Regeringens proposition 2021/22:253
| Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt | Prop. |
| sänkt skatt på diesel inom |
2021/22:253 |
| vattenbruk |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 juni 2022
Morgan Johansson
Mikael Damberg (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig
För diesel som används för sådana ändamål under tiden från och med den 1 maj 2022 till och med den 30 juni 2022 utökas nedsättningen av koldioxidskatten till 2 292 kronor per kubikmeter. För sådan dieselanvändning under tidsperioden medges även en nedsättning av energiskatten med 1 061 kronor per kubikmeter.
Förslagen medför ändringar i lagen om skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 juli men ska gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för förbrukning som skett före den 1 januari 2022.
I lagen om skatt på energi införs en ny tillfällig bestämmelse som innebär att skattebefrielse aldrig kan medges med högre belopp än de skattesatser som gäller då skattskyldigheten inträder för det bränsle som har förbrukats. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2022 och upphör att gälla den 30 juni 2023.
1
Prop. 2021/22:253 Innehållsförteckning
4Retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom
| vattenbruksverksamheter ................................................................ | 10 | |
| 4.1 | Bakgrund .......................................................................... | 10 |
4.2Koldioxid- och energiskatt på diesel inom
6.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
| skatt på energi .................................................................. | 22 |
6.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om
| ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ............... | 23 |
6.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om
2
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2021/22:253 |
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1 och 4.2).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt
2.2och 4.2).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt
2.3och 4.2).
Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till 10 dagar.
3
| Prop. 2021/22:253 2 | Lagtext |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska införas en ny paragraf, 1 kap. 11 c §, av följande lydelse.
1 kap.
11 c §
Stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lämnas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37). I 6 a kap. 2 a § och 11 kap. 12 a § finns bestämmelser som säkerställer att villkoren i artikel 45 i förordningen är uppfyllda.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) Prop. 2021/22:253 om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2022:000) om ändring i den lagen ska utgå,
dels att 6 a kap. 2 a § i stället för lydelsen enligt lagen (2022:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:000) om ändring i den lagen ska införas fyra nya punkter,
Lydelse enligt prop. 2021/22:99 Föreslagen lydelse lagförslag 2.1
6 a kap.
2 a §
För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1.jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2.vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 061 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
För sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2022 får dock befrielse från skatt enligt denna paragraf högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
2.Bestämmelsen i 6 a kap. 2 a § i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2022.
3.För sådan förbrukning som sker från och med den 1 januari 2022 till och med den 30 april 2022 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket medges med 2 262 kronor per kubikmeter.
5
| Prop. 2021/22:253 | 4. För sådan förbrukning som | |
| sker från och med den 1 januari | ||
| 2022 till och med den 30 april 2022 | ||
| ska befrielse från energiskatt enligt | ||
| 6 a kap. 2 a § andra stycket medges | ||
| med 2 478 kronor per kubikmeter. | ||
| 5. Äldre | bestämmelser gäller | |
| fortfarande | för förbrukning som | |
| skett före den 1 januari 2022. | ||
6
| 2.3 | Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) | Prop. 2021/22:253 |
| om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på | ||
| energi | ||
| Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på | ||
| energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:000) om ändring i den lagen | ||
| ska ha följande lydelse. | ||
| Lydelse | enligt prop. 2021/22:99 Föreslagen lydelse | |
lagförslag 2.2
6 a kap.
2 a §
För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1.jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2.vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 2 111 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
7
| Prop. 2021/22:253 3 | Ärendet och dess beredning |
3.1Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Regeringen har vid åtta tillfällen lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2022. Propositionerna har avsett ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr.
Priset på flera viktiga insatsvaror för
Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2022.
8
Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det Prop. 2021/22:253 finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid.
Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till tio dagar.
3.2Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom
Promemorian Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast möjligt inom EU bör begära undantag från den
Riksdagen har också tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att stärka svensk matberedskap (bet. 2021/22:FiU39 punkt 2, rskr. 2021/22:248). Av tillkännagivandet följer bl.a. att den förstärkning av återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruket som regeringen redan har föreslagit för perioden 1
s.14). Tillkännagivandet, som redovisas i avsnitt 4.2, är tillgodosett i dessa delar. Tillkännagivandet är dock inte slutbehandlat.
