Utgiftsområde 5

Internationell samverkan

1

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Utgiftsområde 5 – Internationell samverkan

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................................. 3
2 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan.................................................................... 5
2.1 Utgiftsområdets omfattning................................................................................. 5
2.2 Utgiftsutveckling.................................................................................................... 5
2.3 Mål för utgiftsområdet.......................................................................................... 6
2.4 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder......................................... 6
2.5 Resultatredovisning ............................................................................................... 7
  2.5.1 Sveriges engagemang i internationella organisationer........................ 7
  2.5.2 Verksamhet för fredsbyggande och säkerhetsfrämjande ................ 10
  2.5.3 Sveriges deltagande i internationell krishantering och  
    fredsfrämjande insatser......................................................................... 11
  2.5.4 Nedrustning och icke-spridning.......................................................... 16
  2.5.5 Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning... 16
  2.5.6 Exportkontroll ....................................................................................... 17
  2.5.7 Utvecklat samarbete inom Östersjöregionen.................................... 17
  2.5.8 Breddat samarbete med Ryssland ....................................................... 18
  2.5.9 Regionalt samarbete .............................................................................. 19
  2.5.10 Covid-19-krisen har visat på vikten av nordiskt samarbete............ 19
  2.5.11 Sverige är ett fortsatt starkt varumärke.............................................. 20
  2.5.12 Konsulära insatser ................................................................................. 21
2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ................................................... 22
2.7 Politikens inriktning ............................................................................................ 23
2.8 Den årliga revisionens iakttagelser.................................................................... 27
2.9 Budgetförslag........................................................................................................ 28
  2.9.1 1:1 Avgifter till internationella organisationer................................... 28
  2.9.2 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet................................ 29
  2.9.3 1:3 Nordiskt samarbete......................................................................... 30

2.9.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

kostnader för rättsväsendet.................................................................. 31
2.9.5 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ....................................... 32

2.9.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande

säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ............................. 34

2.9.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

  (SIPRI) .................................................................................................... 35
2.9.8 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI).................................... 36
2.9.9 1:9 Svenska institutet............................................................................. 36
2.9.10 1:10 Information om Sverige i utlandet............................................. 37
2.9.11 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen............................................. 38

2

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp    
Tusental kronor      
Anslag      
1:1 Avgifter till internationella organisationer   1 533 554
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet   181 848
1:3 Nordiskt samarbete   13 595
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för  
rättsväsendet     4 826
1:5 Inspektionen för strategiska produkter   52 040
1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik,  
nedrustning och icke-spridning   79 358
1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402
1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)   19 175
1:9 Svenska institutet   131 629
1:10 Information om Sverige i utlandet   15 475
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen   175 215
Summa anslag inom utgiftsområdet   2 235 117
Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden    
Tusental kronor      
Anslag   Beställningsbemyndigande Tidsperiod
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 2023–2025
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 175 500 2023–2029
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 225 500  

3

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

2Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

2.1Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat
  2020 20211 2021 2022 2023 2024
1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 426 1 329 1 301 1 534 1 334 1 329
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 173 165 170 182 184 186
1:3 Nordiskt samarbete 12 14 13 14 14 14
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt       5    
diverse kostnader för rättsväsendet 4 5 5 5 5
1:5 Inspektionen för strategiska produkter 46 49 50 52 53 53
1:6 Forskning, utredningar och andra insatser            
rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-       79    
spridning 53 71 70 79 79
1:7 Bidrag till Stockholms internationella       28    
fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 28 28 28 28
1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 19 19 19 19 19
1:9 Svenska institutet 131 130 132 132 133 134
1:10 Information om Sverige i utlandet 10 15 15 15 15 15
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 169 173 170 175 165 165
Totalt för utgiftsområde 05 Internationell            
samverkan 2 070 1 999 1 974 2 235 2 029 2 028

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2022–2024 för utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 1 999 1 999 1 999
Pris- och löneomräkning2 3 6 9
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 233 24 20
varav BP223 222 13 8
Överföring till/från andra utgiftsområden      
Övrigt      
Ny utgiftsram 2 235 2 029 2 028

5

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 5  
  Internationell samverkan  
Miljoner kronor    
    2022
Transfereringar1 1 807
Verksamhetsutgifter2 427
Investeringar3   1
Summa utgiftsram 2 235

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2019 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder (prop. 2008/09:1 utg.omr. 5, bet. 2008/09:UU1, rskr. 2008/09:122).

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

En rad olika faktorer bidrar till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det handlar om en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande på olika nivåer, i olika forum, och med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna spelar här en central roll. Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

En bärande del av verksamheten inom utgiftsområdet utgörs av de principer och politiska prioriteringar som vägleder den förda politiken. Dessa är Agenda 2030, demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, dialog och medling, fred och säkerhet samt jämställdhet genom en feministisk utrikespolitik, som kommer till uttryck i regeringens årliga utrikesdeklaration. För utgiftsområdet finns följande indikatorer för utvecklingen på området och verksamhetens resultat:

–Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser: Antal utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser.

–Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning: Stockholms internationella fredsforskningsinstituts och Utrikespolitiska institutets förekomst i medierapportering.

–Exportkontroll: Handläggningstider för tillståndsärenden, antal avgjorda ärenden och omfattningen av tillsynsverksamheten.

–Nordiskt samarbete: Antal undanröjda hinder för rörlighet över gränserna.

6

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

–Sverigefrämjande: Nation Brands index, Svenska institutets stipendier, alumner och alumnverksamhet samt antal institutioner utomlands som undervisar i svenska.

2.5Resultatredovisning

Den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen bygger huvudsakligen på resultat som avser 2020. I resultatredovisningen beaktas även resultatet av åtgärder som vidtagits under 2021 i den utsträckning det finns relevant underlag tillgängligt.

2.5.1Sveriges engagemang i internationella organisationer

I syfte att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder är Sverige engagerat i ett antal internationella organisationer. Arbetet är inriktat på bred internationell samverkan och samarbete.

Sverige var under 2020 en aktör i bl.a. Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och i sitt partnerskap med Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). De obligatoriska avgifterna finansieras från anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer och utgjorde 2020 knappt 70 procent av utgiftsområdet. Utvecklingen av utgifter på anslaget är framför allt beroende av förändringar i organisationernas arbete och valutakurser och lämnar litet utrymme för svensk påverkan. I tabell 2.4 redovisas andelen kostnader av de totala årliga utbetalningarna till de internationella organisationerna.

Tabell 2.4 Avgifter för respektive organisation som finansieras av anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Procent 2020 2019 2018 2017
FN 55 62 49 59
Nordiska ministerrådet 27 23 31 24
Europarådet 5 4 5 5
OSSE 6 5 6 5
OECD 4 3 4 4
Övriga organisationer 3 3 5 3
Total 100 100 100 100
Källa: Kammarkollegiet.        

FN

FN är den främsta förvaltaren av en regelbaserad världsordning och en av de viktigaste arenorna för svensk utrikespolitik. FN har varit en central aktör i hanteringen av covid-19-pandemin. De svenska bidragen till FN:s reguljära budget har varit viktiga för att skapa den flexibilitet som krävs i en kris som covid-19.

Sverige ledde tillsammans med Qatar förhandlingarna om en deklaration som antogs i september 2020 i samband med FN:s 75-årsjubileum. Deklarationen slår fast behovet av internationellt samarbete och vikten av effektiva multilaterala institutioner med FN i centrum. Med utgångspunkt i deklarationen och med stöd av Sverige pågår ett arbete med att ta fram rekommendationer om hur FN och det multilaterala samarbetet kan förstärkas och förbättras.

Det omfattande reformarbetet som inleddes inom FN 2018 har fortsatt under 2020 då en resolution antogs som ger vägledning för fortsatt effektiviseringsarbete. Sverige har

7

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

varit en aktiv och tydlig röst för ett starkare och mer effektivt FN som är resurssatt och organiserat för att bättre tackla globala utmaningar och genomförandet av Agenda 2030.

Sverige bidrog under 2020 till en rad fredsfrämjande insatser i FN:s regi. Arbetet med generalsekreterarens initiativ för att utveckla FN:s fredsbevarande insatser – Action for Peacekeeping – fortsatte under året, där Sverige har en särskild roll i genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Sverige fortsatte att vara en pådrivande kraft i FN:s konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete, inklusive som medlem i FN:s fredsbyggande kommission och som en av de största givarna till FN:s fredsbyggande fond. Sverige har tagit initiativ till att mobilisera för mer finansiering till fredsbyggande samt bättre samordning mellan givare och fredsbyggande aktörer. Sverige har dessutom verkat för att konfliktförebyggande och fredsbyggande ska utgöra en integrerad del av den globala pandemiresponsen. Under 2020 bidrog Sverige även aktivt till översynen av FN:s fredsbyggande arkitektur som kulminerade i antagandet av nya resolutioner om hållbar fred.

Som ett led i det fortsatta arbetet, som inleddes under Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–18, har Sverige drivit på för ett effektivt genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet och har under 2020 genomfört flera särskilda satsningar för att uppmärksamma 20-årsjubileet av säkerhetsresolutionen 1325. 25-årsjubileet av Pekingplattformen uppmärksammades genom FN-initiativet Generation Equality där Sverige är en av ledarna för en global koalition för ekonomisk jämställdhet.

EU

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform. Utvecklingen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inom ramen för genomförandet av den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik fortsatte under 2020. Sverige deltog i 16 av EU:s 17 civila och militära krishanteringsinsatser och lämnade ett av de största personalbidragen till den civila krishanteringen 2020. Sverige verkade för genomförandet av den så kallade civila pakten som syftar till att EU:s civila krishantering ska bli mer handlingskraftig, effektiv och flexibel. Som följd av ett svenskt initiativ invigde EU:s civila rådgivande insats i Ukraina (EUAM) ett fältkontor i Mariupol i september 2020. Därutöver inrättades en ny militär insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini) med huvuduppgift att bidra till efterlevnaden av FN:s vapenembargo mot Libyen. Under 2020 antogs även EU:s nya och bredare handlingsplan för jämställdhet i unionens yttre förbindelser, Gender Action Plan III, där Sverige varit aktiv i arbetet.

