Utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution
1
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution
Innehållsförteckning
2
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.
Tabell 1.1 Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
| 1:1 | Skatteverket | 8 202 898 |
| 1:2 | Tullverket | 2 381 672 |
| 1:3 | Kronofogdemyndigheten | 2 145 164 |
| Summa | 12 729 734 | |
3
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
2Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
2.1Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring,
2.2Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
| 2020 | 20211 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| 1:1 Skatteverket | 7 904 | 8 414 | 8 369 | 8 203 | 8 110 | 8 194 |
| 1:2 Tullverket | 2 142 | 2 300 | 2 251 | 2 382 | 2 423 | 2 465 |
| 1:3 Kronofogdemyndigheten | 2 009 | 2 110 | 2 104 | 2 145 | 2 134 | 2 085 |
| Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, | ||||||
| tull och exekution | 12 055 | 12 824 | 12 724 | 12 730 | 12 667 | 12 744 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen
Miljoner kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 12 414 | 12 414 | 12 414 |
| Pris- och löneomräkning2 | 161 | 296 | 423 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 155 | ||
| varav BP223 | 227 | 113 | 128 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 12 730 | 12 667 | 12 744 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2020 till ca 12 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2021 är ca 700 miljoner kronor högre, vilket är ca 100 miljoner kronor lägre än anvisade anslag. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2022 är ca 100 miljoner kronor lägre än 2021. Minskningen beror på att det under 2021 tillfördes tillfälliga medel till främst Skatteverket.
5
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1 rskr. 2017/18:78).
2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är
–totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp,
–uppbördsförlustens storlek,
–skattefelets storlek och utveckling,
–folkbokföringsfelets storlek och utveckling,
–fastställda fordringar och skuldsanering,
–myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar, samt
–samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel samt alkohol- och tobaksbeslag.
2.5Resultatredovisning
2.5.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter och avgifter som betalas i Sverige. Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och avgifter i samband med import och i förekommande fall export. En huvuduppgift för Kronofogdemyndigheten är att driva in skulder.
Inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp minskade
Tabell 2.3 Totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp
Miljarder kronor
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Inbetalda skatter och avgifter till | ||||||
| Skatteverket, brutto | 1 735 | 1 936 | 1 993 | 2 089 | 2 116 | 2 073 |
| Inbetalda skatter och avgifter till | ||||||
| Skatteverket, netto1 | 1 011 | 1 173 | 1 189 | 1 261 | 1 256 | 1 190 |
| Inbetalda tullar, skatter och | ||||||
| avgifter till Tullverket2 | 11 | 7 | 7 | 8 | 8 | 7 |
| Indrivet belopp av | ||||||
| Kronofogdemyndigheten | 10 | 11 | 12 | 12 | 133 | 123 |
| Totalt inbetalda skatter, tullar, | ||||||
| avgifter och indrivet belopp, brutto | 1 756 | 1 954 | 2 012 | 2 109 | 2 137 | 2 092 |
1I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner.
2Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel.
3Tidigare rapporterade uppgifter i Kronofogdemyndighetens årsredovisningar om totalt indrivet belopp för 2019 och 2020 har på grund av ett statistikfel inte varit korrekta. Felet berör endast den totala sammanräkningen. Kronofogdemyndigheten har korrigerat beloppen genom sänkning med 2,9 respektive 3,5 procent för 2019 respektive 2020 till 12,6 miljarder respektive 11,9 miljarder kronor.
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.
6
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Under 2020 minskade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 2 procent jämfört med 2019, vilket motsvarar 43 miljarder kronor. Fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 5,3 procent lägre än 2019. Skatteverkets åtgärder påverkar skatteintäkternas storlek, men förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förhållanden som Skatteverket inte kunde påverka såsom förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. För 2020 påverkades utfallet av att företag som drabbats negativt ekonomiskt av pandemin har fått möjlighet till bl.a. tillfälligt anstånd med skatteinbetalningar och nedsättning av arbetsgivaravgifter.
Diagram 2.1 Inbetalda skatter (brutto) fördelat på skatteslag
Övriga skatter
Mervärdesskatt,
netto
20,8%
3,5%
Fysiska personers
inkomstskatt
38,4%
Arbetsgivaravgifter
27,2%Juridiska personers
inkomstskatt
10,1%
Källa: Skatteverket.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25, rskr. 2018/19:299). Regeringen beslutade i februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Huvudmotivet var att neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt, för att på så sätt uppnå flexibilitet för bemanningen inom hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och omsorg (SOU 2021:40). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Under 2020 minskade handeln till följd av spridningen av sjukdomen
7
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
utgjordes liksom föregående år av farmaceutiska produkter, följt av personbilar, järnmalm och telekomvaror. Sammanlagt gjordes drygt 4,4 miljoner importdeklarationer och drygt 3,8 miljoner exportdeklarationer, vilket innebar en ökning med 3,5 respektive 7 procent jämfört med 2019.
Under 2020 minskade indrivet belopp med drygt 780 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av det indrivna beloppet hänfördes 5,7 miljarder kronor till statliga fordringsägare och 6,2 miljarder kronor till enskilda. Det indrivna beloppet till staten minskade med drygt 1 miljard kronor och beloppet till enskilda borgenärer ökade med 272 miljoner kronor jämfört med 2019. Löneutmätning är den åtgärd som ger störst betalning till borgenärer i enskilda mål. De inkomna enskilda målen minskade i antal med 13 procent jämfört med föregående år. Två av tre skuldsatta var män.
Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har legat på strax under 500 000 de senaste tio åren. Under samma period har befolkningen ökat och 2020 motsvarade antalet personer i registret 3,8 procent av befolkningen. Det är en historiskt låg nivå och i nivå med 2019. Den totala skuld som Kronofogdemyndigheten har att driva in har dock ökat och under 2020 ökade den med ca 17,8 miljarder kronor. Cirka 10 miljarder kronor av ökningen hänför sig till några större kvarstadsärenden.
| Tabell 2.4 | Den totala skuldens utveckling | ||||
| Miljarder kronor | |||||
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | ||
| Total skuld1 | 105,0 | 106,3 | 106,6 | 124,4 | |
| Varav kvinnor | 19,4 | 19,9 | 20,1 | 21,7 | |
| Varav män | 59,3 | 61,6 | 62,5 | 65,6 | |
| Varav 18 – 30 år | 4,3 | 5,0 | 4,9 | 5,7 | |
| Varav skulder till stat, kommun och regioner | 40,4 | 39,1 | 36,1 | 41,3 | |
| Varav skulder till enskilda | 64,6 | 67,2 | 70,5 | 83,1 | |
| Privatpersoners skulder totalt | 78,7 | 81,5 | 82,7 | 87,3 | |
| Totalt preskriberat belopp till stat, kommuner och | |||||
| regioner | 7,2 | 7,6 | 8,0 | 5,4 | |
1Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. Källa: Kronofogdemyndigheten.
Uppbördsförlusterna var större än tidigare år
Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket. För Skatteverket var uppbördsförlusterna 10 miljarder kronor 2020 vilket är dubbelt så mycket som 2019. I ett par större skatteutredningar kopplade till omfattande mervärdesskattebedrägerier restfördes över 5 miljarder kronor under 2020. Utan dessa beslut hade uppbördsförlusterna som andel av totala skatter och avgifter varit densamma som 2019. Även Tullverkets uppbördsförluster ökade 2020. Ökningen på 0,14 procentenheter jämfört med föregående år förklaras bl.a. av fyra ärenden som totalt omfattade ca 28 miljoner kronor.
8
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
| Tabell 2.5 | Uppbördsförluster | |||||
| Procent | ||||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Andel fastställda skatter och | ||||||
| avgifter som inte har betalats till | ||||||
| Skatteverket | 0,22 | 0,24 | 0,29 | 0,23 | 0,24 | 0,48 |
| Andel fastställda tullar, skatter | ||||||
| och avgifter som inte har betalats | ||||||
| till Tullverket | 0,19 | 0,23 | 0,21 | 0,18 | 0,30 | 0,44 |
Källa: Skatteverket och Tullverket.
På lång sikt har skattefelet minskat
Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Från och med 2020 presenteras skattefelet per skatteslag, se tabell 2.6. Bedömningar av skattefelet är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste användas med stor försiktighet. Metodutveckling för att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i tidigare budgetpropositioner. Skillnader ska inte tolkas som att skattefelet har förändrats.
| Tabell 2.6 | Skattefelets storlek | ||
| Miljarder kronor och procent | |||
| Andel av | |||
| Skatteslag och period | Belopp | teoretisk skatt | |
| Bolagsskatt, |
3 | 3,4 | |
| Arbetsgivaravgift och egenavgift, |
6,1 | 1,9 | |
| Skatt på inkomster av tjänst och näringsverksamhet, |
10,2 | 1,3 | |
| Inkomstskatt för kapital, |
8 | 8,6 | |
| Mervärdesskatt, 2018 | 15,1 | 3,4 | |
| Punktskatt alkohol, tobak och trängselskatt, 2019 | 1,9 | 6,5 | |
| Källa: Skatteverket. | |||
Sammantaget uppgick det totala beloppet i de delar för vilka skattefelet har kunnat beräknats till ca 44 miljarder kronor. Det bedömda skattefelet för bolagsskatten är ungefär tre gånger högre för stora företag än för små och medelstora företag, 2,2 miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor. Skattefelet för arbetsgivaravgifter är däremot större för små och medelstora företag än för stora företag, men i det fallet är osäkerheten i bedömningen av stora företag stor. Män står för 1,9 miljarder kronor och kvinnor för 1 miljard kronor av skattefelet som härrör från felaktiga avdrag vid inkomst av tjänst. Av det kontrollerbara skattefelet för skatteslaget avser 80 procent felaktiga avdrag för resor till och från arbetet. Även när det gäller det kontrollerbara skattefelet för inkomst av kapital står män för större del än kvinnor, 2,1 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Skattefelet för privatpersoners kapitalinkomster på finansiella tillgångar i utlandet bedöms vara 4,4 miljarder kronor.
Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som speglar utvecklingen av och faktorer som påverkar skattefelet. Indikatorerna i attitydundersökningen bland privatpersoner som Skatteverket genomfört visar att kännedomen om skattefusk, personer som arbetat svart eller anlitat svart arbetskraft har minskat mellan 2018 och 2020. Män uppger i större omfattning än kvinnor att de har kännedom om dessa företeelser. Förändringen mellan 2018 och 2020 är statistiskt säkerställd såväl totalt sett som när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män. Resultaten från den undersökning som riktats till företag visar en statistiskt säkerställd minskning mellan 2018 och 2020 vad gäller företagarnas personliga kännedom om andra företagare som skattefuskar. Användningen av digitala tjänster fortsatte att öka
9
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
2020 vilket kan ses som en indikator på att förutsättningarna att göra rätt har förbättrats. Resultatet från enkätfrågor om upplevd risk för upptäckt, motivation och social tillit visade på en fördelaktig utveckling både för privatpersoner och företag.
