Regeringens proposition 2021/22:240
| Prop. | |
| viss elektronik och avfallsförbränning | 2021/22:240 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 maj 2022
Morgan Johansson
Mikael Damberg (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfallsförbränning ska räknas om, utöver årligen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI), även med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022.
1
Prop. 2021/22:240
2
Innehållsförteckning
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om
7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1274) om
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2021/22:240 |
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
3
| Prop. 2021/22:240 2 | Lagtext |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik
Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 §1
Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande
1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,
2.8422 11,
3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,
4.8451 21,
5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,
6.8508 11,
7.8516 50 och 8516 60,
8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,
9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,
10.8521 10 och 8521 90,
11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,
12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt
13.9504 50.
| För en skattepliktig vara som | För en skattepliktig vara som | ||||
| avses i första stycket |
avses i första stycket |
||||
| ska skatt betalas med 11 kronor per | ska skatt betalas med 11,00 kronor | ||||
| kilogram av den skattepliktiga | per kilogram av den skattepliktiga | ||||
| varans nettovikt. Skatt ska dock | varans nettovikt. Skatt ska dock | ||||
| inte betalas med högre belopp än | inte betalas med högre belopp än | ||||
| 440 kronor per skattepliktig vara. | 457,00 kronor | per skattepliktig | |||
| vara. | |||||
| För en skattepliktig vara som | För en skattepliktig vara som | ||||
| avses i första stycket 5 eller |
avses i första stycket 5 eller |
||||
| ska skatt betalas med 160 kronor | ska | skatt | betalas | med | |
| per kilogram av den skattepliktiga | 166,00 kronor per kilogram av den | ||||
| varans nettovikt. Skatt ska dock | skattepliktiga | varans | nettovikt. | ||
| inte betalas med högre belopp än | Skatt ska dock inte betalas med | ||||
| 440 kronor per skattepliktig vara. | högre belopp än 457,00 kronor per | ||||
| skattepliktig vara. | |||||
| Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans | |||||
| nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram. | |||||
| 4 | 1 Senaste lydelse 2019:489. | ||||
| 3 a §2 | Prop. 2021/22:240 | |||||||||||
| För | kalenderåret | 2020 | och | För | kalenderåret | 2023 | och | |||||
| efterföljande kalenderår ska | skatt | efterföljande | kalenderår | ska | skatt | |||||||
| betalas med belopp som efter en | i stället för vad som anges i 3 § | |||||||||||
| årlig omräkning motsvarar de i 3 § | betalas med belopp som räknas om | |||||||||||
| andra och tredje styckena angivna | enligt | andra | stycket. Regeringen | |||||||||
| skattebeloppen | multiplicerat | med | fastställer | varje | år | före | ||||||
| det | jämförelsetal, | uttryckt i | november månads | utgång | de | |||||||
| procent, som | anger | förhållandet | skattebelopp | som | enligt denna | |||||||
| mellan det allmänna prisläget i juni | paragraf ska betalas för påföljande | |||||||||||
| månad året närmast före det år | kalenderår. | |||||||||||
| beräkningen avser och prisläget i | ||||||||||||
| juni 2018. | ||||||||||||
| Beloppen | enligt första stycket | Skattebeloppen | räknas | om | ||||||||
| avrundas till hela kronor. | genom att de belopp som gäller den | |||||||||||
| 1 augusti det år då omräkningen | ||||||||||||
| sker | multipliceras | med | ett | |||||||||
| jämförelsetal. | ||||||||||||
| Regeringen | fastställer | före | Jämförelsetalet | anger | för- | |||||||
| november | månads | utgång | de | hållandet | mellan det | allmänna | ||||||
| omräknade skattebelopp som enligt | prisläget i juni månad det år då | |||||||||||
| denna paragraf ska betalas för | omräkningen sker och prisläget i | |||||||||||
| påföljande kalenderår. | juni månad närmast föregående år. | |||||||||||
| Jämförelsetalet ska | avrundas till | |||||||||||
| fyra decimaler. Till jämförelsetalet | ||||||||||||
| ska 0,02 adderas innan skatte- | ||||||||||||
| beloppen räknas om. De om- | ||||||||||||
| räknade | skattebeloppen | avrundas | ||||||||||
| till hela kronor och ören. | ||||||||||||
1.Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
| 2 Senaste lydelse 2019:489. | 5 |
| Prop. 2021/22:240 2.2 | Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) | |
| om skatt på avfall som förbränns | ||
| Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som | ||
| förbränns ska ha följande lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
13 §
För kalenderåret 2023 och efterföljande år ska skatten betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar det i 12 § angivna skattebeloppet multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2021.
Belopp enligt första stycket avrundas till hela kronor.
Regeringen fastställer före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.
1.Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
6
| 3 | Ärendet och dess beredning | Prop. 2021/22:240 |
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.13 och 11.14) bedömde regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränningsskatten, förutom den årliga omräkningen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI) även bör räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.
