Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Prop. 2021/22:197 2	Förslag till lag om ändring i
	utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 2 kap. 10–12 §§ och 4 kap. 9, 14 och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 12 a §, och närmast före

6 kap. 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §
Kronofogdemyndigheten får hålla	Kronofogdemyndigheten		får hålla
förhör med svaranden, om det	förhör med svaranden, om det
behövs. Svaranden får föreläggas	behövs. Svaranden får föreläggas
att inställa sig personligen vid vite	att inställa sig personligen vid vite
av högst ettusen kronor.	av högst femtusen kronor.
Till sådant förhör skall vid behov	Till ett sådant förhör ska vid
även sökanden kallas. Sökanden får	behov	även sökanden	kallas.
föreläggas att inställa sig vid på-	Sökanden får föreläggas att inställa
följd av att hans ansökan annars	sig vid påföljd av att hans eller
förfaller. Bör sökanden inställa sig	hennes	ansökan annars	förfaller.
personligen, får vite av högst	Sökanden får föreläggas att in-
ettusen kronor föreläggas honom.	ställa sig personligen vid vite av
	högst femtusen kronor.
11 §
Förhör får vid behov hållas med	Förhör får vid behov hållas med
tredje man som är sakägare eller	tredje man som är sakägare eller
som enligt denna balk är skyldig	som enligt denna balk är skyldig att
lämna upplysningar. Tredje man får	lämna upplysningar. Tredje man får
föreläggas att inställa sig person-	föreläggas att inställa sig person-
ligen vid vite av högst ettusen	ligen vid vite av högst femtusen
kronor.	kronor.
12 §
Fråga om utdömande av vite som	Fråga om utdömande av vite som
har förelagts enligt 10 eller 11 §	har förelagts enligt 10 eller 11 §
prövas av kronofogdemyndigheten.	prövas	av Kronofogdemyndigheten.
Har ändamålet med vitet förfallit,	Om ändamålet med vitet har för-
får det ej dömas ut.	fallit, får vitet inte dömas ut.
Uteblir svaranden från förhör	En svarande eller tredje man som
och har vite förelagts honom, får	har kallats att inställa sig till förhör
han hämtas.	vid vite får hämtas om han eller hon
	uteblir från förhöret.

Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, till- kommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställ- nings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Krono- fogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är be- fogade.

4kap. 9 §1

Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning som behövs med hänsyn till ansökans innehåll, till- kommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställ- nings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom.

	14 §
Gäldenären är skyldig att lämna de		Gäldenären är skyldig att inom den
uppgifter om sina tillgångar som		tid	som	Kronofogdemyndigheten
behövs i målet.		bestämmer lämna de uppgifter om
		sina	tillgångar som myndigheten
		bedömer kan vara av betydelse i
		målet.
Kronofogdemyndigheten	kan	Kronofogdemyndigheten får före-
ålägga gäldenären att inge förteck-		lägga gäldenären att ge in en förteck-
ning över sina tillgångar. Vid		ning över sina tillgångar. Vid behov
behov kan myndigheten förordna		får myndigheten förordna en lämp-
lämplig person att biträda gäld-		lig person att biträda gäldenären vid
enären vid upprättande av förteck-		upprättande av förteckningen.
ningen.
Gäldenären kan också	åläggas	Kronofogdemyndigheten får också
att på heder och samvete skriftligen		förelägga gäldenären att på heder
bekräfta de uppgifter om sina till-		och samvete skriftligen bekräfta de
gångar som han har lämnat vid		uppgifter om sina tillgångar som
förhör eller i förteckning.		han eller hon har lämnat vid förhör
		eller i en förteckning.
	15 §
Tredje man är skyldig att uppge		Tredje man är skyldig att inom den
huruvida gäldenären har	fordran	tid	som	Kronofogdemyndigheten
hos honom eller annat mellan-		bestämmer
havande med honom, som kan vara		– uppge huruvida gäldenären har
av betydelse för bedömning i vad		en fordran hos eller något annat
mån gäldenären har utmätningsbar		mellanhavande med honom eller
egendom, samt att ange den när-		henne, som kan vara av betydelse
mare beskaffenheten av mellan-		för bedömningen av i vilken ut-
havandet.		sträckning gäldenären har utmät-
		ningsbar egendom, och

1Senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2021/22:197

utbyta information med andra myndigheter. Utredningen föreslår även i övrigt en annan lagteknisk lösning.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Kronofogdemyndigheten är positiv till förslaget men anser att det bör utformas annorlunda. Örebro tingsrätt anser att den före- slagna bestämmelsen har fått en alltför vag utformning och riskerar att öppna för tolkningen att spaningsåtgärder som angränsar till det polisiära området kan genomföras av Kronofogdemyndigheten. Riksdagens ombudsmän instämmer i utredningens bedömning att Kronofogdemyndig- heten inte bör ägna sig åt s.k. fishing expedition och Föreningen Sveriges Kronofogdar välkomnar utredningens ställningstagande om sådana utredningsåtgärder. Ekobrottsmyndigheten instämmer i att Kronofogde- myndigheten ska kunna leta efter tillgångar endast om det finns ett pågående utsökningsmål. Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget om ramarna för Kronofogdemyndighetens utredningsåtgärder och anser att det är för långtgående. Om förslaget genomförs anser föreningen att Krono- fogdemyndigheten inte ska få begära upplysningar om dessa sannolikt inte är relevanta för tillgångsutredningen.

Skälen för regeringens förslag

Tillgångsutredningen är grunden i utsökningsverksamheten

Det är Kronofogdemyndigheten som ansvarar för verkställighet i Sverige. I utsökningsbalken finns bestämmelser om verkställighet av exekutions- titlar (t.ex. en domstols dom eller Kronofogdemyndighetens utslag). Verk- ställighet sker av såväl privaträttsliga som offentligrättsliga anspråk. Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalnings- skyldighet sker genom utmätning. Utmätning innebär att egendom som tillhör en betalningsskyldig fysisk eller juridisk person tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten och i förekommande fall säljs exekutivt. De medel som flyter in från försäljningen används till betalning av sökandens fordran. Utmätning kan ske i såväl lös egendom (t.ex. kontanter, en bil eller en bostadsrätt) som fast egendom. En särskild verkställighetsform är utmätning av lön. Kronofogdemyndigheten driver årligen in över 12 miljarder kronor genom utmätning.

När en ansökan om verkställighet av en betalningsförpliktelse kommer in till Kronofogdemyndigheten ska myndigheten utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom (4 kap. 9 § utsökningsbalken). Detta kallas för en tillgångsutredning. Kronofogdemyndigheten har över 450 000 gäldenärer registrerade i sina register. Av dessa är cirka 400 000 fysiska personer. Varje år tillkommer det drygt 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gälde- närer som har sin första skuld för indrivning via Kronofogdemyndigheten. Det är alltså ett stort antal mål som ska hanteras och utredas.

En naturlig utgångspunkt i Kronofogdemyndighetens tillgångsutredning är registerkontroller. Fysiska personer kontrolleras i bl.a. beskattnings- databasen, Försäkringskassans register och vägtrafikregistret. Som utred- ningen beskriver närmare letar Kronofogdemyndigheten utifrån resultatet av dessa registerkontroller efter tillgångar. Gäldenären är skyldig att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten om sina tillgångar (4 kap. 14 § utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kan genomföra förrättning i

Prop. 2021/22:197

En tydlig ram för tillgångsutredningen kan få flera positiva effekter

Det har gått lång tid sedan Justitieombudsmannen gjorde flera av sina uttalanden om metoderna i tillgångsutredningarna. Principerna för förvalt- ningen har sedan dess utvecklats generellt, bl.a. med ett ökat fokus på att värna den enskildes rättssäkerhet, och förvaltningsmyndigheternas ställ- ning har stärkts. Kronofogdemyndigheten blev 2006 en ny, riksomfat- tande, myndighet (prop. 2005/06:200) och är i dag beslutsmyndighet i ett stort antal olika ärenden. Kronofogdemyndigheten ska utföra sina upp- gifter på ett sätt som är rättssäkert och säkerställa den juridiska kvaliteten i handläggning som omfattar bl.a. verkställighet (5 och 16 §§ förordningen [2016:1333] med instruktion för Kronofogdemyndigheten). Kronofogde- myndighetens arbetsmetoder har utvecklats genom åren, inte minst som en följd av den ökade digitaliseringen. Det fokus som på 1980-talet fanns på fysisk spaningsverksamhet av olika slag är inte lika relevant längre. I dag har i stället sökningar på internet, registerkontroller och informations- utbyte med andra myndigheter fått större betydelse.

Den nya förvaltningslagen (2017:900) gäller, till skillnad från sin före- gångare, fullt ut i Kronofogdemyndighetens verksamhet. I den lagen kommer bl.a. grundläggande principer för förvaltningsförfarandet och allmänna krav på handläggningen av ärenden till uttryck, däribland proportionalitetsprincipen och krav på en enkel och effektiv handläggning. Enligt 9 § första stycket förvaltningslagen ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Kostnadsrekvisitet omfattar kostnader för både enskilda och det allmänna (prop. 2016/17:180 s. 294). Enligt proportionalitetsprincipen, som tagits in i 5 § tredje stycket förvaltningslagen, får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det av- sedda resultatet. En åtgärd får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt för- hållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Det får alltså inte föreligga ett klart missförhållande mellan det allmänna intresset av ett visst ingripande och den belastning som detta medför för den enskilde. Myndigheten måste också konstatera att åtgärden är det minst ingripande av de alternativ som finns för att uppnå samma resultat (prop. 2016/17:180 s. 290). När Kronofogdemyndigheten genom- för utredningsåtgärder med stöd av utsökningsbalken måste den tillämpa proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen i varje enskilt fall.

Mot bakgrund av att Kronofogdemyndigheten i dag har en väl funger- ande organisation och en lång och bred erfarenhet av utsökningsrättsliga frågor och med beaktande av det ramverk som förvaltningslagen numera ger skulle det kunna hävdas att det inte finns något stort behov av att ytter- ligare reglera ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar. Med beaktande av hur central tillgångsutredningen är för att Kronofogde- myndigheten ska kunna bedriva sin verksamhet och de ingripande verktyg myndigheten har till sitt förfogande bedömer dock regeringen att det ändå finns skäl att tydliggöra det rättsliga stödet för hur en tillgångsutredning ska bedrivas. En sådan ram kan även förbättra förutsättningarna för enhetliga bedömningar inom myndigheten och fungera som en påminnelse om att myndigheten inte får vidta vilka åtgärder som helst under tillgångs- utredningen. Avsikten är inte att en sådan bestämmelse ska inverka på

tillämpningen av den proportionalitetsprincip som regleras i förvaltnings- Prop. 2021/22:197 lagen.

Kronofogdemyndigheten ska vidta utredningsåtgärder som är befogade

Genom att i enlighet med vad utredningen föreslår införa en föreskrift om att Kronofogdemyndigheten får vidta befogade utredningsåtgärder tydlig- görs vikten av att Kronofogdemyndigheten kan utreda vilka utmätnings- bara tillgångar gäldenären har. Samtidigt sätter den en gräns för vilka åtgärder som får vidtas, oavsett förhållandena i det enskilda fallet. På så sätt skapas ökad tydlighet och förutsebarhet, både för enskilda och för Kronofogdemyndigheten. En sådan föreskrift markerar även att Krono- fogdemyndigheten inte behöver lägga ned mer arbete än vad som är befogat för att utreda en gäldenärs tillgångar.

Den nya föreskriften bör lämpligen placeras i den paragraf som reglerar myndighetens utredningsskyldighet (4 kap. 9 § utsökningsbalken). Utred- ningen föreslår att det föreskrivs dels att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade, dels att myndig- heten som ett led i att utreda tillgångar får göra kontroller i offentliga register och samverka och utbyta information med andra myndigheter. Spaning får i detta sammanhang anses vara ett slags utredningsåtgärd, och det behöver därför inte anges uttryckligen att befogade spaningsåtgärder får vidtas. Sökning i offentliga register är i praktiken alltid en behövlig åtgärd och en självklar del i tillgångsutredningen. Regeringen delar Krono- fogdemyndighetens uppfattning att det saknas skäl att uttryckligen reglera detta i lagtexten. Inte heller anser regeringen att det uttryckligen behöver föreskrivas att samverkan får ske med andra myndigheter. Att samverkan ska ske framgår av 8 § förvaltningslagen och som Kronofogdemyndig- heten påpekar kan det framstå som oklart varför just denna utrednings- åtgärd behöver nämnas uttryckligen i utsökningsbalken.

Örebro tingsrätt anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen har en för vag utformning och Svenska Bankföreningen anser att den är för långtgående. Enligt regeringen är det nödvändigt att en bestämmelse av detta slag är flexibel för att den ska kunna tillämpas i alla de olika typer av situationer som myndigheten ställs inför. Den måste också ge utrymme för Kronofogdemyndigheten att över tid anpassa sitt arbetssätt, bl.a. med beaktande av den tekniska utvecklingen. Det arbetssätt som Kronofogde- myndigheten använder i dag och som innebär att tillgångsutredningen anpassas efter gäldenären och successivt trappas upp framstår som lämp- ligt. Regeringen delar inte farhågan att den föreslagna bestämmelsen öppnar upp för alltför långtgående utredningsåtgärder.

Regeringen anser att den som är part i ett mål vid Kronofogdemyndig- heten har att räkna med att utredningsåtgärder kan vidtas mot honom eller henne som kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Som utredningen anför bör Kronofogdemyndigheten inte vara förhindrad att utföra spaning på allmän plats, men det finns samtidigt en gräns för vad som kan anses befogat vid en tillgångsutredning. Systematisk eller dold spaning bör sällan vara befogad. Det går dock inte att närmare ange vilka åtgärder som får förekomma inom ramen för en tillgångsutredning, bl.a. med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Det är inte befogat att begära

in upplysningar som sannolikt inte är relevanta för tillgångsutredningen.

4.2	Skyldigheten att lämna upplysningar till	Prop. 2021/22:197
	Kronofogdemyndigheten skärps

Regeringens förslag: Gäldenären och tredje man ska svara på Krono- fogdemyndighetens förfrågan inom den tid som myndigheten bestämmer.

Gäldenären ska vara skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse. Tredje man ska vara skyldig att lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av sitt mellanhavande med gäldenären som Krono- fogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.

Det vitesbelopp som Kronofogdemyndigheten får föreskriva vid kallelse av svaranden, tredje man eller sökanden till förhör ska höjas till 5 000 kronor. En tredje man som har kallats till förhör vid vite ska kunna hämtas om han eller hon uteblir.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår inget tydliggörande av att Kronofogdemyndigheten avgör vilka uppgifter som gäldenären ska lämna. I utredningens förslag begränsas tredje mans upplysningsskyldighet till att avse ekonomiska mellanhavanden med gäldenären. Utredningen föreslår en uttrycklig bestämmelse om att gäldenärens och tredje mans upplysningsskyldighet ska omfatta uppgifter om gäldenärens tillgångar och mellanhavanden med tredje man i utlandet. I utredningens förslag höjs vitesbeloppen till 3 000 kronor.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller invänder inte mot dem. Kronofogdemyndigheten välkomnar att tredje mans upplysningsskyldighet tydliggörs men avstyrker hur den formuleras i utredningens förslag eftersom formuleringen enligt myndigheten innebär en inskränkning av skyldigheten. Kronofogdemyndigheten anser vidare att det bör tydliggöras att upplysningsskyldigheten omfattar även historiska uppgifter. Föreningen Sveriges Kronofogdar invänder mot formuleringen ekonomiskt mellanhavande och anser att det behövs flera förtydliganden när det gäller tredje mans upplysningsskyldighet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den av utredningen föreslagna utformningen av upplysningsskyldigheten språkligt inte kan anses omfatta uppgifter om samboskap, vilket innebär att lagtexten inte överensstämmer med avsik- ten. Kammarrätten i Göteborg föreslår att formuleringen ”mellanhavande av ekonomisk betydelse” används.

Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget om att skärpa tredje mans upplysningsskyldighet. Föreningen menar att förslaget inte är proportio- nerligt. Om förslaget genomförs anser föreningen att tredje man ska ha rätt att få information om skälen till begäran och utmätningsfordran för att kunna vara delaktig i bedömningen av om behovet av tillgångsutred- ningen. Föreningen ifrågasätter även möjligheten för inrättningar i utlan- det att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten med hänsyn till utländska regler om sekretess. Föreningen påpekar vidare att den sekre- tessbrytande verkan som bestämmelsen innebär kan avse endast den

juridiska person som tillfrågas och inte andra bolag i samma koncern.

Prop. 2021/22:197	De flesta remissinstanser uttalar sig inte om utredningens förslag om
	höjda maximala vitesbelopp. Föreningen Sveriges Kronofogdar välkom-
	nar att vitesbeloppen höjs men föreslår en höjning till 8 000 kronor, vilket
	är den nivå som tingsrätten kan döma ut, och påpekar att Kronofogde-
	myndigheten kan döma ut högre belopp enligt lagen (2014:836) om
	näringsförbud. Umeå tingsrätt anser att beloppen bör regleras i förordning
	för att underlätta eventuella framtida höjningar.
	Skälen för regeringens förslag
	Kronofogdemyndigheten ska ha kontroll över utredningen
	Gäldenären är enligt 4 kap. 14 § utsökningsbalken skyldig att lämna de
	uppgifter om sina tillgångar som behövs i utmätningsmålet. Krono-
	fogdemyndigheten får förelägga gäldenären att inge en förteckning över
	sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna en lämplig person att
	biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen. Gäldenären kan
	också föreläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter
	som har lämnats vid förhör eller i förteckning. Skyldigheten att lämna
	upplysningar är inte inskränkt till en uppräkning av tillgångarna utan avser
	även andra upplysningar som behövs för att ta ställning till om egendomen
	kan och bör utmätas och för att säkerställa utmätningen, bl.a. uppgifter om
	tillgångarnas närmare beskaffenhet och var de finns (prop. 1980/81:8
	s. 405).
	Enligt 4 kap. 15 § utsökningsbalken är tredje man – t.ex. en bank eller
	en arbetsgivare – skyldig att uppge huruvida gäldenären har en fordran hos
	eller något annat mellanhavande med honom eller henne, som kan vara av
	betydelse för bedömningen av om gäldenären har utmätningsbar egendom,
	och att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet. I förarbetena
	anförs att upplysningsskyldigheten gäller i fall då det finns ett rätts-
	förhållande av ekonomisk betydelse i vilket gäldenären och den tredje
	mannen har del. I första hand åsyftas information om fordringar, bl.a. på
	konto i bank och rättigheter som gäldenären kan ha på grund av olika slags
	kontrakt. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller dock även för den som
	innehar egendom som tillhör gäldenären, t.ex. på grund av pant, deposition
	eller hyra (prop. 1980/81:8 s. 412 f.). Även en myndighet kan ha ställning
	av tredje man och omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Upplys-
	ningsskyldigheten bryter banksekretessen (prop. 1980/81:8 s. 414) och
	sekretess som gäller mellan myndigheter (10 kap. 28 § första stycket
	offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och LU 1980/81:23 s. 12).
	Det förekommer enligt utredningen att Kronofogdemyndighetens
	begäran om upplysningar ifrågasätts. Enligt myndigheten uppfattas om-
	fattningen av tredje mans upplysningsskyldighet i praktiken som oklar och
	myndigheten har ibland nekats att få del av efterfrågad information. Enligt
	regeringen finns det därför skäl att komplettera bestämmelserna om gälde-
	närens och tredje mans skyldighet att lämna uppgifter. Det bör för det
	första föreskrivas att uppgifterna ska lämnas inom den tid som Krono-
	fogdemyndigheten bestämmer. Det finns för det andra anledning att klar-
	göra att det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka uppgifter som ska
	lämnas. Det bör framgå att gäldenären ska lämna de uppgifter om sina
	tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse i
14	målet och att tredje man är skyldig att lämna de upplysningar om den

närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Regeringen delar inte Svenska Bankföreningens uppfattning att ändringen av tredje mans upplysningsskyldighet är oproportionerlig och ser inte behov av att införa en skyldighet för Kronofogdemyndigheten att förklara på vilket närmare sätt de begärda uppgifterna har betydelse för utred- ningen. Vilka förfrågningar som Kronofogdemyndigheten gör till tredje man styrs liksom övriga utredningsåtgärder av omständigheterna i det enskilda fallet och begränsas av att åtgärderna ska vara befogade (se avsnitt 4.1).

Det är inte nödvändigt att ändra upplysningsskyldigheten ytterligare

Utredningen föreslår att det i lagen ska anges att tredje mans upplysnings- skyldighet avser ekonomiska mellanhavanden med gäldenären. Flera remissinstanser invänder mot detta förslag. Kronofogdemyndigheten anser att tillägget skulle innebära en begränsning av upplysningsskyldighetens omfattning i förhållande till den gällande regleringen. En sådan begräns- ning vore enligt regeringen olycklig och verkar inte heller vara utred- ningens avsikt. Utredningen anser att bl.a. frågan om huruvida tredje man är sambo med gäldenären är en omständighet som ska omfattas av upp- lysningsskyldigheten. Regeringen delar den bedömningen och anser i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att det är oklart om så är fallet med den formulering som utredningen föreslår. Kammarrätten i Göteborg anser att formuleringen ”mellanhavande av ekonomisk betyd- else” bör användas i stället men regeringen anser att det finns en risk för att även en sådan formulering uppfattas som en begränsning. Den gällande formuleringen ger, inte minst efter klargörandet att det är Kronofogde- myndigheten som avgör vilka uppgifter som ska lämnas, ett tillräckligt utrymme för förfrågningar och bör därför behållas.

Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör förtydligas vad som gäller om tredje man har kännedom om ett mellanhavande utan att själv ha ett sådant med gäldenären. Som Svenska Bankföreningen konstaterar utgör regleringen om tredje mans upplysningsskyldighet resultatet av en avvägning mellan å ena sidan intresset av att Kronofogdemyndigheten får tillgång till relevant information om gäldenärens tillgångar och å andra sidan motstående intressen, såsom värdet av att begränsa den administra- tiva bördan för tredje man. Upplysningsskyldigheten förutsätter i dag att tredje man har ett eget mellanhavande med gäldenären. Det kan handla om att gäldenären har ett konto på en bank, en anställning hos en arbetsgivare eller gemensam ekonomi med en partner. Den omfattar inte var och en som kan veta något av betydelse för frågan om utmätning (prop. 1980/81:8 s. 412). Utredningen föreslår inte någon ändring av denna ordning och regeringen gör ingen annan bedömning. Detta innebär inte att regeringen anser att tredje mans skyldighet att lämna uppgifter på något sätt ska begränsas. Redan med den gällande lagstiftningen finns en omfattande skyldighet att lämna uppgifter, och regeringen anser att det är något som Kronofogdemyndigheten bör utnyttja, t.ex. i förhållande till banker. Kronofogdemyndigheten och Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör förtydligas att tredje mans upplysningsskyldighet avser även historiska uppgifter. Upplysningsskyldigheten är inte begränsad till frågan

Prop. 2021/22:197

Prop. 2021/22:197 om huruvida gäldenären har en fordran på eller något annat mellanhavande med den tredje mannen utan gäller även den närmare beskaffenheten av mellanhavandet, vilket öppnar upp för att olika typer av uppgifter kan behöva lämnas. Det kan handla om när mellanhavandet uppstod och hur det utvecklats. Det innebär att en bank i vissa fall kan vara skyldig att lämna uppgifter om tidigare transaktioner på ett konto (se rättsfallet NJA 2009 s. 500). Som framgår ovan bör det alltjämt krävas att det fortfarande finns ett mellanhavande med gäldenären. Den närmare avgränsningen av upplysningsskyldigheten bör enligt regeringen även fortsättningsvis över- lämnas till rättstillämpningen.

Svenska Bankföreningen framhåller den arbetsbelastning som uppgifts- skyldigheten kan innebära och vikten av att banksekretessen inte åsidosätts mer än nödvändigt. När det gäller arbetsbelastningen finns det anledning att påpeka att Kronofogdemyndigheten numera har tillgång till det konto- och värdefackssystem som är under uppbyggnad (3 § 5 lagen [2020:272] om konto- och värdefackssystem). Myndigheten kan genom systemet identifiera vilka kreditinstitut som gäldenären har ett konto i och rikta sina förfrågningar till dessa. Härigenom minskar både arbetsbelastningen för kreditinstituten och risken för att uppgifter behöver lämnas ut i onödan. Genom att Kronofogdemyndigheten har tillgång till systemet ökar träff- säkerheten och effektiviteten i myndighetens tillgångsutredningar (prop. 2019/20:83 s. 25). Det kan även underlätta undersökningen i situationer då flera kreditinstitut ingår i samma koncern. Även om uppgiftsskyldigheten är omfattande förbättras alltså förutsättningarna för Kronofogdemyndig- heten att koncentrera sina förfrågningar till de institut som är relevanta för utredningen.

Det kan finnas behov av att ställa frågor till gäldenären och tredje man om förhållanden utomlands. Utredningen föreslår att det i lagtexten förtyd- ligas att upplysningsskyldigheten omfattar även egendom som finns i utlandet. Bestämmelserna i 4 kap. 14 och 15 §§ är inte uttryckligen begrän- sade till att avse egendom som finns i Sverige. Inte heller i förarbetena finns uttalanden som medför en sådan begränsning. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det med gällande lagstiftning är möjligt för Krono- fogdemyndigheten att begära upplysningar som omfattar förhållanden i utlandet. Det finns därför inte behov av det tillägg som utredningen före- slår för att möjliggöra sådana förfrågningar. Som Svenska Bankföreningen påpekar kan den som en begäran riktas till i förekommande fall behöva ta hänsyn till tillämplig utländsk lagstiftning, såsom regler om banksekretess.

Påtryckningsmedlen och tvångsmedlen skärps

Kronofogdemyndigheten har flera påtryckningsmedel och tvångsmedel till sitt förfogande för att förmå gäldenären och tredje man att fullgöra sina skyldigheter. När Kronofogdemyndigheten förelägger gäldenären eller tredje man att fullgöra sin upplysningsplikt får myndigheten enligt 2 kap. 15 § utsökningsbalken föreskriva vite med det belopp som bedöms nöd- vändigt. I denna situation kan vitesbeloppet anpassas efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Fråga om utdömande av sådant vite prövas av tingsrätten på talan av Kronofogdemyndigheten.

I vissa fall kan Kronofogdemyndigheten själv döma ut vite som myndig- heten har förelagt. Det handlar om vite som sätts ut då någon kallas till

förhör (2 kap. 10–12 §§ utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med gäldenären (dvs. svaranden) eller med tredje man. Om gäldenären eller tredje man kallas att inställa sig personligen, får han eller hon kallas vid vite av högst 1 000 kronor. I ett enskilt mål kan även sökan- den kallas till förhör och om sökanden då bör inställa sig personligen, får vite av högst 1 000 kronor föreläggas honom eller henne. De bestämmelser som anger dessa vitesbelopp har varit oförändrade sedan utsöknings- balkens tillkomst, dvs. i drygt 40 år, och det kan enligt regeringen ifråga- sättas om regleringen numera ger utrymme för ett tillräckligt kännbart vite. Som ett led i att effektivisera och förenkla Kronofogdemyndighetens arbete med att utreda gäldenärers tillgångar anser regeringen att Krono- fogdemyndighetens möjlighet att använda sig av en vitessanktion bör anpassas så att vitesbeloppets storlek i varje enskilt fall blir ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå en part eller någon annan att inställa sig enligt kallelsen.

Utredningen konstaterar att alltför höga vitesbelopp i förhållande till en gäldenär inte kan antas ha någon påtaglig effekt i flera fall och att ett för högt vite kan bli kontraproduktivt då vitet blir ytterligare en skuld som kommer att konkurrera med sökandens fordran. Mot denna bakgrund före- slår utredningen att det maximala vitesbelopp som Kronofogdemyndig- heten ska få föreskriva och döma ut ska höjas till 3 000 kronor. Regeringen är inte övertygad om att det är motiverat att hålla det maximala vites- beloppet lågt för att undvika att gäldenären åläggs en ännu högre skuld- börda. Kronofogdemyndigheten har i regel god information om gäldenär- ens skulder och bör vid behov därför kunna undvika att sätta ut ett för högt vite som inte har någon effekt på gäldenären. Ett vite kan dessutom rikta sig till ställföreträdaren för en juridisk person eller en tredje man, för vilka det kan krävas ett högre vitesbelopp i syfte att säkerställa deras medverkan i utredningen. Som Föreningen Sveriges Kronofogdar påpekar sätts också vite regelmässigt ut med högre belopp vid kallelse till förhandling i domstol. Situationerna är inte helt jämförbara, men regeringen instämmer i att det av utredningen föreslagna beloppet är väl lågt. Det gäller inte minst i ljuset av att regleringen ska vara hållbar och kunna fylla syftet att säker- ställa medverkan av den som kallas. För att möjliggöra för Kronofogde- myndigheten att anpassa vitesnivån till omständigheterna i det enskilda fallet anser regeringen att den maximala vitesnivån bör vara något högre än vad utredningen föreslår. Regeringen anser sammantaget att Krono- fogdemyndigheten bör ha möjlighet att vid kallelse till förhör sätta ut och döma ut vite med högst 5 000 kronor. Regeringen anser att vitesbeloppen även fortsättningsvis bör anges i lag.

