Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

2	Lagtext	Prop. 2021/22:36

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 15 kap. 23 § ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 10 kap. 12, 13, 19, 20, 21 och 23 a §§, 11 kap. 15–16 a, 20 och 22–23 a §§, 12 kap. 12–13 a, 19, 20 och 21 §§, 13 kap. 12, 13, 20, 21 och 21 b §§, 15 kap. 24 och 26 §§, 18 kap. 4, 23, 25 och 26 a §§ och 20 kap. 37, 38 och 40 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 2 §1

Alla barn och elever i samtliga			Alla barn och elever i samtliga
skolformer och i fritidshemmet ska			skolformer och i fritidshemmet ska
ges den ledning och stimulans som			ges den ledning och stimulans som
de behöver i sitt lärande och sin			de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de			personliga utveckling för att de
utifrån	sina egna	förutsättningar	utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som			ska kunna utvecklas så långt som
möjligt	enligt utbildningens mål.		möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en funk-
tionsnedsättning har svårt att upp-
fylla de olika kunskapskrav eller
kravnivåer som finns ska ges stöd
som syftar till att så långt som
möjligt	motverka	funktionsned-

sättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de krav- nivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Elever som till följd av en funk- tionsnedsättning har svårt att upp- fylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunska- per som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt

1 Senaste lydelse 2018:1098.

Prop. 2021/22:36

			motverka		funktionsnedsättningens
			konsekvenser.
			Elever som lätt uppfyller de
			betygskriterier eller kriterier					för
			bedömning av kunskaper som minst
			ska uppfyllas ska ges ledning och
			stimulans för att kunna nå längre i
			sin kunskapsutveckling.
		4 §2
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i
1. förskoleklassen, om det utifrån			1. förskoleklassen, om det utifrån
användning av ett nationellt kart-			användning av ett nationellt kart-
läggningsmaterial finns en indi-			läggningsmaterial finns en indi-
kation på att eleven inte kommer att			kation på att eleven inte kommer att
nå de kunskapskrav som ska upp-			uppfylla kriterierna för bedömning
nås i årskurs 1 och 3 i svenska,			av kunskaper för årskurs 1 och 3 i
svenska som andraspråk eller mate-			svenska, svenska			som	andraspråk
matik,			eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och i			2. lågstadiet i grundskolan och i
sameskolan, om det utifrån använd-			sameskolan, om det utifrån använd-
ning av ett nationellt bedömnings-			ning av ett nationellt bedömnings-
stöd eller ett nationellt prov i			stöd eller ett nationellt prov i
svenska, svenska som andraspråk			svenska, svenska som andraspråk
eller matematik, finns en indikation			eller matematik, finns en indikation
på att eleven inte kommer att nå de			på att eleven inte kommer att
kunskapskrav för årskurs 1 eller 3			uppfylla kriterierna för bedömning
som ska uppnås, och			av kunskaper för årskurs 1 eller 3,
			och
3. lågstadiet i specialskolan, om			3. lågstadiet i specialskolan, om
det utifrån användning av ett natio-			det utifrån användning av ett natio-
nellt	bedömningsstöd	eller ett	nellt	bedömningsstöd			eller	ett
nationellt prov i svenska, svenska			nationellt prov i svenska, svenska
som	andraspråk eller	matematik,	som	andraspråk		eller	matematik,
finns en indikation på att eleven			finns en indikation på att eleven
inte kommer att nå de kunskaps-			inte kommer att uppfylla krite-
krav för årskurs 1 eller 4 som ska			rierna för bedömning av kunskaper
uppnås.			för årskurs 1 eller 4.
Om det efter en sådan bedömning			Om det efter en sådan bedömning
kan befaras att eleven inte kommer			kan befaras att eleven inte kommer
att uppnå de kunskapskrav som			att uppfylla de kriterier för
anges där ska det skyndsamt pla-			bedömning		av	kunskaper		som
neras sådant stöd som anges i 5 §			gäller för den aktuella skolformen,
eller göras en anmälan till rektorn			ska det skyndsamt planeras sådant
enligt 7 §.			stöd som anges i 5 § eller göras en
			anmälan till rektorn enligt 7 §.

2Senaste lydelse 2018:1098.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

5 §3
Om det inom ramen för under-	Om det inom ramen för under-
visningen, genom användning av	visningen,	genom användning av
ett nationellt kartläggningsmaterial	ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,	eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller	resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig eller	uppgifter från lärare, övrig skolper-
uppgifter från lärare, övrig skol-	sonal, en elev eller en elevs vård-
personal, en elev eller en elevs	nadshavare eller på annat sätt fram-
vårdnadshavare eller på annat sätt	kommer att det kan befaras att en
framkommer att det kan befaras att	elev inte kommer att uppfylla de
en elev inte kommer att nå de kun-	betygskriterier		eller kriterier	för
skapskrav som minst ska uppnås	bedömning	av	kunskaper	som
eller de kravnivåer som gäller, och	minst ska uppfyllas, och inte annat
inte annat följer av 7 §, ska eleven	följer av 7 §, ska eleven skyndsamt
skyndsamt ges stöd i form av extra	ges stöd i form av extra
anpassningar inom ramen för den	anpassningar inom ramen för den
ordinarie undervisningen.	ordinarie undervisningen.
Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om
det inte är uppenbart obehövligt.
Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.
7 §4
Om det inom ramen för under-	Om det inom ramen för under-
visningen, genom användning av	visningen,	genom användning av
ett nationellt kartläggningsmaterial	ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,	eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller	resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skolper-	uppgifter från lärare, övrig skolper-
sonal, en elev eller en elevs vård-	sonal, en elev eller en elevs vård-
nadshavare eller på annat sätt fram-	nadshavare eller på annat sätt fram-
kommer att det kan befaras att en	kommer att det kan befaras att en
elev inte kommer att nå de kun-	elev inte kommer att uppfylla de
skapskrav som minst ska uppnås	betygskriterier		eller kriterier	för
eller de kravnivåer som gäller, trots	bedömning	av	kunskaper	som
att stöd har getts i form av extra	minst ska uppfyllas, trots att stöd
anpassningar inom ramen för den	har getts i form av extra
ordinarie undervisningen enligt 5 §,	anpassningar inom ramen för den
ska detta anmälas till rektorn. Det-	ordinarie undervisningen enligt 5 §,
samma gäller om det finns särskilda	ska detta anmälas till rektorn.
skäl att anta att sådana anpassning-	Detsamma gäller om det finns sär-
ar inte skulle vara tillräckliga.	skilda skäl att anta att sådana
Rektorn ska se till att elevens behov	anpassningar inte skulle vara			till-

3Senaste lydelse 2018:1098.

4Senaste lydelse 2018:1098.

Prop. 2021/22:36

Barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla

sådana betygskriterier eller

Prop. 2021/22:36

av särskilt stöd skyndsamt utreds.	räckliga. Rektorn ska se till att
Behovet av särskilt stöd ska även	elevens behov av särskilt stöd
utredas om eleven uppvisar andra	skyndsamt utreds. Behovet av sär-
svårigheter i sin skolsituation.	skilt stöd ska även utredas om
	eleven uppvisar andra svårigheter i
	sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens

utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte

tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har

bedömts enligt 12 c §.
	10 §
För en elev i grundskolan, grund-		För en elev i grundskolan, grund-
särskolan, specialskolan och same-		särskolan, specialskolan och same-
skolan ska det särskilda stödet ges		skolan ska det särskilda stödet ges
på det sätt och i den omfattning som		på det sätt och i den omfattning som
behövs för att eleven ska ha möjlig-		behövs för att eleven ska ha möjlig-
het att nå de kunskapskrav som		het att uppfylla de betygskriterier
minst ska uppnås.		eller kriterier för bedömning av
		kunskaper som minst ska uppfyllas.
	12 i §5
En nyanländ elev, som har tagits		En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i hög-		emot inom skolväsendet i hög-
stadiet i grundskolan, grundsär-		stadiet i grundskolan, grundsär-
skolan eller specialskolan och vars		skolan eller specialskolan och vars
kunskaper har	bedömts enligt	kunskaper	har	bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på		12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-		modersmålet om det inte är uppen-
bart obehövligt.	Studiehandled-	bart obehövligt.			Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven		ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar att nå de kunskaps-		förutsättningar		att	uppfylla	de
krav som minst ska uppnås.		betygskriterier		eller kriterier		för
		bedömning	av	kunskaper		som

minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

7kap. 5 §

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklings-

5Senaste lydelse 2018:1303.

störning, ska tas emot i grundsär-	kriterier för bedömning av kun-
skolan.	skaper som gäller för grundskolan
	och som minst ska uppfyllas, ska tas
	emot i grundsärskolan.

Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkom- mun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en ut- redning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utred- ningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grund- särskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

14 §

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppnår de	framgår av 12 eller 13 § uppfyller
kunskapskrav som minst ska upp-	de betygskriterier som minst ska
nås för den skolform där eleven	uppfyllas för den skolform där
fullgör sin skolplikt, upphör skol-	eleven fullgör sin skolplikt, upphör
plikten.	skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15 §

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsär-			En elev i grundskolan, grundsär-
skolan eller specialskolan har också			skolan eller specialskolan har också
rätt att efter skolpliktens upphö-			rätt att efter skolpliktens upphö-
rande	slutföra utbildningen under		rande	slutföra		utbildningen under
ytterligare två år, om eleven inte			ytterligare två år, om eleven inte
har nått upp till de kunskapskrav			har uppfyllt de betygskriterier eller
som minst ska uppnås för respek-			kriterier		för	bedömning		av
tive skolform. En elev i grundsär-			kunskaper som minst ska uppfyllas
skolan har under denna tid rätt till			för respektive skolform. En elev i
minst	800	timmars undervisning	grundsärskolan har under denna tid
utöver	den	i 11 kap. 7 § första	rätt till minst 800 timmars
stycket garanterade undervisnings-			undervisning utöver den i 11 kap.
tiden, om eleven inte dessförinnan			7 §	första	stycket garanterade
uppnått kunskapskraven.			undervisningstiden, om eleven inte
			dessförinnan			uppfyllt	betygs-
			kriterierna		eller kriterierna			för
			bedömning av kunskaper.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfreds- ställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det

Prop. 2021/22:36

kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

10kap.

12 §6

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-	nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsutveck-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
ling och sociala utveckling bäst kan	ling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som	stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska nå kun-	behövs för att eleven ska uppfylla
skapskraven och i övrigt utvecklas	betygskriterierna	eller kriterierna
så långt som möjligt inom ramen	för bedömning av kunskaper och i
för läroplanen. Informationen vid	övrigt utvecklas så långt som
utvecklingssamtalet ska grunda sig	möjligt inom ramen för läroplanen.
på en utvärdering av elevens ut-	Informationen vid utvecklings-
veckling i förhållande till läro-	samtalet ska grunda sig på en utvär-
planen och kunskapskraven i de	dering av elevens utveckling i för-
ämnen som eleven får undervisning	hållande till	läroplanen och
i.	betygskriterierna	eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper i de
	ämnen som eleven får undervisning

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 §7

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-			1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande till		skapsutveckling		i förhållande	till
kunskapskraven i de ämnen som			kriterierna	för	bedömning	av
eleven får undervisning i, och			kunskaper	eller	betygskriterierna
			för årskurs 6 i		de ämnen	som
			eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka	insatser	2. sammanfatta		vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå			som behövs för att eleven ska
kunskapskraven	och i	övrigt	uppfylla kriterierna för bedömning
utvecklas så långt som möjligt			av kunskaper eller betygskriterier-
inom ramen för läroplanen.			na för årskurs 6 och i övrigt
			utvecklas så långt som möjligt
			inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vård- nadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utveck-

6Senaste lydelse 2013:796.

7Senaste lydelse 2021:191.

lingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig infor- mation som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka in-	en sammanfattning av vilka insat-
satser i form av särskilt stöd som	ser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	kriterierna	för	bedömning		av
	kunskaper eller		betygskriterierna
	för årskurs 6.
Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt
första stycket i de aktuella årskurserna.
19 §8
När betyg sätts innan ett ämne	När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen	har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de	bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i	kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella	ämnet till och med den aktuella
terminen.	terminen. Läraren ska göra en
	sammantagen bedömning av ele-
	vens kunskaper i förhållande till de
	betygskriterier		som	gäller	för
	ämnet och sätta det betyg som bäst
	motsvarar	elevens		kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska
	dock vara uppfyllda för att eleven
	ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg	1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-	tillfället i förhållande till betygs-
kraven i årskurs 6,	kriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till	2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till	vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och	betygskriterierna för årskurs 6, och
3. efter årskurs 6 ställas i relation	3. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-	uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i	hållande till	betygskriterierna			för
årskurs 9.	årskurs 9.

8Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36

		20 §
När betyg sätts efter det att ett			När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska betyget			ämne har avslutats ska läraren göra
bestämmas med hjälp av bestämda			en	sammantagen			bedömning			av
kunskapskrav.			elevens kunskaper i förhållande till
			de betygskriterier som gäller för
			ämnet och sätta det betyg som bäst
			motsvarar			elevens		kunskaper.
			Samtliga kriterier för betyget E ska
			dock vara uppfyllda för att eleven
			ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-			som	regeringen			bestämmer			kan
delar föreskrifter om kunskaps-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.			formen		meddela		föreskrifter			om
			betygskriterier.
		21 §9
Om det finns särskilda skäl får			Om det finns särskilda skäl får
det vid	betygssättningen	enligt	det	vid betygssättningen					enligt
19 och 20 §§ bortses från enstaka			19 och 20 §§ bortses från enstaka
delar av de kunskapskrav som			delar		av	betygskriterierna				för
eleven ska ha uppnått i slutet av			årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl
årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl			avses		funktionsnedsättning eller
avses funktionsnedsättning		eller	andra liknande personliga för-
andra liknande personliga för-			hållanden som inte är av tillfällig
hållanden som inte är av tillfällig			natur och som utgör ett direkt
natur och som utgör ett direkt			hinder för att eleven ska kunna upp-
hinder för att eleven ska kunna nå			fylla betygskriterierna för ett visst
ett visst kunskapskrav.			betyg.
		23 a §10
En huvudman ska, om annat inte			En huvudman ska, om annat inte
följer av andra stycket, erbjuda			följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat			lovskola till elever som har avslutat
årskurs 8 och som riskerar att i			årskurs 8 och som riskerar att i
nästa årskurs inte nå kunskaps-			nästa årskurs inte uppfylla betygs-
kraven för betyget E i ett eller flera			kriterierna för betyget E i ett eller
ämnen och som därigenom riskerar			flera ämnen och som därigenom
att inte uppnå behörighet till ett			riskerar att inte uppnå behörighet
nationellt program i gymnasiesko-			till ett nationellt program i gymna-
lan. Lovskolan ska anordnas i juni			sieskolan. Lovskolan ska anordnas
samma år som eleven har avslutat			i juni samma år som eleven har
årskurs 8 och uppgå till samman-			avslutat årskurs 8 och uppgå till
lagt minst 50 timmar. Tiden för			sammanlagt			minst		50	timmar.
lovskola	ingår inte i den	minsta	Tiden för lovskola ingår inte i den

9Senaste lydelse 2011:876.

10Senaste lydelse 2017:570.

totala undervisningstiden enligt	minsta totala undervisningstiden Prop. 2021/22:36
5 §.	enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

11kap. 15 §11

Minst en gång varje termin ska				Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-				läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-				nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsut-				tal om hur elevens kunskapsut-
veckling	och	sociala utveckling		veckling	och	sociala utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka in-				bäst kan stödjas samt om vilka in-
satser som behövs för att eleven ska				satser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt ut-				uppfylla betygskriterierna eller kri-
vecklas så långt som möjligt inom				terierna för bedömning av kun-
ramen för läroplanen. Information-				skaper och i övrigt utvecklas så
en vid	utvecklingssamtalet		ska	långt som möjligt inom ramen för
grunda sig på en utvärdering av				läroplanen.		Informationen	vid
elevens utveckling i förhållande till				utvecklingssamtalet ska grunda sig
läroplanen och kunskapskraven i de				på en utvärdering av elevens
ämnen eller		ämnesområden	som	utveckling i förhållande till lärop-
eleven får undervisning i.				lanen och betygskriterierna			eller
				kriterierna för bedömning av kun-
				skaper i	de	ämnen eller ämnes-

områden som eleven får under- visning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

16§12

I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-

samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kun-			1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande	till	skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven i de ämnen eller			a) kriterierna för bedömning av
ämnesområden	som eleven	får	kunskaper eller	betygskriterierna
undervisning i, och			för årskurs 6 i	de ämnen som
			eleven får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

11Senaste lydelse 2013:796.

12 Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36

2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå	som behövs för att eleven ska
kunskapskraven och i övrigt ut-	uppfylla kriterierna för bedömning
vecklas så långt som möjligt inom	av kunskaper eller betygskriterier-
ramen för läroplanen.	na för årskurs 6 och i övrigt utveck-
	las så långt som möjligt inom
	ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas

behöver inte den skriftliga indi-

viduella

utvecklingsplanen

inne-

viduella

utvecklingsplanen

inne-

hålla en sammanfattning av vilka

insatser i form av särskilt stöd som

eleven behöver för att nå kunskaps-

eleven behöver för att uppfylla

kraven.

kriterierna

för

bedömning

kunskaper

eller

betygskriterierna

för årskurs 6.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt

första stycket i de aktuella årskurserna.

16 a §13

I årskurs 6–9 ska läraren, om

eleven får undervisning i ett ämnes-

eleven får undervisning i ett ämne

område eller ett ämne som eleven

som eleven eller vårdnadshavaren

eller vårdnadshavaren

inte

begär

inte begär betyg i eller ett ämnes-

betyg i, en gång per läsår vid ett av

område, en gång per läsår vid ett

utvecklingssamtalen, i en skriftlig

av utvecklingssamtalen,

individuell utvecklingsplan

skriftlig

individuell

utveck-

lingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-

1. ge

omdömen om

elevens

skapsutveckling

förhållande till

kunskapsutveckling i förhållande

kunskapskraven

ämnesområdet

till

eller ämnet, och

a) betygskriterierna i

ämnet,

eller

b) kriterierna för bedömning av

kunskaper i ämnesområdet, och

2. sammanfatta

vilka

insatser

2. sammanfatta

vilka

insatser

som behövs för att eleven ska nå

som behövs för att eleven ska

kunskapskraven

och

övrigt

uppfylla

betygskriterierna

eller

utvecklas

så långt som

möjligt

kriterierna

för

bedömning

kunskaper och i övrigt utvecklas

13Senaste lydelse 2014:456.

inom ramen för läroplanen i det	så långt som möjligt inom ramen
ämnesområdet eller ämnet.	för läroplanen i det ämnet eller
	ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indi-	behöver inte den skriftliga indi-
viduella utvecklingsplanen inne-	viduella utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka	hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som	insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	betygskriterierna eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper.

20 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppnår	För den elev som inte uppfyller
kraven för betyget E, ska betyg inte	betygskriterierna för betyget E, ska
sättas i ämnet.	betyg inte sättas i ämnet.

22§14

När betyg sätts innan ett ämne	När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen	har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de	bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i	kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella	ämnet till och med den aktuella
terminen.	terminen. Läraren ska göra en
	sammantagen	bedömning	av
	elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som gäller för
	ämnet och sätta det betyg som bäst
	motsvarar elevens kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska
	dock vara uppfyllda för att eleven
	ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg	1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-	tillfället i förhållande till betygs-
kraven i årskurs 6,	kriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till	2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått

14Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36

vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 6, och

betygskriterierna för årskurs 6, och

3. efter årskurs 6 ställas i relation

till de kunskaper en elev ska ha

uppnått vid betygstillfället i för-

hållande

till

kunskapskraven i

hållande

till

betygskriterierna

för

årskurs 9.

23 §

När betyg sätts efter det att ett

ämne har avslutats ska betyget

ämne har avslutats ska läraren göra

bestämmas med hjälp av bestämda

sammantagen

bedömning

kunskapskrav.

elevens kunskaper i förhållande till

de betygskriterier som gäller för

ämnet och sätta det betyg som bäst

motsvarar

elevens kunskaper.

Samtliga kriterier för betyget E ska

dock vara uppfyllda för att eleven

ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer med-

som

regeringen

bestämmer

kan

delar föreskrifter om kunskaps-

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

krav.

formen

meddela

föreskrifter

betygskriterier.

23 a §15

Om det finns särskilda skäl får

det

vid

betygssättningen

enligt

det

vid

betygssättningen

enligt

22 och 23 §§ bortses från enstaka

delar av de kunskapskrav som

delar

betygskriterierna

för

eleven ska ha uppnått i slutet av

årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl

avses

funktionsnedsättning

eller

avses funktionsnedsättning,

utom

andra liknande personliga för-

elevens utvecklingsstörning,

eller

hållanden som inte är av tillfällig

andra liknande personliga för-

natur och som utgör ett direkt

hållanden som inte är av tillfällig

hinder för att eleven ska kunna

natur och som utgör ett direkt

uppfylla

betygskriterierna för

ett

hinder för att eleven ska kunna nå

visst betyg.

ett

visst

kunskapskrav.

Utveck-

lingsstörningen

får dock

beaktas

om det finns synnerliga skäl.

utvecklingsstörning

får

beaktas vid betygssättningen bara

om det finns synnerliga skäl.

15Senaste lydelse 2011:876.

12kap. 12 §16

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-	nadshavare ha ett utvecklingssam-
samtal om hur elevens kunskaps-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
utveckling och sociala utveckling	ling och sociala utveckling bäst kan
bäst kan stödjas samt om vilka in-	stödjas samt om vilka insatser som
satser som behövs för att eleven ska	behövs för att eleven ska uppfylla
nå kunskapskraven och i övrigt ut-	betygskriterierna		eller kriterierna
vecklas så långt som möjligt inom	för bedömning av kunskaper och i
ramen för läroplanen. Informa-	övrigt utvecklas så långt som
tionen vid utvecklingssamtalet ska	möjligt inom ramen för läroplanen.
grunda sig på en utvärdering av	Informationen vid utvecklingssam-
elevens utveckling i förhållande till	talet ska grunda sig på en utvärde-
läroplanen och kunskapskraven i de	ring av elevens utveckling i för-
ämnen eller ämnesområden som	hållande till läroplanen och betygs-
eleven får undervisning i.	kriterierna	eller	kriterierna	för
	bedömning av kunskaper i de äm-
	nen eller	ämnesområden		som

eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§17

I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-

samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kun-					1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande			till	skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven i de ämnen eller					a) kriterierna för bedömning av
ämnesområden	som	eleven		får	kunskaper eller	betygskriterierna
undervisning i, och					för årskurs 7 i de ämnen som
					eleven får undervisning i, eller
					b) kriterierna för bedömning av
					kunskaper i de ämnesområden som
					eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka		insatser		2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå					som behövs för att eleven ska upp-
kunskapskraven	och	i	övrigt		fylla kriterierna för bedömning av
utvecklas så långt som möjligt					kunskaper eller	betygskriterierna
inom ramen för läroplanen.					för årskurs 7 och i övrigt utvecklas
					så långt som möjligt inom ramen
					för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i ut-

16Senaste lydelse 2013:796.

17Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36

vecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-

fällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas

behöver inte den skriftliga indi-

viduella

utvecklingsplanen

inne-

viduella

utvecklingsplanen

inne-

hålla en sammanfattning av vilka

insatser i form av särskilt stöd som

eleven behöver för att nå kun-

eleven behöver för att uppfylla

skapskraven.

kriterierna

för

bedömning av

kunskaper

eller

betygskriterierna

för årskurs 7.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt

första stycket i de aktuella årskurserna.

13 a §18

I årskurs 7–10 ska, om grund-

I årskurs 7–10 ska läraren, om

särskolans kursplaner tillämpas och

grundsärskolans kursplaner tilläm-

eleven får undervisning i ett ämnes-

pas och eleven får undervisning i

område eller ett ämne som eleven

ett ämne som eleven eller vårdnads-

eller vårdnadshavaren

inte

begär

havaren inte begär betyg i eller ett

betyg i, läraren en gång per läsår

ämnesområde, en gång per läsår

vid ett av utvecklingssamtalen i en

skriftlig

individuell

utvecklings-

skriftlig

individuell

utvecklings-

plan

1. ge omdömen om elevens kun-

skapsutveckling

förhållande till

skapsutveckling i förhållande till

kunskapskraven

ämnesområdet

a) betygskriterierna

det

ämne

eller ämnet, och

som eleven får undervisning i, eller

b) kriterierna för bedömning av

kunskaper i det ämnesområde som

eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta

vilka insatser

2. sammanfatta

vilka

insatser

som behövs för att eleven ska nå

som behövs för att eleven ska upp-

kunskapskraven

och

övrigt

fylla betygskriterierna eller kri-

utvecklas så långt som möjligt

terierna för bedömning av kun-

inom ramen för läroplanen i det

skaper och i övrigt utvecklas så

ämnesområdet eller ämnet.

långt som möjligt inom ramen för

läroplanen i det ämnet eller ämnes-

området.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indi-	behöver inte den skriftliga indi-

18Senaste lydelse 2014:456.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska

viduella utvecklingsplanen inne-	viduella utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka	hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som	insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	betygskriterierna eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper.

19§19

När betyg sätts innan ett ämne	När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen	har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de	bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i	kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella	ämnet till och med den aktuella
terminen.	terminen. Läraren ska göra en
	sammantagen	bedömning	av
	elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som gäller för
	ämnet och sätta det betyg som bäst
	motsvarar	elevens kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska
	dock vara uppfyllda för att eleven
	ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 5 och 6, om betyg	1. i årskurs 5 och 6, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-	tillfället i förhållande till betygs-
kraven i årskurs 7,	kriterierna för årskurs 7,
2. i årskurs 7 ställas i relation till	2. i årskurs 7 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till	vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 7, och	betygskriterierna för årskurs 7, och
3. efter årskurs 7 ställas i relation	3. efter årskurs 7 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-	uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i	hållande till	betygskriterierna	för
årskurs 10.	årskurs 10.

20 §

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

19Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36

	dock vara uppfyllda för att eleven
	ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-	som regeringen	bestämmer	kan
delar föreskrifter om kunskap-	med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
skrav.	formen meddela	föreskrifter	om
	betygskriterier.

21§20

Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 19	det vid betygssättningen enligt 19
och 20 §§ bortses från enstaka delar	och 20 §§ bortses från enstaka delar
av kunskapskrav som eleven ska ha	av betygskriterierna för årskurs 7
uppnått i slutet av årskurs 7 eller	eller 10. Med särskilda skäl avses

10.Med särskilda skäl avses funk- funktionsnedsättning, utöver döv- tionsnedsättning, utöver dövhet het eller hörselskada, eller andra

eller hörselskada, eller andra lik-	liknande personliga förhållanden
nande personliga förhållanden som	som inte är av tillfällig natur och
inte är av tillfällig natur och som	som utgör ett direkt hinder för att
utgör ett direkt hinder för att eleven	eleven ska kunna uppfylla betygs-
ska kunna nå ett visst kunskaps-	kriterierna för ett visst betyg.
krav.

13kap. 12 §21

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-	nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsutveck-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
ling och sociala utveckling bäst kan	ling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som	stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska nå kun-	behövs för att eleven ska uppfylla
skapskraven och i övrigt utvecklas	betygskriterierna	eller kriterierna
så långt som möjligt inom ramen	för bedömning av kunskaper och i
för läroplanen. Informationen vid	övrigt utvecklas så långt som
utvecklingssamtalet ska grunda sig	möjligt inom ramen för läroplanen.
på en utvärdering av elevens ut-	Informationen vid utvecklingssam-
veckling i förhållande till läro-	talet ska grunda sig på en ut-
planen och kunskapskraven i de	värdering av elevens utveckling i
ämnen som eleven får undervisning	förhållande till	läroplanen och
i.	betygskriterierna	eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper i de

ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

20Senaste lydelse 2011:876.

21Senaste lydelse 2013:796.

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst

13§22

I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-

samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kun-		1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande till	skapsutveckling i	förhållande till
kunskapskraven i de ämnen som		kriterierna för bedömning av kun-
eleven får undervisning i, och		skaper eller betygskriterierna för
		årskurs 6 i de ämnen som eleven får
		undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå		som behövs för att eleven ska
kunskapskraven och i övrigt ut-		uppfylla kriterierna för bedömning
vecklas så långt som möjligt inom		av kunskaper eller betygs-
ramen för läroplanen.		kriterierna för årskurs 6 och i
		övrigt utvecklas så långt som
		möjligt inom ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insat-	en sammanfattning av vilka insat-
ser i form av särskilt stöd som	ser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	kriterierna för bedömning av kun-
	skaper eller betygskriterierna för
	årskurs 6.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

20§23

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

22Senaste lydelse 2021:191.

23Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36

	motsvarar	elevens kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska
	dock vara uppfyllda för att eleven
	ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg	1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper en elev	relation till de kunskaper en elev
ska ha uppnått vid betygstillfället i	ska ha uppnått vid betygstillfället i
förhållande till kunskapskraven i	förhållande	till betygskriterierna
årskurs 6, och	för årskurs 6, och
2. i årskurs 6 ställas i relation till	2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till	vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6.	betygskriterierna för årskurs 6.

21§24

När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska betyget	ämne har avslutats ska läraren göra
bestämmas med hjälp av bestämda	en	sammantagen			bedömning	av
kunskapskrav.	elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som gäller för
	ämnet och sätta det betyg som bäst
	motsvarar			elevens kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska
	dock vara uppfyllda för att eleven
	ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-	som	regeringen			bestämmer	kan
delar föreskrifter om kunskaps-	med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.	formen		meddela		föreskrifter	om
	betygskriterier.
21 b §25
Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 20	det vid betygssättningen enligt 20
och 21 §§ bortses från enstaka delar	och 21 §§ bortses från enstaka delar
av de kunskapskrav som eleven ska	av betygskriterierna för årskurs 6.
ha uppnått i slutet av årskurs 6.	Med särskilda skäl avses funktions-
Med särskilda skäl avses funktions-	nedsättning			eller	andra liknande
nedsättning eller andra liknande	personliga förhållanden som inte är
personliga förhållanden som inte är	av tillfällig natur och som utgör ett
av tillfällig natur och som utgör ett	direkt hinder för att eleven ska
direkt hinder för att eleven ska	kunna		uppfylla		betygskriterierna
kunna nå ett visst kunskapskrav.	för ett visst betyg.

24Senaste lydelse 2010:2022.

25Senaste lydelse 2017:1104.

			15 kap.							Prop. 2021/22:36
			24 §
Som betyg på en kurs ska någon				Som betyg för godkända resultat
av beteckningarna A, B, C, D, E				på en kurs ska någon av beteck-
eller F användas. Betyg ska be-				ningarna A, B, C, D eller E an-
stämmas med hjälp av de kunskaps-				vändas.		Högsta	betyg betecknas
krav som har föreskrivits för en				med A och lägsta betyg med E.
kurs.				Betyg för icke godkänt resultat
				betecknas med F.
				Vid betygssättningen ska läraren
				göra en sammantagen bedömning
				av elevens kunskaper i förhållande
				till de betygskriterier som gäller för
				kursen och sätta det betyg som bäst
				motsvarar elevens				kunskaper.
				Samtliga kriterier för betyget E ska
				dock vara uppfyllda för att eleven
				ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-				som	regeringen		bestämmer			kan
delar föreskrifter om kunskaps-				med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.				formen		meddela	föreskrifter			om
				betygskriterier.
			26 §
Om det finns särskilda skäl får				Om det finns särskilda skäl får
det vid	betygssättningen bortses			det	vid	betygssättningen			bortses
från enstaka delar av kunskaps-				från enstaka delar av betygskri-
kraven. Med särskilda skäl avses				terierna. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning		eller	andra	funktionsnedsättning				eller	andra
liknande	personliga	förhållanden		liknande		personliga		förhållanden
som inte är av tillfällig natur och				som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att				som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna nå ett visst kun-				eleven ska kunna uppfylla betygs-
skapskrav. De kunskapskrav som				kriterierna för ett visst betyg.
rör säkerhet och de som hänvisar
till lagar, förordningar eller myn-
digheters	föreskrifter ska		dock

alltid uppfyllas.

Trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, för- ordningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

Prop. 2021/22:36

18kap.

4 §26

Utbildningen i gymnasiesärsko-	Utbildningen	i gymnasiesärsko-
lan ska vara öppen för ungdomar	lan ska vara öppen för ungdomar
vars skolplikt har upphört och som	vars skolplikt har upphört och som
inte bedöms ha förutsättningar att	på grund av att de har en utveck-
nå upp till gymnasieskolans kun-	lingsstörning inte bedöms ha förut-
skapskrav därför att de har en	sättningar att	uppfylla sådana
utvecklingsstörning.	betygskriterier	som gäller för
	gymnasieskolan och som minst ska
	uppfyllas.

De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

23§27

Som betyg för godkända resultat	Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-	på en kurs ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E använ-	ningarna A, B, C, D eller E använ-
das. Högsta betyg betecknas med A	das. Högsta betyg betecknas med A
och lägsta betyg med E. Betyg ska	och lägsta betyg med E.
sättas med hjälp av de kunskaps-
krav som har föreskrivits för en
kurs.

För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kunskaps- krav.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

25§28

Om det finns särskilda skäl, får		Om det finns särskilda skäl, får
det	vid betygssättningen bortses	det	vid betygssättningen	bortses
från	enstaka delar av kunskaps-	från	enstaka delar av	betygs-

26Senaste lydelse 2012:109.

27Senaste lydelse 2012:109.

28Senaste lydelse 2012:109.

Betyg ska inte sättas på ämnes- områden. För ämnesområdena ska det finnas kriterier för bedömning av kunskaper.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av kun- skaper.

kraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskaps- krav. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hän- visar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

kriterierna. Med särskilda skäl Prop. 2021/22:36 avses funktionsnedsättning eller

andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, för- ordningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

26 a §29

Betyg ska inte sättas på ämnes- områden. För ämnesområdena ska det finnas kravnivåer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om kravnivåer.

20kap. 37 §30

Betyg på kurser i utbildning på		Vid betygssättning på en kurs
grundläggande	nivå, i särskild	inom utbildning på grundläggande
utbildning på	grundläggande nivå	nivå, särskild utbildning på grund-
och i svenska för invandrare ska		läggande nivå eller utbildning i
grundas på en bedömning av		svenska för invandrare ska läraren
elevens kunskaper i förhållande till		göra en bedömning av elevens
uppställda kunskapskrav i kurs-		kunskaper i förhållande till de
planer. Betyg på kurser i utbildning		betygskriterier som gäller för
på gymnasial nivå och i särskild		kursen. För att eleven ska få
utbildning på gymnasial nivå ska		betyget Godkänt ska samtliga
29 Senaste lydelse 2018:749.		25
30 Senaste lydelse 2020:446.

Prop. 2021/22:36

grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i ämnes- planer.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om kunskapskrav.

kriterier för detta betyg vara upp- fyllda.

Vid betygssättning på en kurs inom utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gym- nasial nivå ska läraren göra en

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

38§31

Om det finns särskilda skäl, får						Om det finns särskilda skäl, får
det	vid	betygssättningen bortses				det vid	betygssättningen		bortses
från	enstaka		kunskapskrav		eller	från enstaka delar av betygskri-
från enstaka delar av sådana krav.						terierna. Med särskilda skäl avses
Med särskilda skäl avses funktions-						funktionsnedsättning		eller	andra
nedsättning eller andra liknande						liknande	personliga	förhållanden
personliga förhållanden som inte är						som inte är av tillfällig natur och
av tillfällig natur och som utgör ett						som utgör ett direkt hinder för att
direkt hinder för att eleven ska						eleven ska kunna uppfylla betygs-
kunna nå ett visst kunskapskrav.						kriterierna för ett visst betyg.
Vid betygssättning inom särskild						Vid betygssättning inom särskild
utbildning på			grundläggande		och	utbildning på grundläggande och
gymnasial nivå får en utvecklings-						gymnasial nivå får en utvecklings-
störning bara beaktas om det finns						störning beaktas bara om det finns
synnerliga skäl.						synnerliga skäl.
Trots vad som anges i första och						Trots vad som anges i första och
andra styckena ska de kunskaps-						andra styckena ska sådana delar av
krav som rör säkerhet och de som						betygskriterierna som rör säkerhet
hänvisar		till	lagar,	förordningar		eller som hänvisar till lagar, förord-
eller	myndigheters			föreskrifter		ningar eller myndigheters före-
alltid uppfyllas.						skrifter alltid uppfyllas.

31Senaste lydelse 2020:446.

40 §32		Prop. 2021/22:36
Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från kommunal vuxen-	vill ha betyg från kommunal vuxen-
utbildning ska ha möjlighet att	utbildning ska ha möjlighet att
genomgå prövning i alla kurser som	genomgå prövning i alla kurser som
det sätts betyg på och i komvux-	det sätts betyg på och i komvux-
arbete. Detta gäller även den som	arbete. Detta gäller även den som
tidigare har fått betyg på kursen,	tidigare har fått betyg på kursen,
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete	komvuxarbetet, ett gymnasiearbete
eller ett gymnasiesärskolearbete.	eller	ett gymnasiesärskolearbete.
Den som är elev i gymnasieskolan	Den som fortfarande är elev i
eller i gymnasiesärskolan får dock	gymnasieskolan eller i gymnasie-
inte genomgå prövning i en kurs, ett	särskolan får dock inte genomgå
gymnasiearbete eller ett gymnasie-	prövning i en kurs om eleven
särskolearbete om eleven har fått	tidigare har fått minst betyget E på
minst betyget E på kursen,	kursen. Eleven får inte heller
gymnasiearbetet eller gymnasie-	genomgå prövning i ett komvux-
särskolearbetet.	arbete om eleven tidigare har fått
	betyget E på ett gymnasiearbete
	eller ett gymnasiesärskolearbete.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskaps-

område som komvuxarbetet avser.
Med prövning i en kurs avses en	Med prövning i en kurs avses en
bedömning av kunskaper i för-	bedömning	av kunskaper	som
hållande till uppställda kunskaps-	resulterar i ett betyg som sätts i
krav i kursplaner eller ämnes-	enlighet med	bestämmelserna	om
planer.	betyg och betygssättning i 35–37
	och 38 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

32 Senaste lydelse 2020:447.

Prop. 2021/22:36

2.2Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 15 kap. 22, 24 och 25 a §§, 16 kap. 21, 23, 24, 27 och 28 §§, 17 a kap. 11, 12 och 14 §§, 18 kap. 22 och 23 §§, 19 kap. 4, 16, 22, 24 och 25 §§, 20 kap. 1, 5, 6, 9, 19 e, 35, 37, 37 a, 39, 40 och 44 §§, 21 kap. 6 § och rubrikerna närmast före 16 kap. 21 §, 17 a kap. 11 §, 19 kap. 22 § och 20 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 15 kap. 22 a §, 18 kap. 22 a § och 20 kap. 5 a, 35 a, 35 b, 40 a, 40 b och 41 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

22 §1

Betyg ska sättas

–på varje avslutad kurs,

–efter genomfört gymnasiear- bete och examensarbete, och

–i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekom- ma i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasie- arbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får före- komma i gymnasieskolan.

22 a §

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i

1Senaste lydelse 2014:530.

				3 kap. 16 § om vem som beslutar Prop. 2021/22:36
				om betyg.
Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1				Föreslagen lydelse
			24 §2
Som betyg för godkända resultat				Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-				i ett ämne ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E använ-				ningarna A, B, C, D eller E använ-
das. Högsta betyg betecknas med A				das. Högsta betyg betecknas med A
och lägsta betyg med E. Betyg för				och lägsta betyg med E. Betyg för
icke	godkänt	resultat	betecknas	icke godkänt resultat betecknas
med F.				med F.
Vid betygssättningen ska läraren				Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning				göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper i förhållande				av elevens kunskaper på den
till de betygskriterier som gäller för				aktuella nivån i ämnet i förhållande
kursen och sätta det betyg som bäst				till de betygskriterier som gäller för
motsvarar elevens			kunskaper.	ämnet som helhet och sätta det
Samtliga kriterier för betyget E ska				betyg som bäst motsvarar elevens
dock vara uppfyllda för att eleven				kunskaper. Samtliga kriterier för
ska kunna få ett godkänt betyg.				betyget E ska dock vara uppfyllda
				för att eleven ska kunna få ett
				godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs-
kriterier.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			25 a §3
Vid betygssättning i en kurs som				Vid betygssättning i ett ämne på
det ges ett nationellt prov i ska				en nivå som det ges ett nationellt
elevens resultat på det provet sär-				prov i ska elevens resultat på det
skilt	beaktas.	Provresultatet eller		provet särskilt beaktas. Prov-
resultat på delprov ska dock inte				resultatet eller resultat på delprov
särskilt beaktas om det finns				ska dock inte särskilt beaktas om
särskilda skäl.				det finns särskilda skäl.
			16 kap.
Ämnen, gymnasiearbete och kurser				Ämnen, nivåer i ämnen och
				gymnasiearbete

2	Senaste lydelse 2021:000.	29
3	Senaste lydelse 2017:1104.	29

Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som om- fattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena

1. svenska eller svenska som andraspråk,

2. engelska, och

3. matematik.

Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemen- sam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om ämnesplaner.

Prop. 2021/22:36	21 §
	För varje ämne ska det finnas en
	ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om ämnesplaner.

23 §

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen omfattar.

24 §

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter med- delade med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.

27 §

Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som om- fattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar

1.en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sam- manlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och

2.gymnasiearbetet.

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda

Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbild- ning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst

1. 300 gymnasiepoäng i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,

2. 200 gymnasiepoäng i ämnet engelska, och

3. 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om andra kurser som ska ingå i de god- kända betygen för respektive yrkes- program.

Även gymnasiearbetet ska ingå i Prop. 2021/22:36 de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om

1.vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå

ide godkända betygen för respek- tive yrkesprogram, och

2.vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.

28 §

Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i

26 § har godkända betyg på utbild- ning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i

1. svenska eller svenska som

andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng,

2. engelska om sammanlagt

200 gymnasiepoäng, och

3. matematik om sammanlagt

100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de

godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända.

17 a kap.

Ämnen och kurser

Ämnen och nivåer i ämnen4

11 §5

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

4	Senaste lydelse 2014:530.	31
5	Senaste lydelse 2014:530.	31

På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter

genomfört gymnasiesärskolear- bete. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne.

Prop. 2021/22:36

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om ämnesplaner.

skäl får flera ämnen ha en gemen- sam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om ämnesplaner.

12 §6

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen omfattar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs.

14 §7

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter med- delade med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en kurs.

18 kap.

22 §8

På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesär- skolearbete.

6Senaste lydelse 2014:530.

7Senaste lydelse 2014:530.

8Senaste lydelse 2018:749.

Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska,

istället för vad som föreskrivs i 23– 26 §§, betyg sättas enligt bestäm- melserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Om en elev på ett individuellt Prop. 2021/22:36 program har läst ett ämne enligt

19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs

i23–26 §§, betyg sättas enligt be- stämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasiesko- lan.

22 a §

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1	Föreslagen lydelse
23 §9
Som betyg för godkända resultat	Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-	i ett ämne ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E	ningarna A, B, C, D eller E
användas. Högsta betyg betecknas	användas. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.	med A och lägsta betyg med E.
Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper i förhållande	av elevens kunskaper på den
till de betygskriterier som gäller för	aktuella nivån i ämnet i förhållande
kursen och sätta det betyg som bäst	till de betygskriterier som gäller för
motsvarar elevens kunskaper.	ämnet som helhet och sätta det
Samtliga kriterier för betyget E ska	betyg som bäst motsvarar elevens
9 Senaste lydelse 2021:000.	33

Prop. 2021/22:36

dock vara uppfyllda för att eleven	kunskaper. Samtliga kriterier för
ska kunna få ett godkänt betyg.	betyget E ska dock vara uppfyllda
	för att eleven ska kunna få ett
	godkänt betyg.

För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskri-

terier.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

19kap.

4 §10

För de elever på nationella pro-	För de elever på nationella pro-
gram som ska erbjudas moders-	gram som ska erbjudas moders-
målsundervisning ska modersmål	målsundervisning ska varje språk
finnas som ämne.	som ska erbjudas som modersmål
	vara ett eget ämne.

16§11

För de elever på individuella pro-	För de elever på individuella pro-
gram som ska erbjudas moders-	gram som ska erbjudas moders-
målsundervisning ska modersmål	målsundervisning ska varje språk
finnas som ämne.	som ska erbjudas som modersmål
	vara ett eget ämne.
Ämnesplaner,	Ämnen, nivåer i ämnen,
ämnesområdesplaner,	ämnesområden och
gymnasiesärskolearbete och	gymnasiesärskolearbete
kurser

22§12

För varje ämne ska det finnas en	För varje ämne ska det finnas en
ämnesplan. För varje ämnesområde	ämnesplan. Om det finns särskilda
ska det finnas en ämnesområdes-	skäl får flera ämnen ha en gemen-
plan.	sam	ämnesplan.		För	varje
	ämnesområde ska det finnas en
	ämnesområdesplan.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-	som regeringen		bestämmer		kan
delar föreskrifter om ämnesplaner	med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
och ämnesområdesplaner.	formen	meddela	föreskrifter om
	ämnesplaner och			ämnesområdes-
	planer.

10Senaste lydelse 2012:109.

11Senaste lydelse 2012:109.

12Senaste lydelse 2012:109.

	24 §13		Prop. 2021/22:36
Utbildningen inom varje ämne		Ett ämne består av en eller flera
ges i form av en eller flera kurser.		nivåer.
För varje kurs ska det anges hur		För varje nivå ska det anges hur
många	gymnasiesärskolepoäng	många	gymnasiesärskolepoäng
kursen omfattar.		som nivån omfattar.

25§14

Har en elev efter avslutad kurs	Har en elev efter en avslutad nivå
eller genomfört gymnasiesärskole-	i ett ämne eller ett genomfört
arbete fått lägst betyget E, är hu-	gymnasiesärskolearbete fått	lägst
vudmannen inte skyldig att erbjuda	betyget E, är huvudmannen inte
ytterligare utbildning av samma	skyldig att erbjuda ytterligare ut-
slag, om inte annat följer av före-	bildning av samma slag, om inte
skrifter som har meddelats med	annat följer av föreskrifter som har
stöd av andra stycket.	meddelats med stöd av andra
	stycket.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen bestämmer	får
meddela föreskrifter om vad som	meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbörja en kurs och	krävs för att en elev ska få
att få gå om en kurs.	1. börja läsa ett ämne eller en
	viss nivå i ett ämne, och

2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

20kap.

1 §15

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–9 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grund- läggande nivå (10–15 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invand- rare (24–33 §§),

– bestämmelser om betyg	– bestämmelser om betyg
(34–41 §§),	(34–41 a §§),

–bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

–bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

Kurser och gymnasiepoäng

Kurser, ämnen och gymnasiepoäng

13	Senaste lydelse 2012:109.
14	Senaste lydelse 2012:109.	35
15	Senaste lydelse 2020:446.	35

I utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grund- läggande nivå och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas på varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka äm- nen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.

eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasie- särskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

9§18

Den som har antagits till en kurs	Den som har antagits till en kurs
har rätt att fullfölja kursen.	har rätt att fullfölja utbildningen på
	kursen. Den som har antagits till en
	viss nivå i ett ämne har rätt att
	fullfölja	utbildningen		på den
	aktuella nivån.
Huvudmannen får dock besluta	Huvudmannen får dock besluta
att utbildningen på kursen ska upp-	att utbildningen på kursen eller den
höra, om eleven saknar förutsätt-	aktuella nivån i ämnet ska upphöra
ningar att tillgodogöra sig utbild-	för en elev, om eleven saknar förut-
ningen eller annars inte gör till-	sättningar att tillgodogöra sig ut-
fredsställande framsteg.	bildningen	eller	av	annan
	anledning inte gör tillfredsställande
	framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt be- redas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars ut- bildning på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17– 20 §§.

19 e §19

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka kur- ser som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.

35§20

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört komvux- arbete.

18Senaste lydelse 2020:446.

19Senaste lydelse 2016:1184.

20Senaste lydelse 2020:447.

Prop. 2021/22:36

Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska ele- vens resultat på det provet särskilt beaktas. Detsamma gäller vid be- tygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beak- tas om det finns särskilda skäl.

nivå, särskild	utbildning		på	elevens kunskaper i förhållande till Prop. 2021/22:36
grundläggande nivå eller utbild-				de betygskriterier som gäller för
ning i svenska för invandrare ska				kursen. För att eleven ska få betyget
läraren göra en bedömning av				Godkänt ska samtliga kriterier för
elevens kunskaper i förhållande till				detta betyg vara uppfyllda.
de betygskriterier som gäller för
kursen. För att eleven ska få betyget
Godkänt ska samtliga kriterier för
detta betyg vara uppfyllda.
Vid betygssättning på en kurs				Vid betygssättning i ett ämne ska
inom utbildning på gymnasial nivå				läraren göra		en	sammantagen
eller särskild utbildning på gym-				bedömning	av	elevens		kunskaper
nasial nivå ska läraren göra en				på den aktuella nivån i ämnet i
sammantagen	bedömning		av	förhållande	till	de betygskriterier
elevens kunskaper i förhållande till				som gäller för ämnet som helhet
de betygskriterier som gäller för				och sätta det betyg som bäst
kursen och sätta det betyg som bäst				motsvarar	elevens			kunskaper.
motsvarar elevens		kunskaper.		Samtliga kriterier för betyget E ska
Samtliga kriterier för betyget E ska				dock vara uppfyllda för att eleven
dock vara uppfyllda för att eleven				ska kunna få ett godkänt betyg.
ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier	ska	finnas	för	Betygskriterier			ska	finnas för
varje kurs där betyg ska sättas.				varje kurs och ämne där betyg ska
				sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs-

kriterier.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

37 a §22

Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska ele- vens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

39§23

Om det saknas underlag för be-	Om det saknas underlag för be-
dömning av en elevs kunskaper i en	dömning av en elevs kunskaper i en
kurs på grund av elevens bristande	kurs eller på en viss nivå i ett ämne
deltagande, ska betyg inte sättas på	på grund av elevens bristande del-
kursen.

22Senaste lydelse 2017:1104.

23 Senaste lydelse 2015:482.

Prop. 2021/22:36

	tagande, ska betyg inte sättas på
	kursen eller nivån.
Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1	Föreslagen lydelse

40§24

Den som är bosatt i landet och			Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från kommunal vuxen-			vill ha betyg från utbildning på
utbildning ska ha möjlighet att			grundläggande nivå, särskild
genomgå prövning i alla kurser som			utbildning på grundläggande nivå
det sätts betyg på och i komvux-			eller utbildning i svenska för invan-
arbete. Detta gäller även den som			drare ska ha möjlighet att genomgå
tidigare har fått betyg på kursen,			prövning i alla kurser som det sätts
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete			betyg på. Detta gäller även den som
eller ett	gymnasiesärskolearbete.		tidigare har fått betyg på kursen.
Den som fortfarande är elev i
gymnasieskolan eller i gymnasie-
särskolan får dock inte genomgå
prövning i en kurs om eleven
tidigare har fått minst betyget E på
kursen.	Eleven	får inte heller
genomgå prövning i ett komvux-
arbete om eleven tidigare har fått
betyget E på ett gymnasiearbete
eller ett gymnasiesärskolearbete.
Prövning får göras bara hos en			Prövning i en kurs får göras bara
huvudman som anordnar den aktu-			hos en huvudman som anordnar
ella kursen eller, när det gäller			den aktuella kursen.
komvuxarbete, utbildning inom det
kunskapsområde		som komvux-
arbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela ytterligare före-
skrifter om prövning.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	40 a §

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning

24Senaste lydelse 2021:000.

Prop. 2021/22:36		formen meddela ytterligare före-
		skrifter om prövning.
	44 §25
Den som genomgått en kurs i		Den som genomgått en kurs i
kommunal vuxenutbildning	och	kommunal vuxenutbildning	och
vill få sina kunskaper dokumen-		vill få sina kunskaper dokumen-
terade på annat sätt än genom betyg		terade på annat sätt än genom betyg
ska få ett intyg.		ska få ett intyg. Detsamma gäller
		den som har genomgått utbildning
		på en eller flera nivåer i ett ämne.
Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att
få ett intyg.
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer	får	som regeringen bestämmer	får
meddela föreskrifter om att intyg		meddela föreskrifter om att intyg
alltid ska utfärdas efter vissa kurser		alltid ska utfärdas efter vissa
eller viss utbildning.		kurser, vissa ämnen eller viss ut-
		bildning.
	21 kap.
	6 §26
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga
om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan meddela föreskrifter om
1. i vilka kurser som fjärrunder-		1. i vilka ämnen och nivåer i
visning får användas,		dessa ämnen som fjärrundervisning
		får användas,

2.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

	1.	Denna lag träder i kraft den 15 juli 2022.
	2.	Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas
	efter den 30 juni 2025.
	3.	För utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska äldre
	bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats
	före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestäm-
	melser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli
	2025.
	4.	Utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal
	vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som
	särskild utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli
	2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som
	gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.
	5.	Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, gymnasie-
	särskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal
	vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli
42	25 Senaste lydelse 2015:482.
	26 Senaste lydelse 2020:605.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2021/22:36

Regeringen beslutade den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i upp-
drag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska på-
börja och fullfölja en gymnasieutbildning (dir. 2015:31). Utredningen,
som antog namnet Gymnasieutredningen, fick den 18 december 2015
genom tilläggsdirektiv uppdraget att analysera för- och nackdelar med
ämnesbetyg jämfört med kursbetyg och att utreda möjligheterna att införa
ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (dir. 2015:141).
Utredningen konstaterade i sitt betänkande att ett införande av ämnesbetyg
kan leda till flera förbättringar för elever och lärare. Utredningen föreslog
att en utredning skulle få i uppdrag att ta fram nödvändiga författnings-
förslag och belysa ytterligare konsekvenser vad gäller ett system med
ämnesbetyg i gymnasieskolan (SOU 2016:77).
Den 26 april 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i upp-
drag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan samt lämna förslag på andra justeringar i betygs-
systemet för alla skolformer. I uppdraget ingick bl.a. att föreslå en modell
för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, analysera hur
denna modell ska förhålla sig till vuxenutbildningen, analysera om och i
så fall hur kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla
skolformer och föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevers kun-
skapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg (dir.
2018:32). Utredningen, som antog namnet Betygsutredningen 2018, fick i
tilläggsdirektiv som beslutades den 26 september 2019 bl.a. ett komplet-
terande uppdrag att analysera behovet av insatser för att undvika betygs-
inflation (dir. 2019:66). Utredningen överlämnade den 17 augusti 2020
betänkandet Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar
elevernas kunskaper (SOU 2020:43).
En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lag-
förslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats och en för-
teckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet
(U2020/04429).
Statens skolinspektion och Statens skolverk har på ett tidigt stadium av
beredningen getts möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast till lag-
rådsremiss vars lagförslag huvudsakligen överensstämmer med förslagen
i denna proposition utom i fråga om avsnitt 6.5 och vidhängande lagförslag
i avsnitt 2.2, som tillkommit med anledning av synpunkter som framförts
av Skolverket, och ikraftträdandebestämmelsen för vidareutbildning i
form av ett fjärde tekniskt år, som har ändrats efter synpunkter från
Skolverket, se avsnitt 7 och 2.2. Skolinspektionen, Skolverket,
Universitets- och högskolerådet (UHR), Sveriges Kommuner och
Regioner (SKR), Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors
riksförbund har vidare beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett slutligt
utkast till lagrådsremiss vars lagförslag i huvudsak överensstämmer med
förslagen i denna proposition. Skolinspektionen och Friskolornas riks-
förbund har inte haft några synpunkter på förslagen. Idéburna skolors
riksförbund har avstått från att yttra sig. Skolverket har lämnat synpunkter
som behandlas i avsnitt 6.5, UHR har lämnat synpunkter som behandlas i	45
	45

Prop. 2021/22:36 avsnitt 7 och SKR har lämnat synpunkter som behandlas i avsnitt 6.5 och

8.Inkomna yttranden finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2020/04429).

I propositionen behandlas utredningens förslag om kompensatoriska inslag i betygssystemet i alla skolformer i avsnitt 5 och förslaget om infö- randet av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxen- utbildningen i avsnitt 6. Utredningens förslag om att införa ytterligare ett underkänt betyg, betyget Fx (SOU 2020:43, kap. 13), behandlas inte i propositionen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 augusti 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Ändringar har gjorts i enlighet med Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behand- las i avsnitt 5.3, 7 och författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4Betygen speglar inte elevers ämneskunskaper på ett rättvisande sätt

Betygens funktion ställer krav på rättvis och likvärdig betygssättning

Betyg i skolväsendet fyller flera viktiga funktioner, bl.a. som information om uppnådda kunskaper till t.ex. eleven, vårdnadshavare och framtida arbetsgivare. En viktig funktion är att betyg från grundskolan, special- skolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå används för tillträde och som urvalsinstrument vid an- tagning till studier på gymnasial respektive eftergymnasial nivå. De betyg som är godkända eller högre räknas om till ett samlat meritvärde. För gym- nasial utbildning gäller det alla kursbetyg, alltså även kursbetyg som sätts tidigt och i inledande studier i ämnet. Att betygen används för antagning till fortsatta studier ställer alltså höga krav på en rättvis och likvärdig betygssättning och de betyg som sätts behöver på ett rättvisande sätt spegla elevernas kunskaper. En grundförutsättning för detta är att betygssystemet som sådant är väl utformat och att den betygssättande läraren får det stöd som behövs.

Uppföljningar av betygssystemet pekar på brister

Trots att mycket har gjorts för att förbättra förutsättningarna för lärares betygssättning finns det kritik mot hur systemet är uppbyggt och mot att systemet hindrar betyg från att rättvisande spegla elevers ämneskunskaper. Skolverkets uppföljningar av systemet visar bl.a. på problem i använd- ningen av betygsskalan. Enligt Skolverkets utvärdering av den nya betygs- skalan och kunskapskravens utformning (2016) uttrycker elever ofta att de inte får ha en dålig dag och att de inte får misslyckas på ett enda prov för då blir betyget satt utifrån den sämsta prestationen. Intentionerna om att

reformerna skulle leda till fördjupat lärande, helhet och kvalitet i under- Prop. 2021/22:36 visningen tenderar att försvinna i resonemang om resultat på enstaka upp-

gifter och tolkningar av formuleringar i kunskapskraven. Det kan bli ännu mer påtagligt i korta kurser eller mindre omfattande ämnen, där mindre undervisningstid ges. I utvärderingen framkommer kritik mot bristen på kompensatoriska aspekter i betygssystemet. Detta har också påtalats av bl.a. Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25).

I rapporten Policyidéer för svensk skola (Gustafsson, Sörlin och Vlachos 2016) från Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS) påtalas, i likhet med Skolverkets utvärderingar, problematiken i att betygssystemet foku- serar på elevers svagheter. Kursbetygssystemet som företeelse anses vidare vara problematiskt: ett betyg på en enskild kurs finns kvar i det slutliga betyget oavsett hur eleven har utvecklats. Det finns därför, menar författarna, en motsättning mellan kursbetygen och ambitionen att via betygen fånga de kunskaper som eleven har med sig från sin skolgång.

Enligt bl.a. Gymnasieutredningen upplever många elever och lärare ut- bildningen i gymnasieskolan som fragmentiserad. En bidragande orsak kan enligt utredningen vara att fokus i för hög grad fortsatt läggs på enskilda kurser, kunskapskrav och betygssättning (SOU 2016:77). Stress och psykisk ohälsa bland gymnasieskolans elever, framför allt bland unga kvinnor, har också beskrivits i flera rapporter (se t.ex. Skolverket 2019, rapport 479). Att betygssättas efter varje kurs, innan man egentligen är färdig med studierna i ämnet, kan vara en bidragande orsak till elevers stress. En del elever uttrycker att de upplever systemet med kursbetyg som motiverande eller belönande, men de uppger å andra sidan också att systemet hämmar deras vilja och förmåga att lära sig. I stället för att skolan uppmuntrar och skapar förutsättningar för lärande upplever de att målet med skolan blir att ”beta av och slutföra kurser” (SOU 2016:77).

Frågan om bristen på kompensatoriska inslag i betygssystemet be- handlas i avsnitt 5 och frågan om den nuvarande indelningen av utbild- ningen i kurser, dvs. den upplevda fragmentiseringen av utbildningen, behandlas i avsnitt 6.

5Det ska införas en ny princip för betygssättning för mer rättvisande betyg inom skolväsendet

5.1Betygssystemets konstruktion gör det svårt att sätta rättvisande betyg

Betygen i Sverige har stor betydelse för individen, bl.a. för att de används
som urvalsinstrument till nästa nivå i utbildningssystemet, dvs. vid antag-
ning till gymnasieskolan eller till högre utbildning. Betyg som inte upplevs
som rättvisande kan leda till sänkt tilltro och legitimitet för hela betygs-
systemet.
Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygs-
stegen och ligger till grund för all betygssättning. Intentionen med kun-	47

Prop. 2021/22:36 skapskraven var att de skulle ge information om vad som krävs för att nå godkända resultat och därmed resultera i ett tydligt betygssystem (prop. 2008/09:66). I ett uppdrag till Statens skolverk angavs att målen och kunskapskraven ska användas av lärare och skolledare och att de också ska kunna förstås av föräldrar samt förklaras för och diskuteras med elever (U2009/312). Utredningen konstaterar dock att dessa förhoppningar inte helt har infriats. Av bl.a. Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning framgår att lärarna anser att det är svårt att tillämpa kunskapskrav som uppfattas som omfattande och detaljerade (Skolverket 2016).