Skatteverkets samlade bedömning är att skattefelet på lång sikt har minskat, men att det inte går att dra några slutsatser av skillnaderna mellan 2019 och 2020 på grund av den påverkan som spridningen av sjukdomen
För att säkerställa att rätt skatt och avgifter fastställs och betalas så att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsas har Skatteverket genomfört åtgärder som kan delas in i kategorierna vägledning, kontroll, strukturutveckling och attitydpåverkan. Åtgärderna utgör viktiga komponenter för att bidra till måluppfyllelsen. Digitala lösningar har underlättat för deklaranten och möjliggjort tidigareläggning av Skatteverkets kontrollarbete. Det innebar att ca 6 miljoner personer fick skattebesked senast i juni 2020, vilket var en ökning med 1,5 miljon personer jämfört med föregående år, och att kontroller inriktade mot de högsta riskerna har kunnat genomföras i större omfattning. Med anledning av tillkommande arbetsuppgifter med anledning av pandemin (se avsnitt 2.5.2) gjordes omprioriteringar i kontrollverksamheten vilket innebar att vissa riskbaserade urval inte togs om hand i tillräcklig omfattning. De högst värderade riskerna hanterades dock i huvudsak. Trots omprioriteringar var antalet beslut efter gjorda kontroller ändå på samma nivåer som föregående år. Genomförda kontroller och revisioner tog längre tid eftersom möjligheterna att besöka företag påverkades av spridningen av sjukdomen
Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras blir det, att deklarerade uppgifter är riktiga och att villkor som ställs vid olika förfaranden är uppfyllda. Inte heller Tullverket kan dock med säkerhet kvantitativt beräkna skattefelets storlek och i vilken grad felet förändrats. Detta är inte unikt för Sverige utan gäller även tulladministrationer i andra
Tullverket arbetar kontinuerligt för att minska skattefelets storlek, och under 2020 har flera åtgärder vidtagits. Myndigheten har fattat beslut om en ny kontrollstrategi och en risk- och sårbarhetsanalys avseende myndighetens uppbörd har genomförts i samråd med Totalförsvarets forskningsinstitut. Mot bakgrund av dessa åtgärder påbörjades under 2020 ett arbete med att se över nuvarande skattefelsmodell. Under 2020 ökade det totala antalet tulldeklarationer med drygt 4 procent jämfört med föregående år och de manuella kontrollerna ökade med ungefär lika mycket. Dokumentkontrollerna minskade med 11 procent, klareringskontrollerna ökade med 3 procent och varuundersökningarna ökade med 70 procent. Tullverket bedömer att myndigheten bidragit till att skattefelet är mindre än vad det skulle ha varit om redovisade åtgärder inte hade genomförts.
2.5.2Bidra till ett väl fungerande samhälle
Myndigheterna inom utgiftsområdet har på olika sätt arbetat med att bidra till ett väl fungerande samhälle.
Folkbokföringsfelet är oförändrat
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i
10
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
förhållande till lagstiftningens krav. Skatteverket har redovisat en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2012 till 2018, se tabell 2.7. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår inte i folkbokföringsfelet och inte heller personer med samordningsnummer.
Tabell 2.7 Folkbokföringsfelet
Antal individer
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
| Personer som är folk- | |||||||
| bokförda men inte ska | |||||||
| vara det (övertäckning) | 65 600 | 67 100 | 66 900 | 61 400 | 62 100 | 64 700 | 68 100 |
| Personer som inte är | |||||||
| folkbokförda men ska | |||||||
| vara det (undertäckning) | 5 500 | 6 000 | 6 700 | 7 700 | 7 900 | 11 800 | 12 500 |
| Personer med felaktig | |||||||
| folkbokföringsadress | 105 700 | 115 200 | 115 500 | 113 100 | 122 000 | 119 000 | 117 400 |
| Totalt folkbokföringsfel | 176 700 | 176 600 | 188 300 | 189 200 | 182 100 | 192 000 | 198 100 |
| Andel av befolkningen | 1,8 % | 2,0 % | 1,9 % | 1,8 % | 1,9 % | 1,9 % | 1,9 % |
12018 är det senaste året som går att beräkna eftersom skattningarna har gjorts med uppgifter från Statistiska centralbyråns register som uppdateras med eftersläpning.
Källa: Skatteverket.
Antalet individer i folkbokföringsfelet har ökat över tid, men som andel av befolkningen är förändringen marginell. Felaktig adress står för mer än hälften av folkbokföringsfelet. Det största felet bland dem med felaktig adress är att många personer är folkbokförda på en boarea som inte anses tillräcklig.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen. Skatteverket har bl.a. fått ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. För att minska folkbokföringsfelet har Skatteverket bl.a. genomfört fler bosättningskontroller under 2020 men på grund av spridningen av sjukdomen
Trots att Skatteverket har fått ökade resurser försämrades handläggningstiden för invandringsärenden och fler personer fick vänta längre än 30 dagar för att få sitt ärende avslutat. De längre handläggningstiderna berodde delvis på spridningen av sjukdomen
Fler fastställda fordringar och längre handläggningstider för betalningsföreläggande
En fordran kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Ansökningarna om betalningsföreläggande och handräckning riktades mot 423 000 enskilda fysiska personer jämfört med 411 000 personer 2019. Av dessa var 57 procent män och 43 procent kvinnor, vilket var i nivå med 2019. Cirka 205 000 mål registrerades manuellt, en minskning med 8 procent jämfört med 2019. Merparten av ansökningarna, 88 procent, riktades mot fysiska personer. Av ansökningarna återkallades 44 procent efter att sökanden fått betalt eller en uppgörelse nåtts. Av ansökningarna som riktas mot fysiska personer avsåg 25 procent belopp om 500 kronor
11
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
eller lägre. Samtidigt sågs en ökning av ansökningar på belopp mellan 100 000 och 500 000 kronor. Utslagen, som är de beslut som fastställer en fordran och som borgenären kan använda för att ansöka om verkställighet, ökade med 23 procent till närmare 645 000 utslag under 2020. Handläggningstiderna har ökat väsentligt vilket hänger samman med problem i samband med driftsättningen av ett nytt
Tabell 2.8 Betalningsföreläggande och handräckning
Antal ansökningar, personer och dagar
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Alla ansökningar om betalningsföreläggande och | ||||
| handräckning | 1 217 684 | 1 341 746 | 1 334 352 | 1 370 754 |
| Avseende kvinnor | 175 619 | 186 962 | 182 5171 | 182 854 |
| Avseende män | 223 370 | 239 760 | 234 0171 | 239 879 |
| Tid från ansökan till utslag | 66 | 67 | 74 | 123 |
1Uppgiften har uppdaterats. I budgetpropositionen för 2021 saknades uppgift om svarandens kön i 27 069 mål som ännu inte var registrerade.