Om föreläggande av vite inte ger resultat finns det en möjlighet att förordna om hämtning av gäldenären till förhör (2 kap. 12 § andra stycket utsökningsbalken). Utredningen föreslår att även en tredje man som har kallats vid vite men inte infinner sig till förhör ska kunna hämtas. Hämtning av en tredje man skulle sällan bli aktuellt, eftersom det endast är en begränsad krets tredje män som kan kallas till förhör och eftersom hämtning förutsätter att personen dessutom först ska ha vägrat att infinna sig trots att vite har satts ut. Utredningens förslag innebär alltså ingen allmän möjlighet att hämta personer till förhör för att utreda en gäldenärs förhållanden och möjligheten att hämta någon skulle, i linje med hur den gällande bestämmelsen ska tillämpas, användas med stor försiktighet

Prop. 2021/22:197

Prop. 2021/22:197 (prop. 1980/81:8 s. 236). Samtidigt kan det inte uteslutas att det kan uppstå situationer där förhör med en tredje man, som utan godtagbara skäl inte infinner sig frivilligt, framstår som nödvändigt för att kunna lokalisera utmätningsbar egendom som tillhör gäldenären. Att Kronofogdemyndig- heten har detta verktyg till sitt förfogande framstår mot den bakgrunden som ändamålsenligt. Sammantaget anser regeringen att utredningens för- slag bör genomföras.

	5	Utökad distansutmätning

	Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska få begära biträde
	av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egen-
	domen har påträffats i Polismyndighetens verksamhet (utökad distans-
	utmätning).
		Regeringens bedömning: Bestämmelser om myndigheters uppgifts-
	skyldighet i förhållande till Kronofogdemyndigheten kan ges i förord-
	ning.

		Utredningens bedömning överensstämmer inte med regeringens för-
	slag och bedömning. Utredningen anser att möjligheterna till s.k. distans-
	utmätning inte bör utvidgas.
		Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt
	över utredningens bedömning när det gäller distansutmätning. Ett antal
	remissinstanser vill att möjligheten till sådan utmätning utvidgas. Krono-
	fogdemyndigheten förordar att det införs en möjlighet att säkerställa vissa
	utmätningar genom Polismyndighetens, Tullverkets, Kustbevakningens
	och andra brottsbekämpande myndigheters försorg. Ekobrottsmyndig-
	heten anser att de brottsbekämpande myndigheterna bör ges en rätt att till-
	fälligt omhänderta egendom för att inhämta Kronofogdemyndighetens
	beslut om eventuell utmätning på distans. Polismyndigheten anför i huvud-
	sak samma sak som Ekobrottsmyndigheten. Föreningen Sveriges Krono-
	fogdar anser att bl.a. Polismyndigheten bör kunna kvarhålla egendomen
	på uppdrag av Kronofogdemyndigheten.
		De flesta remissinstanser uttalar sig inte i frågan om en underrättelse-
	skyldighet för myndigheter. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att
	frågan om underrättelseinformation som inte har samband med ett
	pågående mål bör utredas vidare.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Myndigheterna efterfrågar utökad distansutmätning
	Lös egendom som utmäts ska säkerställas så att egendomen inte kommer
	på avvägar innan den säljs (6 kap. utsökningsbalken). När Kronofogde-
	myndigheten är på plats vid utmätningen – t.ex. när förrättning sker i en
	bostad – kan myndigheten själv säkerställa egendom som påträffas där.
	Om i stället en annan myndighet påträffar egendom i sin verksamhet och
	misstänker att egendomen bör utmätas, förekommer det att myndigheten
18	kontaktar Kronofogdemyndigheten. Ett exempel på detta är då Polis-

myndigheten har egendom i beslag och tar kontakt med Kronofogde- myndigheten innan beslaget hävs för att fråga om egendomen ska utmätas. Sedan ett antal år tillbaka har Kronofogdemyndigheten en jourtelefon som möjliggör för andra myndigheter att ställa dessa frågor även utanför kontorstid. Om utmätning sker då Kronofogdemyndigheten inte är på plats

–s.k. distansutmätning – kan egendomen enligt 6 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken säkerställas genom att Kronofogdemyndigheten beslu- tar att den andra myndigheten inte får lämna ut egendomen till någon annan än Kronofogdemyndigheten (ett s.k. förbudsmeddelande). Sam- arbetet mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter ledde 2021 till att egendom till ett värde av drygt 20 miljoner kronor kunde utmätas.

Det har i olika sammanhang framförts att samarbetet mellan Krono- fogdemyndigheten och andra myndigheter bör underlättas ytterligare för att öka möjligheterna till utmätning. Det är framför allt i de situationer då Kronofogdemyndigheten vill ta hjälp av en annan myndighet utan att själv vara på plats som det har visat sig att det befintliga regelverket för distans- utmätning inte riktigt räcker till. Ett förbudsmeddelande som meddelas för att säkerställa utmätt egendom förutsätter att den som meddelandet riktas till har egendomen i sin besittning. När det gäller myndigheter anses det innebära att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av det regelverk som myndigheten tillämpar, t.ex. som ett beslag hos Polismyndigheten (se JO 2014/15 s. 127). Ett förbudsmeddelande innebär alltså ingen rätt för en myndighet att ta egendom från en enskild för Kronofogdemyndighetens räkning. Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten har vid flera tillfällen framfört att möjligheterna till distansutmätning bör utökas. Enligt Kronofogdemyndigheten kan det totala utmätta beloppet avseende egen- dom som påträffas av en annan myndighet i vart fall tredubblas om möjlig- heten till distansutmätning utökas.

Distansutmätning bör kunna ske i fler fall än i dag

Utredningen överväger om möjligheten till distansutmätning bör utökas genom att det införs en möjlighet för Kronofogdemyndigheten att få bi- träde av Polismyndigheten för att egendom som inte redan har omhänder- tagits ska kunna distansutmätas. Detta föreslås i en promemoria från Kronofogdemyndigheten som utredningen redovisar och behandlar i sitt betänkande. Det kan enligt utredningen antas att utsökningsförfarandet skulle bli effektivare om en sådan möjlighet införs. Utredningen anser dock att en sådan möjlighet, av skäl som redovisas nedan, skulle vara problematisk och landar vid en samlad bedömning i att en förändring inte bör ske.

Enligt utredningen kan utökade möjligheter för Polismyndigheten att hjälpa Kronofogdemyndigheten uppfattas som att gränsen för vilka utred- ningsåtgärder som bör vidtas överträds. Utredningen pekar även på risken för att allmänhetens förtroende för myndigheter tar skada om deras upp- drag och roller blandas samman. Regeringen delar inte dessa farhågor. Genom lämpliga avgränsningar bör en ändamålsenlig ram för distans- utmätningen kunna skapas, och det avgörande för om utmätning kan ske bör enligt regeringen inte vara huruvida egendomen redan är omhänder- tagen eller inte. Kronofogdemyndigheten har redan i dag möjlighet att be-

Prop. 2021/22:197

Prop. 2021/22:197 gära biträde av Polismyndigheten för att genomföra en förrättning (3 kap. 3 § utsökningsförordningen [1981:981]). En möjlighet att ta hjälp att säkerställa egendom när Kronofogdemyndigheten inte är på plats ligger inte så långt ifrån detta och bör enligt regeringen kunna ges utan att myn- digheternas roller sammanblandas och utan risk för att förtroendet för myndigheterna skadas. Som framgår av avsnitt 4.1 ska Kronofogde- myndigheten få vidta befogade utredningsåtgärder, vilket bl.a. kan inne- fatta samverkan med andra myndigheter. Där beskrivs även de krav på legalitet, objektivitet och proportionalitet som förvaltningslagen (2017:900) ställer.

En utvidgning av möjligheterna till distansutmätning förutsätter att regleringen är rättssäker och utformas på ett sätt som tar hänsyn till den personliga integriteten. Andra än de som är parter i något mål vid Krono- fogdemyndigheten ska inte i onödan omfattas av myndighetens åtgärder. Samtidigt får regelverket inte uppfattas som uddlöst och leda till att Polis- myndigheten tvingas ”titta åt andra hållet” när man träffar på utmätnings- bar egendom. Kronofogdemyndigheten är inte en brottsbekämpande myndighet men ingår sedan 2009 i myndighetssamverkan mot grov och organiserad brottslighet. När egendom utmäts kan det indirekt utgöra ett led i arbetet att förebygga och motverka sådan och annan brottslighet. Kronofogdemyndigheten kan bidra i arbetet mot brottslighet genom att planera och förbereda kommande beslut om verkställighetsåtgärder eller betalningssäkringar (jfr prop. 2015/16:167 s. 18). Om distansutmätning blir möjligt trots att egendomen inte redan är i förvar, ökar myndigheternas möjligheter att gemensamt agera mot kriminella ytterligare. Med beaktan- de av de ökande kraven på myndigheters samverkan och viljan att förbättra möjligheten att slå mot ekonomiska vinningar av brott anser regeringen att det nu finns skäl att omvärdera utredningens ställningstagande och täppa till den lucka som berörda myndigheter pekar på. I vissa fall – framför allt i samband med arbete mot organiserad brottslighet – kan det till och med framstå som stötande att det inte vidtas någon åtgärd för att undersöka om egendom borde utmätas. Det finns berättigade förväntningar på att myndigheter inte låter egendom undgå utmätning på ett sätt som kan upp- fattas som att saker faller mellan stolarna.

Mot denna bakgrund anser regeringen att möjligheterna till distans- utmätning bör utökas i linje med vad de berörda myndigheterna och även riksdagen (bet. 2020/21:CU10 punkt 13, rskr. 2020/21:265) efterfrågar.

Polismyndigheten ska kunna biträda Kronofogdemyndigheten när egendom som Polismyndigheten påträffar utmäts

I enlighet med Kronofogdemyndigheten förslag anser regeringen att biträde vid distansutmätning bör kunna lämnas av Polismyndigheten. Polismyndigheten har befogenheter, relevant kompetens och praktiska möjligheter att hjälpa till med säkerställande av egendom.

Syftet med utökad distansutmätning är att förbättra Kronofogdemyndig- hetens möjligheter att få tag på utmätningsbar egendom och att egendom som påträffas av Polismyndigheten inte ska undgå utmätning på grunder som uppfattas som formalistiska. Ekobrottsmyndigheten menar att den typiska situation då frågan om distansutmätning bör aktualiseras är när

Polismyndigheten genomför en trafikövervakning eller vid andra polis-

initierade personkontakter då det uppmärksammas att en person bär på lösöre – t.ex. en värdefull klocka eller dyrbara smycken – eller kör en bil med exekutivt värde. Det handlar alltså framför allt om lösa saker och kontanter som myndigheten fysiskt stöter på. Den utökade distansutmät- ningen ska inte handla om att Polismyndigheten får Kronofogdemyndig- hetens uppdrag att leta efter tillgångar. Inte heller ska Kronofogdemyndig- heten överlåta sina egna uppgifter på Polismyndigheten genom att Krono- fogdemyndigheten ges en generell möjlighet att uppdra åt Polismyndig- heten att ombesörja att utmätt egendom säkerställs. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten ska inte hindra Polismyndighetens kärn- verksamhet. Det bör mot denna bakgrund uttryckligen framgå av bestämmelsen att biträde ska lämnas för distansutmätning av egendom som Polismyndigheten har påträffat inom ramen för sin egen verksamhet.

Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten förespråkar att det ska vara möjligt för Polismyndigheten att omhänderta egendom tillfälligt, för att först därefter inhämta Kronofogdemyndighetens beslut om eventuell utmätning på distans. Att införa en separat ordning för omhändertagande av egendom innan Kronofogdemyndigheten har beslutat om utmätning skulle kräva en reglering av bl.a. hur länge egendomen ska tillåtas vara omhändertagen och hur egendomen ska hanteras om utmätning inte beslutas. Även frågor om möjligheten att överklaga beslut att omhänderta egendomen, behörigheten att fatta beslut och dokumentation skulle behöva regleras. Det finns inte möjlighet att närmare överväga frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende utan det får vid behov ske i ett annat samman- hang. Regeringen återkommer nedan till att Kronofogdemyndigheten ska kunna begära biträde för att genomföra ett provisoriskt omhändertagande.

Några remissinstanser anser att fler myndigheter bör kunna bistå Kronofogdemyndigheten. Det skulle enligt regeringen i första hand vara aktuellt att överväga att ge den uppgiften till andra brottsutredande myndigheter medan det är mer tveksamt att, som Ekobrottsmyndigheten anför, överväga att ge en sådan uppgift till Kriminalvården. Det kan emellertid antas att t.ex. Tullverket och Kustbevakningen inte lika ofta som Polismyndigheten befinner sig i en situation där det blir aktuellt att ta kontakt med Kronofogdemyndigheten för att efterhöra om utmätning är aktuellt. Ekobrottsmyndigheten kan i sin verksamhet mer regelbundet ha anledning att ta en sådan kontakt. Utredningen har inte närmare övervägt dessa myndigheters medverkan vid utvidgad distansutmätning, t.ex. beträffande myndigheternas befogenheter och konsekvenserna för deras verksamhet, och det finns därför inte tillräckligt underlag för att nu lämna ett sådant förslag. Det kan enligt regeringen mycket väl finnas skäl att återkomma till frågan och överväga att utöka regleringen till att avse ytterligare myndigheter. I detta sammanhang kan det påpekas att möjlig- heten att genomföra distansutmätning genom att meddela ett förbuds- meddelande när förutsättningarna för detta finns kvarstår även med det förslag som regeringen nu lämnar. Kronofogdemyndigheten kan alltså även fortsättningsvis genomföra en distansutmätning genom förbudsmed- delande i det fall t.ex. Tullverket har utmätningsbar egendom i sin besitt- ning.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att den utökade distans- utmätningen ska innebära att Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egendomen

Prop. 2021/22:197

Prop. 2021/22:197 har påträffats i Polismyndighetens verksamhet. En polisman har enligt 10 § första stycket 4 och andra stycket polislagen (1984:387) rätt att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om polismannen möts av motstånd vid omhändertagande av egendom. Regeringen anser att det inte finns behov av någon särskild lagreglering av hur myndigheten ska hantera egendom som säkerställs med stöd av den nya regleringen.

Kronofogdemyndigheten ska även kunna få hjälp med provisoriska åtgärder om det är osäkert om gäldenären äger egendomen

Utredningen tar upp att utökad distansutmätning kan leda till att brotts- vinster ”tvättas” i utsökningsprocessen och att egendom som egentligen borde förverkas i stället används för att betala skulder. I 36 kap. brotts- balken finns bestämmelser om förverkande av bl.a. utbyte av brott och av brottslig verksamhet och om förverkande av hjälpmedel vid brott. Där finns även bestämmelser om förverkande under vissa förutsättningar för att förebygga brottslig användning av föremål som kan befaras komma till sådan användning. Ibland kan utmätning och förverkande aktualiseras beträffande samma egendom. I regel ska förverkande ha företräde framför utmätning, och ett beslut om utmätning hindrar inte att egendomen tas i beslag eller förverkas. Om utmätt egendom tas i beslag på grund av att den antas komma att förverkas, bör utsökningsmålet vila i avvaktan på prövning av förverkandefrågan (jfr rättsfallet NJA 1965 s. 97 I). Enligt 36 kap. 5 b § andra stycket brottsbalken upphör den rätt som sökanden har vunnit genom en utmätning när egendomen förverkas, om inte domstolen av särskild anledning beslutar att rätten ska bestå.

Den gällande ordningen som innebär att förverkande går före utmätning förändras inte av att möjligheterna till distansutmätning utökas. Frågan om distansutmätning aktualiseras främst i situationer då Polismyndigheten gör bedömningen att egendom som påträffas inte ska förverkas och det inte heller finns någon annan grund för att ta egendomen i beslag. I den situa- tionen kan det framstå som stötande att egendom som egentligen borde utmätas inte kan tas om hand. Som anförs ovan kan utmätning indirekt utgöra ett led i arbetet mot organiserad brottslighet, och utmätning kan på så sätt ses som ett komplement till förverkande ur Polismyndighetens perspektiv. Det kan i detta sammanhang noteras att 2020 års förverkande- utredning föreslår att möjligheterna till förverkande ska utvidgas, bl.a. genom att det införs en ny förverkandeform, s.k. självständigt förverkande av brottsvinster (SOU 2021:100). Om möjligheterna till förverkande blir större, kan behovet av och utrymmet för att utmäta egendom i vissa situa- tioner minska.

Utmätning går ut på att gäldenärens tillgångar tvångsvis används för betalning av gäldenärens skulder, vilket innebär att endast egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Som riksdagen påpekar i sitt tillkänna- givande ska stöldgods alltså inte utmätas. I 4 kap. utsökningsbalken finns presumtionsregler som innebär att gäldenärens äganderätt inte alltid måste bevisas för att utmätning ska kunna ske. Lös egendom som finns i gälde- närens besittning antas tillhöra honom eller henne (4 kap. 18 § utsöknings- balken). Även om besittningspresumtionen är tillämplig kan omständig- heterna vara sådana att Kronofogdemyndigheten behöver utreda ägande-

rätten innan utmätning kan ske (jfr rättsfallet NJA 2012 s. 953). Om det

innebär att utmätning inte kan ske genast, får Kronofogdemyndigheten vid Prop. 2021/22:197 behov ta egendomen i förvar eller vidta annan provisorisk åtgärd (se 6 kap.

12 § utsökningsbalken och prop. 1980/81:8 s. 425). Regeringen anser att Kronofogdemyndigheten i den situationen bör kunna be Polismyndigheten om biträde för att genomföra en sådan provisorisk åtgärd beträffande egendom som Polismyndigheten har påträffat. Detta stämmer överens med vad Kronofogdemyndigheten har föreslagit.

En uppgiftsskyldighet för vissa myndigheter i förhållande till

Kronofogdemyndigheten kan underlätta för distansutmätningen

En fråga som är nära kopplad till distansutmätning är vilka möjligheter andra myndigheter har att lämna upplysningar till Kronofogdemyndig- heten och på så sätt väcka frågan om utmätning. Huvudregeln är att sekretess gäller mellan myndigheter, vilket innebär att det som utgångs- punkt finns hinder mot att lämna uppgifter till en annan myndighet om sekretess gäller för uppgiften (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Sekretess kan gälla t.ex. vid förundersökning och annan brottsutredande verksamhet (18 kap. 1 § och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om en uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). I 4 kap. 15 § utsökningsbalken finns en sekretessbrytande bestämmelse om tredje mans skyldighet att besvara frågor från Kronofogdemyndigheten (se avsnitt 4.2). I lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet finns särskilda möjligheter för vissa myndig- heter – bl.a. Kronofogdemyndigheten – att utan hinder av sekretess utbyta information med varandra inom ramen för samverkan för att förebygga, förhindra eller upptäcka viss typ av brottslig verksamhet (1 och 2 §§). Som utredningen konstaterar tillämpas i övrigt den s.k. generalklausulen i

10kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen om en myndighet vill lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. En myndighet får enligt den bestämmelsen lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Justitieombudsmannen har betonat att uppgiftslämnande till Krono- fogdemyndigheten med stöd av generalklausulen inte får ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet (se bl.a. JO 2017/18 s. 275 med där angivna hänvisningar). Kritik har riktats mot Polismyndigheten för att myndigheten inte har kunnat visa att upp- giftslämnandet föregåtts av en sådan egentlig intresseavvägning som bestämmelsen kräver (JO 2014/15 s. 127). Som Justitieombudsmannen har påpekat är generalklausulens syfte att vara en ventil för att inte oförutsedda hinder ska uppkomma i myndigheternas verksamhet och den framstår enligt regeringen inte som en helt ändamålsenlig grund för uppgifts- lämnande för en myndighet som mer regelbundet träffar på egendom som kan vara utmätningsbar. I de situationer då Polismyndigheten uppmärk- sammar egendom som kan vara intressant för Kronofogdemyndigheten – t.ex. vid en trafikkontroll – behöver myndigheten i regel snabbt fatta beslut om kontakt med Kronofogdemyndigheten och huruvida uppgifter ska lämnas. Med beaktande av att uppgiftslämnandet tar sikte på uppgifter om

Prop. 2021/22:197 att en person innehar viss egendom, bedömer regeringen att det är godtagbart att införa en reglering som innebär att tröskeln för att lämna

	uppgifterna är lägre än vad uppenbarhetsrekvisitet i generalklausulen
	innebär och som därmed kan underlätta hanteringen och leda till att
	uppgifter lämnas i fler fall än i dag. Det finns därför skäl att införa en regel
	som är anpassad för dessa situationer. Denna bedömning är i linje med
	riksdagens tillkännagivande att regeringen bör se över polisens möjlighet
	att dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens
	verksamhet till Kronofogdemyndigheten i syfte att möjliggöra utmätning
	(bet. 2017/18:JuU13 punkt 14, rskr. 2017/18:254).
	En uppgiftsskyldighet bör utformas efter en intresseavvägning mellan
	de olika organens behov av att utbyta uppgifter och det intresse som den
	aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda (prop. 2020/21:163
	s. 30). Tillämpningsområdet bör vidare begränsas till vad som är nöd-
	vändigt, och bestämmelsen bör utformas så att risken för godtyckliga
	bedömningar minimeras (jfr prop. 2019/20:123 s. 69 f.). Det är viktigt att
	komma ihåg att det inte är kriminellt att ha obetalda skulder och att de allra
	flesta gäldenärer inte ägnar sig åt organiserad brottslighet. Regleringen
	måste därför utformas så att den fungerar i olika situationer. I första hand
	bör Polismyndigheten omfattas av en uppgiftsskyldighet. Polismyndig-
	heten träffar regelbundet på egendom som kan vara utmätningsbar i
	situationer där det inte framstår som ändamålsenligt att tillämpa general-
	klausulen i offentlighets- och sekretesslagen. Det kan övervägas om ytter-
	ligare myndigheter bör omfattas av regleringen.
	De bestämmelser som nu är i fråga utgör inte föreskrifter om utsökning
	(jfr 8 kap. 3 § regeringsformen) utan bestämmelser om uppgiftsskyldighet,
	som bl.a. bryter eventuell sekretess. Sekretessbrytande regler vid uppgifts-
	lämnande mellan myndigheter kan meddelas i förordning (10 kap. 28 §
	första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Detta talar för att bestäm-
	melserna kan regleras i förordning. I sammanhanget måste även 2 kap. 6 §
	andra stycket regeringsformen beaktas, där det regleras att var och en
	gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga
	integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller
	kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Inskränkningar i
	denna fri- och rättighet får endast göras i lag. Bestämmelser om sekretess-
	genombrott kan utgöra en reglering som kan leda till ett sådant betydande
	integritetsintrång. Med beaktande av att de uppgifter som nu är i fråga inte
	är särskilt integritetskänsliga i sig och att uppgifterna dessutom redan finns
	i stor utsträckning hos Kronofogdemyndigheten gör regeringen bedöm-
	ningen att den föreslagna uppgiftsskyldigheten inte innebär ett sådant
	betydande integritetsintrång som enligt 2 kap. 6 § andra stycket regerings-
	formen kräver att frågan regleras i lag. Uppgiftslämnandet till Krono-
	fogdemyndigheten bör inte kräva att den myndighet som ska lämna
	uppgifter samlar in nya personuppgifter. Det rör sig om uppgifter som
	Polismyndigheten redan behandlar med stöd av brottsdatalagen
	(2018:1177). Även om de uppgifter som lämnas rör uppgifter i Polis-
	myndighetens verksamhet anser regeringen att det inte rör sig om ett
	sådant tillgängliggörande av uppgifter som motiverar att föreskriften ges i
	lag (jfr prop. 2009/10:85 s. 193). Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för
	Polismyndigheten regleras redan i dag i vissa fall i förordning, se t.ex. 5 §
24	förordningen (2018:1942) om polisens behandling av personuppgifter

Prop. 2021/22:197 Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig invänder inte mot förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås innebär framför allt ökad förutsebarhet och effektivitet i utsök- ningsförfarandet och ett utökat indrivningsresultat. Förslaget om utökade möjligheter till distansutmätning kan även ha positiva effekter på arbetet mot organiserad brottlighet. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Lagänd- ringarna bör därför träda i kraft den 1 augusti 2022.

Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser. De nya reglerna blir därmed tillämpliga direkt från ikraftträdandet.

	7	Konsekvenser

	Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till en mer resurs-
	effektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten, ett ökat indrivnings-
	resultat och positiva ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda
	borgenärer som det allmänna.
		De kostnader som förslagen kan innebära för statliga myndigheter
	kan finansieras inom befintliga ramar.

		Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med rege-
	ringens. Utredningen bedömer inte konsekvenserna av utökad distans-
	utmätning eftersom utredningen inte lämnar något sådant förslag.
		Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot utred-
	ningens bedömning. Polismyndigheten anför att förslaget om att tredje
	man ska kunna hämtas till förhör kan medföra ökad arbetsbelastning för
	polisen.
		Skälen för regeringens bedömning: I utredningens betänkande lämnas
	många förslag på moderniseringar av utsökningsförfarandet. Vissa förslag
	och deras konsekvenser har behandlats i propositionen Löneutmätning och
	digitala ansökningar i utsökningsförfarandet (prop. 2020/21:161). I denna
	proposition går regeringen vidare med frågor i betänkandet som rör utökad
	distansutmätning och förslag för att effektivisera Kronofogdemyndig-
	hetens tillgångsutredningar. Den mer genomgripande reform som föreslås
	i betänkandet behandlas dock inte nu. Detta innebär att det endast är de
	aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms.
		Förslaget om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångs-
	utredningar bedöms kunna leda till ökad förutsebarhet och tydlighet för
	gäldenärer, både enskilda personer och företag. Ökad förutsebarhet,
	tydlighet och effektivitet bedöms i förlängningen leda till ökat förtroende
	för Kronofogdemyndighetens verksamhet.
		Kronofogdemyndigheten bedömer att utökade möjligheter till distans-
	utmätning vid en försiktig beräkning kan tredubbla det utmätta beloppet
	avseende egendom som påträffas av en annan myndighet. Även förslagen
	om justeringar i reglerna om gäldenärens och tredje mans upplysnings-
	skyldighet, hämtning och vite bedöms leda till ökad effektivitet i Krono-
26	fogdemyndighetens verksamhet, vilket i förlängningen leder till att verk-

Prop. 2021/22:197 8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten Förhör

10 § Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor.

Till ett sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får före- läggas att inställa sig vid påföljd av att hans eller hennes ansökan annars förfaller. Sökanden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen

kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhör med svaranden. Över- vägandena finns i avsnitt 4.2.

Genom ändringar i paragrafen höjs det maximala vitesbeloppet från ettusen till femtusen kronor. Nivån på vitet bör anpassas efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om ny kallelse behövs. Storleken på vitet kan även variera beroende på om den som kallas är en enskild gäldenär eller ställföreträdare för en juridisk person.

Övriga ändringar är endast språkliga.

11 § Förhör får vid behov hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig att lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhör med tredje man. Över- vägandena finns i avsnitt 4.2.

Genom ändringen i paragrafen höjs det maximala vitesbeloppet från ettusen till femtusen kronor. Nivån på vitet bör anpassas efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om ny kallelse behövs. Storleken på vitet kan även variera beroende på om den som kallas är en enskild person eller ställföreträdare för en juridisk person.

Övrig ändring är endast språklig.

12 § Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10 eller 11 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit, får vitet inte dömas ut.

En svarande eller tredje man som har kallats att inställa sig till förhör vid vite

	får hämtas om han eller hon uteblir från förhöret.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om utdömande av vite och hämtning.
	Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
	Genom ändringen i andra stycket införs en möjlighet att hämta tredje
	man till förhör under samma förutsättningar som gäller för svaranden.
	Möjligheten att hämta tredje man bör användas med stor försiktighet (jfr
	prop. 1980/81:8 s. 234 f.). En bedömning av om hämtning bör ske behöver
28	göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
28

Prop. 2021/22:197 Upplysningsplikt

14 § Gäldenären är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet.

Kronofogdemyndigheten får förelägga gäldenären att ge in en förteckning över sina tillgångar. Vid behov får myndigheten förordna en lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen.

Kronofogdemyndigheten får också förelägga gäldenären att på heder och sam- vete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i en förteckning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gäldenärens skyldighet att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I första stycket görs två tillägg för att förtydliga gäldenärens uppgifts- skyldighet. Det anges att gäldenären ska lämna uppgifterna inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Vilken frist som Kronofogde- myndigheten bör sätta beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan bl.a. vara av betydelse om gäldenären behöver göra omfattande efter- forskningar och sammanställningar för att lämna uppgifterna och vilka förutsättningar gäldenären har att fullgöra upplysningsplikten. Vidare anges att gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter som Kronofogde- myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet. Kronofogde- myndigheten har ingen skyldighet att lämna en förklaring till varför en viss uppgift efterfrågas men är inte förhindrad att göra det.

Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad.

Övriga ändringar är endast språkliga.

15 § Tredje man är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer

–uppge huruvida gäldenären har en fordran hos eller något annat mellan- havande med honom eller henne, som kan vara av betydelse för bedömningen av i vilken utsträckning gäldenären har utmätningsbar egendom, och

–lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tredje mans skyldighet att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Paragrafen ändras för att tydliggöra upplysningsplikten. Kronofogdemyndigheten ges en uttrycklig rätt att ange en viss tid inom

vilken tredje man ska lämna upplysningar. Hur lång frist som bör ges får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Av betydelse kan vara om det krävs att den tredje mannen gör omfattande efterforskningar och sammanställningar för att lämna uppgifterna och vilka förutsättningar han eller hon har att fullgöra upplysningsplikten.

Det förtydligas att det är Kronofogdemyndigheten som har att bedöma om en viss uppgift kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Ett föreläggande ska alltså följas även om den tredje mannen inte delar bedömningen att uppgifterna kan ha betydelse för utredningen.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa- tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred- ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings- rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono- fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verkningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre över- klaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelse- förloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonven- tionen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att mot- stående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsökningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings- förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknik- neutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne- utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads- nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneutmätningsförfarandet.

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag förväntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekono- miskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borge- närskollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för- behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kostnadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallag- stiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De all-

männa målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skillnaderna i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Merparten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fortfarande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantags- bestämmelser för mål som handläggs enligt indrivningslagen.

Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft

Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltnings- myndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig-

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Krono-	Prop. 2021/22:197
fogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett	Bilaga 1
särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband
med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder.
En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och
underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De
samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställig-
hetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart
fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för
Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan fri-
göra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan
kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden
minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med
att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad myndighetssamverkan

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte
mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systema-
tiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten
och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag
leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsöknings-
förfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi
föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informations-
utbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som
betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom.
För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för
Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar
egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan.
Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla
den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en
utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten
eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndig-
heten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egen-
domen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska
kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen
innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara
omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om
ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogdemyndig-
heten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra
myndigheter i större utsträckning än i dag.
Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distans-
utmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om
besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför
risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en
myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och
därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en
sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förläng-
ningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är	37
	37

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Krono- fogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag gällande besittningskravet.

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysnings- skyldigheten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter samverkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogde- myndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta infor- mation med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka tillgångsutredningen

	Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar
	varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för
	första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogde-
	myndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten
	ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för
	Kronofogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen
	ska Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gälde-
	närens inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogde-
	myndigheten använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att
38	verksamheten ska vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst

utrymme att vara kreativ och använda mindre vanliga metoder när	Prop. 2021/22:197
omständigheterna kräver det. Det måste därför vara upp till Kronofogde-	Bilaga 1
myndigheten att avgöra vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att
vidta i det enskilda fallet. I denna bedömning måste Kronofogdemyndig-
heten förutom effektivitetsskäl och integritetsskäl också beakta om en
åtgärd är proportionerlig. Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters
resurser ska användas på bästa sätt. Bedömer Kronofogdemyndigheten att
en åtgärd kan antas bli utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga
den utan rättslig prövning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att
Kronofogdemyndigheten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad.
Om Kronofogdemyndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att
vidta en viss åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogde-
myndighetens beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogde- myndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogde- myndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löne- utmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk

så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär.

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egen- domen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogde- myndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsöknings- förfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutse- barhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undan- tagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verk- ställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gälde-
närens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön
till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till
betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på
detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som
pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning
och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år
1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne-
utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder
kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det
belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år.
Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000
gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000
kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel	41

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gäldenären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer

Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnads- kostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Krono- fogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genom- fördes.

Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmät- ningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löne- utmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras.

Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normal- belopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre	Prop. 2021/22:197
belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är	Bilaga 1
föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt
300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen
skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande
betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle
pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal-
beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på
400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att
borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor.
Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som
i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i
utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens
meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn,
sjukdom och tandvård.
Anstånd med löneutmätningen
Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst
sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick
gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan
löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogde-
myndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen
pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag
relativt begränsad.
Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas
anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny
beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom
eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi
klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska
omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att
Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har
pågått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en
bedömning av behoven i det enskilda fallet.
Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att
löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att
borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår
bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under
löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska
konsekvenser för borgenärskollektivet.
Proportioneringsprincipen lagfästs
Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller
sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska
förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings-
princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna
råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar
efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att
deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att
proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-
	43

Prop. 2021/22:197	hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör proportio-
Bilaga 1	neringsprincipen lagfästas.

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

	Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med
	tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat
	utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt
	är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast
	egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att
	avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare.
	År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Krono-
	fogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en
	avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning
	som dock inte verkställdes av olika skäl.
	Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför
	viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar
	avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom
	måste tillgodoses.
	För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen
	fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt
	förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant
	förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter
	att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogde-
	myndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids över-
	lämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom föreskriven
	tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får verkställas
	innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om återvinning kan
	domstol meddela inhibition.
	Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha
	fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas
	ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att
	gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet
	för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att
	särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem
	om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör
44	tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser	Prop. 2021/22:197
också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda.	Bilaga 1
Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid
underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa
framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att
Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit
underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta
socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna
arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning
av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Krono- fogdemyndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni- seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivnings- förfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssamman- träden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmo- niseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

	Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis
	försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogde-
	myndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under
	hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än
	Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings-
	förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i
	utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna-
46	der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.		Prop. 2021/22:197
Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.		Bilaga 2
Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt
fordran m.m.
Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp
Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.
Kap. 12 – Försäljning av fast egendom
Kap. 13 – Redovisning av pengar
Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m.
Kap. 15	– Avhysning
Kap. 16	– Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder
Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande
Kap. 17	– Kostnader
Kap. 18	– Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Krono- fogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner

1.Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2.Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3.Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings-	Prop. 2021/22:197
föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande	Bilaga 2
som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4)förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5)strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6)skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7)skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3– 19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som inne- fattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1.nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2.som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kredit- marknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3.när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 5 §
Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet
förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat
beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.	51

Förvaltningsmyndighets beslut	Prop. 2021/22:197
2 kap. 12 §	Bilaga 2
Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga
kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får
beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.
Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tilläm-
pas vad som gäller om dom.
Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och
avgifts- och sanktionsförelägganden
2 kap. 13 §
Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och
sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har
fått laga kraft.
Avtal om underhållsbidrag
2 kap. 14 §
Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make
för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om
makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans
och fortfarande inte bor tillsammans.
Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.
Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att
verkställighet inte får ske tills vidare.
Skiljedom
2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1.skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1.tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens-

kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

3 kap. 3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

	skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.
	3 kap. 8 §
	Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller
	henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon
	har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars
	läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-
56	sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.
56

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången	Prop. 2021/22:197
av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde-	Bilaga 2
myndigheten sätta ut ny tid.
I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §
rättegångsbalken.
3 kap. 9 §
Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förut-
sättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Det-
samma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte
ska bifallas.
Frivillig överenskommelse
3 kap. 10 §
Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig
överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet
och övriga omständigheter.
Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en
överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och
plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten
kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller
ljud- och bildöverföring.
Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en
frivillig överenskommelse.
Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman-
träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det upp-
kommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.
Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att
parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge
anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och
anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.
Förhör
3 kap. 11 §
Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs.
Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst
tretusen kronor.
Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får
föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör
sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före-
läggas honom eller henne.
3 kap. 12 §
Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som
enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas
att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.
	57

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att	Prop. 2021/22:197
pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad.	Bilaga 2
Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att
den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i
målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt
denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt-
ning av misstänkt.
3 kap. 18 §
Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det
behövs för att verkställighet ska kunna ske.
Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får
handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt.
Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens
frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till
innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan
antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda
skäl.
Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat
med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot
person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den
mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.
Beslut
3 kap. 19 §
Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs.
Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill
föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas
när den är uppenbart obehövlig.
3 kap. 20 §
Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsö-
kas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut
vitet, har fått laga kraft.
Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut
överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av
en domstol.
3 kap. 21 §
Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om
det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig
innan rättelse sker.

Ställande av säkerhet m.m.	Prop. 2021/22:197
3 kap. 26 §	Bilaga 2
Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller
företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den
ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säker-
heten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den
prövas av Kronofogdemyndigheten.
Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får
utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten
ska avse godtas.
Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.
3 kap. 27 §
När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap.
21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den
ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om
säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egen-
dom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företags-
hypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.
3 kap. 28 §
Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säker-
het.
Staten får inte föreläggas vite.
Fordran som inte är förfallen samt ränta
3 kap. 29 §
En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före
förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig
ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre
än fem procent.
3 kap. 30 §
När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas
tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna
utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter.
Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till
pengarna att de inte har betalats tillbaka.
Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

4 kap. Utmätning
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §
Utmätning får äga rum när	Utmätning får ske när verk-
verkställighet som avser betal-	ställighet som avser betalnings-
ningsskyldighet är medgiven en-	skyldighet är medgiven	enligt
ligt 3 kap. Utmätning får också ske	2 kap. Utmätning får också ske när
när Kronofogdemyndigheten enligt	Kronofogdemyndigheten	enligt
särskild bestämmelse i denna balk	särskild bestämmelse i denna balk
får utsöka fordran eller kostnad.	får utsöka fordran eller kostnad.

4kap.

1 a §1

Utmätning på grund av att					Utmätning på grund av att
gäldenären enligt lag på särskilda					svaranden enligt lag på särskilda
tider	skall	betala	underhållsbidrag		tider	ska	betala	underhållsbidrag
till make, förutvarande make, eget					till make, förutvarande make, eget
barn eller annans barn skall avse					barn eller annans barn ska avse
samtliga bidrag som är förfallna					samtliga bidrag som är förfallna
vid	verkställighetstillfället.			Sö-	vid	verkställighetstillfället.			Sö-
kanden kan dock begära att verk-					kanden kan dock begära att verk-
ställigheten		skall	begränsas	till	ställigheten ska			begränsas	till
vissa bidragsbelopp.					vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för					Utmätning får inte ske för
preskriberade underhållsbidrag en-					preskriberade			underhållsbidrag
ligt äktenskapsbalken och för-					enligt äktenskapsbalken och för-
äldrabalken.					äldrabalken.
				4 kap.
				3 §2
Utmätning skall ske endast om					Utmätning ska ske endast om
det belopp som kan beräknas flyta					det belopp som kan beräknas flyta
in, efter avdrag för kostnader som					in, efter avdrag för kostnader som
uppkommer efter utmätningen, ger					uppkommer efter utmätningen, ger
ett överskott som gör åtgärden					ett överskott som gör åtgärden
försvarlig.					försvarlig.
Av utmätningsbar egendom bör					Av utmätningsbar egendom bör
i första hand tagas i anspråk sådan					i första hand tas i anspråk sådan
tillgång som kan användas till					tillgång som kan användas till
fordringens betalning med minsta					fordringens betalning med minsta
kostnad,		förlust	eller annan		kostnad,		förlust eller annan
olägenhet för gäldenären, om ej					olägenhet för svaranden, om inte
annat följer av 4–6 §§.					annat följer av 4–6 §§.

1SFS senaste lydelse 1995:298.

2SFS senaste lydelse 1993:1650.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

4kap. 4 §

Sökande, vars fordran är för-				Om särskild förmånsrätt gäller i
enad med särskild förmånsrätt,				viss egendom ska den egendomen
har rätt att i första hand få ut-				utmätas för den förmånsberättigade
mätning av egendom vari för-				fordran om det kan ske.
månsrätten gäller. Annan tillgång
får ej utmätas för fordringen, om
det är till skada för annan sök-
ande, såvida ej utmätning sker på
villkor att betalning i första hand
skall utgå ur den egendom vari
förmånsrätten gäller.
			4 kap.
			5 §
Registrerat	skepp,	registrerat		Registrerat		skepp,		registrerat
luftfartyg, intecknade		reservdelar		luftfartyg, intecknade				reservdelar
till luftfartyg eller fast egendom får				till luftfartyg, fast egendom eller
endast om sökanden begär det				bostadsrätt eller annan jämförbar
utmätas för fordran som ej är				andel	som medför		nyttjanderätt
förenad med särskild förmånsrätt i				till bostad får endast om sökanden
egendomen.				begär det utmätas för fordran som
				inte är förenad med särskild för-
				månsrätt i egendomen.
			4 kap.
			9 §3
Kronofogdemyndigheten			skall i	Kronofogdemyndigheten ska i
den utsträckning som behövs med				den utsträckning som behövs med
hänsyn till	ansökans innehåll,			hänsyn	till	ansökans		innehåll,
tillkommande	uppgifter,		gälde-	tillkommande uppgifter, svaran-
närens förhållanden och omständig-				dens förhållanden och omständig-
heterna i övrigt utreda gälde-				heterna i övrigt utreda svarandens
närens anställnings- och inkomst-				anställnings-		och		inkomst-
förhållanden samt undersöka om				förhållanden samt undersöka om
gäldenären	har utmätningsbar			svaranden		har	utmätningsbar
egendom.				egendom.

		4 kap.
		9 a §4
	Om gäldenären enligt utred-		Om svaranden enligt utred-
	ningen saknar tillgångar till full		ningen saknar tillgångar till full
	betalning av utmätningsfordringen,		betalning		av	utmätningsford-
	skall	Kronofogdemyndigheten	ringen,	ska	Kronofogdemyndig-
	snarast	underrätta sökanden och	heten snarast underrätta sökanden
	gäldenären om detta. Sökanden		och	svaranden		om	detta.
64	3 SFS senaste lydelse 2007:277.
64	4 SFS senaste lydelse 2007:277.

Utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. gäller

i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7–9 §§.

skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- heten avser att vidta senare under målets handläggning.

Sökanden	ska också underrättas	Prop. 2021/22:197
om vilka	utredningsåtgärder som	Bilaga 2
myndigheten avser att vidta senare
under målets handläggning.

4kap.

9 b §5

Om gäldenären under hand-	Om svaranden under hand-
läggningstiden försätts i konkurs,	läggningstiden försätts		i konkurs,
skall målets handläggning avbrytas.	ska målets handläggning avbrytas.
Gäller målet en fordran med panträtt	Gäller målet en fordran med panträtt
i viss egendom, följer det av 3 kap.	i viss egendom, följer det av 3 kap.
7 § konkurslagen (1987:672) att det	7 § konkurslagen (1987:672) att det
skall handläggas vidare i den del	ska handläggas vidare i den del som
som avser utmätning i egendomen.	avser	utmätning i	egendomen.
Pågår löneutmätning gäller 7 kap.	Pågår	löneutmätning gäller 7 kap.
19 §.	19 §.
Egendom som har utmätts före	Egendom som har utmätts före
konkursen får säljas och influtna	konkursen får säljas och pengar
medel redovisas i den utsträckning	redovisas i den utsträckning som
som följer av 3 kap. 8 § konkurs-	följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.
lagen. Detsamma gäller för åtgärder	Detsamma gäller för åtgärder mot
mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.	arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4kap. 10 §6

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de hand- lingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.

4kap. 11 §7

Har två eller flera sökt utmät-	Har två eller flera sökt utmät-
ning mot samma gäldenär, skall	ning mot samma svarande, ska

5SFS senaste lydelse 2007:277.

6SFS senaste lydelse 2007:277.

7 SFS senaste lydelse 1995:298.

ven som ägare och det ej framgår	som ägare och det inte framgår att
att egendomen tillhör annan.	egendomen tillhör annan.

4kap. 19 §

Om gäldenären är gift och

Om svaranden är gift och

varaktigt

sammanbor

med

sin

varaktigt

sammanbor

med

sin

make och de har lös egendom i sin

gemensamma

besittning, anses

gemensamma

besittning, anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Det-

samma

gäller,

när gäldenären

samma

gäller,

när

svaranden

varaktigt sammanbor med annan

under

äktenskapsliknande

för-

under

äktenskapsliknande

för-

hållanden.

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

egendom

sin gemensamma

egendom

sin gemensamma

besittning,

får

egendomen

eller

besittning,

får

egendomen

eller

andel däri utmätas endast om det

framgår

att

egendomen

eller

framgår

att

egendomen

eller

andelen tillhör gäldenären.

andelen tillhör svaranden.

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

4kap. 20 §

Utmäts lös egendom enligt 17,	Utmäts lös egendom enligt 17,
18 eller 19 § trots att tredje man	18 eller 19 § trots att tredje man
har påstått bättre rätt till egen-	har påstått bättre rätt till egen-
domen, skall Kronofogdemyndig-	domen, ska Kronofogdemyndig-
heten, om skäl föreligger, före-	heten, om skäl föreligger, förelägga
lägga tredje mannen att inom en	tredje mannen att inom en månad
månad från det att föreläggandet	från det att föreläggandet delgavs
delgavs honom väcka talan i saken	honom eller henne väcka talan i
mot sökanden och gäldenären.	saken mot sökanden och svaran-
Detsamma gäller, om tredje man	den. Detsamma gäller, om tredje
påstår bättre rätt först sedan	man påstår bättre rätt först sedan
utmätning har skett.	utmätning har skett.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Efterkommer tredje man ej före-	Följer tredje man inte före-
läggandet, har han förlorat sin rätt	läggandet, har han eller hon för-
mot sökanden, om ej denne inom	lorat sin rätt mot sökanden, om
den angivna tiden har väckt talan i	inte denne inom den angivna tiden
saken mot tredje mannen.	har väckt talan i saken mot tredje
	mannen.

4kap. 21 §

Sedan utmätt lös egendom har	Sedan utmätt lös egendom har
sålts eller utmätt fordran har	sålts eller utmätt fordran har
drivits in, gäller 20 § beträffande	drivits in, gäller 20 § beträffande
rätten till influtna medel, om ej	rätten till pengarna, om inte tredje
tredje mannen efter föreläggande	mannen efter föreläggande har
har förlorat sin rätt mot sökanden.	förlorat sin rätt mot sökanden.

4kap. 22 §

Kan viss lös egendom ej ut-		Kan viss lös egendom inte ut-
mätas enligt 17–19 §§ men före-		mätas enligt 17–19 §§ men före-
ligger sannolika skäl att egen-		ligger sannolika skäl att egen-
domen tillhör gäldenären, får		domen tillhör svaranden, får
egendomen utmätas med förbehåll		egendomen utmätas med förbehåll
för tredje mans rätt.		för tredje mans rätt.
Kronofogdemyndigheten	skall,	Kronofogdemyndigheten ska, om
om det ej av särskilda skäl är		det inte av särskilda skäl är
obehövligt, förelägga sökanden att		obehövligt, förelägga sökanden att
inom en månad från det att		inom en månad från det att
föreläggandet delgavs	honom	föreläggandet delgavs honom eller
väcka talan i saken mot tredje		henne väcka talan i saken mot
mannen. Efterkommer sökanden		tredje mannen. Följer sökanden
ej föreläggandet, skall utmät-		inte föreläggandet, ska utmätningen
ningen hävas, om ej tredje mannen		hävas, om inte tredje mannen inom
inom den angivna tiden har väckt		den angivna tiden har väckt talan i
talan i saken mot sökanden.		saken mot sökanden.
Första och andra styckena gäller		Första och andra styckena gäller
ej i fråga om registrerat skepp eller		inte i fråga om registrerat skepp
registrerat luftfartyg.		eller registrerat luftfartyg.

4kap. 23 §

Har fordran eller annan rättighet			Har fordran eller annan rättighet
blivit utmätt och råder ovisshet om			blivit utmätt och råder ovisshet om
fordringens eller		rättighetens	fordringens	eller rättighetens
bestånd, skall Kronofogdemyndig-			bestånd, ska	Kronofogdemyndig-
heten, om skäl föreligger, förelägga			heten, om skäl föreligger, förelägga
sökanden att inom en månad från			sökanden att inom en månad från
det att	föreläggandet delgavs		det att föreläggandet delgavs
honom väcka talan i saken mot			honom eller henne väcka talan i
tredje	mannen.	Efterkommer	saken mot tredje mannen. Följer

sökanden ej föreläggandet, skall	sökanden inte föreläggandet, ska
utmätningen hävas, om ej tredje	utmätningen hävas, om inte tredje
mannen inom den angivna tiden	mannen inom den angivna tiden
har väckt talan i saken mot	har väckt talan i saken mot
sökanden.	sökanden.
Första stycket gäller även när	Första stycket gäller även när
ovissheten i fall som avses i 2 §	ovissheten i fall som avses i 2 §
andra stycket rör i vad mån utmätt	andra stycket rör i vad mån utmätt
pantbrev eller annan intecknings-	pantbrev eller annan intecknings-
handling utgör säkerhet för fordran.	handling utgör säkerhet för fordran.

4kap. 24 §

Fast egendom får utmätas, om	Fast egendom får utmätas, om
det framgår att egendomen tillhör	det framgår att egendomen tillhör
gäldenären. Har gäldenären lag-	svaranden. Har svaranden lagfart
fart på egendomen, får utmätning	på egendomen, får utmätning ske,
ske, om det ej framgår att egen-	om det inte framgår att egen-
domen tillhör annan.	domen tillhör annan.

4kap. 25 §


När överlåtelse av fast egendom				När överlåtelse av fast egendom
beror av villkor som ännu ej är				beror av villkor som ännu inte är
uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att				uppfyllt,		hindrar inte	överlåtelsen
egendomen utmäts för fordran hos				att egendomen utmäts för fordran
överlåtaren. Utmätningen			om-	hos	överlåtaren. Utmätningen
fattar i sådant fall även över-				omfattar i sådant fall även över-
låtarens rätt mot den som har för-				låtarens rätt mot den som har för-
värvat egendomen. Uppfylls vill-				värvat egendomen. Uppfylls vill-
koret, gäller utmätningen därefter				koret, gäller utmätningen därefter
endast	överlåtarens	rätt	mot	endast		överlåtarens	rätt	mot
förvärvaren.				förvärvaren.
Utmätning av fast egendom får				Utmätning av fast egendom får
även äga rum för fordran hos den				även ske för fordran hos den som
som har	förvärvat egendomen,			har	förvärvat egendomen,			fastän
fastän hans förvärv beror av				hans eller hennes förvärv beror av
villkor.	Återgår hans	förvärv,		villkor. Återgår hans eller hennes
omfattar	utmätningen	därefter		förvärv,		omfattar	utmätningen
endast den rätt som han i sådant				därefter endast den rätt som han
fall har mot den som överlät egen-				eller hon i sådant fall har mot den
domen.				som överlät egendomen.

4kap. 27 §8

Har domstol eller Kronofogde-	Har domstol eller Krono-
myndigheten fastställt att förfallen	fogdemyndigheten	fastställt	att
fordran skall utgå med särskild	förfallen fordran	ska utgå	med

8SFS senaste lydelse 2006:672.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

förmånsrätt	i registrerat skepp,	särskild förmånsrätt i registrerat
registrerat	luftfartyg, intecknade	skepp, registrerat luftfartyg, in-
reservdelar till luftfartyg eller fast		tecknade reservdelar till luftfartyg
egendom anses egendomen ome-		eller fast egendom anses egen-
delbart utmätt.		domen omedelbart utmätt.
Denna verkan förfaller, om inte		Denna verkan förfaller, om inte
försäljning begärs hos Krono-		försäljning begärs hos Krono-
fogdemyndigheten inom två må-		fogdemyndigheten inom två må-
nader från det att beslutet eller		nader från det att beslutet eller
utslaget vann laga kraft. Utmät-		utslaget fick laga kraft. Utmät-
ningsverkan förfaller dessutom om		ningsverkan förfaller dessutom om
borgenären	hos Kronofogdemyn-	sökanden hos Kronofogdemyn-
digheten anmäler att han inte		digheten anmäler att han eller hon
kommer att begära försäljning.		inte kommer att begära för-
		säljning.

4kap. 28 §

Medel vilka gäldenären betalar	Pengar som svaranden betalar
till Kronofogdemyndigheten i	till Kronofogdemyndigheten i an-
anhängigt mål anses omedelbart	hängigt mål anses omedelbart
utmätta i målet, om betalningen ej	utmätta i målet, om betalningen
har skett med villkor som strider	inte har skett med villkor som
häremot.	strider häremot.

4kap. 29 §

När utmätning har beslutats, får					När utmätning har beslutats, får
gäldenären ej till skada för sökan-					svaranden inte till skada för
den	förfoga	över	egendomen		sökanden förfoga över egen-
genom överlåtelse eller på annat					domen genom överlåtelse eller på
sätt, om ej Kronofogdemyndig-					annat sätt, om inte Kronofogde-
heten efter hörande av sökanden					myndigheten		efter	hörande av
medger det av särskilda skäl.					sökanden medger det av särskilda
					skäl.
Första stycket utgör ej hinder					Första stycket utgör inte hinder
mot pantsättning av pantbrev eller					mot pantsättning av pantbrev eller
annan	inteckningshandling			som	annan	inteckningshandling			som
gäller i egendomen. Om förbud					gäller i egendomen. Om förbud
mot pantsättning av sådan hand-					mot pantsättning av sådan hand-
ling när den har tagits i förvar av					ling när den har tagits i förvar av
kronofogdemyndigheten				finns	Kronofogdemyndigheten				finns
bestämmelser i 6 kap. 5 § och					bestämmelser i 6 kap. 5 § och
12 kap. 5 §.					12 kap. 5 §.
Om nyttjandet av utmätt egen-					Om nyttjandet av utmätt egen-
dom m.m. finns bestämmelser i					dom m.m. finns bestämmelser i
6 kap. 4 §		andra	stycket	och	6 kap.	4 §	andra	stycket	och
12 kap. 6–10 §§.					12 kap. 6–10 §§.

4kap. 33 §9

Om det genom rättegång eller					Om det genom rättegång eller
på annat sätt blir utrett att utmätt					på annat sätt blir utrett att utmätt
egendom tillhörde			tredje	man,	egendom tillhörde tredje man, ska
skall	utmätningen hävas,			såvida	utmätningen hävas,			såvida inte
inte	tredje	mannen		efter	tredje mannen efter föreläggande
föreläggande har förlorat sin rätt					har förlorat sin rätt mot sökanden.
mot	sökanden. Har		egendomen		Har	egendomen		sålts,	gäller
sålts, gäller hävandet av utmät-					hävandet av utmätningen				endast
ningen endast rätten till influtna					rätten till inbetalda pengar.
medel.
Utmätningen skall också hävas,					Utmätningen		ska	också hävas,
om	försäljning	av	egendomen		om	försäljning	av	egendomen
eller indrivning av utmätt fordran					eller indrivning av utmätt fordran
inte kan antas ge ett överskott som					inte kan antas ge ett överskott som
gör åtgärden försvarlig.					gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

5kap. 1 §

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Från utmätning undantas

1.kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning, i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3.arbetsredskap och annan ut- rustning som behövs för gälde- närens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,

4.föremål med sådant över- vägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart obilligt att taga egen- domen i anspråk,

5.hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

Från utmätning undantas

1.kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till svarandens personliga bruk, till skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning som är vanligt före- kommande i ett hem,

3.arbetsredskap och annan utrustning som behövs för svar- andens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till skäligt värde,

4.föremål med sådant över- vägande personligt värde för svaranden att det måste anses uppenbart obilligt att ta egen- domen i anspråk,

5.hyresrätt till lägenhet som behövs för svarandens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

9SFS senaste lydelse 2007:277.

När svaranden har familj, be- stäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver.

Om svaranden eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av allvarlig funktionsnedsätt- ning eller allvarlig sjukdom, ska det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till svar- andens skuldbörda.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

6.bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter,

iden mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för underhåll åt svaranden, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

5 kap.

2 §

När gäldenären har familj, be- stäms vad som får undantagas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen brukar eller behöver.

Om gäldenären eller någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gälde- närens skuldbörda.

5 kap.

4 §

Om egendom som avses i 1 § 1–	Om egendom som avses i 1 § 1–
3 har sådant värde att den ej kan	3 har sådant värde att den inte kan
undantagas enligt vad som sägs	undantas enligt vad som sägs där,
där, får utmätning ske med	får utmätning ske med förbehåll
förbehåll att gäldenären efter egen-	att svaranden efter egendomens
domens försäljning skall av den	försäljning ska av den behållna
behållna köpeskillingen få ut visst	köpeskillingen få ut visst skäligt
skäligt belopp för att kunna	belopp för att kunna anskaffa vad
anskaffa vad han behöver i den	han eller hon behöver i den sålda
sålda egendomens ställe.	egendomens ställe.

5kap. 5 §

Egendom, som till följd av sin	Egendom, som till följd av sin
beskaffenhet, enligt föreskrift vid	beskaffenhet, enligt föreskrift vid
gåva eller i testamente eller på	gåva eller i testamente eller på
annan grund som gäller mot envar	annan grund som gäller mot envar
ej får överlåtas, får ej heller ut-	inte får överlåtas, får inte heller ut-
mätas, om ej annat följer av andra	mätas, om inte annat följer av andra
stycket eller av särskild föreskrift.	stycket eller av särskild föreskrift.
Egendom, som gäldenären har	Egendom, som svaranden har
förvärvat på kredit under förbehåll	förvärvat på kredit under förbehåll
om återtaganderätt för kredit-	om återtaganderätt för kredit-
givaren, får utmätas utan hinder av	givaren, får utmätas utan hinder av
att egendomen ej får överlåtas.	att egendomen inte får överlåtas.

5kap. 6 §10

Medel, som för särskilt angivet		Pengar, som för särskilt angivet
ändamål har anvisats gäldenären		ändamål	har anvisats svaranden
av staten, kommun eller annan		av staten, kommun eller annan
menighet eller av samfund, stiftel-		menighet eller av samfund, stiftel-
se eller inrättning med allmän-		se eller inrättning med allmän-
nyttigt syfte eller har samlats in		nyttigt syfte eller har samlats in
bland allmänheten, får ej utmätas,		bland allmänheten, får inte ut-
om det strider mot det angivna		mätas, om det strider mot det
ändamålet.		angivna ändamålet.
Sedan medlen har betalats ut,		När pengarna har betalats ut,
gäller förbudet mot utmätning så		gäller förbudet mot utmätning så
länge de hålls avskilda.		länge de hålls avskilda.
Första och andra styckena gäller		Första och andra styckena gäller
också medel för begravning som		också pengar för begravning som
tillfaller ett dödsbo på grund av en		tillfaller ett dödsbo på grund av en
försäkring eller en utfästelse av en		försäkring eller en utfästelse av en
arbetsgivare, i den mån beloppet		arbetsgivare, i den mån beloppet
inte överstiger det för dödsåret		inte överstiger det för dödsåret
gällande prisbasbeloppet	enligt	gällande	prisbasbeloppet enligt
lagen (1962:381) om	allmän	socialförsäkringsbalken.
försäkring.

5kap. 7 §

Skadestånd, som tillkommer	Skadestånd, som	tillkommer
gäldenären med anledning av per-	svaranden med anledning av per-
sonskada, frihetsberövande, falskt	sonskada, frihetsberövande,		falskt
åtal, ärekränkning eller annat så-	åtal, ärekränkning	eller	annan
dant, får ej utmätas medan skade-	kränkning av den personliga inte-
ståndet innestår hos den som skall	griteten, får inte utmätas medan
utge det. Har skadeståndet bestämts	skadeståndet innestår hos den som

10SFS senaste lydelse 2005:108.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

att utgå som livränta, gäller vad som			ska utge det. Har skadeståndet
har sagts nu rätten till livräntan.			bestämts att utgå som livränta,
			gäller vad som har sagts nu rätten till
			livräntan.
Sedan skadeståndet har betalats			När skadeståndet har betalats ut,
ut, får vad som hålls avskilt ej			får vad som hålls avskilt inte
utmätas,	om skadeståndet	skall	utmätas,	om skadeståndet	ska
tillgodose	försörjningsbehov	som	tillgodose	försörjningsbehov	som
alltjämt kvarstår eller, i annat fall,			alltjämt kvarstår eller, i annat fall,
om mindre än två år har förflutit			om mindre än två år har förflutit
från det att medlen betalades ut.			från det att pengarna betalades ut.