Regeringen har därför beslutat om reviderade kursplaner för grund- skolan, specialskolan och sameskolan. Skolverket har vidare beslutat om reviderade kunskapskrav där kraven har gjorts mindre omfattande, mindre detaljerade och har formulerats på ett enklare sätt. Det har dessutom beslu- tats om ändringar i kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan, som är en skolform för elever med utvecklingsstörning, samt för vissa ämnen i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. De ändringar som avser den obligatoriska skolan trädde i kraft den 1 juli 2021 och ska börja tillämpas från höstterminen 2022 och övriga ändringar höstterminen 2021.

Som nämnts har kritik riktats mot betygssystemet eftersom elever ofta uttrycker uppfattningen att betyg sätts utifrån deras sämsta prestationer. Kritiken har sin grund i att betygsskalan är konstruerad med flera betygs- steg och att ett högre betyg förutsätter att alla krav för ett eller flera lägre betygssteg är uppfyllda. Detta innebär att lägre kunskaper inom enstaka områden leder till att eleven får ett lågt betyg trots att elevens kunskaper i det stora hela bedöms motsvara ett betyg som ligger ett eller flera steg högre i betygsskalan.

Av Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskaps- kravens utformning framgår att lärare tolkar och tillämpar kunskapskraven på olika sätt (Skolverket 2016). Skolverkets nationella ämnesutvärde- ringar 2015 av ämnena bild, musik och slöjd i grundskolan visar exempel- vis att många elever hade fått godkända betyg i dessa ämnen trots att de med en korrekt tillämpning av regelverket inte borde ha fått det. I rappor- ten konstateras att många lärare medvetet eller omedvetet väljer att bortse från regelverket. Om andra lärare i stället fullt ut tillämpar bestämmelserna om hur bedömningen av elevernas kunskaper ska göras blir betygssyste- met inte rättssäkert och likvärdigt.

Trots de insatser som har gjorts finns det alltså problem som leder till att det är svårt att sätta rättvisande betyg. Dessa problem är inbyggda i betygs- systemet och beror på bestämmelserna om hur bedömningen av elevens kunskaper ska göras vid betygssättningen i kombination med kunskaps- kravens utformning.

5.2Nuvarande bestämmelser

Betyg sätts i flera skolformer och årskurser

Skolväsendet i Sverige omfattar ett antal olika skolformer som regleras i skollagen (2010:800). Skolformerna är grundskolan (10 kap.), grundsär-

skolan, som är en skolform för elever med utvecklingsstörning (11 kap.), Prop. 2021/22:36 specialskolan, som är en skolform för barn som på grund av sin funktions-

nedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan (12 kap.), sameskolan (13 kap.), gymnasieskolan (15–17 a kap.), gymnasiesärskolan, som är en skolform för elever med utvecklings- störning (18 och 19 kap.) och kommunal vuxenutbildning (komvux)

(20 kap.). Komvux består av komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå (för elever med en utvecklings- störning), komvux på gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå (för elever med utvecklingsstörning) samt komvux i svenska för invandrare. Sameskolan omfattar enbart årskurs 1–6 och elever som har gått i sameskolan går högstadiet i grundskolan.

Igrundskolan sätts betyg i ämnen i årskurserna 6–9. Även i grund- särskolan sätts betyg i dessa årskurser, men bara om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. I sameskolan sätts betyg i ämnen i årskurs 6 och

ispecialskolan i årskurserna 7–10. En rektor får också besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux sätts betyg i kurser (3 kap. 14 a §, 10 kap. 15 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 15 §, 13 kap. 16 §, 15 kap. 22 §, 18 kap. 22 § och 20 kap. 35 § skollagen).

Betygsskalan har sex steg

Betygssystemet i skolväsendet är mål- och kunskapsrelaterat. De olika betygsstegen, som är reglerade i skollagen, är avsedda att ge besked om elevens kunskapsnivå i förhållande till kunskapskrav som finns för varje ämne eller kurs. Betyg ges i betygsskalan A–F där A utgör högsta betyg och F är ett icke godkänt betyg. Betyget F används dock inte i grund- särskolan, gymnasiesärskolan eller i komvux som särskild utbildning (10 kap. 17, 19 och 20 §§, 11 kap. 20, 22 och 23 §§, 12 kap. 17, 19 och 20 §§, 13 kap. 18, 20 och 21 §§, 15 kap. 23 och 24 §§, 18 kap. 23 och 24 §§ och 20 kap. 36 och 37 §§ skollagen).

Den 1 januari 2022 träder nya bestämmelser i kraft som innebär att det
inom komvux på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare
ska användas en förenklad betygsskala i form av Godkänt och Icke
godkänt. Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå ska
endast betyget Godkänt användas. (20 kap. 36 § lagen [2020:446] om
ändring i skollagen). Skälet för denna ändring är bl.a. att betygen, när det
gäller dessa utbildningar, inte ligger till grund för urval till vidare studier
(prop. 2019/20:105 s. 86).
Alla delar av kunskapskraven måste vara uppfyllda för att eleven ska få
ett visst betyg
Som framgår ovan regleras i skollagen i vilka skolformer och årskurser det
ska ges betyg, hur de olika betygsstegen benämns och att betyg ska
bestämmas med hjälp av kunskapskrav. I skollagen finns upplysnings-
bestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer kan meddela föreskrifter om kunskapskrav (10 kap. 20 §,
11 kap. 23 §, 12 kap. 20 §, 13 kap. 21 §, 15 kap. 24 §, 18 kap. 23 § och
20 kap. 37 §).	49
	49

Prop. 2021/22:36 På förordningsnivå anges att kunskapskraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskaps- kravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C ska vara uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A ska vara uppfyllda. Bestämmelserna innebär att en elev som i ett ämne har uppfyllt kunskapskravet för E och till övervägande del uppfyllt kunskapskravet för C men inte mer, får D i betyg. Bestämmelserna innebär dock också att en elev som vid tidpunkten för betygssättningen uppfyller kunskapskravet för E samt större delen av kunskapskravet för C och större delen av kunskapskravet för A inte heller kan få ett högre betyg än D, eftersom eleven inte uppfyller en mindre del av kunskapskravet för C. De båda eleverna får alltså samma betyg trots att den ena eleven kan betydligt mycket mer (10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§, 13 kap. 20 och 21 §§, 15 kap. 24 §, 18 kap. 23 §, 20 kap. 37 §, 6 kap. 7 § skolförordningen, 8 kap. 2 § gymnasieförordningen [2010:2039] och 4 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning [2011:1108]).

Skolverket har bemyndigats att meddela föreskrifter om kunskapskrav för samtliga ämnen och kurser i alla skolformer förutom de gymnasie- gemensamma ämnen som finns inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Föreskrifter om dessa kunskapskrav meddelas i stället av regeringen (3 § förordningen [SKOLFS 2010:37] om läroplan för grund- skolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2 § förordning [2010:255] om läroplan för grundsärskolan, 3 § förordningen [2010:250] om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, 3 § förordningen [2010:251] om läroplan för sameskolan samt för förskole- klassen och fritidshemmet i vissa fall, 1 kap. 4 § gymnasieförordningen och 2 kap. 11–13 §§ förordningen om vuxenutbildning). Som framgår av avsnitt 5.1 har kunskapskraven reviderats för den obligatoriska skolan samt för vissa ämnen i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Trots revideringen kvarstår tröskelproblematiken i regleringen, vilket innebär att enstaka prestationer där elevens kunskaper bedömts motsvara ett lågt betyg kan innebära att eleven får det betyget trots att elevens kun- skaper sammantaget bedöms ligga ett eller flera betygssteg högre.

Läraren får i undantagsfall bortse från enstaka delar av kunskapskraven

För samtliga skolformer där betyg sätts finns det undantagsbestämmelser i skollagen som innebär att om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning får en ut- vecklingsstörning bara beaktas om det finns synnerliga skäl. För special- skolan gäller bestämmelsen funktionsnedsättningar utöver dövhet eller hörselskada. Inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gym- nasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå gäller undantagsbestämmelsen dock inte samtliga kunskapskrav. För dessa skol- former gäller att de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid ska uppfyllas

(10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21 b §, 15 kap. 26 §, Prop. 2021/22:36 18 kap. 25 § och 20 kap. 38 § skollagen).

Kunskapskrav används även i de skolformer och årskurser där betyg inte sätts

Kunskapskrav används inte bara i samband med betygssättning utan har också andra användningsområden. Inom den obligatoriska skolan finns kunskapskrav för årskurser där betyg inte sätts. I grundskolan, grundsär- skolan och sameskolan finns kunskapskrav för årskurs 3 i matematik, svenska och svenska som andraspråk samt i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. I specialskolan, som till skillnad från de övriga obligatoriska skolformerna är tioårig, finns motsvarande kunskapskrav för årskurs 4. Dessutom finns kunskapskrav för läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Alla dessa kunskapskrav an- ger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av års- kursen (9 kap. 2 § skolförordningen [2011:185], Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2011:19] om kunskapskrav för grundskolans ämnen, Skol- verkets föreskrifter [SKOLFS 2011:29] om kunskapskrav för grund- särskolans ämnen och ämnesområden och Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2011:67] om kunskapskrav för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning).

Inom grundsärskolan finns det en inriktning som benämns tränings- skolan, vilket är en inriktning för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen utan som i dessa delar i stället läser ämnesområden. Under vissa förutsättningar kan även elever inom special- skolan och inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå läsa ämnesområden på träningsskolenivå. Inga betyg sätts på ämnes- områdena men det finns kunskapskrav som beskriver de grundläggande eller fördjupade kunskaper som en elev kan ha uppnått efter under- visningen i ämnesområden (11 kap. 3, 5 och 19 §§, 12 kap. 8 §, 20 kap. 35 § skollagen och Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2011:29] om kunskapskrav för grundsärskolans ämnen och ämnesområden).

Även inom gymnasiesärskolans individuella program ges undervisning inom ämnesområden. Sådan undervisning ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program i gymnasiesärskolan. Inte heller vid denna typ av utbildning sätts betyg. Det finns inte heller några kunskapskrav utan i stället används kravnivåer för att beskriva de grundläggande eller fördjupade kunskaper som en elev kan ha uppnått efter undervisningen i ett ämnesområde (se 18 kap. 26 a § och 19 kap. 14 § skollagen och t.ex. Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2013:69] om ämnesområdesplan för ämnesområdet språk och kommunikation i gym- nasiesärskolan).

Prop. 2021/22:36

5.3Betygskriterier ska användas för att beskriva vilka kunskaper elever ska ha uppnått för ett visst betyg

Regeringens förslag: Termen kunskapskrav ska bytas ut mot termen betygskriterier i samtliga årskurser och skolformer där betyg sätts samt på relevanta ställen i övriga delar i skollagen, t.ex. när det gäller bestäm- melserna om grundsärskolans och gymnasiesärskolan målgrupp.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga av de remissinstanser som har yttrat sig

över förslaget har tillstyrkt eller inte haft något att invända, bl.a. Statens skolinspektion, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Lärarnas Riksförbund och Riks- förbundet Vuxenutbildning i Samverkan.

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 5.2 innebär den nuvarande regleringen att kunskapskraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskaps- kravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C ska vara uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A ska vara uppfyllda. Bestämmelserna innebär att en elev som i ett ämne har uppfyllt kunskapskravet för E och till övervägande del uppfyllt kunskapskravet för C, men inte mer, får D i betyg. Bestämmelserna innebär dock också att en elev som vid tidpunkten för betygssättningen uppfyller kunskapskravet för E samt större delen av kunskapskraven för C och större delen av kunskapskraven för A inte heller kan få ett högre betyg än D, eftersom eleven inte uppfyller en mindre del av kunskapskravet för C. De båda eleverna får alltså samma betyg trots att den ena eleven kan betydligt mycket mer. Detta innebär att betygen inte är rättvisande. Utredningen föreslår att termen kunskapskrav ska ersättas av termen betygskriterier när det handlar om de kriterier som beskriver olika betygsnivåer och som används vid betygssättning. Enligt utredningen är termen kunskapskrav starkt förknippad med nuvarande reglering att alla krav för ett visst betyg måste vara uppfyllda för att eleven ska få detta betyg. Som närmare utvecklas i avsnitt 5.4 föreslår regeringen en ny princip för betygssättning som innebär att läraren för betygen A–D ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Detta innebär bl.a. att bedömningen kan innehålla kompensa- toriska inslag så att kunskaper på högre nivå kan vägas mot kunskaper på lägre nivå. Samtliga kriterier för det lägsta godkända betyget, dvs. E, ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Regeringen anser i likhet med SKR att det med den ändrade principen för betygssättning är mer ändamålsenligt att använda termen betygskriterier än kunskapskrav. Ordet kriterier signalerar enligt SKR den variation som eftersträvas med förslaget om sammantagen bedömning. Regeringen anser även att de reviderade kunskapskraven, som delvis infördes hösten 2021 och delvis kommer att införas hösten 2022, ligger nära vad som avses med betygskriterier, dvs. en generell beskrivning av en kunskapsnivå (se avsnitt 5.1). Regeringen bedömer vidare att det är lämpligt att använda ett

enhetligt uttryck, nämligen betygskriterier, som grund för betygssättning i de olika skolformerna.

Som framgår av avsnitt 5.2. används ordet kunskapskrav i gällande rätt inte bara i bestämmelserna om betygsättning utan också i bestämmelser om bland annat särskilt stöd, skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurser där betyg inte sätts och om målgruppen för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Som närmare utvecklas i avsnitt 5.5 föreslår rege- ringen att termen kunskapskrav ska ersättas av uttrycket kriterier för bedömning av kunskaper i årskurser eller delar av skolformer där betyg inte sätts. När det gäller gymnasiesärskolans individuella program och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå föreslås att termen kravnivåer ska ersättas av uttrycket kriterier för bedömning av kunskaper. Lagrådet anser att det förhållande att det inte gjorts någon fullständig omarbetning av lagtexten har fått till följd att den föreslagna texten på sina ställen ”skorrar” betänkligt och att utformningen av lagtexten därmed kan diskuteras från såväl språklig som innehållslig synpunkt. Lagrådet anför vidare att ett generellt problem är att den gällande lagtexten är skriven för de mer absoluta nivåer som ligger i de angivna kunskapskraven. Lagrådet anser att när ordet betygskriterier införs blir det inte längre rättvisande att tala om att eleven ska ”uppfylla kriterierna” och menar att kriterierna – bortsett från de kriterier som gäller för det lägsta godkända betyget – inte är avsedda att vara absoluta krav för ett visst betyg, utan är snarare att se som något som ska användas som grund för lärarens bedömning av om eleven ska ges ett visst betyg. Lag- rådet har emellertid viss förståelse för lagtextens utformning och anser sig inte ha skäl att motsätta sig ett genomförande av förslagen på grund av detta, eftersom risken för att det ska leda till praktiska svårigheter framstår som liten. Lagrådet anför dock att det behöver komma till uttryck i lagtexten att det rör sig om krav i de fall termen betygskriterier tar sikte på det lägsta godkända betyget. Lagrådet nämner som ett exempel bestäm- melsen om målgruppen för grundsärskolan (7 kap. 5 § skollagen).

Regeringen bedömer att bestämmelserna i lagrådsremissen som gäller betygssättning är utformade på ett sådant sätt att det inte går att missförstå hur betygskriterierna ska användas. Av dessa bestämmelser framgår att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg och att läraren för betygen A–D ska göra en samman- tagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Regeringen bedömer dock att bestämmelsen om målgruppen för grundsärskolan och motsvarande bestämmelse för gymnasiesärskolan (18 kap. 4 § skollagen) behöver förtydligas i detta avseende. Enligt gällande rätt ska barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan (7 kap. 5 § skollagen). I lagrådsremissen föreslogs den bestämmelsen få lydelsen ”Barn som bedöms inte kunna uppfylla grundskolans betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Den bestämmelsen föreslås nu, med beaktande av Lagrådets synpunkter, få lydelsen ”Barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i grundsärskolan”.

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 Motsvarande ändring föreslås i bestämmelsen om målgruppen för elever i gymnasiesärskolan (18 kap. 4 §).

Sammantaget gör regeringen bedömningen att övervägande skäl talar för att använda termen betygskriterier i stället för termen kunskapskrav i samtliga årskurser och skolformer där betyg sätts samt på relevanta ställen i övriga delar i skollagen, t.ex. när det gäller bestämmelserna om grundsärskolans och gymnasiesärskolan målgrupp. Regeringen lämnar därför ett sådant förslag. Regeringen återkommer i avsnitt 5.5. till bytet av termen kunskapskrav i årskurser och andra situationer där betyg inte sätts.

5.4Läraren ska sätta det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper

Regeringens förslag: Det ska i skollagen införas en ny princip för betygssättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För alla god- kända betyg ska dock samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda.

Denna princip ska gälla betygssättning i

–grundskolan,

–grundsärskolan,

–specialskolan,

–sameskolan,

–gymnasieskolan,

–gymnasiesärskolan,

–kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och

–kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Vid betygssättning i kommunal vuxenutbildning ska det, i likhet med vad som gäller vid betygssättning i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan, få bortses från enstaka delar av betygskriterierna om det finns särskilda skäl. Sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Detta ska gälla såväl i vuxenutbildningen som i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen använder dock uttrycket kompensatorisk betygs- sättning och föreslår att den nya principen för betygssättning ska regleras på förordningsnivå. Utredningen föreslår att de betygskriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid ska uppfyllas.

Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig om förslaget har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot det. Detta gäller bl.a. Barnombudsmannen (BO), Göteborgs universitet, Universi- tets- och högskolerådet (UHR), Täby, Ystads och Överkalix kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevkårer och Autism- och Aspergerförbundet.

BO bedömer att förslaget är positivt då betygen kan väntas bättre spegla elevernas kunskaper. Även Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Gislaveds, Göteborgs och Trelleborgs kommuner samt Elevernas riks- förbund (tidigare Sverige elevråd – SVEA) anser att förslaget kan ge mer rättvisande betyg. Flera remissinstanser är positiva till att förslaget leder till en minskad fragmentisering och ett mer holistiskt förhållningssätt, dvs. en undervisning och bedömning som utgår från ett helhetsperspektiv, däribland Malmö, Göteborgs och Helsingborgs kommuner. Lärarför- bundet konstaterar att matriser tillmäts stor betydelse vid betygssättning vilket riskerar att helhetsbedömningen av den reella kunskapsnivån går förlorad och välkomnar därför förslaget. Lärarförbundet, Lärarnas Riks- förbund och Ystads kommun konstaterar att förslaget undanröjer problemet att elever i dag upplever sig bli bedömda efter sin sämsta prestation. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ser mot den bakgrunden positivt på förslaget ur ett funktionsrättsperspektiv. SPSM, Jämställdhets- myndigheten och Stockholms universitet konstaterar att förslaget kan leda till minskad stress och anser vidare att förslaget kan öka elevernas motiva- tion. Några remissinstanser lyfter att förslaget kommer att främja lärarnas professionella autonomi, t.ex. Lärarförbundet och Malmö kommun.

Flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget har även lämnat synpunkter på delar av förslaget. Academedia AB vill framhålla att det finns en stor andel lärare utan pedagogisk examen och att en ökad auto- nomi i en sådan situation kan riskera likvärdigheten i betygssättningen. Även Gävle kommun och Föräldraalliansen Sverige befarar att förslaget kan komma att leda till brister i likvärdighet vid betygsättningen. Sveriges Skolledarförbund avråder från att göra betygsskalan mer kompensatorisk då detta enligt förbundet riskerar att leda till sämre likvärdighet.

Uppsala universitet och Stockholms kommun anser att det finns en risk att förslaget innebär att betygssättningen blir mindre transparent. Stock- holms kommun pekar på att det finns en risk att elevernas rättssäkerhet blir lidande. Skolverket pekar på att förslaget kan leda till större förväntningar på lärare att förklara varför ett visst betyg satts. Sveriges Elevråd anser att det ska finnas tydliga riktlinjer för hur lärare ska ha möjlighet att kompen- sera en elevs betyg.

Gävle kommun ser en risk för ökad dokumentation i grundskolan. Kom- munen anser vidare, liksom BO, att ett komplement till förslaget behövs avseende dokumentation för att säkerställa att betygssättningen blir tydlig för elever och vårdnadshavare.

Härjedalens och Gävle kommuner ställer sig positiva till förslaget men ser en fara i att betygssättande lärare kan komma att utsättas för påtryck- ningar från vårdnadshavare. Skolinspektionen anser att det kan bli svårt för obehöriga lärare att stå emot påtryckningar.

Flera remissinstanser pekar på risken för betygsinflation, t.ex. Uppsala och Malmö universitet, Gävle och Malmö kommuner, Föräldraalliansen Sverige och Lärarnas Riksförbund.

Statens skolverk tillstyrker principen att lärare ska sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Myndigheten vill dock påtala att termen kompensatorisk är vilseledande eftersom en kompensatorisk betygssätt- ning enligt myndigheten innebär att bedöma om en styrka i något avseende uppväger brister i ett annat. Även Statens skolinspektion är kritisk mot termen kompensatorisk. Skolinspektionen ställer sig vidare tveksam till

Prop. 2021/22:36

förslaget att läraren ska göra en sammantagen bedömning för betyget A. Myndigheten finner vidare att den föreslagna regleringen är alltför otydlig och därmed leder till rättsosäkerhet vilket enligt myndigheten bl.a. innebär att tillsynen av lärarnas och huvudmännens regelefterlevnad försvåras.

Naturbruksskolornas förening anser att en sammantagen bedömning bör göras även för betyget E. Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering (IFAU) anser att läraren bör kunna göra en pro- fessionell helhetsbedömning även för betyget E i grundskolan.

SPSM avstyrker då myndigheten anser att det saknas tillräckliga över- väganden i utredningen kring hur betygssättningen påverkas av att betyget E utformas på annat sätt än övriga betyg i betygssystemet.

Skälen för regeringens förslag

En sammantagen bedömning med kompensatoriska inslag vid betygssättning leder till mer rättvisande betyg

Som framgått är betygsskalan konstruerad med flera godkända betygssteg (A–E) och ett högre betyg förutsätter att alla krav för ett eller flera lägre betygssteg är uppfyllda. Exempelvis måste för betyget B kunskapskraven för både betyget E och betyget C samt övervägande del av kunskapskravet för betyget A vara uppfyllda. Det skapas därmed trösklar vid betygssätt- ning som innebär att t.ex. sämre prestationer på mindre områden kan sänka betyget, inte bara med ett utan flera steg. Detta kan särskilt få konse- kvenser för elever som presterar på en lägre nivå vid enstaka tillfällen eller uppvisar lägre kunskaper inom enstaka områden, medan den större delen av elevens kunskaper ligger på en eller flera steg högre nivå. Utredningen föreslår att de godkända betygsstegen A–E i nuvarande betygsskala ska behållas men att kompensatorisk betygssättning ska införas, dvs. att betygsskalan ska ha en inbyggd kompensatorisk princip så att läraren kan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Utredningen framhåller att elever, i de möten som utredningen har haft, ofta uttrycker uppfattningen att deras sämsta prestation under en termin eller en kurs kan sänka betyget, alltså att exempelvis ett enda mindre lyckat prov kan medföra ett lägre betyg. Regeringen har i likhet med bl.a. Lärar- förbundet och Lärarnas Riksförbund samma bild och instämmer dessutom med SPSM, som konstaterar att det med nuvarande reglering inte går att ta hänsyn till att prestationer kan variera och vara ojämna.

BO anser att förslaget kan leda till minskad stress hos elever, då en en- skild prestation får mindre betydelse. Även SPSM, Jämställdhetsmyndig- heten och Stockholms universitet konstaterar att förslaget kan leda till minskad stress och anser vidare att förslaget kan öka elevernas motivation. Regeringen bedömer att en rättvisande bedömning som medger att en elev kan uppvisa ojämna kunskaper men ändå sammantaget bedömas ha kunskaper som motsvarar ett visst betyg bör minska stressen för eleverna samt öka deras motivation och deras lust att lära sig mer, vilket samman- taget skapar bättre förutsättningar för att de ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (jfr 3 kap. 2 § skollagen).

Flera av de remissinstanser som är positiva till förslaget om en kompen- satorisk betygssättning, bl.a. Göteborgs kommun och SKR, pekar vidare på att den nuvarande regleringen av betygsskalan riskerar att leda till frag- mentisering av en kurs eller ett ämne på så sätt att när kunskapskrav måste

uppnås i sin helhet kan delarna snarare än helheten hamna i fokus. Lärar- förbundet konstaterar att det nuvarande systemet starkt bidrar till ett an- vändande av matriser som tillmäter de olika momenten inom ett ämne exakt samma vikt. Regeringen anser att en ändring av regleringen som innebär att utgångspunkten för betygssättningen är att den sammantagna bilden av elevens kunskaper är viktigare än delarna bör ge förutsättningar för ett mindre fragmentiserat lärande. Lärarna kan i stället betygssätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Enligt utredningen finns också anledning att tro att bestämmelserna om hur bedömningen av elevens kunskaper ska göras vid betygssättning har tillämpats olika av lärare. Vissa lärare tillämpar betygssystemet strikt med resultatet att det räcker med en enstaka lägre prestation för att eleven ska få ett lägre betyg än vad bedömningen av elevens kunskaper totalt ger anledning till. Många lärare vittnar dock om att de ibland sätter ett betyg trots att en elev inte nått alla delar av kunskapskraven eftersom betyget annars inte skulle spegla elevens kunskaper på ett rättvisande sätt. Som tidigare nämnts framgår också av Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskraven att lärare tolkar och tillämpar kunskaps- kraven på olika sätt (Skolverket 2016). SKR, som ställer sig bakom ut- redningens förslag, tar upp detta i sitt remissvar. Enligt utredningen är den sammantagna bilden att betygsskalans reglering har lett till betyg som inte speglar elevernas kunskaper. Det gäller såväl den obligatoriska skolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Betyg som inte upplevs som rätt- visande kan leda till sänkt tilltro och legitimitet för hela systemet.

Regeringen anser sammantaget att den nuvarande regleringen inte ger eleverna förutsättningar att få rättvisande betyg och menar precis som flera remissinstanser, bl.a. BO, SPSM och Elevernas riksförbund, att det finns skäl att införa vissa förändringar i nuvarande betygssystem.

Några remissinstanser pekar dock på risken för betygsinflation, däri- bland Föräldraalliansen Sverige som stöder förslaget men lyfter fram att det finns risk för ytterligare betygsinflation och brister i likvärdig och rätts- säker betygssättning. Även Uppsala universitet, Gävle och Malmö kom- muner pekar på risken för betygsinflation. Om principerna för betygs- sättning ändras så att en svagare prestation i något avseende kan uppvägas av en starkare prestation i ett annat avseende är det sannolikt att fler elever som uppvisar ojämna kunskaper i förhållande till betygskriterierna kan få betyg på de högre betygsnivåerna. Det är emellertid viktigt att hålla isär olika anledningar till att betygen ökar. Betygsinflation innebär att betyg över tid går upp utan att det kan förklaras med att elevernas kunskapsnivå höjs. Den ökning som eventuellt kan ske vid övergången till betygssättning enligt den nya principen kan enligt regeringens uppfattning inte ses som betygsinflation, eftersom den kommer att vara resultatet av att det görs en helhetsbedömning av elevens kunskaper i syfte att betyget ska spegla dessa kunskaper på ett rättvisande sätt. Den eventuella ökning som det bör innebära att betygen blir mer rättvisande bör endast ske inledningsvis och sedan stanna på denna nya nivå.

Sveriges Skolledarförbund avråder från att göra betygsskalan mer kompensatorisk då detta enligt förbundet riskerar att leda till sämre lik- värdighet. Även Academedia AB och Föräldraalliansen Sverige konsta- terar att en sammantagen bedömning innebär en risk att likvärdigheten

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36	äventyras. Academedia AB pekar vidare på att avvägningarna vid betygs-
	sättning kan komma att uppfattas som godtyckliga av elever och vårdnads-
	havare. Av en forskningsöversikt om betyg och betygssättning som ut-
	redningen tagit fram framgår att en helt likvärdig betygssättning i ett mål-
	relaterat system inte är möjlig av flera skäl (Lundgren 2019). Kunskaps-
	krav eller betygskriterier kan t.ex. aldrig utformas på ett sådant sätt att de
	tillämpas och tolkas likadant av alla lärare. Regeringen anser dock, i likhet
	med utredningen, att man ändå bör sträva mot en så likvärdig bedömning
	som möjligt, vilket bl.a. kan innebära att lärare ges ytterligare utbildning i
	bedömning och att lärare tillsammans med kollegor diskuterar krav och
	kriterier för bedömning. I syfte att betygssättningen ska blir mer rättvis
	och likvärdig har regeringen också initierat flera åtgärder på området.
	Sedan 2018 gäller att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygs-
	sättning (10 kap. 20 a §, 12 kap. 20 a § 13 kap. 21 a §. 15 kap. 25 a § och
	20 kap. 37 a § skollagen). Regeringen har vidare gett Skolverket i uppdrag
	att utveckla digitaliserade nationella prov och gemensamma ramverk för
	konstruktionen av de nationella proven (U2017/03739, U2019/03788).
	Skolverket ska i sitt arbete med att digitalisera de nationella proven även
	ta hänsyn till att central rättning av nationella prov ska införas och föreslå
	hur det ska gå till. Syftet är att detta ska bidra till en högre grad av
	likvärdighet vid bedömningen av proven (U2021/03346). Effekterna av de
	reformer som genomförts och som är under utarbetande behöver noggrant
	följas och ytterligare åtgärder övervägas för att stärka likvärdigheten i
	betygssättningen.
	Skolverket tillstyrker förslaget, men anser att termen kompensatorisk är
	vilseledande eftersom en kompensatorisk betygssättning enligt myndig-
	heten innebär att bedöma om en styrka i något avseende uppväger brister
	i ett annat. Att beskriva principen som kompensatorisk anser Skolverket
	kan medföra svårigheter för lärare att avgöra vilka kunskaper som kan
	kompenseras och inte. Den betygssättningsprincip som framgår av ut-
	redningens författningsförslag och som Skolverket ställer sig bakom är
	enligt myndigheten mer att betrakta som en sammantagen bedömning som
	handlar om att bedöma vilket betygssteg som bäst motsvarar elevens
	kunskaper. Även Skolinspektionen är kritisk mot termen kompensatorisk.
	Regeringen instämmer i att formuleringen sammantagen bedömning bättre
	återspeglar vad som åsyftas. En sammantagen bedömning kan innehålla
	kompensatoriska inslag, men den behöver inte göra det. Enligt utred-
	ningens förslag ska läraren vid tidpunkten för betygssättning göra en
	sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygs-
	kriterierna för de olika betygen och sätta det betyg som bäst motsvarar
	elevens kunskaper. Om en elevs kunskaper inte stämmer med betygs-
	kriterierna för ett visst betygssteg i alla delar kan en lägre kunskapsnivå i
	någon eller några delar vägas mot högre kunskapsnivåer i andra delar
	vilket innebär att betygssättningen i så fall har kompensatoriska inslag. En
	sammantagen bedömning medger därtill att läraren kan göra en samman-
	vägning av elevens kunskaper och sätta det betyg som totalt sett bäst
	motsvarar elevens kunskaper. Detta innebär att bedömningen kan inne-
	hålla kompensatoriska inslag men lärarens sammantagna bedömning kan
	även enbart bygga på en sammanvägning av elevens kunskaper som leder
	till att elevens kunskaper totalt sett bäst motsvarar ett visst betyg. En elev
58	som exempelvis i någon eller några delar bedöms ha en kunskapsnivå som

motsvarar ett E men som i det stora hela bedöms ha en kunskapsnivå som Prop. 2021/22:36 motsvarar ett A är i ett sådant system inte längre hänvisad till betyget D.

En sammantagen bedömning ligger även i linje med hur bedömningen görs av de nationella proven, där läraren gör en helhetsbedömning av de olika delproven. Detta innebär att en elev som får betyget D på ett delprov ändå kan få betyget C som provbetyg sedan en helhetsbedömning av elevens prestationer på samtliga delprov har gjorts. Regeringen anser således att formuleringen att betyg ska sättas efter en sammantagen bedömning av elevens kunskaper med utgångspunkt i betygskriterierna är att föredra framför formuleringen kompensatorisk betygssättning.

Regeringen vill i detta sammanhang understryka att sammantagen be- dömning av en elevs kunskaper vid betygssättning inte ska samman- blandas med den s.k. undantagsbestämmelsen som innebär att läraren vid betygssättningen får bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl (10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 §,

13 kap. 21 b §, 15 kap. 26 §, 18 kap. 25 § och 20 kap. 38 § skollagen), se avsnitt 5.2.

Professionella lärare kan hantera en betygssättning med sammantagen bedömning

Enligt utredningen råder stor konsensus hos de lärare utredningen har träffat om att kompensatoriska inslag bör införas i betygssystemet. Rege- ringen anser att en sammantagen bedömning vid betygssättning, som kan innehålla kompensatoriska inslag, är lämplig och mer anpassad till hur elevers kunskaper kommer till uttryck. Möjligheten att göra en samman- tagen bedömning får anses vara ett mer rättvisande sätt att sätta betyg än nuvarande reglering. Lärarna anser även att en ordning där de i större utsträckning kan utgå från en samlad bild av elevernas kunskaper ger dem ett ökat professionellt utrymme.

Några remissinstanser, däribland Uppsala universitet och Stockholms kommun, anser att det finns en risk att förslaget innebär att betygssätt- ningen blir mindre transparent. Stockholms kommun pekar på att detta kan leda till att elevernas rättssäkerhet blir lidande. Transparens i betygssätt- ningen är dessutom något som majoriteten av de elever utredningen har träffat har lyft fram som en av de viktigare frågorna när det gäller betyg. Skolverket vill uppmärksamma att förslaget kan leda till större förvänt- ningar på lärare att förklara varför ett visst betyg satts eftersom betygs- sättningen kommer att vila tyngre på lärarens professionella bedömning än på en skarp reglering. Regeringen konstaterar att det redan följer av skol- lagen att den som har beslutat ett betyg på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget (3 kap. 17 § skollagen). Regeringen utgår från att lärare kan redogöra för de bedömningar som ligger till grund för den sammantagna bedömningen av elevers kunskaper.

Gävle kommun anser att det finns en risk att förslaget leder till ökad dokumentation inom grundskolan. När det gäller gymnasieskolan be- dömer kommunen att dokumentationen kommer att minska på sikt, men att det kommer att krävas ett arbete för att nå dit. Gävle kommun anser, liksom BO, att ett komplement till förslaget skulle behövas när det gäller dokumentation för att säkerställa att bedömningen och betygssättningen

blir tydlig för elever och vårdnadshavare. Utredningens förslag om att

Prop. 2021/22:36 läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning innebär dock enligt regeringens uppfattning inte några krav på ytterligare doku- mentation. Regeringen håller i stället med utredningen som konstaterar att avprickningen av delar av kunskapskraven, som i dag bidrar till fragmen- tiseringen av lärandet och undervisningen kan minska. Lärarna kan i stället betygssätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Självklart kommer en lärare att behöva ha en egen dokumentation inför en sådan bedömning, men att lärare måste dokumentera sitt underlag för betygsättningen, så att läraren kan uppfylla det ovan nämnda kravet i skollagen att på begäran informera eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betygen, följer redan av gällande rätt (se prop. 2012/13:195 s. 19). Därmed finns det heller inte någon risk för en ökad administrativ börda.

Sveriges Elevråd tillstyrker förslaget men anser att det ska finnas tydliga riktlinjer för hur lärare ska ha möjlighet att kompensera en elevs betyg när eleven inte har uppnått alla krav för en viss nivå. Med utredningens förslag blir det enligt Sverige Elevråd svårt för en elev att veta vad eleven ska förbättra och prestera för att nå ett visst betyg, vilket i sig kan bidra till ökad stress. Med dagens reglering av betygssättningen kan läraren hänvisa till de detaljerade kunskapskraven för att motivera sitt betyg. Regeringen delar dock inte Sveriges Elevråds bedömning utan anser att det är svårt att förena syftet med att läraren ska göra en sammantagen professionell helhetsbedömning vid betygssättning med detaljerade riktlinjer för hur denna bedömning ska gå till. Det är däremot viktigt att lärare ges ett bra stöd både i implementeringen av de nya bestämmelserna och i bedöm- ningen av elevernas kunskaper genom t.ex. nationella prov och bedöm- ningsstöd. Det är vidare viktigt att eleverna, i enlighet med dagens be- stämmelser, ges information om sin utveckling och vad som krävs för olika betyg. Inom samtliga skolformer, utom komvux, ska det minst en gång per termin hållas ett utvecklingssamtal som bl.a. ska behandla elevens kun- skapsutveckling (10 kap. 12 §, 11 kap. 15 §, 12 kap. 12 §, 13 kap. 12 §, 15 kap. 20 § och 18 kap. 20 § skollagen).

Regeringen bedömer att lärarkåren överlag har de kunskaper och förut- sättningar som krävs för att sätta rättvisande och rättssäkra betyg utifrån sammantagna bedömningar av elevernas kunskaper och instämmer således med Lärarförbundet som konstaterar att lärarprofessionen har en lång akademisk utbildning och är väl rustad för att kunna göra kvalificerade bedömningar av elevernas kunskapsnivå.

Gävle och Härjedalens kommuner lyfter att en negativ konsekvens av det ökade professionella utrymmet är att risken för påtryckningar från elever och vårdnadshavare ökar. IFAU anser tvärtemot att risken för på- tryckningar och olikvärdig bedömning är stor oavsett formell möjlighet till kompensatoriska inslag i betygssättningen. Regeringen delar uppfatt- ningen att det alltid finns en risk för påtryckningar gällande betygssätt- ningen från elever och föräldrar. Som nämnts följer det redan av dagens reglering att en lärare ska kunna motivera sin betygssättning. Skillnaden blir att läraren i stället för att motivera bedömningen i förhållande till varje enskilt kunskapskrav ska kunna motivera sin helhetsbedömning av elevens kunskaper utifrån ett antal betygskriterier. Läraren kommer således fort- farande att ha en reglering att luta sig emot i sin bedömning, men läraren

får ett något större professionellt utrymme utifrån sin kompetens. Rege- ringen anser att detta stärker lärarrollen.

Regeringen vill i detta sammanhang betona att betygssättning är en myndighetsutövning som ingår i lärares yrkesutövning. Det är av stor vikt att det finns ett pågående samtal mellan huvudmän, skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare om respektive grupps roller och ansvar. Det måste framgå att lärarna har den utbildning och erfarenhet som krävs för att sätta rättvisande betyg och lärarna måste få stöd och uppbackning från såväl skolledare som skolhuvudmän vid eventuella påtryckningar från elever och föräldrar.

Academedia AB lyfter att det finns en stor andel lärare utan pedagogisk examen. Det råder brist på behöriga yrkeslärare och i yrkesämnen saknas nationella prov. Academedia AB anser att en ökad autonomi i en sådan situation riskerar att försämra likvärdigheten i betygssättningen. Skol- inspektionen ser en risk för att den brist på transparens som myndigheten anser att förslaget medför kommer att leda till att det blir särskilt svårt för obehöriga lärare och deras medbedömare att stå emot påtryckningar.

Regeringen är medveten om att det finns ett stort antal obehöriga lärare. Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legiti- merade ska beslutet dock fattas tillsammans med en lärare som är legiti- merad (3 kap. 16 § skollagen). Av Skolverkets allmänna råd för betyg och betygssättning (SKOLFS 2018:247) framgår att rektorn bör skapa rutiner för hur en legitimerad lärare sätter betyg tillsammans med en lärare som inte är legitimerad. Utredningen anser därför att Skolverket bör genomföra stödinsatser för obehöriga lärare gällande bl.a. sammantagen bedömning. Regeringen kan emellertid konstatera att Skolverket redan har tagit fram ett stöd för obehöriga lärare som inte får sätta betyg på egen hand men som behöver kunna bedöma sina elevers kunskapsutveckling, skriva omdömen och hålla utvecklingssamtal. Regeringen gör därför bedömningen att det sammantaget finns tillräckligt stöd i bedömningssituationen för lärare som inte är legitimerade.

Utredningen anser att det kan finnas ett behov av att stärka tillsynen av lärarnas och huvudmännens regelefterlevnad vad gäller betygssättning. Utredningen anser också att det kan finnas behov av ytterligare sanktioner från Skolinspektionen. Skolinspektionen ställer sig dock tveksam till möjligheten att genomföra den av utredningen önskade tillsynen av den kompensatoriska betygssättningen så som författningsförslaget är ut- format och anser vidare att det är otydligt vad utredningen menar med ”ytterligare sanktioner”. Skolinspektionen anför att den föreslagna regleringen är allmänt hållen och att det saknas närmare föreskrifter vilket innebär att tillsynen av lärarnas och huvudmännens regelefterlevnad vad gäller betygssättning begränsas. Regeringen konstaterar att alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Som ett verktyg för att säkerställa denna rätt finns det bestämmelser i skollagen om tillsyn av verksamheterna som innebär statlig kontroll av om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. De ingripanden som myndigheten kan göra i samband med sin tillsyn anges i skollagen och kan beskrivas som en ”sanktionstrappa” (26 kap. 2, 3 och 10–18 §§ skollagen). Sanktionstrappan innebär att mildare åtgärder prövas i första hand och att mer ingripande sanktioner kan användas vid grövre

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 överträdelser (prop. 2009/10:165). Regeringens uppfattning är att det, när det gäller betygssättning i enskilda fall, är viktigt att lita på lärares profes- sionella bedömning. Skolinspektionen utövar inte heller tillsyn över betygssättning i enskilda fall i praktiken. Oavsett hur en bestämmelse om betygssättning formuleras kommer den att vara allmänt hållen, vilket begränsar möjligheten till sanktioner vid tillsyn. Förslag som lämnats i den remitterade departementspromemorian Nationell plan för trygghet och studiero (Ds 2021:13) kan dock förbättra Skolinspektionens möjligheter till tillsyn på ett sätt som kan ha betydelse för betygssättningen. Där har det föreslagits en tydligare reglering av de befintliga kraven på huvud- männens systematiska kvalitetsarbete. Det ska enligt förslaget anges i skollagen att huvudmannen och rektorn, utöver att följa upp utbildningen, även ska analysera bakomliggande orsaker till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. Det kan vara fråga om analys som belyser orsakerna till resultatet när det bl.a. gäller elevernas kunskapsresultat, likvärdighet i betygssättningen osv. Det föreslås i promemorian att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Syftet är bl.a. att Skolinspektionen ska få bättre förutsättningar att utöva tillsyn och använda sanktioner när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet.

Sammanfattningsvis anser regeringen att en ny princip för betygsättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper medför ett mer balanserat sätt att betygssätta kunskaper än det nuvarande. Regeringen bedömer, i likhet med Gislaveds och Trelleborgs kommuner, att en sådan ordning kommer att ge mer rättvisande betyg då lärarens professionella bedömarkompetens ges större utrymme vid betygs- sättningen än vad som är fallet i dagens system. En sådan betygssättning resulterar i betyg som på ett bättre sätt speglar elevernas kunskaper och bör minska stressen hos eleverna samt öka deras motivation och deras lust att lära sig mer, vilket sammantaget skapar bättre förutsättningar för att de ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (jfr 3 kap. 2 § skollagen). Regeringen bedömer också att lärarna kan hantera ett sådant system.

Regeringen föreslår således att det ska införas en ny princip för betygs- sättning som innebär att läraren ska gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. En sådan betygssättning bör in- föras i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå samt komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Som närmare utvecklas nedan föreslår regeringen att detta bör gälla för betygen A–D, men inte för det lägsta godkända betyget E.

Den nya principen ska gälla för betygen A–D

En sammantagen bedömning innebär att principen om att kunskapskraven för betygen A och C ska vara uppfyllda i sin helhet tas bort. Vid den sammantagna bedömningen ska lärare i stället använda den kännedom som hon eller han har om elevens kunskaper och ställa denna i relation till de typiska kunskaper som beskrivs i betygskriterierna för betygsstegen A,

C och E. Betygen A och C sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för respektive betyg. Be- tygen B och D sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper samman- taget är mellan betygskriterierna för betygen A och C respektive C och E.

Skolinspektionen är tveksam till att inte samtliga delar av betygskrite- rierna ska vara uppfyllda för betyget A men anser att en sammantagen bedömning kan vara rimlig för betygen B, C och D. Det skulle innebära att en elev måste uppnå samtliga kriterier för att få betyget A, medan B, C och D omfattas av den nya principen för betygssättning. Möjligheten till sammantagen bedömning skulle i ett sådant system bli mindre omfattande. Skolinspektionen pekar vidare på att även ett införande av ämnesbetyg med längre sammanhållen undervisningstid i relation till vad som är fallet vid kursbetyg skulle underlätta för elever att nå betyget A. Regeringen bedömer dock att fördelen med att tillämpa en sammantagen bedömning vid betygssättning även för det högsta steget i skalan är att elever med kunskaper som sammantaget motsvarar det högsta betyget, men som inte uppfyller betygskriterierna i något mindre avseende, inte ska behöva få ett lägre betyg som inte är rättvisande för deras kunskaper. Regeringen anser således att betygssystemet bör ta höjd för att det finns elever som uppvisar mycket starka och omfattande kunskaper på A-nivån, men som presterar på en lägre nivå vid enstaka tillfällen eller uppvisar lägre kunskaper inom enstaka områden. Även sådana elever bör kunna få A i betyg, annars får de ett betyg som inte är rättvisande.

Regeringen föreslår således att betygen A, B, C och D ska omfattas av principen med en sammantagen bedömning.

För betyget E ska samtliga kriterier vara uppfyllda

För att en elev ska få betyget E i ett ämne eller en kurs krävs i dag att samtliga kunskapskrav för E är uppfyllda, dvs. det finns en absolut god- käntgräns. Regeringen konstaterar i likhet med utredningen att betyget E i ett antal ämnen är kopplat till behörighetsreglerna för vidare studier i gymnasieskolan eller högre utbildning. Att ha med sig vissa bestämda grundläggande kunskaper handlar dock inte enbart om att bli antagen till en utbildning utan kan också, vilket även IFAU påpekar, vara avgörande för om eleven med framgång kan genomföra studierna. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen och majoriteten av remissinstanserna, att det finns starka skäl för att samtliga betygskriterier ska vara uppfyllda för att betyget E ska kunna sättas.

Naturbruksskolornas förening anser emellertid att kompensatorisk betygssättning ska gälla även för betyget E. IFAU gör samma bedömning när det gäller grundskolan och anser att det saknas skäl för varför lärare inte ska ges förtroendet att göra en helhetsbedömning även för det betygs- steget. SPSM, som avstyrker utredningens förslag, anser att det saknas till- räckliga överväganden i utredningen kring hur betygssättningen påverkas av att betyget E utformas på annat sätt än övriga betyg i betygssystemet. SPSM anser därför att gränsen för godkänt i den obligatoriska skolan bör utredas.

Regeringen anser att frågan om en sammantagen bedömning av betyget E är nära sammankopplad med den s.k. godkäntgränsen, dvs. gränsen för godkända betyg. Gränsen för godkända betyg infördes i samband med

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36	dagens mål- och kunskapsrelaterade systemet på 1990-talet. Dessförinnan
	var betygsskalan relativ. Elevernas kunskaper bedömdes i relation till
	varandra och betygen fördelades utifrån en normalfördelningsprincip. Det
	fanns således inget uttryckligt underkänt betyg. Vid införandet av god-
	käntgränsen betonade den dåvarande regeringen att det var skolans
	viktigaste ansvar att alla elever vid slutet av årskurs 9 kunde lämna skolan
	med kunskaper som nådde upp till minst den kravnivå som anges i kurs-
	planerna för de olika ämnena (prop. 1994/95:85 s. 5). Regeringens bedöm-
	ning var att ytterst få elever skulle hamna under godkäntgränsen.
	Det kan i efterhand konstateras att införandet av godkäntgränsen i
	grundskolan har haft omfattande konsekvenser för både enskilda elever
	och svensk skola i stort. Den officiella statistiken visar att långt fler elever
	än vad som förväntades vid införandet av en sådan gräns har hamnat under
	gränsen för ett godkänt betyg. Regeringen instämmer i och för sig i den
	synpunkt som framförts av bl.a. IFAU, att lärare bör anses ha den kompe-
	tens som krävs för att kunna göra en professionell helhetsbedömning även
	för betygssteget E. Innan man tar ställning i den frågan finns det dock skäl
	att, som SPSM anfört, se över godkäntgränsen. Regeringen avser därför att
	tillsätta en utredning. Även behörighetskraven till ett nationellt program i
	gymnasieskolan ska ingå i översynen. Regeringen är därför inte beredd att
	i nuläget låta även betygssteget E omfattas av den nya principen om en
	sammanvägd bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till betygs-
	kriterierna. När det gäller just betygssteget E bör det tills vidare krävas att
	samtliga kriterier är uppfyllda för att en elev ska få ett godkänt betyg.
	Även om IFAU, som framgår ovan, anser att det saknas skäl för att lärare
	inte ska ges förtroendet att göra en helhetsbedömning även för betygs-
	steget E i grundskolan är IFAU av uppfattningen att en absolut godkänt-
	gräns är rimlig i gymnasieskolan, där undervisningen är frivillig och
	uppnådda krav för examen ska innebära att eleven uppnått behörighet för
	högskolestudier eller uppnått kraven för yrkeskompetens. Regeringen kan
	konstatera att det finns ämnen inom gymnasieskolan där en lägsta nivå på
	kunskaperna måste garanteras, exempelvis ämnen som innehåller säker-
	hetskrav för en elektriker, hygienkrav för en undersköterska eller ämnen
	som innefattar att en elev ska ta körkort. Betyget E kan alltså ses som en
	garant för att en elev har tillägnat sig viss kunskap och att eleven har
	tillräckliga kunskaper för att utöva ett yrke eller tillräckliga förkunskaper
	för fortsatta studier. Även detta talar för att bibehålla en absolut gräns för
	betyget E.
	Betygssättande lärare löper enligt utredningen en risk att utsättas för
	påtryckningar från elever och lärare att sätta ett högre betyg än vad som är
	motiverat. Risken föreligger enligt utredningen särskilt för betygsstegen E
	och A. Regeringen instämmer dock med IFAU som i relation till betygs-
	steget E anser att risken för påtryckningar är stor oavsett formell möjlighet
	till kompensatoriska inslag i betygssättningen. I detta sammanhang vill
	regeringen återigen betona att betygssättning är en myndighetsutövning
	som enbart legitimerade lärare, med vissa undantag, självständigt får ut-
	föra.
	Sammantaget innebär regeringens förslag om införande av en ny princip
	om en sammanvägd bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till
	betygskriterierna att principen endast ska omfatta betygsstegen A–D. När
64	det gäller betygssteget E ska det, i vart fall tills vidare, krävas att alla

betygskriterierna är uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Detta Prop. 2021/22:36 föreslås gälla såväl grundskolan och motsvarande skolformer som gym-

nasie- och gymnasiesärskolan.

Utredningen föreslår att den nya principen för betygsättning, som inne- bär att läraren utifrån en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna ska sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, ska regleras på förordningsnivå. Vid de flesta för- ändringar av betygssystemet har regeringen på grund av frågornas prin- cipiella betydelse valt att underställa riksdagen förslagen i en proposition. Riksdagen har ett legitimt intresse av att få behandla dessa frågor, som är av stor betydelse för elevernas rättssäkerhet och val av studieväg, och som kan ha betydelse för elevernas framtid. Regeringen föreslår därför att den nya principen för betygssättning ska införas i lag i stället för i förordning.

Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för betyget Godkänt i den förenklade betygsskalan inom komvux

Riksdagen har, efter förslag från regeringen i propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105), beslutat att en förenklad betygsskala ska införas inom komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi) från och med den 1 januari 2022. Denna betygsskala ska endast innehålla ett betygssteg för godkända resultat (Godkänt) och ett betygssteg för icke godkända resultat (Icke godkänt). Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå ska endast betygssteget God- känt förekomma, dvs. om eleven inte uppnår betyget godkänt sätts inget betyg. Regeringens anser att principerna för betygssättning med denna betygsskala bör följa de principer som finns för betygssättningen inom skolväsendet i övrigt. Regeringen föreslår ovan att det vid betygs- sättningen med betygsskalan A–F även fortsättningsvis ska krävas att samtliga kriterier för det lägsta godkända betyget (betyget E) ska vara uppfyllda för att en elev ska få ett godkänt betyg. Regeringen föreslår där- för att samtliga kriterier för det godkända betyg som finns inom den för- enklade betygsskalan (betyget Godkänt), ska vara uppfyllda för att eleven ska få detta betyg.

Bestämmelserna om undantag vid betygssättning behöver anpassas och justeras så att de får en enhetlig utformning

För samtliga skolformer där betyg sätts finns det undantagsbestämmelser i skollagen som innebär att om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Med sär- skilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning får en utveck- lingsstörning bara beaktas om det finns synnerliga skäl. För specialskolan avser bestämmelsen funktionsnedsättningar utöver dövhet eller hörsel- skada. Inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå gäller undantagsbestämmelsen dock inte samtliga kunskapskrav. För dessa skol-

former gäller att de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar

Prop. 2021/22:36 till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid ska uppfyllas (10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21 b §, 15 kap. 26 §, 18 kap. 25 § och 20 kap. 38 § skollagen). Dessa bestämmelser behöver anpassas till den nya terminologin så att kunskapskrav ersätts av betygs- kriterier. Detta är således enbart en anpassning till det nya systemet och avser i övrigt ingen ändring i sak.

För att säkerställa en likvärdig och rättssäker tillämpning bör bestäm- melser som har samma sakliga innehåll utformas på ett enhetligt sätt. Det förekommer att lärare undervisar och sätter betyg i både gymnasial utbild- ning och vuxenutbildning. Det finns också rektorer som ansvarar för flera skolformer, t.ex. gymnasieskola och vuxenutbildning, om dessa finns vid samma skolenhet. Det som i författning avser samma sak, även om det gäller olika skolformer, bör då vara lätt att tillämpa i praktiken. Undantags- bestämmelsen som rör vuxenutbildning har dock en annan utformning än övriga undantagsbestämmelser vid betygssättning i skollagen. Medan det för de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan anges att det får bortses från enstaka delar av kunskapskraven, föreskrivs för komvux att det får bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Ingenting i förarbetena tyder på att avsikten med att bestämmelserna har utformats på olika sätt varit att det ska finnas skillnader mellan de olika skolformerna när det gäller möj- ligheten att ta hänsyn till att en elev har en funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav (jfr prop. 2009/10:165 s. 735, 766 och 868, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370 och prop. 2011/12:50] s. 116, 133 och 135, bet. 2011/12:UbU9, rskr. 2011/12:141). När regeringen nu föreslår att det införs en ny princip för betygssättning får det anses lämpligt att också göra en justering som innebär att undantagsbestämmelserna utformas på ett enhetligt sätt. Regeringen föreslår därför i fråga om komvux att om det finns särskilda skäl ska det vid betygssättning få bortses från enstaka delar av betygs- kriterierna.

I de undantagsbestämmelser som gäller gymnasieskolan, gymnasie- särskolan och vuxenutbildningen ska, enligt nuvarande lydelse, de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas (15 kap. 26 §, 18 kap. 25 § och 20 kap. 38 § skollagen). I linje med vad som föreslås ovan föreslås att bestämmelserna ändras på så sätt att det föreskrivs att sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid ska uppfyllas.

5.5Kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer i årskurser och skolformer där betyg inte sätts

Regeringens förslag: I årskurser eller delar av skolformer där det inte sätts betyg ska kunskapskrav ersättas av kriterier för bedömning av kunskaper. När det gäller gymnasiesärskolans individuella program

och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial	Prop. 2021/22:36
nivå ska kravnivåer ersättas av kriterier för bedömning av kunskaper.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag med den skillnaden att utredningen föreslår uttrycket kriterier för
bedömning.
Remissinstanserna: Samtliga av de remissinstanser som har yttrat sig
över förslaget har tillstyrkt eller inte haft något att invända. Detta gäller
bl.a. Statens skolinspektion, Statens skolverk, Specialpedagogiska skol-
myndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner, Lärarnas Riksförbund
och Riksförbundet Vuxenutbildning i Samverkan.
Skälen för regeringens förslag: Som nämns i avsnitt 5.3 används i dag
kunskapskrav och kravnivåer för att bedöma kunskapsutvecklingen hos
elever inom skolformer och årskurser där betyg inte sätts. I linje med att
byta ut termen kunskapskrav mot betygskriterier (se avsnitt 5.4) föreslår
utredningen att båda dessa formuleringar ska bytas ut mot kriterier för
bedömning. Detta motiveras med att skolan inte är betjänt av att det finns
många olika benämningar på de kriterier som används för bedömning av
elevers olika kunskapsnivåer. Regeringen delar utredningens och remiss-
instansernas bedömning att det är rimligt att dessa kriterier har samma
benämning i regleringen på skolområdet. Regeringen anser dock att det
bör framgå vad det är som bedöms och anser därför att den formulering
som bör användas i regleringen på skolområdet i de sammanhang då det
inte är fråga om betygssättning bör vara kriterier för bedömning av
kunskaper.
Sammantaget föreslår regeringen att i årskurser eller delar av skol-
former där det inte sätts betyg ska kriterier för bedömning av kunskaper
användas i stället för kunskapskrav. När det gäller gymnasiesärskolans
individuella program och komvux som särskild utbildning på gymnasial
nivå föreslås att kravnivåer ska ersättas av kriterier för bedömning av
kunskaper.

6Ämnesbetyg ska införas i gymnasial utbildning för att främja elevers kunskapsutveckling

6.1 Kursutformningen i gymnasial utbildning har kritiserats

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är kursutformade vilket innebär
att varje ämne är indelat i kurser och betyg sätts på varje kurs. Kursutform-
ningen har, enligt bl.a. Skolverkets utvärderingar, medfört en fragmenti-
sering av utbildningarna och splittrade skoldagar (Skolverket 2000,
rapport 187). Tankarna bakom införandet av kursutformningen av gym-
nasieskolan på 1990-talet, såsom valfrihet, lokal profilering och indivi-
duella studievägar, har aldrig fullt ut blivit realiserade. Med tiden har
innehållet i de nationella programmen i stället blivit allt mer styrt. I och	67
	67

Prop. 2021/22:36 med gymnasiereformen 2011 minskades utbudet av kurser och möjligheter till lokala profileringar och valbarhet. Avsikten var att detta skulle leda till mer helhet och mindre fragmentisering. Utbildningen inom de nationella programmen skulle leda till anställningsbarhet eller högskoleförberedelse och bli mer likvärdig. För en elev skulle det vara tydligt vad en utbildning innehåller och vart den leder (prop. 2008/09:199).

Elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan väljer i dag program och i förekommande fall inriktning men programstrukturen och vilka kurser eleven läser inom det valda programmet är i hög grad nationellt reglerat. När det ingår två eller flera kurser i samma ämne får eleverna flera separata och slutliga betyg i ämnet innan studierna i ämnet i fråga avslutats. Detta innebär bl.a. att lägre betyg i tidiga årskurser inte byts ut mot ett högre betyg i slutet av utbildningen utan att alla kursbetyg ska beaktas t.ex. vid ansökan till högskolan. Överförbarheten mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå har varit en stor anledning till att kursutformningen har behållits i senare gymnasie- reformer, trots en växande kritik mot systemet i ungdomsskolan (SOU 2016:77).

En övergång till ämnesbetyg har övervägts vid flera tillfällen, men har hittills inte genomförts (prop. 2003/04:140, prop. 2008/09:199 och prop. 2011/12:50). Vid gymnasiereformen 2011 ersattes kursplanerna av ämnes- planer och det uttalades att kurserna i det nya systemet tydligare skulle ingå i en större helhet, ämnet (prop. 2008/09:199 s.110). Trots detta kvar- står kritik mot kursutformningen, framför allt utifrån att den bidrar till en onödig fragmentisering av kunskapsinnehållet och därmed av elevers lärande (Gustafsson, Sörlin och Vlachos 2016). Det handlar också om att elever får flera kursbetyg i ett och samma ämne som alla sedan räknas på samma sätt i det meritvärde som används för urval till högre studier oavsett när betygen i fråga satts. Gymnasieutredningen konstaterar i sitt be- tänkande En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) bl.a. att ett införande av ämnesbetyg kan leda till flera förbättringar för elever och lärare. Utredningen visar att kursbetygen bidrar till att helheten går för- lorad och till att elevens progression riskerar att bli osynliggjord. Gymnasieutredningen lyfter också fram att kursbetyg kan bidra till stress och psykosocial ohälsa, liksom att tidiga misslyckanden följer eleven och kan ge en missvisande bild av elevens kunskaper och förmågor. Dessutom anges att lärare känner en press att få ihop så mycket bedömningsunderlag som möjligt och erbjuda eleverna många tillfällen att visa sina kunskaper.

6.2Nuvarande reglering

De nationella programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan innehåller ämnen som är uppdelade i kurser

Utbildningen i gymnasieskolan består i dag av 18 nationella program som är indelade i de två programtyperna yrkesprogram och högskoleför- beredande program. I gymnasieskolan finns bl.a. också utbildning i form av olika introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde

tekniskt år. I gymnasiesärskolan finns nationella program och individuella Prop. 2021/22:36 program.

De nationella programmen består av olika ämnen där vissa ämnen är gemensamma för samtliga program (gymnasiegemensamma ämnen) och andra är specifika för ett visst program eller inriktning (programgemen- samma ämnen och inriktningsgemensamma ämnen). Så långt är innehållet på programmen och inriktningarna nationellt styrda. Det finns också i varierande omfattning för olika program och inriktningar utrymme avsatt för valbara kurser (programfördjupning). På alla nationella program finns även utrymme avsatt för individuellt val och gymnasie- eller gymnasiesärskolearbete (15 kap. 7 §, 16 kap. 7 §, 18 kap. 8 §, 19 kap.

