frågan inom ramen för
	myndighetens förvaltningsanslag, vars villkor medger att medel används
	till att säkra tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter
	relaterade till covid-19.
	Under 2021 har Socialstyrelsen fått sju uppdrag som rör hälso- och
	sjukvårdens beredskap. Uppdragen ska redovisas enligt särskilda planer
	med som sträcker sig fram till och med mars 2026. I en första
	delredovisning den 1 oktober 2021 lämnade Socialstyrelsen en plan
	avseende förmågan att hantera ett plötsligt och oväntat högt inflöde av
	patienter (surge capacity) och stöd till samordning av sjuktransporter.
	Socialstyrelsen har fått uppdrag att utveckla särskilda prioriterings-
	principer för hälso- och sjukvården som omfattar vårdbehov, fördelning
	av vårdresurser och rationalisering av utnyttjande vid kris och krig. Vidare
	har Socialstyrelsen fått uppdrag om att ta fram underlag och utreda vissa
	grundläggande delar som behövs för att utveckla och stärka regionernas
	arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap och planering inför civilt
	försvar. Socialstyrelsen har även fått uppdrag att ta fram nationella
	övnings- och utbildningsplaner för katastrofmedicinsk beredskap och
	civilt försvar.
	Socialstyrelsen och länsstyrelserna har fått i uppdrag att kartlägga den
	kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt
	identifiera och kartlägga kommunernas behov av stöd för den kommunala
	hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och
	civilt försvar. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att göra en översyn
	av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar.
	Därutöver har Socialstyrelsen fått uppdrag om att genomföra en förstudie
	om hur övertagandet av ansvaret för och återinförandet av programmet
	Sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK) kan ske. Socialstyrelsen har
	även fått i uppdrag att inom myndigheten utveckla ett arbete för ett samlat
	statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och
	sjukvårdsområdet vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap
	samt ytterst krig. Regeringen bedömer att tillkännagivandet kan
	slutbehandlas efter det att Utredningen om hälso- och sjukvårdens
	beredskap har lämnat sitt slutbetänkande. Punkten är inte slutbehandlad.
154

5. Rskr. 2016/17:254

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7) och skr. 2020/21:75 (S 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Betänkandet har remissbehandlats.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om fortsatt hantering av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

6. Rskr. 2016/17:326
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård	155
	155

Skr. 2021/22:75	Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18
Social-	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14),
departementet	skr. 2019/20:75 (S 8) och skr. 2020/21:75 (S 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt
	multisjuka patienterna*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen
	med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av
	de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna
	(bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017
	att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett
	tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett
	uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan
	primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen
	kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut.
	Ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen beslutades den 23 augusti
	2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av
	vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa
	vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller
	krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta
	fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det
	samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett första
	delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande lämnades den 1 juni
	2018, God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39). I mars
	2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En
	reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till
	regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för
	regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet
	har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
	Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en natio-
	nell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre.
	Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018.
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1) beslutade regeringen
	att avsätta 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till
	Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från
	sjukhus. Därtill avsattes 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för
	2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen
	och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.
	Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie
	för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra
	stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning
	av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den
	kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den
	16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra
	insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och
	nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso-
	och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp
	omställningen till god och nära vård. Uppdraget ska redovisas till
	Regeringskansliet senast den 30 augusti 2023.
156	Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2016/17:346

Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården

Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15), skr. 2019/20:75 (S 9) och skr. 2020/21:75 (S 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) angavs vad gäller de fem tillkännagivandena om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården följande. Regeringen beslutade den 13 december 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att från och med 2018 till och med 2020 översiktligt redovisa och analysera utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner och deras verksamheter. Till följd av regeringens arbete med det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och på grund av att regeringen behövt göra nödvändiga prioriteringar avser regeringen att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården senast 2022.

Pandemin har till stor del hanterats genom nya riktade statsbidrag, vilket gör det mer komplicerat i nuläget att slå fast en långsiktig strategi. Regeringen avser alltjämt att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården under 2022.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–5.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

Riksmötet 2017/18

8. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10) och skr. 2020/21:75 (S 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

157

Skr. 2021/22:75	Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riks-
Social-	dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det
departementet	behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet.
	2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge
	en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktions-
	hinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I	kommittédirektivet om-
	nämndes riksdagens tillkännagivande. Den	7 maj 2019 lämnade

utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regerings- kansliet.

Regeringen beslutade den 23 september 2021 om en Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet får i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken under 2021–2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning.

Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av beslute om en Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinders- politiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna pågår.

Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Utskottet anför i betänkandet att det borde vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få en rätt att välja utförare genom att lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas.

Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). Utredaren har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12.

158

9. Rskr. 2017/18:121

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11) och skr. 2020/21:75 (S 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkes- mässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offent- lig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center- partiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61).

Regeringens angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:124

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55), skr. 2018/19:75 (S 19), skr. 2019/20:75 (S 12) och skr. 2020/21:75 (S 11).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). I reservationen anförs att kontrollinsatser av olika slag, inklusive tidsgränser, minskar användningen av sjukförsäkringen och att en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga bör göras under hela sjukfallet fram till en bortre tidsgräns. Regeringen ska enligt tillkännagivandet återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det anförda.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt

3.6s. 29 f.) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav i huvudsak följande.

För att säkerställa en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga har regeringen vidtagit flera åtgärder.

–Försäkringskassan har getts i uppdrag att stärka sjukförsäkrings- handläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivnings- process (S2015/07316).

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

159

Skr. 2021/22:75	– Försäkringskassan har getts i uppdrag att, inom ramen för sitt
Social-	lagstadgade samordningsansvar, förstärka arbetet med att ge stöd till
departementet	sjukskrivna individer för återgången till arbete (S2018/00529).
	– Försäkringskassan har getts ett uppdrag om förbättrad kvalitet i
	ärenden om rätt till sjukpenning (S2020/06863).
	– Regeringen lämnade i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 –
	Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) förslag till
	ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringen trädde i kraft den 15
	mars 2021. Denna lagändring syftar till att åstadkomma en mer flexibel
	rehabiliteringskedja.
	Vad gäller en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen är regeringens
	bedömning att en sådan är problematisk i flera avseenden. Flertalet av dem
	som lämnade sjukförsäkringen vid den bortre tidsgränsen var för sjuka för
	att kunna ta del av de åtgärder som erbjöds av Arbetsförmedlingen.
	Närmare 80 procent av dem som utförsäkrades återvände till
	sjukförsäkringen och blev sjukskrivna på nytt. Det kan också konstateras
	att de som inte återvände till sjukförsäkringen hade betydande svårigheter
	att etablera sig på arbetsmarknaden (Socialförsäkringsrapport 2014:12).
	Behovet av ekonomiskt bistånd ökade inom denna grupp, liksom andelen
	som tog ut hela eller delar av sin ålderspension.
	Punkten är slutbehandlad.
	11. Rskr. 2017/18:176
	En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården
	Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13) och
	skr. 2020/21:75 (S 12).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr.
	2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör
	regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga
	förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten
	och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller
	ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen, så
	konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1
	utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och
	regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén,
	som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan
	på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen uppgav att regeringen under
	2019 hade analyserat frågan och avsåg återkomma till riksdagen med
	anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021.
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36–37)
	angavs, utöver vad som redovisades i budgetpropositionen för 2019, att
	regeringen hade inlett en analys avseende tillkännagivandet men bedömde
	att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de
	behov som uppstått under hanteringen av covid-19. Regeringen avsåg då
	återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i
160	budgetpropositionen för 2022.
160

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs, utöver vad som redovisades i ovan nämnda budgetpropositioner, följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas. Den nationella styrningen behöver stärkas, bland annat genom bättre tillgång till relevanta data och ökad tillsyn. Därigenom förbättras möjligheten att rikta resurser och insatser dit behoven är som störst. Den statliga uppföljningen och tillsynen hjälper också regeringen att följa resultat av omstruktureringar och andra reformer på nationell nivå. Behovet av en utvecklad nationell uppföljning har också belysts i ljuset av covid-19 pandemin liksom behovet av nationell samordning och behovsanalyser, både i tider av kris och i ett förebyggande syfte. Genom att öka den nationella uppföljningen och analysen ökar förutsättningarna för att staten på ett mer effektivt sätt kan stödja och stärka kommuner och regioner i deras arbete.

Coronakommissionen lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 (SOU 2021:89) och slutbetänkandet den 25 februari 2022 (SOU 2022:10). Regeringen har också den 31 augusti 2021 tagit emot utredningen Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 4 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:260

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16) och skr. 2020/21:75 (S 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhan- delsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsätt- ning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118, S 2020:15). Utredaren ska bland annat att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remitterats. Remisstiden går ut den 10 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:293

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

161

Skr. 2021/22:75	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17) och
Social-	skr. 2020/21:75 (S 15).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har
	tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta
	fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för
	den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras
	(bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge
	Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i
	uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas
	med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle
	fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått.
	Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019.
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4
	s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följan-
	de. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och om-
	sorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För
	2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kom-
	muner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att
	ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till
	jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet.
	Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för
	ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna
	jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen
	redovisade uppdraget den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling
	av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till
	hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret.
	Rapporten skickades på remiss i oktober 2021 och remisstiden gick ut den
	15 januari 2022.
	Regeringen har därutöver gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen
	ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för
	tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581 och
	S2021/00823). Uppdrag att genomföra en förstudie om digital nationell
	infrastruktur (S2021/06170), Uppdrag att kartlägga datamängder av
	nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) och Uppdrag att
	genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för
	bilddiagnostik (S2021/05259).
	E-hälsomyndigheten ska senast den 1 juni 2022 lämna en delredovisning
	och senast den 1 februari 2023 en slutredovisning av uppdraget att
	genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170).
	Socialstyrelsen ska senast den 1 mars 2022 delredovisa uppdraget att
	kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet
	(S2021/05369). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2022.
	E-hälsomyndigheten lämnade en första delredovisning av uppdraget att
	genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för
	bilddiagnostik (S2021/05259) den 1 oktober 2021. Ytterligare
	delredovisningar ska ske senast den 1 mars 2022 och 1 oktober 2022.
	Myndigheten ska lämna en slutrapport senast den 1 december 2022.
	Regeringen anser att det finns skäl att avvakta resultaten av uppdragen och
162	avser att återkomma till riksdagen därefter. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2017/18:329

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39), skr. 2019/20:75 (S 19) och skr. 2020/21:75 (S 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (s. 28 f.).

Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 s. 21) för tillkännagivandet och uppgav att en arbetsgrupp i Socialdepartementet ser över regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna.

Inspektionen för socialförsäkringen har haft i uppdrag att granska hur socialförsäkringsförmåner påverkas när det allmänna placerar barn. Uppdraget redovisades den 30 september 2021 i rapporten Placerade barn och socialförsäkringen (rapport 2021:16). Rapporten pekar på brister i såväl tillämpning som utformning av socialförsäkringsförmånernas regelverk relaterat till placeringsprocessen, men dessa brister gäller främst andra förmåner än efterlevandestödet. Regeringen avser att ge Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd- och informationsmaterial om hur socialförsäkringar påverkas när barn placeras utanför det egna hemmet för att skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete.

En departementspromemorian om Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (Ds 2020:27) har utarbetats och remitterats. Promemorian innehåller förslag om att efterlevandestöd inte ska lämnas åt barn eller unga som får vård eller boende bekostat av det allmänna. De föreslagna bestämmelserna motsvarar vad som gäller för underhållsstöd till barn och unga i motsvarande situationer. Remisstiden gick ut den 8 mars 2021. Regeringen har den 10 februari 2022 beslutat om lagrådsremissen Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2017/18:353

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

163

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

164

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20) och skr. 2020/21:75 (S 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrrätten, under vissa förutsättningar. Regeringen ser för närvarande över hur Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2017/18:354

Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21) och skr. 2020/21:75 (S 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de flesta av de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om utvärdering av narkotikapolitiken m.m. (rskr. 2019/20:174 punkt 7, S 25). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att denna fråga ska att beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:406

God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50), skr. 2019/20:75 (S 22) och skr. 2020/21:75 (S 20).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkar- kontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.). I delbetänkandet God och nära vård

–En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda

betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen i betänkandena	Skr. 2021/22:75
beslutade regeringen den 9 december 2021 propositionen Ökad kontinuitet	Social-
och effektivitet i vården – en primärvårdsreform (prop. 2021/22:72) till	departementet
riksdagen. Genom de förslag i fråga om fast läkarkontakt som lämnades i
propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var
tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

18. Rskr. 2018/19:50

Bastjänstgöring för läkare

Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60), skr. 2019/20:75 (S 23) och skr. 2020/21:75 (S 21).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fort- sätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.).

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bas- tjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget redovisades den 31 mars 2020. Reformen läkarnas grund- och vidareutbildning trädde i kraft den 1 juli 2021. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om förordningsändringar som följd av lagändringarna i propositionen Bastjänstgöring för läkare.

Den 15 april 2021 beslutade regeringen propositionen Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring (prop. 2020/21:177). Av propositionen framgår bland annat följande. Socialstyrelsen hade dels fått i uppdrag att ta fram myndighetsföreskrifter för läkarnas specialiseringstjänstgöring, där bastjänstgöring införs som en inledande tjänstgöringsdel, dels ett uppdrag om att säkerställa att bastjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag den 31 mars 2020 och av redovisningen framgår att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring som beslutades den 26 januari 2021 varken förhindrar eller försvårar ett fortsatt utbildningssamarbete mellan svensk och åländsk hälso- och sjukvård. Detsamma gäller för de förordningsändringar som har gjorts med anledning av införandet av bastjänstgöringen. Det är således möjligt för svenska läkare att genomföra bastjänstgöring på Åland. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (a. prop. s. 5). Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:61

Ny lag om tobak och liknande produkter

Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3

165

Skr. 2021/22:75	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63), och skr. 2019/20:75 (S 24)
Social-	och skr. 2020/21:75 (S 22).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett
	att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med
	lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar
	i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3
	s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering
	av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen anges
	bland annat följande. Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på
	tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det
	inte har utfärdats något utgivningsbevis. De formella kraven kring
	beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några
	lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma
	till riksdagen gällande tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte
	slutbehandlat. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns
	det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att
	tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av
	riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring
	är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet
	fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande
	tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av
	marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror
	(prop. s. 117).
	Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9,
	S 2020:02). I uppdraget ingick bl.a. att analysera de svenska reglerna om
	marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllnings-
	behållare. Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet
	lämnade sitt betänkande Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU
	2021:22) den 29 mars 2021. I betänkandet föreslås bland annat särskilda
	marknadsföringsbestämmelser för tobaksvaror, e-cigaretter och
	påfyllningsbehållare. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser
	att återkomma i frågan i en proposition under våren 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	20. Rskr. 2018/19:187
	Socialtjänst- och barnfrågor
	Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 34) och skr. 2020/21:75 (S 26).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet.
	2018/19:SoU9 s. 93 f.). Enligt utskottets betänkande bör regeringen utreda
	möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där olika professioner
	arbetar tillsammans. I budgetpropositionen för 2022	(prop. 2021/22:1
	utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 20) redovisade regeringen att tillkännagivandet
166	var slutbehandlat och angav följande. Regeringen	beslutade den 28

november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag (S2019:05, dir. 2019:93) att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Syftet med uppdraget är att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var slutbehandlat.

Vidare kan nämnas att utredaren lämnade ett delbetänkande (SOU 2021:34) till regeringen den 4 maj 2021. Den 7 oktober 2021 lämnade utredaren sitt slutbetänkande Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård (SOU 2021:78). Betänkandena har remitterats. Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:193

Frågor om psykisk ohälsa

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35) och skr. 2020/21:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2018/19:SoU15 s. 16 f.). Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete. Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.

Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdoms- psykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa som ett prioriterat riskområde under 2018–2020. Betänkandet För barnets bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. Propositionen Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården (prop. 2019/20:84) beslutades den 27 februari 2020.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 21) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har den 10 maj 2021 gett Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att, under perioden 2021–2024, förstärka och utveckla tillsynen och uppföljningen av den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Uppdraget innefattar även en förstärkt tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin, i det fall som myndigheten finner det relevant. Regeringen bedömer därmed att tillkännagivandet i denna del är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

167

Skr. 2021/22:75	Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa
Social-	i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett
departementet	för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid sam-
	sjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom
	m.m. (bet. 2018/19:SoU15	s. 32 f.).	Enligt tillkännagivandet	bör
	regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i
	form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas
	hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda
	möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med
	psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör
	regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas
	tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med
	beroendesjukdom.
	Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av
	samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt
	föreslagit hur vården kan	förbättras.	Uppdraget redovisades	den

30 november 2019 till regeringen.

Regeringen beslutade den 17 juni 2020 om direktiv till Utredningen om samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd (dir. 2020:68). En särskild utredare ska föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget är att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Utredningen ska också analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare (LVM) i vissa fall eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare.

Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv. Tilläggsuppdraget innefattar bland annat att utredaren ska lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. De nya delarna av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 januari 2023.

I november 2021 redovisade utredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 30 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:233

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36) och skr. 2020/21:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

168

Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens kon- centration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 22) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 8 december 2020. I rapporten beskrivs bl.a. hur flera perspektiv, däribland akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs löpande inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Konsekvens- analysen görs tillsammans med beredningsgrupperna med professions- företrädarna som är knutna till arbetet med högspecialiserad vård. Socialstyrelsen presenterade sitt arbete för Socialutskottet 12 mars 2021. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångs- punkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primär- vård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

169

Skr. 2021/22:75	27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En
Social-	lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndig-
departementet	heten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten
	riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade
	tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med
	relativt lättare hälsobesvär. Ärendet bereds fortsatt. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka
	möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).
	Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och
	omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag.
	Uppdraget, som har nämnts ovan, innebar att myndigheten skulle
	analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de
	valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers
	möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har
	inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick det även att
	redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter,
	huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka
	patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle
	dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med
	utgångspunkt i principen vård efter behov. Som tidigare nämnts
	redovisade myndigheten den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten
	En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bland annat att dagens
	lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin
	sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att
	kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer
	ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna
	socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär.
	Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god
	och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera
	ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård.
	Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform
	för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen
	i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i
	indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen avser att återkomma till
	riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att
	gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister
	(bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-
	hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra
	gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur
	standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta
	informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
	I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända
	sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns
	samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade
	sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bland
	annat att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra
170	specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats.

Myndighetens instruktion har reviderats för att formalisera myndig- hetens arbete med specifikationer. Enligt ändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, ska myndigheten ansvara för att fastställa vilka e- hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktions- enliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutveck- lare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten hade också under 2020 i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i mars 2021 i rapporten Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Slutligen kan nämnas att staten och SKR sedan flera år har årliga överenskommelser gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik.

Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bland annat haft i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den 18 januari 2021 lämnade Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av betänkandena under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

171

Skr. 2021/22:75 Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58. Social-

departementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

23. Rskr. 2019/20:171

Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro

Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.).

I budgetpropositionen för 2022 redovisades vidtagna åtgärder för riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 31 f.). Regeringen angav där följande. Regeringen har, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 29 juni 2021. Vid genomförandet av uppdraget har Försäkringskassan haft dialoger med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården och den gemensamma bilden är att uppföljningar kan ge nytta inom samverkansarbetet. Försäkringskassan föreslår att en gemensam analys genomförs av samtliga aktörer med utgångspunkt i de frågeställningar som har identifierats. Regeringen bedömer att det behövs ökad kunskap om risken för osakliga skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Systematisk uppföljning av läkarintyg innebär exempelvis uppföljning av läkares sjukskrivningspraxis på olika vårdenheter avseende skillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt kompletterar regionernas kvalitetsuppföljning. Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att åstadkomma en systematisk uppföljning av läkarintyg. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Regeringen har därefter i regleringsbreven för 2022 lämnat fortsatta uppdrag till Försäkringskassan respektive Socialstyrelsen att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg. Försäkringskassan ska i samarbete med Socialstyrelsen fortsätta med det påbörjade arbetet att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Uppdraget ska genomföras i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska lämna en gemensam redovisning av uppdraget senast den 3 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2019/20:173

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32).

172

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6.

25. Rskr. 2019/20:174

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f.). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (prop. 2020/21:132) föreslog regeringen en nollvision om att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning.

I propositionen hänvisade regeringen till det aktuella tillkännagivandet och angav följande. Enligt utskottet behöver Sverige en nollvision och en nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall. I första hand ska fokus ligga på att förebygga så att människor väljer att inte använda narkotika. Vidare bör individen och dennes rätt att få det stöd och den behandling han eller hon behöver för sin beroendesjukdom uppmärksammas. I denna proposition fastställer regeringen att ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

173

Skr. 2021/22:75	i ANDTS-strategin. Regeringen bedömer att ett mål om en nollvision
Social-	avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar
departementet	kommer att skapa ett tydligare fokus och kraftsamling kring arbetet i
	samhället för att minska dessa dödsfall. Målet om en nollvision kan också
	bidra till att förebygga användningen av narkotika, minska utvecklingen
	av skadligt bruk, missbruk eller beroende av narkotika samt öka tillgången
	till vård och stöd av god kvalitet för personer i missbruk eller beroende.
	Regeringen anser att detta mål svarar mot den del av tillkännagivandet som
	berör en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall. Regeringen
	framförde i propositionen att tillkännagivandet i denna del därmed skulle
	anses slutbehandlat (prop. s. 65).
	I propositionen angavs vidare följande. Riksdagen har i
	tillkännagivandet vidare riktat en uppmaning till regeringen att utvärdera
	den nuvarande narkotikapolitiken. Det är riksdagens mening att en fortsatt
	restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och
	beroendevård som innehåller insatser för skademinimering, som
	exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Utskottet anser därför att
	den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att
	den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet
	och skademinimering. Regeringen angav i propositionen att denna del av
	tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är
	slutbehandlad (prop. s. 65 f.).
	Riksdagen avslog regeringens proposition och lämnade ett
	tillkännagivande om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr.
	2020/21:375). Se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2.
	Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och
	lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att
	tillkännagivandet ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	26. Rskr. 2019/20:215
	Ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder
	Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 37).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till
	särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (bet. 2019/20:SoU521s. 5 f.).
	Regeringen beslutade den 15 juni 2020 propositionen Extra ändrings-
	budget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda
	företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop.
	2019/20:187). I propositionen föreslogs ändrade ramar för utgiftsområden
	och anvisades ändrade anslag som en del av de åtgärder som regeringen
	vidtagit i enlighet med tillkännagivandet.
	Regeringen beslutade den 25 juni 2020 ändring av förordningen
	(2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen
	covid-19 så att förälder till ett nyligen allvarligt sjukt barn kan få tillfällig
	föräldrapenning. Vidare beslutade regeringen den 25 juni 2020 en ny
174	förordning (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss
174

smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i vissa	Skr. 2021/22:75
angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från för-värvsarbete för	Social-
att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 ska ha	departementet
rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning har vissa
anhöriga till personer i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den 1 juli
2020. Under 2020 och 2021 har rätten till ersättning förlängts vid ett flertal
tillfällen.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6
s. 32) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och
angav bland annat följande. Regeringen beslutade den 25 juni 2020
förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och
viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i
vissa angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från förvärvsarbete
för att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 gavs
rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning gavs till
vissa närstående med anhöriga i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den
1 juli 2020. Den ersattes sedan av förordningen (2021:60) om viss
sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med
anledning av sjukdomen covid-19, som trädde i kraft den 6 februari 2021.
Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett genom de
vidtagna åtgärderna. Punkten är slutbehandlad.
27. Rskr. 2019/20:275
Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet.
2019/20:SoU11 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en
särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör
personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och
sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Den 18 januari 2021 lämnade
Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg
delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU
2021:4), som berör delar av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en
ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och
kvalitetsuppföljning. De båda betänkandena har remissbehandlats.
Regeringen har den 13 januari 2022 beslutat om lagrådsremissen
Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som behandlar
delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och
omsorgsdokumentation och flera sekretessbestämmelser. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen angående tillkännagivandet i samband
med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av
betänkandena under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
28. Rskr. 2019/20:291
Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser
Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24	175
	175

Skr. 2021/22:75 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47).

Social-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

176

Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135–136) angavs följande. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. Regeringen ansåg i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen hade inte någon invändning mot regeringens bedömning vid behandlingen av budgetpropositionen för 2021. I sitt yttrande över skrivelse 75 anför socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105). Punkten står därför åter som öppen.

Utskottet noterar i yttrandet att regeringen har angett tidsbrist som det huvudsakliga skälet till att det inte var möjligt att hinna utreda och genomföra den tillfälliga lagändring som riksdagen efterfrågade. Utskottet konstaterar att det har gått ett år sedan riksdagen riktade tillkännagivandet mot regeringen. Utskottet framhåller vidare att covid-19-pandemin fortfarande pågår, att smittspridningen är hög i stora delar av landet samt att den extraordinära situation, och dess följdeffekter på vård och omsorg, som utskottet anförde som motivering till tillkännagivandet fortfarande råder. Utskottet anser att regeringen borde ha fortsatt att bereda tillkännagivandet, även när den ansåg att det inte var möjligt att hinna tillgodose tillkännagivandet före sommaren 2020. Vid en sådan behandling hade regeringen kunnat arbeta för att förbereda en tillfällig. lagändring till sommaren 2021, vilket hade varit till hjälp för många kommuner i dagsläget.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022 och därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2019/20:309

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.	Skr. 2021/22:75
	Social-
Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*:	departementet
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet.
2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen om
ett uppdrag till Socialstyrelsen där myndigheten bland annat ska analysera
och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av, den i
de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen
Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten.
I september 2021 redovisade Socialstyrelsen sitt uppdrag i rapporten
Förebygga och motverka hemlöshet. Myndigheten föreslår bl.a. att ett
flerårigt riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka eller starta Bostad
först-verksamheter och att regeringen utser en lämplig myndighet som får
nationellt ansvar för metodstöd, utbildning och uppföljning av Bostad
först.
Regeringen avser bereda förslagen inom ramen för arbetet med den
nationella hemlöshetsstrategin 2022–2026 som aviserades i budget-
propositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2020/21
30. Rskr. 2020/21:61
Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform
Prop. 2020/21:164, bet. 2020/21:SoU2
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag
(bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet framför i betänkandet att
hälsofrämjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag.
Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grund-
uppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för
uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och
sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas
med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
31. Rskr. 2020/21:80
Huvudmannaskap för personlig assistans
Bet. 2020/21:SoU10
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för
personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för
2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen	177
	177

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

178

bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredaren har bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2023. Regeringen avser att återkomma i frågan. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2020/21:81

Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att de inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Myndigheten gör där bedömningen att även personer som är 75 år bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Underlaget som myndigheten presenterade har remitterats.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinations- program i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folk- hälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022.

Punkten är slutbehandlad.

33. Rskr. 2020/21:111

Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning Skr. 2020/21:31, bet. 2020/21:SfU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 65).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (bet. 2020/21:SfU10 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas. I detta uppdrag ingick även att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov sätts in så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendet. Uppdraget slutredovisades i augusti 2021.

Med anledning av de brister i myndigheternas samverkan som redovisades i Riksrevisionens rapport (RiR 2020:12) skärpte regeringen det myndighetsgemensamma uppdraget till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i respektive regleringsbrev för 2021. Myndigheterna fick därigenom i uppdrag att dels vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa goda förutsättningar för individers övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, dels vidareutveckla arbetet med att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 29) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning.

– Regeringen lämnade i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringen trädde i kraft den 15 mars 2021. Denna lagändring syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Lagändringen ger större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare. Det skapar förutsättningar för en mer hållbar återgång i arbete. Det i sin tur betyder att färre människor kommer att gå från sjukförsäkringen till arbetsmarknaden vid dag 180.

–Regeringen har föreslagit att begreppet normalt förekommande arbete ska förtydligas så att bedömningen av arbetsförmågan vid dag 180 i rehabiliteringskedjan ska göras gentemot ett förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (prop. 2020/21:171). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2022. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att utveckla ett kunskapsmaterial som ska kunna användas som ett stöd för när det ska bedömas om en person har arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp (S2021/03698). Kunskapsmaterialet bedöms bidra till att bedömningar och beslut inom sjukförsäkringen när det gäller arbetsförmåga blir begripliga och transparenta och underlätta samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

179

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

180

–Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning (S2019/03413). De erfarenheter som gjorts inom ramen för uppdraget kommer enligt Försäkringskassan att användas för att underlätta återgång i arbete även för dem som nekas sjukpenning. Punkten är slutbehandlad.

34.Rskr. 2020/21:128

Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflytt- ning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27–28). Regeringskansliet beslutade den 29 april 2020 att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska upphöra. I uppdraget ingick att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 10 mars 2021. Promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7) har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder. Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Regeringen avser återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Ärendet bereds inom Regerings- kansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budget- propositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.

35.Rskr. 2020/21:159 En tillfällig covid-19-lag

Prop. 2020/21:79, bet. 2020/21:SoU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 8 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 4–7).

Punkt 3 om ekonomisk kompensation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk kompensation (bet. 2020/21:SoU23 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Ett flertal stödsystem har inrättats under pandemin som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. De mest betydelsefulla stöden utgörs av stödet vid korttidsarbete, omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare. Vidare har ett särskilt nedstängningsstöd inrättats inom ramen för omställningsstödet för det fall verksamheter skulle drabbas av ett beslut om stängning av verksamheten. Inom områdena kultur, idrott och kollektivtrafik har särskilda riktade stöd inrättats för att ersätta intäktsbortfall. Dessa stödsystem regleras i lagar och förordningar vid sidan av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Regeringen anser att det har varit en ändamålsenlig ordning och att rätten till ersättning har tydliggjorts på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger följande. Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2020/21:SoU23 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s.

99)redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav bland annat följande. För att säkerställa en god beredskap för att hantera ett förändrat epidemiologiskt läge när det gäller det virus som orsakar sjukdomen covid-19 har regeringen föreslagit att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska förlängas (prop.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

181

Skr. 2021/22:75	2020/21:219). Lagarna föreslås att förlängas till utgången av januari 2022.
Social-	För 2022 föreslår regeringen att det avsätts 15 miljoner kronor till
departementet	kommunerna för den tillsyn som utförs enligt lagen om tillfälliga
	smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Länsstyrelserna tillförs medel
	för tillsyn enligt lagen om särskilda begränsningar för att förhindra
	spridning av sjukdomen covid-19.
	Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut-
	behandlat. Socialutskottet har framfört att det är positivt att regeringen
	alltsedan tillkännagivandet lämnades fortlöpande har informerat utskottet
	i enlighet med vad som efterfrågas i tillkännagivandet, men att
	tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat så länge den tidsbegränsade
	covid-19-lagen gäller (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).
	Regeringen har informerat utskottet löpande kring arbetet med att ta
	fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandena. Regeringen har den
	3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och
	lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop.
	2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda
	begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-
	19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på
	serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I
	propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat
	och anger sammanfattningsvis följande. Då lagarna upphör att gälla finns
	det inte längre bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter med
	stöd av lagarna. Riksdagens tillkännagivande om att regeringen löpande
	ska informera utskottet då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta
	fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandena i covid-19-lagen och
	lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen blir därmed
	inte längre relevant (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad.
	36. Rskr. 2020/21:177
	Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering
	och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
	Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21: FiU40
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2021: Den 4 februari 2021 beslutade
	regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende
	Försäkringskassan samt för berörda särskilda anslag.
	37. Rskr. 2020/21:183
	Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning
	av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av
	coronaviruset
	Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 februari 2021 beslutade
	regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende
	Försäkringskassan.
182

38. Rskr. 2020/21:187

Frågor om placerade barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Beredningen av betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:70) pågår fortfarande. Regeringen avvaktar Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor och avser att med utgångspunkt i de rättsliga bedömningarna se över behovet av en eventuell kompletterande utredning. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om stöd efter vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stöd efter vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). I uppdraget ingår att ta ställning till hur stödet till vårdnadshavarna och barnet efter en vårdnadsöverflyttning kan förbättras. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget ska utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2022. Utredningens slutsatser bör inväntas innan eventuella åtgärder vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna hemmet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om drogtester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om drogtester (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

183

Skr. 2021/22:75	Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*:
Social-	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
departementet	uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet.
	2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att behandla delar av
	tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till
	riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när
	vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under
	våren 2022.
	Regeringen beslutade vidare den 7 oktober 2021 att ge en särskild
	utredare i uppdrag att att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i
	vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir.
	2021:84). Utredaren ska bland annat analysera hur stödet till barn, unga
	och vårdnadshavare kan stärkas efter det att en placering utanför det egna
	hemmet upphört och föreslå de åtgärder eller författningsändringar som
	bedöms lämpliga. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om skriftliga uppföljningar*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om skriftliga uppföljningar (bet.
	2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att	slutbehandla
	tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till
	riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när
	vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under
	våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd
	familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade
	den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och
	lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras
	utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att
	beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den
	10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt
	register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen
	beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som
	placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet
	kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas
	senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 12–15 och 18.
	39. Rskr. 2020/21:191
	Apoteks- och läkemedelsfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande
	av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och
184	läkemedelsförmånsnämnden har tidigare haft ett uppdrag	att utveckla

hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda Skr. 2021/22:75 möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Social- Myndigheten redovisade det tidigare uppdraget i maj 2021 och fick departementet därefter ett förnyat uppdrag på området som sträcker sig till maj 2022.