Källa: Kronofogdemyndigheten.
Handräckning kan avse vanlig eller särskild handräckning. Ansökningar om vanlig handräckning minskade med 4 procent till ca 31 000 ansökningar. Av dessa avsåg 93 procent avhysning. Särskild handräckning kan exempelvis avse att få tillgång till ett utrymme för att avläsa en mätare. Dessa handräckningar ökade med 20 procent till ca 1 200 ansökningar.
Tabell 2.9 Ansökningar om och beviljande av skuldsanering
Antal ansökningar, personer och procent
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Ansökningar om skuldsanering | 19 509 | 18 237 | 21 603 | 30 555 |
| Varav kvinnor | 8 836 | 8 266 | 9 856 | 13 875 |
| Varav män | 10 637 | 9 971 | 11 747 | 16 680 |
| Varav 18 – 30 år | 1 516 | 1 709 | 2 208 | 4 938 |
| Antal beslut om skuldsanering | 9 954 | 10 752 | 12 250 | 12 010 |
| Varav kvinnor | 4 869 | 5 303 | 6 062 | 5 907 |
| Varav män | 5 084 | 5 449 | 6 188 | 6 103 |
| Varav 18 – 30 år | 412 | 394 | 591 | 694 |
| Andel beslut om skuldsanering1 | 64 | 58 | 52 | 43 |
| Varav kvinnor | 68 | 63 | 57 | 47 |
| Varav män | 46 | 54 | 48 | 40 |
| Varav 18 – 30 år | 35 | 25 | 24 | 15 |
| Antal ansökningar om omprövning av | ||||
| beslutad skuldsanering | 4 799 | 6 631 | 7 360 | 8 680 |
| Varav kvinnor | 2 381 | 3 250 | 3 634 | 4 317 |
| Varav män | 2 418 | 3 381 | 3 726 | 4 363 |
| Varav 18 – 30 år | 93 | 166 | 264 | 378 |
| Antal personer med skuldsanering | 33 000 | 38 000 | 44 200 | 50 968 |
| Varav kvinnor | 16 576 | 19 136 | 21 788 | 25 048 |
| Varav män | 16 373 | 19 236 | 22 373 | 25 920 |
| Varav 18 – 30 år | 552 | 750 | 1 066 | 1 439 |
1Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år. Källa: Kronofogdemyndigheten.
12
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Antalet ansökningar om skuldsanering ökade med 41 procent jämfört med 2019. En stor del av förklaringen är en ny
Kronofogdemyndigheten har i sitt arbete med tillsyn över konkursförvaltarnas arbete handlagt 7 873 konkursärenden, något färre än 2019. Av de 1 013 konkurser som avsåg fysiska personer gällde 22 procent kvinnor och 78 procent män. Var fjärde person som försattes i konkurs var över 65 år. Den genomsnittliga handläggningstiden i konkursärendena var 384 dagar vilket var i nivå med 2019. I 2 procent av ärendena har Kronofogdemyndigheten rekommenderat att tingsrätten ska sänka förvaltarens arvode. Domstolarna har gjort samma bedömning som Kronofogdemyndigheten i 76 procent av fallen jämfört med 74 procent 2019.
Fortsatt stabilt förtroende för myndigheterna
Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket får höga resultat i förtroendeundersökningar. I Kantar Sifos anseendemätning 2020 – som är ett index från 0 till 100 – fick myndigheterna ett gott resultat. Ett anseendeindex på 50 eller över är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet var 36 för de 40 myndigheter som ingick i mätningen.
Tabell 2.10 Förtroendet för myndigheterna
Indexvärde
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Skatteverket | 50 | 49 | 50 | 52 |
| Tullverket | i.u. | 40 | 35 | 39 |
| Kronofogdemyndigheten | 38 | 42 | 42 | 42 |
| Källor: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. |
Myndigheterna kunde ställa om med anledning av spridningen av sjukdomen
Skatteverket har under 2020 organiserat och hanterat bl.a. stödåtgärderna tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter, omställningsstöd samt genomfört särskilda kontroller för att motverka att företag som omfattas av olika stödåtgärder gör sig skyldiga till fusk och missbruk av stöden. Skatteverket har därutöver lånat ut personal till Tillväxtverket för att arbeta med stödet vid korttidsarbete. De olika stödåtgärderna har inneburit att Skatteverket skyndsamt och ofta med kort varsel utvecklat arbetsprocesser,
13
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Skatteverket direkt ansvarar för och även sådana företag som fått stöd som administreras och betalas ut av andra myndigheter. Skatteverket samverkar med andra myndigheter för att förebygga, upptäcka och motverka brottsliga angrepp mot de stödåtgärder som regeringen beslutat om. I de extra ändringsbudgetar som riksdagen beslutade om i enlighet med regeringens prop. 2019/20:132, prop. 2019/20:166 och prop. 2019/20:181 ökades Skatteverkets förvaltningsanslag med 245 miljoner kronor för de nya uppgifterna. Skatteverket har beräknat kostnaderna för hanteringen av stödåtgärderna till 252 miljoner kronor.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har där det varit möjligt ställt om verksamheterna till distansarbete med anledning av spridningen av sjukdomen
2.5.3Motverka brottslighet
Myndigheterna inom utgiftsområdet har arbetat för att förebygga och motverka brottslighet.