Riksdagen har även tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att beloppsgränsen för krav på uppgifter om stödmottagare inom yrkesmässig jordbruks- och skogsbruksverksamhet höjs till 60 000 euro (bet. 2021/22:SkU27 punkt 2, rskr. 2021/22:300). Tillkännagivandet, som redovisas i avsnitt 4.2, är slutbehandlat.
| Lagrådet | |
| Regeringen anser att förslagen i denna proposition är av sådant slag att | |
| Lagrådets synpunkter bör inhämtas. På grund av den korta tid som stått till | |
| regeringens förfogande för att ta fram, remittera och bereda förslagen har | |
| detta emellertid inte varit möjligt. Regeringen utgår från att Lagrådets | |
| synpunkter på lagförslagen i denna proposition kommer att inhämtas under | |
| riksdagsbehandlingen. | 9 |
| Prop. 2021/22:253 4 | Retroaktivt sänkt skatt på diesel som |
| förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom | |
| vattenbruksverksamheter |
4.1Bakgrund
Koldioxidskatt och energiskatt tas ut på drivmedel som bensin och diesel. Skattesatserna på drivmedel framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE.
Bestämmelserna i LSE är anpassade till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet. Direktivet utgör ett EU- rättsligt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el.
En nedsättning av koldioxidskatten på diesel i arbetsmaskiner i
Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99) föreslagit att skattenedsättningen för diesel som används i yrkesmässig
Flertalet stöd i form av befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER, eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), förkortad FIBER. Nedsättningen av skatten på bränsle i arbetsmaskiner inom yrkesmässig jordbruks- och skogsbruksverksamhet lämnas inom ramen för GBER medan nedsättningen för förbrukning i yrkesmässig vattenbruksverksamhet lämnas inom ramen för FIBER.
10
4.2Koldioxid- och energiskatt på diesel inom
Regeringens förslag: Nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig
Nedsättningen av koldioxidskatten ska utökas till 2 292 kronor per kubikmeter för diesel som används för sådana ändamål under tiden 1 maj
Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla i fråga om förbrukning som skett före den 1 januari 2022.
I lagen om skatt på energi ska det införas en tillfällig bestämmelse som innebär att skattebefrielse inte får medges med högre belopp än skattesatsen vid skattskyldighetens inträde för det bränsle som har förbrukats. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2022 och upphör att gälla den 30 juni 2023.
I lagen om skatt på energi införs en bestämmelse som upplyser om vilka nedsättningar i den lagen som grundar sig på gruppundantagsförordningen FIBER och vilka nationella regler som säkerställer förenlighet med kapitel III i förordningen. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2022.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag ska den ändring som innebär att skattebefrielse inte får medges med högre belopp än skattesatsen vid skattskyldighetens inträde för det bränsle som har förbrukats, träda i kraft den 1 oktober 2022. Promemorians förslag innehåller inte någon upplysningsbestämmelse.
Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket (ESV), Skatteverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens jordbruksverk, Svenskt Näringsliv, Södra skogsägarna, Drivkraft Sverige, Småföretagarnas Riksförbund, Maskinentreprenörerna och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har inga synpunkter på eller tillstyrker förslaget. Skatteverket lämnar dock i huvudsak författningstekniska synpunkter på lagförslagen. ESV påpekar att många regeländringar på skatt på drivmedel på kort tid gör det svårt för aktörerna att tillgodogöra sig information om vilken skattesats, vilken nedsättning, på vilket drivmedel som gäller vid en given tidpunkt. Vidare finns det en risk att förslagen skapar förväntningar på marknaden att aktörer kommer bli ekonomiskt kompenserade vid kraftiga prisrörelser. Detta kan leda till att förändra aktörernas beteende vilket i sin tur riskerar att minska punktskatternas effektivitet och styrande effekt. LRF föreslår därtill att företag med normal årsansökan bör kunna lämna
Prop. 2021/22:253
11
Prop. 2021/22:253 in en ansökan för det första halvåret 2022 efter den 1 juli 2022 och därmed inte behöva vänta ytterligare sex månader på ansökan för det halvåret. Småföretagarnas Riksförbund framhåller dels att tillägg och särregler av detta slag bidrar till ökat administrativt arbete för näringslivet, dels att förslaget inte är tillräckligt för att lösa de många utmaningar som företagen inom jordbrukssektorn står inför på grund av bl.a. det ekonomiska omvärldsläget. Maskinentreprenörerna betonar bl.a. vikten av att staten måste värna och upprätthålla konkurrensneutralitet för verksamheter i närliggande branscher samt att förslaget kan innebära att fler lantbrukare på kort sikt väljer att köra sina arbetsmaskiner med billigare fossil diesel i stället för mer miljövänliga drivmedel, vilket har en negativ inverkan på miljö och klimat. Maskinentreprenörerna anser också att ett mer effektivt sätt att stötta såväl lantbrukare som övriga aktörer är att se över reduktionsplikten. Skogsentreprenörerna ser positivt på förslaget förutsatt att det tydligt adresseras till entreprenörerna och inte till skogsindustrin. Vidare anser Skogsentreprenörerna att stödåtgärden krävs för en längre period än det som nu föreslås av regeringen.
