Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2021/22:181

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Prop. 2021/22:181 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 och 37 §§, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 46 kap. 8 §, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4, 8, 11, 13 och 20 §§, 74 kap. 7 §, 74 a kap. 7, 8 och 12 §§, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 a, 18, 22, 22 a, 25 a och 29 §§, 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 och 37 §§, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 11 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 8 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 66 års ålder”,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensions- behållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter 66 års ålder”,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 67 kap. 20 a och 20 b §§, och närmast före 67 kap. 20 a och 20 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §1

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som mots- varar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Om det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 65 års ålder.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

8	1 Senaste lydelse 2017:1305.

	18 §2	Prop. 2021/22:181
SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som
avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet
ska pågå längre tid.
Första stycket gäller endast för tid		Första stycket gäller endast för tid
före 65 års ålder.	före 66 års ålder.

22 a §3

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjuk- ersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrund- ande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenning- grundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har för- flutit.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år, om inte annat anges i 22 b §.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §.

22 b §4

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade fyllde 65 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 68 år.

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade fyllde 66 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.

25 §

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller där- med likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 65 år, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenning- grundande inkomsten ska då beräk- nas enligt bestämmelserna i 25 kap.

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller där- med likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 66 år, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenning- grundande inkomsten ska då beräk- nas enligt bestämmelserna i 25 kap.

2	Senaste lydelse 2010:1307.
3	Senaste lydelse 2013:747.	9
4	Senaste lydelse 2019:649.	9

Prop. 2021/22:181	27 kap.
Sjukpenning efter 65-årsdagen	Sjukpenning efter 66-årsdagen
	36 §

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde

65år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska läm- nas till den försäkrade.

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde

66år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska läm- nas till den försäkrade.

Sjukpenning efter 70-årsdagen	Sjukpenning efter 71-årsdagen
	37 §

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 71 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

28 a kap.

7 §5

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

31 kap.

4 §

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

33 kap.

16 §6

Hel sjukersättning kan lämnas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller

65år.

Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan läm- nas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med måna-

Hel sjukersättning kan lämnas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller

66år.

Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan läm- nas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med måna-

10	5	Senaste lydelse 2011:1513.
10	6	Senaste lydelse 2016:1291.

den före den månad då han eller hon fyller 65 år.

den före den månad då han eller hon Prop. 2021/22:181 fyller 66 år.

17 §7

Försäkringskassan ska senast tre år räknat från ett beslut om sjukersättning göra en uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga. Försäkringskassan ska därefter, så länge den försäkrade har rätt till sjukersättning, minst vart tredje år på nytt följa upp den försäkrades arbetsförmåga.

Om den försäkrade har fyllt 60 år, behöver någon uppföljning inte göras.

Om den försäkrade har fyllt 61 år, behöver någon uppföljning inte göras.

35 kap.

4 §8

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för tiden	2. enligt 12 och 13 §§ för tiden
därefter till och med det år då han	därefter till och med det år då han
eller hon fyller 64 år (framtida för-	eller hon fyller 65 år (framtida för-
säkringstid), och	säkringstid), och

3.enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §

Om den faktiska försäkringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkrings- fallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 64 år som framtida försäk- ringstid.

13 §

Om den faktiska försäkringstiden motsvarar mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande.

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 64 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäk-

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 65 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäk-

7	Senaste lydelse 2016:1291.	11
8	Senaste lydelse 2014:239.	11

Prop. 2021/22:181 rade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

rade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15 §9

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 64 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för till- godoräknande av försäkringstid en- ligt 6–11 §§.

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 65 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för till- godoräknande av försäkringstid en- ligt 6–11 §§.

41 kap.

5 §

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade fyller 65 år, om inte något annat anges i 6 §.

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade fyller 66 år, om inte något annat anges i 6 §.

6§10

Livränta lämnas längst till och med	Livränta lämnas längst till och med
månaden före den då den försäk-	månaden före den då den försäk-
rade fyller 68 år, om	rade fyller 69 år, om
– skadan inträffar den månad då	– skadan inträffar den månad då
den försäkrade fyller 65 år eller	den försäkrade fyller 66 år eller
senare, och	senare, och

–en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

46 kap.

8 §

Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning i

27kap. 34 § och sjukpenning i sam- band med 70-årsdagen i 27 kap.

37§ tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning i

27kap. 34 § och sjukpenning i sam- band med 71-årsdagen i 27 kap.

37§ tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

12	9 Senaste lydelse 2014:239.
	10 Senaste lydelse 2019:649.

Prop. 2021/22:181

50 kap.

4§11

Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken eller som har en sådan särskilt förordnad vårdnadshavare som avses i 3 § 1.

51 kap.

8 §

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 65 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före 65- årsdagen och därefter blir beviljad.

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 66 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före 66- årsdagen och därefter blir beviljad.

10 §

Antalet assistanstimmar får inte ut- ökas efter det att den försäkrade har fyllt 65 år.

Antalet assistanstimmar får inte ut- ökas efter det att den försäkrade har fyllt 66 år.

52 kap.

10§

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

1. en försäkrad som är under	1. en försäkrad som är under
65 år och är beroende av ett sådant	66 år och är beroende av ett sådant
11 Senaste lydelse 2018:1265.	13


Prop. 2021/22:181 fordon som avses i 8 eller 9 § för att					fordon som avses i 8 eller 9 § för att
genom arbete få sin försörjning					genom arbete få sin försörjning
eller ett väsentligt tillskott till sin					eller ett väsentligt tillskott till sin
försörjning, eller för att genomgå					försörjning, eller för att genomgå
arbetslivsinriktad		utbildning		eller	arbetslivsinriktad		utbildning		eller
genomgå	rehabilitering			under	genomgå	rehabilitering			under
vilken han eller hon får rehabilite-					vilken han eller hon får rehabilite-
ringsersättning enligt 31 kap. eller					ringsersättning enligt 31 kap. eller
aktivitetsstöd enligt			föreskrifter		aktivitetsstöd enligt			föreskrifter
som meddelas av regeringen,					som meddelas av regeringen,
2. en försäkrad		som	är	under	2. en försäkrad		som	är	under
65 år och, efter att ha beviljats bi-					66 år och, efter att ha beviljats bi-
drag enligt 1, har beviljats sjuk-					drag enligt 1, har beviljats sjuk-
ersättning eller aktivitetsersättning,					ersättning eller aktivitetsersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

56 kap.

	3 §12
Inkomstgrundad	ålderspension	Inkomstgrundad	ålderspension
lämnas tidigast från och med den		lämnas tidigast från och med den
månad då den	försäkrade fyller	månad då den	försäkrade fyller
62 år.		63 år.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap.

4 a §13

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

5§14

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 65 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

	12	Senaste lydelse 2019:649.
14	13	Senaste lydelse 2013:747.
14	14	Senaste lydelse 2018:772.

den månad då den försäkrade fyller

65år.

den månad då den försäkrade fyller Prop. 2021/22:181

66år.

8§15

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension måna- den före den då han eller hon fyller 65 år och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension måna- den före den då han eller hon fyller 66 år och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

58 kap.

11§16

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 64 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 65 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

60 kap.

18 §

Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som tjänstgöringen har pågått och som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten mellan

– hälften		av genomsnittet	av	– hälften		av genomsnittet	av
samtliga	pensionsgrundande		in-	samtliga	pensionsgrundande		in-
komster som fastställts för intjän-				komster som fastställts för intjän-
andeåret	för	samtliga försäkrade		andeåret	för	samtliga försäkrade
som under det året har fyllt högst				som under det året har fyllt högst
64 år och				65 år och

– 365.

Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pen- sionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var be- stämda den 1 december fastställelseåret.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om

15	Senaste lydelse 2013:747.	15
16	Senaste lydelse 2011:1434.	15

Prop. 2021/22:181 1. föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern har fyllt högst 64 år	3. föräldern har fyllt högst 65 år
under intjänandeåret,	under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret,

och

5.föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 64 år under in-	4. fyllde högst 65 år under in-
tjänandeåret,	tjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensions- grundande belopp för ett annat barn.

	52 §
Med	generell jämförelseinkomst	Med	generell jämförelseinkomst
avses	75 procent av genomsnittet	avses	75 procent av genomsnittet
av samtliga för intjänandeåret fast-		av samtliga för intjänandeåret fast-
ställda	pensionsgrundande in-	ställda	pensionsgrundande in-
komster för försäkrade som under		komster för försäkrade som under
det året har fyllt högst 64 år.		det året har fyllt högst 65 år.

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande in- komsterna enligt första stycket ska avse de pensionsgrundande in- komsterna som de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

62 kap.

12 §17

Arvsvinster efter personer som av-	Arvsvinster efter personer som av-
lidit före det år de skulle ha fyllt	lidit före det år de skulle ha fyllt
61 år ska fördelas för året efter	62 år ska fördelas för året efter
dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-	dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-
soner som avlidit det år de fyllt eller	soner som avlidit det år de fyllt eller
skulle ha fyllt 61 år eller senare ska	skulle ha fyllt 62 år eller senare ska
fördelas för dödsfallsåret.	fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

16	17 Senaste lydelse 2019:649.

