Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut

Regeringens proposition 2021/22:206

Snabbare och enklare verkställighet av	Prop.
myndighetsbeslut	2021/22:206

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 31 mars 2022

Magdalena Andersson

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i utsökningsbalken för att effektivisera verkställigheten av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav och annan betalningsskyldighet.

Att statens och kommuners berättigade krav på betalning kan verkställas effektivt bidrar till att upprätthålla betalningsmoralen och förtroendet för vårt välfärdssamhälle. Det kan handla om avgifter och återkrav på utbe- talda ersättningar som en myndighet har beslutat att mottagaren inte har rätt till. I de fall där den betalningsskyldige inte betalar på frivillig väg måste myndigheterna kunna kräva betalning på ett snabbt och enkelt sätt.

Regeringen föreslår därför att förvaltningsmyndigheters beslut som av- ser betalningsskyldighet ska vara direkt verkställbara. Det innebär att myn- digheterna inte behöver ansöka om betalningsföreläggande eller föra talan vid allmän domstol för att kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för verkställighet. Detsamma föreslås gälla för arbetslöshetskassors beslut om återkrav. För att tillgodose nödvändiga rättssäkerhetskrav ska det krä- vas att besluten är möjliga att överklaga och som utgångspunkt ska de också ha fått laga kraft innan verkställighet får ske.

Regeringen föreslår dessutom att ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott ska få göras av endast en vård- nadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som är skadestånds- skyldig eller om det annars finns särskilda skäl.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden föreslås de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas först efter den 31 augusti 2025.

Prop. 2021/22:206 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 3 kap. 1 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §1

Ett barns ansökan om verk- ställighet som avser skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap.

1 §2

Verkställighet får under de förut-	Verkställighet får under de förut-
sättningar som anges i detta kapitel	sättningar som anges i detta kapitel
äga rum på grund av följande	ske på grund av följande exeku-
exekutionstitlar:	tionstitlar:

1.domstols dom, utslag eller beslut,

2.förlikning som är stadfäst av en domstol och medlingsöverenskom- melse som har förklarats verkställbar av en domstol,

3.godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller godkänt avgiftsföreläggande,

4.skiljedom eller beslut om avskrivning av ett skiljeförfarande,

5.förbindelse angående underhållsbidrag,

6. förvaltningsmyndighets beslut	6. förvaltningsmyndighets beslut
som enligt en särskild föreskrift får	som
verkställas,	a) innefattar betalningsskyldig-
	het, förutsatt att beslutet får över-
	klagas i annan ordning än den som
	gäller för laglighetsprövning enligt
	13 kap. kommunallagen (2017:725),
	eller
	b) får verkställas enligt en sär-
	skild föreskrift,

4	1	Tidigare 2 kap. 3 § upphävd genom 2006:672.
4	2	Senaste lydelse 2018:1989.

7.handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till grund för verkställighet, och

8.Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings- föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämp- liga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om skilje- dom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande.

20 §

I fråga om verkställighet av förvalt-	En förvaltningsmyndighets beslut
ningsmyndighets beslut tillämpas	får verkställas när det har fått laga
vad som gäller om dom, om ej	kraft. Ett sådant beslut får dock
annat är föreskrivet. Innan saken	verkställas innan det har fått laga
har blivit slutligt prövad, räknas	kraft, om det är särskilt föreskrivet.
beslutet som underrätts dom.

Vid verkställighet av ett beslut enligt första stycket tillämpas 23 § tredje stycket.

I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 § första stycket 7 gäller vad som är särskilt föreskrivet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Lagen tillämpas inte på Centrala studiestödsnämndens beslut som har meddelats före den 1 september 2025. För sådana beslut gäller äldre före- skrifter.

3.Äldre föreskrifter gäller även för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Prop. 2021/22:206

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2021/22:206

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ändamålsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden.

Utsökningsutredningen överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/08502).

I denna proposition behandlar regeringen de förslag utredningen lämnar avseende verkställighet av myndigheters beslut och barns ansökan om verkställighet. Vissa av utredningens andra förslag har redan lett till lag- stiftning, se prop. 2020/21:161. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 dessutom propositionen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197). Förslagen i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Riksdagen tillkännagav i maj 2021 att regeringen borde prioritera bered- ningen av de utredningsförslag som gäller verkställighet av förvaltnings- myndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav (bet. 2020/21:CU25, rskr. 2020/21:320). Genom de förslag som lämnas i denna proposition anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slut- behandlat.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar lagförslagen utan erinran.

4En effektivare ordning för verkställighet

4.1Förvaltningsmyndigheters och arbetslöshets- kassors beslut ska vara exekutionstitlar

Regeringens förslag: En förvaltningsmyndighets beslut som avser betalningsskyldighet och som är överklagbart ska alltid kunna verk- ställas enligt utsökningsbalken.

Även en arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshets- ersättning och ränta på sådant krav ska vara verkställbart enligt utsökningsbalken.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Av

utredningens förslag framgår inte uttryckligen att det är förvaltnings-

Prop. 2021/22:206 myndigheters beslut som avser betalningsskyldighet som ska vara verk- ställbara eller att det för verkställbarhet ska krävas att besluten får över-

	klagas. Utredningen lämnar inte något förslag om att arbetslöshetskassors
	beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning ska vara verkställbara.
	Utredningen föreslår att 13 § lagen (1981:775) om införande av utsök-
	ningsbalken ska upphävas.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Nacka tingsrätt,
	Växjö tingsrätt, Förvaltningsrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i
	Jönköping, Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet och
	Statens jordbruksverk, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det.
	Många av remissinstanserna framhåller att förslaget innebär effektivitets-
	vinster och pekar på värdet av att dubbla domstolsprocesser kan undvikas.
	Försäkringskassan är mycket positiv till förslaget och menar att det
	kommer att förenkla hanteringen och spara resurser. Även Polismyndig-
	heten välkomnar förslaget och anser att det kan möjliggöra snabbare
	återtag av utbyte av brott. Sveriges Kommuner och Regioner och Stock-
	holms miljö- och hälsoskyddsnämnd påpekar att kommunernas beslut om
	avgifter för livsmedelstillsyn inte längre är direkt verkställbara, och
	framhåller vikten av att detta åtgärdas. Bland andra Centrala studie-
	stödsnämnden och Skatteverket framhåller att myndigheterna i större
	omfattning än i dag kommer att behöva delge sina beslut.
	Ett antal remissinstanser, bl.a. Pensionsmyndigheten, Sveriges a-kassor
	(tidigare Arbetslöshetskassornas samorganisation) och Småföretagarnas
	Arbetslöshetskassa anser att det finns anledning att se över om inte även
	vissa beslut meddelade av privata organ, såsom arbetslöshetskassor, ska
	omfattas av den föreslagna ordningen.
	Flera remissinstanser, bl.a. Ekobrottsmyndigheten och	Sveriges
	advokatsamfund, framhåller att möjligheten till överklagande av besluten
	medför att rättssäkerhetskrav inte eftersätts. Förvaltningsrätten i Stock-
	holm anmärker mot vad utredningen anför om att verkställbarhet ska för-
	utsätta att beslutet är ett resultat av myndighetsutövning och menar att
	beslutets överklagbarhet bör utgöra den enda förutsättningen för verkställ-
	barhet, vilket också bör framgå av lagtexten. Skatteverket menar att vilka
	beslut som omfattas av bestämmelsen om verkställighet bör styras ute-
	slutande av om beslutet kan ses som ett resultat av myndighetsutövning
	eller inte. I vilken utsträckning beslutet även kan kategoriseras som ett s.k.
	partsbesked kan enligt Skatteverket inte tillmätas någon avgörande
	betydelse. Något som bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge tar upp är
	gränsdragningen mellan de myndighetsbeslut som ska vara verkställbara
	enligt utsökningsbalken och beslut som en myndighet fattar i egenskap av
	privaträttslig aktör.
	Flera av de remissinstanser som är positiva till förslaget anser att det
	behövs förtydliganden och fortsatt analys i vissa avseenden. Kronofogde-
	myndigheten framför att det behöver klargöras vilka typer av myndighets-
	beslut som ska kunna verkställas och att förslaget till en ny förvaltningslag
	därvid bör beaktas. Kronofogdemyndigheten lyfter vidare behovet av att
	klargöra vad som ska gälla i fråga om verkställighet utomlands, ränte-
	beräkning och preskription. Svea hovrätt framhåller att det är viktigt att
	besluten utformas så att det tydligt framgår att de innefattar en betalnings-
	förpliktelse. Inspektionen för socialförsäkringen framför att	förslaget
8	ställer krav på att myndighetsbesluten håller hög kvalitet. Tjänstemännens

centralorganisation anser att det bör analyseras om förslaget kan medföra Prop. 2021/22:206 negativa konsekvenser för den enskilde som beror på skillnader mellan de

processrättsliga regelverken vid allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol och nämner särskilt möjligheten att få rättshjälp.

Landsorganisationen i Sverige invänder mot förslaget och anser att myndighetsbeslut inte ska kunna ligga till grund för verkställighet i fall där myndigheten har haft att bedöma om den enskilde insett eller skäligen borde ha insett något eller då myndigheten haft möjlighet att efterge kravet.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om verkställighet

I utsökningsbalken regleras det svenska utsökningsförfarandet. Det är uppbyggt så att Kronofogdemyndigheten på uppdrag av en borgenär eller någon annan berättigad tvångsvis verkställer anspråk som fastställts i en dom eller annan exekutionstitel.

Verkställighet sker av såväl privaträttsliga som offentligrättsliga anspråk. Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Utmätning innebär att egen- dom som tillhör en betalningsskyldig fysisk eller juridisk person tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten och i förekommande fall säljs exeku- tivt. De medel som flyter in från försäljningen används till betalning av sökandens fordran. Utmätning kan ske i såväl lös som fast egendom. En särskild verkställighetsform är utmätning av lön. Verkställighet av andra förpliktelser än sådana som avser betalningsskyldighet sker genom s.k. annan verkställighet, t.ex. avhysning.

Utsökningsmål handläggs hos Kronofogdemyndigheten som allmänna eller enskilda mål. Det som utmärker de allmänna målen är att de avser en fordran av offentligrättslig karaktär som tillkommer staten eller en kommun. Det kan handla om t.ex. skatter, böter eller olika typer av avgifter som felparkeringsavgift, byggsanktionsavgifter eller förseningsavgifter. I de allmänna målen är lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. (indrivningslagen) tillämplig, och det är Kronofogdemyndig- heten som företräder sökanden (1 § indrivningslagen och 2 kap. 30 § utsökningsbalken). Övriga mål kallas enskilda mål och gäller framför allt privaträttsliga fordringar, t.ex. betalningsförpliktelser som grundas på ett avtal. Även en del offentligrättsliga anspråk handläggs dock som enskilda mål. Det gäller t.ex. många återkravsbeslut.

Myndighetsbeslut som exekutionstitel

För att verkställighet ska få ske hos Kronofogdemyndigheten måste det finnas en exekutionstitel. En exekutionstitel innehåller antingen en förpliktelse om betalning eller någon annan typ av förpliktelse (1 kap. 1 § utsökningsbalken). En uppräkning av de olika typerna av exekutionstitlar och vad som krävs för att de ska få verkställas finns i 3 kap. utsöknings- balken. Exempel på exekutionstitlar är domstols domar eller beslut, skilje- domar, Kronofogdemyndighetens utslag och godkända strafföreläggan- den.

Prop. 2021/22:206 En förvaltningsmyndighets beslut är som utgångspunkt inte en exeku- tionstitel. För att ett sådant beslut ska utgöra en exekutionstitel krävs att det har meddelats en särskild föreskrift om att beslutet får verkställas (3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken). Det finns många förvaltningsrättsliga beslut som varken kan eller behöver verkställas, eftersom de inte ålägger någon enskild en betalningsskyldighet eller annan verkställbar förpliktelse. Det kan handla om gynnande beslut, t.ex. när myndigheten beslutar att en enskild ska få någon form av ersättning, och avslagsbeslut. I de fall en myndighet beslutar att en enskild ska betala något, t.ex. betala tillbaka en mottagen ekonomisk förmån eller betala en avgift, kan det däremot uppkomma ett behov av att verkställa beslutet, om betalning inte sker på frivillig väg. Det handlar då om myndighetsbeslut där det fastställs betalningsskyldighet till det allmänna.

Det finns numera ett antal särskilda föreskrifter i olika författningar som medför att en myndighets beslut direkt kan ligga till grund för verkställig- het enligt utsökningsbalken. När det inte finns en sådan särskild föreskrift om verkställighet är myndighetens beslut inte verkställbart. I dessa fall krävs att fordran fastställs i en dom eller ett utslag innan verkställighet kan ske. Myndigheten måste alltså då väcka talan vid allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få till stånd en exekutionstitel. Detta gäller även i de fall där myndighetsbeslutet överklagas till förvalt- ningsdomstol. Enligt vad Högsta domstolen har uttalat i rättsfallet NJA 2013 s. 413 är nämligen inte heller en förvaltningsdomstols avgöran- de verkställbart när ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart har överklagats (jfr Rune Lavin, En verkställighetsfråga i nygammal belysning i FT 2013 s. 259).

Före 2013 års avgörande var rättsläget ett annat. Om den enskilde då överklagade ett myndighetsbeslut och förvaltningsdomstolen lämnade överklagandet utan bifall ansågs domstolens domslut, läst tillsammans med förvaltningsmyndighetens beslut, utgöra en verkställbar exekutions- titel (se t.ex. rättsfallet NJA 1991 s. 363). För det fall den enskilde inte överklagade beslutet saknade myndigheten däremot möjlighet att föra talan vid förvaltningsdomstol för att utverka ett verkställbart avgörande. I ett sådant fall var myndigheten även före 2013 års avgörande tvungen att väcka talan vid allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få en exekutionstitel.

Det kan i sammanhanget nämnas att det i 35 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om verkställighet av myndigheters beslut. Dessa bestämmelser avser dock inte verkställighet enligt utsökningsbalken utan handlar om när beslutsmyndigheten får vidta åtgärder för att genom- föra beslutet. Att det i paragrafen anges att beslutet får verkställas innebär alltså inte att det är fråga om en sådan särskild föreskrift som medför att beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken (se prop. 2016/17:180 s. 212 och 327).

Vikten av en effektiv verkställighet av myndighetsbeslut

Målet för verkställighet genom utmätning är att borgenären ska få betalt för sin fordran. Kronofogdemyndigheten driver årligen in drygt 12 miljarder genom utmätning, varav knappt hälften drivs in i allmänna mål. Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet är alltså mycket

viktig och beträffande statens fordringar bidrar verksamheten till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Genom indrivning av berättigade krav bidrar verksamheten också till att upprätthålla betalnings- moralen och till ett väl fungerande samhälle för enskilda och företag. Det är därför av avgörande vikt att utsökningsförfarandet är effektivt.

Att ett förfarande är effektivt innebär att det är snabbt och verkningsfullt. Snabbhet i verkställighetsprocessens alla faser är av stor betydelse för att betalning ska komma till stånd utan onödigt dröjsmål. Det minskar också riskerna för att en gäldenär ska hinna undandra egendom. Ett verknings- fullt system innebär att varje verkställighet leder till bästa möjliga resultat.

Som anförs ovan kan vissa myndighetsbeslut redan i dag ligga till grund för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. För de beslut där en särskild föreskrift om verkställighet saknas måste den beslutsfattande myndigheten däremot först ansöka om stämning vid allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande för att få till stånd en exekutionstitel. Denna skillnad i hur olika typer av myndighetsbeslut får verkställas är enligt regeringens mening inte tillfredsställande. Det förhållandet att många myndighetsbeslut inte utgör exekutionstitlar riskerar att försvåra och fördröja myndigheters hantering av återkrav av felaktiga utbetalningar och indrivningen av andra betalningsförpliktelser till det allmänna.

Högsta domstolens avgörande 2013 har påverkat möjligheterna till en effektiv verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut. Det är sedan dess inte längre möjligt för myndigheterna att utverka en exekutionstitel genom överklagandeprocessen i förvaltningsdomstol. Även när den enskilde har valt att överklaga beslutet måste alltså den beslutsfattande myndigheten driva en särskild process vid allmän domstol, eller en summarisk process vid Kronofogdemyndigheten, för att verkställighet ska kunna komma till stånd.

Nuvarande ordning leder till att prövningen av i praktiken samma fråga, den enskildes betalningsskyldighet, kan behöva ske i både allmän förvalt- ningsdomstol och allmän domstol. Allmän domstol är inte bunden av den prövning som gjorts i förvaltningsprocessen vid sin bedömning av betalningsfrågan (se rättsfallen NJA 1984 s. 648 och NJA 2008 s. 560). En ordning som kräver prövning i två olika domstolsprocesser är något som bör undvikas. En sådan ordning innebär att effektiviteten i förfarandet försämras, bl.a. eftersom det leder till att det tar längre tid innan ett verk- ställbart avgörande kan komma till stånd. Dessutom innebär en sådan ordning en risk för att det meddelas motstridiga avgöranden, vilket kan påverka förutsebarheten och i förlängningen förtroendet för rättsväsendet negativt. Det kan därutöver uppstå olägenheter och ökade kostnader för såväl parterna som domstolarna.

En förutsättning för ett fungerande välfärdssystem är att utbetalda medel som mottagaren inte har rätt till faktiskt betalas tillbaka till det allmänna. Det ger samhällsekonomiska effekter men en högre grad av regelefter- levnad är också avgörande för att upprätthålla acceptansen för systemet. Ur det perspektivet är det av stor vikt att myndigheters beslut om återkrav av felaktigt utbetald ersättning och annan betalningsskyldighet kan verk- ställas på ett effektivt sätt.

Att myndigheters beslut om återkrav behöver kunna verkställas på ett snabbare och enklare sätt har framhållits från flera håll under de senaste åren (se t.ex. betänkandet Vissa processuella frågor på socialförsäkrings-

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 området, SOU 2018:5). Frågan om effektivare återbetalning av felaktigt utbetalat stöd har uppmärksammats i samband med åtgärder som vidtagits med anledning av spridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och då medfört att vissa myndighetsbeslut gjorts direkt verkställbara, t.ex. beslut om återbetalning av omställningsstöd (26, 28–31 §§ lagen [2020:548] om omställningsstöd). Frågan om att generellt göra myndig- heters återkravbeslut direkt verkställbara har också förts fram, bl.a. av riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2020/21:CU25, rskr. 2020/21:320), se även Ds 2020:28 s. 55 f.

Det står enligt regeringen klart att den nuvarande ordningen för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut behöver förbättras. Det är problematiskt att olika regler gäller för olika typer av beslut, att det finns en risk för dubbla processer i förvaltningsdomstol och allmän domstol och att myndigheters möjligheter att kräva in betalning försämras och fördröjs i onödan. Regeringen anser därför att verkställigheten av myndighets- beslut bör effektiviseras.

Förvaltningsmyndigheters beslut ska utgöra exekutionstitlar utan att det krävs en särskild föreskrift om att beslutet får verkställas

I syfte att effektivisera ordningen för verkställighet av myndighetsbeslut föreslår utredningen att det i utsökningsbalken föreskrivs att en förvalt- ningsmyndighets beslut utgör en exekutionstitel och att beslutet därmed blir direkt verkställbart, utan att det krävs en särskild föreskrift om det. Myndigheterna skulle då inte först behöva vända sig till allmän domstol eller Kronofogdemyndigheten för att få till stånd en exekutionstitel.

Ett alternativ till utredningens förslag skulle vara att beträffande samtliga eller flertalet typer av myndighetsbeslut, i de olika författningar som besluten stöder sig på, införa en särskild föreskrift om att besluten får verkställas. Fördelen skulle vara att det då kan göras en bedömning i varje enskilt fall av om en viss typ av beslut ska vara direkt verkställbart eller inte. Enligt regeringen är emellertid detta inte praktiskt möjligt att genomföra och inte heller nödvändigt för att få en rättssäker ordning.

Ett annat alternativ, som Landsorganisationen i Sverige förordar, vore att införa en ordning som innebär att en förvaltningsdomstols dom efter överklagande av ett myndighetsbeslut blir en verkställbar exekutionstitel, trots att det överklagade beslutet inte är direkt verkställbart. Det skulle alltså handla om en återgång till rättsläget före 2013. Ett problem med en sådan ordning är att i de fall den enskilde inte överklagar beslutet skulle myndigheten fortfarande behöva föra en särskild talan för att utverka ett verkställbart avgörande. Effektiviteten i verkställighetsförfarandet skulle, enligt regeringens mening, inte bli tillräckligt stor. Som tidigare erfaren- heter visar är ordningen också förenad med processuella utmaningar och dessutom problematisk ur ett rättssäkerhetsperspektiv, eftersom den kan leda till att enskilda avhåller sig från att överklaga i syfte att undvika att beslutet blir verkställbart.

Regeringen anser, i likhet med flertalet remissinstanser, att utredningens förslag om att förvaltningsmyndigheters beslut ska utgöra exekutionstitlar utan krav på att det finns en särskild föreskrift medför betydande effektivitetsvinster och att det kan godtas från ett rättssäkerhetsperspektiv

(se nedan). Med en sådan ordning kommer det att bli lättare, och gå

snabbare, för myndigheter att kräva in betalning från enskilda, och det kan undvikas att samma fråga behöver prövas i två olika domstolsprocesser.

Med utredningens förslag kommer förvaltningsmyndigheters beslut att bli verkställbara utan att ha varit föremål för domstolsprövning, om beslutet inte överklagas. Landsorganisationen i Sverige invänder mot en sådan ordning och hänvisar till att återkrav kan gälla stora belopp, att den enskilde ibland inte inser vilka invändningar mot betalningsskyldighet som kan göras och inte heller förstår konsekvenserna av att inte överklaga beslutet.

Det bör framhållas att förslaget inte innebär en principiellt ny ordning för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut. Redan i dag får vissa myndighetsbeslut verkställas hos Kronofogdemyndigheten utan krav på föregående domstolsprövning. Bland dessa beslut kan exempelvis nämnas skattebeslut, Centrala studiestödsnämndens beslut om årsbelopp och avgifter enligt studiestödslagen (1999:1395), Bolagsverkets beslut om förseningsavgift enligt årsredovisningslagen (1995:1554), Lantmäteriets beslut om expeditionsavgifter enligt jordabalken och Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder då underhållsstöd lämnats. Det har inte fram- kommit något annat än att den verkställighet som sker med stöd av dessa myndighetsbeslut fungerar väl. Det kan i detta sammanhang framhållas att det under en lång tid har pågått ett arbete med att stärka förvaltnings- myndigheters kompetens och ställning. Det har från lagstiftarens sida uttalats att om mål och ärenden inte är av sådan karaktär att en domstols- prövning är nödvändig i första instans bör utgångspunkten vara att de ska flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet (se t.ex. prop. 2017/18:15

s.23).

Genom att ge förvaltningsmyndigheter utökade beslutsbefogenheter

åläggs myndigheterna att säkerställa att de har den kompetens som krävs för att under rättssäkra former fatta välgrundade beslut av hög kvalitet. Regeringen bedömer att det utifrån denna utgångspunkt får anses finnas förutsättningar för att kunna lägga myndighetsbeslut till grund för verk- ställighet. Däremot är det, som regeringen återkommer till, en grund- läggande del i ett rättssäkert förfarande att den enskilde ska ha möjlighet att överklaga myndighetsbeslutet och på så sätt kunna få till stånd en rättslig prövning av saken. I förvaltningslagen finns regler om att den enskilde ska underrättas om innehållet i beslutet och möjligheten att över- klaga när sådan finns (33 §). Det ska också påpekas att förvaltnings- myndigheters beslut om återkrav typiskt sett innefattar en materiell prövning av den enskildes betalningsskyldighet gentemot myndigheten. Detta skiljer sig från t.ex. fordringar fastställda genom utslag i mål om betalningsföreläggande, vilka blir verkställbara utan att ha varit föremål för domstolsprövning. Dessutom kommer, vilket behandlas i avsnitt 4.2, ett myndighetsbeslut i regel inte att få verkställas förrän det har fått laga kraft.

Om förvaltningsmyndigheters beslut blir direkt verkställbara, torde det normalt utgöra hinder mot en talan vid allmän domstol beträffande den betalningsskyldighet som fastställs i myndighetsbeslutet (se rättsfallen NJA 1991 s. 363, NJA 2001 s. 22 och NJA 2016 s. 933). Riktigheten av myndighetens betalningskrav kommer då, för det fall beslutet överklagas, i regel att prövas i förvaltningsdomstol, inte i allmän domstol. Från

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 myndigheternas perspektiv bör detta vara förenat med enbart fördelar. Eftersom en förvaltningsmyndighet har möjlighet att i samma utsträckning

	som domstolar använda de delgivningssätt som regleras i delgivningslagen
	(1 § delgivningslagen [2010:1932]) har regeringen svårt att se att det, som
	Försäkringskassan gör gällande, skulle finnas behov av att väcka talan i
	allmän domstol på grund av svårigheter att delge den som beslutet riktar
	sig mot.
	Det är, som Tjänstemännens centralorganisation anför, naturligtvis
	viktigt att en förändring inte innebär negativa konsekvenser för den
	enskilde som beror på skillnader mellan de processrättsliga regelverken
	vid allmän domstol respektive förvaltningsdomstol. Enligt regeringens
	uppfattning skulle detta dock inte bli fallet. Processen i förvaltnings-
	domstol är utformad utifrån att parterna ska kunna agera utan ombud. Till
	skillnad från vad som är fallet i dispositiva tvistemål i allmän domstol har
	förvaltningsdomstolen ett mer uttalat utredningsansvar och kan bl.a. själv
	inhämta bevisning. Den enskilde riskerar i förvaltningsdomstol inte heller
	att behöva betala motpartens rättegångskostnader och är inte, som i dispo-
	sitiva tvistemål, begränsad i sin möjlighet att ändra talan eller åberopa ny
	bevisning i ett senare skede av processen. Det förhållandet att besluts-
	myndigheten är den enskildes motpart i förvaltningsprocessen kan i sig
	bidra till ett fylligare utredningsunderlag (prop. 1995/96:22 s. 78).
	Regeringens uppfattning är därför att många av de processuella skillna-
	derna mellan förvaltningsprocessen och processen i ett dispositivt mål vid
	allmän domstol snarare är till fördel för enskilda än tvärtom (se även Rune
	Lavin, Överklagbarheten i blickpunkten i FT 2017 s. 501).
	Enligt regeringens samlade bedömning leder utredningens förslag om
	att myndighetsbeslut ska vara direkt verkställbara till ett mer effektivt
	verkställighetsförfarande, samtidigt som enskildas rättigheter tillgodoses
	och rättssäkerheten även i övrigt kan upprätthållas. Regeringen föreslår
	därför att det införs en ordning som innebär att myndighetsbeslut ska
	utgöra exekutionstitlar, utan att det krävs en särskild föreskrift om att
	beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken.
	Att en myndighets beslut kan verkställas är i sig inte något nytt.
	Förslaget innebär inte någon förändring av regleringen eller hanteringen i
	övrigt. Det finns därmed inte behov av att, som Kronofogdemyndigheten
	efterfrågar, förtydliga vad som ska gälla i frågor om verkställighet
	utomlands, ränteberäkning eller preskription. Beträffande det sistnämnda
	kan det noteras att för fordringar som drivs in enligt indrivningslagen
	gäller som huvudregel lagen (1982:188) om preskription av
	skattefordringar m.m. (1 §). Eftersom det inte införs något krav på
	delgivning av beslut är det inte heller aktuellt att, som Centrala
	studiestödsnämnden berör, ta ställning till om kungörelsedelgivning eller
	någon annan viss delgivningsform ska vara förbjuden att använda. Att
	tiden för överklagande räknas från när den enskilde fick del av beslutet
	innebär inte att delgivning måste ske (prop. 2016/17:180 s. 335). En annan
	sak är, som vissa remissinstanser pekar på, att den föreslagna ordningen
	kan medföra att myndigheterna får ett ökat behov av att delge sina beslut
	för att kunna slå fast att ett beslut har fått laga kraft (se nedan i avsnitt 4.2
	om att besluten i regel ska få verkställas först när de fått laga kraft).
	Som framgår av den tidigare redogörelsen handläggs utsökningsmål hos
14	Kronofogdemyndigheten antingen som enskilda eller allmänna mål.

Utgångspunkten för gränsdragningen mellan dessa typer av mål är huru- Prop. 2021/22:206 vida den fordran som verkställigheten ska avse är av offentligrättslig

karaktär (se prop. 1980/81:8 s. 194 och 1065 och prop. 1992/93:198 s. 58). Av definitionen av allmänna mål (1 kap. 6 § andra stycket utsöknings- balken) framgår att det är bl.a. mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående dom. Eftersom fler myndighetsbeslut med förslaget blir direkt verkställbara, kommer verkställigheten av statens fordringar i större omfattning än i dag att handläggas i allmänna mål hos Kronofogdemyndig- heten. Vid handläggning av allmänna mål gäller indrivningslagen, vilket framgår av 1 § i den lagen.

Verkställbarheten ska gälla för förvaltningsmyndigheters beslut som innefattar betalningsskyldighet

Enligt den nuvarande lydelsen av 3 kap. 1 § första stycket 6 utsöknings- balken är det en förvaltningsmyndighets beslut som kan utgöra en exeku- tionstitel. Även utredningens förslag gäller beslut av förvaltningsmyndig- heter. Förvaltningsmyndighet är ett vedertaget begrepp som används t.ex. i förvaltningslagen. Uttrycket omfattar både statliga och kommunala för- valtningsmyndigheter, men inte regeringen, riksdagen eller de kommunala beslutande församlingarna (se t.ex. prop. 2016/17:180 s. 25 f.). Det finns enligt regeringens mening inte anledning att använda något annat uttryck, eller ge det någon annan betydelse, i det här sammanhanget. Även fram- över bör verkställbarheten alltså gälla förvaltningsmyndighets beslut (se nedan beträffande privaträttsliga organ som utövar offentliga förvaltnings- uppgifter).

En ytterligare fråga att ta ställning till är vilka typer av förpliktelser
beslutade av förvaltningsmyndigheter som ska kunna verkställas direkt.
Utredningens lagförslag innehåller inte någon begränsning i detta av-
seende och förefaller alltså omfatta både betalningsskyldighet och andra
typer av förpliktelser. Kronofogdemyndigheten påpekar att en sådan
ordning kan få oöverblickbara konsekvenser och att den medför stora
kostnader för inrättande av nya s.k. medelslag. Regeringen kan konstatera
att behovet av en effektivare ordning för verkställighet gör sig gällande
främst i fråga om myndigheters beslut om betalningsförpliktelser. Det
handlar särskilt om återkravsbeslut men även om andra beslut om
betalningsskyldighet. Ett exempel som bl.a. Sveriges Kommuner och
Regioner framhåller är kommunala avgiftsbeslut som rör livsmedels-
tillsyn. Det är regeringens uppfattning att det är just beslut som avser
betalningsskyldighet som ska utgöra exekutionstitlar och därmed vara
möjliga att verkställa direkt enligt utsökningsbalken. Denna avgränsning
bör komma till uttryck i lagtexten.
Verkställbarheten ska gälla för beslut som får överklagas
Utredningens författningsförslag anger inte mer än att en förvaltnings-
myndighets beslut utgör en exekutionstitel och därmed är direkt verk-
ställbart. Flera remissinstanser pekar på behovet av att tydliggöra gräns-
dragningen mellan verkställbara beslut och andra beslut som myndigheter
fattar, t.ex. i situationer där de uppträder som privaträttsliga subjekt.
Regeringen delar uppfattningen att det bör tydliggöras vilka beslut som	15
	15

Prop. 2021/22:206 ska vara exekutionstitlar. Som regeringen föreslår ovan ska det krävas att ett beslut avser betalningsskyldighet för att vara generellt verkställbart.

	Frågan är vilka ytterligare krav som bör ställas för att sätta gränserna för
	vilka myndighetsbeslut som ska vara verkställbara.
	Utredningens avsikt synes vara att den föreslagna verkställighets-
	bestämmelsen ska omfatta endast beslut som är av sådan beskaffenhet att
	de går att överklaga. Enligt regeringen är det viktigt att utsöknings-
	förfarandet inte bara är effektivt utan även rättssäkert. För enskilda är en
	utmätning en ingripande åtgärd, som också påverkar deras familjer. Ett
	rättssäkert förfarande innebär i detta sammanhang bl.a. förutsebarhet. Det
	behöver vara tydligt för parterna vilka beslut som är verkställbara och när,
	samt vilka invändningar mot ett sådant beslut som är möjliga och var de
	kan göras. Det handlar också om att parterna måste få utrymme att få
	befogade invändningar prövade. En grundläggande beståndsdel i ett rätts-
	säkert system är att den enskilde har möjlighet att få sin sak överprövad av
	en rättslig instans. Även regeringen anser därför att ett myndighetsbeslut
	bör vara möjligt att överklaga för att beslutet ska vara verkställbart enligt
	utsökningsbalken. Kravet på att beslutet ska vara överklagbart bör komma
	till uttryck i lagtexten, som en förutsättning för verkställbarhet.
	Utredningen anför att bestämmelsen om verkställighet bara bör omfatta
	beslut som är ett resultat av myndighetsutövning, för att utesluta s.k.
	partsbesked. Fall som innefattar myndighetsutövning har det gemensamt
	att det rör sig om beslut och andra åtgärder som en myndighet vidtar
	gentemot en enskild med stöd av en befogenhet som myndigheten har getts
	genom t.ex. en offentligrättslig författning (prop. 2016/17:180 s. 47 f.).
	Karaktäristiskt för dessa situationer är att den enskilde i förhållande till det
	allmänna befinner sig i en beroendeställning som inte har sin grund i ett
	frivilligt åtagande. Det innebär att myndigheten i dessa fall – till skillnad
	från i t.ex. ett avtalsförhållande – ensidigt har att besluta i saken. Parts-
	besked kan beskrivas som ett uttalande som en myndighet gör om den
	ståndpunkt som myndigheten intar som företrädare för staten i ett civil-
	rättsligt eller liknande förfarande (prop. 2016/17:180 s. 55). Partsbesked
	kan t.ex. lämnas av en myndighet i samband med handläggningen av ett
	ärende om ersättningsanspråk som riktas mot staten eller i samband med
	en uppmaning att betala en inte direkt verkställbar fordran. Gemensamt för
	beskeden är att de inte slutligt reglerar tvisten mellan det allmänna och den
	enskilde. Handläggningen av ett ärende som avslutas genom ett parts-
	besked anses inte innefatta myndighetsutövning mot någon enskild, och
	ett partsbesked får inte överklagas (prop. 2016/16:180 s. 55).
	Skatteverket ifrågasätter den uppdelning av beslut som är ett resultat av
	myndighetsutövning respektive partsbesked som utredningen gör, och
	framhåller att det kan finnas partsbesked som innefattar myndighets-
	utövning. Som exempel hänvisar Skatteverket, liksom Kronofogde-
	myndigheten, till det ovan nämnda rättsfallet NJA 2013 s. 413 som rörde
	ett överklagbart beslut av Försäkringskassan, som Högsta domstolen ansåg
	närmast fick anses vara ett partsbesked.
	Enligt regeringen får Högsta domstolens uttalande om att Försäkrings-
	kassans beslut kunde liknas vid ett partsbesked närmast ses som ett
	konstaterande av den konsekvens som domstolens beslut i frågan om
	verkställbarhet fick, snarare än en förvaltningsrättslig kategorisering av
16	beslutet i sig. Att i den bestämmelse i utsökningsbalken som nu övervägs

uppställa ett krav på att ett beslut ska vara resultat av myndighetsutövning Prop. 2021/22:206 för att utgöra en exekutionstitel skulle syfta till att exkludera ställnings-

taganden som en myndighet gör i ett civilrättsligt eller liknande för- hållande. Enligt regeringens bedömning kan detta syfte dock uppnås redan i och med att det för verkställbarhet krävs att beslutet ska vara överklag- bart. Skälet till denna bedömning är att myndigheters ställningstaganden och beslut när det gäller civilrättsliga anspråk typiskt sett inte får över- klagas, oavsett hur de kategoriseras.

Det ska också hållas i åtanke att varken myndighetsutövning eller partsbesked är tydligt avgränsade begrepp. Som framgår av redogörelsen ovan kan det uppstå oklarheter kring uppdelningen av partsbesked respektive beslut som innefattar myndighetsutövning. Det skulle, menar regeringen, alltså kunna bidra till onödiga tillämpningsproblem att utöver kravet på överklagbarhet föreskriva att beslutet ska vara ett resultat av myndighetsutövning för att vara verkställbart.

Regeringen bedömer således att kravet på att ett beslut ska kunna över- klagas utgör en tillräcklig avgränsning av vilka myndighetsbeslut som ska omfattas av verkställighetsbestämmelsen, utöver vad som föreslås ovan om att beslutet ska avse betalningsskyldighet. En sådan avgränsning skapar en förutsebar ordning för både myndigheterna och de enskilda som berörs.