5kap. 8 §

Rätt till pension eller till annan	Rätt till pension eller till annan
livränta än som avses i 7 § får ej	livränta än som avses i 7 § får inte
utmätas i den mån rättigheten	utmätas i den mån rättigheten
behövs för gäldenärens försörjning	behövs för svarandens försörjning
och fullgörande av underhålls-	och fullgörande av underhålls-
skyldighet som åvilar honom. Detta	skyldighet som åvilar honom eller
gäller dock ej, om gäldenären vid	henne. Detta gäller dock inte, om
förvärv av rättigheten har åsidosatt	svaranden vid förvärv av rättig-
tillbörlig hänsyn mot sina borge-	heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn
närer.	mot sina borgenärer.

5kap. 12 §

Medel som ej får utmätas medan	Pengar som inte får utmätas
de innestår hos annan får ej heller	medan de innestår hos annan får
sedan de har betalats ut utmätas	inte heller sedan de har betalats ut
förrän dagen efter utbetalningen.	utmätas förrän dagen efter utbetal-
	ningen.

5kap. 14 §

Gäldenären skall lämna de	Svaranden ska lämna de upp-
uppgifter som är tillgängliga för	gifter som är tillgängliga för
honom och som behövs för	honom eller henne och som be-
Kronofogdemyndighetens prövning	hövs	för Kronofogdemyndig-
av vad som bör undantagas från	hetens prövning av vad som bör
utmätning. Myndigheten skall för-	undantas från utmätning. Myn-
fara efter vad som är känt eller kan	digheten ska beakta omständig-
utrönas utan omgång.	heter som är kända eller som enkelt
	kan utredas.
	Kronofogdemyndigheten			får
	undanta pengar		från utmätning
	även om myndigheten inte har
	någon utredning om det faktiska
	behovet	när det	är uppenbart	att

pengarna behövs för att tillgodose svarandens behov.

5kap. 15 §

Anvisar gäldenären viss egen-	Anvisar svaranden viss egen-
dom till utmätning, hindrar be-	dom till utmätning, hindrar be-
stämmelserna om förbud mot	stämmelserna om förbud mot
utmätning i 1–12 §§ ej att egen-	utmätning i 1–12 §§ inte att egen-
domen utmäts, om den kan över-	domen utmäts, om den kan över-
låtas och utmätning ej uppenbart	låtas och utmätning inte uppenbart
strider mot vad som är påkallat av	strider mot vad som är påkallat av
hänsyn till gäldenärens eller hans	hänsyn till svarandens eller hans
familjs behov.	eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6kap. 8 §

Handling, som ej är nämnd i 2	Handling, som inte är nämnd i 2
eller 5 § men som visar gälde-	eller 5 § men som visar svar-
närens rätt till utmätt egendom	andens rätt till utmätt egendom
eller vars omhändertagande är	eller vars omhändertagande är
påkallat för att hindra förfogande	påkallat för att hindra förfogande
över egendomen eller som behövs	över egendomen eller som behövs
vid nyttjande av denna, får tagas i	vid nyttjande av denna, får tas i
förvar. Detta gäller även om	förvar. Detta gäller även om
handlingen innehas av tredje man.	handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7kap. 1 §11

Bestämmelserna i detta kapitel			Bestämmelserna i detta kapitel
gäller i fråga om utmätning av			gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön,	vare	sig	1. arbetstagares lön,	vare	sig
den utgår som tidlön, ackordslön,			den utgår som tidlön, ackordslön,
provision eller annan gottgörelse,			provision eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbets-			2. annan ersättning för arbets-
insats av gäldenären, om dennes			insats av svaranden, om dennes
ställning är jämförlig med en			ställning är jämförlig med en
arbetstagares,			arbetstagares,
3. periodiskt vederlag för		ut-	3. periodiskt vederlag för		ut-
nyttjande av patent, rätt till litte-			nyttjande av patent, rätt till litte-
rärt eller konstnärligt	verk	eller	rärt eller konstnärligt	verk	eller

11SFS senaste lydelse 2010:1229.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

annan sådan rättighet eller för				annan sådan rättighet eller för
överlåtelse av rörelse,				överlåtelse av rörelse,
4. belopp som utgår som pension				4. belopp som utgår som pension
eller livränta,				eller livränta,
5. föräldrapenningsförmåner,				5. föräldrapenningsförmåner,
sjukpenning,		rehabiliterings-		sjukpenning,		rehabiliterings-
penning	och	närståendepenning		penning	och	närståendepenning
enligt	socialförsäkringsbalken			enligt	socialförsäkringsbalken
samt annan ersättning som lämnas				samt annan ersättning som lämnas
på grund av sjukdom, smitta,				på grund av sjukdom, smitta,
olycksfall, utbildning, arbetslöshet,				olycksfall, utbildning, arbetslöshet,
värnpliktstjänstgöring eller annan				värnpliktstjänstgöring eller annan
tjänstgöring		som ersätts	med	tjänstgöring		som ersätts	med
samma	eller	liknande förmåner		samma	eller	liknande förmåner
som värnpliktstjänstgöring,			allt i	som värnpliktstjänstgöring,			allt i
den utsträckning ersättningen inte				den utsträckning ersättningen inte
avser att kompensera för särskilt				avser att kompensera för särskilt
angivna kostnader eller ska åter-				angivna kostnader eller ska åter-
betalas.				betalas.
Bestämmelserna i detta kapitel				Bestämmelserna i detta kapitel
är inte tillämpliga när gäldenären				är inte tillämpliga när svaranden är
är dödsbo eller annan juridisk				dödsbo eller annan juridisk person.
person.

					7 kap.
					5 §12
	Den del av lönen som inte får tas					Kronofogdemyndigheten	ska
	i anspråk	genom		utmätning		bestämma hur mycket av lönen
	(förbehållsbeloppet) bestäms med					som inte får tas i anspråk genom
	ledning av belopp multiplicerade					utmätning (förbehållsbeloppet).
	med ett tal som anger förhållandet					Förbehållsbeloppet består av ett
	mellan det allmänna prisläget i					normalbelopp som innefattar alla
	oktober närmast		föregående		år	vanliga levnadskostnader, bostads-
	och prisläget i oktober 1993					kostnad och sådana särskilda kost-
	(normalbelopp).		Beloppen		är	nader som anges i 7 kap. 4 § ut-
	43 800 kronor för ensamstående,					sökningsförordningen. Bostadskost-
	72 360 kronor för sammanlevande					naden och de särskilda kostnad-
	makar och	därmed		jämställda,		erna beräknas särskilt och läggs till
	23 240 kronor för varje barn till					normalbeloppet.
	och med det kalenderår då barnet
	fyller sex år och 26 750 kronor för
	tid därefter.
	Normalbeloppen			skall anses		Normalbeloppet bestäms	med
	innefatta alla vanliga levnads-					ledning av belopp multiplicerade
	kostnader utom		bostadskostnad,			med ett tal som anger förhållan-
	som beräknas särskilt och läggs					det mellan det allmänna prisläget
	till normalbeloppen.					i oktober månad närmast före-
						gående år och prisläget i oktober
78	12 SFS senaste lydelse 1995:298.

	2016. Beloppen			är	56 200 kronor		Prop. 2021/22:197
	för	ensamstående,			92 800 kronor		Bilaga 2
	för makar och sambor, 30 000 kro-
	nor för barn 0–6 år, 36 000 kro-
	nor för barn 7–10 år, 42 000 kro-
	nor	för	barn	11–14 år		och
	48 000 kronor för				barn som	är
	15 år och äldre.
Normalbeloppen fastställs för	Normalbeloppen				fastställs	för
varje år av regeringen eller den	varje år av regeringen eller					den
myndighet som regeringen be-	myndighet		som	regeringen		be-
stämmer.	stämmer.

7 kap.

5 a §

Om svaranden lever tillsam- mans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

7kap. 6 §13

Utmätning av lön för under-	Utmätning av lön för under-
hållsbidrag som avses i 4 kap.	hållsbidrag som avses i 4 kap.
1 a § första stycket får ske endast	1 a § första stycket får ske endast
om bidragsbeloppet utestår obetalt	om bidragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller	eller om svaranden vid två eller
flera tillfällen under de senaste två	flera tillfällen under de senaste två
åren före utmätningsbeslutet har	åren före utmätningsbeslutet har
underlåtit att betala i rätt tid och	underlåtit att betala i rätt tid och
det finns anledning att anta att	det finns anledning att anta att
detta skall upprepas.	detta ska upprepas.
Utmätning får bara ske för	Utmätning får bara ske för
bidragsbelopp som är förfallet när	bidragsbelopp som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som	verkställighet ska ske eller som
förfaller näst därefter.	förfaller näst därefter.

13 SFS senaste lydelse 2004:479.

Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Beslutet behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för svaranden beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om svaranden betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

7kap. 7 §14

Innan ett beslut om utmätning			Innan ett beslut om utmätning
meddelas,	skall gäldenären ges		meddelas, ska svaranden ges
tillfälle att yttra sig, om det inte			tillfälle att yttra sig, om det inte
avsevärt	skulle	fördröja	avsevärt skulle fördröja hand-
handläggningen. Om det inte finns			läggningen. Om det inte finns
särskilda skäl för det, behöver			särskilda skäl för det, behöver
gäldenären dock inte höras när			svaranden dock inte höras när han
han byter anställning och beslut			eller hon byter anställning och
skall meddelas om utmätning hos			beslut ska meddelas om utmätning
den nye arbetsgivaren.			hos den nye arbetsgivaren.

7kap. 10 §15

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart

obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om be- slutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

		7 kap.
		11 §16
		Kronofogdemyndigheten får på	Kronofogdemyndigheten får på
		begäran av sökanden eller	begäran av sökanden	eller
		gäldenären bevilja anstånd under	svaranden bevilja anstånd	under
		pågående utmätning av lön. På	pågående utmätning av lön. På
		begäran av gäldenären får anstånd	begäran av svaranden får anstånd
		dock beviljas endast om sökanden	dock beviljas endast om sökanden
		medger det eller om det finns	medger det eller om det finns
		särskilda skäl.	särskilda skäl på grund av svaran-
	14	SFS senaste lydelse 1995:298.
80	15	SFS senaste lydelse 1995:298.
80	16	SFS senaste lydelse 1995:298.

dens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter.

7kap. 17 §17

7kap. 19 §18

Även om gäldenären är i kon-	Även om svaranden är i kon-
kurs får utmätning enligt detta	kurs får utmätning enligt detta
kapitel ske för fordran med	kapitel ske för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § första	företrädesrätt enligt 14 § första
stycket 1. Utmätning får också ske	stycket 1. Utmätning får också ske
för konkursboets räkning.	för konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs	Försätts svaranden i konkurs
under pågående utmätning av lön	under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än sådan	för någon annan fordran än sådan
som har företrädesrätt enligt 14 §	som har företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, skall utmätningen	första stycket 1, ska utmätningen
fortsätta för konkursboets räkning,	fortsätta för konkursboets räkning,

17SFS senaste lydelse (2015:756).

18SFS senaste lydelse 1996:1032.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Prop. 2021/22:197

om inte konkursförvaltaren begär

Bilaga 2

att verkställigheten skall upphöra.

7 kap.

22 §19

Arbetar gäldenären

annans

Arbetar

svaranden

annans

förvärvsverksamhet utan

lön eller

förvärvsverksamhet utan

lön eller

mot uppenbart för låg ersättning

och kan utmätning därför inte ske

eller ske endast med för lågt

belopp,

får

Kronofogdemyndig-

belopp,

får

Kronofogdemyndig-

heten ålägga arbetsgivaren att, för

tid efter det att beslut därom har

meddelats och till dess annat

beslutas, till myndigheten utge så

mycket som hade kunnat tas ut

genom utmätning, om skälig lön

hade betalats för arbetet. Innan ett

sådant

beslut

meddelas

skall

sådant beslut meddelas ska svar-

gäldenären och arbetsgivaren ges

anden och arbetsgivaren ges till-

tillfälle att yttra sig.

fälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första

stycket räknas som utmätning av

lön. Underlåter

arbetsgivaren att

lön. Underlåter

arbetsgivaren

att

utge belopp som har bestämts

genom beslutet, gäller vad som

sägs i 21 §.

7 kap.

23 §20

Har

arbetsgivaren

innehållit

Har

arbetsgivaren

innehållit

medel vid utmätning av lön i

pengar vid utmätning av lön i mål

allmänt mål för fordran som avses

som ska handläggas enligt lagen

i 2 § lagen (1993:891) om indriv-

(1993:891)

indrivning

ning av statliga fordringar m.m.,

statliga

fordringar

m.m.

för

är gäldenären

inte

längre

fordran som avses i den lagens

betalningsskyldig för den del av

2 §, är svaranden inte längre be-

fordringen som motsvaras av det

talningsskyldig för den del av

innehållna beloppet, även om det

fordringen som motsvaras av det

inte kan tas ut hos arbetsgivaren.

innehållna beloppet, även om det

Detsamma gäller när medel har

inte kan tas ut hos arbetsgivaren.

innehållits för fordran som avser

Detsamma gäller när pengar har

underhållsbidrag,

om fordringen

innehållits för fordran som avser

tillkommer

Försäkringskassan

underhållsbidrag,

fordringen

enligt 19 kap. 29 § socialförsäk-

tillkommer Försäkringskassan enligt

ringsbalken.

19 kap.

29 §

socialförsäkrings-

balken.

19 SFS senaste lydelse 1995:298.

20 SFS senaste lydelse 2010:1229.

Försäljning av utmätt egendom ska ske utan dröjsmål, om inte hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande registrerat skepp, regi- strerat luftfartyg m.m. och fast egendom. Vid försäljning av bo- stadsrätt eller annan jämförbar

			7 kap.					Prop. 2021/22:197
			24 §21					Bilaga 2
Sedan lön har betalats ut, kan				Sedan lön har betalats ut, kan
medlen utmätas endast i enlighet				pengarna utmätas endast i enlig-
med vad som sägs i 5 kap.				het med vad som sägs i 5 kap.
8 kap. Allmänna bestämmelser				8 kap. Allmänna bestämmelser
om exekutiv försäljning m.m.				om försäljning m.m.
			8 kap.
			1 §
Utmätt	egendom		säljs genom	Utmätt egendom säljs				genom
Kronofogdemyndighetens försorg.				Kronofogdemyndighetens				för-
				sorg.
I 9 kap. finns bestämmelser om				I 9 kap. finns bestämmelser om
indrivning av utmätt fordran och				indrivning av utmätt fordran och
om åtgärder efter utmätning av				om åtgärder efter utmätning av
pantbrev eller intecknat skuldebrev.				pantbrev eller intecknat skuldebrev.
Bestämmelser om försäljning av				Bestämmelser om försäljning av
utmätt egendom gäller i tillämp-				utmätt egendom gäller i tillämp-
liga delar även när egendom skall				liga delar även när Kronofogde-
säljas exekutivt under konkurs.				myndigheten ska sälja			egendom
				under konkurs.
			8 kap.
			2 §
Om sökanden beträffande egen-				Om sökanden beträffande egen-
dom för vilken enligt 10–12 kap.				dom för vilken enligt 10–12 kap.
skyddsbelopp		skall	bestämmas	skyddsbelopp ska bestämmas visar
visar att hans fordran är förenad				att hans eller hennes fordran är för-
med bättre särskild förmånsrätt än				enad med bättre särskild förmånsrätt
som följer av utmätningen, kan han				än som följer av utmätningen, kan
begära	att försäljningsvillkoren			han eller hon begära att försälj-
bestäms med hänsyn till förstnämn-				ningsvillkoren bestäms med hänsyn
da förmånsrätt.		Härvid tillämpas		till	förstnämnda	förmånsrätt. Vad
vad som föreskrivs om borgenärs				som	föreskrivs	om	borgenärs
anslutningsrätt.				anslutningsrätt ska då tillämpas.

8kap. 3 §

Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande egendom som avses där.

21 SFS senaste lydelse 1995:298.

vård skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt.

vård ska utan hinder av första eller	Prop. 2021/22:197
andra stycket säljas så snart som	Bilaga 2
möjligt.
Första och andra stycket gäller
inte i mål som ska handläggas en-
ligt lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m. I
sådant mål ska försäljning av ut-
mätt egendom ske utan dröjsmål,
om inte hinder möter eller anstånd
lämnas av Kronofogdemyndig-
heten.

8 kap.
8 §
Har utmätning skett av andel i	Har utmätning skett av andel i
viss egendom som tillhör två eller	viss egendom som tillhör två eller
flera och är lagen (1904:48 s. 1)	flera och är lagen (1904:48 s. 1)
om samäganderätt tillämplig, kan	om samäganderätt tillämplig, kan
Kronofogdemyndigheten på yrkan-	Kronofogdemyndigheten på yrkan-
de av sökanden, gäldenären eller	de av sökanden, svaranden eller
annan delägare förordna att hela	annan delägare besluta att hela
egendomen skall säljas. När någon	egendomen ska säljas. När någon
av nämnda sakägare har framställt	av nämnda sakägare har framställt
sådant yrkande, skall de övriga	sådant yrkande, ska de övriga
beredas tillfälle att yttra sig över	beredas tillfälle att yttra sig över
yrkandet. I fråga om hinder mot	yrkandet. I fråga om hinder mot
försäljningen gäller 6 och 7 §§	försäljningen	gäller 6 och	7 §§
lagen om samäganderätt.	lagen om samäganderätt.
Första stycket gäller ej andel i	Första stycket gäller inte andel i
fordran, om andelen utan olägen-	fordran, om andelen utan olägen-
het kan drivas in för sig. Är så ej	het kan drivas in för sig. Är så inte
fallet, gäller första stycket i fråga	fallet, gäller första stycket i fråga
om såväl indrivning som försälj-	om såväl indrivning som försälj-
ning av hela fordringen.	ning av hela fordringen.
8 kap.
9 §
Bifalls yrkande om försäljning	Bifalls yrkande om försäljning
som avses i 8 §, anses hela egen-	som avses i 8 §, anses hela egen-
domen utmätt. Försäljning får ej	domen utmätt. Försäljning får inte
äga rum innan beslutet har vunnit	ske innan beslutet har fått laga
laga kraft, såvida ej egendomen är	kraft, såvida inte egendomen är
sådan som avses i 4 § tredje	sådan som avses i 4 § tredje
stycket.	stycket.
Framställs ej yrkande som avses	Framställs	inte yrkande	som
i 8 § eller vinner sådant yrkande ej	avses i 8 § eller får sådant yrkande
bifall, skall den utmätta andelen	inte bifall, ska den utmätta ande-
bjudas ut till försäljning i den	len bjudas ut till försäljning i den
ordning som gäller för exekutiv	ordning som gäller för tvångsvis
			85

När Kronofogdemyndigheten säljer egendom under konkurs, ska betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8kap. 12 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8kap. 13 §23

En borgenär, vars fordran är				En borgenär, vars fordran är
förenad	med		företagshypotek i	förenad	med		företagshypotek i
utmätt egendom, har rätt att få				utmätt egendom, har rätt att få
betalning		ur	egendomen, om	betalning		ur	egendomen, om
borgenären		anmäler sin fordran		borgenären		anmäler sin fordran
hos	Kronofogdemyndigheten			hos	Kronofogdemyndigheten
innan egendomen säljs. Om för-				innan egendomen säljs. Om för-
säljning sker under hand eller				säljning sker under hand eller
utmätt fordran drivs in eller för-				utmätt fordran drivs in eller för-
säljning i annat fall inte behövs,				säljning i annat fall inte behövs,
görs anmälan senast när fördel-				görs anmälan senast när fördel-
ning ska äga rum.				ning ska ske.
Sökanden har dock företräde i				Sökanden har dock företräde i
den mån betalning till en borgenär				den mån betalning till en borgenär
som avses i första stycket är obe-				som avses i första stycket är obe-
hövlig för att trygga borgenären				hövlig för att trygga borgenären
och dem som har sämre förmåns-				och dem som har sämre förmåns-
rätt i egendomen på grund av				rätt i egendomen på grund av
företagshypotek. Vid prövningen				företagshypotek. Vid prövningen
ska hänsyn tas även till säkerhet				ska hänsyn tas även till säkerhet
som borgenären på annan grund				som borgenären på annan grund
har i egendom som tillhör gälde-				har i egendom som tillhör svaran-
nären.				den.

8kap. 15 §24

Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egen- domen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

23SFS senaste lydelse 2008:991.

24SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum.

När Kronofogdemyndigheten säljer egendom under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmåns- rätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran hos Krono- fogdemyndigheten innan egen- domen säljs eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning ska ske.

8 kap.
17 §
Verkställigheten skall avbrytas,	Verkställigheten	ska avbrytas,
om influtna medel förslår att täcka	om inbetalda pengar räcker till att
sökandens fordran och fordringar	täcka sökandens	fordran och
med lika eller bättre rätt till	fordringar med lika eller bättre rätt
betalning ur medlen samt kostnad	till betalning ur pengarna samt
som skall tagas ut i målet.	kostnad som ska tas ut i målet.
Undantag från första stycket	Undantag från	första stycket
följer av 10 § andra stycket samt	följer av 10 § andra stycket samt
av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§	av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§
och 12 kap. 13 §.	och 12 kap. 13 §.
8 kap.
18 §
När utmätt egendom har sålts, har	När utmätt egendom har sålts, har
köparen rätt att vid behov få hand-	köparen rätt att vid behov få hand-
räckning av Kronofogdemyndig-	räckning av Kronofogdemyndig-
heten för att komma i besittning av	heten för att komma i besittning av
vad han har förvärvat. Därvid	vad han eller hon har förvärvat.
gäller i tillämpliga delar vad som	Därvid gäller i tillämpliga delar
sägs i 16 kap. 2–9, 11 och 12 §§.	vad som sägs i 15 kap. 1–8 och
	16 kap. 1 och 2 §§.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

9 kap.

2 §25

För förhandling om försälj- ningen får Kronofogdemyndigheten

88	25 SFS senaste lydelse 2014:151.

Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försälj- ningsförsök göras, om inte sökan- den avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som har kommit in eller kommer in i målet med anledning av redan vidtagna åtgärder.

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om samman- trädet.

Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obe- hövlig.

besluta att	bevakningssamman-		Prop. 2021/22:197
träde ska hållas antingen samma			Bilaga 2
dag som auktionen eller lämplig
dag före denna.
En auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Om det ska
hållas ett bevakningssammanträde
eller om det kan förutses att ett
sammanträde	behöver hållas	för
fördelning av	köpeskillingen,	ska
kungörelsen innehålla uppgift		om
det.

Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid under- rättas särskilt, om inte en under- rättelse är uppenbart obehövlig.

9kap. 6 §26

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

26 SFS senaste lydelse 2014:151.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

9kap. 8 §

Utmätt egendom	bör	säljas	Utmätt egendom	bör	säljas
under hand, om det är sannolikt att			under hand, om det är sannolikt att
högre köpeskilling	kan	uppnås	högre köpeskilling	kan	uppnås
därigenom och sådan försäljning			därigenom och sådan försäljning
även i övrigt är ändamålsenlig.			även i övrigt är ändamålsenlig.
Sökanden, gäldenären och annan			Sökanden, svaranden och annan
känd sakägare vars rätt beror av			känd sakägare vars rätt beror av
försäljningen skall beredas tillfälle			försäljningen ska ges tillfälle att
att yttra sig i frågan, om anledning			yttra sig i frågan, om det finns
föreligger därtill.			anledning.
Försäljning får dock ej ske			Försäljning får dock inte ske
under hand, om egendomen häftar			under hand, om egendomen häftar
för sjö- eller luftpanträtt eller			för sjö- eller luftpanträtt eller
ovisshet råder härom samt det ej är			ovisshet råder härom samt det inte
känt vem som gör anspråk på			är känt vem som gör anspråk på
sådan panträtt eller var han upp-			sådan panträtt eller var han eller
ehåller sig.			hon uppehåller sig.

9kap. 10 §27

Har utmätning skett av egendom				Har utmätning skett av egendom
som gäldenären har förvärvat på				som svaranden har förvärvat på
kredit under förbehåll om åter-				kredit under förbehåll om åter-
taganderätt	för kreditgivaren, får			taganderätt		för kreditgivaren, får
egendomen	säljas	endast	om	egendomen		säljas endast	om
köpeskillingen förslår till betalning				köpeskillingen förslår till betal-
av kreditgivarens		fordran	eller	ning	av kreditgivarens fordran
försäljningen med		kreditgivarens		eller försäljningen med kredit-
samtycke i målet sker med för-				givarens samtycke i målet sker
behåll för hans eller hennes rätt				med förbehåll för hans eller
enligt avtalet.				hennes rätt enligt avtalet.
Kreditgivarens fordran bestäms				Kreditgivarens fordran bestäms
enligt 36 § konsumentkreditlagen				enligt 36 § konsumentkreditlagen
(2010:1846) eller enligt 5 § lagen				(2010:1846) eller enligt 5 § lagen
(1978:599)	om avbetalningsköp			(1978:599)		om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl. Är inte				mellan näringsidkare m.fl. Är inte
någon av dessa lagar tillämplig på				någon av dessa lagar tillämplig på
avtalet, bestäms fordringen likväl				avtalet, bestäms fordringen likväl
enligt sistnämnda paragraf, varvid				enligt sistnämnda paragraf, varvid
jämkning får ske efter vad som är				jämkning får ske efter vad som är
skäligt.				skäligt.
Sker försäljningen med för-				Sker försäljningen med för-
behåll för	kreditgivarens		rätt,	behåll	för	kreditgivarens	rätt,
svarar därefter den som förvärvar				svarar därefter den som förvärvar
egendomen i stället för gäldenären				egendomen i stället för svaranden

27SFS senaste lydelse 2010:1848.

för dennes skyldigheter enligt för dennes skyldigheter enligt

avtalet.avtalet.

9kap. 11 §

Om utmätt fordran är förfallen				Om utmätt fordran är förfallen
till betalning, skall Kronofogde-				till betalning, ska Kronofogde-
myndigheten utan dröjsmål an-				myndigheten utan dröjsmål upp-
moda	sekundogäldenären		att	mana sekundogäldenären att betala
betala sin skuld till myndigheten.				sin skuld till myndigheten.
Betalar sekundogäldenären			ej	Betalar	inte	sekundogäldenären
frivilligt, skall Kronofogdemyndig-				frivilligt,	ska	Kronofogdemyn-
heten utsöka		fordringen,	om	digheten	utsöka fordringen, om
exekutionstitel finns.				utsökningstitel finns.
Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §				Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §
första stycket får tillämpas även				första stycket får tillämpas även
när sekundogäldenären underlåter				när sekundogäldenären underlåter
att betala utmätt fordran utan att				att betala utmätt fordran utan att
ovisshet	råder	om fordringens		ovisshet	råder	om fordringens
bestånd.				bestånd.

9kap. 15 §

Har sökanden ej inom tid som				Har sökanden inte inom tid som
anges i 14 § första stycket yrkat att				anges i 14 § första stycket yrkat att
den intecknade egendomen skall				den intecknade egendomen ska tas
tagas i anspråk, skall pantbrevet				i anspråk, ska pantbrevet pant-
pantförskrivas till honom.				förskrivas till honom eller henne.
Pantförskrivning sker genom att				Pantförskrivning sker genom att
Kronofogdemyndigheten			till sö-	Kronofogdemyndigheten			till sö-
kanden utfärdar bevis att pantbrevet				kanden utfärdar bevis att pantbrevet
utgör pant för hans fordran och				utgör pant för sökandens fordran
överlämnar pantbrevet eller, om				och överlämnar		pantbrevet eller,
annan än den intecknade egen-				om annan än den intecknade egen-
domens	ägare	innehar	detta,	domens	ägare	innehar	detta,
underrättar innehavaren om pant-				underrättar innehavaren om pant-
förskrivningen.		I underrättelsen		förskrivningen.		I underrättelsen
skall anges att innehavaren ej får				ska anges att innehavaren inte får
lämna ut handlingen till skada för				lämna ut handlingen till skada för
sökanden. Andel i pantbrev som				sökanden. Andel i pantbrev som
tillkommer delägare i intecknad				tillkommer delägare i intecknad
egendom får ej pantförskrivas för				egendom får inte pantförskrivas för
sig.				sig.
Bestämmelsen i 14 § andra				Bestämmelsen i 14 § andra
stycket	gäller	även beträffande		stycket	gäller	även beträffande
pantförskrivning av pantbrevet.				pantförskrivning av pantbrevet.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

9kap. 16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§			Bestämmelserna i 14 och 15 §§
gäller även när skuldebrev som är			gäller även när skuldebrev som är
intecknat i luftfartyg eller reserv-			intecknat i luftfartyg eller reserv-
delar till luftfartyg har utmätts hos			delar till luftfartyg har utmätts hos
den	intecknade	egendomens	den	intecknade	egendomens
ägare.			ägare.
Pantförskrivning		av inteck-	Pantförskrivning		av inteck-
ningshandlingen omfattar ej per-			ningshandlingen		omfattar	inte
sonligt betalningsansvar som en-			personligt betalningsansvar			som
ligt handlingen åvilar utmätnings-			enligt handlingen åvilar svaranden.
gäldenären.