	13 §18		Prop. 2021/22:181
Fördelningen	av arvsvinster ska	Fördelningen	av arvsvinster ska
först göras efter personer som av-		först göras efter personer som av-
lidit före det år de skulle ha fyllt		lidit före det år de skulle ha fyllt
61 år. När den fördelningen skett		62 år. När den fördelningen skett
och pensionsrätt för året före det år		och pensionsrätt för året före det år
fördelningen	avser har fastställts,	fördelningen	avser har fastställts,
ska arvsvinster efter personer som		ska arvsvinster efter personer som
har avlidit det år de fyllt eller skulle		har avlidit det år de fyllt eller skulle
ha fyllt 61 år eller avlidit senare		ha fyllt 62 år eller avlidit senare
fördelas.		fördelas.
Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter		Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
16 års ålder men före 61 års ålder		16 års ålder men före 62 års ålder

15§19

Arvsvinstfaktorer som avser fördel-	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
ning av pensionsbehållningar efter	ning av pensionsbehållningar efter
personer som har avlidit efter det år	personer som har avlidit efter det år
då de har fyllt 16 år, men före det år	då de har fyllt 16 år, men före det år
de skulle ha fyllt 61 år, ska grundas	de skulle ha fyllt 62 år, ska grundas
på kvoten mellan	på kvoten mellan

–summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och

–summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter	Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
61 års ålder	62 års ålder

16§20

Arvsvinstfaktorer som avser fördel-	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
ning av pensionsbehållningar efter	ning av pensionsbehållningar efter
personer som har avlidit det år de	personer som har avlidit det år de
fyllt eller skulle ha fyllt 61 år eller	fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller
senare ska grundas på kvoten	senare ska grundas på kvoten
mellan	mellan

–det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

–det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

17§21

För en försäkrad som inte har fyllt		För en försäkrad som inte har fyllt
65 år ska beräkningen enligt 16 §		66 år ska beräkningen enligt 16 §
18	Senaste lydelse 2019:649.
19	Senaste lydelse 2019:649.
20	Senaste lydelse 2019:649.	17
21	Senaste lydelse 2019:649.	17

Prop. 2021/22:181 göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos be- folkningen i Sverige under femårs- perioden närmast före det år personen uppnådde 61 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 65 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för fem- årsperioden närmast före det år per- sonen uppnådde 64 års ålder.

göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos be- folkningen i Sverige under femårs- perioden närmast före det år personen uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för fem- årsperioden närmast före det år per- sonen uppnådde 65 års ålder.

38 §

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikttjänst- göring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 70 år, har fast- ställts pensionsgrundande inkoms- ter som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 65 års ålder efter tidigt uttag

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 71 år, har fast- ställts pensionsgrundande inkoms- ter som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

Omräkning vid 66 års ålder efter tidigt uttag

44 §

För den som har tagit ut inkomst-	För den som har tagit ut inkomst-
pension före det år då han eller hon	pension före det år då han eller hon
fyllt 65 år, ska pensionen räknas om	fyllt 66 år, ska pensionen räknas om
från och med det år då den för-	från och med det år då den för-
säkrade uppnår denna ålder om del-	säkrade uppnår denna ålder om del-
ningstalet ändrats.	ningstalet ändrats.

67 kap.

4 §

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

8 §

Vid beräkningen enligt 7 § ska en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot kvoten mellan

– den tid under vilken den	– den tid under vilken den
pensionssökande har varit bosatt i	pensionssökande har varit bosatt i
Sverige, inräknad den tid som avses	Sverige, inräknad den tid som avses
i 6 §, från den första ankomsten till	i 6 §, från den första ankomsten till

landet till och med det kalenderår	landet till och med det kalenderår Prop. 2021/22:181
då han eller hon fyllde 64 år och	då han eller hon fyllde 65 år och
– hela tidrymden från det att den	– hela tidsrymden från det att den
pensionssökande första gången	pensionssökande första gången
kom till Sverige till och med det	kom till Sverige till och med det
kalenderår då han eller hon fyllde	kalenderår då han eller hon fyllde
64 år.	65 år.
Vid beräkningen ska det bortses från tid för vilken den pensionssökande,
vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.
Tiden mellan 16 och 64 års ålder	Tiden mellan 16 och 65 års ålder

11 §

Vid beräkning av försäkringstid beaktas endast tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 64 år

13 §

För den som omedelbart före den	För den som omedelbart före den
kalendermånad då han eller hon	kalendermånad då han eller hon
fyllde 65 år hade rätt till hel sjuk-	fyllde 66 år hade rätt till hel sjuk-
ersättning i form av garantiersätt-	ersättning i form av garantiersätt-
ning gäller följande. Om det är	ning gäller följande. Om det är
förmånligare än en beräkning enligt	förmånligare än en beräkning enligt
5–12 §§, räknas som försäkringstid	5–12 §§, räknas som försäkringstid
för garantipension den försäkrings-	för garantipension den försäkrings-
tid som legat till grund för beräk-	tid som legat till grund för beräk-
ning av sjukersättningen.	ning av sjukersättningen.
Uttag av inkomstgrundad	Uttag av inkomstgrundad
ålderspension från annan tidpunkt	ålderspension från en annan
än vid 65 års ålder	tidpunkt än vid 65 års ålder för
	den som är född 1953 eller
	tidigare
20 §
Om den försäkrade har rätt till in-	Om den försäkrade är född 1953
komstpension eller tilläggspension	eller tidigare och har rätt till in-
ska beräkningsunderlaget alltid be-	komstpension eller tilläggspension
stämmas som om inkomstpen-	ska beräkningsunderlaget alltid be-
sionen och tilläggspensionen hade	stämmas som om inkomstpen-
börjat lyftas den kalendermånad då	sionen och tilläggspensionen hade
den försäkrade fyller 65 år.	börjat lyftas den kalendermånad då
	den försäkrade fyllde 65 år.

Om sådant garantitillägg lämnas som avses i 63 kap. 18 och 19 §§ och inkomstpension eller tilläggspension har tagits ut före den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år ska, när beräkningsunderlaget bestäms, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som hel årlig tilläggspension har minskats enligt 63 kap. 20 §.

Prop. 2021/22:181

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid 65 års ålder för den som är född 1954–1957

20 a §

Om den försäkrade är född något av åren 1954–1957 och har rätt till inkomstpension, ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

20 b §

Om den försäkrade är född 1958 eller senare och har rätt till in- komstpension, ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas	Äldreförsörjningsstöd kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 65 år.	den försäkrade fyller 66 år.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.

74 a kap.

7 §22

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

		8 §23
	Det som föreskrivs om allmän ålderspension i 56 kap. i fråga om förmåns-
	tid i 4, 5 och 7 §§, ökat uttag i 9 §, återkallelse och minskning av uttag i
	10 § och omräkning i 13 § ska även gälla inkomstpensionstillägg.
20	22	Senaste lydelse 2020:1239.
20	23	Senaste lydelse 2020:1239.

Inkomstpensionstillägg får läm- nas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

Inkomstpensionstillägg får läm-	Prop. 2021/22:181
nas utan ansökan från och med den

månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

12§24

Om den försäkrade har rätt till in-			Om den försäkrade har rätt till in-
komstpension eller tilläggspension			komstpension eller tilläggspension
ska	beräkningsunderlaget	alltid	ska	beräkningsunderlaget	alltid
bestämmas som om inkomstpen-			bestämmas som om inkomstpen-
sionen och tilläggspensionen hade			sionen och tilläggspensionen hade
börjat lyftas den kalendermånad då			börjat lyftas den kalendermånad då
den försäkrade fyller 65 år. Om			den försäkrade fyller 66 år. Om
sådant garantitillägg lämnas		som	sådant garantitillägg lämnas		som
avses i 63 kap. 18 och 19 §§ och in-			avses i 63 kap. 18 och 19 §§ och in-
komstpension eller tilläggspension			komstpension eller tilläggspension
har tagits ut före den kalender-			har tagits ut före den kalender-
månad då den försäkrade fyllde 65			månad då den försäkrade fyllde 66
år	ska, när beräkningsunderlaget		år	ska, när beräkningsunderlaget
bestäms, detta tillägg ökas på mot-			bestäms, detta tillägg ökas på mot-
svarande sätt som hel årlig tilläggs-			svarande sätt som hel årlig tilläggs-
pension har minskats enligt 63 kap.			pension har minskats enligt 63 kap.
20 §.			20 §.
Vidare ska

–det som föreskrivs om garantipension i fråga om obetalda avgifter i 67 kap. 18 § tillämpas på inkomstpensionstillägg för en försäkrad som är född 1938 eller senare, och

–det som föreskrivs i 66 kap. 7 § och 67 kap. 19 § om garantipension i fråga om överföring av pensionsrättigheter enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna tillämpas på inkomstpensionstillägg.

77 kap.

18 §

Efterlevandepension och efter-	Efterlevandepension och efter-
levandestöd lämnas till och med	levandestöd lämnas till och med
den månad då rätten till förmånen	den månad då rätten till förmånen
upphör. Dock lämnas följande för-	upphör. Dock lämnas följande för-
måner längst till och med månaden	måner längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller	före den då den efterlevande fyller
65 år:	66 år:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

24 Senaste lydelse 2020:1239.

Prop. 2021/22:181	81 kap.
	4 §

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garanti-	Som försäkringstid för garanti-
pension till omställningspension	pension till omställningspension
ska tid tillgodoräknas även från och	ska tid tillgodoräknas även från och
med det år då dödsfallet inträffade	med det år då dödsfallet inträffade
till och med det år då den avlidne	till och med det år då den avlidne
skulle ha fyllt 64 år (framtida för-	skulle ha fyllt 65 år (framtida för-
säkringstid).	säkringstid).