Närmare om överklagbarhet

Det finns skäl att närmare beröra kravet på överklagbarhet. I 41 § förvaltningslagen anges att ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Av förarbetena framgår att bestämmelsen utformades för att ge uttryck för de principer som följer av Högsta förvaltningsdomstolens praxis, nämligen att det är ett besluts faktiska verkningar som är avgörande för bedömningen av beslutets överklagbarhet (prop. 2016/17:180 s. 252).

Bestämmelser om överklagande av beslut finns också ofta i special- författningar. I många fall innehåller sådana bestämmelser en uppräkning av vilka beslut som är överklagbara. Ibland anges mer allmänt att ”beslut enligt denna lag” får överklagas. En sådan regel innebär inte att alla tänkbara beslut enligt den lagen är överklagbara. Frågan om överklag- barhet i dessa fall avgörs i stället med ledning av allmänna förvalt- ningsrättsliga principer, där Högsta förvaltningsdomstolens praxis blir vägledande (prop. 2016/17:180 s. 254).

Ibland är det särskilt föreskrivet att ett beslut som fattas av en förvalt- ningsmyndighet inte får överklagas. Som framgår ovan är det, med regeringens förslag, bara överklagbara beslut som blir direkt verkställbara. I de fall det finns uttryckliga överklagandeförbud kommer den besluts- fattande myndigheten, som Centrala studiestödsnämnden påpekar, därmed i regel även fortsättningsvis att behöva ansöka om betalnings- föreläggande eller väcka talan vid allmän domstol för att få till stånd en exekutionstitel. Som exempel på beslut som inte får överklagas, och som därmed inte är verkställbara, kan nämnas socialnämndens återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 9 kap. 1–3 §§ socialtjänstlagen (2001:453). I vissa fall kan beslut dock få överklagas trots ett uttryckligt överklagande-

förbud. Ett sådant förbud kan nämligen åsidosättas om förbudet är ofören-

Prop. 2021/22:206 ligt med EU-rätten eller rätten till domstolsprövning enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen (se t.ex. rättsfallet HFD 2019 ref. 43, särskilt p. 46, jfr även rättsfallet HFD 2021 ref. 8).

I de flesta fall borde det inte vara förenat med några större svårigheter att avgöra om kravet på överklagbarhet är uppfyllt beträffande ett visst beslut. Det kan t.ex. framgå av en särskild bestämmelse att beslutet får överklagas. När det finns ett uttryckligt överklagandeförbud bör utgångs- punkten för verkställighetsfrågan vara att beslutet inte får överklagas. För det fall det har slagits fast i praxis att överklagandeförbudet beträffande en viss typ av beslut ska åsidosättas, skulle det möjligen finnas utrymme för en annan bedömning av beslutets verkställbarhet.

Som utgångspunkt överklagas förvaltningsmyndigheters beslut till all- män förvaltningsdomstol (40 § förvaltningslagen). Det förekommer dock att överklagande i stället sker till andra rättsliga instanser. Till exempel överklagas vissa beslut meddelade av Centrala studiestödsnämnden till Överklagandenämnden för studiestöd (6 kap. 11 § studiestödslagen). Lagstiftaren har i dessa fall bedömt det som rättssäkert och lämpligt att överklagande görs till ett annat organ än domstol. Det kan också noteras att Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att Överklagandenämnden för studiestöd får anses uppfylla de krav som ställs för att ett prövnings- organ ska anses vara en domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen (rättsfallet HFD 2015 ref. 6). Regeringen ser inte något bärande skäl till att inte även beslut som överklagas på detta sätt ska anses uppfylla kravet på överklagbarhet. Överklagandemöjligheten måste alltså inte med nödvändighet avse domstol för att beslutet ska utgöra en exekutionstitel. Däremot är det från ett rättssäkerhetsperspektiv viktigt att rätten att överklaga beslutet ger möjlighet till en fullständig materiell prövning av kravet. Beslut som kan bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen (2017:725) bör därför, enligt regeringens mening, inte omfattas av verkställighetsbestämmelsen.

Myndighetsbeslut som avser andra förpliktelser än betalning

Avsikten med den förändring som nu övervägs är inte att begränsa verk- ställbarheten av redan i dag verkställbara beslut. Den nuvarande regleringen i utsökningsbalken innehåller inte någon begränsning av innebörd att det enbart är beslut som avser betalningsskyldighet som är verkställbara om det finns en särskild föreskrift om det. Merparten av de beslut som i dag får verkställas med stöd av en särskild föreskrift gäller avgifter och andra betalningsförpliktelser och kommer därmed att bli direkt verkställbara genom den föreslagna bestämmelsen i utsöknings- balken. Det kan dock inte uteslutas att det finns myndighetsbeslut som avser en annan förpliktelse än betalning som enligt nuvarande ordning är verkställbara enligt utsökningsbalken med stöd av en särskild föreskrift eller att det framöver uppstår behov av att göra ett sådant beslut direkt verkställbart.

Regeringen anser därför att de nuvarande möjligheterna till verkställig- het av myndighetsbeslut som avser annan förpliktelse än betalnings- skyldighet bör behållas. För att uppnå detta bör den nuvarande regleringen i 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken, där det föreskrivs att förvalt-

ningsmyndighets beslut som enligt en särskild föreskrift får verkställas är Prop. 2021/22:206 en exekutionstitel, inte tas bort.

Enligt 13 § lagen om införande av utsökningsbalken medges verk- ställighet av beslut som meddelats enligt en bestämmelse som tillkommit före utsökningsbalkens ikraftträdande trots att det inte finns en särskild föreskrift om direkt verkställighet. Denna bestämmelse kan med rege- ringens förslag även fortsättningsvis ha betydelse för beslut som rör andra förpliktelser än betalning. Regeringen anser därför, till skillnad från utred- ningen, att bestämmelsen inte bör upphävas.

Arbetslöshetskassors beslut om återkrav ska utgöra exekutionstitlar

Utgångspunkten är att offentliga förvaltningsuppgifter fullgörs av de statliga och kommunala förvaltningsmyndigheterna. Det förekommer dock att förvaltningsuppgifter överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer.

Beslut av privaträttsliga organ får överklagas om det finns uttryckligt författningsstöd för det. Kravet på överklagbarhet kan alltså vara uppfyllt beträffande sådana beslut. Det kan hävdas att rättssäkerhetsaspekten därmed är tillgodosedd och att dessa beslut av effektivitetsskäl bör utgöra exekutionstitlar när de har fått laga kraft. Samtidigt kan principiella skäl tala emot att låta beslut meddelade av privaträttsliga organ vara direkt verkställbara.

Enligt regeringens mening skulle det vara att gå alltför långt att utvidga tillämpningsområdet för direkt verkställbara beslut till att omfatta alla överklagbara beslut meddelade av privaträttsliga organ med offentlig- rättsliga förvaltningsuppgifter. Det är inte heller någon av remissinstan- serna som förordar att den föreslagna verkställbarheten ska gälla även för beslut meddelade av privaträttsliga organ med offentliga förvaltnings- uppgifter. Regeringen föreslår alltså inte att beslut meddelade av andra organ än förvaltningsmyndigheter generellt ska vara verkställbara enligt utsökningsbalken.

Vissa remissinstanser, t.ex. Pensionsmyndigheten, Sveriges a-kassor och Småföretagarnas Arbetslöshetskassa, framför uppfattningen att arbetslöshetskassornas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning bör inkluderas i den föreslagna ordningen för verkställighet av myndighets- beslut. De framhåller arbetslöshetskassornas omfattande behov av ett mer effektivt förfarande för att driva in krav på återbetalning av felaktigt utbetald ersättning.

En arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslutet är däremot med nuvarande ordning inte direkt verkställbart. Det innebär att en arbetslöshetskassa som ska driva in ett betalningskrav måste ansöka om stämning vid allmän domstol, eller ansöka om betalningsföreläggande, för att få till stånd en exekutions- titel. När en sådan process är föremål för prövning i allmän domstol ska domstolen pröva återbetalningsskyldigheten i sak, och är då inte bunden av de förvaltningsrättsliga instansernas bedömning. Detta gäller även fall där den enskilde hade kunnat överklaga beslutet men avstått. Som Högsta domstolen tidigare har påpekat måste det anses otillfredsställande att den

enskilde i sådana fall kan välja mellan två instansordningar för prövning

Prop. 2021/22:206 av invändningarna mot återkravet, där bl.a. de processuella förutsätt- ningarna skiljer sig åt (se rättsfallet NJA 2008 s. 560).

Om arbetslöshetskassornas beslut blir exekutionstitlar kan dubbla processer i förvaltningsdomstol och allmän domstol undvikas, på mot- svarande sätt som beträffande myndighetsbeslut. Prövningen av kravets riktighet skulle då kunna koncentreras till förvaltningsprocessen. Detta framstår enligt regeringens mening som mest fördelaktigt sett till både allmänna och enskilda intressen.

Det står klart att det finns ett behov av ett mer effektivt förfarande för att driva in krav på återbetalning av felaktigt utbetald arbetslöshets- ersättning. Att göra arbetslöshetskassornas beslut om återkrav av ersätt- ning direkt verkställbara skulle medföra en sådan ökad effektivitet i verkställighetsförfarandet. Vidare ska det framhållas att kravet på över- klagbarhet kommer att gälla även för dessa beslut. Rättssäkerheten till- godoses alltså genom att den enskilde som ålagts betalningsskyldighet har möjlighet att få en rättslig prövning innan verkställighet kan ske. Här får huvudregeln om att verkställighet ska ske först efter laga kraft betydelse, vilket regeringen återkommer till nedan.

Regeringen anser att det finns starka skäl för att i utsökningshänseende jämställa arbetslöshetskassornas beslut om återkrav av ersättning med förvaltningsmyndighets beslut. Därför föreslår regeringen att också sådana beslut ska vara direkt verkställbara. Även beslut om ränta enligt 68 b och 68 c §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring bör omfattas. Detta för att und- vika att en arbetslöshetskassa måste ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol beträffande en viss del av sitt anspråk. Regleringen kring verkställighet av arbetslöshetskassornas beslut bör införas i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det finns inte, som Unionens arbetslöshetskassa och Kommunals arbetslöshetskassa förordar, anled- ning att i detta sammanhang överväga att möjliggöra för arbetslöshets- kassorna att tillämpa delgivningslagen.

Som anförs ovan är det inte aktuellt att föreslå att beslut meddelade av andra organ än förvaltningsmyndigheter generellt ska vara verkställbara enligt utsökningsbalken. Det finns inte förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga om något ytterligare organs beslut bör vara direkt verkställbara och ingen remissinstans har heller pekat på att det finns ett sådant behov. Däremot finns det inget hinder mot att i den specialförfattning som reglerar en viss offentlig förvaltningsuppgift i ett senare skede föreskriva att ett beslut meddelat av det privaträttsliga objekt som har att fullgöra uppgiften ska jämställas med ett sådant myndighets- beslut som utgör en exekutionstitel. I utsökningsbalkens mening blir det då fråga om en förvaltningsmyndighets beslut. Så har tidigare skett beträffande t.ex. Radiotjänst i Kiruna Aktiebolags beslut om radio- och tv-avgift (17 § i den upphävda lagen [1989:41] om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst).

4.2	Ett beslut ska i regel kunna verkställas först när Prop. 2021/22:206
	det har fått laga kraft

Regeringens förslag: En förvaltningsmyndighets beslut som avser betalningsskyldighet ska i enskilda mål, på motsvarande sätt som redan gäller för allmänna mål, få verkställas när det har fått laga kraft, om det inte genom en särskild föreskrift får verkställas omedelbart. En exeku- tionstitel i form av en förvaltningsmyndighets beslut ska även i enskilda mål alltid få verkställas utan särskilda villkor. Den reglering om åter- gång av utmätning när en exekutionstitel har upphävts som gäller i all- männa mål ska gälla även för verkställighet av myndighetsbeslut i enskilda mål.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte att myndighetsbeslut alltid ska få verkställas utan särskilda villkor i enskilda mål, eller att återgång av utmätning när en exekutionstitel har upphävts ska ske genast även i enskilda mål.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker utred- ningens förslag eller invänder inte mot det. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att verkställighet före laga kraft behöver kunna motiveras särskilt utifrån tydliga krav på effektivitet med samtidigt beaktande av rättssäkerhet för den enskilde. Stockholms miljö- och hälso- skyddsnämnd framför liknande synpunkter. Kronofogdemyndigheten anför att det behöver övervägas hur det ska kontrolleras att ett beslut har fått laga kraft, och föreslår att den debiterande myndigheten ska intyga det. Förvaltningsrätten i Stockholm och Juridiska fakultetsnämnden vid Upp- sala universitet lyfter frågan huruvida en föreskrift om att ett beslut får verkställas innan det har fått laga kraft kan ges i förordning. Vissa remiss- instanser, bl.a. Centrala studiestödsnämnden och Skatteverket, påpekar att det blir nödvändigt att se över innebörden av att det i specialförfattning anges att ett myndighetsbeslut gäller omedelbart.

Skälen för regeringens förslag

När verkställighet kan ske enligt nuvarande ordning

Enligt nuvarande ordning får myndighetsbeslut med stöd av en särskild föreskrift verkställas enligt utsökningsbalken.

I fråga om verkställighet av sådana beslut tillämpas i enskilda mål det som gäller för en domstols dom, om inte något annat är föreskrivet (3 kap.

20 § första stycket utsökningsbalken). En dom får verkställas utan särskilda villkor när den har fått laga kraft (3 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken). Vid den tidpunkten kan därmed såväl utmätning som försäljning och redovisning av influtna medel ske. En dom som ålägger betalningsskyldighet får emellertid verkställas genast, dvs. utan att avvakta laga kraft (3 kap. 6 § utsökningsbalken). Innan exekutionstiteln har fått laga kraft får utmätt egendom dock inte säljas utan gäldenärens samtycke, med vissa undantag (8 kap. 4 § utsökningsbalken). Influtna medel får inte heller utbetalas utan att säkerhet ställs (13 kap. 14 § utsök- ningsbalken; jfr dock 2 kap. 27 § utsökningsbalken där det framgår att

staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte behöver ställa

Prop. 2021/22:206 säkerhet). Gäldenären kan också hindra verkställighet genom att nedsätta pengar eller ställa säkerhet.

I allmänna mål tillämpas inte reglerna beträffande dom för verkställig- heten av förvaltningsmyndighets beslut (3 kap. 23 § utsökningsbalken). I stället gäller att en exekutionstitel i allmänt mål, med undantag för bl.a. beslut om vite, får verkställas innan den har fått laga kraft endast om det är särskilt föreskrivet. Huvudregeln är alltså densamma som för enskilda mål, nämligen att verkställighet får ske först när beslutet har fått laga kraft. Beträffande flera av de offentligrättsliga fordringar som handläggs i allmänna mål finns särskilda föreskrifter som medför att verkställighet får ske före laga kraft. Det gäller inte minst för skattebeslut (68 kap. 1 § och 70 kap. 1–3 §§ skatteförfarandelagen [2011:1244]). Andra beslut som med stöd av särskilda föreskrifter får verkställas omedelbart är t.ex. beslut om förseningsavgift enligt årsredovisningslagen (8 kap. 10 och 11 §§) och Centrala studiestödsnämndens beslut i ärende om återbetalning av studie- lån (4 kap. 27 § och 6 kap. 10 § studiestödslagen).

En annan skillnad mellan allmänna och enskilda mål är att i allmänna mål får verkställighet av en exekutionstitel alltid ske som om den vore en lagakraftägande dom (3 kap. 23 § tredje stycket utsökningsbalken). Det innebär att verkställigheten får ske utan några särskilda villkor, även om den verkställbara exekutionstiteln inte har fått laga kraft. Om en för- valtningsmyndighets beslut får verkställas före laga kraft med stöd av en särskild föreskrift och verkställigheten handläggs i allmänt mål, får alltså såväl utmätning som efterföljande försäljning och utbetalning ske.

Beslut ska som huvudregel ha fått laga kraft för att vara verkställbara

Utredningens förslag innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid kan verkställas när de har fått laga kraft, och att beslut ska få verkställas redan före laga kraft om det är särskilt föreskrivet.

Det är ingen av remissinstanserna som invänder mot att besluten som utgångspunkt ska vara verkställbara först efter laga kraft. Att ett myndig- hetsbeslut om återkrav eller annan betalningsskyldighet kan överklagas av den enskilde, och överprövas i en rättslig instans, innan verkställighet får ske är av avgörande betydelse för rättssäkerheten. En huvudregel om att ett beslut ska ha fått laga kraft för att få verkställas överensstämmer också med den nuvarande ordningen i utsökningsbalken för verkställighet av myndighetsbeslut i allmänna mål. En sådan utgångspunkt är dessutom i linje med regleringen i förvaltningslagen om när beslut får verkställas (35 §). Mot denna bakgrund anser även regeringen att verkställighet av ett myndighetsbeslut som huvudregel bör förutsätta att beslutet har fått laga kraft.

Denna ordning kan dock inte gälla utan möjlighet till undantag eftersom det i vissa fall kan finnas skäl att bestämma att en viss typ av beslut ska kunna verkställas genast. Det kan handla om situationer där det finns ett särskilt behov av att snabbt kunna driva in en fordran och därmed ge beslutet genomslag, samtidigt som nödvändiga rättssäkerhetskrav kan upprätthållas. Som nämns ovan finns det redan i dag fall där lagstiftaren har bedömt att det finns behov av att tillåta omedelbar verkställighet, t.ex. i fråga om skattebeslut.

I vilken utsträckning och på vilket sätt den nuvarande regleringen i utsökningsbalken ger utrymme för verkställighet av myndighetsbeslut avseende betalningsskyldighet före laga kraft beror på om verkställigheten handläggs som allmänt eller enskilt mål hos Kronofogdemyndigheten. I allmänna mål gäller att beslutet får verkställas före laga kraft om det är särskilt föreskrivet (3 kap. 23 § andra stycket utsökningsbalken). I enskilda mål får besluten verkställas före laga kraft under vissa villkor (3 kap. 20 § utsökningsbalken).

Det kan enligt regeringens mening ifrågasättas om skillnaden i reglering kring verkställighet av myndighetsbeslut före laga kraft mellan allmänna och enskilda mål alltjämt är motiverad. Den nuvarande möjligheten till viss omedelbar verkställighet av beslut i enskilda mål är en konsekvens av att reglerna beträffande dom gäller för sådan verkställighet. Bakgrunden till att en dom avseende betalningsskyldighet ska få verkställas före laga kraft är bl.a. att borgenären har möjlighet att få ett beslut om kvarstad innan talan väckts och under rättegången, vilket i regel kräver att borgenären ställer säkerhet för eventuell skada (Gregow, Utsökningsrätt, 5 uppl., s. 89). Det har då ansetts motiverat att borgenären ska kunna komma i ett än bättre läge när dennes anspråk blivit fastslaget i en dom, genom att få till stånd utmätning som medför förmånsrätt och inte kräver ställande av säkerhet. Regeringen kan konstatera att detta skäl inte gör sig gällande

ifråga om förvaltningsmyndighets beslut som ålägger enskilda betalnings- skyldighet.

Med regeringens förslag om att förvaltningsmyndigheters beslut ska vara generellt verkställbara blir många nya typer av beslut, som i dag inte kan ligga till grund för verkställighet, exekutionstitlar. En följd av den föreslagna ändringen är att även myndighetsbeslut där det inte har gjorts något särskilt övervägande om att beslutet ska vara verkställbart kommer att kunna ligga till grund för verkställighet. Huruvida ett beslut om betal- ningsskyldighet ska få verkställas innan den enskilde har fått möjlighet till en rättslig prövning av kravet behöver övervägas noga beträffande varje typ av beslut. Det är också önskvärt med en enhetlig reglering i utsökningsbalken när det gäller verkställighet före laga kraft av myndig- hetsbeslut. Regeringen delar därför utredningens uppfattning att den mest lämpliga ordningen är att det i såväl enskilda som allmänna mål ska krävas en särskild föreskrift i den aktuella specialförfattningen för att en förvalt- ningsmyndighets beslut ska få verkställas omedelbart.

För att uppnå en enhetlig reglering av hur myndighetsbeslut får verkställas bör det också föreskrivas att en exekutionstitel i form av en förvaltningsmyndighets beslut alltid får verkställas som en dom som fått laga kraft, även när handläggningen sker i enskilda mål. Med det menas att såväl utmätning som försäljning och utbetalning får ske. Eftersom det kommer att krävas en särskild föreskrift för att ett beslut över huvud taget ska få verkställas innan det har fått laga kraft är en sådan ordning, enligt regeringens mening, inte problematisk. Det är dessutom staten, eller en kommun, som är borgenär i dessa mål. Någon reell risk för att utbetalda medel inte skulle betalas tillbaka för det fall beslutet ändras av förvalt- ningsdomstol lär alltså inte finnas. På motsvarande sätt som gäller i allmänna mål bör återgång av utmätning ske genast när exekutionstiteln (myndighetsbeslutet) har upphävts, trots att det avgörande varigenom

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 exekutionstiteln har upphävts inte har fått laga kraft (se 3 kap. 23 § tredje stycket andra meningen utsökningsbalken).

Verkställighet efter laga kraft

Att ett beslut får verkställas först när det har fått laga kraft innebär att beslutet är verkställbart när överklagandetiden har löpt ut, om beslutet inte överklagas. Myndighetsbeslutet utgör då en exekutionstitel som kan läggas till grund för verkställighet.

Frågan är vad som ska gälla beträffande de fall där beslutet överklagas. Utredningen utgår från att det i dessa fall kommer att vara förvaltnings- domstolens dom som ligger till grund för verkställighet. Regeringen konstaterar att en förvaltningsdomstols dom visserligen kan utgöra en exekutionstitel (3 kap. 1 § första stycket 1 utsökningsbalken). Som redo- visas ovan har Högsta domstolen emellertid ansett att om ett icke verk- ställbart myndighetsbeslut överklagas, är inte heller förvaltningsdom- stolens avgörande verkställbart (rättsfallet NJA 2013 s. 413). Genom regeringens förslag att göra myndighetsbeslut direkt verkställbara äger detta synsätt inte längre giltighet. En grundläggande förutsättning för verkställbarhet är dock att exekutionstiteln innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse (1 kap. 1 § utsökningsbalken). Det gäller även för en domstols dom. Om den överprövande instansens avgörande inte innehåller någon sådan verkställbar förpliktelse, för att domstolens avgörande t.ex. uttrycks som att överklagandet avslås, lär det i vart fall inte ensamt utgöra exekutionstiteln. För det fall domstolens dom däremot innehåller en betalningsförpliktelse, vilket framför allt lär aktualiseras när domstolen ändrar det betalningskrav som myndigheten beslutat (se dock rättsfallet RÅ 2004 ref. 54 om att det kan ske även i andra fall), kommer domen att kunna ligga till grund för verkställighet. Verkställigheten får då ske enligt reglerna i utsökningsbalken beträffande dom. Därmed kan, som Kammarrätten i Göteborg berör, en dom från förvaltningsdomstol ibland efter överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut avseende betal- ningsskyldighet i viss utsträckning och under vissa förutsättningar verkställas före laga kraft (jfr 3 kap. 6 § utsökningsbalken).

I vissa fall överklagas myndigheters beslut till andra instanser än domstol. Centrala studiestödsnämnden menar att det behöver klarläggas om beslut meddelade av Överklagandenämnden för studiestöd ska verkställas som en domstols dom. Enligt regeringens uppfattning medför inte den omständigheten att en förvaltningsmyndighet är överprövande instans att dess avgöranden är att betrakta som domstols dom enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 utsökningsbalken. Ett beslut som meddelas av en förvaltningsmyndighet verkställs alltså som ett sådant beslut.

Det förhållandet att vissa myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft är inte något nytt i förhållande till den ordning som gäller i dag. Någon ändring av hur det på verkställighetsstadiet ska kontrolleras att ett avgörande har fått laga kraft är inte avsedd (jfr 2 kap. 1 och 6 §§ utsök- ningsförordningen [1981:981]). Det finns därför inte anledning att, som Kronofogdemyndigheten efterfrågar, nu förtydliga hur detta bör ske.

Verkställighet före laga kraft

Förvaltningsmyndigheters beslut ska alltså få verkställas före laga kraft om det är särskilt föreskrivet, oavsett om handläggningen sker i allmänt eller enskilt mål.

I vilken utsträckning det finns behov av att för vissa myndighetsbeslut införa en särskild föreskrift om att de får verkställas före laga kraft kan inte bedömas inom ramen för detta lagstiftningsärende. Det får i stället, liksom hittills, övervägas särskilt i varje enskilt fall. För att en särskild föreskrift ska införas bör det enligt regeringens uppfattning finns ett tydligt behov för den specifika beslutstypen. Sådana föreskrifter bör alltså inte meddelas slentrianmässigt i specialförfattning.

Även fortsättningsvis kommer en särskild föreskrift om att verk- ställighet får ske före laga kraft att kunna formuleras på olika sätt, det är föreskriftens sakliga innebörd som är avgörande. Av den särskilda före- skriften bör det dock klart framgå att avsikten är att den beslutade betal- ningsförpliktelsen ska kunna krävas in genom verkställighet enligt utsökningsbalken trots att myndighetsbeslutet inte har fått laga kraft. Som Kronofogdemyndigheten påpekar bör det normalt inte vara tillräckligt att det i föreskriften endast anges att fordran ska handläggas enligt indriv- ningslagen.

Särskilda bestämmelser om omedelbar giltighet kan finnas i special- författningar också beträffande beslut som inte är direkt verkställbara enligt utsökningsbalken. Detta gäller t.ex. beslut om återkrav enligt social- försäkringsbalken (112 kap. 5 § socialförsäkringsbalken). Dessa bestäm- melser om omedelbar giltighet tar inte sikte på verkställighet enligt utsökningsbalken. Det är, annorlunda uttryckt, inte fråga om en sådan särskild föreskrift som medför att beslutet utgör en exekutionstitel (se t.ex. Hessmark m.fl., Socialförsäkringsbalken, kommentaren till 112 kap. 5 §). Med den nuvarande ordningen saknar det förhållandet att besluten gäller omedelbart alltså betydelse för verkställigheten enligt utsökningsbalken, eftersom besluten inte utgör exekutionstitlar. Som Skatteverket och Centrala studiestödsnämnden påpekar uppstår emellertid frågan om vilken effekt som förslaget om generell verkställbarhet för myndighetsbeslut får beträffande möjligheten till verkställighet före laga kraft av i dag icke verkställbara beslut som gäller omedelbart. Enligt regeringens uppfattning förändrar den föreslagna ändringen i utsökningsbalken inte verkan av sådana bestämmelser. En regel om att ett beslut gäller omedelbart, utan att den avser verkställighet enligt utsökningsbalken, kommer således inte heller framöver att utgöra en särskild föreskrift om verkställighet före laga kraft i utsökningsrättsligt hänseende.

I 35 § förvaltningslagen anges att beslut får verkställas och att det i vissa fall får ske omedelbart. Den paragrafen utgör i dag inte en sådan särskild föreskrift som medför att beslutet utgör en exekutionstitel (se prop. 2016/17:180 s. 327). Enligt regeringen kan den heller inte anses reglera frågan om huruvida ett beslut får verkställas i utsökningsbalkens mening innan det har fått laga kraft. Annorlunda uttryckt, utgör bestämmelserna i förvaltningslagen inte en sådan särskild föreskrift som krävs för att omedelbar verkställighet enligt utsökningsbalken ska få ske. Utmätning är nämligen en mycket ingripande tvångsåtgärd och som regeringen anför ovan behöver frågan om ett beslut ska få verkställas innan den enskilde

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 har haft möjlighet att överklaga beslutet övervägas noga beträffande varje typ av beslut (jfr prop. 2019/20:181 s. 72). Några överväganden om verkställighet i utsökningsbalkens mening ligger inte bakom 35 § förvalt- ningslagen. Regleringen i förvaltningslagen gäller dessutom generellt för alla förvaltningsmyndigheters beslut och innefattar en prövning av frågan i det enskilda fallet. Det innebär att frågan om ett beslut skulle få verk- ställas utan att invänta laga kraft på grundval av 35 § förvaltningslagen skulle bli en fråga för Kronofogdemyndigheten att pröva i varje enskilt fall. Regeringen bedömer att en sådan ordning inte vore lämplig.

Utredningen föreslår att det ska anges att en särskild föreskrift om verkställighet före laga kraft ska meddelas i lag eller förordning. Några remissinstanser, t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholm och Juridiska fakul- tetsnämnden vid Uppsala universitet, lyfter i det sammanhanget frågan om huruvida en föreskrift om verkställighet före laga kraft kan ges i för- ordning.

Av 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen följer att föreskrifter som avser utsökning ska meddelas i lag. Vad som utgör en föreskrift om utsökning är dock inte närmare angett. Det förekommer att regeringen, bl.a. med utgångspunkt i uttalanden i förarbetena till utsökningsbalken (se prop. 1980/81:8 s. 1062 f. och SOU 2008:42 s. 22), meddelar särskilda före- skrifter om direkt verkställighet av myndighetsbeslut i förordning. Med regeringens förslag kommer föreskriften om att verkställighet av myndig- hetsbeslut får ske fortsättningsvis följa av en bestämmelse i utsöknings- balken. Regeringen anser att särskilda föreskrifter om att sådan verk- ställighet får ske före laga kraft framöver som utgångspunkt bör ges i lag. Bestämmelsen bör därför inte utformas i enlighet med utredningens för- slag. I 3 kap. 23 § utsökningsbalken anges att en exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har fått laga kraft, om det är särskilt före- skrivet. Motsvarande anges även i nuvarande lydelse av 3 kap. 20 § utsökningsbalken beträffande privaträttsliga handlingar. För att uppnå enhetlighet är det enligt regeringens mening lämpligt att använda samma utformning för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut i enskilda mål.

Till följd av förslaget behövs inte längre någon särskild föreskrift om att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske för att ett myndighetsbeslut om betalningsskyldighet ska utgöra en exekutionstitel. Detta innebär i sin tur att vissa verkställighetsbestämmelser i specialförfattningar inte längre har någon funktion. Frågan om en utmönstring av dessa bestämmelser kan emellertid inte behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende.

5 Barns ansökan om verkställighet

Regeringens förslag: Ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott ska få göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl.

26	Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, bl.a. Barnombuds- mannen, Landsorganisationen i Sverige, Rädda Barnen och Yrkes- föreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Ekobrottsmyndigheten framhåller särskilt att den nuvarande ordningen har medfört praktiska problem och att förslaget bör svara upp mot barnets berättigade förväntningar på samhällets stöd när en av vårdnadshavarna har gjort sig skyldig till brott mot barnet.

Skälen för regeringens förslag: Verkställighet sker normalt på begäran av den som vill få till stånd verkställighet (sökanden), t.ex. ett brottsoffer som i en dom tilldömts skadestånd av en gärningsperson. I regel krävs att sökanden gör en särskild ansökan om verkställighet till Kronofogde- myndigheten. Sedan den 1 augusti 2021 krävs inte längre att en skriftlig ansökan undertecknas av sökanden. Verkställighetsansökningar kan där- med göras digitalt (prop. 2020/21:161 s. 8 f.).

Ett barns vårdnadshavare har båda tillsammans rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 13 § föräldrabalken). Om barnet har två vårdnadshavare, måste de alltså som huvudregel gemensamt ansöka om verkställighet för barnets räkning.

Enligt regeringen bör ett barn, i samma utsträckning som vuxna, ha rätt att få till stånd verkställighet av ett utdömt skadeståndsbelopp när han eller hon har utsatts för brott. Om den ena vårdnadshavaren är förhindrad att ta del i ett beslut om barnet, t.ex. på grund av sjukdom, kan den andra vårdnadshavaren bestämma på egen hand. Däremot finns det ingen möjlighet för en vårdnadshavare att ensam ansöka om verkställighet när den andra vårdnadshavaren av andra skäl inte vill medverka. Enligt regeringen bör det emellertid vara en självklarhet att barnet i en sådan situation inte ska förvägras sin rätt att få verkställighet. En jämförelse kan göras med möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning. Enligt 18 § brottsskadelagen (2014:322) får en ansökan om sådan ersättning till ett barn göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller det annars finns särskilda skäl. Något motsvarande undantag finns alltså inte i utsökningsbalken för ansökan om verkställighet av ett utdömt skadestånd som tillkommer ett barn.

En vårdnadshavare som har blivit ålagd att betala skadestånd till sitt barn ska enligt regeringen inte ha möjlighet att förhindra verkställighet enligt utsökningsbalken, och på så sätt försämra barnets möjligheter att få betalt. I en situation där det är den ena vårdnadshavaren som ska avkrävas på skadestånd bör det därför vara tillräckligt att det är den andra vårdnads- havaren som ansöker om verkställighet. Förra året utvidgades uppdraget för den som är särskild företrädare för ett barn till att även omfatta åtgärder som rör bl.a. verkställighet av skadestånd på grund av brott (se prop. 2020/21:170 s. 37 f.). Detta bör bidra till att det i fler fall än tidigare säkerställs att barnet får tillgång till Kronofogdemyndighetens verk- ställighetsåtgärder. Det är emellertid inte alltid som denna möjlighet är tillgänglig.

Det kan vidare inträffa att en vårdnadshavare vägrar att medverka till att barnet kan ansöka om verkställighet trots att vårdnadshavaren inte är dömd för brottet. Det kan handla om att vårdnadshavaren av olika skäl inte vill eller kan ta sitt vårdnadsansvar, t.ex. på grund av att det pågår en vårdnads- tvist om barnet eller att den ena av vårdnadshavarna har något annat

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 motstående intresse i förhållande till barnet eller den andra vårdnads- havaren (jfr prop. 2013/14:94 s. 38). Att barnet inte kan ansöka om verk- ställighet kan leda till praktiska problem. Vid en ansökan om brottsskade- ersättning kräver Brottsoffermyndigheten som regel att sökanden kan visa att skadevållaren inte kan betala, t.ex. genom ett bevis från Kronofogde- myndigheten att skadevållaren saknar tillgångar, för att brottsskade- ersättning ska betalas ut. Om barnet inte kan ansöka om verkställighet kan inte heller ett sådant bevis ges in.

Utgångspunkten bör alltjämt vara att båda vårdnadshavarna gemensamt ansöker för barnets räkning. Regeringen anser dock att det bör finnas en möjlighet för en vårdnadshavare att ensam ansöka om verkställighet, om den andra vårdnadshavaren utan godtagbar anledning motsätter sig att ansökan görs och det brottsutsatta barnet därmed riskerar att inte få sitt rättmätiga skadeståndsanspråk verkställt.

Regeringen föreslår därför att det i utsökningsbalken tas in en bestäm- melse om att det ska räcka med att en vårdnadshavare för sitt barns räkning ansöker om verkställighet av skadestånd på grund av brott, om den andra vårdnadshavaren är den skadeståndsskyldige (gäldenär) eller det annars finns särskilda skäl. En sådan ordning underlättar för den enskilda vårdnadshavaren, samtidigt som den minskar den administrativa belast- ningen för Kronofogdemyndigheten och överförmyndaren, som annars kan behöva förordna en god man för hantering av frågan. Framför allt säkerställs emellertid att det utsatta barnet får den tillgång till verkställig- hetsförfarandet som han eller hon har rätt till.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2022.

De nya reglerna ska gälla för beslut som har meddelats efter ikraft- trädandet. När det gäller Centrala studiestödsnämnden ska de nya bestämmelserna i utsökningsbalken inte tillämpas på beslut som har meddelats före den 1 september 2025.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Enligt utredningen finns det inte behov av några övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna invänder mot förslaget eller bedömningen. Kronofogdemyndigheten pekar på att tidpunkten för ikraftträdande behöver bestämmas med beaktande av pågående arbete med myndighetens datorsystem.

Skälen för regeringens förslag: Den nya ordningen för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut är efterfrågad av många myndigheter. Även från ett brett samhällsperspektiv är införandet av ett effektivare system för verkställighet av myndighetsbeslut angeläget, inte minst till den

del det handlar om att staten ska kräva tillbaka medel som betalats ut på felaktiga grunder. De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behöver berörda myndigheter, särskilt Kronofogdemyndigheten, och arbetslöshetskassorna tid för att förbereda sig inför den nya ordningen. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 september 2022 är därför inte möjligt. Det har framkommit att Centrala studiestöds- nämnden, som är en myndighet som fattar en stor mängd beslut om åter- krav och annan betalningsskyldighet, behöver ytterligare tid för att för- ändra sina rutiner och anpassa sitt it-stöd (se avsnitt 4.1 och 7). De nya reglerna i utsökningsbalken bör därför inte tillämpas på Centrala studie- stödsnämndens beslut som meddelas före den 1 september 2025.

Som utgångspunkt blir processuella regler tillämpliga omedelbart. Det skulle i det här fallet innebära att den nya ordningen gäller även vid verkställighet av beslut som meddelats före ikraftträdandet. Myndigheter och arbetslöshetskassor skulle alltså omedelbart kunna utnyttja den nya verkställighetsmöjligheten för redan meddelade beslut. Men enligt rege- ringens mening finns det vissa skäl som talar emot att låta den nya regleringen gälla även för äldre beslut.