Konjunkturinstitutet lämnar synpunkter på promemorians konsekvensanalys och dess bedömning av förslagets förenlighet med EU:s statsstödsregler.
Skogsstyrelsen avstyrker förslaget bl.a. med hänvisning till det saknas underlag som visar att det skulle föreligga ett behov av att införa skattenedsättningar för skogsbruket för att bibehålla Sveriges konkurrenskraft.
Naturvårdsverket motsätter sig förslaget och framför bl.a. att stöd till olika sektorer i samhället bör ges på annat sätt än genom sänkt skatt på fossila bränslen.
Statens energimyndighet avstyrker förslaget om sänkt skatt på diesel eftersom skatt på energi är ett centralt styrmedel inom energisektorn för att möjliggöra en nödvändig energi- och klimatomställning i samhället och en nedsättning av skatten på diesel – även retroaktiv – står i kontrast mot en hållbar omställning av energisystemet. Energimyndigheten tillstyrker däremot förslaget om att införa en tillfällig bestämmelse om att retroaktiva nedsättningar för energi- och koldioxidskatt aldrig får överstiga den skattesats som rådde vid det tillfälle då skattskyldigheten inträtt.
Kommerskollegium bedömer att författningsförslagen inte behöver anmälas till kollegiet enligt direktiv (EU) 2015/1535 eftersom förslagen inte utgör tekniska regler med krav på produkter. Kommerskollegium bedömer vidare att förslagen inte behöver anmälas enligt direktiv 2006/123/EG eftersom det inte innehåller krav på tjänsteverksamhet.
Företagarna ifrågasätter lämpligheten i att genomföra denna typ av
| riktade och tidsbegränsade skattenedsättningar. | |
| Skälen för regeringens förslag | |
| Behovet av en retroaktiv förstärkt nedsättning av skatt på diesel | |
| Förslagen i denna proposition utformas mot bakgrund av att priset på flera | |
| viktiga insatsvaror inom jord- och skogsbruket ökat kraftigt, särskilt efter | |
| Rysslands invasion av Ukraina. Det gäller inte minst priset på sådan | |
| dieselbrännolja som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b lagen (1994:1776) | |
| 12 | om skatt på energi, i det följande kallad diesel. För att upprätthålla och |
stärka svensk livsmedelsproduktion i denna extraordinära situation har regeringen presenterat ett åtgärdspaket med insatser på både kort och lång sikt. I vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99) har regeringen föreslagit en tillfälligt utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig
Den nämnda åtgärden har dock av beredningstekniska skäl inte kunnat träda i kraft vid ett tidigare datum. Med hänsyn till den allvarliga situation som nu råder anser regeringen emellertid att det är angeläget att de berörda näringarna retroaktivt ges rätt till förstärkt skattenedsättning för den diesel som förbrukas från och med den 1 januari 2022. Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att den förstärkning av återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruket som regeringen redan har föreslagit för perioden 1
Regeringen vill med anledning av Skogsentreprenörernas önskemål om tydligare adressering och förlängd giltighetsperiod framhålla att förslaget syftar till att med anledning av den rådande situationen göra en tillfällig förstärkning av befintlig skattenedsättning.
Ekonomistyrningsverket anser bl.a. att många regeländringar på skatt på drivmedel på kort tid gör det svårt för aktörerna att tillgodogöra sig information om vilken skatt som vid en given tidpunkt gäller på olika drivmedel samt att skattesänkningarna riskerar att skapa förväntningar på marknaden om att aktörer kommer att bli kompenserade vid kraftiga prisrörelser. Även Företagarna ifrågasätter lämpligheten i att genomföra denna typ av riktade och tidsbegränsade skattenedsättningar, därtill med retroaktiv effekt, eftersom det bl.a. försvårar förutsebarheten och riskerar att skapa prejudikat inför framtida kostnadsfluktuationer i andra branscher. Regeringen är medveten om att många förslag om skatt på drivmedel lämnats inom en relativt kort tid. Regeringen anser dock att den rådande situationen, och riksdagens ovan nämnda tillkännagivanden, motiverar att regeringen till riksdagen lämnar ännu ett förslag om nedsättning av skatt
Prop. 2021/22:253
13
Prop. 2021/22:253 på diesel. Regeringen bedömer att de föreslagna åtgärderna har en sådan tydlig koppling till det exceptionella omvärldsläge som för närvarande råder att det inte finns någon risk för att åtgärderna skapar en förväntan hos marknaden om att staten genom t.ex. skattesänkningar ska kompensera för framtida kostnadsökningar.
14
Lantbrukarnas riksförbund anser att ansökningstiden för återbetalningssystemet ska ändras. Regeringen anser att en sådan ändring fordrar större förändringar än vad som är görligt inom ramen för detta brådskande lagstiftningsärende. Någon sådan förändring förslås därför inte.