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10kap. 3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra	Utmätt skepp bör säljas inom fyra
månader från utmätningen eller, i	månader från utmätningen eller, i
fall som avses i 4 kap. 27 § eller	fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8
8 kap. 1 § tredje stycket, från det att	kap. 1 § tredje stycket, från det att
begäran om försäljning kom in till	begäran om försäljning kom in till
Kronofogdemyndigheten, om ej	Kronofogdemyndigheten, om inte
hinder möter eller anstånd beviljas	hinder uppstår eller anstånd
enligt 8 kap. 3 §.	beviljas enligt 8 kap. 3 §.

10kap. 4 §

Borgenär eller annan vars rätt			Borgenär eller annan vars rätt
kan vara beroende av skeppets			kan vara beroende av skeppets
försäljning får utlösa	sökanden.		försäljning får utlösa	sökanden.
Han träder därigenom i sökandens			Han eller hon träder därigenom i
ställe.			sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden			Den som vill utlösa sökanden
skall, innan skeppet har sålts, till			ska, innan skeppet har sålts, till
Kronofogdemyndigheten		betala	Kronofogdemyndigheten		betala
exekutionsfordringen	och	upp-	utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.			komna förrättningskostnader.

10kap. 5 §

Borgenär, vars fordran är för-	Borgenär, vars fordran är för-
enad med sjöpanträtt i skeppet,	enad med sjöpanträtt i skeppet,
kan begära att detta säljs för hans	kan begära att detta säljs för hans
fordran, om hans rätt till betalning	eller hennes fordran, om hans eller
är ostridig eller styrks. Hör	hennes rätt till betalning är ostri-
skeppet till konkursbo, har även	dig eller styrks. Hör skeppet till
borgenär, vars fordran är förenad	konkursbo, har även borgenär,
med panträtt på grund av	vars fordran är förenad med panträtt

inteckning,	retentionsrätt	eller	på	grund	av	inteckning,
förmånsrätt enligt 10 § förmåns-			retentionsrätt		eller	förmånsrätt
rättslagen (1970:979), sådan be-			enligt	10 §	förmånsrättslagen
fogenhet.			(1970:979), sådan befogenhet.
Skall arvode eller annan kostnad			Ska arvode eller annan kostnad
för skeppets	förvaltning	under	för skeppets		förvaltning under
konkurs utgå ur skeppet, kan			konkurs utgå ur skeppet, kan
förvaltaren begära att det säljs för			förvaltaren begära att det säljs för
den fordringen.			den fordringen.
Om borgenär, vars fordran är			Om borgenär, vars fordran är
förenad med sjöpanträtt i skeppet,			förenad med sjöpanträtt i skeppet,
har begärt att det säljs för hans			har begärt att det säljs för hans
fordran, får förfarandet ej läggas ned			fordran, får förfarandet inte läggas
därför att frågan om försäljning för			ned därför att frågan om försäljning
annan borgenärs eller konkursboets			för annan borgenärs eller konkurs-
räkning förfaller.			boets räkning förfaller.
I fråga om rätt att utlösa			I fråga om rätt att utlösa
borgenär eller konkursbo som har			borgenär eller konkursbo som har
anslutit sig enligt första eller andra			anslutit sig enligt första eller andra
stycket tillämpas bestämmelserna			stycket tillämpas bestämmelserna
i 4 §.			i 4 §.

10kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid			Auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen			och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall innehålla	uppgift	om	ska innehålla uppgift om samman-
sammanträde för	fördelning	av	träde för fördelning av köpe-
köpeskillingen.			skillingen om sådant sammanträde
			ska hållas.
Innehavare av fordran som bör			Innehavare av fordran som bör
iakttagas vid auktionen skall i			beaktas vid auktionen ska i
kungörelsen uppmanas att anmäla			kungörelsen uppmanas att anmäla
sin rätt till Kronofogdemyndig-			sin rätt till Kronofogdemyndig-
heten senast vid auktionen.			heten senast vid auktionen.

10kap.

7 §28

Minst trettio dagar före auk-				Minst trettio dagar före auk-
tionen	skall underrättelser om			tionen	ska	underrättelser		om
försäljningen sändas till sökanden				försäljningen sändas till sökanden
och ägaren samt till kända				och ägaren samt till kända
borgenärer som har		sjöpanträtt,		borgenärer		som har	sjöpanträtt,
panträtt på grund av inteckning				panträtt på grund av inteckning
eller	retentionsrätt.	Blir	sådan	eller	retentionsrätt.		Blir	sådan
borgenär känd senare, skall under-				borgenär känd senare, ska under-
rättelse genast sändas till honom.				rättelse genast sändas till honom
Har registermyndigheten			uppgift	eller henne. Har registermyndig-

28SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Prop. 2021/22:197	om adress, skall den användas.
Bilaga 2	Underrättelse till utrikes ort skall
	om möjligt sändas med flygpost.

heten uppgift om adress, ska den användas.

				10 kap.
				10 §29
I sakägarförteckningen				upptas,	I sakägarförteckningen				upptas,
förutom		exekutionsfordringen,			förutom	utsökningsfordringen,
fordran som är förenad med sjö-					fordran som är förenad med sjö-
panträtt, panträtt på grund av					panträtt, panträtt på grund av
inteckning		eller	retentionsrätt		inteckning		eller	retentionsrätt
samt förrättningskostnaderna.					samt förrättningskostnaderna.
Om skeppet hör till konkursbo,					Om skeppet hör till konkursbo,
upptas även arvode och annan					upptas även arvode och annan
kostnad	för	skeppets förvaltning			kostnad	för	skeppets förvaltning
under	konkursen.		Är	skeppet	under	konkursen.		Är	skeppet
därjämte utmätt, upptas				fordran	därjämte utmätt, upptas				fordran
som skall utgå med förmånsrätt					som ska utgå med förmånsrätt
enligt	10 §	förmånsrättslagen			enligt	10 §	förmånsrättslagen
(1970:979).					(1970:979).
Med fordran som är förenad					Med fordran som är förenad
med panträtt på grund av inteck-					med panträtt på grund av inteck-
ning avses även fordran för vilken					ning avses även fordran för vilken
skepp har tagits i anspråk enligt					skepp har tagits i anspråk enligt
9 kap. 14 § samt rätt till betalning					9 kap. 14 § samt rätt till betalning
på grund av ägarhypotek.					på grund av ägarhypotek.

				10 kap.
				11 §
	Fordringarna		upptas efter det		Fordringarna		upptas efter			det
	företräde som gäller enligt lag.				företräde som gäller enligt lag.
	Ränta och	annan biförpliktelse			Ränta och	annan		biförpliktelse
	upptas före fordringens kapital-				upptas före fordringens kapital-
	belopp, om ej borgenären yrkar				belopp, om inte sökanden yrkar
	annat.				annat.
	Förrättningskostnaderna			upptas	Förrättningskostnaderna				upptas
	närmast före exekutionsfordringen.				närmast före utsökningsfordringen.
	Fordran upptas även om den är				Fordran upptas även om den är
	beroende av villkor eller tvistig. Är				beroende av villkor eller tvistig. Är
	panträtt för fordran beroende av				panträtt för fordran beroende av
	att sökt inteckning beviljas, upptas				att sökt inteckning beviljas, upptas
	fordringen med det företräde som				fordringen med det företräde som
	tillkommer den om inteckningen				tillkommer den om inteckningen
	beviljas.				beviljas.
	När försäljning har begärts av				När försäljning har begärts av
	förvaltaren	i	konkurs,	anses	förvaltaren	i	konkurs,		anses
	konkursboet som sökande utan för-				konkursboet	som		sökande		utan
	månsrätt, om ej annat följer av 5 §.				förmånsrätt,	om	inte annat		följer
94	29 SFS senaste lydelse 1994:480.

Den som vinner budgivningen av skeppet är därefter skyldig att lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock inte mindre än de förrättnings- kostnader som ska utgå ur skeppet.

Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som vinner budgivningen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks av köpe- skillingen och kan anses betrygg- ande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast

av 5 §.

10kap. 13 §

I övrigt anges i sakägarför-		I övrigt anges i sakägarför-
teckningen		teckningen
1. sammanlagda	beloppet av	1. sammanlagda	beloppet av
fordringar med bättre rätt än		fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrätt-		utsökningsfordringen och förrätt-
ningskostnaderna (skyddsbeloppet)		ningskostnaderna	(skyddsbelop-
samt vilka fordringar som är		pet) samt vilka fordringar som är
skyddade,		skyddade,
2. det lägsta bud	som måste	2. det lägsta bud som måste
avges för att skeppet enligt 14 §		avges för att skeppet enligt 14 §
skall få säljas,		ska få säljas,
3. betalningsvillkoren.		3. betalningsvillkoren.

10kap. 14 §

Vid försäljningen skall skydds-	Vid försäljningen ska skydds-
beloppet täckas av köpeskillingen	beloppet täckas av köpeskillingen
för skeppet och andra medel som	för skeppet och andra tillgängliga
finns att tillgå.	pengar.

10kap. 16 §30

Den som ropar in skeppet är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än de förrättningskost- nader som skall utgå ur skeppet.

Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast

30SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

vid det sammanträde som enligt 6 §	vid den tidpunkt Kronofogde-
har kungjorts för köpeskillingens	myndigheten bestämmer.
fördelning.
När köpeskillingen har till fullo	När köpeskillingen har till fullo
betalats, får köparen komma i	betalats, får köparen komma i
besittning av skeppet.	besittning av skeppet.
Köparen blir personligen be-	Köparen blir personligen be-
talningsskyldig för vad som enligt	talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har avräknats på	överenskommelse har avräknats på
köpeskillingen och den förre ägaren	köpeskillingen och den förre ägaren
blir fri från ansvar härför.	blir fri från ansvar härför.

10kap. 18 §

Innan skeppet ropas ut skall	Innan skeppet bjuds ut ska
redogörelse lämnas för innehållet	redogörelse lämnas för innehållet
i sakägarförteckningen. Upplys-	i sakägarförteckningen. Upplys-
ning skall lämnas om att skeppet	ning ska lämnas om att skeppet
ropas ut med förbehåll att inrop	bjuds ut med förbehåll att bud ska
skall prövas enligt 19 §.	prövas enligt 19 §.

10kap. 19 §

Innan inrop godtas skall Krono-		Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i		fogdemyndigheten pröva, om det i
14 § angivna villkoret för försälj-		14 § angivna villkoret för försälj-
ning är uppfyllt. Även om detta är		ning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej godtagas,		förhållandet får budet inte godtas,
om det är sannolikt att avsevärt		om det är sannolikt att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås.		högre köpeskilling kan uppnås.
Utan hinder av första stycket		Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga		ska bud godtas, om samtliga
berörda	sakägare medger det.	berörda	sakägare medger det.
Sökanden kan medge att inrop		Sökanden kan medge att bud
godtas	fastän förrättningskost-	godtas	fastän förrättningskost-
naderna ej har blivit täckta.		naderna inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens		Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-		bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.		ningsfordringen inte täcks.

10kap. 20 §

Sedan inrop har godtagits skall				Sedan bud har godtagits ska den
inroparen omedelbart lämna före-				som vunnit budgivningen omedel-
skriven	handpenning.		Krono-	bart lämna föreskriven hand-
fogdemyndigheten		kan dock på		penning. Kronofogdemyndigheten
begäran göra ett kort uppehåll i				kan dock på begäran göra ett kort
handläggningen för att			bereda	uppehåll i handläggningen för att
inroparen	tillfälle	att	anskaffa	bereda denne tillfälle att anskaffa
handpenning, om		uppehållet ej		handpenning, om uppehållet inte

Lämnas inte bud som godtas och fullföljs genom att hand- penning lämnas, ska nytt försälj- ningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har bud blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion ska hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Ska nytt försäljningsförsök inte göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

kan antagas medföra beaktans- värd olägenhet. Lämnas ej hand- penning, skall skeppet ropas ut på nytt.

Fullgör ej inroparen sin be- talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

kan antas medföra beaktansvärd	Prop. 2021/22:197
olägenhet. Lämnas inte hand-	Bilaga 2
penning, ska skeppet bjudas ut på
nytt.
Fullgör inte den som vunnit
budgivningen sin betalningsskyl-
dighet enligt 16 § fjärde stycket, är
budet ogiltigt.

10kap. 21 §

Sker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning lämnas, skall nytt försäljnings- försök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, skall nytt försälj- ningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning antaga att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med an- ledning av redan vidtagna åtgär- der.

10kap. 22 §

När ny auktion hålls sedan inrop			När ny auktion hålls sedan bud
har blivit ogiltigt enligt 20 § andra			har blivit ogiltigt enligt 20 § andra
stycket,	skall	handpenningen	stycket, ska handpenningen tas i
tagas i anspråk i den mån det			anspråk i den mån det behövs för
behövs för att sammanlagt samma			att sammanlagt samma belopp ska
belopp skall uppnås som vid den			uppnås som vid den förra auk-
förra auktionen jämte ränta därå,			tionen jämte ränta därå, beräknad
beräknad	enligt	5 § räntelagen	enligt 5 § räntelagen (1975:635),
(1975:635), från utsatt dag för			från utsatt dag för köpeskillingens
köpeskillingens fördelning till och			fördelning till och med den nya
			97

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

med den nya dagen för sådan fördelning och för att även

förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir skeppet ej sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

dagen för sådan fördelning och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden har inträtt. Vad som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den nye vinnaren av budgivningen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir skeppet inte sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls inte ny auktion, ska hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som inte behöver tas i anspråk ska åter- lämnas.

10 kap.
23 §
Köparen skall fullgöra sin be-	Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet enligt 16 § fjärde	talningsskyldighet enligt 16 § fjärde
stycket även om auktionen över-	stycket även om auktionen över-
klagas.	klagas.
Utan hinder av att auktionen	Utan hinder av att auktionen
överklagas får köparen komma i	överklagas får köparen komma i
besittning av skeppet, om ej annat	besittning av skeppet, om inte
har förordnats enligt 18 kap. 12	annat har beslutats enligt 18 kap.
eller 19 § innan han har blivit	12 eller 19 § innan han eller hon
berättigad därtill. Får han på grund	har blivit berättigad därtill. Får
av sådant förordnande ej komma i	han eller hon på grund av sådant
besittning av skeppet och är	beslut inte komma i besittning av
hindret ej hävt inom tre månader	skeppet och är hindret inte hävt
från utsatt dag för köpeskillingens	inom tre månader från utsatt dag
fördelning, får han frånträda köpet	för köpeskillingens fördelning, får
och återfå vad han har betalat	han eller hon frånträda köpet och
jämte upplupen ränta, om han gör	återfå vad han eller hon har betalat
anmälan därom hos Kronofogde-	jämte upplupen ränta, om han
myndigheten medan hindret allt-	eller hon gör anmälan därom hos
jämt består.	Kronofogdemyndigheten medan

		hindret fortfarande består.
	11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.
	11 kap.
	1 §
	Beträffande exekutiv försäljning	Beträffande tvångsvis	försälj-
	av registrerat luftfartyg och	ning av registrerat luftfartyg och
98	intecknade reservdelar till luft-	intecknade reservdelar	till luft-
98

Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar ska säljas på begäran av borgenär som inte har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 inte i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som

Kronofogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av pengar, den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för borgenär som inte har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpe- skillingen minskad med förrätt- ningskostnaderna. Därvid ska i fall som avses i 10 kap. 22 § hand- penning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den

fartyg tillämpas 10 kap., om ej annat föreskrivs nedan.

I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reserv- delar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.

fartyg tillämpas 10 kap., om inte		Prop. 2021/22:197
annat föreskrivs nedan.		Bilaga 2
I fråga om vissa främmande
luftfartyg eller intecknade reserv-
delar till sådana luftfartyg skall
även tillämpas lagen (1955:229) i
anledning av Sveriges tillträde till
1948 års konvention	rörande
internationellt erkännande	av rätt
till luftfartyg.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.

11kap. 3 §

Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som Kronofogde- myndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen

minskad med förrättnings- kostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § hand- penning för reservdelarna läggas

Prop. 2021/22:197	till köpeskillingen, i den mån den
Bilaga 2	ej skall tillkomma inroparen.

inte ska tillkomma den som vunnit budgivningen.

						11 kap.
						3 a §31
	Nyttjanderätt			är	skyddad utan		Nyttjanderätt			är skyddad utan
	särskilt	förbehåll,			om	rättigheten	särskilt förbehåll, om rättigheten har
	har bättre rätt än exekutionsford-						bättre rätt än utsökningsford-
	ringen.						ringen.
	Om sakägarförteckningen upp-						Om sakägarförteckningen upp-
	tar en rättighet som inte enligt						tar en rättighet som inte enligt
	första stycket är skyddad utan						första stycket är skyddad utan
	särskilt förbehåll, skall luft-						särskilt förbehåll, ska luftfartyget
	fartyget först ropas ut utan för-						först bjudas ut utan förbehåll för
	behåll för rättighetens bestånd och						rättighetens		bestånd och därefter
	därefter	med		sådant		förbehåll.	med sådant förbehåll. Uppnås vid
	Uppnås vid det senare utropet bud						den senare budgivningen bud som
	som täcker fordringar med bättre						täcker fordringar med bättre rätt
	rätt än rättigheten eller som, utan						än rättigheten eller som, utan att
	att täcka dem, är lika högt som						täcka dem, är lika högt som eller
	eller högre än budet vid det						högre än budet vid den föregående
	föregående utropet, har budet vid						budgivningen, har budet vid den
	det senare utropet företräde. Att						senare	budgivningen företräde.
	ägarhypotek inte täcks, utgör inte						Att ägarhypotek inte täcks, utgör
	hinder mot att bud med förbehåll						inte hinder mot att bud med
	för rättigheten godtas.						förbehåll för rättigheten godtas.
	Upptar		sakägarförteckningen				Upptar		sakägarförteckningen
	två eller flera sådana rättigheter						två eller flera sådana rättigheter
	som avses i andra stycket, skall						som avses i andra stycket, ska
	luftfartyget först ropas ut utan						luftfartyget först bjudas ut utan
	förbehåll för någon av rättig-						förbehåll för någon av rättig-
	heterna och därefter med förbehåll						heterna och därefter med förbehåll
	först endast för den rättighet som						först endast för den rättighet som
	har bästa rätt och efter hand för						har bästa rätt och efter hand för
	ökat antal rättigheter enligt deras						ökat antal rättigheter enligt deras
	inbördes ordning. Ett bud som						inbördes ordning. Ett bud som
	skyddar fler rättigheter än ett						skyddar fler rättigheter än ett
	annat bud har företräde framför						annat bud har företräde framför
	detta, om det inte leder till sämre						detta, om det inte leder till sämre
	täckning av fordran som har bättre						täckning av fordran som har bättre
	rätt än någon av rättigheterna.						rätt än någon av rättigheterna.
	När ett bud med förbehåll för en						När ett bud med förbehåll för en
	rättighet inte täcker fordringar med						rättighet inte täcker fordringar med
	bättre rätt,		kan	rättighetshavaren			bättre	rätt,	kan	rättighetshavaren
	skydda sin rättighet genom att						skydda sin rättighet genom att
	betala skillnaden mellan det budet						betala skillnaden mellan det budet
	och bud utan förbehåll för rättig-						och bud utan förbehåll för rättig-
	heten eller så stor del av skillnaden						heten eller så stor del av skillnaden
100	31 SFS senaste lydelse 2004:84.

som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luft- fartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättig- heter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

som behövs för att täcka fordringar	Prop. 2021/22:197
med bättre rätt.	Bilaga 2
Om rättighetshavaren i fall som
avses i tredje stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i fjärde
stycket men det sålunda erbjudna
beloppet, till följd av att flera
tillskott behövs, inte ensamt eller i
förening med annat tillskott som
bjuds är tillräckligt för att hans
eller hennes rättighet ska skyddas,
ska luftfartyget bjudas ut med för-
behåll för rättigheten och den eller
de rättigheter som är skyddade
genom tidigare bud och annat
tillskott som bjuds.
Om en borgenär vars fordran
inte har blivit täckt genom ett visst
bud godtar budet, ska fordringen
vid tillämpningen av andra–femte
styckena anses täckt.
Om en rättighetshavare i stället för
att betala ställer säkerhet, ska det
gälla.

11kap. 4 §

Vid försäljning av flera luft-				Vid försäljning av flera luft-
fartyg skall varje luftfartyg ropas				fartyg ska varje luftfartyg bjudas
ut för sig. Luftfartyg som är i				ut för sig. Luftfartyg som är i
samma ägares hand och svarar för				samma ägares hand och svarar för
samma	fordringar		skall dock	samma fordringar ska dock bjudas
ropas ut gemensamt, om ägaren				ut gemensamt, om ägaren eller
eller borgenär ej begär särskild				borgenär	inte	begär	särskild
försäljning av visst eller vissa				försäljning av visst eller vissa
luftfartyg. Särskild			sakägarför-	luftfartyg.	Särskild sakägarför-
teckning skall upprättas för egen-				teckning ska upprättas för egen-
dom som ropas ut för sig. Be-				dom som bjuds ut för sig. Be-
träffande fordran för vilken flera				träffande fordran för vilken flera
luftfartyg svarar skall i förteck-				luftfartyg svarar ska i förteck-
ningen anmärkas att mindre be-				ningen anmärkas att mindre be-
lopp än som anges i förteckningen				lopp än som anges i förteckningen
kan komma att falla på egendomen				kan komma att falla på egendomen
till följd av att köpeskillingen för				till följd av att köpeskillingen för
annan	egendom	lämnar tillgång		annan egendom		lämnar	tillgång
till betalning av fordringen eller				till betalning av fordringen eller
del därav.				del därav.
Bestämmelserna i första stycket				Bestämmelserna i första stycket
gäller också i fråga om försäljning				gäller också i fråga om försäljning
av luftfartyg		och	intecknade	av luftfartyg och intecknade reserv-

101

Fastighetens ägare ska efter uppmaning tillhandahålla de handlingar som visar hans eller hennes äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som be- svärar fastigheten eller om till- behör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning. Kronofogdemyndig- heten ska även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hän- seenden samt om den belastning som rättighet utgör och det veder- lag som utgår.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

reservdelar. Luftfartyg och reserv- delar får dock ej ropas ut gemen- samt, om fordran har bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan god- tagas enligt 10 kap. 19 §.

delar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som inte har inteckning i reserv- delarna.

Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär bjudas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan godtas enligt 10 kap. 19 §.

11 kap.
5 §
Omfattar inteckning flera luft-	Omfattar inteckning flera luft-
fartyg eller luftfartyg och reserv-	fartyg eller luftfartyg och reserv-
delar, får fordringen innestå enligt	delar, får fordringen innestå enligt
10 kap. 15 § endast om all den	10 kap. 15 § endast om all	den
intecknade egendomen har blivit	intecknade egendomen har	blivit
utmätt och säljs vid gemensamt	utmätt och säljs vid gemensamt
utrop.	budgivningsförfarande.
I stället för 10 kap. 16 § sjätte	I stället för 10 kap. 16 §	sjätte
stycket gäller 33 § lagen (1955:227)	stycket gäller 33 § lagen (1955:227)
om inskrivning av rätt till luftfartyg.	om inskrivning av rätt till luftfartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

12 kap.

4 §

Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de hand- lingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastig- heten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning.

Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

102

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för- månsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastig- hetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogde- myndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

104

12kap. 12 §

Borgenär eller annan vars rätt	Borgenär eller annan vars rätt
kan vara beroende av fastighetens	kan vara beroende av fastighetens
försäljning får utlösa sökanden.	försäljning får utlösa	sökanden.
Han träder därigenom i sökandens	Han eller hon träder därigenom i
ställe.	sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden	Den som vill utlösa sökanden
skall, innan fastigheten har sålts,	ska, innan fastigheten har sålts, till
till Kronofogdemyndigheten be-	Kronofogdemyndigheten		betala
tala exekutionsfordringen och upp-	utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.	komna förrättningskostnader.

12kap. 13 §32

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för- månsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevaknings- sammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att

32SFS senaste lydelse 1994:444.

fastigheten säljs för hans fordran,	fastigheten säljs för hans eller
får förfarandet ej läggas ned därför	hennes fordran, får förfarandet
att frågan om försäljning för annan	inte läggas ned därför att frågan
borgenärs eller konkursboets räk-	om försäljning för annan borge-
ning förfaller.	närs eller konkursboets räkning
	förfaller.
I fråga om rätt att lösa ut den	I fråga om rätt att lösa ut den
som har anslutit sig enligt första	som har anslutit sig enligt första
eller andra stycket tillämpas be-	eller andra stycket tillämpas be-
stämmelserna i 12 §.	stämmelserna i 12 §.

12kap. 16 §

Vad som har influtit genom						Inkommen betalning efter sär-
särskild försäljning				av tillbehör		skild försäljning av tillbehör till-
tillkommer dem som har ford-						kommer dem som har fordringar
ringar med rätt i fastigheten med						med rätt i fastigheten med det
det företräde mellan dem som						företräde mellan dem som gäller
gäller enligt lag. Den som har						enligt lag. Den som har fordran
fordran med panträtt i fastigheten						med panträtt i fastigheten kan
kan avstå från betalning utan att						avstå från betalning utan att det
det minskar hans rätt i fastigheten						minskar hans eller hennes rätt i
i övrigt. Innehavare av fordran						fastigheten i övrigt. Innehavare av
med panträtt på grund av gemen-						fordran med panträtt på grund av
sam inteckning får dock ej avstå						gemensam inteckning får dock inte
från betalning ur tillbehörsmedel						avstå från betalning med anled-
under annan förutsättning än att						ning av genomförd försäljning av
samtycke		till	avståendet		har	tillbehör under annan förutsätt-
lämnats av såväl ägare till övriga						ning än att samtycke till avståen-
av	inteckningen			besvärade		det har lämnats av såväl ägare till
fastigheter		som	innehavare		av	övriga av inteckningen besvärade
panträtt vilken gäller i en eller flera						fastigheter som innehavare av pant-
av fastigheterna med lika rätt som						rätt vilken gäller i en eller flera av
eller sämre rätt än inteckningen.						fastigheterna med lika rätt som
						eller sämre rätt än inteckningen.
Avstående som inverkar på vill-						Avstående som inverkar på vill-
koren vid fastighetens försäljning						koren vid fastighetens försäljning
på auktion skall ske senast vid						på auktion ska ske senast vid
bevakningssammanträdet och kan						bevakningssammanträdet eller, om
därefter ej återkallas.						bevakningssammanträde inte ska
						hållas, vid den tidpunkt Krono-
						fogdemyndigheten bestämmer. Av-
						stående kan därefter inte åter-
						kallas.

12kap. 17 §

Om medel som har influtit				Om betalning efter särskild
genom	särskild	försäljning	av	försäljning av tillbehör räcker att
tillbehör	förslår	att förnöja	sök-	förnöja sökanden samt dem som

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

105

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

106

anden samt dem som har bättre	har bättre rätt och inte har avstått
rätt och ej har avstått från betal-	från betalning, ska förfarandet
ning, skall förfarandet avbrytas,	avbrytas, om inte egendom är
såvida ej egendom är avträdd till	avträdd till konkurs och för-
konkurs och förvaltaren begär att	valtaren begär att förfarandet ska
förfarandet skall fortgå.	fortsätta.

12kap. 18 §

Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svar- anden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ges tillfälle att yttra sig om bud-

	givningsförfarandet.
Tid och plats för auktion på	Tid och plats för auktionen samt
fastighet bestäms av Kronofogde-	hur bud ska lämnas bestäms av
myndigheten.	Kronofogdemyndigheten.
Fastighetens ägare och inne-	Fastighetens ägare och inne-
havare av nyttjanderätt till fastig-	havare av nyttjanderätt till fastig-
heten är skyldiga att låta fastig-	heten är skyldiga att låta fastig-
heten visas på lämplig tid.	heten visas på lämplig tid.

12kap. 19 §

För förhandling om försälj-	För förhandling om försälj-
ningen skall bevakningssamman-	ningen får Kronofogdemyndigheten
träde hållas antingen samma dag	besluta att bevakningssamman-
som auktionen eller lämplig dag	träde ska hållas antingen samma
före denna.	dag som auktionen eller lämplig
	dag före denna.
	Om det inte ska hållas ett be-
	vakningssammanträde ska Krono-
	fogdemyndigheten bestämma en
	senaste dag när fordran eller rättig-
	heter senast ska anmälas.

12kap. 20 §

Auktionen skall kungöras i god			Auktionen ska kungöras i god tid
tid och på lämpligt sätt. Kungörel-			och på lämpligt sätt. Kungörelsen
sen skall innehålla uppgift om			ska innehålla uppgift om till-
bevakningssammanträde och sam-			trädesdag samt om bevakningssam-
manträde för fördelning av köpe-			manträde	och	sammanträde	för
skillingen.			fördelning	av	köpeskillingen	om
			sådana sammanträden ska hållas.
Innehavare av	fordran	eller	Innehavare		av fordran	eller
rättighet som bör iakttagas vid			rättighet som bör beaktas vid auk-
auktionen skall i kungörelsen upp-			tionen ska i kungörelsen uppmanas
manas att anmäla	sin rätt	till	att anmäla sin rätt till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten ska upprätta en sakägarförteckning när en förhandling vid ett bevak- ningssammanträde har avslutats eller, om bevakningssammanträde inte ska hållas, vid en annan tid- punkt som Kronofogdemyndig- heten bestämmer.

Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet.

Har Kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen ej utfärdas förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpe- skillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

myndigheten senast vid den			tid-	Prop. 2021/22:197
punkt som Kronofogdemyndigheten				Bilaga 2
bestämmer.
Har	Kronofogdemyndigheten
beslutat om särskild försäljning av
tillbehör,	får	kungörelsen	inte
utfärdas	förrän	försäljningen	har

fått laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

12kap. 24 §

När förhandlingen vid bevak- ningssammanträdet har avslutats, upprättas sakägarförteckning.