Inom Finansdepartementet har promemorian
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
4Årlig omräkning av vissa punktskatter
Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i KPI. Syftet är att följa den allmänna prisutvecklingen. Omräkningen sker med stöd av bestämmelser i respektive punktskattelag och utgår från faktisk förändring i KPI. Bestämmelserna innebär att de skattebelopp som anges i respektive lag räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Vid omräkningen använder regeringen fastställda indextal som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Vissa punktskatter omräknas, utöver förändringar i KPI, även med ett schabloniserat tillägg med två procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar (dvs. utveckling av BNP).
Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Omräkningen inkluderar även maxtaket för skattebelopp per vara.
Lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns trädde i kraft den 1 april 2020. Skatten trappas gradvis upp och ska fr.o.m. kalenderåret 2023 omräknas för att beakta
7
| Prop. 2021/22:240 5 | ||||||
| kemikalier i viss elektronik och | ||||||
| avfallsförbränning | ||||||
| Regeringens förslag: Skatten på kemikalier i viss elektronik och | ||||||
| skatten på avfall som förbränns ska, utöver den årliga omräkningen med | ||||||
| hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av | ||||||
| utvecklingen av BNP genom ett årligt tillägg med två procentenheter | ||||||
| till förändringen i KPI. Bestämmelserna om omräkning ändras så att det | ||||||
| tydligare framgår hur det årliga tillägget om två procentenheter ska | ||||||
| hanteras när skattebeloppen för år 2023 och efterföljande år ska | ||||||
| beräknas. | ||||||
| Ändringarna träder i kraft den 22 november 2022. | ||||||
| Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens | ||||||
| förslag. I promemorian föreslås en något annorlunda utformad | ||||||
| omräkningsbestämmelse. | ||||||
| Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun, Kemikalieinspek- | ||||||
| tionen, Naturvårdsverket, Skatteverket, Tillväxtverket, Tullverket och | ||||||
| Verket för innovationssystem (Vinnova) har inget att invända mot förslaget | ||||||
| eller har inga synpunkter. Skatteverket har vissa lagtekniska synpunkter. | ||||||
| Konjunkturinstitutet (KI) liksom Ekonomistyrningsverket (ESV) har | ||||||
| invändningar mot förslaget och anser att det är svårt att se några | ||||||
| samhällsekonomiskt allmängiltiga motiv för att |
||||||
| och avfallsförbränningsskatterna, dessutom är förslaget inte är tillräckligt | ||||||
| analyserat. | ||||||
| Applia Home appliances Sweden (Applia), Avfall Sverige, | ||||||
| Branschföreningen för Storköksleverantörer (BFS), Dataspelsbranschen, | ||||||
| Elektronikbranschen, Energiföretagen Sverige, Energimarknads- | ||||||
| inspektionen, | Företagarna, | Näringslivets | Regelnämnd | NNR, | ||
| Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Svensk Handel, Svenskt | ||||||
| Näringsliv | och | TechSverige m.fl. avstyrker förslaget. Energiföretagen | ||||
| Sverige, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd NNR, Svensk Handel | |
| och Svenskt Näringsliv anser dels att företagens konkurrenskraft | |
| försvagas, dels att utvärderingar av skatterna har visat att de saknar de | |
| avsedda styreffekterna på miljön, något som även Applia, BFS, Dataspels- | |
| branschen, Elektronikbranschen och TechSverige m.fl. instämmer i. Flera | |
| av dessa remissinstanser hänvisar till Näringslivets gemensamma skrivelse | |
| från september 2021 om skatten på kemikalier i viss elektronik. Avfall | |
| Sverige, Energimarknadsinspektionen, Skogsindustrierna och Statens | |
| energimyndighet anser att förslaget leder till försämrad konkurrenskraft | |
| för svensk fjärrvärme och hämmar investeringar i planerbar | |
| elkraftproduktion. | |
| Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i | |
| förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning men | |
| påpekar att redovisningen av förslagets överensstämmelse med |
|
| liksom förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda | |
| företag är bristfälliga samt att det saknas redovisning av storleken på | |
| 8 | berörda företag. |
Avfall Sverige, BFS, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, ESV, Skogsindustrierna och Näringslivets Regelnämnd NNR har synpunkter på konsekvensanalysen.
Skälen för regeringens förslag: Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Detsamma kommer att gälla skattebeloppen i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns för kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår. Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Syftet med skatten på avfall som förbränns är att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.