Regeringen avvaktar redovisningen av uppdraget och kommer därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:201

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan och Läkemedelsverket. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende berörda särskilda anslag.

41. Rskr. 2020/21:210

Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen (bet. 2020/21:SoU28 s. 8 f.). Socialstyrelsen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2022 fördela statsbidrag till kommuner i syfte att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, ställa krav på återbetalning av de medel som rekvirerats av kommunerna, men som inte använts till äldreomsorg.

Regeringen avser att i början av 2022 att ge lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera det ekonomiska stödet till äldreomsorgen i enlighet med tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:211

Språkplikt – deltagande i vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för rätt till försörjningsstöd

Prop. 2020/21:55, bet. 2020/21:SoU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 159).

185

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

186

43. Rskr. 2020/21:214

Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjuk- försäkringen

Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 11 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan.

Om lag om ändring i socialförsäkringsbalken: Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 160).

44. Rskr. 2020/21:216

Äldrefrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i november 2019 en nationell samordnare med uppdraget att främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I juni 2021 överlämnades betänkandet Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommnedationer främst riktade till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bland annat bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att att utbildningsnivån höjs i inom vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen gav Socialstyrelsen i december 2021 i uppdrag att föreslå hur ett sådant kan inrättas och organiseras vid myndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022.

Regeringen avser återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:236

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU33

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (bet. 2020/21:SoU33 s. 5 f.). Utskottet anför i betänkandet att regeringen ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som innehåller en bedömning av de insatser som krävs för att vården inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem ska vara säker såväl för de placerade unga som för personalen och för att en placering ska ge den unge den vård och behandling som krävs. I skrivelsen bör regeringen

ange på vilket sätt åtgärderna ska genomföras. Skrivelsen ska lämnas till riksdagen senast den 1 augusti 2021.

Regeringen har i skrivelsen Vård av unga vid Statens institutions- styrelses särskilda ungdomshem (skr. 2020/21:215) redogjort för genomförda, pågående och beslutade insatser vad avser de frågor som tas upp i utskottsbetänkandet där tillkännagivandet behandlas. I skrivelsen anger regeringen att att de åtgärder som har vidtagits och de åtgärder som initierats på senare tid bedöms få positiva effekter för vården av ungdomar på SiS särskilda ungdomshem framöver. Regeringen konstaterar vidare att en del brister i SiS ungdomsvård kvarstår och avser att fortsätta verka för att vården ska bli så ändamålsenlig och rättssäker som möjligt. Regeringen angav i skrivelsen att man därmed ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 22 augusti 2021. Punkten är slutbehandlad.

46. Rskr. 2020/21:237

Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre, fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden samt administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterske- kompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen ska redovisas den senast den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset b): Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Punkten är slut- behandlad.

47. Rskr. 2020/21:241

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

187

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

188

utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 138) redogjorde regeringen för tillkännagivandet. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budget- propositionen för 2021 aviserades en treårig satsning på bl.a. fler fältassistenter utanför kontorstid om 250 miljoner kronor per år 2021– 2023. Socialstyrelsen lämnade en första delredovisning av satsningen den 19 januari 2022. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budget- propositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 13.

48. Rskr. 2020/21:245

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och angav att den ser positivt på tillkännagivandet från riksdagen om att öka tillgången till naloxon. Regeringen beslutade den 10 juni 2021 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Myndigheten har för 2021 fått använda två miljoner kronor för uppdraget.

I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen ska årligen lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2022 och 2023 samt en slutredovisning senast den 31 mars 2024. För uppdraget får Socialstyrelsen under 2022 använda 2 000 000 kronor.

Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska att beaktas inom ramen för utredningen.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av tillkänna- givandet. Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2020/21:246

Livmoderhalscancer

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om livmoderhalscancer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.). Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem–sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige.

I överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård för 2022 har regeringen avsatt 30 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer. I detta belopp ingår, förutom de 25 miljoner kronor som beslutats av riksdagen, ytterligare 5 miljoner kronor för nationell samordning för att effektivisera implementeringen. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

50. Rskr. 2020/21:249

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:66, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021: Den 22 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten. Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkrings- kassan samt om anslagen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. och 1.6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

51. Rskr. 2020/21:259

Förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande sjukpenning för riskgrupper (bet. 2020/21:SfU25 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 32 f.) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen föreslog i Extra ändrings- budget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416) ett ökat anslag om 75 miljoner kronor för att ersättning till riskgrupper i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte skulle kunna lämnas för tiden fram t.o.m. september 2021. Riksdagen biföll regeringens förslag den 23 juni 2021, och samma dag beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden av förordningen (2021:60) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19 t.o.m. den 30 september 2021.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

189

Skr. 2021/22:75 Regeringen ansåg mot bakgrund av vad som framförts i budget-

Social-propositionen för 2022 att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är

departementet slutbehandlad.

52. Rskr. 2020/21:261

Vaccininköp och vaccinleveranser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU37

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om vaccininköp och vaccinleveranser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccininköp och vaccinleveranser (bet. 2020/21:SoU37 s. 5 f.). Processer och arbete med att säkra vaccininköp och leveranser pågår kontinuerligt. Regeringen avser återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2020/21:273

Fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Prop. 2020/21:107, bet. 2020/21:SoU34 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 325).

54. Rskr. 2020/21:274

Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar

Prop. 2020/21:57, bet. 2020/21:SoU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 363–366).

55. Rskr. 2020/21:307

Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden

Prop. 2020/21:139, bet. 2020/21:SoU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 401och 402).

56. Rskr. 2020/21:316

Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister

Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 530 och 531).

190

57. Rskr. 2020/21:327

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen har den 2 september 2021 beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av smittskydds- enheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2022. Socialstyrelsen ska samverka med Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheter och bör föra dialog med Sveriges Kommuner och Regioner och andra aktörer som t.ex. utredningen Författningsberedskap inför framtida pandemier (S 2021:04) vid utförandet av uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen beslutade den 22 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag (dir. 2020:142). Inom ramen för uppdraget ska utredaren bland annat överväga och ta ställning till om det finns behov av och är ändamålsenligt att det inom varje kommun ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering på samma sätt som det i dag finns krav på medicinskt ansvarig sjuksköterska. Om det finns ett sådant behov ska utredaren lämna de förslag som krävs för att reglera en sådan funktion. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om vårdgaranti för personer med beroendeproblem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdgaranti för personer med beroendeproblem (bet. 2020/21:SoU16 s. 37 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 12.

58. Rskr. 2020/21:335

Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring

Prop. 2020/21:177, bet. 2020/21:SoU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 448).

59. Rskr. 2020/21:348

Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen

Skr. 2020/21:89, bet. 2020/21:SoU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

191

Skr. 2021/22:75	Punkt 4 om samordnade digitala system*: Riksdagen har tillkännagett för
Social-	regeringen det som utskottet anför om samordnade digitala system för
departementet	journalföring och dokumentation (bet. 2020/21: SoU27 s. 5 f.).
	Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg
	lämnade ett första delbetänkande Informationsöverföring inom vård och
	omsorg (SOU 2021:4) i januari 2021. Den 31 maj 2021 lämnade
	utredningen sitt huvudbetänkande Ombuds tillgång till vård- och
	omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU
	2021:39). Betänkandena har remissbehandlats. Regeringen beslutade den
	13 januari 2022 lagrådsremissen Sammanhållen vård- och omsorgs-
	dokumentation och avser att lämna en proposition till riksdagen under
	våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	60. Rskr. 2020/21:349
	Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.
	Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21: SoU17
	s. 10 f.).
	I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5
	s. 49) anger regeringen följande. För att långsiktigt kunna planera för
	kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården behövs en dialog och
	samverkan mellan alla berörda aktörer. Regeringen inrättade därför den 1
	januari 2020 Nationella vårdkompetensrådet. Det finns ett behov att rådets
	roll och uppdrag utvecklas i syfte att stärka hälso- och sjukvårdens
	långsiktiga kompetensförsörjning.
	Regeringen anger även i budgetpropositionen för 2022 att den fortsatte
	att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och
	kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och
	kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Medlen ska bl.a. användas
	för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna, utbilda framtidens
	medarbetare och utveckla personalens kompetens 2022 (prop. 2021/22:1
	utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49).
	Av budgetpropositionen framgår även att regeringen har en permanent
	satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner
	kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100
	miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning
	för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland
	karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år.
	Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen i uppdrag att
	att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med
	övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka
	medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom
	primärvården. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 maj 2022 och
	slutredovisas senast den 30 november 2022.
	Punkten är inte slutbehandlad.
192

Punkt 4 om administration i vården och omsorgen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska slut- redovisas den 1 december 2022. Av regleringsbrevet för 2021 framgår det även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Regeringen avser avvakta myndighetens återrapportering av uppdraget och därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.

61. Rskr. 2020/21:368

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen avser att under 2022 återkomma med ett förslag till insats för att främja den typ av samarbete vid våldshändelser som riksdagen efterlyser med finansiering av medel inom utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhets- åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget kommer slutredovisas den 31 mars 2023. Regeringen avser återkomma därefter. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Regeringen avser återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredingar (bet. 2020/21:SoU24 s. 37 f.). Statens beredning för

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

193

Skr. 2021/22:75	medicinsk och social utvärdering (SBU) har regeringens uppdrag att bidra
Social-	med stöd och handledning för att systematiskt söka, värdera och använda
departementet	kunskap inom socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården.
	SBU ska inom det befintliga uppdragets ram utbilda och sprida kunskap
	om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga
	målgrupper som stöd till fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat arbete
	inom socialtjänsten, inklusive att sammanställa det vetenskapliga
	underlaget avseende utredningsmetoder för barn och ungdomar som utreds
	inom socialtjänsten. Uppdraget ska redovisas den 25 februari 2022.
	Därefter bedöms tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 15 om översyn av anhörigstödet*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om översyn av anhörigstödet (bet.
	2020/21:SoU24 s. 44 f.). Socialstyrelsen har, på regeringens uppdrag, tagit
	fram underlaget Anhöriga som vårdar eller stöder någon de står nära. I
	uppdraget gick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär för
	den anhöriga och för personalen, en kartläggning och analys av i vilken
	utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt
	regelverk samt en redovisning av eventuella brister. Regeringen planerar
	att under 2022 ta fram en nationell strategi avsesende anhörigstödet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet.
	2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag
	analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av
	personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till
	utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra
	anmälningar som gäller barn sökbara. Författningsförslagen i rapporten
	har remitterats. Regeringen avser återkomma till riksdagen med en
	proposition i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anföt om studier av förekomsten av hot om
	våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24
	s. 69 f.). Regeringen har den 29 april 2021 beslutat att ge en särskild
	utredare i uppdrag att förebygga och bekämpa våld mot barn. Utredaren
	ska bland annat föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot
	våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget ska redovisas
	senast den 31 maj 2022. Regeringen avser återkomma efter det. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns
	skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i
	Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med
	anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet.
	2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Skolverket har fått
	regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och
	samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av
194	en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad

samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Uppdraget	Skr. 2021/22:75
ska redovisas den 16 juni 2023.	Social-
Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024	departementet
genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna
för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och
sjukvård och en obruten skolgång. Regeringen avser att återkomma efter
att båda dessa uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn
och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och
unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Regeringen har den 29 april 2021
beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att förebygga och bekämpa
våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen ska redovisas senast den 31 maj
2022. Därefter avser regeringen ta ställning till vilka eventuella ytterligare
åtgärder som bör vidtas med anlending av tillkännagivandet. Punkten är
inte slutbehandlad.
Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på
skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen avser att
införa skyddat boende som en ny placeringsform i socialtjänstlagen
(2001:453) med tillståndsplikt och höjda kvalitetskrav. Regeringen
kommer då även att lägga fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet
i verksamheten. Arbete pågår med att ta fram en proposition utifrån
förslagen som lämnats i betänkandet Ett fönster av möjligheter – stärkt
barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) och
promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende –
förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och
skolgång (Ds 2020:16). Dessa har båda remissbehandlats och
bedömningen är att en proposition kan lämnas till riksdagen under 2022.
Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdsöverflyttningar*:
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s.
104 f.). Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att under perioden 2020–
2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om
bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för
familjehemsplacerade barn. Uppdraget syftar bl.a. till att öka kunskapen
om nationella adoptioner, men även frågan om vårdnadsöverflyttning
ingår i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023.
Regeringen anser att uppdragets genomförande bör inväntas och avser
återkomma i frågan efter det. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 6, 9, 13, 15, 25, 27, 29, 32,
34, 40 och 43.
62. Rskr. 2020/21:370
Internationella adoptioner
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU12
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	195

Skr. 2021/22:75	Om internationella adoptioner*: Riksdagen har tillkännagett för
Social-	regeringen det som utskottet anför om internationella adoptioner (bet.
departementet	2020/21:SoU12 s. 12). Enligt utskottet bör regeringen snarast tillsätta en
	utredning med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och
	adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige
	från 1900-talets mitt och fram till i dag. Regeringen har den 28 oktober
	2021 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och
	analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges
	internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till
	i dag (dir. 2021:95). Syftet med uppdraget är att klargöra förekomsten av
	eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptions-
	verksamhet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för
	utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023.
	Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	63. Rskr. 2020/21:375
	En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning,
	tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025
	Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om ett förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi
	(bet. 2020/21:SoU17 s. 17 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål
	som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och
	nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Frågan analy-
	seras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om vetenskapliga riskbedömning av skadeverkningar*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
	vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet.
	2020/21:SoU17 s. 18). Frågan analyseras inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte
	att förbättra beroendevården (bet. 2020/21:SoU17 s. 53 f.). Regeringen
	avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som
	rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att denna fråga ska beaktas
	inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett
	kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s.
	70 f.). Folkhälsomyndigheten har ett pågående uppdrag föreslå hur en
	långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskaps-
	baserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala
	och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas
196	senast i maj 2022.
196

Regeringen avser vidare att ge Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att klargöra om det finns vetenskapligt påvisade gradskillnader av skadeverkningar till följd av bruk av olika tobaks- och nikotinprodukter. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 4, 22 och 28.

64. Rskr. 2020/21:376

Stärkt kompetens i vård och omsorg – reglering av undersköterskeyrket Prop. 2020/21:175, bet. 2020/21: SoU30

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 737–739).

65. Rskr. 2020/21:377

Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicintekniska produkter – del 2

Prop. 2020/21:172, bet. 2020/21:SoU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 600–623).

66. Rskr. 2020/21:378

Frågor om tvångsvård

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU38

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU24 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 21).

Regeringen avser att återkomma i frågan om hur det aktuella tillkännagivandet om en bred översyn av all tvångsvård skulle kunna tas om hand. Hanteringen av tillkännagivandet behöver bland annat samordnas med övriga pågående lagstiftningsprocesser som rör av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samsjuklighetsutredning- en (dir. 2020:68) har lämnat sitt betänkande Från delar till helhet (SOU 2021:93) i december 2021 och fick i november ett tilläggsdirektiv (dir. 2021:96) för att utifrån sin analys av för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM och LPT lämna förslag på en gemensam lagstiftning. I maj 2021 tillsattes även utredningen Översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Regeringen

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

197

Skr. 2021/22:75 inväntar betänkandena från pågående utredningar och återkommer till

Social-riksdagen efter det. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

67. Rskr. 2020/21:417

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21: FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och anslag 4.2.

Riksmötet 2021/22

68. Rskr. 2021/22:1

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om förlängd giltighetstid

a): 1–3. Den 23 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860–862).

b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 12 november 2021 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse där regeringen redogör för vidtagna åtgärder med anledning av lagarna och sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid (bet. 2021/22:SoU3 s. 12).

Regeringen har i skrivelsen Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (skr. 2021/22:62) redogjort för de smittskydsåtgärder som regeringen, myndigheter och kommuner har vidtagit med stöd av lagarna sedan lagarna infördes samt för regeringens bedömning av lagarnas fortsatta giltighet. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 3 november 2021. Mot bakgrund av detta har regeringen ansett att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 8 december 2021 att lägga skrivelsen till handlingarna (rskr. 2021/22:88, bet. 2021/22:SoU8). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om vaccinationstäckning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om ekonomisk ersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk ersättning (bet. 2021/22:SoU3 s. 19). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga

smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I

198

propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger samman- fattningsvis följande. Regeringen har tidigare redovisat ett flertal stödsystem som har inrättats under pandemin och som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17). Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

69. Rskr. 2021/22:8

Utbetalning av ersättning för personlig assistans endast vid tillstånd Prop. 2021/22:205, bet. 2021/22:SoU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 877 och 878).

70. Rskr. 2021/22:21

Angiven yrkesgrupp – åtgärder för en begriplig sjukförsäkring Prop. 2020/21:171, bet. 2021/22:SfU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 990).

71. Rskr. 2021/22:22

Justerad indragningsbestämmelse inom underhållsstödet Prop. 2020/21:203, bet. 2021/22: SfU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 991).

72. Rskr. 2021/22:23

Avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan

Prop. 2020/21:199, bet. 2021/22: SfU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 989).

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

199

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

200

73. Rskr. 2021/22:29

Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19

Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 18 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1070).

Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

74. Rskr. 2021/22:51

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt avseende anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

75. Rskr. 2021/22:62

Bättre uppföljning av läkemedel för djur

Prop. 2020/21:220, bet. 2021/22:SoU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1126–1128).

76. Rskr. 2021/22:63

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2020

Skrivelse 2020/21:211, bet. 2021/22:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

77. Rskr. 2021/22:64

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelse till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen senast den 19 april 2022 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse (bet. 2021/22:SoU6 s. 12). Enligt tillkännagivandet ska regeringen återkomma med en ny

skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Skrivelsen ska beskriva de fortsatta insatser som krävs för att vården inom SiS särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18). Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera förutsättningarna för Statens institutionsstyrelse (SiS) att bedriva vård av barn och unga som vårdas enligt lagen (1990:52) om vård av unga (LVU) på SiS särskilda ungdomshem. Särskilt fokus i uppdraget ska läggas på vården av flickor. Statskontoret ska analysera om SiS har de förutsättningar som krävs för att leva upp till sitt åtagande enligt instruktion och annan reglering när det gäller vård av barn och unga. I denna analys ska Statskontoret fokusera på dels strukturer i verksamheten, dels på styrning och planering av verksamheten. Vid behov ska Statskontoret lämna förslag på hur en mer ändamålsenlig vård av barn och unga, med särskilt fokus på vård av flickor, kan säkerställas. Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.). SiS har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete med målet att motverka konflikter som leder till hot och våld i mötet med särskilt utsatta barn och ungdomar. Arbetssätt och metoder ska vara effektutvärderade och utgå från ett tydligt barnrättsperspektiv med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. SiS ska delredovisa uppdraget senast den 31 mars 2023 och slutredovisa det senast den 31 mars 2024.

Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att under tiden 1 maj 2021 till 1 maj 2022 förstärka tillsynen av SiS institutioner som vårdar unga flickor enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I uppdraget ska särskilt användandet av den särskilda befogenheten avskiljning belysas och eventuella skillnader i användandet mellan institutionerna och dess orsaker ska analyseras. Granskningen bör också uppmärksamma eventuella skillnader i användandet utifrån flickornas ålder, samt eventuell funktionsnedsättning. IVO ska redovisa uppdraget den 31 december 2022.

SiS har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska antalet avskiljningar. Bland annat har SiS inlett ett samarbete med civila samhället för att öka kunskapen om alternativ till avskiljningar.

Myndigheten beslutade i början av 2021 om en samlad satsning för att bättre möta flickors och kvinnors behov vilket bl.a. innebär att lokalerna är bättre anpassade, det finns specialutbildade medarbetare, personaltätheten är högre och grupperna mindre. Syftet är att minska antalet incidenter och avskiljningar för dem med de allra största vård- och behandlingsbehoven. SiS har även infört minskad gruppstorlek och förstärkt vårdorganisation på vissa avdelningar för flickor. SiS ska fortsätta med sitt arbete att bli bättre på att differentiera platser för olika

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

201

Skr. 2021/22:75	målgrupper, och utöver det arbetar de för att utveckla formerna för öppna
Social-	platser.
departementet	Regeringen har tillfört SiS medel bl.a. för utbildningsinsatser. SiS har
	genomfört en särskild utbildningssatsning avseende avskiljningar under
	hösten 2021. Utbildningen kommer även att genomföras under fyra
	tillfällen våren 2022. SiS genomför även andra typer av utbildningar t.ex.
	samarbetet med Rädda Barnen där myndigheten utbildar i trauma-
	medveten omsorg. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budget-
	propositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6 och 10.
	78. Rskr. 2021/22:88
	Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga
	smittskyddsåtgärder på serveringsställen
	Skrivelse 2021/22:62, bet. 2021/22:SoU8
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	79. Rskr. 2021/22:104
	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
	Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2022: Den
	22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2022 avseende Pensionsmyndigheten.
	Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) lagförslagen: Den 16
	december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	1244–1248).
	Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om
	ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Pensionsmyndigheten.
	80. Rskr. 2021/22:105
	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
	Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2022: Den
	22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2022 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
	Om statens budget inom utgiftsområde 12, c) lagförslaget om höjt
	underhållsstöd: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen den lag
	riksdagen antagit (SFS 1268).
	81. Rskr. 2021/22:116
	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
202	funktionsnedsättning
202

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkrings- kassan.

Om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslagen: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1240–1243).

Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan.

82. Rskr. 2021/22:123

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende avseende E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndig- heten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt för berörda särskilda anslag.

Om statens budget inom utgiftsområde 9, b) lagförslaget: Den 22 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1314). Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 9, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 9, c) godkännande av en investeringsplan. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om ekonomisk kompensation*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk kompensation (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger samman- fattningsvis följande. Regeringen har tidigare redovisat ett flertal stödsystem som har inrättats under pandemin och som ger kompensation

Skr. 2021/22:75 Social- departementet

203

Skr. 2021/22:75	till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar
Social-	effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller
departementet	lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop.
	2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17). Då covid-19-lagen och lagen om
	tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan
	regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och
	det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana
	föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk
	ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 3 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*:
	Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om årlig
	rapport om konsekvenser för akutsjukvården (bet. 2021/22:SoU1 s. 45).
	Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*:
	Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser
	för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1 s. 45).
	Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska
	återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på
	tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet
	inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de
	tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46).
	Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för
	2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3–5.

204

2.6	Finansdepartementet	Skr. 2021/22:75
		Finans-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2001/02

1. Rskr. 2001/02:201

Allmänna motioner om reklamskatt

Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1), 2018/19:75 (Fi 1), 2019/20:75 (Fi 1) och 2020/21:75 (Fi 1). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). Regeringen aviserade i skrivelse 75 för 2019 sin avsikt att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Regeringen valde dock – med hänsyn till osäkerheten i den ekonomiska situationen och den rådande pandemin – att prioritera andra angelägna reformer före en ytterligare sänkning av reklamskatten. I budgetproposi- tionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, avsnitt 11.16) bedömde regeringen att reklamskatten bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2022. Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Avskaffad reklamskatt (prop. 2021/22:20). Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat (s. 13). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

2. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2) och 2020/21:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen

205

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

206

infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitu- tionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades fram till och med den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Avsikten är att under år 2022 komma fram till ett ställningstagande i sakfrågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2011/12

3. Rskr. 2011/12:170

Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3), 2019/20:75 (Fi 3) och 2020/21:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Utvärderingen är i slutskedet och ställning kan tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader som pendlarna medför för hemkommunerna. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan m.m. avsnitt 11.24) anges att regeringen tagit kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av öresundsavtalet. Under hösten 2021 har arbetet återupptagits och behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning har lyfts från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett svenskt förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

4.Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013

Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21	Skr. 2021/22:75
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19),	Finans-
2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75	departementet
(Fi 4), 2019/20:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4) och 2020/21:75 (Fi 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Närings- departementet) tills en eventuell försäljning sker. I syfte att utöka statens handlingsalternativ har riksdagen under 2021 bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 29–33.

Riksmötet 2013/14

5. Rskr. 2013/14:56

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5) och 2020/21:75 (Fi 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Det planeras en översyn av 3:12-reglerna. Avsikten är att förslaget ska följas upp i samband med det. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2013/14:158

Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6), 2019/20:75 (Fi 6) och 2020/21:75 (Fi 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Den del som

kvarstår av tillkännagivandet rör de statliga myndigheternas organisation

207

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

208

på regional nivå. Indelningskommitténs förslag i slutbetänkandet Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) om att tio utpekade myndigheter ska ha en gemensam regional indelning har remitterats och ärendet bereds alltjämt inom Regeringskansliet. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2013/14:186

Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7) och 2020/21:75 (Fi 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Regeringen håller sig fortsatt informerad i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

8. Rskr. 2014/15:143

Spelfrågor

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9), 2019/20:75 (Fi 10) och 2020/21:75 (Fi 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Regeringen beslutade den 27 januari 2022 lagrådsremissen En förstärkt spelreglering. I lagrådsremissen föreslås att lagen om visst automatspel ska upphävas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2014/15:180

Planering och byggande

Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12) och 2020/21:75 (Fi 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.) att länsstyrelserna skulle till- föras de medel som behövs för att en privat initiativrätt ska kunna genom- föras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:CU1, rskr. 2020/21:99).

Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Privat initiativrätt

– planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop. 2020/21:131). Av propositionen framgår att de förslag om privat initiativrätt som lämnas i propositionen innebär att tillkännagivandet tillgodoses (s. 62). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av förra årets skrivelse 75 (skr. 2020/21:75) framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Utredningen visar dock att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 11). Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2014/15:243

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

209

Skr. 2021/22:75	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20),
Finans-	2017/18:75 (Fi 13), 2018/19:75 (Fi 12), 2019/20:75 (Fi 13) och
departementet	2020/21:75 (Fi 12).
	Skrivelsen är slutbehandlad.

210

s.6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslagit en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk som bl.a. behandlade frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, jfr Fi 11, rskr. 2014/15:244. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2014/15:244

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14), 2018/19:75 (Fi 13,) 2019/20:75 (Fi 14) och 2020/21:75 (Fi 13).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

(prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och						Skr. 2021/22:75
ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder						Finans-
som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens						departementet
skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75,					skr.
2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes
arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och
Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om
myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i
oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat
om	lagrådsremissen	Ett	förenklat	upphandlingsregelverk.	I

lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, jfr Fi 10, rskr. 2014/15:243. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

12. Rskr. 2015/16:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15) och 2020/21:75 (Fi 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda
till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och
därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1.
Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt
plan- och byggförordningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang
i kraft, som innebär följande: det har blivit enklare att uppföra bostäder
med tidsbegränsade bygglov, kommunerna kan begära att länsstyrelsen
lämnar ett planeringsbesked,	länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader
vid överprövning, fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och
byggnadsnämnd, fler undantag från krav på bygglov och förenklingar i
förhållande till de regler som redan finns för att uppföra bostäder med
tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och
bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta
sammanhang i kraft, som innebär följande: digitalisering av grundkartor
och detaljplaner, ett tydligare och enklare detaljplanekrav, fler undantag
från krav på bygglov, avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden
om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och att
bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att
beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019
trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen
av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: nya
bestämmelser om altaner	och tydligare bestämmelser om digitala	211

Skr. 2021/22:75	detaljplaner. Under 2020 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt
Finans-	plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som
departementet	innebär följande: större komplementbostadshus, en utvecklad
	översiktsplanering och undantag från plan- och bygglagen vid spridning
	av en samhällsfarlig sjukdom.
	Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utveck-
	lad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a.
	skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa
	detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsätt-
	ningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5
	juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om
	bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt till-
	godose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ända-
	målsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen
	överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut
	om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser
	om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet har
	remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utredningen
	överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt –
	Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9).
	Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer
	förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från
	regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta
	byggandet av standardiserade bostäder.
	Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22)
	med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och
	10 kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen,
	Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europe-
	iska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte
	att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat
	byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ända-
	målsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade den 19
	december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler – förutsägbart,
	flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom
	Regeringskansliet.
	Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler
	(BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10)
	om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343).
	Boverket överlämnade den 18 december 2020 rapporten Möjligheternas
	byggregler – Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler
	(Fi2020/05139). Rapporten bereds inom Regeringskansliet.
	Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att
	göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4).
	Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör
	inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara
	uppfyllda för att lov ska ges.
	Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt Naturvårdsverket,
	Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och
	Trafikverket att tillsammans med Boverket som samordnande myndighet
	göra en översyn av sina respektive anspråk på områden av riksintresse
212	(Fi2020/00252). I uppdraget ingår bl.a. att se över och precisera kriterierna

för vilka områden som ska anses vara av riksintresse enligt 3 kap. 6–8 §§ miljöbalken. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning.

Regeringen har den 30 januari 2020 uppdragit åt Lantmäteriet att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av minst två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen (Fi2020/00358).

Regeringen har den 6 februari 2020 uppdragit åt Boverket att utreda bl.a. om byggnadsnämnderna bör ges möjlighet att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna i samband med vissa tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen (Fi2020/00451).

Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiv om sam- ordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar (dir. 2017:126).

Regeringen utökade uppdraget den 13 februari 2020 till att även omfatta en översyn av delar av plan- och bygglagen för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgäng- lighet genom hållbara transporter samt utveckla möjligheterna att främja långsiktigt hållbara stadsmiljöer (dir. 2020:15).

Regeringen har den 5 november 2020 uppdragit åt Boverket att se över om det finns hinder, och i så fall vilka, mot att omvandla lokaler till bostäder som erbjuder goda boendemiljöer (Fi2020/04391).

Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Privat initiativrätt

– planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop. 2020/21:131). Av propositionen framgår att regeringen anser att de förändringar som har gjorts i plan- och byggregelverket sedan tillkänna- givandet beslutades, tillsammans med förslagen i propositionen, innebär att plan- och bygglovsprocessen sammantaget har förkortats i sådan utsträckning att tillkännagivandet får anses vara tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.

Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen.

Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två- bostadshus.

Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

213

Skr. 2021/22:75	Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att
Finans-	göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att
departementet	skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som
	samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt
	hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens
	betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades
	den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom
	Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska överlämnas till
	riksdagen under 2022. Genom förslagen i propositionen bör
	tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Ärendet bereds vidare. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	13. Rskr. 2015/16:313
	Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
	Bet. 2015/16:FiU41
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27),
	2018/19:75 (Fi 20), 2019/20:75 (Fi 21) och 2020/21:75 (Fi 17).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska
	återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella
	oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande
	(SOU 2013:9)	och	remissynpunkterna	på	betänkandet	(bet.
	2015/16:FiU41	s. 37 f.). Den 28 oktober 2021			beslutade regeringen

propositionen En ny riksbankslag (prop. 2021/22:41). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

14. Rskr. 2016/17:234

Planering och byggande

Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24) och 2020/21:75 (Fi 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Riksdagen framhåller bl.a. behovet av att utveckla en regional planering och nå en bättre samordning mellan beslut enligt plan- och bygglagen och övrig samhällsplanering, möjligheterna till en snabbare handläggning av de beslut som tas med stöd av plan- och bygglagen och behovet av effektivisering av bl.a. länsstyrelsernas medverkan i plan- och byggprocessen. De reformer som anges i betänkan- det har numera genomförts, se propositionerna En kortare instanskedja för

detaljplaner och områdesbestämmelser (prop. 2015/16:55), Fler steg för

214

en effektivare plan- och bygglag (prop. 2016/17:151) och En ny regional	Skr. 2021/22:75
planering (prop. 2017/18:266). Även de reformer som i övrigt har genom-	Finans-
förts i plan- och bygglagen sedan tillkännagivandet beslutades ligger i linje	departementet
med detta (se skr. 2017/18:75 [N 69], skr. 2018/19:75 [N 50] och skr.
2019/20:75 [Fi 24]).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1) redovisat att de åtgärder som anges i betänkandet
har genomförts och att regeringen anser att de ändringar som har gjorts i
plan- och byggregelverket sedan tillkännagivandet beslutades innebär att
detta är tillgodosett. Punkten är därmed slutbehandlad.
Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för reger-
ingen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder
(bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av förra årets skrivelse 75 (skr. 2020/21:75)
framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till
anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som
gäller för studentbostäder. Utredningen visar dock att det inte är lämpligt
att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den
bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av
ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som
slutbehandlat (Fi 19).
Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte
är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet.
2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det
enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn
till att var och en av de boende endast använder bostaden under en
begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid
de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och
studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen
avser att återkomma i frågan under 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten
är inte slutbehandlad.
15. Rskr. 2016/17:335
Ny kommunallag
Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28),
2019/20:75 (Fi 25) och 2020/21:75 (Fi 20).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*:
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär
att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer
för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi
(bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Regeringen har mottagit betänkandet En god
kommunal hushållning (SOU 2021:75), som innehåller förslag om
skyldighet för fullmäktige att ta fram vissa planer. Betänkandet bereds
inom Regeringskansliet och det övervägs samtidigt om det finns anledning
att ytterligare utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
	215

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

216

16. Rskr. 2016/17:349

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29), 2019/20:75 (Fi 26) och 2020/21:75 (Fi 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.5), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020 och budgetpropositionen för 2021, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet förväntas slutbehandlas under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

17. Rskr. 2017/18:168

Offentlig upphandling

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36), 2019/20:75 (Fi 31) och 2020/21:75 (Fi 23).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Genom de förslag som lämnades i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:5 s. 73). Punkten är slutbehandlad.