OSSE

OSSE är ett säkerhetspolitiskt samarbetsorgan med 57 deltagande stater. Verksamheten omfattar bl.a. konventionell rustningskontroll, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati. Under 2021 är Sverige ordförande i OSSE. För svensk del präglades arbetet 2020 i hög grad av förberedelserna inför ordförandeskapet. Svenskt fokus under 2020 var i övrigt fortsatt OSSE:s hantering av den ryska aggressionen mot Ukraina och den ryska illegala annekteringen av Krim och den konflikt som därmed har uppstått. Vidare agerade Sverige för att stötta rörelsefriheten för OSSE:s observatörsmission SMM i östra Ukraina. Sverige stöttade även den s.k. Minskgruppen, ett etablerat förhandlingsformat inom OSSE, för att de skulle bistå parterna i att nå en hållbar lösning i konflikten kring Nagorno-Karabach. Sverige fokuserade också på att stärka jämställdhetsintegrering och lyfte särskilt fram agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Sverige bidrog till den dialog som förs om

8

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

konventionell rustningskontroll och militärt förtroendeskapande. Sverige verkade för genomförande och modernisering av Wiendokumentet.

Vidare verkade Sverige för genomförande och full efterlevnad av fördraget om observationsflygningar, OST. Trots de pågående ansträngningarna för att stärka fördragsefterlevnaden valde USA att lämna OST med hänvisning till att Ryssland inte följde fördraget. Sverige bidrog också till att öka det civila samhällets möjligheter att delta i OSSE:s arbete, även om det på grund av pandemin inte var möjligt att genomföra den årliga konferensen om deltagarstaternas implementering av åtaganden avseende demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige bidrog till att det politiska ansvarsutkrävandet kunde fortgå även då OSSE:s permanenta råd inte kunde ha fysiska sammanträden under pandemin. Sverige stöttade också processen för att utse en ny generalsekreterare och chefer för OSSE:s autonoma institutioner när mandaten löpte ut utan förlängning i juli 2020.

Europarådet

Europarådet har 47 medlemsstater och bedriver ett viktigt och värdefullt arbete för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige fortsatte att prioritera Europarådets kärnområden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och att stödja organisationens reformsträvanden. Sverige verkade för att det unika övervakningssystemet enligt Europakonventionen och Europadomstolen kan fungera väl. Sverige lämnade under 2020 särskilt stöd till Europadomstolen, Venedigkommissionen för demokrati genom lag, konventionen mot våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och Gruppen av stater mot korruption (Greco). Som bidrag till upptakten av organisationens Världsforum för demokrati 2020 på temat demokrati och miljö/klimat, anordnade den svenska representationen i Strasbourg ett särskilt s.k. Democracy Talks på temat.

Arbetet i Europarådet präglades under 2020 av covid-19-pandemin. I olika möten och förhandlingar värnade och drev Sverige jämställdhets- och rättighetsperspektivet i pandemiresponsen, och lyfte i detta sammanhang fram Istanbulkonventionen. Den ryska aggressionen mot Ukraina, inklusive den illegala annekteringen av Krim, präglade arbetet även under 2020. Sverige verkade för att stödja Ukraina genom Europarådets olika instrument och genom stöd till organisationens verksamhet och reformarbete i landet. Sverige bidrog också till Europarådets reformarbete i bl.a. Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Belarus.

Partnerskapet med Nato

Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration samt för internationell krishantering. Sedan 1994 är Sverige ett partnerland till Nato. Sveriges prioriterade målsättningar för partnerskapet är politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte, framförallt kopplat till säkerhetsläget i Sveriges närområde. Sveriges partnerskap med Nato fortsatte under 2020 att utvecklas i linje med dessa målsättningar och inom ramen för vår status som Enhanced Opportunities Partner (EOP). Sverige verkade för ett fördjupat samarbete mellan EU och Nato på en rad områden under 2020 såsom cybersäkerhet, civil krisberedskap och motverkande av hybridhot. Sverige förlängde under året även stödet till Natos utbildnings- och rådgivningsmission i Afghanistan (Resolute Support Mission), Natos insats i Irak (Nato Mission in Iraq) och till Natos insats i Kosovo (Kosovo Force). Sverige deltog som partnerland i såväl försvarssom utrikesministermöten 2020. Försvarsbeslutet 2020 anger att Sverige bör samordna operationsplanering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato, vilket innebär att Sverige och bl.a. Nato fördjupar sitt samarbete ytterligare. Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

9

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 punkt 4, rskr. 2020/21:133 och 134). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

OECD

Genom expertgranskningar och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna söker OECD lösningar på gemensamma utmaningar för en hållbar och inkluderande tillväxt och utveckling, högre levnadsstandard och en fungerande världshandel. OECD:s rapporter, rekommendationer och granskningar fortsatte att under 2020 tjäna svensk policyutveckling inom många politikområden, exempelvis dess utvärderingar av svensk ekonomi, regional utveckling och utvecklingssamarbete. Frågor om framtidens arbetsmarknad var alltjämt högaktuella i OECD, liksom utvecklingen av det svenska Global Deal-initiativet i partnerskap med OECD och ILO. OECD inriktade under 2020 sitt analysarbete på effekterna och hanteringen av covid-19, vilket var till stöd för Sverige och övriga medlemsländer i arbetet med att hantera de negativa konsekvenserna av pandemin.

2.5.2Verksamhet för fredsbyggande och säkerhetsfrämjande

Verksamhet för fredsbyggande och säkerhetsfrämjande finansieras från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 och från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Genom stöd till mellanstatliga, multilaterala och enskilda organisationer för särskilda insatser och projekt bidrog Sverige till att främja konfliktförebyggande, freds- och säkerhetsfrämjande, medling, folkrätt och mänskliga rättigheter i vår omvärld under 2020. Stöden bidrog också till jämställdhet i linje med den feministiska utrikespolitiken samt till de globala målen för hållbar utveckling. Läget i vår omvärld försämrades under 2020 med fler väpnade konflikter och hot mot mänskliga rättigheter, särskilt i ljuset av covid-19. Pandemin har inneburit avsevärda försämringar i människors levnadsvillkor globalt och förväntas leda till ökade spänningar i redan sköra samhällen, inklusive i konfliktländer, vilket inneburit ökade behov av insatser för att skapa förutsättningar för fredliga lösningar och hållbar utveckling, se diagram 2.1. FN har en central roll i detta arbete.

Diagram 2.1 Antal väpnade konflikter i världen 1949–2019

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

1949 1959 1969 1979 1989 1999 2009 2019

Aktörskap inom dialog och fredsprocesser

År 2020 fortsatte satsningen på dialog och fredsprocesser genom stöd till dialoginitiativ i Jemen, på Koreahalvön och på Cypern. Kvinnors och ungas deltagande på alla nivåer har varit en central prioritering för Sverige i detta arbete,

10

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

eftersom väl förankrade fredsavtal är mer hållbara. Genom stöd till Europeiska fredsinstitutet (EIP) bidrog Sverige till institutets engagemang i dialog- och medlingsprojekt bl.a. i Mellanöstern. Institutet bidrog till och kompletterade EU:s globala arbete för fred. Sverige gav stöd till Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI:s arbete med bl.a. regionala dialoger i konfliktdrabbade områden.

Svenskt expertstöd är efterfrågat

Sverige ställde under 2020 experter till förfogande för freds- och säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet till bl.a. FN-insatserna i Somalia och Demokratiska republiken Kongo. Genom dessa experter bidrog Sverige till förbättrad mål- och mandatuppfyllelse för de mottagande organisationerna och insatserna. Folke Bernadotteakademin (FBA) tog 2020 fram riktlinjer för arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet för organisationen för Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (ECOWAS).

2.5.3Sveriges deltagande i internationell krishantering och fredsfrämjande insatser

Målet med Sveriges deltagande i fred- och säkerhetsfrämjande insatser är att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter och i förlängningen att bygga hållbar fred. Sveriges utsända personal finansieras inom utgiftsområde 5 från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, den del som enligt OECD:s biståndskommitté (DAC) räknas som bistånd. I det följande redogörs övergripande för resultaten av det svenska deltagandet i internationella fredsfrämjande insatser, finansierade under alla tre utgiftsområden.

Sveriges bidrag till internationell krishantering och fredsfrämjande insatser under 2020 koncentrerades till regioner och konflikter som är prioriterade ur ett utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt perspektiv. Även det försvars- och rättspolitiska perspektivet beaktades.

Sverige bidrog till att internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser fortgick under utbrottet av covid-19, så långt det var möjligt med hänsyn till liv och hälsa. Pandemins utdragna förlopp har dock försvårat möjligheterna till personalförsörjning och fältverksamhet.

Utsänd personal till närmare 50 insatser världen över

Sverige bidrog 2020 med utsänd personal till närmare 50 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Myndigheterna som deltog med personal var Försvarsmakten, Polismyndigheten, Folke Bernadotteakademin (FBA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Utöver utsänd personal bidrog Sverige med expertis till de internationella organisationernas högkvarter – främst EU, OSSE och FN. Ett mindre antal experter var också knutna till EU:s och OSSE:s delegationer och kontor.

Det totala antalet utsända från Sverige redovisas i tabell 2.5. Antalet utsända 2020 var omkring 510, men antalet tjänstgörande varierade från månad till månad. Antalet utsända har minskat med omkring 100 personer jämfört med 2019, vilket förklaras av restriktioner kopplade till covid-19-pandemin.

11

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Kvinnor, fred och säkerhet i internationell krishantering

Samtliga utsändande myndigheter arbetade med jämställdhetsintegrering under året. Sverige var även drivande för nya åtaganden på jämställdhetsområdet inom ramen för EU:s civila krishanteringsinsatser. Mellan 2019 och 2020 minskade andelen kvinnor i Sveriges personalbidrag till civila insatser med en procentenhet till 41 procent, men Sveriges personalbidrag hade oftast en högre andel kvinnor jämfört med den totala andelen kvinnor från bidragsländerna i respektive insats. För de militära bidragen minskade andelen kvinnor med en procentenhet till 11 procent, se tabell 2.5.