Småföretagarnas Riksförbund anser bl.a. att förslagen inte är tillräckliga för att lösa de många utmaningar som företagen inom jordbrukssektorn står inför på grund av bl.a. det ekonomiska omvärldsläget och Maskinentreprenörerna anser att ett mer effektivt sätt att stötta lantbrukare och andra aktörer är att se över reduktionsplikten. Regeringen har presenterat flera åtgärder för att mildra konsekvenserna för företag inom bl.a. jordbruket under rådande läge. En retroaktiv förstärkt nedsättning av skatt på diesel utgör en av dessa åtgärder. Förslagen i denna proposition syftar också till att följa riksdagens tillkännagivanden avseende skattenedsättningens utformning och omfattning. En översyn av reduktionsplikten ligger utanför detta lagstiftningsärende och föreslås därför inte.
Skogsstyrelsen avstyrker förslaget med hänvisning till de skäl som myndigheten förde fram mot det ursprungliga förslaget om en förstärkt nedsättning av skatt på diesel, dvs. att det saknas underlag som visar att det skulle föreligga ett behov av att införa skattenedsättningar för skogsbruket för att bibehålla Sveriges konkurrenskraft; att det svenska skogsbruket är lönsamt och att det därför inte finns skäl för staten att intervenera på marknaden; att den svenska skogspolitikens inriktning är att skogsbruket ska vara ekonomiskt hållbart och att koldioxidskatt är ett viktigt styrmedel för att prissätta utsläpp av växthusgaser. Regeringen anser, till skillnad från Skogsstyrelsen, att förslagen är motiverade och det särskilt med beaktande av att det är tillfälliga åtgärder som är föranledda av de rådande omständigheterna och som dessutom är i linje med de tillkännagivanden som redovisats ovan.
Naturvårdsverket och Statens energimyndighet avstyrker förslaget om sänkt skatt på diesel huvudsakligen därför att sänkt skatt på diesel leder till lägre pris på ett fossilt drivmedel, vilket försvårar uppfyllandet av landets miljöpolitiska ambitioner. Regeringen, som är medveten om dessa förhållanden, bedömer emellertid att skälen för en tillfälligt sänkt skatt på diesel, under rådande omständigheter, är så pass angelägna att förslagen därför är motiverade.
Nivåerna på nedsättningen av koldioxid- och energiskatt
När det gäller frågan om nivåerna på nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel för förfluten tid finns ett antal omständigheter att ta hänsyn till. Beträffande energiskatten måste nivån på den tillfälliga nedsättningen anpassas till de olika energiskattesatser som under kalenderåret 2022 gäller för sådant bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE (dvs. huvudsakligen diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner). De skattesatser som gällde under perioden 1
förordningen (2021:1077) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2022. Från och med den 1 maj 2022 framgår den gällande skattesatsen direkt av 2 kap. 1 § LSE. Koldioxidskattesatsen för här aktuellt bränsle är densamma under hela kalenderåret 2022. Inriktningen på åtgärden avseende sänkt skatt på diesel inom
För förbrukning som sker under perioden 1 maj
Utformningen av den retroaktiva förstärkta nedsättningen av skatt på diesel och begränsningsregeln
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast möjligt inom EU bör begära undantag från den
I enlighet med förslagen i Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221) ändras energiskattesatsen till 2 111 kronor per kubikmeter den 1 oktober 2022, se SFS 2022:295. Förslagen i
Prop. 2021/22:253
15
Prop. 2021/22:253 vårändringsbudgeten för 2022 om höjda återbetalningsnivåer omfattar perioden 1 juli
16
På grund av skillnaden mellan de skattesatser som gäller under det tredje kvartalet och de högre återbetalningsbelopp som föreslagits gälla från och med den 1 oktober 2022 förväntas en förhöjd risk för att negativ skatt uppstår. En sådan risk kan också komma att uppstå redan för förbrukning under perioden 1
Den retroaktiva nedsättningen av energi- och koldioxidskatt kommer även att omfatta diesel i skepp och vissa båtar i yrkesmässig
Regeringens förslag innebär att ändringarna avseende perioden 1 januari
Regeringens förslag innebär också att begränsningsregeln utformas som en ändring i lagförslag 2.1 och 2.2 i vårändringsbudgeten för 2022. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli respektive den 1 oktober 2022.