Vid utformningen av beslut som meddelats före ikraftträdandet har det av naturliga skäl inte beaktats att beslutet ska gå att verkställa direkt enligt utsökningsbalken. Risken för att besluten brister i tydlighet eller i annat formellt hänseende måste därmed anses vara förhöjd, jämfört med om beslutsfattaren hade varit medveten om att beslutet skulle komma att utgöra en exekutionstitel. Sådana brister kan medföra problem vid verkställigheten hos Kronofogdemyndigheten.

En kanske ännu viktigare aspekt är det förhållandet att den enskilde som ålagts betalningsskyldighet i ett beslut meddelat före ikraftträdandet inte har haft anledning att räkna med att beslutet skulle bli direkt verkställbart. Den enskilde kan t.o.m. ha avstått från att överklaga beslutet med avsikt att i stället framföra invändningar mot betalningsskyldigheten i en eventuell kommande process i allmän domstol.

Starka rättssäkerhetsskäl talar alltså för att de nya reglerna inte ska tillämpas beträffande beslut meddelade före ikraftträdandet. För sådana beslut bör i stället den hittillsvarande ordningen gälla. Regeringen föreslår därför att det införs övergångsbestämmelser i utsökningsbalken och lagen om arbetslöshetsförsäkring med den innebörden.

Den föreslagna möjligheten för en vårdnadshavare att för ett barns räkning ansöka om verkställighet av skadestånd på grund av brott bör gälla direkt från ikraftträdandet och någon övergångsbestämmelse behövs därför inte.

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 7

Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget om att göra förvaltningsmyndig- heters beslut direkt verkställbara förväntas leda till ett mer effektivt utsökningsförfarande för beslut om återkrav, avgifter och annan betalningsskyldighet. Förslagen bör också leda till ett ökat indrivnings- resultat och till upprätthållande av förtroendet för välfärdssystemet och den allmänna betalningsmoralen.

För de förvaltningsmyndigheter och arbetslöshetskassor som berörs bedöms förslagen medföra positiva ekonomiska konsekvenser. Krono- fogdemyndighetens initiala kostnader för att inrätta nya medelslag och de eventuella kostnader som förslagen kan innebära för de allmänna förvaltningsdomstolarna till följd av ett ökat antal överklaganden av myndighetsbeslut bör finansieras inom befintliga ramar. Detsamma gäller eventuella merkostnader för Skatteverket till följd av att fler offentliga fordringar handläggs i allmänna mål.

Förslaget om barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott förväntas stärka brottsoffrens möjlighet att få den ersättning de har rätt till.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med rege- ringens. Utredningen bedömer att förslaget inte medför några ökade kostnader för förvaltningsmyndigheter eller de allmänna förvaltnings- domstolarna.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna invänder inte mot utredningens bedömning. Några remissinstanser, bl.a. Centrala studie- stödsnämnden, Försäkringskassan och Skatteverket, framhåller att myndigheterna till följd av förslaget kommer att få ökade kostnader för delgivning av beslut som ska verkställas, men flera av dem uttalar samtidigt att förslaget sammantaget kommer att innebära minskade kost- nader. Centrala studiestödsnämnden uppskattar att uppåt 8 000 beslut om återkrav kommer att behöva delges varje år. Detta är en sådan mängd att myndigheten kommer att behöva införa ett systemstöd för delgivning av beslut.

Kronofogdemyndigheten framhåller att för det fall alla förvaltnings- myndigheters beslut som rör offentligrättsliga fordringar blir verkställbara kommer det att behöva inrättas ett flertal nya s.k. medelslag för att hantera de nya fordringstyper som uppstår, vilket kommer att medföra vissa kostnader för it-utveckling.

Skälen för regeringens bedömning

Inledning

I utredningens betänkande lämnas många förslag på moderniseringar av utsökningsförfarandet. I denna proposition går regeringen vidare med ett par av förslagen. Den mer genomgripande reform som utredningen föreslår behandlas däremot inte. Det innebär att det endast är det aktuella förslagets konsekvenser som nu bedöms.

Regeringen föreslår i propositionen att förvaltningsmyndigheters och arbetslöshetskassors beslut avseende betalningsskyldighet ska gå att verk-

ställa enligt utsökningsbalken och att det som huvudregel ska kunna ske Prop. 2021/22:206 när besluten fått laga kraft. Det ska alltså inte längre krävas att det finns

en särskild föreskrift för att en förvaltningsmyndighets beslut ska kunna utgöra en exekutionstitel. Förslagets övergripande syfte är att effektivisera verkställigheten av förvaltningsmyndigheters beslut. Förslaget kommer att påverka Kronofogdemyndigheten, de förvaltningsmyndigheter och arbets- löshetskassor som fattar beslut om t.ex. avgifter eller återkrav och dom- stolar. Även enskilda som åläggs betalningsskyldighet i myndighetsbeslut (gäldenärerna) kommer att beröras.

På ett mer övergripande plan kan ett mer effektivt förfarande för
indrivning av återkrav och andra skulder till det allmänna tänkas bidra till
minskat bidragsfusk och till att förtroendet för välfärdssystemet upprätt-
hålls. Även enskildas vilja att betala på frivillig väg kan tänkas öka till
följd av att myndighetsbesluten kan verkställas direkt av Kronofogde-
myndigheten, utan en föregående särskild process.
Vidare föreslår regeringen att barns ansökningar om verkställighet av
skadestånd på grund av brott i vissa fall ska få göras av bara en av vård-
nadshavarna. Det förslaget påverkar främst brottsoffren, deras vårdnads-
havare och Kronofogdemyndigheten.
Konsekvenser för förvaltningsmyndigheter och arbetslöshetskassor
Som en följd av att förvaltningsbeslut blir direkt verkställbara kommer
förvaltningsmyndigheter inte längre att behöva ansöka om betalnings-
föreläggande eller väcka talan vid allmän domstol för att få till stånd en
exekutionstitel. På så sätt kommer förslaget att effektivisera myndig-
heternas arbete med att driva in avgifter och återkrav.
Den mer effektiva ordningen för verkställighet kan förväntas leda till
lägre processkostnader för de beslutsfattande myndigheterna. Eftersom det
kommer att bli enklare, och gå snabbare, att verkställa myndigheternas
beslut kan även ett bättre indrivningsresultat förväntas. Detta resulterar i
sin tur i en bättre kostnadstäckning av avgiftsfinansierad verksamhet.
Förslaget om direkt verkställbarhet av förvaltningsmyndigheters beslut
kan leda till vissa ökade kostnader för delgivning för i vart fall en del
myndigheter. Den totala kostnadsbesparingen till följd av den förändrade
ordningen för verkställighet bedöms dock överstiga de ökade kostnaderna
för respektive myndighet.
Förslaget om att beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning ska utgöra
exekutionstitlar förväntas medföra effektivitetsvinster även i återkravs-
hanteringen för arbetslöshetskassorna. Kostnaderna för att driva in
beslutade återkrav förväntas bli lägre och även arbetslöshetskassornas
indrivningsresultat kan tänkas förbättras.
Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten
Förslaget förväntas medföra ett lägre antal ärenden i den summariska
processen, eftersom förvaltningsmyndigheter i många fall inte längre
kommer att ha behov av att ansöka om betalningsföreläggande för att få
till stånd en verkställbar exekutionstitel. Kronofogdemyndigheten har
bedömt att det handlar om mellan 14 000 och 20 000 färre ärenden per år.
Detta kommer att leda till minskade kostnader för Kronofogdemyndig-
hetens handläggning av betalningsförelägganden.	31
	31

Prop. 2021/22:206

När det inte längre krävs en särskild process för att få till stånd en exekutionstitel är det möjligt att förvaltningsmyndigheter i något större utsträckning än hittills begär verkställighet. Antalet mål om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten kan alltså antas öka till följd av förslaget. Kostnaden för att handlägga ett mål om betalningsföreläggande är lägre än kostnaden för att handlägga ett mål om verkställighet. De minskade kost- naderna för handläggningen av betalningsförelägganden bör i huvudsak motsvara de ökade kostnaderna för handläggningen av mål om verk- ställighet. Kronofogdemyndigheten uppskattar att myndigheten kommer att ha initiala kostnader för att inrätta nya medelslag.

Många av de beslut som blir direkt verkställbara med regeringens för- slag kommer att handläggas i allmänna mål (se 1 kap. 6 § utsöknings- balken). Vissa av dessa fordringar handläggs med nuvarande ordning i enskilda mål och som anförs ovan kan det dessutom förväntas en viss ökning av det totala antalet fordringar som verkställighet söks för. För Kronofogdemyndighetens del innebär detta att myndigheten i fler fall kommer att företräda sökanden, vilket är en uppgift som tillkommer myndigheten i allmänna mål (se 2 kap. 30 § utsökningsbalken).

Förslaget som rör barns ansökningar om verkställighet av skadestånd på grund av brott kan förväntas påverka Kronofogdemyndigheten främst på så sätt att myndigheten i några fall kan behöva pröva om det finns särskilda skäl för att en vårdnadshavare ska få göra ansökan ensam. Detta förväntas dock inte ta några större resurser i anspråk. Det bör tilläggas att barn med skadeståndskrav sedan förra året kan få hjälp av en förordnad särskild företrädare att ansöka i flera av de fall som nu är aktuella (se prop. 2020/21:170 s. 37 f.).

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de berörda kostnaderna kan hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för Skatteverket

Det förhållandet att fler offentligrättsliga fordringar än med nuvarande ordning kan komma att handläggas i allmänna mål hos Kronofogde- myndigheten påverkar även Skatteverket. Skatteverket hanterar nämligen vissa borgenärsuppgifter beträffande många fordringar som handläggs i allmänna mål (lagen [2007:324] om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter). Förslaget om direkt verkställbarhet av myndighets- beslut bedöms leda till vissa ökade kostnader för Skatteverket till följd av det ökade antalet ärenden och för att utveckla metodstöd och uppdatera rutiner. Regeringens bedömning är att dessa tillkommande kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för domstolarna

Utredningen har inte kunnat göra någon uppskattning av hur de allmänna domstolarnas måltillströmning kan komma att påverkas av förslaget om att myndighetsbeslut generellt ska utgöra exekutionstitlar, eftersom det saknas statistik som utvisar hur många tvistemål som inleds av förvalt- ningsmyndigheter i syfte att skaffa en verkställbar exekutionstitel. Att behovet av att driva sådana processer i allmän domstol i princip kommer att upphöra, och antalet mål därmed minska, bör dock stå klart. Vidare ligger det nära till hands att utgå från att ett lägre antal mål i den

summariska processen hos Kronofogdemyndigheten också leder till färre mål som överlämnas därifrån till allmän domstol.

Enligt utredningens bedömning förväntas antalet överklaganden av förvaltningsmyndigheters beslut till allmän förvaltningsdomstol inte öka. Förslaget om verkställighet av myndighetsbeslut innebär ingen ändring av i vilken utsträckning sådana beslut kan överklagas. Det förhållandet att någon prövning inte kommer att aktualiseras i allmän domstol framöver gör enligt regeringens bedömning att det inte kan uteslutas att antalen överklaganden kan öka något, vilket också Försäkringskassan bedömer. Det bör dock inte bli fråga om en ökning som är större än att den kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för gäldenärer och andra enskilda

Förslaget om verkställighet av myndighetsbeslut kommer att få konsekve- nser för juridiska och fysiska personer som åläggs betalningsskyldighet i beslut meddelade av förvaltningsmyndigheter. Om betalning inte sker på frivillig väg, kommer de att kunna bli föremål för verkställighetsåtgärder utan att det dessförinnan har skett en summarisk process eller ett för- farande vid allmän domstol. Det bedöms inte vara till nackdel för enskilda att prövningen koncentreras till en och samma rättsprocess. Tvärtom kan en sådan ordning leda till lägre kostnader och mindre olägenheter för gäldenären. Vidare bortfaller risken för att gäldenären behöver betala motpartens rättegångskostnader vid en process i allmän domstol. I normal- fallet kommer verkställighet enligt utsökningsbalken att kunna ske först när beslutet har fått laga kraft, vilket innebär att gäldenären har möjlighet att få sin betalningsskyldighet överprövad innan verkställighet äger rum.

Förslaget om att barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott i vissa fall ska kunna göras av bara den ena vårdnadshavaren förväntas stärka brottsoffrens möjlighet att få den ersättning de har rätt till. I de fall som omfattas av den föreslagna bestämmelsen kommer det att bli lättare för en vårdnadshavare som vill ansöka om verkställighet för sitt barns räkning.

Konsekvenser i övrigt

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Inte heller bedöms förslagen ha någon betydelse för den kommunala själv- styrelsen eller för den lokala demokratin. Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.

Prop. 2021/22:206

Prop. 2021/22:206 8

Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten

Ansökan m.m.

3 § Ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl.

Paragrafen, som är ny, tillåter att endast en av vårdnadshavarna i vissa fall ansöker om verkställighet för barnets räkning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Enligt paragrafen får ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl. Den avser situationer där barnet har två vårdnadshavare och utgör ett undantag från huvudregeln i 6 kap. 13 § första stycket föräldrabalken om att båda vårdnadshavarna tillsammans har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.

I de fall där det är barnets ena vårdnadshavare som är gäldenär, dvs. den som är skadeståndsskyldig och den som ansökan om verkställighet riktar sig mot, är det tillräckligt att den andra vårdnadshavaren gör ansökan.

Även när det är någon annan än en vårdnadshavare som är skadestånds- skyldig kan det vara tillräckligt att enbart en vårdnadshavare gör ansökan, om det finns särskilda skäl. Det ska i det enskilda fallet finnas en godtagbar förklaring till att endast en vårdnadshavare ansöker som grundas på att den andra vårdnadshavaren inte vill eller kan medverka till att barnet ansöker om verkställighet av skadeståndet. Det kan handla om att det finns en konflikt eller ett motstående intresse, antingen mellan vårdnadshavarna eller mellan en av dem och barnet. En av vårdnadshavarna kan exempelvis vara närstående eller ha en annan personlig relation till den skadestånds- skyldige.

Att en vårdnadshavare ensam får ansöka när den andra vårdnadshavaren är förhindrad att medverka t.ex. på grund av sjukdom följer av föräldra- balken. Om barnet har en särskild företrädare är denna alltid behörig att ansöka om verkställighet för barnets räkning (3 § lagen [1999:997] om särskild företrädare för barn). Detta gäller även när ansökan riktas mot båda vårdnadshavarna eller en ensam vårdnadshavare.

Paragrafen utformas med 18 § brottsskadelagen (2014:322) som förebild (se prop. 2013/14:94 s. 84).

3 kap. Exekutionstitlar

Prop. 2021/22:206

Inledande bestämmelser

1 § Verkställighet får under de förutsättningar som anges i detta kapitel ske på grund av följande exekutionstitlar:

1.domstols dom, utslag eller beslut,

2.förlikning som är stadfäst av en domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av en domstol,

3.godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller god- känt avgiftsföreläggande,

4.skiljedom eller beslut om avskrivning av ett skiljeförfarande,

5.förbindelse angående underhållsbidrag,

6.förvaltningsmyndighets beslut som

a)innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får överklagas i annan ordning än den som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), eller

b)får verkställas enligt en särskild föreskrift,

7.handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till grund för verkställig- het, och

8.Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betal- ningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om skiljedom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande.

Paragrafen innehåller inledande bestämmelser om exekutionstitlar.
Övervägandena finns i avsnitt 4.1.
I första stycket ges sjätte punkten en ny utformning som innebär en
förändrad ordning för verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut.
Punkten reglerar liksom tidigare under vilka förutsättningar förvaltnings-
myndigheters beslut utgör exekutionstitlar. Den delas upp i två delpunkter.
Begreppet förvaltningsmyndighets beslut har samma innebörd som
hittills. Med förvaltningsmyndighet avses både statliga och kommunala
förvaltningsmyndigheter men däremot inte regeringen, riksdagen eller de
kommunala beslutande församlingarna. Privaträttsliga organ som utför
offentligrättsliga förvaltningsuppgifter faller också utanför begreppet
förvaltningsmyndighet. Däremot kan det i andra författningar finnas före-
skrifter om att en viss typ av beslut meddelade av ett privat organ ska jäm-
ställas med förvaltningsmyndighets beslut vid tillämpning av utsöknings-
balken.
Bestämmelserna tillämpas inte på sådana myndighetsbeslut som
omfattas av en mer specifik reglering i paragrafen, såsom Kronofogde-
myndighetens beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning
(se åttonde punkten).
Punkten a handlar om beslut som innefattar förpliktelse om betalning.
Det föreskrivs där att som exekutionstitel räknas förvaltningsmyndighets
beslut som innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får
överklagas.
Enligt vad som anges i punkten a är det en förvaltningsmyndighets
beslut som innefattar betalningsskyldighet som utgör en exekutionstitel.	35

Prop. 2021/22:206 Andra typer av förpliktelser än betalning kan alltså inte verkställas med stöd av denna bestämmelse. Begreppet betalningsskyldighet används på flera ställen i utsökningsbalken (t.ex. 1 kap. 1 § och 6 § i förevarande kapitel) och någon annan betydelse är inte avsedd här.

För att en förvaltningsmyndighets beslut avseende betalningsskyldighet ska vara verkställbart enligt punkten a krävs att beslutet får överklagas. Ett beslut får överklagas i bestämmelsens mening oavsett om beslutet ska överklagas till förvaltningsdomstol, allmän domstol eller till någon annan typ av rättslig instans, såsom Överklagandenämnden för studiestöd. Även om ett beslut först måste omprövas innan överklagande är tillåtet får beslutet överklagas i den bemärkelse som avses i bestämmelsen. Beslut som kan bli föremål för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen omfattas inte av bestämmelsen.

Huruvida ett beslut får överklagas får bedömas utifrån det tillämpliga förvaltningsrättsliga regelverket, bl.a. den allmänna regeln i 41 § förvalt- ningslagen (2017:900) och förekomsten av särskilda överklagandebestäm- melser i specialförfattning. När det för en viss typ av beslut finns ett uttryckligt överklagandeförbud i författning som även i praktiken innebär att beslutet inte får överklagas är beslutet alltså inte verkställbart. Som exempel på beslut som inte får överklagas, och som därmed inte är verkställbara, kan nämnas socialnämndens återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 9 kap. 1 eller 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Om den enskilde inte återbetalar beloppet frivilligt krävs nämligen i sådana fall att social- nämnden för en särskild talan om ersättning vid förvaltningsrätten (9 kap.

3§ socialtjänstlagen).

Punkten b motsvarar hittillsvarande reglering för verkställighet av

förvaltningsmyndigheters beslut och innebär att en myndighets beslut utgör en exekutionstitel endast om det enligt en särskild föreskrift anges att beslutet får verkställas. Denna punkt blir i praktiken tillämplig på beslut om andra typer av förpliktelser än betalning, t.ex. skyldighet att utge viss egendom.

Annan exekutionstitel

20 § En förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när det har fått laga kraft. Ett sådant beslut får dock verkställas innan det har fått laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

Vid verkställighet av ett beslut enligt första stycket tillämpas 23 § tredje stycket. I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 § första stycket 7

gäller vad som är särskilt föreskrivet.

Paragrafen behandlar sådan verkställighet av framför allt förvaltnings- myndigheters beslut som sker i enskilda mål. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I 1 § första stycket 6 framgår när en förvaltningsmyndighets beslut utgör en exekutionstitel. I första stycket, som får nytt innehåll, regleras när en sådan exekutionstitel får verkställas.

Huvudregeln är att myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft. Ett sådant beslut får dock verkställas genast om det i en författning finns en särskild föreskrift som medger det. Detta skiljer sig från hittillsvarande ordning som innebar att kapitlets bestämmelser om dom-

stols dom som utgångspunkt tillämpas i fråga om verkställighet av Prop. 2021/22:206 myndighetsbeslut i enskilda mål.

En särskild föreskrift om att beslut får verkställas före laga kraft kan vara formulerad på olika sätt, så länge det framgår att avsikten är att betal- ningsskyldigheten ska kunna göras gällande genom verkställighet enligt utsökningsbalken trots att myndighetsbeslutet inte har fått laga kraft. Bestämmelsen i 35 § förvaltningslagen (2017:900) om att ett beslut får verkställas omedelbart utgör inte en sådan särskild föreskrift.

Andra stycket, som också får nytt innehåll, hänvisar till bestämmelsen i 23 § tredje stycket som gäller verkställigheten i allmänna mål. Hänvis- ningen innebär att ett myndighetsbeslut som får verkställas enligt första stycket verkställs som en dom som har fått laga kraft. Det betyder att verkställigheten av beslut i enskilda mål precis som i allmänna mål får ske utan några särskilda villkor, oavsett om verkställigheten gäller en exeku- tionstitel som har fått laga kraft eller ett beslut som med stöd av en särskild föreskrift får verkställas före laga kraft.

Vidare innebär hänvisningen till 23 § tredje stycket att återgång av utmätning vid verkställighet av myndighetsbeslut i enskilda mål ska ske genast, när exekutionstiteln har upphävts. Det utgör alltså en särreglering för tidpunkten för återgång av utmätning när exekutionstiteln har upp- hävts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Lagen tillämpas inte på Centrala studiestödsnämndens beslut som har medde- lats före den 1 september 2025. För sådana beslut gäller äldre föreskrifter.

3.Äldre föreskrifter gäller även för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagändringarna träda i kraft den 1 september 2022.

I andra punkten anges att lagen inte tillämpas på Centrala studiestöds- nämndens beslut som har meddelats före den 1 september 2025. Det anges också att äldre bestämmelser gäller för sådana beslut, vilket innebär att det för att ett sådant beslut ska utgöra en exekutionstitel krävs en särskild föreskrift enligt hittillsvarande 3 kap. 1 § första stycket 6. Detta gäller alla Centrala studiestödsnämndens beslut som kan bli föremål för verkställig- het, t.ex. beslut om återkrav enligt 5 kap. studiestödslagen (1999:1395) och motsvarande bestämmelser i den äldre studiestödslagen (1973:349) och beslut om återkrav enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Av tredje punkten framgår att äldre föreskrifter fortfarande gäller för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Det innebär att de föreslagna reglerna för verkställighet av myndighetsbeslut endast är tillämpliga på beslut som har meddelats den 1 september 2022 eller senare. Ett beslut om betalningsskyldighet som med den hittills- varande ordningen inte utgör en exekutionstitel och som meddelas den 31 augusti 2022 kan alltså inte ligga till grund för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Det är dagen för meddelande av förvaltnings- myndighetens beslut som är avgörande för de nya föreskrifternas tillämp-

Prop. 2021/22:206 lighet. När ansökan om verkställighet görs till Kronofogdemyndigheten saknar således betydelse i detta sammanhang.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Särskilda bestämmelser

68 f § En arbetslöshetskassas beslut om återbetalningsskyldighet enligt 68 eller 68 a § och ränta enligt 68 b och 68 c §§ ska anses som ett sådant beslut av förvaltningsmyndighet som utgör en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 a utsökningsbalken.

Paragrafen, som är ny, behandlar verkställbarheten av en arbetslöshets- kassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Bestämmelsen innebär att de beslut som omfattas av bestämmelsen i utsökningshänseende jämställs med förvaltningsmyndighets beslut. Enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 a utsökningsbalken är förvaltningsmyndighets beslut som innefattar betalningsskyldighet en exekutionstitel, förutsatt att beslutet får överklagas.

Paragrafen gäller för en arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning. Även ränta som tas ut enligt 68 b och 68 c §§ omfattas.

I fråga om verkställigheten av de beslut som omfattas av bestämmelsen gäller 3 kap. 20 § utsökningsbalken.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 september 2022.

2.Den nya bestämmelsen tillämpas inte på beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagändringen träda i kraft den 1 september 2022. Av andra punkten följer att bestämmelsen i 68 f § inte ska tillämpas på beslut av en arbetslöshetskassa som har meddelats före ikraftträdandet. Det innebär att den nya regeln om att en arbetslöshetskassas beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning är en exekutionstitel bara gäller för sådana beslut som har meddelats den 1 september 2022 eller senare. Det är dagen för meddelande av arbetslöshetskassans beslut som är avgörande för den nya föreskriftens tillämplighet. När ansökan om verkställighet görs till

Kronofogdemyndigheten saknar således betydelse i detta sammanhang. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa- tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred- ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings- rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono- fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verk- ningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre överklaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelse- förloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonventio- nen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsökningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings-

förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert	Prop. 2021/22:206
och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade	Bilaga 1
kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som
underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och
teknikneutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.
En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom
förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne-
utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads-
nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.
Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att
påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om
barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet
måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med
sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi
föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga
kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i
löneutmätningsförfarandet.
En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat
med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall
för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära
minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag för-
väntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekonomiskt
utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borgenärs-
kollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska
som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi
valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för-
behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att
leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är
en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå
för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt
över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och
minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt
kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten
som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är
kostnadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i
förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.
I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning
finns översatt till engelska i band 3.

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallag- stiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De

allmänna målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skill- naderna i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Merparten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fort- farande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantagsbestämmelser för mål som handläggs enligt indrivningslagen.

Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft

Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltnings- myndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig- rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet också förbättras.

Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna	Prop. 2021/22:206
verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall	Bilaga 1
enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft
måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig
fordran som kräver omedelbar indrivning.
Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att
utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för
överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran
på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om
betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att
vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstols-
process eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar.
Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande
över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att
acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överens-
kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller
en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket
att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist.
Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning
lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas
förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en
självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder
försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika
självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myn-
dighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen
processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är
utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra
höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incita-
ment för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen
har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis
verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan
därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under
verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan
svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställig-
het är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är fri-
villiga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att
Kronofogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna
kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att
parterna går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten
ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en
överenskommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parter-
na att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.
Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Krono-
fogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett
särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband	43
	43

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder. En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställig- hetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan frigöra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad myndighetssamverkan

	Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte
	mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systema-
	tiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten
	och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag
	leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsöknings-
	förfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi
	föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informations-
	utbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som
	betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom.
	För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för
	Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar
	egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan.
	Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla
	den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en
	utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten
	eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndig-
	heten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egen-
	domen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska
	kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen
	innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara
	omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om
	ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogde-
	myndigheten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra
	myndigheter i större utsträckning än i dag.
	Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distans-
	utmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om
	besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför
	risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en
	myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och
	därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en
	sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förläng-
	ningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är
	inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar
	egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om
44	personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Krono-
44

fogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag	Prop. 2021/22:206
gällande besittningskravet.	Bilaga 1

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysningsskyldig- heten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter samverkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogde- myndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta informa- tion med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka tillgångsutredningen

Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar
varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för
första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogde-
myndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten
ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för
Kronofogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen
ska Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gälde-
närens inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogde-
myndigheten använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att
verksamheten ska vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst
utrymme att vara kreativ och använda mindre vanliga metoder när
omständigheterna kräver det. Det måste därför vara upp till Kronofogde-
myndigheten att avgöra vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att	45

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

vidta i det enskilda fallet. I denna bedömning måste Kronofogde- myndigheten förutom effektivitetsskäl och integritetsskäl också beakta om en åtgärd är proportionerlig. Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters resurser ska användas på bästa sätt. Bedömer Kronofogde- myndigheten att en åtgärd kan antas bli utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga den utan rättslig prövning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att Kronofogdemyndigheten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad. Om Kronofogdemyndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att vidta en viss åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogde- myndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogde- myndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löneutmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär. Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får

en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de	Prop. 2021/22:206
kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndig-	Bilaga 1
heten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas
framställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan
andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens hand-
läggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En
väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts
behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl
gäldenärs- som borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och
domstolar.

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo- städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställig- hetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken innebär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägen- heter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Krono- fogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egendomen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogdemyndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försälj- ning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsök- ningsförfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogde- myndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutsebarhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verkställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

	Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gälde-
	närens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön
	till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till
	betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på
	detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som
	pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning
	och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år
	1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne-
	utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljar-
	der kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av
	det belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år.
	Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000
	gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000
48	kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gäldenären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer

Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnads- kostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Krono- fogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genom- fördes.

Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmät- ningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löne- utmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras.

Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normal- belopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt 300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal- beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på 400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor.

Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn, sjukdom och tandvård.

Anstånd med löneutmätningen

Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogde- myndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag relativt begränsad.

Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har pågått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en bedömning av behoven i det enskilda fallet.

Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för borgenärskollektivet.

Proportioneringsprincipen lagfästs

Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings- princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-

hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör propor-	Prop. 2021/22:206
tioneringsprincipen lagfästas.	Bilaga 1

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med
tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat
utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt
är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast
egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att
avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare.
År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Krono-
fogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en
avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning
som dock inte verkställdes av olika skäl.
Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför
viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar
avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom
måste tillgodoses.
För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen
fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt
förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant
förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter
att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogde-
myndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids
överlämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom
föreskriven tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får
verkställas innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om
återvinning kan domstol meddela inhibition.
Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha
fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas
ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att
gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet
för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att
särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem
om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör
tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några	51

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda.

Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Krono- fogdemyndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni- seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivnings- förfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssamman- träden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 1

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmo- niseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis
försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogde-
myndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under
hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än
Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings-
förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i
utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna-
der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.	53

Betänkandets lagförslag i relevanta delar

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16§§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser

Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser

Kap. 4 – Utmätning

Kap. 5 – Undantag från utmätning

Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.

Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.

Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp

Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m. Kap. 12 – Försäljning av fast egendom

Kap. 13 – Redovisning av pengar Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m. Kap. 15 – Avhysning

Kap. 16 – Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande Kap. 17 – Kostnader

Kap. 18 – Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Krono- fogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner

1.Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2.Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3.Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller	Prop. 2021/22:206
nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller	Bilaga 2
något annat utrymme i en byggnad.

5.Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6.Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7.Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8.Sökande: Den som begär utsökning.

9.Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10.Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11.Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12.Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan hand- läggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1)domstols dom, utslag eller beslut,

2)medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3)Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings- föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4)förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5)strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6)skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7)skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3– 19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som inne- fattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1.nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2.som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kredit- marknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3.när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

	2 kap. 5 §
	Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet
	förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat
58	beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och	Prop. 2021/22:206
hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den	Bilaga 2
har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot
hovrättens beslut.
2 kap. 6 §
En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om
den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet
ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning.
Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom
särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga
kraft.
2 kap. 7 §
En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får
verkställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått
laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.
2 kap 8 §
Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket
en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte
verkställighet, om inte rätten beslutar annat.
Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av
domstol
2 kap. 9 §
Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol
verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.
Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om
betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt
betalningsföreläggande
2 kap. 10 §
Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får
verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår
av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om
återvinning eller överklagande.
Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och
bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.
2 kap. 11 §
Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av
Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte
något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av
ett europeiskt betalningsföreläggande.	59
	59

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Förvaltningsmyndighets beslut 2 kap. 12 §

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.

Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tilläm- pas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och avgifts- och sanktionsförelägganden

2 kap. 13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag 2 kap. 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte bor tillsammans.

Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att

verkställighet inte får ske tills vidare.

Skiljedom 2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1.skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1.tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens-

kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

2 kap. 16 §

Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

2 kap. 17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

2 kap. 18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skilje- domen förs.

Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för underrätts- domar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verk- ställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om skiljedomen hade upphävts.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

2 kap. 19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått laga kraft.

Invändningar mot verkställighet 2 kap. 20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verk- ställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske.

Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Krono- fogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder.

Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det

är möjligt.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs 2 kap. 21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska utmätningen genast återgå.

I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran åter- ställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser Ansökan m.m.

3 kap. 1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före- skrifter om hur ansökan görs.

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Kronofogdemyndigheten.

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

3 kap. 2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs.

Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

3 kap. 3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.
3 kap. 8 §
Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller
henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon
har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars
läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-
sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.	63
	63

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde- myndigheten sätta ut ny tid.

I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

3 kap. 9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förutsättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Detsamma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte ska bifallas.

Frivillig överenskommelse 3 kap. 10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter.

Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en frivillig överenskommelse.

Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman- träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det upp- kommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.

Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

3 kap. 11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före- läggas honom eller henne.

3 kap. 12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

3 kap. 13 §

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut.

Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

3 kap. 14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.

3 kap. 15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel 3 kap. 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaran- den eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut.

Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföre- läggande.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör ute- varon inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om för- svarare och om rättegångskostnader i brottmål.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad. Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt- ning av misstänkt.

3 kap. 18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställighet ska kunna ske.

Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda skäl.

Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

3 kap. 19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs. Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas

när den är uppenbart obehövlig.

3 kap. 20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsö- kas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har fått laga kraft.

Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av en domstol.

3 kap. 21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.

3 kap. 22 §

Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist 3 kap. 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndig- heten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk.

Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten.

Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas.

Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

3 kap. 25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogde- myndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångs- balken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller

9kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmän- het är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt

18kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första

stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet.

I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Ställande av säkerhet m.m. 3 kap. 26 §

Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säkerheten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av Kronofogdemyndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse godtas.

Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

3 kap. 27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap. 21

§andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

3 kap. 28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta 3 kap. 29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

3 kap. 30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till pengarna att de inte har betalats tillbaka.

Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

3 kap. 31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats.

Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §.

I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas företräds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom

3 kap. 32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

3 kap. 33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

3 kap. 34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

3 kap. 35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.

Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

3 kap. 36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

4 kap. Utmätning
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §
Utmätning får äga rum när	Utmätning får ske när verk-
verkställighet som avser betal-	ställighet som avser betalnings-
ningsskyldighet är medgiven en-	skyldighet är medgiven	enligt
ligt 3 kap. Utmätning får också ske	2 kap. Utmätning får också ske när
när Kronofogdemyndigheten enligt	Kronofogdemyndigheten	enligt
särskild bestämmelse i denna balk	särskild bestämmelse i denna balk
får utsöka fordran eller kostnad.	får utsöka fordran eller kostnad.

4kap.

1 a §1

Utmätning på grund av att			Utmätning på grund av att
gäldenären enligt lag på särskilda			svaranden enligt lag på särskilda
tider skall	betala	underhållsbidrag	tider ska	betala	underhållsbidrag
till make, förutvarande make, eget			till make, förutvarande make, eget
barn eller annans barn skall avse			barn eller annans barn ska avse
samtliga bidrag som är förfallna			samtliga bidrag som är förfallna
vid	verkställighetstillfället.		vid	verkställighetstillfället.
Sökanden kan dock begära att			Sökanden kan dock begära att
verkställigheten skall begränsas till			verkställigheten ska begränsas till
vissa bidragsbelopp.			vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för			Utmätning får inte ske för
preskriberade underhållsbidrag en-			preskriberade		underhållsbidrag
ligt äktenskapsbalken och för-			enligt äktenskapsbalken och för-
äldrabalken.			äldrabalken.
		4 kap.
		3 §2
Utmätning skall ske endast om			Utmätning ska ske endast om
det belopp som kan beräknas flyta			det belopp som kan beräknas flyta
in, efter avdrag för kostnader som			in, efter avdrag för kostnader som
uppkommer efter utmätningen, ger			uppkommer efter utmätningen, ger
ett överskott som gör åtgärden			ett överskott som gör åtgärden
försvarlig.			försvarlig.
Av utmätningsbar egendom bör			Av utmätningsbar egendom bör
i första hand tagas i anspråk sådan			i första hand tas i anspråk sådan
tillgång som kan användas till			tillgång som kan användas till
fordringens betalning med minsta			fordringens betalning med minsta
kostnad,	förlust	eller annan	kostnad,	förlust eller annan
olägenhet för gäldenären, om ej			olägenhet för svaranden, om inte
annat följer av 4–6 §§.			annat följer av 4–6 §§.

1SFS senaste lydelse 1995:298.

2SFS senaste lydelse 1993:1650.

4kap. 4 §

Sökande, vars fordran är för-					Om särskild förmånsrätt gäller i
enad med särskild förmånsrätt,					viss egendom ska den egendomen
har rätt att i första hand få ut-					utmätas för den förmånsberättigade
mätning av egendom vari för-					fordran om det kan ske.
månsrätten gäller. Annan tillgång
får ej utmätas för fordringen, om
det är till skada för annan sök-
ande, såvida ej utmätning sker på
villkor att betalning i första hand
skall utgå ur den egendom vari
förmånsrätten gäller.
				4 kap.
				5 §
Registrerat	skepp,		registrerat		Registrerat		skepp,		registrerat
luftfartyg, intecknade			reservdelar		luftfartyg, intecknade				reservdelar
till luftfartyg eller fast egendom får					till luftfartyg, fast egendom eller
endast om sökanden begär det					bostadsrätt eller annan jämförbar
utmätas för fordran som ej är					andel	som medför nyttjanderätt
förenad med särskild förmånsrätt i					till bostad får endast om sökanden
egendomen.					begär det utmätas för fordran som
					inte är förenad med särskild
					förmånsrätt i egendomen.
				4 kap.
				9 §3
Kronofogdemyndigheten				skall i	Kronofogdemyndigheten ska i
den utsträckning som behövs med					den utsträckning som behövs med
hänsyn till	ansökans innehåll,				hänsyn	till	ansökans		innehåll,
tillkommande	uppgifter,			gälde-	tillkommande		uppgifter,			svaran-
närens förhållanden och om-					dens förhållanden och om-
ständigheterna	i	övrigt		utreda	ständigheterna		i	övrigt		utreda
gäldenärens anställnings- och in-					svarandens anställnings- och in-
komstförhållanden		samt		under-	komstförhållanden			samt		under-
söka om gäldenären har utmät-					söka om svaranden har utmät-
ningsbar egendom.					ningsbar egendom.