Tabell 2.5 Antal utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner samt fördelningen kvinnor män 2018-2020, fördelat per region

Antal och procent

Insats Totalt antal Totalt antal Totalt antal Andel Andel Andel
  2020 2019 2018 kvinnor/män kvinnor/män kvinnor/män
        2020 2019 2018
Afrika söder om Sahara            
Civil 52 64 78 38/62 42/58 45/55
Militär 242 332 378 10/90 12/88 12/88
Mellanöstern och            
Nordafrika            
Civil 31 30 34 48/52 53/47 41/59
Militär 67 61 81 12/88 13/87 6/94
Östeuropa, Centralasien            
och Västra Balkan            
Civil 74 78 97 42/58 38/62 42/58
Militär 4 4 4 0/100 25/75 25/75
Asien            
Civil 2 4 4 0/100 75/25 75/25
Militär 26 35 35 18/82 10/90 13/87
Latinamerika            
Civil 11 6 12 27/73 0/100 17/83
Militär 0 0 0 0/0 0/0 0/0
Totalt 509 614 723      
Civil 170 182 225 41/59 42/58 42/58
Militär 339 432 498 11/89 12/88 11/89

Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik civila insatser för december 2018, 2019 och 2020. Årsredovisning för Försvarsmakten 2018, 2019 och 2020 (antal befattningar eller antal individer om dessa understiger antalet befattningar, andel män och kvinnor i procent på grund av personalrotation).

I tabell 2.6 redovisas de svenska bidragen genom utsänd personal 2018–2020. Därefter beskrivs ett urval av insatser för att ge en bild av insatsernas resultat. Kostnaden för Sveriges samlade engagemang 2020 var cirka 1 300 miljoner kronor, varav drygt 315 miljoner kronor för civila insatser som nästan uteslutande finansierats genom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

12

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Tabell 2.6 Utsänd personal i civila och militära krishantering- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner 2018–2020

Land/insats Organisation Syfte Insats Svensk Svensk Svensk
        personal personal personal
        2020 2019 2018
Afrika söder om Sahara            
Centralafrikanska FN Stabilisering och säkerhet Civil 6 4 6
republiken            
(CAR)/MINUSCA            
CAR/EUAM* EU Civil säkerhetssektorsreform Civil 2 x x
CAR/EUTM EU Stabilisering och Militär 9 9 9
    säkerhetssektorreform (SSR)        
Demokratiska republiken FN Stabilisering och säkerhet Civil 13 9 13
Kongo (DRK)/MONUSCO            
DRK/MONUSCO FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 2 4
Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Civil 3 6 7
Mali/MINUSMA FN Stabilisering och säkerhet Militär 210 297 330
Mali/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstatsuppbyggnad och Civil 1 2 2
    SSR        
Mali/EUTM EU Utbildning och rådgivning till Malis Militär 8 8 15
    försvarsmakt        
Niger/EUCAP SAHEL EU Stöd för rättsstatsuppbyggnad och Civil 1 1 1
    SSR        
Somalia/UNSOM FN Stabilisering och säkerhet Civil 4 6 6
Somalia/EUCAP EU Kapacitetsbyggande säkerhetssektor Civil 6 7 10
    och maritim sektor        
Somalia/EUNAVFOR EU Marin insats mot sjöröveri och för Militär 3 3 6
Atalanta   skydd av humanitära leveranser/HQ        
Somalia/EUTM EU Utbildning av försvarsmakt Militär 9 9 8
Somalia/ UNODC FN Stöd för rättsstatsuppbyggnad Civil 4 3 5
Somaliland            
Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Civil 10 21 20
Sydsudan/UNMISS FN Stabilisering och säkerhet Militär 2 2 2
Västsahara/MINURSO FN Övervakning stillestånd Militär 2 2 4
Mellanöstern och            
Nordafrika            
Irak/EUAM EU Stöd säkerhetssektorreform Civil 8 9 5
Irak/Operation Inherent Mellanstatlig Militär utbildningsinsats Militär 55 50 70
Resolve (OIR) koalition          
Irak/Nato Mission Iraq Nato Militär utbildningsinsats Militär 1 1 x
(NMI)            
Irak/UNITAD FN Stöd utreda brott av ISIL Civil 3 2 x
Jemen/Hodeidah/UNMHA FN Stödja och övervaka genomförande av Civil 1 3 x
    stilleståndsavtal        
Jemen/Hodeidah/UNMHA FN Stödja och övervaka genomförande av Militär 2 2 x
    stilleståndsavtal        
Libyen/EUBAM EU Stöd för rättstatsuppbyggnad och Civil 4 4 4
    gränsförvaltning        
Mellanöstern/UNTSO FN Övervakning av Militär 8 8 8
    gränser/stilleståndslinjer        
Södra centrala EU Marin kapacitet mot smuggling och Militär/ x 2 3
Medelhavet/EUNAVFOR   trafficking samt bistå nödställda utg.omr.      
MED Operation Sophia**     5 och 6      
             
Södra centrala EU Bidra till efterlevnaden av FN:s Militär/ 2 x x
Medelhavet/EUNAVFOR   vapenembargo mot Libyen utg.omr      
MED Operation Irini*     5 och 6      

13

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Land/insats Organisation Syfte Insats Svensk Svensk Svensk
        personal personal personal
        2020 2019 2018
Palestina/EUPOL COPPS EU Rättstatsstöd, främst polis Civil 10 10 10
Palestina/EUBAM Rafah EU Stöd för gränsförvaltning Civil 1 2 0
Östeuropa,            
Centralasien och Västra            
Balkan            
Cypern/UNFICYP FN Övervakning stillestånd Civil 3 2 3
Georgien/EUMM EU Övervakning av stillestånd och verka för Civil 20 16 20
    avspänning        
Kosovo/EULEX EU Rättstödsinsats mot bl.a. org. brottslighet Civil 9 17 16
    och korruption        
Kosovo/OSCE Mission in OSSE Demokrati, mänskliga rättigheter och Civil 0 2 3
Kosovo   rättsstatsuppbyggnad        
Kosovo/KFOR NATO Stabilisering och säkerhet Militär 4 4 4
Nordmakedonien/OSSE OSSE Rättstatsstöd och säkerhet Civil 1 0 0
Tadzjikistan/OSSE OSSE Rättsstatsstöd och säkerhet Civil 1 1 1
Ukraina/EUAM EU Civil säkerhetsreform. Främst stöd till polis Civil 15 16 19
Ukraina/SMM OSSE Observationer av konflikten och Civil 13 16 28
    säkerhetsläget samt konfliktförebyggande        
    insatser        
Ryssland OSSE Gränsövervakning Gukovo/Donetsk Civil 0 1 0
Asien            
Afghanistan/Resolute NATO Utbildnings- och rådgivningsinsats Militär 16 25 24
Mission Support            
Kashmir/UNMOGIP FN Övervakning stilleståndslinje Militär 5 5 6
Koreahalvön/NNSC Samarbete Övervakning stilleståndslinje Militär 5 5 5
  neutrala          
  stater          
Myanmar/UNDP FN Fredsbyggande Civil 0 1 1
Latinamerika            
Colombiamissionen/UN FN Övervakning av fredsavtal Civil 4 2 3
Mission in Colombia            
UNMAS i Colombia FN Stöd till minröjning Civil 2 3 0
Haiti/MINJUSTH FN Stabilisering, säkerhet och rättsstatsstöd Civil 0 0 4
(MINSUTAH)            

Källa: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik för december månad 2018, 2019 respektive 2020 för civila insatser (totalen varierar under året, uppdelning kvinnor/män per insats kan erhållas av FBA). Årsredovisning för Försvarsmakten 2018, 2019 och 2020 där max antal befattningar anges, exakt antal varierar något under året. Årsberättelse över GSFP-insatser, European External Action Service, 2020.Förklaring: *=ny insats 2020, **=nedlagd insats 2020

Sahel, Mali, Somalia, Centralafrikanska republiken och Libyen

Säkerhetsläget i Mali och den bredare Sahelregionen var fortsatt allvarligt under 2020. Genomförandet av fredsavtalet i Mali från 2015 har gått långsamt. I augusti 2020 genomfördes en militärkupp i landet. Efter kuppen initierade den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS en förhandlingsprocess som ledde fram till en överenskommelse om en övergångsperiod om 18 månader för återgång till folkvalt styre.

Det internationella samfundet ger ett omfattande stöd till Mali. Sverige fortsatte 2020 sitt mångsidiga engagemang i landet. FN-insatsen Minusma verkar på bred front för att stabilisera landet. Sverige bidrog 2020 med personal från Försvarsmakten, vilket beskrivs närmare inom utgiftsområde 6, och med personal från Polismyndigheten. Målet för svenskt deltagande är att bidra till att uppfylla Minusmas mandat och

14

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

därigenom bidra till förbättrad säkerhet i Mali samt understödja och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i landet.

Under 2020 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bidra till den franskledda insatsen Task Force Takuba i Mali. Målet för svenskt deltagande är att bidra till att stötta maliska och internationella partner i arbetet för ökad säkerhet i Mali och Sahel.

Under 2020 fortsatte Sverige att stödja EU:s rådgivnings- och utbildningsinsats till stöd för Malis försvarsmakt (EUTM Mali) och EU:s civila insatser (EUCAP Sahel Mali och EUCAP Sahel Niger). De tre insatserna bidrog till kapacitetsuppbyggnad av Malis försvarsmakt och interna säkerhetsstyrkor i Mali och Niger, samt med stöd till G5 Sahelländernas (Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger, Tchad) nationella styrkor och den gemensamma G5 Sahelstyrkan.

Somalia präglades fortsatt av konflikt och den svaga statsförvaltningen var i stort behov av stöd för kapacitetsutveckling och institutionsbyggande. Sverige har varit en av de större bidragsgivarna till EU:s civila insats EUCAP Somalia samt militära insats EUTM Somalia. EUCAP Somalias uppdrag innefattar stöd till kapacitetsuppbyggnad för ett civilt maritimt rättsväsende samt att stärka den somaliska kustbevakningen och polisen. EUTM Somalia har bidragit med rådgivning, mentorskap och träning inom ramen för landets militära säkerhetssektor.