7 §

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet gäller följande.

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med året	– tidsperioden från och med året
för dödsfallet till och med det år då	för dödsfallet till och med det år då
den avlidne skulle ha fyllt 64 år och	den avlidne skulle ha fyllt 65 år,
	och

–kvoten mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne från och med det år han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet.

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit före 65 års			senare och som avlidit före 66 års
ålder i 9–19 §§,			ålder i 9–19 §§,		av-
– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit efter 65 års			senare och som avlidit efter 66 års
ålder i 20 och 21 §§, och			ålder i 20 och 21 §§, och

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

–faktiska pensionsbehållning, och

–antagna pensionsbehållning.

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 65 års ålder.

Prop. 2021/22:181

Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 66 års ålder.

6 §

Om den avlidne har tagit ut in-	Om den avlidne har tagit ut in-
komstpension före den månad då	komstpension före den månad då
han eller hon fyllt eller skulle ha	han eller hon fyllt eller skulle ha
fyllt 65 år (tidigt uttag) gäller vid	fyllt 66 år (tidigt uttag) gäller vid
beräkning av den faktiska pensions-	beräkning av den faktiska pen-
behållningen det som anges i andra	sionsbehållningen det som anges i
stycket.	andra stycket.

Oavsett när dödsfallet inträffar ska den avlidnes pensionsbehållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.

7 §

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14– 19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

8§

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten mellan

–summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensionsbehåll- ning och

–det delningstal som enligt 62 kap 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 66 år.

14 §

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne enligt 15– 19 §§ om

1. dödsfallet har inträffat före det	1. dödsfallet har inträffat före det
år då den avlidne skulle ha fyllt	år då den avlidne skulle ha fyllt
65 år, och	66 år, och

2.pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

16 §
Den antagna pensionsbehållningen	Den antagna pensionsbehållningen
ska motsvara summan av de årliga	ska motsvara summan av de årliga
pensionsrätter som kan tillgodo-	pensionsrätter som kan tillgodo-	23

Prop. 2021/22:181 räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in- träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in- träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

20 §

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år ska till grund för beräkning av efterlev- andepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräk- nad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år.

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 66 år ska till grund för beräkning av efter- levandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräk- nad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 65 år.

21 §

Den faktiska pensionsbehållningen	Den faktiska pensionsbehållningen
enligt 20 § ska räknas om med för-	enligt 20 § ska räknas om med för-
ändringar av inkomstindex enligt	ändringar av inkomstindex enligt
58 kap. 10–12 §§ fram till ingången	58 kap. 10–12 §§ fram till ingången
av det år den avlidne fyllde 65 år.	av det år den avlidne fyllde 66 år.

Från och med årsskiftet därefter ska den faktiska pensionsbehållningen följsamhetsindexeras. Det görs genom att den räknas om i enlighet med 62 kap. 42 och 43 §§ till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

84 kap.

6 §

Änkepension till en änka som är född 1945 eller senare lämnas med ett belopp som motsvarar det som skulle ha lämnats till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av 1989. Änkepensionen ska för år räknat motsvara

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller

b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och

2.för tid före den månad då änkan fyller 65 år, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för döds- fallsåret (90-procentstillägg).

2.för tid före den månad då änkan fyller 66 år, 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för döds- fallsåret (90-procentstillägg).

			16 §
	Om en änka som är född 1954 eller			Om en änka som är född 1954 eller
	senare har rätt till änkepension och			senare har rätt till änkepension och
	för samma månad får inkomst-			för samma månad får inkomst-
	grundad	ålderspension,	lämnas	grundad	ålderspension,	lämnas
	änkepensionen endast i den ut-			änkepensionen endast i den ut-
	sträckning den, efter eventuell sam-			sträckning den, efter eventuell sam-
	ordning	med omställningspension		ordning	med omställningspension
	enligt	77 kap. 12 §,	överstiger	enligt	77 kap. 12 §,	överstiger
24	ålderspensionen.			ålderspensionen.

Inkomstpension och premie- pension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort

18,5 procent av pensions- underlaget. I övrigt ska 14 och 15 §§ tillämpas.

Inkomstpension och premie- Prop. 2021/22:181 pension ska i detta sammanhang

beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort

18,5 procent av pensions- underlaget.

Om änkan tar ut inkomstpension vid en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyllde 66 år, ska hänsyn tas till den inkomst- pension som skulle ha betalats ut om hon hade haft rätt till sådan pension från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgifts- betalning inte har tillgodoräknats eller minskats, ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101 kap.

6 §

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före den	1. ålderspension för tid före den
månad då den försäkrade fyller	månad då den försäkrade fyller
65 år,	66 år,
2. änkepension för tid från och	2. änkepension för tid från och
med den månad då änkan fyller	med den månad då änkan fyller
65 år, och	66 år, och

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102 kap.

16 a §25

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad, som har hel allmän ålders-	säkrad, som har hel allmän ålders-
pension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 65 år är reducerings-	förmån, fyller 66 år är reducerings-
inkomsten summan av	inkomsten summan av

1.93 procent av den inkomstgrundade ålderspensionen,

2.garantipension och änkepension,

25 Senaste lydelse 2019:651.

Prop. 2021/22:181 3. 93 procent av den pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

4.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

5.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

6.93 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229),

7.93 procent av de delar av den inkomst enligt 15 § som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och

8.93 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17 §.

Inkomst enligt första stycket 6 och 7 ska endast beaktas till den del den överstiger 24 000 kronor.

18 §

Om den försäkrade får sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning eller motsvarande utländsk förmån ska i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.

	22 §26
	Till och med månaden före den	Till och med månaden före den
	månad då den försäkrade fyller	månad då den försäkrade fyller
	65 år beaktas vid beräkning av bo-	66 år beaktas vid beräkning av bo-
	stadstillägg 96 procent av bostads-	stadstillägg 96 procent av bostads-
	kostnaden per månad av den del	kostnaden per månad av den del
	som inte överstiger 5 000 kronor	som inte överstiger 5 000 kronor
	för den som är ogift och 2 500 kro-	för den som är ogift och 2 500 kro-
	nor för den som är gift.	nor för den som är gift.
	Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket
	beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp
	till 7 500 kronor för den som är ogift och 3 750 kronor för den som är gift.
	För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av
	deras sammanlagda bostadskostnad.
	Lydelse enligt prop. 2021/22:180	Föreslagen lydelse
	22 a §27
	Från och med den månad en	Från och med den månad en
	försäkrad fyller 65 år beaktas vid	försäkrad fyller 66 år beaktas vid
26	26 Senaste lydelse 2021:1244.
26	27 Senaste lydelse 2021:1244.

beräkning av bostadstillägg	hela	beräkning av bostadstillägg	hela Prop. 2021/22:181
bostadskostnaden per månad	av	bostadskostnaden per månad	av
den del som inte överstiger 3 000		den del som inte överstiger 3 000
kronor för den som är ogift och		kronor för den som är ogift och
1 500 kronor för den som är gift.		1 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt

första–tredje styckena och 23 §.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
25 a §28
Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad, som har hel allmän ålders-	säkrad, som har hel allmän ålders-
pension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 65 år ska sådan redu-	förmån, fyller 66 år ska sådan redu-
ceringsinkomst som avses i 21 §	ceringsinkomst som avses i 21 §
vara 62 procent av inkomsten.	vara 62 procent av inkomsten.

29§29

Vid tillämpning av 26 § ska följande inkomster beaktas:

1.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tillämplig skattetabell enligt 55 kap. 6 och 8 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det för den försäkrade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell ska den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas.

2.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 3 efter avdrag med 30 procent.

3.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 4.

4.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 5. När det gäller sådan del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 97 kap. 13 § 1 ska den inkomsten tas upp efter avdrag för de skatter och avgifter som följer av bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits från beskattning i Sverige på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal.

28	Senaste lydelse 2019:651.	27
29	Senaste lydelse 2019:651.	27

Prop. 2021/22:181	5. Bostadstillägg enligt 21 §.
	Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
	säkrad fyller 65 år ska arbetsin-	säkrad fyller 66 år ska arbetsin-
	komst som avses i 16 a § 6 och 7	komst som avses i 16 a § 6 och 7
	beaktas i sin helhet till den del in-	beaktas i sin helhet till den del in-
	komsten, före avdrag för skatte- och	komsten, före avdrag för skatte- och
	avgiftssats, överstiger 24 000 kro-	avgiftssats, överstiger 24 000 kro-
	nor.	nor.

103 c kap.

8 §30

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade fyller 65 år.

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.

3.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas dock första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2025.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.

5.Äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2023.

6.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efter- levandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2023.

28	30 Senaste lydelse 2011:1513.