6 och 7 §§ skollagen och bilagorna 2 och 4 till samma lag). Omfattningen av studierna på nationella program i gymnasieskolan an-

ges i gymnasiepoäng. Totalt sett omfattar en treårig utbildning på ett nationellt program 2 500 gymnasiepoäng varav 2 250 behöver vara god- kända för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas (16 kap. 19 och 20 §§ skollagen och bilaga 2 till samma lag).

Omfattningen av studierna på nationella program i gymnasiesärskolan anges i gymnasiesärskolepoäng och på motsvarande sätt som inom gymnasieskolan omfattar de nationella programmen 2 500 poäng. Vid sidan av de nationella programmen finns det inom gymnasiesärskolan också individuella program som ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. De individuella programmen innehåller olika ämnesområden i stället för ämnen, men det är möjligt att läsa en kombination av ämnesområden och ämnen. Någon examen utfärdas inte inom gymnasiesärskolan men för den som har avslutat ett nationellt eller individuellt program ska ett gymnasiesärskolebevis utfärdas (18 kap. 8 §, 19 kap. 14, 15 och 21 §§ skollagen och bilaga 4 till samma lag, samt 8 kap. 22 a och 22 b §§ gymnasieförordningen).

Utbildningen inom de olika ämnena inom gymnasie- och gymnasiesär- skolan ges i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng kursen omfattar

(16 kap. 23 § och 19 kap. 24 § skollagen). I dagens gymnasie- och gymnasiesärskola finns kurser med en omfattning om 50 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng och uppåt. Huvuddelen av kurserna omfattar 100 poäng och en sådan kurs läses normalt över två terminer. Vad varje kurs innehåller regleras i ämnesplanen för ämnet i fråga. Ämnesplanerna innehåller en övergripande syftesdel för ämnet som helhet, en eller flera kurser med angivet centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs. I ämnesplanen för ämnet engelska i gymnasieskolan finns t.ex. tre kurser med centralt innehåll och kunskapskrav: engelska 5, engelska 6 och engelska 7 (16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen, 1 kap. 4 § gymnasie- förordningen och förordningen [SKOLFS 2010:261] om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena).

Betyg sätts på avslutade kurser

I gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. I de fall undervisning i grundskolans ämnen får före- komma i gymnasieskolan sätts betyg också i dessa. Inom vidareutbild-

ningen i form av ett fjärde tekniskt år sätts också betyg på ett examens-

Prop. 2021/22:36 arbete. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta godkända betyg betecknas med A och lägsta godkända betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med F. Betygen bestäms med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs (15 kap. 22–24 §§ skollagen).

Inom gymnasiesärskolans nationella program sätts betyg på varje av- slutad kurs och efter genomfört gymnasiesärskolearbete. Betyg sätts inte på ämnesområden inom de individuella programmen. Har en elev på ett individuellt program läst kurser i ämnen ska betyg sättas när kursen är avslutad. Gymnasiesärskolans betygsskala skiljer sig från gymnasie- skolans på så sätt att det inte finns något betyg för icke godkända resultat. Betygsskalan består alltså endast av stegen A–E. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E sätts inte något betyg (18 kap. 22–24 §§ skol- lagen).

Kursbetygen i gymnasieskolan används vid urval till högre utbildning

Samtliga kursbetyg i gymnasieskolan ingår när man räknar ut meritvärdet vid urval till högskolan. Det är som huvudregel enbart kursens omfattning och vilket betyg som en elev har fått på kursen som har betydelse vid meritvärderingen och inte vilken nivå kursen har haft. Vid meritvärde- ringen ges varje betyg ett siffervärde, betyget A ger 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng, E ger 10 poäng och F ger 0 poäng. Detta siffervärde multipliceras sedan med det antal gymnasie- poäng som betyget omfattar. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås. Det högsta jämförelsetalet är utifrån detta 20 poäng. I syfte att motivera elever till fördjupade studier kan dock vissa kurser, s.k. meritkurser, ge ytterligare meritpoäng. De kurser som kan ge sådana poäng är fördjupande kurser i ämnena moderna språk, svenskt teckenspråk för hörande, engelska och matematik. Högst 2,5 meritpoäng får med anledning av sådana kurser läggas till jämförelse- talet. Det innebär att det högsta jämförelsetalet som en elev kan uppnå är 22,5 poäng. En elev kan alltså förbättra sitt jämförelsetal genom att välja att inom ramen för sitt program läsa fördjupande kurser som inte är obligatoriska på det aktuella programmet och som sammanlagt ger högst 2,5 poäng extra. Exempelvis kan en elev som har i genomsnitt C i betyg, genom att läsa sådana kurser höja sitt jämförelsetal från 15 poäng till 17,5 poäng. Hur hög meritpoängen blir beror på vilken eller vilka kurser en elev har läst och vilken högre utbildning eleven söker (7 kap. 18 § högskole- förordningen [1993:100] och bilaga 3 till samma förordning).

Kursbetygen kan också ha också betydelse vid urval till utbildningar inom yrkeshögskolan (3 kap. 5 och 6 §§ förordningen [2009:130] om yr- keshögskolan).

Betygen i gymnasiesärskolan används inte för urval

Till skillnad mot betygen i gymnasieskolan kan gymnasiesärskolans betyg inte användas för urval till högre studier. Detta beror på att en gymnasie- särskoleutbildning inte ger behörighet vare sig till högskola eller yrkes- högskola.

Inom komvux ges motsvarande utbildning som i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ges utbildning på nivåer som motsvarar de olika skolformerna inom ungdomsskolan. Där finns utbildning på grundläggande nivå som vänder sig till vuxna som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan. Vidare finns särskild utbildning på grundläggande nivå som syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsärskolan ska ge. Det finns också utbildning på gymnasial nivå som syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå motsvarande gymnasieskolan samt särskild ut- bildning på gymnasial nivå som syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildning på nationella program i gymnasiesärskolan. Förutom den utbildning som motsvarar utbildningen i ungdomsskolan finns inom komvux också utbildning i svenska för invandrare som bl.a. syftar till att ge vuxna invandrare kunskaper i svenska språket (20 kap. 4 § skollagen).

Utbildningen i komvux bedrivs i form av kurser. Inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå bedrivs den även i form av ett komvuxarbete som är ett arbete som i stora drag motsvarar gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet i gymnasie- skolan respektive gymnasiesärskolan (20 kap. 5 § skollagen).

Inom komvux kan den studerande själv sätta samman sin utbildning och välja de kurser han eller hon behöver läsa. Det är möjligt att läsa allt från en enstaka kurs till en hel utbildning. Till skillnad mot vad som gäller inom gymnasie- och gymnasiesärskolan är utbildningen inom komvux alltså inte styrd av innehållet i de olika nationella programmen. Den som vill ha en gymnasieexamen från komvux behöver dock läsa vissa specifika kurser (4 kap. 14–15 §§ förordningen om vuxenutbildning).

Gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan delar ämnesplaner och tillhörande kunskapskrav med vuxenutbildningen

Inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå används samma ämnesplaner som i gymnasieskolan res- pektive gymnasiesärskolan vilket bl.a. innebär att ämnets innehåll och de kunskapskrav som en lärare ska ta hänsyn till vid betygssättning är desamma (se t.ex. förordningen [SKOLFS 2010:261] om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena). Detta med undantag för ett fåtal ämnesplaner som särskilt utformats för någon av skolformerna. Reglerna för betygssättning är också i övrigt desamma inom komvux på gymnasial nivå och gymnasieskolan. Detsamma gäller för komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå och gymnasiesärskolan (20 kap. 35–39 §§ skollagen).

Inom komvux kan också orienteringskurser och individuella kurser ges. Orienteringskurser ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom nationella kurser och ska ha ett eller flera syften, t.ex. att ge ökade studietekniska färdigheter eller grundläggande kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad i Sverige. Individuella kurser ska syfta till att tillgodose elevers individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella kurser eller orienteringskurser. På orienteringskurser och

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 individuella kurser sätts inte några betyg (2 kap. 3, 6 och 7 §§ förord- ningen om vuxenutbildning).

	6.3	Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i
		gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
	6.3.1	Betyg ska sättas i ämnen

	Regeringens förslag: I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska
	betyg sättas i ämnen. Det ska inte längre finnas kurser inom dessa skol-
	former.

	Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat
	sig har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget, däribland
	Statens skolinspektion, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndig-
	heten, Statens institutionsstyrelse (SiS), Universitets- och högskolerådet
	(UHR), Barnombudsmannen (BO), Institutet för arbetsmarknads- och
	utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Malmö universitet, Uppsala
	universitet, Gislaveds, Göteborgs, Hedemora, Täby, Örebro och Över-
	kalix kommuner, Academedia AB, Sveriges Kommuner och Regioner
	(SKR), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Elevernas riksförbund
	(tidigare Sveriges elevråd – SVEA), Sveriges Elevkårer, Sveriges förenade
	studentkårer (SFS), Föräldraalliansen Sverige, Autism- och Asperger-
	förbundet, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklings-
	störning (FUB), Svenskt Näringsliv, Industrirådet och Landsorganisa-
	tionen i Sverige (LO).
	Flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget motiverar sina svar
	med att det ger bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande
	över tid. Det gäller bl.a. Skolverket, UHR, Gislaveds kommun, Hedemora
	kommun, FUB och Teknikföretagen. BO anser att barnets rättigheter, bl.a.
	barnets rätt till fortlöpande utveckling, kan komma att stärkas om ämnes-
	betyg införs och elevers betyg inte i lika hög grad som i dag blir knutna
	till tidiga prestationer under gymnasietiden. Den kursbaserade modellen
	tenderar enligt Lärarförbundet att skapa ämnesfragmentisering och bidra
	till ett förhållningssätt som handlar om att ”beta av” kurser och kurs-
	moment. VVS-branschens utbildningsnämnd anser att problemen med
	fragmentisering även finns på yrkesprogrammen. Gävle kommun bedömer
	att eleverna i gymnasiesärskolan främjas av förslaget. Några remiss-
	instanser, bl.a. Myndigheten för delaktighet och Myndigheten för ung-
	domsfrågor och civilsamhällsfrågor (MUCF) uttrycker att förslagen kan
	öka elevers motivation för att fullfölja gymnasieutbildningen. Därmed kan
	fler elever lämna skolan med godkända betyg enligt Myndigheten för
	delaktighet. Umeå universitet anser att ämnesbetyg troligen är bättre
	mätare på en kunskapsnivå än dagens kursbetygsystem.
	Flera remissinstanser, däribland Härjedalens kommun, Skolverket,
	Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Jämställdhetsmyndig-
	heten, anför att ämnesbetyg kan bidra till minskad stress. Enligt Elevernas
	riksförbund ställer den kursutformade gymnasieskolan orimliga krav på
72	elever att vid varje bedömningstillfälle prestera på högsta önskade nivå.

Det finns inget utrymme för misslyckande, vilket i många fall har lett till	Prop. 2021/22:36
en minskad skolmotivation. Några remissinstanser, bl.a. Gislaveds kom-
mun lyfter därtill att ämnesbetyg kan upplevas som mindre stressande även
för lärare. Dagens system med kurser skapar stress bland lärare och elever
enligt Lärarnas Riksförbund. SPSM anser vidare att ämnesbetyg ger bättre
förutsättningar för att utveckla stödet för varje elev.
Sveriges Elevkårer tillstyrker förslaget och anser att ämnesbetyg är ett
mer rättvisande sätt att visa kunskapsutvecklingen, men kräver att rege-
ringen i samband med implementeringen skriver in elevers rätt att om-
pröva ämnesbetyg och tar fram ett system för omprövning av betyg.
Ett antal remissinstanser, bl.a. Industrirådet och Teknikföretagen, kom-
menterar risken för att ett ämnesbetygssystem kan ”trigga” ett uppskjutar-
beteende som leder till stress det sista året ämnet läses.
Skälen för regeringens förslag
Sammanhållna studier i ett ämne bör gynna elevers kunskapsutveckling
och öka motivationen
Många gymnasieelever har erfarenheter av att det som mäts och värderas
i skolan är kunskaper som lärts in till prov inför betygssättning men som
sedan snabbt glöms bort. Systemet med kurser och kursbetyg upplevs som
hämmande för deras vilja och förmåga att lära sig. Det handlar enligt
eleverna mer om att skolan vill få elever att ”beta av kurser” än att upp-
muntra till lärande (SOU 2016:77). Att kursindelningen leder till fragmen-
tisering av kunskapsinnehållet framförs också av flera remissinstanser,
bl.a. Lärarförbundet och Sveriges Elevkårer. Ett sätt att komma till rätta
med dessa problem kan vara att i enlighet med utredningens förslag ta bort
kurserna och den s.k. kursutformningen och ersätta kursbetyg med ämnes-
betyg i gymnasie- och gymnasiesärskolan. Det innebär att utbildningen i
skolformerna ges i form av ämnen och att ett slutligt betyg i ämnet sätts
efter avslutade ämnesstudier i stället för att ett slutligt betyg sätts efter
varje läst kurs. En stor majoritet av de remissinstanser som yttrat sig ställer
sig bakom förslaget. Gislaveds kommun bedömer att förslaget bör gynna
elevers kunskapsutveckling och kunskapsresultat. Täby kommun bedömer
att ett införande av ämnesbetyg kan bidra till ett ökat fokus på progression
i lärandet och elevers kunskapsutveckling. Regeringen anser i likhet med
dessa och flera andra remissinstanser att ämnesutformning och ämnes-
betyg kan bidra till ett fördjupat lärande och lärande över tid i både
gymnasie- och gymnasiesärskolan och till en angelägen förskjutning av
fokus från betyg och bedömning till kunskapsutveckling och lärande.
Regeringen anser vidare att ämnesbetyg kan ha en motiverande effekt.
Flera remissinstanser lyfter också fram detta, bl.a. MUCF som bedömer
att förslaget möjliggör att under en tid inte prestera på topp, men ändå
känna att betygen och utbildningen inte är i fara på det sätt som det kan
upplevas i dag. Möjligheten att uppmuntra unga att göra så bra som möjligt
ökar enligt MUCF då avgörande betygssättning sker först i slutet av utbild-
ningen i ett ämne. Göteborgs kommun anser att ämnesbetyg kan leda till
höjd motivation att fortsätta studierna. Regeringen anser att ämnesbetyg
också bör ge tid för eleven att ta till sig av återkoppling från lärare längs
vägen. Enstaka misslyckanden bör därmed få mindre konsekvenser än i ett
system med kursbetyg. Tillsammans med regeringens förslag om samman-	73

Prop. 2021/22:36 tagen bedömning (avsnitt 5.4) kan förslaget bidra till att motivera elever och premiera lärande.

BO anser att barnets rättigheter, bl.a. barnets rätt till fortlöpande utveck- ling (artikel 6), kan komma att stärkas om ämnesbetyg införs genom att betyg inte i samma utsträckning som kursbetyg knyts till tidiga presta- tioner under gymnasietiden. Det kan enligt BO också motverka tendenser till att elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan upplever att det inte är någon idé att anstränga sig och ger upp. SPSM bedömer att förslaget kan ge bättre förutsättningar för att utveckla stödet för varje elev. Att tidigt upptäcka och vidta åtgärder för elever i behov av stöd bör enligt Skol- inspektionen ge eleven ökade möjligheter till kunskapsutveckling då stödet kan fortgå under lägre tid och inte fragmentiseras av kurser. Rege- ringen instämmer med remissinstanserna om att ämnesbetyg kan stärka elevers förutsättningar att utvecklas och underlätta för skolan att ge åter- koppling och stöd. De tidiga kursbetygen drabbar särskilt, enligt rege- ringens bedömning, individer eller grupper av elever, som är dåligt för- beredda från grundskoletiden och som behöver tid för omställningen från grundskolan. Med mer tid för studier i ämnet kan eventuella kunskaps- luckor repareras innan slutligt betyg sätts.

Det finns dock remissinstanser, bl.a. Industrirådet och Teknikföretagen, som, trots att de är positiva till förslaget, oroar sig just för att studierna i ämnen kan pågå under längre tid innan slutliga betyg sätts. Det kan leda till ett s.k. uppskjutarbeteende, dvs. att studier skjuts upp till slutet av utbildningen i ämnet. Om det bland elever skapas en kultur kring att ”lägga allt krut” i slutet för att få ett bra betyg skulle det få särskilt negativa kon- sekvenser för många av de elever som redan har det svårast i skolan enligt Academedia AB. Regeringen vill dock, liksom BO, betona vikten av att elever, även om ämnesbetyg införs, får kontinuerlig återkoppling på sin kunskapsutveckling. I avsnitt 6.3.2 lämnar regeringen förslag som komp- letterar och preciserar modellen med ämnesbetyg och där beaktas även vikten av lärares återkoppling till eleverna.

Många lärare är positiva till ämnesbetyg

Mer sammanhållna studier i ett ämne har fördelar ur ett pedagogiskt perspektiv, eftersom det ger en större möjlighet för eleverna att fördjupa och bredda sina kunskaper successivt i de ämnen som läses över en längre tid. Undervisningen kan bedrivas mer långsiktigt och utifrån mer av en helhetssyn i de ämnen där det i dag sätts flera kursbetyg. I dag går mycket tid åt till bedömning eftersom kurserna ses som avskilda enheter (SOU 2016:77).

Utredningen anger att lärare är positiva till ämnesbetyg, såväl lärare på yrkesprogram som lärare på högskoleförberedande program. Lärare som undervisar på yrkesprogram uttrycker det som en fördel om betyget sätts i slutet av ämnet då det visar elevers samlade kompetens. Regeringen delar bedömningen att mer sammanhållna studier i ämnen är positivt för under- visning både i yrkesämnen och andra ämnen. Många yrkesämnen är redan i dag uppbyggda i progression och leder fram mot ett yrkeskunnande. Vidare kan ämnesbetyg ge lärarna en ökad möjlighet att planera mer sammanhängande undervisning som kan läggas upp mer långsiktigt än vad som är fallet i dag. Regeringen anser också, i likhet med bl.a. Lärar-

förbundet att ämnesbetyg inte bara gynnar undervisning på plats i skolan utan också arbetsplatsförlagt lärande och UHR framhåller därtill att ämnesbetyg även kan underlätta möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande utomlands.

Ämnesbetyg kan bidra till att minska stress

Även om det kan upplevas tillfredsställande att snabbt kunna lägga av- klarade studier bakom sig i dagens kursutformade skola bedömer rege- ringen att det också kan vara negativt att uppleva att kunskaper bedöms och betygssätts hela tiden. Det kan skapa en stress tidigt under gymnasie- tiden, inte bara för elever utan också för lärare, vilket bl.a. även Lärarnas Riksförbund framför. Flera remissinstanser, däribland Lärarförbundet, anser att ämnesbetygen kan bidra till att minska all den hets som de nu- varande kursbetygen ofta skapar. För många elever upplevs övergången till gymnasieskolan som ett väldigt stort kliv med ökad ämnesfördjupning och höga krav enligt förbundet. Många unga anser, enligt MUCF, att om de inte lyckats i början av kursen så har deras chanser till ett bra betyg minskat. Det har enligt myndigheten lett till att många unga har gett upp. Regeringen instämmer och bedömer liksom myndigheten att ämnesbetyg kan gynna gymnasielever och bidra till en bättre psykisk hälsa och moti- vera elever att fortsätta studera. Även Härjedalens kommun tror att ut- redningens förslag kan minska den studierelaterade stressen och den ökande psykiska ohälsan hos många gymnasieelever. Regeringen anser vidare, liksom kommunen, att mer sammanhållna studier i ett ämne kan ge bättre möjligheter för lärare att bedriva undervisningen långsiktigt utifrån en helhetssyn. Det är också mycket positivt om elever får mer tid för lärande innan avgörande betyg i ämnen sätts.

Betyg ska spegla elevers kunskaper i ämnet

Betyg i hela ämnen kan enligt regeringens uppfattning ge en mer rätt- visande bild av elevernas kunskaper i ämnet än separata kursbetyg. Det är något som också lyfts av flera remissinstanser, bl.a. Skolverket, Göteborgs kommun och LO. LO uttrycker att lärande är en kumulativ process där kunskap byggs upp successivt. Förståelsen för helhet och sammanhang växer fram i olika takt hos olika elever. Hedemora kommun anför att det är de slutgiltiga kunskaperna i ämnet som har betydelse och inte eventuella misslyckanden på vägen dit. Regeringen delar denna bedömning. Betyg som satts innan eleven fördjupat sig i ämnet speglar inte elevens aktuella kunskapsnivå i ämnet på samma sätt som de betyg som satts när eleven är färdig med sina ämnesstudier. Med ett införande av ämnesbetyg kan elever hinna utvecklas i mer omfattande ämnen innan slutligt betyg i ämnet sätts.

Sveriges Elevkårer tillstyrker förslaget och anser att ämnesbetyg är ett mer rättvisande sätt att visa kunskapsutveckling, men anser samtidigt att regeringen vid en implementering av betygsutredningens förslag i lagstift- ning bör skriva in elevers rätt att ompröva eller överklaga ämnesbetyg. Att utreda frågan om att få ompröva eller överklaga ett betyg ingick inte i utredningens uppdrag och utredningen har heller inte funnit skäl att i samband med sina övriga förslag analysera denna fråga. Regeringen konstaterar vidare att det enligt skollagen redan i dag finns möjligheter att pröva för betyg. En elev i gymnasieskolan som har fått ett godkänt betyg

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 kan visserligen inte pröva för högre betyg så länge eleven går i gymnasie- skolan, men därefter har eleven möjlighet att pröva för högre betyg inom såväl gymnasieskolan (15 kap. 28 § skollagen och 8 kap. 24 och 25 §§ gymnasieförordningen) som inom kommunal vuxenutbildning (komvux) (20 kap. 40 § skollagen), se vidare avsnitt 6.4.2 avseende komvux. Regeringen har därför inte för avsikt att gå vidare med frågan om att få ompröva eller överklaga betyg.

Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan gynnas av samstämmiga bestämmelser

De problem med kursbetyg som har lyfts under lång tid har främst handlat om gymnasieskolan. Att kursutformningen av och kursbetygen i gym- nasiesärskolan inte har diskuterats och analyserats i samma utsträckning, beror sannolikt bl.a. på att betygen i denna skolform inte har betydelse som urvalsinstrument till nästa utbildningsnivå. Utredningen redogör också för att undervisningen i gymnasiesärskolan i högre grad redan tycks ha ett helhetsperspektiv på ämnet i fråga.

När kursutformningen infördes i gymnasiesärskolan gjordes det för att den skolformen skulle vara så lik gymnasieskolan som möjligt. FUB be- tonar i sitt remissvar att det är viktigt att förutsättningar finns för att under- lätta för samverkan mellan skolformerna. Genom att reglerna för gym- nasiesärskolan harmoniserar med bestämmelserna för gymnasieskolan underlättas bl.a. elevernas möjligheter att läsa gymnasiekurser, vilket t.ex. kan ske i form av samläsning. Det är enligt regeringen önskvärt att bestäm- melserna inte i onödan skiljer sig mellan olika skolformer, annat än där det motiveras av skolformens särart.

Regeringen anser, i likhet med utredningen, att förslaget om ämnesbetyg särskilt bör gynna elevernas lärande i gymnasiesärskolan. Det är också något som lyfts fram av Gävle kommun. FUB anser dessutom att förslaget ger bättre förutsättningar än kursbetyg att främja elevers djuplärande, kun- skapsutveckling och motivation att genomföra utbildningen. Regeringen delar denna uppfattning. Elevers kunskapsutveckling i både gymnasie- och gymnasiesärskolan bör bättre och mer långsiktigt stödjas med ämnesbetyg. Om lärandet sker över längre tid blir inte varje bedömningstillfälle lika avgörande för elevens betyg. Betyg som sätts efter avslutade ämnesstudier kan med större säkerhet spegla elevernas kunskaper i ämnet. Likaså kan lärare bedriva undervisningen mer långsiktigt och utifrån en större helhetssyn, såväl på elevernas kunskapsutveckling som på ämnet. Det finns därför sammantaget mycket goda skäl för att införa ämnesbetyg i såväl gymnasie- som gymnasiesärskolan. I båda skolformerna kan det gynna elevers lärande och kunskapsutveckling.

Regeringen föreslår därför att betyg i gymnasie- och gymnasiesärskolan ska sättas i ämnen och att kurserna i dessa skolformer ska tas bort.

6.3.2Ämnen ska delas in i nivåer

Regeringens förslag: Utbildningen inom varje ämne ska ges i form av en eller flera nivåer. För varje nivå i ämnet ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som nivån omfattar.

Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. Vid betygsätt- ningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kun- skaper på den aktuella nivån i förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen föreslår att betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för ett ämne. Utredningen föreslår också att regeringen ska bemyndigas att i fråga om gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) meddela föreskrifter dels om att det för vissa ämnen får göras undantag från bestämmelserna om att ett betyg på en högre nivå i ämnet även ska omfatta lägre nivåer, dels om att betyg får bestämmas med hjälp av betygskriterier som har föreskrivits för en del av ett ämne.

Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget, däribland Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Univer- sitets- och högskolerådet (UHR), Filipstads, Göteborgs och Trelleborgs kommuner, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Lärarför- bundet, Sveriges Elevkårer, Elevernas riksförbund (tidigare Sveriges elevråd – SVEA), Akavia och Landsorganisationen i Sverige (LO).

SKR framför att modellen gynnar djuplärande. Akavia anser att det är utmärkt med ett nivåsystem som säkerställer likvärdigheten i utbildnings- innehållet. LO anser att nivåsystemet möjliggör påbyggnad av ämneskun- skaper vid senare tillfällen och underlättar för elever som behöver byta skola. Enligt Gävle kommun kommer förslaget förhoppningsvis att mot- verka att eleverna skjuter upp sina studier till på slutet. Eleverna behöver enligt kommunen få återkoppling i sin kunskapsutveckling mot det slutliga betyget. SPSM bedömer att förslaget kan öka möjligheterna för elever i behov av stöd att nå målen för utbildningen och bidra till en mer rätt- visande betygssättning. UHR anser att nivåindelningen kan vara ett bra och tydligt sätt att uttrycka den särskilda behörigheten för högskolestudier. Sveriges Elevkårer anser att det är bra att man med förslaget gör så lite ingrepp som möjligt och lägger förslag för att justera de problemen som har uppkommit med kursbetyg.

Flera remissinstanser har dock synpunkter eller frågor som rör hur modellen med nivåer ska fungera i praktiken. Stockholms kommun undrar hur det slutliga betyget i ett ämne ska beslutas om olika lärare har under- visat på olika nivåer. Sveriges Skolledarförbund lyfter i sammanhanget situationen där en lärare som bara undervisat eleven en kortare tid får ansvaret att besluta om ett mycket avgörande slutbetyg. Många rektorer minns att det tidigare lades ner mycket tid för att leta efter tidigare om- dömen för elever som byter skola t.ex. Lärarnas Riksförbund uttrycker oro för lärares arbetsbelastning om många elever som inte klarat en nivå i ett ämne studerar vidare på nästa nivå. Föräldraalliansen Sverige eftersöker en strategi för hur dessa elever ska förberedas för att läsa vidare på nästa

Prop. 2021/22:36

nivå och Stockholms kommun anser att det är svårt att överblicka kon- sekvenserna när det gäller elevernas rätt att gå om en nivå i ett ämne. Härjedalens kommun och SKR påpekar att modellen kan utgöra hinder för samläsning mellan olika årskurser. Statens skolinspektion avstår från att uttala sig om indelningen i nivåer och efterfrågar likt Lärarnas Riksför- bund en timplan, medan andra remissinstanser, bl.a. SKR, anser att det är positivt att poängssystemet behålls.

Skolverket är positiva till modellen men anger att möjligheterna att skapa ämnen som kan läsas under en längre sammanhållen period ser olika ut på dagens program och inriktningar. Myndigheten anser att det därför kan krävas mer ingrepp i vissa programstrukturer än vad utredningen föreslår.

Söderköpings kommun anser att förslaget till stor del innebär att man i praktiken bevarar kurser, men kallar dem nivåer. Umeå universitet är oro- ligt för att nivåerna kan komma att fungera som kursbetyg.

Flera remissinstanser, bl.a. Skolverket, Stockholms kommun och Stock- holms universitet befarar taktiska val hos elever. Teknikföretagen ser en stor risk med att elever hoppar av kurser på högre nivåer.

VVS-branschens utbildningsnämnd är tveksam till att begreppet kurs ersätts av begreppet ”nivå i ämne” eftersom begreppet ”nivå” av utred- ningen föreslås användas på två logiskt skilda sätt, t.ex. att den tredje nivån

iett ämne med tre 100-poängsnivåer omfattar 100 gymnasiepoäng, sam- tidigt som betyget gäller 300 poäng.

När det gäller utredningens förslag att regeringen ska ges möjlighet att för vissa ämnen föreskriva om undantag från principen att ett betyg på en högre nivå i ett ämne även ska omfatta lägre nivåer, är en övervägande majoritet av de remissinstanser som har uttalat sig om detta kritiska. Det gäller bl.a. Uppsala universitet, Umeå universitet och Skolinspektionen. Skolverket bedömer dock att det för vissa ämnen eventuellt kan behöva göras undantag från modellens principer.

Som nämns i avsnitt 3 har Skolverket och Skolinspektionen haft möjlig- het att på ett tidigt stadium av beredningen av lagrådsremissen lämna synpunkter på ett utkast till förslag som i sak överensstämmer med förslaget i rutan i denna proposition. Skolinspektionen hade inga synpunkter. Skolverket framförde att principen om ämnesbetyg behöver kunna fungera med ämnen som kan läsas flera gånger med olika innehåll och som kan generera parallella betyg i samma ämne på samma nivå.

Som framgår av avsnitt 3 har vidare Skolverket, Skolinspektionen, UHR, SKR, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett slutligt utkast till lagrådsremiss, vars lagförslag överensstämmer med förslaget i rutan i denna proposition med den skillnaden att en språklig dubbelskrivning har tagits bort. Idéburna skolors riksförbund har avstått från att yttra sig. De övriga har inte framfört några synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

En nivåindelning av ämnet ger goda förutsättningar för att synliggöra elevers kunskaper i ämnet så långt som eleverna har läst

Elever kan behöva ta andra vägar genom utbildningssystemet än att få en gymnasieexamen efter tre år på ett nationellt program. En ny modell för ämnesbetyg behöver därför utformas för att fungera i flera skolformer och

programtyper och den bör inte skapa återvändsgränder. Utredningen före-	Prop. 2021/22:36
slår att modellen ska utformas så att gymnasie- och gymnasiesärskolans
ämnen ska delas in i en eller flera nivåer. Genom att konstruera ämnet med
avgränsade nivåer som bygger på varandra synliggörs hur långt eleven läst
i ämnet. Det underlättar bl.a. vid elevers byten av studievägar. Det är något
som uppmärksammas som positivt av bl.a. SPSM. Regeringen instämmer
och bedömer att det är viktigt med möjligheter till smidiga övergångar
inom och mellan skolformer. Det kan t.ex. gälla elever som av olika skäl
gör avbrott i sin utbildning och som behöver komplettera den senare, men
också för elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram och
som ska fortsätta sina studier i ämnen inom ramen för ett nationellt pro-
gram. Regeringen delar alltså Sveriges Elevkårers uppfattning att förslaget
kan främja elevers övergångar, bl.a. från introduktionsprogram till natio-
nella program.
Genom föreslagen konstruktion anser UHR att hänsyn också tas till att
olika elever läser olika långt i ämnena eftersom den medger att ämnen kan
läsas i olika omfattning på olika program, liksom i dag. En indelning av
ämnet i nivåer underlättar vidare, enligt myndigheten, för att uttrycka krav
för behörighet till högre studier genom att det som i dag är krav kopplat
till olika kurser i stället kan kopplas till olika nivåer i ämnet. Regeringen
delar myndighetens bedömning. Detsamma bör gälla för att t.ex. uttrycka
kunskaper i yrkesämnen för anställningsbarhet.
Några remissinstanser, bl.a. Umeå universitet och Söderköpings kom-
mun, påpekar att utredningens förslag är nära dagens kursutformning.
Regeringen instämmer i att det finns likheter, men bedömer att förslaget
skiljer sig från dagens kurssystem, bl.a. genom att nivåerna i ämnet före-
slås byggas i progression och ge goda förutsättningar för en samman-
hängande undervisning i ämnet. Lärarförbundet anser att det är en väl-
avvägd konstruktion och att man behåller de fördelar som finns med nu-
varande system. Regeringen anser också att indelningen i nivåer bör ge en
tydlighet och stödja en likvärdig undervisning och utbildning. Regeringen
bedömer vidare att konstruktionen ger bättre möjligheter för t.ex. ny-
anlända elever som har med sig ämneskunskaper från sin tidigare skolgång
att, om det bedöms lämpligt, kunna gå in på en högre nivå i ett ämne än
om ämnen hade konstruerats som större helheter, utan synlig nivå-
indelning. Konstruktionen med indelning i nivåer kan dessutom underlätta
samläsning mellan program och årskurser.
Skolverket tillstyrker modellen med nivåer men anger att möjligheterna
att skapa ämnen som kan läsas under en längre sammanhållen period ser
olika ut på dagens program och inriktningar. Det innebär enligt myndig-
heten en risk för fortsatt fragmentisering på några program. Det kan därför
på vissa håll även krävas större ingrepp i programmens programstrukturer
än vad utredningen ger uttryck för. Regeringen konstaterar att Skolverket
har möjlighet att analysera detta närmare då myndigheten i regleringsbrev
för 2020 fått i uppdrag av regeringen att förbereda för en övergång till
ämnesbetyg.
Ett införande av ämnesbetyg ska enligt regeringen inte innebära att
elever får sämre förutsättningar att fullfölja sina studier. Syftet är snarare
att det ska bli tvärtom. Regeringen instämmer med Sveriges Elevkårer om
att den föreslagna nivåindelningen av ämnet ger förutsättningar för lärare
att ge ändamålsenlig återkoppling till eleverna på varje nivå i ämnet. SPSM	79

Prop. 2021/22:36

ser också positivt på möjligheterna till stöd med föreslagen modell. Det finns med förslaget enligt SPSM incitament för att stödet sätts in tidigt och att det bibehålls under utbildningens olika nivåer. Förslaget kan enligt myndigheten öka möjligheterna för elever i behov av stöd att nå målen för utbildningen och nivåerna blir tydliga avstämningspunkter längs vägen. Regeringen delar SPSM:s bedömning. Enligt Gävle kommun kan före- slagen modell med en indelning i nivåer också motverka att eleverna skjuter upp sina studier till på slutet. Kommunen undrar dock om det kom- mer att bli krav på dokumentation av extra anpassningar. Regeringen anser att det nya systemet inte innebär ett större behov av dokumentation. I dag finns inte något sådant krav i skolförfattningarna. Regeringen delar vidare kommunens bedömning att en indelning av ämnet i nivåer kan ge nöd- vändiga avstämningspunkter och motverka ett eventuellt uppskjutar- beteende.

Regeringen föreslår således att utbildningen inom varje ämne ska ges i form av en eller flera nivåer.

Studieomfattning bör även i fortsättningen anges i poäng

Utredningen hade i uppdrag att undersöka om en timplan för varje ämne behövs med anledning av ämnesbetyg, men bedömde att så inte var fallet. Utredningen föreslår i stället att varje nivå i ett ämne ska omfatta ett visst antal gymnasiepoäng respektive gymnasiesärskolepoäng. Dessa poäng ska enligt förslaget ange studieomfattning, liksom poängen för kurser i skol- formerna gör i dag. Genom att gymnasie- och gymnasiesärskolepoängen kopplas till nivån i ämnet ger det en anvisning om hur omfattande stu- dierna är.

Några remissinstanser är kritiska mot att utredningen inte föreslår en timplan i samband med ämnesbetyg, bl.a. Skolinspektionen och Lärarnas Riksförbund. SKR delar dock utredningens bedömning om att övergången till ämnesbetyg inte motiverar en timplan. Dagens system där det finns en garanterad undervisningstid för utbildningen på ett program är enligt SKR ett likvärdigt mått som ger flexibilitet att möta olika elevgruppers behov. VVS-branschens utbildningsnämnd anser inte heller att det behövs en detaljerad timplan för att tydliggöra elevens rätt till undervisningstid i varje ämne. Regeringen instämmer i att ett införande av ämnesbetyg i sig inte motiverar ett införande av en timplan. Modellens uppbyggnad med en eller flera nivåer i ett ämne ger samma tydlighet avseende studieomfatt- ning som dagens kurssystem.

Regeringen föreslår därför att det för varje nivå i ämnet ska anges hur många gymnasie- eller gymnasiesärskolepoäng som nivån omfattar.

Betyg ska sättas efter varje nivå men godkänt betyg på en högre nivå i ämnet ska ersätta tidigare nivåbetyg

För att eleverna fortlöpande ska få en tydlig återkoppling på hur de ligger till och dessutom ha bevis på sina kunskaper om de av något skäl avbryter utbildningen finns det skäl att som utredningen föreslår sätta betyg efter varje nivå i ämnet. Betyget bör spegla elevens kunskaper i ämnet på den nivå betyget avser i förhållande till betygskriterierna som gäller för hela ämnet. Godkända betyg på högre nivåer bör anses omfatta även lägre nivåer i ämnet och därmed ersätta betyg på lägre nivåer. Med en sådan

konstruktion kommer eleven bara att ha ett godkänt betyg i ämnet oavsett hur många nivåer i ämnet hon eller han har läst.

Flera remissinstanser är positiva till den föreslagna modellen, bl.a. Filip- stads kommun som anser att man genom modellen säkrar att eleven får med sig betyg innan det slutliga betyget i ämnet sätts. Regeringen, som instämmer, anser att betyg efter varje nivå i ämnet innebär en viktig åter- koppling till eleven om var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Detta bör motivera eleven att genomföra utbildningen. En sådan ordning medför också att det finns tydlig information om hur mycket eleverna kan i ett ämne om de byter lärare, program, skola eller skolform inför en ny termin. Slutligen kan ett betyg på en lägre nivå i ämnet än vad som ingår i elevens studieplan komma att utgöra elevens betyg i ämnet om eleven avbryter sina studier.

Sveriges Elevkårer anger att de tidigare har varit oroliga för att ämnes- betyg skulle kunna leda till färre tillfällen för återkoppling och formativ bedömning men att de anser att förslaget har utformats med detta i åtanke. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor är positiv till att betyget från en nivå ska ersättas av betyget på nästa nivå, fram till elevens slutliga betyg i ämnet. Det är enligt stiftelsen inte rimligt att det som betygsätts i början av gymnasietiden ska ingå i slutbetyget efter tre års studier. Regeringen delar stiftelsens bedömning och anser att en grundprincip med förslaget om ämnesbetyg är att ge möjligheter till fördjupning och lärande över tid.

En fråga som inte är tillräckligt utredd enligt Stockholms kommun är hur det slutliga betyget i ämnet ska beslutas om olika lärare har undervisat på olika nivåer i ämnet. Förslaget innebär att ett centralt innehåll anges för varje nivå i ämnet. Detta innehåll bör alltså styra vad undervisningen ska behandla på den aktuella nivån. Betyget ska i sin tur, bestämmas efter en bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i förhållande till betygskriterierna som föreskrivs för ämnet som helhet. Detta innebär att elevens kunskaper bör ställas i relation till samma betygskriterier oavsett vilken nivå eleven läser. Eftersom bedömningen enligt förslaget också ska göras med utgångspunkt i innehåll för aktuell nivå kommer dock elever som läser ett ämne på olika nivåer att bedömas från olika utgångspunkter. Det betyg som sätts bör med andra ord rättvisande återspegla elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet. Det innebär att en lärare som ska sätta betyg vid tidpunkten för betygssättningen bör förhålla sig till den nivå betyget gäller och inte behöver gå tillbaka till vad eleven har presterat på tidigare nivåer. Regeringen anser att det i många fall är positivt för konti- nuiteten i undervisningen för såväl lärare som elev om det är en och samma lärare som sätter betyg på alla nivåerna i ett ämne, men modellen som sådan innebär alltså inte att lärare för att sätta betyg måste kunna ta hänsyn till elevens prestationer från tidigare nivåer i ämnet.

Sveriges Skolledarförbund oroar sig för att det kommer att krävas en betydande dokumentation över elevers kunskapsutveckling när elever byter skola eller lärare. Om detta inte sköts finns enligt förbundet en risk att elever sätts i situationer där en lärare som bara har undervisat en kortare tid bär ansvaret för ett mycket avgörande betyg. Med en modell för ämnesbetyg, där avstämningar sker längs vägen i form av betyg på nivåer i ämnet, anser regeringen att arbetet med betygssättning inte bör kräva ytterligare överföring av dokumentation jämfört med i dag. Vid lärar- eller skolbyten är det emellertid alltid, oavsett system, nödvändigt med doku-

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36	mentation över undervisning som bedrivits och de kunskaper som eleverna
	har visat för att säkerställa att den nya läraren har ett tillräckligt underlag
	för fortsatt undervisning och betygssättning på den aktuella nivån. Enligt
	3 kap. 12 j § skollagen ska, när en elev i bl.a. gymnasieskolan eller
	gymnasiesärskolan övergår till en annan skolenhet inom den aktuella skol-
	formen, den överlämnande skolenheten till den mottagande skolenheten
	överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta över-
	gången för eleven.
	VVS-branschens utbildningsnämnd är tveksam till att begreppet kurs
	ersätts av uttrycket ”nivå i ämne” eftersom ”nivå” kan referera till att
	betyget på en viss nivå i ämnet ska omfatta underliggande nivåer men även
	till en separat nivå i ämnet. Nämnden anser att man av den anledningen
	kan överväga att använda ett annat uttryck. Regeringen bedömer dock att
	det är tydligt vilken funktion uttrycket har i de sammanhang det före-
	kommer.
	Flera remissinstanser, bl.a. Skolverket och Stockholms kommun är
	oroliga för att utredningens förslag kan medföra att elever eventuellt inte
	kommer att välja högre nivåer i ämnet än det som ingår i utbildningen av
	rädsla för att få ett lägre betyg på en högre nivå och därmed i hela ämnet.
	Teknikföretagen och flera representanter för branscher uttrycker också
	sådan oro och framför i sina remissvar att alla nationella program bör ge
	grundläggande behörighet till högskolestudier i sitt grundutförande, dvs.
	utan att de nivåer som krävs i ämnena svenska eller svenska som andra-
	språk och engelska för grundläggande behörighet till högskolestudier sär-
	skilt måste väljas till. Risken är annars att eleverna på yrkesprogram inte
	läser dessa ämnen i den omfattning som behövs. Teknikföretagen anser
	vidare att en tydligare konsekvensbeskrivning, inklusive konkreta förslag,
	bör göras för att motverka taktiska val innan modellen införs.
	Regeringen vill inte avfärda att det finns en risk för att vissa elever kan
	välja att inte fördjupa sig, eller hoppa av studierna i ett ämne där de riskerar
	lågt betyg, för att t.ex. i framtiden läsa vidare på komvux. De nationella
	programmen är i dag dock relativt styrda, med litet utrymme för elevers
	eget val. Regeringen erfar vidare att elever i gymnasieskolan oftast för-
	djupar sig inom ramen för individuellt val i ämnen som ger grundläggande
	eller särskild behörighet till högskolestudier. Regeringen bedömer att
	incitament för denna typ av fördjupning kommer att finnas kvar då det
	handlar om den enskilde elevens framtida studier eller möjligheter till
	arbete. Det innebär att regeringen bedömer att elever även fortsättningsvis
	kommer att vilja läsa högre nivåer i ämnen som behövs för särskild
	behörighet till högskolestudier, t.ex. i matematik eller i de ämnen som
	krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, i samma utsträck-
	ning som nu. Regeringen avser emellertid att följa om, och i så fall hur,
	införandet av ämnesbetyg påverkar elevernas val av ämnen och fördjup-
	ningar. När det gäller frågan om grundläggande behörighet har Skolverket
	fått i uppdrag att i samband med förberedelserna för ett framtida införande
	av ämnesbetyg även undersöka möjligheterna att skapa reellt utrymme för
	elever på alla yrkesprogram att läsa de ämnen som krävs för att få grund-
	läggande behörighet till högskolestudier (Regleringsbrev för 2020 och
	2021).
	IFAU betonar vikten av rättvis meritvärdering till högre studier för att
82	undvika att elever som läser mer avancerade nivåer missgynnas. Enligt

IFAU är ett alternativ, som bibehåller incitamentet att läsa högre nivåer, att den lägre nivåns betyg gäller för det antal gymnasiepoäng som den lägre nivån motsvarar och att den högre nivåns betyg gäller för det antal gymnasiepoäng som den nivån motsvarar, vid sammanräkning av betygs- snitt. Regeringen anser att det i direkt jämförelse med ett kursutformat system kan tyckas orättvist om elever ”förlorar” ett tidigare högt betyg när betyget på nästa nivå i ämnet blir lägre. Gymnasie- och gymnasiesärskolan blir dock med förslaget ämnesutformade och det blir därmed ett betyg i ämnet som utgör elevens ämnesbetyg. Avsikten är att ämnesbetyget ska spegla elevens kunskapsnivå i hela ämnet. Regeringen bedömer att det genom krav på vissa nivåer i ett ämne för behörighet till högskolestudier och för anställningsbarhet, fortsatt finns goda incitament för fördjupning i ämnen, även om valet av en högre nivå i ett ämne kan ge mindre utdelning i meritvärdet i den ämnesutformade gymnasieskolan, jämfört med i den kursutformade, i de fall eleven sänker sitt betyg när eleven läser ytterligare nivåer i ämnet. Därtill kommer att dagens system med meritpoäng, som syftar till att elever ska fördjupa sig i språk och matematik och som medger att en elev kan höja sitt meritvärde genom att läsa vissa fördjupande kurser (se avsnitt 6.2), är mycket fördelaktigt för eleverna. Om en elev får minst betyget E i ett visst antal kurser som ger extra meritpoäng innebär det en lika stor höjning av elevens meritvärde som om eleven hade höjt samtliga kursbetyg (ca 25) med ett helt betygssteg, t.ex. från C till B. Regeringen anser därför att incitamenten för fördjupning kommer att finnas kvar även om ämnesbetyg införs.

I samband med utformningen av ämnesplaner behöver dock Skolverket tillsammans med UHR analysera eventuella behov av förändringar rela- terat till behörighet och urval till högre studier med anledning av ett införande av ämnesbetyg. Som UHR lyft är det t.ex. inte omöjligt att knyta krav på särskild behörighet till en viss nivå i ett ämne.

Ett par remissinstanser lyfter även frågan om hur det ska bli när elever inte får godkänt betyg på en nivå i ett ämne men vill fortsätta sina studier på nästa nivå. Föräldraalliansen Sverige eftersöker en strategi för hur en elev med icke godkända betyg ska förberedas för att läsa vidare på nästa nivå och Lärarnas Riksförbund påpekar att arbetsbelastningen för läraren kan bli betydande i dessa fall. Regeringen bedömer att arbetsbelastningen knappast kommer att öka eftersom det även i dagens kurssystem är möjligt för elever att gå vidare till en annan kurs i ett ämne trots att eleven tidigare har fått F på underliggande kurs. En elev som inte har fått ett godkänt betyg på en kurs har också möjlighet att gå om kursen (9 kap. 1 § gymnasie- förordningen). Regeringen avser att införa motsvarande reglering på för- ordningsnivå för nivåer i ämnet.

Göteborgs kommun anser att förslaget kan leda till höjd motivation att fortsätta studera. Regeringen instämmer och bedömer dessutom att det liksom i dag kommer att krävas vägledning och stöd för elever som inte når målen i sina ämnesstudier. I vissa fall kan det säkert vara mer lämpligt för elever att läsa om en nivå i ämnet än att gå vidare, men det är en bedömning som behöver göras individuellt. En fördel med ett ämnes- betygssystem är att den tid som ges för studierna i ämnet som helhet kan hjälpa elever som är nära ett godkänt betyg över gränsen med rätt stöd. Regeringen kan också, i likhet med utredningen, konstatera att en elev som har fått ett icke godkänt betyg på en nivå i ämnet men som på nästa nivå

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 lyckas hämta in de kunskaper som behövs för ett godkänt betyg får en andra chans att nå ett godkänt betyg utan att behöva pröva för betyg i den lägre nivån.

Det bör inte göras några undantag från principen att ett godkänt högre betyg i ett ämne ersätter ett lägre betyg i ämnet

För att motverka att elever väljer att inte fördjupa sig i ett ämne föreslår utredningen att vissa ämnen ska delas upp i mindre delar som kallas block och att regeringen ska ges möjlighet att för vissa ämnen föreskriva om undantag från bestämmelserna om att ett betyg på en högre nivå i ett ämne ska ersätta ett betyg på lägre nivå, dvs. ett betyg i ett högre block skulle inte ersätta ett betyg i ett lägre block. Exempelvis skulle matematik nivå 1 och 2 kunna utgöra ett block och matematik nivå 3 och 4 ett annat block. En majoritet av de remissinstanser som uttalat sig om detta förslag har emellertid invändningar, bl.a. Uppsala universitet, som är kritiskt och anser att om undantag skulle medges från modellens principer skulle det kunna bidra till en fragmentisering av utbildningen, och Umeå universitet, som bedömer att det finns en risk att ambitionerna med reformen urholkas. Regeringen delar uppfattningen att möjligheten till undantag skulle kunna bidra till ett hybridsystem mellan kurs- och ämnesstudier som inte fungerar tillfredsställande och anser, i likhet med Skolinspektionen, att det är viktigt att eftersträva en tydlighet i modellen. Skolverket bedömer att det even- tuellt kan behövas en blockkonstruktion, men delar samtidigt utredningens uppfattning att en sådan konstruktion kan motverka de övergripande syftena med ämnesutformningen. Regeringen anser att betygssättningen bör vara densamma för alla ämnen. Regeringen anser alltså att det inte är lämpligt att skapa block av ämnen då det skulle ge ett orent system som är svårt att överblicka. Som regeringen har anfört ovan anser vidare rege- ringen att det finns andra delar i ett kommande system med ämnesbetyg som motverkar att elever inte skulle fördjupa sig i ett ämne.

Skolverket anförde vidare, när myndigheten bereddes tillfälle att lämna synpunkter på ett tidigt stadium av beredningen av lagrådsremissen, att det behöver vara möjligt för elever att i vissa ämnen kunna få flera separata betyg. I dag kan en elev i ämnet moderna språk t.ex. läsa kursen moderna språk 1 i både tyska och franska och därmed få två separata kursbetyg, ett i varje språk. På motsvarande sätt kan en elev i ämnet musik parallellt läsa olika instrument exempelvis dels flöjt, dels piano, och få ett betyg för varje instrument. Detsamma gäller t.ex. ämnet tillämpad programmering, som innehåller kursen tillämpad programmering 1 som kan läsas flera gånger men med olika innehåll, och ämnet teknik, som innehåller bl.a. kursen teknik – specialisering, som kan läsas flera gånger med olika innehåll. Motsvarande specialiseringsmöjligheter finns i flera yrkeskurser som bygger på kunskaper som eleven utvecklat genom att läsa andra kurser i ämnet, t.ex. kursen matlagning – specialisering som bygger på kursen matlagning 4 och där eleverna bl.a. ska få lära sig yrkesmässig och experi- mentell matlagning inom ett valt specialiseringsområde, t.ex. kreativ mat- lagning, molekylär gastronomi eller snabbmat. Även här kan eleven läsa kursen flera gånger och få separata betyg. Att det är möjligt att få flera separata betyg inom ramen för ett ämne på en och samma kurs regleras

inte i skollagen. Det framgår i stället av ämnesplanerna för de ämnen där

de aktuella kurserna ingår. I betygsdokument separeras t.ex. de olika språken genom att det aktuella språket anges. I praktiken fungerar språken därmed som separata ämnen, även om de formellt sett är delar av ämnet moderna språk.

Den modell för ämnesbetyg som utredningen föreslår innebär att ett god- känt betyg som sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det gör att den konstruktion som i dag används där betyg kan sättas i flera parallella specialiseringar inom ett ämne inte kan användas i det nya systemet eftersom ämnen behöver byggas i progression med betyg som ersätter och omfattar underliggande nivåer. Skolverket ser fördelar med att kunna fortsätta med en lösning där olika specialiseringar av ett ämne inte per definition är olika ämnen, utan att de i stället kan likställas med olika ämnen. En farhåga från myndigheten är att det annars kan bli alltför stora begränsningar i hur ämnen kan konstrueras och att det blir svårare att skapa den gymnasieskola myndigheten ser framför sig där strävan efter större helheter och längre tid till betyg kombineras med såväl ett relevant utbildningsinnehåll som med möjligheter till specialiseringar och till lokal och regional anpassning. Skolverket anser bl.a. att det är problematiskt om det inte längre alls blir möjligt för elever att få betyg i olika, parallella specialiseringar inom t.ex. matlagning, frisör eller jakt och viltvård. Inne- hållet i dessa specialiseringskurser kan i praktiken bestämmas lokalt med utgångspunkt i en generellt skriven ämnesplan där kursen ingår. Om möjligheten till specialiseringar inom ramen för systemet minskar ser myndigheten det som sannolikt att antalet ansökningar om att få inrätta nya ämnen kommer att öka, liksom ansökningar om särskilda varianter för att rymma sådana nya ämnen inom programstrukturerna. Regeringen delar visserligen Skolverkets uppfattning att det behövs en lösning för dessa ämnen så att elever fortsatt kan läsa och få separata betyg i de kunskaps- områden som specialiseringarna utgör. Det behöver fortsatt kunna gå att specialisera sig t.ex. i olika yrkesämnen och det ska kunna gå att läsa olika språk inom ramen för ett nationellt program. Det vore orimligt om exem- pelvis ett betyg i franska på nivå 2 skulle ersätta ett betyg i spanska på nivå 1 eller att det inte skulle kunna gå att läsa två olika moderna språk på samma nivå. Regeringen anser dock att det är viktigt att systemet för ämnesbetyg är renodlat, tydligt och överblickbart. Regeringen har över- vägt Skolverkets lösning, dvs. att det fortsatt ska kunna finnas flera parallella specialiseringar inom ett ämne, t.ex. att moderna språk fortsatt utgör ett ämne med olika specialiseringar i form av de olika språken. Med ett ämnesutformat system där betyg ska sättas i ämnet blir det dock otydligt om det i ett antal ämnen i stället för betyg i ämnet ska sättas betyg i specialiseringar inom ämnet. Regeringen delar således inte Skolverkets uppfattning att en elev ska kunna få flera betyg på samma nivå i ett och samma ämne eller flera slutliga betyg i ett och samma ämne med olika specialiseringar och att det därför ska kunna göras undantag från principen att ett betyg på en högre nivå i ett ämne ska ersätta ett betyg på lägre nivå i samma ämne.

Det betyder dock inte att möjligheterna att skapa specialiseringar inom olika ämnesområden ska hindras. Skolverket behöver se över hur dagens specialiseringsämnen och språkämnen fortsättningsvis ska fungera. Kurser som i dag kan läsas flera gånger med olika innehåll kan t.ex. i stället delas

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36	upp i flera ämnen, förutsatt att Skolverket fortsatt bedömer att det är
	nödvändigt och motiverat med flera separata betyg. Exempelvis är det
	naturligt att betrakta t.ex. franska och spanska som två olika ämnen. Det
	bör också fortsatt vara fullt möjligt, om Skolverket gör den bedömningen,
	att med utgångspunkt i dagens specialiseringskurser skapa flera parallella
	specialiseringsämnen inom t.ex. ett yrkesområde som kan profileras lokalt
	eller regionalt och där elever fortsatt får möjlighet att t.ex. få utveckla sina
	matlagningskunskaper inom både molekylär gastronomi och snabbmat.
	Det betyder att det som i dag är olika specialiseringar inom ramen för
	samma kurs i fortsättningen kan vara fråga om olika delar inom en nivå
	inom ett ämne eller om olika ämnen, beroende på om det bedöms att det
	räcker med ett samlande betyg för olika delar av ett nuvarande ämne eller
	om det bedöms att det även fortsättningsvis behöver ges ett betyg för varje
	sådan del. I sistnämnda fall bör olika ämnen konstrueras. Det betyder att
	frågan om antalet ansökningar om nya ämnen från huvudmän kommer att
	vara beroende av hur ämnena konstrueras.
	Modellen för ämnesbetyg medför således att ämnen och ämnenas
	indelning behöver ses över. Ett ämnesbetyg omfattar nivåer i ämnet som
	bygger på varandra och ett ämne som i dag avslutas med en kurs som
	medger lokal eller regional specialisering med olika innehåll, som t.ex.
	ämnet matlagningskunskap, kan behöva delas upp i ett eget ämne som t.ex.
	omfattar fyra nivåer och 400 poäng och ett par olika mer eller mindre
	specificerade specialiseringsämnen som bygger på nivå 4 i ämnet mat-
	lagningskunskap, dvs. som utgör fördjupningsämnen, och som därmed ger
	separata ämnesbetyg. En sådan lösning kan också vara rimlig ur ett lik-
	värdighetsperspektiv. Regeringen bedömer således sammanfattningsvis
	att det inom ramen för det föreslagna systemet finns ett stort utrymme för
	Skolverket att vid behov fortsatt utforma ämnen som ger huvudmännen
	möjlighet att profilera utbildningar och elever möjlighet att specialisera
	sig. Skolverket har i uppdrag att utforma och kontinuerligt utveckla
	ämnesplaner och att meddela föreskrifter om ämnesplaner för alla ämnen,
	utom gymnasiegemensamma, för berörda skolformer (1 kap. 4 § gym-
	nasieförordningen, 2 kap. 13 § förordningen om vuxenutbildning och 5 §
	förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk). I detta
	arbete inhämtar myndigheten synpunkter från flera olika instanser för att
	få olika perspektiv på de förslag till föreskrifter som myndigheten tar fram,
	t.ex. från huvudmän, myndigheter, elev- och lärarorganisationer. När det
	gäller föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen är det också reglerat i
	gymnasieförordningen att myndigheten ska samråda med ett nationellt
	programråd (1 kap. 5 §). Regeringen anser att det beskrivna förfarandet
	bör ge ett bra underlag för konstruktionen av ämnen med lämpliga av-
	gränsningar.
	Att ett ämne inte ska kunna läsas flera gånger med olika innehåll får
	konsekvenser för utformningen av ämnesplaner. Regeringen återkommer
	till denna fråga i avsnitt 6.5.
	Sammanfattningsvis föreslår regeringen att betyg ska sättas i ett ämne
	efter varje avslutad nivå och att läraren vid betygssättningen ska göra en
	sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i
	förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för ämnet som
	helhet samt sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. När ett
86	godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska

betyget även anses omfatta lägre nivåer och ersätta betyg som har satts på Prop. 2021/22:36 lägre nivåer.

Om ett betyg på en högre nivå är icke godkänt ska elever få behålla redan godkända betyg på lägre nivåer

Modellen för ämnesbetyg har som viktig princip att betyget i ämnet ska spegla elevens kunskaper upp till den aktuella nivån och ersätta betyg på lägre nivåer. Regeringen bedömer dock att det skulle få för stora konsekvenser både för genomströmning och för elevers vilja att fördjupa sig i ämnen om även ett icke godkänt betyg på en högre nivå skulle komma att ersätta tidigare godkända betyg. Eftersom ett godkänt betyg på en nivå i ett ämne enligt förslaget har ett reellt värde till dess eleven får ytterligare ett godkänt betyg på en högre nivå bör eleven, enligt regeringens be- dömning och i likhet med utredningens förslag, behålla detta betyg i de fall eleven inte klarar den högre nivån. Det kan t.ex. krävas kunskaper på den lägre nivån för att en elev ska få en gymnasieexamen. Ett sätt att visa detta bör då kunna vara antingen ett betyg på den lägre nivån eller ett slutligt ämnesbetyg. Det är inte avsikten att ett införande av ämnesbetyg ska försvåra för en elev att nå en gymnasieexamen och en princip som innebär att en elev får behålla ett godkänt betyg om eleven inte klarar nästa nivå är ett sätt att tillse att så inte blir fallet. I dessa fall bör således eleven få med sig två betyg, ett godkänt för den lägre nivån och ett icke godkänt för den högre nivån. Genom en sådan konstruktion förlorar eleven inte tidigare lästa gymnasiepoäng i ämnet. Flera remissinstanser, bl.a. Uppsala universitet och Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, är positiva till förslaget.

Umeå universitet anser att det är orimligt att ett underkänt betyg på den sista nivån skulle göra hela ämnet underkänt men uttrycker att en sådan lösning inte är helt oproblematisk. Den förutsätter enligt universitetet att varje underkänd nivå kan läsas in för sig genom vuxenutbildningen vid ett senare tillfälle. Detta är inte självklart enligt universitetet. Regeringen bedömer dock att en elev som t.ex. har godkända betyg som omfattar nivå 1 och 2 i ett ämne, men som lämnar gymnasieskolan med betyget F på nästa nivå bör kunna gå in på den nivån i ämnet i vuxenutbildningen för att uppnå ett godkänt betyg. Om t.ex. en elev på ett yrkesprogram med godkänt betyg i den första nivån i engelska, väljer att läsa till den nivå i ämnet som krävs för grundläggande behörighet, och får ett F i betyg på nästa nivå har eleven kvar sitt betyg på den första nivån, vilket krävs för en gymnasieexamen från ett yrkesprogram och eleven kan komplettera den högre nivån i ämnet vid senare tillfälle, genom att läsa ämnet i komvux eller pröva för högre betyg.

Av regeringens förslag följer att ett icke godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne i gymnasieskolan inte ska omfatta lägre nivåer med ett godkänt betyg eller ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. I dessa fall ska elevens godkända betyg gälla alltjämt och eleven ska få ett icke godkänt betyg för den högre nivån. I gymnasiesärskolan finns inte något icke godkänt betyg. För den elev som inte har uppfyllt kunskapskraven för betyget E, ska betyg inte sättas (18 kap. 23 § skollagen). Att betyg inte sätts i en sådan situation påverkar inte betyg som tidigare har satts i ämnet på lägre nivåer.