18. Rskr. 2017/18:199

Punktskatter

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41), 2019/20:75 (Fi 32) och 2020/21:75 (Fi 24).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet.

2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen uppdrog den 28 november 2019 åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, avsnitt 11.15) att den utvärdering som efterfrågades i det ovan nämnda tillkännagivandet från riksdagen är genomförd och att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2017/18:219

Civilt försvar och krisberedskap

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47), 2019/20:75 (Fi 34) och 2020/21:75 (Fi 26).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas kris- beredskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3.2) anfört att det i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 avsattes medel särskilt för civilt försvar på länsstyrelsernas förvaltningsanslag samt att uppnådda resultat redovisats i myndigheternas årsredovisningar för 2019 och 2020. Länsstyrelserna har även enligt planeringsanvisningarna för det civila försvaret för försvarsbeslutet 2016–2020 årligen redovisat vidtagna åtgärder och uppnådda resultat avseende planeringen för civilt försvar. Regeringen konstaterar mot denna bakgrund i budgetpropositionen att de avsatta medlen på länsstyrelsernas förvaltningsanslag för myndigheternas arbete med civilt försvar och krisberedskap har gått till avsedd verksamhet, samt att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Försvarsutskottet har i behandlingen av redovisningen konstaterat att det inte har några invändningar mot regeringens bedömning (bet. 2021/22:FöU1 s. 27, rskr. 2021/22:93). Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2017/18:230

Offentlig förvaltning

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48), 2019/20:75 (Fi 35) och 2020/21:75 (Fi 27).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

217

Skr. 2021/22:75	Punkt 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har
Finans-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktions-
departementet	utbildning	för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed
	delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1.
	Tillitsdelegationen redovisade		den 24 juni 2020	betänkandet En
	gemensam	utbildning inom	statsförvaltningen	(SOU 2020:40).

218

Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 redogör regeringen för att den, efter beaktande av remissinstansernas synpunkter, avser att ge Statskontoret i uppdrag att utarbeta och förvalta en elektronisk introduktionsutbildning som ska tillhandahållas för nyanställda vid myndigheter under regeringen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5.1). Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att ge Statskontoret ett sådant uppdrag (Fi2018/01688, Fi2020/02978 och Fi2022/00504). Punkten är tillgodosedd och slutbehandlad.

21. Rskr. 2017/18:356

Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67), 2019/20:75 (Fi 36) och 2020/21:75 (Fi 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om att värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter – såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, men att arbetet med att på andra sätt säkerställa kvalitet och mångfald, och att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor, skulle fortsätta. Regeringen angav vidare att den har gett IVO i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillståndsprövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och ledningsprövningar, och att IVO i april 2021 lämnade rapporten Analys av regelverket för tillståndsprövning – Slutrapport, som för närvarande bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2017/18:357

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans- ersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), 2019/20:75 (Fi 37) och 2020/21:75 (Fi 29).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Regeringen har 28 september 2021 gett Skolverket i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

219

Skr. 2021/22:75	finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket ska vid
Finans-	behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar
departementet	(U2018/03428). Skolverket ska vidare ta fram och utveckla delmål och
	indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och
	resultaten av denna verksamhet. Skolverket ska även identifiera,
	sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling.
	Vidare har regeringen den 2 november 2021 överlämnat propositionen
	Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop.
	221/22:45) till riksdagen. Regeringen gav den 22 december 2020 en
	utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar
	socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om
	äldre och som bland annat innehåller bestämmelser om en nationell
	omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet är att långsiktigt stärka förutsätt-
	ningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll.
	Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Riksmötet 2018/19
	23. Rskr. 2018/19:31
	En ny regional planering
	Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1,
	2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91), 2019/20:75 (Fi 40) och
	2020/21:75 (Fi 32).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av
	regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204
	samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019
	genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av
	bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera
	intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län.
	Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner.
	Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är
	positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är
	negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region
	Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till
	regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk
	planering. Regionens och kommunernas hemställan har remitterats och
	ärendet bereds nu inom Regeringskansliet, med avsikten att en proposition
	ska överlämnas till riksdagen under 2022. Riksdagen har informerats om
	behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022
	(prop. 2021/22:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1). Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
220

24. Rskr. 2018/19:288

Vårändringsbudget för 2019

Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75) och 2020/21:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, g)–j): Beredningen av ärendet är avslutad i fråga om fastigheten Stockholm Kungliga Myntet. Det bedöms finnas förutsätt- ningar för att regeringen ska kunna fatta beslut i ärendet under våren 2022. När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk. Det bedöms även i detta ärende finnas förutsättningar för att regeringen ska kunna fatta beslut under våren 2022. Följande punkter är inte slutbehandlade: Lagstiftning och andra förslag som ligger tillgrund för inkomstberäkning, g–j).

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a) Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Luleås tekniska universitet. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet respektive Stockholms universitet. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c) och d): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet. Punkterna är slutbehand- lade.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2018/19:291

Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77) och 2020/21:75 (Fi 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Utredningen lämnade betän- kandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism den 31 maj 2021 (SOU 2021:42). Betänkandet har remissbehandlats och avsikten är att en lagrådsremiss och en proposition ska beslutas under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

221

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

222

26. Rskr. 2018/19:299

Beskattning av uthyrning av vårdpersonal Bet. 2018/19:SkU25

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80) och 2020/21:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsult- lösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Utredningen lämnade sitt betänkande Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) den 1 juni 2021. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

27. Rskr. 2019/20:28

En effektivare flytträtt av försäkringssparande Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 89) och 2020/21:75 (Fi 42). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.). I betänkandet anförs (s. 13) att ett lagförslag om fond- och depåförsäkringar bör vara utformat enligt riktlinjer i fyra punkter. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen propositionen Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2020/21:33) som behandlar tillkännagivandet såvitt avser punkterna 1, 2 och 4 i finansutskottets riktlinjer. Riksdagen antog den 10 februari 2021 regeringens lagförslag (bet. 2020/21:FiU6, rskr. 2020/21:188). Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen lagen (2021:130) om ändring i för- säkringsrörelselagen (2010:2043), som trädde i kraft den 1 april 2021. Den del av tillkännagivandet som avser punkten 3 i riktlinjerna är tillgodosedd genom lagförslag som finns intagna i propositionen En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2021/22:74) som beslutades den 16 december 2021. Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2019/20:48

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96) och 2020/21:75 (Fi 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i region- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hur sådana bestämmelser som nämns i tillkännagivandet kan utformas. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2019/20:59

Statens budget 2020 Rambeslutet Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 98) och 2020/21:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2019/20:133

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 118) och 2020/21:75 (Fi 45). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.5). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

223

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

224

31. Rskr. 2019/20:163

Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 55). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).

32. Rskr. 2019/20:186

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2019/20:191

Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget redovisades den 1 juli 2021. Avsikten är att regeringen ska återkomma till riksdagen i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2019/20:194

Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU53

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 65). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).

35. Rskr. 2019/20:204

Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 67). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad beräkning av statens inkomster för 2020: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).

36. Rskr. 2019/20:257

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 78).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) den 23 juni. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet delvis var tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att Tullverket skulle tilldelas extra medel för bland annat brottsbekämpning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 3, bet. 2021/22:SkU1, rskr. 2021/22:100). Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2019/20:276

Extra ändringsbudget för 2020 – Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informations- utbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 79). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).

38. Rskr. 2019/20:340

Vårändringsbudget för 2020

Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

225

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

226

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställnings- bemyndiganden, a): Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

Om övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning,

a)och b): Den 24 mars 2021 beslutade regeringen att medge att Statens fastighetsverk får överlåta de byggnader som Stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm till stiftelsen. Myndigheten har meddelat att överlåtelsen har genomförts med tillträde för stiftelsen per den 1 november 2021. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen bemyndigade regeringen om att besluta om försäljning av två ubåtar av Södermanlandklass med syfte att ubåtarna ska ägas av Polen. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att lämna erbjudande och förhandla internationell överenskommelse. Försäljningen av två ubåtar av Södermanlandklass till Polen genomfördes inte eftersom den inte kunde fullföljas inom de tidsramar som var nödvändiga för att Försvarsmakten och Försvarets materielverk skulle kunna genomföra en affär. Regeringen har inte fattat något beslut om försäljning av ubåtar till Polen. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet respektive Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet. Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c).

Riksmötet 2020/21

39. Rskr. 2020/21:4

Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ

Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 99). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett

värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)				Skr. 2021/22:75
till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet.				Finans-
2020/21:FiU7	s. 7 f.) och därmed bifallit	Riksbankens	framställning	departementet
2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen
propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för
internationell	betalningsutjämning	(prop.	2020/21:127).

Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 40, rskr. 2020/21:5. Punkten är slutbehandlad.

Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 40, rskr. 2020/21:5. Punkten är slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:5

Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ

Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 100). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen proposi- tionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 39, rskr. 2020/21:4. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkänna- givandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 39, rskr. 2020/21:4. Punkten är slutbehandlad.

227

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

228

41. Rskr. 2020/21:12

Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket

Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott den 23 juni 2021 och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. Mot bakgrund av förslagen i propositionen samt genom tillsättandet av utredningen En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28) gjorde regeringen bedömningen att tillkänna- givandet tillgodosetts. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:63

Statens budget 2021 – rambeslutet

Prop. 2020/21:1, prop. 2019:20:122 och prop. 2020/21:14, bet.2020/21:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 115). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: I beslut den 16 december 2021 medgav regeringen Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor i enlighet med myndighetens framställan och bedömning av fastigheternas värde (Fi2017/04023). Information kommer att lämnas när överlåtelsen har skett. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023: Skrivelsen har i denna del slutbehandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a, c, d, i, j, och 7.

43. Rskr. 2020/21:64

Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 – ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall

Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 116). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).

44. Rskr. 2020/21:116

Ändringar i regelverket om kapitaltäckning Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 128). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksam- het, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751 yrkande 2. Finansinspektionen har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:129

Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen

Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hela det

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

229

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

230

kommunalekonomiska utjämningssystemet. Punkten är inte slut- behandlad.

46. Rskr. 2020/21:150

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 131). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ett nytt övergripande mål om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Uppföljning av målet kommer, i likhet med andra mål för utgiftsområden, att ske i kommande budgetpropositioner. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för 2021 har redovisats i budgetpropo- sitionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 2 avsnitt 6.4). Punkten är slutbehandlad.

47. Rskr. 2020/21:153

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 134).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2023.

48. Rskr. 2020/21:163

Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förläng- ningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79).

Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2020/21:165

Tullfrågor och Tullverkets utökade möjligheter att besluta om postspärrar Prop. 2020/21:49, bet. 2020/21:SkU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 44–47).

50. Rskr. 2020/21:175

Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 4 februari 2021, 4 mars 2021 och 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 52 och 53). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om sänkta kostnader för anstånd med skatteinbetalning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den årliga sammantagna räntekostnaden för anstånd med skatte- inbetalningar (bet. 2020/21:FiU40 s. 18 f.). Den 1 april 2021 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) I propositionen lämnas förslag om att nivån på anståndsavgiften ska sänkas från 0,2 procent till 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalender- månad. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

231

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

232

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 a.

51. Rskr. 2020/21:182

Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021, b): Den 25 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den

4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 54–56). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: a.

52. Rskr. 2020/21:188

Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2020/21:33, bet. 2020/21:FiU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 130).

53. Rskr. 2020/21:189

Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet

Prop. 2020/21:66, bet. 2020/21:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 102–111).

54. Rskr. 2020/21:192

Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning

Prop. 2020/21:50, bet. 2020/21:CU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 124).

55. Rskr. 2020/21:197

Tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SkU32

Skrivelsen är slutbehandlad.		Skr. 2021/22:75
		Finans-
Om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva		departementet
till anställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
utskottet anför om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri
parkering och gåva till anställda (bet. 2020/21:SkU32 s. 5). Den 1 april
2021 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2021 –
Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur
och idrott samt andra åtgärder med anledning	av coronaviruset
(prop. 2020/21:166) där förslag lämnas att den tillfälliga skatte- och
avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen
och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till
att gälla även under 2021. För gåvor föreslås skattefriheten gälla upp till
ett sammantaget värde om 2 000 kronor per anställd. Förslagen innebär att
riksdagens tillkännagivande tillgodoses. Regeringen ansåg att tillkänna-
givandet därmed är slutbehandlat (prop. 2020/21:166 avsnitt 3.2).
Den 1 april 2021 utfärdade regeringen den lag	riksdagen antagit
(SFS 300). Punkten är slutbehandlad.

56. Rskr. 2020/21:199

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Transportstyrelsen.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, c): Den 4 mars 2021 och 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket.

57. Rskr. 2020/21:206

Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet

Prop. 2020/21:68, bet. 2020/21:SkU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen	antagit
(SFS 164).
58. Rskr. 2020/21:207
Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt
Prop. 2020/21:65, bet. 2020/21:SkU17	233

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

234

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 165 och 166).

59. Rskr. 2020/21:213

Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjuk- försäkringen

Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 43, rskr. 2020/21:214 och A 15, rskr. 2020/21:215.

60. Rskr. 2020/21:219

Uppskjuten tillämpning av kravet att upprätta redovisning i Esef-format Prop. 2020/21:91, bet. 2020/21:FiU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 196).

61. Rskr. 2020/21:224

Fastighetsrätt

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande

1.Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019 Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara, samt fören- liga med villkor för öppna licenser. Vilka värdefulla datamängder som respektive datakategori ska innehålla kommer beslutas av Europeiska kommissionen inom ramen för en genomförandeakt. Denna genomföran- deakt är en viktig grundförutsättning i arbetet med att tillgängliggöra Lantmäteriets geodata avgiftsfritt. På grund av spridningen av covid-19 har arbetet inom kommissionen försenats. Avsikten är att kommissionens arbete ska återupptas under 2022 och att arbetet med det svenska genom- förandet kan inledas i nära anslutning till att genomförandeakten beslutas. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet

2024/2025. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

62. Rskr. 2020/21:225

Översyn av resegarantisystemet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU26 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om översyn av resegarantisystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda det nuvarande resegarantisystemet (bet. 2020/21:CU26 s. 5 f.). Den 22 december 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett förbättrat resegarantisystem (dir. 2021:114). Uppdraget ska redovisas senast den 22 juni 2023. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och punkten är slutbehandlad.

63. Rskr. 2020/21:227

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Skr. 2020/21:76, bet. 2020/21:FiU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

64. Rskr. 2020/21:229

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Den 25 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 25 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 231).

65. Rskr. 2020/21:232

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel för perioden 2021 och framåt

Prop. 2020/21:87, bet. 2020/21:FiU35

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

235

Skr. 2021/22:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Finans-

departementet Den 8 april 2021 beslutade regeringen underrättelse om Sveriges god- kännande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphäv- ande av beslut 2014/335/EU, Euratom.

66. Rskr. 2020/21:233

En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

Prop. 2020/21:82, bet. 2020/21:FiU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 267–269).

67. Rskr. 2020/21:238

Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 46, rskr. 2020/21:237 och U 23, rskr. 2020/21:239.

68. Rskr. 2020/21:247

Anpassning av lagen om omställningsstöd

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SkU36

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 284).

69. Rskr. 2020/21:248

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Om ändringar i statens budget för 2021, b): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Länsstyrelserna respektive Boverket. Den 20 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget:

Punkten 1. lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri

236

parkering och gåva till anställda: Den 22 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 300). Punkten 2. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall: Den 22 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 297).

Följande punkt är inte slutbehandlad: a.

70. Rskr. 2020/21:267

Konsumenträtt

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99. f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket ska redovisa genom- förandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts senast den 1 mars 2023. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd har genomfört flera möten med representanter från kommuner och civila samhället för att diskutera konsument- vägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

71. Rskr. 2020/21:272

Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationella betalnings- utjämning (BIS)

Prop. 2020/21:127, bet. 2020/21:FiU45 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS): Den 10 december 2020 beslutade Sveriges regering om att ingå avtal med Banken för internationell betalnings- utjämning (BIS).

Punkt 2 om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 335).

Punkt 3 om upphörande av författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt: Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 336–353).

72. Rskr. 2020/21:291

Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden

Skr. 2020/21:53, Bet. 2020/21:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

237

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

238

Den 3 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

73. Rskr. 2020/21:292

Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta upp- gifter i folkbokföringen

Prop. 2020/21:160, bet. 2020/21:SkU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 375–377).

74. Rskr. 2020/21:293

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer Prop. 2020/21:97 Bet. 2020/21:SkU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 409 och 410).

75. Rskr. 2020/21:294

Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el Prop. 2020/21:113, bet. 2020/21:SkU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 411).

76. Rskr. 2020/21:295

En heltäckande tobaksbeskattning – för ökad tydlighet och enhetlighet Prop. 2020/21:112, bet. 2020/21:SkU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425, 427–431).

77. Rskr. 2020/21:300

Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Prop. 2020/21:110, bet. 2020/21:SfU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 407).

78. Rskr. 2020/21:301

Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda Prop. 2020/21:118, bet. 2020/21:SfU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 423 och 424).

79. Rskr. 2020/21:302

En utvidgad bidragsbrottslag

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26, s. 5). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

80. Rskr. 2020/21:310

Förbättrat stöd till företag med anledning av coronapandemins konsek- venser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om förbättrat stöd till företag med anledning av pandemins konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteck- ningen över fasta kostnader och försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har redovisat de vidtagna åtgärderna och slutbehandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (se prop. 2021/22:1, avsnitt 6.7). Punkten är slutbehandlad.

81. Rskr. 2020/21:311

Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter

Skr. 2020/21:93, bet. 2020/21:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

82. Rskr. 2020/21:321

Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ. bet. 2020/21:NU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

239

Skr. 2021/22:75	handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare.
Finans-	Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 –
departementet	Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur,
	idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av
	coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr.
	2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att
	Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta
	handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46).
	Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över
	stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga
	lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en
	tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30
	november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser
	(bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se
	över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid
	korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté
	som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se
	över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79).
	Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad
	proportionalitet vid avstämningar och återkrav. Enligt utskottet bör
	regeringen skyndsamt utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och
	återkrav av preliminärt stöd kan ökas.
	Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över
	stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över
	bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir.
	2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022.
	Regeringen lämnade vidare den 23 september 2021 propositionen En
	möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett
	nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till
	riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit
	återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras
	anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna
	lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom
	får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit
	återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I
	propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om
	avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt
	säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3.
	83. Rskr. 2020/21:324
	Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris
	Prop. 2020/21:155, bet. 2020/21:FiU33
240	Skrivelsen är slutbehandlad.
240

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 467–471).

84. Rskr. 2020/21:325

Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet

Prop. 2020/21:129, bet. 2020/21:FiU47

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 460–462).

85. Rskr. 2020/21:326

Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag

Prop. 2020/21:173, bet. 2020/21:FiU50

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 480–504).

86. Rskr. 2020/21:328

Genomförande av bestämmelser i EU:s direktiv mot skatteundandrag- anden för att motverka omvända hybrida missmatchningar

Prop. 2020/21:111, bet. 2020/21:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 473 och 474).

87. Rskr. 2020/21:329

Justerad beräkning av bilförmån

Prop. 2020/21:156, bet. 2020/21:SkU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 479).

88. Rskr. 2020/21:330

Ändrade regler för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot Prop. 2020/21:128. bet. 2020/21:SkU30

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 568).

89. Rskr. 2020/21:331

Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre

Skr. 2020/21:162, bet. 2020/21:SkU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

241

Skr. 2021/22:75 Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Finans-

departementet 90. Rskr. 2020/21:332

Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland

Prop. 2020/21:137, bet. 2020/21:SkU34

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 573). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Grekland om att avtalet sägs upp.

91. Rskr. 2020/21:333

Uppsägningar av skatteavtalet mellan Sverige och Portugal

Prop. 2020/21:138, bet. 2020/21:SkU35

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 574 och 575). Samma dag beslutade regeringen om att underrätta Portugal om att avtalet sägs upp.

92. Rskr. 2020/21:354

Indelning i utgiftsområden

Prop. 2020/21:100, bet. 2020/21:KU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 september 2021 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena.

93. Rskr. 2020/21:362

Riksrevisionens rapport om statligt stöd med delat myndighetsansvar

Skr. 2020/21:102, bet. 2020/21:FiU51

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

94. Rskr. 2020/21:384

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 2020/21:100, punkt 1, skr. 2020/21:145, skr. 2020/21:146, bet. 2020/21:FiU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken: Punkten har behandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Punkt 2 om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket: Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

242

Skr. 2021/22:75	Om utgiftsområde 4 Rättsväsendet: Den			23 juni 2021	beslutade
Finans-	regeringen om ändring av regleringsbrev för Brottsförebyggande rådet.
departementet	Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Punkt a)
	Riksdagen beslutade att anslaget 1:11 Försvarets materielverk även skulle
	få användas för myndighetens samhällsinvesteringar. Den 17 juni 2021
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Försvarets
	materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt b) Riksdagen bemyndigade
	regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska
	Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget
	med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om
	anskaffning	av Jas 39 Gripen	som nytt	stridsflygsystem:		Den
	20 september 2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022
	utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat
	bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av
	material och anläggningar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt c)
	Riksdagen godkänner som en riktlinje att utgifter hänförliga till
	genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom
	anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med
	inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen
	och med ökade anslag under perioden 2026–2032. Finland aviserade i
	december 2021 att man inte kommer att anskaffa Jas 39 Gripen.
	Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till
	genomförandet av utvecklingen enligt punkt b). Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Den 1 juli
	2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende Vetenskapsrådet.
	Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 16
	juni 2021 godkände riksdagen den föreslagna användningen av anslaget
	1:3 Skapande skola. Anslaget fick därmed inte längre användas för utgifter
	för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskolan. Regeringen
	bedömde redan i budgetpropositionen för 2021 att statsbidraget inte längre
	skulle omfatta förskolan (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34).
	Anslagets ändamål ändrades dock inte i samband med detta. Regeringen
	beslutade den 10 december 2020 om ändring av förordningen (2007:1436)
	om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203) som innebär
	bl.a. att statsbidrag inte längre får lämnas till huvudman för förskolan.
	Regeringen beslutade även den 16 december 2020 om regleringsbrev för
	budgetåret 2021 avseende Statens kulturråd av vilket framgår att anslaget
	1:3 Skapande skola får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande
	skola för barn i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer.
	Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 22 december 2021 att
	avsluta ärendet (Ku2021/01552). Punkten är slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och bygg-
	ande samt konsumentpolitik: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om
	ändring av	regleringsbrev för	budgetåret 2021 avseende		anslaget
	1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhus-
	miljöer.
	Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Riksdagen godkänner					den
	föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transport-

250

infrastruktur: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad.

Punkt b) Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation. Ärendet bereds vidare, se även Fi 4 och N 6. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt c) Riksdagen har beslutat att, i enlighet med regeringens förslag, återkalla bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad.

Om lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbets- givaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 591).

Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar om ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2021 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Ändrad inkomstberäkning, om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap gällande punkt b och c, och om utgiftsområde 24 Näringsliv gällande punkt b.

96. Rskr. 2020/21:387

Årsredovisning för staten 2020

Skr. 2020/21:101, redogörelse 2020/21:RR4, bet. 2020/21:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

97. Rskr. 2020/21:402

Nya EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel Prop. 2020/21:184, bet. 2020/21:SkU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 753).

98. Rskr. 2020/21:403

Redovisning av skatteutgifter 2021

Skr. 2020/21:98, bet. 2020/21:SkU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

99. Rskr. 2020/21:406

Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

251

Skr. 2021/22:75 Prop. 2020/21:131, bet. 2020/21:CU22

Finans-Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 752).

100. Rskr. 2020/21:407

Klimatdeklaration för byggnader

Prop. 2020/21:144, bet. 2020/21:CU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 787 och 788).

101. Rskr. 2020/21:408

Genomförande av MKB-direktivet i plan- och bygglagen

Prop. 2020/21:174, bet. 2020/21:CU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 785).

102. Rskr. 2020/21:414

Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott

Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 761– 763). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter. Den 29 april beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget ska redovisas senast den 16 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 5 och 7.

103. Rskr. 2020/21:416

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52

252

Skrivelsen är inte slutbehandlad.	Skr. 2021/22:75
	Finans-
Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den	departementet
1 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
budgetåret 2021 avseende Ekonomistyrningsverket, Länsstyrelserna
respektive Boverket.
Punkt 1 om lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall: Den 23 juni
2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 702).
Punkt 3 om krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd
under pandemin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som
fått stöd från Statens kulturråd under pandemin.
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om
omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Ändringen innebär att
det inte längre är ett krav att ett företag först uttömmer möjligheterna till
andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det
möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i
de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna
tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har bedömt att den
vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande och att
tillkännagivandet är slutbehandlat såvitt gäller den aktuella punkten (se
prop. 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022, avsnitt 6.7).
Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*:
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om
flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs-
varierande verksamhet (2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021
tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete.
Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer
flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30
november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.
Riksmötet 2021/22
104. Rskr. 2021/22:7
Pausad BNP-indexering av skatten på bensin och diesel för 2022
Prop. 2020/21:196, bet. 2020/21:SkU37
Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 882 och 883).

105. Rskr. 2021/22:11

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinans- iering

Prop. 2020/21:206, bet. 2021/22:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 899–904.

253

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

254

106. Rskr. 2021/22:12

Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt Skr. 2020/21:167, bet. 2021/22:FiU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

107. Rskr. 2021/22:13

Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin

Prop. 2020/21:200, bet. 2021/22:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 oktober 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 930).

108. Rskr. 2021/22:14

Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 Prop. 2020/21:207, bet. 2021/22:SkU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 931–933).

109. Rskr. 2021/22:16

En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 22 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 937–939).

Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Den del av uppdraget som handlar om att utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 maj 2022. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

110. Rskr. 2021/22:17

Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referens- värden

Prop. 2021/22:8, bet. 2021/22:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 967–974).

111. Rskr. 2021/22:27

Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22 FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Statens servicecenter angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025. Vidare lämnas ett uppdrag om att Statens servicecenter ska redovisa anslutningsgraden och anslutningstakten till myndighetens lönerelaterade tjänster i förhållande till myndighetens planer för anslutningar, genom andra myndigheters självständiga beslut om anslutning till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Redovisningen ska innehålla information om vilka åtgärder som Statens servicecenter har vidtagit och planerar att vidta för att kunna uppnå en ökad anslutningsgrad och anslutningstakt. Regeringen avser att påbörja en uppföljning av hur bildandet av Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, i vilken utsträckning det inneburit besparingar av administrativa kostnader inom staten samt hur förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sina verksamheter har påverkats. Vid denna uppföljning kommer även frågan om förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter utredas. Punkten är inte slutbehandlad.

112. Rskr. 2021/22:28

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

Prop. 2021/22:4, bet. 2021/22:SkU4

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

255

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

256

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att protokollet godkänts.

113. Rskr. 2021/22:31

Ett förenklat upphandlingsverk

Prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett förenklat upphandlingsverk: Den 1 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1110–1115). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar. Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) träder i kraft den 1 februari 2022. Behovet av en utvärdering av lagstiftningen kan göras först när de nya reglerna har börjat gälla. Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2021 ett återrapporteringskrav som ska redovisas i februari 2022. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att underlätta för idéburna organisationer, små företag och sociala företag att delta i offentlig upphandling samt analysera och bedöma i vilken utsträckning som åtgärderna har bidragit till detta. Myndigheten ska även lämna förslag på ytterligare åtgärder. Uppdraget ska redovisas i februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

114. Rskr. 2021/22:41

Skatteavtal mellan Sverige och Slovenien

Prop. 2021/22:21, bet. 2021/22:SkU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1106). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Slovenien om att protokollet godkänts.

115. Rskr. 2021/22:46

Statens budget 2022 – Rambeslutet

Prop. 2021/22:1, prop. 2021/22:16, prop. 2021/22:20, prop. 2021/22:25, prop. 2021/22:33, prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten, d) avseende punkten a)

beräkningen av inkomster i statens budget 2022, n) ålderspensionssystemets utgifter 2022 och punkt 6 om bemyndigande om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkterna är inte slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022. Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2022 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) avseende punkten b) om lagförslag om att sänka skatten på drivmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med lagförslag om att sänka skatten på drivmedel i överensstämmelse med utskottets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022. Regeringen har den 1 februari 2022 överlämnat propositionen Sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop. 2021/22:84) till riksdagen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1163–1165). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1166–1170). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1161 och 1162). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1159). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

257

Skr. 2021/22:75 Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

Finans-statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition

departementet 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1158). Punkten är slutbehandlad.

258

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1160). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1160). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, m) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022, 1, 2, 3 och 4: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Regeringen medgav vidare genom beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk (SFV) att under 2022 överlåta fastigheten på 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. till ett belopp om lägst 109 000 000 kronor (Fi2020/00135, Fi2021/02221 och Fi2021/02777). Information kommer att lämnas till riksdagen när respektive överlåtelse har skett. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, o) preliminära utgiftsramar och beräkningar i statens budget 2023 och 2024: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om lån för myndigheternas investering i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 gällande punkt a, c, d avseende punkt a beräkning av inkomster i statens budget 2022, 2 gällande punkterna m, n, o och 6.

116. Rskr. 2021/22:47

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 25 nov- ember 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende

länsstyrelserna m.m., Kammarkollegiet, Skatteverket, anslaget 1:2 Utjäm-

ningsbidrag	för	LSS-kostnader inom	utgiftsområde 25 och anslag
1:1 Avgiften	till	Europeiska unionen	inom utgiftsområde 27. Den

9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret avseende Kungliga hov- och slottsstaten.

117. Rskr. 2021/22:58

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Skr. 2020/21:130, bet. 2021/22:FiU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

118. Rskr. 2021:22:67

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, anslagen för 2021: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna.

119. Rskr. 2021/22:73

Komplettering av den utvidgande fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2021/22:27, bet. 2021/22:SkU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1147).

120. Rskr. 2021/22:74

Ändrat alkoholskattedirektiv och vissa andra ändringar Prop. 2021/22:23, bet. 2021/22:SkU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1148–1156).

121. Rskr. 2021/22:75

Nya mervärdesskatteregler om vissa förvärv som görs av EU-organ med anledning av covid-19 pandemin

Prop. 2021/22:35, bet. 2021/22:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1185 och 1186).

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

259

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

260

122. Rskr. 2021/22:78

Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning Prop. 2021/22:11, bet. 2021/22:FiU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1215–1220).

123. Rskr. 2021/22:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18, Allmänna reklama- tionsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Konsumentverket respek- tive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter samt Lant- mäteriet. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket.

124. Rskr. 2021/22:82

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Spelinspektionen.

125. Rskr. 2021/22:100

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Prop. 2021/21:1, bet. 2021/22:SkU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 3, anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndig- heten.

126. Rskr. 2021/22:101

Riskskatt för kreditinstitut

Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riskskatt för kreditinstitut: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1256–1259). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (s. 15). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (s. 18). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skadliga effekter (s. 18). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.

127. Rskr. 2021/22:107

En möjlighet för vissa försäkringsföreningar att tillämpa anpassade rörelseregler

Prop. 2021/22:37, bet. 2021/22:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1254 och 1322).

128. Rskr. 2021/22:109

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket.

129. Rskr. 2021/22:119

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyr- ningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Stats- kontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive 1:16 Finansmarknadsforskning.