2.2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2021/22:181
	socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 17, 18, 22 a, 22 b och 25 §§, 27 kap. 36 §, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 41 kap. 5 och 6 §§, 50 kap. 4 §, 51 kap. 8 och 10 §§, 52 kap. 10 §, 56 kap. 3, 4 a, 5 och 8 §§, 58 kap. 11 §, 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§, 62 kap. 12, 13, 15–17, 38 och 44 §§, 67 kap. 4, 8, 11, 13 och 20 b §§, 74 kap. 7 §, 74 a kap. 7, 8 och 12 §§, 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 a, 18, 22, 22 a, 25 a och 29 §§, 103 c kap. 8 § och rubrikerna närmast före 27 kap. 36 §, 62 kap. 15, 16 och 44 §§ och 67 kap. 11 och 20 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 8 § ska lyda ”Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före uppnådd riktålder för pension”,

dels att rubriken närmast efter 82 kap. 19 § ska lyda ”Pensions- behållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter uppnådd riktålder för pension”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 67 kap. 20 c §, och närmast före 67 kap. 20 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1

Föreslagen lydelse

26 kap.

17 §1

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1.sjukpenning,

2.ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3.rehabiliteringsersättning, eller

4.ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som mot- svarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

Första och andra styckena gäller endast för tid före uppnådd rikt- ålder för pension.

18 §2

SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

1	Senaste lydelse 2022:000.	29
2	Senaste lydelse 2022:000.	29

Prop. 2021/22:181 Första stycket gäller endast för tid före 66 års ålder.

Första stycket gäller endast för tid före uppnådd riktålder för pension.

22 a §3

Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjuk- ersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrund- ande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller liv- räntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenning- grundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §.

Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension, om inte annat anges i 22 b §.

22 b §4

Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade upp- nådde riktåldern för pension, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.

25 §5

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller där- med likställd pension före utgången av den månad då han eller hon uppnår riktåldern för pension, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska då beräknas enligt bestämmelserna i 25 kap.

	3	Senaste lydelse 2022:000.
30	4	Senaste lydelse 2022:000.
30	5	Senaste lydelse 2022:000.

	27 kap.	Prop. 2021/22:181
Sjukpenning efter 66-årsdagen	Sjukpenning efter uppnådd
	riktålder för pension
	36 §6

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 66 år, får Försäkringskassan be- sluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon uppnådde riktåldern för pension, får Försäk- ringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den för- säkrade.

28 a kap.

7 §7

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

31 kap.

4 §8

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

33 kap.

16 §9

Hel

sjukersättning

kan lämnas

Hel

sjukersättning

kan lämnas

tidigast från och med juli det år då

den

försäkrade fyller

19 år

och

den

försäkrade fyller

19 år

och

längst till och med månaden före

den månad då han eller hon fyller

den månad då han eller hon uppnår

66 år.

riktåldern för pension.

Tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels sjukersättning kan läm-

nas tidigast från och med den

månad då

den försäkrade

fyller

månad då

den försäkrade

fyller

30 år

och

längst

till

och

med

30 år

och

längst

till

och

med

månaden före den månad då han

eller hon fyller 66 år.

eller hon uppnår riktåldern för

pension.

Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:181

17 §10

Om den försäkrade har fyllt 61 år,	Om den försäkrade har fem eller
behöver någon uppföljning inte	färre år kvar tills riktåldern för
göras.	pension uppnås, behöver någon
	uppföljning inte göras.

35 kap.

4 §11

Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1.enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för tiden	2. enligt 12 och 13 §§ för tiden
därefter till och med det år då han	därefter till och med året före det år
eller hon fyller 65 år (framtida	då han eller hon uppnår den vid
försäkringstid), och	försäkringsfallet gällande rikt-
	åldern för pension (framtida
	försäkringstid), och

3. enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

12 §12
Om den faktiska försäkringstiden	Om den faktiska		försäkringstiden
enligt 6–11 §§ utgör minst fyra	enligt 6–11 §§ utgör			minst	fyra
femtedelar av tiden från och med	femtedelar av tiden från och med
det år då den försäkrade fyllde 16 år	det år då den försäkrade fyllde 16 år
till och med året före försäkrings-	till och med året före försäkrings-
fallet räknas hela tiden därefter till	fallet, räknas hela tiden därefter till
och med det år då den försäkrade	och med året före det			år då den
fyller 65 år som framtida försäk-	försäkrade	uppnår		den	vid
ringstid.	försäkringsfallet		gällande		rikt-
	åldern för pension som framtida
	försäkringstid.

13 §13

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade

Som framtida försäkringstid räk- nas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med året före det år då den

	10	Senaste lydelse 2022:000.
	11	Senaste lydelse 2022:000.
32	12	Senaste lydelse 2022:000.
32	13	Senaste lydelse 2022:000.

fyller 65 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den för- säkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

försäkrade uppnår den vid försäk- Prop. 2021/22:181

ringsfallet gällande riktåldern för pension, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkrings- tiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

15§14

För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före det år då han eller hon uppnår den riktålder för pension som gällde när han eller hon fyllde 17 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 6–11 §§.

41 kap.

5§15

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade fyller 66 år, om inte något annat anges i 6 §.

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäk- rade uppnår riktåldern för pension, om inte något annat anges i 6 §.

6§16

Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år, om

– skadan inträffar den månad då	– skadan inträffar den månad då
den försäkrade fyller 66 år eller	den försäkrade uppnår riktåldern
senare, och	för pension eller senare, och

–en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

50 kap.

4§17

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkost- nader, i sådan omfattning som an-

14	Senaste lydelse 2022:000.
15	Senaste lydelse 2022:000.
16	Senaste lydelse 2022:000.	33
17	Senaste lydelse 2022:000.	33

Prop. 2021/22:181 ges i 12 §, till följd av att han eller	ges i 12 §, till följd av att han eller
hon före 66 års ålder har fått sin	hon före uppnådd riktålder för
funktionsförmåga nedsatt, om det	pension har fått sin funktionsför-
kan antas att nedsättningen kommer	måga nedsatt, om det kan antas att
att bestå under minst ett år.	nedsättningen kommer att bestå
	under minst ett år.
En försäkrad som är blind eller	En försäkrad som är blind eller
gravt hörselskadad har dock alltid	gravt hörselskadad har dock alltid
rätt till merkostnadsersättning, om	rätt till merkostnadsersättning, om
blindheten eller den grava hörsel-	blindheten eller den grava hörsel-
skadan har inträtt före 66 års ålder	skadan har inträtt före uppnådd
och det kan antas att denna funk-	riktålder för pension och det kan
tionsnedsättning kommer att bestå	antas att denna funktionsnedsätt-
under minst ett år.	ning kommer att bestå under minst
	ett år.

51 kap.

8 §18

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 66 år endast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före 66- årsdagen och därefter blir beviljad.

Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension en- dast om

1.ersättning har beviljats innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller

2.ansökan kommer in till Försäk- ringskassan senast dagen före den dag när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad.

10§19

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 66 år.

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension.

			52 kap.
			10 §20
	Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till
		1. en försäkrad som	är under	1. en försäkrad som inte har upp-
	66 år och är beroende av ett sådant			nått riktåldern för pension och är
	fordon som avses i 8 eller 9 § för att			beroende av ett sådant fordon som
	genom arbete få sin		försörjning	avses i 8 eller 9 § för att genom
	18	Senaste lydelse 2022:000.
34	19	Senaste lydelse 2022:000.
34	20	Senaste lydelse 2022:000.

eller ett väsentligt tillskott till sin		arbete få sin	försörjning eller ett Prop. 2021/22:181
försörjning, eller för att genomgå		väsentligt tillskott till sin försörj-
arbetslivsinriktad utbildning eller		ning, eller för att genomgå arbets-
genom-gå rehabilitering under		livsinriktad utbildning eller genom-
vilken han eller hon får rehabilite-		gå rehabilitering under vilken han
ringsersättning enligt 31 kap. eller		eller hon får rehabiliteringsersätt-
aktivitetsstöd enligt	föreskrifter	ning enligt 31 kap. eller aktivitets-
som meddelas av regeringen,		stöd enligt föreskrifter som med-
		delas av regeringen,
2. en försäkrad som	är under	2. en försäkrad som inte har upp-
66 år och, efter att ha beviljats		nått riktåldern för pension och,
bidrag enligt 1, har beviljats sjuk-		efter att ha beviljats bidrag enligt 1,
ersättning eller aktivitetsersättning,		har beviljats	sjukersättning eller
		aktivitetsersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

56 kap.

3§21

Inkomstgrundad	ålderspension	Inkomstgrundad	ålderspension
lämnas tidigast från och med den		lämnas tidigast från och med tre år
månad då den	försäkrade fyller	före den månad då den försäkrade
63 år.		uppnår riktåldern för pension.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap.

4 a §22

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuk- ersättning omedelbart före den månaden.

Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension om den försäk- rade fick hel sjukersättning omedel- bart före den månaden.

5§23

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före 66 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före det att han eller hon uppnår riktåldern för pension.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med

21	Senaste lydelse 2022:000.
22	Senaste lydelse 2022:000.	35
23	Senaste lydelse 2022:000.	35

Prop. 2021/22:181 den månad då den försäkrade fyller 66 år.

den månad då den försäkrade upp- når riktåldern för pension.

8§24

Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension måna- den före den då han eller hon upp- når riktåldern för pension och för den månaden har fått sjukersätt- ning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas.

58 kap.

11§25

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 65 år. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkoms- terna, efter avdrag för allmän pen- sionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år men ännu inte har upp- nått riktåldern för pension. Vid be- räkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.

När en gällande riktålder ändras ska den nya riktåldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter det år riktåldern ändrades.

60 kap.