Nedsättning inom ramen för gruppundantagsförordningar
Den del av skattenedsättningen som riktar sig till vattenbruksverksamhet beviljas med stöd av kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad FIBER. Enligt FIBER ska
stödordningarna innehålla en uttrycklig hänvisning till förordningen, med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess publikationsreferens i Europeiska unionens officiella tidning och till de särskilda bestämmelser i kapitel III som avses i den akten eller, i tillämpliga fall, till den nationella lagstiftning som säkerställer att de relevanta bestämmelserna i denna förordning iakttas. Även dess genomförandebestämmelser och ändringar ska anges. För att säkerställa att stödordningarna även fortsättningsvis anses förenliga med FIBER föreslås att en sådan upplysningsbestämmelse införs i lagen om skatt på energi. Artikel 45 i FIBER är den bestämmelse i kapitel III som är av relevans för skattebefrielser och skattenedsättningar i enlighet med energiskattedirektivet. Enligt artikel 15.3 i energiskattedirektivet ges medlemsstaterna möjlighet att tillämpa fullständig eller partiell skattebefrielse eller skattenedsättningar för vissa fall, däribland för energiprodukter och elektricitet som används inom vattenbruksverksamhet. I LSE finns de materiella bestämmelserna i 6 a kap. 2 a § i fråga om bränslen och i 11 kap. 12 a § i fråga om elektrisk kraft. Upplysningsbestämmelsen föreslås därför innehålla hänvisning till dessa bestämmelser. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att beloppsgränsen för krav på uppgifter om stödmottagare inom yrkesmässig jordbruks- och skogsbruksverksamhet höjs till 60 000 euro (bet. 2021/22:SkU27 punkt 2, rskr. 2021/22:300). Enligt regeringens bedömning är den administrativa bördan under nuvarande ordning mycket begränsad. En höjning av gränsen i enlighet med tillkännagivandet skulle därmed inte minska den administrativa bördan nämnvärt samtidigt som den skulle innebära att Skatteverket kommer att sakna nödvändiga uppgifter vid kommissionens granskning av stödordningar. Att på annat sätt, i efterhand, inhämta dessa uppgifter från företagen riskerar att ett annat mer komplicerat regelverk behöver införas med en, jämfört med den nuvarande ordningen, väsentlig ökad administrativa börda. Det finns i dag en beloppsgräns för uppgiftslämnande som villkor för återbetalning avseende vattenbruksverksamhet. Nivån för uppgiftslämnande ligger på 15 000 euro, trots att
Prop. 2021/22:253
17
Prop. 2021/22:253 eller skattenedsättning till jordbruks- eller skogsbruksverksamhet (prop. 2021/22:165 s. 11). Beloppsgränsen för när uppgifter ska lämnas om stödmottagaren i samband med återbetalning vid skattebefrielse för bränsle och el föreslogs därför utvidgas för yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Uppgifterna ska således lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro. Regeringen anser att denna ordning och skälen därför alltjämt gör sig gällande och avser därför inte att föreslå någon ändring av beloppsgränsen. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.
De synpunkter som remissinstanserna lämnat på promemorians konsekvensanalys behandlas i avsnitt 5.
Lagförslag
Förslaget medför dels ändringar i 6 a kap. 2 a §, dels införandet av en ny paragraf, 1 kap. 11 c §, i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
5Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.
Konjunkturinstitutet (KI) lämnar synpunkter på promemorians konsekvensanalys och dess bedömning av förslagets förenlighet med EU:s statsstödsregler. KI anför att syftet med förslagen är att stärka de areella näringarnas konkurrenskraft, dvs. att öka en given mängd aktörers aktivitetsnivå och att minska antalet nedläggningar. Detta bör vid önskad effekt ge både högre skatteintäkter och växthusgasutsläpp än vad en statisk bedömning visar jämfört med nollalternativet. Vidare anför KI att förslaget står i uppenbar strid med artikel 107 om Europeiska unionens funktionssätt och kan komma att återkrävas. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning men efterfrågar mer information om antalet berörda företag.
18
| 5.1 | Syfte och alternativa lösningar | Prop. 2021/22:253 |
Det är viktigt med konkurrenskraftiga och hållbara areella näringar. Det svenska jord- och skogsbruket har till följd av högre priser på flera insatsvaror under det senaste året fått kraftigt ökade kostnader. Åtgärden syftar till att skyndsamt stödja jord- och skogsbruket ytterligare.
En alternativ lösning är att inte genomföra förändringen. Det skulle innebära sämre konkurrenskraft för det svenska jord- och skogsbruket med risk för minskad produktion. Ett annat alternativ vore att genomföra en mindre retroaktiv skattesänkning än den som nu föreslås eller att genomföra en stödåtgärd på statsbudgetens utgiftssida. En justerad skattebelastning även retroaktivt för perioden 1 januari
Åtgärden innebär en ökad skatteutgift avseende drivmedel för diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom
5.2Offentligfinansiella effekter
Åtgärden är tillfällig och den ökade återbetalningen för de sex första månaderna 2022 bedöms leda till minskade skatteintäkter med ca 420 miljoner kronor under 2022. Kostnaden är utöver den befintliga skattenedsättningen med 1,93 kronor per liter diesel och den tillfälliga ökningen av skattenedsättningen som föreslås i vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99). I den mån den retroaktivt sänkta skatten ökar den ekonomiska aktiviteten i sektorn och minskar antalet nedläggningar leder detta till, som Konjunkturinstitutet anför, ökade skatteintäkter. Denna mer dynamiska effekt är emellertid svårbedömd och redovisas inte i åtgärdens offentligfinansiella effekt som utgår från fasta volymer och baser.