Ett antal remissinstanser, däribland Applia, Elektronikbranschen och TechSverige, föreslår ändringar i skatten på kemikalier i viss elektronik som inte avser förslaget om
Ett flertal remissinstanser, däribland Näringslivets Regelnämnd, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv, menar att såväl skatten på kemikalier i viss elektronik som avfallsförbränningsskatten försvagar företagens konkurrenskraft och att utvärderingar av skatterna har visat att de saknar avsedda styreffekter. Regeringen ser det dock som angeläget att gå vidare med förslaget om att
Skatteverket för fram att det inte tydligt framgår av omräkningsbestämmelserna hur det årliga tillägget om två procentenheter ska hanteras när skattebeloppen för år 2023 och efterföljande år ska beräknas och lämnar ett förslag till förtydligande. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår att de berörda omräkningsbestämmelserna justeras för att bli tydligare. De nu gällande bestämmelserna om omräkning innebär att de i lag angivna skattebeloppen räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Denna modell, som utgår från ett basår, innebär att perioden för omräkning kan sträcka sig flera år tillbaka i tiden som i exemplet med lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, där basåret är 2018. Ett alternativ till basårsmodellen är att i stället beräkna påföljande års skattebelopp i förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker. En sådan förändring kan bidra till att göra bestämmelserna om omräkning mer lättförståeliga och på det sättet innebära ett förtydligande. Det skulle även, som Skatteverket påpekar, innebära att bestämmelserna i ökad utsträckning harmoniserades med
Prop. 2021/22:240
9
Prop. 2021/22:240 bestämmelserna om omräkning på inkomstskatteområdet, t.ex. den årliga
| omräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Regeringen föreslår | |
| därför att påföljande års skattebelopp ska beräknas genom att de | |
| skattebelopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker | |
| multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet ska enligt förslaget | |
| ange förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då | |
| omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Det | |
| innebär att jämförelsetalet ska beräknas genom att |
|
| det år omräkningen sker divideras med det |
|
| juni året före det år omräkningen sker. Den resulterande kvoten utgör | |
| jämförelsetalet och är den multiplikator som ska användas för att räkna om | |
| skattebeloppen. På detta sätt knyts omräkningen direkt till gällande | |
| skattebelopp. | |
| I de nuvarande bestämmelserna om omräkning anges att jämförelsetalet | |
| ska uttryckas i procent. Beräkningen av jämförelsetalet resulterar i en kvot | |
| som fångar förändringen i KPI och ur ett beräkningstekniskt perspektiv | |
| finns det inte något behov av att i stället uttrycka talet i procent. Den delen | |
| av bestämmelserna föreslår regeringen därför ska slopas. För att tydliggöra | |
| hur beräkningen ska ske föreslår regeringen att det uttryckligen anges att | |
| jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. De av SCB fastställda | |
| indextalen uttrycks med fem värdesiffror, varav två decimaler. Att avrunda | |
| jämförelsetalet till fyra decimaler innebär därmed att antalet värdesiffror i | |
| den beräknade multiplikatorn är detsamma som för de indextal som | |
| används i beräkningen. Det bedöms bidra med tillräcklig information för | |
| omräkningen samtidigt som exaktheten i de bakomliggande indextalen | |
| inte överdrivs. | |
| I de fall även utvecklingen av BNP ska beaktas vid omräkningen | |
| uttrycks detta i motsvarande bestämmelser i andra punktskattelagar på så | |
| sätt att det ska göras ett årligt tillägg av två procentenheter. För att | |
| tydliggöra att tillägget ska göras till jämförelsetalet och eftersom jäm- | |
| förelsetalet utgör en kvot, föreslås att denna del av bestämmelserna läggs | |
| i en egen mening och uttrycks på så sätt att till jämförelsetalet ska 0,02 | |
| adderas innan skattebeloppen räknas om. | |
| Regeringen bedömer att skattebeloppens utveckling inte kommer att | |
| påverkas nämnvärt av att påföljande års skattebelopp ska beräknas i | |
| förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker, i stället för | |
| att som nu gäller beräknas från ett visst basår. För vissa skattebelopp som | |
| innehåller få värdesiffror kan den årliga omräkningen dock, beroende på | |
| hur omräkning ska ske och hur skattebeloppen ska avrundas, innebära att | |
| beloppen inte kommer att utvecklas på samma sätt som med nuvarande | |
| utformning av bestämmelserna. För att omräkningen ska resultera i | |
| skattebelopp som i genomsnitt utvecklas på samma sätt som i dag bör | |
| ytterligare information i vissa fall läggas till i skattebeloppen. Det bedöms | |
| bäst göras genom att uttrycka dessa skattebelopp i både kronor och ören, | |
| vilket samtidigt kan bidra till att beloppen framgent utvecklas på ett | |
| tydligare och över tid jämnare sätt. De belopp som detta avser är vissa | |
| skattebelopp i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. Regeringen | |
| föreslår därför att skattebeloppen i den lagen ska anges i hela kronor och | |
| ören. | |
| Nuvarande bestämmelser innebär att regeringen före november månads | |
| 10 | utgång ska fastställa de omräknade skattebelopp som ska tas ut för |
påföljande kalenderår. Det innebär att gällande skattebelopp inte Prop. 2021/22:240 nödvändigtvis återfinns i respektive lag utan i förordning. För att
underlätta genomförandet av förslaget anges de enskilda skattebeloppen i fråga om skatten på kemikalier i viss elektronik i de nivåer som gäller för kalenderåret 2022 i lag. Vidare bör det år då omräkning nästa gång ska ske ändras till 2023. Några motsvarande åtgärder i fråga om skatten på avfallsförbränning behövs inte, eftersom skattebeloppen t.o.m. kalenderåret 2022 redan framgår av lag.