18§26

–hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande in- komster som fastställts för in-

tjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året har fyllt högst 65 år och

–hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande in- komster som fastställts för in-

tjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året inte har uppnått riktåldern för pension och

	24	Senaste lydelse 2022:000.
36	25	Senaste lydelse 2022:000.
36	26	Senaste lydelse 2022:000.

3. föräldern har fyllt högst 65 år under intjänandeåret,

– 365.	Prop. 2021/22:181
Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pen-
sionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var
bestämda den 1 december fastställelseåret.
30 §27
Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast
om

1.föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2.barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret,

4.föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret,

och

5.föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

41§28

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren

1.under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,

2.stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,

3.var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

4. fyllde högst 65 år under in-	4. inte har uppnått riktåldern för
tjänandeåret,	pension under intjänandeåret,

5.under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och

6.inte enligt 30–36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensions- grundande belopp för ett annat barn.

52§29

Med	generell jämförelseinkomst	Med	generell jämförelseinkomst
avses	75 procent av genomsnittet	avses	75 procent av genomsnittet
av samtliga för intjänandeåret fast-		av samtliga för intjänandeåret fast-
ställda pensionsgrundande inkoms-		ställda pensionsgrundande inkoms-
ter för försäkrade som under det		ter för försäkrade som under det
året har fyllt högst 65 år.		året inte har uppnått riktåldern för
		pension.

27	Senaste lydelse 2022:000.
28	Senaste lydelse 2022:000.	37
29	Senaste lydelse 2022:000.	37

Prop. 2021/22:181

62 kap.

				12 §30
	Arvsvinster	efter	personer	som	Arvsvinster efter		personer	som
	avlidit före det år de skulle ha fyllt				avlidit fem eller fler år före det år
	62 år ska fördelas för året efter				de skulle ha uppnått den vid döds-
	dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-				fallet gällande riktåldern för pen-
	soner som avlidit det år de fyllt eller				sion ska fördelas för året efter
	skulle ha fyllt 62 år eller senare ska				dödsfallsåret. Arvsvinster efter per-
	fördelas för dödsfallsåret.				soner som avlidit fyra eller färre år
					före det år de skulle ha uppnått den
					vid dödsfallet	gällande riktåldern
					för pension ska fördelas för döds-
					fallsåret.
	Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensionsbehållning
	som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.
				13 §31
	Fördelningen	av	arvsvinster	ska	Fördelningen	av	arvsvinster	ska
	först göras efter personer som av-				först göras efter personer som av-
	lidit före det år de skulle ha fyllt				lidit fem eller fler år före det år de
	62 år. När den fördelningen skett				skulle ha uppnått den vid dödsfallet
	och pensionsrätt för året före det år				gällande riktåldern för pension.
	fördelningen	avser har fastställts,			När den fördelningen skett och pen-
	ska arvsvinster efter personer som				sionsrätt för året före det år fördel-
	har avlidit det år de fyllt eller skulle				ningen avser har fastställts, ska
	ha fyllt 62 år eller avlidit senare				arvsvinster efter personer som har
	fördelas.				avlidit fyra eller färre år före det år
					de skulle ha uppnått den vid
					dödsfallet gällande riktåldern			för
					pension fördelas.
	Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter				Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter
	16 års ålder men före 62 års ålder				16 års ålder men minst fem år före
					riktåldern för pension
				15 §32
	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-				Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
	ning av pensionsbehållningar efter				ning av pensionsbehållningar efter
	personer som har avlidit efter det år				personer som har avlidit efter det år
	då de har fyllt 16 år, men före det år				då de har fyllt 16 år, men minst fem
	de skulle ha fyllt 62 år, ska grundas				år före det år de skulle ha uppnått
	på kvoten mellan				den vid dödsfallet gällande rikt-
					åldern för pension, ska grundas på
					kvoten mellan
	30 Senaste lydelse 2022:000.
38	31 Senaste lydelse 2022:000.
38	32 Senaste lydelse 2022:000.

– summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under Prop. 2021/22:181 året före det år omräkningen avser och

–summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter	Arvsvinstfaktorer vid dödsfall fyra
62 års ålder	eller färre år före riktåldern för
	pension

16§33

Arvsvinstfaktorer som avser fördel-	Arvsvinstfaktorer som avser fördel-
ning av pensionsbehållningar efter	ning av pensionsbehållningar efter
personer som har avlidit det år de	personer som har avlidit fyra eller
fyllt eller skulle ha fyllt 62 år eller	färre år före det år de skulle ha
senare ska grundas på kvoten	uppnått den vid dödsfallet gällande
mellan	riktåldern för pension ska grundas
	på kvoten mellan

–det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och

–det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

17§34

För en försäkrad som inte har fyllt 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos be- folkningen i Sverige under femårs- perioden närmast före det år per- sonen uppnådde 62 års ålder.

Från och med det år den som av- ses i första stycket fyller 66 år ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårs- perioden närmast före det år per- sonen uppnådde 65 års ålder.

För en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden när- mast före det fjärde året före det år personen skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

Från och med det år den som av- ses i första stycket uppnår rikt- åldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden när- mast före året före det år personen uppnådde riktåldern för pension.

38§35

Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikt-

33	Senaste lydelse 2022:000.
34	Senaste lydelse 2022:000.	39
35	Senaste lydelse 2022:000.	39

Prop. 2021/22:181 tjänstgöring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om	Förvärvsvillkoret är uppfyllt om
det för den försäkrade, senast det år	det för den försäkrade, senast det
han eller hon fyller 71 år, har fast-	femte året efter att han eller hon
ställts pensionsgrundande inkoms-	uppnår riktåldern för pension, har
ter som för vart och ett av minst fem	fastställts pensionsgrundande in-
år uppgått till lägst två gånger det	komster som för vart och ett av
inkomstbasbelopp som gällde för	minst fem år uppgått till lägst två
intjänandeåret.	gånger det inkomstbasbelopp som
	gällde för intjänandeåret.
Omräkning vid 66 års ålder efter	Omräkning vid uppnådd riktålder
tidigt uttag	för pension vid tidigt uttag

44 §36

För den som har tagit ut inkomst- pension före det år då han eller hon fyllt 66 år, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäk- rade uppnår denna ålder om del- ningstalet ändrats.

För den som har tagit ut inkomst- pension före det år då han eller hon uppnått riktåldern för pension, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

67 kap.

4§37

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

8§38

Vid beräkningen enligt 7 § ska en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot kvoten mellan

–den tid under vilken den pen- sionssökande har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses

i6 §, från den första ankomsten till landet till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 65 år och

–hela tidsrymden från det att den pensionssökande första gången kom till Sverige till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 65 år.

–den tid under vilken den pen- sionssökande har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses

i6 §, från den första ankomsten till landet till och med kalenderåret före det år då han eller hon upp- nådde riktåldern för pension och

–hela tidsrymden från det att den pensionssökande första gången kom till Sverige till och med året före det kalenderår då han eller hon uppnådde riktåldern för pension.

	36	Senaste lydelse 2022:000.
40	37	Senaste lydelse 2022:000.
40	38	Senaste lydelse 2022:000.

Vid beräkningen ska det bortses från tid för vilken den pensionssökande, Prop. 2021/22:181 vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.

Tiden mellan 16 och 65 års ålder	Tiden mellan 16 års ålder och året
	före uppnådd riktålder

11§39

Vid beräkning av försäkringstid	Vid beräkning av försäkringstid
beaktas endast tid från och med det	beaktas endast tid från och med det
kalenderår då den pensionssökande	kalenderår då den pensionssökande
har uppnått 16 års ålder till och med	har uppnått 16 års ålder till och med
det kalenderår då han eller hon har	året före det kalenderår då han eller
fyllt 65 år.	hon uppnår riktåldern för pension.

13§40

För den som omedelbart före den	För den som omedelbart före den
kalendermånad då han eller hon	kalendermånad då han eller hon
fyllde 66 år hade rätt till hel sjuk-	uppnådde	riktåldern för pension
ersättning i form av garantiersätt-	hade rätt till hel sjukersättning i
ning gäller följande. Om det är för-	form av	garantiersättning gäller
månligare än en beräkning enligt 5–	följande. Om det är förmånligare än
12 §§, räknas som försäkringstid	en beräkning enligt 5–12 §§, räknas
för garantipension den försäkrings-	som försäkringstid för garantipen-
tid som legat till grund för beräk-	sion den försäkringstid som legat
ning av sjukersättningen.	till grund för beräkning av sjuk-
	ersättningen.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid 66 års ålder för den som är född 1958 eller senare

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid riktåldern för pension för den som är född 1958 eller 1959

20 b §41

Om den försäkrade är född 1958 eller senare och har rätt till inkomstpension, ska beräknings- underlaget alltid bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

Om den försäkrade är född 1958 eller 1959 och har rätt till inkomst- pension, ska beräkningsunderlaget alltid bestämmas som om inkomst- pensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år.

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från en annan tidpunkt än vid riktåldern för

39	Senaste lydelse 2022:000.
40	Senaste lydelse 2022:000.	41
41	Senaste lydelse 2022:000.	41

Prop. 2021/22:181	pension för den som är född 1960
	eller senare
	20 c §
	Om den försäkrade är född 1960
	eller senare och har rätt till
	inkomstpension	ska beräknings-
	underlaget alltid	bestämmas som
	om inkomstpensionen hade börjat

lyftas den kalendermånad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

74 kap.