Prop. 2021/22:36	6.4	Ämnesbetyg ska även införas i komvux
	6.4.1	Modellen för ämnesbetyg ska användas i komvux
		på gymnasial nivå och komvux som särskild
		utbildning på gymnasial nivå

	Regeringens förslag: I utbildning inom kommunal vuxenutbildning på
	gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning
	på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen efter varje avslutad nivå.
	När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera
	nivåer ska betyget även anses omfatta lägre nivåer och ersätta betyg
	som har satts på sådana nivåer. Detta ska gälla även om betygen på de
	lägre nivåerna har satts inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.
	Det ska införas en bestämmelse i skollagen som upplyser om att
	regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av
	8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om att utbildning
	där betyg inte sätts får bedrivas i form av kurser inom kommunal
	vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning
	som särskild utbildning på gymnasial nivå.

	Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.
	Utredningen föreslår ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet
	som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att utbildning på
	gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå som inte be-
	drivs enligt gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans ämnesplaner får
	bedrivas i form av kurser. Utredningen föreslår också att regeringen eller
	den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela
	föreskrifter bl.a. om att betyg inte ska sättas i vissa ämnen.
	Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat
	sig har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget däribland
	Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Statens
	institutionsstyrelse, Universitets- och högskolerådet (UHR), Institutet för
	arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Hedemora,
	Göteborgs och Överkalix kommuner samt Svenskt Näringsliv.
	Flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget lyfter särskilt vikten
	av att kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och
	komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå har samma betygssys-
	tem som gymnasie- och gymnasiesärskolan, däribland Göteborgs kommun
	och UHR. Göteborgs kommun gör bedömningen att modellen för ämnes-
	betyg ger vuxna samma möjligheter som i dag att på ett flexibelt och
	individanpassat sätt komplettera sin tidigare utbildning, läsa in behörighet
	för vidare studier, läsa in en gymnasieexamen eller växla över till en ny
	utbildning och yrke. UHR vill särskilt framhålla vikten av att det är samma
	system. UHR ser en risk för att komplexiteten skulle öka i tillträdes-
	systemet annars.
	Enligt Lärarnas Riksförbund kan flexibilitet och anpassning på individ-
	nivå upprätthållas i och med att ämnena är indelade i nivåer. Att ha samma
	system som i ungdomsskolan minimerar också risken för taktikval. Acade-
	media AB kan inte se att nivåutformningen av de nya ämnesbetygen skulle
	ge några negativa effekter för komvux på gymnasial nivå. Skolinspek-
88	tionen instämmer i att ämnesbetyg inte på sikt kommer att hindra elevers

övergång till komvux. Övergångsperioden kommer dock att bli lång, vilket kan riskera likvärdigheten för eleverna och även vuxenutbildningens flexi- bilitet.

Flera remissinstanser, bl.a. Transportföretagen och Svensk Djur- sjukvård, uttrycker att det är viktigt med smidiga övergångar och att skol- formerna generellt närmar sig varandra men lyfter också risker med tak- tiska val, t.ex. att gymnasieelever hoppar av ämnen för att läsa in dem inom komvux. Industrirådet uttrycker att det är viktigt att komvux resurser an- vänds för elever som behöver en kompletterande utbildning och omskol- ning och inte för att höja elevers betyg från gymnasieskolan. Enligt Industrirådet är det dock inte tillräckligt utrett hur eventuella tidiga avhopp av betygsoptimerande skäl ska hanteras.

Ett antal remissinstanser har synpunkter på utredningens förslag utifrån bristande perspektiv på konsekvenser för komvux, bl.a. Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Skolverket bedömer att modellens uppbyggnad med betyg efter varje nivå i ämnet är ett sätt att tillgodose de förutsättningar som finns inom komvux. Myndigheten anser dock att det behövs ytterligare analys. Systemet kan bli svårare att över- blicka för den enskilda individen enligt Skolverket. SKR anser att det finns en risk för tröghet i systemet genom parallella system. SKR ser även en utmaning i och högre kostnader för vuxenutbildningen genom nivåbetyg och möjligheten att hoppa över och välja en högre nivå då de under- liggande betygen ”inte räknas” i slutbetyget. Umeå universitet är positivt till utredningens förslag men anser att den lösning som föreslås när det gäller icke godkända betyg på högre nivåer inte är helt oproblematisk. Modellen förutsätter att varje underkänd nivå för sig kan läsas in genom vuxenutbildningen vid ett senare tillfälle. Det kan bli svårt beroende av ämnens konstruktion och det kommer att finnas ett stort behov av doku- mentation för de elever som får underkänt på en nivå enligt universitetet.

Stockholms kommun uttrycker visserligen att principen om att båda skol- formerna ska ha samma system bör vara utgångspunkt men konstaterar samtidigt att det blir tydligt att utredningens förslag har haft sin utgångs- punkt i gymnasieskolan. Härjedalens kommun har liknande synpunkter och upplever att komvux ”trycks in” i en modell anpassad för gymnasie- och gymnasiesärskolan trots att samma typ av sammanhållen utbildning inte bedrivs i komvux. Norrköpings kommun instämmer i slutsatser gällande vikten av fortsatt smidiga övergångar men lika viktigt är det att bevara flexibiliteten och möjligheten till individanpassning av under- visningen. Kommunen befarar att förslaget kan medföra att denna flexi- bilitet hämmas.

Skolverket vill påtala att en viss otydlighet riskerar att uppstå i lagtexten när vissa av den kommunala vuxenutbildningens skolformsdelar benämns nivå samtidigt som ämnena är indelade i nivåer.

Riksförbundet Vuxenutbildning i samverkan (ViS) avstyrker förslaget. Förändringarna är inte efterfrågade inom komvux. Ämnesbetyg gynnar enligt ViS inte de vuxna eleverna och en reform av det slag som föreslås bidrar sannolikt inte till en större kvalitetsutveckling än vad som kan göras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. ViS ser hellre att utred- ningen anpassat förslagen efter rådande omständigheter i skolformen än efter övergångar skolformer emellan.

Prop. 2021/22:36

Skälen för regeringens förslag

Det är angeläget att den flexibilitet och individanpassning som är efterfrågad inom vuxenutbildningen kvarstår även med ämnesbetyg

Elever inom komvux utbildar sig av många olika skäl och i olika omfatt- ning, allt från att komplettera en enstaka kurs till att läsa en hel utbildning, t.ex. en sammanhållen yrkesutbildning, som är en utbildning som har satts ihop utifrån arbetsmarknadens behov och som består av kurser som är relevanta för ett visst yrkesområde. Kursutformningen har enligt bl.a. SKR fördelar i skolformen då utbildningen ska kunna möta den studerandes behov av att både validera och läsa begränsade delar på kortast möjliga tid. Utgångspunkten för komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska alltså vara den enskildes behov och förutsättningar. Det förutsätter bl.a. att det behövs en flexibilitet i både organisation och upplägg av utbildning. Det ska bl.a. gå att kombinera utbildning inom olika delar av komvux, exempelvis studier inom svenska för invandrare (sfi) med yrkesämnen, och att kombinera studier med arbete. Regeringen anser, liksom bl.a. Norrköpings kommun och ViS, att det är angeläget att den flexibilitet och individanpassning som kursutform- ningen medger även fortsatt värnas i komvux. Regeringen anser dock samtidigt att möjligheter till smidiga övergångar mellan ungdomsskolan och vuxenutbildningen bör bibehållas och inte försvåras. Av den anled- ningen är det av stor vikt att systemet mellan ungdomsskolan och vuxen- utbildningen hålls samman. Regeringen bedömer således att utbildningen bör bedrivas i ämnen och nivåer på samma sätt som i gymnasie- och gymnasiesärskolan.

I dag används samma betygssystem och samma ämnesplaner i gym- nasieskolan respektive gymnasiesärskolan som i komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Utredningen kommer till slutsatsen att betygssystemet fortsatt ska vara gemensamt och föreslår att samma modell för ämnesbetyg som i gymnasie- och gymnasie- särskolan ska införas i komvux på gymnasial nivå och i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Detta underlättar för övergångar och samverkan och motverkar att elever i gymnasieskolan av taktiska skäl planerar att slutföra studierna i ett ämne inom vuxenutbildningen där betyg sätts på enskilda kurser.

Utredningen har även undersökt alternativa lösningar och bl.a. möjlig- heten till ett annat system inom komvux där separata betyg skulle sättas på nivåerna, likt dagens kurssystem. Det skulle enligt utredningen kunna medföra fördelar för elever som inte studerat ett ämne på många år. På så vis skulle en elev inte riskera att få sina ämnesbetyg från gymnasieskolan sänkta när hon eller han läser ytterligare en nivå i ämnet i komvux. Det finns dock även elever som kan tänkas gynnas betygsmässigt av ett uppe- håll och t.ex. vara mer motiverade än under gymnasietiden och därför får ett högre sammanlagt ämnesbetyg. Lärarnas Riksförbund anser i likhet med utredningen att ett gemensamt system för skolformerna minimerar risken för taktikval. Regeringen instämmer och bedömer att olika system i skolformerna sannolikt skulle öppna för mer taktiska val för elever i gymnasieskolan och allvarligt kan riskera genomströmningen, genom att elever från gymnasieskolan kan lockas att hoppa av studierna i förtid för att i komvux i stället få separata betyg på högre nivåer i ämnet.

Flera remissinstanser, bl.a. Svensk Djursjukvård och Industrirådet, lyfter dock en risk för taktiska val även kopplat till utredningens föreslagna modell. Det finns en oro för att elever ska välja att hoppa av studierna i ett ämne om man riskerar ett lägre betyg på en högre nivå än på föregående nivå i ämnet. Industrirådet och Svensk Djursjukvård föreslår som ett alternativ att föra in en ”karensperiod” eller en ”spärr” så att elever från gymnasieskolan inte direkt kan gå över i komvux och läsa sådant som delvis avklarats i gymnasieskolan. Det är enligt Industrirådet viktigt att komvux resurser används för elever som verkligen behöver en komplett- erande utbildning, eller omskolning, och inte för att höja elevers betyg från gymnasieskolan. Regeringen instämmer i resonemanget om att komvux resurser bör användas för elever som verkligen behöver det, men bedömer att en spärr eller karensperiod skulle kunna få olyckliga konsekvenser för andra elever som t.ex. inte gjort taktiska val. Möjligheter till taktiska val finns inom alla system, men regeringen bedömer att riskerna är större med system som skiljer sig åt mellan skolformerna.

SKR undrar i sammanhanget hur det ska bli när elever vill studera på en högre nivå i ämnet utan att ha ett godkänt betyg från en lägre nivå. SKR anför att det visserligen är positivt för en elev att kunna välja att komp- lettera på en så hög nivå som möjligt inom ämnet, men att det kommer att kräva mer i form av vägledning och tester för att undvika val av för hög nivå med förlängd studietid och högre studielån som följd. Regeringen kan konstatera att om en vuxen ska vara behörig att delta i utbildning inom komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå krävs det att hon eller han har förutsättningar att till- godogöra sig utbildningen (20 kap. 20 och 20 a §§ skollagen). Detta bör gälla även om ämnesbetyg införs. Regeringen bedömer vidare att förslaget om ämnesbetyg på ett bra sätt bör möjliggöra för de vuxna elever som har förkunskaper i ett ämne att vid behov påbörja sina studier på en högre nivå i ämnet. Regeringen gör i likhet med utredningen bedömningen att det ska finnas ett föreskrivet centralt innehåll för varje nivå i ämnet som bär progressionen i ämnet och att detta bör underlätta för att på olika sätt göra en bedömning av elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Regeringen bedömer, likt SKR, att det kan behövas vägledning för att förstå systemet men anser att mycket också kan underlättas genom att ämnesplanerna utformas på ett sätt så att nivåerna i ämnet synliggörs. Under en övergångsperiod med parallella system, kan det även t.ex. krävas nationellt stöd för jämförelser mellan kurs- och ämnesbetygssystemen och för hur elever ska vägledas genom systemet.

Umeå universitet är oroligt för att det ställs krav på ämnenas konstruk- tion som kan vara svåra att leva upp till när det gäller möjligheten att studera separat på en högre nivå i ett ämne inom komvux efter ett icke godkänt betyg från gymnasieskolan. Det kan bl.a. enligt universitetet med- föra ett behov av dokumentation av elevens kunskaper från föregående ämnesstudier. Regeringen bedömer tvärtom att det bör vara en stor fördel för elever inom komvux att modellen för ämnesbetyg, såsom den är ut- formad med en eller flera nivåer i ett ämne, möjliggör att studier i ämnet kan påbörjas på olika nivåer och att betyg kan sättas på en nivå, utan att läraren behöver dokumentation från underliggande nivåer i ämnet (se avsnitt 6.3.2). Det medger en flexibilitet som är viktig för individen.

Prop. 2021/22:36

Modellen är utformad med utgångspunkt i vuxenutbildningens förutsättningar – ämnesbetyg ska införas i komvux

Härjedalens kommun anser att komvux ”trycks in” i en modell anpassad för gymnasie- och gymnasiesärskolan, trots att det sällan bedrivs en sam- manhållen utbildning i komvux. Stockholms kommun anser visserligen att principen om att båda skolformerna ska ha samma system bör vara utgångspunkt men det är enligt kommunen samtidigt viktigt att vara med- veten om att nyttan av förändringarna i första hand kommer gymnasie- skolans elever till del. Ett antal remissinstanser anser att utredningen i sitt förslag inte analyserat konsekvenser för komvux tillräckligt och ViS, som avstyrker förslaget om ämnesbetyg i komvux anser inte att det gynnar eleverna i komvux. Regeringen instämmer i och för sig i remiss- instansernas bedömning att kursutformningen som sådan fungerar väl inom komvux. Regeringen kan dock samtidigt konstatera att den modell för ämnesbetyg som regeringen nu föreslår för gymnasie- och gymnasie- särskolan i högsta grad är utformad i överensstämmelse med komvux behov av individanpassning och flexibilitet. Det gäller inte bara vid över- gångar och komplettering från gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, utan också när elever i komvux läser mer sammanhållna utbildningar, t.ex. en yrkesutbildning. Modellen för ämnesbetyg är även utformad för att kunna fungera ihop med kurser från andra delar av komvux och med nuvarande kursbetyg. Som nämns ovan bedömer regeringen att ämnes- planerna ska konstrueras med ett angivet centralt innehåll för varje nivå i ämnet som bär ämnets progression. Detta bör gälla för såväl gymnasie- respektive gymnasiesärskolan som för den gymnasiala vuxenutbildningen. Denna konstruktion innebär att lärare vet vad som ska behandlas på nivån i fråga, och vad en elev kan förväntas ha med sig från lägre nivåer. Betyget ska också sättas efter en bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i förhållande till betygskriterierna för ämnet. Läraren ska alltså inte behöva ta reda på hur det gått för en elev på lägre nivåer i ämnet för att sätta betyg. Vidare anges gymnasie- eller gymnasiepoäng för varje nivå i ämnet, vilket tydligt visar studieomfattning för respektive nivå.

Göteborgs kommun gör bedömningen att den föreslagna modellen för ämnesbetyg ger vuxna samma möjligheter som i dag att på ett flexibelt och individanpassat sätt komplettera sin tidigare utbildning, läsa in behörighet för vidare studier, läsa in en gymnasieexamen eller växla över till en ny utbildning och yrke. Kommunen bedömer också att ämnesbetyg i gym- nasie- och gymnasiesärskolan på sikt inte kommer att hindra eller försvåra elevers övergång till komvux. Skolverket ser värdet av att komvux ut- formas för ämnesbetyg och av att samma betygssystem används så långt det är möjligt i såväl gymnasie- och gymnasiesärskolan som komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå, men myndigheten bedömer att ytterligare analys behövs för att ta ställning till föreslagen modell. Regeringen anser emellertid att utredningen har utformat en modell som bör ha samma förutsättningar som kursutform- ningen att fungera väl inom komvux. För sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux kan de fördelar som beskrivs för gymnasie- och gymnasie- särskolan ges, både för lärare och elever. För de elever som bara komp- letterar en liten del av ett ämne eller som återkommer efter många års uppehåll från studier finns vidare en tydlighet genom ämnenas kon-

struktion och uppdelningen av ämnen i nivåer. Ämnenas konstruktion och uppdelningen i nivåer kan också underlätta för validering av elevers kunskaper. Att ämnets progression tydligt ska bäras genom nivåerna i ämnet är vidare enligt regeringen väl anpassat för komvux. Elever som läser ett ämne mer sammanhållet och lärare som undervisar i flera nivåer i ett ämne kan därmed gynnas på motsvarande sätt som beskrivits i avsnitt 6.3 för elever och lärare i gymnasie- och gymnasiesärskolan.

När det gäller termen nivå har Skolverket också påtalat att en viss otydlighet riskerar att uppstå i lagtexten eftersom termen redan före- kommer där för att beskriva utbildningar inom komvux, t.ex. komvux på gymnasial nivå och komvux på grundläggande nivå. Regeringen bedömer dock att det av lagtexten tydligt framgår när det rör sig om nivån i ett ämne och när det är fråga om en utbildningsnivå inom komvux. Termen nivå har vidare den uppenbara fördelen att den tydligt uttrycker en progression.

I den föreslagna modellen för ämnesbetyg är en bärande tanke att ämnes- betyget återspeglar elevens kunskaper i ämnet så långt som eleven läst. Att välja att läsa ytterligare nivåer i ett ämne kan både förbättra och försämra en elevs betyg och därmed även det meritvärde som används vid urval till högre utbildning. Det kan tyckas orättvist att ett betyg på en högre nivå kan ”sänka” ett tidigare satt betyg på en lägre nivå om man betraktar förslaget ur det nuvarande systemets perspektiv där alla kursbetyg är separata och jämställs oavsett när under ämnesstudierna betyget satts. Med förslaget om ämnesbetyg är dock lägre nivåer snarare att betrakta som delmål på väg mot den högsta nivån i ämnet som eleven avser att läsa. Elever som väljer att fördjupa sig inom komvux kommer att fortsätta göra det för att få en behörighet till en utbildning, meritpoäng eller en yrkes- utbildning, dvs. det finns fortsatt incitament att fördjupa sig. Enligt för- slaget kommer eleven också att få behålla ett godkänt betyg om hon eller han inte når godkänt betyg på nästa nivå. Det är, som redogörs för i avsnitt 6.3.2, enligt regeringen en viktig princip att godkända gymnasiepoäng inte kan förloras. Eftersom betyg bör sättas efter varje nivå i ämnet blir systemet också mindre känsligt för byten av studieväg och studieavbrott än om modellen hade konstruerats med ett centralt innehåll för ämnet som helhet. Samtidigt skapas med modellen förutsättningar för att planera mer långsiktigt för undervisningen även inom komvux genom att nivåerna bygger på varandra i progression. Det kan vara relevant för t.ex. lärlings- utbildning. Eleverna kan genom konstruktionen läsa olika långt i ämnen beroende av individens behov av utbildning. För vissa elever kan det handla om att läsa en nivå i ett ämne. För andra kan det handla om att läsa mer sammanhållet och flera nivåer. Sammanfattningsvis kan modellen leva upp till behovet av flexibilitet och individanpassning som finns inom komvux samtidigt som den möjliggör för samverkan och övergångar med gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Regeringen föreslår därför att i utbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget även anses omfatta lägre nivåer och betyget på den högre nivån ska ersätta betyget på den lägre nivån. Detta ska gälla även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasie- eller gymnasiesärskolan.

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 Individuella kurser och orienteringskurser ska kunna finnas kvar

Inom komvux finns det i dag så kallade orienteringskurser och indivi- duella kurser som är kurser som utformas för en viss individ och på vilka betyg inte sätts. Enligt regeringens bedömning bör inte bestämmelserna om ämnesbetyg hindra att dessa kurser även fortsättningsvis kan ges inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Bestämmelserna om att det ska finnas orienteringskurser och individuella kurser inom komvux finns i dag i förordningen om vuxenutbildning. Enligt regeringens bedömning är det lämpligt att dessa typer av kurser även framöver regleras på förordningsnivå. Utredningen har föreslagit att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om denna typ av kurser. Föreskrifter om vilken typ av utbildning som får bedrivas inom komvux kan meddelas av regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen som regleras 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen. Något bemyndigande är därför inte nödvändigt. Eftersom riksdagen redan har lagstiftat om vilken utbildning som ska kunna bedrivas inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå behövs i stället en upplysningsbestämmelse som markerar att regeringen kan använda sig av restkompetensen och meddela föreskrifter om att utbildning inom dessa delar av komvux även kan bedrivas i form av kurser.

Utredningen har föreslagit ytterligare bemyndiganden i skollagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om att det ska finnas orienteringsämnen och individuella ämnen som följer samma regelverk som orienteringskurserna och de individuella kurserna, vilket bl.a. innebär att betyg inte sätts på dessa. Regeringen anser dock att det behov av individuellt utformad utbildning som finns inom komvux tillgodoses genom möjligheten att erbjuda individuella kurser och orienteringskurser och att det därutöver inte finns skäl att inrätta orienteringsämnen eller individuella ämnen. Regeringen föreslår därför att det ska införas en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att utbildning där betyg inte sätts får bedrivas i form av kurser inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

6.4.2Det ska vara möjligt att pröva för ämnesbetyg i komvux

Regeringens förslag: Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxen- utbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta ska även gälla den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå i ämnet som prövningen gäller.

Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i gymnasie- särskolan ska dock inte få genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.

Prövning i ett ämne ska bara få göras hos en huvudman som anordnar Prop. 2021/22:36 utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning.

Ett godkänt betyg efter en prövning på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska även anses omfatta lägre nivåer och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta ska gälla även om de tidigare betygen har satts i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller gymnasiesär- skolan och som har fått minst betyget E på ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete ska inte kunna genomgå prövning i komvux- arbete.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att prövning i ett ämne ska få göras hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet oavsett om huvudmannen anordnar utbildning på den nivå i ämnet som prövningen gäller. Utredningen har inte föreslagit någon ändring avseende möjligheterna för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan att genomgå prövning i komvuxarbete.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig om förslaget om prövning för ämnesbetyg. En majoritet av dessa tillstyrker förslaget eller har inget att invända. Det gäller bl.a. Helsingborgs och Överkalix kommuner, Kunskapsskolan samt Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB).

Helsingborgs kommun ser positivt på förslaget eftersom det motsvarar modellen med ämnesbetyg och bättre tar hänsyn till helheten i elevernas kunskaper i ett visst ämne.

Några remissinstanser har synpunkter på eller invändningar mot delar av förslaget. Härjedalens kommun anser att möjligheten för eleven att genomgå prövning på den nivå elevens önskar utan krav på betyg på underliggande nivåer kan medföra att vissa elever kan komma att uppvisa ett uppskjutarbeteende och i alltför hög grad förlita sig till möjligheten till prövning. Uppsala universitet anser att förslaget om prövning är en följdriktig princip inom det föreslagna systemet. Universitetet efterfrågar dock fördjupande utläggningar om hur detta skulle kunna realiseras i olika ämnen, som följer olika logiker. Det kan eventuellt vara nödvändigt att en prövning på högre nivå i ett ämne omfattar centralt innehåll även från lägre nivåer i ämnet. Detta gäller enligt universitetet bl.a. ämnen där förkun- skapskrav krävs av säkerhetsskäl.

Statens skolverk tillstyrker att en elevs kunskaper i ett ämne prövas på den nivå i ämnet som eleven önskar få betyg i och att eleven inte ska behöva ha betyg i ämnet från en underliggande nivå för att få pröva för en högre nivå. Skolverket avstyrker dock den del av förslaget som handlar om att prövningen ska få göras hos den som anordnar utbildning i ämnet. Detta riskerar enligt Skolverket att tolkas som en skyldighet för huvudmän att anordna prövning i hela ämnen och inte begränsat till de nivåer de normalt anordnar utbildning i.

Prop. 2021/22:36

Skälen för regeringens förslag

Det ska vara möjligt att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen

För elever som behöver komplettera sin utbildning är prövning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) en viktig andra chans. I dag gäller att en person som är bosatt i landet och vill ha betyg från komvux ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen (20 kap. 40 § skollagen).

Regeringen anser i likhet med utredningen att de möjligheter som finns till prövning bör behållas vid övergången till ämnesbetyg. Bestämmel- serna om prövning behöver dock anpassas till det nya systemet. För att prövningsmöjligheterna inte ska minska jämfört med i dag behöver en elev ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i. Dessutom behöver elevens kunskaper kunna prövas på den nivå i ämnet som eleven önskar få betyg på även om eleven inte har betyg från eventuella lägre nivåer i ämnet sedan tidigare.

Enligt Härjedalens kommun kan det finnas nackdelar med att elever får pröva för betyg på en högre nivå utan krav på betyg på lägre nivåer. Kom- munen anser att förslaget i denna del kan medföra att vissa elever kan komma att uppvisa ett uppskjutarbeteende och i alltför hög grad förlita sig till möjligheten till prövning. Regeringen anser att det kan finnas en viss risk för detta, men bedömer att detta i hög grad kan motverkas med information och vägledning. Elever som hoppar över nivåer riskerar att få ett lägre betyg än om de hade gått igenom nivåerna i ordning. Elever som har goda förkunskaper i ämnet kan dock gynnas och vinna värdefull tid genom att ta sikte på ett betyg som omfattar den nivå de behöver direkt. Att eleven i ett ämnesutformat system bör kunna pröva direkt på en högre nivå är, som Uppsala universitet uttrycker, en följdriktig princip av syste- met.

Regeringen föreslår därför att den som är bosatt i landet och vill ha betyg från komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta ska gälla även den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå som prövningen gäller.

Enligt dagens regler om prövning gäller att den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte får genomgå prövning i en kurs i komvux om eleven tidigare har fått minst betyget E på kursen (20 kap. 40 § skollagen). Detta gäller således under elevens pågående utbildning i gymnasie- eller gymnasiesärskolan och det anses då inte rimligt att eleven ska kunna pröva för ett högre betyg än eleven redan fått. Enligt regeringens bedömning bör samma princip gälla för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan som vill genomgå prövning i ämnen. Regeringen föreslår därför att den som är elev i gymnasie- eller i gymnasiesärskolan inte ska få genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.

Prövning ska få göras hos en huvudman som anordnar utbildning på den aktuella nivån

Utredningen föreslår att prövning i ett ämne ska få göras hos huvudmän som anordnar utbildning i ämnet. I dag gäller att prövning i en kurs får göras hos en huvudman som anordnar kursen i fråga. Skolverket tillstyrker förslaget om prövning, men inte denna del av förslaget då det enligt myndigheten riskerar att tolkas som en skyldighet för huvudmän att an- ordna prövning i hela ämnen. Skolverket anser att detta ökade krav att erbjuda prövning riskerar att leda till att vissa huvudmän ser sig tvungna att begränsa sitt utbud av ämnen för att inte behöva erbjuda prövning på nivåer där de inte anordnar utbildning. Regeringen anser att det är viktigt att bestämmelserna för prövning inte påverkar utbildningsutbudet. Det är också rimligt ur kvalitetssynpunkt att en anordnare som ska pröva elevers kunskaper i ett ämne också anordnar utbildning på den nivå i ämnet som prövningen ska avse.

Regeringen föreslår därför att prövning i ett ämne bara får göras hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Betygen efter prövning ska spegla individens kunskaper vid tidpunkten för prövningen

De betyg som sätts i ett ämne ska spegla en persons kunskaper i ämnet vid tidpunkten för betygssättning. Det bör gälla såväl vid betygssättning efter undervisning i ett ämne som vid prövning. Vid betygssättning efter under- visning i ett ämne ska läraren enligt regeringens förslag göra en samman- tagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samma princip för betygssättning bör enligt regeringens bedömning även gälla vid betygssättning efter en prövning i ett ämne.

Regeringen föreslår därför att det anges i skollagen att med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning.

I ett system med ämnesbetyg är det naturligt att betyg efter prövning på en högre nivå även omfattar lägre nivåer

Enligt regeringens förslag i avsnitt 6.4.1 ska ett godkänt betyg som sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer även anses omfatta lägre nivåer och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta ska gälla även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Det innebär att prövning inte är aktuellt för lägre nivåer i ett ämne om en elev redan har godkänt betyg på en högre nivå. De allmänna bestämmelserna om betygssättning i 20 kap. skollagen gäller både vid betygssättning efter genomgången utbildning och efter prövning så någon särskild reglering behövs inte för att ett godkänt betyg som sätts efter en prövning ska omfatta lägre nivåer i ett ämne och ersätta betyg som har satts på dessa nivåer.

Uppsala universitet konstaterar att det eventuellt kan vara nödvändigt att en prövning på högre nivå i ett ämne omfattar centralt innehåll även från lägre nivåer i ämnet. Detta gäller enligt universitetet bl.a. ämnen där

Prop. 2021/22:36

Prop. 2021/22:36 förkunskapskrav krävs av säkerhetsskäl. Det föreslagna systemet med ämnesbetyg bygger på att ämnena är konstruerade på ett sådant sätt att ett betyg på en högre nivå kan omfatta lägre nivåer. Regeringen bedömer att det i vissa ämnen kan vara nödvändigt att innehåll som t.ex. rör säker- hetskrav återkommer på flera nivåer i ämnet. I dag återkommer t.ex. ett likalydande centralt innehåll om planering och genomförande av experi- ment i kurser som bygger på varandra i de naturvetenskapliga ämnena, t.ex. kemi 1 och kemi 2. En sådan konstruktion av ämnena innebär att den situation som utredningen och Uppsala universitet syftar på inte ska be- höva uppkomma.

Regeringen föreslår därför att ett godkänt betyg efter prövning ska anses omfatta alla nivåer i ämnet upp till den aktuella nivån samt att betyget ska ersätta betyg som har satts på lägre nivåer. Detta ska gälla även om betygen på de lägre nivåerna har satts i gymnasie- eller gymnasiesärskolan.

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med ett godkänt betyg på ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete ska inte kunna genomgå prövning i komvuxarbete

Sedan den 1 juli 2021 kan utbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå bedrivas bl.a. i form av ett komvuxarbete. Komvuxarbetet är en uppgift om 100 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för sin utbildning och som ska ingå i en gymnasieexamen från komvux. Komvux- arbetet motsvarar i huvudsak det gymnasiearbete respektive gymnasie- särskolearbete som ska genomföras inom gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan (16 kap. 22 § och 19 kap. 23 § skollagen samt 2 kap. 3 § och 4 kap. 14, 15 a och 15 b §§ förordningen om vuxenutbildning). Komvuxarbetet infördes som ett led i regeringens ambition att skapa mer flexibla regler för examen inom komvux (prop. 2019/20:105 s. 91 f.). Det är också möjligt att genomföra prövning i ett komvuxarbete.

Innan komvuxarbetet infördes kunde eleverna i stället genomföra gymnasiearbeten och gymnasiesärskolearbeten inom komvux. Det var också möjligt att genomgå prövning i dessa typer av arbeten. För den som var elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan fanns dock en begränsning av prövningsmöjligheten som innebar att en sådan elev inte fick genomgå prövning i ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven hade fått minst betyget E på ett sådant arbete. När komvuxarbetet infördes togs det dock av misstag inte in någon motsvarande bestämmelse om att elever i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte får genomföra prövning i ett komvuxarbete om eleven fått minst betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete. I dag finns bara begränsningarna att den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte får genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete i komvux om eleven tidigare har fått minst betyget E på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet (20 kap. 40 § skollagen). Bestämmelsen om att den som är elev i gymnasieskolan i vissa fall inte får genomgå prövning i ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete inom komvux är dock överflödig eftersom prövning i gymnasiearbeten och gymnasiesärskolearbeten sedan den 1 juli 2021 överhuvudtaget inte

kan genomföras inom komvux. Bestämmelsen bör i stället reglera i vilka

fall den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte ska få Prop. 2021/22:36 genomgå prövning i komvuxarbete.

Regeringen föreslår därför att den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte ska få genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven har fått minst betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasie- särskolearbete.

6.5Modellen för ämnesbetyg påverkar ämnen och ämnesplaner

Regeringens förslag: Om det finns särskilda skäl ska flera ämnen få ha en gemensam ämnesplan. Detta ska gälla för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

För elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i gymnasiesär- skolan ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne.

Utredningen har inte lämnat något förslag i denna del. Remissinstanserna: Förslaget har inte remissbehandlats.

Som nämns i avsnitt 3 har dock bl.a. Statens skolverk haft möjlighet att på ett tidigt stadium av beredningen av lagrådsremissen lämna synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss, som då inte innehöll förslaget i rutan. Skolverket framför att principen om ämnesbetyg behöver kunna fungera med ämnen som kan läsas flera gånger med olika innehåll och som kan generera parallella betyg i samma ämne på samma nivå.

Som framgår av avsnitt 3 har vidare Skolverket, Statens skolinspektion, UHR, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett slutligt utkast till lagrådsremiss, vars lagförslag i sak överensstämmer med förslaget i rutan i denna proposition. Idéburna skolors riksförbund har avstått från att yttra sig. SKR anser att förslaget är rimligt och tillägger att det är viktigt att det blir transparent för elever och lärare och inte leder till merarbete. Skolinspektionen, UHR och Friskolornas riksförbund har inga synpunkter på förslaget. Skolverket anför att det avseende modersmål kommer att ställas höga krav på vetenskaplig språkkompetens i de bedömningar som myndigheten enligt förslaget ska göra för språk som ska läsas som modersmål. Skolverket framför att den kompetensen, för många språk, inte finns att tillgå i Sverige. Det gör enligt myndigheten att en bedömning av behovet av en specifik ämnesplan inom modersmål kan bli svår att genomföra. Skolverket undrar om resonemangen möjligtvis i stället skulle kunna göras mer lika formuleringarna för moderna språk.

Skälen för regeringens förslag

Flera ämnen kan i vissa fall få ha en gemensam ämnesplan

Som nämnts i avsnitt 6.3.2 anser Skolverket att det behöver vara möjligt för elever att i vissa ämnen få flera separata betyg inom ramen för ett ämne

och föreslår att det ska kunna finnas olika specialiseringar inom ett ämne

Prop. 2021/22:36 som ska likställas med ämnen. I dag kan en elev inom ämnet moderna språk t.ex. läsa kursen moderna språk 1 i både tyska och franska och därmed få två separata kursbetyg, ett i varje språk. På motsvarande sätt kan en elev i t.ex. yrkesämnen läsa en specialiseringskurs flera gånger med olika innehåll, som kan profileras lokalt. Att det inom ramen för ett ämne är möjligt att få flera separata betyg på en och samma kurs regleras inte i skollagen. Det framgår i stället av ämnesplanerna för de ämnen där de aktuella kurserna ingår och i betygsdokumentet, där innehållet anges genom löptext och kurskoder. I praktiken fungerar därmed t.ex. tyska och franska som separata ämnen, även om de formellt sett är delar av ämnet moderna språk. Som framgår av avsnitt 6.3.2 delar regeringen inte Skol- verkets uppfattning att en elev ska kunna få flera betyg på samma nivå i ett och samma ämne eller flera slutliga betyg i ett och samma ämne. Regeringen anser i stället att systemet bör renodlas så att det inte ska vara möjligt att sätta flera betyg på samma nivå i ett ämne. Det som i dag är olika specialiseringar inom ramen för samma kurs kan i fortsättningen antingen vara fråga om olika delar inom en nivå inom ett ämne eller om olika ämnen, beroende på om det bedöms att det räcker med ett samlande betyg för olika delar av ett nuvarande ämne eller om det bedöms att det även fortsättningsvis behöver ges ett betyg för varje sådan del. I sist- nämnda fall bör olika ämnen konstrueras. Exempelvis skulle t.ex. tyska och franska kunna bli två olika ämnen. Regeringen anser att systemet på så sätt blir renodlat och tydligt vilket underlättar för såväl lärare som elever. Sådana nya gränsdragningar när det gäller ämnesindelning kommer dock att få konsekvenser för utformningen av de ämnesplaner som finns för ämnen som i dag formellt sett är ett ämne, men som i praktiken be- handlas som flera ämnen.

I skollagen anges att det för varje ämne i gymnasie- och gymnasie- särskolan samt i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska finnas en ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om ämnesplaner (16 kap. 21 §, 17 a kap. 11 §, 19 kap. 22 § och 20 kap. 6 §). Det innebär att ett ämne som i dag formellt sett är ett ämne, men som i praktiken behandlas som flera ämnen, bara har en ämnesplan. Regeringen anser att det även fortsatt i huvudsak ska finnas en ämnesplan för varje ämne, men det kan finnas särskilda skäl som motiverar att det bör finnas en gemensam ämnesplan för flera ämnen. Hänsyn bör kunna tas till om det rör sig om ämnen som har en gemensam struktur, progression och där det fungerar med likalydande betygskriterier. Det får anses vara onödigt arbete att ta fram olika ämnesplaner för olika ämnen om ämnesplanerna skulle bli identiska. I stället bör det vara möjligt att i en ämnesplan ange att flera ämnen omfattas av den aktuella ämnesplanen. Detta bör dock övervägas noga, användas restriktivt och enbart där ämnena till sin karaktär är så lika att det inte är befogat att ha olika innehåll i ämnesplanerna.

Regeringen föreslår därför att skollagen ska ändras så att huvudregeln ska vara att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan, men att flera ämnen ska kunna ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl.

100

Varje språk som erbjuds som modersmål behöver bli ett eget ämne

I 19 kap. 4 och 16 §§ skollagen, som avser gymnasiesärskolan, anges att för elever på nationella respektive individuella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne. Som moders- mål kan samtliga språk bli aktuella. Modersmålsundervisning i såväl gymnasie- som gymnasiesärskolan får dock för en elev, utom i ett undan- tagsfall, inte omfatta mer än ett språk. Undantaget innebär att en romsk elev som kommer från utlandet kan få undervisning i två språk om det finns särskilda skäl (4 kap. 16 § gymnasieförordningen).

Eftersom det är möjligt, om än undantagsvis, att läsa mer än ett språk som modersmål behöver det som en konsekvens av införandet av ämnes- betyg göras en anpassning av 19 kap. 4 § skollagen. Det ska precis som när det t.ex. gäller moderna språk bara vara möjligt att få ett ämnesbetyg i ett och samma ämne, vilket innebär att varje språk som ges som moders- mål bör vara ett eget ämne som styrs av en ämnesplan. Det är naturligtvis omöjligt att förutse exakt vilka ämnen som kan bli aktuella som moders- mål. Det beror på vilka modersmål eleverna har med sig och har rätt att få undervisning i. Det ligger därför i sakens natur att om ett språk saknas som ämne och det inte finns någon ämnesplan att utgå från i planeringen av undervisningen får huvudmannen kontakta Skolverket som i dag ansvarar för att ta fram ämnesplaner. Om det finns särskilda skäl kan Skolverket besluta att en befintlig ämnesplan ska gälla även för ett nytt språk och alltså använda en gemensam ämnesplan för flera språk. Det kan handla om att ämnesplanen fungerar avseende progression, innehåll och betygskriterier men också vara fråga om en preliminär lösning tills en ny ämnesplan tagits fram. Skolverket uppfattar att det kommer att ställas krav på kompetens som inte finns att tillgå i Sverige i de bedömningar Skolverket enligt förslaget ska göra för språk som ska läsas som modersmål. Myndigheten anser att en bedömning av behovet av en specifik ämnesplan inom moders- mål kan bli svår att genomföra. Skolverket undrar om resonemangen avseende modersmål i stället skulle kunna göras mer lika formuleringarna för moderna språk. Regeringen avser med förslaget inte att göra skillnad mellan moderna språk och modersmål. Gemensamma ämnesplaner bör vara möjligt för båda grupperna av språkämnen. Anledningen till att modersmål lyfts särskilt i denna proposition är att modersmål som ämne är reglerat i skollagen. Det krävs därför en följdändring av regleringen. Regeringen bedömer vidare att den kompetens som krävs för att konstruera ämnesplaner rimligen bör finnas att tillgå även i dag. Om myndigheten anser att det finns särskilda skäl för att flera modersmål bör omfattas av en gemensam ämnesplan finns det inget som hindrar myndigheten från en sådan lösning.

Regeringen föreslår därför att för elever som ska erbjudas modersmåls- undervisning i gymnasiesärskolan ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne. Regeringen anser att det kan vara lämpligt med motsvarande ordning i andra skolformer även om ämnet modersmål för dessa inte är reglerat i lag, utan på förordnings- och föreskriftsnivå.

Prop. 2021/22:36

101

Prop. 2021/22:36

102

6.6En följdändring ska göras i lagen om yrkesförarkompetens

Regeringens förslag: Lagen om yrkesförarkompetens ska ändras så att huvudmannen för en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning, där eleven läser ett ämne som innefattar utbildning för yrkesförar- kompetens och som har varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer, inte ska vara skyldig att ha tillstånd enligt lagen.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att undantaget från tillståndskravet ska gälla gym- nasieskola och kommunal vuxenutbildning (komvux) där eleven läser ett nationellt ämne som har varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har uttalat sig särskilt om detta förslag.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens innehåller bestämmelser om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför transporter med vissa motorfordon (yrkesförarkompetens). Vidare innehåller lagen bestämmelser om utbild- ning för sådan kompetens. I lagen anges att den som avser att bedriva ut- bildningsverksamhet som rör grundläggande kompetens och fortbildning ska ha tillstånd för sådan verksamhet. Det finns dock ett undantag från tillståndskravet för gymnasieskola och komvux där eleven går en nationell kurs som har varit föremål för samråd mellan Skolverket och Transport- styrelsen (1 kap. 1 § och 8 kap. 3 § lagen om yrkesförarkompetens och 8 kap. 2 § förordningen [2007:1470] om yrkesförarkompetens). Utbild- ningar som omfattas av undantaget från kravet på tillstånd finns i dag inom fordons- och transportprogrammet, inriktning transport, i gymnasieskolan och inom vissa yrkesförarutbildningar inom komvux på gymnasial nivå.

Enligt regeringens förslag i avsnitt 6.3 och 6.4 kommer det inte längre att finnas kurser inom gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial nivå. Undantaget från tillståndsplikt i lagen om yrkesförarkompetens behöver därför ändras. Utredningen har föreslagit att undantaget ska gälla för gymnasieskola och komvux där eleven läser ett nationellt ämne som har varit föremål för samråd. Regeringen konstaterar dock att uttrycket nationellt ämne inte används i skollagen. Det bör därför i den delen räcka med ordet ämne.

Regeringen konsterarar vidare att undantaget i 8 kap. 3 § från kravet på tillstånd avser ”gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning”, där eleven går en nationell kurs som har varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer. Enligt 8 kap. 2 § lagen om yrkesförarkompetens får tillstånd enligt lagen beviljas den som med hän- syn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva utbildningsverksamhet på ett sådant sätt att kravet på god utbildning tillgodoses. Enligt skollagen är det huvudmannen för en utbildning som ansvarar för att utbildningen genom- förs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan

finnas i andra författningar (2 kap. 8 §). Mot denna bakgrund anser Prop. 2021/22:36 regeringen att undantaget från kravet på tillstånd i lagen om yrkesförar-

kompetens inte bör avse de aktuella skolformerna som sådana utan ”huvudmannen för en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning”.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att bestämmelsen om undantag från kravet på tillstånd i lagen om yrkesförarkompetens ska formuleras så att den avser huvudmannen för en gymnasieskola eller komvuxutbildning där eleven läser ett ämne som innefattar utbildning för yrkesförar- kompetens och som har varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De ändringar i skollagen som innebär att det inom skolväsendet ska gälla en ny princip för betygssättning för betygsstegen A–D och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum.

De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas i gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning ska träda i kraft den 15 juli 2022. Bestämmelserna om ämnesbetyg ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Äldre bestämmelser om kursbetyg ska fortsätta att gälla för utbild- ning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som har påbörjats före den 1 juli 2025. Inom kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för kurser som påbörjats före den 1 juli 2025.

Utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de nya bestämmelserna om ämnesbetyg.

Det ska införas en övergångsbestämmelse som innebär att en gymnasieexamen och en gymnasieingenjörsexamen från gymnasie- skolan som utfärdas efter den 30 juni 2025, utöver betyg i ämnen, får innehålla betyg som satts på kurser enligt äldre bestämmelser.

Det ska vidare införas en övergångsbestämmelse som innebär att den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 ska få genomgå prövning inom kommunal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. En sådan prövning ska få göras senast den 30 juni 2030 hos en huvudman som erbjuder utbildning på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

103

Prop. 2021/22:36

104

Det ska också införas övergångsbestämmelser som innebär att om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 bara omfatta lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på. Ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i ett ämne efter den 30 juni 2030 ska ersätta betyg som satts på en kurs i samma ämne på en lägre nivå, oavsett om sistnämnda betyg är godkänt eller icke godkänt, om den kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av ämnesbetyget.

Ändringarna i lagen om yrkesförarkompetens ska träda i kraft den

15juli 2022. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för utbildning inom gymnasieskolan och kurser inom kommunal vuxenutbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025.

Regeringens bedömning: En gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning bör, utöver betyg i ämnen, få innehålla betyg som satts på kurser enligt äldre bestämmelser.

Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen föreslår att de lagändringar som innebär att betygskriterier och kriterier för bedömning ersätter kunskapskrav och kravnivåer ska träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas från och med den 1 juli 2022. Även de bestämmelser som innebär att det inom skolväsendet ska gälla en ny princip för betygssättning för betygsstegen A–D ska enligt utred- ningens förslag träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas från och med den 1 juli 2022. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Utredningen föreslår också att de lagändringar som innebär att ämnesbetyg ersätter kursbetyg ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024. Inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska dock de nya bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2027. Vidare föreslår utred- ningen att äldre bestämmelser om kursbetyg ska fortsätta att gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024. Inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska dock äldre bestämmelser fortsätta att gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2027. Utredningen föreslår också en övergångsbestämmelse som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka ämnen och nivåer som motsvarar kurser enligt de äldre ämnesplanerna. Dessutom föreslår utredningen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2024 och som fullföljer denna senare än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2024. Utredningen föreslår inte någon övergångsbestämmelse som inne- bär att det ska vara möjligt att genomgå prövning inom kommunal vuxen- utbildning (komvux) enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i dess äldre lydelse. Den föreslår inte heller någon övergångsbestämmelse som

reglerar i vilka fall ett ämnesbetyg ska ersätta tidigare kursbetyg eller omfatta lägre nivåer i ett ämne.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för- slaget eller har inget att invända mot det. Detta gäller bl.a. Sveriges Skol- ledarförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Specialpedago- giska skolmyndigheten samt Göteborgs och Malmö kommuner.

Lärarförbundet anser att tidsplanen för ett införande av ämnesbetyg från hösten 2024 ter sig rimlig. Förbundet understryker dock att för att en reformering av betygssystemet ska vara framgångsrik måste professionen få rätt förutsättningar för implementeringen.

Lärarnas Riksförbund tillstyrker förslaget att de nya bestämmelserna om ämnesbetyg i gymnasieskolan ska börja tillämpas under höstterminen 2024 och påpekar att det är en stor reform som innebär stora förändringar för många varför implementeringsarbetet måste vara grundligt och tillåtas ta tid.

Flera remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Umeå universitet, Gislaveds, Gävle, Stockholms och Sundsvalls kommuner anser att tidplanen för implementering av bestämmelserna är för kort. Gislaveds kommun lyfter fram att om likvärdighet i införandet ska uppnås bland landets samtliga kommuner behövs kraftfulla implemen- teringsinsatser. Gävle kommun anser att utredningen förminskar de ut- maningar grundskolan står inför utifrån förslagen. Sundsvalls kommun anser att bestämmelserna om ämnesbetyg bör tillämpas först höstterminen 2025. Stockholms kommun gör bedömningen att samtliga nya bestäm- melser bör tillämpas först vid denna tidpunkt. Kommunen påpekar att kompletterande föreskrifter, allmänna råd och implementeringsinsatser behöver tas fram och genomföras i god tid. Sedan kan huvudmännen och skolorna börja ta fram rutiner och riktlinjer. Skolorna och dess personal behöver därför ges god tid för kompetensutveckling och implementering.

Sveriges universitets- och högskoleförbund påpekar att antagningen till högskolan är ett komplicerat system och att det därför är av stor betydelse att antagningsverksamheten ges tid för att göra de omställningar som behövs av organisation och system.

Sveriges Elevråd, Statens skolinspektion, Statens skolverk och Stock- holms kommun anser att införandet av förslaget om att betygskriterier och kriterier för bedömning ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer bör skjutas fram så att samtliga förslag kan införas samtidigt. SKR och UHR lyfter fram att elever bör ha möjlighet att fullfölja sin utbildning i samma system. SKR ser dock samtidigt vissa risker med att under en över- gångsperiod ha dubbla system då detta bland annat leder till merarbete.

UHR avstyrker förslaget till övergångsbestämmelse som innebär att en gymnasieexamen ska kunna innehålla både kursbetyg och ämnesbetyg. Både principen för betygssättningen och ämnenas uppbyggnad skiljer sig åt mellan betygsystemen, vilket enligt UHR gör blandbetyg problema- tiska.

Som nämns i avsnitt 3 har Skolverket och Skolinspektionen haft möjlig- het att på ett tidigt stadium av beredningen av lagrådsremissen lämna synpunkter på ett utkast till förslag som överensstämmer med förslaget i rutan i denna proposition, med den skillnaden att förslaget då innebar att lagändringarna skulle tillämpas senare för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år än för annan gymnasieutbildning. Skolinspektionen har

Prop. 2021/22:36

105

Prop. 2021/22:36

106

inga synpunkter. Skolverket framför att tidpunkten för tillämpning av de nya bestämmelserna om ämnesbetyg bör vara densamma inom vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år som inom övriga gym- nasieskolan, eftersom utbildningen är fristående och därmed inte behöver invänta att elever kommer med ämnesbetyg från ett nationellt program.

Som framgår av avsnitt 3 har vidare Skolverket, Skolinspektionen, UHR, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett slutligt utkast till lagrådsremiss, vars lagförslag i huvudsak överens- stämmer med förslaget i rutan i denna proposition. Idéburna skolors riksförbund har avstått från att yttra sig. SKR anser att det är positivt att införandet av ämnesbetyg är framskjutet ett år i förhållande till utred- ningens förslag samt att det är rimligt att eleverna får sex år på sig att fullfölja sin utbildning i det kursutformade systemet. Organisationen är vidare positiv till förslaget om att ämnesbetyg på högre nivåer under en övergångsperiod inte ska ersätta och omfatta kursbetyg i samma ämne på lägre nivåer. Skolverket, Skolinspektionen och Friskolornas riksförbund har inga synpunkter. UHR vidhåller att en gymnasieexamen inte bör kunna innehålla s.k. blandbetyg från de olika systemen och anser att det är en invecklad fråga även om betygspoäng och gymnasiepoäng överensstäm- mer mellan systemen. Risken är att det medför ett komplext regelverk som kan drabba elever som behöver komplettera sin utbildning. UHR:s sammantagna bedömning är att en lösning med att omvandla kursbetyg till ämnesbetyg är en mer långsiktig lösning både för antagningsprocessen, tillträdesreglerna, det livslånga lärandet och utfärdandet av betyg.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

För att göra betygen mer rättvisande bör den nya principen för betygssättning träda i kraft så snart som möjligt

Såsom framgår av avsnitt 5.4 föreslår regeringen dels att kunskapskrav och kravnivåer i skollagen ska ersättas med betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper, dels att det ska införas en ny princip för betygs- sättning inom skolväsendet, vilken innebär att läraren när det är fråga om betygsstegen över E ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper utifrån betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper (avsnitt 5.3 och 5.5). De aktuella förslagen syftar till att främja elevernas kunskapsutveckling och göra betygen mer rättvisande. Bestämmelserna bör därför träda i kraft så fort som möjligt.

Sveriges Elevråd och Gävle kommun anser att det behövs tid för im- plementeringsinsatser. Enligt Gävle kommun förminskar utredningen de utmaningar grundskolan står inför utifrån förslaget. Vidare för flera remissinstanser, däribland Skolverket, Skolinspektionen och Sveriges Elevråd fram att de nya bestämmelserna bör tillämpas från samma tid- punkt som de föreslagna bestämmelserna om ämnesbetyg i gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan och komvux. Skolinspektionen betonar att ett system som inte införs som en samtidig helhet riskerar att förvärra proble- met för enskilda elever i flera elevkullar. Regeringen konstaterar dock att de implementeringsåtgärder som behövs i samband med ett införande av en ny princip för betygssättning och betygskriterier respektive kriterier för bedömning av kunskaper inom skolväsendet är betydligt mindre omfattan-

de än de förberedelser som behövs innan bestämmelserna om ämnesbetyg kan börja tillämpas i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. Ett samtidigt införande skulle innebära att de nya bestämmelserna om betygs- sättning inte skulle börja tillämpas förrän 2025. Enligt regeringens bedöm- ning skulle det innebära att alltför många elevkullar skulle gå miste om de fördelar som de nya bestämmelserna förväntas innebära. Skolverket be- dömer visserligen att de problem med trösklar i betygssystemet, som förslaget avser att avhjälpa, kommer att bli mindre tack vare den revidering av den obligatoriska skolans kursplaner och kunskapskrav som nyligen har beslutats (se avsnitt 5.1) och att förändringen därför är mindre brådskande för den obligatoriska skolan. Även om regeringen instämmer i att revide- ringen av den obligatoriska skolans kursplaner och kunskapskrav minskar tröskeleffekten, anser regeringen att detta inte är tillräckligt. Regeringen anser däremot att det är en fördel om införandet av betygskriterier respek- tive kriterier för bedömning av kunskaper och en ny princip för betygs- sättning kan samordnas med de beslutade reviderade kursplanerna, som ska gälla från den 1 juli 2022, då dessa, som Skolverket påpekar, ligger i linje med de nu aktuella föreslagna ändringarna i skollagen. Regeringen föreslår därför att de föreslagna ändringarna i skollagen som innebär att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer inom skolväsendet och att det ska gälla en ny princip för betygssättning för betygsstegen A–D, ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum.

Tillräckligt med tid behöver avsättas för att förbereda övergången till ämnesbetyg

I avsnitt 6.3 och 6.4 föreslås att ämnesbetyg ska införas inom gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Som flera remissinstanser har påpekat, däribland Skolverket, SKR, Umeå universitet samt Stockholms, Gislaveds och Gävle kommuner, är det nödvändigt att tillräckligt med tid avsätts för att förbereda övergången till ämnesbetyg. Det behövs tid för Skolverkets arbete med styrdokumentsutveckling och för att huvud- männen, rektorerna och lärarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling samt för att planera och organisera verksamheterna så att de är anpassade för det nya systemet. Därutöver behöver elever och föräldrar få informa- tion i god tid inför val till gymnasieskola, gymnasiesärskola eller komvux.

Mot bakgrund av de omfattande förberedelser som behövs innan de nya bestämmelserna kan tillämpas delar regeringen den bedömning som flera remissinstanser gör att en tillämpning av de nya reglerna om ämnesbetyg redan under 2024, såsom utredningen föreslår, skulle innebära en alltför snäv tidsplan. Eftersom behovet av förberedelser är kopplat till när bestämmelserna ska börja tillämpas och inte till ikraftträdandet bedömer regeringen dock att de nya bestämmelserna kan träda i kraft tidigare än 2024.

När det gäller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan (17 a kap. skollagen) föreslår regeringen att den utbild- ningen ska omfattas av bestämmelserna om ämnesbetyg (se avsnitt 6.3). Utredningen har föreslagit att bestämmelserna om ämnesbetyg ska börja tillämpas tre år senare inom vidareutbildningen än inom övriga delar av

Prop. 2021/22:36

107

Prop. 2021/22:36 gymnasieskolan. Skolverket anser dock att tidpunkten för tillämpning av de nya bestämmelserna om ämnesbetyg bör vara densamma inom hela gymnasieskolan. Skolverket konstaterar att i samband med införandet av ämnesbetyg i övriga delar av gymnasieskolan behöver även ämnes- planerna för de ämnen som ingår i vidareutbildningen justeras. Det vore enligt Skolverket bättre att kunna göra skiftet till ämnesbetyg inom vidare- utbildningen samtidigt som denna revidering genomförs. Om ämnesbetyg införs samtidigt inom vidareutbildningen som inom övriga gymnasie- skolan innebär det att vissa elever i skiftet mellan de olika systemen kommer att få kursbetyg inom ramen för sitt nationella program i gymnasieskolan men ämnesbetyg inom ramen för vidareutbildningen. Vidareutbildningen är dock, i likhet med vad Skolverket påpekar, en utbildning som är fristående från gymnasieskolans nationella program. Det bedöms därför inte medföra några negativa effekter för eleverna att få ämnesbetyg inom vidareutbildningen trots att de har fått kursbetyg efter sina tidigare gymnasiestudier. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är rimligt att bestämmelserna om ämnesbetyg tillämpas första gången vid samma tidpunkt i fråga om vidareutbildningen som i fråga om övriga delar av gymnasieskolan.

Förslagen i denna proposition innebär i några fall att flera ändringar behöver göras i samma paragraf i skollagen och att dessa behöver börja tillämpas vid olika tidpunkter. Regeringen föreslår därför att ändringarna genomförs genom två olika lagar om ändring i skollagen, dels en lag genom vilken det i skolväsendet införs betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper samt en ny princip för betygssättning, dels en lag genom vilken ämnesbetyg införs inom gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och komvux. Av författningstekniska skäl kan de två lagarna inte träda i kraft samma dag. Som framgår ovan föreslås att bestämmelserna om betygssättning ska träda i kraft den 1 juli 2022. Det föreslår därför att bestämmelserna om ämnesbetyg ska träda i kraft två veckor senare, dvs. den 15 juli 2022. Den sistnämnda lagen föreslås dock tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fullfölja sin utbildning inom samma system

När det gäller frågan om övergångsbestämmelser lyfter SKR och UHR att elever bör ha möjlighet att fullfölja sin utbildning i samma system. Detta innebär att elever som redan har påbörjat ett nationellt program i gym- nasie- eller gymnasiesärskolan inom det kursutformade systemet ska fortsätta sin gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning inom detta system och att elever som redan har påbörjat sin utbildning inom ett introduktionsprogram ska fortsätta sin utbildning på introduktionspro- grammet med kursbetyg. Eleverna har blivit antagna till och går en utbild- ning som är kursutformad och har en viss programstruktur. Huvudmannen har också planerat elevernas studieväg efter dessa premisser och det innebär att elevernas utbildning utgör en helhet som bör värnas. Det får därför anses lämpligt att eleverna ska fullfölja denna utbildning i stället för att övergå till ett nytt system. För att eleverna ska kunna fullfölja sin utbildning inom samma system behöver ämnesbetyg därför införas

succesivt inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Det innebär i praktiken

108

att det är eleverna som påbörjar sitt första år i gymnasie- eller gymnasiesär- skolan läsåret 2025/2026 som kommer att ges ämnesbetyg medan eleverna som under detta läsår går sitt andra eller tredje år kommer att gå färdigt sin utbildning med kursbetyg. Att eleverna ska gå färdigt sin utbildning i det gamla systemet betyder att det under en övergångsperiod kommer att finnas dubbla system i skolformerna. SKR ser att det finns vissa risker med att ha dubbla system då detta leder till att huvudmännens systematiska kvalitetsarbete under denna period behöver ha sin utgångspunkt i två olika system, vilket innebär både merarbete och svårigheter med att jämföra och följa upp vissa elevkullar. Dubbla system innebär också att planering av utbildning och gruppsammansättningar försvåras, då eleverna studerar inom två olika system men ska delta i samma utbildning. SKR anser även att antagningsprocessen blir mer komplicerad i de dubbla systemen. Regeringen delar i viss utsträckning SKR:s bedömning att dubbla system under en övergångsperiod kan föra med sig vissa negativa effekter. Regeringen anser dock att de negativa effekterna kan minimeras genom att gott om tid ges för förberedelser innan det nya bestämmelserna börjar tillämpas.

För att förhindra att gymnasie- och gymnasiesärskolan under alltför lång tid ska behöva arbeta inom dubbla system anser dock regeringen att det kan behöva införas undantag från principen om att elever ska slutföra utbildningen inom samma system. Det är enligt regeringens bedömning rimligt att de elever som har påbörjat sin gymnasie- eller gymnasiesär- skoleutbildning inom det kursutformade systemet och som av någon anledning inte har slutfört den inom de tre år som utbildningen normalt tar ska få ytterligare tid på sig att slutföra utbildningen enligt bestämmelserna om kursbetyg. Regeringen anser att det är lämpligt att eleverna får ytterligare tre år, dvs. sammanlagt sex år, på sig att slutföra sina studier inom ramen för det kursutformade systemet. Efter denna tid bör de dock inte längre ha rätt att fortsätta i det gamla systemet.

Regeringen föreslår därför att äldre bestämmelser om kursbetyg fort- farande ska gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Från och med den 1 juli 2030 ska utbildningen dock fullföljas enligt de nya bestämmelserna om ämnesbetyg.