Förslaget innebär att omräkningen inför 2023 kommer att ske som i följande exempel.
De synpunkter som remissinstanserna lämnat på promemorians konsekvensanalys behandlas i avsnitt 6.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022. Det innebär att ändringarna kommer att tillämpas när regeringen i november 2022 omräknar de skattebelopp som ska gälla för år 2023.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik och i 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
| 6 | Konsekvensanalys | |
| I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som | ||
| bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av | ||
| förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. | ||
| Regelrådet anser i sitt remissvar att konsekvensutredningen uppfyller | ||
| kraven i förordningen. | ||
| De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och | ||
| avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings- | ||
| konventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer | 11 | |
Prop. 2021/22:240 och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.
De föreslagna regeländringarna medför effekter för vilka det redogörs för i detta avsnitt. Konsekvenserna av att införa
| avfallsförbränning (prop. 2019/20:32). | |
| Syfte och alternativa lösningar | |
| Förslaget handlar om att skatterna på kemikalier i viss elektronik och | |
| avfallsförbränning, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till | |
| förändringar i KPI, som aviserades i budgetpropositionen för 2022 även | |
| ska räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett tillägg | |
| med två procentenheter till förändringen i KPI. Därigenom beaktas den | |
| reala utvecklingen av bruttonationalprodukten. Ett alternativ till förslaget | |
| är att inte genomföra några förändringar. Det skulle innebära att skatterna | |
| på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning även fortsättnings- | |
| vis enbart skulle räknas om enbart med hänsyn till förändringen i KPI. | |
| Offentligfinansiella effekter | |
| De offentligfinansiella nettoeffekterna av att införa |
|
| avfallsförbränningsskatten och av skatten på kemikalier i viss elektronik | |
| beräknas till 10 miljoner kronor respektive 40 miljoner kronor under | |
| 2023. Åren därefter bedöms skatteintäkterna, allt annat lika, öka med | |
| ytterligare lika mycket. | |
| Effekter för företagen | |
| Att skattebeloppen på kemikalier i viss elektronik fr.o.m. 2023, utöver | |
| omräkning med hänsyn till förändringen i KPI, även föreslås räknas om | |
| med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP medför att | |
| skattenivåerna, allt annat lika, kommer att öka snabbare. Därigenom | |
| förstärks den prissignal som punktskatten ger upphov till. Skatten på | |
| kemikalier i viss elektronik har tidigare bedömts dämpa efterfrågan på viss | |
| elektronik genom att skattekostnaden fullt ut övervältras på näst- | |
| kommande led. Samtidigt visar Skatteverkets och Kemikalieinspektionens | |
| utvärdering av skatten inte tydligt på någon efterfrågeeffekt (se rapporten | |
| Utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik), vilket bl.a. KI, ESV | |
| och branschföreträdare i sina remissvar tolkar som att skatten helt saknar | |
| styrande effekt. Det bör i det sammanhanget även vägas in att skatten på | |
| 12 | kemikalier i viss elektronik infördes under 2017, varför skattens |
långsiktiga effekter fortfarande är oklara. Det torde därför vara för tidigt att dra slutsatsen att skatten saknar styrande effekt. Den tillkommande ökningen av skattekostnaden är samtidigt begränsad. För vitvaror förväntas skattebeloppet per kilo de närmaste åren öka med knappt 50 öre ytterligare per år, medan skattebeloppet för övrig elektronik per kilo förväntas öka med ytterligare ca 7 kronor per år som en följd av BNP- indexeringen. Därmed bedöms effekterna på konsumtionen överlag som begränsade.
Enligt Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utvärdering redovisar omkring 750 företag, främst aktörer verksamma inom detalj- och partihandel, årligen kemikalieskatt. Det är i första hand dessa företag som berörs av de föreslagna ändringarna. Företagen i fråga bedöms samtidigt fullt ut kunna övervältra skattekostnaden på sina kunder. Regelrådet efterfrågar i sitt remissvar en redovisning av storleken på berörda företag. Kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) fann att importörer av olika storlek skulle beröras av den föreslagna punktskatten. Bedömningen är att så fortsatt är fallet.