Kraftigt ökad samhällsnytta
Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel leder till en effekt som motsvarar ett samhällsekonomiskt värde på kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av det. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.
Tabell 2.11 Samhällsnytta av
Miljoner kronor
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Beslag av narkotika | ||||||
| och dopningsmedel | 1 057 | 1 456 | 3 001 | 2 655 | 2 487 | 3 368 |
| Alkohol- och | ||||||
| tobaksbeslag | 154 | 119 | 164 | 84 | 123 | 110 |
| Total samhällsnytta | 1 211 | 1 575 | 3 165 | 2 739 | 2 610 | 3 478 |
| Källa: Tullverket. |
Samhällsnyttan beräknad efter beslag av narkotika och dopningsmedel ökade väsentligt under 2020. Detta kan främst hänföras till den beslagtagna mängden kokain och cannabis där ökningen låg på 404 respektive 249 procent. Mängden av andra beslagtagna narkotikaklassade produkter har minskat under 2020, och samhällsnyttan (skattebortfallet) av alkohol- och tobaksbeslag minskade även den något under 2020. Totalt sett har dock samhällsnyttan alltså ökat. Även om det skett flera stora beslag under 2020 har antalet beslag minskat jämfört med 2019. Den dominerande orsaken till detta är det minskade resandet under pandemin. Framför allt rör det flygtrafiken, men även färje- och vägtrafikflödena minskade under året.
Antalet beslagtagna skjutvapen mer än fördubblades under 2020 till 142 vapen, jämfört med 58 vapen 2019.
Arbetet för att förebygga och motverka brott har utvecklats
Skatteverket förstärkte brottsutredningsverksamheten 2020 vilket ledde till att ca 130 fler brottsutredningar avslutades jämfört med föregående år. Av inkomna ärenden ökade andelen ärenden som kategoriseras som mindre tidskrävande eftersom folkbok-
14
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
föringsbrott i huvudsak hör till denna kategori. Vidare har informationsinsatser inom Skatteverket och en fortsatt nära dialog med Ekobrottsmyndigheten om upprättande av brottsanmälningar gett önskad effekt eftersom antalet brottsanmälningar från Skatteverket ökade. Samverkan myndigheterna emellan har även gett effekt när det gäller att motverka skattefusk och skattebrott som rör tobak. Under 2020 utökades brottskatalogen med sådana bedrägeribrott som har samband med Skatteverkets verksamhet avseende stöd vid korttidsarbete, samt omställningsstödsbrott. Andra regeländringar som trätt i kraft under året och som stärkt Skatteverkets möjlighet att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet är en skyldighet för Skatteverket att anmäla misstankar om penningtvätt och möjligheter till ett effektivare informationsutbyte mellan den brottsbekämpande verksamheten och andra verksamheter inom Skatteverket.
Tullverket har under året ökat insatserna för att motverka organiserad brottslighet. Bland annat har myndigheten genomfört en kontrolloperation inriktad mot post- och kurirflödet som fokuserade på fler kontroller på platser och på tider där det sällan görs kontroller. Under operationen beslagtogs t.ex. amfetamin, cannabis, ecstasy, vapen, explosiva varor och ej godkända ansiktsmasker. Insatserna för att motverka gränsöverskridande brottslighet har ökat, bl.a. eftersom fast kameraövervakning har införts vid flera gränsövergångar. Vidare deltog Tullverket i en omfattande
Kronofogdemyndigheten samarbetar med bl.a. Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket för att bidra i den tillgångsinriktade brottsbekämpningen. Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter myndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet. Under 2020 togs 2 589 samtal emot, framför allt från Polismyndigheten och Tullverket, vilket ledde till att tillgångar för ca 7,4 miljoner kronor kunde utmätas, en ökning med 845 000 kronor jämfört med 2019. Genom kvarstad i brottmål säkrade Kronofogdemyndigheten 3,6 miljarder kronor, motsvarande 56 procent av yrkat belopp. Under 2019 säkrades 222 miljoner kronor eller 22 procent av yrkat belopp. Skillnaden mellan åren beror på ett enskilt stort mål. I arbetet mot penningtvätt har myndigheten underrättat finanspolisen i 65 fall där kontanter betalats till myndigheten och misstanke om penningtvättbrott kan finnas, vilket är en minskning med 20 anmälningar jämfört med 2019. Minskningen beror på att myndigheten tagit emot färre kontantbetalningar.
Samverkan mot organiserad brottslighet har stärkts
I det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet deltog alla tre myndigheterna. Tullverket och Kronofogdemyndigheten deltog tillsammans med flera andra myndigheter i en gemensam kontrollinsats som syftade till att komma åt pengar från personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet samt minska rekryteringen till kriminella nätverk. Insatsen drog in drygt 6,3 miljoner kronor till statskassan under sammanlagt 24 operativa timmar. Kronofogdemyndigheten har kunnat delta i flera gemensamma insatser mot organiserad brottslighet än under 2019 och i det sammanhanget utmätt tillgångar till ett värde av ca 25 miljoner kronor.