4kap.

9 a §4

Om gäldenären enligt utred-		Om svaranden enligt utred-
ningen saknar tillgångar till full		ningen saknar tillgångar till full
betalning av utmätningsfordringen,		betalning		av	utmätningsford-
skall	Kronofogdemyndigheten	ringen,	ska	Kronofogdemyndig-
snarast	underrätta sökanden och	heten snarast underrätta sökanden
gäldenären om detta. Sökanden		och	svaranden		om	detta.

3SFS senaste lydelse 2007:277.

4SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. gäller

i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7–9 §§.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- heten avser att vidta senare under målets handläggning.

Sökanden ska också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets handläggning.

4 kap.
9 b §5
Om gäldenären under hand-	Om svaranden under hand-
läggningstiden försätts i konkurs,	läggningstiden försätts		i konkurs,
skall målets handläggning avbrytas.	ska målets handläggning avbrytas.
Gäller målet en fordran med panträtt	Gäller målet en fordran med panträtt
i viss egendom, följer det av 3 kap.	i viss egendom, följer det av 3 kap.
7 § konkurslagen (1987:672) att det	7 § konkurslagen (1987:672) att det
skall handläggas vidare i den del	ska handläggas vidare i den del som
som avser utmätning i egendomen.	avser	utmätning i	egendomen.
Pågår löneutmätning gäller 7 kap.	Pågår	löneutmätning gäller 7 kap.
19 §.	19 §.
Egendom som har utmätts före	Egendom som har utmätts före
konkursen får säljas och influtna	konkursen får säljas och pengar
medel redovisas i den utsträckning	redovisas i den utsträckning som
som följer av 3 kap. 8 § konkurs-	följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.
lagen. Detsamma gäller för åtgärder	Detsamma gäller för åtgärder mot
mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.	arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4 kap.

10 §6

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de hand- lingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.

4 kap.

11 §7

Har två eller flera sökt utmät- Har två eller flera sökt utmät- ning mot samma gäldenär, skall ning mot samma svarande, ska

	5	SFS senaste lydelse 2007:277.
72	6	SFS senaste lydelse 2007:277.
72	7	SFS senaste lydelse 1995:298.

Utmätning får ske utan hinder av att svaranden inte är när- varande, om det inte behövs att han eller hon får tillfälle att yttra sig vid förrättningen.

Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen ska ske så tidigt att svaranden kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken brådskande, behöver svaranden inte under- rättas. Underrättelse behövs inte heller, om svaranden saknar känd hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.

utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

utmätning för fordringarna				ske	Prop. 2021/22:206
samtidigt, om inte utmätning för					Bilaga 2
någon av fordringarna därigenom
fördröjs oskäligt.
Bestämmelserna i 7 kap. 17 §
första stycket om jämkning av
underhållsbidrag vid utmätning av
lön tillämpas även vid annan
utmätning.
Bestämmelserna		i	första	och
andra stycket ska inte tillämpas i
mål som ska handläggas enligt
lagen	(1993:891)	om indrivning
av statliga fordringar m.m. om
Kronofogdemyndigheten har				av-
brutit	indrivningen		enligt	18 §

första stycket andra meningen i den lagen.

4kap. 12 §

Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken eljest bråd- skande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig

4kap. 13 §

Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrätt- ningen.

Svaranden är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndig- heten bestämmer lämna de upp- gifter om sina tillgångar som be- hövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan förelägga svaranden att inge för- teckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda svaran- den vid upprättande av förteck- ningen.

Svaranden kan också före- läggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i förteckning.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

4kap. 14 §

Gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteck- ning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen.

Gäldenären kan också åläggas att på heder och samvete skrift- ligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4kap. 15 §

Tredje man är skyldig att uppge	Tredje man är skyldig att inom
huruvida gäldenären har fordran	den tid som Kronofogdemyndig-
hos honom eller annat mellan-	heten bestämmer lämna de upp-
havande med honom, som kan	lysningar som Kronofogdemyndig-
vara av betydelse för bedömning i	heten bedömer kan vara av be-
vad mån gäldenären har utmät-	tydelse för utredning om svaran-
ningsbar egendom, samt att ange	dens tillgångar angående svaran-
den närmare beskaffenheten av	dens fordran hos eller annat eko-
mellanhavandet.	nomiskt mellanhavande med honom
	eller henne.

4 kap.

15 a §

Det som anges i 14 och 15 §§ gäller också upplysningar om svar- andens tillgångar samt fordringar och ekonomiska mellanhavanden i utlandet.

4 kap.

15 b § Kronofogdemyndigheten får vid-

ta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda svarandens tillgångar.

Svaranden anses vara ägare till lös egendom som han eller hon har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra svaranden, om denne är inskriven

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör svaranden eller om han eller hon enligt 18 eller 19 § ska anses vara ägare.

Som ett led i att utreda till- gångar får Kronofogdemyndig- heten

1. göra kontroller i offentliga register, och

2. samverka och utbyta infor- mation med andra myndigheter i syfte att utmätningsbara tillgångar ska kunna utmätas innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

15 c §

De myndigheter som regeringen bestämmer ska samverka och ut- byta information med Kronofogde- myndigheten i syfte att identifiera och utmäta utmätningsbara till- gångar som myndigheten har i sin besittning innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4kap. 16 §

Bestämmelser om förhör med	Bestämmelser om förhör med
gäldenären eller tredje man och	svaranden eller tredje man och om
om tvångsmedel i samband med	tvångsmedel i samband med att
att upplysningar begärs av gälde-	upplysningar begärs av svaranden
nären eller tredje man finns i	eller tredje man finns i 3 kap. 11–
2 kap. 10–16 §§.	17 §§.

4kap. 17 §

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare.

4kap. 18 §

Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra gäldenären, om denne är inskri-

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

ven som ägare och det ej framgår	som ägare och det inte framgår att
att egendomen tillhör annan.	egendomen tillhör annan.

4kap. 19 §

Om gäldenären är gift och

Om svaranden är gift och

varaktigt

sammanbor

med

sin

varaktigt

sammanbor

med

sin

make och de har lös egendom i sin

gemensamma

besittning, anses

gemensamma

besittning, anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Det-

samma

gäller,

när gäldenären

samma

gäller,

när

svaranden

varaktigt sammanbor med annan

under

äktenskapsliknande

för-

under

äktenskapsliknande

för-

hållanden.

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

egendom

sin gemensamma

egendom

sin gemensamma

besittning,

får

egendomen

eller

besittning,

får

egendomen

eller

andel däri utmätas endast om det

framgår

att

egendomen

eller

framgår

att

egendomen

eller

andelen tillhör gäldenären.

andelen tillhör svaranden.

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

4kap. 20 §

Utmäts lös egendom enligt 17,	Utmäts lös egendom enligt 17,
18 eller 19 § trots att tredje man	18 eller 19 § trots att tredje man
har påstått bättre rätt till egen-	har påstått bättre rätt till egen-
domen, skall Kronofogdemyndig-	domen, ska Kronofogdemyndig-
heten, om skäl föreligger, före-	heten, om skäl föreligger, förelägga
lägga tredje mannen att inom en	tredje mannen att inom en månad
månad från det att föreläggandet	från det att föreläggandet delgavs
delgavs honom väcka talan i saken	honom eller henne väcka talan i
mot sökanden och gäldenären.	saken mot sökanden och svaran-
Detsamma gäller, om tredje man	den. Detsamma gäller, om tredje
påstår bättre rätt först sedan	man påstår bättre rätt först sedan
utmätning har skett.	utmätning har skett.

Efterkommer tredje man ej före-	Följer tredje man inte före-
läggandet, har han förlorat sin rätt	läggandet, har han eller hon för-
mot sökanden, om ej denne inom	lorat sin rätt mot sökanden, om
den angivna tiden har väckt talan i	inte denne inom den angivna tiden
saken mot tredje mannen.	har väckt talan i saken mot tredje
	mannen.

4kap. 21 §

Sedan utmätt lös egendom har	Sedan utmätt lös egendom har
sålts eller utmätt fordran har	sålts eller utmätt fordran har
drivits in, gäller 20 § beträffande	drivits in, gäller 20 § beträffande
rätten till influtna medel, om ej	rätten till pengarna, om inte tredje
tredje mannen efter föreläggande	mannen efter föreläggande har
har förlorat sin rätt mot sökanden.	förlorat sin rätt mot sökanden.

4kap. 22 §

Kan viss lös egendom ej ut-		Kan viss lös egendom inte ut-
mätas enligt 17–19 §§ men före-		mätas enligt 17–19 §§ men före-
ligger sannolika skäl att egen-		ligger sannolika skäl att egen-
domen tillhör gäldenären, får		domen tillhör svaranden, får
egendomen utmätas med förbehåll		egendomen utmätas med förbehåll
för tredje mans rätt.		för tredje mans rätt.
Kronofogdemyndigheten	skall,	Kronofogdemyndigheten ska, om
om det ej av särskilda skäl är		det inte av särskilda skäl är
obehövligt, förelägga sökanden att		obehövligt, förelägga sökanden att
inom en månad från det att		inom en månad från det att
föreläggandet delgavs	honom	föreläggandet delgavs honom eller
väcka talan i saken mot tredje		henne väcka talan i saken mot
mannen. Efterkommer sökanden		tredje mannen. Följer sökanden
ej föreläggandet, skall utmät-		inte föreläggandet, ska utmätningen
ningen hävas, om ej tredje mannen		hävas, om inte tredje mannen inom
inom den angivna tiden har väckt		den angivna tiden har väckt talan i
talan i saken mot sökanden.		saken mot sökanden.
Första och andra styckena gäller		Första och andra styckena gäller
ej i fråga om registrerat skepp eller		inte i fråga om registrerat skepp
registrerat luftfartyg.		eller registrerat luftfartyg.

4kap. 23 §

Har fordran eller annan rättighet			Har fordran eller annan rättighet
blivit utmätt och råder ovisshet om			blivit utmätt och råder ovisshet om
fordringens	eller	rättighetens	fordringens	eller	rättighetens
bestånd,	skall	Kronofogde-	bestånd,	ska	Kronofogde-
myndigheten, om skäl föreligger,			myndigheten,	om skäl föreligger,
förelägga sökanden att inom en			förelägga sökanden att inom en
månad från det att föreläggandet			månad från det att föreläggandet
delgavs honom väcka talan i saken			delgavs honom eller henne väcka
mot tredje mannen. Efterkommer			talan i saken mot tredje mannen.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

sökanden ej föreläggandet, skall	Följer sökanden inte före-
utmätningen hävas, om ej tredje	läggandet, ska utmätningen hävas,
mannen inom den angivna tiden	om inte tredje mannen inom den
har väckt talan i saken mot	angivna tiden har väckt talan i
sökanden.	saken mot sökanden.
Första stycket gäller även när	Första stycket gäller även när
ovissheten i fall som avses i 2 §	ovissheten i fall som avses i 2 §
andra stycket rör i vad mån utmätt	andra stycket rör i vad mån utmätt
pantbrev eller annan intecknings-	pantbrev eller annan intecknings-
handling utgör säkerhet för fordran.	handling utgör säkerhet för fordran.

4kap. 24 §

Fast egendom får utmätas, om	Fast egendom får utmätas, om
det framgår att egendomen tillhör	det framgår att egendomen tillhör
gäldenären. Har gäldenären	svaranden. Har svaranden lagfart
lagfart på egendomen, får utmät-	på egendomen, får utmätning ske,
ning ske, om det ej framgår att	om det inte framgår att egen-
egendomen tillhör annan.	domen tillhör annan.

4kap. 25 §


När överlåtelse av fast egendom					När överlåtelse av fast egendom
beror av villkor som ännu ej är					beror av villkor som ännu inte är
uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att					uppfyllt,		hindrar inte överlåtelsen
egendomen utmäts för fordran hos					att egendomen utmäts för fordran
överlåtaren. Utmätningen				om-	hos	överlåtaren.		Utmätningen
fattar i sådant fall även över-					omfattar i sådant fall även över-
låtarens rätt mot den som har					låtarens rätt mot den som har
förvärvat	egendomen.		Uppfylls		förvärvat		egendomen. Uppfylls
villkoret,	gäller	utmätningen			villkoret,		gäller	utmätningen
därefter	endast överlåtarens			rätt	därefter		endast överlåtarens rätt
mot förvärvaren.					mot förvärvaren.
Utmätning av fast egendom får					Utmätning av fast egendom får
även äga rum för fordran hos den					även ske för fordran hos den som
som har	förvärvat egendomen,				har	förvärvat egendomen, fastän
fastän hans förvärv beror av					hans eller hennes förvärv beror av
villkor.	Återgår	hans	förvärv,		villkor. Återgår hans eller hennes
omfattar	utmätningen		därefter		förvärv,		omfattar	utmätningen
endast den rätt som han i sådant					därefter endast den rätt som han
fall har mot den som överlät egen-					eller hon i sådant fall har mot den
domen.					som överlät egendomen.

4kap. 27 §8

Har domstol eller Kronofogde-	Har domstol eller Krono-
myndigheten fastställt att förfallen	fogdemyndigheten	fastställt	att
fordran skall utgå med särskild	förfallen fordran	ska utgå	med

8SFS senaste lydelse 2006:672.

Pengar som svaranden betalar till Kronofogdemyndigheten i an- hängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen inte har skett med villkor som strider häremot.

förmånsrätt i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast

egendom anses egendomen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Krono- fogdemyndigheten inom två må- nader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmät- ningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogde- myndigheten anmäler att han inte kommer att begära försäljning.


särskild	förmånsrätt i registrerat				Prop. 2021/22:206
skepp,	registrerat		luftfartyg, in-		Bilaga 2
tecknade reservdelar till luftfartyg
eller	fast	egendom		anses
egendomen omedelbart utmätt.
Denna verkan förfaller, om inte
försäljning begärs hos Krono-
fogdemyndigheten inom två må-
nader från det att beslutet eller
utslaget fick laga kraft. Utmät-
ningsverkan förfaller dessutom om
sökanden		hos	Kronofogde-

myndigheten anmäler att han eller hon inte kommer att begära för- säljning.

4kap. 28 §

Medel vilka gäldenären betalar till Kronofogdemyndigheten i anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot.

4kap. 29 §

När utmätning har beslutats, får				När utmätning har beslutats, får
gäldenären ej till skada för				svaranden inte till skada för
sökanden förfoga över egen-				sökanden förfoga över egen-
domen genom överlåtelse eller på				domen genom överlåtelse eller på
annat sätt, om ej Krono-				annat sätt, om inte Krono-
fogdemyndigheten		efter	hörande	fogdemyndigheten		efter	hörande
av sökanden medger det av sär-				av sökanden medger det av sär-
skilda skäl.				skilda skäl.
Första stycket utgör ej hinder				Första stycket utgör inte hinder
mot pantsättning av pantbrev eller				mot pantsättning av pantbrev eller
annan	inteckningshandling som			annan	inteckningshandling som
gäller i egendomen. Om förbud				gäller i egendomen. Om förbud
mot	pantsättning	av	sådan	mot	pantsättning	av	sådan
handling när den har tagits i förvar				handling när den har tagits i förvar
av kronofogdemyndigheten finns				av Kronofogdemyndigheten finns
bestämmelser i 6 kap. 5 § och				bestämmelser i 6 kap. 5 § och
12 kap. 5 §.				12 kap. 5 §.
Om	nyttjandet	av	utmätt	Om	nyttjandet	av	utmätt
egendom m.m. finns bestäm-				egendom m.m. finns bestäm-
melser i 6 kap. 4 § andra stycket				melser i 6 kap. 4 § andra stycket
och 12 kap. 6–10 §§.				och 12 kap. 6–10 §§.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

4kap. 33 §9

Om det genom rättegång eller					Om det genom rättegång eller
på annat sätt blir utrett att utmätt					på annat sätt blir utrett att utmätt
egendom tillhörde			tredje	man,	egendom tillhörde tredje man, ska
skall	utmätningen hävas,			såvida	utmätningen hävas,			såvida inte
inte	tredje	mannen		efter	tredje mannen efter föreläggande
föreläggande har förlorat sin rätt					har förlorat sin rätt mot sökanden.
mot	sökanden. Har		egendomen		Har	egendomen		sålts,	gäller
sålts, gäller hävandet av utmät-					hävandet av utmätningen				endast
ningen endast rätten till influtna					rätten till inbetalda pengar.
medel.
Utmätningen skall också hävas,					Utmätningen		ska	också hävas,
om	försäljning	av	egendomen		om	försäljning	av	egendomen
eller indrivning av utmätt fordran					eller indrivning av utmätt fordran
inte kan antas ge ett överskott som					inte kan antas ge ett överskott som
gör åtgärden försvarlig.					gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

5kap. 1 §

Från utmätning undantas

1.kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning, i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3.arbetsredskap och annan ut- rustning som behövs för gälde- närens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,

4.föremål med sådant över- vägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart obilligt att taga egen- domen i anspråk,

5.hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

Från utmätning undantas

1.kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till svarandens personliga bruk, till skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning som är vanligt före- kommande i ett hem,

3.arbetsredskap och annan utrustning som behövs för svar- andens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till skäligt värde,

4.föremål med sådant över- vägande personligt värde för svaranden att det måste anses uppenbart obilligt att ta egen- domen i anspråk,

5.hyresrätt till lägenhet som behövs för svarandens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

9SFS senaste lydelse 2007:277.

När svaranden har familj, be- stäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver.

Om svaranden eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av allvarlig funktionsnedsätt- ning eller allvarlig sjukdom, ska det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till svar- andens skuldbörda.

6.bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter,

iden mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för underhåll åt svaranden, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

5 kap.

2 §

När gäldenären har familj, be- stäms vad som får undantagas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen brukar eller behöver.

Om gäldenären eller någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gälde- närens skuldbörda.

5kap. 4 §

Om egendom som avses i 1 § 1–	Om egendom som avses i 1 § 1–
3 har sådant värde att den ej kan	3 har sådant värde att den inte kan
undantagas enligt vad som sägs	undantas enligt vad som sägs där,
där, får utmätning ske med	får utmätning ske med förbehåll
förbehåll att gäldenären efter egen-	att svaranden efter egendomens
domens försäljning skall av den	försäljning ska av den behållna
behållna köpeskillingen få ut visst	köpeskillingen få ut visst skäligt
skäligt belopp för att kunna	belopp för att kunna anskaffa vad
anskaffa vad han behöver i den	han eller hon behöver i den sålda
sålda egendomens ställe.	egendomens ställe.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

5kap. 5 §

Egendom, som till följd av sin	Egendom, som till följd av sin
beskaffenhet, enligt föreskrift vid	beskaffenhet, enligt föreskrift vid
gåva eller i testamente eller på	gåva eller i testamente eller på
annan grund som gäller mot envar	annan grund som gäller mot envar
ej får överlåtas, får ej heller	inte får överlåtas, får inte heller
utmätas, om ej annat följer av	utmätas, om inte annat följer av
andra stycket eller av särskild	andra stycket eller av särskild
föreskrift.	föreskrift.
Egendom, som gäldenären har	Egendom, som svaranden har
förvärvat på kredit under förbehåll	förvärvat på kredit under förbehåll
om återtaganderätt för kredit-	om återtaganderätt för kredit-
givaren, får utmätas utan hinder av	givaren, får utmätas utan hinder av
att egendomen ej får överlåtas.	att egendomen inte får överlåtas.

5kap. 6 §10

Medel, som för särskilt angivet						Pengar, som för särskilt angivet
ändamål har anvisats gäldenären						ändamål	har	anvisats		svaranden
av staten, kommun eller annan						av staten, kommun eller annan
menighet	eller av			samfund,		menighet	eller		av	samfund,
stiftelse	eller	inrättning			med	stiftelse	eller		inrättning		med
allmännyttigt		syfte	eller		har	allmännyttigt		syfte		eller	har
samlats in bland allmänheten, får						samlats in bland allmänheten, får
ej utmätas, om det strider mot det						inte utmätas, om det strider mot
angivna ändamålet.						det angivna ändamålet.
Sedan medlen har betalats ut,						När pengarna har betalats ut,
gäller förbudet mot utmätning så						gäller förbudet mot utmätning så
länge de hålls avskilda.						länge de hålls avskilda.
Första och andra styckena gäller						Första och andra styckena gäller
också medel för begravning som						också pengar för begravning som
tillfaller ett dödsbo på grund av en						tillfaller ett dödsbo på grund av en
försäkring eller en utfästelse av en						försäkring eller en utfästelse av en
arbetsgivare, i den mån beloppet						arbetsgivare, i den mån beloppet
inte överstiger det för dödsåret						inte överstiger det för dödsåret
gällande	prisbasbeloppet				enligt	gällande	prisbasbeloppet				enligt
lagen (1962:381)			om	allmän		socialförsäkringsbalken.
försäkring.

5kap. 7 §

Skadestånd, som tillkommer	Skadestånd,	som	tillkommer
gäldenären med anledning av per-	svaranden med anledning av per-
sonskada, frihetsberövande, falskt	sonskada, frihetsberövande,			falskt
åtal, ärekränkning eller annat så-	åtal, ärekränkning		eller	annan
dant, får ej utmätas medan skade-	kränkning av den personliga inte-
ståndet innestår hos den som skall	griteten, får	inte utmätas		medan

10SFS senaste lydelse 2005:108.

utge det. Har skadeståndet bestämts				skadeståndet innestår hos den som
att utgå som livränta, gäller vad som				ska utge det. Har skadeståndet
har sagts nu rätten till livräntan.				bestämts att utgå som livränta,
				gäller vad som har sagts nu rätten till
				livräntan.
Sedan skadeståndet har betalats				När skadeståndet har betalats ut,
ut, får vad som hålls avskilt ej				får vad som hålls avskilt inte
utmätas,	om skadeståndet		skall	utmätas,	om	skadeståndet		ska
tillgodose	försörjningsbehov		som	tillgodose	försörjningsbehov			som
alltjämt kvarstår eller, i annat fall,				alltjämt kvarstår eller, i annat fall,
om mindre än två år har förflutit				om mindre än två år har förflutit
från det att medlen betalades ut.				från det att pengarna betalades ut.
			5 kap.
			8 §
Rätt till pension eller till annan				Rätt till pension eller till annan
livränta än som avses i 7 § får ej				livränta än som avses i 7 § får inte
utmätas i den mån rättigheten				utmätas i den mån rättigheten
behövs för gäldenärens försörjning				behövs för svarandens försörjning
och fullgörande av underhålls-				och fullgörande av underhålls-
skyldighet som åvilar honom. Detta				skyldighet som åvilar honom eller
gäller dock ej, om gäldenären vid				henne. Detta gäller dock inte, om
förvärv av rättigheten har åsidosatt				svaranden	vid		förvärv	av
tillbörlig	hänsyn	mot	sina	rättigheten	har	åsidosatt tillbörlig
borgenärer.				hänsyn mot sina borgenärer.

5kap. 12 §

Medel som ej får utmätas medan	Pengar som inte får utmätas
de innestår hos annan får ej heller	medan de innestår hos annan får
sedan de har betalats ut utmätas	inte heller sedan de har betalats ut
förrän dagen efter utbetalningen.	utmätas förrän dagen efter ut-
	betalningen.

5kap. 14 §

Gäldenären	skall lämna	de	Svaranden ska lämna de upp-
uppgifter som är tillgängliga för			gifter som är tillgängliga för
honom och som behövs för			honom eller henne och som be-
Kronofogdemyndighetens prövning			hövs	för Kronofogdemyndig-
av vad som bör undantagas från			hetens prövning av vad som bör
utmätning.	Myndigheten	skall	undantas från utmätning. Myn-
förfara efter vad som är känt eller			digheten ska beakta omständig-
kan utrönas utan omgång.			heter som är kända eller som enkelt
			kan utredas.
			Kronofogdemyndigheten			får
			undanta pengar		från utmätning
			även om myndigheten inte har
			någon utredning om det faktiska
			behovet	när det	är uppenbart	att

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

pengarna behövs för att tillgodose svarandens behov.

5kap. 15 §

Anvisar gäldenären viss egen-	Anvisar svaranden viss egen-
dom till utmätning, hindrar be-	dom till utmätning, hindrar be-
stämmelserna om förbud mot	stämmelserna om förbud mot
utmätning i 1–12 §§ ej att egen-	utmätning i 1–12 §§ inte att egen-
domen utmäts, om den kan över-	domen utmäts, om den kan över-
låtas och utmätning ej uppenbart	låtas och utmätning inte uppenbart
strider mot vad som är påkallat av	strider mot vad som är påkallat av
hänsyn till gäldenärens eller hans	hänsyn till svarandens eller hans
familjs behov.	eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6kap. 8 §

Handling, som ej är nämnd i 2	Handling, som inte är nämnd i 2
eller 5 § men som visar gälde-	eller 5 § men som visar svar-
närens rätt till utmätt egendom	andens rätt till utmätt egendom
eller vars omhändertagande är	eller vars omhändertagande är
påkallat för att hindra förfogande	påkallat för att hindra förfogande
över egendomen eller som behövs	över egendomen eller som behövs
vid nyttjande av denna, får tagas i	vid nyttjande av denna, får tas i
förvar. Detta gäller även om	förvar. Detta gäller även om
handlingen innehas av tredje man.	handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7kap. 1 §11

Bestämmelserna i detta kapitel	Bestämmelserna i detta kapitel
gäller i fråga om utmätning av	gäller i fråga om utmätning av

	1. arbetstagares lön,		vare	sig	1. arbetstagares lön, vare			sig
	den utgår som tidlön, ackordslön,				den utgår som tidlön, ackordslön,
	provision eller annan gottgörelse,				provision eller annan gottgörelse,
	2. annan ersättning för arbets-				2. annan ersättning för		arbets-
	insats av gäldenären, om dennes				insats av svaranden, om dennes
	ställning är jämförlig med en				ställning är jämförlig med en
	arbetstagares,				arbetstagares,
	3. periodiskt	vederlag	för	ut-	3. periodiskt	vederlag	för	ut-
	nyttjande av patent, rätt till				nyttjande av patent, rätt till
	litterärt eller	konstnärligt		verk	litterärt eller	konstnärligt		verk
84	11 SFS senaste lydelse 2010:1229.

eller annan sådan rättighet eller för					eller annan sådan rättighet eller för
överlåtelse av rörelse,					överlåtelse av rörelse,
4. belopp som utgår som pension					4. belopp som utgår som pension
eller livränta,					eller livränta,
5. föräldrapenningsförmåner,					5. föräldrapenningsförmåner,
sjukpenning,		rehabiliterings-			sjukpenning,		rehabiliterings-
penning	och	närståendepenning			penning	och	närståendepenning
enligt	socialförsäkringsbalken				enligt	socialförsäkringsbalken
samt annan ersättning som lämnas					samt annan ersättning som lämnas
på grund av sjukdom, smitta,					på grund av sjukdom, smitta,
olycksfall, utbildning, arbetslöshet,					olycksfall, utbildning, arbetslöshet,
värnpliktstjänstgöring eller annan					värnpliktstjänstgöring eller annan
tjänstgöring		som	ersätts	med	tjänstgöring		som	ersätts	med
samma	eller	liknande förmåner			samma	eller	liknande förmåner
som värnpliktstjänstgöring,				allt i	som värnpliktstjänstgöring,				allt i
den utsträckning ersättningen inte					den utsträckning ersättningen inte
avser att kompensera för särskilt					avser att kompensera för särskilt
angivna	kostnader		eller	ska	angivna	kostnader		eller	ska
återbetalas.					återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel					Bestämmelserna i detta kapitel
är inte tillämpliga när gäldenären					är inte tillämpliga när svaranden är
är dödsbo eller annan juridisk					dödsbo eller annan juridisk person.
person.

7kap. 5 §12

Den del av lönen som inte får tas

Kronofogdemyndigheten ska

ianspråk genom utmätning bestämma hur mycket av lönen

(förbehållsbeloppet) bestäms med			som inte får tas i anspråk genom
ledning av belopp multiplicerade			utmätning	(förbehållsbeloppet).
med ett tal som anger förhållandet			Förbehållsbeloppet består av ett
mellan det allmänna prisläget i			normalbelopp som innefattar alla
oktober närmast	föregående	år	vanliga levnadskostnader, bostads-
och prisläget i oktober 1993			kostnad och sådana särskilda kost-
(normalbelopp).	Beloppen	är	nader som anges i 7 kap. 4 § ut-
43 800 kronor för ensamstående,			sökningsförordningen. Bostadskost-
72 360 kronor för sammanlevande			naden och de särskilda kostnad-
makar och därmed jämställda,			erna beräknas särskilt och läggs till
23 240 kronor för varje barn till			normalbeloppet.
och med det kalenderår då barnet
fyller sex år och 26 750 kronor för
tid därefter.
Normalbeloppen	skall anses		Normalbeloppet bestäms med
innefatta alla vanliga levnads-			ledning av belopp multiplicerade
kostnader utom bostadskostnad,			med ett tal som anger förhållan-
som beräknas särskilt och läggs			det mellan det allmänna prisläget
till normalbeloppen.			i oktober	månad närmast före-

gående år och prisläget i oktober

12SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

2016. Beloppen är 56 200 kronor för ensamstående, 92 800 kronor för makar och sambor, 30 000 kro- nor för barn 0–6 år, 36 000 kro- nor för barn 7–10 år, 42 000 kro- nor för barn 11–14 år och 48 000 kronor för barn som är 15 år och äldre.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

7 kap.

5 a §

Om svaranden lever tillsam- mans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

7 kap.

6 §13

Utmätning av lön för under-	Utmätning av lön för under-
hållsbidrag som avses i 4 kap.	hållsbidrag som avses i 4 kap.
1 a § första stycket får ske endast	1 a § första stycket får ske endast
om bidragsbeloppet utestår obetalt	om bidragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller	eller om svaranden vid två eller
flera tillfällen under de senaste två	flera tillfällen under de senaste två
åren före utmätningsbeslutet har	åren före utmätningsbeslutet har
underlåtit att betala i rätt tid och	underlåtit att betala i rätt tid och
det finns anledning att anta att	det finns anledning att anta att
detta skall upprepas.	detta ska upprepas.
Utmätning får bara ske för	Utmätning får bara ske för
bidragsbelopp som är förfallet när	bidragsbelopp som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som	verkställighet ska ske eller som
förfaller näst därefter.	förfaller näst därefter.

86	13 SFS senaste lydelse 2004:479.

Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Beslutet behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för svaranden beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om svaranden betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7kap. 7 §14

Innan ett beslut om utmätning			Innan ett beslut om utmätning
meddelas,	skall gäldenären ges		meddelas, ska svaranden ges
tillfälle att yttra sig, om det inte			tillfälle att yttra sig, om det inte
avsevärt	skulle	fördröja	avsevärt skulle fördröja hand-
handläggningen. Om det inte finns			läggningen. Om det inte finns
särskilda skäl för det, behöver			särskilda skäl för det, behöver
gäldenären dock inte höras när			svaranden dock inte höras när han
han byter anställning och beslut			eller hon byter anställning och
skall meddelas om utmätning hos			beslut ska meddelas om utmätning
den nye arbetsgivaren.			hos den nye arbetsgivaren.

7kap. 10 §15

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart

obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om be- slutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7kap. 11 §16

Kronofogdemyndigheten får på	Kronofogdemyndigheten får på
begäran av sökanden eller	begäran	av	sökanden	eller
gäldenären bevilja anstånd under	svaranden bevilja anstånd under
pågående utmätning av lön. På	pågående utmätning av lön. På
begäran av gäldenären får anstånd	begäran av svaranden får anstånd
dock beviljas endast om sökanden	dock beviljas endast om sökanden
medger det eller om det finns	medger det eller om det finns
särskilda skäl.	särskilda	skäl	på grund	av

14SFS senaste lydelse 1995:298.

15SFS senaste lydelse 1995:298.

16SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Prop. 2021/22:206					svarandens		och	dennes		familjs
Bilaga 2					personliga och ekonomiska omstän-
					digheter.
				7 kap.
				17 §17
	Bor gäldenären varaktigt till-				Bor svaranden varaktigt till-
	sammans med sin make och				sammans med sin make och
	överstiger		underhållsbidrag till		överstiger		underhållsbidrag till
	maken eller till makarnas barn vad				maken eller till makarnas barn vad
	som skäligen bör tillkomma den				som skäligen bör tillkomma den
	underhållsberättigade, får			bidraget	underhållsberättigade,				får	bidraget
	vid tillämpningen av 14 och 16 §§				vid tillämpningen av 14 och 16 §§
	jämkas med hänsyn till annan				jämkas med hänsyn till annan
	fordran för vilken utmätning sker				fordran för vilken utmätning sker
	samtidigt. Om det finns särskilda				samtidigt. Om det finns särskilda
	skäl, får sådan jämkning ske även				skäl, får sådan jämkning ske även
	av annat underhållsbidrag, om detta				av annat underhållsbidrag, om detta
	överstiger		vad som	skäligen	överstiger		vad	som		skäligen
	behövs för den underhålls-				behövs för den underhålls-
	berättigades försörjning.				berättigades försörjning.
	Har gäldenären rätt till avdrag				Har svaranden rätt till avdrag
	enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,				enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,
	får belopp som på denna grund				får belopp som på denna grund
	tillgodoräknas honom eller henne				tillgodoräknas honom				eller henne
	inte tas i anspråk genom utmät-				inte tas i anspråk genom utmät-
	ning för fordran, som tillkommer				ning för fordran, som tillkommer
	annan	än	den underhålls-		annan	än	den		underhålls-
	berättigade eller någon som har				berättigade eller någon som har
	inträtt i dennes rätt, eller för				inträtt i dennes rätt, eller för
	fordran som avser underhållsstöd				fordran som avser underhållsstöd
	till samma barn.				till samma barn.
				7 kap.
				19 §18
	Även om gäldenären är i kon-				Även om svaranden är i kon-
	kurs får utmätning enligt detta				kurs får utmätning enligt detta
	kapitel ske för fordran med				kapitel ske för fordran med
	företrädesrätt enligt 14 § första				företrädesrätt enligt 14 § första
	stycket 1. Utmätning får också ske				stycket 1. Utmätning får också ske
	för konkursboets räkning.				för konkursboets räkning.
	Försätts gäldenären i			konkurs	Försätts svaranden				i	konkurs
	under pågående utmätning av lön				under pågående utmätning av lön
	för någon annan fordran än sådan				för någon annan fordran än sådan
	som har företrädesrätt enligt 14 §				som har företrädesrätt enligt 14 §
	första stycket 1, skall utmätningen				första stycket 1, ska utmätningen
	fortsätta för konkursboets räkning,				fortsätta för konkursboets räkning,
88	17 SFS senaste lydelse (2015:756).
	18 SFS senaste lydelse 1996:1032.

Har arbetsgivaren innehållit pengar vid utmätning av lön i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. för fordran som avses i den lagens 2 §, är svaranden inte längre be- talningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när pengar har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt

19 kap. 29 § socialförsäk- ringsbalken.

om inte konkursförvaltaren begär	om inte konkursförvaltaren begär	Prop. 2021/22:206
att verkställigheten skall upphöra.	att verkställigheten skall upphöra.	Bilaga 2

7kap. 22 §19

Arbetar	gäldenären		i annans	Arbetar	svaranden		i annans
förvärvsverksamhet		utan	lön eller	förvärvsverksamhet		utan	lön eller
mot uppenbart för låg ersättning				mot uppenbart för låg ersättning
och kan utmätning därför inte ske				och kan utmätning därför inte ske
eller ske endast med för lågt				eller ske endast med för lågt
belopp,	får	Kronofogde-		belopp,	får	Kronofogde-
myndigheten ålägga arbetsgivaren				myndigheten ålägga arbetsgivaren
att, för tid efter det att beslut				att, för tid efter det att beslut
därom har meddelats och till dess				därom har meddelats och till dess
annat beslutas, till		myndigheten		annat beslutas, till		myndigheten
utge så mycket som hade kunnat				utge så mycket som hade kunnat
tas ut genom utmätning, om skälig				tas ut genom utmätning, om skälig
lön hade betalats för arbetet. Innan				lön hade betalats för arbetet. Innan
ett sådant beslut meddelas skall				ett sådant beslut meddelas ska
gäldenären och arbetsgivaren ges				svaranden och arbetsgivaren ges
tillfälle att yttra sig.				tillfälle att yttra sig.
En åtgärd som avses i första				En åtgärd som avses i första
stycket räknas som utmätning av				stycket räknas som utmätning av
lön. Underlåter arbetsgivaren att				lön. Underlåter arbetsgivaren att
utge belopp som har bestämts				utge belopp som har bestämts
genom beslutet, gäller vad som				genom beslutet, gäller vad som
sägs i 21 §.				sägs i 21 §.