Utvärderingen indikerar att varken företagens vinster eller sysselsättning har påverkats av skatten. Det tyder på att företagens konkurrensförutsättningar inte påverkats i någon större utsträckning. Det ger även stöd för bedömningen att skattekostnaderna i stället övervältrats på dem som köper produkterna. Huvuddelen av skattekostnaden bedöms övervältras på hushållskunder, men skattekostnaderna övervältras även på företag. Av den samlade årliga kostnadsökningen på 40 miljoner kronor beräknas kostnadsökningen för företag som köper skattepliktiga produkter till 13 miljoner kronor per år.
Genom att fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändringen i KPI, även räkna om skattebeloppet för skatt på avfall som förbränns med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP kommer skattenivån, allt annat lika, att öka snabbare. Därigenom förstärks den prissignal som punktskatten ger upphov till. På längre sikt påverkar en skatt på avfallsförbränning incitamenten att investera i avfallsförbränningskapacitet genom att den minskar lönsamheten för energiåtervinning. Om avfallsförbränningskapaciteten minskar leder det i sin tur till minskade nationella utsläpp av växthusgaser och bidrar därmed till att uppnå Sveriges klimatmål. Det är framför allt plastfraktioner i avfallet som står för avfallsförbränningens fossila utsläpp. Regeringen har tidigare bedömt att detta kan ske efter 2030 (se prop. 2019/20:32 s. 38). En schablonmässig omräkning av skattesatsen som även beaktar utvecklingen av BNP bedöms inte förändra de bedömningar som gjordes inför det att skatten infördes.
Enligt Skatteverket var 83 företag under 2020 registrerade som skattskyldiga för avfallsförbränningsskatten (se Skatteverkets rapport Utvärdering av avfallsförbränningsskatten), varav 54 procent redovisade för mer än noll kronor under skattens första år. Övriga företag förbränner antingen avfall som är undantaget från beskattning eller producerar material som innehåller avfallet eller dess restprodukt. Majoriteten av företagen som redovisade för mer än noll kronor tillhör branscherna el- och fjärrvärme samt avfall, återvinning och sanering. Denna grupp svarar också för 99 procent av skatteintäkterna. De företag som berörs av skatten är av varierande storlek.
Prop. 2021/22:240
13
| Prop. 2021/22:240 | Av de företag som är registrerade för avfallsförbränningskatt utgör |
| hälften kommunala företag. Den andra hälften domineras av privata | |
| företag vilka förbränner avfall som är undantaget från skatteplikt, som | |
| exempelvis krematorier för husdjur. Bland de aktörer som producerar | |
| fjärrvärme är majoriteten kommunala företag. | |
| Avfall används som bränsle i såväl kraftvärmeverk som renodlade | |
| värmeverk. Det handlar således primärt om anläggningar som är anslutna | |
| till och ingår i lokala fjärrvärmesystem. Totalt förväntas den årliga | |
| energiproduktionen under 2022 med avfall som tillfört bränsle motsvara | |
| 16 TWh värme och 4 TWh el. Bidraget till den nationella elbalansen | |
| förväntas därmed vara begränsat, men kraftvärmeanläggningar fyller en | |
| viktig roll för energisystemet genom att tillföra lokal kraft i områden som | |
| riskerar att drabbas av effekt- och kapacitetsbrist, inte minst i | |
| storstadsområden och i södra Sverige. Avfallsbaserade anläggningar är att | |
| betrakta som pristagare på råkraftmarknaden och kostnaden för | |
| punktskatten bedöms därför inte kunna övervältras på elpriset. Därmed får | |
| avfallsförbränningsägaren bära den del av skattekostnadsökningen som | |
| hänförs till produktionen av el i avfallsförbränningsanläggningar. | |
| Samtidigt innebär förslaget, åtminstone på kort till medellång sikt, | |
| begränsade ökningar av skattekostnaden. Skattenivån bedöms de närmaste | |
| åren, allt annat lika, öka med ytterligare 5 kronor per ton och år (exklusive | |
| Lönsamheten för avfallsförbränning beror också på priset på el vilket | |
| påverkas av en mängd omvärldsfaktorer. Senare tids elprisökningar och | |
| den förväntade prisutvecklingen, bl.a. till följd av höga bränslepriser, tyder | |
| på betydande intäktsökningar för el som säljs via råkraftmarknaden. Den | |
| årliga kostnadsökningen för dessa anläggningar bedöms inte i större | |
| utsträckning inverka på lönsamheten för den elproduktion som sker med | |
| avfall som bränsle. | |
| På fjärrvärmemarknaden distribuerar aktörerna värmen i lokala nät och | |
| på lokala marknader där företagen oftast agerar som monopolister. För att | |
| omhänderta denna situation prissätts därför fjärrvärme normalt utifrån | |