12kap. 25 §33


I	sakägarförteckningen			upptas		I sakägarförteckningen				upptas
förutom exekutionsfordringen						förutom utsökningsfordringen
1. fordran som skall utgå med för-						1. fordran som ska utgå med för-
månsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller						månsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller
2 förmånsrättslagen (1970:979) och						2 förmånsrättslagen (1970:979) och
som förfaller till betalning senast						som förfaller till betalning senast
den tillträdesdag som anges i 36 §,						den tillträdesdag som anges i 36 §,
2. fordran som		är förenad			med	2. fordran	som	är	förenad med
panträtt i fastigheten,						panträtt i fastigheten,
3. nyttjanderätt,			servitut		eller	3. nyttjanderätt,			servitut	eller
rätt till elektrisk kraft som be-						rätt till elektrisk kraft som be-
svärar fastigheten, om rättigheten						svärar fastigheten, om rättigheten
är inskriven eller grundar sig på						är inskriven eller grundar sig på
skriftlig handling som är till-						skriftlig handling som är till-
gänglig eller avser hyra av en						gänglig eller avser hyra av en
bostadslägenhet		i	en fastighet,			bostadslägenhet		i	en fastighet,
som är taxerad som hyreshus-						som är taxerad som hyreshus-
enhet, om hyresgästen har tillträtt						enhet, om hyresgästen har tillträtt
lägenheten, dock ej sådan rättighet						lägenheten,	dock		inte	sådan
som	skall	bestå		oavsett		rättighet som ska bestå oavsett
fastighetens försäljning,						fastighetens försäljning,
4. förrättningskostnaderna.						4. förrättningskostnaderna.
Om fastigheten tillhör konkurs-						Om fastigheten tillhör konkurs-
bo, upptas även arvode och annan						bo, upptas även arvode och annan
33 SFS senaste lydelse 1994:480.										107

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

108

kostnad för fastighetens förvalt-	kostnad för fastighetens förvalt-
ning under konkursen.	ning under konkursen.

12kap. 26 §

Fordringar och rättigheter upptas					Fordringar och rättigheter upptas
efter det företräde som gäller enligt					efter det företräde som gäller enligt
lag. Ränta och annan biförpliktelse					lag. Ränta och annan biförpliktelse
upptas före fordringens kapital-					upptas före fordringens kapital-
belopp, om ej borgenären yrkar					belopp, om inte borgenären yrkar
annat.					annat.
Förrättningskostnaderna				upptas	Förrättningskostnaderna			upptas
närmast	före		exekutionsford-		närmast före utsökningsfordringen.
ringen.
Fordran	eller		rättighet	upptas	Fordran eller		rättighet	upptas
även om den är beroende av vill-					även om den är beroende av vill-
kor eller tvistig. Är panträtt för					kor eller tvistig. Är panträtt för
fordran beroende av att sökt					fordran beroende av att sökt
inteckning beviljas eller är in-					inteckning beviljas eller är in-
skrivning av rättighet sökt men					skrivning av rättighet sökt men
ännu ej beviljad, upptas ford-					ännu inte beviljad, upptas ford-
ringen eller rättigheten med det					ringen eller rättigheten med det
företräde som tillkommer den om					företräde som tillkommer den om
inteckningen		eller inskrivningen			inteckningen	eller inskrivningen
beviljas.					beviljas.
När försäljning har begärts av					När försäljning har begärts av
förvaltaren		i	konkurs,	anses	förvaltaren	i	konkurs,	anses
konkursboet		som sökande utan			konkursboet	som sökande utan
förmånsrätt, om ej anslutning har					förmånsrätt,	om	inte anslutning
skett enligt 13 §.					har skett enligt 13 §.

12kap. 29 §

I övrigt anges i sakägarför-		I övrigt anges i sakägarför-
teckningen		teckningen
1. sammanlagda	beloppet av	1. sammanlagda	beloppet av
fordringar med bättre rätt än		fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrätt-		utsökningsfordringen och förrätt-
ningskostnaderna (skyddsbeloppet)		ningskostnaderna	(skyddsbelop-
samt vilka fordringar som är		pet) samt vilka fordringar som är
skyddade,		skyddade,
2. i vad mån behållen köpe-		2. i vad mån behållen köpe-
skilling för tillbehör skall an-		skilling för tillbehör ska användas
vändas för betalning av fordringar		för betalning av fordringar som
som har upptagits i förteckningen,		har upptagits i förteckningen,
3. det lägsta bud	som måste	3. det lägsta bud som måste
avges för att fastigheten enligt		avges för att fastigheten enligt
32 § skall få säljas,		32 § ska få säljas,
4. vilka rättigheter som enligt		4. vilka rättigheter som enligt
33 § första stycket	är skyddade	33 § första stycket	är skyddade

utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid försäljningen,

5.betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrätt- ningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen.

utan förbehåll eller enligt 33 §	Prop. 2021/22:197
andra stycket ska förbehållas vid	Bilaga 2
försäljningen,

5.betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten ska vid tillämp- ning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än utsökningsford- ringen samt förrättningskostna- derna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får inte tas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angetts i sakägarförteckningen.

12kap. 30 §

I	sakägarförteckningen skall i	I	sakägarförteckningen	ska i
förekommande fall erinras om		förekommande fall erinras om
1. verkan av underlåten upp-		1. verkan av underlåten		upp-
sägning av arrende- eller hyres-		sägning av arrende- eller hyres-
avtal i fall som avses i 46 § andra		avtal i fall som avses i 46 § andra
stycket samt rätt till förlängt avtal		stycket samt rätt till förlängt avtal
eller skadestånd som enligt lag		eller skadestånd som enligt lag
tillkommer arrendator eller hyres-		tillkommer arrendator eller hyres-
gäst om han blir uppsagd med		gäst om han eller hon blir uppsagd
anledning av fastighetens för-		med anledning av fastighetens för-
säljning,		säljning,
2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst		2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst
som enligt lag tillkommer bostads-		som enligt lag tillkommer bostads-
rättshavare,		rättshavare,
3. rätt att bo kvar på fastigheten		3. rätt att bo kvar på fastigheten
som	Kronofogdemyndigheten	som	Kronofogdemyndigheten
enligt 36 § tredje stycket har med-		enligt 36 § tredje stycket har med-
givit ägaren.		gett ägaren.
		4. egendomen är försäkrad.

12kap. 33 §

Tomträtt som har inskrivits är		Tomträtt som har inskrivits är
vid försäljningen	skyddad utan	vid försäljningen skyddad utan
särskilt förbehåll. Annan nytt-		särskilt förbehåll. Annan nytt-
janderätt samt servitut och rätt till		janderätt samt servitut och rätt till
elektrisk kraft är skyddade utan		elektrisk kraft är skyddade utan
särskilt förbehåll,	om rättigheten	särskilt förbehåll, om rättigheten har
		109

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

har bättre rätt än exekutions- fordringen.

I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anled- ning antaga att rättigheten belas- tar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har för- behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

bättre rätt än utsökningsford- ringen.

I andra fall än som avses i första stycket ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anled- ning anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid ska rätt till betalning på grund av ägarhypotek inte anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättigheten som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har för- behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

					12 kap.
					34 §
I	avräkning på köpeskillingen					I	avräkning på köpeskillingen
för fastigheten skall innestå kapi-						för fastigheten ska innestå kapi-
talbeloppet av sådan fordran inom						talbeloppet av sådan fordran inom
skyddsbeloppet		som är		förenad		skyddsbeloppet		som är		förenad
med panträtt och ej enligt						med panträtt och inte enligt
sakägarförteckningen skall betalas						sakägarförteckningen ska betalas
med	köpeskilling		för	tillbehör.		med	köpeskilling		för	tillbehör.
Detta gäller dock ej om,						Detta gäller dock inte om,
1. fordringen		är	förfallen		till	1. fordringen		är	förfallen		till
betalning senast på tillträdesdagen						betalning senast på tillträdesdagen
och borgenären har yrkat kontant						och borgenären har yrkat kontant
betalning,						betalning,
2. fordringen		är	sådan		som	2. fordringen		är	sådan		som
avses i 26 § tredje stycket eller						avses i 26 § tredje stycket eller
3. fordringen		är	förenad		med	3. fordringen		är	förenad		med
panträtt endast i andel i fastig-						panträtt endast i andel i fastig-
heten.						heten.
För ägarhypotek skall, även om						För ägarhypotek ska, även om
det	faller inom	skyddsbeloppet,				det	faller inom	skyddsbeloppet,
kontant betalning alltid erläggas.						kontant betalning alltid erläggas.
I den mån avräkning ej skall ske						I den mån avräkning inte ska ske
enligt första stycket skall köpe-						enligt första stycket ska köpe-
skillingen för fastigheten betalas						skillingen för fastigheten betalas
kontant, om ej inroparen visar att						kontant, om inte den som vunnit
han har avtalat annat med den som						budgivningen visar			att han		eller

110

Den som vinner budgivningen är skyldig att efter auktionen lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som ska utgå ur fastigheten.

Handpenningen ska betalas kontant, om inte säkerhet ställs för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid den tidpunkt som Krono- fogdemyndigheten bestämmer, dock senast på den tillträdesdag som Kronofogdemyndigheten bestäm- mer enligt 12 kap. 36 §.

enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det ej avräknas.

hon har avtalat annat med den som		Prop. 2021/22:197
enligt sakägarförteckningen	är	Bilaga 2
betalningsberättigad. Om	det

enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det inte avräknas.

12kap. 35 §34

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej mer än som enligt 34 § skall betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som skall utgå ur fastigheten.

Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som enligt 20 § har kungjorts för köpeskill- ingens fördelning.

12kap. 36 §

Som tillträdesdag räknas	den	Kronofogdemyndigheten ska be-
dag då enligt kungörelse fördel-		sluta om tillträdesdag. Krono-
ningssammanträdet skall äga rum.		fogdemyndigheten kan medge den
Kronofogdemyndigheten kan dock		som vunnit budgivningen att ta
medge inroparen att taga vård om		vård om fastigheten eller del av
fastigheten eller del därav före		den före tillträdesdagen.
tillträdesdagen.
Kronofogdemyndigheten	får	Kronofogdemyndigheten	får
förordna att obetald avkastning av		besluta att obetald avkastning av
34 SFS senaste lydelse 2007:277.			111

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

112

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §			fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
har skolat betalas till myndigheten			skulle ha betalats till myndigheten
eller syssloman och som har			eller syssloman och som har
förfallit under tiden till och med			förfallit under tiden till och med
den dag köparen har tillträtt			den dag köparen har tillträtt
fastigheten,	skall	tillkomma	fastigheten, ska tillkomma denne.
denne. Om sådan avkastning i			Om sådan avkastning i annat fall
annat fall betalas till köparen,			betalas till köparen, ska denne
skall denne redovisa därför till			redovisa därför till Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten.			myndigheten.
Har förre ägaren ej annan			Om förre ägaren inte har annan
bostad, kan	Kronofogdemyndig-		bostad, kan Kronofogdemyndig-
heten tillåta honom att bo kvar på			heten tillåta honom eller henne att
fastigheten högst tre månader efter			bo kvar på fastigheten högst tre
tillträdesdagen.			månader efter	tillträdesdagen. Vid
			denna bedömning ska Kronofogde-
			myndigheten	särskilt beakta om
			fastigheten är försäkrad.

12kap. 37 §

På begäran av de sakägare vilkas	På begäran av de sakägare vars
rätt beror därav kan försäljningen,	rätt beror därav kan försäljningen,
såvitt avser annat än erläggande av	såvitt avser annat än erläggande av
handpenning och den återstående	handpenning		och den	återstående
kontanta köpeskillingen samt tiden	kontanta köpeskillingen samt tiden
för tillträde, ske på andra villkor än	för tillträde, ske på andra villkor än
som anges i detta kapitel. Skydds-	som anges i detta kapitel. Skydds-
beloppet får höjas även om borge-	beloppet får höjas även om borge-
när som inte själv har begärt försälj-	när som inte själv har begärt försälj-
ning motsätter sig det.	ning motsätter sig det.
Begäran som avses i första	Begäran som avses i första
stycket skall framställas senast vid	stycket ska framställas senast vid
bevakningssammanträdet.	bevakningssammanträdet. Om be-
	vakningssammanträde			inte ska
	hållas	ska	begäran	framställas
	innan	Kronofogdemyndigheten
	fastställer sakägarförteckningen.

12kap. 38 §

Vid auktionen skall, i den mån	Vid auktionen ska, i den mån
det är påkallat med hänsyn till	det är påkallat med hänsyn till
värdet av fastighetens tillbehör eller	värdet av fastighetens tillbehör
av annan orsak, anges vilken	eller av annan orsak, anges vilken
egendom som framstår som till-	egendom som framstår som till-
behör ej skall följa den. Vad så-	behör inte ska följa den. Vad så-
lunda angivits är avgörande för	lunda angivits är avgörande för
vad försäljningen omfattar i den	vad försäljningen omfattar i den
delen. I övrigt ingår i försälj-	delen. I övrigt ingår i försälj-

ningen vad som enligt lag utgör		ningen vad som enligt lag utgör
tillbehör	till fastigheten. Råder	tillbehör	till	fastigheten. Råder
tvist om tillbehör, skall det an-		tvist om tillbehör, ska det anmälas.
mälas.
Redogörelse skall lämnas för		Redogörelse		ska lämnas för
innehållet	i sakägarförteckningen.	innehållet	i sakägarförteckningen.
Upplysning skall lämnas om att		Upplysning ska lämnas om att
fastigheten ropas ut med förbehåll		fastigheten bjuds ut med förbehåll
att inrop skall prövas enligt 40 §.		att bud ska prövas enligt 40 §.

12kap. 39 §


Om sakägarförteckningen upp-							Om sakägarförteckningen upp-
tager rättighet som ej enligt 33 §							tar rättighet som inte enligt 33 §
första stycket är skyddad utan							första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll och ej heller har							särskilt förbehåll och inte heller
förbehållits enligt 33 § andra							har förbehållits enligt 33 § andra
stycket,		skall		fastigheten		först	stycket,	ska	fastigheten		först
ropas ut utan förbehåll om							bjudas ut utan förbehåll om
rättighetens			bestånd		och därefter		rättighetens bestånd			och därefter
med sådant förbehåll. Uppnås vid							med sådant förbehåll. Uppnås vid
det senare utropet bud som täcker							det senare budgivningsförfarandet
fordringar med bättre rätt än							bud som täcker fordringar med
rättigheten eller som, utan att							bättre rätt än rättigheten eller som,
täcka dem, är lika högt som eller							utan att täcka dem, är lika högt som
högre än budet vid det föregående							eller högre än budet vid det före-
utropet, har budet vid det senare							gående	budgivningsförfarandet,
utropet företräde. Att ägarhypotek							har det senare budet företräde. Att
ej täcks utgör ej hinder mot att bud							ägarhypotek inte täcks utgör inte
med	förbehåll			för	rättigheten		hinder mot att bud med förbehåll
godtas.							för rättigheten godtas.
Upptager			sakägarförteckningen				Upptar	sakägarförteckningen
två eller flera sådana rättigheter							två eller flera sådana rättigheter
som avses i första stycket, skall							som avses i första stycket, ska
fastigheten först ropas ut utan							fastigheten först bjudas ut utan
förbehåll för någon av rättig-							förbehåll för någon av rättig-
heterna och därefter med förbehåll							heterna och därefter med förbehåll
först endast för den rättighet som							först endast för den rättighet som
har bästa rätt och efter hand för							har bästa rätt och efter hand för
ökat antal rättigheter enligt deras							ökat antal rättigheter enligt deras
inbördes		ordning.			Bud	som	inbördes	ordning.		Bud	som
skyddar flera rättigheter än annat							skyddar flera rättigheter än annat
bud har företräde framför detta,							bud har företräde framför detta,
om det ej leder till sämre täckning							om det inte leder till sämre
av fordran som har bättre rätt än							täckning av fordran som har bättre
någon av rättigheterna.							rätt än någon av rättigheterna.
När bud med förbehåll för							När bud med förbehåll för
rättighet ej täcker fordringar med							rättighet inte täcker fordringar med
bättre	rätt,		kan	rättighetshavaren			bättre rätt, kan		rättighetshavaren
skydda		sin	rättighet		genom att		skydda sin rättighet genom att betala

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

113

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

114

betala skillnaden mellan det budet				skillnaden mellan det budet och bud
och bud utan förbehåll för				utan förbehåll för rättigheten eller så
rättigheten eller så stor del av				stor del av skillnaden som behövs
skillnaden som behövs för att				för att täcka fordringar med bättre
täcka fordringar med bättre rätt.				rätt.
Om rättighetshavare i fall som				Om rättighetshavare i fall som
avses i andra stycket är villig att				avses i andra stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i tredje				betala enligt vad som sägs i tredje
stycket men det sålunda erbjudna				stycket men det sålunda erbjudna
beloppet, till följd av att flera				beloppet, till följd av att flera
tillskott behövs, ej ensamt eller i				tillskott behövs, inte ensamt eller i
förening med annat tillskott som				förening med annat tillskott som
bjuds är tillräckligt för att hans				bjuds är tillräckligt för att hans
rättighet	skall	skyddas, skall		eller hennes rättighet ska skyddas,
fastigheten ropas ut med förbehåll				ska fastigheten bjudas ut med
för rättigheten och den eller de				förbehåll för rättigheten och den
rättigheter	som	är	skyddade	eller de rättigheter som är skyddade
genom tidigare bud och annat				genom tidigare bud och annat
tillskott som bjuds.				tillskott som bjuds.
Om borgenär vars fordran ej har				Om borgenär vars fordran inte
blivit täckt genom visst bud				har blivit täckt genom visst bud
godtager	budet,	skall	fordringen	godtar budet, ska fordringen vid
vid tillämpning av första–fjärde				tillämpning	av	första–fjärde
styckena anses täckt.				styckena anses täckt.
Om rättighetshavare i stället för				Om rättighetshavare i stället för
att betala ställer säkerhet, skall det				att betala ställer säkerhet, ska det
gälla.				gälla.

12kap. 40 §

Innan inrop godtas skall Krono-				Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i				fogdemyndigheten pröva, om det i
32 § angivna villkoret för försälj-				32 § angivna villkoret för försälj-
ning är uppfyllt. Även om detta är				ning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej god-				förhållandet får budet inte godtas,
tagas, om det är sannolikt att				om det är sannolikt att avsevärt
avsevärt	högre	köpeskilling	kan	högre köpeskilling kan uppnås.
uppnås.
Utan hinder av första stycket				Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga				ska bud godtas, om samtliga
berörda	sakägare medger		det.	berörda	sakägare medger det.
Sökanden kan medge att inrop				Sökanden kan medge att bud
godtas	fastän	förrättningskost-		godtas	fastän förrättningskost-
naderna ej har blivit täckta.				naderna inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens				Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-				bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.				ningsfordringen inte täcks.

					12 kap.			Prop. 2021/22:197
					41 §			Bilaga 2
Sedan inrop har godtagits skall						Sedan bud har godtagits ska den
inroparen omedelbart lämna före-						som vunnit budgivningen omedel-
skriven	handpenning.				Krono-	bart lämna föreskriven hand-
fogdemyndigheten			kan	dock på		penning.	Kronofogdemyndig-
begäran göra ett kort uppehåll i						heten kan dock på begäran göra ett
handläggningen för att					bereda	kort uppehåll i handläggningen för
inroparen	tillfälle		att	anskaffa		att bereda den som vunnit bud-
handpenning,		om	uppehållet ej			givningen	tillfälle	att anskaffa
kan antagas medföra beaktans-						handpenning, om uppehållet inte
värd olägenhet. Lämnas ej hand-						kan antas	medföra	beaktansvärd
penning, skall fastigheten ropas ut						olägenhet. Lämnas inte hand-
på nytt.						penning, ska fastigheten bjudas ut
						på nytt.
I fall som avses i 39 § skall						I fall som avses i 39 § ska
handpenning		lämnas		för	varje	handpenning lämnas för varje bud,
inrop, även om fastigheten skall						även om fastigheten ska bjudas ut
ropas ut på nytt. Om inropet ej						på nytt. Om budet inte ska bestå,
skall bestå, återlämnas hand-						återlämnas handpenningen.
penningen.
Fullgör ej inroparen sin betal-						Fullgör inte den som vunnit
ningsskyldighet enligt 35 § fjärde						budgivningen sin betalningsskyl-
stycket, är inropet ogiltigt.						dighet enligt 35 § fjärde stycket, är
						budet ogiltigt.

12kap. 42 §

Sker ej inrop som godtas och			Lämnas inte bud som godtas
fullföljs	genom att	handpenning	och fullföljs genom att hand-
lämnas, skall nytt försäljnings-			penning lämnas, ska nytt försälj-
försök göras, om sökanden begär			ningsförsök göras, om sökanden
det inom en vecka från auktionen.			begär det inom en vecka från
Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §			auktionen. Har bud blivit ogiltigt
tredje stycket, skall nytt försälj-			enligt 41 § tredje stycket, ska nytt
ningsförsök göras, om ej sökanden			försäljningsförsök göras, om inte
avstår därifrån.			sökanden avstår därifrån.
Har två auktioner hållits utan att			Har två auktioner hållits utan att
fastigheten har blivit såld och			fastigheten har blivit såld och
saknas	anledning	antaga att	saknas anledning anta att fastig-
fastigheten kan säljas inom rimlig			heten kan säljas inom rimlig tid,
tid, får	Kronofogdemyndigheten		får Kronofogdemyndigheten av-
avvisa begäran om nytt försälj-			visa begäran om nytt försäljnings-
ningsförsök.			försök.
Om ny auktion skall hållas,			Om ny auktion ska hållas, gäller
gäller vad som sägs i 18–41 §§.			vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan
Anmälan av fordran eller rättighet			av fordran eller rättighet som har
som har skett för en auktion gäller			skett för en auktion gäller även för
även för senare auktion.			senare auktion.

115

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

116

Skall nytt försäljningsförsök ej	Ska nytt försäljningsförsök inte
göras, skall utmätningen hävas.	göras, ska utmätningen hävas. Detta
Detta gäller dock ej medel som	gäller dock inte pengar som
har influtit eller inflyter med an-	betalats in med anledning av
ledning av redan vidtagna åtgär-	redan vidtagna åtgärder.
der.

12kap. 43 §

När ny auktion hålls sedan inrop				När ny auktion hålls sedan bud
har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje				har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, skall handpenningen tagas				stycket, ska handpenningen tas i
i anspråk i den mån det behövs för				anspråk i den mån det behövs för
att sammanlagt		samma	belopp	att sammanlagt samma belopp ska
skall uppnås som vid den förra				uppnås som vid den förra
auktionen	jämte	ränta	därå,	auktionen		jämte	ränta		därå,
beräknad enligt 5 § räntelagen				beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635),	från	tillträdesdagen		(1975:635),		från	tillträdesdagen
till och med den nya tillträdes-				till och med den nya tillträdes-
dagen och för att även förrätt-				dagen och för att även förrätt-
ningskostnaderna med anledning				ningskostnaderna med				anledning
av den nya auktionen skall täckas.				av den nya auktionen ska täckas.
Detta gäller även om fastigheten				Detta gäller även om fastigheten
säljs med förbehåll för rättighet				säljs med förbehåll för rättighet
som ej har förbehållits vid den				som inte har förbehållits vid den
förra auktionen		eller	ändrade	förra	auktionen		eller	ändrade
förhållanden har inträtt. Vad som				förhållanden har inträtt. Vad som
ej behöver tagas i anspråk skall				inte behöver tas i anspråk ska
återlämnas när den nye inroparen				återlämnas när den nye vinnaren
har fullgjort sin betalningsskyl-				av budgivningen har fullgjort sin
dighet. Blir fastigheten ej såld vid				betalningsskyldighet. Blir					fastig-
den nya auktionen, är hela hand-				heten inte såld vid den nya
penningen förverkad.				auktionen, är hela handpenningen
				förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-				Hålls inte ny auktion, ska
penningen användas till betalning				handpenningen användas till be-
av förrättningskostnader som har				talning	av	förrättningskostnader
blivit onyttiga. Vad som ej behöver				som har blivit onyttiga. Vad som
tagas i anspråk skall återlämnas.				inte behöver tas i anspråk ska
				återlämnas.

12kap. 44 §

Sedan auktion som har lett till		Sedan auktion som har lett till
försäljning	av fastigheten har	försäljning	av fastigheten har
vunnit laga kraft och köparen har		vunnit laga kraft och köparen har
fullgjort sin	betalningsskyldighet	fullgjort sin	betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar		enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar
Kronofogdemyndigheten		Kronofogdemyndigheten
köpebrev.		köpebrev.

Visar inroparen att han har	Visar den som vunnit bud-
bjudit för annans räkning, skall	givningen att han eller hon har
köpebrev utfärdas till denne.	bjudit för annans räkning, ska
	köpebrev utfärdas till denne.

12kap. 45 §

Sedan	fastigheten		har sålts	Sedan		fastigheten		har sålts
svarar den ej för fordran som				svarar den inte för fordran som
avses i 25 § första stycket 1.				avses i 25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan				Borgenär som har pantbrev kan
ej efter	fastighetens		försäljning	inte	efter	fastighetens		försäljning
mot köparen göra gällande pant-				mot köparen göra gällande pant-
rätt i fastigheten för större fordran				rätt i fastigheten för större fordran
än som har avräknats på köpe-				än som har avräknats på köpe-
skillingen jämte utfäst ränta därå				skillingen jämte utfäst ränta därå
från tillträdesdagen samt framtida				från tillträdesdagen samt framtida
skadestånd och kostnad som för-				skadestånd och kostnad som för-
anleds av fordringsförhållandet.				anleds av fordringsförhållandet.
Köparen blir personligen betal-				Köparen blir personligen be-
ningsskyldig för vad som enligt				talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse		har	avräknats	överenskommelse			har	avräknats
på den	kontanta	köpeskillingen		på den kontanta			köpeskillingen
och den förre ägaren blir fri från				och den förre ägaren blir fri från
ansvar härför. I fall som avses i				ansvar härför. I fall som avses i
44 § andra stycket blir även den				44 § andra stycket blir även den
som har gjort inropet betalnings-				som	har	vunnit	budgivningen
skyldig.				betalningsskyldig.

12kap. 46 §


Köpare som har fullgjort sin						Köpare som har fullgjort sin
betalningsskyldighet			enligt		35 §	betalningsskyldighet	enligt 35 §
fjärde stycket får tillträda fastig-						fjärde stycket får tillträda fastig-
heten på den dag som har bestämts						heten på den dag som har bestämts
för köpeskillingens			fördelning.			för köpeskillingens	fördelning.
Han svarar därefter för ägares						Han eller hon svarar därefter för
skyldigheter i den mån de skall						ägares skyldigheter i den mån de
fullgöras efter tillträdesdagen.						ska fullgöras efter tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägar-						Vill köparen att i sakägar-
förteckningen	upptagen			arrende-		förteckningen upptagen arrende-
eller hyresrätt, som ej är skyddad						eller hyresrätt, som inte är skyddad
enligt 33 § första stycket eller har						enligt 33 § första stycket eller har
förbehållits enligt 33 § andra						förbehållits enligt 33 § andra
stycket eller vid auktionen, skall						stycket eller vid auktionen, ska
upphöra, åligger det honom att						upphöra, åligger det honom eller
inom en månad från tillträdes-						henne att inom en månad från
dagen säga upp avtalet. I annat fall						tillträdesdagen säga upp avtalet. I
gäller avtalet		mot		honom.		annat fall gäller avtalet mot
Beträffande	den	tidpunkt			vid	honom eller henne. Beträffande

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

117

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

118

vilken arrende- eller hyresavtal	den tidpunkt vid vilken arrende-
skall upphöra med anledning av	eller hyresavtal ska upphöra med
uppsägning gäller vad som är före-	anledning av uppsägning gäller vad
skrivet i fråga om uppsägning	som är föreskrivet i fråga om
efter frivillig överlåtelse av fastig-	uppsägning efter frivillig överlåtelse
het.	av fastighet.
Om rätt i vissa fall för arren-	Om rätt i vissa fall för arren-
dator eller hyresgäst att begära	dator eller hyresgäst att begära
förlängning av avtalet eller att få	förlängning av avtalet eller att få
ersättning vid uppsägning finns	ersättning vid uppsägning finns
särskilda föreskrifter.	särskilda föreskrifter.

12kap. 48 §

Köparen skall fullgöra sin be-						Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet		enligt			35 §	talningsskyldighet		enligt 35 §
fjärde stycket även om auktionen						fjärde stycket även om auktionen
överklagas.						överklagas.
Utan hinder av att auktionen						Utan hinder av att auktionen
överklagas	får köparen			tillträda		överklagas	får köparen		tillträda
fastigheten	på	den	bestämda			fastigheten	på	den bestämda
dagen, om ej dessförinnan annat						dagen, om inte dessförinnan annat
har förordnats enligt 18 kap. 12						har beslutats enligt 18 kap. 12
eller 19 §. Får han på grund av						eller 19 §. Får han eller hon på
sådant förordnande			ej	tillträda		grund av sådant beslut inte till-
fastigheten och är hindret ej hävt						träda fastigheten och är hindret
inom tre månader från den						inte hävt inom tre månader från
bestämda tillträdesdagen,				får	han	den bestämda tillträdesdagen, får
frånträda köpet och återfå vad han						han eller hon frånträda köpet och
har betalat jämte upplupen ränta,						återfå vad han eller hon har betalat
om han gör anmälan därom hos						jämte upplupen ränta, om han eller
Kronofogdemyndigheten				medan		hon gör anmälan därom hos
hindret alltjämt består.						Kronofogdemyndigheten			medan
						hindret alltjämt består.