7 §

Äldreförsörjningsstöd kan lämnas	Äldreförsörjningsstöd kan lämnas
tidigast från och med den månad då	tidigast från och med den månad då
den försäkrade fyller 66 år.	den försäkrade uppnår riktåldern
	för pension.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.

74 a kap.

7 §

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 66 år.

Inkomstpensionstillägg lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

8 §

Det som föreskrivs om allmän ålderspension i 56 kap. i fråga om förmåns- tid i 4, 5 och 7 §§, ökat uttag i 9 §, återkallelse och minskning av uttag i 10 § och omräkning i 13 § ska även gälla inkomstpensionstillägg.

Inkomstpensionstillägg får läm- nas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 66 år om den försäkrade fick hel sjuker- sättning omedelbart före den måna- den.

Inkomstpensionstillägg får läm- nas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår rikt- åldern för pension om den försäk- rade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden.

	12 §
Om den försäkrade har rätt till		Om den försäkrade har rätt till
inkomstpension	eller tilläggspen-	inkomstpension	eller tilläggspen-
sion ska beräkningsunderlaget all-		sion ska beräkningsunderlaget all-
tid bestämmas som om inkomst-		tid bestämmas som om inkomst-
pensionen och	tilläggspensionen	pensionen och	tilläggspensionen
hade börjat lyftas den kalender-		hade börjat lyftas den kalender-
månad då den försäkrade fyller 66		månad då den försäkrade uppnår
år. Om sådant garantitillägg lämnas		riktåldern för pension. Om sådant
42

som avses i 63 kap. 18 och 19 §§	garantitillägg lämnas som avses i Prop. 2021/22:181
och inkomstpension eller tilläggs-	63 kap. 18 och 19 §§ och inkomst-
pension har tagits ut före den	pension eller tilläggspension har
kalendermånad då den försäkrade	tagits ut före den kalendermånad då
fyllde 66 år ska, när beräknings-	den försäkrade uppnått riktåldern
underlaget bestäms, detta tillägg	för pension ska, när beräknings-
ökas på motsvarande sätt som hel	underlaget bestäms, detta tillägg
årlig tilläggspension har minskats	ökas på motsvarande sätt som hel
enligt 63 kap. 20 §.	årlig tilläggspension har minskats
Vidare ska	enligt 63 kap. 20 §.
Vidare ska

–det som föreskrivs om garantipension i fråga om obetalda avgifter i 67 kap. 18 § tillämpas på inkomstpensionstillägg för en försäkrad som är född 1938 eller senare, och

77 kap.

18§42

Efterlevandepension och efterlev-	Efterlevandepension och efterlev-
andestöd lämnas till och med den	andestöd lämnas till och med den
månad då rätten till förmånen upp-	månad då rätten till förmånen upp-
hör. Dock lämnas följande för-	hör. Dock lämnas följande för-
måner längst till och med månaden	måner längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller	före den då den efterlevande upp-
66 år:	når riktåldern för pension:

1.omställningspension,

2.garantipension till omställningspension, och

3.änkepension i form av 90-procentstillägg.

81 kap.

4§43

Garantipension till omställningspension ska beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garanti- pension till omställningspension ska tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år (framtida för- säkringstid).

Som försäkringstid för garanti- pension till omställningspension ska tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension (framtida försäkringstid).

42	Senaste lydelse 2022:000.	43
43	Senaste lydelse 2022:000.	43

Prop. 2021/22:181

7 §44

Den framtida försäkringstiden ska beräknas som produkten av

– tidsperioden från och med året	– tidsperioden från och med året
för dödsfallet till och med det år då	för dödsfallet till och med året före
den avlidne skulle ha fyllt 65 år,	det år då den avlidne skulle ha
och	uppnått den vid dödsfallet gällande
	riktåldern för pension, och

Vid beräkningen ska försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

82 kap.

1 §45

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4–8 §§,

– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit före 66 års			senare och som avlidit före det år
ålder i 9–19 §§,			då de skulle ha uppnått den vid
			dödsfallet gällande riktåldern		för
			pension i 9–19 §§,		av-
– pensionsbehållning	efter	av-	– pensionsbehållning	efter	av-
lidna som var födda 1938 eller			lidna som var födda 1938 eller
senare och som avlidit efter 66 års			senare och som avlidit efter att ha
ålder i 20 och 21 §§, och			uppnått riktåldern för pension i 20
			och 21 §§, och

–efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22–26 §§.

4 §46

Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare ska läggas den avlidnes

–faktiska pensionsbehållning, och

–antagna pensionsbehållning.

		Pensionsbehållning beräknas på	Pensionsbehållning beräknas på
	olika sätt beroende på om dödsfallet		olika sätt beroende på om dödsfallet
	44	Senaste lydelse 2022:000.
44	45	Senaste lydelse 2022:000.
44	46	Senaste lydelse 2022:000.

inträffat före eller efter 66 års	inträffat före eller efter uppnådd Prop. 2021/22:181
ålder.	riktålder för pension.

6§47

Om den avlidne har tagit ut in-	Om den avlidne har tagit ut in-
komstpension före den månad då	komstpension före den månad då
han eller hon fyllt eller skulle ha	han eller hon uppnått eller skulle ha
fyllt 66 år (tidigt uttag) gäller vid	uppnått riktåldern för pension
beräkning av den faktiska pensions-	(tidigt uttag) gäller vid beräkning
behållningen det som anges i andra	av den faktiska pensionsbehåll-
stycket.	ningen det som anges i andra
	stycket.

7§48

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som enligt 14–19 §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med året före det år då den avlidne skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.

8§49

Efterlevandepensionsunderlaget ska beräknas som kvoten mellan

–summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensionsbehåll- ning och

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 66 år.

–det delningstal som enligt 62 kap. 34–37 §§ ska tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade uppnådde riktåldern för pension.

14§50

En antagen pensionsbehållning ska beräknas för den avlidne enligt

15–19 §§ om
	1. dödsfallet har inträffat före det	1. dödsfallet har inträffat före det
år då den avlidne skulle ha fyllt		år då den avlidne skulle ha uppnått
66 år, och		den vid dödsfallet gällande rikt-
		åldern för pension, och
47	Senaste lydelse 2022:000.
48	Senaste lydelse 2022:000.
49	Senaste lydelse 2022:000.	45
50	Senaste lydelse 2022:000.	45

Prop. 2021/22:181 2. pensionsrätt för inkomstpension enligt 61 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

16 §51

Den antagna pensionsbehållningen	Den antagna pensionsbehållningen
ska motsvara summan av de årliga	ska motsvara summan av de årliga
pensionsrätter som kan tillgodoräk-	pensionsrätter som kan tillgodoräk-
nas för den avlidne för tiden från	nas för den avlidne för tiden från
och med det år då dödsfallet in-	och med det år då dödsfallet in-
träffade till och med det år då den	träffade till och med året före det år
avlidne skulle ha fyllt 65 år.	då den avlidne skulle ha uppnått
	den vid dödsfallet gällande rikt-
	åldern för pension.

20 §52

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 66 år ska till grund för beräkning av efterlev- andepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräk- nad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 65 år.

Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne uppnådde riktåldern för pension ska till grund för beräk- ning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbe- hållning, beräknad enligt 9–13 §§, som tjänats in till och med året före det år då den avlidne uppnådde rikt- åldern för pension.

21 §53

Den faktiska pensionsbehållningen	Den faktiska pensionsbehållningen
enligt 20 § ska räknas om med	enligt 20 § ska räknas om med
förändringar av inkomstindex enl-	förändringar av inkomstindex en-
igt 58 kap. 10–12 §§ fram till in-	ligt 58 kap. 10–12 §§ fram till in-
gången av det år den avlidne fyllde	gången av det år den avlidne upp-
66 år.	nådde riktåldern för pension.

84 kap.

6 §54

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

	51	Senaste lydelse 2022:000.
	52	Senaste lydelse 2022:000.
46	53	Senaste lydelse 2022:000.
46	54	Senaste lydelse 2022:000.

a) hel förtidspension enligt 7 § för den avlidne, eller				Prop. 2021/22:181
b) tilläggspension i form av ålderspension enligt 7 § för den avlidne, och
2. för tid	före den månad	då	2. för tid före	den månad då
änkan fyller	66 år, 90 procent	av	änkan uppnår riktåldern för pen-
det prisbasbelopp som gällde för			sion, 90 procent	av det prisbas-
dödsfallsåret (90-procentstillägg).			belopp som gällde för dödsfallsåret
			(90-procentstillägg).

16§55

Om en änka som är född 1954 eller senare har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension, lämnas änkepensionen endast i den utsträckning den, efter eventuell samordning med omställ- ningspension enligt 77 kap. 12 §, överstiger ålderspensionen.

Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Om änkan tar ut inkomstpension	Om änkan tar ut inkomstpension
vid en senare tidpunkt än från och	vid en senare tidpunkt än från och
med den månad då hon fyllde 66 år	med den månad då hon har uppnått
ska hänsyn tas till den in-	riktåldern för pension ska hänsyn
komstgrundade ålderspension som	tas till den inkomstgrundade ålders-
skulle ha betalats ut om hon haft rätt	pension som skulle ha betalats ut
till sådan pension från och med den	om hon haft rätt till sådan pension
månaden.	från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller minskats, ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

101 kap.