7kap. 23 §20

Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen

tillkommer Försäkringskassan

enligt 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken.

19	SFS senaste lydelse 1995:298.	89
20	SFS senaste lydelse 2010:1229.	89

Försäljning av utmätt egendom ska ske utan dröjsmål, om inte hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande registrerat skepp, regi- strerat luftfartyg m.m. och fast egendom. Vid försäljning av bo-

Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10– 12 kap. skyddsbelopp ska be- stämmas visar att hans eller hennes fordran är förenad med bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han eller hon begära att försäljningsvillkoren bestäms med hänsyn till först- nämnda förmånsrätt. Vad som föreskrivs om borgenärs anslut- ningsrätt ska då tillämpas.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

7kap. 24 §21

Sedan lön har betalats ut, kan	Sedan lön har betalats ut, kan
medlen utmätas endast i enlighet	pengarna utmätas endast i enlig-
med vad som sägs i 5 kap.	het med vad som sägs i 5 kap.
8 kap. Allmänna bestämmelser	8 kap. Allmänna bestämmelser
om exekutiv försäljning m.m.	om försäljning m.m.

			8 kap.
			1 §
Utmätt	egendom	säljs genom		Utmätt	egendom	säljs genom
Kronofogdemyndighetens försorg.				Kronofogdemyndighetens			för-
				sorg.
I 9 kap. finns bestämmelser om				I 9 kap. finns bestämmelser om
indrivning av utmätt fordran och				indrivning av utmätt fordran och
om åtgärder efter utmätning av				om åtgärder efter utmätning av
pantbrev eller intecknat skuldebrev.				pantbrev eller intecknat skuldebrev.
Bestämmelser om försäljning av				Bestämmelser om försäljning av
utmätt	egendom	gäller	i	utmätt	egendom	gäller	i
tillämpliga delar även när egen-				tillämpliga delar även när Krono-
dom skall säljas exekutivt under				fogdemyndigheten ska sälja egen-
konkurs.				dom under konkurs.

8 kap.

2 §

Om sökanden beträffande egen- dom för vilken enligt 10–12 kap. skyddsbelopp skall bestämmas visar att hans fordran är förenad med bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han begära att försäljningsvillkoren

bestäms med hänsyn till förstnämnda förmånsrätt. Härvid tillämpas vad som föreskrivs om borgenärs anslutningsrätt.

8 kap.

3 §

Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande egendom som avses där.

90	21 SFS senaste lydelse 1995:298.

När utmätning har skett med stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen inte säljas utan svarandens samtycke förrän utsökningstiteln har fått laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och svaranden har sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety- dande värde, bostadsrätt eller annan jämförbar andel som med- för nyttjanderätt till bostad eller fast egendom får inte heller i annat fall säljas utan svarandens samtycke, om inte utsöknings- titeln har fått laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökan- den eller gäldenären. På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om utmätningssökanden medger det eller särskilda skäl föreligger.

stadsrätt eller annan jämförbar		Prop. 2021/22:206
andel som medför nyttjanderätt		Bilaga 2
till bostad gäller vad som före-
skrivs om tidsfrister och anstånd i
12 kap. 11 §.
Kronofogdemyndigheten	får
bevilja anstånd med försäljningen
på begäran av sökanden, svar-
anden eller tredje man som berörs
av försäljningen. På begäran av
svaranden eller tredje man får
anstånd beviljas endast om sökan-
den medger det eller särskilda skäl
föreligger. När en begäran om
anstånd prövas ska Krono-
fogdemyndigheten särskilt	beakta

om försäljningen avser svarandens eller tredje mans hem.

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

8kap. 4 §22

När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens samtycke förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety- dande värde eller fast egendom får ej heller i annat fall säljas utan gäldenärens samtycke, om ej exekutionstiteln har vunnit laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

22 SFS senaste lydelse 1990:748.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt.

Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård ska utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt.

Första och andra stycket gäller inte i mål som ska handläggas en- ligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. I sådant mål ska försäljning av ut- mätt egendom ske utan dröjsmål, om inte hinder möter eller anstånd lämnas av Kronofogdemyn- digheten.

	8 kap.
	8 §
Har utmätning skett av andel i		Har utmätning skett av andel i
viss egendom som tillhör två eller		viss egendom som tillhör två eller
flera och är lagen (1904:48 s. 1)		flera och är lagen (1904:48 s. 1)
om samäganderätt tillämplig, kan		om samäganderätt tillämplig, kan
Kronofogdemyndigheten	på	Kronofogdemyndigheten	på
yrkande av sökanden, gäldenären		yrkande av sökanden, svaranden
eller annan delägare förordna att		eller annan delägare besluta att
hela egendomen skall säljas. När		hela egendomen ska säljas. När
någon av nämnda sakägare har		någon av nämnda sakägare har
framställt sådant yrkande, skall de		framställt sådant yrkande, ska de
övriga beredas tillfälle att yttra sig		övriga beredas tillfälle att yttra sig
över yrkandet. I fråga om hinder		över yrkandet. I fråga om hinder
mot försäljningen gäller 6 och 7 §§		mot försäljningen gäller 6 och 7 §§
lagen om samäganderätt.		lagen om samäganderätt.
Första stycket gäller ej andel i		Första stycket gäller inte andel i
fordran, om andelen	utan	fordran, om andelen	utan
olägenhet kan drivas in för sig. Är		olägenhet kan drivas in för sig. Är
så ej fallet, gäller första stycket i		så inte fallet, gäller första stycket i
fråga om såväl indrivning som		fråga om såväl indrivning som
försäljning av hela fordringen.		försäljning av hela fordringen.

8 kap.
9 §
Bifalls yrkande om försäljning	Bifalls yrkande om försäljning
som avses i 8 §, anses hela	som avses i 8 §, anses hela
egendomen utmätt. Försäljning får	egendomen utmätt. Försäljning får
ej äga rum innan beslutet har	inte ske innan beslutet har fått laga
vunnit laga kraft, såvida ej egen-	kraft, såvida inte egendomen är
domen är sådan som avses i 4 §	sådan som avses i 4 § tredje
tredje stycket.	stycket.
Framställs ej yrkande som avses	Framställs	inte	yrkande som
i 8 § eller vinner sådant yrkande ej	avses i 8 § eller får sådant yrkande
bifall, skall den utmätta andelen	inte bifall,	ska	den utmätta
92

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att ta emot betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han eller hon måste dock inte avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans eller hennes fordran blir betald, om inte försäljning eller, i fråga om utmätt

När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran

hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske.

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har så- dan begäran framställts, får för- farandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för sökandens fordran förfaller.

bjudas ut till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Detsamma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd.

andelen bjudas ut till försäljning i					Prop. 2021/22:206
den ordning		som	gäller för		Bilaga 2
tvångsvis	försäljning		av	utmätt
rättighet eller, i fråga om andel i
fordran, drivas in när det kan ske.
Detsamma	gäller, om			yrkande
som avses i 8 § har bifallits men
försäljning	av	hela	egendomen
eller indrivning av hela fordringen
inte kommer till stånd.

8kap. 10 §

När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum.

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för

utmätningssökandens fordran förfaller.

8kap. 11 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

Prop. 2021/22:206	utmätt fordran, indrivning sker för	fordran, indrivning sker för
Bilaga 2	fordran med lika eller bättre rätt.	fordran med lika eller bättre rätt.

8 kap.

12 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

				8 kap.
				13 §23
En borgenär, vars fordran är					En borgenär, vars fordran är
förenad	med		företagshypotek i		förenad	med		företagshypotek i
utmätt egendom, har rätt att få					utmätt egendom, har rätt att få
betalning		ur	egendomen,	om	betalning		ur	egendomen,	om
borgenären		anmäler sin fordran			borgenären		anmäler sin fordran
hos	Kronofogdemyndigheten				hos	Kronofogdemyndigheten
innan egendomen säljs. Om för-					innan egendomen säljs. Om för-
säljning sker under hand eller					säljning sker under hand eller
utmätt fordran drivs in eller för-					utmätt fordran drivs in eller för-
säljning i annat fall inte behövs,					säljning i annat fall inte behövs,
görs anmälan senast när fördel-					görs anmälan senast när fördel-
ning ska äga rum.					ning ska ske.
Sökanden har dock företräde i					Sökanden har dock företräde i
den mån betalning till en borgenär					den mån betalning till en borgenär
som avses i första stycket är					som avses i första stycket är
obehövlig för att trygga borgenären					obehövlig för att trygga borgenären
och dem som har sämre					och dem som har sämre
förmånsrätt i egendomen på grund					förmånsrätt i egendomen på grund
av	företagshypotek.			Vid	av	företagshypotek.			Vid
prövningen ska hänsyn tas även					prövningen ska hänsyn tas även
till säkerhet som borgenären på					till säkerhet som borgenären på
annan grund har i egendom som					annan grund har i egendom som
tillhör gäldenären.					tillhör svaranden.

94	23 SFS senaste lydelse 2008:991.

8kap. 15 §24

Säljs	egendom		exekutivt		under	När	Kronofogdemyndigheten
konkurs, skall betalning utgå för						säljer egendom under konkurs, ska
de konkursboets			kostnader		som	betalning utgå för de konkursboets
enligt 14 kap. 18 § konkurslagen						kostnader som enligt 14 kap. 18 §
(1987:672) får tas ut ur egen-						konkurslagen (1987:672) får tas ut
domen,	om	kostnaderna anmäls				ur egendomen,		om kostnaderna
enligt vad som sägs i 10 § första						anmäls enligt vad som sägs i 10 §
stycket.						första stycket.
När	egendom		säljs exekutivt			När	Kronofogdemyndigheten
under konkurs eller utmätt fordran						säljer	egendom	under	konkurs
drivs in under konkurs, har även						eller utmätt fordran drivs in under
borgenär, vars fordran är förenad						konkurs, har även borgenär, vars
med förmånsrätt				enligt	10 §	fordran	är	förenad	med
förmånsrättslagen			(1970:979), rätt			förmånsrätt enligt 10 § förmåns-
att få betalning ur egendomen, om						rättslagen (1970:979), rätt att få
han anmäler sin fordran hos						betalning ur egendomen, om han
Kronofogdemyndigheten					innan	eller hon anmäler sin fordran hos
egendomen		säljs		eller,	om	Kronofogdemyndigheten			innan
försäljning sker under hand eller						egendomen säljs eller, om för-
utmätt fordran drivs in eller						säljning sker under hand eller
försäljning i annat fall inte behövs,						utmätt fordran drivs in eller för-
senast när fördelning skall äga						säljning i annat fall inte behövs,
rum.						senast när fördelning ska ske.

8kap. 17 §

Verkställigheten	skall	avbrytas,	Verkställigheten	ska avbrytas,
om influtna medel förslår att täcka			om inbetalda pengar räcker till att
sökandens fordran och fordringar			täcka sökandens	fordran och
med lika eller bättre rätt till			fordringar med lika eller bättre rätt
betalning ur medlen samt kostnad			till betalning ur pengarna samt
som skall tagas ut i målet.			kostnad som ska tas ut i målet.
Undantag från	första	stycket	Undantag från	första stycket
följer av 10 § andra stycket samt			följer av 10 § andra stycket samt
av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§			av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§
och 12 kap. 13 §.			och 12 kap. 13 §.

8kap. 18 §

När utmätt egendom har sålts, har	När utmätt egendom har sålts, har
köparen rätt att vid behov få	köparen rätt att vid behov få
handräckning av Kronofogde-	handräckning av		Kronofogde-
myndigheten för att komma i	myndigheten för att komma i
besittning av vad han har för-	besittning av vad han eller hon har
värvat. Därvid gäller i tillämpliga	förvärvat.	Därvid	gäller i

24SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Prop. 2021/22:206	delar vad som sägs i 16 kap. 2–9,	tillämpliga delar vad som sägs i 15
Bilaga 2	11 och 12 §§.	kap. 1–8 och 16 kap. 1 och 2 §§.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

9 kap.

2 §25

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen

innehålla uppgift om sammanträdet.

Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en

underrättelse är uppenbart obehövlig.

För förhandling om försälj- ningen får Kronofogdemyndigheten besluta att bevakningssamman- träde ska hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det ska hållas ett bevakningssammanträde eller om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om det.

Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en

underrättelse är uppenbart obehövlig.

				9 kap.
				6 §26
	Om det inte lämnas något bud				Om det inte lämnas något bud
	som godtas och fullföljs genom att				som godtas och fullföljs genom att
	köpeskillingen eller handpenning				köpeskillingen eller handpenning
	betalas genast, ska ett nytt				betalas genast, ska ett nytt
	försäljningsförsök göras, om			inte	försäljningsförsök göras, om			inte
	sökanden	avstår	från	det.	sökanden	avstår	från	det.
	Detsamma gäller, om ett bud har				Detsamma gäller, om ett bud har
	blivit ogiltigt enligt 5 § tredje				blivit ogiltigt enligt 5 § tredje
	stycket.				stycket.
	Om två auktioner har hållits				Om två auktioner har hållits
	utan att egendomen har blivit såld				utan att egendomen har blivit såld
	och det saknas anledning att anta				och det saknas anledning att anta
	att egendomen kan säljas inom				att egendomen kan säljas inom
	rimlig tid, ska ett nytt				rimlig tid, ska ett nytt
	försäljningsförsök inte göras.				försäljningsförsök inte göras.
96	25 SFS senaste lydelse 2014:151.
	26 SFS senaste lydelse 2014:151.

Om en ny auktion ska hållas,	Om en ny auktion ska hållas,
gäller 2–5 §§. Anmälan av en	gäller 2–5 §§. Anmälan av en
fordran som har skett för en auktion	fordran som har skett för en auktion
gäller även för ett senare	gäller även för ett senare
försäljningsförsök.	försäljningsförsök.
Om ett nytt försäljningsförsök	Om ett nytt försäljningsförsök
inte ska göras, ska utmätningen	inte ska göras, ska utmätningen
hävas. Detta gäller dock inte	hävas. Detta gäller dock inte
medel som har influtit eller inflyter	pengar som har kommit in eller
med anledning av redan vidtagna	kommer in i målet med anledning
åtgärder.	av redan vidtagna åtgärder.

9kap. 8 §

Utmätt egendom	bör	säljas	Utmätt egendom	bör	säljas
under hand, om det är sannolikt att			under hand, om det är sannolikt att
högre köpeskilling	kan	uppnås	högre köpeskilling	kan	uppnås
därigenom och sådan försäljning			därigenom och sådan försäljning
även i övrigt är ändamålsenlig.			även i övrigt är ändamålsenlig.
Sökanden, gäldenären och annan			Sökanden, svaranden och annan
känd sakägare vars rätt beror av			känd sakägare vars rätt beror av
försäljningen skall beredas tillfälle			försäljningen ska ges tillfälle att
att yttra sig i frågan, om anledning			yttra sig i frågan, om det finns
föreligger därtill.			anledning.
Försäljning får dock ej ske			Försäljning får dock inte ske
under hand, om egendomen häftar			under hand, om egendomen häftar
för sjö- eller luftpanträtt eller			för sjö- eller luftpanträtt eller
ovisshet råder härom samt det ej är			ovisshet råder härom samt det inte
känt vem som gör anspråk på			är känt vem som gör anspråk på
sådan panträtt eller var han			sådan panträtt eller var han eller
uppehåller sig.			hon uppehåller sig.

9kap. 10 §27

Har utmätning skett av egendom				Har utmätning skett av egendom
som gäldenären har förvärvat på				som svaranden har förvärvat på
kredit under	förbehåll		om	kredit	under	förbehåll		om
återtaganderätt för		kreditgivaren,		återtaganderätt		för	kreditgivaren,
får egendomen säljas endast om				får egendomen säljas endast om
köpeskillingen förslår till betalning				köpeskillingen			förslår	till
av kreditgivarens		fordran	eller	betalning	av		kreditgivarens
försäljningen med		kreditgivarens		fordran eller		försäljningen		med
samtycke i målet sker med				kreditgivarens		samtycke i		målet
förbehåll för hans eller hennes rätt				sker med förbehåll för hans eller
enligt avtalet.				hennes rätt enligt avtalet.
Kreditgivarens	fordran bestäms			Kreditgivarens fordran bestäms
enligt 36 § konsumentkreditlagen				enligt 36 § konsumentkreditlagen
(2010:1846) eller enligt 5 §			lagen	(2010:1846) eller enligt 5 §				lagen

27SFS senaste lydelse 2010:1848.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

(1978:599)	om avbetalningsköp		(1978:599)	om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl. Är inte			mellan näringsidkare m.fl. Är inte
någon av dessa lagar tillämplig på			någon av dessa lagar tillämplig på
avtalet, bestäms fordringen likväl			avtalet, bestäms fordringen likväl
enligt sistnämnda paragraf, varvid			enligt sistnämnda paragraf, varvid
jämkning får ske efter vad som är			jämkning får ske efter vad som är
skäligt.			skäligt.
Sker försäljningen med för-			Sker försäljningen med för-
behåll för	kreditgivarens	rätt,	behåll för	kreditgivarens	rätt,
svarar därefter den som förvärvar			svarar därefter den som förvärvar
egendomen i stället för gäldenären			egendomen i stället för svaranden
för dennes	skyldigheter	enligt	för dennes	skyldigheter	enligt
avtalet.			avtalet.

9kap. 11 §


Om utmätt fordran är förfallen				Om utmätt fordran är förfallen
till betalning, skall Krono-				till	betalning,		ska	Krono-
fogdemyndigheten utan dröjsmål				fogdemyndigheten utan dröjsmål
anmoda	sekundogäldenären		att	uppmana		sekundogäldenären			att
betala sin skuld till myndigheten.				betala sin skuld till myndigheten.
Betalar	sekundogäldenären		ej	Betalar		inte sekundogäldenären
frivilligt, skall Kronofogdemyndig-				frivilligt,		ska	Kronofogdemyn-
heten utsöka		fordringen,	om	digheten		utsöka	fordringen,		om
exekutionstitel finns.				utsökningstitel finns.
Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §				Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §
första stycket får tillämpas även				första stycket får tillämpas även
när sekundogäldenären underlåter				när sekundogäldenären underlåter
att betala utmätt fordran utan att				att betala utmätt fordran utan att
ovisshet	råder	om fordringens		ovisshet		råder	om fordringens
bestånd.				bestånd.

9kap. 15 §

Har sökanden ej inom tid som				Har sökanden inte inom tid som
anges i 14 § första stycket yrkat att			anges i 14 § första stycket yrkat att
den intecknade egendomen skall			den intecknade egendomen ska tas
tagas i anspråk, skall pantbrevet			i	anspråk,	ska	pantbrevet
pantförskrivas till honom.			pantförskrivas		till	honom	eller
			henne.
Pantförskrivning sker genom att				Pantförskrivning sker genom att
Kronofogdemyndigheten		till	Kronofogdemyndigheten				till
sökanden utfärdar bevis att pant-			sökanden utfärdar bevis att pant-
brevet utgör pant för hans fordran			brevet utgör pant för sökandens
och överlämnar pantbrevet eller,			fordran och överlämnar pant-
om annan än den intecknade			brevet eller, om annan än den
egendomens ägare innehar detta,			intecknade egendomens				ägare
underrättar	innehavaren	om	innehar detta, underrättar inne-
pantförskrivningen.		I	havaren om pantförskrivningen. I
underrättelsen	skall anges	att	underrättelsen		ska	anges att

innehavaren ej får lämna ut hand- lingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för sig.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

innehavaren inte får lämna ut	Prop. 2021/22:206
handlingen till skada för sökanden.	Bilaga 2
Andel i pantbrev som tillkommer
delägare i intecknad egendom får
inte pantförskrivas för sig.
Bestämmelsen i 14 § andra
stycket gäller även beträffande
pantförskrivning av pantbrevet.

9kap. 16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§				Bestämmelserna i 14 och 15 §§
gäller även när skuldebrev som är				gäller även när skuldebrev som är
intecknat	i	luftfartyg	eller	intecknat	i	luftfartyg	eller
reservdelar till luftfartyg har ut-				reservdelar till luftfartyg har ut-
mätts hos den intecknade egen-				mätts hos den intecknade egen-
domens ägare.				domens ägare.
Pantförskrivning av			inteck-	Pantförskrivning av inteck-
ningshandlingen omfattar ej per-				ningshandlingen		omfattar	inte
sonligt betalningsansvar som en-				personligt	betalningsansvar		som
ligt handlingen åvilar utmätnings-				enligt handlingen åvilar svaranden.
gäldenären.

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10kap. 3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra	Utmätt skepp bör säljas inom fyra
månader från utmätningen eller, i	månader från utmätningen eller, i
fall som avses i 4 kap. 27 § eller	fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8
8 kap. 1 § tredje stycket, från det att	kap. 1 § tredje stycket, från det att
begäran om försäljning kom in till	begäran om försäljning kom in till
Kronofogdemyndigheten, om ej	Kronofogdemyndigheten, om inte
hinder möter eller anstånd beviljas	hinder uppstår eller anstånd
enligt 8 kap. 3 §.	beviljas enligt 8 kap. 3 §.

10kap. 4 §

Borgenär eller annan vars rätt			Borgenär eller annan vars rätt
kan vara beroende av skeppets			kan vara beroende av skeppets
försäljning får utlösa	sökanden.		försäljning får utlösa	sökanden.
Han träder därigenom i sökandens			Han eller hon träder därigenom i
ställe.			sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden			Den som vill utlösa sökanden
skall, innan skeppet har sålts, till			ska, innan skeppet har sålts, till
Kronofogdemyndigheten		betala	Kronofogdemyndigheten		betala
exekutionsfordringen	och	upp-	utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.			komna förrättningskostnader.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

100

10kap. 5 §

Borgenär, vars fordran är för-			Borgenär, vars fordran är för-
enad med sjöpanträtt i skeppet,			enad med sjöpanträtt i skeppet,
kan begära att detta säljs för hans			kan begära att detta säljs för hans
fordran, om hans rätt till betalning			eller hennes fordran, om hans eller
är ostridig eller styrks. Hör			hennes rätt till betalning är ostri-
skeppet till konkursbo, har även			dig eller styrks. Hör skeppet till
borgenär, vars fordran är förenad			konkursbo, har även borgenär,
med panträtt på grund av			vars fordran är förenad med panträtt
inteckning,	retentionsrätt	eller	på	grund	av	inteckning,
förmånsrätt enligt 10 § förmåns-			retentionsrätt		eller	förmånsrätt
rättslagen (1970:979), sådan be-			enligt	10 §	förmånsrättslagen
fogenhet.			(1970:979), sådan befogenhet.
Skall arvode eller annan kostnad			Ska arvode eller annan kostnad
för skeppets	förvaltning	under	för skeppets		förvaltning		under
konkurs utgå ur skeppet, kan			konkurs utgå ur skeppet, kan
förvaltaren begära att det säljs för			förvaltaren begära att det säljs för
den fordringen.			den fordringen.
Om borgenär, vars fordran är			Om borgenär, vars fordran är
förenad med sjöpanträtt i skeppet,			förenad med sjöpanträtt i skeppet,
har begärt att det säljs för hans			har begärt att det säljs för hans
fordran, får förfarandet ej läggas ned			fordran, får förfarandet inte läggas
därför att frågan om försäljning för			ned därför att frågan om försäljning
annan borgenärs eller konkursboets			för	annan	borgenärs		eller
räkning förfaller.			konkursboets räkning förfaller.
I fråga om rätt att utlösa			I fråga om rätt att utlösa
borgenär eller konkursbo som har			borgenär eller konkursbo som har
anslutit sig enligt första eller andra			anslutit sig enligt första eller andra
stycket tillämpas bestämmelserna			stycket tillämpas bestämmelserna
i 4 §.			i 4 §.

10kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid					Auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen					och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall	innehålla		uppgift	om	ska	innehålla		uppgift	om
sammanträde		för	fördelning	av	sammanträde		för	fördelning	av
köpeskillingen.					köpeskillingen om sådant sam-
					manträde ska hållas.
Innehavare av fordran som bör					Innehavare av fordran som bör
iakttagas vid auktionen skall i					beaktas vid auktionen ska i
kungörelsen uppmanas att anmäla					kungörelsen uppmanas att anmäla
sin	rätt	till	Kronofogde-		sin	rätt	till	Kronofogde-
myndigheten senast vid auktio-					myndigheten senast vid auktio-
nen.					nen.

I sakägarförteckningen upptas,

förutom utsökningsfordringen, fordran som är förenad med sjö- panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna.

Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran som ska utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979).

Med fordran som är förenad med panträtt på grund av in- teckning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypo- tek.

10kap.

7 §28

Minst trettio dagar före auk-				Minst trettio dagar före auk-
tionen	skall underrättelser om			tionen	ska	underrättelser		om
försäljningen sändas till sökanden				försäljningen sändas till sökanden
och ägaren samt till kända				och ägaren samt till kända
borgenärer som har		sjöpanträtt,		borgenärer		som har	sjöpanträtt,
panträtt på grund av inteckning				panträtt på grund av inteckning
eller	retentionsrätt.	Blir	sådan	eller	retentionsrätt.		Blir	sådan
borgenär känd senare, skall under-				borgenär känd senare, ska under-
rättelse genast sändas till honom.				rättelse genast sändas till honom
Har registermyndigheten			uppgift	eller henne. Har registermyndig-
om adress, skall den användas.				heten uppgift om adress, ska den
Underrättelse till utrikes ort skall				användas.
om möjligt sändas med flygpost.

10kap. 10 §29

I sakägarförteckningen upptas,

förutom exekutionsfordringen, fordran som är förenad med sjö- panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna.

Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979).

10kap. 11 §

Fordringarna upptas efter det			Fordringarna upptas efter det
företräde som gäller enligt lag.			företräde som gäller enligt lag.
Ränta	och	annan biförpliktelse	Ränta	och	annan biförpliktelse
upptas	före	fordringens kapital-	upptas	före	fordringens kapital-

28SFS senaste lydelse 1994:480.

29SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

101

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

102

belopp, om ej borgenären yrkar	belopp, om inte sökanden yrkar
annat.	annat.
Förrättningskostnaderna upptas	Förrättningskostnaderna upptas
närmast före exekutionsfordringen.	närmast före utsökningsfordringen.
Fordran upptas även om den är	Fordran upptas även om den är
beroende av villkor eller tvistig. Är	beroende av villkor eller tvistig. Är
panträtt för fordran beroende av	panträtt för fordran beroende av
att sökt inteckning beviljas, upptas	att sökt inteckning beviljas, upptas
fordringen med det företräde som	fordringen med det företräde som
tillkommer den om inteckningen	tillkommer den om inteckningen
beviljas.	beviljas.
När försäljning har begärts av	När försäljning har begärts av
förvaltaren i konkurs, anses kon-	förvaltaren i konkurs, anses kon-
kursboet som sökande utan för-	kursboet som sökande utan för-
månsrätt, om ej annat följer av 5 §.	månsrätt, om inte annat följer av
	5 §.

10kap. 13 §

I övrigt anges i sakägarför-		I övrigt anges i sakägarför-
teckningen		teckningen
1. sammanlagda	beloppet av	1. sammanlagda	beloppet av
fordringar med bättre rätt än		fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrätt-		utsökningsfordringen och förrätt-
ningskostnaderna (skyddsbeloppet)		ningskostnaderna	(skyddsbelop-
samt vilka fordringar som är		pet) samt vilka fordringar som är
skyddade,		skyddade,
2. det lägsta bud	som måste	2. det lägsta bud som måste
avges för att skeppet enligt 14 §		avges för att skeppet enligt 14 §
skall få säljas,		ska få säljas,
3. betalningsvillkoren.		3. betalningsvillkoren.

10kap. 14 §

Vid försäljningen skall skydds-	Vid försäljningen ska skydds-
beloppet täckas av köpeskillingen	beloppet täckas av köpeskillingen
för skeppet och andra medel som	för skeppet och andra tillgängliga
finns att tillgå.	pengar.

10kap. 16 §30

Den som ropar in skeppet är	Den som vinner budgivningen av
skyldig att efter inropet lämna	skeppet är därefter skyldig att
handpenning som motsvarar en	lämna handpenning som motsvarar
sjättedel av köpeskillingen, dock	en sjättedel av köpeskillingen, dock
ej mindre än de förrättningskost-	inte mindre än de förrättnings-
nader som skall utgå ur skeppet.	kostnader som ska utgå ur skeppet.

30SFS senaste lydelse 2007:277.

Handpenningen	skall betalas	Handpenningen	ska betalas
kontant, om ej inroparen ställer		kontant, om inte den som vinner
säkerhet för beloppet. Som säkerhet		budgivningen ställer säkerhet		för
får godtagas även fordran som är		beloppet. Som säkerhet får godtas
förenad med panträtt på grund av		även fordran som är förenad med
inteckning i skeppet, om den täcks		panträtt på grund av inteckning i
av köpeskillingen och kan anses		skeppet, om den täcks av köpe-
betryggande.		skillingen och kan anses betrygg-
		ande.
Staten, kommun, landsting och		Staten, kommun, landsting och
kommunalförbund	behöver ej	kommunalförbund	behöver	inte
lämna handpenning men blir i fall		lämna handpenning men blir i fall
som avses i 22 § ersätt-		som avses i 22 § ersätt-
ningsskyldiga intill motsvarande		ningsskyldiga intill	motsvarande
belopp.		belopp.
Obetald del av den kontanta		Obetald del av den kontanta
köpeskillingen skall betalas senast		köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt 6 §		vid den tidpunkt Kronofogde-
har kungjorts för	köpeskillingens	myndigheten bestämmer.
fördelning.
När köpeskillingen har till fullo		När köpeskillingen har till fullo
betalats, får köparen komma i		betalats, får köparen komma i
besittning av skeppet.		besittning av skeppet.
Köparen blir personligen be-		Köparen blir personligen be-
talningsskyldig för vad som enligt		talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har avräknats på		överenskommelse har avräknats på
köpeskillingen och den förre ägaren		köpeskillingen och den förre ägaren
blir fri från ansvar härför.		blir fri från ansvar härför.

10kap. 18 §

Innan skeppet ropas ut skall	Innan skeppet bjuds ut ska
redogörelse lämnas för innehållet	redogörelse lämnas för innehållet
i sakägarförteckningen. Upplys-	i sakägarförteckningen. Upplys-
ning skall lämnas om att skeppet	ning ska lämnas om att skeppet
ropas ut med förbehåll att inrop	bjuds ut med förbehåll att bud ska
skall prövas enligt 19 §.	prövas enligt 19 §.

10kap. 19 §

Innan inrop godtas skall Krono-	Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i	fogdemyndigheten pröva, om det i
14 § angivna villkoret för	14 § angivna villkoret för
försäljning är uppfyllt. Även om	försäljning är uppfyllt. Även om
detta är förhållandet får inropet ej	detta är förhållandet får budet inte
godtagas, om det är sannolikt att	godtas, om det är sannolikt att
avsevärt högre köpeskilling kan	avsevärt	högre köpeskilling kan
uppnås.	uppnås.
Utan hinder av första stycket	Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga	ska bud	godtas, om samtliga

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

103

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

104

berörda	sakägare medger det.	berörda	sakägare medger det.
Sökanden kan medge att inrop		Sökanden kan medge att bud
godtas	fastän förrättningskost-	godtas	fastän förrättningskost-
naderna ej har blivit täckta.		naderna inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens		Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-		bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.		ningsfordringen inte täcks.

10kap. 20 §


Sedan inrop har godtagits skall						Sedan bud har godtagits ska den
inroparen omedelbart lämna före-						som	vunnit		budgivningen
skriven	handpenning.			Krono-		omedelbart		lämna	föreskriven
fogdemyndigheten		kan	dock		på	handpenning.		Kronofogdemyn-
begäran göra ett kort uppehåll i						digheten kan dock på begäran göra
handläggningen för att				bereda		ett kort uppehåll i handläggningen
inroparen	tillfälle	att	anskaffa			för att bereda denne tillfälle att
handpenning, om		uppehållet			ej	anskaffa	handpenning,			om
kan antagas medföra beaktans-						uppehållet inte kan antas medföra
värd olägenhet. Lämnas ej hand-						beaktansvärd		olägenhet. Lämnas
penning, skall skeppet ropas ut på						inte handpenning,			ska	skeppet
nytt.						bjudas ut på nytt.
Fullgör ej inroparen sin be-						Fullgör inte den som vunnit
talningsskyldighet		enligt		16	§	budgivningen sin betalningsskyl-
fjärde stycket, är inropet ogiltigt.						dighet enligt 16 § fjärde stycket, är
						budet ogiltigt.

10kap. 21 §

Sker ej inrop som godtas och				Lämnas inte bud som godtas
fullföljs	genom	att handpenning		och fullföljs genom att hand-
lämnas, skall nytt försäljnings-				penning lämnas, ska nytt försälj-
försök göras, om sökanden begär				ningsförsök göras, om sökanden
det inom en vecka från auktionen.				begär det inom en vecka från
Har inrop blivit ogiltigt enligt 20				auktionen. Har bud blivit ogiltigt
§ andra stycket, skall nytt				enligt 20 § andra stycket, ska nytt
försäljningsförsök		göras,	om ej	försäljningsförsök		göras,	om inte
sökanden avstår därifrån.				sökanden avstår därifrån.
Har två auktioner hållits utan att				Har två auktioner hållits utan att
skeppet har blivit sålt och saknas				skeppet har blivit sålt och saknas
anledning antaga att skeppet kan				anledning anta att skeppet kan
säljas inom rimlig tid, får				säljas inom rimlig tid, får
Kronofogdemyndigheten			avvisa	Kronofogdemyndigheten			avvisa
begäran	om	nytt	försälj-	begäran	om	nytt	försälj-
ningsförsök.				ningsförsök.
Om ny auktion skall hållas,				Om ny auktion ska hållas, gäller
gäller vad som sägs i 6–20 §§.				vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan
Anmälan av fordran som har skett				av fordran som har skett för en
för en auktion gäller även för				auktion gäller även för senare
senare auktion.				auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med an- ledning av redan vidtagna åtgär- der.

Ska nytt försäljningsförsök inte	Prop. 2021/22:206
göras, ska utmätningen hävas. Detta	Bilaga 2
gäller dock inte pengar som har
betalats in eller som betalas in
med anledning av redan vidtagna
åtgärder.

10kap. 22 §

När ny auktion hålls sedan inrop				När ny auktion hålls sedan bud
har blivit ogiltigt enligt 20 § andra				har blivit ogiltigt enligt 20 § andra
stycket,	skall	handpenningen		stycket, ska handpenningen tas i
tagas i anspråk i den mån det				anspråk i den mån det behövs för
behövs för att sammanlagt samma				att sammanlagt samma belopp ska
belopp skall uppnås som vid den				uppnås som vid den förra
förra auktionen jämte ränta därå,				auktionen	jämte	ränta		därå,
beräknad	enligt	5 §	räntelagen	beräknad	enligt	5 §	räntelagen
(1975:635), från utsatt dag för				(1975:635), från utsatt dag för
köpeskillingens fördelning till och				köpeskillingens fördelning till och
med den nya dagen för sådan				med den nya dagen för sådan
fördelning och för att även				fördelning och för att även
förrättningskostnaderna			med	förrättningskostnaderna				med
anledning av den nya auktionen				anledning av den nya auktionen
skall täckas. Detta gäller även om				ska täckas. Detta gäller även om
ändrade	förhållanden har inträtt.			ändrade förhållanden			har	inträtt.
Vad som ej behöver tagas i				Vad som inte behöver tas i
anspråk skall återlämnas när den				anspråk ska återlämnas när den
nye inroparen har fullgjort sin				nye vinnaren av budgivningen har
betalningsskyldighet. Blir skeppet				fullgjort sin betalningsskyldighet.
ej sålt vid den nya auktionen, är				Blir skeppet inte sålt vid den nya
hela handpenningen förverkad.				auktionen,	är hela handpenningen
				förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-				Hålls inte ny auktion, ska hand-
penningen användas till betalning				penningen användas till betalning
av förrättningskostnader som har				av förrättningskostnader som har
blivit onyttiga. Vad som ej behöver				blivit onyttiga. Vad som inte
tagas i anspråk skall återlämnas.				behöver tas i anspråk ska
				återlämnas.