Utöver detta innehåller propositionen ett förslag om att återbetalningen inte ska få överstiga skatten som belöper på bränslet. Regeln föreslås införas från den 1 oktober 2022. Detta kan medföra att diesel inhandlad tidigare under året inte är berättigad till hela den återbetalning som är möjlig från den 1 oktober. Den offentligfinansiella effekten beror på hur mycket diesel som inhandlas tidigare under året men förbrukas under årets fjärde kvartal. Vid antagande om att en tredjedel av dieseln inhandlad i kvartal tre förbrukas i fjärde kvartalet innebär åtgärden minskade kostnader för återbetalning med ca 30 miljoner kronor 2022. I tabellen nedan redogörs för brutto- och nettoeffekt fördelat över 2022.
Tabell 5.1 Offentligfinansiella effekter
Miljarder kronor, fasta priser och baser
| Effekt från | Bruttoeffekt | Periodiserad nettoeffekt | Varaktig | ||
| effekt | |||||
| 2022 | 2022 | 2023 | 2024 | ||
| - 0,49 | - 0,39 | 0 | 0 | 0 | |
Källa: Egna beräkningar
19
| Prop. 2021/22:253 5.3 | Effekter för företagen |
Med nuvarande nedsättning om 1 930 kronor per kubikmeter diesel motsvarar den totala punktskatten på diesel för de areella näringarnas arbetsmaskiner 2 873 kronor per kubikmeter diesel (miljöklass 1). Notera att detta inte inkluderar den sänkning av energiskatten med 40 öre, som träder i kraft 1 maj 2022 (prop. 2021/22:84, bet.2021/22:FiU1 punkt 2 d, rskr. 2021/22:46) eller den tillfälliga sänkning av energiskatten med ytterligare 105 öre som även den träder i kraft den 1 maj 2022 (prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39, rskr. 2021/22:248). Förslaget i denna proposition innebär att skatten retroaktivt sänks med 2 810 kronor per kubikmeter under perioden 1 januari
Skattelättnaden bedöms mildra den utsatta konkurrenssituation som svenska företag inom de areella näringarna för närvarande befinner sig i. Cirka 25 000 företag inom
5.4Effekter för miljön
Åtgärden träffar diesel som redan har förbrukats när åtgärden träder i kraft. Visserligen leder åtgärden till att priset på diesel blir lägre i efterhand men den torde få endast marginella effekter på den faktiska förbrukningen per företag under den berörda perioden. Åtgärden bedöms i sig få en mycket
20
begränsad påverkan på koldioxidutsläpp och utsläpp av övriga Prop. 2021/22:253 luftföroreningar i förhållande till de totala utsläppen.
Konjunkturinstitutet (KI) anför att åtgärden syftar till att öka branschens aktivitetsnivå vilket gör att analysen underskattar förbrukningen av diesel och därmed åtgärdens effekt på koldioxidutsläppen. I den mån den retroaktivt sänkta skatten ökar den ekonomiska aktiviteten i sektorn och minskar antalet nedläggningar bedöms det finnas en sådan effekt på de nationella utsläppen vilket kan försämra möjligheterna nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045 något. Minskade koldioxidutsläpp inom rikets gräns bör dock i detta sammanhang ställas mot en ökad livsmedelsimport och ökade utsläpp någon annanstans. Flera remissinstanser, däribland Naturvårdsverket och Maskinoperatörerna, påpekar att förslaget försämrar konkurrenskraften för alternativa bränslen som HVO100 och därigenom även för de lantbrukare som valt att ställa om till mer miljöanpassade bränslen.
KI anför vidare att livsmedelsproduktionens utsläpp av metan och lustgas är starkt kopplade till branschens aktivitetsnivå och saknar en helhetsbedömning kring detta.