6§56

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspension för tid före den	1. ålderspension för tid före den
månad då den försäkrade fyller	månad då den försäkrade uppnår
66 år,	riktåldern för pension,
2. änkepension för tid från och	2. änkepension för tid från och
med den månad då änkan fyller	med den månad då änkan uppnår
66 år, och	riktåldern för pension, och

3.änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall efter 2002.

102 kap.

16 a §57

Från och med den månad en för- säkrad, som har hel allmän ålders-

55	Senaste lydelse 2022:000.
56	Senaste lydelse 2022:000.	47
57	Senaste lydelse 2022:000.	47

Prop. 2021/22:181 pension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 66 år är reducerings-	förmån,	uppnår riktåldern för
inkomsten summan av	pension	är reduceringsinkomsten
	summan av

1.93 procent av den inkomstgrundade ålderspensionen,

2.garantipension och änkepension,

3.93 procent av den pension och invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

4.inkomst av kapital enligt 7 § 3,

5.del av förmögenhet enligt 7 § 4,

6.93 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som består av arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229),

8.93 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 17 §.

Inkomst enligt första stycket 6 och 7 ska endast beaktas till den del den överstiger 24 000 kronor.

			18 §58
	Om den försäkrade får sjukersätt-			Om den försäkrade får sjukersätt-
	ning eller	aktivitetsersättning eller		ning eller		aktivitetsersättning		eller
	motsvarande utländsk förmån ska i			motsvarande utländsk förmån ska i
	stället för vad som anges i 17 § ett			stället för vad som anges i 17 § ett
	avdrag göras med ett belopp som			avdrag göras med ett belopp som
	motsvarar	garantinivån	för hel	motsvarar		garantinivån	för	hel
	sådan ersättning enligt		35 kap. 18	sådan	ersättning enligt		35 kap. 18
	respektive 19 §. Detta gäller dock			respektive 19 §. Detta gäller dock
	längst till och med månaden före			längst till och med månaden före
	den då den försäkrade fyller 66 år.			den då den försäkrade uppnår rikt-
				åldern för pension.
			22 §59
	Till och med månaden före den			Till och med månaden före den
	månad då den försäkrade fyller 66			månad då den försäkrade uppnår
	år beaktas vid beräkning av bo-			riktåldern för pension beaktas vid
	stadstillägg 96 procent av bostads-			beräkning av bostadstillägg 96 pro-
	kostnaden per månad av den del			cent	av	bostadskostnaden		per
	som inte överstiger 5 000 kronor			månad av den del som inte över-
	för den som är ogift och 2 500			stiger 5 000 kronor för den som är
	kronor för den som är gift.			ogift och 2 500 kronor för den som
				är gift.
	Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket
	beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp
	till 7 500 kronor för den som är ogift och 3 750 kronor för den som är gift.
48	58 Senaste lydelse 2022:000.
	59 Senaste lydelse 2022:000.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av Prop. 2021/22:181 deras sammanlagda bostadskostnad.

22 a §60

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad fyller 66 år beaktas vid be-	säkrad uppnår riktåldern för pen-
räkning av bostadstillägg hela bo-	sion beaktas vid beräkning av bo-
stadskostnaden per månad av den	stadstillägg hela bostadskostnaden
del som inte överstiger 3 000 kro-	per månad av den del som inte
nor för den som är ogift och 1 500	överstiger 3 000 kronor för den
kronor för den som är gift.	som är ogift och 1 500 kronor för
	den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §.

25 a §61

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad, som har hel allmän åldersp-	säkrad, som har hel allmän ålders-
ension eller motsvarande utländsk	pension eller motsvarande utländsk
förmån, fyller 66 år ska sådan redu-	förmån, uppnår riktåldern för pen-
ceringsinkomst som avses i 21 §	sion ska sådan reduceringsinkomst
vara 62 procent av inkomsten.	som avses i 21 § vara 62 procent av
	inkomsten.

29§62

Vid tillämpning av 26 § ska följande inkomster beaktas:

2.Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 3 efter avdrag med 30 procent.

60	Senaste lydelse 2022:000.
61	Senaste lydelse 2022:000.	49
62	Senaste lydelse 2022:000.	49

Prop. 2021/22:181 3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 4.

5.Bostadstillägg enligt 21 §.

Från och med den månad en för-	Från och med den månad en för-
säkrad fyller 66 år ska arbetsin-	säkrad uppnår riktåldern för pen-
komst som avses i 16 a § 6 och 7	sion ska arbetsinkomst som avses i
beaktas i sin helhet till den del	16 a § 6 och 7 beaktas i sin helhet
inkomsten, före avdrag för skatte-	till den del inkomsten, före avdrag
och avgiftssats, överstiger 24 000	för skatte- och avgiftssats, över-
kronor.	stiger 24 000 kronor.

103 c kap.

8 §63

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade fyller 66 år.

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den för- säkrade uppnår riktåldern för pen- sion.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.

3.Bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas dock första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2028.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.

5.Äldre föreskrifter om försäkringstid i 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ gäller fortfarande för försäkringsfall som fastställs till tid före den 1 januari 2026.

6.Äldre föreskrifter om beräkningsunderlag för inkomstgrundad efter- levandepension gäller fortfarande för dödsfall som har inträffat före den 1 januari 2026.

50	63 Senaste lydelse 2022:000.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)		Prop. 2021/22:181
	om stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		9 b §1

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2.ansökan om sådan insats in- kommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsbe- rättigade har fyllt 65 år.

Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 66 år endast om

1.insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 66 år, eller

2.ansökan om sådan insats in- kommer till kommunen senast dagen före 66-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsbe- rättigade har fyllt 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2000:1030.


2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239)		Prop. 2021/22:181

	om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshets-
kassor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

34 §1

Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansök- ningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansöknings- tillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade.

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 66 år.

36 §

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år.

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 66 år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2018:108.


Prop. 2021/22:181 2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239)
	om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshets-
kassor ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.7		Föreslagen lydelse

34 §1

Den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa har dock inte rätt att bli medlem.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 66 år.

Rätten att bli medlem gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäk- ringsbalken.

36 §2

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 66 år.

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a– 10 d §§ socialförsäkringsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

56	1	Senaste lydelse 2022:000.
56	2	Senaste lydelse 2022:000.

2.9	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2021/22:181
	(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 36 § och 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen
(1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

12 kap.

36 §2

Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skatt- skyldige antingen vid beskattnings- årets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskatt- ningsåret.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skatt- skyldige antingen vid beskattnings- årets ingång fyllt 66 år eller då inte fyllt 66 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskatt- ningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är inkomst av annat för- värvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

1	Lagen omtryckt 2008:803.	57
2	Senaste lydelse 2012:90.	57

Prop. 2021/22:181 Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- basbelopp

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- basbelopp

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- basbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- basbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,53 pris- basbelopp

överstiger 5,53 men inte 7,88 pris- basbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- basbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,48 pris- basbelopp

överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp

överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp

överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,333 prisbasbelopp ökat med

19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,139 prisbasbelopp

9,257 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

1,32 prisbasbelopp

2,097 prisbasbelopp minskat med

5,74 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:181

63 kap.

3 a §3

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp	0,687 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-	0,885	prisbasbelopp minskat			med
basbelopp	20 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-	0,600	prisbasbelopp ökat med 5,7
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-	0,333	prisbasbelopp		ökat	med
basbelopp	19,49	procent av	den	fastställda
	förvärvsinkomsten
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-	39,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,212 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-	49,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,523 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 pris-	0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 5,53 men inte 7,88 pris-	0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-	1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 8,08 men inte 11,48 pris-	2,139 prisbasbelopp
basbelopp

3 Senaste lydelse 2021:1160.

2.10	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2021/22:181
	(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 36 § och 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen
(1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.9		Föreslagen lydelse

12 kap.

36 §2

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyl- dige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 66 år eller då inte fyllt 66 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskatt- ning det följande beskattningsåret.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett under- lag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyl- dige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 67 år eller då inte fyllt 67 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskatt- ning det följande beskattningsåret.

Lydelse enligt lagförslag 2.9

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

1	Lagen omtryckt 2008:803.	61
2	Senaste lydelse 2022:000.	61

Prop. 2021/22:181 Fastställd förvärvsinkomst

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- basbelopp

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- basbelopp

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- basbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- basbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,53 pris- basbelopp

överstiger 5,53 men inte 7,88 pris- basbelopp

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- basbelopp

överstiger 8,08 men inte 11,48 pris- basbelopp

överstiger 11,48 men inte 12,8 prisbasbelopp

överstiger 12,8 men inte 13,54 prisbasbelopp

överstiger 13,54 men inte 36,54 prisbasbelopp

Särskilt belopp

0,687 prisbasbelopp

0,885 prisbasbelopp minskat med

20 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,333 prisbasbelopp ökat med

19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvs- inkomsten

2,139 prisbasbelopp

9,257 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

1,32 prisbasbelopp

2,097 prisbasbelopp minskat med

5,74 procent av den fastställda för- värvsinkomsten

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:181

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp	0,687 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-	0,885	prisbasbelopp minskat			med
basbelopp	20 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-	0,600	prisbasbelopp ökat med 5,7
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-	0,333	prisbasbelopp		ökat	med
basbelopp	19,49	procent av	den	fastställda
	förvärvsinkomsten
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-	39,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,212 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-	49,49	procent av	den	fastställda
basbelopp	förvärvsinkomsten		minskat		med
	0,523 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,53 pris-	0,325 prisbasbelopp ökat med 23,3
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 5,53 men inte 7,88 pris-	0,441 prisbasbelopp ökat med 21,2
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-	1,104 prisbasbelopp ökat med 12,8
basbelopp	procent av den fastställda förvärvs-
	inkomsten
överstiger 8,08 men inte 11,48 pris-	2,139 prisbasbelopp
basbelopp
överstiger 11,48 men inte 12,8	9,257	prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	62 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten

2.11	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen Prop. 2021/22:181
	(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 3 kap. 15 och 18 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 65 år

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

27 §

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år skall bara ålderspensionsavgiften be- talas.