| alternativen. Skatteverket finner i rapporten Utvärdering av avfalls- | |
| förbränningsskatten att övervältring i de allra flesta fallen inte har skett på | |
| fjärrvärmepriserna. Den ökade skattekostnad som uppstår till följd av den | |
| tillkommande |
|
| fjärrvärmekunderna. Som framgår ovan bedöms dock ökningen av | |
| skattenivån de närmaste åren bli relativt måttlig. Därför förväntas | |
| påverkan på de berörda företagens konkurrenskraft på marknaden för | |
| uppvärmning vara begränsad, åtminstone på kort till medellång sikt. | |
| Energiföretagen Sverige efterfrågar i sitt remissvar en analys av | |
| konsekvenserna av de ökade priserna på utsläppsrätter i det europeiska | |
| utsläppshandelssystemet EU ETS. Det kan konstateras att det primärt är | |
| de regeländringar som föreslås i denna lagrådsremiss som belyses i detta | |
| avsnitt. Utsläppsprisernas nivå påverkar lönsamheten för de anläggningar | |
| som ingår i EU ETS och som använder fossila bränslen, såsom | |
| plastfraktioner i avfallsförbränning. Orsaken är dels att de ökar kostnaden | |
| för att producera värme och el med fossila bränslen, dels att intäkterna för | |
| el indirekt tenderar att öka, eftersom marginalproduktionen på el- | |
| marknaden ofta är fossilbaserad. Högre priser på utsläppsrätter inom EU | |
| 14 | ETS medför samtidigt företagsekonomiska incitament att växla till att i |
stället använda fossilfria bränslen, vilket är i linje med den klimatomställning som nu pågår.
I viss utsträckning bedöms även ett mindre antal företag verksamma inom olika typer av återvinning beröras av avfallsförbränningsskatten, jfr prop. 2019/20:32 s.
Ett införande av
Förslaget kommer sammantaget inte nämnvärt påverka företagens administrativa börda. Någon särskild hänsyn till små företag bedöms därmed inte heller behöva tas i utformningen av förslaget.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
De ökade skattekostnaderna som följer av den föreslagna BNP- indexeringen av skatten på kemikalier i viss elektronik bedöms i huvudsak övervältras på hushållskunder. Den årliga kostnadsökningen för hushåll som köper de varor som är skattepliktiga förväntas totalt uppgå till ca 27 miljoner kronor per år. Prisökningen per vara bedöms samtidigt som begränsad, varför effekterna av förslaget på hushållens konsumtion förväntas vara små.
Skatten på kemikalier i viss elektronik syftar till att minska förekomsten av farliga kemiska ämnen i människors hemmiljö (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16). Framför allt handlar det om skadliga flamskyddsmedel. Behovet av och de önskvärda samhällsekonomiska effekterna av att minska användningen kopplas i sin tur till de negativa effekterna på människors hälsa och miljö som användning av dessa medel bedöms ge upphov till. I den utsträckning som
Prop. 2021/22:240
15
Prop. 2021/22:240 miljörelaterade effekter som användningen av skadliga flamskyddsmedel i elektronik innebär.
Enligt Skatteverket övervältras avfallsförbränningsskatten via materialåtervinningsaktörerna till bl.a. hushållen. Samtidigt leder förslaget till relativt små ökningar av skattekostnaderna. På kort sikt förväntas förslaget om
Förslaget bedöms endast marginellt påverka kommunernas kostnader för hantering av hushållsavfall. I de fall kommunerna äger avfallsförbränningsanläggningar blir effekterna enligt ovan. Om de ökade skattekostnaderna helt eller delvis inte övervältras påverkas intäkterna från den verksamhet som bedrivs i avfallsförbränningsanläggningen negativt. Eftersom kostnadsökningen bedöms som begränsad blir dock även påverkan på intäktsnivån begränsad.
Effekter för miljön
Skatten på avfallsförbränning bedöms i allmänhet ha en mycket begränsad påverkan de totala utsläppen av växthusgaser. Däremot bedöms den i viss utsträckning efter 2030 indirekt kunna bidra till att det nationella klimatmålet uppnås till följd av att avfallsförbränningskapaciteten minskas. En snabbare uppräkning av skattesatsen understödjer denna utveckling. Till skillnad mot vad bl.a. Energiföretagen Sverige, Avfall Sverige och KI anför i sina remissvar anser regeringen därmed att skatten har miljöstyrande effekt.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov när det gäller
Förslagets förenlighet med
Regelrådet har påpekat att redogörelsen för hur förslaget överensstämmer med
16
| Övriga effekter | Prop. 2021/22:240 |
Effekter på sysselsättning, fördelning och ekonomisk jämställdhet
Förslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på företagens och hushållens kostnader och förväntas därför inte påverka sysselsättning, fördelning eller den ekonomiska jämställdheten.