Skatteverkets närvaro i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet har främst skett på regional och lokal nivå. Det sammanlagda beloppet avseende höjning av skatt respektive betalningssäkring minskade 2020 efter att ha ökat varje år sedan 2017. Folkbokföringen hade fortsatt allt större betydelse i det gemensamma arbetet och i Polismyndighetens årliga redovisning av verksamhet som har
15
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
bedrivits i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet anges att fler kontroller av bosättning resulterade i beslut om ändrad folkbokföring.
Tullverket har under 2020 inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet identifierat 57 kriminella nätverk, vilket är en markant ökning jämfört med 2019 då motsvarande siffra var 37. Antalet utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk ökade också till 30 under 2020. Motsvarande siffra för 2019 var 17. Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse, varav hälften för grovt brott.
Under 2020 har särskild uppmärksamhet ägnats åt att förhindra missbruk av den statliga lönegarantin. Genom Kronofogdemyndighetens samarbete med Skatteverket och Länsstyrelsen i Stockholm har felaktiga utbetalningar om 4,2 miljoner kronor förhindrats och 16,1 miljoner kronor har konstaterats möjliga att återkräva. Åtal mot 10 kvinnor och 37 män har väckts i en större härva med stöd av uppgifter från bl.a. Kronofogdemyndigheten. För att motverka välfärdsbrott har Kronofogdemyndigheten utvecklat interna kontroller i syfte att upptäcka försök att utnyttja verksamheten för ekonomisk brottslighet genom att t.ex. anmäla fiktiva fordringar eller brottsrelaterade skulder. Därigenom har ogrundade ansökningar om betalningsföreläggande till ett värde av 160 miljoner kronor stoppats och ansökningar om skuldsanering till ett värde av 137 miljoner kronor har avslagits.
2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar och dessa har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.
2.6.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och beloppet som Kronofogdemyndigheten har drivit in har minskat till följd av spridningen av sjukdomen
Regeringen bedömer att ett sammantaget skattefel om ca 44 miljarder kronor för de skatteslag som Skatteverket har kunnat bedöma får anses vara begränsat. I ljuset av att det årligen betalas in ca 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter tyder skattefelets storlek på att allmänhetens och företagens vilja att betala skatt är god och att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som har genomförts har bidragit till att begränsa skattefelet. Regeringen ser positivt på Tullverkets pågående arbete för att bättre kunna bedöma skattefelet och kommer att följa det fortsatta arbetet.
2.6.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag
Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Resultatet för folkbokföringsverksamheten var fortsatt inte tillfredsställande. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen och följer utvecklingen
16
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
avseende bl.a. kvalitet och handläggningstider. Det krävs ett enträget och långsiktigt arbete för att förbättra folkbokföringen och dess bidrag till måluppfyllelsen. De långa handläggningstiderna för betalningsföreläggande har inneburit att borgenärer inte fått sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare år. Regeringen följer Kronofogdemyndighetens arbete för att förbättra måluppfyllelsen.
Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna har historiskt sett varit högt. Regeringens bedömning utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet är fortsatt högt för myndigheterna inom utgiftsområdet och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende.
2.6.3Motverka brottslighet
Regeringen bedömer att måluppfyllelsen att motverka brottslighet är god. Resultatet av Tullverkets arbete, t.ex. antalet beslag, har bidragit till brottsbekämpningen och en ökad samhällsnytta. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs hos Kronofogdemyndigheten har visat positivt resultat. Även Skatteverkets arbete med att upptäcka, förhindra och utreda brott har utvecklats fördelaktigt. Allt fler folkbokföringsbrott har utretts och regeringen bedömer att det tillsammans med utförda bosättningskontroller och utredningar av andra uppgifter som registrerats i folkbokföringen har förebyggt och motverkat brottslighet.
Regeringen ser positivt på hur utgiftsområdets myndigheter har bidragit i samverkan mot organiserad brottslighet. Genom att respektive myndighets verktyg kan utnyttjas i samverkan har större effekt uppnåtts än om vardera myndigheten hade agerat på egen hand. Det har medfört goda resultat.
2.7Politikens inriktning
Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsatt vidareutvecklas och förbättras.
2.7.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Allmänhet och företag ska ha ett högt förtroende för det svenska skattesystemet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska fortsatt prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.
Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster vilket drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt politisk prioritering. Myndigheterna utvecklar löpande arbetssätt och samverkan för att säkerställa att rätt skatter, tullar, avgifter och andra åtaganden betalas i rätt tid. Regeringen följer arbetet och vill bl.a. peka på vikten av att Skatteverket på ett
17
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
effektivt sätt använder uppgifterna från informationsutbytet med andra länders skatteadministrationer.
2.7.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag
Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle, där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.
Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Uppgifterna från folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut. Kunskapen om folkbokföringsfelet behöver förbättras och folkbokföringsfelets utveckling följas över tid. Det är viktigt att Skatteverket på ett effektivt sätt använder de nya verktygen för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. Även arbetet med att utveckla verktyg och
Kronofogdemyndighetens kompetens är viktig för att tidigt identifiera företeelser och fenomen som kan leda till överskuldsättning. Kronofogdemyndigheten ska utifrån denna kunskap vidta förebyggande åtgärder samt stödja parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. En snabb och korrekt handläggning av ärenden hos Kronofogdemyndigheten är av vikt för att skulder ska betalas och bl.a. kreditgivare ska få tillgång till aktuell information.
Myndigheterna har omfattande kontakter med allmänhet och företag. Det är angeläget att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering så att alla ges samma möjligheter och villkor vid kontakt med myndigheterna.
Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.