10kap. 23 §

Köparen skall fullgöra sin be-				Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet enligt 16 § fjärde				talningsskyldighet enligt 16 § fjärde
stycket	även	om	auktionen	stycket även om auktionen
överklagas.				överklagas.
Utan hinder av att auktionen				Utan hinder av att auktionen
överklagas får köparen komma i				överklagas får köparen komma i
besittning av skeppet, om ej annat				besittning av skeppet, om inte
har förordnats enligt 18 kap. 12				annat har beslutats enligt 18 kap.
eller 19	§ innan	han	har blivit	12 eller 19 § innan han eller hon
				105

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

berättigad därtill. Får han på grund av sådant förordnande ej komma i besittning av skeppet och är hindret ej hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos Kronofogde-

myndigheten medan hindret alltjämt består.

har blivit berättigad därtill. Får han eller hon på grund av sådant beslut inte komma i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han eller hon frånträda köpet och återfå vad han eller hon har betalat jämte upplupen ränta, om han eller hon gör anmälan därom hos Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

			11 kap.
			1 §
Beträffande exekutiv försäljning				Beträffande	tvångsvis	försälj-
av	registrerat luftfartyg		och	ning av registrerat luftfartyg och
intecknade reservdelar till luft-				intecknade reservdelar till luft-
fartyg tillämpas 10 kap., om ej				fartyg tillämpas 10 kap., om inte
annat föreskrivs nedan.				annat föreskrivs nedan.
I fråga om vissa främmande				I fråga om vissa främmande
luftfartyg eller intecknade reserv-				luftfartyg eller intecknade reserv-
delar till sådana luftfartyg skall				delar till sådana luftfartyg skall
även tillämpas lagen (1955:229) i				även tillämpas lagen (1955:229) i
anledning av Sveriges tillträde till				anledning av Sveriges tillträde till
1948	års konvention	rörande		1948 års konvention		rörande
internationellt erkännande		av	rätt	internationellt	erkännande	av rätt
till luftfartyg.				till luftfartyg.
Bestämmelserna i detta kapitel				Bestämmelserna i detta kapitel
gäller ej försäljning av andel i eller				gäller inte försäljning av andel i
villkorlig rätt till luftfartyg eller				eller villkorlig rätt till luftfartyg
reservdelar.				eller reservdelar.

	11 kap.
	3 §
	Vad som sägs om pantbrev och	Vad som sägs om pantbrev och
	tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall	tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska
	i stället gälla intecknat skuldebrev	i stället gälla intecknat skuldebrev
	och ränta som anges i 19 a § lagen	och ränta som anges i 19 a § lagen
	(1955:227) om inskrivning av rätt	(1955:227) om inskrivning av rätt
	till luftfartyg. I fall som avses i 10	till luftfartyg. I fall som avses i 10
	kap. 12 § andra stycket upptas,	kap. 12 § andra stycket upptas,
	i stället för tio procents tillägg, ett	i stället för tio procents tillägg, ett
	belopp motsvarande ett års ränta	belopp motsvarande ett års ränta
	enligt det intecknade skuldebrevet.	enligt det intecknade skuldebrevet.
	Om reservdelar skall säljas på	Om reservdelar ska säljas på
	begäran av borgenär som ej har	begäran av borgenär som inte har
106	inteckning för sin fordran, får	inteckning för sin fordran, får
106

skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av

sakkunniga som Krono- fogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen

minskad med förrätt- ningskostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § handpenning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den ej skall tillkomma in- roparen.

skyddsbelopp	enligt	10	kap.	Prop. 2021/22:206
13 § 1 inte i något fall bestämmas				Bilaga 2
högre än till två tredjedelar av det
värde som i målet har åsatts
reservdelarna	av sakkunniga		som
Kronofogdemyndigheten			har
anlitat.
I fall som avses i andra stycket
får, vid fördelning av pengar, den
som har inteckning i reservdelarna
inte till skada för borgenär som
inte har inteckning göra sin rätt
gällande till högre belopp än som
svarar mot två tredjedelar av köpe-
skillingen	minskad		med
förrättningskostnaderna.		Därvid
ska i fall som avses i 10 kap. 22 §
handpenning	för reservdelarna
läggas till köpeskillingen, i den
mån den inte ska tillkomma den
som vunnit budgivningen.

11kap. 3 a §31

Nyttjanderätt		är	skyddad utan		Nyttjanderätt		är skyddad utan
särskilt förbehåll,			om	rättigheten	särskilt förbehåll, om rättigheten har
har bättre rätt än exekutionsford-					bättre rätt än utsökningsford-
ringen.					ringen.
Om sakägarförteckningen upp-					Om	sakägarförteckningen
tar en rättighet som inte enligt					upptar en rättighet som inte enligt
första stycket är skyddad utan					första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll, skall luft-					särskilt förbehåll, ska luftfartyget
fartyget först ropas ut utan för-					först bjudas ut utan förbehåll för
behåll för rättighetens bestånd och					rättighetens	bestånd och därefter
därefter	med	sådant		förbehåll.	med sådant förbehåll. Uppnås vid
Uppnås vid det senare utropet bud					den senare budgivningen bud som
som täcker fordringar med bättre					täcker fordringar med bättre rätt
rätt än rättigheten eller som, utan					än rättigheten eller som, utan att
att täcka dem, är lika högt som					täcka dem, är lika högt som eller
eller högre än budet vid det					högre än budet vid den föregående
föregående utropet, har budet vid					budgivningen, har budet vid den
det senare utropet företräde. Att					senare budgivningen			företräde.
ägarhypotek inte täcks, utgör inte					Att ägarhypotek inte täcks, utgör
hinder mot att bud med förbehåll					inte hinder mot att bud med
för rättigheten godtas.					förbehåll för rättigheten godtas.
Upptar	sakägarförteckningen				Upptar	sakägarförteckningen
två eller flera sådana rättigheter					två eller flera		sådana	rättigheter
31 SFS senaste lydelse 2004:84.								107

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

som avses i andra stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, ska det gälla.

11 kap.

4 §

Vid försäljning av flera luft-	Vid försäljning av flera luft-
fartyg skall varje luftfartyg ropas	fartyg ska varje luftfartyg bjudas
ut för sig. Luftfartyg som är i	ut för sig. Luftfartyg som är i

108


samma ägares hand och svarar för					samma ägares hand och svarar för
samma	fordringar		skall	dock	samma fordringar ska dock bjudas
ropas ut gemensamt, om ägaren					ut gemensamt, om ägaren eller
eller borgenär ej begär särskild					borgenär	inte	begär		särskild
försäljning av visst eller vissa					försäljning av visst eller vissa
luftfartyg. Särskild			sakägarför-		luftfartyg.	Särskild		sakägarför-
teckning skall upprättas för egen-					teckning ska upprättas för egen-
dom som ropas ut för sig. Be-					dom som bjuds ut för sig. Be-
träffande fordran för vilken flera					träffande fordran för vilken flera
luftfartyg svarar skall i förteck-					luftfartyg svarar ska i förteck-
ningen anmärkas att mindre be-					ningen anmärkas att mindre be-
lopp än som anges i förteckningen					lopp än som anges i förteckningen
kan komma att falla på egendomen					kan komma att falla på egendomen
till följd av att köpeskillingen för					till följd av att köpeskillingen för
annan	egendom lämnar tillgång				annan egendom		lämnar		tillgång
till betalning av fordringen eller					till betalning av fordringen eller
del därav.					del därav.
Bestämmelserna i första stycket					Bestämmelserna i första stycket
gäller också i fråga om försäljning					gäller också i fråga om försäljning
av luftfartyg		och	intecknade		av luftfartyg		och	intecknade
reservdelar.		Luftfartyg		och	reservdelar.	Luftfartyg			och
reservdelar får dock ej ropas ut					reservdelar får dock inte bjudas ut
gemensamt,		om	fordran	har	gemensamt,	om		fordran har
bevakats av borgenär som ej har					bevakats av borgenär som inte har
inteckning i reservdelarna.					inteckning i reservdelarna.
Reservdelar som ej ropas ut					Reservdelar som inte bjuds ut
gemensamt med luftfartyg kan på					gemensamt med luftfartyg kan på
begäran av ägaren eller borgenär					begäran av ägaren eller borgenär
ropas ut i skilda poster, med					bjudas ut i skilda poster, med
förbehåll att försäljning av sådan					förbehåll att försäljning av sådan
post sker endast om försäljningen					post sker endast om försäljningen
med hänsyn även till de bud som					med hänsyn även till de bud som
avges för andra poster kan god-					avges för andra poster kan godtas
tagas enligt 10 kap. 19 §.					enligt 10 kap. 19 §.

11kap. 5 §

Omfattar inteckning flera luft-				Omfattar inteckning flera luft-
fartyg eller luftfartyg och reserv-				fartyg eller luftfartyg och reserv-
delar, får fordringen innestå enligt				delar, får fordringen innestå enligt
10 kap. 15 § endast om			all den	10 kap.	15 § endast om		all	den
intecknade egendomen har blivit				intecknade egendomen har				blivit
utmätt och säljs vid gemensamt				utmätt och säljs vid gemensamt
utrop.				budgivningsförfarande.
I stället	för 10 kap. 16 § sjätte			I stället för 10 kap. 16 § sjätte
stycket	gäller	33 §	lagen	stycket	gäller	33 §	lagen
(1955:227) om inskrivning av rätt				(1955:227) om inskrivning av rätt
till luftfartyg.				till luftfartyg.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

109

Prop. 2021/22:206 12 kap. Försäljning av fast egendom

Bilaga 2

		12 kap.
		4 §
Fastighetens ägare	skall	på	Fastighetens	ägare	ska	efter
anmodan tillhandahålla de hand-			uppmaning	tillhandahålla		de
lingar som visar hans äganderätt			handlingar som visar hans eller
eller tjänar till upplysning om			hennes äganderätt eller tjänar till
rättigheter som besvärar fastig-			upplysning om rättigheter som be-
heten eller om tillbehör till denna			svärar fastigheten eller om till-
och uppge vilka som har fordran			behör till denna och uppge vilka
eller rättighet som bör iakttagas			som har fordran eller rättighet som
vid egendomens	försäljning.		bör iakttagas	vid	egendomens
Kronofogdemyndigheten		skall	försäljning.	Kronofogdemyn-
även på annat sätt söka införskaffa			digheten ska även på annat sätt
utredning i dessa hänseenden samt			söka införskaffa utredning i dessa
om den belastning som rättighet			hänseenden samt om den belast-
utgör och det vederlag som utgår.			ning som rättighet utgör och det
			vederlag som utgår.

			12 kap.
			6 §
Ägare till utmätt fastighet får ej				Ägare till utmätt fastighet får
minska dess värde genom att				inte minska dess värde genom att
överlåta tillbehör eller genom att				överlåta tillbehör eller genom att
annat än till husbehov avverka				annat än till husbehov avverka
skog, bedriva grus- eller stentäkt				skog, bedriva grus- eller stentäkt
eller på annat sätt utnyttja				eller på annat sätt utnyttja
naturtillgångarna		eller	förändra	naturtillgångarna		eller	förändra
fastigheten. Om ej annat följer av				fastigheten. Om inte annat följer
8 eller 9 §, får		han	i övrigt	av 8 eller 9 §, får han eller hon i
tillgodogöra sig vanlig avkastning				övrigt tillgodogöra sig			vanlig
till dess fastigheten har sålts och				avkastning till dess fastigheten har
skall tillträdas av köparen. Sådan				sålts och ska tillträdas av köparen.
rätt föreligger dock ej i fråga om				Sådan rätt föreligger dock inte i
växande	gröda	eller	annan	fråga om växande gröda eller
avkastning som har förklarats ingå				annan avkastning som har förklarats
i försäljningen.				ingå i försäljningen.
Ägaren får ej upplåta rättighet				Ägaren får inte upplåta rättighet
som går utöver vad som är				som går utöver vad som är
medgivet	enligt	första	stycket.	medgivet	enligt	första	stycket.
Kronofogdemyndigheten			kan för-	Kronofogdemyndigheten kan för-
bjuda honom att upplåta rättighet				bjuda honom eller henne att upplåta
som kan	försvåra fastighetens			rättighet	som	kan	försvåra
försäljning.				fastighetens försäljning.
På begäran av ägaren kan				På begäran av ägaren kan
Kronofogdemyndigheten			medge	Kronofogdemyndigheten			medge
undantag från första eller andra				undantag från första eller andra
stycket i den mån det kan ske utan				stycket i den mån det kan ske utan

110

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2

förmånsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten.

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyn- digheten, om inte hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får inte utan synner- liga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

intrång i utmätningssökandens rätt	intrång i sökandens rätt och i	Prop. 2021/22:206
och i övrigt är lämpligt.	övrigt är lämpligt.	Bilaga 2

12kap. 11 §

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyn- digheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

12kap. 12 §

Borgenär eller annan vars rätt	Borgenär eller annan vars rätt
kan vara beroende av fastighetens	kan vara beroende av fastighetens
försäljning får utlösa sökanden.	försäljning får utlösa	sökanden.
Han träder därigenom i sökandens	Han eller hon träder därigenom i
ställe.	sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden	Den som vill utlösa sökanden
skall, innan fastigheten har sålts,	ska, innan fastigheten har sålts, till
till Kronofogdemyndigheten be-	Kronofogdemyndigheten		betala
tala exekutionsfordringen och upp-	utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.	komna förrättningskostnader.

12kap. 13 §32

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2

förmånsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten.

32 SFS senaste lydelse 1994:444.

111

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten

senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogde- myndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borge- närs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

12 kap.
16 §
Vad som har influtit genom	Inkommen betalning efter sär-
särskild försäljning av tillbehör	skild försäljning av tillbehör till-
tillkommer dem som har ford-	kommer dem som har fordringar
ringar med rätt i fastigheten med	med rätt i fastigheten med det
det företräde mellan dem som	företräde mellan dem som gäller
gäller enligt lag. Den som har	enligt lag. Den som har fordran
fordran med panträtt i fastigheten	med panträtt i fastigheten kan
kan avstå från betalning utan att	avstå från betalning utan att det
det minskar hans rätt i fastigheten	minskar hans eller hennes rätt i
i övrigt. Innehavare av fordran	fastigheten i övrigt. Innehavare av
med panträtt på grund av	fordran med panträtt på grund av
gemensam inteckning får dock ej	gemensam inteckning får dock inte
avstå från betalning ur till-	avstå från	betalning	med
behörsmedel under annan förut-	anledning av genomförd försälj-
sättning än att samtycke till av-	ning av tillbehör under annan
ståendet har lämnats av såväl	förutsättning än att samtycke till
ägare till övriga av inteckningen	avståendet har lämnats av såväl
besvärade fastigheter som inne-	ägare till övriga av inteckningen
havare av panträtt vilken gäller i	besvärade	fastigheter	som
en eller flera av fastigheterna med	innehavare av panträtt vilken gäller

112

lika rätt som eller sämre rätt än	i en eller flera av fastigheterna
inteckningen.	med lika rätt som eller sämre rätt
	än inteckningen.
Avstående som inverkar på vill-	Avstående	som	inverkar	på
koren vid fastighetens försäljning	villkoren vid fastighetens försälj-
på auktion skall ske senast vid	ning på auktion ska ske senast vid
bevakningssammanträdet och kan	bevakningssammanträdet eller, om
därefter ej återkallas.	bevakningssammanträde inte			ska
	hållas, vid den tidpunkt Krono-
	fogdemyndigheten		bestämmer.
	Avstående	kan	därefter	inte
	återkallas.

12kap. 17 §

Om medel som har influtit	Om	betalning	efter särskild
genom särskild försäljning av	försäljning av tillbehör räcker att
tillbehör förslår att förnöja sök-	förnöja sökanden samt dem som
anden samt dem som har bättre	har bättre rätt och inte har avstått
rätt och ej har avstått från betal-	från betalning,		ska	förfarandet
ning, skall förfarandet avbrytas,	avbrytas, om inte egendom är
såvida ej egendom är avträdd till	avträdd	till	konkurs		och
konkurs och förvaltaren begär att	förvaltaren begär att			förfarandet
förfarandet skall fortgå.	ska fortsätta.

12kap. 18 §

Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svar- anden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ges tillfälle att yttra sig om bud- givningsförfarandet.

Tid och plats för auktion på	Tid och plats för auktionen samt
fastighet bestäms av Kronofogde-	hur bud ska lämnas bestäms av
myndigheten.	Kronofogdemyndigheten.
Fastighetens ägare och inne-	Fastighetens ägare och inne-
havare av nyttjanderätt till fastig-	havare av nyttjanderätt till fastig-
heten är skyldiga att låta fastig-	heten är skyldiga att låta fastig-
heten visas på lämplig tid.	heten visas på lämplig tid.

12kap. 19 §

För förhandling om försälj-	För förhandling om försälj-
ningen skall bevakningssamman-	ningen får Kronofogdemyndigheten
träde hållas antingen samma dag	besluta att bevakningssamman-
som auktionen eller lämplig dag	träde ska hållas antingen samma
före denna.	dag som auktionen eller lämplig
	dag före denna.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

113

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Om det inte ska hållas ett be- vakningssammanträde ska Krono- fogdemyndigheten bestämma en senaste dag när fordran eller rättig- heter senast ska anmälas.

12kap. 20 §

Auktionen skall kungöras i god						Auktionen ska kungöras i god tid
tid och på lämpligt sätt. Kun-						och på lämpligt sätt. Kungörelsen
görelsen skall innehålla uppgift om						ska innehålla uppgift om till-
bevakningssammanträde					och	trädesdag samt om bevakningssam-
sammanträde för			fördelning		av	manträde		och	sammanträde		för
köpeskillingen.						fördelning		av	köpeskillingen		om
						sådana sammanträden ska hållas.
Innehavare		av	fordran	eller		Innehavare			av fordran		eller
rättighet som bör iakttagas vid						rättighet som bör beaktas vid auk-
auktionen skall i kungörelsen upp-						tionen ska i kungörelsen uppmanas
manas att anmäla sin rätt till						att	anmäla		sin	rätt	till
Kronofogdemyndigheten				senast		Kronofogdemyndigheten senast
vid bevakningssammanträdet.						vid den tidpunkt som Kronofogde-
						myndigheten bestämmer.
Har	Kronofogdemyndigheten					Har		Kronofogdemyndigheten
förordnat om särskild försäljning						beslutat om särskild försäljning av
av tillbehör, får kungörelsen ej						tillbehör,		får	kungörelsen		inte
utfärdas	förrän	försäljningen			har	utfärdas förrän			försäljningen		har
vunnit laga kraft och köpe-						fått laga kraft och köpeskillingen
skillingen har betalats eller frågan						har betalats eller frågan om sådan
om sådan försäljning har förfallit.						försäljning har förfallit.

12kap. 24 §


När förhandlingen vid bevak-	Kronofogdemyndigheten		ska
ningssammanträdet har avslutats,	upprätta en	sakägarförteckning
upprättas sakägarförteckning.	när en förhandling vid ett bevak-
	ningssammanträde har avslutats
	eller, om bevakningssammanträde
	inte ska hållas, vid en annan tid-
	punkt som	Kronofogdemyndig-
	heten bestämmer.

			12 kap.
			25 §33
	I sakägarförteckningen		upptas	I sakägarförteckningen upptas
	förutom exekutionsfordringen			förutom utsökningsfordringen
	1. fordran som skall utgå med			1. fordran	som	ska	utgå	med
	förmånsrätt	enligt 6 §	1 eller	förmånsrätt	enligt	6	§ 1	eller
	7 § 1 eller	2 förmånsrättslagen		7 § 1 eller	2 förmånsrättslagen
114	33 SFS senaste lydelse 1994:480.

(1970:979) och som förfaller till						(1970:979) och som förfaller till
betalning senast den tillträdesdag						betalning senast den tillträdesdag
som anges i 36 §,						som anges i 36 §,
2. fordran som		är	förenad		med	2. fordran	som	är	förenad	med
panträtt i fastigheten,						panträtt i fastigheten,
3. nyttjanderätt, servitut					eller	3. nyttjanderätt,		servitut		eller
rätt till elektrisk kraft som be-						rätt till elektrisk kraft som be-
svärar fastigheten, om rättigheten						svärar fastigheten, om rättigheten
är inskriven eller grundar sig på						är inskriven eller grundar sig på
skriftlig	handling			som	är	skriftlig	handling		som	är
tillgänglig eller avser hyra av en						tillgänglig eller avser hyra av en
bostadslägenhet		i	en	fastighet,		bostadslägenhet		i	en fastighet,
som är taxerad som hyreshus-						som är taxerad som hyreshus-
enhet, om hyresgästen har tillträtt						enhet, om hyresgästen har tillträtt
lägenheten, dock ej sådan rättighet						lägenheten,	dock		inte sådan
som	skall	bestå		oavsett		rättighet som ska bestå oavsett
fastighetens försäljning,						fastighetens försäljning,
4. förrättningskostnaderna.						4. förrättningskostnaderna.
Om fastigheten tillhör kon-						Om fastigheten tillhör kon-
kursbo, upptas även arvode och						kursbo, upptas även arvode och
annan kostnad		för	fastighetens			annan kostnad för			fastighetens
förvaltning under konkursen.						förvaltning under konkursen.

12kap. 26 §

Fordringar och rättigheter upptas				Fordringar och rättigheter upptas
efter det företräde som gäller enligt				efter det företräde som gäller enligt
lag. Ränta och annan biförpliktelse				lag. Ränta och annan biförpliktelse
upptas	före	fordringens		upptas	före	fordringens
kapitalbelopp, om ej borgenären				kapitalbelopp, om inte borgenären
yrkar annat.				yrkar annat.
Förrättningskostnaderna			upptas	Förrättningskostnaderna			upptas
närmast	före	exekutionsford-		närmast före utsökningsfordringen.
ringen.
Fordran	eller	rättighet	upptas	Fordran eller		rättighet	upptas
även om den är beroende av vill-				även om den är beroende av vill-
kor eller tvistig. Är panträtt för				kor eller tvistig. Är panträtt för
fordran beroende av att sökt				fordran beroende av att sökt
inteckning beviljas eller är in-				inteckning beviljas eller är in-
skrivning av rättighet sökt men				skrivning av rättighet sökt men
ännu ej beviljad, upptas ford-				ännu inte beviljad, upptas ford-
ringen eller rättigheten med det				ringen eller rättigheten med det
företräde som tillkommer den om				företräde som tillkommer den om
inteckningen eller inskrivningen				inteckningen eller inskrivningen
beviljas.				beviljas.
När försäljning har begärts av				När försäljning har begärts av
förvaltaren	i	konkurs,	anses	förvaltaren	i	konkurs,	anses
konkursboet som sökande utan				konkursboet	som sökande utan
förmånsrätt, om ej anslutning har				förmånsrätt,	om	inte anslutning
skett enligt 13 §.				har skett enligt 13 §.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

115

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

116

12kap. 29 §

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

1. sammanlagda beloppet

1. sammanlagda

beloppet

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

2. i vad

mån behållen

köpe-

2. i vad

mån behållen köpe-

skilling för tillbehör skall an-

skilling för tillbehör ska användas

vändas för betalning av fordringar

för betalning av fordringar som

som har upptagits i förteckningen,

har upptagits i förteckningen,

3. det

lägsta

bud

som

måste

3. det

lägsta

bud

som måste

avges för att fastigheten enligt

32 § skall få säljas,

32 § ska få säljas,

4. vilka rättigheter

som

enligt

4. vilka rättigheter

som enligt

33 § första stycket är skyddade

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

andra stycket skall förbehållas vid

andra stycket ska förbehållas vid

försäljningen,

5. betalningsvillkoren

och

till-

5. betalningsvillkoren

och

till-

trädesdag.

Av fordran som gäller endast

andel i fastigheten skall vid

andel i fastigheten ska vid

tillämpning

första

stycket 1

tillämpning

första

stycket 1

medräknas så mycket som med

hänsyn till andelens storlek och

fordringens läge täcks, när övriga

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen

samt

för-

utsökningsfordringen

samt

för-

rättningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej

Köpeskilling

för

tillbehör

får

tagas i anspråk för betalning av

inte tas i anspråk för betalning av

fordran

inom

skyddsbeloppet i

fordran

inom

skyddsbeloppet i

vidare mån än som har angivits i

vidare mån än som har angetts i

sakägarförteckningen.

12kap. 30 §

I sakägarförteckningen		skall i	I sakägarförteckningen		ska i
förekommande fall erinras om			förekommande fall erinras om
1. verkan	av underlåten upp-		1. verkan	av underlåten	upp-
sägning av arrende- eller hyres-			sägning av arrende- eller hyres-
avtal i fall som avses i 46		§ andra	avtal i fall som avses i 46 § andra
stycket samt rätt till förlängt avtal			stycket samt rätt till förlängt avtal
eller skadestånd som enligt lag			eller skadestånd som enligt lag
tillkommer	arrendator	eller	tillkommer	arrendator	eller
hyresgäst om han blir uppsagd			hyresgäst om han eller hon blir

Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nytt- janderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har

bättre rätt än utsök- ningsfordringen.

I andra fall än som avses i första stycket ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning anta att rättigheten

belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehav- are av fordran med bättre rätt. Härvid ska rätt till betalning på grund av ägarhypotek inte anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättigheten som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 §.

med	anledning	av	fastighetens	uppsagd med anledning av fastig-				Prop. 2021/22:206
försäljning,				hetens försäljning,				Bilaga 2
2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst				2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst
som	enligt	lag	tillkommer	som	enligt	lag	tillkommer
bostadsrättshavare,				bostadsrättshavare,
3. rätt att bo kvar på fastigheten				3. rätt att bo kvar på fastigheten
som	Kronofogdemyndigheten			som	Kronofogdemyndigheten
enligt 36 § tredje stycket har				enligt 36 § tredje stycket har
medgivit ägaren.				medgett ägaren.
				4. egendomen är försäkrad.

12kap. 33 §

I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning antaga att rättigheten

belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har för- behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

12kap. 34 §

I	avräkning	på köpeskillingen			I	avräkning	på köpeskillingen
för fastigheten skall innestå kapi-					för fastigheten ska innestå kapi-
talbeloppet av sådan fordran inom					talbeloppet av sådan fordran inom
skyddsbeloppet		som	är	förenad	skyddsbeloppet		som	är	förenad
med	panträtt	och	ej	enligt	med	panträtt	och	inte	enligt
									117

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock ej om,

1.fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant betalning,

2.fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller

3.fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastig- heten.

För ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske enligt första stycket skall köpeskillingen för fastigheten be- talas kontant, om ej inroparen visar att han har avtalat annat med den som enligt sakägarför-

teckningen är betalnings- berättigad. Om det enligt för- teckningen är ovisst vem ett be- lopp tillkommer, får det ej av- räknas.

sakägarförteckningen ska betalas med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock inte om,

1.fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant betalning,

2.fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller

3.fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastig- heten.

För ägarhypotek ska, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om inte den som vunnit budgivningen visar att han eller hon har avtalat annat med den som enligt sakägarför-

teckningen är betalnings- berättigad. Om det enligt för- teckningen är ovisst vem ett bel- opp tillkommer, får det inte av- räknas.

			12 kap.
			35 §34
	Den som ropar in fastigheten är			Den som vinner budgivningen är
	skyldig att efter inropet lämna			skyldig att efter auktionen lämna
	handpenning som	motsvarar	en	handpenning som	motsvarar	en
	tiondel av köpeskillingen, dock ej			tiondel av köpeskillingen, dock
	mer än som enligt 34 § skall			inte mer än som enligt 34 § ska
	betalas kontant eller mindre än de			betalas kontant eller mindre än de
	förrättningskostnader som skall utgå			förrättningskostnader som ska utgå
	ur fastigheten.			ur fastigheten.
	Handpenningen	skall betalas		Handpenningen	ska betalas
	kontant, om ej inroparen ställer			kontant, om inte säkerhet ställs för
	säkerhet för beloppet. Som säkerhet			beloppet. Som säkerhet får godtas
	får godtas även fordran som är			även fordran som är förenad med
	förenad med panträtt i fastigheten,			panträtt i fastigheten, om den täcks
	om den täcks av köpeskillingen och			av köpeskillingen och kan anses
	kan anses betryggande.			betryggande.
	Staten, kommun, landsting och			Staten, kommun, landsting och
	kommunalförbund	behöver	ej	kommunalförbund	behöver	inte
118	34 SFS senaste lydelse 2007:277.

lämna handpenning men blir i fall			lämna handpenning men blir i fall
som avses	i	43 § ersätt-	som avses i 43 § ersätt-
ningsskyldiga	intill	motsvarande	ningsskyldiga intill motsvarande
belopp.			belopp.
Obetald del av den kontanta			Obetald del av den kontanta
köpeskillingen skall betalas senast			köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt			vid den tidpunkt som Krono-
20 § har kungjorts för köpeskill-			fogdemyndigheten bestämmer, dock
ingens fördelning.			senast på den tillträdesdag som
			Kronofogdemyndigheten bestäm-
			mer enligt 12 kap. 36 §.

12kap. 36 §

Som	tillträdesdag		räknas	den	Kronofogdemyndigheten ska be-
dag då enligt kungörelse fördel-					sluta om tillträdesdag. Krono-
ningssammanträdet skall äga rum.					fogdemyndigheten kan medge den
Kronofogdemyndigheten kan dock					som vunnit budgivningen att ta
medge inroparen att taga vård om					vård om fastigheten eller del av
fastigheten eller del därav före					den före tillträdesdagen.
tillträdesdagen.
Kronofogdemyndigheten				får	Kronofogdemyndigheten		får
förordna att obetald avkastning av					besluta att obetald avkastning av
fastigheten, som enligt 8 eller 9 §					fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
har skolat betalas till myndigheten					skulle ha betalats till myndigheten
eller syssloman och som har					eller syssloman och som har
förfallit under tiden till och med					förfallit under tiden till och med
den dag köparen har tillträtt					den dag köparen har tillträtt
fastigheten,		skall	tillkomma		fastigheten, ska tillkomma denne.
denne. Om sådan avkastning i					Om sådan avkastning i annat fall
annat fall betalas till köparen,					betalas till köparen, ska denne
skall denne redovisa därför till					redovisa därför till Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten.					myndigheten.
Har förre ägaren ej annan					Om förre ägaren inte har annan
bostad,	kan	Kronofogdemyndig-			bostad, kan Kronofogdemyndig-
heten tillåta honom att bo kvar på					heten tillåta honom eller henne att
fastigheten högst tre månader efter					bo kvar på fastigheten högst tre
tillträdesdagen.					månader efter	tillträdesdagen. Vid
					denna bedömning ska Kronofogde-
					myndigheten	särskilt beakta	om
					fastigheten är försäkrad.

12kap. 37 §

På begäran av de sakägare vilkas	På begäran av de sakägare vars
rätt beror därav kan försäljningen,	rätt beror därav kan försäljningen,
såvitt avser annat än erläggande av	såvitt avser annat än erläggande av
handpenning och den återstående	handpenning och den återstående
kontanta köpeskillingen samt tiden	kontanta köpeskillingen samt tiden
för tillträde, ske på andra villkor än	för tillträde, ske på andra villkor än

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

119

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

120


som anges i detta kapitel.	som anges i detta kapitel.
Skyddsbeloppet får höjas även om	Skyddsbeloppet får höjas även om
borgenär som inte själv har begärt	borgenär som inte själv har begärt
försäljning motsätter sig det.	försäljning motsätter sig det.
Begäran som avses i första	Begäran som avses i första
stycket skall framställas senast vid	stycket ska framställas senast vid
bevakningssammanträdet.	bevakningssammanträdet.		Om
	bevakningssammanträde inte		ska
	hållas	ska begäran framställas
	innan	Kronofogdemyndigheten
	fastställer sakägarförteckningen.

12kap. 38 §

Vid auktionen skall, i den mån	Vid auktionen ska, i den mån
det är påkallat med hänsyn till	det är påkallat med hänsyn till
värdet av fastighetens tillbehör eller	värdet av fastighetens tillbehör
av annan orsak, anges vilken	eller av annan orsak, anges vilken
egendom som framstår som till-	egendom som framstår som till-
behör ej skall följa den. Vad så-	behör inte ska följa den. Vad så-
lunda angivits är avgörande för	lunda angivits är avgörande för
vad försäljningen omfattar i den	vad försäljningen omfattar i den
delen. I övrigt ingår i försälj-	delen. I övrigt ingår i försälj-
ningen vad som enligt lag utgör	ningen vad som enligt lag utgör
tillbehör till fastigheten. Råder	tillbehör	till	fastigheten. Råder
tvist om tillbehör, skall det an-	tvist om tillbehör, ska det anmälas.
mälas.
Redogörelse skall lämnas för	Redogörelse		ska lämnas för
innehållet i sakägarförteckningen.	innehållet	i sakägarförteckningen.
Upplysning skall lämnas om att	Upplysning ska lämnas om att
fastigheten ropas ut med förbehåll	fastigheten bjuds ut med förbehåll
att inrop skall prövas enligt 40 §.	att bud ska prövas enligt 40 §.

12kap. 39 §

Om sakägarförteckningen upp-	Om	sakägarförteckningen
tager rättighet som ej enligt 33 §	upptar rättighet som inte enligt 33
första stycket är skyddad utan	§ första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll och ej heller har	särskilt förbehåll och inte heller
förbehållits enligt 33 § andra	har förbehållits enligt 33 § andra
stycket, skall fastigheten först	stycket, ska fastigheten först
ropas ut utan förbehåll om	bjudas ut utan förbehåll om
rättighetens bestånd och därefter	rättighetens	bestånd och därefter
med sådant förbehåll. Uppnås vid	med sådant förbehåll. Uppnås vid
det senare utropet bud som täcker	det senare budgivningsförfarandet
fordringar med bättre rätt än	bud som täcker fordringar med
rättigheten eller som, utan att	bättre rätt än rättigheten eller som,
täcka dem, är lika högt som eller	utan att täcka dem, är lika högt som
högre än budet vid det föregående	eller högre än budet vid det
utropet, har budet vid det senare	föregående	budgivningsförfaran-

utropet företräde. Att ägarhypotek							det, har det senare budet företräde.
ej täcks utgör ej hinder mot att bud							Att ägarhypotek inte täcks utgör
med	förbehåll			för	rättigheten		inte hinder mot att bud med
godtas.							förbehåll för rättigheten godtas.
Upptager			sakägarförteckningen				Upptar	sakägarförteckningen
två eller flera sådana rättigheter							två eller flera sådana rättigheter
som avses i första stycket, skall							som avses i första stycket, ska
fastigheten först ropas ut utan							fastigheten först bjudas ut utan
förbehåll för någon av rättig-							förbehåll för någon av rättig-
heterna och därefter med förbehåll							heterna och därefter med förbehåll
först endast för den rättighet som							först endast för den rättighet som
har bästa rätt och efter hand för							har bästa rätt och efter hand för
ökat antal rättigheter enligt deras							ökat antal rättigheter enligt deras
inbördes			ordning.		Bud	som	inbördes	ordning.	Bud som
skyddar flera rättigheter än annat							skyddar flera rättigheter än annat
bud har företräde framför detta,							bud har företräde framför detta,
om det ej leder till sämre täckning							om det inte leder till sämre
av fordran som har bättre rätt än							täckning av fordran som har bättre
någon av rättigheterna.							rätt än någon av rättigheterna.
När bud med förbehåll för							När bud med förbehåll för
rättighet ej täcker fordringar med							rättighet inte täcker fordringar med
bättre	rätt,		kan rättighetshavaren				bättre rätt,	kan rättighetshavaren
skydda sin rättighet genom att							skydda sin rättighet genom att betala
betala skillnaden mellan det budet							skillnaden mellan det budet och bud
och bud utan förbehåll för							utan förbehåll för rättigheten eller så
rättigheten eller så stor del av							stor del av skillnaden som behövs
skillnaden som behövs för att							för att täcka fordringar med bättre
täcka fordringar med bättre rätt.							rätt.
Om rättighetshavare i fall som							Om rättighetshavare i fall som
avses i andra stycket är villig att							avses i andra stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i tredje							betala enligt vad som sägs i tredje
stycket men det sålunda erbjudna							stycket men det sålunda erbjudna
beloppet, till följd av att flera							beloppet, till följd av att flera
tillskott behövs, ej ensamt eller i							tillskott behövs, inte ensamt eller i
förening med annat tillskott som							förening med annat tillskott som
bjuds är tillräckligt för att hans							bjuds är tillräckligt för att hans
rättighet		skall		skyddas,		skall	eller hennes rättighet ska skyddas,
fastigheten ropas ut med förbehåll							ska fastigheten bjudas ut med
för rättigheten och den eller de							förbehåll för rättigheten och den
rättigheter			som	är	skyddade		eller de rättigheter som är skyddade
genom tidigare bud och annat							genom tidigare bud och annat
tillskott som bjuds.							tillskott som bjuds.
Om borgenär vars fordran ej har							Om borgenär vars fordran inte
blivit täckt genom visst bud							har blivit täckt genom visst bud
godtager		budet,		skall	fordringen		godtar budet, ska fordringen vid
vid tillämpning av första–fjärde							tillämpning	av	första–fjärde
styckena anses täckt.							styckena anses täckt.
Om rättighetshavare i stället för							Om rättighetshavare i stället för
att betala ställer säkerhet, skall det							att betala ställer säkerhet, ska det
gälla.							gälla.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

121

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

122

12kap. 40 §

Innan inrop godtas skall Krono-				Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i				fogdemyndigheten pröva, om det i
32 § angivna villkoret för				32 § angivna villkoret för
försäljning är uppfyllt. Även om				försäljning är uppfyllt. Även om
detta är förhållandet får inropet ej				detta är förhållandet får budet inte
godtagas, om det är sannolikt att				godtas, om det är sannolikt att
avsevärt	högre	köpeskilling	kan	avsevärt	högre	köpeskilling	kan
uppnås.				uppnås.
Utan hinder av första stycket				Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga				ska bud godtas, om samtliga
berörda	sakägare medger		det.	berörda	sakägare medger		det.
Sökanden kan medge att inrop				Sökanden kan medge att bud
godtas	fastän	förrättningskost-		godtas	fastän	förrättningskost-
naderna ej har blivit täckta.				naderna inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens				Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-				bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.				ningsfordringen inte täcks.