Punkt 1 om statens budget inom statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 22 december 2021

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

261

Skr. 2021/22:75	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens
Finans-	fastighetsverk respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning.
departementet	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 22 december 2021 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgälds-
	kontoret.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 22 december 2021 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kammarkollegiet.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2021 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens tjänstepensionsverk.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2021 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Fortifikationsverket.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 8: Den 22 december 2021 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av
	investeringsplaner, 1:	Den	22 december	2021	beslutade	regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Fortifikationsverket.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av
	investeringsplaner, 2: Den 22 december 2021 beslutade					regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastig-
	heter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under
	2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid
	förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvars-
	anläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att
	det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har
	en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat
	möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem.
	Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och
	beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad.
	130. Rskr. 2021/22:120
	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
	Prop. 2021/21:1, bet. 2021/22:FiU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2022: Den
	22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, och 1:5 inom utgiftsområde 25
	respektive anslaget 1:5 inom utgiftsområde 25.
	Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) Bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden:	Den	22 december	2021	beslutade	regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:4 inom utgiftsområde

25.

262

131. Rskr. 2021/22:121

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret.

132. Rskr. 2021/22:122

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2021/22:1,bet. 2021/22: FiU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

133. Rskr. 2021/22:125

Statens budget för 2022

Prop. 2021/22:1, bet.2021/22:FiU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Skr. 2021/22:75 Finans- departementet

263

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

264

2.7Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:155

Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9

Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8), 2019/20:75 (U 5) och 2020/21:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäk- ringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). I budget- propositionen för 2022 behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde följande. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslers- ämbetet (U2016/01349). Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, göra en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen skulle också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Universitets- kanslersämbetet valde att genomföra uppdraget i form av två sinsemellan oberoende externa utvärderingar. Uppdraget redovisades till regeringen (Utbildningsdepartementet) i januari 2021. Båda utvärderingarna ger tydliga belägg för att det nationella kvalitetssäkringssystemet som helhet är kvalitetsdrivande och ändamålsenligt utformat, och att lärosäten och representanter för studenter och arbetsliv samt andra intressenter ser positivt på kvalitetssäkringssystemet så som det i dag är utformat. Tillkännagivandet får därmed anses slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, avsnitt 6.3.2). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitets- säkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som rege- ringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvali- tetssäkring av högre utbildning [skr. 2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet

(Utbildningsdepartementet) i oktober 2016 (U2016/01132,

U2016/01349). Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2015/16:169

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10), 2019/20:75 (U 6) och 2020/21:75 (U 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav

regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förut- sättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utred- ningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer dis- kussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekry- teras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbets- platsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbets- marknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbild- ningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsut- bildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

265

Skr. 2021/22:75	inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y,
Utbildnings-	rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för
departementet	2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är
	öppen. Regeringen har den 20 februari 2020 uppdragit åt Statens skolverk
	att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala
	lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt,
	föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag
	på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Skolverket redovisade uppdraget
	den 28 maj 2021 (U2021/02840). Av Skolverkets redovisning framgår att
	myndigheten anser att nuvarande form av lärlingsutbildningen i huvudsak
	bör behållas oförändrad, men Skolverket lämnar samtidigt förslag på
	åtgärder för att utveckla lärlingsutbildningen. Ärendet bereds i
	Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i
	budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	3. Rskr. 2015/16:228
	Skolväsendet
	Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet.
	2015/16:UbU14
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14),
	2018/19:75 (U 11),2019/20:75 (U 7) och 2020/21:75 (U 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det
	som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 §
	skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få
	förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid
	vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra
	traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016
	fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Modera-
	terna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen
	bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop.
	2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och
	andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen
	gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när pro-
	memorian Vissa skollagsfrågor – Del 2 (U2014/05176/S) remitterades
	2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det
	gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att
	låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som
	syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets
	kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare
	i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen
	för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag,
	oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skol-
	avslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara
	fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till
	bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir.
	2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir.
266	2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och
266

förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 lagrådsremissen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. I lagrådsremissen finns förslag om en definition av konfessionellt inslag som tydliggör att elever kan utöva både sin positiva och sin negativa religionsfrihet, såväl i skolor med offentlig huvudman som i fristående förskolor, skolor och fritidshem. Definitionen tydliggör också att förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844). Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklings- programmen fr.o.m. 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför borde tillföras för detta ändamål. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har dock ansett att ytterligare insatser behövs på området och att tillkännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21 s. 25, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

267

Skr. 2021/22:75	budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s.
Utbildnings-	93) att riksdagen inte anser tillkännagivandet slutbehandlat och att punkten
departementet	därför åter är öppen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i mars
	2019 överlämnat rapporten Nationell handlingsplan för digitalisering av
	skolväsendet till Utbildningsdepartementet (U2019/01776), om
	digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och
	likvärdighet i skolväsendet. Rapporten innehåller dels en kartläggning och
	analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen,
	dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter.
	Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya
	initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling
	är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning
	och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att
	rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rekto-
	rerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete.
	Sedan februari 2020 har Skolverket ett samlat ansvar (sektorsansvar) inom
	ramen för sitt verksamhetsområde när det gäller de statliga insatserna för
	att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och
	likvärdighet. Detta innefattar att vara samlande, stödjande och pådrivande
	i förhållande till övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter
	(18 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk).
	Från och med februari 2020 ska Skolverket enligt sin instruktion även
	svara för nationellt prioriterade fortbildnings-, kompetensutvecklings- och
	stödinsatser inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram (7 §).
	Sammantaget ger det Skolverket möjlighet att utifrån identifierade behov
	ta fram relevanta stödinsatser gällande bl.a. digitaliseringens möjligheter
	för huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och annan personal i
	skolväsendet. Från och med 2021 gäller dessutom ett nytt måldokument
	för Rektorsprogrammet som Skolverket fattat beslut om. I kursen
	Styrning, organisering och kvalitet ingår nu att rektorn efter utbildningen
	bl.a. ska kunna identifiera verksamhetens behov av digitalisering utifrån
	pedagogiska, administrativa och tekniska perspektiv. Under 2020 och
	2021 har delar av skolväsendet med anledning av covid-19-pandemin
	behövt ställa om till digital undervisning. Skolverket har fått i uppdrag att
	bl.a. följa upp konsekvenserna av pandemin för utbildningen inom
	skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och utvärdera de åtgärder
	som har vidtagits på området med anledning av pandemin (U2020/06613).
	I uppdraget ingår även att göra en analys samt identifiera behov av, och
	föreslå, fortsatta åtgärder. Uppdraget delredovisades den 21 maj och den
	17 december 2021. Uppdraget ska även delredovisas den 3 juni 2022 och
	den 16 december 2022. Vidare har Skolverket fått i uppdrag att främja
	digitaliseringen inom skolväsendet och att underlätta för skolor och
	huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och
	administration. I detta ingår att genomföra insatser för att höja lärarnas
	kompetens inom distans- och fjärrundervisning. Uppdraget ska redovisas
	årligen senast den sista februari (U2020/06613). Av den redovisning som
	Skolverket lämnade i februari 2021 framgår att myndigheten planerade att
	under 2021 bl.a. främja forum för samverkan mellan lärosäten som ett stöd
	i deras arbete med att säkerställa att skolväsendet får nyutbildade lärare
	med adekvat digital kompetens. Vidare avsåg myndigheten att följa upp
268	redan genomförda insatser för skolväsendets digitalisering och fortsätta att

arbeta med forskningsspridning inom ämnesområdet digitalisering. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.5.1 s. 86) gjort bedömningen att det arbete som redovisats ovan är det mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagen har inte haft några synpunkter på regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 sep- tember 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvi- sa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propo- sitionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har han- terats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2022 (U2021/03958). Införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd har försenats med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Skolverket bedömer nu att digitala nationella prov och bedömningsstöd kan införas successivt fr.o.m. vårterminen 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 30.

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

269

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

270

Riksmötet 2016/17

4. Rskr. 2016/17:208

Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt kon- kurrenskraft

Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20),2018/19:75 (U 12), 2019/20:75 (U8) och 2020/21:75 (U 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar konti- nuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensione- ringsfrågor. Syftet med uppdraget var att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen har därefter vidtagit ett flertal åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisa- tioner, bl.a. beslutat om ett uppdrag till Vinnova om att ta fram korta specialistkurser som ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. Regeringen har också tillskjutit medel för korta kurser för att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält. Vidare har frågan ingått i Styr- och resursutredningens uppdrag (dir. 2017:46). Mot bakgrund av de underlag som Styr- och resursutredningen och Universitetskanslersämbetet har lämnat beslutade regeringen den 17 december 2020 propositionen Forskning, frihet, framtid

–kunskap och innovation för Sverige (prop. 2019/20:60). I propositionen föreslås en lagändring för att förtydliga högskolans ansvar för samverkan. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, avsnitt 6.3.2) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utbildningarnas arbetslivsanknytning. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 148 och 149). Punkten är slutbehandlad.

5. Rskr. 2016/17:250

Skolväsendet – grundläggande om utbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10) och 2020/21:75 (U 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska

vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovi- sade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhets- uppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8–11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Utredningens bedömning, som baseras på bestämmelser i läroplanerna som har ändrats efter det att riksdagen lämnat sitt tillkännagivande, är att det inte bör införas några bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad undervisning och utbildning. Detta eftersom utredningen bedömer att nuvarande bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är till- räckliga. Betänkandet har remissbehandlats under 2021. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut- skottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksda- gens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

271

Skr. 2021/22:75 arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till

Utbildnings- att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).

departementet Uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2021/03958). Införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd har försenats med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Skolverket bedömer nu att digitala nationella prov och bedömningsstöd kan införas successivt fr.o.m. vårterminen 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.

6. Rskr. 2016/17:251

Skolväsendet – lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11) och 2020/21:75 (U 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkes- vägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbild- nings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesväg- ledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

7.Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever

272

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13) och 2020/21:75 (U 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (U2020/00232). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707). Uppdraget redovisades den 16 december 2020. Den 17 februari 2022 beslutade regeringen om lagrådsremissen Skolans arbete med trygghet och studiero. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att all personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Vidare aviseras i lagrådsremissen regeringens avsikt att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

273

Skr. 2021/22:75	Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18.
Utbildnings-
departementet	8. Rskr. 2017/18:333
	Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
	Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27), 2019/20:75 (U 15) och
	2020/21:75 (U 12).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de
	stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och
	analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av
	skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspek-
	tionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med
	stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.).
	Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag
	att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur
	arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga
	författningsändringar (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38
	och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari
	2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven –
	aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med
	intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Betänkandet har
	remitterats. Regeringen beslutade den 17 februari 2022 lagrådsremissen
	Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd och lagrådsremissen
	Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell
	funktionsnedsättning. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2018/19
	9. Rskr. 2018/19:44
	Behandling av personuppgifter för forskningsändamål
	Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16) och
	2020/21:75 (U 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutfö-
	rare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se
	över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som
	likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva
	forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet.
	2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att
	tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utred-
	ningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till
	EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av
	denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom
	Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019
274	(SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens avsikt är
274

att den fråga som tillkännagivandet avser ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2018/19:67

Höständringsbudget för 2018

Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37), 2019/20:75 (U 18), och 2020/21:75 (U 15).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2018/19:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19) och 2020/21:75 (U 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

d)Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet har remitterats till hösten 2021 och de omfattande förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

12.Rskr. 2018/19:171

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

275

Skr. 2021/22:75 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21) och 2020/21:75 (U 17).

Utbildnings- Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att återkomma i frågan under 2021. Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01). I kommittédirektiven (dir. 2021:23) anger regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 mars 2022. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 10 februari 2022 förlängdes utredningstiden till den 1 juni 2022 (dir. 2022:4). Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2018/19:194

Grundläggande om utbildning

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22) och 2020/21:75 (U 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2021. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2018/19:269

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25) och 2020/21:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli 2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrotts- gymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020.

276

Regeringens avsikt är att en lagrådsremiss ska beslutas senast våren 2023. Skr. 2021/22:75

Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Utbildnings- departementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

15. Rskr. 2019/20:65

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32) och 2020/21:75 (U 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning:

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. I vårändringsbudgeten för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) bemyndigades regeringen att under 2020–2022 besluta om en årlig medlemsavgift för detta ändamål om högst 900 000 kronor (se Fi 38). Punkten är slutbehandlad.

d)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.

e)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban

277

Skr. 2021/22:75 mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban

Utbildnings- Mobility) på högst 540 000 kronor, Den 5 december 2018 beslutade

departementet regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.

278

f)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskaps- rådet. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: d, e och f.

16.Rskr. 2019/20:349

Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr. 2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur

myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta	Skr. 2021/22:75
välavvägda val av studier. Redovisningen ska lämnas i myndighetens	Utbildnings-
årsredovisning för 2021. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i	departementet
budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

17. Rskr. 2020/21:14

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn

Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen avser att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

18. Rskr. 2020/21:141

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 37).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 16

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att

4.under 2021–2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst

279

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

280

1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar

Telescope (EST-ERIC) med		en årlig		medlemsavgift	på	högst
6 000 000 kronor och	European		Open	Screen Infrastructure		(EU-
OPENSCREEN-ERIC)	med	en	årlig	medlemsavgift	på	högst

2 000 000 kronor och att under 2021–2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS- ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2020/21:178

Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset: Ändringar i statens budget för 2021, b): Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet.

20. Rskr. 2020/21:196

Förskolan

Bet. 2020/21:UbU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska tillsätta en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2020/21:202

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset: Ändringar i statens budget för 2021, c) Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden och Vetenskaps- rådet.

22. Rskr. 2020/21:212

Möjlighet till betyg från årskurs 4

Prop. 2020/21:58, bet. 2020/21:UbU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 191).

23. Rskr. 2020/21:239

Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset

Bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad.

a)Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan och Centrala studiestöds- nämnden.

b)Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan.

24. Rskr. 2020/21:254

Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslaget i fråga om livslångt lärande och Internationali- sering: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 317).

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen

den lag riksdagen antagit (SFS 317).
25. Rskr. 2020/21:290
Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation	281
	281

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

282

Prop. 2020/21:141, bet. 2020721:KU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442 och 443).

26. Rskr. 2020/21:297

Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid Prop. 2020/21:136, bet. 2020/21:UbU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

27. Rskr. 2020/21:308

Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Prop. 2020/21:122, bet. 2020/21:UbU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 475 och 476).

28. Rskr. 2020/21:309

Vissa insatser för ökad lärarkompetens

Prop. 2020/21:152, bet. 2020/21:UbU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 452 och 453).

29. Rskr. 2020/21:393

Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet Skr. 2020/21:61, bet. 2020/21:UbU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juli 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

30. Rskr. 2020/21:418

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021, Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden.

Riksmötet 2021/22

31. Rskr. 2021/22:33

Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:UbU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om en samlad måluppfyllelseanalys vid utbyggnadsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnads- uppdragen (bet. 2021/22:UbU3 s. 20) och därmed bifallit motion 2021/22:1149 yrkande 1. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2021/22:52

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och nya och ändrade anslag: Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Centrala studiestödsnämnden och Vetenskapsrådet.

33. Rskr. 2021/22:76

Överlåtelse av förvaltningsuppgift till Internationella sjöfartsorganisationen att genom Världssjöfartsuniversitet utfärda examina

Prop. 2021/22:28, bet. 2021/22:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om överlåtelse av förvaltningsuppgift till Internationella Sjöfartsorganisationen: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1227).

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1227 och 1228).

34. Rskr. 2021/22:83

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2021/22:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17

a)Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag14:2 Bidrag till tolkutbildning.

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

283

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

284

35. Rskr. 2021/22:86

Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters FoU-verksamhet Skr. 2021/22:7, bet. 2021/22:UbU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

36. Rskr. 2021/22:108

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:

a)Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 och 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen.

b)Lagförslaget: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1282).

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

Riksdagen bemyndigar regeringen att:

1.under 2022–2024 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 800 000 kronor i Cancer Core Europé: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet.

2.under 2022 bilda ett holdingbolag knutet till Mälardalens universitet och för anslaget 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget på högst 1 500 000 kronor: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Mälardalens universitet där Mälardalens universitet bl.a. bemyndigas att under 2022 bilda ett holdingbolag knutet till universitetet och besluta om kapitaltillskott till bolaget.

3.under 2022 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

4.under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 900 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet.

5.under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på

högst 25 000 000 kronor: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet.

6.under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndig- heten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Universitets- och högskolerådet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 c) 1 och 3.

37.Rskr. 2021/22:118

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 15:

a)Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264 500 000 000 kronor: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Centrala studiestödsnämnden.

2.under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:6.

Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet

285

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

286

2.8Miljödepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:223

Sveriges hantering av utsläppsrätter

Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1) och 2020/21:75 (M 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyoto- protokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens be- myndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i en- lighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens för- slag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015.

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella kli- matinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll rege- ringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig- heten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn- digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoen- heterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimat- insatser.

Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016.

Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagande- perioden och har levererats till och med 2016 var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122)

Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto- protokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020.

Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energi- myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatin- satser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyoto- protokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.

Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regering- ens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143).

Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energi- myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimat- insatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019.

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

287

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

288

Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört.

Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas först efter slutlig av- räkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som bedöms ske 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

2. Rskr. 2014/15:182

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2) och 2020/21:75 (M 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltnings- delegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsor- ganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot.

I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand- lat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet an- ser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamåls- enligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.).

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förut- sättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet

ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet	Skr. 2021/22:75
Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78)	Miljö-
var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade	departementet
regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.
Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen
att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av
strandskyddet våren 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbe-
handlad.

Riksmötet 2015/16

3. Rskr. 2015/16:50

Militära frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9), 2017/18:75 (M 7), 2018/19:75 (M 6), 2019/20:75 (M 3) och 2020/21:75 (M 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och
skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att
Försvarsmaktens möjligheter	till	övning inte	allvarligt försvåras
(bet. 2015/16:FöU3 s. 10).
Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid
flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten
för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den
ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a.
innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för
departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet.
Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs
viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning
ur både rättslig och politisk synpunkt.
Det rör sig ofta om stora, omfattande och komplexa ärenden och ofta
med många klaganden att ta hänsyn till i beredningen av ärendena. Vidare
är det så att verksamheten i många fall ökas vilket även ställer krav på
noggranna och bitvis komplicerade överväganden i hanteringen av
ärendena. Regeringen har	efter	riksdagens	tillkännagivande den
17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015,
fyra ärenden under 2016, två ärenden under 2017 och ett under 2021 där
Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och
skjutfält.
För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare tre ärenden
som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkänna-
givande. Av dessa inkom ett under 2013, ett under 2014 och ett under
2015. Handläggning av ärendena pågår och ambitionen är att ärendena ska
kunna avgöras under året.
Regeringen tillsatte den 20 augusti 2020 utredningen En modern och
effektiv miljöprövning (dir. 2020:86, M 2020:06) med uppdraget att se
över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de				289

Skr. 2021/22:75	ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer
Miljö-	effektiv miljöprövning. Huvudsyftet är att underlätta för miljö- och
departementet	klimatförbättrande investeringar, men utredningens fokus på horisontella
	förändringar i miljöprövningen bedöms ha potential att åstadkomma
	snabbare och enklare prövningsprocesser för alla verksamheter som
	prövas enligt miljöbalken. Utredningen ska redovisas den 31 maj 2022.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	4. Rskr. 2015/16:103
	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
	Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10),
	2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4) och 2020/21:75
	(M 4).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det
	som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning
	för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1
	s. 11 f.).
	Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen
	arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt
	och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka
	insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vatten-
	vårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Rege-
	ringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt
	(Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att
	stärka det lokala åtgärdsarbetet.
	Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag
	att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status
	med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Upp-
	draget redovisades den 31 mars 2021.
	Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur över-
	gödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt
	åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta
	styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder.
	Utredningen	(M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt
	åtgärdsarbete	– att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den
	28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020

290

t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förvän- tar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen.

För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vatten- förekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021.

I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag	Skr. 2021/22:75
att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter	Miljö-
utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för	departementet
att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett inter-
nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den
30 juni 2021.
I lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet som rege-
ringen beslutade om den 10 november 2021 föreslås vidare att regeringen
ska få meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar
eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att
bl.a. minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Regeringen
har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser
att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet
våren 2022.
Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till
regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari 2021
t.o.m. den 23 maj 2021. Ärendet bereds.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
5. Rskr. 2016/17:116
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12),
2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6) och 2020/21:75 (M 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks-
dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det
som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14).
På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan
bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom
Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde-
ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den
18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04)
att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning.
Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett
klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår bered-
ningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpoli-
tiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa
kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning
av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot
riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkan-
de. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen
Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen.
Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog re-
geringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320).
Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen
(2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I sam-	291

Skr. 2021/22:75	band med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20
Miljö-	Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredo-
departementet	visning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen.
	Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen
	efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på kli-
	matområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivan-
	det kan anses vara slutbehandlat.
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1,
	utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riks-
	dagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20,
	bilaga 1) redovisar regeringen mer i detalj än tidigare klimatredovisningar
	bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet.
	Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen
	(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bland
	annat att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål
	som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den
	1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för
	2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för fram-
	tida redovisningar av effekterna av regeringens politik.
	Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Natur-
	vårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporte-
	ringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utveck-
	lats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder,
	analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter
	samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det
	klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås.
	Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur-
	vårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur
	klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda
	myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten
	med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt
	hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimat-
	målen nås.
	Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur-
	vårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I upp-
	draget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i
	regeringens budgetproposition för 2021. Uppdraget redovisades i mars
	2021.
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 74)
	konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i
	klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Natur-
	vårdsverkets ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknas ökas
	med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafik-
	verket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också
	ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar.
	I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag
	att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta
	fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimat-
	effekter av styrmedel och åtgärder.
	Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsätt-
292	ningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik.

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen anser dock inte att detta tillkännagivande är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110). Rege- ringen bereder ärendet vidare.

I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att min- ska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fort- satt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet.

Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Upp- draget redovisades den 31 mars 2021.

Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur över- gödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare.

I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett inter- nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021.

I lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet som rege- ringen beslutade om den 10 november 2021 föreslås vidare att regeringen ska få meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att bl.a. minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Regeringen

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

293

Skr. 2021/22:75	har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser
Miljö-	att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet
departementet	våren 2022.
	Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till rege-
	ringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den
	23 maj 2021. Ärendet bereds.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	6. Rskr. 2016/17:153
	Giftfri vardag
	Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet.
	2016/17:MJU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12),
	2019/20:75 (M 7) och 2020/21:75 (M 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
	anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7
	s. 32).
	Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri
	vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att
	minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som
	omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans
	med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av PFAS under Reach.
	Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400
	ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikalie-
	myndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning
	av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut
	2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalie-
	inspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning
	för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regerings-
	kansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av
	grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det
	finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i
	praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en
	bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA
	som beskrivs ovan.
	Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmän-
	heten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både
	för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021
	om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel
	(SFS 229). Ändringen innebär ett förbud mot användning av växtskydds-
	medel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började
	att gälla den 1 oktober 2021.
	Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett
	arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinations-
	effekter från exponering för olika kemiska ämnen.
	Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria
294	”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genom-
294

fördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet.

Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Rege- ringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett rege- ringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en del- rapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på om- rådet. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen tillsatte därför en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombi- nationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio med- lemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS – ”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta för- slag till åtgärder. Strategin har överlämnats till kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsnings- förslag för hela PFAS-gruppen.

Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot använd- ning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemika- liemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS.

Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-för- ordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på kommissionens inledan- de konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som underlag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om bedöm- ningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedömningsfaktor

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

295

Skr. 2021/22:75	för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter under utvär-
Miljö-	deringen av risker för människors hälsa och miljön.
departementet	I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen
	ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemi-
	kaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av
	bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europa-
	parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering,
	utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförord-
	ningen), samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsu-
	mentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar.
	Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och
	risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av
	PFAS har fortsatt.
	Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen
	ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-
	reglerna. Regeringen avser återkomma med en redovisning av insatserna i
	budgetpropositionen för 2023 varefter tillkännagivandet bedöms kunna
	slutbehandlas.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2016/17:180
	Naturvård och områdesskydd
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13),
	2019/20:75 (M 8) och 2020/21:75 (M 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om
	reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.).
	Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
	drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att ut-
	redaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
	att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som
	tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
	befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
	att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
	Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för-
	utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
	besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
	dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
	obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
	starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
	ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till-
	gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var
	ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade
	regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.
	Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen
	att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av
296

strandskyddet våren 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2016/17:289

Övergripande miljöfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), 2019/20:75 (M 9) och 2020/21:75 (M 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt M 13 och M 18.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur- vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövnings- utredningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förturs- förfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthus- gaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verk- ningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20, s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog rege- ringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).

Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljö- balken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling.

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

297

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

298

Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Dom- stolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovis- ningarna analyseras nu av Regeringskansliet.

Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi- tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- domstolarna (prop. 2020/21:104 , bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings- reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.

I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning.

Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

9. Rskr. 2017/18:20

Miljöbedömningar

Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10) och 2020/21:75 (M 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksam- heter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåver- kan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.).

Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårds- verket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Natur- vårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB- direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvar har sammanställts. Europeiska kommissionen lämnade hösten 2019 en formell underrättelse till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet innehållande bland annat kritik avseende kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller författningsförslag som syftar

till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelse- ärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remissinstanser och arbetet med att omhänderta remissvaren pågår. De förordningsändringar som Naturvårdsverket föreslog i sin redovisning från 2017 kommer att hanteras samlat med detta arbete. Enligt den nuvarande planeringen kommer en ytterligare departementspromemoria med förslag till författningsändringar att remitteras under 2022. Tillkännagivandet kommer att behandlas inom ramen för dessa ärenden. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.).

Regeringen gav i regleringsbrev för Naturvårdsverket för 2021 Natur- vårdsverket i uppdrag att utvärdera de ändringar i miljöbalken avseende miljöbedömningar som infördes den 1 januari 2018.

Naturvårdsverket lämnade sin redovisning den 11 juni 2021. Natur- vårdsverket har undersökt hur myndigheter och verksamhetsutövare uppfattar och tillämpar det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket har också redovisat hur myndigheterna har väglett kring det nya miljöbedömningsregelverket och hur länsstyrelserna har verkat för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Naturvårdsverket har bl.a. redovisat att det fortfarande råder oklarheter kring omfattningen och utformningen av en liten miljökonsekvens- beskrivning. Naturvårdsverket redogör också för att omfattande vägled- ningsinsatser från myndigheterna har gjorts men att osäkerheter fortfarande finns framförallt vad gäller krav på underlag för prövningar, även om kvaliteten på underlaget upplevs ha höjts. Med anledning av Naturvårdsverkets slutsatser har regeringen i regleringsbrev avseende Naturvårdsverket och länsstyrelserna för 2022 uppdragit åt Naturvårds- verket och länsstyrelserna att i samråd med Domstolsverket genomföra en förstudie som syftar till att se över förutsättningar för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022 och syftar till att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och öka effektiviteten i prövningen. Kunskapen om och förut- sägbarheten avseende processens olika steg behöver öka för att sökande ska ge in mer kompletta underlag och ansökningshandlingar.

Punkten är slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:115

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18), 2019/20:75 (M 11) och 2020/21:75 (M 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

299

Skr. 2021/22:75	97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärva-
Miljö-	de Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller
departementet	Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands
	genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras
	genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran.
	Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig-
	heten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade
	Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn-
	digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Rege-
	ringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
	utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
	2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för
	internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Re-
	geringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att ge-
	nomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under
	den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Energi-
	myndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört.
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
	utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
	2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
	(bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).
	Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att
	Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom
	att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto-
	protokollet för att minska utsläppsutrymmet.
	Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energi-
	myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under
	Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimat-
	insatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under
	den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.
	Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att
	annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
	andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var
	genomfört.
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1
	utg.omr. 20, s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
	2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
	förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den
	25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de
	utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom
	Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de
	utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra
	åtagandeperiod och har levererats under 2019.
	Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att
	annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
300	andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört.

Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats.

Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2017/18:171

Vattenvård

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19), 2019/20:75 (M 12) och 2020/21:75 (M 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för re- geringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.).

Regeringen planerar för närvarande ingen utredning i frågan. Natur- vårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20

s.136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018– 2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Natur- vårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avlopps- vatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) be- fogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsätt- ningar och upp till vissa nivåer.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. I budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 102) föreslog regeringen att satsningen på avancerad vattenrening förstärks med 75 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. Riksdagen besluta- de enligt regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 97) redo- visade regeringen sin bedömning att det behövs ytterligare insatser för avancerad rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara förore- ningar från avloppsvatten. Regeringen föreslog därför i propositionen att anslaget ökas med 75 miljoner kronor år 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp för samma ändamål.

Regeringen avser att redovisa resultatet av satsningarna till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 varefter tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas.

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

301

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

302

Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:174

Biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13) och M2020/21:75 (M 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårds- organisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fort- sätter inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:217

Övergripande miljöfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23), 2019/20:75 (M 15) och 2020/21:75 (M 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndspro- cesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt M 8 och M 18.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.

domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 31 maj 2022.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog rege- ringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).

Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi- tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings- reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.

Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.

Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2017/18:257

Avfall och kretslopp

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27), 2019/20:75 (M 16) och 2020/21:75 (M 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produkt- grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.).

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

303

Skr. 2021/22:75	Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att
Miljö-	främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell
departementet	avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På
	avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbal-
	ken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under
	en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen
	av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns
	förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga
	initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom
	BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska natio-
	nella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering
	av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat
	område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta.
	I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra
	till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv
	på avfallsområdet: ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirek-
	tivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar
	(2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produk-
	ter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG).
	Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven.
	Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och
	föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut.
	Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhänder-
	tagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som
	riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering,
	återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet
	finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har
	att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet
	remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776 och
	M2019/02091) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på
	avfallsområdet. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020.
	Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för
	att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Betänkandet Pro-
	ducentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2020:72)
	har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. EU-kommissionen har
	aviserat att ett förslag på produktpolicyramverk och en strategi för hållbara
	textilier ska beslutas under 2022. Hur förslagen om ett producentansvar
	för textil ska hanteras vidare påverkas även av dessa kommande initiativ
	på EU-nivå.
	Regeringen beslutade den 23 juli 2020 att tillsätta en utredning om verk-
	samheters kommunala avfall (dir. 2020:78). Betänkandet Äga avfall – en
	del av den cirkulära ekonomin (SOU 2021:24) har remitterats och bereds
	nu i Regeringskansliet.
	Regeringen beslutade den 20 maj 2021 propositionen Producentansvar
	och straffansvar för nedskräpning (prop. 2020/21:198). Förslaget innebar
	att bemyndigandet i miljöbalken om producentansvar ändras så att före-
	skrifter får meddelas för att införa system för utökat producentansvar för
	avfallshantering av engångsplastprodukter i samband med genomförandet
	av EU:s engångsplastdirektiv. Riksdagen beslutade enligt regeringens
	förslag (bet. 2021/22:MJU4, rskr. 2021/22:3). Regeringen beslutade sedan
304	den 3 november 2021 om att införa producentansvar för vissa tobaksvaror

och filter (SFS 998), ballonger (SFS 999), våtservetter (SFS 1000) samt	Skr. 2021/22:75
fiskeredskap (SFS 1001). Förordningarna om producentansvar för vissa	Miljö-
tobaksvaror och filter, ballonger och våtservetter trädde med vissa	departementet
undantag i kraft den 1 januari 2022. Förordningen om producentansvar för
fiskeredskap träder i vissa delar i kraft den 1 januari 2023 och i övriga
delar den 1 januari 2024. Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas
under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
15. Rskr. 2017/18:359
En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder
Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och
2017/18, bet. 2017/18:NU19
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17) och
2020/21:75 (M 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett
reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.).
Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att
utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som
tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för-
utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till-
gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var
ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade
regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.
Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen
att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av
strandskyddet våren 2022. Ärendet bereds vidare.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2018/19
16. Rskr. 2018/19:172
Naturvård och biologisk mångfald
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21) och 2020/21:75 (M 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	305

Skr. 2021/22:75	Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har till-
Miljö-	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lag-
departementet	stiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9
	s. 20 f.).
	En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på
	interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att
	eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör
	insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från
	Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april
	2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om
	EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. Kommis-
	sionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska
	utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status
	under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020.
	Europeiska kommissionens studie om nya genomiska tekniker publi-
	cerades den 29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och
	det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832)
	från Betty Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bland annat
	att regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna
	lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen)
	behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av
	nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen
	och konstruktiva förslag från kommissionen.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	17. Rskr. 2018/19:202
	Vattenvård
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22) och 2020/21:75 (M 19).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva
	på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning,
	giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera sam-
	arbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13
	s. 41 f.).
	I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag
	att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter
	utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för
	att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett
	internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades
	den 30 juni 2021.
	Ospar kommissionsmöte beslutade den 30 september 2021 om en revi-
	derad miljöstrategi för Nordostatlanten. Beslutet bekräftades av Ospar
	ministermöte den 1 oktober 2021. Regeringen har varit aktiv i att driva på
	en ambitiös strategi som bl.a. innehåller tydliga reduktionskrav för marint
	skräp. Vid Helcoms ministermöte i oktober 2021 antogs en uppdaterad
	aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan 2021. Aktionsplanen
306	innehåller närmare 200 åtgärder som bland annat rör farliga ämnen,
306

övergödning, biodiversitet och havsbaserade aktiviteter. Sverige har varit drivande inom flera områden i arbetet med att ta fram aktionsplanen.

Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Beredning pågår.

Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2018/19:275

Miljömålen – med sikte på framtiden

Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26) och 2020/21:75 (M 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt M 8 och M 13.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövnings- utredningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren får i uppdrag att även utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 31 maj 2022.

Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljö-

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

307

Skr. 2021/22:75	balken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova
Miljö-	ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling.
departementet	Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Dom-
	stolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller
	flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar
	enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovis-
	ningarna analyseras nu av Regeringskansliet.
	Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi-
	tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö-
	domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312)
	utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings-
	reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens
	sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets
	eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare
	resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.
	I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande,
	sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser.
	Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning.
	Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av
	ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.
	Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

19. Rskr. 2019/20:221

Energipolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med
	att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna
	den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 38 f.).
	Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna
	miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan
	om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett sam-
	ordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell
	effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myn-
	digheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska
	bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas samman-
	tagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel
	ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring
	i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2020:664).
	Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en an-
	sökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndig-
	heten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess, samt
	den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning,
308	genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövnings-

grupper, samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts	Skr. 2021/22:75
in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till	Miljö-
förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och	departementet
vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och
Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den
nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att
redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudav-
rinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i
arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget
redovisades den 14 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten
i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning
om dammar. Enligt uppdraget skulle Havs- och vattenmyndigheten med
stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt
kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vatten-
kraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och
biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för
erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte
skulle finnas. Uppdraget redovisades den 30 september 2021. Den 17 juni
2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag, genom
ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om
bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens
övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten
som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjlig-
heterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om
undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas
fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021.
Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

20. Rskr. 2020/21:83

Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar

Skr. 2020/21:170, bet. 2020/21:MJU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 f.).

I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, dnr M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2020/21:143

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1

309

Skr. 2021/22:75 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 33).

Miljö-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

Punkt 2 om Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördel- ningsbeslut för 2019: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser att genomföra bort- tagningen under 2022 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörande- process. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats under

2019 genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser, som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019.

Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget var genomfört. Punkten är slutbehandlad.

22. Rskr. 2020/21:154

Sveriges genomförande av Agenda 2030

Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.).

Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med en skrivelse i enlighet med riksdagens tillkännagivande om det samlade nationella genomförandet av Agenda 2030. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2020/21:258

Hanteringen av använt kärnbränsle

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FöU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Hantering av använt kärnbränsle*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hanteringen av använt kärnbränsle (bet. 2020/21:FöU10 s. 5 f.).

310

Svensk kärnbränslehantering AB:s ansökningar om tillstånd till ett	Skr. 2021/22:75
sammanhållet system för slutförvar av använt kärnbränsle har beretts i	Miljö-
Regeringskansliet.	departementet
Den 26 augusti 2021 fattade regeringen delbeslut i ärendena enligt
miljöbalken respektive lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(M2018/00217 och M2018/00221). Genom besluten tillåter regeringen
fortsatt och utökad verksamhet vid centralt mellanlager för använt
kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Den 27 januari 2022 fattade regeringen
slutliga beslut i ärendena med innebörden att regeringen tillåter slut-
förvaret för använt kärnbränsle och den inkapslingsanläggning som
behövs för att hantera det använda kärnbränslet. Punkten är slutbehandlad.
24. Rskr. 2020/21:268
Hushållningen med mark- och vattenområden
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar
till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 51 f.).
Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen
att den avser att avlämna en proposition om Vägar till hållbara vatten-
tjänster våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
25. Rskr. 2021/22:2
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten
Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s
ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33 f.).
I fråga om prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 beslutade
regeringen den 16 december 2021 att regeringen avser att pröva de förslag
till åtgärdsprogram för vatten som ska gälla för perioden 2021–2027.
I fråga om undantag och miljöanpassningar gav regeringen den 17 juni
2021 Havs- och vattenmyndigheten, genom ändring i regleringsbrevet för
budgetåret 2021, i uppdrag att inom ramen för nationella planen för
omprövning av vattenkraften, utarbeta vägledning om bedömning av
ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning
till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt
modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att för-
klara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt
vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Upp-
draget redovisades den 15 december 2021.
I fråga om platsspecifika bedömningar har vattenmyndigheternas för-
slag till miljökvalitetsnormer varit på samråd. Vattenmyndigheterna har
gjort både samhällsekonomisk konsekvensanalys, vilken har varit på sam-	311
	311

Skr. 2021/22:75 råd, och konsekvensutredning vid regelgivning (enligt SFS 2007:1244) som

Miljö-godkänts av Regelrådet. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

26. Rskr. 2021/22:3

Producentansvar och straffansvar för nedskräpning

Prop. 2020/21:198, bet. 2021/22:MJU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 september 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 881).

27. Rskr. 2021/22:4

Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Prop. 2021/22:15, bet. 2021/22:MJU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 875 och 876).

28. Rskr. 2021/22:53

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 25 november 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Klimatbonus (anslag 1:8). Den 9 december 2021 och den 10 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2021/22:60

Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 49 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

30. Rskr. 2021/22:80

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

312

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18

a)Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens geotekniska institut.

Punkten är slutbehandlad.

31.Rskr. 2021/22:84

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17

a)Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket.

Punkten är slutbehandlad.

32.Rskr. 2021/22:95

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 6

a)Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten.

Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten.

Punkten är slutbehandlad.

33.Rskr. 2021/22:110

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga in- satserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 f.).

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen anser dock inte att tillkännagivandet är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga

Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet

313

Skr. 2021/22:75	insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som
Miljö-	inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen
departementet	bereder ärendet vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20
	a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och samhällsbyggande, Kemikalieinspektionen, Statens
	geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
	Klimatbonus (anslag 1:8), Insatser för internationella klimatinvesteringar
	(anslag 1:12), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19),
	Driftstöd för bio-CCS (anslag 1:21) samt Kompetenslyft för klimat-
	omställningen (anslag 1:22). Den 22 december 2021 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Havs- och vattenmyndig-
	heten samt Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad.
	b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens
	geotekniska institut, Insatser för internationella klimatinvesteringar
	(anslag 1:12), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19)
	samt Driftstöd för bio-CCS (anslag 1:21). Den 22 december 2021
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Havs-
	och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad.
	c) Godkännande av en investeringsplan: Regeringen avser att i vår-
	ändringsbudget för 2022 återkomma till riksdagen med förslag till justerad
	investeringsplan. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsför-
	delningsbeslut för 2020: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för
	2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 78) att de utsläppsenheter under EU:s
	ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte
	behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas
	bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.
	2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen avser att genomföra bort-
	tagningen under 2023 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörande-
	process. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3.

314

2.9	Näringsdepartementet	Skr. 2021/22:75
		Närings-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 1999/2000

1. Rskr. 1999/2000:253

Jaktens villkor

Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75

(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75 (N 1) och 2020/21:75 (N 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jakt- frågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsak- ligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkänna- givande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, N 5) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 10).

Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. I bud- getproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2007/08

2. Rskr. 2007/08:24

Tilläggsbudget 2 för 2007

Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2) och 2020/21:75 (N 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

315

Skr. 2021/22:75
Närings-	Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt
departementet	rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero)
	om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila
	flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussam-
	arbetet.
	Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla
	med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om
	delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet
	Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant
	förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska
	kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd.
	Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars
	2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero
	gällande Trent XWB.
	Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011
	åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå för-
	slag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utveck-
	lingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men
	Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan.
	Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälds-
	kontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att
	lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin
	avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens
	ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse
	den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje
	med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälds-
	kontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstäm-
	melse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade
	den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6
	miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012
	i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN).
	I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa
	avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den
	25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring
	av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN
	kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN
	skriftligen denna hemställan. Fortsatta diskussioner förs med det berörda
	företaget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2009/10
	3. Rskr. 2009/10:162
	Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m.
	Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20),
	2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75
	(N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5),
	2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3) och 2020/21:75 (N 3).
316	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
316

Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastig- heterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktie- bolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bil- provning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2021 har inga ytterligare händelser skett. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2009/10:220

Nyemission i SAS AB (publ)

Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4) och 2020/21:75 (N 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljo- ner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägar- andel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

317

Skr. 2021/22:75	hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket mot-
Närings-	svarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens
departementet	ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se
	även N 10, rskr. 2015/16:90 och N 34, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds
	vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2010/11
	5. Rskr. 2010/11:49
	Älgförvaltningen
	Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3),
	2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8),
	2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75 (N 5)
	och 2020/21:75 (N 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet.
	2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en
	särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen
	(dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv
	till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att
	utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört
	har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet.
	2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakt-
	rätten.
	Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har
	avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten
	angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-
	des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18).
	Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir.
	2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. Av
	direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kollide-
	rande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendoms-
	skyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlag-
	stiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intresse-
	motsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt.
	Uppdraget ska redovisas senast i maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	6. Rskr. 2010/11:132
	Utgiftsområde 24 Näringsliv
	Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14),
	2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75
	(N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9), 2018/19:75 (N 8),
	2019/20:75 (N 6) och 2020/21:75 (N 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
318

Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller	Skr. 2021/22:75
g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret att	Närings-
ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter	departementet
om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska
investeringsbanken (EIB). Riksgäldskontoret slutförde förhandlingarna
och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den
13 december 2012 hade Riksgäldskontoret ställt ut garantier för låne-
trancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade
Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälds-
kontoret som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande.
Saab Automobile AB (Saab) och Riksgäldskontoret tecknade i februari
2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner
euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats.
Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning
av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för
att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011
beslutade regeringen även att Riksgäldskontoret under vissa förutsätt-
ningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab
Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekon-
struktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december
2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den
22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgäldskontoret att
vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen.
Riksgäldskontoret infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av
EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över
2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på
konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant
erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools)
och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av
konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inklude-
rade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälds-
kontoret en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet.
Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgäldskontoret att överföra
aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde
den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riks-
gäldskontoret bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i
konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad, men konkurs-
förvaltarna har den 21 december 2021 kommit in med ett utdelningsförslag
till Vänersborgs tingsrätt. Förvaltarna har också upprättat förvaltnings-
redogörelse och slutredovisning. Riksgäldskontoret fortsätter bevak-
ningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdeparte-
mentet) fortsätter, se vidare Fi 4. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte
slutbehandlad.
Riksmötet 2011/12
7. Rskr. 2011/12:261
Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål
Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21
	319

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

320

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8) och 2020/21:75 (N 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012–2015), initiativ till en under- sökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kom- missionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avliv- ningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU- kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att för- länga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djur- skyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av djurskyddslagstiftningen, inklusive lag- stiftningen om slakt, till slutet av 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

8. Rskr. 2012/13:103

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9) och 2020/21:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen be- myndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats

försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den	Skr. 2021/22:75
22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del	Närings-
som avser ABO är därmed slutbehandlad. Ärendet bereds vidare. Punkten	departementet
är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
9. Rskr. 2014/15:154
Jakt och viltvård
Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38),
2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13) och
2020/21:75 (N 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda
vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att
regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlags-
utredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den
s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan
odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon,
förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårds-
områden och allmän regelförenkling.
Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen
har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen
av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr.
1999/2000:253 (N 1). Därmed är även denna del av punkt 1 tillgodosedd.
Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en
analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden.
Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades
under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovis-
ning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår
med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas
i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförord-
ningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt
ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Den
19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda
finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort.
Naturvårdsverket lämnade den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system
med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genom-
föras. Rapporten analyseras i Regeringskansliet.
Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar
av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den
6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som träder i kraft 1 juli 2021.
Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv
under perioden 16 augusti–31 januari. I och med denna åtgärd är den delen
av punkt 1 tillgodosedd.
Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna
att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur
möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017	321

Skr. 2021/22:75	lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjlig-
Närings-	göra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analy-
departementet	seras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på all-
	mänt vatten. Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon remitte-
	rades hösten 2018 och analyseras inom Regeringskansliet.
	Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möj-
	lighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag
	gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i upp-
	drag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en veten-
	skaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt
	på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redo-
	visades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april
	2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars
	2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och
	vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig ut-
	värdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att
	licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport
	den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs
	även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021
	beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för
	Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på
	knubbsäl. Därmed är även denna del av punkt 1 tillgodosedd. I och med
	denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med
	ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.).
	Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt
	och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet
	har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell
	ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har
	varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels
	den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Natur-
	vårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk vilt-
	förvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående
	utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag
	att främja landets viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den 1
	januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning,
	trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur vilt-
	vårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir
	Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och
	besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa
	bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin genomfördes i
	december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen arbetar Naturvårds-
	verket för närvarande med en reviderad strategi för svensk viltförvaltning.
	Arbetet sker i dialog med berörda organisationer och myndigheter.
	Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
322

Riksmötet 2015/16

10. Rskr. 2015/16:90

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14) och 2020/21:75 (N 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stam- aktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskost- naderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försälj- ningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 4, rskr. 2009/10:220 och N 34, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2015/16:227

Jakt och viltvård

Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17) och 2020/21:75 (N 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakt- rätten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling.

Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 9). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

323

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

324

Riksmötet 2016/17

12. Rskr. 2016/17:26

Vildsvin och viltskador

Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1, 2016/17:146 yrkandena 1 och 2, , bet. 2016/17:MJU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73), 2017/18:75 (N 50), 2018/19:75 (N 41), 2019/20:75 (N 19) och 2020/21:75 (N 14). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10). Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt. Flera organisationer, där- ibland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regeringskansliet har tagit initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägare- förbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskade- policy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägare- förbundets handlingsplan för vildsvin och nya riktlinjer om klövviltutfod- ring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Under 2020 tog Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fram promemorian Utfodring av vilt (N2020/02817). Promemorian inne- håller förslag till ändringar i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) som gör det möjligt att meddela förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Promemorian remitterades den 13 november 2020. Regeringen beslutade den 22 april 2021 propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183). Genom de i propositionen föreslagna lagändringarna är tillkännagivandet tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2016/17:333

Statligt ägda bolag i omvandling

Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22) och 2020/21:75 (N 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5–8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker.

När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller del- vis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastig- heten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den

30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riks- dagens bemyndigande.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5–8 och 14 samt 1 b 2.

14. Rskr. 2016/17:338

En livsmedelsstrategi för Sverige

Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1–6, 2016/17:3616 yrkande 1–5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1–6 och 49, 2016/17:3620 yrkande 1–6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54), 2019/20:75 (N 23) och 2020/21:75 (N 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete fram- över ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Upp- draget delredovisades den 14 februari 2018. Av rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen konstaterade dessutom i sina årsredo- visningar för 2017 och 2018 att myndigheten nu är nära sitt mål om en handläggning i balans. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden har varit under översyn. I översynen ingick bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jordbrukets diversifiering och kon- kurrenskraft samt på människors hälsa och miljön.

Uppdraget att inrätta ett sekretariat för Växtskyddsrådet delredovisades den 26 februari 2019. Regeringen gav dessutom i december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag att fortsatt leda Växtskyddsrådet.

Ansvariga myndigheter har tagit fram en handlingsplan för 2020–2025. Utvecklingsarbetet har resulterat i att Kemikalieinspektionens handlägg- ningstid för bedömning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter fortsätter att kortas. Under 2019 fattades i genomsnitt 95 procent av beslu- ten i växtskyddsmedelsärenden och 93 procent för biocidproduktärenden inom fastställda tidsfrister.

Under våren 2020 redovisade EU-kommissionen sin översyn av Euro- paparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

325

Skr. 2021/22:75	21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. I
Närings-	översynen ingick bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande, zon-
departementet	systemet och godkännandekriterierna. Regeringen informerade sommaren
	2020 riksdagen om kommissionens rapport i faktapromemorian Kommis-
	sionens utvärdering av EU:s förordning om växtskyddsmedel och EU:s
	förordning om bekämpningsmedelsrester (2019/20:FPM41). Rapporten
	innehöll inte några lagstiftningsförslag och inga av de aviserade
	förändringarna i sekundärrättsakterna bedöms påverka svenska regler.
	Regeringen ställde sig positiv till att kommissionen avser att stärka
	bestämmelserna om substitution och begränsa förekomsten av farliga
	tillsatsämnen i växtskyddsmedel. Regeringen välkomnade åtgärder för ett
	förbättrat genomförande av uteslutningskriterierna och förbättrad vägled-
	ning om nödgodkännanden. Under hösten 2020 antogs rådsslutsatser där
	Sverige fick gehör för flera av sina ståndpunkter. I rådsslutsatserna betonas
	behov av att hålla lagstadgade tidsfrister för godkännande av växtskydds-
	medel samt att ett ökat samarbete mellan länder skulle bidra till att stärka
	zonsystemet för ömsesidiga godkännanden. I budgetproposition för 2022
	(prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) behandlade regeringen
	tillkännagivandet mot bakgrund av lämnade redovisningar av åtgärder,
	och ansåg det slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och
	försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta
	för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om
	säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedels-
	kontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen
	(2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som
	komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU.
	Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om
	offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för för-
	säljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda
	möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel.
	Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera
	möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av
	vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av
	vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden
	med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Upp-
	draget redovisades i december 2019. Statens jordbruksverk utlyste via
	landsbygdsprogrammet 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska
	främja svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från
	natur till konsument. Projekten pågick 2018 och 2019 och omfattade bl.a.
	sådana marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. I april
	2020 beslutade regeringen om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedels-
	strategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor
	under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under
	2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 förstärkte regeringen vild-
	svinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 bl.a. för att
	subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa
	subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vild-
	svinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackredite-
326	rade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom bud-

getproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.8.2.) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022–2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i bud- getpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når mark- naden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incita- ment för jägare att skjuta fler vildsvin. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och till- kännagett detta för regeringen. Regeringen har redan före riksdagens till- kännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017 uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsu- menter att göra medvetna val. Livsmedelsverket slutredovisade uppdraget i februari 2020.

Regeringen gav i juli 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll. I juli 2019 gav regeringen Livsmedelsverket ett nytt uppdrag att utifrån den analys som rapporterades i december 2018 ta fram de underlag som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till Europeiska kommissionen om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Uppdraget förlängdes med anledning av pandemin redovisades i juni 2021. Regeringen gav vidare Livsmedels- verket i december 2019 i uppdrag att främja hållbar och hälsosam livs- medelskonsumtion i offentlig sektor, samt att arbeta vidare med utveck- lingen av konceptet Nyckelhålet, bl.a. genom informationsspridning om märkningen för att underlätta för alla konsumenter att göra hälsosamma val vid köp av livsmedel.

Kommissionen presenterade i maj 2020 sin strategi Från jord till bord, och vill med den bland annat främja hållbar livsmedelskonsumtion och underlätta övergången till hälsosamma och hållbara matvanor. För att ge konsumenterna möjlighet att göra välgrundade val av hälsosamma och hållbart producerade livsmedel avser kommissionen att föreslå en harmo- niserad och obligatorisk framsidesmärkning (4:e kvartalet 2022) och över- väger en utvidgning av bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärk- ning för vissa produkter (4:e kvartalet 2022). I oktober 2020 antogs råds- slutsatser om strategin Från jord till bord där medlemsstaterna välkomnade dels att kommissionen eftersträvar ett harmoniserat vetenskapsbaserat system för näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida med beaktande av befintliga nationella erfarenheter (såsom Nyckelhålet), dels att kommissionen eftersträvar förbättrad ursprungsmärkning för vissa produkter. Livsmedelverket redovisade i juni 2021 regeringsuppdraget om att ta fram de underlag som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till kommissionen om nationella bestämmelser om ursprungs- information för kött på restaurang och i storhushåll. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22: 1 ut- giftsområde 23 avsnitt 2.6.2) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

327

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

328

Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedels- produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkänna- gett detta för regeringen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.5.3) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jord- bruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främ- jande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021–2023 till Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 23 och 37.

Riksmötet 2017/18

15. Rskr. 2017/18:182

Fiskeripolitik

Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25) och 2020/21:75 (N 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som regle- rar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jord- bruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemin på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektors- specifika handlingsplaner, inkl. en specifik för vattenbrukssektorn.

I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utgiftsområde 23) ökas anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027.

Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har till- kännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18). I skr. 2020/21:75 och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) redovisade regeringen vidtagna åtgärder. Åtgärderna avser dels den kontinuerliga utvecklingen av EU:s regelverk för datainsamling, dels utvecklingen av fiskerikontrollen som en viktig del i uppföljning inom fiskeområdet. Inom EU pågår förhandlingar om en reviderad förordning för fiskerikontrollen. Det spårbarhetssystem för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter i syfte att kunna följa produkten från fångst till konsument och som krävs enligt nuvarande kontrollförordning började att gälla i Sverige den 1 januari 2019. Forskningsfartyget R/V Svea togs i drift 2019 och används för forskningsinsatser och för datainsamling avseende havsmiljön och fiskbestånd. Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har även redovisat ett uppdrag om förslag på hur fiskerikontrollen kan förstärkas. I och med denna redovisning ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2017/18:216

Skogspolitik

Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18, 2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27) och 2020/21:75 (N 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regeringsuppdrag om nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr. 2018/19:113, N 18. Regeringen fattade beslut om att avveckla den utökade nyckelbiotopsinventeringen 27 juni 2019. En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

329

Skr. 2021/22:75 nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november

Närings-2020 (SOU 2020:73). Den 10 november 2021 beslutade regeringen

departementet propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Se även rskr. 2018/19:113, N 18. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstift- ningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Den 11 juni 2020 beslutade regeringen tilläggs- direktiv genom vilket utredningstiden förlängdes till den 30 november 2020 (dir. 2020:63). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur inter- nationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen den 30 novem- ber 2020 (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020 tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen lämnade sitt betänkande den 10 juni 2021. Be- tänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) remitterades t.o.m. den 25 oktober 2021.

Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett såvitt avser inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk. Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:401

Ny djurskyddslag

Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU24

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31) och 2020/21:75 (N 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riks- dagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djur- förbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slutbehandlad.

330

Riksmötet 2018/19

18. Rskr. 2018/19:113

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 98), 2019/20:75 (N 32) och 2020/21:75 (N 21).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inven- teringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassifice- ringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och till- kännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr. 2017/18:216 punkt 1, N 18. En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna Stärkt äganderätt, flexibla skydds- former och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:131

Fiskeripolitik

Skr. 2018/19:131, mot. 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889, bet. 2018/19: MJU3

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 33) och 2020/21:75 (N 22). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om regelförenklingar för svenskt yrkesfiske inklusive det små- skaliga kustfisket*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ett fortsatt och intensifierat regelförenklingsarbete för svenskt yrkes- fiske som även inbegriper det småskaliga kustfisket och tillkännagett detta för regeringen. I skr. 2020/21:75 och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) redovisade regeringen vidtagna åtgärder. Utöver det har regeringen även i regleringsbrevet för 2020, med rapportering 31 maj 2021, gett Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utforma en gemensam strategi för fiskets framtid samt nya sektorsspecifika handlingsplaner. Strategin och planerna ska, med ett långsiktigt perspektiv, bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja i enlighet med bl.a. målen i propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104). Sverige agerar generellt i förhandlingar om olika förvaltningsåtgärder och tekniska regleringar, och särskilt i pågående förhandlingar om en revidering av EU:s fiskerikontrollförordning för förenkling av reglerna. I och med denna redovisning bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

331

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

332

20. Rskr. 2018/19:147

Skyddet av värdefull skog

Skr. 2018/19:25, bet.2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35) och 2020/21:75 (N 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 (reservation 27) om bioekonomistrategi och nationellt skogs- program*: Riksdagen har bifallit reservation 27 under punkt 20 (bet. 2018/19:MJU8 s. 75) att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimat- nytta. I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk hand- lingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Natur- vårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Rege- ringen har initierat en nära och fortlöpande dialog med de gröna näring- arna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi har regeringen 2021 hållit två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks-, och fiskerinäringen, forsk- ningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en nationell bioekonomistrategi. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:166

Näringspolitik

Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36) och 2020/21:75 (N 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.7) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implemente- ringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att

genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:168

Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB

Prop. 2018/19:40, mot. 2018/19:3026, 2018/19:3027, 2018/19:3028, 2018/19:3029, bet. 2018/19:NU9

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 37) och 2020/21:75 (N 25). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om återköpsprogram av aktier i Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB minskar aktiekapitalet med indragning av egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 41,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget, samt att därefter genom försäljning eller på annat sätt minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst nuvarande nivå, dvs. 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionerna. Riksdagen har även godkänt att regeringen avräknar de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Telia Company AB mot försäljningsintäkterna. Den 10 april 2019 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed till 38,4 procent. Den 17 oktober 2019 tillkännagav Telia Company AB att styrelsen beslutat att inte genomföra återköp av aktier för det tredje året i det treåriga återköpsprogrammet och att det pågående programmet skulle fortsätta till och med årsstämman 2020. Den 2 april 2020 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och är i nuläget 39,5 procent. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2021 beslutat att återkalla bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget (prop. 2020/21:99 utgiftsområde 24 bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens långsiktiga ägande i Telia Company AB*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia Company AB (bet. 2018/19:NU9 s. 11 f.). Försvarsmakten har genomfört en fördjupad analys av riskerna med en försäljning av svenska statens ägarandel i Telia Company AB. Analysen har inkommit till Försvars- departementet. I vårändringsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:99 utgifts- område 24 s. 89) återrapporterade regeringen att Försvarsmaktens slutsats var att statens ägarandel i Telia Company AB i vart fall inte bör minskas. Regeringen har inte funnit skäl att ifrågasätta Försvarsmaktens slutsats och

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

333

Skr. 2021/22:75	bedömer därmed att det inte bör vara aktuellt att minska statens ägande i
Närings-	Telia Company AB från den nuvarande nivån på 39,5 procent av aktierna
departementet	och rösterna i bolaget och ansåg att tillkännagivandet därmed var
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	23. Rskr. 2018/19:173
	Naturvård och biologisk mångfald
	Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425, 2018/19:2606 och
	2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 38) och 2020/21:75 (N 26).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26)
	och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen beslutade den 18 juli
	2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jakt-
	förordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vatten-
	myndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltnings-
	planen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna
	av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspek-
	tiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019.
	Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under
	2020 och i början av 2021 och den 26 mars 2021 fattades beslut om säljakt
	under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket redo-
	visade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021.
	Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I
	Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av
	gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen
	fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen
	(1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt
	licensjakt på gråsäl samt att införa möjligheten till licensjakt på knubbsäl.
	Regeringen avser återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	24. Rskr. 2018/19:188
	Djurskydd
	Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39) och 2020/21:75 (N 27).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förpröv-
	ning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas
	(rskr. 2018/19:188, bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.) och tillkännagett detta
	för regeringen. Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genom-
	föras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex.
	företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Analysen beräk-
	nas vara klar under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
334

25. Rskr. 2018/19:209

Mineralpolitik

Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40) och 2020/21:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvän- diga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

26. Rskr. 2019/20:179

Spelfrågor

Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58) och 2020/21:75 (Fi 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege- ringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i ett delbetänkande av Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen gjorde vidare bedömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Betänkandet har i denna del överlämnats från Finansdepartementet till Näringsdepartementet. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2019/20:183

Mineralpolitik

Mot. 2019/20:2677 yrkande 26, bet. 2019/20:NU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 32).

Skrivelsen är slutbehandlad.

335

Skr. 2021/22:75	Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för
Närings-	regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast i samband med
departementet	tidpunkten för avlämnandet av budgetpropositionen för 2021 ska redovisa
	för riksdagen vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av
	riksdagens tillkännagivande våren 2019 (rskr. 2018/19:209) om gruv- och
	mineralnäringens tillståndsprocesser (bet. 2019/20:NU11 s. 12). Rege-
	ringen redovisade i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgifts-
	område 24 s. 37) att regeringen den 20 augusti 2020 beslutade kommitté-
	direktiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet
	för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som
	krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. I bud-
	getpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.2)
	redovisades därutöver att regeringen den 11 mars 2021 beslutat
	kommittédirektiv till en särskild utredare för att se över prövnings-
	processer och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av
	innovationskritiska metaller och mineral, och att tillkännagivandet mot
	denna bakgrund bedömdes vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	28. Rskr. 2019/20:185
	Fiskeripolitik
	Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och
	23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytter-
	ligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skynd-
	samt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet.
	2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt
	Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten,
	analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som
	utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till föränd-
	ringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redo-
	visas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare
	förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående
	pandemins effekter på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens
	jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021
	redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även
	en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och
	fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inkl. en specifik
	för vattenbrukssektorn.
	I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege-
	ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av
	kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budget-
	propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella
	näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28
	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor
	2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027.
336

29. Rskr. 2019/20:222

Handelspolitik

Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjlig- heterna att i nuläget lyckas med detta som mycket små. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2019/20:236

Naturvård och biologisk mångfald

Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avser att följa utvecklingen och effekterna av länsstyrelsernas beslut. Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2019/20:287

Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföre- tagande genom digitalisering

Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förenklingsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16 s. 14). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt kon- kurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Riksdagen informerades om

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

337

Skr. 2021/22:75	hanteringen av tillkännagivandet i skrivelsen (skr. 2021/22:3 s. 23 f.).
Närings-	Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 3 om programmet Serverat*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet
	Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet.
	2019/20:NU16 s. 15). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt kon-
	kurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade
	regeringen nya mål för förenklingspolitiken. I skrivelsen anges att rege-
	ringen överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta kommu-
	nernas möjligheter att ansluta till Serverat. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla
	företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet.
	2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för
	företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva
	företag, där verksamt.se är en del. Genom budgetpropositionen för 2022
	(prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24) förstärktes finansieringen av
	verksamt.se med 15 miljoner kronor. Ett antal myndigheter omfattas av
	förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från
	företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft,
	tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen
	nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden
	om ett uppdrag rörande uppföljning av förordningen om digitalt
	inhämtande av uppgifter från företag. Regeringen avser återkomma till
	riksdagen i budgetpropositionen för 2023 med ytterligare redovisning.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya
	lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). I skrivelsen En fören-
	klingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga
	(skr. 2021/22:3 s. 30 f.) bedömde regeringen att riksdagens tillkänna-
	givande är slutbehandlat i den del det rör solnedgångsklausuler. Punkten
	är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–4.
	32. Rskr. 2019/20:288
	Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn
	Skr. 2019/20:76, bet. 2019/20:NU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 42).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om regeringens styrning av Konkurrensverket*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regeringens
	styrning av Konkurrensverket. Enligt tillkännagivandet ska regeringen
	säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att
	en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens
	rekommendationer uppnås. Regeringen bör också återrapportera vidtagna
	åtgärder och slutsatser till riksdagen (bet. 2019/20:NU17 s. 11).
	Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
338	utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.1) att de åtgärder som Konkurrensverket har
338

genomfört som ett resultat av Riksrevisionens granskning, bl.a. en tydligare ansvarsfördelning mellan enheter och en mer enhetlig dokumentation av utredningsprocessen, har skapat förutsättningar för en mer effektiv tillsynsverksamhet och att tillkännagivandet är slutbehandlat med de åtgärder som har vidtagits. Punkten är slutbehandlad.

33. Rskr. 2019/20:353

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av corona- viruset

Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020:

f)Den 17 juni 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Om utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stöd- åtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riks- dagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda närings- idkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen föreslog i propositionen Extra änd- ringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfatt- ning till följd av spridningen av covid-19 införs.

Stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen beslutade den 17 december 2020 regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022. En första delredovisning av uppdraget lämnades den 1 juni 2021, vilket har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). En andra delredovisning lämnades den 27 december 2021. Tillväxtanalys redovisar i denna bland annat att företagsstorlek i sig inte påverkar företags möjlighet att erhålla stöd men att det på branschnivå kan finnas vissa skillnader. Exempelvis tycks reglerna för stöd till kort- tidsarbete ha passat tillverkningsindustrin särskilt väl jämfört med andra branscher. En tredje delredovisning ska lämnas senast den 1 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

34.Rskr. 2019/20:364

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapital- insatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coro- naviruset

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

339

Skr. 2021/22:75	Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62
Närings-	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 46).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv:

e)om Arlandas framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Regeringskansliet har under 2021 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavs- utredaren redovisade sitt uppdrag i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Prome- morian remitterades i september 2021 med en remisstid till den 20 decem- ber 2021. Vidare har Regeringskansliet den 15 februari 2022 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

35. Rskr. 2020/21:71 BSÄ

Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 – ytter- ligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra mer- kostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kost- förmån i särskilda fall

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 50). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag:

Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:16 Omstrukturering och genomlys- ning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk. Den 3 december 2020 beslutade regeringen även om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket, Bolagsverket samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel och 1:5 Näringslivsutveckling inom utgifts- område 24 Näringsliv. Den 1 april 2021 beslutade regeringen om utbetal- ning av medel till RISE Research Institutes of Sweden AB, efter det att en ny ägaranvisning hade beslutas för bolaget den 3 mars 2021. Den nya ägar- anvisningen innebar i huvudsak att bolaget gavs i uppdrag att fullfölja sin ansökan om att bli, och sedan inom Sverige verka som, anmält organ enligt EU:s nya förordning om medicintekniska produkter. Punkten är slut- behandlad.