12kap. 49 §

När någon av flera gemensamt	När någon av flera gemensamt
intecknade fastigheter skall säljas	intecknade fastigheter ska säljas
på auktion har den som har	på auktion har den som har
fordran med panträtt på grund av	fordran med panträtt på grund av
den gemensamma inteckningen	den	gemensamma	inteckningen
rätt att indraga annan av de	rätt att dra in annan av de
intecknade fastigheterna i för-	intecknade fastigheterna i för-
säljningen, om den svarar för det	säljningen, om den svarar för det
intecknade beloppet eller av detta	intecknade beloppet eller av detta
före den fastighet som skall säljas.	före den fastighet som ska säljas.
Ska denna säljas för panträtts-	Ska denna säljas för panträtts-
havarens fordran eller för fordran	havarens fordran eller för fordran
som har lika eller bättre rätt, får	som	har lika eller	bättre rätt, får

han även indraga fastighet som					han eller hon även dra in fastighet
svarar för inteckningen först efter					som svarar för inteckningen först
den fastighet som skall säljas.					efter den fastighet som ska säljas.
Yrkande	om	indragning		skall	Yrkande	om	indragning		ska
framställas	hos	Kronofogdemyn-			framställas	hos	Kronofogdemyn-
digheten senast vid bevaknings-					digheten senast vid den tidpunkt
sammanträdet. Fastighetens ägare					Kronofogdemyndigheten bestäm-
skall beredas tillfälle att yttra sig					mer. Fastighetens ägare ska ges
över yrkandet.		Bevakningssam-			tillfälle att yttra sig över yrkandet.
manträde och auktion skall in-					Auktion och i förekommande fall
ställas och nya tider sättas ut, om					bevakningssammanträde				ska
det behövs för att yrkandet ska					ställas in och sättas ut på nytt, om
hinna prövas.					det behövs för att yrkandet ska
					hinna prövas.
Bifalls	yrkandet,		anses	den	Bifalls	yrkandet,		anses	den
indragna fastigheten			utmätt	när	indragna fastigheten			utmätt	när
beslutet meddelas. Den får ej					beslutet meddelas. Den får inte
säljas innan beslutet har vunnit					säljas innan beslutet har fått laga
laga kraft.					kraft.

12kap. 51 §

Om	samtliga fastigheter som	Om samtliga fastigheter		som
besväras av gemensam inteckning		besväras av gemensam inteckning
skall säljas på auktion och		ska säljas på auktion och
förhållande som anges i 52 § andra		förhållande som anges i 52 § andra
stycket	ej föreligger, upprättas	stycket inte	föreligger, upprättas
gemensam sakägarförteckning för		gemensam sakägarförteckning för
fastigheterna. Rättighet i någon av		fastigheterna. Rättighet i någon av
fastigheterna skall härvid anses		fastigheterna	ska härvid	anses
upplåten i dem alla. Vid auktionen		upplåten i dem alla. Vid auktionen
ropas fastigheterna ut gemensamt.		bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12kap. 52 §

Skall flera av gemensamt in-	Ska flera av gemensamt in-
tecknade fastigheter men inte alla	tecknade fastigheter men inte alla
säljas på auktion, gäller 53–55 §§.	säljas på auktion, gäller 53–55 §§.
När samtliga fastigheter som	När samtliga fastigheter som
besväras av gemensam inteckning	besväras av gemensam inteckning
skall säljas, gäller likaledes 53–	ska säljas, gäller likaledes 53–
55 §§, om	55 §§, om
1. fastigheterna har olika ägare,	1. fastigheterna har olika ägare,
2. någon av fastigheterna med	2. någon av fastigheterna med
stöd av 49 § har indragits i för-	stöd av 49 § har dragits in i för-
säljningen,	säljningen,
3. någon av fastigheterna endast	3. någon av fastigheterna endast
i andra hand svarar för gemensam	i andra hand svarar för gemensam
inteckning,	inteckning,

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

119

Särskild sakägarförteckning ska upprättas för varje fastighet som ska säljas. Förteckningen upp- rättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om inte utsökningsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- gas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

120

4. någon	av fastigheterna		be-	4. någon		av fastigheterna		be-
sväras av särskild inteckning,				sväras av särskild inteckning,
5. någon	fastighets	ansvar	för	5. någon		fastighets	ansvar	för
gemensam	inteckning	inte avser		gemensam		inteckning	inte avser
inteckningens hela belopp,				inteckningens hela belopp,
6. det yrkas av innehavare av				6. det yrkas av innehavare av
sådan rättighet i någon av fastig-				sådan rättighet i någon av fastig-
heterna som ej skall bestå oavsett				heterna som inte ska bestå oavsett
om fastigheten säljs, eller				om fastigheten säljs, eller
7. det i annat fall yrkas av ägare				7. det i annat fall yrkas av ägare
eller borgenär vars rätt kan bero				eller borgenär vars rätt kan bero
därav.				därav.
Yrkande som avses i andra				Yrkande som avses i andra
stycket 6 eller 7 skall framställas				stycket 6 eller 7 ska framställas
senast vid	bevakningssamman-			senast vid bevakningssammanträ-
trädet.				det. Om bevakningssammanträde
				inte ska hållas ska yrkandet fram-
				ställas	innan Kronofogdemyndig-
				heten	fastställer sakägarförteck-
				ningen.

12kap. 53 §

Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- gas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

122

den ursprungligen utmätta fastig-	den ursprungligen utmätta fas-
heten ropas ut först. Om därvid ej	tigheten bjudas ut först. Om
uppnås bud som förslår till	därvid inte uppnås bud som förslår
betalning av någon del av exeku-	till betalning av någon del av
tionsfordringen, får fastigheten ej	utsökningsfordringen, får fastig-
säljas. Blir den ej såld, skall ej	heten inte säljas. Blir den inte såld,
heller den indragna fastigheten	ska inte heller den indragna
säljas.	fastigheten säljas.
Fastighet som endast i andra	Fastighet som endast i andra
hand svarar för fordran med	hand svarar för fordran med
panträtt på grund av gemensam	panträtt på grund av gemensam
inteckning får ej säljas för den	inteckning får inte säljas för den
fordringen innan det har visat sig	fordringen innan det har visat sig
att betalning ej kan utgå ur den	att betalning inte kan utgå ur den
fastighet som svarar i första hand.	fastighet som svarar i första hand.
I andra hand ansvarig fastighet får	I andra hand ansvarig fastighet får
ej heller säljas, om dess ägare eller	inte heller säljas, om dess ägare
annan sakägare betalar den brist	eller annan sakägare betalar den
för vilken fastigheten skall svara	brist för vilken fastigheten ska
eller ställer säkerhet för beloppet.	svara eller ställer säkerhet för
Gemensamt utrop av fastigheterna	beloppet. Gemensamt budgiv-
behöver ej ske annat än om sär-	ningsförfarande av fastigheterna
skilda skäl föreligger.	behöver inte ske annat än om
	särskilda skäl föreligger.

12kap. 55 §


Om rättighet har förbehållits vid					Om rättighet har förbehållits vid
särskilt utrop, skall förbehållet					särskilt budgivningsförfarande, ska
gälla	även	vid	efterföljande		förbehållet gälla även vid efter-
gemensamt utrop. Har rättigheten ej					följande gemensamt budgivnings-
förbehållits vid det särskilda ut-					förfarande. Har rättigheten inte
ropet, tillämpas 39 § även vid det					förbehållits vid det särskilda bud-
gemensamma utropet.					givningsförfarandet, tillämpas 39 §
					även vid det gemensamma budgiv-
					ningsförfarandet.
Vid tillämpning			av	40 § skall	Vid	tillämpning av 40 §				ska
prövningen		huruvida		avsevärt	prövningen		om avsevärt		högre
högre köpeskilling kan uppnås avse					köpeskilling kan uppnås avse den
den	sammanlagda		köpeskillingen		sammanlagda			köpeskillingen		för
för samtliga fastigheter som har					samtliga fastigheter där bud har
ropats in vid auktionen.					avgetts.
Handpenning skall lämnas efter					Handpenning			ska lämnas		efter
varje inrop, även om inropad fas-					varje	vunnet		budgivningsförfar-
tighet skall ropas ut på nytt. Om					ande, även om fastighet ska bjudas
inropet ej skall bestå, återlämnas					ut på nytt. Om budet inte ska bestå,
handpenningen.					återlämnas handpenningen.
Fordran som på grund av					Fordran som på grund av
gemensam inteckning är förenad					gemensam		inteckning är		förenad
med	panträtt	i såld fastighet be-			med panträtt i såld fastighet betalas

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

skett medan gäldenärens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63– 68 §§.

skett medan svarandens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom inte har avsett hel fastighet, om inte annat följer av 63–68 §§.

			12 kap.
			63 §
Har, i fall då överlåtelse av				Har, i fall då överlåtelse av
fastighet är beroende av villkor,				fastighet är beroende av villkor,
fastigheten blivit utmätt för fordran				fastigheten blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren, får försäljning ej				hos överlåtaren, får försäljning
ske förrän det visar sig om				inte ske förrän det visar sig om
villkoret uppfylls.				villkoret uppfylls.
Vad som sägs i första stycket				Vad som sägs i första stycket
gäller också om del av fastighet				gäller också om del av fastighet
genom överlåtelse har kommit i				genom överlåtelse har kommit i
särskild ägares hand och fastig-				särskild ägares hand och fastig-
heten har blivit utmätt för fordran				heten har blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren innan fastig-				hos överlåtaren innan fastig-
hetsbildning som enligt lag utgör				hetsbildning som enligt lag utgör
villkor för överlåtelsens giltighet				villkor för överlåtelsens giltighet
har kommit till stånd. Skulle det				har kommit till stånd. Skulle det
medföra betydande tidsutdräkt att				medföra	betydande dröjsmål att
avvakta huruvida		fastighets-		avvakta	om	fastighetsbildningen
bildningen kommer till stånd, får				kommer till stånd, får dock fastig-
dock fastigheten säljas med för-				heten säljas med förbehåll för den
behåll för den rätt som tillkommer				rätt som tillkommer förvärvaren.
förvärvaren.	Försäljningen		om-	Försäljningen		omfattar då även
fattar då även gäldenärens rätt mot				svarandens rätt mot förvärvaren.
förvärvaren.	Köparen	svarar	för	Köparen	svarar för svarandens
gäldenärens	skyldigheter		mot	skyldigheter mot förvärvaren.
förvärvaren.

				12 kap.
				64 §
Har, i fall då förvärv av fastighet					Har, i fall då förvärv av fastighet
eller del av fastighet är beroende					eller del av fastighet är beroende
av villkor,	egendomen			blivit	av villkor, egendomen blivit ut-
utmätt för fordran hos förvär-					mätt för fordran hos förvärvaren,
varen, skall	Kronofogdemyndig-				ska Kronofogdemyndigheten bju-
heten bjuda ut gäldenärens rätt till					da ut svarandens rätt till
egendomen till försäljning i den					egendomen till försäljning i den
ordning som gäller för exekutiv					ordning som gäller för tvångsvis
försäljning	av utmätt rättighet.				försäljning		av utmätt rättighet.
Kommer försäljning			till	stånd,	Kommer		försäljning	till stånd,
svarar köparen		för	gäldenärens		svarar	köparen för		svarandens
skyldigheter	mot	sin	fångesman,		skyldigheter mot sin			fångesman,
Ansökan om inteckning, som har					Ansökan om inteckning, som har
gjorts samma dag som utmät-					gjorts	samma dag		som utmät-
124

ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej Kronofogdemyndigheten på begä- ran av köparen förordnar annat.

Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

ningen	eller senare,	förfaller	Prop. 2021/22:197
genom	försäljningen,	om inte	Bilaga 2
Kronofogdemyndigheten på begä-
ran av köparen beslutar annat.
Kan det inte utan betydande
dröjsmål avvaktas om det för
förvärvet gällande villkoret upp-
fylls, kan anstånd med försälj-
ningen medges tills det visar sig
om så blir fallet. Uppfylls vill-
koret, sker försäljning i den ord-
ning som i allmänhet gäller för
tvångsvis försäljning av fast egen-
dom.
När försäljning som har skett
enligt första stycket har fått laga
kraft och köparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet,		utfärdar
Kronofogdemyndigheten		köpe-
handling.

12kap. 66 §

Om villkoret uppfylls i fall som	Om villkoret uppfylls i fall som
avses i 63 § eller om förvärvet går	avses i 63 § eller om förvärvet går
åter i fall som avses i 64 § andra	åter i fall som avses i 64 § andra
stycket, skall Kronofogdemyndig-	stycket, ska Kronofogdemyndig-
heten driva in eller bjuda ut till	heten driva in eller bjuda ut till
försäljning vad som därefter till-	försäljning vad som därefter till-
kommer gäldenären och omfattas	kommer svaranden och omfattas
av utmätningen. Härvid tillämpas	av utmätningen. Härvid tillämpas
den ordning som enligt 8 och	den ordning som enligt 8 och
9 kap. gäller i fråga om utmätt	9 kap. gäller i fråga om utmätt
fordran eller rättighet.	fordran eller rättighet.

12kap. 67 §

Har endast andel i fastighet				Har endast andel i fastighet
blivit utmätt	men	skall	enligt	blivit utmätt men ska enligt 8 kap.
8 kap. 8 § hela fastigheten säljas				8 § hela fastigheten säljas på
på auktion, skall av sakägarför-				auktion, ska av sakägarför-
teckningen framgå vilka ford-				teckningen framgå vilka ford-
ringar och rättigheter som belastar				ringar och rättigheter som belastar
varje särskild andel. Skydds-				varje särskild andel. Skydds-
beloppet skall bestämmas så att				beloppet ska bestämmas så att
fordringar, som gäller i den först				fordringar, som gäller i den först
utmätta andelen enbart eller i				utmätta andelen enbart eller i
nämnda andel jämte annan andel				nämnda andel jämte annan andel
och som har	bättre	rätt	än exe-	och som har bättre rätt än ut-

125

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har fått laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- brev.

13 kap. Redovisning av pengar

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

kutionsfordringen, samt förrätt- ningskostnaderna blir fullt täckta.

Är någon av delägarna i kon- kurs, får borgenär utöva anslut- ningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

sökningsfordringen, samt förrätt- ningskostnaderna blir fullt täckta.

Är någon av delägarna i kon- kurs, får borgenär utöva anslut- ningsrätt enligt 13 § även om han eller hon har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

12 kap.

68 §

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpebrev.

13 kap. Redovisning av influtna medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

13 kap.

1 §36

	Medel som har flutit in till	Pengar som ska fördelas ska
	Kronofogdemyndigheten i mål om	redovisas så snart som möjligt.
	utmätning skall redovisas så snart
	som möjligt. Är influtet belopp
	ringa och kan det antas att ytter-
	ligare medel kommer att flyta in i
	målet, får myndigheten avvakta
	med redovisningen.
		Om det sammanlagda belopp
		som tillkommer en borgenär un-
		derstiger 100 kronor ska beloppet
		bara betalas ut om det finns sär-
		skilda skäl.
		Pengar som inte kan betalas ut till
		den betalningsberättigade borge-
		nären ska i första hand fördelas
		mellan övriga mål där fordringen
		inte har fått full täckning. Kan
		betalning inte ske till någon annan
		borgenär ska pengarna återbetalas
		till svaranden. Om utbetalning eller
		återbetalning inte är möjlig inom tio
126	36 SFS senaste lydelse 1995:298.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

år tillfaller pengarna staten. Om	Prop. 2021/22:197
pengar ska tillfalla staten, gäller det	Bilaga 2
även inlåningsräntan.
Om utmätning har skett för under-
hållsbidrag innan det har förfallit till
betalning ska redovisning ske i nära
anslutning till den tidpunkt då
bidraget förfaller till betalning.

13kap. 2 §

Vad som sägs i detta kapitel om	Vad som sägs i detta kapitel om
influtna medel gäller även ränta	pengar som ska fördelas gäller
som utgår på medlen till och med	även ränta som enligt utsök-
den i 6 § angivna fördelnings-	ningstiteln utgår på pengarna till
dagen. Ränta på belopp som	och med den i 6 § angivna för-
innestår därefter tillkommer den	delningsdagen.
som är berättigad till beloppet.
	Om fördelat belopp inte kan
	betalas ut i samband med fördel-
	ningsdagen ska utbetalningen inne-
	fatta upplupen inlåningsränta från
	fördelningsdagen fram till dess ut-
	betalning sker.

13kap. 4 §

För	fördelning av influtna		Kronofogdemyndigheten	ska
medel	skall	Kronofogdemyndig-	hålla ett fördelningssammanträde
heten	hålla	fördelningssamman-	när det är oklart hur pengar ska
träde, när det är föreskrivet i			fördelas eller om Kronofogdemyn-
balken eller när det i annat fall är			digheten i annat fall anser att det
oklart hur medlen skall fördelas.			behövs. Sådant sammanträde	får
			inte hållas senare än tillträdesdag
			som bestämts enligt 12 kap. 36 §.
Sammanträde som ej har blivit			Sammanträde som inte har blivit
utsatt i samband med kungörande			utsatt i samband med kungörande
av auktion skall kungöras särskilt,			av auktion ska kungöras särskilt,
om det är behövligt med hänsyn			om det behövs med hänsyn till
till okända sakägare eller av annat			okända sakägare eller av annat
skäl. Kungörande skall ske i god			skäl. Kungörande ska ske i god tid
tid och på lämpligt sätt. Sökanden,			och på lämpligt sätt. Sökanden,
gäldenären och andra kända sak-			svaranden och andra kända sak-
ägare skall kallas till samman-			ägare ska kallas till sammanträdet.
trädet.

127

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

128

13kap.

6 §37


En fordran som skall beaktas					En fordran som ska beaktas ska
skall tas upp med det belopp som					tas upp med det belopp som den
den uppgår till på fördel-					uppgår till på fördelningsdagen.
ningsdagen.
Vid bedömningen av om en					Vid bedömningen av om en
fordran är förenad med särskild					fordran är förenad med särskild
förmånsrätt i en fastighet skall ett					förmånsrätt i en fastighet ska ett
pantbrev vars belopp är bestämt i					pantbrev vars belopp är bestämt i
utländsk valuta räknas om till					utländsk valuta räknas om till
svenska kronor enligt den kurs					svenska kronor enligt den kurs
som gäller på		fördelningsdagen.			som	gäller på			fördelningsdagen.
Pantbrevets belopp får dock inte					Pantbrevets belopp får dock inte
sättas högre än det belopp som har					sättas högre än det belopp som har
bestämts vid		omräkning		enligt	bestämts			vid	omräkning		enligt
12 kap. 27 § fjärde stycket.					12 kap. 27 § fjärde stycket.
Som	fördelningsdag anses den				Som		fördelningsdag anses den
dag till vilken fördelningssam-					dag till vilken fördelningssam-
manträde är utsatt, även om det då					manträde är utsatt, även om det då
finns något hinder mot att verk-					finns något hinder mot att verk-
ställa fördelningen. Om det inte					ställa fördelningen. Om det inte
hålls något sammanträde,				anses	hålls	något sammanträde,					anses
den dag då Kronofogdemyndig-					den	dag		Kronofogdemyndigheten
hetens beslut meddelas som fördel-					meddelar beslut som fördel-
ningsdag.					ningsdag.
Vid	fördelning		räknas	som	Vid		fördelning			räknas	som
fordran i ett mål även sådan för-					fordran i ett mål även sådan för-
rättningskostnad som avser endast					rättningskostnad som avser endast
det målet.					det målet.
Begär	borgenär		betalning för		Begär			borgenär		betalning för
fordran som ej har anmälts i tid,					fordran som inte har anmälts i tid,
skall utdelning utgå av överskott,					ska utdelning utgå av överskott,
om sådant uppkommer.					om sådant uppkommer.

13kap.

7 §38


Är fordran eller därmed förenad			Är fordran eller därmed förenad
förmånsrätt	beroende av	villkor	förmånsrätt		beroende av	villkor
eller tvistig eller är förmånsrätt			eller tvistig eller är förmånsrätt
beroende av att sökt inteckning			beroende av att sökt inteckning
beviljas, skall Kronofogdemyndig-			beviljas,	ska Kronofogdemyndig-
heten avsätta vad som belöper på			heten avsätta det som belöper på
fordringen i avvaktan på att			fordringen i avvaktan på att
villkoret uppfylls eller		förfaller	villkoret	uppfylls eller		förfaller
eller att tvisten eller frågan om			eller att tvisten eller frågan om
inteckning	blir slutligt	avgjord.	inteckning		blir slutligt	avgjord.

37SFS senaste lydelse 2004:448.

38SFS senaste lydelse 1994:480.

Om alla berörda sakägare är överens om hur pengarna ska fördelas, ska fördelningen göras enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser för registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket.

Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borge- nären.

Kan fördelningen ej utan be- tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall Kronofogdemyndig- heten själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.

Avsättning ska dock inte ske om							Prop. 2021/22:197
tvist	ska	prövas		enligt		tredje	Bilaga 2
stycket.
Borgenär vars				fordran		eller
förmånsrätt är tvistig ska, om det
inte av särskilda skäl är obe-
hövligt, föreläggas att inom en
månad från det att föreläggandet
delgavs honom eller henne väcka
talan om rätten till pengarna mot
sakägare som pengarna ska till-
komma om borgenärens anspråk
faller bort. Följer inte borgenären
föreläggandet, har han eller hon
förlorat sin rätt till pengarna, om
inte motparten inom den angivna
tiden har väckt talan mot borge-
nären.
Kan fördelningen inte utan be-
tydande olägenhet				för	parterna
avslutas utan att tvisten har blivit
avgjord,		ska	Kronofogdemyn-
digheten själv pröva tvisten, om
det är ändamålsenligt. Då gäller
vad	som	sägs	i 3	kap.	23 och

24§§.

13kap. 8 §

När medel avsätts enligt 7 §,		När pengar avsätts enligt 7 §,
skall	Kronofogdemyndigheten	ska Kronofogdemyndigheten ange
ange	hur det skall förfaras med	hur de ska fördelas om fordringen
dem om fordringen faller bort helt		helt eller delvis faller bort.
eller delvis.

13kap. 9 §

Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall fördelningen ske i enlighet därmed.

Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

129

När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, ska behållen avkastning av egendomen, ersätt- ning som har betalats in med anledning av misslyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försäljningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Pengar från sär- skild försäljning av tillbehör till fastighet ska fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen ska ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det inte framgår att fordran under- stiger det som anges i förteck- ningen. Angående begränsning av inteckningshavares rätt vid för- säljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket.

Utdelning för fordran som inte har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

130

13kap. 10 §

När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, skall behållen avkast- ning av egendomen, ersättning som har influtit med anledning av miss- lyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försälj- ningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen skall ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger vad som anges i förteckningen. Angående begränsning av inteck- ningshavares rätt vid försäljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket.

Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

13kap. 11 §

Bestämmelserna i 10 § första	Bestämmelserna i 10 § första
stycket gäller också när fastighet	stycket gäller också när fastighet
har sålts under hand. Medlen skall	har sålts under hand. Pengarna
fördelas i första hand enligt	ska fördelas i första hand enligt
köpevillkoren och i övrigt enligt	köpevillkoren och i övrigt enligt
de grunder som gäller för upp-	de grunder som gäller för upp-
rättande av sakägarförteckning.	rättande av sakägarförteckning.

13kap. 12 §

Avbryts förfarandet i fråga om	Avbryts förfarandet i fråga om
egendom som avses i 10 § utan att	egendom som avses i 10 § utan att
egendomen har blivit såld, skall	egendomen har blivit såld, ska
influtna medel fördelas enligt vad	pengarna fördelas enligt vad som
som sägs där, om sakägarförteck-	sägs där, om sakägarförteckning
ning har upprättats, och i annat fall	har upprättats, och i annat fall
enligt de grunder som gäller för	enligt de grunder som gäller för

upprättande av sådan förteckning.	upprättande av sådan förteckning.
Annan borgenär än sökanden har	Annan borgenär än sökanden har
dock ej rätt att få betalning ur	dock inte rätt att få betalning för
medlen för annat än ränta och	annat än ränta och kostnader, om
kostnader, om hans fordran är	hans eller hennes fordran är
förenad med panträtt på grund av	förenad med panträtt på grund av
inteckning.	inteckning.
När tillbehör till fastighet har	När tillbehör till fastighet har
sålts för sig, skall borgenär, som ej	sålts för sig, ska borgenär, som
har avstått från betalning, få	inte har avstått från betalning, få
utdelning med tillämpning av	utdelning med tillämpning av
12 kap. 16 §, även om fastigheten ej	12 kap. 16 §, även om fastigheten
säljs.	inte säljs.

13kap. 13 §

Medel som tillkommer borgenär			Pengar som en borgenär har
skall avräknas på ränta och annan			rätt till ska avräknas på ränta och
biförpliktelse	före	fordrans	annan biförpliktelse före fordrans
kapitalbelopp,	om ej	borgenären	kapitalbelopp, om inte borgenären
har yrkat annat före fördelningen			har yrkat annat före fördelningen
eller, om fördelning ej äger rum,			eller, om fördelning inte sker, före
före utbetalningen.			utbetalningen.
Om ordningen mellan fordrans			Om ordningen mellan fordrans
kapitalbelopp	och biförpliktelser		kapitalbelopp	och biförpliktelser
när registrerat	skepp,	registrerat	när registrerat	skepp, registrerat
luftfartyg, intecknade reservdelar			luftfartyg, intecknade reservdelar
till luftfartyg eller fastighet har			till luftfartyg eller fastighet har
utmätts finns	bestämmelser i		utmätts finns	bestämmelser i
10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.			10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.
1 § och 12 kap. 26 § första stycket.			1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

13kap. 14 §39

Medel får ej betalas ut utan att			Pengar får inte betalas ut utan
säkerhet ställs, om			att säkerhet ställs, om
1. utmätning har skett med stöd			1. utmätning har skett med stöd
av	3 kap. 5 § 1 eller 6 §	och	av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln
exekutionstiteln ej har vunnit laga			inte har fått laga kraft eller
kraft eller utmätning har skett på			utmätning har skett på grund av
grund av utslag eller beslut i mål			utslag eller beslut i mål om betal-
om	betalningsföreläggande	eller	ningsföreläggande eller handräck-
handräckning och gäldenären har			ning och svaranden har sökt åter-
sökt återvinning eller överklagat,			vinning eller överklagat,
2. utmätning har skett hos döds-			2. utmätning har skett hos döds-
bo för fordran som ej var förenad			bo för fordran som inte var före-
med särskild förmånsrätt i egen-			nad med särskild förmånsrätt i
domen och den tid som anges i			egendomen och den tid som anges

39SFS senaste lydelse 1994:1038.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

131

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

8 kap. 6 § första stycket ej har gått	i 8 kap. 6 § första stycket inte har
till ända,	löpt ut,
3. rätten till medlen är beroende	3. rätten till pengarna är beroende
av ett överklagande av utmät-	av ett överklagande av utmät-
ningen eller den utmätta egen-	ningen eller den utmätta egen-
domens försäljning eller av talan	domens försäljning eller av talan
som avses i 4 kap. 20–22 eller	som avses i 4 kap. 20–22 eller
26 §,	26 §,
4. fördelning som har skett vid	4. fördelning som har skett vid
fördelningssammanträde ej har	fördelningssammanträde inte har
vunnit laga kraft,	fått laga kraft,
5. i annat fall tvist råder om vem	5. i annat fall tvist råder om vem
som är betalningsberättigad.	som är betalningsberättigad.

13kap. 15 §

Har medel avsatts enligt 7 §	Har pengar avsatts enligt 7 §
första stycket på grund av tvist och	första stycket på grund av tvist och
har tvisten prövats av domstol, får	har tvisten prövats av domstol, får
den vinnande parten mot säkerhet	pengarna betalas ut till den vinnan-
lyfta medlen utan hinder av att	de parten även om avgörandet inte
avgörandet ej har vunnit laga	har fått laga kraft om säkerhet
kraft. I annat fall får medel som	ställs. I annat fall får pengar som
har avsatts enligt 7 § första	har avsatts enligt 7 § första stycket,
stycket, om skäl föreligger, mot	om skäl föreligger, mot säkerhet
säkerhet betalas ut till den	betalas ut till den borgenär för
borgenär för vilken de har avsatts	vilken de har avsatts eller, om
eller, om denne ej vill lyfta med-	denne inte vill ha pengarna ut-
len, till den som i andra hand är	betalda, till den som i andra hand
berättigad till dem.	har rätt till dem.

13kap. 16 §40

Att en verkställd fördelning	Om en verkställd fördelning
överklagas hindrar inte att belopp	överklagas får belopp som inte
som inte berörs av överklagandet	berörs av överklagandet betalas ut.
betalas ut.

	13 kap.
	17 §41
	När medel betalas ut, skall	När pengar betalas ut, ska
	iakttagas vad som i allmänhet	iakttas vad som i allmänhet gäller
	gäller om skyldighet för borgenär	om skyldighet för borgenär att
	att förete eller återställa ford-	uppvisa eller lämna tillbaka
	ringsbevis eller säkerhet som har	fordringsbevis eller säkerhet som
	lämnats för fordran.	har lämnats för fordran.
132	40 SFS senaste lydelse 1994:1038.
132	41 SFS senaste lydelse 2003:531.

Pantbrev i skepp eller fastighet				Pantbrev i skepp eller fastighet
eller företagsinteckningsbrev, vil-				eller företagsinteckningsbrev, vil-
ket utgör säkerhet för fordran på				ket utgör säkerhet för fordran på
vilken betalning har utfallit, skall				vilken betalning har utfallit, ska
företes även om borgenären ej är				uppvisas även om borgenären inte
skyldig att återställa handlingen,				är skyldig att lämna tillbaka
om ej	Kronofogdemyndigheten			handlingen, om inte Kronofogde-
finner skäl att medge undantag.				myndigheten anser att det finns
Detsamma gäller skuldebrev som				skäl att medge undantag. Det-
är intecknat i annan egendom, när				samma gäller skuldebrev som är
skyldighet att förete eller åter-				intecknat i annan egendom, när
ställa skuldebrevet ej följer redan				skyldighet att uppvisa eller lämna
av första stycket.				tillbaka skuldebrevet inte följer
				redan av första stycket.
När köparen åberopar att den som				När köparen åberopar att den som
enligt	sakägarförteckning		är	enligt sakägarförteckning har rätt
berättigad till		betalning	har	till betalning har medgett honom
medgivit	honom	avräkning	på	eller henne avräkning på köpe-
köpeskillingen, gäller vid Krono-				skillingen, gäller vid Kronofogde-
fogdemyndighetens prövning			av	myndighetens prövning av överens-
överenskommelsen vad som före-				kommelsen vad som föreskrivs i
skrivs i första och andra styckena.				första och andra styckena.