12kap. 41 §

Sedan inrop har godtagits skall						Sedan bud har godtagits ska den
inroparen		omedelbart			lämna	som	vunnit		budgivningen
föreskriven	handpenning. Krono-					omedelbart		lämna	föreskriven
fogdemyndigheten			kan	dock på		handpenning.		Kronofogdemyn-
begäran göra ett kort uppehåll i						digheten kan dock på begäran göra
handläggningen för att					bereda	ett kort uppehåll i handläggningen
inroparen	tillfälle		att	anskaffa		för att bereda den som vunnit
handpenning,		om	uppehållet ej			budgivningen tillfälle att anskaffa
kan antagas medföra beaktans-						handpenning, om uppehållet inte
värd olägenhet. Lämnas ej hand-						kan	antas medföra		beaktansvärd
penning, skall fastigheten ropas ut						olägenhet.		Lämnas		inte
på nytt.						handpenning,		ska	fastigheten
						bjudas ut på nytt.
I fall som avses i 39 § skall						I fall som avses i 39 § ska
handpenning		lämnas		för	varje	handpenning lämnas för varje bud,
inrop, även om fastigheten skall						även om fastigheten ska bjudas ut
ropas ut på nytt. Om inropet ej						på nytt. Om budet inte ska bestå,
skall bestå, återlämnas hand-						återlämnas handpenningen.
penningen.
Fullgör ej inroparen sin betal-						Fullgör inte den som vunnit
ningsskyldighet enligt 35 § fjärde						budgivningen sin betalningsskyl-
stycket, är inropet ogiltigt.						dighet enligt 35 § fjärde stycket, är
						budet ogiltigt.

12kap. 42 §

Sker ej inrop som godtas och	Lämnas inte bud som godtas
fullföljs genom att handpenning	och fullföljs genom att hand-

lämnas, skall nytt försäljnings- försök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41

§tredje stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och saknas anledning antaga att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten

avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan av fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med an- ledning av redan vidtagna åtgär- der.

penning lämnas, ska nytt försälj-				Prop. 2021/22:206
ningsförsök göras, om sökanden				Bilaga 2
begär det inom en vecka från
auktionen. Har bud blivit ogiltigt
enligt 41 § tredje stycket, ska nytt
försäljningsförsök göras, om			inte
sökanden avstår därifrån.
Har två auktioner hållits utan att
fastigheten har blivit såld och
saknas	anledning	anta	att
fastigheten kan säljas inom rimlig
tid, får	Kronofogdemyndigheten
avvisa	begäran	om	nytt

försäljningsförsök.

Om ny auktion ska hållas, gäller vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan av fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Ska nytt försäljningsförsök inte göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som betalats in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

12kap. 43 §

När ny auktion hålls sedan inrop				När ny auktion hålls sedan bud
har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje				har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, skall handpenningen tagas				stycket, ska handpenningen tas i
i anspråk i den mån det behövs för				anspråk i den mån det behövs för
att sammanlagt		samma	belopp	att sammanlagt samma belopp ska
skall uppnås som vid den förra				uppnås som vid den förra
auktionen	jämte	ränta	därå,	auktionen	jämte	ränta därå,
beräknad enligt 5 § räntelagen				beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635),	från	tillträdesdagen		(1975:635),	från	tillträdesdagen
till och med den nya tillträdes-				till och med den nya tillträdes-
dagen och för att även förrätt-				dagen och för att även förrätt-
ningskostnaderna med anledning				ningskostnaderna med			anledning
av den nya auktionen skall täckas.				av den nya auktionen ska täckas.
Detta gäller även om fastigheten				Detta gäller även om fastigheten
säljs med förbehåll för rättighet				säljs med förbehåll för rättighet
som ej har förbehållits vid den				som inte har förbehållits vid den
förra auktionen		eller	ändrade	förra auktionen		eller	ändrade
förhållanden har inträtt. Vad som				förhållanden har inträtt. Vad som
ej behöver tagas i anspråk skall				inte behöver tas i anspråk ska
återlämnas när den nye inroparen				återlämnas när den nye vinnaren
har fullgjort sin betalningsskyl-				av budgivningen har fullgjort sin
dighet. Blir fastigheten ej såld vid				betalningsskyldighet.			Blir

123

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

fastigheten inte såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls inte ny auktion, ska handpenningen användas till be- talning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

	12 kap.
	44 §
Sedan auktion som har lett till		Sedan auktion som har lett till
försäljning	av fastigheten har	försäljning	av fastigheten har
vunnit laga kraft och köparen har		vunnit laga kraft och köparen har
fullgjort sin	betalningsskyldighet	fullgjort sin	betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar		enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar
Kronofogdemyndigheten		Kronofogdemyndigheten
köpebrev.		köpebrev.
Visar inroparen att han har		Visar den som vunnit bud-
bjudit för annans räkning, skall		givningen att han eller hon har
köpebrev utfärdas till denne.		bjudit för annans räkning, ska
		köpebrev utfärdas till denne.

					12 kap.
					45 §
Sedan		fastigheten		har	sålts	Sedan		fastigheten		har	sålts
svarar den ej för fordran som						svarar den inte för fordran som
avses i 25 § första stycket 1.						avses i 25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan						Borgenär som har pantbrev kan
ej efter		fastighetens		försäljning		inte	efter	fastighetens		försäljning
mot	köparen		göra	gällande		mot	köparen		göra	gällande
panträtt i fastigheten för större						panträtt i fastigheten för större
fordran än som har avräknats på						fordran än som har avräknats på
köpeskillingen jämte utfäst					ränta	köpeskillingen jämte utfäst					ränta
därå	från tillträdesdagen				samt	därå	från	tillträdesdagen			samt
framtida skadestånd och kostnad						framtida skadestånd och kostnad
som föranleds av fordrings-						som föranleds av fordrings-
förhållandet.						förhållandet.
Köparen blir personligen betal-						Köparen blir personligen be-
ningsskyldig för vad som enligt						talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse			har	avräknats		överenskommelse			har	avräknats
på den		kontanta	köpeskillingen			på den kontanta			köpeskillingen
och den förre ägaren blir fri från						och den förre ägaren blir fri från
ansvar härför. I fall som avses i 44						ansvar härför. I fall som avses i 44
§ andra stycket blir även den som						§ andra stycket blir även den som
har		gjort		inropet		har	vunnit		budgivningen
betalningsskyldig.						betalningsskyldig.

124

12kap. 46 §


Köpare som har fullgjort sin							Köpare som har fullgjort sin
betalningsskyldighet				enligt		35 §	betalningsskyldighet	enligt 35 §
fjärde stycket får tillträda fastig-							fjärde stycket får tillträda fastig-
heten på den dag som har bestämts							heten på den dag som har bestämts
för köpeskillingens				fördelning.			för köpeskillingens	fördelning.
Han svarar därefter för ägares							Han eller hon svarar därefter för
skyldigheter i den mån de skall							ägares skyldigheter i den mån de
fullgöras efter tillträdesdagen.							ska fullgöras efter tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägar-							Vill köparen att i sakägar-
förteckningen		upptagen			arrende-		förteckningen upptagen arrende-
eller hyresrätt, som ej är skyddad							eller hyresrätt, som inte är skyddad
enligt 33 § första stycket eller har							enligt 33 § första stycket eller har
förbehållits enligt 33 § andra							förbehållits enligt 33 § andra
stycket eller vid auktionen, skall							stycket eller vid auktionen, ska
upphöra, åligger det honom att							upphöra, åligger det honom eller
inom en månad från tillträdes-							henne att inom en månad från
dagen säga upp avtalet. I annat fall							tillträdesdagen säga upp avtalet. I
gäller	avtalet		mot		honom.		annat fall gäller avtalet mot
Beträffande		den	tidpunkt			vid	honom eller henne. Beträffande
vilken arrende- eller hyresavtal							den tidpunkt vid vilken arrende-
skall upphöra med anledning av							eller hyresavtal ska upphöra med
uppsägning gäller vad som är före-							anledning av uppsägning gäller vad
skrivet i fråga om uppsägning							som är föreskrivet i fråga om
efter	frivillig		överlåtelse			av	uppsägning efter frivillig överlåtelse
fastighet.							av fastighet.
Om rätt i vissa fall för arren-							Om rätt i vissa fall för arren-
dator eller hyresgäst att begära							dator eller hyresgäst att begära
förlängning av avtalet eller att få							förlängning av avtalet eller att få
ersättning vid uppsägning						finns	ersättning vid uppsägning finns
särskilda föreskrifter.							särskilda föreskrifter.

12kap. 48 §

Köparen skall fullgöra sin be-						Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet		enligt			35 §	talningsskyldighet		enligt 35 §
fjärde stycket även om auktionen						fjärde stycket även om auktionen
överklagas.						överklagas.
Utan hinder av att auktionen						Utan hinder av att auktionen
överklagas	får köparen			tillträda		överklagas	får köparen tillträda
fastigheten	på	den	bestämda			fastigheten	på	den bestämda
dagen, om ej dessförinnan annat						dagen, om inte dessförinnan annat
har förordnats enligt 18 kap. 12						har beslutats enligt 18 kap. 12
eller 19 §. Får han på grund av						eller 19 §. Får han eller hon på
sådant förordnande			ej	tillträda		grund av sådant beslut inte till-
fastigheten och är hindret ej hävt						träda fastigheten och är hindret
inom tre månader från den						inte hävt inom tre månader från
bestämda tillträdesdagen,				får	han	den bestämda tillträdesdagen, får
frånträda köpet och återfå vad han						han eller hon frånträda köpet och

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

125

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

126

har	betalat jämte upplupen ränta,	återfå vad han eller hon har betalat
om	han gör anmälan därom hos	jämte upplupen ränta, om han eller
Kronofogdemyndigheten medan		hon gör anmälan därom hos
hindret alltjämt består.		Kronofogdemyndigheten medan
		hindret alltjämt består.

12kap. 49 §

När någon av flera gemensamt						När någon av flera gemensamt
intecknade fastigheter skall säljas						intecknade	fastigheter		ska säljas
på auktion har den som har						på auktion har den som har
fordran med panträtt på grund av						fordran med panträtt på grund av
den	gemensamma			inteckningen		den gemensamma inteckningen
rätt att indraga annan av de						rätt att dra in annan av de
intecknade		fastigheterna			i	intecknade	fastigheterna			i
försäljningen, om den svarar för						försäljningen, om den svarar för
det intecknade beloppet eller av						det intecknade beloppet eller av
detta före den fastighet som skall						detta före den fastighet som ska
säljas. Ska denna säljas för						säljas. Ska denna säljas för pant-
panträttshavarens fordran eller för						rättshavarens fordran			eller	för
fordran som har lika eller bättre						fordran som har lika eller bättre
rätt, får han även indraga fastighet						rätt, får han eller hon även dra in
som svarar för inteckningen först						fastighet som svarar för inteck-
efter den fastighet som skall						ningen först efter den fastighet
säljas.						som ska säljas.
Yrkande		om	indragning		skall	Yrkande	om	indragning		ska
framställas		hos	Kronofogdemyn-			framställas	hos	Kronofogdemyn-
digheten senast vid bevaknings-						digheten senast vid den tidpunkt
sammanträdet. Fastighetens ägare						Kronofogdemyndigheten bestäm-
skall beredas tillfälle att yttra sig						mer. Fastighetens ägare ska ges
över	yrkandet.		Bevakningssam-			tillfälle att yttra sig över yrkandet.
manträde och auktion skall in-						Auktion och i förekommande fall
ställas och nya tider sättas ut, om						bevakningssammanträde				ska
det behövs för att yrkandet ska						ställas in och sättas ut på nytt, om
hinna prövas.						det behövs för att yrkandet ska
						hinna prövas.
Bifalls		yrkandet,		anses	den	Bifalls	yrkandet,		anses	den
indragna fastigheten utmätt					när	indragna fastigheten			utmätt	när
beslutet meddelas. Den får ej						beslutet meddelas. Den får inte
säljas innan beslutet har vunnit						säljas innan beslutet har fått laga
laga kraft.						kraft.

12kap. 51 §

Om	samtliga fastigheter som	Om samtliga fastigheter som
besväras av gemensam inteckning		besväras av gemensam inteckning
skall säljas på auktion och		ska säljas på auktion och
förhållande som anges i 52 § andra		förhållande som anges i 52 § andra
stycket	ej föreligger, upprättas	stycket inte föreligger, upprättas
gemensam sakägarförteckning för		gemensam sakägarförteckning för

fastigheterna. Rättighet i någon av	fastigheterna. Rättighet i någon av
fastigheterna skall härvid anses	fastigheterna ska härvid anses
upplåten i dem alla. Vid auktionen	upplåten i dem alla. Vid auktionen
ropas fastigheterna ut gemensamt.	bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12kap. 52 §

Skall flera av gemensamt in-					Ska flera av gemensamt in-
tecknade fastigheter men inte alla					tecknade fastigheter men inte alla
säljas på auktion, gäller 53–55 §§.					säljas på auktion, gäller 53–55 §§.
När	samtliga fastigheter			som	När	samtliga		fastigheter		som
besväras av gemensam inteckning					besväras av gemensam inteckning
skall säljas, gäller likaledes 53–					ska säljas, gäller likaledes 53–
55 §§, om					55 §§, om
1. fastigheterna har olika ägare,					1. fastigheterna har olika ägare,
2. någon		av fastigheterna		med	2. någon		av	fastigheterna		med
stöd av 49 § har indragits i för-					stöd av 49 § har dragits in i för-
säljningen,					säljningen,
3. någon av fastigheterna endast					3. någon av fastigheterna endast
i andra hand svarar för gemensam					i andra hand svarar för gemensam
inteckning,					inteckning,
4. någon		av fastigheterna		be-	4. någon		av	fastigheterna		be-
sväras av särskild inteckning,					sväras av särskild inteckning,
5. någon		fastighets	ansvar	för	5. någon		fastighets		ansvar	för
gemensam		inteckning	inte avser		gemensam		inteckning inte avser
inteckningens hela belopp,					inteckningens hela belopp,
6. det yrkas av innehavare av					6. det yrkas av innehavare av
sådan rättighet i någon av fastig-					sådan rättighet i någon av fastig-
heterna som ej skall bestå oavsett					heterna som inte ska bestå oavsett
om fastigheten säljs, eller					om fastigheten säljs, eller
7. det i annat fall yrkas av ägare					7. det i annat fall yrkas av ägare
eller borgenär vars rätt kan bero					eller borgenär vars rätt kan bero
därav.					därav.
Yrkande som avses i andra					Yrkande som avses i andra
stycket 6 eller 7 skall framställas					stycket 6 eller 7 ska framställas
senast	vid	bevakningssamman-			senast	vid	bevakningssamman-
trädet.					trädet.	Om	bevakningssamman-
					träde inte ska hållas ska yrkandet
					framställas		innan		Kronofogde-
					myndigheten				fastställer
					sakägarförteckningen.

12kap. 53 §

Särskild	sakägarförteckning	Särskild sakägarförteckning ska
skall upprättas för varje fastighet		upprättas för varje fastighet som
som skall	säljas. Förteckningen	ska	säljas.	Förteckningen
upprättas	som om försäljningen	upprättas som		om försäljningen
hade begärts på grund av den bästa		hade begärts på grund av den bästa
gemensamma inteckningen, om ej		gemensamma		inteckningen, om

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

127

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

128

exekutionsfordringen

har

bättre

inte

utsökningsfordringen

har

rätt. Fordran med panträtt på

bättre rätt. Fordran med panträtt

grund

gemensam

inteckning

på grund av gemensam inteckning

upptas för varje fastighet med det

belopp

för

vilket

fastigheten

belopp

för

vilket

fastigheten

svarar i förhållande till de andra

fastigheterna.

Kan

ansvaret

fastigheterna.

Kan

ansvaret

komma

att

vid försäljningen

komma

att

vid försäljningen

vidgas

härutöver,

skall

det

vidgas

härutöver,

ska

det

anmärkas. Beträffande

fastighet

anmärkas. Beträffande fastighet

som svarar endast i andra hand

anges om sådant ansvar kan

ifrågakomma.

När fastighet har indragits i

När fastighet har dragits in i

försäljningen enligt 49 §, skall vid

försäljningen enligt 49 §, ska vid

beräkning av tillägg enligt 6 kap.

3 § jordabalken anses som om

fastigheten hade utmätts samtidigt

med den

ursprungligen

utmätta

med

den ursprungligen utmätta

fastigheten.

12kap. 54 §

Vid auktionen skall fastig-				Vid auktionen ska fastigheterna
heterna ropas ut var för sig. Där-				bjudas ut var för sig. Därefter ska
efter skall de ropas ut gemensamt,				de bjudas ut gemensamt, om de har
om de har samma ägare.				samma ägare. Efterföljande gemen-
Efterföljande		gemensamt	utrop	samt	budgivningsförfarande			ska
skall även eljest äga rum, om full				även annars ske, om full betalning
betalning ej har uppnåtts för fordran				inte har uppnåtts för fordran för
för vilken	samtliga fastigheter			vilken samtliga fastigheter svarar
svarar eller fastigheternas ägare är				eller fastigheternas ägare är ense
ense om att de skall ropas ut				om att de ska bjudas ut gemen-
gemensamt.				samt.
Uppnås vid		gemensamt	utrop	Uppnås vid gemensamt bud-
högre bud än summan av buden				givningsförfarande högre bud än
vid de särskilda utropen, skall				summan av buden vid de särskilda
budet vid det gemensamma ut-				budgivningsförfarandena,				ska
ropet ha företräde. Den köpe-				budet	vid	det	gemensamma
skilling som har bjudits vid det				budgivningsförfarandet ha				före-
gemensamma utropet skall för-				träde. Den köpeskilling som har
delas på fastigheterna efter de				bjudits vid det gemensamma bud-
värden som har åsatts dem i målet.				givningsförfarandet ska fördelas på
Fastighets andel i den gemen-				fastigheterna efter de värden som
samma köpeskillingen utgör dock				har åsatts dem i målet. Fastighets
minst vad som har bjudits för den				andel i den gemensamma köpe-
fastigheten vid särskilt utrop. Har				skillingen utgör dock minst vad
någon av fastigheterna ropats ut				som har bjudits för den fastigheten
med tillbehör som ej ingick i det				vid	särskilt		budgivnings-
värde efter	vilket dess andel i			förfarande.		Har	någon	av


köpeskillingen	skall beräknas			fastigheterna bjudits ut med till-
eller ropats ut utan tillbehör som				behör som inte ingick i det värde
omfattades av nämnda värde, skall				efter vilket dess andel i
den fastighetens värde vid tillämp-				köpeskillingen ska beräknas eller
ningen av det sagda jämkas efter				bjudits ut utan tillbehör som
vad som påkallas av nämnda				omfattades av nämnda värde, ska
förhållande. Uppgår i fråga om				den	fastighetens		värde	vid
någon av fastigheterna dess andel				tillämpningen av det sagda jämkas
i köpeskillingen		och	andra	efter vad som påkallas av nämnda
tillgängliga	medel	ej	till	förhållande. Uppgår i fråga om
skyddsbeloppet och		skall	därför	någon av fastigheterna dess andel
frågan om den fastighetens för-				i	köpeskillingen		och	andra
säljning förfalla, skall de övriga				tillgängliga		pengar	inte	till
fastigheterna ropas ut gemensamt.				skyddsbeloppet och			ska	därför
				frågan om den fastighetens för-
				säljning förfalla, ska de övriga fas-
				tigheterna bjudas ut gemensamt.
Uppnås ej bud som förslår till				Uppnås inte bud som förslår till
betalning av någon del av				betalning av någon del av ut-
exekutionsfordringen, får ej någon				sökningsfordringen, får inte någon
av fastigheterna säljas.				av fastigheterna säljas.
Har fastighet indragits i för-				Har fastighet dragits in i för-
säljningen med stöd av 49 §, skall				säljningen med stöd av 49 §, ska
den ursprungligen utmätta fastig-				den ursprungligen utmätta fas-
heten ropas ut först. Om därvid ej				tigheten bjudas ut först. Om
uppnås bud som förslår till				därvid inte uppnås bud som förslår
betalning av någon del av				till betalning av någon del av
exekutionsfordringen, får fastig-				utsökningsfordringen,				får
heten ej säljas. Blir den ej såld,				fastigheten inte säljas. Blir den
skall ej heller den indragna fas-				inte såld, ska inte heller den in-
tigheten säljas.				dragna fastigheten säljas.
Fastighet som endast i andra				Fastighet som endast i andra
hand svarar för fordran med				hand svarar för fordran med
panträtt på grund av gemensam				panträtt på grund av gemensam
inteckning får ej säljas för den				inteckning får inte säljas för den
fordringen innan det har visat sig				fordringen innan det har visat sig
att betalning ej kan utgå ur den				att betalning inte kan utgå ur den
fastighet som svarar i första hand.				fastighet som svarar i första hand.
I andra hand ansvarig fastighet får				I andra hand ansvarig fastighet får
ej heller säljas, om dess ägare eller				inte heller säljas, om dess ägare
annan sakägare betalar den brist				eller annan sakägare betalar den
för vilken fastigheten skall svara				brist för vilken fastigheten ska
eller ställer säkerhet för beloppet.				svara eller ställer säkerhet för
Gemensamt utrop av fastigheterna				beloppet.			Gemensamt
behöver ej ske annat än om sär-				budgivningsförfarande				av
skilda skäl föreligger.				fastigheterna		behöver inte ske
				annat än om särskilda skäl före-
				ligger.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

129

Om rättighet har förbehållits vid särskilt budgivningsförfarande, ska

förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt budgiv- ningsförfarande. Har rättigheten inte förbehållits vid det särskilda budgivningsförfarandet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma budgivningsförfarandet.

Vid tillämpning av 40 § ska prövningen om avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har avgetts.

Handpenning ska lämnas efter varje vunnet budgivningsförfar- ande, även om fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

12 kap.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop, skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten ej förbehållits vid det särskilda ut- ropet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet.

Vid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

Handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fas- tighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

					12 kap.
					56 §35
	Sådant förordnande av Krono-					Beslut		av	Kronofogdemyn-
	fogdemyndigheten om fortsatt in-					digheten om fortsatt inteck-
	teckningsansvar som			avses i		ningsansvar som avses i 6 kap.
	6 kap. 12 § jordabalken får med-					12 § jordabalken får meddelas på
	delas på begäran av köparen.					begäran av köparen.
	Har fastighet sålts i fall som					Har fastighet sålts i fall som
	avses i 6 kap. 12 § andra stycket					avses i 6 kap. 12 § andra stycket
	andra eller tredje meningen jorda-					andra eller tredje meningen jorda-
	balken, får förordnande om fort-					balken, får beslut om fortsatt
	satt inteckningsansvar			meddelas		inteckningsansvar meddelas					be-
	beträffande gemensam inteckning					träffande		gemensam		inteckning
	som	besvärar	fastigheten		endast	som	besvärar		fastigheten endast
	om fastigheten i förhållande till de					om fastigheten i förhållande till de
	andra	gemensamt		intecknade		andra	gemensamt			intecknade
	fastigheterna		svarar	för	hela	fastigheterna			svarar	för	hela
	inteckningen och den fordran som					inteckningen och den fordran som
130	35 SFS senaste lydelse 1994:444.

är förenad med panträtt på grund av							är förenad med panträtt på grund
inteckningen blivit			täckt.			Om	av inteckningen blivit täckt. Om
medel som har influtit genom							inbetalade	pengar	efter särskild
särskild försäljning			av tillbehör				försäljning av tillbehör utfaller på
utfaller på pantbrevets belopp, får							pantbrevets belopp, får beslut inte
förordnande		ej		meddelas			meddelas		beträffande
beträffande	motsvarande				del	av	motsvarande del av inteckningen.
inteckningen.
Begäran om förordnande enligt							Begäran om beslut enligt denna
denna paragraf		skall		framställas			paragraf ska framställas senast vid
senast vid sammanträdet för köpe-							sammanträdet för köpeskillingens
skillingens fördelning				eller,		vid	fördelning	eller,	vid försäljning
försäljning	under		hand,		innan		under hand, innan Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten					utfärdar		myndigheten utfärdar köpebrev.
köpebrev. Därvid skall				pantbrevet			Därvid ska pantbrevet ges in, om
ges in, om det inte redan är							det inte redan är tillgängligt för
tillgängligt	för	Kronofogdemyn-					Kronofogdemyndigheten eller om
digheten eller om Kronofogde-							Kronofogdemyndigheten i annat
myndigheten i annat fall finner skäl							fall finner skäl att medge
att medge undantag.							undantag.

12kap. 62 §

Bestämmelserna i 3–61 §§	Bestämmelserna i 3–61 §§
gäller i tillämpliga delar även när	gäller i tillämpliga delar även när
utmätning av fast egendom har	utmätning av fast egendom har
skett medan gäldenärens rätt är	skett medan svarandens rätt är
villkorlig och när utmätning av	villkorlig och när utmätning av
fast egendom ej har avsett hel	fast egendom inte har avsett hel
fastighet, om ej annat följer av 63–	fastighet, om inte annat följer av
68 §§.	63–68 §§.

12kap. 63 §

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

131

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

avvaktahuruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försälj- ningen omfattar då även gälde- närens rätt mot förvärvaren. Köp- aren svarar för gäldenärens skyl- digheter mot förvärvaren.

avvakta om fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer

förvärvaren. Försäljningen omfattar då även svarandens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för svarandens skyldigheter mot förvärvaren.

12 kap.

64 §

Har, i fall då förvärv av fastighet

eller del av fastighet är beroende

villkor,

egendomen

blivit

villkor,

egendomen blivit

utmätt

för

fordran

hos

utmätt

för

fordran

hos

förvärvaren,

skall Kronofogde-

förvärvaren,

ska

Kronofogde-

myndigheten bjuda ut gälde-

myndigheten bjuda ut svarandens

närens rätt till egendomen till

rätt till egendomen till försäljning

försäljning i den ordning som

i den ordning som gäller för

gäller för exekutiv försäljning av

tvångsvis

försäljning av

utmätt

utmätt rättighet. Kommer försälj-

rättighet. Kommer försäljning till

ning till stånd, svarar köparen för

stånd,

svarar

köparen

för

gäldenärens skyldigheter mot

sin

svarandens skyldigheter

mot

sin

fångesman,

Ansökan

fångesman,

Ansökan

inteckning, som har gjorts samma

dag som utmätningen eller senare,

förfaller genom försäljningen, om

Kronofogdemyndigheten

på

inte

Kronofogdemyndigheten

på

begäran

köparen förordnar

begäran

köparen

beslutar

annat.

Kan det inte utan betydande

tidsutdräkt avvaktas om det för

dröjsmål avvaktas om det för

förvärvet gällande villkoret upp-

fylls, kan anstånd med försälj-

ningen medges tills det visar sig

om så blir fallet. Uppfylls vill-

koret, sker försäljning i den ord-

ning som i allmänhet gäller för

exekutiv försäljning av fast egen-

tvångsvis försäljning av fast egen-

dom.

När försäljning som har skett

enligt första stycket har vunnit laga

enligt första stycket har fått laga

kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet,

utfärdar

betalningsskyldighet,

utfärdar

Kronofogdemyndigheten

köpe-

köpehandling.

handling.

132

12kap. 66 §

Om villkoret uppfylls i fall som			Om villkoret uppfylls i fall som
avses i 63 § eller om förvärvet går			avses i 63 § eller om förvärvet går
åter i fall som avses i 64 § andra			åter i fall som avses i 64 § andra
stycket,	skall	Krono-	stycket,	ska	Krono-
fogdemyndigheten driva in eller			fogdemyndigheten		driva in eller
bjuda ut till försäljning vad som			bjuda ut till försäljning vad som
därefter tillkommer		gäldenären	därefter	tillkommer svaranden
och omfattas	av	utmätningen.	och omfattas av		utmätningen.
Härvid tillämpas den ordning som			Härvid tillämpas den ordning som
enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga			enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga
om utmätt fordran eller rättighet.			om utmätt fordran eller rättighet.

12kap. 67 §

Har endast andel i fastighet	Har endast andel i fastighet
blivit utmätt men skall enligt	blivit utmätt men ska enligt 8 kap.
8 kap. 8 § hela fastigheten säljas	8 § hela fastigheten säljas på
på auktion, skall av sakägarför-	auktion, ska av sakägarför-
teckningen framgå vilka ford-	teckningen framgå vilka ford-
ringar och rättigheter som belastar	ringar och rättigheter som belastar
varje särskild andel. Skydds-	varje särskild andel. Skydds-
beloppet skall bestämmas så att	beloppet ska bestämmas så att
fordringar, som gäller i den först	fordringar, som gäller i den först
utmätta andelen enbart eller i	utmätta andelen enbart eller i
nämnda andel jämte annan andel	nämnda andel jämte annan andel
och som har bättre rätt än exe-	och som har bättre rätt än ut-
kutionsfordringen, samt förrätt-	sökningsfordringen, samt förrätt-
ningskostnaderna blir fullt täckta.	ningskostnaderna blir fullt täckta.
Är någon av delägarna i kon-	Är någon av delägarna i kon-
kurs, får borgenär utöva anslut-	kurs, får borgenär utöva anslut-
ningsrätt enligt 13 § även om han	ningsrätt enligt 13 § även om han
har förmånsrätt endast i andel av	eller hon har förmånsrätt endast i
fastigheten.	andel av fastigheten.

12kap. 68 §

När andel i fastighet har sålts		När andel i fastighet har sålts
enligt 8 kap. 9 § andra stycket och		enligt 8 kap. 9 § andra stycket och
försäljningen har vunnit laga kraft		försäljningen har fått laga kraft
samt köparen har fullgjort sin		samt köparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet,	utfärdar	betalningsskyldighet,	utfärdar
Kronofogdemyndigheten köpebrev.		Kronofogdemyndigheten
		köpebrev.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

133

Prop. 2021/22:206	13 kap. Redovisning av influtna	13 kap. Redovisning av pengar
Bilaga 2	medel
	Allmänna bestämmelser om redovisning
	13 kap.
	1 §36
	Medel som har flutit in till	Pengar som ska fördelas ska
	Kronofogdemyndigheten i mål om	redovisas så snart som möjligt.
	utmätning skall redovisas så snart
	som möjligt. Är influtet belopp
	ringa och kan det antas att ytter-
	ligare medel kommer att flyta in i
	målet, får myndigheten avvakta
	med redovisningen.
		Om det sammanlagda belopp
		som tillkommer en borgenär un-
		derstiger 100 kronor ska beloppet
		bara betalas ut om det finns sär-
		skilda skäl.
		Pengar som inte kan betalas ut till
		den betalningsberättigade borge-
		nären ska i första hand fördelas
		mellan övriga mål där fordringen
		inte har fått full täckning. Kan
		betalning inte ske till någon annan
		borgenär ska pengarna återbetalas
		till svaranden. Om utbetalning eller
		återbetalning inte är möjlig inom tio
		år tillfaller pengarna staten. Om
		pengar ska tillfalla staten, gäller det
		även inlåningsräntan.
	Vid utmätning för ej förfallet	Om utmätning har skett för
	underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 §	underhållsbidrag innan det har
	andra stycket får redovisning ske	förfallit till betalning ska redo-
	tidigast i nära anslutning till den	visning ske i nära anslutning till den
	tidpunkt då bidraget förfaller till	tidpunkt då bidraget förfaller till
	betalning.	betalning.
	13 kap.
	2 §
	Vad som sägs i detta kapitel om	Vad som sägs i detta kapitel om
	influtna medel gäller även ränta	pengar som ska fördelas gäller
	som utgår på medlen till och med	även ränta som enligt utsök-
	den i 6 § angivna för-	ningstiteln utgår på pengarna till
	delningsdagen. Ränta på belopp	och med den i 6 § angivna för-
		delningsdagen.
134	36 SFS senaste lydelse 1995:298.

som innestår därefter tillkommer den som är berättigad till beloppet.

Om fördelat belopp inte kan betalas ut i samband med fördel- ningsdagen ska utbetalningen inne- fatta upplupen inlåningsränta från fördelningsdagen fram till dess ut- betalning sker.

13kap. 4 §

För	fördelning		av influtna		Kronofogdemyndigheten			ska
medel	skall	Kronofogdemyndig-			hålla ett	fördelningssammanträde
heten	hålla	fördelningssamman-			när det är oklart hur pengar ska
träde, när det är föreskrivet i					fördelas eller om Kronofogdemyn-
balken eller när det i annat fall är					digheten i annat fall anser att det
oklart hur medlen skall fördelas.					behövs. Sådant		sammanträde får
					inte hållas senare än tillträdesdag
					som bestämts enligt 12 kap. 36 §.
Sammanträde som ej har blivit					Sammanträde som inte har blivit
utsatt i samband med kungörande					utsatt i samband med kungörande
av auktion skall kungöras särskilt,					av auktion ska kungöras särskilt,
om det är behövligt med hänsyn					om det behövs med hänsyn till
till okända sakägare eller av annat					okända sakägare eller av annat
skäl. Kungörande skall ske i god					skäl. Kungörande ska ske i god tid
tid och på lämpligt sätt. Sökanden,					och på lämpligt sätt. Sökanden,
gäldenären		och	andra	kända	svaranden	och	andra	kända
sakägare		skall	kallas	till	sakägare ska kallas till samman-
sammanträdet.					trädet.

13kap.

6 §37

En fordran som skall beaktas		En fordran som ska beaktas ska
skall tas upp med det belopp som		tas upp med det belopp som den
den uppgår till på fördel-		uppgår till på fördelningsdagen.
ningsdagen.
Vid bedömningen av om en		Vid bedömningen av om en
fordran är förenad med särskild		fordran är förenad med särskild
förmånsrätt i en fastighet skall ett		förmånsrätt i en fastighet ska ett
pantbrev vars belopp är bestämt i		pantbrev vars belopp är bestämt i
utländsk valuta räknas om till		utländsk valuta räknas om till
svenska kronor enligt den kurs		svenska kronor enligt den kurs
som gäller på	fördelningsdagen.	som gäller på	fördelningsdagen.
Pantbrevets belopp får dock inte		Pantbrevets belopp får dock inte
sättas högre än det belopp som har		sättas högre än det belopp som har
bestämts vid	omräkning enligt	bestämts vid	omräkning enligt
12 kap. 27 § fjärde stycket.		12 kap. 27 § fjärde stycket.

37SFS senaste lydelse 2004:448.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

135

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2


Som	fördelningsdag anses			den	Som	fördelningsdag anses			den
dag till vilken fördelningssam-					dag till vilken fördelningssam-
manträde är utsatt, även om det då					manträde är utsatt, även om det då
finns något hinder mot att					finns något hinder mot att
verkställa		fördelningen. Om		det	verkställa		fördelningen. Om		det
inte hålls		något	sammanträde,		inte hålls		något	sammanträde,
anses den dag då Kronofogde-					anses den dag Kronofogde-
myndighetens beslut meddelas som					myndigheten meddelar beslut som
fördelningsdag.					fördelningsdag.
Vid	fördelning		räknas	som	Vid	fördelning		räknas	som
fordran i ett mål även sådan för-					fordran i ett mål även sådan för-
rättningskostnad som avser endast					rättningskostnad som avser endast
det målet.					det målet.
Begär	borgenär		betalning	för	Begär	borgenär		betalning	för
fordran som ej har anmälts i tid,					fordran som inte har anmälts i tid,
skall utdelning utgå av överskott,					ska utdelning utgå av överskott,
om sådant uppkommer.					om sådant uppkommer.