ICentralafrikanska republiken fortsatte Sverige stödja FN-insatsen MINUSCA med ett mindre antal poliser. Sverige bidrog även till kapacitetsstärkande insatser genom EU:s militära utbildningsinsats (EUTM) respektive genom EU:s civila rådgivande insats (EUAM) som etablerades i augusti 2020.

Sverige fortsatte stödja den civila gränsförvaltningsinsatsen EUBAM Libyen, liksom inrättandet av den militära insatsen i Medelhavsområdet Eunavfor MED Irini i mars 2020. Därmed avslutades Operation Sophia. Operation Irinis huvuduppgift är att bidra till efterlevnaden av FN:s vapenembargo mot Libyen.

Ukraina och Georgien

Sverige fortsatte att bidra till EU:s civila rådgivande insats i Ukraina (EUAM), vilken stödjer arbetet med reformering av landets civila säkerhetssektor. Ett fältkontor, som tillkommit på svenskt initiativ, invigdes i Mariupol i september 2020.

Sverige fortsatte även att bidra till konfliktförebyggande och stabilisering i Georgien genom EU:s civila observatörsinsats EUMM. Insatsen övervakar avtalet om eldupphör mellan Ryssland och Georgien från 2008, bl.a. med höghöjdskameror för att bättre kunna övervaka icke-regeringskontrollerat område.

Irak och Afghanistan

Sverige fortsatte under 2020 sitt breda och långsiktiga engagemang i Irak. Sverige deltar sedan 2015 i den militära utbildningsinsats som bedrivs inom ramen för den internationella koalitionen mot Isil/Daesh, Operation Inherent Resolve. Sverige bidrog även med personal till EU:s civila rådgivningsinsats i Irak (EUAM Irak) och Natos militära utbildningsinsats Nato Mission in Iraq (NMI).

Sverige bidrog med personal till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan, Resolute Support Mission (RSM) under 2020. I maj 2021 beslutade regeringen att det svenska bidraget till RSM ska avvecklas i samband med att insatsen avslutas senast i september 2021. Det svenska militära deltagandet beskrivs närmare inom utgiftsområde 6.

Sverige bidrog med utredare från Polismyndigheten till FN:s bevisinsamlingsmekanism för brott begångna av Daesh i Irak (UNITAD). UNITAD:s

15

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

uppgift är att stödja försök att hålla IS ansvariga för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i Irak genom att samla in och bevara bevis.

2.5.4Nedrustning och icke-spridning

Insatser för nedrustning och icke-spridning finansieras från anslagen 1:2 Freds- och

säkerhetsfrämjande verksamhet, 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning inom utgiftsområde 5 och delvis från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för insatser som utgör internationellt bistånd enligt OECD DAC:s kriterier. Sveriges obligatoriska bidrag till de internationella konventionerna på området finansieras från anslaget 1:1 Avgifter till internationella

organisationer.

Sveriges nedrustning- och ickespridningsarbete syftar till att reducera och eliminera massförstörelsevapen, motverka att dessa vapen används och sprids, samt kontrollera och i vissa fall helt förbjuda konventionella vapen. Genom en aktiv politik och god teknisk expertis fortsatte Sverige i FN, EU och bilateralt att bidra till nedrustning och icke-spridning under 2020.

Sverige lanserade 2019 Stockholmsinitiativet för kärnvapen-nedrustning. Initiativet samlar 16 icke-kärnvapenstater och syftar till att åstadkomma politiskt engagemang och konkreta framsteg inför icke-spridningsfördraget NPT:s översynskonferens. Vid ett uppföljande ministermöte i Berlin 2020 antogs ett paket med förslag på konkreta, nedrustningsbefrämjande åtgärder.

Sverige avslutade i september 2020 ett framgångsrikt ettårigt uppdrag som ordförande för IAEA:s styrelse. Sverige bidrog under året till att värna IAEA:s tre huvuduppgifter: att främja fredlig användning, att kontinuerligt förbättra kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd samt att bedriva kärnämneskontroll, inklusive i Iran.

I december 2020 beslutade regeringen att uppdra åt Uppsala universitet att etablera ett nationellt kunskapscentrum för kärnvapennedrustning.

Sverige bidrog under 2020 till insatser för att eliminera och förhindra spridning av biologiska och kemiska vapen, inte minst genom hanteringen av frågan om Syriens kemiska vapen i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Sverige bidrog i den expertgrupp (CCW Group of Governmental Experts) som arbetar för att föra frågan om autonoma vapensystem framåt, bl.a. vad gäller karakterisering av s.k. LAWS, den humanitära rättens krav och innebörden av begreppet mänsklig kontroll.

Arbetet för ökat jämställdhetsperspektiv och mer jämställd representation gick vidare bl.a. genom kurser och seminarier där den feministiska utrikespolitiken presenterades, samt stöd till aktörer som uppmärksammar frågorna och verkar för att öka kvinnors deltagande inom nedrustning och icke-spridning samt anföranden vid olika multilaterala möten, såsom FN:s generalförsamling.

2.5.5Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet (UI) fortsatte 2020 att bedriva forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning med finansiering från anslagen

1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning, 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet.

16

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Trots de begränsningar som pandemin inneburit förekom SIPRI i media mer än

26 000 gånger och på drygt 3 500 bloggar i ca 140 länder under 2020. Jämfört med 2019 är detta en minskning som främst beror på att den utåtriktade verksamheten begränsats med anledning av covid-19-pandemin, se tabell 2.7.

SIPRI publicerade totalt 53 titlar och genomförde fem större datalanseringar kopplade till vapenindustri, vapenhandel och militärutgifter. Därutöver organiserade SIPRI flera större konferenser och workshops samt en rad mindre arrangemang.

Genom evenemangsverksamhet, utgivning av tryckta och digitala publikationer och expertmedverkan i medier under 2020 fortsatte Utrikespolitiska institutet (UI) att bidra till förståelsen, kunskapen och intresset för utrikespolitik och globala frågor hos allmänheten. Under 2020 har dock institutets genomslagskraft, mätt som närvaro i svenska medier, inte varit lika stor som tidigare år. De åtgärder som vidtagits för att stävja smittspridningen har haft stor påverkan på institutets kanaler att nå ut med information om utrikespolitiska frågor till allmänheten. Institutens närvaro i svenska medier minskade under 2020, ca 2 890 färre artiklar jämfört med 2019, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 SIPRI:s och UI:s förekomst i medier    
Förekomst i medier, antal 2020 2019 2018 2017 2016
SIPRI (svenska och          
internationella medier) 26 000 30 100 22 000 22 700 18 000
UI (svenska medier) 2 010 4 900 2 730 3 888 3 500

Källa: SIPRI årsredovisning 2016–2020, UI:s årsredovisning 2016–2020.

2.5.6Exportkontroll

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är de centrala myndigheterna på exportkontrollområdet. Verksamheten vid ISP finansieras från anslag 1:5 Inspektionen för strategiska produkter, medan SSM:s verksamhet inom området finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Regeringen lämnar årligen en skrivelse till riksdagen om den svenska exportkontrollen, Strategisk exportkontroll – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2020 (skr. 2020/21:114).

Tillståndsärendena hos ISP har över tid blivit fler och mer komplexa. Handläggningstiderna och ärendebalanserna minskade under 2020 för både krigsmateriel (KM) och produkter med dubbla användningsområden (PDA). Fem ärenden föredrogs för Exportkontrollrådet 2020.

Tillsynsbesök är en viktig del av ISP:s verksamhet för att förebygga och åtgärda brister i företags exporthantering. På grund av pandemin kunde endast ett fysiskt och tio digitala tillsynsbesök genomföras under 2020, jämfört med 24 fysiska besök 2019. Besöken inkluderade såväl myndigheter som lärosäten och företag verksamma på PDA- eller KM-området.

2.5.7Utvecklat samarbete inom Östersjöregionen

Regeringen har som övergripande mål att förbättra relationer och samarbeten inom Östersjöregionen. Östersjösamarbetet bedrivs genom regeringens strategi för Svenska institutets verksamhet gällande samarbetet inom Östersjöregionen 2016–2020 (UD2016/11388). Strategin har förlängts att gälla 2021 eller till dess att en ny strategi beslutas. Verksamheten finansieras från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen.

17

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Stöd till gemensamma utmaningar i regionen

Sverige gav under 2020 stöd till ett stort antal lands- och sektorsövergripande samarbetsprojekt i syfte att möta gemensamma utmaningar i regionen. Enligt en övergripande resultatanalys bedöms denna stödform ha resulterat i utökade nätverk, långsiktiga samarbeten, kunskapsöverföring och kapacitetsutveckling. SI:s långtidsuppföljning 2020 visar att 80 procent av projektdeltagarna har fortsatt att samarbeta efter projektet och att samarbetet breddats till fler aktörer. Även SI:s regionala ledarskapsprogram 2020 bidrog till att skapa expertplattformar och förbättrade förutsättningar för fortsatta samarbeten.

Ökad integration mellan EU:s medlemsstater och länderna inom EU:s östliga partnerskap samt Ryssland

Genom olika plattformar för dialog och nätverksbyggande och kommunikationsinsatser, bidrog Sverige under 2020 till ökad dialog, kunskapsöverföring, förtroende och utbyte mellan unga, förändringsaktörer och offentlig sektor i regionen. Fokus låg på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö, hållbar utveckling och frågor kopplade till covid-19-pandemin. Under 2020 ökade inkluderingen av ryskspråkiga grupper stort. Programmet Creative Force, som även finansierades via utgiftsområde 7, möjliggjorde utbyten inom kultur och media. Stödet till regionala ledarskapsprogram ökade deltagarnas kunskaper om energieffektivisering och hantering av miljögifter. Arbetet med att främja samarbete på högskolenivå i regionen fortsatte genom bl.a. ett stort antal stipendier från Svenska institutet för högskolestudier i Sverige.

2.5.8Breddat samarbete med Ryssland

Arbetet till stöd för en demokratisk och hållbar utveckling i Ryssland har sin utgångspunkt i regeringens strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 (UD2019/14553), som beslutades i januari 2020. Verksamheten finansieras från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen och genomförs av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet (SI).

Demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet

Sverige bidrog 2020 med stöd till civilsamhällesorganisationer verksamma. inom bl.a. områdena demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och motverkandet av våld i nära relationer, hbtqi-frågor och media. Stödet har bidragit till ökad kapacitet hos organisationerna och förbättrat deras möjligheter att fortsätta verka trots stora utmaningar. Utbyte mellan svenska och ryska organisationer har gett tillfällen till mellanfolkligt samarbete. Etableringen hösten 2020 av ett kunskapscentrum för Ryssland och Östeuropa vid Utrikespolitiska Institutet ger ytterligare möjligheter för denna typ av samarbeten och utbyten. Stöd till medieaktörer har resulterat i förbättrade nätverk för journalister och ökad tillgång till oberoende journalistik hos allmänheten.

Miljö, klimat och energi

Sveriges stöd inom miljöområdet resulterade 2020 i ökad kapacitet hos civilsamhällesorganisationer som arbetar för förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan samt förberedelser för ett projekt för förbättrad vattenavloppsrening i nordvästra Ryssland.

18

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Förutsättningar för förändringsaktörer att verka för en hållbar utveckling

Under 2020 gav Sverige stöd till plattformar för erfarenhetsutbyte, kommunikationsinsatser och stipendieprogram som bidrog till ökad dialog, kunskaper, erfarenhetsutbyte och mellanfolkligt samarbete med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet samt miljö och hållbarhet. Genom Visbyprogrammet har ryska studenter fått möjlighet att studera vid svenska högskolor. Stöd till medieutbildningar bidrog till ökad kapacitet hos ryska medieaktörer.

Särskild satsning för stärkt yttrandefrihet och motverkande av desinformation

Regeringen har 2017–2021 haft en särskild satsning på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Sverige bidrog 2020 till stärkt kapacitet hos ett stort antal civilsamhällesorganisationer och medieaktörer. Stöd lämnades till bl.a. journalistutbyte genom Barents Press, kurser i media management på SSE Riga och till projekt genom Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet för att stärka utvecklingen av fria, oberoende och professionella medier i Östeuropa. Stödet till ryska civilsamhällesorganisationer har utökat deras möjligheter att arbeta långsiktigt och bättre nå ut till allmänheten.

2.5.9Regionalt samarbete

Sverige deltar med stort engagemang i Barentsrådet, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet, samt i den Nordliga Dimensionens arbete. Det övergripande målet med vårt engagemang i dessa organisationer är att bidra till dialog och samverkan, vilket ökat samarbetet och därmed säkerheten i Barents-, Arktis-, och Östersjöregionerna. Sverige verkar också för ett fördjupat regionalt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i de nordiska och nordisk-baltiska formaten N5 och NB8.

Fokus för arbetet i Barentsrådet var under 2020 hållbar utveckling, medborgarnära kontakter, unga och jämställdhet. Arbete har bedrivits för att genomföra den regionala klimathandlingsplanen och förbättrad hälsa. Vidare har antalet särskilt förorenade områden i nordvästra Ryssland reducerats, den civila krisberedskapen har stärkts och de mellanfolkliga kontakterna med särskild inriktning på ungdomar har fördjupats. Inom Östersjöstaternas råd (CBSS) bidrog Sverige till arbetet med att motverka klimatförändring och främja hållbar utveckling, stärka den civila krisberedskapen, bekämpa organiserad brottslighet, bl.a. människohandel, stöd till utsatta barn och ungdomar samt för att nå ökad jämställdhet och fördjupa de mellanfolkliga kontakterna, särskilt mellan ungdomar. Inom Arktiska rådet bidrog Sverige till arbetet med marina skyddsområden, klimat och biologisk mångfald, liksom våtmarksprojektet, samt ett fortsatt stöd för genderfrågor inom rådets projektarbete.

2.5.10Covid-19-krisen har visat på vikten av nordiskt samarbete

Sverige främjar nordiskt samarbete inom utgiftsområde 5 via anslagen 1:1 Avgifter till internationella organisationer och 1:3 Nordiskt samarbete. Regeringen redogjorde för de resultat som uppnåtts inom det nordiska regeringssamarbetet under 2020, med huvudsakligt fokus på arbetet i Nordiska ministerrådet, i skrivelsen Nordiskt samarbete (skr. 2020/21:90).

Restriktioner som syftade till att bromsa spridningen av coronaviruset påverkade gränshandel, besöksnäring och vardagliga kontakter över de nordiska gränserna kraftigt. Genom konstruktivt samarbete kunde den mest nödvändiga arbetspendlingen över gränserna fortsätta under året, t.ex. inom samhällskritiska funktioner. Av de 44 gränshinder som uppstod i spåren av covid-19 kunde ett 20-tal lösas, bl.a. flera frågor

19

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

kopplade till socialförsäkringstillhörighet. Därutöver hanterades nio ordinarie gränshinder: sju blev helt eller delvis lösta och två avskrevs. Bland annat löstes hinder kopplade till norska sekretessbestämmelser som försvårat upprättande av bouppteckningar i Finland och Sverige, samt erkännande av färöiska körkort i Sverige. Under året bidrog Sverige bl.a. till att civilsamhällesorganisationer och gränsregionala informationstjänster kunde verka för att stärka nordiskt samarbete.

2.5.11Sverige är ett fortsatt starkt varumärke

Insatser inom Sverigefrämjande genomförs av utlandsmyndigheterna med finansiering från anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet samt av Svenska institutet (SI), vars främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras från anslag 1:9 Svenska institutet. Detta avsnitt behandlar även verksamhet utförd av SI som finansieras inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 24 Näringsliv och 7 Internationellt bistånd.

Sverigefrämjandet under 2020 gav förutsättningar för regeringen att nå framgång även inom andra områden. Dessa resultat redovisas inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

SI:s långsiktiga Sverigefrämjande arbete med att sprida information och kunskap om Sverige, främja svenska intressen internationellt och bygga långsiktiga relationer till Sverige fortsatte under 2020. Sverigefrämjandet bedrevs bl.a. genom utställningar, kulturutbyten, kommunikationsinsatser, besöksprogram, studentmässor, stipendier samt utvecklings- och ledarskapsprogram. Med anledning av covid-19-pandemin tog SI fram digitala lösningar för att komplettera främjandeinsatser hos svenska utlandsmyndigheter. Tabell 2.8 visar utvecklingen inom relationsskapande insatser av vikt för det långsiktiga främjandet. Antalet stipendier är stabilt över tid men minskade något jämfört med 2019 på grund av pandemin. Även alumnföreningarnas aktiviteter minskade något till följd av pandemin. Antalet alumner, d.v.s. personer som studerat i Sverige och fått stipendier av SI, är dock stabilt och uppgår till över 16 000 alumner i 140 länder. Svenskundervisning vid utländska lärosäten har med anledning av pandemin ställt om till digitala dialoger och erfarenhetsutbyten. Antalet lärosäten som bedriver svenskundervisning är stabilt över tid.

Tabell 2.8 Stipendier, alumner och svenskundervisning  
Aktivitet   2020 2019 2018
Antal utländska lärosäten som bedriver      
svenskundervisning 226 230 228
Antal beviljade stipendier (antal 442 518 409
kvinnor/antal män) (213/229) (258/260) (216/203)
   
Antal alumner i SI:s nätverk (könsuppdelad      
statistik finns inte tillgänglig) 16 222 16 000 13 000
Antal aktiviteter arrangerade av      
alumnföreningar 93 167 134

Källa: Svenska institutet.

Genom omvärldsbevakning och analys bygger SI kunskap om Sverigebilden. SI har under året stärkt sin Sverigebildsanalys. Därmed stod myndigheten väl rustad inför det stora internationella intresset för Sveriges hantering av pandemin och resurser avsattes för att följa samtalet om Sverige på tolv istället för fyra språk. Rapporteringen bedöms i stort ha varit neutral och faktabaserad. Intresset har ökat både bland de som varit positiva och de som varit negativa till hanteringen. Regeringens bedömning är att Sverigebilden hos en internationell allmänhet bedöms som god och stabil. I jämställdhetsarbetet har SI tillhandahållit viktiga verktyg som visat sig särskilt angelägna under pandemin och Sverige har fortsatt högt anseende i frågan.

20

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

En indikator för effekterna av Sverigefrämjande insatser är oberoende bedömningar av Sveriges varumärke. Enligt Nation Brands Index, ett av flera index som mäter länders varumärken, uppnådde Sverige 2020 plats 9 av de 50 länder som mäts, samma plats som 2019, se tabell 2.9. Vid sidan av detta visar en rad index att Sverigebilden är stabil över tid.

Tabell 2.9 De tio länderna med bästa varumärket enligt Nation Brand Index 2016– 2020

Land 2020 2019 2018 2017 2016
Tyskland 1 1 1 1 2
Storbritannien 2 4 3 3 3
Kanada 3 3 5 4 4
Japan 4 5 2 4 7
Frankrike 5 2 4 2 5
Italien 6 7 6 7 6
Schweiz 7 8 8 8 8
Australien 8 10 10 9 9
Sverige 9 9 9 10 10
USA 10 6 6 6 1
Källa: Nation Brand Index.          

2.5.12Konsulära insatser

Den konsulära verksamheten är en kärnuppgift för utrikesförvaltningen och finansieras från anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet och från utgiftsområde 1 Rikets styrelse. En konsulär krisberedskapsorganisation upprätthålls för att vid en större kris eller katastrof utomlands kunna bistå drabbade.

Åtgärder under covid-19-pandemin 2020

Utrikesförvaltningen arbetade 2020 aktivt med stöd och råd till svenska resenärer med anledning av covid-19. Ett omfattande informations- och kommunikationsarbete bedrevs i samtliga för utrikesförvaltningen tillgängliga kanaler med gott genomslag. Utrikesdepartementets avrådansinstrument stod i fokus med 29 unika covid-19- relaterade avrådansbeslut under 2020. Utrikesförvaltningen har bidragit med hjälp till svenska resenärer med assisterade hemresor genom såväl svenskarrangerade resor som samordning inom EU och den nordiska kretsen. Under februari-maj 2020 kunde ca

9 000 svenskar (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig) bistås från olika ställen i världen till Sverige genom drygt 400 transporter med stöd av insatser från UD och utlandsmyndigheterna. Av dessa var 21 repatrieringsflyg helt i svensk regi.