Elever inom komvux ska fullfölja påbörjade kurser inom samma system

Inom komvux är utbildningen inte styrd av programstrukturen för na- tionella program utan utbildningen är i stället mer individanpassad. Det är möjligt att läsa allt från en enstaka kurs till en fullständig gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning. Detta innebär att studerande inom komvux kan läsa tillsammans på en kurs trots att de har påbörjat sina studier i komvux vid helt olika tidpunkter. För att planeringen, gruppsamman- sättningen och antagningsprocessen inom komvux inte ska försvåras bör tillämpningen av de nya bestämmelserna inte knytas till den tidpunkt då individen har påbörjat sina studier. Endast sådana kurser eller delkurser som har påbörjats före den 1 juli 2025 bör därför följa de äldre bestämmel- serna om kursbetyg. För att förhindra att utbildningen inom komvux under allt för lång tid ska behöva bedrivas enligt de gamla bestämmelserna är det rimligt att det efter en övergångsperiod, på samma sätt som föreslagits för

Prop. 2021/22:36

109

Prop. 2021/22:36 gymnasie- och gymnasiesärskolan, inte längre ska vara möjligt att studera inom ramen för kurssystemet. Regeringen föreslår därför att äldre bestämmelser om kursbetyg fortfarande ska gälla för kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025 inom komvux. Från och med den 1 juli 2030 ska utbildningen dock fullföljas enligt de nya bestämmelserna om ämnesbetyg.

Under en övergångsperiod ska ämnesbetyg på högre nivåer inte ersätta och omfatta kursbetyg i samma ämne på lägre nivåer

Det är relativt vanligt att elever efter sina studier i gymnasieskolan väljer att fortsätta sina ämnesstudier inom komvux på gymnasial nivå, inte minst i ämnen som ger grundläggande eller särskild behörighet till högskole- studier. Det förekommer också att elever från gymnasiesärskolan fortsätter inom komvux. När ett betyg sätts inom det kursutformade systemet inne- bär det att eleven får ett slutligt betyg på kursen i fråga som eleven kan tillgodoräkna sig t.ex. vid ansökan till högre studier eller använda i sam- band med att eleven söker arbete. En elev som har gått i den kursutformade gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller läst kurser i komvux utgår, vid utfärdandet av betyget och i enlighet med dagens regelverk, från att betyget ska följa eleven även om han eller hon senare skulle välja att fortsätta studera ämnet på högre nivåer. Eleven har alltså gått in i ett system där varje kurs ger ett slutligt betyg och det kan därför vara rimligt att eleven under en övergångsperiod får behålla dessa betyg i under- liggande kurser även om eleven fortsätter att studera ämnet på högre nivåer. Samtidigt är det också rimligt att systemet med ämnesbetyg efter en sådan övergångsperiod ska kunna tillämpas fullt ut så att elever som fortsätter studera ämnen som har en motsvarighet i det gamla systemet också får betyg i det nya ämnet enligt modellen för ämnesbetyg på lika villkor som elever som studerar hela ämnet enligt ämnesbetygssystemet.

De föreslagna bestämmelserna om ämnesbetyg innebär att ett godkänt betyg som sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska ersätta betyg för lägre nivåer (se avsnitt 6). Det är enbart tidigare betyg satta på nivåer, och inte betyg satta på kurser, som ersätts. De föreslagna bestäm- melserna om ämnesbetyg innebär också att ett godkänt betyg som sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska anses omfatta lägre nivåer. En elev som läser nivå 2 i ett ämne och får ett godkänt betyg får alltså ett ämnesbetyg som även täcker nivå 1 i samma ämne. Att ett godkänt betyg även omfattar lägre nivåer gäller oavsett om eleven har läst de under- liggande nivåerna eller inte och oavsett om eleven har tidigare kursbetyg som motsvarar dessa nivåer. Om det inte införs några övergångs- bestämmelser innebär det att en elev som har fått betyg på kurser i ett ämne inom det kursutformade systemet och sedan fortsätter att läsa samma ämne inom det ämnesutformade systemet kommer att behålla sina kursbetyg och dessutom få ämnesbetyg som omfattar samma kunskapsinnehåll. Eleven kommer alltså att ha dubbla betyg, i en kurs och en nivå som innehålls- mässigt motsvarar varandra, t.ex. ett gammalt kursbetyg i kursen kemi 1 och ett nytt ämnesbetyg i kemi 2 som även omfattar nivån kemi 1, dvs. den nya motsvarigheten till kursen kemi 1. Betyg som överlappar varandra skapar problem, de gör bl.a. att det blir svårt att avgöra vilket betyg som

ska räknas i t.ex. ett examensbevis.

110

För att under en övergångsperiod möjliggöra att elever med kursbetyg som läser vidare i samma ämne i det nya ämnesbetygssystemet ska kunna behålla sina kursbetyg utan att få dubbla betyg i kurser och nivåer som motsvarar varandra behövs en övergångsbestämmelse som innebär att ämnesbetyg under denna övergångsperiod under vissa förutsättningar inte omfattar lägre nivåer. En sådan övergångsbestämmelse möjliggör att eleverna under övergångsperioden får ett ämnesbetyg som enbart omfattar en högre nivå i ämnet, t.ex. bara kemi 2. Då har eleven ett separat kurs- betyg i kemi 1 och ett separat ämnesbetyg i kemi 2. Det behövs inte någon övergångsbestämmelse som slår fast att ämnesbetyget inte ska ersätta tidigare satt kursbetyg under denna övergångsperiod eftersom detta redan gäller enligt förslagen om ämnesbetyg som beskrivs i avsnitt 6. Efter denna övergångsperiod, när ämnesbetygssystemet i stället ska få fullt genomslag, behövs inte längre någon bestämmelse som hindrar att ett ämnesbetyg omfattar lägre nivåer. I stället behövs en övergångsbestämmelse som innebär att ett ämnesbetyg i vissa fall ska ersätta tidigare kursbetyg. Detta innebär att när ämnesbetygssystemet ska tillämpas fullt ut ersätts betyget i t.ex. kursen kemi 1 av det nya ämnesbetyget för nivån kemi 2 som även omfattar den underliggande nivån kemi 1.

Regeringen anser att det är viktigt att elever med kursbetyg får informa- tion om övergången till ämnesbetyg och att de under en övergångsperiod kan välja att komplettera sina tidigare kursbetyg utan att dessa ersätts av ämnesbetyg. Eleverna får på så sätt tid på sig att göra detta utan att tidigare satta betyg påverkas. Det behöver därför vara en viktig del i informationen från Skolverket och huvudmän i implementeringen av ämnesbetygs- reformen.

Regeringen föreslår därför att om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 30 juni 2030 bara omfatta lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på. Detta innebär att om en elev t.ex. har fått ett godkänt betyg i kursen kemi 1 på gymnasiet och sedan läser ämnet kemi nivå 2 på komvux, kommer ett godkänt betyg i ämnet kemi nivå 2 inte att omfatta nivå 1 i ämnet kemi eftersom eleven redan har ett godkänt betyg i kursen kemi 1. Om eleven sedan, före den 30 juni 2030, läser ämnet kemi nivå 3 kommer ett godkänt betyg för nivå 3 att omfatta nivå 2, men inte nivå 1, och ersätta betyget för nivå 2. Om exemplet varieras så att eleven har ett godkänt betyg för kurs 1 och sedan får ett godkänt betyg i ämnet nivå 3 utan att ha läst ämnet nivå 2, kommer det godkända betyget för nivå 3 att omfatta nivå 2, men inte nivå 1.

Regeringen föreslår vidare att om en elev har fått ett betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyg som satts på kursen, oavsett om det betyget är godkänt eller icke godkänt. Detta ska dock endast gälla om den kurs som eleven har fått betyg på motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av ämnesbetyget.

Prop. 2021/22:36

111

Prop. 2021/22:36

112

En examen från gymnasieskolan ska få innehålla både kurs- och ämnesbetyg

De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär att vissa elever under sin studietid kommer att få både kurs- och ämnesbetyg. Detta kommer bl.a. att bli fallet för elever som påbörjar ett introduktionsprogram inom det kursutformade systemet och som går vidare till ett nationellt program efter det att bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas, om eleverna har fått betyg i gymnasiekurser inom introduktionsprogrammet. Det kom- mer även att bli fallet för elever som har påbörjat sin utbildning på ett nationellt program inom det kursutformade systemet men som byter pro- gram och som p.g.a. detta t.ex. måste läsa om det första året i gymnasie- skolan efter att bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas. Vidare kan det bli aktuellt med betyg från båda systemen för elever som går vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år och som t.ex. gör ett avbrott för att senare påbörja sina studier igen. För att dessa elevers möjlig- heter att slutföra eller komplettera sin utbildning inte ska minska har utredningen föreslagit övergångsbestämmelser som innebär att en gym- nasieexamen och en gymnasieingenjörsexamen, utöver betyg i ämnen, även ska kunna innehålla kursbetyg.

UHR avstyrker förslaget framför allt när betyget avser samma ämne. Både principen för betygssättningen och ämnenas uppbyggnad skiljer sig åt mellan betygssystemen, vilket enligt UHR gör blandbetyg proble- matiska. UHR bedömer även att meritvärderingen kompliceras ytterligare om de olika betygssystemen blandas i en och samma gymnasieexamen. I samband med övergången från siffer- till bokstavsbetyg på 1990-talet tilläts blandbetyg och enligt UHR hade gymnasieskolorna då bristande kunskaper om hur betygen skulle utformas, varpå sökande hamnade i mycket svåra situationer med ofullständiga och ogiltiga betyg. Detta skapade stora problem i antagningsprocessen. UHR gör bedömningen att blandbetyg skulle vålla lika stora problem i nuvarande antagningssystem. Regeringen vill dock poängtera att till skillnad mot när det gjordes en övergång mellan sifferbetyg och bokstavsbetyg är det nu inte fråga om några ändringar i betygsskalan. Nivåerna i ett ämne ska i likhet med dagens kurser motsvara gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. Det gör att betygspoäng bör kunna räknas på samma sätt som i dagens kurs- utformade system. Dessutom ges gott om tid innan de nya reglerna ska tillämpas vilket innebär att berörda aktörer har möjlighet att inhämta den kunskap de behöver om hur betygen och betygsdatabaserna ska utformas samt hur meritvärderingen ska fungera. Det bör enligt regeringens bedöm- ning göra att problemen i antagningsprocessen inte går att jämföra med de svårigheter som införandet av en ny betygsskala förde med sig, även om arbetet med att förbereda för övergången till ämnesbetyg och anpassa systemen för den skull inte ska underskattas.

UHR förordar att kursbetyg som satts enligt äldre bestämmelser ska omvandlas till ämnesbetyg för att de ska kunna ingå i en gymnasieexamen med ämnesbetyg. En omvandling av betyg skulle innebära att elevers befintliga kursbetyg skulle behöva översättas till ämnesbetyg, t.ex. att kurserna svenska 1–3 skulle omvandlas till ämnet svenska, nivå 3. En sådan lösning används i dag för att kurser från äldre system före gymnasie- reformen 2011 (Gy11) ska kunna ingå i en gymnasieexamen med nu-

varande kurser. I det gamla systemet före Gy 11 var dock betygsskalan en annan. Betyg sattes i gymnasieskolan med en skala som hade fyra betygssteg (IG, G, VG och MVG), dvs. färre betygssteg än den nuvarande betygsskalan A–F som har sex betygssteg. Dessutom infördes i Gy 11 krav för gymnasieexamen och ett examensbevis. I det föreslagna systemet med ämnesbetyg kommer såväl poängssystem som betygsskala att fungera på motsvarande sätt som i dag. Regeringen delar UHR:s bedömning att en övergång till ämnesbetyg får konsekvenser för elever som läst i båda systemen, t.ex. för hur ett examensbevis kan se ut. Den elev som t.ex. bara behöver komplettera sina betyg med en eller två nivåer i ett ämne kan dock, om det finns en möjlighet att ha blandbetyg i ett examensbevis, behålla sina övriga kursbetyg och tidigare satta betyg behöver inte översättas. Detta är av stor vikt för personer som har läst merparten av sin utbildning i ett tidigare system. De fördelar som blandbetygen har då de förenklar för elever att slutföra sin utbildning uppväger enligt regeringens bedömning de svårigheter som eventuellt skulle kunna uppkomma på grund av dessa.

Regeringen föreslår därför att det ska införas en övergångsbestämmelse som innebär att en gymnasieexamen inom gymnasieskolan, utöver betyg i ämnen, även ska få innehålla kursbetyg samt att detsamma ska gälla för en gymnasieingenjörsexamen inom vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år.

UHR framför att det finns ett behov av samarbete mellan UHR och Skolverket vid införandet av det nya systemet så att detta underlättas. Det behövs bl.a. föreskrifter som anger vilka kurser som motsvarar vilka ämnen eller nivåer i ämnen. Mot denna bakgrund föreslogs i lagråds- remissen ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i en gymnasieexamen eller gymnasieingenjörsexamen från gym- nasieskolan som utfärdas efter den 30 juni 2025. Lagrådet framför att denna typ av föreskrifter kan meddelas av regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen (8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen). Regeringen delar denna bedömning och anser att något bemyndigande i lag inte är nödvändigt för att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela de aktuella föreskrifterna. Det i lagråds- remissen föreslagna bemyndigandet bör därför utgå.

I samband med sina synpunkter om det aktuella bemyndigandet framför Lagrådet generella synpunkter om de bestämmelser i lagrådsremissen som innehåller bemyndiganden och upplysningar om föreskrifter i annan författning än lag. Lagrådet anför att det vore en fördel om författnings- kommentarer till dessa bestämmelser innehöll en kort beskrivning av vilken sorts bemyndigande det är fråga om. Då klargörs det var gränserna för lagområdet går, på vilka områden som riksdagen har lagstiftat och därigenom tagit över regeringens kompetens att komma med föreskrifter samt var gränserna går för bemyndigandet till regeringen. Enligt Lagrådet hade det i och för sig varit bra med sådana förtydliganden redan när de aktuella bestämmelserna kom till första gången men det hindrar inte att det hela klargörs i senare sammanhang. Särskilt viktigt kan det enligt Lagrådet vara att det anges om bestämmelsen innebär att föreskriftsrätten på ett visst område har delegerats och var gränserna för bemyndigandet i så fall går.

Prop. 2021/22:36

113

Prop. 2021/22:36

114

I denna proposition görs följdändringar i bemyndiganden och upplys- ningsbestämmelser med anledning av att termerna kunskapskrav och krav- nivåer föreslås ersättas med betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper samt att ämnen inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gym- nasial nivå inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer. I samband med detta görs i vissa fall språkliga justeringar i bemyndigandena och upp- lysningsbestämmelserna så att dessa anpassas till hur sådana bestämmelser normalt utformas. Några ändringar i sak av innehållet i bemyndiganden eller upplysningsbestämmelserna är dock inte avsedda. Mot denna bak- grund och då det inte har framkommit att det finns några praktiska svårig- heter att tillämpa de aktuella bestämmelserna anser regeringen att det inte finns behov av att i författningskommentarerna i denna proposition när- mare klargöra innehållet i de aktuella bestämmelserna.

Även en gymnasieexamen från komvux bör få innehålla både kurs- och ämnesbetyg

Även elever som kommer att studera inom komvux i det ämnesutformade systemet men som tidigare har fått kursbetyg inom gymnasieskolan eller komvux kommer enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna att kunna få både kurs- och ämnesbetyg under sin studietid. För att inte heller dessa elevers möjligheter att slutföra eller komplettera sin utbildning ska minska bör även en gymnasieexamen från komvux kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg. Bestämmelserna om gymnasieexamen från komvux finns inte i lag, vilket innebär att det inte är nödvändigt att införa några över- gångsbestämmelser i skollagen för att möjliggöra en sådan blandexamen. Regeringen har dock för avsikt att på förordningsnivå ta fram en reglering som innebär att en gymnasieexamen från komvux ska kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg.

Det ska vara möjligt att genomföra prövningar inom komvux enligt äldre bestämmelser

Personer som har påbörjat sin utbildning i det kursutformade systemet kan ha behov av att genomföra prövning inom detta system även efter det att de nya bestämmelserna om ämnesbetyg har trätt i kraft. Det kan t.ex. handla om personer som vill pröva för att få ett högre betyg i en redan avslutad kurs.

Regeringen föreslår därför att det ska införas en övergångsbestämmelse som innebär att den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2025 får genomgå prövning inom komvux enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § skollagen i dess äldre lydelse. En sådan prövning ska få göras senast den 30 juni 2030 hos en huvudman som erbjuder utbildning på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

Ändringarna i lagen om yrkesförarkompetens ska träda i kraft och tillämpas samtidigt som övriga ändringar som rör ämnesbetyg

I avsnitt 6.6 föreslår regeringen att en följdändring ska göras i lagen om yrkesförarkompetens med anledning av de nya bestämmelserna om ämnesbetyg. Ändringen rör utbildning på nationella program i gymnasie- skolan och vissa utbildningar inom komvux på gymnasial nivå. Tid-

punkten för ikraftträdande och tillämpning av ändringen i lagen om yrkes- Prop. 2021/22:36 förarkompetens bör därför vara desamma som för ändringarna om ämnes-

betyg på gymnasieskolans nationella program och inom komvux. Regeringen förslår därför att ändringarna i lagen om yrkesförarkompe-

tens ska träda i kraft den 15 juli 2022 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Regeringen föreslår också att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för utbildning inom gymnasieskolan och kurser inom komvux som har påbörjats före den 1 juli 2025.

8Konsekvenser av förslagen

8.1Vilka är berörda av förslagen?

Förslagen i denna proposition innehåller ändringar som syftar till att förbättra betygssystemet och att göra de betyg som sätts mer rättvisa. Förslagen i avsnitt 5 rör alla skolformer och avser dels att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer, dels att det ska införas en ny princip för betygssättning. Denna princip innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För alla godkända betyg ska dock samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda. I avsnitt 6 förslås att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Berörda av förslagen är elever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektorer och annan personal som arbetar i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kom- vux. Förslagen får konsekvenser för såväl offentliga som enskilda huvud- män och vissa andra utbildningsanordnare. Förslagen får också kon- sekvenser för statliga myndigheter på utbildningsområdet.

Utöver ovan nämnda förslag föreslås att bestämmelserna om undantag vid betygssättning på gymnasial nivå ska vara enhetliga (se avsnitt 5.3). Det förslaget får inte några konsekvenser och berörs inte nedan.

8.2Konsekvenser för staten

Förslagen om ändringar i betygssystemet i avsnitt 5 och 6 får konsekvenser för Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet och Centrala studie- stödsnämnden.

Skolverket

Det i avsnitt 5 föreslagna nya regelverket om betygskriterier, kriterier för bedömning av kunskaper och sammantagen bedömning föreslås, vilket framgår av avsnitt 7, tillämpas från den 1 juli 2022. Det ingår i Skolverkets

115

Prop. 2021/22:36	fortlöpande arbete att vidta åtgärder för att genomföra regelförändringar. I
	nu aktuellt fall handlar det bl.a. om att revidera föreskrifter och ta fram
	stödmaterial. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att implemen-
	tering bör kunna göras bl.a. genom digitala lösningar, t.ex. i form av webb-
	kurser.
	Det i avsnitt 6 föreslagna nya regelverket om ämnesbetyg i gymnasie-
	skolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på
	gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
	föreslås, vilket framgår av avsnitt 7, tillämpas från den 1 juli 2025, dvs. ett
	år senare än utredningens förslag. Detta förslag medför ett arbete för Skol-
	verket som sträcker sig över flera år. Myndigheten behöver bl.a. ta fram
	föreskrifter och revidera stödmaterial. I samband med införandet av
	ämnesbetyg kommer Skolverket också att behöva genomföra implemen-
	teringsinsatser som delvis kan behöva se olika ut för de olika berörda skol-
	formerna. Delar av arbetet kommer att behöva göras i nära samarbete
	mellan Skolverket och Universitets- och högskolerådet. Myndigheterna
	har bl.a. likalydande föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för
	att undervisa i ett yrkesämne.
	Som nämnts i avsnitt 3 har Skolverket fått tillfälle att yttra sig över ett
	utkast till lagrådsremiss. Som Skolverket påpekar kan en övergång till
	ämnesbetyg få konsekvenser för lärares ämnesbehörigheter och de
	behörigheter som anges i lärares legitimationer kan behöva ändras eller
	kompletteras. I vilken utsträckning förändringar behöver göras beror dock
	på resultatet av Skolverkets arbete med nödvändiga ändringar i ämnenas
	konstruktion. Regeringen anser att sådana ändringar bör göras med restrik-
	tivitet, dvs. bara där det är absolut nödvändigt. I annat fall kan konse-
	kvenserna bli onödigt stora.
	Att meddela legitimationer till lärare och efter ansökan komplettera
	dessa är en del i Skolverkets uppdrag. Skolverket bör eftersträva en så
	smidig och automatiserad hantering som möjligt när det gäller ändringar
	av lärares behörighet i legitimationerna med anledning av förslagen då
	ändringarna kommer att bero på att staten gör förändringar som den
	enskilde läraren inte kan påverka. Sådana kompletteringar eller ändringar
	bör därför också vara avgiftsfria för läraren. Ansökan om legitimation eller
	komplettering av legitimation är normalt förenad med en avgift för den
	sökande, 1 500 kronor för ansökan om legitimation och 750 kronor för
	komplettering. Det innebär att det kan finnas behov av att se över regel-
	verket om avgifter i detta avseende. Utredningen har gjort en beräkning av
	vilka kostnader som skulle uppstå om lärares legitimationer skulle behöva
	ändras och uppskattar kostnaden till 6 miljoner kronor fördelade på tre år.
	Regeringen bedömer detta som rimligt.
	I budgetpropositionen för 2020 avsattes 63 miljoner kronor för åren
	2020–2023 för arbetet med införandet av ämnesbetyg. Regeringen be-
	dömer emellertid att ytterligare medel behöver tillföras. Kostnader be-
	räknas tillkomma med 20 miljoner kronor för 2022 respektive 2023 samt
	15 miljoner kronor för 2024 för föreskriftsarbete, implementerings-
	insatser, information och stödmaterial, digitala system, processen för
	ändringar i lärares legitimation m.m. Dessa medel innefattar såväl fram-
	tagande som införande av ämnesutformning och ämnesbetyg i skol-
	formerna. Därutöver beräknas 240 miljoner kronor tillföras Skolverket för
116	fördelning av statsbidrag till skolhuvudmännen (se avsnitt 8.3 och 8.4).

Statens skolinspektion

Statens skolinspektion berörs av förslagen i avsnitt 5 och 6 så till vida att myndigheten behöver anpassa sitt arbete med bl.a. tillsyn och kvalitets- granskning efter nytt regelverk. Eventuella kostnader bör dock enligt regeringens bedömning finansieras inom ramen för myndighetens för- valtningsanslag.

Universitets- och högskolerådet

Förslaget om ämnesbetyg i avsnitt 6 får konsekvenser för Universitets- och högskolerådet (UHR). De 16 miljoner kronor som utredningen föreslår bedöms inte täcka myndighetens kostnader för de ändringar som myn- digheten behöver göra i sina digitala system, betygsdatabasen Beda och antagningssystemet NyA samt arbetet med föreskrifter och implement- ering, t.ex. informationsinsatser. De digitala systemen kommer bl.a. att behöva anpassas för att kunna hantera behörighetprövning och merit- värdering vid ett införande av ämnesbetyg. Ett stort antal föreskrifter behöver revideras, och i vissa fall göras om, bl.a. i samarbete med andra myndigheter. Det behöver också tas fram riktlinjer för hur sökande med betyg från andra betygssystem ska hanteras när de kompletterar i det nya systemet, exempelvis för behörighet och för att höja meritvärdet. UHR behöver bl.a. också ge stöd till universitet och högskolor som föreskriver om de krav som ska gälla för särskild behörighet till viss utbildning.

Regeringen bedömer därför att medel behöver avsättas för UHR för att förbereda införandet av ämnesbetyg. Kostnader beräknas uppgå till 24 miljoner kronor perioden 2022–2025. Utöver detta finns även kostna- der efter 2025, bl.a. för avskrivningar i och med systemanpassningar. Totalt sett beräknas kostnaderna för UHR uppgå till 50 miljoner kronor för perioden 2022–2029.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) kommer att behöva anpassa sitt hand- läggningssystem med anledning av förslaget om ämnesbetyg. Regeringen bedömer att medel behöver avsättas. Kostnader för att göra nödvändiga anpassningar av systemet beräknas uppgå till 2 miljoner kronor.

Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården

Såväl Statens institutionsstyrelse (SIS) som Kriminalvården berörs av förslagen i avsnitt 5 och 6. SIS bedriver undervisning på särskilda ung- domshem. Verksamheten bedrivs som en särskild utbildningsform i enlighet med 24 kap. 8–9 §§ i skollagen. Av bestämmelserna framgår att utbildningen för skolpliktiga ska motsvara utbildning i grundskola eller i förekommande fall grundsärskola, specialskola medan den för icke skol- pliktiga ska motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan. Kriminalvården ansvarar för vuxenutbild- ning som motsvarar komvux för intagna i kriminalvårdsanstalt i enlighet med 24 kap. 10 § skollagen. I sina remissvar påtalar myndigheterna att de behöver inkluderas i eventuella implementerings- och kompetens- utvecklingsinsatser i samband med att förändringar utifrån utredningens förslag genomförs. Regeringen delar myndigheternas bedömning att det är

Prop. 2021/22:36

117

Prop. 2021/22:36 viktigt att dessa inkluderas i Skolverkets implementeringsinsatser men bedömer i övrigt att kostnaden för kompetensutveckling ryms inom ram för myndigheternas befintliga anslag.

Specialskolan och sameskolan

Staten är huvudman för specialskolan genom Specialpedagogiska skol- myndigheten och för sameskolan genom Sameskolstyrelsen samt för förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola respektive sameskola. Dessa skolformer berörs av förslagen i avsnitt 5.

Specialskolan är en skolform för barn som på grund av sin funktions- nedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grund- särskolan. Målgrupperna för specialskolan är bl.a. elever som är döva eller har hörselnedsättning, elever med dövblindhet, elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning.

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar grundskolans årskurs 1–6 (2 kap. 4 §, 7 kap. 6 §, 12 kap. 26 § och 13 kap. 24 § skollagen).

Regeringen bedömer att de implementeringsinsatser som Skolverket kommer att ansvara för med anledning av förslaget om sammantagen be- dömning även ska och kommer att komma specialskolan och sameskolan till del.

	8.3	Konsekvenser för kommunerna
	Regeringens förslag i denna proposition påverkar inte den grundläggande
	ansvarsfördelningen mellan staten och skolhuvudmännen. I utarbetandet
	av förslagen har utredningen noga vägt risken för ökade krav på
	dokumentation och andra arbetsuppgifter för huvudmannens personal mot
	den nytta förslagen har för eleverna. Som nämnts i avsnitt 5 och 6 bedömer
	regeringen att förslagen kommer att leda till positiva förändringar för
	elevernas kunskapsutveckling och för lärares arbetssituation.
	Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
	Den kommunala självstyrelsen regleras bl.a. i 14 kap. regeringsformen
	(RF). Enligt 14 kap. 3 § RF bör en inskränkning i den kommunala själv-
	styrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål
	som har föranlett inskränkningen. Innebörden av bestämmelsen är att en
	eventuell inskränkning i den kommunala självstyrelsen ska prövas mot en
	proportionalitetsprincip.
	Förslagen i denna proposition innebär inte några utökade skyldigheter
	för de kommunala huvudmännen och alltså inte någon inskränkning i den
	kommunala självstyrelsen.
	Ekonomiska konsekvenser för kommunerna
	Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya
	obligatoriska uppgifter för en kommun åtföljas av en statlig finansiering
	via det generella statsbidraget. Principen gäller när riksdagen, regeringen
	eller en myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för en verk-
118	samhet (se prop. 2006/07:100).

Förslagen i denna proposition innebär inte några nya åtaganden för kommunerna. Bedömning och betygssättning ingår i lärarnas huvudupp- drag och det föreslås inget nytt innehåll i utbildningarna utan endast viss omdisponering av innehållet. Regeringen anser därför att det endast blir liten påverkan på huvudmännen och deras verksamhet. Regeringen bedö- mer att förslagen till förändringar i betygssystemet på sikt ger positiva effekter för huvudmännen och bl.a. kan bidra till en förbättrad genom- strömning i utbildning på gymnasial nivå genom att elever ges mer tid för kunskapsutveckling och att betygssättningen utgår från en helhetssyn på elevens kunskaper i ämnet i stället för på delar som i dagens kursutformade system.

Som nämns i avsnitt 3 har bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss vars lagförslag i huvudsak överensstämmer med förslagen i denna proposition. SKR anser att det är av stor vikt att implementering och kompetensutveckling kan påbörjas så snart möjligt och att statliga medel tillförs när det gäller det förslag som innebär att läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper. Det aktuella förslaget innebär att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer samt att läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper (se avsnitt 5). Detta förslag innebär enligt regeringens bedömning inte några kostnader för kommunerna eftersom de förändringar som föreslås ligger inom ramen för kommunernas nuvarande ansvarsområde att bedriva undervisning och arbeta med sådant som hör till undervisningen. I lärarens löpande arbete ingår redan arbete med bedömning och betyg. Förslaget innebär inte så stora ändringar att det blir kostnadskrävande.

Förslaget om ämnesbetyg är dock en förändring som enligt regeringen kräver implementeringsinsatser. Då delar av förslaget är en statlig för- ändring som kommunerna inte kan påverka bör statligt stöd komma kommunerna till del under en övergångsperiod. Andra delar bedöms dock ligga inom ramen för kommunernas kontinuerliga arbete.

Några remissinstanser bl.a. Helsingborgs kommun, Hedemora kommun, Härjedalens kommun och SKR, är tveksamma till utredningens bedömning att förslaget om ämnesbetyg inte har ekonomiska konsekvenser för kom- munerna när det gäller systemuppdateringar. SKR noterar att utredningens förslag innebär att olika administrativa system kommer att behöva upp- graderas eller bytas ut. Det kan enligt SKR komma att innebära mer eller mindre stora kostnader för huvudmännen. Även om huvudmännen har kostnader för sina administrativa system i dag så innebär det inte att nöd- vändiga uppgraderingar är kostnadsfria enligt SKR. I detta sammanhang poängterar SKR att det kan se olika ut i landets kommuner vad gäller behov av systemuppgradering och hur stora de faktiska kostnaderna blir. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att förslagen kommer att medföra att systemen behöver uppdateras i och med att kursbetyg ersätts av ämnesbetyg, men menar att förslagen inte kommer att kräva ytterligare system. Det är i stället mindre och enklare anpassningar som krävs. Som exempel kan nämnas att nuvarande kurskoder kommer att behöva bytas ut. Givet att gott om tid ges för att förbereda förändringen bedömer regeringen

Prop. 2021/22:36

119

Prop. 2021/22:36 att den ryms inom ramen för kommunernas befintliga arbete och uppdate- ring av system som sker löpande. Då regeringens förslag innebär att ämnesbetyg ska införas först 2025 ges goda förutsättningar för huvudmän och leverantörer att planera för hur systemen ska uppdateras, att samordna med andra uppdateringar av systemen och planera för övergångsfasen. Regeringen bedömer därför att finansieringsprincipen inte blir tillämplig när det gäller behov av systemuppdateringar.

Helsingborgs kommun anser att det troligen är en rimlig bedömning att införandet av förslagen långsiktigt inte medför ökade kostnader för huvud- männen. Kommunen anser dock, liksom SKR, att det under en övergångs- period, dvs. under själva implementeringsfasen, uppstår kostnader utöver nämnda systemuppdateringar. Övergångsperioden blir enligt SKR dess- utom både längre och mer komplicerad för kommunal vuxenutbildning (komvux), än för gymnasie- och gymnasiesärskolan, som under ett antal år kommer att arbeta i dubbla system. SKR anser vidare att den fort- bildning som behövs utifrån föreliggande förslag behöver finansieras fullt ut på sedvanligt sätt genom finansieringsprincipen. Regeringen bedömer att det visserligen kan komma att behövas visst förberedande arbete inför att de förändrade bestämmelserna om sammantagen bedömning och ämnesbetyg träder i kraft, men kompetensutveckling, ämnesdidaktiska diskussioner m.m. är inget nytt, utan en naturlig del av lärares arbete, reglerat i skollagen, och ligger således inom ramen för huvudmannens normala ansvar. Regeringen bedömer dock att det, trots detta, under en övergångsperiod kan behövas särskilda riktade stödinsatser med anledning av förslagen som bör genomföras med hjälp av statlig finansiering, vilket överensstämmer med vad Helsingborgs kommun och SKR anför beträffande kostnader under implementeringsfasen. Regeringen bedömer bl.a. att huvudmän under perioden för införandet av ämnesbetyg kan behöva planera för bl.a. kunskapsinhämtning bland rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare så att systemet med ämnesbetyg kan fungera så bra som möjligt när det väl är tid för att sätta betyg. Regeringen instämmer vidare med SKR och Helsingborgs kommun som anför att konsekvenserna för kommunerna när det gäller en ökad planering och samordning i vuxenutbildningen, där elever samtidigt kan komma att läsa i båda systemen under en övergångsperiod, är mer omfattande och tids- krävande i förhållande till vad utredningen bedömer. Regeringen bedömer att Skolverket särskilt kan behöva bidra med stöd för att huvudmännen och deras personal ska kunna förstå hur systemen under en övergångsperiod ska kunna fungera parallellt.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den kommunala finansie- ringsprincipen inte är tillämplig då kommunernas insatser får anses vara en del av sedvanligt arbete med pedagogisk utveckling. Regeringen anser dock att det finns behov av tillfälligt stöd i form av statliga insatser. Regeringen anser att de medel som utredningen har föreslagit för Skol- verkets implementeringsinsatser inte är tillräckliga och bedömer att mer medel behöver tillföras för detta ändamål (se ovan under Statens skolverk). Det behövs vidare riktat nationellt stöd och implementeringsinsatser, dels för att införa ämnesbetyg, dels för att stödja huvudmän under en övergångsperiod med dubbla system. För ett sökbart statsbidrag till skol- huvudmännen beräknas därför totalt 240 miljoner kronor under åren

1202023–2025.

8.4	Konsekvenser för enskilda huvudmän och	Prop. 2021/22:36
	andra enskilda utbildningsanordnare

Läsåret 2019/20 gick 167 372 elever i 823 fristående grundskolor som drevs av 186 enskilda huvudmän och 708 elever i 33 fristående grund- särskolor som drevs av 26 huvudmän. Samma läsår gick 100 954 elever i 438 fristående gymnasieskolor som drevs av 96 enskilda huvudmän och 574 elever i 31 fristående gymnasiesärskolor som drevs av 27 huvudmän. För vuxenutbildningens del finns det inga enskilda huvudmän men externa utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad.

De förslag om ändringar i betygssystemet som rör offentliga huvudmän omfattar också enskilda huvudmän och vissa andra enskilda utbildnings- anordnare. De bedömningar som regeringen gör i fråga om konsekvenser för kommunerna gäller också enskilda huvudmän för fristående skolor. Implementeringsinsatser och stöd föreslås alltså inte bara riktas till kom- munerna, utan även till enskilda huvudmän och vissa andra enskilda ut- bildningsanordnare. Förslagen bedöms inte få några negativa konsekven- ser varken för konkurrensen mellan olika aktörer, eller för små företag.

8.5Konsekvenser för lärare

Samtliga förslag värnar lärares arbetssituation genom att förslagen och be- dömningarna till stor del utgår från det som fungerar i dag och som lärare är väl förtrogna med. Hänsyn har också tagits till lärares autonomi och professionalism. Regeringen bedömer således att förslagen kommer att gynna lärare eftersom förslagen sammantaget kan leda till minskad admi- nistration och samtidigt öka det professionella utrymmet vid bedömning och betygssättning.

Förslaget om att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper (se avsnitt 5.4) innebär att fragmentise- ringen av lärandet och undervisning kan minska. Lärarna kan i stället betygsätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Behovet av olika komp- letteringsuppgifter bör minska vilket i sin tur bör leda till en bättre arbets- situation för lärare. Att stärka lärares professionalism när det gäller be- dömning och betygssättning, som innebär myndighetsutövning, kan även ses som ett sätt att öka yrkets status och attraktivitet.

Förslaget om ämnesbetyg medför att lärare får större möjlighet att mer långsiktigt planera och genomföra sin undervisning utifrån ett helhets- perspektiv på ämnet. Beroende av vad Skolverkets översyn av nuvarande ämnen leder till kan lärare emellertid behöva komplettera sin legitimation. En så enkel process som möjligt bör eftersträvas som inte belastar läraren vare sig arbetsmässigt eller ekonomiskt.

Regeringen bedömer att lärarna kommer att kunna ta till sig föränd- ringarna på ett smidigt sätt både vad gäller sammantagen bedömning och ämnesbetyg. Bland annat Skolverkets stödinsatser kan bidra till fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning och därmed förbättra för- utsättningarna för såväl lärare som elever.

121

Prop. 2021/22:36 Lärarnas Riksförbund anser att det inte är tydligt hur lärares arbets- belastning påverkas av förslagen. Här krävs enligt förbundet ytterligare arbete för att förhindra en ökad arbetsbelastning för den svenska lärar- kåren. Regeringen delar utredningens bild av att förslagen inte kommer att leda till ytterligare dokumentation eller arbete för lärarna. Förslaget om sammantagen bedömning kan bidra till att lärarna kan fokusera mer på undervisning och mindre på att bocka av kunskapskrav (se avsnitt 5.4). Förslaget om ämnesbetyg innebär visserligen att lärare fortsatt sätter betyg i motsvarande utsträckning som i dag men modellens konstruktion med sammanhängande ämnen byggda i progression och betygskriterier för ämnet som helhet (se avsnitt 6.3.2) gör att det snarare kan bli lättare att använda ämnesplanerna och betygskriterierna än dagens ämnesplaner och kunskapskrav.

Sammantaget bedömer regeringen därmed att förslagen har positiva konsekvenser för lärare.

8.6 Konsekvenser för elever

	Förslagen är positiva ur ett barnrätts- och elevperspektiv
	Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har alla
	barn samma rättigheter och lika värde (artikel 2). Konventionen fastslår
	också att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid
	alla åtgärder som rör barn samt att alla barn har rätt att uttrycka sin mening
	(artiklarna 3 och 12). Barn har enligt konventionen också rätt till ut-
	bildning (artikel 28).
	Betyg sätts i såväl barn- och ungdomsskolan som inom vuxenutbild-
	ningen och konsekvenserna av förslagen blir till största delen desamma
	oavsett i vilken skolform eleverna går.
	Med förslaget om sammantagen bedömning (avsnitt 5.4) kommer be-
	tygen att ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper i relation till
	betygskriterierna. Fokus kommer att flyttas från enstaka betygsunderlag
	och prestationer till att bedöma och betygssätta elevernas sammantagna
	kunskaper. Detta kan leda till att elever upplever att betygssättningen är
	mer förlåtande, rättvisande och bättre motsvarar deras kunskaper. Det kan
	i sin tur leda till att elevers upplevda stress minskar eftersom enstaka
	prestationer får mindre betydelse samt öka deras lust att lära sig och där-
	med öka deras möjligheter att utvecklas så långt som möjligt enligt ut-
	bildningens mål (jfr 3 kap. 2 § skollagen).
	Syftet med att införa ämnesbetyg är att ge bättre förutsättningar för för-
	djupat lärande, lärande över tid och motivation att genomföra utbild-
	ningen. Kungliga vetenskapsakademin bedömer att effekten av förslagen
	om ämnesbetyg och sammantagen bedömning i form av minskad fragmen-
	tering särskilt gynnar ämnesförståelse och ger eleverna ro till fördjupning.
	Detta lyfts även fram av andra remissinstanser.
	Sveriges Elevkårer uttrycker i sitt remissvar att de tidigare har varit
	oroliga för att ett införande av ämnesbetyg skulle kunna leda till färre
	tillfällen för återkoppling men anser att utredningens modell är utformad
	så att regelbunden återkoppling i någon mån säkerställs genom modellen
122	för ämnesbetyg. Regeringen anser att indelningen av ämnen i nivåer och
122

bestämmelserna som rör betygssättning ger goda möjligheter till konti- Prop. 2021/22:36 nuerlig återkoppling och gör att modellen kan fungera vid lärar-, program-

och skolbyten. Det blir dessutom en bibehållen tydlighet vid övergång till vuxenutbildningen som innebär att undervisningen kan fortsätta där den slutade och att eleven inte behöver börja om.

Mot bakgrund av ovanstående bedömer regeringen att de förslag som lämnas i denna proposition är positiva utifrån ett barnrättsperspektiv. Även Barnombudsmannen (BO) bedömer att förslagen är i linje med barn- konventionen. BO uttrycker bl.a. att barnets rättighet kan komma att stärkas eftersom elevers betyg inte blir lika knutna till tidiga prestationer.

För elever inom vuxenutbildningen som inte har gått i en ämnesut- formad gymnasieskola eller gymnasiesärskola och ska komplettera sina kursbetyg med ämnesbetyg kan det upplevas som mindre positivt eftersom de behöver byta system. Modellen för ämnesbetyg är dock, vilket redogörs för i avsnitt 6 och 7, utformad så att det ska fungera att fortsätta sina studier i det nya systemet. Det krävs dock vägledning och nationellt stöd för hur kurser i det gamla systemet kan kompletteras med ämnen i det nya sys- temet. För vuxna elever som går en mer sammanhållen utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå bedömer regeringen att de positiva effekter som beskrivs för ungdomsskolan också kan komma dessa elever till del.

Förslagen bedöms vara positiva även för antagning till högre utbildning genom att de bidrar till fokus på lärande och kunskapsutveckling ur ett helhetsperspektiv och att de betyg som sätts därmed bedöms mer rätt- visande spegla elevers kunskaper i ämnet.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen i denna proposition är positiva för barn och elever i samtliga skolformer som berörs.

Förslagen är positiva ur ett funktionshinderperspektiv

Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 24 anges att konventionsstaterna, för att förverkliga rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning utan diskriminering och på lika villkor, ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på bl.a. full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde. För att förverkliga sina konventionsåtaganden, ska konven- tionsstaterna bl.a. säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktions- nedsättning och att personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av god kvalitet. Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 § skollagen).

Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition som helhet

kommer att leda till positiva konsekvenser för alla elever, dvs. även för

123

Prop. 2021/22:36 elever med funktionsnedsättning. Med förslaget om sammantagen bedöm- ning (avsnitt 5.4) kommer fragmentiseringen av undervisningen att minska vilket bör gynna alla elever, men särskilt elever med funktionsnedsättning och elever som har svårigheter att nå betygskriterierna. Som ovan nämnts kan förslaget även leda till att elevers upplevda stress minskar eftersom enstaka prestationer får mindre betydelse. Detta bedöms vidare öka deras lust att lära och förslagen kan därmed öka deras möjligheter att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (jfr 3 kap. 2 § skollagen).

124

Myndigheten för delaktighet bedömer att ämnesbetyg kan bidra till att fler elever kan lämna skolan med godkända betyg och öka deras motiva- tion att fullfölja gymnasieutbildningen. Att tillämpa ämnesbetyg i stället för kursbetyg och ersätta nuvarande kunskapskrav i gymnasie- och gymnasiesärskolan med betygskriterier bedöms gynna många elever – med eller utan funktionsnedsättning enligt myndigheten.

Förslagen bedöms sammantaget som positiva ur ett funktionshinder- perspektiv och bedöms bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

8.7Konsekvenser för jämställdhet och de integrationspolitiska målen

Förslagen och bedömningarna är positiva för jämställdheten

Syftet med jämställdhetspolitiken är att ge lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män respektive flickor och pojkar att forma samhället och sina egna liv. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön. Diskriminering får således inte förekomma i skolan. Regeringen bedömer att förslagen och regeringens bedömningar samman- taget kan bidra till att minska stress kopplad till betygssättning. Jäm- ställdhetsmyndigheten framför, liksom utredningen, att sådan stress och därmed risk för psykisk ohälsa drabbar kvinnor i högre grad än män. Förslaget om ämnesbetyg (avsnitt 6) kan enligt myndigheten leda till minskad stress, framför allt genom att eleverna får mer sammanhållen tid i ämnena innan slutliga betyg sätts, samt att de inte kommer att känna sig ständigt bedömda. Även förslaget som rör att läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper (avsnitt 5) bör leda till minskad upplevd stress då detta innebär att hänsyn kan tas till att enskilda prestationer kan variera och vara ojämna. Den föreslagna förändringen bör alltså gynna flickor och kvinnor i detta avseende så att deras situation blir mer jämlik med pojkars och mäns. Vidare kan förslaget om ämnesbetyg enligt Jämställdhetsmyndigheten gynna pojkar och män som enligt myndigheten i större utsträckning än flickor och kvinnor drabbats negativt av det kursutformade systemet med en fragmentiserad utbildning och tidiga slutliga betyg. Inget av förslagen bedöms påverka könsfördelningen bland eleverna.

Förslagen har positiv påverkan på de integrationspolitiska målen

Hur utbildning och undervisning är utformad påverkar hur nyanlända elever har möjlighet att integreras under sin skolgång. Elever som är ny-

anlända eller som inte har bott länge i Sverige kan ha svårigheter i många Prop. 2021/22:36 skolämnen på grund av brister i svenska språket. Ett införande av ämnes-

betyg i gymnasie- och gymnasiesärskolan, men även i viss utsträckning i komvux, medför att dessa elever får mer tid på sig att utveckla språket innan slutliga betyg sätts i flera ämnen. Det kan också medföra att elever på t.ex. introduktionsprogram med förkunskaper i något ämne kan gå in på en högre ämnesnivå, utan att först behöva genomföra prövning i underliggande kurser. Nätverket Include är positiv till förslaget om ämnes- betyg och anser att utredningen på ett föredömligt sätt beaktar de integra- tionspolitiska målen.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen och bedömningarna på sikt kan bidra till att främja integration genom att ge bättre förutsättningar för barn och unga som har bott kort tid i Sverige att lyckas med sina studier.

8.8Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Förslaget berör inte frågor som regleras i EU-rätten.

9Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ändring i skollagen

(2010:800)

3 kap.

2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konse- kvenser.

Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Paragrafen innehåller en generell beskrivning av de övergripande mål- sättningar som ska utmärka utbildning i skolformer och i fritidshemmet.

I paragrafen görs redaktionella ändringar som innebär att paragrafen delas upp i tre stycken.

I de nya andra och tredje styckena som motsvarar nuvarande andra och tredje meningarna görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” och ”kravnivåer” ersätts med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att

beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg.

125

Prop. 2021/22:36 Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som inte används för betygssättning utan för att bedöma elevers kunskapsutveckling i års- kurser där man inte sätter betyg och i ämnesområden i grundsärskolan, och gymnasiesärskolan där betyg inte heller sätts (se 11 kap. 5, 6 och 19 §§, 18 kap. 26 a § och 19 kap. 14 §). Termen kunskapskrav används i dag såväl i årskurser där betyg sätts som i årskurser där betyg inte sätts. Termen kravnivåer används i gymnasiesärskolan i fråga om ämnesområden.

Ändringarna har samband med den nya princip för betygssättning som införs i alla skolformer, nämligen att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, se t.ex. kommentaren till 10 kap. 19 §. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§, 13 kap. 20 och 21 §§, 15 kap. 24 §, 18 kap. 23 § och 20 kap. 37 §. Att godkända betyg betecknas med A, B, C, D eller E, varav E är lägst betyg, samt att betyg för icke godkänt resultat betecknas med F, framgår av bl.a. 10 kap. 17 §.

I det nya andra stycket görs en språklig ändring som innebär att ordet ”finns” byts mot ”gäller”.

Det görs även en språklig ändring i det nya tredje stycket på så vis att ordet ”uppnås” byts mot ”uppfyllas”. Vidare ändras tredje stycket så att det framgår att även kriterier för bedömning av kunskaper kan finnas på olika nivåer.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

4 § Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1.förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggnings- material finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andra- språk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och

3.lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedöm- ningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller mate- matik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller

7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges

i5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

	Paragrafen beskriver en del i garantin för tidiga stödinsatser i förskole-
	klassen samt lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan.
	I första och andra styckena görs ändringar som innebär att ”kunskaps-
	krav” ersätts med ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Med kriterier
	för bedömning av kunskaper avses kriterier som inte används för betygs-
126	sättning utan för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där

man inte sätter betyg. Det görs även språkliga ändringar i styckena bl.a. på Prop. 2021/22:36 så vis att ordet ”uppnås” byts mot ”uppfylla”. Ändringarna motsvarar de

ändringar som görs i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den paragrafen. Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.

5 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett natio- nellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vård- nadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper” samt att ”kravnivåer” ersätts med ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”uppnås” byts mot ”uppfyllas”. Ändringarna motsvarar de ändringar som görs i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den paragrafen. I stycket görs också en språklig justering som innebär att en dubblering av en del av en mening tas bort.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett natio- nellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vård- nadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

Paragrafen reglerar i vilka situationer som behovet av särskilt stöd ska utredas.

I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper” samt att ”kravnivåer” ersätts av ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”uppnås” byts mot

127

Prop. 2021/22:36 ”uppfyllas”. Ändringarna motsvarar de ändringar som görs i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Paragrafen reglerar skolans ansvar för särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna.

I paragrafen görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Det görs även en språklig ändring i paragrafen på så vis att ordet ”uppnås” byts mot ”uppfyllas”. Ändringarna motsvarar i huvudsak de ändringar som görs i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

12 i § En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om studiehandledning på moders- målet för vissa nyanlända elever i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”uppnås” byts mot ”uppfyllas”. Ändringarna motsvarar i huvudsak de ändringar som görs i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

7 kap.

5 § Barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i grundsärskolan.

Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnads- havares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

128	I paragrafen finns bestämmelser om mottagande i grundsärskolan.

I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts	Prop. 2021/22:36
med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Det
görs även en språklig ändring i stycket på så vis att uttrycket ”nå upp till”
byts mot ”uppfylla” Dessutom görs språkliga ändringar som tydliggör att
bedömningen av om ett barn ska tas emot i grundsärskolan ska göras i
förhållande till sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av
kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Ändringarna motsvarar i huvudsak de ändringar som görs i 3 kap. 2 §,
se kommentaren till den paragrafen.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.
14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller de
betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin
skolplikt, upphör skolplikten.
Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkom-
munen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
I paragrafen anges i vilka fall skolplikten kan upphöra tidigare än normalt.
I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts
med ”betygskriterier”. Det görs även en språklig ändring i stycket på så
vis att ordet ”uppnås” byts mot ”uppfyllas”. Ändringarna motsvarar i hu-
vudsak de ändringar som görs i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den
paragrafen, med den skillnaden att ”kunskapskrav” här enbart byts ut mot
”betygskriterier” och inte också mot ”kriterier för bedömning av kun-
skaper”.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.
15 § En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slut-
föra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter
skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven
inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som
minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under
denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första
stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt
betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som
på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden
i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört
och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vår-
terminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att
fullfölja utbildningen enligt andra stycket.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att slutföra skolgången i
grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan även om skolplikten har
upphört.
I andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts
med ”betygskriterier” och ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Det
görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”uppnås” byts
mot ”uppfyllas”. Ändringarna motsvarar i huvudsak de ändringar som görs
i 3 kap. 2 §, se kommentaren till den paragrafen, med den skillnaden att	129

Prop. 2021/22:36 formuleringen ”kriterier för bedömning av kunskaper” här i praktiken endast omfattar ämnesområden, eftersom förevarande paragraf reglerar en rätt att slutföra skolgången.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

10 kap.

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveck- ling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i för- hållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i grund- skolan.

I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskraven” ersätts med ”betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som används för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där man inte sätter betyg. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

13 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överens- kommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklings- samtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

130

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- Prop. 2021/22:36 lingsplaner i grundskolan.

I första stycket första punkten görs ändringar som innebär att ”kunskaps- kraven” ersätts med ”kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygs- kriterierna”. Dessutom tydliggörs att det är fråga om betygskriterierna för årskurs 6. I årskurs 1–3 sätts inte betyg och i årskurs 4 och 5 ska betyg endast sättas i ämnen om rektorn med stöd av 3 kap. 14 a § beslutar om det, (se 10 kap. 15 och 16 §§). Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som används för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där man inte sätter betyg. Även i de fall då betyg inte sätts i de aktuella årskurserna kan läraren i vissa ämnen behöva ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna för årskurs

6.Detta blir aktuellt i de ämnen där det endast finns betygskriterier och inte några kriterier för bedömning av kunskaper. Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 19 och 20 §§.

Även i första stycket andra punkten och i fjärde stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ” kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6”. När det gäller betygs- kriterierna ska bedömningen avse om eleven kommer att uppfylla dessa i årskurs 6. Dessutom görs språkliga ändringar på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 6

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygs- tillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

3.efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be-
dömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i grundskolan. Att
betyg ska ha någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F föreskrivs i
17 §. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E, varav
E är lägsta betyg. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
I första stycket görs ändringar som innebär att det införs en ny princip
för betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D. Principen innebär
att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i
förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg
som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga betygskriterier för
betyget E måste dock vara uppfyllda. En sammantagen bedömning kan
innehålla kompensatoriska inslag, dvs. om en elevs kunskaper inte i alla	131
	131

Prop. 2021/22:36	delar stämmer med betygskriterierna för ett visst betygssteg kan en lägre
	kunskapsnivå i någon eller några delar vägas mot en högre kunskapsnivå
	i en eller några andra delar. En sammantagen bedömning behöver dock
	inte innehålla sådana inslag. En sammantagen bedömning medger att lära-
	ren kan göra en sammanvägning av elevens kunskaper och sätta det betyg
	som totalt sett bäst motsvarar elevens kunskaper.
	Vid den sammantagna bedömningen ska läraren använda den kännedom
	som hon eller han har om elevens kunskaper och ställa denna i relation till
	de typiska kunskaper som beskrivs i betygskriterierna för betygsstegen A,
	C och E. Betygen A och C sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper
	sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för respektive betyg.
	Betygen B och D sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper samman-
	taget är mellan betygskriterierna för betygen A och C respektive C och E.
	För att en elev ska få något av betygen A–E behöver samtliga betygs-
	kriterier för betyget E vara uppfyllda. Detta innebär att om elevens kun-
	skaper i något avseende inte når upp till betygskriterierna för betyget E
	kan eleven inte få ett godkänt betyg.
	I andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts
	med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådana kriterier som an-
	vänds för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett
	visst betyg. Som framgår av första stycket måste dock alla betygskriterier
	för betyget E vara uppfyllda för att en elev ska få ett godkänt betyg.
	Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.
	20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en
	sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier
	som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska få ett
	godkänt betyg.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
	8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be-
	dömas när betyg sätts i grundskolan efter det att ett ämne har avslutats.
	Ändringarna i första stycket innebär att det införs en ny princip för
	betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D och att ”kun-
	skapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Ändringarna motsvarar de änd-
	ringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.
	Även i andra stycket ersätts ”kunskapskrav” med ”betygskriterier”. I
	andra stycket görs också språkliga ändringar som innebär att upplys-
	ningsbestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt
	utformas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.
	Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.
	21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§
	bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda
	skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som
	inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna
	uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygssätt-
132	ningen göra undantag från kunskapskrav.

Ändringarna i paragrafen innebär att ”kunskapskrav” ersätts med Prop. 2021/22:36 ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används

för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 19 och 20 §§. Det görs även språkliga ändringar i paragrafen bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

23 a § En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

Paragrafen reglerar huvudmäns skyldighet att i vissa situationer erbjuda elever lovskola.

I första stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 19 och 20 §§. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.

11 kap.

15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala ut- veckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i grundsär- skolan.

Ändringarna i första stycket innebär att ”kunskapskraven” ersätts med ”betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygs- kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges

framgår av 22 och 23 §§. Med kriterier för bedömning av kunskaper avses

133

Prop. 2021/22:36 kriterier som inte används för betygssättning utan för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där man inte sätter betyg och i ämnes- områden där betyg inte heller sätts. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

16 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a)kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6

ide ämnen som eleven får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck-
	lingsplaner i grundsärskolan.
	I första stycket första punkten görs ändringar som innebär att punkten
	delas in i två underpunkter och att ”kunskapskraven” ersätts med
	” kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna”. Dess-
	utom tydliggörs att det är fråga om betygskriterierna för årskurs 6. I
	årskurs 1–3 sätts inte betyg och i årskurs 4 och 5 ska betyg endast sättas i
	ämnen om rektorn med stöd av 3 kap. 14 a § beslutar om det, och eleven
	eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas, (se 11 kap. 19 och
	21 §§). Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som
	används för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där man
	inte sätter betyg och i ämnesområden där betyg inte heller sätts. Även i de
	fall då betyg inte sätts i de aktuella årskurserna kan läraren i vissa ämnen
	behöva ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till
	betygskriterierna för årskurs 6. Detta blir aktuellt i de ämnen där det endast
	finns betygskriterier och inte några kriterier för bedömning av kunskaper.
	Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva
	vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla
	betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg
	ska ges framgår av 22 och 23 §§.
	Även i första stycket andra punkten och i fjärde stycket görs ändringar
	som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”kriterierna för bedömning av
134	kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6”. När det gäller betygs-
134

kriterierna ska bedömningen avse om eleven kommer att uppfylla dessa i Prop. 2021/22:36 årskurs 6. Dessutom görs språkliga ändringar på så vis att ordet ”nå” byts

mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

16 a § I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i ämnet, eller

b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs 6–9 i grundsärskolan.

I första stycket första punkten görs ändringar som innebär att punkten delas in i två underpunkter och att ”kunskapskraven” ersätts med ”betygs- kriterierna” respektive ”kriterierna för bedömning av kunskaper”. Med be- tygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 22 och 23 §§. Med kriterier för bedömning av kun- skaper avses kriterier som inte används för betygssättning utan som används för att bedöma elevers kunskapsutveckling i ämnesområden.

I första stycket andra punkten och i fjärde stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskraven” ersätts med ”kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna”. Det görs även en språklig ändring på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet.

I paragrafen anges vilka betygsbeteckningar som ska användas i grundsär- skolan.

I andra stycket görs en ändring som innebär att ”krav” ersätts med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett

135

Prop. 2021/22:36 godkänt betyg ska ges framgår av 22 och 23 §§. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”uppnår” byts mot ”uppfyller”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.

22 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

3.efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be- dömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i grundsärskolan. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 20 §. Där framgår att för godkända betyg används någon av beteckningarna A, B, C, D eller E, varav lägsta betyg är E. För den elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet.

Ändringarna i första stycket innebär att det införs en ny princip för betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D. Ändringarna mot- svarar de ändringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

	8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be-
	dömas när betyg sätts i grundsärskolan efter det att ett ämne har avslutats.
	Hur de olika betygsstegen benämns anges i 20 §. Där framgår att för
	godkända betyg används någon av beteckningarna A, B, C, D eller E,
	varav lägsta betyg är E. För den elev som inte uppfyller betygskriterierna
	för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet.
	Ändringarna i första stycket innebär att det införs en ny princip för
	betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D och att ”kun-
	skapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Ändringarna motsvarar de änd-
	ringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.
	Även i andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav”
136	ersätts med betygskriterier. I andra stycket görs också språkliga ändringar

som innebär att upplysningsbestämmelsen anpassas till hur denna typ av Prop. 2021/22:36 bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring

i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

23 a § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygssätt- ningen göra undantag från kunskapskrav.

I paragrafen görs språkliga och redaktionella ändringar som bl.a. innebär att paragrafen delas upp i två stycken.

I första stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 22 och 23 §§. Det görs även språkliga ändringar i stycket bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”upp- fylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

12 kap.

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveck- ling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utveck- lingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som

avses i 3 kap. 9 §.
I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i special-
skolan.
I första stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskraven” ersätts
med ”betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”.
Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva
vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla
betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg
ska ges framgår av 19 och 20 §§. Med kriterier för bedömning av kun-
skaper avses kriterier som används för att bedöma elevers kunskaps-
utveckling i årskurser där man inte sätter betygs och i ämnesområden där
betyg inte heller sätts. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis
att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.	137

Prop. 2021/22:36

13 § I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a)kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7

ide ämnen som eleven får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella ut- vecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck-
	lingsplaner i specialskolan.
	I första stycket första punkten görs ändringar som innebär att punkten
	delas in i två underpunkter och att ”kunskapskraven” ersätts med
	”kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna”. Dess-
	utom tydliggörs att det är fråga om betygskriterierna för årskurs 7. I
	årskurs 1–4 sätts inte betyg och i årskurs 5 och 6 ska betyg endast sättas i
	ämnen om rektorn med stöd av 3 kap. 14 a § beslutar om det och, om
	eleven läser grundsärskolans ämnen, eleven eller elevens vårdnadshavare
	begär att betyg ska sättas (se 11 kap. 19 och 21 §§ och 12 kap. 15 och
	16 §§). Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som
	används för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där man
	inte sätter betyg och i ämnesområden där betyg inte heller sätts. Även i de
	fall då betyg inte sätts i de aktuella årskurserna kan läraren i vissa ämnen
	behöva ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till
	betygskriterierna för årskurs 7. Detta blir aktuellt i de ämnen där det endast
	finns betygskriterier och inte några kriterier för bedömning av kunskaper.
	Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva
	vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla
	betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg
	ska ges framgår av 19 och 20 §§.
	Även i första stycket andra punkten och i fjärde stycket görs ändringar
	som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ” kriterierna för bedömning
	av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7”. När det gäller
	betygskriterierna ska bedömningen avse om eleven kommer att uppfylla
	dessa i årskurs 7. Dessutom görs språkliga ändringar på så vis att ordet
	”nå” byts mot ”uppfylla”.
138	Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.
138

Prop. 2021/22:36

13 a § I årskurs 7–10 ska läraren, om grundsärskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller

b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får

undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygs- kriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs 7–10 i specialskolan.

I första stycket första punkten görs ändringar som innebär att punkten delas in i två underpunkter och att ”kunskapskraven” ersätts med ”betygskriterierna” respektive ”kriterierna för bedömning av kunskaper”. Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 19 och 20 §§. Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som inte används för betygssättning utan som används för att bedöma elevers kunskapsutveckling i ämnesområden.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 7,

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 10.