Effekter på energisystemet
Att skatten på förbränning av avfall fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändring i KPI, även föreslås räknas om med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP medför att skattenivån kommer att öka snabbare. Det bedöms att skattens effekter för avfallsförbrännare förstärks. Skatteverkets utvärdering av skatten visar att kraftvärme- och värmeverkens investeringsplaner har påverkats redan ett år efter skattens införande och det bedöms att avfallsförbränningskapaciteten kommer att minska. Såsom Statens energimyndighet påpekar i sitt remissvar riskerar en snabbare omräkning av avfallsförbränningsskatten bidra till att minska incitamenten till att investera i kraftvärme. I Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299) har regeringen aviserat ett uppdrag till Statens energimyndighet om att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn. Strategin bör omfatta en översyn över regelverk och styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft.
7Författningskommentar
7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik
3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande
1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,
2.8422 11,
3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,
4.8451 21,
5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,
6.8508 11,
7.8516 50 och 8516 60,
8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,
9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,
10.8521 10 och 8521 90,
11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,
12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt
13.9504 50.
För en skattepliktig vara som avses i första stycket
17
Prop. 2021/22:240 För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller
Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.
I paragrafen anges vilka varor som är skattepliktiga och skattens storlek. Ändringarna i
anges. Skattebeloppen anges med hela kronor och ören. Övervägandena finns i avsnitt 5.
3 a § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 3 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.
Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.
Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.
I paragrafen regleras hur skattebeloppen som ska betalas för år 2023 och efterföljande kalenderår ska beräknas, dvs. hur omräkningen av skattebeloppen för de varor som anges i 3 § ska göras.
Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppen för 2023 och efterföljande kalenderår räknas om enligt andra stycket. Bestämmelsen om att regeringen senast före november månads utgång ska fastställa de skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår, som finns i nuvarande tredje stycket, tas också in i första stycket.
Bestämmelserna om omräkning, som finns i nuvarande första stycket, finns nu i andra och tredje styckena. Av andra stycket följer att skattebeloppen för påföljande år räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det innebär att den tidigare modellen för omräkning som utgick från ett specifikt basår ersätts med en ny, enligt vilken skattebeloppen ska omräknas löpande från år till år.
I tredje stycket anges vad som avses med det jämförelsetal som ingår i beräkningen enligt andra stycket. Ändringen innebär vidare att jämförelsetalet som anges i nuvarande första stycket ska avrundas till fyra decimaler. Härigenom används lika många värdesiffror i det framräknade jämförelsetalet som i de indextal som används i beräkningen. Detta tydliggör hur beräkningen sker. Därutöver anges att 0,02 ska adderas till jämförelsetalet innan skattebeloppen räknas om, vilket är ett schabloniserat tillägg som uttrycker
18
Övriga ändringar är redaktionella.
Övervägandena finns i avsnitt 5. I avsnitt 5 finns även ett räkneexempel Prop. 2021/22:240 för hur omräkningen av skattebeloppen ska ske.
7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns
13 § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 12 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.
Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.
Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppet räknas om. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.
I paragrafen regleras hur skattebeloppet som ska betalas för år 2023 och efterföljande kalenderår ska beräknas, dvs. hur omräkningen av skattebeloppet för de varor som anges i 12 § ska göras.
Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppet för 2023 och efterföljande kalenderår räknas om enligt andra stycket. Bestämmelsen om att regeringen senast före november månads utgång ska fastställa det skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår, som finns i nuvarande tredje stycket, tas också in i första stycket.
Bestämmelserna om omräkning, som finns i nuvarande första stycket, finns nu i andra och tredje styckena. Av andra stycket följer att skattebeloppet för påföljande år räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det innebär att den tidigare modellen för omräkning som utgick från ett specifikt basår ersätts med en ny, enligt vilken skattebeloppet ska omräknas löpande från år till år.
I tredje stycket anges vad som avses med det jämförelsetal som ingår i beräkningen enligt andra stycket. Ändringen innebär vidare att jämförelsetalet som anges i nuvarande första stycket ska avrundas till fyra decimaler. Härigenom används lika många värdesiffror i det framräknade jämförelsetalet som i de indextal som används i beräkningen. Detta tydliggör hur beräkningen sker. Därutöver anges att 0,02 ska adderas till jämförelsetalet innan skattebeloppet räknas om, vilket är ett schabloniserat tillägg som uttrycker
Övriga ändringar är redaktionella.
Övervägandena finns i avsnitt 5. I avsnitt 5 finns även ett räkneexempel för hur omräkningen av skattebeloppet ska ske.
19
Prop. 2021/22:240 Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian BNP- indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning
I promemorian föreslås att skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfallsförbränning ska räknas om, utöver årligen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI), även med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022.
20
Promemorians lagförslag
Prop. 2021/22:240 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik
Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 §1
Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande
1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,
2.8422 11,
3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,
4.8451 21,
5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,
6.8508 11,
7.8516 50 och 8516 60,
8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,
9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,
10.8521 10 och 8521 90,
11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,
12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73,
samt
13.9504 50.