Fortsatt hög inströmning av konsulära och civilrättsliga ärenden

Den konsulära ärendeinströmningen minskade inte i någon nämnvärd utsträckning till följd av pandemin, trots ett minskat resande. Därtill präglades verksamheten av ett flertal mångåriga och komplicerade konsulära individärenden. Ökade internationella reserestriktioner och pandemins konsekvenser gjorde de konsulära utmaningarna alltmer komplexa. Antal dödsfallsärenden 2020 var 1 670 att jämföra med 1 782 (2019), 1 576 (2018) och 1 291 (2017) (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig).

Regeringens särskilda satsning på familjekonfliktområdet med särskilt fokus på barn- och tvångsäktenskap permanentades 2020, vilket inneburit att den förbättrade kapaciteten att handlägga ärenden om personer som förs eller kvarhålls utomlands mot sin vilja kunnat upprätthållas. De ärendekategorier där inströmningen fortsatte att

21

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

öka även under 2020 och pandemin var de inom centralmyndighetens verksamhet, framför allt s.k. barnskyddsärenden enligt den s.k. Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention om skydd för barn. Under 2020 inkom trots pandemin totalt 155 nya ärenden enligt dessa två regelverk, att jämföra med 136 nya ärenden 2019 (35 ärenden 2015).

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att den verksamhet som bedrivits inom utgiftsområdet har bidragit till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelse med andra länder, inklusive de globala målen för hållbar utveckling. Året har präglats av covid-19- pandemin som både påverkat genomförandet av verksamheten och visat på vikten av internationell samverkan.

Regeringen anser att Sverige fortsatte att vara en respekterad partner i EU, FN, Nordiska ministerrådet, OSSE, Europarådet, OECD och partnerskapet med Nato. Vårt samlade internationella engagemang bygger på kontakter mellan stater, med civila samhället och samverkan i internationella organisationer. Engagemanget bidrog i bred bemärkelse till en gemensam säkerhet genom diplomati, medling, fredsbyggande och förtroendeskapande åtgärder. Sverige bidrog till att internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser kunde fortgå under utbrottet av covid-19, så långt det var möjligt med hänsyn till liv och hälsa. Sverige var också pådrivande för nya åtaganden på jämställdhetsområdet inom ramen för EU:s civila krishanteringsinsatser. Därmed bidrog deltagandet i dessa internationella organisationer till att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

Sverige bidrog till arbetet med att utveckla och förstärka Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Engagemanget för den regelbaserade världsordningen var vägledande för de prioriteringar som togs fram inför Sveriges ordförandeskap i OSSE 2021, där vikten av att folkrätten respekteras och internationella åtaganden följs spelar en central roll. Sverige bidrog genom sitt engagemang i internationella organisationer till jämställdhet och ett stärkt genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

I det internationella arbetet för nedrustning och icke-spridning fortsatte Sverige att vara en stark och trovärdig röst. Teknisk sakkunskap från FOI och Strålskyddsmyndigheten, liksom studier och seminarier av SIPRI gav sakunderlag i regeringens arbete inom detta sakområde och bidrog till att Sverige kunde inta en aktiv roll med hög trovärdighet.

Regeringen bedömer att SIPRI fortsatte att bidra till analys och informerad inhemsk och internationell diskussion om nedrustnings och icke-spridning, inte minst inom områden vapenindustri, vapenhandel och militärutgifter. Vidare fortsatte Utrikespolitiska institutet att bidra till målet för utgiftsområdet genom analys och informerad samhällsdiskussion om internationella frågor i det svenska samhället.

Regeringens bedömning är att svensk exportkontroll fortsatte att bedrivas strikt och effektivt, i enlighet med gällande nationellt regelverk och Sveriges internationella åtaganden på icke-spridningsområdet. På detta sätt bidrog verksamheten till att säkerställa målsättningen att tillvarata Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

Antagandet i januari 2020 av den nya strategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 stärkte ytterligare förutsättningarna för främjandet av mellanfolkligt samarbete inom Östersjöregionen. Den särskilda satsningen för stärkt yttrandefrihet och motverkande av desinformation har fungerat väl och resulterat i förbättrad finansiell och organisatorisk kapacitet hos

22

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

samarbetsorganisationerna. Stödet till medieaktörer har gått till oberoende journalister, nyhetskällor och medieplattformar, inklusive genom utbildning i mediejuridik och rådgivning till förföljda journalister.

Covid-19-pandemin innebar utmaningar för det nordiska samarbetet, framförallt vad gäller målsättningen att bli världens mest integrerade region 2030. Samtidigt har pandemin lett till en intensifierad dialog mellan länderna. Sverige har arbetat aktivt för ett stärkt samarbete i gränshinderfrågor inom Nordiska ministerrådet. Regeringens bedömning är att Sveriges deltagande i det nordiska samarbetet 2020 bidrog till att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med övriga nordiska länder.

Enligt regeringens bedömning hade den Sverigefrämjande verksamheten god effekt under 2020. Detta trots de stora utmaningar som Sverigebilden ställdes inför med anledning av omvärldens intresse för Sveriges hantering av covid-19-pandemin. Det samlade Sverigefrämjandet bidrog till att behålla det högt rankade förtroendet för Sverige. Främjandet av Sverige som studienation bidrog till att skapa relationer och nätverk inom nyckelområden, samt underlättade nya samarbeten och utbyten. Regeringens samlade bedömning är att de statliga insatserna för att främja Sverige utomlands har bidragit till målet för utgiftsområdet.

Regeringens bedömning är att svenska medborgare och personer som har hemvist i Sverige under 2020 fått adekvata råd och stöd av utrikesförvaltningen när de råkat i svårigheter utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade områden. På detta sätt har verksamheten bidragit till målet för utgiftsområdet.

2.7Politikens inriktning

Spridningen av covid-19 tydliggör Sveriges omvärldsberoende. Diplomati och internationellt samarbete ökar i betydelse för att säkra Sveriges intressen. Regeringens utrikespolitiska inriktning redovisas för riksdagen i den årliga utrikesdeklarationen. Arbetet med den feministiska utrikespolitiken fortsätter. FN:s klimatpanels (IPCC) senaste rapport visar på vikten av fortsatt hög takt i det internationella klimatarbetet.

Sveriges medlemskap i internationella organisationer

Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen anser att Sverige ska fortsätta vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer.

FN är navet i det multilaterala systemet. Regeringen fortsätter att arbeta för ett mer effektivt, resultatorienterat, representativt och transparent FN, bl.a. för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Prioriterade områden för regeringen i FN-arbetet är covid-19-responsen och en grön ekonomisk återhämtning. Miljö, biologisk mångfald och klimat ska genomsyra allt multilateralt arbete inom FN. Andra prioriterade områden för regeringen är fredsbyggande och förebyggande av väpnad konflikt, folkrätten och främjandet av de mänskliga rättigheterna, barnets rättigheter, humanitärt arbete, jämställdhet, kvinnors och flickors inflytande och meningsfulla deltagande, nolltolerans mot sexuella utnyttjanden, övergrepp och sexuella trakasserier. Sverige ska 2022 stå värd för FN-mötet Stockholm+50, som ska bidra till att accelerera genomförande av Agenda 2030 med fokus på tvärgående frågor som särskilt bidrar till globala miljömål och en hållbar återhämtning från covid-19- pandemin.

Enligt deklarationen som antogs vid FN:s sjuttiofemårsjubileum ska FN stärkas för att bättre tackla dagens och morgondagens gränsöverskridande utmaningar. Regeringen

23

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

driver därför på för att skapa ett effektivare och mer resultatorienterat FN, och fortsätter att arbeta för att motverka oegentligheter inom FN-systemet.

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena och Sverige ska tillhöra kärnan i utformningen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen ska verka för och bidra till genomförande av åtagandena i EU:s samarbete för civil och militär krishantering. Regeringen kommer att arbeta aktivt för att utveckla EU:s förmåga att bemöta hybridhot, inklusive cyberhot, desinformation och hot mot ekonomisk säkerhet. Inom EU kommer regeringen särskilt att verka för genomförande av unionens strategi för kvinnor, fred och säkerhet samt för att EU:s handlingsplan för jämställdhet genomförs i alla delar av EU:s utrikespolitik. Regeringen kommer att arbeta aktivt för att EU ska vara ledande i genomförandet av Parisavtalet, exempelvis genom genomförandet av EU:s klimatlag. Klimatförändringarnas effekter har allt större påverkan på mänsklig säkerhet, såväl globalt som i EU och dess närområde. Sveriges EU-ordförandeskap 2023, för vilket förberedelser pågår, blir ett viktigt tillfälle att fortsatt driva flera av dessa frågor.

Regeringen kommer verka för en stärkt samverkan mellan EU och FN och för integrering av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i EU:s insatser samt för att relevant policyutveckling i EU präglas av Agenda 2030. Regeringen ska betona vikten av samarbetet mellan EU och Nato och verka för att samarbetet är komplementärt och ömsesidigt förstärkande.

Regeringen kommer att bygga vidare på den plattform och trovärdighet som ordförandeskapet i OSSE har inneburit för aktörskap till stöd för säkerheten i Europa. Sverige kommer som avgående ordförande även fortsatt att vara en del av OSSE:s trojka med möjligheter att påverka organisationens verksamhet. Fokus kommer fortsatt att ligga på stärkt respekt för den europeiska säkerhetsordningen, att försvara den koppling som görs mellan säkerhet och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt att bidra till konfliktlösning. Regeringen kommer fortsatt att verka för jämställdhet som en förutsättning för hållbar säkerhet, inte minst genom agendan för kvinnor, fred och säkerhet. OSSE:s viktiga roll för ansvarsutkrävande för överträdelser mot gemensamma åtaganden kommer fortsatt att värnas.

Regeringen kommer fortsatt att prioritera Europarådets kärnområden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i syfte att bidra till en gemensam värdegrund och till en stärkt europeisk säkerhetsordning. Inte minst växer arbetet för demokratifrågor i betydelse. Regeringen kommer också fortsätta att verka för att det unika övervakningssystemet enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen fortsatt fungerar väl.