139

Prop. 2021/22:36	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be-
	dömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i specialskolan.
	Att betyg ska ha någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F föreskrivs
	i 17 §. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E, varav
	E är lägsta betyg. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
	Ändringarna i första stycket innebär att det införs en ny princip för
	betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D. Ändringarna mot-
	svarar de ändringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den
	paragrafen.
	I andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts
	med ”betygskriterier”.
	Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.
	20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en
	sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier
	som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
	Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna
	få ett godkänt betyg.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
	8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be-
	dömas när betyg sätts i specialskolan efter det att ett ämne har avslutats.
	Att betyg ska ha någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F föreskrivs
	i 17 §. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E, varav
	E är lägsta betyg. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
	Ändringarna i första stycket innebär att det införs en ny princip för
	betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D och att
	”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Ändringarna motsvarar de
	ändringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.
	Även i andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav”
	ersätts med ”betygskriterier”. I andra stycket görs också språkliga änd-
	ringar som innebär att upplysningsbestämmelsen anpassas till hur denna
	typ av bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon för-
	ändring i sak.
	Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.
	21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§
	bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda
	skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra lik-
	nande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett
	direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygs-
	sättningen göra undantag från kunskapskrav.
	Ändringarna i paragrafen innebär att ”kunskapskrav” ersätts med
	”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används
	för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst
	betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett
	godkänt betyg ska ges framgår av 19 och 20 §§. Det görs även språkliga
	ändringar i paragrafen bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.
140	Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

13 kap.

Prop. 2021/22:36

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveck- ling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utveck- las så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklings- samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i same- skolan.

I första stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskraven” ersätts med ”betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 20 och 21 §§. Med kriterier för bedömning av kun- skaper avses kriterier som inte används för betygssättning utan för att bedöma elevers kunskapsutveckling i årskurser där man inte sätter betyg. Det görs även en språklig ändring i stycket på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

13 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i sameskolan.

I första stycket första punkten görs ändringar som innebär att ”kunskaps- kraven” ersätts med ”kriterierna för bedömning av kunskaper eller

betygskriterierna”. Dessutom tydliggörs att det är fråga om betygskri-

141

Prop. 2021/22:36 terierna för årskurs 6. I årskurs 1–3 sätts inte betyg och i årskurs 4 och 5 ska betyg endast sättas i ämnen om rektorn med stöd av 3 kap. 14 a § beslutar om det, (se 13 kap. 16–17 a §§). Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som används för att bedöma elevers kunskaps- utveckling i årskurser där man inte sätter betyg. Även i de fall då betyg inte sätts i de aktuella årskurserna kan läraren i vissa ämnen behöva ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 6. Detta blir aktuellt i de ämnen där det endast finns betygskriterier och inte några kriterier för bedömning av kunskaper. Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 20 och 21 §§.

142

Även i första stycket andra punkten och i fjärde stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6”. När det gäller betygs- kriterierna ska bedömningen avse om eleven kommer att uppfylla dessa i årskurs 6. Dessutom görs språkliga ändringar på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.5.

20 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 6, och

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be- dömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i sameskolan. Att betyg ska ha någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F föreskrivs i 18 §. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E, varav E är lägsta betyg. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

I andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

21 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av Prop. 2021/22:36

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska be- dömas när betyg sätts i sameskolan efter det att ett ämne har avslutats. Att betyg ska ha någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F föreskrivs i 18 §. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E, varav E är lägsta betyg. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Ändringarna i första stycket innebär att det införs en ny princip för betygssättning som ska gälla för betygsstegen A–D och att ”kun- skapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Ändringarna motsvarar de ändringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.

Även i andra stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. I andra stycket görs också språkliga änd- ringar som innebär att upplysningsbestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

21 b § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygs- sättningen göra undantag från kunskapskrav.

Ändringarna i paragrafen innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 20 och 21 §§. Det görs även språkliga ändringar i paragrafen bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

15 kap.

24 § Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det
betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska
dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning på kurser i gym-
nasieskolan.
I första stycket har det nuvarande första styckets första mening slagits
ihop med bestämmelserna i 23 § om betygsskalans utformning, som har
flyttats hit.	143

Prop. 2021/22:36 Andra stycket, som är nytt, ersätter det nuvarande första styckets andra mening. Genom bestämmelserna i stycket införs en ny princip för betygs- sättning som gäller för betygsstegen A–D. Ändringarna motsvarar de änd- ringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.

Det nuvarande andra stycket blir tredje stycket och där görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. I tredje stycket görs också språkliga ändringar som innebär att upplysnings- bestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

26 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

Trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygssätt- ningen göra undantag från kunskapskrav.

I paragrafen görs språkliga och redaktionella ändringar som bl.a. innebär att paragrafen delas upp i två stycken. I första stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskraven” ersätts med ”betygskriterierna”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 24 §. Det görs även språkliga ändringar i stycket bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

I det nya andra stycket görs en ändring som innebär att nu gällande krav på att de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheternas föreskrifter alltid ska uppfyllas ersätts med ett krav på att det bara är sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som innehåller hänvisningar av nämnt slag som alltid ska uppfyllas. Om betygskriterierna består av flera delar, varav det enbart är vissa som t.ex. rör säkerhet, ska det alltså vara möjligt att bortse från enstaka delar av betygskriterierna så länge som de delar som rör säkerhet är uppfyllda.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

18 kap.

4 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skol- plikt har upphört och som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gym- nasieskolan och som minst ska uppfyllas.

144	I paragrafen finns bestämmelser om gymnasiesärskolans målgrupp.

I första stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts	Prop. 2021/22:36
med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som
används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för
ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för
att ett godkänt betyg ska ges framgår av 23 §. Det görs även språkliga
ändringar som tydliggör att bedömningen av om en ungdom vars skolplikt
har upphört ska tas emot i gymnasiesärskolan ska göras i förhållande till
sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska
uppfyllas. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.
23 § Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna
A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med
E.
Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det
betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska
dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte
sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning på kurser.
Ändringen i första stycket innebär att den tredje meningen tas bort.
Andra stycket, som är nytt, ersätter det nuvarande första styckets tredje
mening. Genom bestämmelserna i stycket införs en ny princip för betygs-
sättning som ska gälla för betygsstegen A–D. Ändringarna motsvarar de
ändringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.
De nuvarande andra och tredje styckena, blir tredje och fjärde styckena,
och där görs ändringar som innebär att ”krav” och ”kunskapskrav” ersätts
med ”betygskriterier”. I fjärde stycket görs också språkliga ändringar som
innebär att upplysningsbestämmelsen anpassas till hur denna typ av
bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring
i sak.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.
25 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka
delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör
ett direkt hinder för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
En utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns
synnerliga skäl.
Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygs-
kriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myn-
digheters föreskrifter alltid uppfyllas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygssätt-
ningen göra undantag från kunskapskrav.
I paragrafen görs språkliga och redaktionella ändringar som bl.a. innebär
att paragrafen delas upp i tre stycken.
Ändringarna i första stycket innebär att ”kunskapskrav” ersätts med
”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådan kriterier som används	145

Prop. 2021/22:36 för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att alla betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att ett godkänt betyg ska ges framgår av 23 §. Det görs även språkliga ändringar i stycket bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

De nya andra stycket motsvarar nuvarande första stycket tredje meningen.

I det nya tredje stycket, som motsvarar nuvarande första stycket fjärde meningen, görs en ändring som innebär att nu gällande krav på att de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheternas föreskrifter alltid ska uppfyllas ersätts med ett krav på att det bara är sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som innehåller hänvisningar av nämnt slag som alltid ska uppfyllas. Om betygskriterierna består av flera delar, varav det enbart är vissa som t.ex. rör säkerhet, ska det alltså vara möjligt att bortse från enstaka delar av betygskriterierna så länge som de delar som rör säkerhet är uppfyllda.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

26 a § Betyg ska inte sättas på ämnesområden. För ämnesområdena ska det finnas kriterier för bedömning av kunskaper.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av kunskaper.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller i fråga om betygs- sättning på ämnesområden.

I första och andra styckena görs ändringar som innebär att ”kravnivåer” ersätts med ”kriterier för bedömning av kunskaper”. Med kriterier för bedömning av kunskaper avses kriterier som inte används för betygs- sättning utan för att bedöma elevers kunskapsutveckling i ämnesområden.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.

20 kap.

37 § Vid betygssättning på en kurs inom utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygs- kriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda.

Vid betygssättning på en kurs inom utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

	8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning inom kommunal
	vuxenutbildning (komvux). Hur betyg ska betecknas inom komvux anges
	i 36 §. Fr.o.m. den 1 januari 2022 innebär den regleringen att det används
	olika betygsskalor inom olika delar av komvux. Som betyg på utbildning
146	på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av
146

beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas. Som betyg på Prop. 2021/22:36 särskild utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt

användas för godkända resultat och för en elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas. Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas, varav E är lägsta godkända betyg. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Som betyg på särskild utbildning på gymnasial nivå ska samma beteckningar användas för godkända resultat och för en elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

I första stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses i skollagen sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. I stycket förtydligas dock att en elev inom utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare kan få betyget Godkänt på en kurs enbart om samtliga betygskriterier för detta betyg är uppfyllda. Ändringarna innebär också att bestämmelserna som rör betygssättning inom utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå flyttas till ett nytt andra stycke.

Det nya andra stycket innehåller bestämmelser om betygssättning inom utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå. Genom bestämmelserna i andra stycket införs en ny princip för betygs- sättning som ska gälla för betygsstegen A–D. Ändringarna motsvarar de ändringar som görs i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.

De nuvarande andra och tredje styckena blir nya tredje och fjärde stycken. I dessa stycken görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

38 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

Vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en utvecklingsstörning beaktas bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygs- sättningen göra undantag från kunskapskrav.

Iförsta stycket görs ändringar som innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Med betygskriterier avses sådana kriterier som används för att beskriva vilka kunskaper som typiskt sett ska uppnås för ett visst betyg. Att en elev för att få ett godkänt betyg måste uppfylla samtliga kriterier för betyget Godkänt eller för betyget E framgår av 37 §. Det görs även språkliga ändringar i stycket bl.a. på så vis att ordet ”nå” byts mot ”uppfylla”.

I första stycket tydliggörs också att det vid betygssättningen endast kan

bortses från enstaka delar av betygskriterier. Sistnämnda ändring innebär

147

Prop. 2021/22:36 att bestämmelsen anpassas till motsvarande bestämmelser i 10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21 b §, 15 kap. 26 § och 18 kap. 25 §.

I andra stycket görs en språklig ändring.

Ändringarna i tredje stycket innebär att nu gällande krav på att de kun- skapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheternas föreskrifter alltid ska uppfyllas ersätts med ett krav på att det bara är sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som innehåller hänvisningar av nämnt slag som alltid ska uppfyllas. Om betygskriterierna består av flera delar, varav det enbart är vissa som t.ex. rör säkerhet, ska det alltså vara möjligt att bortse från enstaka delar av betygskriterierna så länge som de delar som rör säkerhet är uppfyllda.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 5.4.

40 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs om eleven tidigare har fått minst betyget E på kursen. Eleven får inte heller genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37, och 38 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövning.

I första stycket görs ändringar som innebär att den befintliga tredje meningen delas upp i två meningar. I den föreslagna nya tredje meningen anges i vilka fall elever i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning (komvux) inte ska få genomgå prövning i kurser. Det görs också en språklig ändring i meningen som innebär att orden ”fortfarande” och ”tidigare” läggs till. I en ny fjärde mening tydliggörs att den som fort- farande är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan inte får genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.

I tredje stycket tydliggörs att prövning är en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg och att den bedömningen ska göras enligt samma bestämmelser som när det är fråga om betygssättning efter genomgången utbildning.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3 och 6.4.2.

148

9.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen	Prop. 2021/22:36
	(2010:800)
15 kap.

22 § Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gym- nasieskolan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning i gymnasieskolan. I första stycket första meningen, som motsvarar nuvarande första stycket första strecksatsen, görs en ändring som innebär att betyg ska sättas i ämnen i stället för på kurser. I första styckets andra och tredje meningar, som är nya, beskrivs tidpunkten för betygssättningen, dvs. betyg ska sättas när ett ämne är avslutat och om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. Att ämnen består av en eller flera

nivåer föreskrivs i 16 kap. 23 §, se kommentaren till den paragrafen. Andra stycket är nytt. Av andra styckets första mening framgår att ett

godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska anses omfatta lägre nivåer och dessutom ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det innebär motsatsvis att ett icke godkänt betyg inte kommer att ersätta godkända betyg som har satts på lägre nivåer. Bestämmelsen innebär att en elev som har fått ett eller flera godkända betyg bara kommer att ha ett godkänt betyg i ämnet oavsett hur många nivåer hon eller han har läst och oavsett om eleven på de lägre nivåerna har fått godkända eller icke godkända betyg. Om en elev exempelvis har läst två nivåer i ett ämne och har fått betyget C på den lägre nivån och sedan får betyget D på den högre nivån, kommer betyget D på den högre nivån att ersätta betyget på den lägre nivån och omfatta båda nivåerna i ämnet. På motsvarande sätt kommer, för en elev som har läst två nivåer i ett ämne och som har fått betyget B på den lägre nivån och sedan betyget A på den högre nivån, betyget A på den högre nivån att ersätta betyget B på den lägre nivån och omfatta båda nivåerna i ämnet. En elev som exempelvis har läst tre nivåer i ett ämne och fått godkända betyg på de två lägre nivåerna och ett icke godkänt betyg på den tredje nivån, kommer dock att ha två betyg, ett godkänt betyg på nivå 2 och ett icke godkänt betyg på nivå 3. I de fall en elev som har fått ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne inte har läst ämnet på de lägre nivåerna, kommer det godkända betyget att anses omfatta även de lägre nivåerna.

Första styckets nuvarande andra och tredje strecksats, som innebär att betyg ska sättas efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gym- nasieskolan, blir ett nytt tredje stycke.

Det nuvarande andra stycket flyttas till en ny paragraf som benämns 22 a §.

149

Prop. 2021/22:36	Ändringen är en följd av att ämnen inom gymnasieskolan inte längre ska
	bestå av kurser utan av nivåer, se 16 kap. 23 §.
	Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.
	22 a § Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till.
	Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som
	beslutar om betyg.
	Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att
	meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Bemyndigandet
	motsvarar det nuvarande bemyndigandet i 22 § andra stycket.
	24 § Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A,
	B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.
	Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
	Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens
	kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som
	gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kun-
	skaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska
	kunna få ett godkänt betyg.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
	8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur betyg ska sättas.
	Ändringen i första stycket, innebär att betyg ska sätta i ett ämne i stället
	för på en kurs.
	Ändringen i andra stycket innebär att betygssättningen ska ske på den
	aktuella nivån av ämnet. Att ämnen består av en eller flera nivåer före-
	skrivs i 16 kap. 23 §, se kommentaren till den paragrafen. Att betyg ska
	sättas när ett ämne är avslutat samt att, om ett ämne består av flera nivåer,
	betyg ska sättas efter varje avslutad nivå i ämnet anges i 15 kap. 22 §. Att
	ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer omfattar
	lägre nivåer i ämnet och ersätter betyg som satts på sådana nivåer framgår
	av samma paragraf. Av den paragrafen följer också att ett icke godkänt
	betyg inte ersätter godkända betyg som satts på lägre nivåer i ämnet.
	Att betyg ska sättas efter en bedömning av elevens kunskaper på den
	aktuella nivån innebär att läraren ska göra sin bedömning av elevens
	kunskaper utifrån det undervisningsinnehåll som behandlats på den nivå
	som läraren sätter betyg på. Läraren ska alltså inte ta hänsyn till under-
	visningens innehåll på tidigare nivåer eller vilka kunskaper eleven har
	uppvisat på dessa nivåer. En bärande princip för den ämnesutformade
	gymnasieskolan är att ett ämne ska ha betygskriterier som avser ämnet som
	helhet och att ämnena ska vara uppbyggda i progression. Detta innebär att
	de olika nivåerna som ingår i ett ämne ska bygga på varandra så att de
	kunskaper i ämnet som ska utvecklas genom undervisningen byggs på och
	fördjupas med varje nivå. Progressionen mellan nivåerna synliggörs i det
	innehåll som ska behandlas i undervisningen på respektive nivå. Det betyg
	som sätts efter en nivå kan därför återspegla elevens kunskaper i ämnet
	upp till den aktuella nivån även om läraren endast har bedömt elevens kun-
	skaper utifrån undervisningens innehåll på den aktuella nivån.
	Vid betygssättningen ska lärare göra en bedömning av elevens kun-
150	skaper på den aktuella nivån i förhållande till de betygskriterier som gäller
150

för ämnet som helhet. Detta innebär att elevens kunskaper ska ställas i Prop. 2021/22:36 relation till samma betygskriterier oavsett vilken nivå eleven läser. Efter-

som bedömningen också ska göras med utgångspunkt i det innehåll som är föreskrivet för aktuell nivå kommer dock elever som läser ett ämne på olika nivåer att bedömas från olika utgångspunkter.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

25 a § Vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

I paragrafen regleras ett nationellt provs betydelse vid betygssättningen i en kurs i gymnasieskolan.

Ändringen innebär att bestämmelsen ska tillämpas vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i. Ändringen är en följd av att ämnesbetyg införs i gymnasieskolan och att betyg i ämnen som består av flera nivåer kommer att sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

16 kap.

21 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner.

I paragrafen finns bestämmelser om ämnesplaner.

Ändringen i första stycket innebär att det införs en möjlighet till undan- tag från bestämmelsen i första meningen om att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. Genom undantaget blir det möjligt att i vissa fall göra en ämnesplan för flera ämnen. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för en gemensam ämnesplan för flera ämnen bör hänsyn tas till om det rör sig om ämnen som har en gemensam struktur och progression och där det fungerar med likalydande betygskriterier. Om ämnena till sin karaktär är så lika att det inte är befogat att ha olika innehåll i ämnes- planerna talar detta för att det finns särskilda skäl för att ämnena ska ha en gemensam ämnesplan. Särskilda skäl för en gemensam ämnesplan kan också föreligga i de fall då en befintlig ämnesplan behöver användas som en preliminär lösning för ett ämne tills en ny ämnesplan tagits fram t.ex. om det visar sig att det saknas en ämnesplan för ett språk som en elev har rätt att läsa som modersmål.

I andra stycket görs språkliga ändringar som innebär att upplysnings- bestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt ut- formas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.5.

23 § Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.

I paragrafen finns bestämmelser om hur utbildningen i ämnen struktureras

i gymnasieskolan.

151

Prop. 2021/22:36 Ändringen i första stycket innebär att varje ämne ska bestå av en eller flera nivåer i stället för att ges i form av kurser.

Ändringen i andra stycket innebär att det ska anges hur många gymna- siepoäng som varje nivå i de olika ämnena omfattar i stället för hur många gymnasiepoäng en kurs omfattar.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

24 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasie- arbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en huvudman inte är skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag som en elev redan genom- gått.

I första stycket finns en bestämmelse om i vilka fall huvudmannen inte behöver erbjuda utbildning av samma slag. Ändringen innebär att bestäm- melsen ska gälla när en elev har avslutat utbildning i ett ämne på en viss nivå och inte när eleven har avslutat utbildning i form av en kurs. Dess- utom görs språkliga ändringar av bestämmelsen.

Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om en möjlighet för en elev att i vissa situationer få genomgå samma utbildning igen, trots att eleven redan fått ett godkänt betyg på den. Ändringen innebär att bestäm- melsen ska gälla föreskrifter om i vilka fall en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt i stället för i vilka fall en elev ska få gå om en kurs. I andra stycket finns också ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få påbörja en kurs. Genom ändringen kommer bestämmelsen inte längre att gälla kurser utan ämnen och nivåer i dessa ämnen. Dessutom görs redaktionella och språkliga ändringar som innebär att andra stycket ställs upp som en punktlista.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att ämnen inom gymnasieskolan inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 16 kap. 23 §, och att betyg ska sättas efter varje avslutad nivå i ett ämne, se 15 kap. 22 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1. och 6.3.2.

27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena

1. svenska eller svenska som andraspråk,

2.engelska, och

3.matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram, och

152

2. vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända Prop. 2021/22:36 betygen för respektive yrkesprogram.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som krävs för att en yrkes- examen ska kunna utfärdas.

I första stycket görs en ändring som innebär att kraven på godkända betyg ska avse vissa uppräknade ämnen i stället för kurser i dessa ämnen. Det görs också en språklig ändring som förtydligar att de godkända betygen för en yrkesexamen ska innefatta minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av dessa ämnen. Dessutom görs den första punkten i stycket om till tre punkter och den nuvarande andra punkten blir ett nytt andra stycke.

Det nuvarande andra stycket blir ett nytt tredje stycke. Upplysnings- bestämmelsen i detta stycke ändras så att bestämmelsen inte längre gäller föreskrifter om vilka kurser som ska vara godkända för att en yrkesexamen ska kunna utfärdas. Bestämmelsen gäller i stället vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som ska vara godkända. Regleringen möjliggör för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva bl.a. om vilken nivå i ett visst ämne som minst ska vara godkänd för att en examen ska utfärdas. Det görs också språkliga ändringar som innebär att upplysningsbestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak. Dess- utom görs en redaktionell ändring av stycket som innebär att det delas upp i två punkter.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst

1.300 gymnasiepoäng i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,

2.200 gymnasiepoäng i ämnet engelska, och

3.100 gymnasiepoäng i ämnet matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som krävs för att en hög-
skoleförberedande examen ska kunna utfärdas.
I första stycket görs en ändring som innebär att kraven på godkända
betyg ska avse vissa uppräknade ämnen i stället för kurser i dessa ämnen.
Det görs också en språklig ändring som förtydligar att de godkända
betygen i dessa ämnen ska innefatta minst det antal gymnasiepoäng som
anges i stycket.
I andra stycket görs en språklig ändring.
Upplysningsbestämmelsen i tredje stycket ändras så att den inte längre
gäller föreskrifter om kurser utan i stället föreskrifter om de nivåer i olika
ämnen som behöver ingå i de godkända betygen för att en högskole-
förberedande examen ska utfärdas. Regleringen möjliggör för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva bl.a. om	153
	153

Prop. 2021/22:36 vilken nivå i ett visst ämne som minst ska vara godkänd för att en examen ska utfärdas. Det görs också språkliga ändringar som innebär att upplys- ningsbestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

17 a kap.

11 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner.

I paragrafen finns bestämmelser om ämnesplaner.

I första stycket görs en ändring som innebär att flera ämnen ska kunna ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl för detta. Änd- ringen motsvarar den ändring som görs i 16 kap. 21 §. Se kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket görs språkliga ändringar som innebär att upplysnings- bestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utformas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.5.

12 § Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne.

I paragrafen finns bestämmelser om hur utbildningen i ämnen struktureras inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Ändringen i första stycket innebär att ett ämne ska bestå av en eller flera nivåer i stället för att ges i form av kurser.

Ändringen i andra stycket innebär att det ska anges hur många gym- nasiepoäng som varje nivå i de olika ämnena omfattar i stället för hur många gymnasiepoäng en kurs omfattar.

I tredje stycket finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få påbörja viss utbildning. Ändringen innebär att bestämmelsen inte längre ska gälla kurser utan ämnen och nivåer i dessa ämnen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

14 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört examens- arbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

154

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en huvudman inte är skyldig Prop. 2021/22:36 att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag som en elev redan genom-

gått.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att ämnen inom vidare- utbildningen i form av ett fjärde tekniskt år inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 17 a kap. 12 §, och att betyg ska sättas efter varje avslutad nivå i ett ämne, se 15 kap. 22 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

18 kap.

22 § På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört gymnasiesärskolearbete. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning i gymnasiesär- skolan.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att betyg ska sättas i ämnen i stället för på kurser. Dessutom beskrivs tidpunkten för betygs- sättningen, dvs. betyg ska sättas när ett ämne är avslutat och om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. Att ämnen består av en eller flera nivåer föreskrivs i 19 kap. 24 §, se kom- mentaren till den paragrafen.

I tredje stycket, som är nytt, införs en bestämmelse om att ett betyg på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska anses omfatta även lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Ändringen motsvarar i huvudsak ändringen i 15 kap. 22 §, se kommentaren till den paragrafen. Till skillnad mot 15 kap. 22 § anges dock inte i tredje stycket i förevarande paragraf att bestämmelserna i stycket enbart gäller godkända betyg. En sådan bestämmelse är onödig inom gymnasiesärskolan eftersom

det i denna skolform inte används icke godkända betyg. Om en elev inte

155

Prop. 2021/22:36 har uppfyllt betygskriterierna för betyget E ska betyg i stället inte sättas (18 kap. 23 §). Att betyg inte sätts i en sådan situation påverkar inte betyg som tidigare har satts i ämnet på lägre nivåer.

Det nuvarande tredje stycket blir ett nytt fjärde stycke. Bestämmelsen, som behandlar situationen när en elev läser en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan, ändras så att den i stället behandlar situationen när en elev läser ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan.

Det nuvarande fjärde stycket flyttas till en ny paragraf som benämns 22 a §.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att ämnen inom gymnasie- särskolan inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 19 kap. 24 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2

22 a § Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Paragrafen är ny. Den innehåller ett bemyndigande för regeringen att med- dela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Bemyndigandet mot- svarar det nuvarande bemyndigandet i 22 § fjärde stycket.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

23 § Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kun- skaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur betyg ska sättas på en kurs. Ändringen i första stycket innebär att betyg ska sätta i ett ämne i stället

för på en kurs.

Ändringen i andra stycket innebär att betygssättningen ska ske på den aktuella nivån i ämnet. Att ämnen består av en eller flera nivåer föreskrivs i 19 kap. 24 §, se kommentaren till den paragrafen. Att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer omfattar lägre nivåer i ämnet och ersätter betyg för sådana nivåer framgår av 18 kap. 22 §, se kom- mentaren till den paragrafen.

Ändringarna motsvarar de ändringar som görs i 15 kap. 24 §, se kom- mentaren till den paragrafen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

19 kap.

4 § För de elever på nationella program som ska erbjudas modersmålsunder- visning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne.

156

Paragrafen innehåller en bestämmelse om modersmålsundervisning inom Prop. 2021/22:36 gymnasiesärskolans nationella program.

Ändringen innebär att modersmål inte längre ska vara ett ämne inom gymnasiesärskolan utan att varje språk som en elev läser som modersmål ska vara ett eget ämne.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.5.

16 § För de elever på individuella program som ska erbjudas modersmåls- undervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om modersmålsundervisning inom gymnasiesärskolans individuella program.

Ändringen motsvarar den ändring som görs i 4 §. Se kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.5.

22 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnes- områdesplaner.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesplaner och ämnes- områdesplaner.

I första stycket görs en ändring som innebär att flera ämnen ska kunna ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl för detta. Ändringen motsvarar den ändring som görs i 16 kap. 21 §. Se kommen- taren till den paragrafen.

I andra stycket görs språkliga ändringar som innebär att upplysnings- bestämmelsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utfor- mas. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.5.

24 § Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng som nivån om- fattar.

I paragrafen finns bestämmelser om hur utbildningen i ämnen struktureras i gymnasiesärskolan.

Ändringen i första stycket innebär att varje ämne ska bestå av en eller flera nivåer i stället för att ges i form av kurser.

I andra stycket görs en ändring som innebär att det ska anges hur många gymnasiesärskolepoäng som varje nivå i de olika ämnena omfattar i stället för hur många gymnasiesärskolepoäng en kurs omfattar.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1. och 6.3.2.

25 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasie- särskolearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

157

Prop. 2021/22:36 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en huvudman inte är skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag som en elev redan genom- gått.

I första stycket finns en bestämmelse om i vilka fall huvudmannen inte behöver erbjuda utbildning av samma slag. Ändringen innebär att bestäm- melsen ska gälla när en elev har avslutat utbildning i ett ämne på en viss nivå och inte när leven har avslutat utbildning i form av en kurs. Dessutom görs språkliga ändringar av bestämmelsen.

Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om en möjlighet för en elev att i vissa situationer få genomgå samma utbildning igen, trots att eleven redan fått ett godkänt betyg på den. Ändringen innebär att bestäm- melsen ska gälla föreskrifter om i vilka fall en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt i stället för i vilka fall en elev ska få gå om en kurs. I andra stycket finns också ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få påbörja en kurs. Ändringen innebär att bestämmelsen inte längre ska gälla kurser utan ämnen och nivåer i dessa ämnen. Dessutom görs redaktionella och språkliga ändringar som innebär att andra stycket ställs upp som en punktlista.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att ämnen inom gymnasiesär- skolan inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 19 kap. 24 §, och att betyg ska sättas efter varje avslutad nivå i ett ämne, se 18 kap 22 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

20 kap.

1 § I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–9 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå (10–15 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

–bestämmelser om betyg (34–41 a §§),

–bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

–bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

Paragrafen anger kapitlets innehåll.

I femte strecksatsen görs en ändring som innebär att en ny paragraf, 41 a §, tas med i uppräkningen av paragrafer som innehåller bestämmelser om betyg.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

158

5 § Utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande Prop. 2021/22:36 nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i form av kurser. Utbildning

på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av 1. ämnen, och

2.ett komvuxarbete.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiesärskolepoäng.

Paragrafen reglerar formerna för utbildning inom kommunal vuxen- utbildning (komvux).

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelserna om att utbild-
ningen ska ges i form av kurser, som för närvarande gäller samtliga delar
av komvux, inskränks till att endast gälla komvux på grundläggande nivå,
komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i
svenska för invandrare. Dessutom ändras stycket så att det anges att
komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gym-
nasial nivå ska bedrivas i form av ämnen och, liksom hittills, ett kom-
vuxarbete. Det görs också redaktionella och språkliga ändringar som inne-
bär att det införs en punktlista i stycket.
I andra stycket, som är nytt, anges att ett ämne består av en eller flera
nivåer.
I nuvarande andra och tredje styckena, som blir tredje och fjärde
styckena, föreskrivs bland annat att omfattningen av kurser ska anges med
gymnasiepoäng inom komvux på gymnasial nivå och med gymnasie-
särskolepoäng inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Ändringarna innebär att det i stället är omfattningen av de olika nivåerna i
ett ämne som ska anges med gymnasiepoäng respektive gymnasiesär-
skolepoäng. Det görs vidare en språklig ändring på så vis att ordet beteck-
nas byts ut mot anges.
Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.
5 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att utbildning på gymnasial
nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå där betyg inte sätts får bedrivas i
form av kurser.
I paragrafen, som är ny, anges att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen enligt 8 kap.
7 § första stycket 2 regeringsformen kan meddela föreskrifter om att viss
utbildning där betyg inte sätts får bedrivas i form av kurser. Bestämmelsen
om att regeringens restkompetens kvarstår i detta hänseende, i förhållande
till regleringen i 5 § om att kommunal vuxenutbildning (komvux) på
gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
ska bedrivas i form av ämnen och ett komvuxarbete, gör det möjligt för
regeringen att bl.a. meddela föreskrifter om att det i dessa delar av komvux
får förekomma t.ex. individuella kurser och orienteringskurser. Indivi-
duella kurser och orienteringskurser är kurser på vilka betyg inte sätts och
som för närvarande regleras i 2 kap. 3 § förordningen (2011:1108) om
vuxenutbildning.	159
	159

Prop. 2021/22:36 Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

6 § För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i särskild utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnes- plan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesplaner och kursplaner.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.5.

9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbildningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen eller den aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven saknar förutsättningar att till- godogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda utbildning på grund- läggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan ut- bildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

I paragrafen finns bestämmelser om rätt att fullfölja utbildning och om huvudmannens möjligheter att besluta att en elevs utbildning ska upphöra.

I första stycket regleras rätten för den som har antagits till en kurs att fullfölja kursen. I bestämmelsen görs ett tillägg som innebär att även den som har antagits till utbildning på en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån.

I andra stycket finns bestämmelser som innebär att huvudmannen under vissa förutsättningar får besluta att en elevs utbildning på en kurs ska upp- höra. Ändringen innebär att huvudmannen under samma förutsättningar även får besluta att en elevs utbildning på en viss nivå i ett ämne ska upphöra. Dessutom görs språkliga ändringar i stycket.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att ämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 5 §.

160

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

Prop. 2021/22:36

19 e § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka kurser som omfattas av en rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå.

Ändringen innebär att bemyndigandet ska gälla vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska omfattas av rätten att ta del av utbildning.

Ändringarna är en följd av att ämnen inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 5 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

35 § I utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas på varje avslutad kurs.

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som mot- svarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning.

Ändringen i första stycket innebär att paragrafen, som nu behandlar betygssättning inom hela den kommunala vuxenutbildningen (komvux), begränsas till att enbart gälla betygssättning inom komvux på grund- läggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare. Bestämmelsen om betygssättning av komvuxarbetet flyttas till en ny paragraf, se 35 a § tredje stycket och kommentaren till den paragrafen.

Dessutom görs en ändring som innebär att det nuvarande tredje stycket flyttas till en ny paragraf, se 35 b § och kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

35 a § I utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om betygssättningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

I första och andra styckena finns bestämmelser om betygssättning i ämnen. Dessa bestämmelser motsvarar i huvudsak bestämmelserna i

15 kap. 22 §, se kommentaren till den paragrafen. I andra stycket finns också en bestämmelse som innebär att ett godkänt betyg från komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

omfattar lägre nivåer i ett ämne även om betyg tidigare har satts i ämnet

161

Prop. 2021/22:36 inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan samt ersätter betyg som har satts på sådana lägre nivåer.

Tredje stycket innehåller en bestämmelse om betygssättning efter ett genomfört komvuxarbete. Bestämmelsen motsvarar den nuvarande regleringen av betygssättning av komvuxarbete i 35 § första stycket.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

35 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxarbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

Paragrafen är ny. Den innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxarbete i övrigt.

Bemyndigandet motsvarar det nuvarande bemyndigandet i 35 § tredje stycket.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

37 § Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda.

Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur betyg ska sättas. Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningar till de olika delarna

av kommunal vuxenutbildning (komvux) tas bort.

Ändringarna i andra stycket innebär att det som regleras är hur betyg ska sättas i ett ämne i stället för på en kurs. Att ämnen består av en eller flera nivåer anges i 5 §, se kommentaren till den paragrafen. Att betyg ska sättas när ämnet är avslutat samt att, om ett ämne består av flera nivåer, betyg ska sättas efter varje avslutad nivå i ämnet anges i 35 a §. Att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska anses omfattar lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer framgår av samma paragraf. I andra stycket tas också den nuvarande hänvisningen till de olika delarna av komvux bort. De nya bestämmelserna i andra stycket om hur betygssättningen ska göras i ett ämne motsvarar bestämmelserna i 15 kap. 24 §, se kommentaren till den paragrafen.

I tredje stycket görs en ändring som innebär att betygskriterier inte bara ska finnas för kurser utan också för ämnen.

Ändringarna är en följd av att ämnen inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 5 §, och att betyg ska sättas i ämnen efter varje avslutad nivå, se 35 a §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

162

37 a § Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens Prop. 2021/22:36 resultat på det provet särskilt beaktas. Detsamma gäller vid betygssättning i ett

ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

I paragrafen regleras ett nationellt provs betydelse vid betygssättningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux).

I bestämmelsen görs ett tillägg som innebär att elevens resultat på ett nationellt prov även ska beaktas vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

39 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs eller på en viss nivå i ett ämne på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen eller nivån.

I paragrafen finns en bestämmelse om att betyg inte ska sättas när det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens bristande deltagande.

Ändringarna innebär att bestämmelsen även ska gälla i de fall det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på en viss nivå i ett ämne.

Ändringarna är en följd av att ämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 5 §, och att betyg ska sättas i ämnen efter varje avslutad nivå, se 35 a §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

40 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på grund- läggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.

Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35– 37 och 38 §§.

I paragrafen finns bestämmelser om prövning.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att bestämmelserna i paragrafen, som för närvarande gäller prövning i kurser inom hela den kommunala vuxenutbildningen (komvux) samt prövning i komvuxarbete, inskränks till att enbart gälla prövning i kurser inom komvux på grund- läggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare. Prövning i ämnen inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå samt prövning i komvuxarbete regleras i stället i två nya paragrafer, 40 a och 40 b §§.

Nuvarande fjärde stycket flyttas till en ny paragraf, 41 a §.

163

Prop. 2021/22:36 Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.2.

40 a § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå i ämnet som prövningen gäller. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om prövning för betyg i ämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå. Paragrafen motsvarar för dessa utbildningsformer inom komvux de nuvarande bestämmelserna om pröv- ning i 40 § med den skillnaden att bestämmelserna har anpassats till att utbildning inom dessa utbildningsformer ska ges i form av ämnen, som består av en eller flera nivåer, i stället för kurser, se 5 § och kommentaren till den paragrafen.

I första stycket anges i vilka fall den som är bosatt i landet har rätt att genomgå prövning för betyg i ett ämne i komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Enligt bestämmelsen gäller rätten till prövning alla ämnen som det sätts betyg i och samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta innebär att en elev kan genomgå prövning i ett ämne på en viss nivå även om eleven inte sedan tidigare har betyg i ämnet på lägre nivåer. Prövning får enligt bestämmelsen göras även om eleven redan har ett betyg som omfattar den nivå som prövningen gäller. Eleven kan alltså pröva för att få ett högre betyg. Detta gäller dock inte elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De får alltså inte, så länge de är elever i dessa skolformer, genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om de redan har ett godkänt betyg på den aktuella nivån.

I andra stycket anges hos vilka huvudmän prövningen får göras. Enligt bestämmelsen får prövning göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller. Om prövning sker på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer är det dock inte nödvändigt att huvudmannen anordnar utbildning på de lägre nivåerna i ämnet.

I tredje stycket finns en definition av prövning i ett ämne. Det tydliggörs att läraren vid prövning ska göra sin bedömning av kunskaperna på den nivå i ämnet som prövningen gäller.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.2.

40 b § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.

164

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar Prop. 2021/22:36 utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om prövning i komvuxarbete. Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar den nuvarande regleringen av prövning i komvuxarbete i 40 § första och andra styckena.

Ändringen innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.2.

41 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

Paragrafen är ny. Den innehåller en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare före- skrifter om prövning med stöd av den s.k. restkompetensen (8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen).

Bestämmelserna motsvarar den nuvarande upplysningsbestämmelsen i 40 § fjärde stycket. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.2.

44 § Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Detsamma gäller den som har genomgått utbildning på en eller flera nivåer i ett ämne.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser, vissa ämnen eller viss utbildning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att få ett intyg efter genom- gången utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux).

I första stycket görs ett tillägg som innebär att även den som har genom- gått utbildning på en eller flera nivåer i ett ämne ska kunna få ett intyg.

I tredje stycket finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas i vissa fall. Ändringen innebär att bemyndigandet även gäller föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa ämnen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.4.1.

21 kap.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan meddela föreskrifter om

1.i vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas,

2.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

165

Prop. 2021/22:36 I paragrafen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om i vilken ut- sträckning fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan.

I första punkten bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om i vilka kurser som fjärrundervisning får användas. Ändringen innebär att bemyndigandet i stället avser vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas i.

Ändringen är en följd av att ämnen inom gymnasieskolan och gymnasie- särskolan inte längre ska bestå av kurser utan av nivåer, se 16 kap. 23 § och 19 kap. 24 §.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.3.1 och 6.3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 15 juli 2022.

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

3.För utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska äldre bestäm- melser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4.Utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5.Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenutbildning enligt bestäm- melserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

6.En gymnasieexamen enligt 16 kap. 26–28 §§ och en gymnasieingenjörs- examen enligt 17 a kap. 15 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får, utöver betyg

iämnen, innehålla betyg som satts på kurser enligt de äldre bestämmelserna.

7.Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8.Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, gym- nasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget

iämnet.

Första punkten anger tidpunkten för ikraftträdande av lagen.

166

I andra punkten finns bestämmelser om tidpunkten för när lagen ska tillämpas första gången. Bestämmelserna innebär att de första elever som kommer att ges ämnesbetyg är de elever som påbörjar sitt första år i gym- nasieskolan eller gymnasiesärskolan läsåret 2025/2026. Även elever som påbörjar vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år läsåret 2025/2026 kommer att ges ämnesbetyg liksom elever som påbörjar utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå efter den 30 juni 2025.

I tredje punkten anges i vilka fall äldre bestämmelser om kursbetyg ska fortsätta att gälla. Bestämmelserna innebär att elever som har påbörjat ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan inom det kursutformade systemet ska fortsätta sin gymnasieutbildning eller gym- nasiesärskoleutbildning inom detta system och elever som redan har på- börjat sin utbildning inom ett introduktionsprogram ska fortsätta sin utbildning på introduktionsprogrammet med kursbetyg. Detsamma gäller elever inom komvux som har påbörjat utbildning på en kurs före den 1 juli 2025. I vissa fall kan dock elever behöva studera inom båda systemen. Detta kommer bl.a. att bli fallet för elever som påbörjar ett introduktions- program inom det kursutformade systemet och som går vidare till ett nationellt program efter det att bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas, om eleverna har fått betyg i gymnasiekurser inom introduktions- programmet. Det kommer även att bli fallet för elever som har påbörjat sin utbildning på ett nationellt program inom det kursutformade systemet men som byter program och som på grund av detta t.ex. måste läsa om det första året i gymnasieskolan efter att bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas. Vidare kan det bli aktuellt med betyg från båda systemen för elever som går vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år och som t.ex. gör ett avbrott för att senare påbörja sina studier igen. Även elever som kommer att studera inom komvux i det ämnesutformade systemet men som tidigare har fått kursbetyg inom gymnasieskolan eller komvux kommer kunna få både kurs- och ämnesbetyg under sin studietid.

Fjärde punkten innehåller en begränsning av möjligheten för elever som påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå inom ramen för det kursutformade systemet att fullfölja sin utbildning inom detta system. Från och med den 1 juli 2030 har de endast möjlighet att genomgå utbildning i det ämnesutformade systemet.

Femte punkten innehåller regler som möjliggör för personer som har studerat inom det kursutformade systemet att genomföra prövning inom detta system även efter det att de nya bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas. Prövningen måste dock göras senast den 30 juni 2030. Bestämmelsen hindrar dock inte att dessa personer i stället väljer att genomgå prövning inom ramen för det ämnesutformade systemet.

I sjätte punkten finns bestämmelser som innebär att en gymnasieexamen och en gymnasieingenjörsexamen som utfärdas efter det att bestäm- melserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas ska kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg. Bestämmelserna gör det möjligt för de elever som har studerat både i det kurs- och i det ämnesutformade systemet att till- godoräkna sig både betyg på kurser och betyg i ämnen i sin examen. Under den första tiden med ämnesbetyg kommer de examina som utfärdas enligt bestämmelserna i sjätte punkten fortfarande främst att innehålla kursbetyg.

Prop. 2021/22:36

167

Prop. 2021/22:36 Längre fram kommer det dock att bli vanligare med examina som främst innehåller ämnesbetyg. Bestämmelserna gör dock inte någon skillnad på dessa två situationer utan en blandexamen är möjlig i båda fallen.

I sjunde punkten finns bestämmelser om att ett godkänt betyg som sätts på en nivå i ett ämne före den 1 juli 2030 i vissa fall inte ska anses omfatta lägre nivåer. Bestämmelsen ska tillämpas i den situationen då en elev annars skulle få två godkända betyg som motsvarar varandra, dvs. ett kurs- betyg och ett ämnesbetyg som omfattar ett och samma kunskapsinnehåll. Det skulle kunna bli fallet för elever som har läst en kurs i ett visst ämne inom det kursutformade systemet och sedan fortsätter sina studier i ämnet när bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas. Bestämmelsen innebär således att om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett visst ämne enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 bara omfatta lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått betyg på. Nivåbetyget ska dock i ett sådant fall omfatta lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av kursbetyget, oavsett om eleven har läst de nivåerna eller inte. Att nivåbetyget också ska ersätta betyg som har satts på lägre nivåer följer av bestämmelserna i 15 kap. 22 §, 18 kap. 22 § och 20 kap. 35 a §.

Åttonde punkten innehåller en bestämmelse om att ett godkänt ämnes- betyg efter den 30 juni 2030 ersätter tidigare satta kursbetyg i samma ämne under förutsättning att den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet. Bestämmelsen kan t.ex. tillämpas om en elev har fått kursbetyg under sina gymnasiestudier och sedan fortsätter att studera samma ämne inom komvux med ämnesbetyg. Det spelar ingen roll om kursbetyget är ett godkänt eller ett icke godkänt betyg.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

8 kap.

3 § Huvudmannen för en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning, där eleven läser ett ämne som innefattar utbildning för yrkesförarkompetens och som har varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer, är inte skyldig att ha tillstånd.

I paragrafen finns undantag från lagens krav på tillstånd för att bedriva utbildningsverksamhet som rör yrkesförarkompetens.

Bestämmelsen ändras så att det är huvudmannen för en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning (komvux), och inte dessa skolformer i sig, som undantas från kravet på tillstånd. Enligt bestämmelser i skollagen (2010:800) kan kommuner, regioner och enskilda vara huvudmän för en gymnasieskola samt kommuner vara huvudmän för komvux (2 kap. 2, 3 och 5 §§). Vidare ändras paragrafen så att undantaget blir tillämpligt när elever läser ett ämne, i stället för en nationell kurs, som innefattar ut- bildning för yrkesförarkompetens och som har varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer. Ändringen är en följd

168

Prop. 2021/22:36 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper (SOU 2020:43)

I augusti 2020 överlämnade Betygsutredningen sina förslag till regeringen. Uppdraget var att utreda och föreslå en modell för hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I uppdraget ingick även att utreda och lämna förslag till justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet med utredningens uppdrag var att främja elevers kun- skapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. I vårt arbete har vi haft fokus på elever och lärare och vi har med våra förslag strävat efter att skapa system som ger bättre förutsättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning. Förslagen ska ses som ett paket där de enskilda förslagen förstärker varandra och helheten därmed ger större effekt än de enskilda delarna. Av denna anledning bör förslagen införas så samlat som möjligt. Ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning

Förslagen i korthet

Ämnesbetyg ska ersätta kursbetygen och införas i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola.

•Ämnen ska delas in i nivåer för att dels säkra likvärdigheten i utbild- ningens innehåll i landet, dels behålla möjligheten att ett ämne med en ämnesplan ska kunna läsas i olika omfattning på olika program och inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.

•Modellen för ämnesbetyg innebär att det för varje ämne finns en upp- sättning betygskriterier och att eleven efter en nivå får ett betyg i äm- net, vilket sedan ersätts när eleven efter nästa nivå får ett nytt betyg i ämnet.

•Betyg i ämnet ska ges efter varje nivå för att ge eleven en regelbunden och formell avstämning samt för att tydligt visa hur långt eleven har läst i ämnet om eleven byter lärare, program, skola, eller skolform.

•I examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gym- nasieintyget redovisas elevens slutliga betyg i ämnet, till skillnad från det nuvarande kursutformade systemet där betyg på varje kurs i ett ämne redovisas.

•Motsvarande modell för ämnesbetyg ska även införas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.

•Skolverket ska ges i uppdrag att se över nuvarande ämnen och ämnes- planer för att de ska fungera med ämnesbetyg.

170

Bakgrund till förslagen

Den kursutformade gymnasieskolan har under en längre tid kritiserats för att vara fragmentiserad vilket bland annat har lett till att elever upplever att målet med utbildningen är att ”beta av” kurser snarare än lärande. Ett ständigt fokus på bedömning och betygssättning på grund av att varje betyg som sätts på en kurs har betydelse för elevens meritvärde har lett till stress hos både elever och lärare. De enskilda kursbetygen som eleverna fått i tidiga kurser visar inte heller vilka kunskaper eleverna har vid slutet av sina studier i ett ämne. Kursutformningen och kursbetygen har vidare inneburit att många elever har svårt att hinna vänja sig vid studierna i gymnasieskolan innan de får sina första kursbetyg.

Utgångspunkter för förslagen

En utgångspunkt för modellen för ämnesbetyg har varit att i möjligaste mån behålla det som fungerar bra i dagens system men samtidigt möjlig- göra bättre förutsättningar för elevernas lärande. Att inte föreslå ett helt nytt system som leder till större förändringar även om att värna lärares arbetssituation och huvudmännens möjligheter till planering och dimen- sionering av den gymnasiala utbildningen. Vi har därför utgått från att stommen i utbildning på gymnasial nivå ska vara densamma som i dag, till exempel att det fortsatt ska finnas högskoleförberedande program och yrkesprogram i gymnasieskolan, att samma ämnesplaner ska gälla i olika skolformer inom gymnasial utbildning, att det ska finnas möjligheter för elever att göra val inom sin studieväg samt möjligheter till övergångar och samverkan mellan olika skolformer.

Ämnesbetyg speglar elevens kunskaper i hela ämnet De problem som är inbyggda i kursstrukturen kommer att finnas kvar så länge vi har en kurs- utformad gymnasieskola där avslutande betyg sätts efter varje kurs. I en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola är innehållet i utbildningen paketerat i större sammanhållna ämnen och ämnena är ut- formade på så sätt att det är lämpligt med ämnesbetyg. Det innebär att elevernas kunskaper i ett ämne på ett rättvisande sätt kan bedömas och betygssättas i slutet av ämnesstudierna.

Utredningen anser att ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola ger bättre förutsättningar för fördjupat lärande och lärande över tid och motivation för eleverna att genomföra utbildningen, vilket ger bättre förutsättningar än i dag för en ökad genomströmning. Ämnesbetygen kan bättre spegla elevers kunskaper i ämnet som helhet än separata kursbetyg. De ger även lärare möjligheter att planera under- visningen utifrån ämnet som helhet. I dag används i princip samma ämnesplaner och system för betyg på kurser inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som inom kommunernas vuxenutbildning på gym- nasial nivå. Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör därför inte hindra eller försvåra elevers övergång till kommunal vuxenut- bildning på gymnasial nivå respektive som särskild utbildning på gymnasial nivå, varken för individer med ämnesbetyg eller med kursbetyg. Av denna anledning föreslår utredningen att ämnesbetyg även införs inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 1

171

Prop. 2021/22:36 Figur 1 Princip för hur betyg ska sättas i ämnen

Bilaga 1

Betyg i

ämnet på

nivå 4

Betyg i

ämnet på

nivå 3

Betyg i

ämnet på

nivå 2

Betyg i

ämnet på

nivå 1

Ämnen ska bestå av en eller flera nivåer och efter varje nivå ska eleven få ett nytt betyg i ämnet som ersätter betyget från den tidigare nivån, på väg mot elevens slutliga betyg i ämnet. Varje betyg i ämnet sätts utifrån en uppsättning betygskriterier som gäller för hela ämnet. Ett sådant betyg an- ger var en elev befinner sig kunskapsmässigt i ämnet och ger information till eleven när det gäller resterande studier i ämnet. Det ger även informa- tion när eleven byter inom och mellan introduktionsprogram, nationella program och vuxenutbildning. Det slutliga betyget i ämnet ska spegla ele- vens kunnande i ämnet i slutet av ämnesstudierna.

Ett underkänt betyg på den slutliga nivån ska inte innebära ett underkänt betyg i hela ämnet om eleven fått ett godkänt betyg i ämnet på under- liggande nivå (-er). En elev ska därför kunna tillgodoräkna sig de nivåer för vilka eleven redan har fått ett godkänt betyg, även om eleven har fått ett underkänt betyg på den avslutande nivån i ämnet.

Kompensatorisk betygssättning

Förslagen i korthet

•Kompensatorisk betygssättning ska införas i grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

•Begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav.

•Betygen A–D ska omfattas av en kompensatorisk princip. Det innebär att betygskriterierna för betygen A–D inte behöver vara uppfyllda i sin helhet utan läraren ska vid betygssättningen göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

•Betygskriterierna för E ska fortsatt vara uppfyllda i sin helhet.

Bakgrund till förslagen

Alla delar av kunskapskravet för betygen A, C och E måste enligt dagens reglering vara uppfyllda för att eleven ska få betyget. Det skapas därmed trösklar i betygsskalan som innebär att mindre kunskapsområden där

eleven bedöms ligga på en lägre nivå i betygsskalan kan sänka betyget.

172

Det har medfört att eleverna upplever att de bedöms utifrån sin sämsta	Prop. 2021/22:36
prestation. Vidare upplevs kunskapskraven av både elever och lärare som	Bilaga 1
omfattande och detaljerade och dessutom otydliga, vilket inneburit att
lärare har tolkat kunskapskraven på olika sätt. Detta har i vissa fall lett till
en betygssättning som inte kan anses varken rättvis eller rättvisande.
Kompensatorisk betygssättning ger mer rättvisande betyg
Utredningen anser att en kompensatorisk betygssättning medför ett mer
rättvisande sätt att betygssätta kunskaper än det nuvarande. Att alla delar
av ett kunskapskrav måste vara uppfyllda har premierat arbetssätt och
examinationsformer där avprickning av olika delar av kunskapskraven tar
stor plats i lärarens arbete. Detta har bland annat lett till att elever tidigt
under ett läsår eller en kurs kan tappa motivationen, eftersom känslan är
att en dålig prestation i början av läsåret eller kursen inte går att ta igen.
Med en betygssättning där den sammantagna bilden är viktigare än delarna
ges förutsättningar för ett mindre fragmentiserat lärande. Det kan i sin tur
leda till att elevernas motivation ökar och den upplevda stressen och
känslan av orättvisa minskar. Med en kompensatorisk betygssättning kan
lärarna betygs sätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning
av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Betygen A, B, C och D ska kunna kompenseras
Betygen A, B, C och D ska omfattas av en kompensatorisk princip. Det
innebär att läraren vid betygssättningen kan låta en elevs olika kun-
skapsnivåer i den godkända delen av skalan kompensera varandra. Läraren
kan sedan göra en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst mot-
svarar elevens kunskaper. Betygsskalan är kontinuerlig och de kvalitativa
skillnaderna mellan betygsnivåerna uttrycks med hjälp av preciserade
betygskriterier för betygsstegen A, C och E. Betygen B och D ska sättas
om lärarens sammantagna bedömning är att elevens kunskaper bedöms
vara mellan betygskriterierna för A och C respektive C och E. För att en
elev ska få betyget E ska fortsatt alla betygskriterier för E vara uppfyllda.
Betyget E ska således inte omfattas av en kompensatorisk princip.
Begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier eftersom
begreppet betygskriterier signalerar en mer generell beskrivning av en
typisk kunskapsnivå och därför är mer lämplig i ett system med kompensa-
torisk bedömning.

173

Prop. 2021/22:36	Figur 2	Visade kunskaper på betygsstegen A, C och E kan
Bilaga 1		kompenseras mot varandra och resultera i betygen A, B, C
		eller D

Kunskaper på A- och C-nivå kan kompenseras till betyget B. Läraren kan i undantagsfallsätta betyget B även om elevens kunskaper i något avseende motsvarar E- nivå.

Kunskaper på E-nivå tillsammans med kunskaper på A- eller C-nivå kan kompenseras till betyget D.

Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget A.

Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen A och C.

Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget C.

Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen C och E.

Betygskriterierna för betyget E ska vara uppfyllda.

Kunskaperna motsvarar i sin helhet inte ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.

(Betyget har inga betygskriterier.)

Ytterligare ett underkänt betygssteg

Förslagen i korthet

•Ytterligare ett underkänt betygssteg, Fx, ska införas i grundskolan, specialskolan, sameskolan, för grundskoleämnen inom gymnasie- skolans introduktionsprogram samt i gymnasieskolan, och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

•Betyget Fx ska motsvara 5 poäng i meritvärdet i den obligatoriska skolan och för grundskoleämnen inom introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Betyget Fx ska inte motsvara poäng i den gymnasiala utbildningen.

174

Bakgrund till förslagen

I dag har en relativt stor andel elever ett underkänt betyg och många av dessa elever har underkänt betyg i flera ämnen. Att ha flera underkända betyg kan få stor betydelse för elevens möjlighet att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan respektive att få en gymnasieexamen. Kunskapskraven ger tillsammans med de godkända betygen en relativt tydlig information om elevens kunskapsläge och ger även information om vad som krävs för att eleven ska få ett högre betyg. För betyget F finns inga kunskapskrav utan den information betyget ger är endast att kunskaperna inte är tillräckliga för det godkända betyget E. Det innebär att betyget F kan motsvara allt ifrån mycket svaga kunskaper till att eleven nästan uppnår kunskapskraven för betyget E. Detta medför att det är svårt för eleverna att veta hur de ligger till i förhållande till ett godkänt betyg och även svårt för dem att följa sin kunskapsutveckling på den underkända nivån.

En tydligare återkoppling på den underkända nivån

Utredningen anser att ytterligare ett underkänt betygssteg kan särskilja kunskaper som ligger nära godkäntgränsen från kunskaper som ligger långt ifrån. Detta skulle kunna hjälpa eleven att bättre förstå sin kun- skapsutveckling och att känna motivation, engagemang och planera för de fortsatta studierna. Vidare kan läraren få en mer nyanserad bild av kunskapsläget och därmed bättre anpassa undervisningen, både till den enskilde eleven och klassen i stort.

Att införa poäng för betyget Fx, som kan påverka elevens meritvärde vid antagning till gymnasieskolan, är ett sätt att ytterligare bekräfta elevers kunskaper vid underkänt betyg, även om poängen för betyget Fx får ett reellt värde först när eleven söker vidare till gymnasieskolan. Under- sökningar har visat att äldre elever kan hantera summativ bedömning bättre än yngre eftersom de lärt sig systemet och har utvecklat strategier för att hantera det. Det är därför troligt att den bekräftande effekten av poäng skulle vara mindre för elever i gymnasieskolan och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Det skäl som dock väger tyngst när det gäller att inte införa meritvärdespoäng för betyget Fx i dessa skol- former är att det får för stora konsekvenser för urvalet till högre utbildning.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 1

En allsidig bedömning ska göras av elevens kunskaper

Förslaget i korthet

•Riktlinjen i läroplanerna om att läraren vid betygssättningen ska beakta all tillgänglig information om elevens kunskaper tas bort och ersätts med att läraren vid betygssättningen ska göra en allsidig bedömning av elevers kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna.

•Ändringen införs i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbild- ning.

175

Prop. 2021/22:36 Bilaga 1

Bakgrund till förslaget

I bland annat utredningens kartläggning har det framkommit att lärare är osäkra på hur riktlinjen i läroplanerna om att lärare vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper ska tolkas. En vanlig tolkning är att läraren bör ta in så mycket betygsunderlag om elevernas kunskaper som möjligt, vilket medför en ohållbar arbetssituation för lärarna och risk för att undervisningen blir lidande till förmån för insamlandet av betygsunderlag. Det har även lett till att eleverna känner att allt de gör och säger bedöms och betygssätts.

En annan konsekvens av riktlinjen är att den verkar ha lett till praktiker med många omprov och inlämningsuppgifter som stressar både elever och lärare. Det finns även en risk att riktlinjen leder till bristande likvärdighet om den tolkas mycket olika.

Mer fokus på undervisning och lärande

Utredningen anser att de allmänna råd om betyg och betygssättning som Skolverket publicerade hösten 2018 är en god vägledning för lärare om vad som är intentionen med riktlinjerna om all tillgänglig information. Riktlinjen kan dock även fortsatt ge upphov till osäkerhet i tolkningen och därmed till de problem som finns med för mycket fokus på insamling av bedömningsunderlag och ett ständigt fokus på att bedöma elevers kun- skaper. Riktlinjen ska i stället vara mer i linje med vad som anges i de allmänna råden. Det innebär att formuleringen om all tillgänglig informa- tion ska tas bort i läroplanerna och en omformulering som förtydligar att läraren vid betygssättningen ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna ska införas. Med denna ändring flyttas fokus från att samla in betygsunderlag, till att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt och att läraren därefter gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Utredningen anser även att rektorn bör verka för att det finns för- utsättningar för en likvärdig bedömningspraktik på skolan, exempelvis genom att skapa rutiner för vad som kan vara valida (giltiga) och reliabla (tillförlitliga) betygsunderlag för olika ämnen.

176

Betygsinflation och olikvärdig betygssättning

I kapitlet om betygsinflation redogör utredningen översiktligt för både betygsinflation och olikvärdig betygssättning, eftersom fenomenen är närliggande och svåra att skilja åt. Betygsinflation innebär att betygen ökar över tid utan att elevernas kunskaper gör det. Olikvärdig betygssättning innebär att lärare inte tillämpar bestämmelserna om betygssättning på ett likvärdigt sätt och att elever som visat samma kunskaper därför kan få olika betyg. Av kapitlet framgår de utmaningar som kan uppstå i det mål- relaterade betygssystemet där betygen har flera användningsområden, bland annat för urval till nästa utbildningsnivå och att återkoppla informa- tion om elevens kunskapsutveckling. Det framgår även vad som kan bidra till betygsinflation och olikvärdig betygssättning i dagens system.

Utredningen redogör vidare för insatser som skulle kunna hantera problemen med betygsinflation och olikvärdig betygssättning, både in-

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funk- tionsnedsättning har svårt att upp- fylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funk- tionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt uppfyller betygs- kriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedöm- ning som lägst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsut- veckling.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

178

Betänkandets lagförslag

1.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

att 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5 och 14–15 §§, 10 kap. 12– 13, 17, 19–20, 21 och 23 a §§, 11 kap. 15–16 a, 20 och 22–23 a §§, 12 kap. 12–13 a, 17 och 19–20 och 21 §§, 13 kap. 12–13, 18, 20–21 och 21 b §§, 15 kap. 23–24 och 26 §§, 18 kap. 4, 23 och 25 §§, och 20 kap. 36–37, 38 och 40 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 2 §1

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funk- tionsnedsättning har svårt att upp- fylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möj- ligt motverka funktionsnedsätt- ningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimu- lans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

4 §

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen, om det utifrån	1. förskoleklassen, om det utifrån
användning av ett nationellt kart-	användning av ett nationellt kart-
läggningsmaterial finns en indika-	läggningsmaterial finns en indika-
tion på att eleven inte kommer att nå	tion på att eleven inte kommer att
de kunskapskrav som ska uppnås i	uppfylla kriterierna för bedömning

1Senaste lydelse 2018:1098.