36.Rskr. 2020/21:82 Skyddsjakt på varg

340

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom viltskadeanslaget. När det gäller den del av tillkännagivandet som rör sekretessbestämmelser avser regeringen att inom kort ge ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram förslag på förändrade sekretessbestämmelser i samband med skyddsjakt och licensjakt. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2020/21:132

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 53). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om användning av det särskilda kontot under Samefonden Riksdagen har godkänt att det särskilda kontot under Samefonden som

nyttjas för betalning av del av arrendekostnad för renbete i Härjedalen får användas också för finansiering av utgifter enligt avtal som avser åretrunt- marker. Regeringen beslutade den 27 maj 2021 om användning av medel på det särskilda kontot i Samefonden i enlighet med det som riksdagen godkänt. Punkten är slutbehandlad.

38. Rskr. 2020/21:145BSÄ

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 54).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24:

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

1.Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 1 400 000 000 kronor till Green Cargo AB. Under 2021 fattade regeringen inget beslut om kapitaltillskott till bolaget. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slut- behandlad.

2.Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 överlåta statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO. Den 30 september 2021 beslutade regeringen om överlåtelse av statens aktier i

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

341

Skr. 2021/22:75	Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB Sbo samt bemyndigande
Närings-	att vidta åtgärder för att genomföra överlåtelsen. Punkten är slutbehandlad.
departementet	3. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 ställa ut kredit-
	garantier som uppgår till högst 10 000 000 000 kronor och som utifrån
	teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i
	Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimat-
	politiska ramverket. Regeringen beslutade den 3 juni 2021 om ett uppdrag
	till Riksgäldskontoret (Fi2021/02260) att ställa ut kreditgarantier för gröna
	investeringar i enlighet med förordningen (2011:211) om utlån och garan-
	tier och den nya förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för
	gröna investeringar som beslutades vid samma dag. Punkten är
	slutbehandlad.
	39. Rskr. 2020/21:164
	Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konse-
	kvenser
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om krisstöden för enskilda näringsidkare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	skyndsamt bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda
	näringsidkare (bet. 2020/21:FiU38 s. 6). Regeringen har beslutat om
	förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
	för augusti 2020–september 2021. Av förordningen framgår att omsätt-
	ningsstöd även kan beviljas till enskilda näringsidkare som har fått
	arbetslöshetsersättning. Vidare har det införts en möjlighet till alternativ
	jämförelseperiod för de enskilda näringsidkare som varit föräldralediga
	eller sjukskrivna under 2019. Åtgärderna redovisades i budget-
	propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget,
	finansplan m.m. avsnitt 6.7) och regeringen bedömde att tillkännagivandet
	är slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits. Punkten är
	slutbehandlad.
	40. Rskr. 2020/21:170
	Konkurrensverkets befogenheter
	Prop. 2020/21:51, bet. 2020/21:NU10
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	79–84).
	41. Rskr. 2020/21:171
	2020 års redogörelse för företag med statligt ägande
	Skr. 2019/20:140, bet. 2020/21:NU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om skrivelsen: Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att
	skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad.
342

Punkt 5 om företag med statligt ägande och vissa konkurrensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om företag med statligt ägande och vissa konkurrensfrågor (bet. 2020/21:NU4 s. 25). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.5) återrapporterade regeringen kring hanteringen av tillkännagivandet och bedömde sammanfattningsvis att gällande lag- stiftning, både i Sverige och på EU-nivå, i kombination med den kravställning som ingår i statens ägarpolicy utgör ett tillfredsställande ramverk för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag samt bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:173

Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap Skr. 2020/21:25, bet. 2020/21:NU12.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen: Den 4 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om ansvarsfördelningen mellan olika aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan de förvaltande myndigheterna, regionerna och strukturfondspartnerskapen till den förestående programperioden (bet. 2020/21:NU12 s. 9). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den omgående bör tillsätta en utredning i syfte att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap (bet. 2020/21:NU12 s. 11). Den 3 november 2021 beslutade regeringen kommittédirektiv En ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel (dir. 2021:109). I utredningens uppdrag ingår att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Regeringen beslutade den 27 januari 2022 att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

43. Rskr. 2020/21:179

Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021:

b)Den 4 februari 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:25 Researrangörslån inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 26 februari 2021 beslutade rege-

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

343

Skr. 2021/22:75	ringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:23
Närings-	Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den
departementet	18 mars 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021
	avseende anslag 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24
	Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
	c) Den 3 juni 2021 beslutade regeringen om förlängd tid för uppdraget
	till Riksgäldskontoret att förbereda och verkställa förlängning av ett
	statligt garantiprogram till företag. Punkten är slutbehandlad.
	44. Rskr. 2020/21:184
	Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning
	av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av
	coronaviruset
	Prop. 2020/21:83, bet. 2020/210:FiU42
	Skrivelsen är slutbehandlad.

Om extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021:

b)Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket och anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

45.Rskr. 2020/21:190

Undersökningstillstånd

Prop. 2020/21:67, bet. 2020/21:NU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 120).

46. Rskr. 2020/21:198

En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning

Prop. 2020/21:43, bet. 2020/21:MJU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 167–175).

47. Rskr. 2020/21:203

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43

Skrivelsen är slutbehandlad.

344

Skr. 2021/22:75

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på Närings- sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med departementet anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021:

c)Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket och anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

48.Rskr. 2020/21:209

Kompletterande bestämmelser med anledning av den nya EU-förord- ningen om spritdrycker och EU:s tillträde till Genèveakten

Prop. 2020/21:44, bet. 2020/21:MJU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 204 och 205).

49. Rskr. 2020/21:228

Mineralpolitik

Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de änd- ringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 31 maj 2022. Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommitté- direktiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2022. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.2). Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbdeömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningnen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

345

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

346

50. Rskr. 2020/21:230

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid kort- tidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av corona- viruset

Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021:

b)Den 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket samt anslagen 1:22 Stöd vid korttidsarbete och 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Närings- liv. Punkten är slutbehandlad.

51.Rskr. 2020/21:250

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021:

b)Den 27 maj 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:23 Stöd till enskilda närings- idkare och 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgifts- område 24 Näringsliv. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:28 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 12 augusti 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slut- behandlad.

52.Rskr. 2020/21:257

Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings- koncession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Utredaren ska

redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2022. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.2). Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2020/21:260

Skogspolitik

Motion 2020/21:729 yrkande 38 och 2020/21:3356 yrkande 22, bet. 2020/21:MJU15

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka (bet. 2021/22:MJU15 s. 70). Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har i regleringsbrev för budgetåret 2022 fått i uppdrag att sammanställa pågående svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Uppdraget ska genomföras i samverkan med berörda myndigheter och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

54. Rskr. 2020/21:322

Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Regeringen beslutade den 17 februari 2022 att skriva av ärendet.

55. Rskr. 2020/21:323

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel Prop. 2020/21:157, bet. 2020/21:MJU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livs- medel:

a): Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 552).

b): Regeringen beslutade den 16 december 2021 regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Livsmedelsverket. I regleringsbrevet anges att myndigheten får disponera avgifterna för berörd verksamhet. Punkten är slutbehandlad.

56. Rskr. 2020/21:337

Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 Skr. 2020/21:133, bet. 2020/21:NU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

347

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

348

Den 23 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

57. Rskr. 2020/21:364

Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livs- medelsprodukter

Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 579 och 580). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primär- producenter i jordbruks- och livsmedelskedjan. Med hänsyn till att den nya lagen trädde i kraft den 1 november 2021 har utvärderingsarbetet inte påbörjats. Punkten är inte slutbehandlad.

58. Rskr. 2020/21:382

Riksrevionens rapport om effektutvärdering av näringspolitiken Skr. 2020/21:178, bet. 2020/21:NU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

59. Rskr. 2020/21:410

Utfodring av vilt

Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 7 juli 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om utbetalningar från viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att bevilja Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag ur vilt- vårdsfonden för dess rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om bidrag till organisationer ur viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om jakt och renskötsel*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att komplettera kommittédirektiven för utredningen om en ny renskötsellagstiftning (bet. 2020/21:MJU22 s. 51). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14, 15 och 20.

60. Rskr. 2020/21:419

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021

Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare, 1:24 Omställningsstöd, 1:26 Stöd till handelsbolag och 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 15 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för bud- getåret 2021 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 november 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgifts- område 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 24 Näringsliv: Den 22 juli 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:25 Researrangörslån inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Kreditgarantier eller en låneram för SAS-koncernen: Regeringen gav den 15 juli 2021 Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut en låneram om högst 1,5 miljarder kronor. Den danska staten ställde ut en låneram på motsvarande belopp. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om krisstödet till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga (bet. 2020/21:FiU52 s. 23). Regeringen beslutade den 1 juli 2021 om ändring i förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–juni 2021 och den 3 november 2021 om ändring i förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–september 2021 (förordningen är namnändrad). Förordningsändringen som beslutades den 1 juli 2021 möjliggjorde för enskilda näringsidkare som fått föräldrapenning eller sjukpenning under sammanlagt mer än 25 procent av antalet kalenderdagar under referensperioden 2019 att i stället tillämpa motsvarande månader 2018 (alternativ referensperiod). Denna ändring avsåg stödperioderna mars 2021–september 2021. Förordningsändringen som beslutades den 3 november 2021 innebar att den bestämmelsen även skulle gälla för stödperioderna augusti 2020–februari 2021 och att ansökningsperioden för

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

349

Skr. 2021/22:75 de sistnämnda stödperioderna öppnades upp på nytt. Punkten är slut-

Närings-behandlad. departementet

Riksmötet 2021/22

61. Rskr. 2021/22:5

Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion Prop. 2020/21:187, bet. 2021/22:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 892 och 893).

62. Rskr. 2021/22:24

Riksrevionens rapport om transportbidraget

Skr. 2020/21:210, bet. 2021/22:NU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

63. Rskr. 2021/22:43

Riksrevionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:MJU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

64. Rskr. 2021/22:54

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Höständringsbudget för 2021:

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2021 avseende Statens jordbruksverk. Den 25 november 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Bolagsverket, Verket för innovationssystem och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slut- behandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2021 avseende Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad.

65. Rskr. 2021/22:61

Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU6

350

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2020/21:MJU6 s. 33. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2020/21:MJU6 s. 34). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Inter- nationella havsforskningsrådet (ICES)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) (bet. 2020/21:MJU6 s. 35). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2020/21:MJU6 s. 36). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regellätt- nader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2020/21:MJU6 s. 37). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om förvaltningen av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av skarv (bet. 2020/21:MJU6 s. 52). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om förvaltningen av säl*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om förvaltningen av säl (bet. 2020/21:MJU6 s. 53). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet. 2020/21:MJU6 s. 54). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–8.

66. Rskr. 2021/22:87

Stöd till drivmedelsstationer på landsbygderna

Mot. 2021/22:1107 samt 2021/22:3215 yrkandena 1 och 2, bet. 2021/22:NU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer (bet. 2021/22:NU10 s. 13). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 1:1 Regionala utveckingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. I regleringsbrevet framgår att 75 miljoner kronor ska användas till ett stöd till företag med försäljningsställen för drivmedel i landsbygdsområden där servicen är gles

Skr. 2021/22:75 Närings- departementet

351

Skr. 2021/22:75	för att dessa företag ska kunna genomföra nödvändiga åtgärder för att
Närings-	nedgrävda rörledningar för brandfarlig vätska ska vara korrosion-
departementet	skyddade. Punkten är inte slutbehandlad.
	67. Rskr. 2021/22:97
	Utgiftsområde 19 Regional utveckling
	Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 19:

a)anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Tillväxtverket avseende anslaget 1:2 Transportbidrag. Punkten är slutbehandlad.

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– 2027. Punkten är slutbehandlad.

68. Rskr. 2021/22:99

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 23:

a)anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuni- versitet samt anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:21 Åtgärder på fjällägenheter, 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet, 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk samt anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2021

352

beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende	Skr. 2021/22:75
Skogsstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.	Närings-
69. Rskr. 2021/22:113	departementet
69. Rskr. 2021/22:113
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för turismpolitiken: Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24:

a)anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Bolagsverket, Konkurrens- verket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetens- medel, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upp- rustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företags- utveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 16 december 2021 beslutade regeringen även riktlinjer för budgetåret 2022 avseende Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Tillväxtverket samt anslagen 1:5 Närings- livsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:22 Stöd vid korttidsarbete och 1:23 Brexitjusteringsreserven inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

1.Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för bud- getåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. I Riksgäldskontorets reglerings- brev för 2022 ges myndigheten ekonomiskt bemyndigande att för 2022 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar i enlighet med förord- ningen (2011:211) om utlån och garantier och förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar, som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till det maximala belopp som anges i regle- ringsbrevet. Punkten är slutbehandlad.

6.Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för bud- getåret 2022 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersök- ning, Verket för innovationssystem och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

c) Specialfastigheter Sverige Aktiebolag: Riksdagen har godkänt att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag ändras i enlighet med regeringens förslag (prop. 2021/22:1 utg. omr. 24 avsnitt 3.5.1, bet. 2021/22:NU1). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 c.

353

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

354

2.10Kulturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:140

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1), 2017/18:75 (Ku 1) 2018/19:75 (Ku 1), 2019/20:75 (Ku 1) och 2020/21:75 (Ku 1). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Både Kulturdepartementet och Finansdeparte- mentet har tidigare år redovisat denna punkt i skrivelse 75. Punkten redovisas fortsättningsvis endast av Finansdepartementet (se Fi 2). Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att skriva av ärendet (Ku2009/02288).

Riksmötet 2014/15

2. Rskr. 2014/15:156

Minoritetsfrågor

Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8), 2017/18:75 (Ku 5), 2018/19:75 (Ku 5), 2019/20:75 (Ku 5) och 2020/21:75 (Ku 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Regeringen har genomfört ett flertal åtgärder mot antiziganism och för romsk inkludering. Åtgärderna har bl.a. omfattat uppdrag till Statens skolverk att öka kunskapen i skolan om de nationella minoriteterna med fokus på romer och att sprida läromedelsupplement om romsk kultur, språk, religion och historia (Ku2016/01673/DISK). Vidare har kommuner fått statsbidrag för att anställa romska brobyggare i skolan och inom socialtjänsten. Läns- styrelsen i Stockholms län har under 2020–2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering samt sprida information om arbetet med romsk inkludering, bl.a. via webbplatsen minoritet.se. I uppdraget ingår att genomföra insatser för att öka kunskapen om romsk historia, romers nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige

(Ku2019/02101). Som regeringen redovisade i budgetpropositionen för	Skr. 2021/22:75
2022 har ytterligare åtgärder genomförts inom ramen för strategin för	Kultur-
romsk inkludering (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.5 s. 80 f.) och	departementet
regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fienlighet och
hatbrott (utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2 s. 36 f.). Det handlar bl.a. om åtgärder
för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden
(Ku2021/01125) och förbättrade förutsättningar för romska ungdoms-
organisationers deltagande i samhällslivet (Ku2021/00657). I propositio-
nen föreslog regeringen vidare att medel skulle tillföras för samordning
och uppföljning, statsstöd till kommuner och ytterligare insatser inom
ramen för strategins temaområden: utbildning, arbete, bostad, hälsa, social
omsorg och trygghet, kultur och språk samt civilsamhällets organisering.
Åtgärden var en del av Sveriges åtaganden som presenterades på Malmö
internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av
anisemitism i oktober 2021. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i
propositionen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat
(utg.omr. 1 avsnitt 11.5.2 s. 82 f.). Regeringen framhöll dock att avsikten
är att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering.
Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

3. Rskr. 2015/16:136

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8) och 2020/21:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137.

4. Rskr. 2015/16:137

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10) och 2019/20:75 (Ku 9) och 2020/21:75 (Ku 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidare- utbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism.

Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det

355

Skr. 2021/22:75	pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav
Kultur-	regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen
departementet	inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot vålds-
	bejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbild-
	ningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när
	det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka
	med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle
	också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att
	bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och
	U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan
	regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var
	slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet.
	2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019
	(prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen.
	Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022
	och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg
	för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet,
	folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna
	(U2021/04941). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 september 2023
	och slutredovisas senast den 15 januari 2024. Frågan i övrigt bereds inom
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få
	stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det
	bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera
	samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna
	eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar
	(bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten
	för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa
	vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens
	bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat
	i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och
	civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den
	28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som
	Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när
	rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens
	stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd
	till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen.
	I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så
	sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt
	skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betän-
	kandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september
	2018 överlämnande 2017 års Arvsfondsutredning betänkandet En
	arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet
	föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska
	införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till
	en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar
	till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga
	rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om
	demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade
	Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag
356	till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas

förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remiss- behandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Tros- samfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkors- utredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden, samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående person- uppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civil- samhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 19 maj 2022. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för stöd till trossamfund har enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. MUCF har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidrags- förordningarna. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2015/16:289

Förutsättningar för svensk film

Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13), 2018/19:75 (Ku 11), 2019/20:75 (Ku 10 och 2020/21:75 (Ku 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redo- visade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer upp och analyserar löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. För att stärka detta arbete är film sedan 2021 ett officiellt statistikområde som ingår i verksamhetsområdet för

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

357

Skr. 2021/22:75	Myndigheten för kulturanalys. I september 2021 mottog regeringen
Kultur-	betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart
departementet	för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin. Där
	föreslås att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken med
	anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag
	remitteras t.o.m. mitten av februari 2022 och bereds sedan vidare i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda
	hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande
	modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet.
	2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag
	till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 (Ku2016/02761 [delvis]) angavs
	att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. I budgetproposi-
	tionen	för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 153) redovisade
	regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit
	involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen.
	Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slut-
	behandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10)
	anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för
	att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande.
	Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare
	tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i sin analys
	Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9) att nya aktörer genom råden
	har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med
	sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Filminstitutet tog
	därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för
	att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka
	transparensen. Utöver rådsarbetet är filmområdets olika aktörer aktivt
	involverade i Filminstitutets utredningar och översyn av stödordningar.
	Regeringen har återkommande möten med centrala representanter för
	svensk film för att utbyta information om läget och diskutera aktuella
	frågor. Under covid-19-pandemin har det täta samarbetet mellan
	regeringen, Filminstitutet och filmområdets aktörer ytterligare stärkts och
	bidragit positivt till att krisstöd kunnat nå ut till drabbade aktörer på ett
	snabbt, enkelt och träffsäkert sätt. Regeringen har också varit i nära dialog
	med filmområdets aktörer angående frågor om publikrestriktioner med
	anledning av smittspridningen. I budgetpropositionen för 2022 (prop.
	2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.4 s. 124) konstaterade regeringen att
	formerna för parts- och branschsamverkan har utvecklats i rätt riktning och
	fungerar tillfredsställande. Regeringen bedömde därför riksdagens båda
	tillkännagivanden som slutbehandlade. I ett nytt tillkännagivande (se rskr.
	2021/22:85 punkt 3) anförde riksdagen att de insatser som regeringen
	hänvisar till inte är tillräckliga och att regeringen skyndsamt bör utreda hur
	parts- och branschsamverkan kan utvecklas. Riksdagen delade således inte
	regeringens bedömning att de tidigare tillkännagivandena var slutbehand-
	lade. I september 2021 mottog regeringen betänkandet Från kris till kraft
	(SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och
	utveckling efter coronapandemin. Där föreslås att regeringen bör ta fram
	en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående samspelet mellan olika
358	aktörer	med anledning av pågående förändringar på filmområdet.

Utredningens förslag remitteras t.o.m. mitten av februari 2022 och bereds	Skr. 2021/22:75
sedan vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.	Kultur-
Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkänna-	departementet
gett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en
alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den
nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11
s. 31). Regeringen konstaterar att konsekvenserna av den nuvarande
finansieringen följs upp inom ramen för den löpande uppföljningen av
filmområdet. Exempelvis genomförde Filminstitutet under 2019 en analys
av biografernas situation efter höjningen av mervärdesskatten. Regeringen
följer utvecklingen och överväger vid behov justeringar. I september 2021
mottog regeringen betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från
utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter
coronapandemin. Där föreslås att regeringen bör ta fram en färdplan för
filmpolitiken, bl.a. angående finansieringen med anledning av pågående
förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitteras t.o.m. mitten
av februari 2022 och bereds sedan vidare i Regeringskansliet. Punkten är
inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9.
Riksmötet 2016/17
6. Rskr. 2016/17:281
Kulturarvsfrågor
Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20), 2018/19:75 (Ku 15),
2019/20:75 (Ku 12) och 2020/21:75 (Ku 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje
museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att
tillgängliggöra dessa. Regeringen har tillmötesgått detta genom att se över
styrningen av de statliga museimyndigheterna och vissa stiftelsemuseer.
Under 2017 sågs förordningarna med instruktioner för de statliga
museimyndigheterna över och ett antal uppdrag om att beakta tvärsgående
perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart
(SFS 1086–1091, 1261 och 1262). Motsvarande förändringar genom-
fördes under 2019 i de riktlinjebeslut för 2020 som styr de större stiftelse-
museerna (Ku2019/02020 [delvis]). Regeringen har löpande varit i nära
dialog med museimyndigheter som mellan 2017 och 2019 inordnat
uppgifter från andra myndigheter och museer. Ett exempel är Statens
historiska museer som inordnat de uppgifter som myndigheten
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
tidigare hade. Ytterligare ett exempel är Statens maritima och
transporthistoriska museer som inordnat Järnvägsmuseet och de samlingar
som Trafikverket tidigare ansvarat för. Dessa museimyndigheter har i
olika sammanhang lyft fram att de, trots dessa organisationsförändringar,
lyckats behålla och utveckla en tydlig profil och ett eget varumärke för
vart och ett av museerna, utifrån museernas olika samlingsområden. Även
Statskontorets myndighetsanalys av Statens historiska museer (rapport	359

Skr. 2021/22:75	2021:8) lyfter fram att museerna har fortsatt att fungera som egna
Kultur-	varumärken efter organisationsförändringen 2018. Mot denna bakgrund
departementet	bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slut-
	behandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17
	avsnitt 11.3 s. 100 f.). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna
	för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det
	allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen
	(2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt
	förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål
	som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan
	offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och
	till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti
	2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018
	(2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens
	tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna
	bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr.
	2017/18:91 punkt 9). Regeringen har i november 2021 gett Riksantikvarie-
	ämbetet i uppdrag (Ku2021/02237) att utreda behov och konsekvenser av
	utökade möjligheter för statliga museer att donera föremål till mottagare
	utanför det allmänna museiväsendet. Uppdraget ska redovisas den 31 mars
	2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2016/17:294
	Förebyggande av våldsbejakande extremism
	Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16),
	2019/20:75 (Ku 13) och 2020/21:75 (Ku 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande
	extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller
	åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism
	eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen
	borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet.
	2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till
	trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till
	trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I
	betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så
	sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt
	skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betän-
	kandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september
	2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond
	i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a.
	att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett
	demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en
	organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till
360	eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga
360

rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventio- nerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutred- ningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens be- tänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om person- uppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila sam- hället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrati- villkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99). Betänkandet har remitterats och remisstiden pågår till och med den 19 maj 2022. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för stöd till trossamfund har enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidrags- berättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. I budgetpropositionen för 2021 redogjorde regeringen för genomförda insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism har ökat hos berörda aktörer, däribland inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet (Ju2017/07399) och uppdrag till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.7). Regeringen har sedan 2014 vidtagit flera insatser för att

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

361

Skr. 2021/22:75	yrkesverksamma ska få vägledning i arbetet med att ge stöd till individer i
Kultur-	att lämna våldsbejakande extremistmiljöer. Socialstyrelsen har tagit fram
departementet	stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att
	involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism.
	Myndigheten har även utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för
	insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras
	familjer (Ju2018/01244). Statens institutionsstyrelse har utvecklat
	utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de
	särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ku2016/02296,
	Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och
	stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av
	trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till
	att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och
	frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and
	Terrorism – Extremist Offender Management in 10 European Countries
	(Kings college, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt
	förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom
	myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). I syfte att ytterligare
	förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade
	regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminalvården, Polis-
	myndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att
	ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att
	förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och
	våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027).
	Uppdraget redovisades den 1 mars 2021. Med utgångspunkt i
	myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram ett nationellt
	avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten beslutade
	regeringen den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminal-
	vården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt
	uppdrag (Ju2021/03331). Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka
	och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella,
	våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet
	är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få
	tillgång till sådant stöd. Samma dag beslutade regeringen att ge en utredare
	i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med
	detta uppdrag (Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt
	uppdrag samverka med utredaren. Myndigheterna ska delredovisa
	vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj
	2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024. Den del av
	tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte
	slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet,
	homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot
	bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23
	s. 78). Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av
	förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck.
	Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
	Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i
	uppdrag att 2019–2022 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a.
362	hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517

och A2021/02395). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 80 f.) framgår att regeringen avser att ge bättre och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsernas långvariga uppdrag på detta område har därför permanentats. Den 3 november 2021 fattade regeringen beslut om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor som ska styra länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor långsiktigt. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att fortsatt stödja utvecklingen av regionala resurscentrum där insatser för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck samlas (Fi2020/02647). Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta har kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län permanentats. Regeringen har även uppdragit åt länsstyrelsen i Östergötlands län att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetens- centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2020/02708). Vidare anges i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt

5.5s. 85) att anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder förstärks med ytterligare medel för att öka kompetensen och insatserna mot mäns våld mot kvinnor, inbegripet hedersrelaterat våld och förtryck. Efter regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli 2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott, hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller könsstympas utomlands. Den 22 december 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett särskilt brott för hedersförtryck. I lagrådsremissen föreslår regeringen ett nytt särskilt brott som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar riktade mot samma brottsoffer med frids- kränkningsbrotten som förebild. Forum för levande historia har fortsatt i uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homofobi, bifobi och transfobi, till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper, vilket framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022 (Ku2021/02377). Statens medieråd har fått i uppdrag att identifiera och sammanställa metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga (A2021/00972). Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Denna handlingsplan avser att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023 (A2021/00140). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 11.

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

363

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

364

Riksmötet 2017/18

8. Rskr. 2017/18:91

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19), 2019/20:75 (Ku 15) och 2020/21:75 (Ku 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2017/18:151

Minoritetsfrågor

Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1–3, bet. 2017/18:KU32

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21), 2019/20:75 (Ku 16) och 2020/21:75 (Ku 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.2 och utg.omr. 13, avsnitt 4.5). Med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen, som ägde rum i oktober 2021, har regeringen presenterat åtaganden som Sverige kommer att genomföra. Sveriges åtaganden består av åtgärder för att främja hågkomst av Förintelsen och bekämpa antisemitism, antiziga- nism och andra former av rasism genom bl.a. satsningar på utbildning, forskning, säkerhet, rättsväsendet och stärkt lagstiftning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 10 och 11, utg. omr. 4 avsnitt 2, utg. omr. 13 avsnitt 4, utg. omr. 16 avsnitt 4 och avsnitt 6 samt utg. omr. 17 avsnitt 11). Som exempel tillförs Statens historiska museer medel för att inrätta ett nytt museum om Förintelsen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.5). Ytterligare ett exempel är att Statens skolverk tillförs medel för insatser i syfte att förebygga antisemitism och andra former av rasism i bl.a. skolan (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.5). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:214

Kultur och fritid för barn och unga

Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22) , 2019/20:75 (Ku 17) och 2020/21:75 (Ku 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd (Kulturrådet) att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624). I uppdraget ingick att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974). Av Kulturrådets rapport Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov framgår bl.a. att alla huvudmän inte söker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre huvudmän, såväl kommunala som fristående, i lägre utsträckning tar del av bidraget, framför allt för att de saknar den administrativa kapaciteten. Mot denna bakgrund har Kulturrådet åtagit sig att förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen, möjliggöra för huvudmännen att söka i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för att öka kännedomen om bidraget. I enlighet med Kulturrådets översyn bedömer regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34) att målgruppen för bidraget bör begränsas till att enbart omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203). I tillägg till denna förändring av målgruppen, och i syfte att öka Skapande skolas genomslagskraft, har regeringen i budgetpropositionen för 2021 även föreslagit att avsätta 25 miljoner kronor årligen, från 2021 till och med 2023 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.6 s. 38). I regleringsbrevet för Statens kulturråd avseende budgetåret 2021 respektive 2022 framgår att myndigheten fått en förstärkning av bidraget i linje med förslaget. Regeringen har därutöver i regleringsbrevet för 2021 gett myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att Skapande skola ska nå fler barn och unga, i linje med de rekommendationer som framförs i myndighetens rapport Översyn av skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov (Ku2019/01974). De åtgärder som vidtagits ska redovisas i Statens kulturråds årsredovisning för budgetåret 2021. I en skrivelse till Kulturdepartementet (Ku2021/02502) har myndigheten även framhållit att arbetet med att utveckla bidraget kommer att fortgå under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

11. Rskr. 2017/18:237
Landsbygdspolitik	365
	365

Skr. 2021/22:75	Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18
Kultur-	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23), 2019/20:75 (Ku 18) och
departementet	2020/21:75 (Ku 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen
	av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35).
	Många av föreningslivets insatser på landsbygden sker inom ramen för
	Sveriges landsbygdsprogram där det pågår ett kontinuerligt förenklings-
	arbete. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen
	trädde i kraft sommaren 2018. Regeringen har inför programperioden
	2023–2027 drivit att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd
	från den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
	Regeringen uppdrog (N2020/02625) i november 2020 åt Statens
	jordbruksverk att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för
	den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa programperiod. I uppdraget
	ingår att redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för
	stödmottagare och vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma
	förenklingar. Statens jordbruksverk redovisade i huvudsak uppdraget i
	december 2021. Mot bakgrund av lagstiftningsarbete för nästkommande
	programperiod förlängdes landsbygdsprogrammets programperiod 2014–
	2020 med ytterligare två år. Den 23 december 2020 beslutade regeringen
	om att lämna ett förslag till EU-kommissionen om insatser för
	genomförandet av landsbygdsprogrammet under förlängningsåren 2021
	och 2022 (N2020/01640, N2020/01401, N2020/01212, N2020/01139,
	N2019/03278). Under förlängningsåren föreslås totalt 600 miljoner kronor
	tillföras insatser inom Leader. Leader arbetar med lokal utveckling och har
	resurser för att mobilisera och hjälpa uppstart av projekt som genomförs
	av bland annat föreningar på landsbygderna. I april 2021 godkände
	kommissionen förslaget till förlängning av landsbygdsprogrammet
	(N2021/01508). Regeringen har också i en programändring i augusti 2021
	beslutat att de 600 miljonerna ska förstärkas med ytterligare 45 miljoner
	kronor (N2021/01508, N2021/00529, N2021/00379). För dessa medel
	föreslås inte något ytterligare krav på lokal offentlig medfinansiering
	(ÖOS). Regeringen har den 16 december 2021 beslutat om ett förslag till
	strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, där förenkling
	har varit en utgångspunkt. Punkten är inte slutbehandlad.
	12. Rskr. 2017/18:242
	Civila samhället inklusive trossamfund
	Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273,
	2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735
	yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19) och
	2020/21:75 (Ku 14).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har
366	tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika
366

viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september 2018 över- lämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrati- villkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutred- ningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regerings- formen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civil- samhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remitterats och remisstiden pågår till och med den 19 maj 2022. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden.