I enlighet med Sveriges säkerhetspolitiska linje utvecklas partnerskapet med Nato, med fokus på politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte, framför allt kopplat till säkerhetsläget i Sveriges närområde. Partnerskapet med Nato är även ett viktigt verktyg för att värna den transatlantiska länken. Regeringen ska bidra till att inom EU, med Nato och i andra sammanhang stärka samarbetet om hybridhot, inklusive cybersäkerhet och arbetet mot desinformation.

Regeringen ska värna OECD:s plats i en regelbaserad multilateral världsordning. Organisationens bidrag till framtidens utbildning, arbetsmarknad, effektivt utvecklingssamarbete, hållbart företagande och god offentlig förvaltning ska fortsätta att utvecklas. Sveriges engagemang i OECD kommer att präglas av den OECD- strategi som regeringen avser att besluta om under 2021, i vilken regeringen avser att ta ett samlat grepp om det svenska engagemanget.

24

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Regeringen kommer aktivt arbeta för ökat internationellt samarbete mot organiserad brottslighet där FN, bl.a. genom UNODC, utgör en viktig del. Arbetet inom EU, genom bl.a. Europol och Eurojust, är avgörande för att stävja den organiserade brottslighetens fortsatta utbredning.

Fred och säkerhet

I spåren av covid-19-pandemin är Sveriges arbete inom dialog och medling, fredsfrämjande och fredsbyggande mer relevant än någonsin, liksom arbetet med främjande av demokrati, mänskliga rättigheter samt bekämpande av ojämlikhet och brist på jämställdhet. Ett regelbaserat internationellt samarbete och starka multilaterala organisationer är en förutsättning för att möta gemensamma utmaningar. Regeringen ska fortsatt arbeta för genomförandet av Agenda 2030 och principen om att ingen ska lämnas utanför samt Parisavtalet, vilket även bidrar till konfliktförebyggande.

Då pandemin drabbat kvinnor och flickor särskilt hårt behövs Sveriges ledarskap som en tydlig röst för jämställdhet. Regeringen ska fortsatt arbeta för kvinnors meningsfulla och lika deltagande i konfliktförebyggande, krishantering, konfliktlösning och fredsbyggande, också för att säkerställa hållbara lösningar. För länder i konflikt krävs en samlad ansats där fredsbyggande insatser och stabilisering går hand i hand med ekonomisk utveckling. Klimatförändringarnas konsekvenser och degradering av ekosystem bidrar till risker för mänsklig säkerhet, försämrad samhällsstabilitet och kan förvärra befintliga konflikter och skapa nya. Regeringen ska arbeta för att länken mellan klimat och säkerhet ska uppmärksammas och beaktas i internationellt fredsfrämjande arbete.

Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser

Sverige ska fortsätta att bidra till internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser. Sverige ska vara en tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling och rättsstatens principer samt jämställdhet och bidra till att dessa kärnvärden beaktas i det internationella fredsfrämjande arbetet.

Regeringens arbete för en fredligare och säkrare värld ska bedrivas inom och i nära samarbete med organisationer som FN, EU, och OSSE samt inom ramen för partnerskapet med Nato.

Nedrustning och icke-spridning

Regeringen anser att nedrustning och icke-spridning av kärnvapen fortsatt är en svensk utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering, inte minst mot bakgrund av kärnvapnens ökade aktualitet. Sverige ska värna det internationella atomenergiorganet IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess roll för strålsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd. Inför ickespridningsfördraget NPT:s översynskonferens, som pga. covid-19-pandemin senarelagts till 2022, ska regeringen verka för ett resultat som slår vakt om fördragets grundläggande roll, bekräftar de åtaganden som gjorts samt flyttar fram positionerna för genomförandet av dessa åtaganden. En utgångspunkt för det svenska engagemanget inom fördragets nedrustningspelare är det initiativ som regeringen lanserade sommaren 2019 tillsammans med 15 andra icke-kärnvapenstater. Det syftar till att bygga politiskt stöd för att konkreta framsteg i genomförandet av nedrustningsåtaganden ska kunna göras i samband med översynskonferensen. Sverige avser delta som observatör när mötesverksamheten inom ramen för FN:s konvention mot kärnvapen (TPNW) inleds under 2022.

25

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

Det globala förbudet mot kemiska vapen står fortsatt inför stora utmaningar efter kemvapenanvändning i bl.a. Syrien. Sverige ska fortsatt arbeta för att främja kemvapenkonventionen och säkerställa ansvarsutkrävande. På området biologiska vapen ska Sverige fortsatt genomföra insatser för att värna förbudet mot biologiska vapen samt främja generalsekreterarmekanismen och andra insatser för hotreducering.

Sverige kommer att fortsätta att arbeta för ett effektivt internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, som är oförenliga med folkrättens krav.

Sverige ska bidra till genomförandet av den agenda för nedrustning som FN:s generalsekreterare har lanserat, bl.a. genom att verka för ett stärkt jämställdhetsperspektiv i nedrustningsfrågor.

Exportkontroll

Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. Det fortsatta genomförandet av det skärpta svenska regelverket för export av krigsmateriel ska prioriteras. Regeringen ska verka för ökad anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget ATT. Sverige ska inom EU verka för att nå ökad samstämmighet mellan medlemsländerna i tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Utvecklingen inom framväxande känsliga teknologier påverkar exportkontrollen och ska fortsatt uppmärksammas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har det huvudsakliga ansvaret för tillämpningen av exportkontrollregelverken.

Forskning och kunskap om säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ska bedrivas med statligt stöd av bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet (UI). Ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas. Regeringens ambition är att UI ska vara en relevant och policyinriktad tankesmedja som bistår med kritiskt tänkande, expertanalyser samt Sverigeperspektiv. Expertstödet från FOI syftar till att stärka kompetens, vetenskapliga metoder och analys på nedrustnings- och ickespridningsområdet, inklusive inom rymd- och missilfrågor. Regeringens inriktning är att Sverige ska kunna bidra självständigt och konstruktivt till internationella samfundets nedrustnings- och ickespridningssträvanden.

Sverigefrämjande

Svenska institutet och utlandsmyndigheterna ska fortsätta sitt främjandearbete, bl.a. genom att förmedla riktad information och kunskap om Sverige samt bidra till samarbete och långsiktiga relationer med andra länder. Arbetet med att motverka desinformation är prioriterat. Utlandsmyndigheternas integrerade främjande fortsätter, där handels-, investerings-, värderings- och kulturfrämjande genomförs samfällt. Arbetet för jämställdhet ska fortsatt drivas aktivt. I syfte att bygga bredare ekonomiska relationer med partnerländer avser regeringen fortsätta att utveckla synergier mellan utvecklingssamarbete, omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi, handel och främjande. Marknadsföring av svensk högre utbildning i andra länder och på alumnnätverk är prioriterade.

Samarbete inom Östersjöregionen

Behovet av stärkt samarbete i Östersjöregionen och ökade mellanfolkliga kontakter med Ryssland är fortsatt stort. Regeringen avser att fortsätta att bredda insatserna för

26

Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 5

stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Ryssland. Detta gäller särskilt stärkandet av fria och oberoende medier samt insatser mot desinformation. Regeringen fortsätter därför satsningen på yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Regeringen kommer i Barentsrådet fortsätta att verka för att stärka det mellanfolkliga samarbetet med särskild tonvikt på unga, samt bidra till en hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet, bl.a. genom implementering av den regionala klimathandlingsplan som nu uppdateras. I Östersjöstaternas råd ska regeringen arbeta för ökat samarbete inom civil krisberedskap, grön återhämtning, ett renare Östersjön och mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Med utgångspunkt i Sveriges Arktisstrategi kommer regeringen fortsätta att driva en aktiv Arktispolitik med människorna, freden och klimatet i centrum. Arktiska rådet är det främsta forumet för mellanstatligt samarbete i den Arktiska regionen. Regeringen ska, med fokus på klimat, miljö, forskning och hållbar utveckling verka för genomförandet av Reykjavikdeklarationen som antogs av Arktiska rådet 2021 och den av rådet samtidigt antagna första strategiska planen.

Fokus på ett hållbart och integrerat Norden

Regeringen ska fortsätta att prioritera det nordiska samarbetet högt. I fokus står arbetet med att förverkliga de nordiska ländernas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Covid-19-krisen har visat på behovet av ett starkare nordiskt samarbete. Regeringen ska därför fortsätta verka för ökad mobilitet i Norden, inte minst i gränsregionerna. Regeringen ska också fortsätta att verka för en stärkt nordisk samverkan, med sikte på att stå bättre rustade inför nästa kris. Regeringen ska arbeta för att Norden är ledande i den gröna återhämtningen efter krisen och fortsätta värna en genomgående integrering av jämställdhets-, hållbarhetssamt barnrätts- och ungdomsperspektivet.

Konsulär verksamhet

Den konsulära och civilrättsliga verksamheten har ökat på senare år och den konsulära förmågan har prövats i samband med flera kriser utomlands, inte minst i samband med utbrottet av covid-19 och krisen i Afghanistan. Arbetet fortsätter med att upprätthålla och utveckla en god konsulär beredskap samt att utveckla arbetsverktygen för stöd till enskilda med fokus på personer i särskilt utsatta grupper.

2.8Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Svenska institutets årsredovisning 2020 lämnat ett uttalande med reservation. Riksrevisionen anser att Svenska institutet har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 11.7 Kompetensförsörjning genom högre utbildning, vilket inte är förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 210 000 kronor. Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen. Svenska institutet har med anledning av Riksrevisionens iakttagelser vidtagit kompetenshöjande åtgärder vad avser beställningsbemyndiganden och anslag så att risken för liknande misstag minskar i framtiden. Regeringen anser därmed att frågan hanterats av Svenska Institutet.

27

2.9Budgetförslag

2.9.11:1 Avgifter till internationella organisationer

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

2020 Utfall 1 425 767 Anslagssparande -9 213
2021 Anslag 1 328 5541 Utgiftsprognos 1 300 924
2022 Förslag 1 533 554    
2023 Beräknat 1 333 554    
2024 Beräknat 1 328 554    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för avgifterna avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kompletterande information

Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 1 328 554 1 328 554 1 328 554
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 205 000 5 000  
varav BP22 205 000 5 000  
– Avgifter till internationella organisationer 200 000    
– Renovering av ECOSOC-salen i FN-högkvarteret 5 000 5 000  
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 1 533 554 1 333 554 1 328 554

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Anslaget föreslås ökas med 200 miljoner kronor 2022 för att täcka avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer.

Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2022 och beräknas öka med motsvarande nivå 2023 för att renovera inredningen i ECOSOC-salen på FN- högkvarteret i New York.

Regeringen föreslår att 1 533 554 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till

1 333 554 000 kronor respektive 1 328 554 000 kronor.

28

2.9.21:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tabell 2.12 1:2 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

2020 Utfall 172 791 Anslagssparande 23 351
2021 Anslag 165 2991 Utgiftsprognos 169 514
2022 Förslag 181 848    
2023 Beräknat 183 8762    
2024 Beräknat 186 2593    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 182 359 tkr i 2022 års prisnivå.

3Motsvarar 183 373 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 165 299 165 299 165 299
Pris- och löneomräkning2 962 2 345 3 578
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 15 587 16 233 17 382
varav BP223 -512    
– Konfliktmineralförordning -512    
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 181 848 183 876 186 259

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Anslaget föreslås minska med 512 000 kronor 2022 för att finansiera kostnader för Sveriges geologiska undersöknings arbete som behörig myndighet enligt EU:s konfliktmineralförordning. Anslag 1:8 Sveriges geologiska undersökning utgiftsområde 24 ökas med motsvarande belopp.

29

Regeringen föreslår att 181 848 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 183 876 000 kronor respektive 186 259 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2023–2025.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2023–2025.

Tabell 2.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusentals kronor

  Utfall Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat
  2020 2021 2022 2023 2024 2025
Ingående åtaganden 12 500 9 600 15 000 50 000    
Nya åtaganden 9 600 15 000 46 038      
Infriade åtaganden -12 500 -9 600 -11 038 -15 000 -10 000 -25 000
Utestående åtaganden 9 600 15 000 50 000 35 000    
Erhållet/föreslaget bemyndigande 50 000 50 000 50 000      

2.9.31:3 Nordiskt samarbete

Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

2020 Utfall 11 568 Anslagssparande 2 026
2021 Anslag 13 5951 Utgiftsprognos 13 478
2022 Förslag 13 595    
2023 Beräknat 13 595    
2024 Beräknat 13 595    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet.

30

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 13 595 13 595 13 595
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 13 595 13 595 13 595

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 13 595 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 13 595 000 kronor respektive

13 595 000 kronor.

2.9.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

2020 Utfall 4 394 Anslagssparande 25 432
2021 Anslag 4 8261 Utgiftsprognos 4 784
2022 Förslag 4 826    
2023 Beräknat 4 826    
2024 Beräknat 4 826    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter

–enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

–för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser

–för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris

–för insatser för bortförda och kvarhållna barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar

–i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt

–för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer

–för ersättning enligt sjöförklarings-kungörelsen (1967:294) till person som enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och enligt sjöförklarings-kungörelsen till annan än befälhavaren och medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet

–för informations- och utbildningsinsatser för myndigheter som verkar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor

31

–för specifika tidsbegränsade insatser i enskilda konsulära ärenden avseende barn- och tvångsäktenskap.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 4 826 4 826 4 826
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 4 826 4 826 4 826

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 4 826 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 4 826 000 kronor respektive 4 826 000 kronor.

2.9.51:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

2020 Utfall 46 383 Anslagssparande 1 962
2021 Anslag 49 4451 Utgiftsprognos 50 420
2022 Förslag 52 040    
2023 Beräknat 52 6122    
2024 Beräknat 53 1433    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 52 040 tkr i 2022 års prisnivå.

3Motsvarar 52 040 tkr i 2022 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

32

Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 49 445 49 445 49 445
Pris- och löneomräkning2 435 983 1 492
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 160 2 184 2 206
varav BP223 2 160 2 160 2 160
– Medel pga. ny PDA-förordning 2 160 2 160 2 160
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 52 040 52 612 53 143

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

ISP har fått utökade uppgifter pga. den omarbetade EU-förordningen för produkter med dubbla användningsområden, vilken bl.a. utvidgar kontrollinstrumenten. Anslaget föreslås därför öka med 2,16 miljoner kronor 2022 och beräknas öka med motsvarande nivå 2023 och 2024.

Vissa delar av myndighetens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, arbetet som nationell kontaktpunkt gällande utländska direktinvesteringar samt den verksamhet som myndigheten bedriver som behörig myndighet för genomförandet av vissa internationella sanktioner.

Regeringen föreslår att 52 040 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 52 612 000 kronor respektive 53 143 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Inspektionen för strategiska produkter tar ut avgifter i enlighet med förordning (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Vidare tas avgifter ut i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Dessa intäkter disponeras inte av myndigheten.

Tabell 2.11 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

      Resultat (intäkt-  
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader kostnad) Ackumulerat resultat
Utfall 2020 315 464 -150 -1 045
(varav tjänsteexport) 0 0    
Prognos 2021 310 465 -155 -1 200
(varav tjänsteexport) 0 0    
Budget 2022 325 470 -145 -1 345
(varav tjänsteexport) 0 0    
Källa: ISP.        

33

Tabell 2.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Intäkter till inkomsttitel     Resultat (intäkt-
Uppdragsverksamhet (som inte får disponeras Intäkter som får disponeras Kostnader kostnad
Utfall 2020 37 217 0 37 177 40
Prognos 2021 37 500 0 37 500 0
Budget 2022 38 500 0 38 500 0
Källa: ISP.        

2.9.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

2020 Utfall 52 545 Anslagssparande 19 797
2021 Anslag 70 8581 Utgiftsprognos 70 251
2022 Förslag 79 358    
2023 Beräknat 79 358    
2024 Beräknat 79 358    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Utrikespolitiska institutet (UI) och statsbidrag till projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 70 858 70 858 70 858
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 8 500 8 500 8 500
varav BP22 5 500 5 500 5 500
– Förstärkt stöd till FOI:s CBRN-verksamhet 5 500 5 500 5 500
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 79 358 79 358 79 358

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För att stärka FOI:s CBRN-verksamhet (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot) och därmed behålla tillfredsställande tillgång till sakkunskap inom nedrustning och icke-spridning föreslås anslaget ökas med 5,5 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas motsvarande belopp tillföras anslaget.

34

Regeringen föreslår att 79 358 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Forskning,

utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 79 358 000 kronor respektive 79 358 000 kronor.

2.9.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

2020 Utfall 28 402 Anslagssparande  
2021 Anslag 28 4021 Utgiftsprognos 28 402
2022 Förslag 28 402    
2023 Beräknat 28 402    
2024 Beräknat 28 402    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande internationellt samarbete för fred och säkerhet i enlighet med stiftelsens stadgar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.26 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 28 402 28 402 28 402
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 28 402 28 402 28 402

11 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 28 402 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Bidrag till

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 28 402 000 kronor respektive 28 402 000 kronor.

35

2.9.81:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

Tusental kronor

2020 Utfall 19 175 Anslagssparande  
2021 Anslag 19 1751 Utgiftsprognos 19 175
2022 Förslag 19 175    
2023 Beräknat 19 175    
2024 Beräknat 19 175    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.28 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 19 175 19 175 19 175
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 19 175 19 175 19 175

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 19 175 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 19 175 000 kronor respektive 19 175 000 kronor.

2.9.91:9 Svenska institutet

Tabell 2.29 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

2020 Utfall 130 694 Anslagssparande 2 295
2021 Anslag 130 4211 Utgiftsprognos 131 579
2022 Förslag 131 629    
2023 Beräknat 132 9532    
2024 Beräknat 134 2523    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 131 629 tkr i 2022 års prisnivå.

3Motsvarar 131 629 tkr i 2022 års prisnivå.

Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter. Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.

36

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.30 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 130 421 130 421 130 421
Pris- och löneomräkning2 1 208 2 532 3 831
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 131 629 132 953 134 252

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.

Regeringen föreslår att 131 629 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Svenska institutet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 132 953 000 kronor respektive 134 252 000 kronor.

2.9.101:10 Information om Sverige i utlandet

Tabell 2.31 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

2020 Utfall 9 758 Anslagssparande 5 717
2021 Anslag 15 4751 Utgiftsprognos 15 342
2022 Förslag 15 475    
2023 Beräknat 15 475    
2024 Beräknat 15 475    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för information om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 15 475 15 475 15 475
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer      
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 15 475 15 475 15 475

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

37

Regeringen föreslår att 15 475 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 15 475 000 kronor respektive 15 475 000 kronor.

2.9.111:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tabell 2.3 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

2020 Utfall 168 962 Anslagssparande 7 252
2021 Anslag 173 2151 Utgiftsprognos 170 243
2022 Förslag 175 215    
2023 Beräknat 165 215    
2024 Beräknat 165 215    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får vidare användas för utgifter för insatser som rör Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet bl.a. inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Anslaget får även användas för räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, avseende bilateralt lån till Ukraina.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.34 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

  2022 2023 2024
Anvisat 20211 173 215 173 215 173 215
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer 2 000 -8 000 -8 000
varav BP22 10 000    
– Yttrandefrihet och motverkande av desinformation i      
Östersjöregionen 10 000    
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 175 215 165 215 165 215

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår en fortsatt satsning på att öka åtgärderna för frågor inom områdena yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Anslaget föreslås ökas med 10 miljoner kronor 2022.

Regeringen föreslår att 175 215 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 165 215 000 kronor respektive 165 215 000 kronor.

38

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 175 500 000 kronor 2023–2029.

Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 175 500 000 kronor 2023–2029.

Tabell 2.35 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusentals kronor

    Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat
  Utfall 2020 2021 2022 2023 2024 2025–2029
Ingående åtaganden 92 795 95 711 142 047 175 500 95 210 40 942
Nya åtaganden 72 040 107 525 111 917      
Infriade åtaganden -69 124 -61 189 -78 464 -80 290 -54 268 -40 942
Utestående åtaganden 95 711 142 047 175 500 95 210 40 942  
Erhållet/föreslaget bemyndigande 160 500 160 500 175 500      

39