För en skattepliktig vara som avses i första stycket
| nettovikt. | |
| Skatt ska dock inte betalas med | Skatt ska dock inte betalas med |
| högre belopp än 440 kronor per | högre belopp än 457 kronor per |
| skattepliktig vara. | skattepliktig vara. |
| För en skattepliktig vara som | För en skattepliktig vara som |
| avses i första stycket 5 eller |
avses i första stycket 5 eller |
| ska skatt betalas med 160 kronor | ska skatt betalas med 166 kronor |
| per kilogram av den skattepliktiga | per kilogram av den skattepliktiga |
| varans nettovikt. | varans nettovikt. |
| Skatt ska dock inte betalas med | Skatt ska dock inte betalas med |
| högre belopp än 440 kronor per | högre belopp än 457 kronor per |
| skattepliktig vara. | skattepliktig vara. |
Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.
| 1 Senaste lydelse 2019:489. | 21 |
Prop. 2021/22:240 Bilaga 2
22
| 3 a §2 | ||||||
| För kalenderåret 2020 | och | För | kalenderåret | 2023 | och | |
| efterföljande kalenderår ska | skatt | efterföljande kalenderår ska | skatt | |||
| betalas med belopp som efter en | betalas med belopp som efter en | |||||
| årlig omräkning motsvarar de i 3 § | årlig omräkning motsvarar de i 3 § | |||||
| andra och tredje styckena angivna | andra och tredje styckena angivna | |||||
| skattebeloppen multiplicerat | med | skattebeloppen | multiplicerat | med | ||
| det jämförelsetal, uttryckt i procent, | det jämförelsetal, uttryckt i procent, | |||||
| som anger förhållandet mellan det | som anger förhållandet mellan det | |||||
| allmänna prisläget i juni månad året | allmänna prisläget i juni månad året | |||||
| närmast före det år beräkningen | närmast före det år beräkningen | |||||
| avser och prisläget i juni 2018. | avser och prisläget i juni 2021 med | |||||
| ett | årligt | tillägg | av | två | ||
| procentenheter. | ||||||
| Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor. | ||||||
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.
1.Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2Senaste lydelse 2019:489.
Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Prop. 2021/22:240 Bilaga 2
| 13 § | ||||||||
| För | kalenderåret | 2023 | och | För | kalenderåret | 2023 | och | |
| efterföljande år ska skatten betalas | efterföljande år ska skatten betalas | |||||||
| med belopp som efter en årlig | med belopp som efter en årlig | |||||||
| omräkning motsvarar det i 12 § | omräkning motsvarar det | i | 12 § | |||||
| angivna | skattebeloppet | multi- | angivna | skattebeloppet | multi- | |||
| plicerat | med det | jämförelsetal, | plicerat | med det | jämförelsetal, | |||
| uttryckt i procent, som anger | uttryckt i procent, som anger | |||||||
| förhållandet mellan | det allmänna | förhållandet mellan | det allmänna | |||||
| prisläget i juni månad året närmast | prisläget i juni månad året närmast | |||||||
| före det år beräkningen avser och | före det år beräkningen avser och | |||||||
| prisläget i juni 2021. | prisläget i juni 2021 med ett årligt | |||||||
| tillägg av två procentenheter. | ||||||||
Belopp enligt första stycket avrundas till hela kronor.
Regeringen fastställer före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.
1.Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
23
Prop. 2021/22:240 Bilaga 3
24
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från Applia Home
appliances Sweden, Avfall Sverige, Branschföreningen för Storköksleverantörer (BFS), Dataspelsbranschen, Energiföretagen
Sverige, Energimarknadsinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Elektronikbranschen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun,
Kemikalieinspektionen, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket,
Näringslivets Regelnämnd NNR, Regelrådet, Skatteverket, Skogsindustrierna, Statens Energimyndighet, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, TechSverige, Tillväxtverket, Tullverket och Verket för innovationssystem (Vinnova).
Därutöver har yttranden inkommit från, GRAM A/S, Bertazzoni Scandinavia AB, Renova AB, Severin Svenska AB, Tekniska verken i Linköping AB och Vattenfall AB.
Energigas Sverige och Sveriges Kommuner och Regioner har avstått från att yttra sig.
| Lagrådets yttrande | Prop. 2021/22:240 | |
| Bilaga 4 | ||
| Utdrag ur protokoll vid sammanträde |
||
| Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Annika Brickman samt | ||
| justitierådet Leif Gäverth | ||
| avfallsförbränning | ||
| Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 2022 har regeringen | ||
| (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande | ||
| över förslag till |
1.lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
2.lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Christophe Kellner.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
25
Prop. 2021/22:240
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 2022
Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen
Föredragande: statsrådet Damberg
Regeringen beslutar proposition
26