Myndigheten för stöd till trossamfund har enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

367

Skr. 2021/22:75	dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna
Kultur-	för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden
departementet	arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande
	värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och
	civilsamhällesfrågor har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur den
	säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter
	som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter
	förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13
	avsnitt 5.6.1 s. 83) tillfördes medel till anslaget 3:1 Särskilda
	jämställdhetsåtgärder som bl.a. möjliggjort en permanentning av
	Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga
	och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa
	hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även gett Länsstyrelsen
	i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt
	kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid myndigheten
	(A2020/02708). Ökningen av anslaget i budgetpropositionen för 2021 har
	även möjliggjort en permanentning av samtliga länsstyrelsers uppdrag att
	inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den
	3 november 2021 beslutade regeringen om förordningen (2021:995) om
	länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor som ska styra
	länsstyrelsernas arbete på området mäns våld mot kvinnor långsiktigt.
	Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

13. Rskr. 2019/20:20

Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020–2025 Prop. 2018/19:136, mot. 2019:20: 42 yrkande 3 i denna del, 44 yrkande 1, 60 yrkande 4 samt delvis mot. 2019/20: 58 yrkande 6 och 1092 yrkande 9, bet. 2019/20:KrU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ku 22) och 2020/21:75 (Ku 15). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om beslut vid förhandsprövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2 s. 20). Den 18 mars 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. se över möjligheten att ändra ordningen för beslut vid så kallad förhandsprövning av nya tjänster hos public service- företagen (dir. 2021:19). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 14.3 s. 131) redovisade regeringen att denna utredning hade tillsatts och konstaterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

368

Riksmötet 2020/21

14. Rskr. 2020/21:204

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2021/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (2020:246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 (SFS 123). Den 26 februari 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:134) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag 10:1 Filmstöd, anslag 13:1 Stöd till idrotten och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om stöd till civilsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 s. 16). Efter förslag i propositionen Extra ändrings- budget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) och propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420) har medel tillförts för stöd till civilsamhällets organisationer för arbete med människor i socialt särskilt utsatta situationer, utsatta barn, våldsutsatta kvinnor och hbtqi-personer m.fl. I budgetpropositionen för 2022 lämnade regeringen förslag om ytterligare stöd till civilsamhället som innebar tillskott till anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:3 Stöd till friluftsorganisationer och 14:1 Bidrag till folkbildningen (se prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitten 16.8 och 17.6). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet mot denna bakgrund var tillgodosett och slutbehandlat (se vol. 1a avsnitt 6.7 s. 123 f). Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2020/21:231

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete om omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

369

Skr. 2021/22:75	Punkt 2 om garantistöd till kultur och idrott med anledning av
Kultur-	coronaviruset*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
departementet	utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen
	med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 s.
	13 f.). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 –
	Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur
	och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop.
	2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) fördes det upp ett
	nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd på statens budget inom utgiftsområde 24
	Näringsliv för stöd till evenemang som planerats men inte kunnat
	genomföras eller begränsats i stor utsträckning till följd av spridningen av
	covid-19. Därtill tillfördes medel till anslagen 1:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete och 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier
	och trossamfund och fritid i syfte att stödja kulturaktörer och
	idrottsverksamheter. Regeringen har beslutat förordningen (2021:816) om
	statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras
	med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning
	av sjukdomen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 10 augusti 2021
	och omfattar arrangörer och deras underleverantörer. Mot denna bakgrund
	ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 vol. 1a
	avsnitt 6.7 s. 124 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	16. Rskr. 2020/21:251
	Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på
	sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra
	åtgärder med anledning av coronaviruset
	Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2021: Den 22 april 2021 beslutade
	regeringen om ändringar av regleringsbrev och i förekommande fall
	ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 avseende
	Sametinget och Statens kulturråd för anslag 1:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete, anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, anslag 2:1
	Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag
	till konstnärer, Statens maritima och transporthistoriska museer för anslag
	8:1 Centrala museer: Myndigheter, anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser,
	anslag 8:3 Bidrag till vissa museer, anslag 10:1 Filmstöd och anslag 13:1
	Stöd till idrotten.
	17. Rskr. 2020/21:306
	Politik för konstnärers villkor
	Skr. 2020/21:109, bet. 2020/21:KrU9
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
370

18. Rskr. 2020/21:355

Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service

Skr. 2020/21:116, bet. 2020/21:KU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

19. Rskr. 2020/21:400

Barns och ungas läsning

Skr. 2020/21:95, bet. 2020/21:KrU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

20. Rskr. 2020/21:401

Ungdomspolitik

Skr. 2020/21:105, bet. 2020/21:KrU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 september 2021 beslutade regeringen av skriva av ärendet.

21. Rskr. 2020/21:420

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag 10:1 Filmstöd, anslag 13:1 Stöd till idrotten och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. De 8 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för anslag 13:1 Stöd till idrotten. Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

Riksmötet 2021/22

22. Rskr. 2021/22:55

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för

371

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

372

budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 för anslag 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter för Nationalmuseum, Moderna museet, Statens historiska museer, Natur- historiska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Statens mari- tima och transporthistoriska museer samt anslag 8:3 Bidrag till vissa museer. Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2021/22:68

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4056 och mot. 2021/22:4186, bet. 2021/22:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2022: Den 9 december 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:1205) om stöd för tidningsdistribution med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag. Den 16 december 2021 beslutade regeringen förordningen om ändring i förordningen (2020:26) om statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin (SFS 1263). Den 22 december 2021 beslutade regeringen förordningen om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2022 års val till riksdagen, region- och kommun- fullmäktige (SFS 1313). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer, 8:1 Mediestöd, 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2021/22:85

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:3962 och mot. 2021/22:4162, bet. 2021/22:KrU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen förordningen (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer (SFS 1249). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2022 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för Kamma- rkollegiet, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:3 Statens musikverk, 3:2

Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 5:1 Konstnärs- nämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrko- antikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2022 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för Statens kulturråd, 1:3 Skapande skola, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet och anslag 13:1 Stöd till idrotten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyn- diganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a) Lagförslag: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1203). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2022 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020– 2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Skr. 2021/22:75 Kultur- departementet

373

2.11	Arbetsmarknadsdepartementet	Skr. 2021/22:75
		Arbetsmarknads-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:275

Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75

(A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2) och 2020/21:75 (A1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Upp- dragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remiss- behandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkrings- skydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehand- lades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom ramen för arbetet med en lagrådsremiss och proposition om arbetslöshets- försäkringen i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2010/11

2.Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen

375

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

376

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3) och 2020/21:75 (A 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom ramen för arbetet med en lagrådsremiss och proposition om arbetslöshetsförsäkringen i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

3. Rskr. 2017/18:29

Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18), 2019/20:75 (A 7) och 2020/21:75 (A 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018. Regeringen har i regleringsbrevet för Diskrimineringsombudsmannen för budgetåret 2022 begärt att myndigheten ska redovisa antalet anmälningar i form av bristande tillgänglighet som inkommit till myndigheten från den 1 maj 2018 och som avser tillhandahållande av varor och tjänster för företag med färre än tio anställda. Därutöver ska myndigheten redovisa sin bedömning hur det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet som trädde i kraft den 1 maj 2018 har fallit ut för de personer som bestämmelsen är avsedd att skydda. Regeringen avser att återkomma

till riksdagen efter myndighetens redovisning. Punkten är inte slut- behandlad.

4. Rskr. 2017/18:148

Offentlighet, sekretess och integritet

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8) och 2020/21:75 (A 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betän- kandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2017/18:172

Integration

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11), 2019/20:75 (A 9) och 2020/21:75 (A 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitets- kraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etable- ringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etablerings- insatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska en jämförelse med övriga jämför- bara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen ska även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. Uppdraget redovisades den 8 maj 2020. Av redovisningen framgår att Arbetsförmedlingen generellt har stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar, bl.a. genom att inrätta en koncentrerad kontrollfunktion för att separera det kontrollerande uppdraget från det stödjande och matchande uppdraget. Det innebär att Arbetsförmedlingen centralt utreder och beslutar om avstängning från rätt till ersättning för programdeltagare. Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 beslutat att Arbetsförmedlingens mål bl.a. är att stärka det samlade kontrollarbetet. Återrapportering av arbetet ska ske i samband med årsredovisningen för 2021. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etablerings- programmet, i syfte att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220 och A2020/02108). Återrapportering har skett i januari

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

377

Skr. 2021/22:75 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut-

Arbetsmarknads- behandlad. departementet

6. Rskr. 2017/18:389

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), 2019/20:75 (A 11) och 2020/21:75 (A 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Prome- morian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 uppdrog regeringen åt Barnombudsmannen att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redo- visades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i reglerings- brev för 2021 och 2022 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Dessa uppdrag ska redovisas den 31 mars 2022 respektive 2023. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstift- ning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Betänkandet, Barnombudsmannens redovisningar av uppdragen om vägledningen och resultatet av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om uppföljning av att de grundläggande principerna i barnkonven- tionen efterlevs och tillämpas. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

7. Rskr. 2018/19:300

Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 17) och 2020/21:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2018/19:3082. Ärendet bereds inom Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

378

	Nyare riksmöten	Skr. 2021/22:75
	Riksmötet 2019/20	Arbetsmarknads-
	Riksmötet 2019/20	departementet
	8. Rskr. 2019/20:128	departementet
	8. Rskr. 2019/20:128

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2019/20:AU4

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 23) och 2020/21:75 (A 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2019/20:2742 yrkande 18 och delvis bifallit motionerna 2019/20:819 yrkande 23 och 2019/20:3190 yrkande 11. Under 2020 har Samhalls ekonomiska mål reviderats så att avkastningen på eget kapital långsiktigt ska uppgå till 5 procent istället för tidigare 7 procent. Även Samhalls ägaranvisning har reviderats genom att uppdragsmål har införts avseende engagerade medarbetare samt sysselsättningsgraden inom bolaget. De båda målnivåerna kommer att kunna fastställas och beslutas senast till årsstämman 2022. En ökning av merkostnads- ersättningen om 400 miljoner kronor per år har beslutats i budgetpropositionen för 2021 i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få jobb samt för att upprätthålla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och en sund kapitalstruktur i bolaget. Medel har i regleringsbrev tillförts Kammarkollegiet avseende anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad, i linje med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.7.4). Vidare har flera uppdrag lämnats till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021. Uppdrag 7 omfattar att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper, uppdrag 8 avser förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, uppdrag 9 avser anvisningar till skyddat arbete hos Samhall och uppdrag 10 avser kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De tre sistnämnda uppdragen ska redovisas senast den 28 februari 2022. Regeringen avser att följa upp redovisningarna. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2021. Genom ändringen förtydligades att insatser enligt förordningen förutsätter att individens behov av stöd för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete ska ha sin grund i en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Beträffande insatsen skyddat arbete förtydligades särskilt att det ska vara till följd av funktionsnedsättningen som arbetsförmågan är så nedsatt att individen inte kan få något annat arbete. Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 avseende Arbetsförmedlingen angett att minst hälften av de som rekryteras till skyddat arbete hos Samhall ska komma från de prioriterade grupper som

Samhall och Arbetsförmedlingen gemensamt definierat, vilket är en högre

379

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

380

andel än tidigare år. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2019/20:305

Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden Prop. 2019/20:135, bet. 2019/20:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (A 16). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av de regionala skyddsombudens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skydds- ombudens verksamhet. Den 7 oktober 2021 fick en särskild utredare i uppdrag att utvärdera de regionala skyddsombudens verksamhet i enlighet med tillkännagivandet (dir. 2021:81). Utredaren ska i ett deluppdrag bl.a. kartlägga hur många arbetsplatsbesök de regionala skyddsombuden gör, inhämta uppgifter om antalet arbetsställen där regionala skyddsombud agerar, kartlägga antalet besök där regionala skyddsombud ställt krav på åtgärder och där åtgärder vidtagits, undersöka utvecklingen av detta över tid, samt analysera i vilken mån de regionala skyddsombudens verksamhet uppnår syftet på ett ändamålsenligt sätt. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

10. Rskr. 2020/21:23

Arbetslöshetsförsäkringen

Prop. 2019/20:176, bet. 2020/21:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (A 18).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 15 om villkor för deltidsbrandmän*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Regeringen har i propositionen Undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning (prop. 2020/21:123) föreslagit att det i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska införas en bestämmelse som undantar deltidsbrandmäns arbete i form av beredskap och övning vid beräkningen av arbetslöshetsersättning. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (prop. 2020/21:123, bet. 2020/21:AU14, rskr. 2020/21:287). Riksdagen har den 5 maj 2021 beslutat om regeringens proposition. Lagändringen trädde i kraft den 31 maj 2021. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2020/21:89

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (A 22).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021:

Den 17 juni 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2020/21:180

Extra ändringsbudget för 2021 Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget, lagförslag 2.1 och 2.2: den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2021:63 och SFS 2021:64). Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2020/21:186

Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning

Skr. 2020/21:39, bet. 2020/21:AU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2020/21:205

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslaget 5:2 Barnets rättigheter och avseende anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2020/21:215

Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen

Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder. Regeringen har genom en ändring i för-

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

381

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

382

ordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring beslutat att en företagare med bibehållen arbetslöshetsersättning kan vidta marknadsföringsåtgärder om dessa endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten. Regeringens ställningstagande har redovisats och tillkännagivandet ansetts slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 s. 124). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 s. 14). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2020/21:242

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 s. 85 och 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2020/21:287

Undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning Prop. 2020/21:123, bet. 2020/21:AU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 324).

18. Rskr. 2020/21:346

Våldsbrott och brottsoffer

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2020/21:JuU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kunskap om våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör säkerställa att de som ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer har relevanta kunskaper inom området. Regeringen har tidigare vidtagit åtgärder inom området, t. ex genom att fördela medel till kommuner och regioner som kan användas för kompetensutveckling. Regeringen har även gett ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samla och sprida kunskap i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och dess konsekvenser i arbetslivet. Vidare finns frågan med i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor som presenterades och publicerades på

regeringens hemsida den 16 juni 2021. Punkt 38 i åtgärdspaketet handlar	Skr. 2021/22:75
om förbättrad kompetens hos yrkesverksamma som möter våldsutsatta.	Arbetsmarknads-
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.	departementet
Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen
har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av
dödligt våld i nära relationer. I början av 2022 har Socialstyrelsen
inkommit med en rapport utifrån deras permanenta uppdrag att bedriva
utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa
skador och dödsfall. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är
inte slutbehandlad.
19. Rskr. 2020/21:350
Förebyggande av våld i nära relationer
Prop. 2020/21:163, Bet. 2020/21:SoU26
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
645–648).
20. Rskr. 2020/21:356
Ett institut för mänskliga rättigheter
Prop. 2020/21:143, bet. 2020/21:KU33
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
642–644).
21. Rskr. 2020/21:366
En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–
2025 m.m.
Skr. 2020/21:92, bet. 2020/21:AU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
22. Rskr. 2020/21:367
Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av
arbetskraft
Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av
arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen
senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur
sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft
och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	383

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

384

23. Rskr. 2020/21:369

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 61, rskr. 2020/21:368.

24. Rskr. 2020/21:421

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhället och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 5:2 Barnets rättigheter. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

25. Rskr. 2021/22:9

Genomförande av visselblåsardirektivet

Prop. 2020/21:193, bet. 2021/22:AU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 och 15 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 890 och 898).

26. Rskr. 2021/22:10

Samhall

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:AU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om Samhall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en extern utredning om Samhall och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2021/22:30

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:AU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

28. Rskr. 2021/22:69

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a om anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2021/22:106

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Diskrimineringsombudsmannen och Delegationen mot segregation och avseende anslag 1:1 Etableringsåtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar och anslag 1:3 Hemutrustningslån. Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbreven för 2022 avseende Jämställdhetsmyndigheten och avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2022 avseende Delegationen mot segregation. Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställd- hetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2021/22:115

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:AU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 b om statens budget inom utgiftsområde 14, lagförslagen och punkt 2 om ytterligare förslag om ändring i lagen om arbetslöshets- försäkring: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1285–1287). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 1 a om statens budget inom utgiftsområde 14, anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbreven för budgetåret 2022 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet, anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO), anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställningsorganisationen, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och anslag 1:12 Bidrag till lönegaranti-

Skr. 2021/22:75 Arbetsmarknads- departementet

385

2.12Infrastrukturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2004/05

1. Rskr. 2004/05:178

Sjösäkerhet m.m.

Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1) och 2020/21:75 (I 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om be- hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motor- drivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligato- riskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 1 oktober 2020 i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

387

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

388

(I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021.

Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter och ändringar i kustbevakningslagen (2019:32). I juni 2021 antog riksdagen de föreslagna lagarna (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagarna (SFS 626–627), som träder i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat.

Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2005/06

2. Rskr. 2005/06:308

Moderna transporter

Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2) och 2020/21:75 (I 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departements- promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktuali- serades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovis- ning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vatten- skotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartemen- tet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS

209)som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020

uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt	Skr. 2021/22:75
förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att	Infrastruktur-
rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess,	departementet
registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare
ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020.
Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Den 29 april 2021 beslutade
regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190).
I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för
vattenskoter och ändringar i kustbevakningslagen (2019:32). I juni 2021
antog riksdagen de föreslagna lagarna, (bet. 2020/21:TU12, rskr.
2020/21:379). Lagarna (SFS 626–627), som träder i kraft den 1 maj 2022,
innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett
förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och
genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat.
Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra
typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om
förarbevis för vattenskoter förordar detta. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2012/13
3. Rskr. 2012/13:259
Luftfartsfrågor
Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet.
2012/13:TU18
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23),
2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75
(N 12), 2019/20:75 (I 3) och 2020/21:75 (I 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten
på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som
Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda
terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfarts-
verket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion
2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505
yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av
luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet.
2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att
flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten
återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen
utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I
utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av
tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfarts-
förordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförord-
ningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014
remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till
lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till
förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedöm-
ningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordnings-
ändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt	389

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

390

förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Luftfarts- verket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordningsändringen fortsatte. Nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram lämplig utformning av förordningsändringen och en konsekvensanalys av änd- ringen. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av för- ordningen ska tas fram.

Transportstyrelsen har genomfört ett arbete med uppföljning av tidigare beslut gällande tilldelning av luftrum i flygplatsers närhet. Det har därvid framkommit att det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska gälla för de flygplatser som har s.k. samfällda terminalområden. Det genomförda arbetet innebär att det bör finnas förutsättningar för att bereda ett ställningstagande till hur de samfällda terminalområdena ska hanteras i förhållande till konkurrensutsättningen, men att ytterligare underlag från myndigheten kan behövas. Arbete med att ta fram ett sådant uppdrag till Transportstyrelsen pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

4. Rskr. 2013/14:372

Järnvägspolitiska frågor

Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19), 2019/20:75 (I

7)och 2020/21:75 (I 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utrednin- gen om järnvägens organisation, som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En

remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog rege- ringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägs- underhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av upp- draget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entre- prenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och renodlade de styrande dokumenten under 2019. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under 2019 personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillstånds- bedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den

29juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryterings- insatsen fortgår. Vidare redogör Trafikverket för att pågående utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis ska utföras av entreprenörer i en övergångsperiod.

Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järn- vägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägs- underhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

391

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

392

förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgades så att analysen nu ska avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingick det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren skulle vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utrednings- tiden förlängdes och uppdraget skulle i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har remitterats.

Den 22 december 2021 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som fortsatt behöver vidtas för att myndigheten ska kunna bedriva visst järnvägsunderhåll i egen regi. Enligt uppdraget ska Trafikverket redovisa vilka kostnader som myndigheten bedömer uppstår till följd av ett eventuellt genomförande av visst underhåll i egen regi samt vilka konsekvenser som det bedöms medföra för övrig verksamhet. Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 20 april 2022.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

5. Rskr. 2014/15:144

Luftfartsfrågor

Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12) och 2020/21:75 (I 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318.

tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärlds- utvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 14.

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlings- arbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin.

Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

393

Skr. 2021/22:75	Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts-
Infrastruktur-	politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som
departementet	beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.
	Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare
	information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till
	redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse.
	Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de
	svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under
	punkterna I 9 och I 14 i denna skrivelse.
	Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den
	Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket
	aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under
	generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priorite-
	ringar.
	Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges
	bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i
	luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska
	flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.
	Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
	19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs
	en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga
	kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag,
	varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136,
	bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
	5 miljarder kronor (prop.	2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder
	kronor (prop. 2019/20:187,	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364),
	tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga
	flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär
	allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa
	flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket
	att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner
	kronor (prop. 2019/20:187,	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366).
	Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i

syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).

Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU- arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om

394

kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet	Skr. 2021/22:75
(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.	Infrastruktur-
Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020	departementet
redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om
miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten
remitterades den 25 augusti–30 november 2020. Trafikanalys redovisade
den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt
arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket
och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband
med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg
eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett
kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).
Under 2021 har arbetet fortsatt präglats av åtgärder för att minska
pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen har sett ett behov av
att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med
ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose
behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso-
och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen
därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om
temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383
och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den
31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m.
den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I
december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå
överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under
2022 (I2021/03301).
För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i
december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av
temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och
vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till
Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230).
Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade
därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den
31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från
regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-
koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet.
2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter
förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering
tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och
avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av
sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr.
2020/21:422).
Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska
kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om
säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria
2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade ”Fit for 55”-
paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i
fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och
kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022
förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-	395

Skr. 2021/22:75	kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Vidare har riksdagen efter förslag
Infrastruktur-	från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter
departementet	om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154,
	bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att
	meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt
	att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av
	start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om
	ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och
	landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs
	klimatpåverkan.	Regeringskansliet	(Infrastrukturdepartementet)

396

remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312).

Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen.

Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförstånds- avtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransport- tjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket.

Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2014/15:194

Sjöfartsfrågor

Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41), 2017/18:75 (N 36), 2018/19:75 (N 30), 2019/20:75 (I 13) och 2020/21:75 (I 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet. Under 2018 har Rege- ringskansliet remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av

vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remiss- tiden gick ut den 4 februari 2021. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter och ändringar i kustbevakningslagen (2019:32). I juni 2021 antog riksdagen de föreslagna lagarna, (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagarna (SFS 626–627), som träder i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat. I propositionen konstaterar regeringen därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2020/21:190 s. 13). Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2014/15:206

Yrkestrafik och taxi

Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37), 2018/19:75 (N 31), 2019/20:75 (I 14) och 2020/21:75 (I 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkes-

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

397

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

398

förordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. Trafikverkets ambition är att den successiva utbyggnadsplanen för BK4-vägar ska bidra till att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 utvecklas från nuvarande ca 20 procent till att upp emot 40 procent av vägnätet är upplåtet för BK4 vid slutet av 2025. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 gör det möjligt att öppna 70–80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Närings- departementet) den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Inom Regeringskansliet bereds förslag till förändringar i trafik- förordningen och vägmärkesförordningen så att det blir möjligt att på vissa utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Regeringen avser hantera frågan vidare under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

8. Rskr. 2015/16:226

Luftfartsfrågor

Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46), 2018/19:75 (N 37), 2019/20:75 (I 15) och 2020/21:75 (I 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973), beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten Mer flyg och bostäder. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för

flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Regeringen	Skr. 2021/22:75
beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till	Infrastruktur-
regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett	departementet
helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande
transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra
flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ
för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndig-
heter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresse-
organisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådets arbete är
avslutat sedan den 31 mars 2019. Förutsättningarna för flyget har därefter
förändrats påtagligt, framför allt med anledning av den pågående
pandemin, men även genom att flygandet minskade även före pandemin.
Swedavia AB har konstaterat att det inte finns behov av ytterligare
kapacitetsutbyggnad i form av en rullbana på Arlanda flygplats under de
närmaste åren. Arlandarådets arbete har varit värdefullt och kommer
fortsatt kunna vara en del av regeringens arbete, samtidigt som detta arbete
behöver utgå från den förändrade situationen på flygmarknaden. Swedavia
AB har den 14 september 2020 redovisat en konsekvensanalys avseende
den fortsatta driften av Bromma flygplats. Swedavia AB:s bedömning är
att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt
motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Konsekvenserna av
Swedavia AB:s bedömning analyseras för närvarande inom Regerings-
kansliet.
Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare
att ta fram underlag inför en avveckling av driften av och verksamheterna
vid Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den
31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveck-
ling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remiss-
behandlats. Samtidigt remissbehandlades Swedavia AB:s sammanfattning
av konsekvensanalysen avseende den fortsatta driften av Bromma
flygplats. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
9. Rskr. 2016/17:101
Infrastruktur för framtiden
Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande
1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5
och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8,
2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34,
2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande
37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet.
2016/17:TU4
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54),
2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16) och 2020/21:75 (I 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi
bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed
bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8,	399

Skr. 2021/22:75 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis

Infrastruktur- bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och

departementet 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se I 14.

Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen

400

omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2016/17:185

Luftfartsfrågor

Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), 2019/20:75 (I 18) och 2020/21:75 (I 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedöm- ningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutions- utskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärlds- utvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budget- propositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 14.

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

401

Skr. 2021/22:75	främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt
Infrastruktur-	inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i
departementet	flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040,
	som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av
	luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019.
	Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att
	främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att
	Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till
	fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska
	flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I
	regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens
	energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen
	för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning
	och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och
	laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för
	2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav
	minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg.
	Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram
	underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935,
	N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.
	Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts-
	politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som
	beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.
	Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare
	information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till
	redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse.
	Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de
	svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under
	punkterna I 9 och I 14 i denna skrivelse.
	Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den
	Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket
	aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under
	generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins
	prioriteringar.
	Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges
	bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i
	luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska
	flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.
	Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
	19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs
	en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga
	kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag,
	varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136,
	bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
	5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder
	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364 ),
402	tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,

bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).

Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti–30 november 2020. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).

Under 2021 har arbetet fortsatt präglats av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen har sett ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301).

För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

403

Skr. 2021/22:75	temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och
Infrastruktur-	vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till
departementet	Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230).
	Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade
	därefter i juni	2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den
	31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från
	regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-
	koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet.
	2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter
	förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering
	tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och
	avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av
	sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr.
	2020/21:422).
	Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska
	kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om
	säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria
	2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade ”Fit for 55”-
	paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i
	fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och
	kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022
	förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-
	kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Vidare har riksdagen efter förslag
	från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter
	om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154,
	bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att
	meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt
	att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av
	start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om
	ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och
	landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs
	klimatpåverkan.	Regeringskansliet	(Infrastrukturdepartementet)
	remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till
	en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a.
	flygresor (I2021/02312).
	Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma
	europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021
	beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag,
	har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå
	en överenskommelse om revideringen.
	Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande
	lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och
	Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförstånds-
	avtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt
	som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att
	landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransport-
	tjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som
	en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan
	begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet
	ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket.
404	Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2016/17:220

Fossiloberoende transporter

Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68), 2018/19:75 (N 49), 2019/20:75 (I 20) och 2020/21:75 (I 12).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att diffe- rentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 67) gjordes en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökades med 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren skulle vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). I betänkandet, som har remissbehandlats, föreslår utredaren att en reduktionsplikt införs för flygfotogen från och med den 1 januari 2021. Efter lagrådsbehandling föreslog regeringen i proposi- tionen Reduktionsplikt för flygfotogen (prop. 2020/21:135) en ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen, som innebär att en reduktionsplikt på flygfotogen införs fr.o.m. den 1 juli 2021. Riksdagen antog regeringens lagförslag (bet. 2020/21:MJU20, rskr. 2020/21:303).

Den 31 augusti 2019 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landnings- avgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljöprestanda, inklusive klimatpåverkan och användning av biojetbränsle (I2019/02304). Uppdraget redovisades den 30 juni 2020. Transport- styrelsens redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en förstudie som belyser i vilken utsträckning den av staten upphandlade flygtrafiken kan bidra till målsättningen om att minska flygets klimatpåverkan samt tillgänglighet i hela landet. Trafikverket redovisade förstudien till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 15 december 2020. Regeringen överlämnade i mars 2021 propositionen Miljöstyrande start- och

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

405

Skr. 2021/22:75 landningsavgifter (prop. 2020/21:154) till riksdagen. I propositionen

Infrastruktur- föreslog regeringen en ändring i lagen (2011:866) om flygplatsavgifter,

departementet som innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl. Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start och landningsavgifter. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om en ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter som innebär att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2021 och bestämmelserna om differentierade flygplatsavgifter tillämpas första gången vid beslut om 2022 års avgifter. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 också en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2022 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 s. 24 f.). Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2016/17:238

Väg- och fordonsfrågor

Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70), 2018/19:75 (N 51), 2019/20:75 (I 21) och 2020/21:75 (I 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.). Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver uppdrog regeringen den 30 augusti 2018 åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Inom Regeringskansliet bereds förslag till förändringar i trafikförord- ningen och vägmärkesförordningen (2007:90) så att det blir möjligt att på vissa utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Regeringen avser hantera frågan vidare under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2016/17:332

Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21

406

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29), 2018/19:75 (M 15), 2019/20:75 (I 22) och 2020/21:75 (I 14).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhälls- ekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (bet. 2016/17:NU21 s. 20 f.).

Regeringen uppdrog den 29 juni 2017 åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energi- marknadsinspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingick att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Affärsverket svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727 och M2017/01665 [delvis]). Energimarknads- inspektionen redovisade uppdraget den 13 april 2018.

Regeringen redovisade sin bedömning med anledning av tillkänna- givandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta.

Riksdagen uttalade att man inte delar regeringens bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skälen till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat dels innan Energimarknads- inspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utredning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325).

Regeringen beslutade den 29 april 2021 propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät (prop. 2020/21:188). I propositionen konstaterar regeringen att den avser att förtydliga i en förordning vilka samhällsekonomiska analyser Affärsverket svenska kraftnät ska göra inför investeringar i transmissionsnätet och att följa upp utfallet av den nya regleringen för att bedöma om åtgärderna varit tillräckliga. Regeringen noterar i propositionen att åtgärden har sin grund i den ovan nämnda redovisningen från Energimarknadsinspektionen. Regeringen konstaterar i propositionen att tillkännagivandet med dessa åtgärder är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

14. Rskr. 2017/18:104

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23) och 2020/21:75 (I 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

407

Skr. 2021/22:75	konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet.
Infrastruktur-	2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463
departementet	och 2014/15:2318.
	I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den
	26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde
	bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitu-
	tionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet.
	2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det
	dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa
	tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i
	budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande
	redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de
	möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärlds-
	utvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras
	samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin
	tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund
	konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och
	storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör
	flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska
	ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra
	politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom
	luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att
	tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av
	budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar
	regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser
	behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs
	en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt
	inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov
	av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i
	enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr.
	2017/18:104), se I 14.
	I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de
	aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.
	Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt
	förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens
	inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om
	styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10)
	samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som
	aviserades i flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040,
	som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av
	luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019.
	Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att
	främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att
	Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till
	fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska
	flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I
	regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens
408	energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen

för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 14 i denna skrivelse.

Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priorite- ringar.

Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.

Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-

19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364 ), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafik- verket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

409

Skr. 2021/22:75	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
Infrastruktur-	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars
departementet	2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler
	för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens
	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-
	arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien
	och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om
	kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet
	(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om
	miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten
	remitterades den 25 augusti–30 november 2020. Trafikanalys redovisade
	den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt
	arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket
	och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband
	med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg
	eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett
	kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).
	Under 2021 har arbetet fortsatt präglats av åtgärder för att minska
	pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen har sett ett behov av
	att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med
	ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose
	behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso-
	och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen
	därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om
	temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383
	och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den
	31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m.
	den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I
	december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå
	överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under
	2022 (I2021/03301.
	För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i
	december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av
	temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och
	vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till
	Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230).
	Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade
	därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den
	31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från
	regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-
	koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet.
	2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter
	förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering
	tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och
	avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av
	sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr.
410	2020/21:422).

Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade ”Fit for 55”- paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022 förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU- kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs

klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312).

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flyg- platserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 har arbetet tillfälligt getts lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

411

Skr. 2021/22:75 driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser

Infrastruktur- (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med

departementet anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Punkten är inte slutbehandlad.

412

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.

15. Rskr. 2017/18:180

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39), 2019/20:75 (I 24) och 2020/21:75 (I 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information (S2014/3536) samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163). Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation (I2019/01416, och I2019/01020). Den 31 mars 2020 lämnade Myndigheten för digital förvaltning en delrapport med en handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data. Den 29 januari

2021 lämnade Myndigheten för digital förvaltning sin slutrapport för uppdraget innehållandes rekommendationer och förslag, där framgår bland annat att en av effekterna av uppdraget varit att antalet datamängder på Sveriges dataportal mer än tredubblats. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen uppdrog den 7 april 2020 åt Myndigheten för digital förvaltning att vara projektledare för Hack for Sweden (I2020/00911), ett samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om att vidareutnyttja offentliga data hos deltagarna och demonstrera värdet av tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data för behovsägarna.

Regeringen beslutade den 20 oktober 2021 en strategi för ökad tillgång av data ”Data – en underutnyttjad resurs för Sverige” (I2021/02739). Strategin utgör ett komplement till den nationella digitaliseringsstrategin och syftar till att främja olika former av öppen och kontrollerad datadelning för ökad tillgång av data för bl.a. artificiell intelligens (AI) och digital innovation. Regeringen har vidare gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data så att data frigörs för utveckling av bl.a. artificiell intelligens (AI) och digital innovation (I2021/01826). I uppdraget ingår att etablera en digital arena för att möjliggöra samverkan kring data och innovation baserad på data. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2023.

I juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som är en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till (dir. 2019:20). Utredningen antog namnet Öppna data-utredningen. Utredningen överlämnade den 15 september 2020 delbetänkandet Innovation genom information (SOU 2020:55), där det bl.a. föreslås en helt ny lag om tillgängliggörande av data. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen planerar att överlämna en proposition till riksdagen med utredningens delbetänkande som grund.

Lantmäteriet har haft regeringens uppdrag att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av s.k. särskilt värde- fulla datamängder samt de potentiella samhällsekonomiska nyttor som ett sådant tillgängliggörande kan ge (I2019/01415), med anledning av kommande genomförandeakter avseende Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna datadirektivet). Lantmäteriet slutrapporterade regeringsuppdraget den 8 juni 2020. Rapporten bereds vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen har vidare uppdragit åt Statistiska centralbyrån att främja delning och nyttiggörande av data för smart statistik (I2021/02417), åt Rymdstyrelsen att analysera hur ett utvecklat nationellt rymddatalabb skulle kunna främja samhällets digitalisering (I2021/02683), åt Arbetsförmedlingen att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

413

Skr. 2021/22:75 kompetensförsörjning och livslångt lärande (N2021/01915), åt Statens

Infrastruktur- väg- och transportforskningsinstitut att bidra till ökad kunskap om

departementet elektrifieringen av transporter genom att bl.a. genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras (I2021/02212) samt åt E-hälsomyndigheten att skapa en statlig infrastruktur för bilddata för bl.a. förbättrad cancerdiagnostik, att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet samt att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/05259, S2021/05369 och S2021/06170). Regerin- gen har dessutom gett Verket för innovationssystem i uppdrag att kartlägga behovet av kompetensutvecklingsinsatser för datadelning, vilket praktiskt stöd respektive vilka testmiljöer och standarder för datadelning och datahantering som finns i dag, att redogöra för aktuell spetsforskning samt att beskriva relevanta datamarknader och framgångsrika datadelnings- exempel (I2021/02737).

Regeringen har för avsikt att slutbehandla tillkännagivandet i den kommande propositionen om en ny lag om tillgängliggörande av data som baseras på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2017/18:198

Luftfart

Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64), 2019/20:75 (I 25) och 2020/21:75 (I 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder.

Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2018).

Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Est- land, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjlig-

414

göra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA – Free Route Air- space).

Inför den så kallade tredje referensperioden prestationer och avgiftssättning 2020–2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut om genomföranderegler och Sverige lämnade i oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-kommissionen. Kommissionen har inte fastställt prestationsplanen utan till följd av den pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under 2020 och 2021. Medlemsstaterna presenterade i november 2021 sina reviderade förslag till prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna. Ärendet bereds vidare men bedöms kunna slutbehandlas efter att EU-kommissionen har godkänt Sveriges förslag till reviderad prestationsplan. EU-kommissionen har meddelat sin avsikt att besluta om godkännande av medlemsstaterna prestationsplaner under april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:324

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28) och 2020/21:75 (I 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.).

Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en intro- duktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänk- andet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats.

När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har dessutom i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. Vidare har vissa andra strategiska åtgärder för att adressera frågor om en uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet vidtagits.

Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpnings- områdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper auto- matiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet.

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

415

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

416

I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavs- utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehand- lats. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

18. Rskr. 2018/19:165

Trafiksäkerhet

Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33) och 2020/21:75 (I 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.).

Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förar- utbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport till Regerings- kansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbild- ningssystem för personbil. Dessutom utvärderade Statens väg- och transportforskningsinstitutet under 2018 begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visar att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 septem- ber 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterli- gare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafik- skolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Transportstyrelsens remissbehandlades. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehavs av Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafik- dataförordningen (2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transport- styrelsen att ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem stycken. De båda förordningsändringarna trädde i kraft den

1 december 2021. Regeringen beslutade den 27 januari 2022 lagråds- remissen Åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildnings- verksamhet på transportområdet. Regeringen avser att under våren 2022 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:176

Infrastrukturfrågor

Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 35) och 2020/21:75 (I 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). Regeringen uppdrog den 22 juni 2017 åt Trafikverket att kartlägga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen (2010:900), med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infra- strukturprojekt och bostadsbyggande (N2017/04372). I redovisningen av uppdraget identifierade Trafikverket ett antal förbättringsförslag vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet

–klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande mål- sättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade. I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering ska analyseras vidare. Regeringen följer utvecklingsarbetet.

Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny plan- period. I uppdraget betonar regeringen att den nationella infrastruktur- planeringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen i stort. Vidare anför regeringen att nära kopplingar finns till annan infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling och bostadsplanering, m.m. Trafikverket ska därför beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. Därutöver har Boverket, på regeringens uppdrag, under 2020 publicerat en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget i oktober 2020 och underlaget remissbehandlades. Inriktningsunderlaget utgjorde underlag för den infrastrukturproposition, propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151), som regeringen beslutade den 15 april 2021. I propositionen gör regeringen förtydliganden

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

417

Skr. 2021/22:75 om regional samverkan. Regeringen slår bl.a. fast att Trafikverket ska

Infrastruktur- samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att nå de

departementet transportpolitiska målen. Vidare konstaterar regeringen att ett arbetssätt med samverkan och samarbete mellan Trafikverket och andra parter är centralt för att tillsammans nå önskad effekt, inte minst när det gäller lokaliserings- och markanvändningsfrågor. Regeringen anför i propositionen att Trafikverket i samhällsplaneringen ska säkra att den statliga transportinfrastrukturen utformas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag. Regeringen noterar dessutom i propositionen att den kommer att följa detta arbete och vid behov återkomma med ytterligare tydliggöranden, exempelvis i samband med det kommande arbetet med infrastrukturplaneringen och fastställandet av en ny nationell plan för transportinfrastrukturen under våren 2022. Regeringen gav därefter den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. I uppdraget anges att regeringens proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet ska utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Infrastruktur- departementet) den 30 november 2021 och remitterades till den 28 februari 2022. Regeringen uppdrog vidare den 29 april 2021 åt Statskontoret att utvärdera förhandlingsuppdrag som metod att lösa stora samhälls- utmaningar som kräver att statlig transportinfrastrukturplanering sam- ordnas med lokal och regional samhällsplanering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 6 augusti 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

418

20. Rskr. 2018/19:210

Elmarknadsfrågor

Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36) och 2020/21:75 (I 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.

Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand bl.a. i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvän- diga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för leveranssäkerheten. Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet

med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redo- visade uppdraget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige – artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Rapporten har remissbehandlats. Inriktningen är att regeringen ska fatta ett beslut om en tillförlitlighetsnorm under det första kvartalet 2022. Vidare beslutade regeringen 2009 om mål för driftsäkerheten under förutsebara förhållanden på stamnätet för el och på de utlandsförbindelser som är anslutna till stamnätet (N2009/06944). I regleringsbrevet för 2022 har regeringen gett Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att se över målen och vid behov föreslå uppdaterade mål. I uppdraget ingår även att redovisa hur förändringar i tillräcklighet på olika sätt kan påverka affärsverkets möjlighet att nå uppsatta driftsäkerhetsmål. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:253

Energipolitik

Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 39) och 2020/21:75 (I 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att sats- ningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f.).

Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 avseende Statens energi- myndighet förtydligat i villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation att Statens energi- myndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Därefter har Statens energimyndighet beviljat stöd till två forskningsprojekt som avser kärnkraft. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:258

Sjöfartsfrågor

Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 40) och 2020/21:75 (I 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14 s. 24 f.). Transportstyrelsen har tidigare pekat ut ytterligare ett antal inre vattenvägar i Sverige och informerat EU-kommissionen om dessa.

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

419

Skr. 2021/22:75	Kommissionen antog den 28 april 2021 en delegerad akt med reviderade
Infrastruktur-	bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den
departementet	14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring
	av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG där
	de nya utpekade inre vattenvägarna återfinns. Detta innebär att fartyg
	certifierade enligt direktivet nu har fler inre vattenvägar i Sverige att segla
	på.
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20) föreslog
	regeringen en förlängning av möjligheten att ansöka om s.k. ekobonus
	t.o.m. 2022. Ekobonusen syftar till att ersätta vägtransporter med
	sjötransporter. Efter regeringens förslag avsatte riksdagen för detta
	ändamål 50 miljoner kronor per år för 2021 och 2022 (bet. 2020/21:MJU1,
	rskr. 2021/22:111). Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för
	2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20), som en åtgärd i arbetet att främja
	överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart en
	förlängd och breddad ekobonus. Det föreslagna stödet om totalt 300
	miljoner kronor under perioden 2022–2024 riktas bl.a. till sjötransporter,
	järnvägstransporter och intermodala transportupplägg och avser att
	påskynda effektiviseringen vid omlastning av gods och stimulera till nya
	transportlösningar. Riksdagen avsatte för detta ändamål 100 miljoner
	kronor för 2022 (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:111).
	Inom ramen för den nationella godstransportstrategin utsåg Trafikverket
	2019 på regeringens uppdrag en nationell samordnare för inrikes sjöfart
	och närsjöfart. Samordnarens uppdrag löper t.o.m. 2024. I september 2021
	redovisade Trafikverket rapporten Tilläggsuppdrag hamnar (I2021/02496)
	som tagits fram inom ramen för den nationella samordnarens arbete. Fokus
	i rapporten är hamnars utveckling för att öka omställningen till fossilfrihet
	hos sjöfartssektorn samt hur hamnars avgiftsuttag påverkar
	konkurrenskraften för sjöfarten. Åtgärder som föreslås i rapporten rör bl.a.
	infrastruktur, styrning respektive incitament på klimat- och miljöområdet
	samt breddad ekobonus. Regeringen har den 20 januari 2022 gett
	Trafikverket i uppdrag att bland annat föra en dialog med
	branschorganisationen Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket med
	målsättningen att få till stånd en likvärdig tillämpning av hamn- och
	farledsavgifterna när det gäller miljö- och klimatstyrningsincitamenten.
	Inom ramen för den nationella godstransportstrategin överlämnade
	Trafikverket 2019 rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och
	närsjöfart, 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019 varav
	femton åtgärder rör inlandssjöfart. Transportstyrelsen, Trafikverket och
	Sjöfartsverket arbetar vidare med att genomföra åtgärdsförslagen. Bland
	annat följs kontinuerligt och aktivt de nya linjer och sjöfartsaktiviteter som
	påbörjas för att samla in information om brister i enskilda projekt. Ett antal
	möten har hållits mellan branschaktörer och Trafikverket, Transportstyrel-
	sen samt Sjöfartsverket i samband med detta. Sjöfartsverket och
	Trafikverket utreder dessutom vilka åtgärder som krävs för att göra de nya
	områdena för inre vattenvägar farbara för inlandssjöfart vad gäller
	exempelvis krav på sjömätning, muddring, sjökort etc.
	Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
420

23. Rskr. 2018/19:259

Väg- och fordonsfrågor Bet. 2018/19:TU16

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41) och 2020/21:75 (I 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av väg- mätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrol- leras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings- protokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.).

Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå.

Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2018/19:277

Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1–3, bet. 2018/19:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 42) och 2020/21:75 (I 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommen- dationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Rege- ringen har följt detta arbete. Regeringen har i propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg

1)samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2).

Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

421

Skr. 2021/22:75 planperiod. I uppdraget understryker regeringen det trafikslagsöver-

Infrastruktur- gripande perspektivet och i uppdraget ingår att Trafikverket även ska ta

departementet fram scenarion baserade på antaganden om bl.a. steg 1-åtgärder. Regeringen anger också i uppdraget att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva steg 1-åtgärder och steg 2-åtgärder och att regeringen betonat vikten av att effektivisera och optimera användningen av existerande infrastruktur. Trafikverket redovisade inriktnings- underlaget i oktober 2020 och underlaget har remissbehandlats. Inriktningsunderlaget utgjorde underlag för den infrastrukturproposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) som regeringen överlämnade till riksdagen den 15 april 2021. Regeringen anger i propositionen att fyrstegsprincipen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och att den är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. Regeringen anger vidare att ett trafikslagsövergripande synsätt på infrastrukturplanering, dvs. ett synsätt där alla trafikslag och transportsätt prövas förutsättningslöst, behöver genomsyra det kommande arbetet med åtgärdsplanering och framtagandet av en ny nationell plan. Vidare gör regeringen i propositionen förtydliganden om fyrstegsprincipen huvud- sakligen enligt följande. Statliga åtgärder enligt fyrstegsprincipens första steg är huvudsakligen åtgärder som inte hanteras inom ramen för infrastrukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och administrativa styrmedel. Sådana åtgärder som kan påverka transport- efterfrågan ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen. Andra s.k. steg 1- och steg 2-åtgärder kan inrymmas i infrastrukturplaneringen. Trafikverket ska aktivt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och i vissa län regional nivå.

Regeringen uppdrog den 23 juni 2021 åt Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022– 2033. I uppdraget anges att regeringens proposition Framtidens infra- struktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet ska utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades den 30 november 2021. Trafikverket redogör i redovisningen för hur myndig- heten har utarbetat planförslaget utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt, och att fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Förslaget till en ny nationell plan har remissbehandlats och regeringen planerar att fatta beslut om att fastställa en ny nationell plan för transportinfrastrukturen under våren 2022.

När det gäller utvecklingen av de samhällsekonomiska kalkyl- modellerna har Trafikverket enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transport- området. Trafikanalys ska enligt förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området. Regeringen tar del av Trafikanalys redovisning och avser att vid behov återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området. Punkten är inte slutbehandlad.

422

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

25. Rskr. 2019/20:74

Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50) och 2020/21:75 (I 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock varför frågan inte behandlas i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2019/20:218

Sjöfartsfrågor

Mot. 2019/20:614 yrkande 5, 2019/20:867 yrkande 1, 2019/20:2775 yrkande 52, 2019/20:867 yrkande 6, 2019/20:2490 yrkande 6, 2019/20:2597 yrkande 48 och 2019/20:3246 yrkande 20 i denna del, bet. 2019/20:TU8

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 32). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform i syfte att hitta en bättre myndighetsorganisation och finansiering än den nuvarande (bet. 2019/20:TU8 s. 22 f.). Regeringen gav den 20 januari 2022 Statskontoret i uppdrag att, med stöd av Statens väg- och transportforskningsinstitut, utvärdera Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform och lämna förslag på hur Sjöfartsverkets verksamhet kan organiseras och finansieras för att mer ändamålsenligt styra mot en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Genom uppdraget är tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om särskilt om farledsavgifternas miljöstyrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen av dessa skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag (bet. 2019/20:TU8 s. 31 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 58) angav regeringen att den ser behov av ett mer

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

423

Skr. 2021/22:75 ändamålsenligt avgiftssystem som stärker sjöfartens konkurrenskraft och

Infrastruktur- har bättre förutsättningar att styra mot fossilfrihet. I regleringsbrevet för

departementet budgetåret 2020 avseende Sjöfartsverket angav regeringen att som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller för Sjöfartsverket att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) samt att medel som används till miljöincitament inte omfattas av restriktionen. Detta innebär att Sjöfartsverket har möjlighet att öka miljöincitamentet i farledsavgiften i syfte att åstadkomma ytterligare klimatåtgärder, vilket Sjöfartsverket genomförde vid den senaste avgiftshöjningen, som trädde i kraft den 1 januari 2022. I och med detta är tillkännagivandet tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.

424

27. Rskr. 2019/20:223

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöks- verksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen.

Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats.

Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten

inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar.

Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade fordon. Uppdraget ska redovisas senast den 29 juli 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierar ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it- system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra en sanktionsväxling. Rapporten analyseras inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om tillstånd för virkesupplag vid allmän väg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka dels för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag utmed allmän väg, dels för att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg (bet. 2019/20:TU11 s. 114 f.). Trafikverket har genomfört förändringar i den operativa hanteringen av tillstånden för virkesupplag så att tillstånd som meddelas gäller över längre tid. Regeringen har genom beslut om ändring av vägförordningen (2012:707) tagit bort möjligheterna för den statliga väghållaren Trafikverket att från och med den 1 januari 2022 ta ut avgifter för tillstånd för upplag av virke eller skogsbränsle utmed allmän väg. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2022 att tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 s. 20). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 14.

28.Rskr. 2019/20:323 Trafiksäkerhet

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

425

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

426

Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav kan få körkort. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

29. Rskr. 2020/21:43

Kapacitetsbrist i elnäten

Bet. 2020/21:NU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 44).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkten om kapacitetsbrist i elnäten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en uppföljning av vidtagna åtgärder för att motverka kapacitetsbristen i elnäten (bet. 2020/21:NU5 s. 6 f.). Utskottet anger att regeringen bör följa upp och analysera de åtgärder som inblandade aktörer vidtog för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade de båda regionerna Skåne och Stockholm 2019. En sådan uppföljning bör enligt utskottet belysa effekterna av vidtagna åtgärder inklusive hur kostnadseffektiva de varit samt belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta och som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 2020 åt Statens energimyndighet att följa upp det gemensamma initiativet avseende kapacitetshöjningar i elnäten i Malmö och Stockholm. Statens energimyndighet skulle enligt beslutet i sin uppföljning belysa effekterna av de vidtagna åtgärderna inklusive hur kostnadseffektiva åtgärderna varit. Vidare bör uppföljningen enligt

regeringens beslut belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Statens energimyndighet överlämnade den 29 april 2021 sin rapport Uppföljning av det gemensamma initiativet avseende effekten för elförsörjningen i Malmö och Stockholm (I2021/01373). I och med att rapporten har inkommit har de uppföljningar och analyser som tillkännagivandet avser genomförts. Regeringen konstaterar i budget- propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 s. 11 f.) att tillkänna- givandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2020/21:161

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Prop. 2020/21:80, bet. 2020/21:TU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: När det gäller a): Den 21 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 22 och 23).

När det gäller b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se till att en möjlighet införs att förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis och undantaget för utgångna yrkeskompetensbevis fram till utgången av 2021 (bet. 2020/21:TU5 s. 12 f.). I propositionen Förlängd giltighetstid för yrkes- kompetensbevis (prop. 2020/21:195) föreslog regeringen en ändring i ett förslag som möjliggjorde en förlängning av giltighetstiden för yrkesförarkompetensbevis med 6 månader från och med det datum då bevisen går ut. I propositionen anför regeringen att genom de förslag som läggs fram i propositionen anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2020/21:195 s. 6). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om möjlighet till distansutbildning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distansutbildning (bet. 2020/21:TU5 s. 13 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen en ändring i förordningen (2007:1470) om yrkes- förarkompetens som tillfälligt utökade möjligheten till distansutbildning vid fortbildning. Regeringen anför i propositionen Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis att genom förordningsändringen anser rege- ringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2020/21:195 s. 6 f.). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om Transportstyrelsens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsam hantering av ansökningar om att bedriva verksamhet som utbildnings- anordnare (bet. 2020/21:TU5 s. 14). Regeringskansliet (Infrastruktur- departementet) har inhämtat följande information från Transportstyrelsen om hur myndigheten handlägger denna typ av ärenden (I2021/00191). Ett komplett ärende tar ca 1–3 veckor att handlägga. Ungefär 4 av 5 ansök- ningar behöver kompletteras på grund av ofullständiga utbildningsplaner. Transportstyrelsen arbetar med informationsinsatser, dialog och e-tjänster för att minska handläggningstiden. Under våren 2021 planerades en uppdatering av det digitala utbildningsplansstödet att tas i drift, vilket kan minska mängden kompletteringar och därmed även handläggningstiden. I

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

427

Skr. 2021/22:75 propositionen Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (prop.

Infrastruktur- 2020/21:195) redogör regeringen för de nämnda uppgifterna och anför att

departementet den anser att de åtgärder som Transportstyrelsen vidtar för att skynda på hanteringen av ansökningar är tillräckliga och att ingen ytterligare åtgärd krävs. Vidare anför regeringen i propositionen att med anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2020/21:195 s. 7). Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2020/21:162

Cykelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:TU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn av väglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik (bet. 2020/21:TU3 s. 28 f.). I regeringens beslut den 31 maj 2018 om nationell trafikslags- övergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 uppdrog regeringen åt Trafikverket att utreda om, och i så fall hur, frågan om markåtkomst utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller i genomförandet av regionala cykelplaner. Trafikverket redovisade upp- draget i januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2020/21:181

Extra ändringsbudget för 2021 ‒ Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om ändringar i statens budget för 2021 när det gäller b): Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer.

33. Rskr. 2020/21:256

Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet

Prop. 2020/21:94, bet. 2020/21:NU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 311 och 312).

34. Rskr. 2020/21:263

Ytterligare kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Prop. 2020/21:81, bet. 2020/21:TU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

428

	Skr. 2021/22:75
Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit	Infrastruktur-
(SFS 320).	departementet
35. Rskr. 2020/21:264
Transportstyrelsens olycksdatabas
Prop. 2020/21:124, bet. 2020/21:TU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 319).
36. Rskr. 2020/21:276
Riksrevisionens rapport om automatiserat beslutsfattande i
statsförvaltningen
Skr. 2020/21:88, bet. 2020/21:KU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
37. Rskr. 2020/21:296
Utbyte av körkort som utfärdats i Färöarna eller Förenade kungariket
Prop. 2020/21:126, bet. 2020/21:TU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 432).
38. Rskr. 2020/21:303
Reduktionsplikt för flygfotogen
Prop. 2020/21:135, bet. 2020/21:MJU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 412).
39. Rskr. 2020/21:334
Luftfartsfrågor
Prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget: Den
10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 558).
Punkt 2 om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats*: Riksdagen
har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om framtiden för
Bromma och Arlanda flygplats (bet. 2020/21:TU14 s. 21 f.). I betänkandet
anför trafikutskottet bl.a. att regeringen bör få i uppdrag att ta fram en plan
för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd,
för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på	429
	429

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

430

tillförlitliga prognoser samt att regeringen bör återkomma senast i december 2021 med en plan för Arlandas utveckling. Regeringskansliet har inlett arbetet med att analysera förutsättningarna för att ta fram en plan utifrån vad som anges i tillkännagivandet. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22) anger regeringen att den kommer att återkomma till riksdagen för att informera om hur regeringen avser att hantera tillkännagivanden. Vidare konstaterar regeringen i propositionen att arbetet med tillkännagivandet inte kommer kunna ske inom den tid som anges i tillkännagivandet och att regeringen avser att återkomma i frågan. Den 15 februari 2022 gav Regeringskansliet en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:374

Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybarhetsdirektivet

Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:MJU24 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 668–670).

41. Rskr. 2020/21:379

Förarbevis för vattenskoter

Prop. 2020/21:190, bet. 2020/21:TU12

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 626 och 627).

Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vatten- skotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan nya regler tas fram. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utbildningsverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 15 f.). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022.

Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de åtgärder som planeras i närtid för att komma tillrätta med problem relaterade till vattenskotrar innan nya regler tas fram. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan nya regler tas fram. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–4.

42. Rskr. 2020/21:380

Järnvägsfrågor

Skr. 2020/21:86, bet. 2020/21:TU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

43. Rskr. 2020/21:381

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Prop. 2020/21:195, bet. 2020/21:TU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 594 och 595).

44. Rskr. 2020/21:394

Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi Prop. 2020/21:181, bet. 2020/21:NU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om lag med bemyndigande om tidsfrister och kontaktpunkt: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 755).

Punkt 2 om ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 756).

Punkt 4 om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät (bet. 2020/21:NU27 s. 19). Inom Regeringskansliet pågår en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillmötesgå tillkännagivandet. Regeringen avser att hantera frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:409

Framtidens infrastruktur

Prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

431

Skr. 2021/22:75
Infrastruktur-	Punkt 7 om ekonomiska planeringsramar för 2022–2033: Regeringen gav
departementet	den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny
	nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen samt gav regionerna
	samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta fram
	länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. I uppdraget till
	Trafikverket angav regeringen att propositionen Framtidens infrastruktur
	– hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet ska
	utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades till Regerings-
	kansliet (Infrastrukturdepartementet) den 30 november 2021 och har
	remissbehandlats. Länsplanerna ska vara remitterade och sammanställda
	och redovisas senast den 30 april 2022. Regeringen planerar att fastställa
	en ny nationell plan för transportinfrastrukturen och definitiva ekonomiska
	ramar för länsplanerna under våren 2022. Därefter fastställer regionerna
	samt Gotlands kommun länsplaner för den regionala transportinfra-
	strukturen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående den
	nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 i en
	skrivelse i juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om särskilt om anskaffning av isbrytare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att nya isbrytare
	bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga
	transportinfrastrukturen m.m. (bet. 2020/21:TU16 s. 102 f.). Regeringen
	kommer att ta ställning till om isbrytarinvesteringen ska finansieras inom
	den nationella transportsportinfrastrukturplanen under våren 2022. Efter
	regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 har anslagsändamålet
	för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur utvidgats så att
	anslaget kan finansiera en sådan investering om regeringen så beslutar
	(prop. 2021/22:1 utg.omr. 22, bet. 2021/22:TU1, rskr. 2021/22:98).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om utbyggnaden av laddinfrastruktur*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om utbyggnaden av
	laddinfrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 105 f.). Regeringen föreslog i
	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20) att det s.k.
	klimatklivet för bl.a. stöd till laddinfrastruktur förstärks kraftigt.
	Regeringen föreslog vidare i propositionen att medel tillförs för att
	genomföra en elektrifieringsstrategi, i vilken regeringen tar ett helhets-
	grepp om förutsättningarna för att möjliggöra en omfattande elektrifiering
	(prop. 2021/22:1 utg.omr. 21). I propositionen föreslog regeringen
	dessutom att tidigare aviserade stöd på 550 miljoner kronor under 2022
	tillförs insatser för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter
	inom de mest trafikerade områdena och 50 miljoner för stöd till publika
	stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större
	vägar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21). Riksdagen fattade emellertid beslut
	om att bl.a. flytta anslaget för dessa satsningar till utgiftsområde 20 och
	inom det utgiftsområdet skapa ett nytt anslag benämnt Laddinfrastruktur
	som uppgår till 600 miljoner kronor (bet. 2021/22:MJU1, rskr.
	2021/22:110).
	På uppdrag av regeringen redovisade Trafikverket den 30 november
	2021 ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden
	2022–2033. I förslaget redogör Trafikverket för hur det fortsatta
432	genomförandet av den plan för elektrifiering av delar av det statliga

vägnätet som Trafikverket redovisade i februari 2021 bör ske. Trafik- verkets förslag har remissbehandlats.

Elvägsutredningen överlämnade den 1 september 2021 betänkandet Regler för statliga elvägar (SOU 2021:73). Betänkandet har remitterats och arbetet med en remissammanställning pågår inom Regeringskansliet.

Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022 förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU- kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om anslagskredit*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att Trafikverkets anslagskredit bör höjas till 10 procent för både vidmakthållande och utveckling av statens infrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 150 f.). Den maximala kreditnivån för enskilda ramanslag regleras i 8 § budgetlagen (2011:203). Regerings- kansliet (Infrastrukturdepartementet) har analyserat frågan om nivåerna på Trafikverkets anslagskredit i samband med beredningen av reglerings- brevet för budgetåret 2022 avseende Trafikverket där kreditnivåerna för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur fastställs för budgetåret 2022. Regeringens beslut om regleringsbrevet för Trafikverket fattades den 16 december 2021. Av beslutet framgår att anslagskrediten på ovan nämnda anslagen har höjts till 10 procent för budgetåret 2022. Härigenom är tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 8 och 9.

46. Rskr. 2020/21:411

Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019 Prop. 2020/21:180, bet. 2020/21:MJU23

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 747).

Punkt 6 om konsekvensanalyser vid kontrollstation 2022* (reservation 9): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2020/21:MJU 23 s. 34 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen vid kontrollstation 2022 ska återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Denna konsekvensanalys ska enligt tillkännagivandet bl.a. belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Konsekvensanalysen bör även omfatta reduktionspliktens effekter för andra politikområden, dess verkliga kostnader och dess samhälls- ekonomiska effekt. Enligt tillkännagivandet ska regeringen i samband med detta även redogöra för sin bedömning av om detta motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Regeringen gav den 16 december 2021 Statens energimyndighet i uppdrag att ta fram underlag för kontrollstation 2022 inom ramen för

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

433

Skr. 2021/22:75 systemet med reduktionsplikt på bensin, diesel och flygfotogen

Infrastruktur- (I2021/03316). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska

departementet analysera de frågor som tas upp i tillkännagivandet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 december 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

47. Rskr. 2020/21:415

Moderna tillståndsprocesser för elnät

Prop. 2020/21:188, bet. 2020/21:NU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 741–743).

48. Rskr. 2020/21:422

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.

När det gäller Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket och Sjöfartsverket inom utgifts- område 22 Kommunikationer.

Punkt om utgiftsområde 22 Kommunikationer, gällande användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Riksmötet 2021/22

49. Rskr. 2021/22:40

Ändringar i vägsäkerhetslagen Prop. 2021/22:9, bet. 2021/22:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1093 och 1094).

50. Rskr. 2021/22:56

Höständringsbudget för 2021

Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om lag om ändring i järnvägslagen (2004:519): Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1090).

Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den

9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för

434

budgetåret 2021 avseende Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Punkt om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi.

51. Rskr. 2021/22:81

Det nationella basutbudet av flygplatser

Bet. 2021/22:TU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt om det nationella basutbudet av flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser (bet. 2021/22:TU4 s. 10 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2021/22:96

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 21 Energi: När det gäller a) Anslagen

för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energi- marknadsinspektionen och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet inom utgifts- område 21 Energi.

När det gäller c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 16 december 2021 beslutade regeringen reglerings- brev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi.

När det gäller d) Finansiella befogenheter för Affärsverket Svenska kraftnät: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi.

När det gäller e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi.

53. Rskr. 2021/22:98

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:TU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2021/22:75 Infrastruktur- departementet

435

Skr. 2021/22:75

Infrastruktur- Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: När det gäller a)

departementet Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfarts- verket, Sjöfartsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen, samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg, 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, 1:19 Lån till körkort och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

436

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg och 1:19 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller c) Godkännande av investeringsplaner: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 1: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 2: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 3: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 4: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

54. Rskr. 2021/22:111

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2020/21:1, bet. 2021/22:MJU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20: När det gäller a)

Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:23 Laddinfrastruktur och anslag 1:24 Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Regelbeståndet 2021

Skr. 2021/22:75

Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2022 är 4 459. Av dessa är 1 550 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2021 var 4 405, varav 1 533 lagar.

Under 2021 har EU-direktiv genomförts i 89 ändringsförfattningar (44 lagar och 45 förordningar) och 18 grundförfattningar (5 lagar och 13 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu).

Regelbeståndet i SFS under perioden 2012–2022

Lagar		Regler i övrigt

5000

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

479

1	Inledning ...........................................................................................		3
2	Redovisning ......................................................................................		4
	2.1	Statsrådsberedningen..........................................................	4
	2.2	Justitiedepartementet ..........................................................	6
	2.3	Utrikesdepartementet .....................................................	138
	2.4	Försvarsdepartementet....................................................	144
	2.5	Socialdepartementet .......................................................	149
	2.6	Finansdepartementet.......................................................	205
	2.7	Utbildningsdepartementet ..............................................	264
	2.8	Miljödepartementet ........................................................	286
	2.9	Näringsdepartementet.....................................................	315
	2.10	Kulturdepartementet.......................................................	354
	2.11	Arbetsmarknadsdepartementet .......................................	375
	2.12	Infrastrukturdepartementet .............................................	387
3	Kronologiskt register ....................................................................		438
4	Utskottsindelat register .................................................................		455
	4.1	Konstitutionsutskottet.....................................................	455
	4.2	Finansutskottet ...............................................................	456
	4.3	Skatteutskottet ................................................................	460
	4.4	Justitieutskottet...............................................................	461
	4.5	Utrikesutskottet ..............................................................	464
	4.6	Försvarsutskottet ............................................................	464
	4.7	Socialförsäkringsutskottet ..............................................	465
	4.8	Socialutskottet ................................................................	466
	4.9	Kulturutskottet................................................................	468
	4.10	Utbildningsutskottet .......................................................	469
	4.11	Trafikutskottet ................................................................	470
	4.12	Miljö- och jordbruksutskottet .........................................	472
	4.13	Näringsutskottet .............................................................	474
	4.14	Arbetsmarknadsutskottet ................................................	475
	4.15	Civilutskottet ..................................................................	476
	4.16	Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ...................	478
5	Regelbeståndet 2021 .....................................................................		479
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2022 .......			482

Riksdagens skrivelser till regeringen	Skr.
– åtgärder under 2021	2021/22:75

Skr. 2021/22:75	(Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är
Kultur-	slutbehandlad.
departementet	Punkt 3 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan
	utvecklas (bet. 2021/22:KrU1 s. 57 f.). Se redogörelse under rskr.
	2015/16:289 punkt 7 samt under rskr. 2017/18:91 punkt 10. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.