Svensk livsmedelsproduktion är vid en internationell jämförelse relativt klimatvänlig och den svenska mjölk- och köttproduktionen har avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion (Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin årsrapport år 2019, rapport 2019:9, Statens jordbruksverk). Att klimateffektiviteten i svenskt jordbruk är hög i ett internationellt perspektiv innebär att det är önskvärt att produktion av livsmedel från svenskt jordbruk ökar och tar marknadsandelar från livsmedel som producerats på mer klimatbelastande sätt och importeras till svenska marknaden (Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen, En delrapport från IVA projektet Vägval för klimatet, 2019, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien). Förslaget om retroaktivt sänkt skatt bedöms bidra till att bibehålla konkurrenskraften för svenskt jordbruk och minskar därmed risken att klimatpåverkan ökar i andra länder till följd av ökad svensk livsmedelsimport. Det är svårt att kvantifiera vilken effekt som skattenedsättningen får på utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Beträffande effekter för miljön avseende förslaget om en tillfälligt sänkt skatt på diesel i tiden från och med den 1 juli 2022 och framåt hänvisas till aktuellt avsnitt av konsekvensanalysen i vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99 avsnitt 4).
5.5Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget förväntas medföra kostnader av engångskaraktär för Skatteverket. Skatteverkets tillkommande kostnader beräknas till ca
1 miljon kronor, huvudsakligen bestående av anpassningar avseende blanketter, information till företagen samt systemstöd. Vidare kommer Skatteverket inte att kunna hantera ansökningar om retroaktiv återbetalning för det första kvartalet digitalt utan det kommer att krävas manuell hantering av ansökningar under denna tid. Förslaget torde dock inte medföra några behov av informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Tillkommande kostnader kan hanteras
21
Prop. 2021/22:253 inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
5.6Förslagets förenlighet med
Regeringen gör bedömningen att förslaget är förenligt med rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.
Regeringen gör vidare, till skillnad från Konjunkturinstitutet, bedömningen att förslagen är förenliga med reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom skattenedsättningen för jordbruks- och skogsbruksverksamhet bedöms kunna omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108. Vidare bedöms skattenedsättningen för vattenbruksverksamhet kunna omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Förslagen bedöms därför vara förenliga med
5.7Övriga effekter
Förslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på hushållens kostnader och förväntas därför inte påverka sysselsättning, fördelning eller den ekonomiska jämställdheten.
6Författningskommentar
6.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
11 c § Stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lämnas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37). I 6 a kap. 2 a § och
22
11 kap. 12 a § finns bestämmelser som säkerställer att villkoren i artikel Prop. 2021/22:253 45 i förordningen är uppfyllda.
Paragrafen är ny. Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.
Första meningen innehåller en upplysning om att stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lagen (1994:1776) om skatt på energi, dvs. nedsättningarna enligt 6 a kap. 2 a § och 11 kap. 12 a § samma lag, lämnas i enlighet med de villkor som anges i FIBER Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
I andra meningen anges vilka bestämmelser i lagen om skatt på energi som säkerställer att villkoren i artikel 45 FIBER, dvs. den bestämmelse i kapitel III som är av relevans för de aktuella skattenedsättningarna, är uppfyllda.
6.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
6 a kap. Skattebefriade användningsområden m.m.
2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1.jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2.vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 061 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
För sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2022 får dock befrielse från skatt enligt denna paragraf högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad avseende koldioxidskatt och energiskatt för bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig
Enligt det nya fjärde stycket får skattebefrielse enligt denna paragraf aldrig medges med högre belopp än de skattebelopp, dvs. de skattesatser, som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet. Detta kan illustreras med följande exempel. Om förbrukaren köpt in diesel i miljöklass 1 för vilken skattskyldigheten inträtt under juli 2022, dvs. när koldioxidskattesatsen och energiskattesatsen är 2 292 respektive 1 061 kronor per kubikmeter, och förbrukar det aktuella bränslet under
23
Prop. 2021/22:253 oktober 2022 får skattebefrielse inte medges med mer än 2 292 respektive 1 061 kronor per kubikmeter.
6.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
6 a kap. Skattebefriade användningsområden m.m.
2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1.jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2.vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 2 111 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad avseende koldioxidskatt och energiskatt för bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig
Enligt det nya fjärde stycket får skattebefrielse enligt denna paragraf aldrig medges med högre belopp än de skattebelopp, dvs. de skattesatser, som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet. Detta kan illustreras med följande exempel. Om förbrukaren köpt in diesel i miljöklass 1 för vilken skattskyldigheten inträtt under juli 2022, dvs. när koldioxidskattesatsen och energiskattesatsen är 2 292 respektive 1 061 kronor per kubikmeter, och förbrukar det aktuella bränslet under oktober 2022 får skattebefrielse inte medges med mer än 2 292 respektive 1 061 kronor per kubikmeter.
7Ändringar i statens budget för 2022
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2022. Ändringarna är en följd av de lagförslag och som lämnas i denna proposition.