2.7.3Motverka brottslighet
I arbetet med att motverka brottslighet behöver myndigheterna kontinuerligt uppmärksamma risker och identifiera effektiva motåtgärder eftersom brottslingar hittar nya och fler tillvägagångssätt för att agera och finansiera sin verksamhet. Samverkan med andra är central för att motverka brottslighet eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter. En sådan fråga är den växande avfallsbrottsligheten där regeringen föreslår en särskild satsning (se utg.omr. 20).
Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är viktigt att Tullverket kan förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten.
Tullverket har i och med en lagändring fr.o.m. den 1 augusti 2021 getts utökade möjligheter att ingripa mot brott, exempelvis vid misstanke om utförsel av stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt, även om det är polisen som ska utreda brottet.
18
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
2.8Budgetförslag
2.8.11:1 Skatteverket
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 7 904 231 | Anslagssparande | 189 003 |
| 2021 | Anslag | 8 413 9851 | Utgiftsprognos | 8 369 154 |
| 2022 | Förslag | 8 202 898 | ||
| 2023 | Beräknat | 8 109 7442 | ||
| 2024 | Beräknat | 8 194 0513 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 8 026 835 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 8 030 950 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 8 023 985 | 8 023 985 | 8 023 985 |
| Pris- och löneomräkning2 | 104 539 | 188 499 | 269 621 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 74 374 | ||
| varav BP223 | 144 500 | 20 000 | 20 000 |
| – Administration omställningsstöd | 120 000 |
–Handläggande myndighet för det permanenta stödet
| vid korttidsarbete | 7 500 | 10 000 | 10 000 |
| – Motverka internationellt skattefusk | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
–Åtgärder för att hindra felaktiga utbetalningar från
| lönegarantin | 2 000 | ||
| – Avfallsbrottslighet | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
–Medel till
| arbetsmarknaden | 5 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 8 202 898 | 8 109 744 | 8 194 051 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar
Riksdagen beslutade våren 2021 att utöka både det ordinarie omställningsstödet till
19
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Skatteverkets handläggning och kontroll av dessa stöd kommer att pågå även under 2022. Anslaget föreslås därför ökas 2022 med 120 miljoner kronor.
Skatteverket är handläggande myndighet för den del av stödet för korttidsarbete som kan aktiveras vid en synnerligen djup lågkonjunktur. Regeringens avsikt är att Skatteverket fr.o.m. den 1 april 2022 ska bli handläggande myndighet även för den del av stödsystemet som Tillväxtverket hanterar i dag. Anslaget föreslås därför ökas med 7,5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2023. Anslaget 1:4 Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås minskas med motsvarande belopp.
Skatteverket behöver använda uppgifterna från informationsutbytet med andra länders skatteadministrationer effektivt för att säkerställa rätt beslut om skatt och motverka skattefusk. Regeringen förslår därför en tillfällig satsning fram till och med 2024. Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med
5 miljoner kronor 2023 och med 5 miljoner kronor 2024.
Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att stärka Skatteverkets arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Anslaget beräknas ökas med 5 miljoner fr.o.m. 2023.
Regeringen föreslår att resurser tillförs för ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd (se utg.omr. 14 avsnitt 4.5). Skatteverket behöver genomföra viss itutveckling för att kunna lämna information till Kammarkollegiet. Anslaget föreslås därför ökas med 5 miljoner kronor 2022.
Skatteverket ska utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2022.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar
I budgetpropositionen för 2021 beräknades anslaget ökas med 26 miljoner kronor 2022 och med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2023 för att finansiera förändringar till följd av nya regler om faderskap och föräldraskap. Anslaget ökas nu planenligt. I budgetpropositionen för 2021 ökades anslaget för Skatteverkets hantering och kontroll av utbetalningar av omställningsstöd. Anslaget minskas nu planenligt med 60 miljoner kronor eftersom det rörde sig om en tillfällig förstärkning under 2021.
I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Anslaget minskas därför planenligt med ca 3 miljoner kronor 2022.
I både budgetpropositionen för 2021 och i budgetpropositionen för 2020 ökades anslaget för att stärka arbete med att bekämpa välfärdsbrott och effektivisera folkbokföringsverksamheten. Anslaget minskas planenligt med 33 miljoner kronor till en kvarvarande förstärkning om 78 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas minskas med 30 miljoner kronor till 48 miljoner kronor fr.o.m. 2023.
Regeringen föreslår att 8 202 898 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 8 109 744 000 kronor respektive
8 194 051 000 kronor.
20
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.14 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
| Intäkter till | |||||
| inkomsttitel (som | |||||
| Offentligrättslig | inte får | Intäkter som får | Resultat (intäkt- | Ackumulerat | |
| verksamhet | disponeras1 | disponeras2 | Kostnader | kostnad) | resultat |
| Utfall 2020 | 6 467 | 81 089 | 84 456 | 3 099 | 4 821 |
| Prognos 2021 | 7 350 | 78 600 | 88 950 | 1 821 | |
| Budget 2022 | 7 370 | 83 600 | 88 970 | 2 000 | 3 821 |
1Avser intäkter för förhandsbesked och låneförbud samt ansökningsavgift för äktenskapsregistret och europeiskt arvsintyg.
2Avser intäkter för prissättningsbesked,
Källa: Skatteverket.
Tabell 2.15 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
| Resultat (intäkt- | Ackumulerat | |||
| Uppdragsverksamhet1 | Intäkter | Kostnader | kostnad) | resultat |
| Utfall 2020 | 807 760 | 825 564 | 27 084 | |
| (varav tjänsteexport) | 33 731 | 37 237 | 251 | |
| Prognos 2021 | 823 020 | 806 823 | 16 197 | 43 281 |
| (varav tjänsteexport) | 31 200 | 32 200 | ||
| Budget 2022 | 814 664 | 825 223 | 32 722 | |
| (varav tjänsteexport) | 53 500 | 51 700 | 1 800 | 1 051 |
1Avser pensionsadministration för
Källa: Skatteverket.