					13 kap.
					7 §38
	Är fordran eller därmed förenad					Är fordran eller därmed förenad
	förmånsrätt		beroende av		villkor	förmånsrätt	beroende av	villkor
	eller tvistig eller är förmånsrätt					eller tvistig eller är förmånsrätt
	beroende av att sökt inteckning					beroende av att sökt inteckning
	beviljas,		skall		Krono-	beviljas,	ska	Krono-
	fogdemyndigheten avsätta vad som					fogdemyndigheten avsätta det som
	belöper på fordringen i avvaktan på					belöper på fordringen i avvaktan på
	att villkoret uppfylls eller förfaller					att villkoret uppfylls eller förfaller
	eller att tvisten eller frågan om					eller att tvisten eller frågan om
	inteckning		blir	slutligt	avgjord.	inteckning	blir slutligt	avgjord.
	Avsättning skall dock ej ske i fall					Avsättning ska dock inte ske om
	då tvist skall prövas enligt tredje					tvist ska prövas enligt tredje
	stycket.					stycket.
	Borgenär		vars fordran eller			Borgenär	vars fordran eller
	förmånsrätt är tvistig skall, om det					förmånsrätt är tvistig ska, om det
	ej av särskilda skäl är obehövligt,					inte av särskilda skäl är obe-
	föreläggas att inom en månad från					hövligt, föreläggas att inom en
	det	att föreläggandet			delgavs	månad från det att föreläggandet
	honom väcka talan om rätten till					delgavs honom eller henne väcka
	medlen mot sakägare som medlen					talan om rätten till pengarna mot
	skall	tillkomma		om borgenärens		sakägare som pengarna ska till-
	anspråk faller bort. Efterkommer					komma om borgenärens anspråk
	borgenären		ej föreläggandet, har			faller bort. Följer inte borgenären
	han förlorat sin rätt till medlen, om					föreläggandet, har han eller hon
	ej motparten inom den angivna					förlorat sin rätt till pengarna, om
	tiden har väckt talan mot					inte motparten inom den angivna
	borgenären.					tiden har väckt talan mot
						borgenären.
136	38 SFS senaste lydelse 1994:480.

Om alla berörda sakägare är överens om hur pengarna ska fördelas, ska fördelningen göras enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser för registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

Kan fördelningen ej utan be-	Kan fördelningen inte utan be-
tydande olägenhet för parterna	tydande	olägenhet för parterna
avslutas utan att tvisten har blivit	avslutas utan att tvisten har blivit
avgjord, skall Kronofogdemyndig-	avgjord,	ska Kronofogdemyn-
heten själv pröva tvisten, om det är	digheten själv pröva tvisten, om
ändamålsenligt. Därvid gäller vad	det är ändamålsenligt. Då gäller
som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.	vad som sägs i 3 kap. 23 och
	24 §§.

13kap. 8 §

När medel avsätts enligt 7 §,		När pengar avsätts enligt 7 §,
skall	Kronofogdemyndigheten	ska Kronofogdemyndigheten ange
ange	hur det skall förfaras med	hur de ska fördelas om fordringen
dem om fordringen faller bort helt		helt eller delvis faller bort.
eller delvis.

13kap. 9 §

Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall fördelningen ske i enlighet därmed.

Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

13kap. 10 §


När registrerat skepp, registrerat					När registrerat skepp, registrerat
luftfartyg,		intecknade		reservdelar	luftfartyg,		intecknade reservdelar
till luftfartyg eller fastighet har sålts					till luftfartyg eller fastighet har
på	auktion,		skall	behållen	sålts på auktion, ska behållen
avkastning av egendomen, ersätt-					avkastning			av	egendomen,
ning som har influtit med anledning					ersättning som har betalats in med
av misslyckat försök att sälja egen-					anledning av misslyckat försök att
domen och tillskott som någon har					sälja egendomen och tillskott som
betalat för att bevara sin rätt vid					någon har betalat för att bevara sin
försäljningen fördelas				tillsammans	rätt	vid	försäljningen			fördelas
med köpeskillingen för egendomen.					tillsammans			med	köpeskillingen
Medel som har influtit genom					för	egendomen.			Pengar från
särskild försäljning av tillbehör till					särskild försäljning av tillbehör till
fastighet		skall	fördelas samtidigt		fastighet ska fördelas samtidigt som
som köpeskillingen för fastigheten.					köpeskillingen för fastigheten.
Fördelningen skall ske i enlighet					Fördelningen ska ske i enlighet
med sakägarförteckningen, om det					med sakägarförteckningen, om det
ej framgår att fordran understiger					inte	framgår			att	fordran
vad	som	anges i förteckningen.			understiger			det	som	anges i

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

137

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

138

Angående	begränsning		av	förteckningen.	Angående
inteckningshavares		rätt	vid	begränsning av	inteckningshav-
försäljning	av	intecknade		ares rätt vid försäljning av in-
reservdelar	till luftfartyg		finns	tecknade reservdelar till luftfartyg
föreskrift i	11 kap.	3 §	tredje	finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje
stycket.				stycket.
Utdelning för fordran som ej har				Utdelning för fordran som inte har
tagits upp i förteckningen utgår				tagits upp i förteckningen utgår
endast av överskott, om sådant				endast av överskott, om sådant
uppkommer.				uppkommer.

13kap. 11 §

Bestämmelserna i 10 § första	Bestämmelserna i 10 § första
stycket gäller också när fastighet	stycket gäller också när fastighet
har sålts under hand. Medlen skall	har sålts under hand. Pengarna
fördelas i första hand enligt	ska fördelas i första hand enligt
köpevillkoren och i övrigt enligt	köpevillkoren och i övrigt enligt
de grunder som gäller för upp-	de grunder som gäller för upp-
rättande av sakägarförteckning.	rättande av sakägarförteckning.

13kap. 12 §

Avbryts förfarandet i fråga om				Avbryts förfarandet i fråga om
egendom som avses i 10 § utan att				egendom som avses i 10 § utan att
egendomen har blivit såld, skall				egendomen har blivit såld, ska
influtna medel fördelas enligt vad				pengarna fördelas enligt vad som
som	sägs	där,	om	sägs där,	om sakägarförteckning
sakägarförteckning har upprättats,				har upprättats, och i annat fall
och i annat fall enligt de grunder				enligt de grunder som gäller för
som gäller för upprättande av				upprättande av sådan förteckning.
sådan förteckning. Annan borgenär				Annan borgenär än sökanden har
än sökanden har dock ej rätt att få				dock inte rätt att få betalning för
betalning ur medlen för annat än				annat än ränta och kostnader, om
ränta och kostnader, om hans				hans eller hennes fordran är
fordran är förenad med panträtt på				förenad med panträtt på grund av
grund av inteckning.				inteckning.
När tillbehör till fastighet har				När tillbehör till fastighet har
sålts för sig, skall borgenär, som ej				sålts för sig, ska borgenär, som
har avstått från betalning, få				inte har avstått från betalning, få
utdelning	med	tillämpning	av	utdelning	med tillämpning av
12 kap. 16 §, även om fastigheten ej				12 kap. 16 §, även om fastigheten
säljs.				inte säljs.

13kap. 13 §

Medel som tillkommer borgenär			Pengar som en borgenär har
skall avräknas på ränta och annan			rätt till ska avräknas på ränta och
biförpliktelse	före	fordrans	annan biförpliktelse före fordrans
kapitalbelopp,	om ej	borgenären	kapitalbelopp, om inte borgenären

har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum, före utbetalningen.

Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

har yrkat annat före fördelningen		Prop. 2021/22:206
eller, om fördelning inte sker, före		Bilaga 2
utbetalningen.
Om ordningen mellan fordrans
kapitalbelopp	och biförpliktelser
när registrerat	skepp, registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

13kap. 14 §39

Medel får ej betalas ut utan att						Pengar får inte betalas ut utan
säkerhet ställs, om						att säkerhet ställs, om
1. utmätning har skett med stöd						1. utmätning har skett med stöd
av	3 kap.	5 § 1	eller	6 §	och	av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln
exekutionstiteln ej har vunnit laga						inte har fått laga kraft eller
kraft eller utmätning har skett på						utmätning har skett på grund av
grund av utslag eller beslut i mål						utslag eller beslut i mål om
om	betalningsföreläggande				eller	betalningsföreläggande		eller
handräckning och gäldenären har						handräckning och svaranden har
sökt återvinning eller överklagat,						sökt återvinning eller överklagat,
2. utmätning har skett					hos	2. utmätning har skett			hos
dödsbo för fordran som ej var						dödsbo för fordran som inte var
förenad med särskild förmånsrätt i						förenad med särskild förmånsrätt i
egendomen och den tid som anges						egendomen och den tid som anges
i 8 kap. 6 § första stycket ej har						i 8 kap. 6 § första stycket inte har
gått till ända,						löpt ut,
3. rätten till medlen är beroende						3. rätten till pengarna är beroende
av ett överklagande av ut-						av ett överklagande av ut-
mätningen		eller	den	utmätta		mätningen	eller den	utmätta
egendomens försäljning				eller av		egendomens	försäljning	eller	av
talan som avses i 4 kap. 20–22						talan som avses i 4 kap. 20–22
eller 26 §,						eller 26 §,
4. fördelning som har skett vid						4. fördelning som har skett vid
fördelningssammanträde				ej	har	fördelningssammanträde		inte	har
vunnit laga kraft,						fått laga kraft,
5. i annat fall tvist råder om vem						5. i annat fall tvist råder om vem
som är betalningsberättigad.						som är betalningsberättigad.

13kap. 15 §

Har medel avsatts enligt 7 §	Har pengar avsatts enligt 7 §
första stycket på grund av tvist och	första stycket på grund av tvist och
har tvisten prövats av domstol, får	har tvisten prövats av domstol, får
den vinnande parten mot säkerhet	pengarna betalas ut till den
39 SFS senaste lydelse 1994:1038.	139

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

lyfta medlen utan hinder av att	vinnande	parten	även	om
avgörandet ej har vunnit laga	avgörandet inte har fått laga kraft
kraft. I annat fall får medel som	om säkerhet ställs. I annat fall får
har avsatts enligt 7 § första	pengar som har avsatts enligt 7 §
stycket, om skäl föreligger, mot	första stycket, om skäl föreligger,
säkerhet betalas ut till den	mot säkerhet betalas ut till den
borgenär för vilken de har avsatts	borgenär för vilken de har avsatts
eller, om denne ej vill lyfta	eller, om denne inte vill ha peng-
medlen, till den som i andra hand	arna utbetalda, till den som i andra
är berättigad till dem.	hand har rätt till dem.

13 kap.
16 §40
Att en verkställd fördelning	Om en verkställd fördelning
överklagas hindrar inte att belopp	överklagas får belopp som inte
som inte berörs av överklagandet	berörs av överklagandet betalas ut.
betalas ut.

13 kap.

17 §41

När medel betalas ut, skall

När pengar betalas ut, ska

iakttagas vad som i allmänhet

iakttas vad som i allmänhet gäller

gäller om skyldighet för borgenär

om skyldighet för borgenär att

att förete eller återställa ford-

uppvisa

eller

lämna

tillbaka

ringsbevis eller säkerhet som har

fordringsbevis eller säkerhet som

lämnats för fordran.

har lämnats för fordran.

Pantbrev i skepp eller fastighet

eller

företagsinteckningsbrev,

eller

företagsinteckningsbrev,

vilket utgör säkerhet för fordran

vilket utgör säkerhet för fordran på

på vilken betalning har utfallit,

vilken betalning har utfallit, ska

skall företes även om borgenären

uppvisas även om borgenären inte

ej är skyldig att återställa

är skyldig att lämna tillbaka

handlingen, om ej Krono-

handlingen, om inte Krono-

fogdemyndigheten

finner skäl

att

fogdemyndigheten

anser

att

det

medge

undantag.

Detsamma

finns skäl att medge undantag.

gäller skuldebrev som är intecknat

Detsamma gäller skuldebrev som

i annan egendom, när skyldighet

är intecknat i annan egendom, när

att

förete

eller

återställa

skyldighet att uppvisa eller lämna

skuldebrevet ej följer redan av

tillbaka

skuldebrevet inte följer

första stycket.

redan av första stycket.

När köparen åberopar att den som

enligt

sakägarförteckning

är

enligt sakägarförteckning har rätt

berättigad

till

betalning

har

till betalning har medgett honom

medgivit

honom

avräkning

på

eller

henne

avräkning

på

köpeskillingen, gäller vid Krono-

fogdemyndighetens

prövning

fogdemyndighetens

prövning

140

40 SFS senaste lydelse 1994:1038.

41 SFS senaste lydelse 2003:531.

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, ska Krono- fogdemyndigheten på begäran ut- mäta vad som ska betalas tillbaka. I sådana fall får ställd säkerhet tas i anspråk. Motsvarande gäller, om pengar som någon har fått utbe- talda enligt 14 eller 15 § ska till- komma annan sakägare eller om borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom eller henne.

Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken ut- mätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogde- myndigheten.

överenskommelsen vad som före-	överenskommelsen vad som före-	Prop. 2021/22:206
skrivs i första och andra styckena.	skrivs i första och andra styckena.	Bilaga 2

13kap. 18 §

Om borgenär för vilken ut-				Om borgenär för vilken ut-
delning har beräknats ej inom ett				delning har beräknats inte inom ett
år från det att fördelningen har				år från det att fördelningen har fått
vunnit	laga	kraft	företer	laga kraft uppvisar fordringsbevis
fordringsbevis eller i övrigt full-				eller i övrigt fullgör vad som krävs
gör vad som krävs enligt 17 § för att				enligt 17 § för att han eller hon ska
han skall få lyfta medlen, får dessa				få pengarna utbetalda, får dessa
mot säkerhet betalas ut till den				betalas ut mot säkerhet till den
som i andra hand är berättigad till				som i andra hand har rätt till dem,
dem, om ej särskilda skäl				om det inte finns särskilda skäl.
föreligger.

13kap. 19 §

Om alla berörda sakägare med-	Om säkerhet krävs får belopp
ger att belopp betalas ut utan	betalas ut utan säkerhet om alla
säkerhet när sådan annars krävs,	berörda sakägare medger det.
skall det ske.

13kap. 20 §

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall Krono- fogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas till- baka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom.

141

Bestämmelserna i 1 § första och fjärde stycket, 13 och 14 §§ och 20 § första stycket gäller inte sökanden i mål som ska hand- läggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. För sådana mål gäller inte heller 4–9 §§ annat än om för- delning ska ske med enskild borgenär eller om det hålls ett fördelningssammanträde. Bestäm- melsen i 7 § tredje stycket får inte tillämpas för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m., om sökandens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av försäljning m.m.

Prop. 2021/22:206	Särskilda bestämmelser	Särskilda bestämmelser för mål
Bilaga 2	beträffande allmänna mål	som ska handläggas enligt lagen
		(1993:891) om indrivning av
		statliga fordringar m.m.

13 kap.

21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4–6 §§, 7 § första–tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att för- delningssammanträde skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av exekutiv försäljning m.m.

14 kap.
1 §
Exekutiv försäljning ger köp-	Tvångsvis försäljning ger köp-
aren samma rätt till den sålda	aren samma rätt till den sålda
egendomen som frivillig försälj-	egendomen som frivillig försälj-
ning, om ej annat följer av vad	ning, om inte annat följer av vad
som sägs i detta kapitel.	som sägs i detta kapitel.

	14 kap.
	2 §
När utmätning av viss egendom		När utmätning av viss egendom
ger företräde	framför överlåtelse	ger företräde framför överlåtelse
av egendomen, gäller det till		av egendomen, gäller det till
förmån även för den som		förmån även för den som
förvärvar egendomen vid exekutiv		förvärvar egendomen vid tvångs-
försäljning. Detsamma gäller, när		vis försäljning. Detsamma gäller,
tredje man	efter föreläggande	när tredje man efter föreläggande
enligt 4 kap. 20 § eller 26 §		enligt 4 kap. 20 § eller 26 §
jämförd med 20 § har förlorat sin		jämförd med 20 § har förlorat sin
rätt mot sökanden.		rätt mot sökanden.

142

Om den av Kronofogde- myndigheten sålda egendomen frångår köparen därför att svar- anden inte var rätt ägare, är svar- anden skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till

betalning av fordran mot svaranden och har betalats ut till denne. Har svaranden uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han eller hon skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.

Borgenär, som inte var i god tro när han eller hon mottog be- talning, är skyldig att solidariskt med svaranden ersätta köparen dennes skada med det belopp som

14kap.

3 §42

Har	exekutiv		försäljning	av	Har	tvångsvis	försäljning av
registrerat		skepp	eller luftfartyg		registrerat skepp		eller	luftfartyg
som registrerats i luftfartygs-					som registrerats i luftfartygs-
registret vunnit laga kraft och					registret fått laga kraft och
köpeskillingen betalats skall, om					köpeskillingen betalats ska, om
gäldenären inte var rätt ägare,					svaranden inte var rätt ägare,
köparens förvärv dock gälla, om					köparens förvärv dock gälla, om
gäldenärens åtkomst var inskriven					svarandens åtkomst var			inskriven
när försäljningen ägde rum.					när försäljningen skedde.
När exekutiv försäljning av fast					När tvångsvis försäljning av fast
egendom har vunnit laga kraft och					egendom har fått laga kraft och
köpeskillingen har erlagts, har den					köpeskillingen har erlagts, har den
som åberopar annat förvärv av					som åberopar annat förvärv av
egendomen från			gäldenären	eller	egendomen från		svaranden eller
någon hans företrädare förlorat sin					någon	hans	eller	hennes
rätt mot köparen. Även den som					företrädare förlorat sin rätt mot
åberopar		att gäldenärens		eller	köparen. Även den som åberopar
någon	hans företrädares åtkomst				att svarandens eller någon hans
var ogiltig eller av annat skäl ej					eller hennes företrädares åtkomst
gällde mot rätte ägaren har förlorat					var ogiltig eller av annat skäl inte
sin rätt mot köparen, om lagfart					gällde mot rätte ägaren har förlorat
var beviljad för gäldenären när					sin rätt mot köparen, om lagfart
den exekutiva försäljningen ägde					var beviljad för svaranden när den
rum.					tvångsvisa försäljningen skedde.

14kap. 4 §

Om exekutivt såld egendom frångår köparen därför att gälde- nären ej var rätt ägare, är gälde- nären skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot gälde- nären och har betalats ut till denne. Har gäldenären uppsåt- ligen eller av vårdslöshet vållat köparens skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan be- gränsning.

Borgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp som han har erhållit i

42SFS senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

143

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

betalning.	Har	borgenären	han eller hon har erhållit i
uppsåtligen	eller av	vårdslöshet	betalning. Har borgenären upp-
vållat köparens skada, är han			såtligen eller av vårdslöshet vållat
skyldig att ersätta skadan utan sådan			köparens skada, är han eller hon
begränsning.			skyldig att ersätta skadan utan
			sådan begränsning.

14kap. 5 §

När tvångsvis försäljning medför	När tvångsvis försäljning medför
att tredje man förlorar sin	att tredje man förlorar sin
äganderätt till den sålda egen-	äganderätt till den sålda egen-
domen, gäller i fråga om tredje	domen, gäller i fråga om tredje
mans rätt till ersättning för liden	mans rätt till ersättning för liden
skada vad som sägs i 4 § om	skada vad som sägs i 4 § om
köpares rätt till ersättning av	köpares rätt till ersättning av
svaranden och borgenär. Mot-	svaranden och borgenär. Mot-
svarande gäller, när indrivning av	svarande gäller, när indrivning av
utmätt fordran medför att tredje	utmätt fordran medför att tredje
man förlorar sin rätt till ford-	man förlorar sin rätt till ford-
ringen.	ringen.

15 kap. Avhysning

15 kap. 1 §

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation.

Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig.

I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivnings- mottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivnings- mottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

15 kap. 2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

144

15 kap. 3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogde- myndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem.

Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

15 kap. 4 §

Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

15 kap. 5 §

Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras får kastas i samband med avhysningsförrättningen.

Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egen- domen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egen- domen för förvaring.

15 kap. 6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egendomen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

145

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §.

Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

15 kap. 7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

15 kap. 8 §

Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder än kvarstad

16 kap. 1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

16 kap. 2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.

Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och

6 §§.

En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

16 kap. 3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

146

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för Prop. 2021/22:206 återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till Bilaga 2 köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte

beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning. Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och förklara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad 16 kap. 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

16 kap. 5 §

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.

I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6–10 §§.

Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

16 kap. 6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.

Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

16 kap. 7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.

I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

147

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

148

Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande

17 kap. Kostnader

17kap.

2 §43

Sökanden ansvarar mot staten för					Sökanden ansvarar mot staten för
förrättningskostnaderna i målet, om					förrättningskostnaderna					i målet,
inte något annat följer av 3 eller					om inte något annat följer av 3 eller
4 § eller	av särskild		föreskrift.		4 § eller av särskild					föreskrift.
Betalar sökanden inte en grund-					Betalar sökanden inte en grund-
avgift inom förelagd tid, får					avgift inom förelagd tid, får
Kronofogdemyndigheten avskriva					Kronofogdemyndigheten					avskriva
målet.					målet.
I fråga om kostnader för en					I fråga om kostnader för en
åtgärd som har begärts av någon					åtgärd som har begärts av någon
annan än sökanden i målet skall					annan än sökanden i målet ska den
den som har begärt åtgärden anses					som har begärt åtgärden anses som
som sökande. När en fastighet					sökande. När en fastighet enligt
enligt 12 kap. 49 § har indragits i					12 kap. 49	§	har	dragits			in i
försäljning	av	en	gemensamt		försäljning	av	en		gemensamt
intecknad	fastighet,		skall	dock	intecknad	fastighet,			ska		dock
sökanden i målet ansvara även för					sökanden i målet ansvara även för
kostnader	som	föranleds		av	kostnader	som		föranleds			av
indragningen, om han har sämre					indragningen, om han eller hon
rätt än den som har begärt					har sämre rätt än den som har
indragning.					begärt indragning.

17kap.

3 §44

Sökanden	ansvarar	inte		för	Sökanden	ansvarar	inte		för
förrättningskostnaderna för utmät-					förrättningskostnaderna		för		ut-
ning enligt 7 kap. 21 § eller för					mätning enligt 7 kap. 21 § eller för
sådan handräckning enligt 8 kap.					sådan handräckning enligt 8 kap.
18 § som behövs för att komma i					18 § som behövs för att komma i
besittning av lös egendom eller					besittning av lös egendom eller
bostad.					bostad.
Sökanden	ansvarar	inte	heller		Sökanden	ansvarar inte		heller
för förrättningskostnaderna			i	mål	för förrättningskostnaderna			i	mål
om utmätning för fordran som vid					om utmätning för fordran som vid
utmätning av lön har företrädesrätt					utmätning av lön har företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 §.					enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning ansvarar sök-					Vid avhysning ansvarar sök-
anden inte för kostnader för för-					anden inte för kostnader för för-

43SFS senaste lydelse 2007:277.

44SFS senaste lydelse 2007:277.

varing av svarandens egendom eller för andra åtgärder som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning enligt 16 kap. 7 §.

varing	av	svarandens		egendom	Prop. 2021/22:206
eller	för	andra	åtgärder som		Bilaga 2
väsentligen		avser	att	skydda
svaranden mot förlust. Detsamma
gäller	kostnader för försäljning
enligt 15 kap. 6 §.

Undantag från skyldigheten att betala förrättningskostnader

17kap.

4 §45

Kronofogdemyndigheten	får	Om det finns särskilda skäl får
medge befrielse helt eller delvis		Kronofogdemyndigheten			besluta
från skyldigheten att betala för-		att sökanden eller svaranden inte
rättningskostnaderna, om det finns		ska betala förrättningskostnaderna
särskilda skäl.		eller bara en del av dessa.
Återstår endast ett obetydligt		Återstår	endast ett obetydligt
belopp att betala i ett allmänt eller		belopp att betala i ett mål om
enskilt mål om utmätning, får		utmätning,	får	Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten	betala	myndigheten betala		beloppet till
beloppet till sökanden genom att		sökanden genom att jämka för-
jämka förrättningskostnaderna i		rättningskostnaderna		i	motsvar-
motsvarande mån.		ande mån.

Sökandens skyldighet att betala förrättningskostnader i förskott

17kap.

5 §46

Förrättningskostnader för		vilka	Om	Kronofogdemyndigheten
sökanden ansvarar skall för-			begär det ska förrättningskost-
skotteras av honom, om Krono-			nader för vilka sökanden an-
fogdemyndigheten begär det. Stat-			svarar, betalas i förskott. Staten,
en, kommun, landsting och kom-			kommun, landsting och kom-
munalförbund är dock inte skyldiga			munalförbund är dock inte skyl-
att lämna sådant förskott.			diga att lämna sådant förskott.
Betalas	inte förskott	inom	Betalas	inte förskott	inom
förelagd tid, får Kronofogde-			förelagd tid, får Kronofogde-
myndigheten inställa verkställig-			myndigheten ställa in verkställig-
heten och häva vidtagna åtgärder.			heten och häva vidtagna åtgärder.
Om förskottet avser en grund-			Om förskottet avser en grund-
avgift, får	myndigheten i stället		avgift, får myndigheten		i stället
avskriva målet.			skriva av målet.

45SFS senaste lydelse 2008:216.

46 SFS senaste lydelse 2007:277.

149

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 15 och 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer av utsökningstiteln. Detta gäller dock inte verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhets- åtgärd.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

150

17kap.

7 §47

Förrättningskostnader i mål om				Förrättningskostnader i mål om
utmätning tas ut ur köpeskillingen				utmätning tas ut ur köpeskillingen
för såld	egendom,	behållen		för såld	egendom,	behållen
avkastning och andra tillgängliga				avkastning och andra tillgängliga
medel. De får vid behov genast				pengar. De får vid behov genast
utsökas hos gäldenären.				utsökas hos svaranden.
Förrättningskostnader		som	är	Förrättningskostnader		som	är
gemensamma för flera mål har				gemensamma för flera mål har
företräde	framför kostnader		som	företräde	framför kostnader		som
endast avser ett mål.				endast avser ett mål.
Förrättningskostnad		för hand-		Förrättningskostnad		för hand-
räckning enligt 8 kap. 18 § får				räckning enligt 8 kap. 18 § får
genast utsökas hos den mot vilken				genast utsökas hos den mot vilken
åtgärden har vidtagits.				åtgärden har vidtagits.

17kap.

8 §48

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om ej annat följer av exekutionstiteln. Detta gäller dock ej verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

17kap. 10 §

Om lös egendom som har		Om lös egendom som har
belagts med kvarstad säljs enligt		belagts med kvarstad säljs enligt
16 kap. 14 § tredje stycket eller		16 kap. 5 § tredje stycket eller 7 §
16 §	andra stycket, tas förrätt-	andra stycket, tas förrätt-
ningskostnad för försäljningen ut		ningskostnad för försäljningen ut
ur köpeskillingen.		ur köpeskillingen.
Har	Kronofogdemyndigheten	Har	Kronofogdemyndigheten
med anledning av kvarstad på fast		med anledning av kvarstad på fast

47SFS senaste lydelse 1996:130.

48SFS senaste lydelse 1996:130.

egendom förordnat om åtgärd som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för åtgärden ut ur behållen avkastning.

egendom beslutat om åtgärd som	Prop. 2021/22:206
avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas	Bilaga 2
kostnad för åtgärden ut ur behållen
avkastning.

17kap. 11 §

Vad som sägs i 7–10 §§ om		Vad som sägs i 7–10 §§ om
uttagande	av förrättningskostnad	uttagande	av förrättningskostnad
hos svaranden gäller ej kostnad		hos svaranden gäller inte kostnad
som till följd av exekutionstitelns		som till följd av utsökningstitelns
upphävande, ansökningens åter-		upphävande, ansökningens		åter-
kallande	eller annan särskild	kallande	eller annan särskild
anledning bör betalas av sökan-		anledning bör betalas av sökan-
den.		den.
Om sökanden ej har förskotterat		Om sökanden inte har för-
förrättningskostnad för vilken han		skotterat	förrättningskostnad	för
ansvarar och kostnaden ej får eller		vilken han ansvarar och kostnaden
har kunnat i målet tagas ut hos		inte får eller har kunnat i målet tas
svaranden, får den genast utsökas		ut hos svaranden, får den genast
hos sökanden.		utsökas hos sökanden.

17kap. 12 §

I fråga om kostnader i tvist vid				I fråga om kostnader i tvist vid
fördelning av medel som enligt				fördelning av pengar som enligt
13 kap. 7 § tredje stycket prövas				13 kap. 7 § tredje stycket prövas
av	Kronofogdemyndigheten			av	Kronofogdemyndigheten
tillämpas 18 kap.		rättegångs-		tillämpas		18 kap.	rättegångs-
balken.				balken.
Beslut,	varigenom		Krono-	Beslut,		varigenom		Krono-
fogdemyndigheten		har	ålagt	fogdemyndigheten			har	ålagt
ersättningsskyldighet		enligt	första	ersättningsskyldighet			enligt	första
stycket, verkställs såsom dom som				stycket, verkställs såsom dom som
avses i 3 kap. 6 §.				avses i 2 kap. 4 §.
Särskild bestämmelse beträffande				Särskilda bestämmelser för mål
allmänna mål				som ska handläggas enligt lagen
				(1993:891) om indrivning av
				statliga fordringar m.m.

17kap. 13 §49

Bestämmelserna i 2 och 3 §§,	Bestämmelserna i 2 och 3 §§
4 § första stycket och 5 § om	samt 4 § första stycket gäller inte
sökandens ansvar för förrätt-	för sökandens ansvar för förrätt-
ningskostnader gäller inte i all-	ningskostnader i mål som ska
mänt mål.	handläggas enligt lagen (1993:891)
49 SFS senaste lydelse 2008:216.	151

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sin hemvist.

Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar dom- stols behörighet i tvistemål i allmänhet.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i ut- sökningsmål. Kronofogdemyn- digheten ska dock inte vara part i domstolen utom i den del över- klagandet avser förrättningskost- naderna.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

om indrivning av statliga ford- ringar m.m.

18 kap. Överklagande

18kap.

1 §50

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sitt hemvist.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i utsök-

ningsmål. Kronofogdemyndig- heten skall dock inte vara part i domstolen.

18 kap.

2 §51

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

152	50	SFS senaste lydelse 2006:672.
152	51	SFS senaste lydelse 1993:516.

Ett beslut i en fråga som avses i

3 kap. 11 eller 12 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man eller som innebär att Kronofogdemyndig- heten avvaktar med verkställig- hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § tredje stycket får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att Kronofogdemyndighetens för- säljning eller beslutet om fördel- ningen av pengar överklagas.

18kap.

5 §52

Följande beslut får inte över-			Följande beslut får inte över-
klagas:			klagas:
1. ett beslut genom vilket be-			1. ett beslut genom vilket be-
gäran om rättelse av utmätning			gäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av			enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av
kvarstad för fordran enligt 16 kap.			kvarstad för fordran enligt 16 kap. 4
13 § har lämnats utan bifall,			§ har lämnats utan bifall,
2. ett beslut	genom	vilket en	2. ett beslut	genom	vilket en
rättighet inte har förbehållits enligt			rättighet inte har förbehållits enligt
12 kap. 33 § andra stycket,			12 kap. 33 § andra stycket,
3. ett beslut	genom	vilket en	3. ett beslut	genom	vilket en
förrättningsman har förklarats jävig,			handläggare har förklarats jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses			4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket,			i 17 kap. 4 § första stycket,
5. ett beslut i en sådan fråga om			5. ett beslut i en sådan fråga om
verkställighet	av en	skiljedom	verkställighet	av en	skiljedom
som avses i 3 kap. 16 §.			som avses i 2 kap. 16 §.

18kap.

6 §53

Ett beslut i en fråga som avses i

2 kap. 10 eller 11 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med över- klagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna medel överklagas.

52SFS senaste lydelse 1999:118.

53SFS senaste lydelse 1994:444.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

153

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid.

Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan in- skränkning till viss tid.

Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

18 kap.

7 §54

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid.

8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

154	54 SFS senaste lydelse 2015:683.

Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig handläggare ska inte föranleda att beslutet hävs, om jävet uppen- barligen inte har inverkat på be- slutet.

18kap. 12 §55

Tingsrätten får, utan att mot-	Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har getts till-	parten dessförinnan har getts till-
fälle att yttra sig över överklag-	fälle att yttra sig över överklag-
andet, förordna att någon åtgärd	andet, besluta att någon åtgärd för
för verkställighet tills vidare inte	verkställighet tills vidare inte ska
skall vidtas eller, om det finns	vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vid-	synnerliga skäl, att en redan vid-
tagen åtgärd skall hävas. Vid ut-	tagen åtgärd ska hävas. Vid ut-
mätning av lön för underhålls-	mätning av lön för underhålls-
bidrag får förordnandet inskränkas	bidrag får beslutet inskränkas till
till att avse att influtna medel inte	att avse att utmätta pengar inte ska
skall betalas ut.	betalas ut.
Tingsrätten får också omedelbart	Tingsrätten får också omedelbart
förordna att åtgärd för verk-	besluta att åtgärd för verk-
ställighet skall genomföras och	ställighet ska genomföras och
bestå till dess annat förordnas.	bestå till dess annat beslutas.

18kap. 13 §56

Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig förrättningsman skall inte föran- leda att beslutet hävs, om jävet uppenbarligen inte har inverkat på beslutet.

18kap. 14 §57

Vid bifall till ett överklagande	Vid bifall till ett överklagande
av ett visst beslut får även ett	av ett visst beslut får även ett
senare beslut i målet hävas när det	senare beslut i målet hävas när det
kan ske, om detta beslut har	kan ske, om detta beslut har
samband med det förra beslutet	samband med det förra beslutet
och inte hade vunnit laga kraft mot	och inte hade fått laga kraft mot
klaganden när han överklagade	klaganden när han eller hon
det första beslutet.	överklagade det första beslutet.

18kap. 15 §58

Om ett överklagande av ett		Om ett överklagande av ett
beslut	om fördelning av medel	beslut om fördelning av pengar
bifalls,	gäller det till förmån även	bifalls, gäller det till förmån även

55SFS senaste lydelse 1995:298.

56SFS senaste lydelse 1993:516.

57SFS senaste lydelse 1993:516.

58SFS senaste lydelse 1993:516.

Prop. 2021/22:206 Bilaga 2

155

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål.

Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk.

Användning av särskilt rätts- medel får inte utan synnerliga skäl föranleda att tvångsvis försäljning hävs.

Prop. 2021/22:206	för den som inte själv har över-
Bilaga 2	klagat beslutet.

för den som inte själv har över- klagat beslutet.

		18 kap.
		16 §59
Tingsrättens beslut i en fråga			Tingsrättens beslut i en fråga
som överklagats dit gäller på det			som överklagats dit gäller på det
sätt som i 2 kap. 19 § sägs om			sätt som i 3 kap. 20 § sägs om
Kronofogdemyndighetens beslut.			Kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning skall dock en			I mål om utmätning ska dock en
vidtagen åtgärd inte utan särskilt			vidtagen åtgärd inte utan särskilt
förordnande	återgå	innan	beslut återgå innan tingsrättens
tingsrättens beslut har vunnit laga			beslut har fått laga kraft.
kraft.

18 kap.

20 §60

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål.

Användning av särskilt rätts- medel får ej utan synnerliga skäl föranleda att exekutiv försäljning hävs.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

1.Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer.

2.För det som i annan lag eller förordning benämns exekutionstitel ska det som i denna balk föreskrivs om utsökningstitel gälla.

156	59	SFS senaste lydelse 1995:298.
156	60	SFS senaste lydelse 1988:1454.

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		3
2	Lagtext	..............................................................................................	4
	2.1	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................	4

		arbetslöshetsförsäkring.......................................................	6
3	Ärendet och dess beredning ..............................................................		7
4	En effektivare ordning för verkställighet ..........................................		7
	4.1	Förvaltningsmyndigheters och arbetslöshetskassors
		beslut ska vara exekutionstitlar ..........................................	7

	arbetslöshetsförsäkring.....................................................	38
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Ett modernare
	utsökningsförfarande (SOU 2016:81) ..............................	39
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag i relevanta delar .........................	55
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ...............................	157
Bilaga 4	Lagrådets yttrande ..........................................................	158
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 2022 .......		159

		har fått laga kraft ..............................................................	21
5	Barns ansökan om verkställighet ....................................................		26
6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		28
7	Konsekvenser..................................................................................		30
8	Författningskommentar...................................................................		34
	8.1	Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken..............	34

Prop. 2021/22:206 2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)
	om arbetslöshetsförsäkring

Har, i fall då överlåtelse av	Har, i fall då överlåtelse av
fastighet är beroende av villkor,	fastighet är beroende av villkor,
fastigheten blivit utmätt för fordran	fastigheten blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren, får försäljning ej	hos överlåtaren, får försäljning
ske förrän det visar sig om	inte ske förrän det visar sig om
villkoret uppfylls.	villkoret uppfylls.
Vad som sägs i första stycket	Vad som sägs i första stycket
gäller också om del av fastighet	gäller också om del av fastighet
genom överlåtelse har kommit i	genom överlåtelse har kommit i
särskild ägares hand och fastig-	särskild ägares hand och fastig-
heten har blivit utmätt för fordran	heten har blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren innan fastig-	hos överlåtaren innan fastig-
hetsbildning som enligt lag utgör	hetsbildning som enligt lag utgör
villkor för överlåtelsens giltighet	villkor för överlåtelsens giltighet
har kommit till stånd. Skulle det	har kommit till stånd. Skulle det
medföra betydande tidsutdräkt att	medföra betydande dröjsmål att