24
| 7.1 | Ändringar av statens inkomster | Prop. 2021/22:253 |
Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 som redovisas i tabell 7.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag: I detta avsnitt lämnas förslag till en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i denna proposition. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i tabell 7.1. Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen på respektive inkomsttitel.
Tabell 7.1 Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2022
Tusental kronor
| Inkomsttitel | Godkänd | Ny beräkning | Bruttoeffekt | |
| beräkning | av åtgärd på | |||
| inkomstsidan | ||||
| 1433 | Energiskatt | 10 782 526 | 10 352 526 | |
| oljeprodukter | ||||
| 1442 | Koldioxidskatt | 13 913 270 | 13 853 270 | |
| oljeprodukter | ||||
Förslaget om retroaktivt sänkt skatt på diesel inom
Förslaget påverkar även inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp
Tabell 7.2 Offentligfinansiella effekter 2022 av ändrade skatteregler i denna proposition
Miljarder kronor
| Förslag | Effekt från | Bruttoeffekt | Nettoeffekt |
| 2022 | 2022 | ||
| Retroaktivt sänkt skatt på | |||
| diesel inom |
|||
| vattenbruk | |||
| Summa | |||
25
Prop. 2021/22:253 I tabell 7.2 redovisas de offentligfinansiella effekterna för 2022 av förslaget till ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Vid bedömningen av hur en skatteförändring påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande på kort sikt är den offentligfinansiella nettoeffekten den mest relevanta.
Sammantaget bedöms förslaget om retroaktivt sänkt skatt på diesel inom
26
Sammanfattning av promemorian retroaktivt sänkt skatt på diesel inom
Prop. 2021/22:253 Bilaga 1
Nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig
För diesel som används för sådana ändamål under tiden från och med den 1 maj 2022 till och med den 30 juni 2022 utökas nedsättningen av koldioxidskatten till 2 292 kronor per kubikmeter. För sådan dieselanvändning under tidsperioden medges även en nedsättning av energiskatten med 1 061 kronor per kubikmeter.
Förslagen medför ändringar i lagen om skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 juli men ska gälla från och med den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för förbrukning som skett före den 1 januari 2022.
I lagen om skatt på energi införs en ny tillfällig bestämmelse som innebär att skattebefrielse aldrig kan medges med högre belopp än de skattesatser som gäller då skattskyldigheten inträder för det bränsle som har förbrukats. Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2022 och upphör att gälla den 30 juni 2023.
27
Prop. 2021/22:253 Bilaga 2
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska utgå, dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas
fyra nya punkter,
Lydelse enligt prop. 2021/22:99 Föreslagen lydelse lagförslag 2.1
| 2. Äldre | bestämmelser | gäller | ||
| fortfarande för | förhållanden som | |||
| hänför | sig | till | tiden | före |
| ikraftträdandet. | ||||
2.Bestämmelsen i 6 a kap. 2 a § i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2022.
3.För sådan förbrukning som sker från och med den 1 januari 2022 till och med den 30 april 2022 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket medges med 2 262 kronor per kubikmeter.
4.För sådan förbrukning som sker från och med den 1 januari 2022 till och med den 30 april 2022 ska befrielse från energiskatt enligt 6 a kap. 2 a § andra stycket medges med 2 478 kronor per kubikmeter.
5.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som skett före den 1 januari 2022.
28
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:253 Bilaga 2
Lydelse enligt prop. 2021/22:99 Föreslagen lydelse lagförslag 2.2
6 a kap.
2 a §
För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1.jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2.vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 2 111 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
29
| Prop. 2021/22:253 | Förteckning över remissinstanserna | |||
| Bilaga 3 | ||||
| Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från Drivkraft | ||||
| Sverige, Ekonomistyrningsverket, Forskningsrådet för miljö, areella | ||||
| näringar och samhällsbyggande, Företagarna, Kommerskollegium, | ||||
| Konjunkturinstitutet, Lantbrukarnas riksförbund, Maskinentreprenörerna, | ||||
| Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, | ||||
| Regelrådet, | Skatteverket, | Skogsentreprenörerna, | Skogsstyrelsen, | |
| Småföretagarnas riksförbund, Statens energimyndighet, Statens | ||||
| jordbruksverk, Svenskt Näringsliv och Södra skogsägarna. | ||||
| BalticWaters2030, Ekologiska lantbrukarna, Föreningen Sveriges | ||||
spannmålsodlare, Lantmännen, Mellanskog, Norra skog, Näringslivets regelnämnd, Skogsindustrierna, Svebio, Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges Mjölkbönder, Sveriges Nötköttsproducenter och Sveriges Spannmålsodlareförening har inte svarat på remissen.
30
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 juni 2022
Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Dahlgren, Hallberg, Nordmark, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen
Föredragande: statsrådet Damberg
Regeringen beslutar proposition Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom
Prop. 2021/22:253
31