årskurs 1 och 3 i svenska, svenska				i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska
som andraspråk eller matematik,				som andraspråk eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och i				2. lågstadiet i grundskolan och i
sameskolan, om det utifrån använd-				sameskolan, om det utifrån använd-
ning av ett nationellt bedömnings-				ning av ett nationellt bedömnings-
stöd eller ett nationellt prov i				stöd eller ett nationellt prov i
svenska, svenska som		andraspråk		svenska, svenska som		andraspråk
eller matematik, finns en indikation				eller matematik, finns en indikation
på att eleven inte kommer att nå de				på att eleven inte kommer att upp-
kunskapskrav för årskurs 1 eller 3				fylla kriterierna för bedömning i
som ska uppnås, och				årskurs 1 eller 3, och
3. lågstadiet i specialskolan, om				3. lågstadiet i specialskolan, om
det utifrån användning av ett natio-				det utifrån användning av ett natio-
nellt	bedömningsstöd	eller	ett	nellt	bedömningsstöd	eller ett
nationellt prov i svenska, svenska				nationellt prov i svenska, svenska
som	andraspråk eller	matematik,		som	andraspråk eller	matematik,
finns en indikation på att eleven				finns en indikation på att eleven
inte kommer att nå de kunskaps-				inte kommer att uppfylla kri-
krav för årskurs 1 eller 4 som ska				terierna för bedömning i årskurs 1
uppnås.				eller 4.
Om det efter en sådan bedömning				Om det efter en sådan bedömning
kan befaras att eleven inte kommer				kan befaras att eleven inte kommer
att uppnå de kunskapskrav som				att uppfylla de kriterier för bedöm-
anges där ska det skyndsamt				ning som anges där ska det skynd-
planeras sådant stöd som anges i				samt planeras sådant stöd som
5 §	eller göras en anmälan		till	anges i 5 § eller göras en anmälan
rektorn enligt 7 §.				till rektorn enligt 7 §.

	5 §2
Om det inom ramen för under-		Om det inom ramen för under-
visningen, genom användning av ett		visningen, genom användning av ett
nationellt	kartläggningsmaterial	nationellt	kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,		eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller		resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-		uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs		personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt		vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att		framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att nå de kun-		en elev inte kommer att uppfylla
skapskrav som minst ska uppnås		betygskriterierna för det lägst
eller de kravnivåer som gäller, och		godkända betyget eller de kriterier
inte annat följer av 7 §, ska eleven		för bedömning som lägst ska upp-
skyndsamt ges stöd i form av extra		fyllas, och inte annat följer av 7 §,
anpassningar inom ramen för den		ska eleven skyndsamt ges stöd i form
ordinarie undervisningen.

2Senaste lydelse 2018:1098.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

179

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

180

av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

7 §3
Om det inom ramen för under-	Om det inom ramen för under-
visningen, genom användning av	visningen,	genom	användning	av
ett nationellt kartläggningsmaterial	ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,	eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller	resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-	uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs	personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt	vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att	framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att nå de kun-	en elev inte kommer att uppfylla
skapskrav som minst ska uppnås	betygskriterierna för det lägst god-
eller de kravnivåer som gäller, trots	kända betyget eller de kriterier för
att stöd har getts i form av extra	bedömning som lägst ska uppfyllas
anpassningar inom ramen för den	trots att stöd har getts i form av
ordinarie undervisningen enligt 5 §,	extra anpassningar inom ramen för
ska detta anmälas till rektorn.	den ordinarie undervisningen enligt
Detsamma gäller om det finns	5 §, ska detta anmälas till rektorn.
särskilda skäl att anta att sådana	Detsamma gäller om det finns sär-
anpassningar inte skulle vara till-	skilda skäl att anta att sådana
räckliga. Rektorn ska se till att	anpassningar inte skulle vara till-
elevens behov av särskilt stöd	räckliga. Rektorn ska se till att
skyndsamt utreds. Behovet av sär-	elevens behov av särskilt stöd
skilt stöd ska även utredas om	skyndsamt	utreds.	Behovet	av
eleven uppvisar andra svårigheter i	särskilt stöd ska även utredas om
sin skolsituation.	eleven uppvisar andra svårigheter i
	sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tilläm- pas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

10 §

För en elev i grundskolan, grund-	För en elev i grundskolan, grund-
särskolan, specialskolan och same-	särskolan, specialskolan och same-
skolan ska det särskilda stödet ges	skolan ska det särskilda stödet ges
på det sätt och i den omfattning som	på det sätt och i den omfattning som
behövs för att eleven ska ha möjlig-	behövs för att eleven ska ha möjlig-

3Senaste lydelse 2018:1098.

het att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

het att uppfylla betygskriterierna Prop. 2021/22:36 för det lägst godkända betyget eller Bilaga 2

de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas.

	12 i §4
En nyanländ elev, som har tagits		En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i hög-		emot inom skolväsendet i hög-
stadiet i grundskolan, grundsär-		stadiet i grundskolan, grundsär-
skolan eller specialskolan och vars		skolan eller specialskolan och vars
kunskaper har	bedömts enligt	kunskaper har	bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på		12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-		modersmålet om det inte är uppen-
bart obehövligt.	Studiehandled-	bart obehövligt.	Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven		ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar att nå de kunskaps-		förutsättningar att uppfylla betygs-
krav som minst ska uppnås.		kriterierna för det lägst godkända
		betyget eller de kriterier för
		bedömning som lägst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

7kap. 5 §

Barn som bedöms inte kunna nå	Barn som bedöms inte kunna
upp till grundskolans kunskapskrav	uppfylla grundskolans betygskrite-
därför att de har en utvecklings-	rier för godkända betyg eller
störning, ska tas emot i grundsär-	kriterierna för bedömning därför att
skolan.	de har en utvecklingsstörning, ska tas
	emot i grundsärskolan.

Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedöm- ning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

14 §

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppnår de	framgår av 12 eller 13 § uppfyller
kunskapskrav som minst ska upp-	betygskriterierna för det lägst
nås för den skolform där eleven	godkända betyget eller de kriterier
fullgör sin skolplikt, upphör skol-	för bedömning som lägst ska upp-
plikten.	fyllas för den skolform där eleven
4 Senaste lydelse 2018:1303.	181

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

182

fullgör sin skolplikt, upphör skol- plikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15 §

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsär-			En elev i grundskolan, grundsär-
skolan eller specialskolan har också			skolan eller specialskolan har också
rätt att efter skolpliktens upp-			rätt att efter skolpliktens upp-
hörande slutföra utbildningen under			hörande slutföra utbildningen under
ytterligare två år, om eleven inte har			ytterligare två år, om eleven inte har
nått upp till de kunskapskrav som			uppfyllt betygskriterierna för det
minst ska uppnås för respektive			lägst godkända betyget eller de
skolform. En elev i grundsärskolan			kriterier för bedömning som lägst
har under denna tid rätt till minst			ska uppfyllas i respektive skolform.
800 timmars	undervisning	utöver	En elev i grundsärskolan har under
den i 11 kap. 7 § första		stycket	denna tid rätt till minst 800 timmars
garanterade undervisningstiden, om			undervisning utöver den i 11 kap. 7 §
eleven inte	dessförinnan	uppnått	första stycket garanterade undervis-
kunskapskraven.			ningstiden, om eleven inte dess-
			förinnan uppfyllt betygskriterierna
			för godkända betyg eller kriterierna
			för bedömning.

10kap.

12 §5

Minst en gång varje termin ska				Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-				läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-				nadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kunskaps-				samtal om hur elevens kunskaps-
utveckling		och sociala utveckling		utveckling	och sociala utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka				bäst kan stödjas samt om vilka
insatser som behövs för att eleven				insatser som behövs för att eleven ska
ska nå kunskapskraven och i övrigt				uppfylla betygskriterierna för god-
utvecklas så långt som möjligt inom				kända betyg eller kriterierna för
ramen för läroplanen. Informa-				bedömning och i övrigt utvecklas så
tionen	vid	utvecklingssamtalet	ska	långt som möjligt inom ramen för
grunda	sig	på en utvärdering	av	läroplanen.	Informationen vid

5Senaste lydelse 2013:796.

elevens utveckling i förhållande till	utvecklingssamtalet ska grunda sig
läroplanen och kunskapskraven i de	på en utvärdering av elevens ut-
ämnen som eleven får undervisning	veckling i förhållande till läro-
i.	planen och betygskriterierna eller
	kriterierna för bedömning i de
	ämnen som eleven får undervisning
	i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 §6

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-		1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande till	skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven i de ämnen som		betygskriterierna eller kriterierna för
eleven får undervisning i, och		bedömning i de ämnen som eleven
		får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser som
som behövs för att eleven ska nå		behövs för att eleven ska uppfylla
kunskapskraven och i övrigt ut-		betygskriterierna för godkända betyg
vecklas så långt som möjligt inom		eller kriterierna för bedömning och
ramen för läroplanen.		i övrigt utvecklas så långt som
		möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads- havare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklings- planen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-

fällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas		Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indi-		behöver inte den skriftliga indi-
viduella utvecklingsplanen innehålla		viduella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser		en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven		i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att nå kunskapskraven.		behöver för att uppfylla betygs-
		kriterierna för godkända betyg eller
		kriterierna för bedömning.
	17 §
Som betyg ska någon av beteck-		Som betyg ska någon av be-
ningarna A, B, C, D, E eller F		teckningarna A, B, C, D, E, Fx eller
användas. Betyg	för godkända	F användas. Betyg för godkända
resultat betecknas med A, B, C, D		resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas		eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta	betyg med E.	med A och lägsta betyg med E.

6Senaste lydelse 2014:456.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

183

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kun- skaper ska ställas i relation till i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning eller andra liknande per- sonliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kunskaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda betygskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betyg- skriterier.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

184

Betyg för icke godkänt resultat	Betyg för icke godkända resultat
betecknas med F.	betecknas med Fx eller F. F är det
	lägsta betyget.

19 §7

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 6 ställas i relation till	1. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	betygskriterierna för årskurs 6, och
vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation	2. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till betygskriterierna för årskurs 9.
uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i års-
kurs 9.

20 §

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kunskapskrav.

21 §8

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

7Senaste lydelse 2010:2022.

8Senaste lydelse 2011:876.

23 a §9		Prop. 2021/22:36
En huvudman ska, om annat inte	En huvudman ska, om annat inte	Bilaga 2
följer av andra stycket, erbjuda	följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat	lovskola till elever som har avslutat
årskurs 8 och som riskerar att i nästa	årskurs 8 och som riskerar att i nästa
årskurs inte nå kunskapskraven för	årskurs inte uppfylla betygs-
betyget E i ett eller flera ämnen och	kriterierna för betyget E i ett eller
som därigenom riskerar att inte	flera ämnen och som därigenom
uppnå behörighet till ett nationellt	riskerar att inte uppnå behörighet
program i gymnasieskolan. Lovsko-	till ett nationellt program i gym-
lan ska anordnas i juni samma år	nasieskolan. Lovskolan ska anord-
som eleven har avslutat årskurs 8	nas i juni samma år som eleven har
och uppgå till sammanlagt minst	avslutat årskurs 8 och uppgå till
50 timmar. Tiden för lovskola ingår	sammanlagt minst 50 timmar. Tiden
inte i den minsta totala under-	för lovskola ingår inte i den minsta
visningstiden enligt 5 §.	totala undervisningstiden enligt 5 §.

11kap. 15 §10

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssamtal	nadshavare ha ett utvecklingssamtal
om hur elevens kunskapsutveckling	om hur elevens kunskapsutveckling
och sociala utveckling bäst kan	och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som	stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska nå	behövs för att eleven ska uppfylla
kunskapskraven och i övrigt	betygskriterierna	eller	kriterierna
utvecklas så långt som möjligt inom	för bedömning och i övrigt utvecklas
ramen för läroplanen. Informa-	så långt som möjligt inom ramen för
tionen vid utvecklingssamtalet ska	läroplanen. Informationen vid ut-
grunda sig på en utvärdering av	vecklingssamtalet ska grunda sig på
elevens utveckling i förhållande till	en utvärdering av elevens utveck-
läroplanen och kunskapskraven i de	ling i förhållande till läroplanen och
ämnen eller ämnesområden som	betygskriterierna	eller	kriterierna
eleven får undervisning i.	för bedömning i de ämnen eller
	ämnesområden	som	eleven får
	undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

9 Senaste lydelse 2017:570.	185
10 Senaste lydelse 2013:796.

1. ge omdömen om elevens kun- skapsutveckling i förhållande till betygskriterierna i ämnet eller kriterierna för bedömning i ämnes- området, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga indi- viduella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygs- kriterierna eller kriterierna för bedömning.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

16§11

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-				1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i	förhållande	till	skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven i de ämnen eller				betygskriterierna eller kriterierna för
ämnesområden	som eleven		får	bedömning i de ämnen eller ämnes-
undervisning i, och				områden som eleven får under-
				visning i, och
2. sammanfatta		vilka insatser		2. sammanfatta vilka insatser som
som behövs för att eleven ska nå				behövs för att eleven ska uppfylla
kunskapskraven och i övrigt ut-				betygskriterierna eller kriterierna
vecklas så långt som möjligt inom				för bedömning och i övrigt ut-
ramen för läroplanen.				vecklas så långt som möjligt inom
				ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads- havare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklings- planen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

16 a §12

I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utveck- lingsplan

1. ge omdömen om elevens kun- skapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom

186	11	Senaste lydelse 2014:456.
186	12	Senaste lydelse 2014:456.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga indi- viduella utvecklingsplanen inne- hålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning.

ramen för läroplanen i det ämnes-	läroplanen i det ämnet eller ämnes-
området eller ämnet.	området.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

20 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppnår	För den elev som inte uppfyller
kraven för betyget E, ska betyg inte	betygskriterierna för betyget E, ska
sättas i ämnet.	betyg inte sättas i ämnet.

22§13

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med

den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till				1. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått				betygskriterierna för årskurs 6, och
vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation				2. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha				till betygskriterierna för årskurs 9.
uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i års-
kurs 9.
			23 §
När betyg sätts efter det att ett ämne				När betyg sätts efter det att ett ämne
har avslutats ska betyget bestämmas				har avslutats ska betyget bestämmas
med	hjälp	av	bestämda	med	hjälp	av	bestämda
kunskapskrav.				betygskriterier.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-				som regeringen bestämmer kan med
delar föreskrifter om kunskapskrav.				stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
				meddela föreskrifter om betygs-
				kriterier.

13Senaste lydelse 2010:2022.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

187

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kunskaper ska ställas i relation till i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utom elevens utveck- lingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kunskaper som mot- svarar betygskriterierna för ett visst betyg. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

23 a §14

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utom elevens utveck- lingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl.

12 kap.
12 §15
Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-	nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsutveck-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
ling och sociala utveckling bäst kan	ling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som	stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska nå	behövs för att eleven ska uppfylla
kunskapskraven och i övrigt utveck-	betygskriterierna	för	godkända
las så långt som möjligt inom ramen	betyg eller kriterierna för bedöm-
för läroplanen. Informationen vid	ning och i övrigt utvecklas så långt
utvecklingssamtalet ska grunda sig	som möjligt inom ramen för läro-
på en utvärdering av elevens ut-	planen. Informationen vid utveck-
veckling i förhållande till läro-	lingssamtalet ska grunda sig på en
planen och kunskapskraven i de	utvärdering av elevens utveckling i
ämnen eller ämnesområden som	förhållande till	läroplanen		och
eleven får undervisning i.	betygskriterierna	eller	kriterierna
	för bedömning i de ämnen eller
	ämnesområden	som	eleven	får
	undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 §16

I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

	14	Senaste lydelse 2011:876.
188	15	Senaste lydelse 2013:796.
188	16	Senaste lydelse 2014:456.

1. ge omdömen om elevens kun-			1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande	till	skapsutveckling	i förhållande		till
kunskapskraven i de ämnen eller			betygskriterierna	eller	kriterierna
ämnesområden	som eleven	får	för bedömning i de ämnen eller
undervisning i, och			ämnesområden	som	eleven	får
2. sammanfatta	vilka insatser		undervisning i, och
som behövs för att eleven ska nå			2. sammanfatta	vilka insatser
kunskapskraven och i övrigt ut-			som behövs för att eleven ska
vecklas så långt som möjligt inom			uppfylla betygskriterierna för god-
ramen för läroplanen.			kända betyg eller kriterierna för
			bedömning och i övrigt utvecklas så
			långt som möjligt inom ramen för
			läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads- havare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklings- planen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

13 a §17

Iårskurs 7–10 ska, om grundsärskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-			1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i	förhållande till	skapsutveckling i	förhållande till
kunskapskraven	i	ämnesområdet	betygskriterierna	eller kriterierna
eller ämnet, och			för bedömning i ämnet eller ämnes-
			området, och
2. sammanfatta		vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå			som behövs för att eleven ska upp-
kunskapskraven och i övrigt ut-			fylla betygskriterierna för god-
vecklas så långt som möjligt inom			kända betyg eller kriterierna för
ramen för läroplanen i det ämnes-			bedömning och i övrigt utvecklas så
området eller ämnet.			långt som möjligt inom ramen för

17Senaste lydelse 2014:456.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

189

Som betyg ska någon av beteck- ningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

190

läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

17 §

Som betyg ska någon av beteck- ningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

19§18

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 7 ställas i relation till	1. i årskurs 7 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	betygskriterierna för årskurs 7, och
vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 7, och
2. efter årskurs 7 ställas i relation	2. efter årskurs 7 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till betygskriterierna för årskurs 10.
uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i års-
kurs 10.
20 §
När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska betyget be-	ämne har avslutats ska betyget be-
stämmas med hjälp av bestämda	stämmas med hjälp av bestämda
kunskapskrav.	betygskriterier.

18Senaste lydelse 2010:2022.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kun- skaper ska ställas i relation till i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning, utöver dövhet eller hörsel- skada, eller andra liknande person- liga förhållanden som inte är av till- fällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kunskaper som motsvarar betygs- kriterierna för ett visst betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet	Prop. 2021/22:36
som regeringen bestämmer kan med	Bilaga 2
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
meddela föreskrifter om betygs-
kriterier.

21§19

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

13kap. 12 §20

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-	nadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kunskaps-	samtal om hur elevens kunskaps-
utveckling och sociala utveckling	utveckling	och sociala utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka	bäst kan stödjas samt om vilka
insatser som behövs för att eleven	insatser som behövs för att eleven
ska nå kunskapskraven och i övrigt	ska uppfylla betygskriterierna		för
utvecklas så långt som möjligt inom	godkända betyg eller kriterierna för
ramen för läroplanen. Informationen	bedömning och i övrigt utvecklas så
vid utvecklingssamtalet ska grunda	långt som möjligt inom ramen för
sig på en utvärdering av elevens	läroplanen.	Informationen	vid
utveckling i förhållande till läro-	utvecklingssamtalet ska grunda sig
planen och kunskapskraven i de	på en utvärdering av elevens ut-
ämnen som eleven får undervisning	veckling i förhållande till läro-
i.	planen och	betygskriterierna eller
	kriterierna för bedömning i de
	ämnen som eleven får undervisning
	i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

19	Senaste lydelse 2011:876.	191
20	Senaste lydelse 2013:796.	191

Som betyg ska någon av be- teckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

192

13§21

I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-

samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kun-		1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling i	förhållande till	skapsutveckling i	förhållande till
kunskapskraven i de ämnen som		betygskriterierna	eller kriterierna
eleven får undervisning i, och		för bedömning i de ämnen som
		eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå		som behövs för att eleven ska upp-
kunskapskraven och i övrigt ut-		fylla betygskriterierna för godkända
vecklas så långt som möjligt inom		betyg eller kriterierna för bedöm-
ramen för läroplanen.		ning och i övrigt utvecklas så långt
		som möjligt inom ramen för läro-
		planen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads- havare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklings- planen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till- fällen än vid ett utvecklingssamtal.

18§22

Som betyg ska någon av be- teckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

20§23

Betygssättningen ska på höst-	Betygssättningen ska på höst-
terminen i årskurs 6 bygga på en	terminen i årskurs 6 bygga på en

21Senaste lydelse 2014:456.

22Senaste lydelse 2010:2022.

23Senaste lydelse 2010:2022.

Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kunskaper ska ställas i relation till i slutet av årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kunskaper som motsvarar betygs- kriterierna för ett visst betyg.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda betygskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

bedömning av de kunskaper som	bedömning av de kunskaper som
eleven har inhämtat i ämnet till och	eleven har inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Vid	med den aktuella terminen. Vid
bedömningen ska elevens kun-	bedömningen ska elevens kunskaper i
skaper ställas i relation till de kun-	årskurs 6 ställas i relation till
skaper en elev ska ha uppnått vid	betygskriterierna för årskurs 6.
betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6.

21§24

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kunskapskrav.

21 b §25

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

15kap. 23 §

Betyg för godkända resultat be- tecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

24Senaste lydelse 2010:2022.

25Senaste lydelse 2017:1104.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

193

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

194

Betyg för icke godkänt resultat

betecknas med F.
24 §
Som betyg på en kurs ska någon	Betyg ska bestämmas med hjälp
av beteckningarna A, B, C, D, E	av de betygskriterier som har före-
eller F användas. Betyg ska be-	skrivits för en kurs.
stämmas med hjälp av de kunskaps-
krav som har föreskrivits för en
kurs.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-	som regeringen bestämmer kan med
delar föreskrifter om kunskapskrav.	stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
	meddela föreskrifter om betygs-
	kriterier.
26 §
Om det finns särskilda skäl får det	Om det finns särskilda skäl får det
vid betygssättningen bortses från	vid betygssättningen bortses			från
enstaka delar av kunskapskraven.	enstaka delar av betygskriterierna.
Med särskilda skäl avses funktions-	Med särskilda skäl avses funktions-
nedsättning eller andra liknande	nedsättning eller andra liknande
personliga förhållanden som inte är	personliga förhållanden som inte är
av tillfällig natur och som utgör ett	av tillfällig natur och som utgör ett
direkt hinder för att eleven ska	direkt hinder för att eleven ska
kunna nå ett visst kunskapskrav. De	kunna	visa	kunskaper	som
kunskapskrav som rör säkerhet och	motsvarar	betygskriterierna för ett
de som hänvisar till lagar, för-	visst betyg. De betygskriterier som
ordningar eller myndigheters före-	rör säkerhet och de som hänvisar till
skrifter ska dock alltid uppfyllas.	lagar, förordningar eller myndig-
	heters föreskrifter ska dock alltid
	uppfyllas för det lägst godkända
	betyget.

18kap.

4 §26

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i gymnasiesär-
skolan ska vara öppen för ung-	skolan ska vara öppen för ung-
domar vars skolplikt har upphört	domar vars skolplikt har upphört
och som inte bedöms ha förut-	och som inte bedöms ha förut-
sättningar att nå upp till gym-	sättningar att uppfylla gymnasie-
nasieskolans kunskapskrav därför att	skolans betygskriterier för god-
de har en utvecklingsstörning.	kända betyg därför att de har en
	utvecklingsstörning.

26Senaste lydelse 2012:109.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kunskaper som mot- svarar betygskriterierna för ett visst betyg. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De betygskriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

23 §27		Prop. 2021/22:36
Som betyg för godkända resultat	Som betyg för godkända resultat	Bilaga 2
på en kurs ska någon av beteck-	på en kurs ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E an-	ningarna A, B, C, D eller E an-
vändas. Högsta betyg betecknas med	vändas. Högsta betyg betecknas med
A och lägsta betyg med E. Betyg	A och lägsta betyg med E. Betyg
ska sättas med hjälp av de kun-	ska sättas med hjälp av de betygs-
skapskrav som har föreskrivits för	kriterier som har föreskrivits en
en kurs.	kurs.
För den elev som inte har uppnått	För den elev som inte har uppfyllt
kraven för betyget E, ska betyg inte	betygskriterierna för betyget E, ska
sättas.	betyg inte sättas.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-	som regeringen bestämmer kan med
delar föreskrifter om kunskapskrav.	stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
	meddela föreskrifter om betygs-
	kriterier.

25§28

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En utveck- lingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters före- skrifter ska dock alltid uppfyllas.

20kap. 36 §29

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt

användas.
Som betyg på särskild utbildning	Som betyg på särskild utbildning
på grundläggande nivå ska beteck-	på grundläggande nivå ska beteck-
ningen Godkänt användas. För den	ningen Godkänt användas. För den
elev som inte uppnår betyget	elev som inte uppfyller betygs-

27Senaste lydelse 2012:109.

28Senaste lydelse 2012:109.

29Senaste lydelse 2020:447.

195

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

196

Godkänt ska ett intyg om att eleven				kriterierna för betyget Godkänt ska
har deltagit i kursen utfärdas.				ett intyg om att eleven har deltagit
				i kursen utfärdas.
Som betyg på utbildning på gym-				Som betyg på utbildning på gym-
nasial nivå ska någon av beteck-				nasial nivå ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D, E eller F				ningarna A, B, C, D, E, Fx eller F
användas.	Betyg för		godkända	användas.	Betyg för	godkända
resultat betecknas med A, B, C, D				resultat betecknas med A, B, C, D
och E. Högsta betyg betecknas med				eller E. Högsta betyg betecknas
A och lägsta betyg med E. Betyg för				med A och lägsta betyg med E.
icke godkänt		resultat	betecknas	Betyg för icke godkända resultat
med F.				betecknas med Fx eller F. Det
				lägsta betyget är F.
Som betyg på särskild utbildning				Som betyg på särskild utbildning
på gymnasial nivå ska någon av				på gymnasial nivå ska någon av
beteckningarna A, B, C, D eller E				beteckningarna A, B, C, D eller E
användas	för	godkända	resultat.	användas	för godkända	resultat.
Högsta betyg betecknas med A och				Högsta betyg betecknas med A
lägsta betyg med E. För den elev				och lägsta betyg med E. För den
som inte uppnår betyget E ska ett				elev som inte uppfyller betygs-
intyg om att eleven har deltagit i				kriterierna för betyget E ska ett
kursen utfärdas.				intyg om att eleven har deltagit i
				kursen utfärdas.

37§30

Betyg på kurser i utbildning på			Betyg på kurser i utbildning på
grundläggande nivå, i särskild ut-			grundläggande nivå, i särskild ut-
bildning på grundläggande nivå och			bildning på grundläggande nivå och
i svenska för invandrare ska			i svenska för invandrare ska
grundas på en bedömning av elev-			grundas på en bedömning av elev-
ens kunskaper i förhållande till			ens kunskaper i förhållande till
uppställda kunskapskrav i kursplaner.			uppställda betygskriterier i kurs-
Betyg på kurser i utbildning på			planer. Betyg på kurser i utbildning
gymnasial nivå och i särskild			på gymnasial nivå och i särskild
utbildning på gymnasial nivå ska			utbildning på gymnasial nivå ska
grundas på en bedömning av			grundas på en bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till			elevens kunskaper i förhållande till
uppställda kunskapskrav i ämnes-			uppställda betygskriterier i ämnes-
planer.			planer.
Kunskapskrav	ska finnas	för	Betygskriterier	ska finnas	för
varje kurs där betyg ska sättas.			varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	kan	som regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela	föreskrifter	om	formen meddela	föreskrifter	om
kunskapskrav.			betygskriterier.

30Senaste lydelse 2020:446.

	38 §31			Prop. 2021/22:36
Om det finns särskilda skäl, får		Om det finns särskilda skäl får det		Bilaga 2
det vid betygssättningen bortses från		vid	betygssättningen bortses från
enstaka kunskapskrav eller	från	enstaka delar av betygskriterierna.
enstaka delar av sådana krav. Med		Med särskilda skäl avses funktions-
särskilda skäl avses funktions-		nedsättning eller andra liknande
nedsättning eller andra liknande		personliga förhållanden som inte är
personliga förhållanden som inte är		av tillfällig natur och som utgör ett
av tillfällig natur och som utgör ett		direkt hinder för att eleven ska kunna
direkt hinder för att eleven ska		visa kunskaper som motsvarar be-
kunna nå ett visst kunskapskrav.		tygskriterierna för ett visst betyg.
Vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och
gymnasial nivå får en utvecklingsstörning bara beaktas om det finns
synnerliga skäl.
Trots vad som anges i första och		Trots vad som anges i första och
andra styckena ska de kunskapskrav		andra styckena ska de betygs-
som rör säkerhet och de som hän-		kriterier som rör säkerhet och de
visar till lagar, förordningar eller		som hänvisar till lagar, förordning-
myndigheters föreskrifter	alltid	ar	eller myndigheters föreskrifter
uppfyllas.		alltid uppfyllas för det lägst god-
		kända betyget.

40§32

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxen- utbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gym- nasiesärskolearbete. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gym- nasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs, ett gymnasie- arbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskaps- område som komvuxarbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i för- bedömning av kunskaper i för- hållande till uppställda kunskaps- hållande till uppställda betygs- krav i kursplaner eller ämnesplaner. kriterier i kursplaner eller ämnes-

planer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2022.

31	Senaste lydelse 2020:446.	197
32	Senaste lydelse 2020:447.	197

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

1.2Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 15 kap. 22, 23–24 och 25 a §§, 16 kap. 23–24 och 27–28 §§, 17 a kap. 12 och 14 §§, 18 kap. 22 och 23 §§, 19 kap. 24–25 §§, 20 kap. 5– 6, 9, 19 e, 35, 37–37 a, 39–40 och 44 §§ och att rubriken närmast före 20 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer 15. kap. 22 a, 18 kap. 22 a och 20 kap. 35 a–b §§,

dels att rubriken närmast före 16 kap. 21 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen och gymnasiearbete”, att rubriken närmast före 17 a kap. 11 § ska lyda ”Ämnen och nivåer i ämnen” och att rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiesärskolearbete”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

22 §1

Betyg ska sättas

–på varje avslutad kurs,

–efter genomfört gymnasie- arbete och examensarbete, och

–i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma

igymnasieskolan.

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

1.i ämnen efter varje avslutad nivå i ämnena,

2.efter genomfört gymnasie- arbete och examensarbete, och

3.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma

igymnasieskolan.

Ett betyg i ett ämne enligt första stycket 1 omfattar även underligg- ande nivåer i ämnet. Ett icke god- känt betyg omfattar dock inte under- liggande nivåer med ett godkänt betyg.

Regeringen får meddela före- skrifter som innebär att det för ett visst ämne görs undantag från andra stycket.

22 a §

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

198

1Senaste lydelse 2014:530.

Utbildningen ges i form av ämnen som består av en eller flera nivåer.

Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har före- skrivits för ett ämne.

Regeringen får meddela före- skrifter om att betyg i ett sådant ämne som avses i 22 § tredje stycket får bestämmas med hjälp av be- tygskriterier som föreskrivits för en del av ett ämne, som består av en eller flera nivåer i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Föreslagen lydelse

Lydelse enligt 1.1	Föreslagen lydelse
23 §
Som betyg på en kurs ska någon av	Som betyg i ett ämne ska någon av
beteckningarna A, B, C, D, E, Fx	beteckningarna A, B, C, D, E, Fx
eller F användas. Betyg för god-	eller F användas. Betyg för god-
kända resultat betecknas med A, B,	kända resultat betecknas med A, B,
C, D eller E. Högsta betyg beteck-	C, D eller E. Högsta betyg beteck-
nas med A och lägsta betyg med E.	nas med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkända resultat	Betyg för icke godkända resultat
betecknas med Fx eller F. F är det	betecknas med Fx eller F. F är det
lägsta betyget.	lägsta betyget.

24 §

Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har före- skrivits för en kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Nuvarande lydelse

25 a §2

Vid betygssättning i en kurs som	Vid betygssättning i ett ämne på
det ges ett nationellt prov i ska	en nivå som det ges ett nationellt
elevens resultat på det provet	prov i ska elevens resultat på det
särskilt beaktas. Provresultatet eller	provet särskilt beaktas. Provre-
resultat på delprov ska dock inte	sultatet eller resultat på delprov ska
särskilt beaktas om det finns	dock inte särskilt beaktas om det
särskilda skäl.	finns särskilda skäl.

16kap. 23 §

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

2Senaste lydelse 2017:1104.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

199

Har en elev efter avslutad nivå i ett ämne eller genomfört gymnasie- arbete fått lägst betyget E, är huvud- mannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av före- skrifter meddelade med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne och att få läsa om ett ämne.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

200

För varje kurs ska det anges hur	För varje nivå i ett ämne ska det
många gymnasiepoäng som kursen	anges hur många gymnasiepoäng
omfattar.	som nivån omfattar.

24 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.

27 §

Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som

innefattar
1. en eller flera kurser i svenska		1. ämnena svenska eller svenska
eller svenska som andraspråk, engel-		som andraspråk, engelska och mate-
ska och matematik om sammanlagt		matik om	sammanlagt	100 gym-
100 gymnasiepoäng i varje ämne, och		nasiepoäng i varje ämne, och
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-		som regeringen bestämmer kan med
delar föreskrifter om vilka kurser i		stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
de ämnen som anges i första		meddela föreskrifter om
stycket 1 som ska vara	godkända	1. vilken nivå i de ämnen som
och om andra kurser som ska ingå i		anges i första stycket 1 som ska
de godkända betygen för respektive		vara godkänd och
yrkesprogram.		2. andra ämnen och nivåer i dessa
		ämnen som ska ingå i de godkända
		betygen för respektive yrkespro-
		gram.
	28 §
Högskoleförberedande	examen	Högskoleförberedande		examen
ska utfärdas om en elev som avses i		ska utfärdas om en elev som avses i
26 § har godkända betyg på utbild-		26 § har godkända betyg på utbild-
ning som omfattar minst 2 250 gym-		ning som omfattar minst 2 250 gym-
nasiepoäng och som innefattar en		nasiepoäng	och som	innefattar
eller flera kurser i		ämnena

1.svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gym- nasiepoäng,

2.engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och

3.matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.

Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.								Prop. 2021/22:36
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet				Bilaga 2
som regeringen bestämmer med-				som regeringen bestämmer kan med
delar föreskrifter om vilka kurser i				stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
de ämnen som anges i första stycket				meddela föreskrifter om vilken nivå
som ska vara godkända.				som ska vara godkänd i respektive
				ämne som anges i första stycket.
			17 a kap.
			12 §3
Utbildningen inom varje ämne ges				Utbildningen ges i form av
i form av en eller flera kurser.				ämnen som består av en eller flera
				nivåer.
För varje kurs ska det anges hur				För varje nivå i ett ämne ska det
många gymnasiepoäng som kursen				anges	hur många gymnasiepoäng
omfattar.				som nivån omfattar.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer	får	som	regeringen	bestämmer	får
meddela föreskrifter om vad som				meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbörja en kurs.				krävs för att få börja läsa ett ämne
				eller en viss nivå i ett ämne.
			14 §4
Har en elev efter avslutad kurs				Har en elev efter avslutad nivå i ett
eller genomfört examensarbete fått				ämne eller genomfört examensarbete
lägst	betyget E,	är huvudmannen		fått lägst betyget E, är huvud-
inte skyldig att erbjuda ytterligare				mannen inte skyldig att erbjuda
utbildning av samma slag, om inte				ytterligare utbildning av samma
annat följer av föreskrifter med-				slag, om inte annat följer av före-
delade med stöd av andra stycket.				skrifter meddelade med stöd av
				andra stycket.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer	får	som	regeringen	bestämmer	får
meddela föreskrifter om vad som				meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få gå om en kurs.				krävs för att få läsa om ett ämne.

18kap.

22 §5

	På de nationella programmen ska	På de nationella programmen ska
betyg sättas på varje avslutad kurs		betyg sättas i ämnen efter varje
och efter genomfört gymnasie-		avslutad nivå i ämnena och efter
särskolearbete.		genomfört gymnasiesärskolearbete.
	Om en elev på ett individuellt	Om en elev på ett individuellt
program har läst en kurs i ett ämne		program har läst ett ämne enligt
enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas		19 kap. 15 §, ska betyg sättas i
när kursen är avslutad.
3	Senaste lydelse 2014:530.
4	Senaste lydelse 2014:530.	201
5	Senaste lydelse 2018:749.	201

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska,

istället för vad som föreskrivs i 23– 26 §§, betyg sättas enligt bestäm- melserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Lydelse enligt 1.1

ämnet efter varje avslutad nivå i ämnet.

Ett betyg i ett ämne enligt första eller andra stycket omfattar även underliggande nivåer i ämnet. Om betyg inte sätts efter en nivå i ämnet enligt 23 § andra stycket ska betyg som satts på en underliggande nivå fortsatt gälla.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs

i23–26 §§, betyg sättas enligt be- stämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

22 a §

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om be- tyg.

Föreslagen lydelse

23 §6

Som betyg för godkända resultat	Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-	i ett ämne ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E använ-	ningarna A, B, C, D eller E använ-
das. Högsta betyg betecknas med A	das. Högsta betyg betecknas med A
och lägsta betyg med E. Betyg ska	och lägsta betyg med E. Betyg ska
sättas med hjälp av de kunskaps-	sättas med hjälp av de betygs-
krav som har föreskrivits för en	kriterier som har föreskrivits för ett
kurs.	ämne.

För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

202	6 Senaste lydelse 2012:109.

		Prop. 2021/22:36
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Bilaga 2

19kap.

24 §7

Utbildningen inom varje ämne ges						Utbildningen ges i form av ämnen
i form av en eller flera kurser.						som består av en eller flera nivåer.
För varje kurs ska det anges hur						För varje nivå i ett ämne ska det
många gymnasiesärskolepoäng					kur-	anges hur många gymnasiesär-
sen omfattar.						skolepoäng som nivån omfattar.
					25 §8
Har en elev efter avslutad kurs eller						Har en elev efter avslutad nivå i
genomfört		gymnasiesärskolearbete				ett	ämne	eller		genomfört
fått lägst betyget E, är huvud-						gymnasiesärskolearbete				fått	lägst
mannen inte skyldig att erbjuda						betyget E, är huvudmannen inte
ytterligare		utbildning		av samma		skyldig att		erbjuda		ytterligare
slag, om inte annat följer av före-						utbildning av samma slag, om inte
skrifter som har meddelats med						annat följer av föreskrifter som har
stöd av andra stycket.						meddelats med stöd av andra
						stycket.
Regeringen eller den myndighet						Regeringen eller den myndighet
som	regeringen		bestämmer		får	som	regeringen		bestämmer		får
meddela föreskrifter om vad som						meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbörja en kurs och						krävs för att få börja läsa ett ämne
att få gå om en kurs.						eller en viss nivå i ett ämne och att
						få läsa om ett ämne.
					20 kap.
Kurser och gymnasiepoäng						Kurser, ämnen
						och gymnasiepoäng
					5 §9
Utbildningen bedrivs i form av						Utbildningen på grundläggande
kurser. Utbildningen på gymnasial						nivå, särskild utbildning på grund-
nivå och den särskilda utbildningen						läggande nivå och utbildning i
på gymnasial nivå bedrivs även i						svenska för invandrare bedrivs i
form av ett komvuxarbete.						form av kurser. Utbildningen på
						gymnasial nivå och den särskilda
						utbildningen		på	gymnasial		nivå
						bedrivs i form av ämnen som består
						av nivåer, och även i form av ett
						komvuxarbete.
På	gymnasial		nivå	betecknas		På	gymnasial		nivå	betecknas
kursernas och komvuxarbetets om-						omfattningen av nivåer i ämnen och
fattning med gymnasiepoäng.

7Senaste lydelse 2012:109.

8Senaste lydelse 2012:109.

9 Senaste lydelse 2020:447.

203

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

Inom särskild utbildning på gym- nasial nivå betecknas kursernas och komvuxarbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.

av komvuxarbetet med gym- nasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gym- nasial nivå betecknas omfattningen av nivåer i ämnen och av kom- vuxarbetet med gymnasiesärskole- poäng.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utbild- ning på gymnasial nivå eller sär- skild utbildning på gymnasial nivå som inte bedrivs enligt gymnasie- skolans eller gymnasiesärskolans ämnesplaner får bedrivas i form av kurser.

6 §10

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på

	gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå.
	Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
	som regeringen	bestämmer		får	som	regeringen	bestämmer			får
	meddela föreskrifter om kursplaner,				meddela föreskrifter om kursplaner,
	ämnesplaner, gymnasiepoäng			och	ämnesplaner, gymnasiepoäng					och
	gymnasiesärskolepoäng.		Sådana		gymnasiesärskolepoäng.				Sådana
	föreskrifter får innebära att kurs-				föreskrifter får innebära att kurs-
	planer eller ämnesplaner inte ska				planer eller ämnesplaner inte ska
	finnas eller att gymnasiepoäng eller				finnas eller att gymnasiepoäng eller
	gymnasiesärskolepoäng inte			ska	gymnasiesärskolepoäng			inte		ska
	beräknas för vissa kurser.				beräknas för vissa kurser eller
					ämnen.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också
	meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.
				9 §11
	Den som har antagits till en kurs				Den som har antagits till ut-
	har rätt att fullfölja kursen.				bildning på en kurs eller i ett ämne
					på en viss nivå har rätt att fullfölja
					kursen eller nivån.
	Huvudmannen	får dock	besluta		Huvudmannen		får dock		besluta
	att utbildningen på kursen ska upp-				att utbildningen på kursen eller på
	höra, om eleven saknar förut-				den aktuella nivån i ämnet ska upp-
	sättningar att tillgodogöra sig ut-				höra, om eleven saknar förutsätt-
	bildningen eller annars inte gör				ningar	att tillgodogöra		sig	utbild-
	tillfredsställande framsteg.
204	10 Senaste lydelse 2020:447.
	11 Senaste lydelse 2020:446.

		ningen eller annars inte gör	till-	Prop. 2021/22:36
		fredsställande framsteg.		Bilaga 2
Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda utbildning på
grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas
sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning
på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört
enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns
särskilda skäl för det.
Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra
stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas
sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.
Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.
	19 e §12
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer	får	som regeringen bestämmer	får
meddela föreskrifter om	vilka	meddela föreskrifter om	vilka
kurser som omfattas av rätten att		ämnen och vilka nivåer i dessa
delta i utbildning enligt 19 a och		ämnen som omfattas av rätten att
19 b §§.		delta i utbildning enligt 19 a och
		19 b §§.

35§13

Betyg ska sättas på varje avslutad	I utbildning på grundläggande
kurs och efter genomfört komvux-	nivå, i särskild utbildning på grund-
arbete.	läggande nivå och i utbildning i
	svenska för invandrare ska betyg
	sättas på varje avslutad kurs.

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvux- arbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

35 a §

I utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gym- nasial nivå ska betyg sättas

1.i ämnen efter varje avslutad nivå i ämnena och

2.efter genomfört komvuxarbete.

12Senaste lydelse 2016:1184.

13 Senaste lydelse 2020:447.

205

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

206

Ett betyg i ett ämne enligt första stycket 1 omfattar även underligg- ande nivåer i ämnet. Ett icke god- känt betyg omfattar dock inte underliggande nivåer med ett god- känt betyg.

Regeringen får meddela före- skrifter som innebär att det för ett visst ämne görs undantag från andra

	stycket.
	35 b §
	Regeringen eller den myndighet
	som regeringen	bestämmer	får
	meddela ytterligare föreskrifter om
	betygssättning och om komvux-
	arbetet i övrigt. Sådana föreskrifter
	får innebära att betyg inte ska
	sättas i vissa kurser eller ämnen.
Lydelse enligt 1.1	Föreslagen lydelse
37 §
Betyg på kurser i utbildning på	Betyg på kurser i utbildning på
grundläggande nivå, i särskild ut-	grundläggande nivå, i särskild ut-
bildning på grundläggande nivå och	bildning på grundläggande nivå och i
i svenska för invandrare ska grun-	svenska för invandrare ska grundas
das på en bedömning av elevens	på en bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till upp-	kunskaper i förhållande till upp-
ställda betygskriterier i kursplaner.	ställda betygskriterier i kursplaner.
Betyg på kurser i utbildning på	Betyg i ämnen i utbildning på gym-
gymnasial nivå och i särskild ut-	nasial nivå och i särskild utbildning
bildning på gymnasial nivå ska	på gymnasial nivå ska grundas på
grundas på en bedömning av	en bedömning av elevens kun-
elevens kunskaper i förhållande till	skaper i förhållande till i ämnes-
uppställda betygskriterier i ämnes-	planer uppställda betygskriterier för
planer.	ämnet.
Betygskriterier ska finnas för	Betygskriterier	ska finnas	för
varje kurs där betyg ska sättas.	varje kurs och ämne där betyg ska
	sättas.

Regeringen får meddela före- skrifter om att betyg i ett visst ämne inom utbildning på gymnasial nivå, i stället för vad som anges i första stycket, får bestämmas med hjälp av betygskriterier som föreskrivits för en del av ett ämne, som består av en eller flera nivåer i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
37 a §14
Vid betygssättning i en kurs som	Vid betygssättning i en kurs som
det ges ett nationellt prov i ska	det ges ett nationellt prov i eller i ett
elevens resultat på det provet sär-	ämne på en nivå som det ges ett
skilt beaktas. Provresultatet eller	nationellt prov i ska elevens resultat
resultat på delprov ska dock inte	på det provet särskilt beaktas.
särskilt beaktas om det finns sär-	Provresultatet eller resultat på del-
skilda skäl.	prov ska dock inte särskilt beaktas
	om det finns särskilda skäl.

39§15

Om det saknas underlag för	Om det saknas underlag för
bedömning av en elevs kunskaper i	bedömning av en elevs kunskaper i
en kurs på grund av elevens brist-	en kurs eller i ett ämne på en viss
ande deltagande, ska betyg inte	nivå, på grund av elevens bristande
sättas på kursen.	deltagande, ska betyg inte sättas på
	kursen eller i ämnet på den aktuella
	nivån.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

Lydelse enligt 1.1		Föreslagen lydelse
	40 §
Den som är bosatt i landet och vill		Den som är bosatt i landet och vill
ha betyg från kommunal vuxen-		ha betyg från kommunal vuxen-
utbildning ska ha möjlighet att		utbildning ska ha möjlighet att
genomgå prövning i alla kurser som		genomgå prövning i alla kurser som
det sätts betyg på och i komvux-		det sätts betyg på, i alla ämnen som
arbete. Detta gäller även den som		det sätts betyg i och i komvux-
tidigare har fått betyg på kursen,		arbete. Detta gäller även den som
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete		tidigare har fått betyg på kursen, i
eller ett gymnasiesärskolearbete. Den		ämnet, på komvuxarbetet, på ett
som är elev i gymnasieskolan eller i		gymnasiearbete eller på ett gym-
gymnasiesärskolan	får dock inte	nasiesärskolearbete.	Den som	är
genomgå prövning i en kurs, ett		elev i gymnasieskolan eller i gym-
gymnasiearbete eller ett gymnasie-		nasiesärskolan får dock inte genom-
särskolearbete om eleven har fått		gå prövning
minst betyget E på kursen, gym-		1. i ett ämne om eleven har fått
nasiearbetet eller	gymnasiesär-	minst betyget E i ämnet och om den
skolearbetet.		nivå prövningen gäller omfattas av
		det godkända betyget, eller
		2. på ett gymnasiearbete eller ett
		gymnasiesärskolearbete som eleven
		har fått minst betyget E på.
Prövning får göras bara hos en		Prövning inom	utbildning	på
huvudman som anordnar den aktu-		grundläggande nivå, i särskild ut-

14Senaste lydelse 2017:1104.

15 Senaste lydelse 2015:482.

207

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

208

ella kursen eller, när det gäller	bildning på grundläggande nivå
komvuxarbete, utbildning inom det	eller i svenska för invandrare får
kunskapsområde som komvux-	göras bara hos en huvudman som
arbetet avser.	anordnar den aktuella kursen. Pröv-
	ning inom utbildning på gymnasial
	nivå eller i särskild utbildning på
	gymnasial nivå får göras bara hos
	en huvudman som anordnar det
	aktuella ämnet eller, när det gäller
	komvuxarbete, utbildning inom det
	kunskapsområde	som komvux-
	arbetet avser.
Med prövning i en kurs avses en	Med prövning i en kurs inom
bedömning av kunskaper i för-	utbildning på grundläggande nivå, i
hållande till uppställda betygs-	särskild utbildning på grund-
kriterier i kursplaner eller ämnes-	läggande nivå och i svenska för
planer.	invandrare avses en bedömning av
	kunskaper i förhållande till uppställda
	betygskriterier i	kursplaner. Med
	prövning i ett ämne inom utbildning
	på gymnasial nivå och i särskild
	utbildning på gymnasial nivå avses
	en bedömning av kunskaper i ett
	ämne på den nivå eleven prövar i, i
	förhållande till uppställda betygs-
	kriterier i ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med

stöd av 8 kap. 7 §	regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om
prövning.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

44§16

Den som genomgått en kurs i	Den som genomgått kommunal
kommunal vuxenutbildning och vill	vuxenutbildning i form av en kurs
få sina kunskaper dokumenterade	eller ett ämne i en eller flera nivåer
på annat sätt än genom betyg ska få	och vill få sina kunskaper doku-
ett intyg.	menterade på annat sätt än genom
	betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att

få ett intyg.
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får		som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att intyg		meddela föreskrifter om att intyg
alltid ska utfärdas efter vissa kurser		alltid ska utfärdas efter vissa kurser,
eller viss utbildning.		vissa ämnen eller viss utbildning.

16Senaste lydelse 2015:482.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 2

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens att 8 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

	8 kap.
3 §1
Gymnasieskola eller kommunal		Gymnasieskola		eller	kommunal
vuxenutbildning, där eleven går en		vuxenutbildning,		där eleven läser
nationell kurs som har varit föremål		ett nationellt ämne som har varit
för samråd mellan de myndigheter		föremål för samråd mellan de
som regeringen bestämmer, är inte		myndigheter	som		regeringen
skyldig att ha tillstånd.		bestämmer, är inte skyldig att ha
		tillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2024.

3.Bestämmelsen i sin äldre lydelse gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2024.

210

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2021/22:36 Bilaga 3

Efter remiss har yttrande kommit in från Academedia AB, Autism- och Aspergerförbundet, Barnombudsmannen, Centrala studiestödsnämnden, Datainspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, Elevernas Riks- förbund (tidigare Sveriges elevråd – SVEA), Filipstads kommun, Folk- bildningsrådet, Friskolornas riksförbund, Föräldraalliansen Sverige, Föräldraföreningen på Stiftelsen Viktor Rydbergs gymnasium Jarlaplan, Gislaveds, Gävle och Göteborgs kommuner, Göteborgs universitet, Hede- mora kommun, Helsingborgs kommun, Härjedalens kommun, Högskolan

iKristianstad, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Kriminalvården, Kunskapsskolan i Sverige AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lärarförbundet, Lärarnas Riks- förbund, Malmö kommun, Malmö universitet, Myndigheten för delaktig- het, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för yrkeshögskolan, Norrköpings kommun, Riksförbundet Vuxenutbild- ning i samverkan (ViS), Sala kommun, Sameskolstyrelsen, Skolväsendets överklagandenämnd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse (SiS), Statens skolinspektion, Statens skolverk, Stif- telsen Viktor Rydbergs skolor, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Sundsvalls kommun, Svenskt Näringsliv, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Skolledar- förbund, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Söder- köpings kommun, Trelleborgs kommun, Täby kommun, Umeå universitet, Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Uppsala universitet, Vänersborgs kommun, Ystads kommun, Örebro kommun, Örebro universitet, samt Örnsköldsviks och Överkalix kommuner.

Därutöver har yttrande inkommit från Akavia, Djurbranschens yrkes- nämnd, Include, Industrirådet, Kungl. Vetenskapsakademien, Nacka kom- mun, Naturbrukets Yrkesnämnd (NYN) och Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN), Naturbruksskolornas förening, Riksförbundet FUB – för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, Svensk Djur- sjukvård, Svenska Hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR), Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Teknikföretagen, Transportföretagen, VVS- branschens yrkesnämnd (VVSYN)

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Alingsås kommun, Almega, Bengtsfors, Bjuvs, Borgholms, Botkyrka och Boxholms kommuner, Funktionsrätt Sverige, Gnesta kommun, Högskolan

iKristianstad, Idéburna skolors riksförbund, Krokoms kommun, Lapp- lands gymnasium, Nordmalings kommun, Nätverket unga för tillgänglig- het (NUFT), Regelrådet, Region Norrbotten, Region Skåne, Region Uppsala, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksförbundet Hem och Skola, Robertsfors kommun, Skolforskningsinstitutet, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Synskadades riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Uppvidinge kommun och Växjö kommun.

211

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

1.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 15 kap. 23 § ska upphöra att gälla,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 2 §1

Alla barn och elever i samtliga			Alla barn och elever i samtliga
skolformer och i fritidshemmet ska			skolformer och i fritidshemmet ska
ges den ledning och stimulans som			ges den ledning och stimulans som
de behöver i sitt lärande och sin			de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de			personliga utveckling för att de
utifrån	sina egna	förutsättningar	utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som			ska kunna utvecklas så långt som
möjligt	enligt utbildningens mål.		möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en funk-
tionsnedsättning har svårt att upp-
fylla de olika kunskapskrav eller
kravnivåer som finns ska ges stöd
som syftar till att så långt som
möjligt	motverka	funktionsned-

Elever som till följd av en funk- tionsnedsättning har svårt att upp- fylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunska- per som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt

212	1 Senaste lydelse 2018:1098.

			motverka		funktionsnedsättningens
			konsekvenser.
			Elever som lätt uppfyller de
			betygskriterier eller			kriterier		för
			bedömning av kunskaper som minst
			ska uppfyllas ska ges ledning och
			stimulans för att kunna nå längre i
			sin kunskapsutveckling.
		4 §2
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i
1. förskoleklassen, om det utifrån			1. förskoleklassen, om det utifrån
användning av ett nationellt kart-			användning av ett nationellt kart-
läggningsmaterial finns en indi-			läggningsmaterial finns en indi-
kation på att eleven inte kommer att			kation på att eleven inte kommer att
nå de kunskapskrav som ska upp-			uppfylla kriterierna för bedömning
nås i årskurs 1 och 3 i svenska,			av kunskaper för årskurs 1 och 3 i
svenska som andraspråk eller mate-			svenska, svenska som				andraspråk
matik,			eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och i			2. lågstadiet i grundskolan och i
sameskolan, om det utifrån använd-			sameskolan, om det utifrån använd-
ning av ett nationellt bedömnings-			ning av ett nationellt bedömnings-
stöd eller ett nationellt prov i			stöd eller ett nationellt prov i
svenska, svenska som andraspråk			svenska, svenska som andraspråk
eller matematik, finns en indikation			eller matematik, finns en indikation
på att eleven inte kommer att nå de			på att eleven inte kommer att
kunskapskrav för årskurs 1 eller 3			uppfylla kriterierna för bedömning
som ska uppnås, och			av kunskaper för årskurs 1 eller 3,
			och
3. lågstadiet i specialskolan, om			3. lågstadiet i specialskolan, om
det utifrån användning av ett natio-			det utifrån användning av ett natio-
nellt	bedömningsstöd	eller ett	nellt	bedömningsstöd			eller	ett
nationellt prov i svenska, svenska			nationellt prov i svenska, svenska
som	andraspråk eller	matematik,	som	andraspråk eller			matematik,
finns en indikation på att eleven			finns en indikation på att eleven
inte kommer att nå de kunskaps-			inte kommer att uppfylla krite-
krav för årskurs 1 eller 4 som ska			rierna för bedömning av kunskaper
uppnås.			för årskurs 1 eller 4.
Om det efter en sådan bedömning			Om det efter en sådan bedömning
kan befaras att eleven inte kommer			kan befaras att eleven inte kommer
att uppnå de kunskapskrav som			att uppfylla de kriterier för
anges där ska det skyndsamt pla-			bedömning av kunskaper som finns
neras sådant stöd som anges i 5 §			i den aktuella skolformen, ska det
eller göras en anmälan till rektorn			skyndsamt		planeras	sådant		stöd
enligt 7 §.			som anges i 5 § eller göras en
			anmälan till rektorn enligt 7 §.

2Senaste lydelse 2018:1098.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

213

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

214

5 §3
Om det inom ramen för under-	Om det inom ramen för under-
visningen, genom användning av	visningen,	genom användning av
ett nationellt kartläggningsmaterial	ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,	eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller	resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig eller	uppgifter från lärare, övrig skolper-
uppgifter från lärare, övrig skol-	sonal, en elev eller en elevs vård-
personal, en elev eller en elevs	nadshavare eller på annat sätt fram-
vårdnadshavare eller på annat sätt	kommer att det kan befaras att en
framkommer att det kan befaras att	elev inte kommer att uppfylla de
en elev inte kommer att nå de kun-	betygskriterier		eller kriterier	för
skapskrav som minst ska uppnås	bedömning	av	kunskaper	som
eller de kravnivåer som gäller, och	minst ska uppfyllas, och inte annat
inte annat följer av 7 §, ska eleven	följer av 7 §, ska eleven skyndsamt
skyndsamt ges stöd i form av extra	ges stöd i form av extra
anpassningar inom ramen för den	anpassningar inom ramen för den
ordinarie undervisningen.	ordinarie undervisningen.
Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om
det inte är uppenbart obehövligt.
Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.
7 §4
Om det inom ramen för under-	Om det inom ramen för under-
visningen, genom användning av	visningen,	genom användning av
ett nationellt kartläggningsmaterial	ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,	eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller	resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skolper-	uppgifter från lärare, övrig skolper-
sonal, en elev eller en elevs vård-	sonal, en elev eller en elevs vård-
nadshavare eller på annat sätt fram-	nadshavare eller på annat sätt fram-
kommer att det kan befaras att en	kommer att det kan befaras att en
elev inte kommer att nå de kun-	elev inte kommer att uppfylla de
skapskrav som minst ska uppnås	betygskriterier		eller kriterier	för
eller de kravnivåer som gäller, trots	bedömning	av	kunskaper	som
att stöd har getts i form av extra	minst ska uppfyllas, trots att stöd
anpassningar inom ramen för den	har getts i form av extra
ordinarie undervisningen enligt 5 §,	anpassningar inom ramen för den
ska detta anmälas till rektorn. Det-	ordinarie undervisningen enligt 5 §,
samma gäller om det finns särskilda	ska detta anmälas till rektorn.
skäl att anta att sådana anpassning-	Detsamma gäller om det finns sär-
ar inte skulle vara tillräckliga.	skilda skäl att anta att sådana
Rektorn ska se till att elevens behov	anpassningar inte skulle vara			till-

3Senaste lydelse 2018:1098.

4Senaste lydelse 2018:1098.

av särskilt stöd skyndsamt utreds.	räckliga. Rektorn ska se till att
Behovet av särskilt stöd ska även	elevens behov av särskilt stöd
utredas om eleven uppvisar andra	skyndsamt utreds. Behovet av sär-
svårigheter i sin skolsituation.	skilt stöd ska även utredas om
	eleven uppvisar andra svårigheter i
	sin skolsituation.

utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte

tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har

bedömts enligt 12 c §.
	10 §
För en elev i grundskolan, grund-		För en elev i grundskolan, grund-
särskolan, specialskolan och same-		särskolan, specialskolan och same-
skolan ska det särskilda stödet ges		skolan ska det särskilda stödet ges
på det sätt och i den omfattning som		på det sätt och i den omfattning som
behövs för att eleven ska ha möjlig-		behövs för att eleven ska ha möjlig-
het att nå de kunskapskrav som		het att uppfylla de betygskriterier
minst ska uppnås.		eller kriterier för bedömning av
		kunskaper som minst ska uppfyllas.
	12 i §5
En nyanländ elev, som har tagits		En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i hög-		emot inom skolväsendet i hög-
stadiet i grundskolan, grundsär-		stadiet i grundskolan, grundsär-
skolan eller specialskolan och vars		skolan eller specialskolan och vars
kunskaper har	bedömts enligt	kunskaper	har	bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på		12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-		modersmålet om det inte är uppen-
bart obehövligt.	Studiehandled-	bart obehövligt.			Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven		ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar att nå de kunskaps-		förutsättningar		att	uppfylla	de
krav som minst ska uppnås.		betygskriterier		eller kriterier		för
		bedömning	av	kunskaper		som

minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

7kap. 5 §

Barn som bedöms inte kunna nå	Barn som bedöms inte kunna
upp till grundskolans kunskapskrav	uppfylla grundskolans betygskri-
därför att de har en utvecklingsstör-	terier eller kriterier för bedömning
ning, ska tas emot i grundsärskolan.	av kunskaper därför att de har en

5Senaste lydelse 2018:1303.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

215

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

216

utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.

14 §

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppnår de	framgår av 12 eller 13 § uppfyller
kunskapskrav som minst ska upp-	de betygskriterier som minst ska
nås för den skolform där eleven	uppfyllas för den skolform där
fullgör sin skolplikt, upphör skol-	eleven fullgör sin skolplikt, upphör
plikten.	skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15 §

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsär-			En elev i grundskolan, grundsär-
skolan eller specialskolan har också			skolan eller specialskolan har också
rätt att efter skolpliktens upphö-			rätt att efter skolpliktens upphö-
rande	slutföra utbildningen under		rande	slutföra		utbildningen under
ytterligare två år, om eleven inte			ytterligare två år, om eleven inte
har nått upp till de kunskapskrav			har uppfyllt de betygskriterier eller
som minst ska uppnås för respek-			kriterier		för	bedömning		av
tive skolform. En elev i grundsär-			kunskaper som minst ska uppfyllas
skolan har under denna tid rätt till			för respektive skolform. En elev i
minst	800	timmars undervisning	grundsärskolan har under denna tid
utöver	den	i 11 kap. 7 § första	rätt till minst 800 timmars
stycket garanterade undervisnings-			undervisning utöver den i 11 kap.
tiden, om eleven inte dessförinnan			7 §	första	stycket garanterade
uppnått kunskapskraven.			undervisningstiden, om eleven inte
			dessförinnan			uppfyllt	betygs-
			kriterierna		eller kriterierna			för
			bedömning av kunskaper.