2.8.21:2 Tullverket
Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 2 141 688 | Anslagssparande | 39 387 |
| 2021 | Anslag | 2 299 9641 | Utgiftsprognos | 2 250 548 |
| 2022 | Förslag | 2 381 672 | ||
| 2023 | Beräknat | 2 423 2032 | ||
| 2024 | Beräknat | 2 465 3403 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 8 026 835 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 8 030 950 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.
21
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 2 279 964 | 2 279 964 | 2 279 964 |
| Pris- och löneomräkning2 | 27 224 | 52 788 | 76 369 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 74 484 | 90 451 | 109 007 |
| varav BP223 | 75 000 | 90 000 | 105 000 |
| – Förstärkning av den operativa verksamheten | 70 000 | 85 000 | 100 000 |
| – Avfallsbrottslighet | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 381 672 | 2 423 203 | 2 465 340 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 70 miljoner kronor 2022 för att Tullverket ska kunna förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten. Myndighetens arbete är beroende av väl fungerande
100 miljoner kronor.
Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att stärka Tullverkets arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2023.
Regeringen föreslår att 2 381 672 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 423 203 000 kronor respektive
2 465 340 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.18 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
| Intäkter till | |||||
| inkomsttitel (som | |||||
| Offentligrättslig | inte får | Intäkter som får | Resultat (intäkt- | Ackumulerat | |
| verksamhet | disponeras | disponeras | Kostnader | kostnad) | resultat |
| Utfall 2020 | 363 | 19 | 19 | 0 | |
| Prognos 2021 | 415 | 0 | 0 | 0 | |
| Budget 2022 | 445 | 0 | 0 | 0 | |
| Källa: Tullverket. |
22
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Tabell 2.19 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
| Resultat (intäkt- | Ackumulerat | |||
| Uppdragsverksamhet | Intäkter | Kostnader | kostnad) | resultat |
| Utfall 2020 | 15 | 50 | ||
| (varav tjänsteexport) | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Prognos 2021 | 120 | 85 | 35 | |
| (varav tjänsteexport) | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Budget 2022 | 90 | 60 | 30 | |
| (varav tjänsteexport) | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Källa: Tullverket |
2.8.31:3 Kronofogdemyndigheten
Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 2 008 692 | Anslagssparande | 12 395 | |
| 2021 | Anslag | 2 109 9721 | Utgiftsprognos | 2 104 180 | |
| 2022 | Förslag | 2 145 164 | |||
| 2023 | Beräknat | 2 133 6552 | |||
| 2024 | Beräknat | 2 084 8143 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 108 972 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 2 039 776 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 2 109 972 | 2 109 972 | 2 109 972 |
| Pris- och löneomräkning2 | 29 316 | 54 354 | 76 552 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 5 876 | ||
| varav BP223 | 7 500 | 3 000 | 3 000 |
| – Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer | 1 000 | ||
| – Ökade krav och stärkt tillsyn av rekonstruktörer | 6 500 | 3 000 | 3 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 145 164 | 2 133 655 | 2 084 814 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 miljon kronor 2022 för att finansiera förändringar till följd av planerade förslag om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer.
23
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 3
Anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås minskas med motsvarande belopp.
För att finansiera nya arbetsuppgifter till följd av planerade förslag om ökade krav på och stärkt tillsyn över företagsrekonstruktörer föreslår regeringen att anslaget ökas med 6,5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2023.
I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Det innebär att anslaget planenligt minskas med
0,6 miljoner kronor 2022. I budgetpropositionen för 2019 föreslog regeringen en ny finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, där den dåvarande radio- och tvavgiften ersattes med en public
Regeringen föreslår att 2 145 164 000 kronor anvisas under anslaget
1:3 Kronofogdemyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 133 655 000 kronor respektive 2 084 814 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.22 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
| Intäkter till | |||||
| inkomsttitel (som | |||||
| Offentligrättslig | inte får | Intäkter som får | Resultat (intäkt- | Ackumulerat | |
| verksamhet | disponeras)1 | disponeras2 | Kostnader | kostnad) | resultat |
| Utfall 2020 | 1 531 787 | 128 | 128 | 0 | |
| Prognos 2021 | 1 608 000 | 103 | 103 | 0 | 0 |
| Budget 2022 | 1 608 000 | 103 | 103 | 0 | 0 |
1Avser grundavgifter vid enskilda respektive allmänna mål, avgifter för försäljning, förberedelse, kallelse på okända borgenärer, dödande av förkommen handling och betalningsförmedling inom skuldsanering.
2Avser avgifter för lösöreköpskontrakt och växelprotest.
Källa: Kronofogdemyndigheten.
Tabell 2.23 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
| Resultat (intäkt- | ||||
| Uppdragsverksamhet1 | Intäkter | Kostnader | kostnad) | Ackumulerat resultat |
| Utfall 2020 | 11 644 | 13 361 | ||
| (varav tjänsteexport) | 1 849 | 1 556 | 293 | 125 |
| Prognos 2021 | 16 699 | 13 469 | 3 230 | 2 360 |
| (varav tjänsteexport) | 4 300 | 4 300 | 0 | 125 |
| Budget 2022 | 11 957 | 14 192 | 125 | |
| (varav tjänsteexport) | 4 000 | 4 000 | 0 | 125 |
1Avser pensionsadministration för
24