13kap. 18 §

Om borgenär för vilken ut-				Om borgenär för vilken ut-
delning har beräknats ej inom ett				delning har beräknats inte inom ett
år från det att fördelningen har				år från det att fördelningen har fått
vunnit	laga	kraft	företer	laga kraft uppvisar fordringsbevis
fordringsbevis eller i övrigt full-				eller i övrigt fullgör vad som krävs
gör vad som krävs enligt 17 § för att				enligt 17 § för att han eller hon ska
han skall få lyfta medlen, får dessa				få pengarna utbetalda, får dessa
mot säkerhet betalas ut till den				betalas ut mot säkerhet till den
som i andra hand är berättigad till				som i andra hand har rätt till dem,
dem, om ej särskilda skäl				om det inte finns särskilda skäl.
föreligger.

13kap. 19 §

Om alla berörda sakägare med-	Om säkerhet krävs får belopp
ger att belopp betalas ut utan	betalas ut utan säkerhet om alla
säkerhet när sådan annars krävs,	berörda sakägare medger det.
skall det ske.

13kap. 20 §

Ändras beslut	om	fördelning	Ändras beslut om fördelning
eller utbetalning, skall Krono-			eller utbetalning, ska Krono-
fogdemyndigheten	på	begäran	fogdemyndigheten på begäran ut-
utsöka vad som skall betalas till-			mäta vad som ska betalas tillbaka.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

133

14 kap. Verkan av exekutiv	14 kap. Verkan av försäljning
försäljning m.m.	m.m.

14kap. 1 §

Exekutiv försäljning ger köp-	Tvångsvis försäljning ger köp-
aren samma rätt till den sålda	aren samma rätt till den sålda
egendomen som frivillig försälj-	egendomen som frivillig försälj-
ning, om ej annat följer av vad	ning, om inte annat följer av vad
som sägs i detta kapitel.	som sägs i detta kapitel.

14kap. 2 §

När utmätning av viss egendom				När utmätning av viss egendom
ger företräde		framför överlåtelse		ger företräde	framför	överlåtelse
av egendomen, gäller det till				av egendomen, gäller det till
förmån även för den som				förmån även för den som
förvärvar egendomen vid exekutiv				förvärvar egendomen vid tvångs-
försäljning. Detsamma gäller, när				vis försäljning. Detsamma gäller,
tredje	man	efter	föreläggande	när tredje man efter föreläggande
enligt	4 kap.	20 §	eller 26 §	enligt 4 kap.	20 §	eller 26 §
jämförd med 20 § har förlorat sin				jämförd med 20 § har förlorat sin
rätt mot sökanden.				rätt mot sökanden.

14kap.

3 §42


Har	exekutiv			försäljning	av	Har tvångsvis	försäljning av
registrerat		skepp		eller luftfartyg		registrerat skepp	eller luftfartyg
som registrerats i luftfartygs-						som registrerats i luftfartygs-
registret vunnit laga kraft och						registret fått laga kraft och
köpeskillingen betalats skall, om						köpeskillingen betalats ska, om
gäldenären inte var rätt ägare,						svaranden inte var rätt ägare,
köparens förvärv dock gälla, om						köparens förvärv dock gälla, om
gäldenärens åtkomst var inskriven						svarandens åtkomst var inskriven
när försäljningen ägde rum.						när försäljningen skedde.
När exekutiv försäljning av fast						När tvångsvis försäljning av fast
egendom har vunnit laga kraft och						egendom har fått laga kraft och
köpeskillingen har erlagts, har den						köpeskillingen har erlagts, har den
som åberopar annat förvärv av						som åberopar annat förvärv av
egendomen från				gäldenären	eller	egendomen från	svaranden eller
någon hans företrädare förlorat sin						någon hans eller hennes före-
rätt mot köparen. Även den som						trädare förlorat sin rätt mot
åberopar		att	gäldenärens		eller	köparen. Även den som åberopar
någon	hans företrädares åtkomst					att svarandens eller någon hans
var ogiltig eller av annat skäl ej						eller hennes företrädares åtkomst
gällde mot rätte ägaren har förlorat						var ogiltig eller av annat skäl inte
sin rätt mot köparen, om lagfart						gällde mot rätte ägaren har förlorat
var beviljad			för	gäldenären	när	sin rätt mot köparen, om lagfart

42SFS senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

135

15 kap. Avhysning	Prop. 2021/22:197
15 kap. 1 §	Bilaga 2
Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens
intresse som svarandens situation.
Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om
svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller
hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått
tillfälle att yttra sig.
I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle
att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivnings-
mottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon
som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen påträffas
och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får
kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivnings-
mottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist.
Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller
henne med posten under svarandens utländska adress.
15 kap. 2 §
Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de
handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.
Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle
att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det
att underrättelse skickades till honom eller henne.
15 kap. 3 §
Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogde-
myndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överens-
kommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen
under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till
myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till
högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som
har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska
Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man
ska avhysas från sitt hem.
Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra
avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden
räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.
15 kap. 4 §
Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över
sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns
särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

137

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6–10 §§.

Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

16 kap. 6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.

Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

16 kap. 7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.

I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

		Tredje avdelningen –
		Bestämmelser om kostnader
		och överklagande
	17 kap. Kostnader
	17 kap.
	2 §43
	Sökanden ansvarar mot staten för	Sökanden ansvarar mot staten för
	förrättningskostnaderna i målet, om	förrättningskostnaderna	i	målet,
	inte något annat följer av 3 eller	om inte något annat följer av 3 eller
	4 § eller av särskild föreskrift.	4 § eller av särskild	föreskrift.
	Betalar sökanden inte en grund-	Betalar sökanden inte en grund-
	avgift inom förelagd tid, får	avgift inom förelagd tid, får
	Kronofogdemyndigheten avskriva	Kronofogdemyndigheten	avskriva
	målet.	målet.
	I fråga om kostnader för en	I fråga om kostnader för en
	åtgärd som har begärts av någon	åtgärd som har begärts av någon
	annan än sökanden i målet skall	annan än sökanden i målet ska den
	den som har begärt åtgärden anses	som har begärt åtgärden anses som
	som sökande. När en fastighet	sökande. När en fastighet		enligt
140	43 SFS senaste lydelse 2007:277.

enligt 12 kap. 49 § har indragits i försäljning av en gemensamt intecknad fastighet, skall dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av in- dragningen, om han har sämre rätt än den som har begärt indragning.

12 kap. 49 § har dragits in i försäl-	Prop. 2021/22:197
jning av en gemensamt intecknad	Bilaga 2
fastighet, ska dock sökanden i
målet ansvara även för kostnader
som föranleds av indragningen,
om han eller hon har sämre rätt än
den som har begärt indragning.

17kap.

3 §44

Sökanden	ansvarar	inte		för	Sökanden	ansvarar		inte		för
förrättningskostnaderna för utmät-					förrättningskostnaderna			för		ut-
ning enligt 7 kap. 21 § eller för					mätning enligt 7 kap. 21 § eller för
sådan handräckning enligt 8 kap.					sådan handräckning enligt 8 kap.
18 § som behövs för att komma i					18 § som behövs för att komma i
besittning av lös egendom eller					besittning av lös egendom eller
bostad.					bostad.
Sökanden	ansvarar	inte	heller		Sökanden	ansvarar	inte		heller
för förrättningskostnaderna			i	mål	för förrättningskostnaderna				i	mål
om utmätning för fordran som vid					om utmätning för fordran som vid
utmätning av lön har företrädesrätt					utmätning av lön har företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 §.					enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning ansvarar sök-					Vid avhysning ansvarar sök-
anden inte för kostnader för för-					anden inte för kostnader för för-
varing av	svarandens	egendom			varing av	svarandens		egendom
eller för andra åtgärder som					eller för andra åtgärder som
väsentligen	avser att		skydda		väsentligen	avser	att		skydda
svaranden mot förlust. Detsamma					svaranden mot förlust. Detsamma
gäller kostnader för		försäljning			gäller kostnader för		försäljning
enligt 16 kap. 7 §.					enligt 15 kap. 6 §.

Undantag från skyldigheten att betala förrättningskostnader

17kap.

4 §45

Kronofogdemyndigheten	får	Om det finns särskilda skäl får
medge befrielse helt eller delvis		Kronofogdemyndigheten besluta
från skyldigheten att betala för-		att sökanden eller svaranden inte
rättningskostnaderna, om det finns		ska betala förrättningskostnaderna
särskilda skäl.		eller bara en del av dessa.
Återstår endast ett obetydligt		Återstår	endast	ett obetydligt
belopp att betala i ett allmänt eller		belopp att betala i ett mål om
enskilt mål om utmätning, får		utmätning,	får	Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten	betala	myndigheten betala			beloppet	till
beloppet till sökanden genom att		sökanden	genom	att	jämka	för-

44SFS senaste lydelse 2007:277.

45 SFS senaste lydelse 2008:216.

141

Prop. 2021/22:197

jämka förrättningskostnaderna

rättningskostnaderna

motsvar-

Bilaga 2

motsvarande mån.

ande mån.

Sökandens skyldighet att betala

förrättningskostnader i förskott

17 kap.

5 §46

Förrättningskostnader

för

vilka

Kronofogdemyndigheten

sökanden ansvarar skall för-

begär det ska förrättningskost-

skotteras av honom, om Krono-

nader för vilka sökanden an-

fogdemyndigheten begär det. Stat-

svarar, betalas i förskott. Staten,

en, kommun, landsting och kom-

kommun, landsting och kom-

munalförbund är dock inte skyldiga

munalförbund är dock inte skyl-

att lämna sådant förskott.

diga att lämna sådant förskott.

Betalas

inte

förskott

inom

Betalas

inte

förskott

inom

förelagd tid, får Kronofogde-

myndigheten inställa

verkställig-

myndigheten ställa in verkställig-

heten och häva vidtagna åtgärder.

Om förskottet avser en grund-

avgift, får myndigheten i stället

avgift,

får

myndigheten i stället

avskriva målet.

skriva av målet.

17 kap.

7 §47

Förrättningskostnader i mål om

utmätning tas ut ur köpeskillingen

för såld

egendom,

behållen

för såld

egendom,

behållen

avkastning och andra tillgängliga

medel. De får vid behov genast

pengar. De får vid behov genast

utsökas hos gäldenären.

utsökas hos svaranden.

Förrättningskostnader

som

är

Förrättningskostnader

som

är

gemensamma för flera mål har

företräde

framför

kostnader

som

företräde framför kostnader

som

endast avser ett mål.

Förrättningskostnad

för

hand-

Förrättningskostnad

för

hand-

räckning enligt 8 kap. 18 § får

genast utsökas hos den mot vilken

åtgärden har vidtagits.

17 kap.

8 §48

Förrättningskostnader i mål om

verkställighet enligt 16 kap. får

verkställighet

enligt

och

genast utsökas hos svaranden, om

16 kap.

får

genast

utsökas

hos

ej annat följer av exekutionstiteln.

svaranden, om inte annat följer av

46 SFS senaste lydelse 2007:277.

142

47 SFS senaste lydelse 1996:130.

48 SFS senaste lydelse 1996:130.

Detta gäller dock ej verkställighet		utsökningstiteln. Detta gäller dock
av beslut om kvarstad eller annan		inte verkställighet av beslut om
säkerhetsåtgärd.		kvarstad eller annan säkerhets-
		åtgärd.
Om egendom i samband med		Om egendom i samband med
avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §,		avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §,
tas förrättningskostnad för för-		tas förrättningskostnad för för-
säljningen ut ur köpeskillingen.		säljningen ut ur köpeskillingen.
När	förrättningskostnader för	När	förrättningskostnader för
avhysning tas ut hos svaranden,		avhysning tas ut hos svaranden,
har kostnad som avses i 3 § tredje		har kostnad som avses i 3 § tredje
stycket	företräde framför annan	stycket	företräde framför annan
förrättningskostnad.		förrättningskostnad.

17kap. 10 §

Om lös egendom som har				Om lös egendom som har
belagts med kvarstad säljs enligt				belagts med kvarstad säljs enligt
16 kap. 14 § tredje stycket eller				16 kap. 5 § tredje stycket eller 7 §
16 § andra stycket,		tas	förrätt-	andra stycket, tas förrättnings-
ningskostnad för försäljningen ut				kostnad för försäljningen ut ur
ur köpeskillingen.				köpeskillingen.
Har	Kronofogdemyndigheten			Har	Kronofogdemyndigheten
med anledning av kvarstad på fast				med anledning av kvarstad på fast
egendom	förordnat	om	åtgärd	egendom beslutat om åtgärd som
som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas				avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas
kostnad för åtgärden ut ur behållen				kostnad för åtgärden ut ur behållen
avkastning.				avkastning.

17kap. 11 §

Vad som sägs i 7–10 §§ om	Vad som sägs i 7–10 §§ om
uttagande av förrättningskostnad	uttagande	av förrättningskostnad
hos svaranden gäller ej kostnad	hos svaranden gäller inte kostnad
som till följd av exekutionstitelns	som till följd av utsökningstitelns
upphävande, ansökningens åter-	upphävande, ansökningens		åter-
kallande eller annan särskild an-	kallande eller annan särskild an-
ledning bör betalas av sökanden.	ledning bör betalas av sökanden.
Om sökanden ej har förskotterat	Om sökanden inte har för-
förrättningskostnad för vilken han	skotterat	förrättningskostnad	för
ansvarar och kostnaden ej får eller	vilken han ansvarar och kostnaden
har kunnat i målet tagas ut hos	inte får eller har kunnat i målet tas
svaranden, får den genast utsökas	ut hos svaranden, får den genast
hos sökanden.	utsökas hos sökanden.

17kap. 12 §

I fråga om kostnader i tvist vid	I fråga om kostnader i tvist vid
fördelning av medel som enligt	fördelning av pengar som enligt
13 kap. 7 § tredje stycket prövas	13 kap. 7 § tredje stycket prövas

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

143

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt 4 § första stycket gäller inte för sökandens ansvar för förrätt- ningskostnader i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

av	Kronofogdemyndigheten			av	Kronofogdemyndigheten
tillämpas		18 kap.	rättegångsbal-	tillämpas		18 kap.	rättegångsbal-
ken.				ken.
Beslut,		varigenom Kronofogde-		Beslut, varigenom Kronofogde-
myndigheten har ålagt ersättnings-				myndigheten har ålagt ersättnings-
skyldighet		enligt	första stycket,	skyldighet		enligt	första stycket,
verkställs såsom dom som avses i				verkställs såsom dom som avses i
3 kap. 6 §.				2 kap. 4 §.
Särskild bestämmelse beträffande				Särskilda bestämmelser för mål
allmänna mål				som ska handläggas enligt lagen
				(1993:891) om indrivning av
				statliga fordringar m.m.

17 kap.

13 §49

Bestämmelserna i 2 och 3 §§,

4 § första stycket och 5 § om sökandens ansvar för förrätt- ningskostnader gäller inte i all- mänt mål.

	18 kap. Överklagande
			18 kap.
			1 §50
	Kronofogdemyndighetens		beslut	Kronofogdemyndighetens		beslut
	överklagas	skriftligen hos en		överklagas	skriftligen hos en
	tingsrätt som regeringen före-			tingsrätt som regeringen före-
	skriver med hänsyn till var svar-			skriver med hänsyn till var svar-
	anden har sitt hemvist.			anden har sin hemvist.
	Med svarandens hemvist förstås			Med svarandens hemvist förstås
	den ort där svaranden är bosatt.			den ort där svaranden är bosatt.
	Beträffande dödsbo förstås den ort			Beträffande dödsbo förstås den ort
	där den döde senast var bosatt och			där den döde senast var bosatt och
	beträffande annan juridisk		person	beträffande annan juridisk		person
	förstås den ort som enligt 10 kap.			förstås den ort som enligt 10 kap.
	rättegångsbalken grundar		dom-	rättegångsbalken grundar		dom-
	stols behörighet i tvistemål i			stols behörighet i tvistemål i
	allmänhet.			allmänhet.
	I den mån det inte föreskrivs			I den mån det inte föreskrivs
	något annat i detta kapitel gäller			något annat i detta kapitel gäller
	lagen (1996:242) om domstols-			lagen (1996:242) om domstols-
	ärenden vid överklagande i utsök-			ärenden vid överklagande i ut-
	ningsmål.	Kronofogdemyndig-		sökningsmål.	Kronofogdemyn-
144	49 SFS senaste lydelse 2008:216.
	50 SFS senaste lydelse 2006:672.

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får över- klagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

heten skall dock inte vara part i domstolen.

digheten ska dock inte vara part i	Prop. 2021/22:197
domstolen utom i den del över-	Bilaga 2
klagandet avser förrättningskost-
naderna.

18kap.

2 §51

Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

18kap.

5 §52

Följande beslut får inte över-			Följande beslut får inte över-
klagas:			klagas:
1. ett beslut genom vilket be-			1. ett beslut genom vilket be-
gäran om rättelse av utmätning			gäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av			enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av
kvarstad för fordran enligt 16 kap.			kvarstad för fordran enligt 16 kap.
13 § har lämnats utan bifall,			4 § har lämnats utan bifall,
2. ett beslut	genom	vilket en	2. ett beslut	genom	vilket en
rättighet inte har förbehållits enligt			rättighet inte har förbehållits enligt
12 kap. 33 § andra stycket,			12 kap. 33 § andra stycket,
3. ett beslut	genom	vilket en	3. ett beslut	genom	vilket en
förrättningsman har förklarats jävig,			handläggare har förklarats jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses			4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket,			i 17 kap. 4 § första stycket,
5. ett beslut i en sådan fråga om			5. ett beslut i en sådan fråga om
verkställighet	av en	skiljedom	verkställighet	av en	skiljedom
som avses i 3 kap. 16 §.			som avses i 2 kap. 16 §.

18kap.

6 §53

	Ett beslut i en fråga som avses i	Ett beslut i en fråga som avses i
	2 kap. 10 eller 11 § får inte över-	3 kap. 11 eller 12 § får inte över-
	klagas. I samband med att ett	klagas. I samband med att ett
	beslut överklagas, genom vilket	beslut överklagas, genom vilket
51	SFS senaste lydelse 1993:516.
52	SFS senaste lydelse 1999:118.	145
53	SFS senaste lydelse 1994:444.	145

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med över- klagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna medel överklagas.

föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man eller som innebär att Kronofogdemyndig- heten avvaktar med verkställig- hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § tredje stycket får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att Kronofogdemyndighetens för- säljning eller beslutet om fördel- ningen av pengar överklagas.

18 kap.

7 §54

Ett beslut om utmätning som

avses i 7 kap. får överklagas utan

inskränkning till viss tid.

Ett beslut om annan utmätning

ska överklagas av sökanden eller

svaranden inom tre veckor från det

att beslutet delgavs den klagande.

Tredje man får överklaga en sådan

utmätning utan

inskränkning till

utmätning utan

inskränkning till

viss tid. Ett

beslut

som avses i

viss tid. Ett

beslut

som avses i

8 kap.

9 §

första

stycket

eller

8 kap.

9 §

första

stycket

eller

12 kap. 49 § tredje stycket ska

dock överklagas inom tre veckor

från det att beslutet delgavs den

klagande.

exekutiv

försäljning

ska

tvångsvis

försäljning

ska

överklagas inom tre veckor från

försäljningen. Ett beslut om för-

delning eller utbetalning av medel

delning eller utbetalning av pengar

ska överklagas inom tre veckor

från beslutet. Svaranden får dock

överklaga ett sådant beslut inom

den tid inom vilken utmätnings-

beslutet enligt andra stycket första

146

54 SFS senaste lydelse 2015:683.

Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig handläggare ska inte föranleda att beslutet hävs, om jävet uppen- barligen inte har inverkat på be- slutet.

meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

meningen ska överklagas, om den		Prop. 2021/22:197
tiden löper ut senare.		Bilaga 2
Ett sådant överklagande	som
avses i 6 § andra stycket andra
meningen får göras utan in-
skränkning till viss tid.
Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra
stycket första meningen eller tredje
stycket får överklagas inom tre
veckor från beslutet.
Kronofogdemyndighetens	beslut

i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

18kap. 12 §55

Tingsrätten får, utan att mot-	Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har getts till-	parten dessförinnan har getts till-
fälle att yttra sig över överklag-	fälle att yttra sig över överklag-
andet, förordna att någon åtgärd	andet, besluta att någon åtgärd för
för verkställighet tills vidare inte	verkställighet tills vidare inte ska
skall vidtas eller, om det finns	vidtas eller, om det finns synner-
synnerliga skäl, att en redan vid-	liga skäl, att en redan vidtagen
tagen åtgärd skall hävas. Vid ut-	åtgärd ska hävas. Vid utmätning
mätning av lön för underhålls-	av lön för underhållsbidrag får
bidrag får förordnandet inskränkas	beslutet inskränkas till att avse att
till att avse att influtna medel inte	utmätta pengar inte ska betalas ut.
skall betalas ut.
Tingsrätten får också omedelbart	Tingsrätten får också omedelbart
förordna att åtgärd för verkställig-	besluta att åtgärd för verkställig-
het skall genomföras och bestå till	het ska genomföras och bestå till
dess annat förordnas.	dess annat beslutas.

18kap. 13 §56

Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig förrättningsman skall inte föran- leda att beslutet hävs, om jävet uppenbarligen inte har inverkat på beslutet.

55	SFS senaste lydelse 1995:298.	147
56	SFS senaste lydelse 1993:516.	147

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål.

Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

18kap. 14 §57

Vid bifall till ett överklagande	Vid bifall till ett överklagande
av ett visst beslut får även ett	av ett visst beslut får även ett
senare beslut i målet hävas när det	senare beslut i målet hävas när det
kan ske, om detta beslut har	kan ske, om detta beslut har
samband med det förra beslutet	samband med det förra beslutet
och inte hade vunnit laga kraft mot	och inte hade fått laga kraft mot
klaganden när han överklagade	klaganden när han eller hon
det första beslutet.	överklagade det första beslutet.

18kap. 15 §58

Om ett överklagande av ett		Om ett överklagande av ett
beslut	om fördelning av medel	beslut om fördelning av pengar
bifalls,	gäller det till förmån även	bifalls, gäller det till förmån även
för den som inte själv har över-		för den som inte själv har över-
klagat beslutet.		klagat beslutet.

18 kap.

16 §59

Tingsrättens beslut i en fråga	Tingsrättens beslut i en fråga
som överklagats dit gäller på det	som överklagats dit gäller på det
sätt som i 2 kap. 19 § sägs om	sätt som i 3 kap. 20 § sägs om
Kronofogdemyndighetens beslut.	Kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning skall dock en	I mål om utmätning ska dock en
vidtagen åtgärd inte utan särskilt	vidtagen åtgärd inte utan särskilt
förordnande återgå innan tings-	beslut återgå innan tingsrättens
rättens beslut har vunnit laga kraft.	beslut har fått laga kraft.

18 kap.

20 §60

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål.

	57	SFS senaste lydelse 1993:516.
	58	SFS senaste lydelse 1993:516.
148	59	SFS senaste lydelse 1995:298.
148	60	SFS senaste lydelse 1988:1454.

Prop. 2021/22:197	Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 3
	Remissyttranden över betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande
	(SOU 2016:81) har lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt,
	Hovrätten över Skåne och Blekinge, Nacka tingsrätt, Växjö tingsrätt,
	Örebro tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt,
	Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltnings-
	rätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Hyres- och
	arrendenämnden i Göteborg, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Eko-
	brottsmyndigheten, Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Data-
	inspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten), Försäkringskassan,
	Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barn-
	ombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndig-
	heten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kammarkollegiet, Statens
	servicecenter, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stock-
	holms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,
	Centrala studiestödsnämnden, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Statens
	jordbruksverk, Boverket, Lantmäteriet, Arbetslöshetskassornas Sam-
	organisation (numera Sveriges a-kassor), Fastighetsmäklarförbundet,
	Fastighetsägarna, Finansbolagens Förening, Föreningen Sveriges Krono-
	fogdar, HSB Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet
	frivilliga samhällsarbetare, Rädda Barnen, Småföretagarnas Riksförbund,
	Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svensk Inkasso, Sveriges
	advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges
	Kommuner och Landsting (numera Sveriges Kommuner och Regioner),
	Tjänstemännens centralorganisation och Yrkesföreningen för budget- och
	skuldrådgivare i kommunal tjänst.
	Yttrande har också inkommit från Riksförbundet Enskilda Vägar, Små-
	företagarnas Arbetslöshetskassa, Stockholms kommun och Villaägarnas
	Riksförbund.
	Arbetsgivarverket, Regelrådet, Barnens Rätt i Samhället, Föreningen
	Sveriges Socialchefer, Företagarna, Insolvens Väst, Hyresgästföreningen,
	Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Lantbrukarnas Riksförbund,
	Riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar, Stockholms stads-
	mission, Svenska Kreditföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges akade-
	mikers centralorganisation och Upplysningscentralen AB har avstått från
	att yttra sig.

150

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		3
2	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken .................................		4
3	Ärendet och dess beredning ..............................................................		7
4	Tillgångsutredningarna ska förbättras...............................................		7
	4.1	Ramarna för utredningen tydliggörs...................................	7

Prop. 2021/22:197		– lämna de upplysningar om den
		närmare beskaffenheten av mellan-
		havandet som Kronofogdemyndig-
		heten bedömer kan vara av
		betydelse för utredningen av gälde-
		närens tillgångar.
		6 kap.
		Biträde av Polismyndigheten
		12 a §
		Om egendom som har påträffats i
		Polismyndighetens verksamhet ut-
		mäts, får Kronofogdemyndigheten
		begära biträde av Polismyndig-
		heten för att ta egendomen i förvar
		enligt 2 och 4–8 §§. Detsamma
		gäller om sådan egendom ska tas i
		förvar enligt 12 §.

	Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

Bestämmelser om förhör med	Bestämmelser om förhör med
gäldenären eller tredje man och	svaranden eller tredje man och om
om tvångsmedel i samband med	tvångsmedel i samband med att
att upplysningar begärs av gälde-	upplysningar begärs av svaranden
nären eller tredje man finns i	eller tredje man finns i 3 kap. 11–
2 kap. 10–16 §§.	17 §§.

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet	Prop.
	2021/22:197

		Kronofogdemyndigheten skärps.......................................	13
5	Utökad distansutmätning ................................................................		18
6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		25
7	Konsekvenser..................................................................................		26
8	Författningskommentar...................................................................		28
Bilaga 1		Sammanfattning av betänkandet Ett modernare
		utsökningsförfarande (SOU 2016:81) ..............................	32
Bilaga 2		Betänkandets lagförslag ...................................................	48
Bilaga 3		Förteckning över remissinstanserna ...............................	150
Bilaga 4		Lagrådets yttrande ..........................................................	151
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 2022 .......			152

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som	Prop. 2021/22:197
avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.	Bilaga 2

Bor gäldenären varaktigt till-	Bor svaranden varaktigt till-
sammans med sin make och	sammans med sin make och
överstiger underhållsbidrag till	överstiger underhållsbidrag till
maken eller till makarnas barn vad	maken eller till makarnas barn vad
som skäligen bör tillkomma den	som skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade, får bidraget	underhållsberättigade, får bidraget
vid tillämpningen av 14 och 16 §§	vid tillämpningen av 14 och 16 §§
jämkas med hänsyn till annan	jämkas med hänsyn till annan
fordran för vilken utmätning sker	fordran för vilken utmätning sker
samtidigt. Om det finns särskilda	samtidigt. Om det finns särskilda
skäl, får sådan jämkning ske även	skäl, får sådan jämkning ske även
av annat underhållsbidrag, om detta	av annat underhållsbidrag, om detta
överstiger vad som skäligen be-	överstiger vad som skäligen be-
hövs för den underhållsberättiga-	hövs för den underhållsberättiga-
des försörjning.	des försörjning.
Har gäldenären rätt till avdrag	Har svaranden rätt till avdrag
enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,	enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,
får belopp som på denna grund	får belopp som på denna grund
tillgodoräknas honom eller henne	tillgodoräknas honom eller henne
inte tas i anspråk genom utmät-	inte tas i anspråk genom utmät-
ning för fordran, som tillkommer	ning för fordran, som tillkommer
annan än den underhållsberät-	annan än den underhållsberät-
tigade eller någon som har inträtt i	tigade eller någon som har inträtt i
dennes rätt, eller för fordran som	dennes rätt, eller för fordran som
avser underhållsstöd till samma	avser underhållsstöd till samma
barn.	barn.

kontant, om inte köparen och den	Prop. 2021/22:197
som enligt sakägarförteckningen är	Bilaga 2
betalningsberättigad avtalar annat.

Bestämmelserna i 3–61 §§	Bestämmelserna i 3–61 §§
gäller i tillämpliga delar även när	gäller i tillämpliga delar även när
utmätning av fast egendom har	utmätning av fast egendom har
35 SFS senaste lydelse 1994:444.	123

Särskilda bestämmelser	Särskilda bestämmelser för mål
beträffande allmänna mål	som ska handläggas enligt lagen
	(1993:891) om indrivning av
	statliga fordringar m.m.

Prop. 2021/22:197	den exekutiva försäljningen ägde	var beviljad för svaranden när den
Bilaga 2	rum.	tvångsvisa försäljningen skedde.

Användning av särskilt rätts-	Prop. 2021/22:197
medel får inte utan synnerliga skäl	Bilaga 2
föranleda att tvångsvis försäljning
hävs.