10kap.

12 §6

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-	nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsutveck-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
ling och sociala utveckling bäst kan	ling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som	stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska nå kun-	behövs för att eleven ska uppfylla
skapskraven och i övrigt utvecklas	betygskriterierna	eller kriterierna
så långt som möjligt inom ramen	för bedömning av kunskaper och i
för läroplanen. Informationen vid	övrigt utvecklas så långt som
utvecklingssamtalet ska grunda sig	möjligt inom ramen för läroplanen.
på en utvärdering av elevens ut-	Informationen vid utvecklings-
veckling i förhållande till läro-	samtalet ska grunda sig på en utvär-
planen och kunskapskraven i de	dering av elevens utveckling i för-
ämnen som eleven får undervisning	hållande till	läroplanen och
i.	betygskriterierna	eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper i de
	ämnen som eleven får undervisning
	i.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram
som avses i 3 kap. 9 §.
13 §7

I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings-

samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kun-			1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande till		skapsutveckling		i förhållande	till
kunskapskraven i de ämnen som			kriterierna	för	bedömning	av
eleven får undervisning i, och			kunskaper	eller	betygskriterierna
			för årskurs 6 i		de ämnen	som
			eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka	insatser	2. sammanfatta		vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå			som behövs för att eleven ska
kunskapskraven	och i	övrigt	uppfylla kriterierna för bedömning
utvecklas så långt som möjligt			av kunskaper eller betygskriterier-
inom ramen för läroplanen.			na och i övrigt utvecklas så långt
			som möjligt inom ramen för läro-
			planen.

6Senaste lydelse 2013:796.

7Senaste lydelse 2021:191.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

217

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

218

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas		Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-		behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla		duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka in-		en sammanfattning av vilka insat-
satser i form av särskilt stöd som		ser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-		eleven behöver för att uppfylla
kraven.		kriterierna	för bedömning	av
		kunskaper eller betygskriterierna.
Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt
första stycket i de aktuella årskurserna.
	19 §8
När betyg sätts innan ett ämne		När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen		har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de		bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i		kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella		ämnet till och med den aktuella
terminen.		terminen. Läraren ska göra en
		sammantagen bedömning av ele-
		vens kunskaper i förhållande till de
		betygskriterier som har föreskrivits
		för ämnet och sätta det betyg som
		bäst motsvarar elevens kunskaper.
		För att eleven ska få ett godkänt
		betyg ska samtliga kriterier för
		betyget E vara uppfyllda.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg		1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i		sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en		relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-		elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-		tillfället i förhållande till betygs-
kraven i årskurs 6,		kriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till		2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått		de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till		vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och		betygskriterierna för årskurs 6, och
3. efter årskurs 6 ställas i relation		3. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha		till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-		uppnått vid betygstillfället i för-
hållande	till kunskapskraven i	hållande till	betygskriterierna	för
årskurs 9.		årskurs 9.
	20 §
När betyg sätts efter det att ett		När betyg sätts efter det att ett
ämne har	avslutats ska betyget	ämne har avslutats ska läraren göra

8Senaste lydelse 2021:191.

bestämmas med hjälp av bestämda			en	sammantagen			bedömning av
kunskapskrav.			elevens kunskaper i förhållande till
			de betygskriterier som har före-
			skrivits för ämnet och sätta det
			betyg som bäst motsvarar elevens
			kunskaper. För att eleven ska få ett
			godkänt betyg ska samtliga kri-
			terier för betyget E vara uppfyllda.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-			som	regeringen			bestämmer		kan
delar föreskrifter om kunskaps-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.			formen		meddela		föreskrifter		om
			betygskriterier.
		21 §9
Om det finns särskilda skäl får			Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen		enligt	det	vid betygssättningen				enligt
19 och 20 §§ bortses från enstaka			19 och 20 §§ bortses från enstaka
delar av de kunskapskrav som			delar		av	betygskriterierna			för
eleven ska ha uppnått i slutet av			årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl
årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl			avses		funktionsnedsättning				eller
avses	funktionsnedsättning	eller	andra liknande personliga för-
andra liknande personliga för-			hållanden som inte är av tillfällig
hållanden som inte är av tillfällig			natur och som utgör ett direkt
natur och som utgör ett direkt			hinder för att eleven ska kunna upp-
hinder för att eleven ska kunna nå			fylla betygskriterierna för ett visst
ett visst kunskapskrav.			betyg.
		23 a §10
En huvudman ska, om annat inte			En huvudman ska, om annat inte
följer av andra stycket, erbjuda			följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat			lovskola till elever som har avslutat
årskurs 8 och som riskerar att i			årskurs 8 och som riskerar att i
nästa årskurs inte nå kunskaps-			nästa årskurs inte uppfylla betygs-
kraven för betyget E i ett eller flera			kriterierna för betyget E i ett eller
ämnen och som därigenom riskerar			flera ämnen och som därigenom
att inte uppnå behörighet till ett			riskerar att inte uppnå behörighet
nationellt program i gymnasiesko-			till ett nationellt program i gymna-
lan. Lovskolan ska anordnas i juni			sieskolan. Lovskolan ska anordnas
samma år som eleven har avslutat			i juni samma år som eleven har
årskurs 8 och uppgå till samman-			avslutat årskurs 8 och uppgå till
lagt minst 50 timmar. Tiden för			sammanlagt			minst 50		timmar.
lovskola ingår inte i den minsta			Tiden för lovskola ingår inte i den
totala	undervisningstiden	enligt	minsta		totala undervisningstiden
5 §.			enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat

9Senaste lydelse 2011:876.

10Senaste lydelse 2017:570.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

219

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

220

från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

11kap. 15 §11


Minst en gång varje termin ska				Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-				läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-				nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsut-				tal om hur elevens kunskapsut-
veckling	och	sociala utveckling		veckling	och	sociala	utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka in-				bäst kan stödjas samt om vilka in-
satser som behövs för att eleven ska				satser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt ut-				uppfylla betygskriterierna eller kri-
vecklas så långt som möjligt inom				terierna för bedömning av kun-
ramen för läroplanen. Information-				skaper och i övrigt utvecklas så
en vid	utvecklingssamtalet		ska	långt som möjligt inom ramen för
grunda sig på en utvärdering av				läroplanen.		Informationen		vid
elevens utveckling i förhållande till				utvecklingssamtalet ska grunda sig
läroplanen och kunskapskraven i de				på en utvärdering av elevens
ämnen eller		ämnesområden	som	utveckling i förhållande till lärop-
eleven får undervisning i.				lanen och betygskriterierna				eller
				kriterierna för bedömning av kun-
				skaper i de ämnen eller ämnes-
				områden	som eleven		får under-

visning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

16§12

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-			1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande	till	skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven i de ämnen eller			a) kriterierna för bedömning av
ämnesområden	som eleven	får	kunskaper eller	betygskriterierna
undervisning i, och			för årskurs 6 i	de ämnen som
			eleven får undervisning i, eller
			b) kriterierna för bedömning av
			kunskaper i de ämnesområden som
			eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser		2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå			som behövs för att eleven ska
kunskapskraven och i övrigt ut-			uppfylla kriterierna för bedömning
vecklas så långt som möjligt inom			av kunskaper eller betygskriterier-
ramen för läroplanen.			na och i övrigt utvecklas så långt

11Senaste lydelse 2013:796.

12Senaste lydelse 2021:191.

som möjligt inom ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas					Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indi-					behöver inte den skriftliga indi-
viduella utvecklingsplanen				inne-	viduella	utvecklingsplanen				inne-
hålla en sammanfattning av vilka					hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som					insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-					eleven behöver för att uppfylla
kraven.					kriterierna		för	bedömning			av
					kunskaper eller betygskriterierna.
Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt
första stycket i de aktuella årskurserna.
				16 a §13
I årskurs 6–9 ska läraren, om					I årskurs 6–9 ska läraren, om
eleven får undervisning i ett ämnes-					eleven får undervisning i ett ämne
område eller ett ämne som eleven					som eleven eller vårdnadshavaren
eller vårdnadshavaren inte				begär	inte begär betyg i eller ett ämnes-
betyg i, en gång per läsår vid ett av					område, en gång per läsår vid ett
utvecklingssamtalen, i en skriftlig					av utvecklingssamtalen,					i	en
individuell utvecklingsplan					skriftlig		individuell		utveck-
					lingsplan
1. ge omdömen om elevens kun-					1. ge	omdömen om			elevens
skapsutveckling	i	förhållande till			kunskapsutveckling i förhållande
kunskapskraven	i	ämnesområdet			till
eller ämnet, och					a) betygskriterierna i				ämnet,
					eller
					b) kriterierna för bedömning av
					kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta		vilka	insatser		2. sammanfatta			vilka	insatser
som behövs för att eleven ska nå					som behövs för att eleven ska
kunskapskraven		och	i	övrigt	uppfylla	betygskriterierna				eller
utvecklas så långt som möjligt					kriterierna		för	bedömning			av
inom ramen för läroplanen i det					kunskaper och i övrigt utvecklas
ämnesområdet eller ämnet.					så långt som möjligt inom ramen
					för läroplanen i det ämnet eller
					ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

13Senaste lydelse 2014:456.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

221

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

222

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indi-	behöver inte den skriftliga indi-
viduella utvecklingsplanen inne-	viduella utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka	hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som	insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	betygskriterierna eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper.

20 §

Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppnår	För den elev som inte uppfyller
kraven för betyget E, ska betyg inte	betygskriterierna för betyget E, ska
sättas i ämnet.	betyg inte sättas i ämnet.

22§14

När betyg sätts innan ett ämne	När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen	har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de	bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i	kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella	ämnet till och med den aktuella
terminen.	terminen. Läraren ska göra en
	sammantagen	bedömning	av
	elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som har före-
	skrivits för ämnet och sätta det
	betyg som bäst motsvarar elevens
	kunskaper. För att eleven ska få ett
	godkänt betyg	ska samtliga
	kriterier för betyget E vara
	uppfyllda.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg	1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-	tillfället i förhållande till betygs-
kraven i årskurs 6,	kriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till	2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till	vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och	betygskriterierna för årskurs 6, och
3. efter årskurs 6 ställas i relation	3. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till de kunskaper en elev ska		ha

14Senaste lydelse 2021:191.

uppnått vid betygstillfället i för- hållande till kunskapskraven i årskurs 9.

uppnått vid betygstillfället i för-	Prop. 2021/22:36
hållande till betygskriterierna för	Bilaga 4
årskurs 9.

				23 §
När betyg sätts efter det att ett					När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska betyget					ämne har avslutats ska läraren göra
bestämmas med hjälp av bestämda					en	sammantagen			bedömning		av
kunskapskrav.					elevens kunskaper i förhållande till
					de betygskriterier som har före-
					skrivits för ämnet och sätta det
					betyg som bäst motsvarar elevens
					kunskaper. För att eleven ska få ett
					godkänt			betyg	ska samtliga
					kriterier för betyget E vara
					uppfyllda.
Regeringen eller den myndighet					Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-					som		regeringen		bestämmer		kan
delar föreskrifter om kunskaps-					med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.					formen			meddela	föreskrifter		om
					betygskriterier.
				23 a §15
Om det finns särskilda skäl får					Om det finns särskilda skäl får
det	vid	betygssättningen		enligt	det	vid		betygssättningen		enligt
22 och 23 §§ bortses från enstaka					22 och 23 §§ bortses från enstaka
delar av de kunskapskrav som					delar		av betygskriterierna				för
eleven ska ha uppnått i slutet av					årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl
årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl					avses		funktionsnedsättning			eller
avses funktionsnedsättning,				utom	andra liknande personliga för-
elevens utvecklingsstörning,				eller	hållanden som inte är av tillfällig
andra liknande personliga för-					natur och som utgör ett direkt
hållanden som inte är av tillfällig					hinder för att eleven ska kunna
natur och som utgör ett direkt					uppfylla			betygskriterierna för			ett
hinder för att eleven ska kunna nå					visst betyg.
ett	visst	kunskapskrav.	Utveck-
lingsstörningen får dock			beaktas
om det finns synnerliga skäl.

En utvecklingsstörning får bara beaktas vid betygssättningen om det finns synnerliga skäl.

12kap. 12 §16

	Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-		läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-		nadshavare ha ett utvecklingssam-
15	Senaste lydelse 2011:876.	223
16	Senaste lydelse 2013:796.	223

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

224

samtal om hur elevens kunskaps-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
utveckling och sociala utveckling	ling och sociala utveckling bäst kan
bäst kan stödjas samt om vilka in-	stödjas samt om vilka insatser som
satser som behövs för att eleven ska	behövs för att eleven ska uppfylla
nå kunskapskraven och i övrigt ut-	betygskriterierna		eller kriterierna
vecklas så långt som möjligt inom	för bedömning av kunskaper och i
ramen för läroplanen. Informa-	övrigt utvecklas så långt som
tionen vid utvecklingssamtalet ska	möjligt inom ramen för läroplanen.
grunda sig på en utvärdering av	Informationen vid utvecklingssam-
elevens utveckling i förhållande till	talet ska grunda sig på en utvärde-
läroplanen och kunskapskraven i de	ring av elevens utveckling i för-
ämnen eller ämnesområden som	hållande till läroplanen och betygs-
eleven får undervisning i.	kriterierna	eller	kriterierna	för
	bedömning av kunskaper i de äm-
	nen eller	ämnesområden		som

eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§17

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-					1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande			till	skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven i de ämnen eller					a) kriterierna för bedömning av
ämnesområden	som	eleven		får	kunskaper eller	betygskriterierna
undervisning i, och					för årskurs 7 i de ämnen som
					eleven får undervisning i, eller
					b) kriterierna för bedömning av
					kunskaper i de ämnesområden som
					eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka		insatser		2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå					som behövs för att eleven ska upp-
kunskapskraven	och	i	övrigt		fylla kriterierna för bedömning av
utvecklas så långt som möjligt					kunskaper eller	betygskriterierna
inom ramen för läroplanen.					och i övrigt utvecklas så långt som
					möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i ut- vecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-

fällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas		Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte den skriftliga indi-	behöver	inte den skriftliga indi-
viduella	utvecklingsplanen inne-	viduella	utvecklingsplanen inne-

17Senaste lydelse 2021:191.

hålla en sammanfattning av vilka					hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som					insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kun-					eleven behöver för att uppfylla
skapskraven.					kriterierna för	bedömning av
					kunskaper eller betygskriterierna.
Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt
första stycket i de aktuella årskurserna.
				13 a §18
I årskurs 7–10 ska, om grund-					I årskurs 7–10 ska läraren, om
särskolans kursplaner tillämpas och					grundsärskolans kursplaner tilläm-
eleven får undervisning i ett ämnes-					pas och eleven får undervisning i
område eller ett ämne som eleven					ett ämne som eleven eller vårdnads-
eller vårdnadshavaren			inte	begär	havaren inte begär betyg i eller ett
betyg i, läraren en gång per läsår					ämnesområde, en gång per läsår
vid ett av utvecklingssamtalen i en					vid ett av utvecklingssamtalen i en
skriftlig individuell			utvecklings-		skriftlig individuell		utvecklings-
plan					plan
1. ge omdömen om elevens kun-					1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i	förhållande till			skapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven	i	ämnesområdet			a) betygskriterierna		i	det ämne
eller ämnet, och					som eleven får undervisning i, eller
					b) kriterierna för bedömning av
					kunskaper i det ämnesområde som
					eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka insatser			2. sammanfatta	vilka		insatser
som behövs för att eleven ska nå					som behövs för att eleven ska upp-
kunskapskraven		och	i	övrigt	fylla betygskriterierna eller kri-
utvecklas så långt som möjligt					terierna för bedömning av kun-
inom ramen för läroplanen i det					skaper och i övrigt utvecklas så
ämnesområdet eller ämnet.					långt som möjligt inom ramen för
					läroplanen i det ämnet eller ämnes-
					området.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indi-	behöver inte den skriftliga indi-
viduella utvecklingsplanen inne-	viduella utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka	hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som	insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	betygskriterierna eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper.

18Senaste lydelse 2014:456.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

225

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som har före- skrivits för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För att eleven ska få ett godkänt betyg ska samtliga kriterier för betyget E vara upp- fyllda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

226

19§19

När betyg sätts innan ett ämne	När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen	har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de	bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i	kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella	ämnet till och med den aktuella
terminen.	terminen. Läraren ska göra en
	sammantagen		bedömning	av
	elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som har före-
	skrivits för ämnet och sätta det
	betyg som bäst motsvarar elevens
	kunskaper. För att eleven ska få ett
	godkänt	betyg	ska samtliga
	kriterier för betyget E vara
	uppfyllda.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 5 och 6, om betyg	1. i årskurs 5 och 6, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en	relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-	elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till kunskaps-	tillfället i förhållande till betygs-
kraven i årskurs 7,	kriterierna för årskurs 7,
2. i årskurs 7 ställas i relation till	2. i årskurs 7 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till	vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 7, och	betygskriterierna för årskurs 7, och
3. efter årskurs 7 ställas i relation	3. efter årskurs 7 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha	till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-	uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till kunskapskraven i	hållande	till betygskriterierna		för
årskurs 10.	årskurs 10.

20 §

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-

19Senaste lydelse 2021:191.

delar föreskrifter om kunskap-	formen meddela föreskrifter om	Prop. 2021/22:36
skrav.	betygskriterier.	Bilaga 4

21§20

Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 19	det vid betygssättningen enligt 19
och 20 §§ bortses från enstaka delar	och 20 §§ bortses från enstaka delar
av kunskapskrav som eleven ska ha	av betygskriterierna för årskurs 7
uppnått i slutet av årskurs 7 eller	eller 10. Med särskilda skäl avses

10.Med särskilda skäl avses funk- funktionsnedsättning, utöver döv- tionsnedsättning, utöver dövhet het eller hörselskada, eller andra

eller hörselskada, eller andra lik-	liknande personliga förhållanden
nande personliga förhållanden som	som inte är av tillfällig natur och
inte är av tillfällig natur och som	som utgör ett direkt hinder för att
utgör ett direkt hinder för att eleven	eleven ska kunna uppfylla betygs-
ska kunna nå ett visst kunskaps-	kriterierna för ett visst betyg.
krav.

13kap. 12 §21

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-	läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklingssam-	nadshavare ha ett utvecklingssam-
tal om hur elevens kunskapsutveck-	tal om hur elevens kunskapsutveck-
ling och sociala utveckling bäst kan	ling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som	stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska nå kun-	behövs för att eleven ska uppfylla
skapskraven och i övrigt utvecklas	betygskriterierna	eller kriterierna
så långt som möjligt inom ramen	för bedömning av kunskaper och i
för läroplanen. Informationen vid	övrigt utvecklas så långt som
utvecklingssamtalet ska grunda sig	möjligt inom ramen för läroplanen.
på en utvärdering av elevens ut-	Informationen vid utvecklingssam-
veckling i förhållande till läro-	talet ska grunda sig på en ut-
planen och kunskapskraven i de	värdering av elevens utveckling i
ämnen som eleven får undervisning	förhållande till	läroplanen och
i.	betygskriterierna	eller kriterierna
	för bedömning av kunskaper i de

ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§22

I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

20	Senaste lydelse 2011:876.
21	Senaste lydelse 2013:796.	227
22	Senaste lydelse 2021:191.	227

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

1. ge omdömen om elevens kun-		1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling	i förhållande till	skapsutveckling i	förhållande till
kunskapskraven i de ämnen som		kriterierna för bedömning av kun-
eleven får undervisning i, och		skaper eller betygskriterierna för
		årskurs 6 i de ämnen som eleven får
		undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska nå		som behövs för att eleven ska
kunskapskraven och i övrigt ut-		uppfylla kriterierna för bedömning
vecklas så långt som möjligt inom		av kunskaper eller betygs-
ramen för läroplanen.		kriterierna och i övrigt utvecklas så
		långt som möjligt inom ramen för
		läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insat-	en sammanfattning av vilka insat-
ser i form av särskilt stöd som	ser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att nå kunskaps-	eleven behöver för att uppfylla
kraven.	kriterierna för bedömning av kun-
	skaper eller betygskriterierna.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

20§23

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

228	23 Senaste lydelse 2021:191.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1. i årskurs 4 och 5, om betyg	1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i	sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper en elev	relation till de kunskaper en elev
ska ha uppnått vid betygstillfället i	ska ha uppnått vid betygstillfället i
förhållande till kunskapskraven i	förhållande till betygskriterierna
årskurs 6, och	för årskurs 6, och
2. i årskurs 6 ställas i relation till	2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått	de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till	vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6.	betygskriterierna för årskurs 6.

21§24

När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska betyget	ämne har avslutats ska läraren göra
bestämmas med hjälp av bestämda	en	sammantagen		bedömning		av
kunskapskrav.	elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som har före-
	skrivits för ämnet och sätta det
	betyg som bäst motsvarar elevens
	kunskaper. För att eleven ska få ett
	godkänt		betyg	ska	samtliga
	kriterier för betyget E vara
	uppfyllda.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-	som	regeringen		bestämmer		kan
delar föreskrifter om kunskaps-	med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.	formen		meddela	föreskrifter		om
	betygskriterier.
21 b §25
Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 20	det vid betygssättningen enligt 20
och 21 §§ bortses från enstaka delar	och 21 §§ bortses från enstaka delar
av de kunskapskrav som eleven ska	av betygskriterierna för årskurs 6.
ha uppnått i slutet av årskurs 6.	Med särskilda skäl avses funktions-
Med särskilda skäl avses funktions-	nedsättning eller			andra	liknande
nedsättning eller andra liknande	personliga förhållanden som inte är
personliga förhållanden som inte är	av tillfällig natur och som utgör ett
av tillfällig natur och som utgör ett	direkt hinder för att eleven ska
direkt hinder för att eleven ska	kunna uppfylla			betygskriterierna
kunna nå ett visst kunskapskrav.	för ett visst betyg.

15kap. 24 §

Som betyg på en kurs ska någon	Som betyg för godkända resultat
av beteckningarna A, B, C, D, E	på en kurs ska någon av beteck-

24Senaste lydelse 2010:2022.

25Senaste lydelse 2017:1104.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

229

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

230

eller F användas. Betyg ska be-				ningarna A, B, C, D eller E an-
stämmas med hjälp av de kunskaps-				vändas.		Högsta	betyg betecknas
krav som har föreskrivits för en				med A och lägsta betyg med E.
kurs.				Betyg för icke godkänt resultat
				betecknas med F.
				Vid betygssättningen ska läraren
				göra en sammantagen bedömning
				av elevens kunskaper i förhållande
				till de betygskriterier som har före-
				skrivits för kursen och sätta det
				betyg som bäst motsvarar elevens
				kunskaper. För att eleven ska få ett
				godkänt		betyg	ska		samtliga
				kriterier för betyget E vara upp-
				fyllda.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-				som	regeringen		bestämmer				kan
delar föreskrifter om kunskaps-				med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
krav.				formen		meddela	föreskrifter				om
				betygskriterier.
			26 §
Om det finns särskilda skäl får				Om det finns särskilda skäl får
det vid	betygssättningen bortses			det	vid	betygssättningen				bortses
från enstaka delar av kunskaps-				från enstaka delar av betygskri-
kraven. Med särskilda skäl avses				terierna. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning		eller	andra	funktionsnedsättning				eller		andra
liknande	personliga	förhållanden		liknande		personliga		förhållanden
som inte är av tillfällig natur och				som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att				som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna nå ett visst kun-				eleven ska kunna uppfylla betygs-
skapskrav. De kunskapskrav som				kriterierna för ett visst betyg.
rör säkerhet och de som hänvisar
till lagar, förordningar eller myn-
digheters	föreskrifter ska		dock
alltid uppfyllas.
				Trots		vad som	anges		i	första

stycket ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, för- ordningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

18kap.

4 §26

Utbildningen i gymnasiesärsko-	Utbildningen i gymnasiesärsko-
lan ska vara öppen för ungdomar	lan ska vara öppen för ungdomar
vars skolplikt har upphört och som	vars skolplikt har upphört och som

26Senaste lydelse 2012:109.

inte bedöms ha förutsättningar att	inte bedöms ha förutsättningar att	Prop. 2021/22:36
nå upp till gymnasieskolans kun-	uppfylla gymnasieskolans betygs-	Bilaga 4
skapskrav därför att de har en	kriterier därför att de har en utveck-
utvecklingsstörning.	lingsstörning.

23§27

Som betyg för godkända resultat	Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-	på en kurs ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E använ-	ningarna A, B, C, D eller E använ-
das. Högsta betyg betecknas med A	das. Högsta betyg betecknas med A
och lägsta betyg med E. Betyg ska	och lägsta betyg med E.
sättas med hjälp av de kunskaps-
krav som har föreskrivits för en
kurs.

För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kunskaps- krav.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För att eleven ska få ett godkänt betyg ska samtliga kriterier för betyget E vara upp- fyllda.

För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

25§28

Om det finns särskilda skäl, får				Om det finns särskilda skäl, får
det vid	betygssättningen		bortses	det vid betygssättningen bortses
från enstaka delar av kunskaps-				från enstaka delar av betygs-
kraven. Med särskilda skäl avses				kriterierna. Med särskilda skäl
funktionsnedsättning		eller	andra	avses funktionsnedsättning eller
liknande	personliga	förhållanden		andra liknande personliga för-
som inte är av tillfällig natur och				hållanden som inte är av tillfällig
som utgör ett direkt hinder för att				natur och som utgör ett direkt
eleven ska nå ett visst kunskaps-				hinder för att eleven ska uppfylla
krav. En utvecklingsstörning får				betygskriterierna för ett visst betyg.
27 Senaste lydelse 2012:109.				231
28 Senaste lydelse 2012:109.

Betyg ska inte sättas på ämnes- områden. För ämnesområdena ska det finnas kriterier för bedömning av kunskaper.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om kriterier för bedömning av kun- skaper.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hän- visar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

En utvecklingsstörning får bara beaktas vid betygssättningen om det finns synnerliga skäl.

26 a §29

Betyg ska inte sättas på ämnes- områden. För ämnesområdena ska det finnas kravnivåer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om kravnivåer.

20kap. 37 §30

Betyg på kurser i utbildning på		Vid betygssättning på en kurs
grundläggande	nivå, i särskild	inom utbildning på grundläggande
utbildning på	grundläggande nivå	nivå, särskild utbildning på grund-
och i svenska för invandrare ska		läggande nivå eller utbildning i
grundas på en bedömning av		svenska för invandrare ska läraren
elevens kunskaper i förhållande till		göra en bedömning av elevens
uppställda kunskapskrav i kurs-		kunskaper i förhållande till de
planer. Betyg på kurser i utbildning		betygskriterier som har föreskrivits
på gymnasial nivå och i särskild		för kursen. För att eleven ska få
utbildning på gymnasial nivå ska		betyget	Godkänt	ska samtliga
grundas på en bedömning av		kriterier för detta betyg vara upp-
elevens kunskaper i förhållande till		fyllda.
uppställda kunskapskrav i ämnes-
planer.
		Vid betygssättning på en kurs
		inom utbildning på gymnasial nivå
		eller	särskild	utbildning på

232	29	Senaste lydelse 2018:749.
232	30	Senaste lydelse 2020:446.

			gymnasial nivå ska läraren göra en			Prop. 2021/22:36
			sammantagen	bedömning	av	Bilaga 4
			elevens kunskaper i förhållande till
			de betygskriterier som har före-
			skrivits för kursen och sätta det
			betyg som bäst motsvarar elevens
			kunskaper. För att eleven ska få ett
			godkänt betyg ska samtliga kri-
			terier för betyget E vara uppfyllda.
Kunskapskrav	ska finnas	för	Betygskriterier	ska finnas	för
varje kurs där betyg ska sättas.			varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	kan	som regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela	föreskrifter	om	formen meddela	föreskrifter	om
kunskapskrav.			betygskriterier.

38§31

Om det finns särskilda skäl, får			Om det finns särskilda skäl, får
det	vid betygssättningen	bortses	det vid	betygssättningen		bortses
från	enstaka kunskapskrav eller		från enstaka delar av betygskri-
från enstaka delar av sådana krav.			terierna. Med särskilda skäl avses
Med särskilda skäl avses funktions-			funktionsnedsättning		eller	andra
nedsättning eller andra		liknande	liknande	personliga	förhållanden
personliga förhållanden som inte är			som inte är av tillfällig natur och
av tillfällig natur och som utgör ett			som utgör ett direkt hinder för att
direkt hinder för att eleven ska			eleven ska kunna uppfylla betygs-
kunna nå ett visst kunskapskrav.			kriterierna för ett visst betyg.

Vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en utvecklingsstörning bara beaktas om det finns

synnerliga skäl.
Trots vad som anges i första och		Trots vad som anges i första och
andra styckena ska de kunskaps-		andra styckena ska sådana delar av
krav som rör säkerhet och de som		betygskriterierna som rör säkerhet
hänvisar till lagar,	förordningar	eller som hänvisar till lagar, förord-
eller myndigheters	föreskrifter	ningar eller myndigheters före-
alltid uppfyllas.		skrifter alltid uppfyllas.

40§32

Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från kommunal vuxen-	vill ha betyg från kommunal vuxen-
utbildning ska ha möjlighet att	utbildning ska ha möjlighet att
genomgå prövning i alla kurser som	genomgå prövning i alla kurser som
det sätts betyg på och i komvux-	det sätts betyg på och i komvux-
arbete. Detta gäller även den som	arbete. Detta gäller även den som
tidigare har fått betyg på kursen,	tidigare har fått betyg på kursen,
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete	komvuxarbetet, ett gymnasiearbete
31 Senaste lydelse 2020:446.	233
32 Senaste lydelse 2020:447.	233

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

234

eller ett gymnasiesärskolearbete.	eller ett gymnasiesärskolearbete.
Den som är elev i gymnasieskolan	Den som fortfarande är elev i
eller i gymnasiesärskolan får dock	gymnasieskolan eller i gymnasie-
inte genomgå prövning i en kurs, ett	särskolan får dock inte genomgå
gymnasiearbete eller ett gymnasie-	prövning i en kurs eller ett
särskolearbete om eleven har fått	komvuxarbete om eleven har fått
minst betyget E på kursen,	minst betyget E på kursen, ett
gymnasiearbetet eller gymnasie-	gymnasiearbete eller ett gymnasie-
särskolearbetet.	särskolearbete.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskaps-

område som komvuxarbetet avser.
Med prövning i en kurs avses en	Med prövning i en kurs avses en
bedömning av kunskaper i för-	bedömning	av kunskaper	som
hållande till uppställda kunskaps-	resulterar i ett betyg som sätts i
krav i kursplaner eller ämnes-	enlighet med	bestämmelserna	om
planer.	betyg och betygssättning i 35–37
	och 38 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

Prop. 2021/22:36

Bilaga 4

1.2Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 15 kap. 22 a §, 18 kap. 22 a § och 20 kap. 5 a, 35 a, 35 b, 40 a, 40 b och 41 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	15 kap.
	22 §1
Betyg ska sättas	Betyg ska sättas i ämnen. Betyg
– på varje avslutad kurs,	ska sättas när ämnet är avslutat.

–efter genomfört gymnasiear- Om ett ämne består av flera nivåer

bete och examensarbete, och	ska betyg sättas efter varje avslutad
– i grundskolans ämnen i de fall	nivå i ämnet.
undervisning i dessa får förekom-
ma i gymnasieskolan.
	När ett godkänt betyg sätts på en
	högre nivå i ett ämne med flera
	nivåer ska betyget anses omfatta
	lägre nivåer i ämnet och ersätta
	betyg för sådana nivåer.
	Betyg ska också sättas
	1. efter	genomfört gymnasie-
	arbete och examensarbete, och
	2. i grundskolans ämnen i de fall
	undervisning i dessa får före-
	komma i gymnasieskolan.
Regeringen får meddela före-
skrifter om hur betygssättningen
ska gå till. Föreskrifterna får inne-
bära undantag från bestämmelsen i
3 kap. 16 § om vem som beslutar
om betyg.
	22 a §
	Regeringen får meddela före-
	skrifter om	hur betygssättningen

	ska gå till. Föreskrifterna får inne-
	bära undantag från bestämmelsen i
1 Senaste lydelse 2014:530.	235

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

236

		3 kap. 16 § om vem som beslutar
		om betyg.
Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1		Föreslagen lydelse
	24 §2
Som betyg för godkända resultat		Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-		i ett ämne ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E använ-		ningarna A, B, C, D eller E använ-
das. Högsta betyg betecknas med A		das. Högsta betyg betecknas med A
och lägsta betyg med E. Betyg för		och lägsta betyg med E. Betyg för
icke godkänt resultat	betecknas	icke godkänt resultat betecknas
med F.		med F.
Vid betygssättningen ska läraren		Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning		göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper i förhållande		av elevens kunskaper på den
till de betygskriterier som har före-		aktuella nivån i ämnet i förhållande
skrivits för kursen och sätta det		till de betygskriterier som har
betyg som bäst motsvarar elevens		föreskrivits för ämnet som helhet
kunskaper. För att eleven ska få ett		och sätta det betyg som bäst
godkänt betyg ska	samtliga	motsvarar elevens kunskaper. För
kriterier för betyget E vara upp-		att eleven ska få ett godkänt betyg
fyllda.		ska samtliga kriterier för betyget E
		vara uppfyllda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs-

kriterier.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
25 a §3
Vid betygssättning i en kurs som	Vid betygssättning i ett ämne på
det ges ett nationellt prov i ska	en nivå som det ges ett nationellt
elevens resultat på det provet sär-	prov i ska elevens resultat på det
skilt beaktas. Provresultatet eller	provet särskilt beaktas. Prov-
resultat på delprov ska dock inte	resultatet eller resultat på delprov
särskilt beaktas om det finns	ska dock inte särskilt beaktas om
särskilda skäl.	det finns särskilda skäl.
16 kap.
Ämnen, gymnasiearbete och kurser	Ämnen, nivåer i ämnen och
	gymnasiearbete

21 §

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

2Senaste lydelse 2021:000.

3Senaste lydelse 2017:1104.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om ämnesplaner.

skäl får flera ämnen ha en gemen-			Prop. 2021/22:36
sam ämnesplan.			Bilaga 4
Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela	föreskrifter	om
ämnesplaner.

23 §

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen omfattar.

			24 §
Har en elev efter avslutad kurs				Har en elev efter en avslutad nivå
eller genomfört gymnasiearbete fått				i ett ämne eller ett genomfört
lägst betyget E, är huvudmannen				gymnasiearbete fått lägst betyget E,
inte skyldig att erbjuda ytterligare				är huvudmannen inte skyldig att
utbildning av samma slag, om inte				erbjuda ytterligare			utbildning	av
annat följer av föreskrifter med-				samma slag, om inte annat följer av
delade med stöd av andra stycket.				föreskrifter som har meddelats med
				stöd av andra stycket.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som	regeringen bestämmer		får	som	regeringen	bestämmer		får
meddela föreskrifter om vad som				meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbörja en kurs och				krävs för att
att få gå om en kurs.				1. få börja läsa ett ämne eller en
				viss nivå i ett ämne, och
				2. få läsa om ett ämne eller en
				viss nivå i ett ämne.
			27 §
Yrkesexamen ska utfärdas om en				Yrkesexamen ska utfärdas om en
elev som avses i 26 § har godkända				elev som avses i 26 § har godkända
betyg på en utbildning som om-				betyg på en utbildning som om-
fattar minst 2 250 gymnasiepoäng				fattar minst 2 250 gymnasiepoäng
och som innefattar				och som innefattar 100 gymnasie-
				poäng i vart och ett av ämnena
1. en eller flera kurser i svenska				1. svenska eller			svenska som
eller	svenska	som andraspråk,		andraspråk,
engelska och matematik om sam-
manlagt 100		gymnasiepoäng	i
varje ämne, och
2. gymnasiearbetet.				2. engelska, och
				3. matematik.
				Även gymnasiearbetet ska ingå i
				de godkända betygen.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer med-		som	regeringen	bestämmer		kan	237

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemen- sam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

delar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om andra kurser som ska ingå i de god- kända betygen för respektive yrkes- program.

med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om

1.vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända, och

2.andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkespro- gram.

			28 §
Högskoleförberedande examen				Högskoleförberedande				examen
ska utfärdas om en elev som avses i				ska utfärdas om en elev som avses i
26 § har godkända betyg på utbild-				26 § har godkända betyg på utbild-
ning som omfattar		minst	2 250	ning	som omfattar minst				2 250
gymnasiepoäng och som innefattar				gymnasiepoäng och som innefattar
en eller flera kurser i
1. svenska eller		svenska	som	1. 300 gymnasiepoäng i ämnena
andraspråk	om	sammanlagt		svenska		eller	svenska			som
300 gymnasiepoäng,				andraspråk,
2. engelska	om	sammanlagt		2. 200 gymnasiepoäng				i	ämnet
200 gymnasiepoäng, och				engelska, och
3. matematik	om	sammanlagt		3. 100		gymnasiepoäng		i	ämnet
100 gymnasiepoäng.				matematik.
Gymnasiearbetet ska ingå i de				Även gymnasiearbetet ska ingå i
godkända betygen.				de godkända betygen.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-				som	regeringen		bestämmer			kan
delar föreskrifter om vilka kurser i				med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
de ämnen som anges i första stycket				formen		meddela	föreskrifter			om
som ska vara godkända.				vilka nivåer i de ämnen som anges
				i första stycket som ska vara god-
				kända.
			17 a kap.
Ämnen och kurser				Ämnen och nivåer i ämnen4
			11 §5

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om ämnesplaner.

238	4	Senaste lydelse 2014:530.
238	5	Senaste lydelse 2014:530.

På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter

genomfört gymnasiesärskolear- bete. Betyg ska sättas när ämnet är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få läsa om ett ämne eller en viss nivå i ett ämne.

	formen meddela	föreskrifter	om	Prop. 2021/22:36
	ämnesplaner.			Bilaga 4
12 §6
Utbildningen inom varje ämne	Ett ämne består av en eller flera
ges i form av en eller flera kurser.	nivåer.
För varje kurs ska det anges hur	För varje nivå ska det anges hur
många gymnasiepoäng som kursen	många gymnasiepoäng som nivån
omfattar.	omfattar.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen	bestämmer	får
meddela föreskrifter om vad som	meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbörja en kurs.	krävs för att få börja läsa ett ämne
	eller en viss nivå i ett ämne.

14 §7

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en kurs.

18kap.

22 §8

På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesär- skolearbete.

Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.

6	Senaste lydelse 2014:530.
7	Senaste lydelse 2014:530.	239
8	Senaste lydelse 2018:749.	239

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska,

istället för vad som föreskrivs i 23– 26 §§, betyg sättas enligt bestäm- melserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg för sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs

i23–26 §§, betyg sättas enligt be- stämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasiesko- lan.

22 a §

Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

240

Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1	Föreslagen lydelse
23 §9
Som betyg för godkända resultat	Som betyg för godkända resultat
på en kurs ska någon av beteck-	i ett ämne ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E	ningarna A, B, C, D eller E
användas. Högsta betyg betecknas	användas. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.	med A och lägsta betyg med E.
Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper i förhållande	av elevens kunskaper på den
till de betygskriterier som har före-	aktuella nivån i ämnet i förhållande
skrivits för kursen och sätta det	till de betygskriterier som har
betyg som bäst motsvarar elevens	föreskrivits för ämnet som helhet
kunskaper. För att eleven ska få ett	och sätta det betyg som bäst
godkänt betyg ska samtliga	motsvarar elevens kunskaper. För
kriterier för betyget E vara upp-	att eleven ska få ett godkänt betyg
fyllda.	ska samtliga kriterier för betyget E
	vara uppfyllda.

För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.

9Senaste lydelse 2021:000.

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemen- sam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdes- planer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med		Prop. 2021/22:36
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskri-		Bilaga 4
terier.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

19kap.

4 §10

För de elever på nationella pro-	För de elever på nationella pro-
gram som ska erbjudas moders-	gram som ska erbjudas moders-
målsundervisning ska modersmål	målsundervisning ska varje språk
finnas som ämne.	som ska erbjudas som modersmål
	vara ett ämne.

16§11

För de elever på individuella pro-	För de elever på individuella pro-
gram som ska erbjudas moders-	gram som ska erbjudas moders-
målsundervisning ska modersmål	målsundervisning ska varje språk
finnas som ämne.	som ska erbjudas som modersmål
	vara ett ämne.
Ämnesplaner,	Ämnen, nivåer i ämnen,
ämnesområdesplaner,	ämnesområden och
gymnasiesärskolearbete och	gymnasiesärskolearbete
kurser

22§12

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdes- plan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner.

24§13


	Utbildningen inom varje ämne		Ett ämne består av en eller flera
ges i form av en eller flera kurser.			nivåer.
	För varje kurs ska det anges hur		För varje nivå ska det anges hur
många		gymnasiesärskolepoäng	många	gymnasiesärskolepoäng
kursen omfattar.			som nivån omfattar.
10	Senaste lydelse 2012:109.
11	Senaste lydelse 2012:109.
12	Senaste lydelse 2012:109.			241
13	Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

242

25§14

Har en elev efter avslutad kurs	Har en elev efter en avslutad nivå
eller genomfört gymnasiesärskole-	i ett ämne eller ett genomfört
arbete fått lägst betyget E, är hu-	gymnasiesärskolearbete fått	lägst
vudmannen inte skyldig att erbjuda	betyget E, är huvudmannen inte
ytterligare utbildning av samma	skyldig att erbjuda ytterligare ut-
slag, om inte annat följer av före-	bildning av samma slag, om inte
skrifter som har meddelats med	annat följer av föreskrifter som har
stöd av andra stycket.	meddelats med stöd av andra
	stycket.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen bestämmer	får
meddela föreskrifter om vad som	meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbörja en kurs och	krävs för att
att få gå om en kurs.	1. få börja läsa ett ämne eller en
	viss nivå i ett ämne, och

2. få läsa om ett ämne eller en viss nivå i ett ämne.

20kap.

1 §15

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–9 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grund- läggande nivå (10–15 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invand- rare (24–33 §§),

– bestämmelser om betyg	– bestämmelser om betyg
(34–41 §§),	(34–41 a §§),

–bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

–bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

Kurser och gymnasiepoäng

Kurser, ämnen och gymnasiepoäng

5§16

Utbildningen bedrivs i form av	Utbildning på grundläggande
kurser. Utbildningen på gymnasial	nivå, särskild utbildning på grund-
nivå och den särskilda utbildningen	läggande nivå och utbildning i
på gymnasial nivå bedrivs även i	svenska för invandrare bedrivs i
form av ett komvuxarbete.	form av kurser. Utbildning på gym-

14Senaste lydelse 2012:109.

15Senaste lydelse 2020:446.

16Senaste lydelse 2020:447.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och komvuxarbetets om- fattning med gymnasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gym- nasial nivå betecknas kursernas och komvuxarbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.

nasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av

1. ämnen, och

2.ett komvuxarbete.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

På gymnasial nivå anges omfatt- ningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasie- poäng.

Inom särskild utbildning på gym- nasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvux- arbetet med gymnasiesärskole- poäng.

5 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om att utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå där betyg inte sätts får bedrivas i form av kurser.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

6§17

För varje kurs ska det finnas en	För varje kurs i utbildning på
kursplan när det gäller utbildning	grundläggande nivå och särskild
på grundläggande nivå och sär-	utbildning på grundläggande nivå
skild utbildning på grundläggande	ska det finnas en kursplan. För
nivå. För varje ämne ska det finnas	varje ämne i utbildning på gymna-
en ämnesplan när det gäller utbild-	sial nivå och särskild utbildning på
ning på gymnasial nivå och sär-	gymnasial nivå ska det finnas en
skild utbildning på gymnasial nivå.	ämnesplan. Om det finns särskilda
	skäl får flera ämnen ha en gemen-
	sam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasie- särskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

9§18

17Senaste lydelse 2020:447.

18Senaste lydelse 2020:446.

243

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

244

Den som har antagits till en kurs	Den som har antagits till en kurs
har rätt att fullfölja kursen.	har rätt att fullfölja utbildningen på
	kursen. Den som har antagits till en
	viss nivå i ett ämne har rätt att
	fullfölja utbildningen på den
	aktuella nivån.
Huvudmannen får dock besluta	Huvudmannen får dock besluta
att utbildningen på kursen ska upp-	att utbildningen på kursen eller den
höra, om eleven saknar förutsätt-	aktuella nivån i ämnet ska upphöra,
ningar att tillgodogöra sig utbild-	om	eleven saknar förutsättningar
ningen eller annars inte gör till-	att	tillgodogöra sig utbildningen
fredsställande framsteg.	eller av annan anledning inte gör
	tillfredsställande framsteg.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17– 20 §§.

19 e §19

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka kur- ser som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.

35§20

Betyg ska sättas på varje avslutad	I utbildning på grundläggande
kurs och efter genomfört komvux-	nivå, särskild utbildning på grund-
arbete.	läggande nivå och utbildning i
	svenska för invandrare ska betyg
	sättas på varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvux-

19Senaste lydelse 2016:1184.

20Senaste lydelse 2020:447.

arbetet i övrigt. Sådana föreskrifter	Prop. 2021/22:36
får innebära att betyg inte ska	Bilaga 4
sättas på vissa kurser.
	35 a §
	I utbildning på gymnasial nivå
	och särskild utbildning på gym-
	nasial nivå ska betyg sättas i
	ämnen. Betyg ska sättas när ämnet
	är avslutat. Om ett ämne består av
	flera nivåer ska betyg sättas efter
	varje avslutad nivå i ämnet.
	När ett godkänt betyg sätts på en
	högre nivå i ett ämne med flera
	nivåer ska betyget anses omfatta
	lägre nivåer i ämnet och ersätta
	betyg för sådana nivåer. Detta
	gäller även om betygen på de lägre
	nivåerna har satts inom gymnasie-
	skolan eller gymnasiesärskolan.
	Betyg ska också sättas efter
	genomfört komvuxarbete.
	35 b §
	Regeringen eller den myndighet
	som regeringen bestämmer får
	meddela ytterligare föreskrifter om
	betygssättning och om komvux-
	arbetet i övrigt. Sådana föreskrifter
	får innebära att betyg inte ska
	sättas på vissa kurser.
Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1	Föreslagen lydelse

37§21

Vid betygssättning på en kurs	Vid betygssättning på en kurs ska
inom utbildning på grundläggande	läraren göra en bedömning av
nivå, särskild utbildning på	elevens kunskaper i förhållande till
grundläggande nivå eller utbild-	de betygskriterier som har före-
ning i svenska för invandrare ska	skrivits för kursen. För att eleven
läraren göra en bedömning av	ska få betyget Godkänt ska
elevens kunskaper i förhållande till	samtliga kriterier för detta betyg
de betygskriterier som har före-	vara uppfyllda.
skrivits för kursen. För att eleven
ska få betyget Godkänt ska
samtliga kriterier för detta betyg
vara uppfyllda.
Vid betygssättning på en kurs	Vid betygssättning i ett ämne ska
inom utbildning på gymnasial nivå	läraren göra en sammantagen
21 Senaste lydelse 2021:000.	245

Om det saknas underlag för be- dömning av en elevs kunskaper i en kurs eller på en viss nivå i ett ämne på grund av elevens bristande del- tagande, ska betyg inte sättas på kursen eller i ämnet på den aktuella nivån.

Föreslagen lydelse

eller särskild utbildning på gym- nasial nivå ska läraren göra en

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som har före- skrivits för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För att eleven ska få ett godkänt betyg ska samtliga kri- terier för betyget E vara uppfyllda.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

Prop. 2021/22:36 Bilaga 4

246

bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som har föreskrivits för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För att eleven ska få ett godkänt betyg ska samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37 a §22

39§23

Om det saknas underlag för be- dömning av en elevs kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen.

Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1

40§24

Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från kommunal vuxen-	vill ha betyg från utbildning på
utbildning ska ha möjlighet att	grundläggande nivå, särskild
genomgå prövning i alla kurser som	utbildning på grundläggande nivå

22Senaste lydelse 2017:1104.

23Senaste lydelse 2015:482.

24Senaste lydelse 2021:000.

det sätts betyg på och i komvux-			eller utbildning i svenska för invan-			Prop. 2021/22:36
arbete. Detta gäller även den som			drare ska ha möjlighet att genomgå			Bilaga 4
tidigare har fått betyg på kursen,			prövning i alla kurser som det sätts
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete			betyg på. Detta gäller även den som
eller	ett gymnasiesärskolearbete.		tidigare har fått betyg på kursen.
Den som fortfarande är elev i
gymnasieskolan eller i gymnasie-
särskolan får dock inte genomgå
prövning i en kurs eller ett komvux-
arbete om eleven har fått minst
betyget E på kursen, ett gymnasie-
arbete eller ett gymnasiesärskole-
arbete.
Prövning får göras bara hos en			Prövning i en kurs får göras bara
huvudman som anordnar den aktu-			hos en huvudman som anordnar
ella kursen eller, när det gäller			den aktuella kursen.
komvuxarbete, utbildning inom det
kunskapsområde		som komvux-
arbetet avser.
Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som
resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg
och betygssättning i 35–37 och 38 §§.
Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela ytterligare före-
skrifter om prövning.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			40 a §
			Den som är bosatt i landet och
			vill ha betyg från utbildning på
			gymnasial	nivå	eller särskild
			utbildning på gymnasial nivå ska
			ha möjlighet att genomgå prövning
			i alla ämnen som det sätts betyg i
			och på samtliga nivåer i dessa
			ämnen. Detta gäller även den som
			tidigare har fått betyg i ämnet och
			även om betyget omfattar den nivå
			i ämnet som prövningen gäller.
			Den som fortfarande är elev i
			gymnasieskolan eller i gymnasie-
			särskolan får dock inte genomgå
			prövning på en viss nivå i ett ämne
			om eleven tidigare har fått minst
			betyget E på den nivån.
			Prövning i ett ämne får göras
			bara hos	en	huvudman som

247

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att		Prop. 2021/22:36
få ett intyg.		Bilaga 4
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att intyg	meddela föreskrifter om att intyg
alltid ska utfärdas efter vissa kurser	alltid ska utfärdas efter vissa
eller viss utbildning.	kurser, vissa ämnen eller viss ut-
	bildning.

21kap.

6 §26

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan meddela föreskrifter om

1. i vilka kurser som fjärrunder-	1. i vilka ämnen och nivåer i
visning får användas,	dessa ämnen som fjärrundervisning
	får användas,

2.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

1.Denna lag träder i kraft den 15 juli 2022.

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

3.För utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestäm- melser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4.Utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5.Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

6.En gymnasieexamen enligt 16 kap. 26–28 §§ och en gymnasie- ingenjörsexamen enligt 17 a kap. 15 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får, utöver betyg i ämnen, innehålla betyg som satts på kurser enligt de äldre bestämmelserna.

7.Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett visst ämne inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

26 Senaste lydelse 2020:605.

249

	Prop. 2021/22:36	Lagrådets yttrande
	Bilaga 5	Lagrådets yttrande
	Bilaga 5
		Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-09-20
		Närvarande: F.d. justitieråden Martin Borgeke och Mari Andersson samt
		justitierådet Petter Asp
		Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper
		Enligt en lagrådsremiss den 26 augusti 2021 har regeringen (Utbild-
		ningsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
		1. lag om ändring i skollagen (2010:800),
		2. lag om ändring i skollagen (2010:800),
		3. lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.
		Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sara Åström,
		biträdd av kanslirådet Ylva Eresund Rosing.
		Förslagen föranleder följande yttrande.
		Inledningsvis kan upplysas om att lagrådsremissen omfattar två förslag till
		ändring av skollagen (jfr punkterna 1 och 2 strax ovan). Det rör sig om två
		olika lagstiftningspaket med samma inriktning som är avsedda att träda i
		kraft vid olika tidpunkter.
		Förslagen till lag om ändring i skollagen
		En central del i det första förslagspaketet avseende skollagen är att be-
		greppet kunskapskrav byts ut mot betygskriterier i de fall graderade betyg
		förekommer respektive kriterier för bedömning av kunskap i de fall
		graderade betyg inte förekommer. Någon fullständig omarbetning av
		lagtexten rör det sig emellertid inte om. Detta har fått till följd att den
		föreslagna texten på sina ställen skorrar betänkligt. Utformningen av
		lagtexten kan därmed diskuteras från såväl språklig som innehållsmässig
		synpunkt. Lagrådet ifrågasätter om det inte hade varit värt besväret att göra
		en mera genomgripande omarbetning av lagen i de aktuella delarna.
		Ett generellt problem är att den gällande lagtexten är skriven för de mer
		absoluta nivåer som ligger i de angivna kunskapskraven. När man nu inför
		ordet kriterier, som enligt SAOL betyder kännetecken eller bevis, för att
		understryka att en annorlunda bedömning ska ske, blir det inte längre
		rättvisande att tala om att eleven ska (kommer att/inte kommer att)
		uppfylla kriterierna. Kriterierna är ju – bortsett från de som gäller för det
		lägsta godkända betyget – inte avsedda att vara absoluta krav, utan är
		snarare att se som något som ska användas som grund för lärarens bedöm-
		ning av om eleven ska ges ett visst betyg. I det sagda ligger också att det
		rent språkligt knappast blir korrekt att tala om att eleven uppfyller eller
		inte uppfyller kriterierna. Till detta ska läggas att kriteriebegreppet ibland
	252	används för att uttrycka absoluta krav, se t.ex. förslaget till 10 kap. 19 §
	252

första stycket sista meningen i det första lagförslaget: ”För att eleven ska	Prop. 2021/22:36
få ett godkänt betyg ska samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda”.	Bilaga 5
Lagrådet har emellertid viss förståelse för att det har blivit på detta vis och
anser sig – bl.a. därför att risken för att nu nämnda problem ska leda till
praktiska svårigheter framstår som liten – inte ha skäl att motsätta sig ett
genomförande av förslagen på denna grund. I de fall termen betygskriterier
tar sikte på det lägsta godkända betyget bör det dock komma till uttryck i
lagtexten att det här rör sig om krav (jfr t.ex. den föreslagna 7 kap. 5 §).
Bemyndiganden och upplysningar om föreskrifter i annan
författning än lag
Lagförslagen innehåller ett antal bemyndiganden för regeringen, eller den
myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter på vissa
områden (se t.ex. 15 kap. 22 a §, 16 kap. 24 §, 17 a kap. 12 och 14 §§ i det
första lagförslaget samt punkt 9 i ikraftträdande- och övergångsreglerna
till det andra förslaget). Vidare finns ett antal upplysningar om att
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med stöd av 8 kap.
7 regeringsformen kan meddela föreskrifter på ett visst område (se t.ex.

10kap. 20 §, 11 kap. 23 § och 12 kap. 20 § i det första lagförslaget). I vissa fall har upplysningsbemyndigandena kompletterats med ordet ytterligare (se 20 kap. 41 a § i det andra lagförslaget). Många av dessa bemyndigan- den/upplysningar finns redan i lagen, oftast något annorlunda i fråga om utformning eller innehåll, men några är nya. Det finns sällan någon förklaring till varför det ena eller det andra uttryckssättet har använts.

Av förarbetena till skollagen framgår att ett inslag i den då föreslagna lagen var att bestämmelser som tidigare fanns i förordning i stället togs in i lagen (prop. 2009/10:165 s. 208 f.). Det konstaterades då att det vid sidan av lagen behövs föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndig- heter som regeringen bestämmer.

I den mån regeringens föreskrifter gäller förhållandet mellan enskilda och det allmänna och föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden får de meddelas bara efter bemyndigande i lag (8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen). Detsamma gäller föreskrifter om grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och om befogenheter eller åligganden för kommunerna (8 kap. 2 § första stycket 3 och 3 § regeringsformen). Regeringen får dock utan bemyndigande meddela verkställighetsföreskrifter som kompletterar lagstiftningen (8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen). Därutöver får regeringen genom förordning meddela föreskrifter som inte enligt grundlag ska beslutas av riksdagen (8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen). Denna före- skriftsrätt brukar benämnas regeringens restkompetens. Regeringen får enligt 8 kap. 11 § regeringsformen överlåta åt en myndighet att meddela verkställighetsföreskrifter och föreskrifter inom ramen för rest- kompetensen. För sådan vidaredelegering på lagområdet krävs med- givande av riksdagen (8 kap. 10 § regeringsformen).

253

Prop. 2021/22:36 Bilaga 5

Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § regerings- formen). Genom införandet av skollagen har riksdagen, som angetts ovan, i stor utsträckning lagstiftat inom området för regeringens restkompetens. I den situationen kan regeringen som huvudregel inte meddela föreskrifter på samma område, vilket följer av den så kallade formella lagkraftens princip i 8 kap.18 § regeringsformen. Om riksdagen vill att regeringen ska ha möjlighet att använda sig av den restkompetens som kan finnas kvar på området, får det tas in en upplysningsbestämmelse i lagen om detta. I bestämmelsen kan riksdagen tydliggöra vilka föreskrifter som regeringen kan meddela på området trots lagregleringen.

Inom Regeringskansliet har det utvecklats principer för hur bemynd- iganden bör utformas, vilket är positivt. Det är dock inte helt lätt för läsaren att förstå de olika uttryckssätten och vad de innebär. Det gäller särskilt som samma formulering används för nödvändiga som för frivilliga upplysningsbestämmelser. Det vore därför en fördel om författnings- kommentaren innehöll en kort beskrivning av vilken sorts bemyndigande det är fråga om. Då klargörs det var gränserna för lagområdet går, på vilka områden som riksdagen har lagstiftat och därigenom tagit över regeringens kompetens att komma med föreskrifter samt var gränserna går för bemyndigandet till regeringen. Det hade i och för sig varit bra med sådana förtydliganden redan när de aktuella bestämmelserna kom till första gången. Men det hindrar inte att det hela klargörs i senare sammanhang. Särskilt viktigt kan det vara att det anges om bestämmelsen innebär att föreskriftsrätten på ett visst område har delegerats och var gränserna för bemyndigandet i så fall går.

I brist på sådana förtydliganden har Lagrådet valt att inte ifrågasätta riktigheten i de olika bemyndiganden som inte föreslås ändrade eller i de som huvudsakligen innebär att ett uttryckssätt ändras. De få nya bemyndiganden eller upplysningar som föreslås i skollagen finns det inte anledning att anmärka på.

I samband med lagrådsföredragningen har det dock kommit fram att det finns ett bemyndigande som borde kunna utgå. Det gäller punkt 9 i övergångsbestämmelserna till det andra lagförslaget, som innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ”att meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i en gymnasieexamen eller gymnasieingenjörsexamen från grundskolan som utfärdas efter den 30 juni 2025”. Sådana föreskrifter ingår i området för regeringens restkompetens. Enligt vad som har upplysts vid före- dragningen finns det inte några regler i skollagen om vilka kurser som får ingå i en examen och några nya sådana regler föreslås inte heller. Bemyndigandet bör därför kunna strykas.

254

Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers	Prop.
kunskaper	2021/22:36

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			4
2	Lagtext	..............................................................................................		5
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ............		5
	2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........		28
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om
		yrkesförarkompetens ........................................................		44
3 Ärendet och dess beredning ............................................................				45
4 Betygen speglar inte elevers ämneskunskaper på ett
	rättvisande sätt ................................................................................			46
5 Det ska införas en ny princip för betygssättning för mer
	rättvisande betyg inom skolväsendet ..............................................			47
	5.1	Betygssystemets konstruktion gör det svårt att sätta
		rättvisande betyg ..............................................................		47
	5.2	Nuvarande bestämmelser .................................................		48
	5.3	Betygskriterier ska användas för att beskriva vilka
		kunskaper elever ska ha uppnått för ett visst betyg ..........		52
	5.4	Läraren ska sätta det betyg som sammantaget bäst
		motsvarar elevens kunskaper............................................		54
	5.5	Kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta
		kunskapskrav och kravnivåer i årskurser och
		skolformer där betyg inte sätts .........................................		66
6 Ämnesbetyg ska införas i gymnasial utbildning för att främja
	elevers kunskapsutveckling.............................................................			67
	6.1	Kursutformningen i gymnasial utbildning har
		kritiserats ..........................................................................		67
	6.2	Nuvarande reglering .........................................................		68
	6.3	Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan
		och gymnasiesärskolan.....................................................		72
		6.3.1	Betyg ska sättas i ämnen..................................	72
		6.3.2	Ämnen ska delas in i nivåer.............................	76
	6.4	Ämnesbetyg ska även införas i komvux...........................		88
		6.4.1	Modellen för ämnesbetyg ska användas i
			komvux på gymnasial nivå och komvux
			som särskild utbildning på gymnasial nivå......	88
		6.4.2	Det ska vara möjligt att pröva för
			ämnesbetyg i komvux......................................	94
	6.5	Modellen för ämnesbetyg påverkar ämnen och
		ämnesplaner......................................................................		99
	6.6	En följdändring ska göras i lagen om
		yrkesförarkompetens ......................................................		102
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................			103
8	Konsekvenser av förslagen ...........................................................			115
	8.1	Vilka är berörda av förslagen? .......................................		115
	8.2	Konsekvenser för staten .................................................		115
2	8.3	Konsekvenser för kommunerna......................................		118
2

	enskilda utbildningsanordnare.......................................	121
8.5	Konsekvenser för lärare.................................................	121
8.6	Konsekvenser för elever ................................................	122

	Europeiska unionen .......................................................	125
9 Författningskommentar ................................................................		125
9.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	125
9.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	149