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

3 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 65 år

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

15 §1

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 65 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

18 §2

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara

1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig in- komst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 66 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1	Senaste lydelse 2011:1257.	65
2	Senaste lydelse 2015:474.	65

2.12	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen Prop. 2021/22:181
	(2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 3 kap. 15 och 18 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.11

Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

Avgifter för personer som har fyllt 67 år

27 §1

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 67 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

3 kap.

Avgifter för personer som har fyllt 66 år

Avgifter för personer som har fyllt 67 år

15 §2

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskatt- ningsåret har fyllt 67 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

18 §3

Första stycket gäller bara

1.till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2.om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 66 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

3.om den avgiftsskyldige vid in- gången av beskattningsåret inte har fyllt 67 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Bestämmelsen i 2 kap. 27 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på ersättning som betalas efter den 31 december 2025.

1	Senaste lydelse 2022:000.
2	Senaste lydelse 2022:000.	67
3	Senaste lydelse 2022:000.	67

Prop. 2021/22:181 2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111)
	om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt 83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

Om änkepension, som dragits in på grund av att änkan ingått ett nytt äktenskap, ska börja betalas ut på nytt sedan detta upplösts ska änkan anses ha haft rätt till 90-procentstillägg för december 2010, om hon inte fått tillägget enbart på grund av det nya äktenskapet.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 65 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 66 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

30 §

Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund av ett dödsfall som inträffat före 1990, ska änkan för tid efter 2002 ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträck- ning som följer av bestämmelserna i 15, 18, 19 och 33–46 §§.

En änka, som är försäkrad enligt

4 och 5 kap. socialförsäkringsbal- ken, har för tid före den månad då hon fyller 65 år rätt till garantipens- ion till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

En änka, som är försäkrad enligt

4 och 5 kap. socialförsäkringsbal- ken, har för tid före den månad då hon fyller 66 år rätt till garantipen- sion till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

32 §

En änka, som avses i 31 § och som	En änka, som avses i 31 § och som
är försäkrad enligt 4 och 5 kap.	är försäkrad enligt 4 och 5 kap.
socialförsäkringsbalken, har för tid	socialförsäkringsbalken, har för tid
före den månad då hon fyller 65 år	före den månad då hon fyller 66 år
rätt till garantipension till änkepen-	rätt till garantipension till änkepen-
sion, om hon hade rätt till sådan	sion, om hon hade rätt till sådan
pension för december 2010 eller	pension för december 2010 eller
skulle ha haft rätt till sådan pension	skulle ha haft rätt till sådan pension
om hon då hade varit bosatt i	om hon då hade varit bosatt i
Sverige och	Sverige och
1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under
16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller

70	hos änkan, eller

Prop. 2021/22:181 2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111)
	om införande av socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.14

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §1

För en änka som avses i 21 § krävs för rätt till 90-procentstillägg enligt 83 kap. 2 § 2 socialförsäkringsbalken att hon hade rätt till sådant tillägg för december 2010.

En änka som avses i 21 § och som har fyllt 66 år har inte rätt till 90- procentstillägg.

En änka som avses i 21 § och som har uppnått riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ social- försäkringsbalken har inte rätt till 90-procentstillägg.

30 §2

En änka, som är försäkrad enligt

4 och 5 kap. socialförsäkringsbal- ken, har för tid före den månad då hon uppnår riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ social- försäkringsbalken rätt till garanti- pension till änkepension om hon hade rätt till sådan pension för december 2010 eller skulle ha haft rätt till sådan pension om hon då hade varit bosatt i Sverige.

		32 §3
	En änka, som avses i 31 § och som		En änka, som avses i 31 § och som
	är försäkrad enligt 4 och 5 kap.		är försäkrad enligt 4 och 5 kap.
	socialförsäkringsbalken, har för tid		socialförsäkringsbalken, har för tid
	före den månad då hon fyller 66 år		före den månad då hon uppnår rikt-
	rätt till garantipension till änkepen-		åldern för pension enligt 2 kap.
	1	Senaste lydelse 2022:000.
72	2	Senaste lydelse 2022:000.
72	3	Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:181 2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156)
	om samhällsorientering för vissa nyanlända
	invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhälls- orientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 a §1
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 18 men inte 65 år,	rare som har fyllt 18 men inte 66 år,
är folkbokförda i en kommun och	är folkbokförda i en kommun och
har beviljats uppehållstillstånd en-	har beviljats uppehållstillstånd en-
ligt	ligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller även för nyanlända in-	Lagen gäller även för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 18 men inte	vandrare som har fyllt 18 men inte
65 år, är folkbokförda i en kommun	66 år, är folkbokförda i en kommun
och har beviljats	och har beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje, fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, sjätte stycket utlänningslagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § utlännings- lagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlän- ningslagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

74	1	Senaste lydelse 2017:596.
74	2	Senaste lydelse 2018:70.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) Prop. 2021/22:181 om samhällsorientering för vissa nyanlända

invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhälls- orientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.16	Föreslagen lydelse
1 a §1
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 18 men inte 66 år,	rare som har fyllt 18 år men inte har
är folkbokförda i en kommun och	uppnått riktåldern för pension en-
har beviljats uppehållstillstånd en-	ligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialför-
ligt	säkringsbalken, är folkbokförda i
	en kommun och har beviljats uppe-
	hållstillstånd enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller även för nyanlända in-	Lagen gäller även för nyanlända in-
vandrare som har fyllt 18 men inte	vandrare som har fyllt 18 år men
66 år, är folkbokförda i en kommun	inte har uppnått riktåldern för pen-
och har beviljats	sion enligt 2 kap. 10 a–10 d §§
	socialförsäkringsbalken, är folk-
	bokförda i en kommun och har
	beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1–4, andra eller tredje stycket utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 15 a § första stycket 2 utlänningslagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 10 § utlännings- lagen,

7.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlännings- lagen, eller

8.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1	Senaste lydelse 2022:000.	75
2	Senaste lydelse 2022:000.	75

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584) Prop. 2021/22:181 om ansvar för etableringsinsatser för vissa

nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 20 men inte 65 år	rare som har fyllt 20 men inte 66 år
och som har ett uppehållstillstånd	och som har ett uppehållstillstånd
som kan ligga till grund för folk-	som kan ligga till grund för folk-
bokföring, om det har beviljats en-	bokföring, om det har beviljats en-
ligt	ligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §

Lagen gäller också för nyanlända	Lagen gäller också för nyanlända
invandrare som har fyllt 20 men	invandrare som har fyllt 20 men
inte 65 år och som har	inte 66 år och som har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har ett uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 65 år före ikraftträdandet.

Prop. 2021/22:181 2.19	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:584)
	om ansvar för etableringsinsatser för vissa
	nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.18	Föreslagen lydelse
1 §1
Lagen gäller för nyanlända invand-	Lagen gäller för nyanlända invand-
rare som har fyllt 20 men inte 66 år	rare som har fyllt 20 år men inte har
och som har ett uppehållstillstånd	uppnått riktåldern för pension en-
som kan ligga till grund för folk-	ligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialför-
bokföring, om det har beviljats en-	säkringsbalken och som har ett
ligt	uppehållstillstånd som kan ligga till
	grund för folkbokföring, om det har
	beviljats enligt

1.5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),

2.12 kap. 18 § utlänningslagen, eller

3.21 eller 22 kap. utlänningslagen.

2 §2

Lagen gäller också för nyanlända	Lagen gäller också för nyanlända
invandrare som har fyllt 20 men	invandrare som har fyllt 20 år men
inte 66 år och som har	inte har uppnått riktåldern för pen-
	sion enligt 2 kap. 10 a–10 d §§
	socialförsäkringsbalken och som
	har

1.ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har ett uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 §, och

2.ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun.

Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknyt- ning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som har fyllt 66 år före ikraftträdandet.

78	1	Senaste lydelse 2022:000.
78	2	Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:181

3 Ärendet och dess beredning

Den 14 december 2017 ingick Pensionsgruppens partier en överens- kommelse i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner (S2017/07369). Av pensionsöverenskommelsen framgår bl.a. att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser ska höjas och att ett nytt åldersbegrepp, riktålder för pension, ska införas.

Inom Socialdepartementet har promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Förslagen i prome- morian föreslås genomföras stegvis 2020, 2023 och 2026.

Förslagen för 2020 har genomförts genom propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Genom propositionen infördes begreppet riktålder som åldersbegrepp i socialförsäkringsbalken, ålders- gränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjdes från 61 till 62 år, vissa anpassningar gjordes till föreslagen höjning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning och åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster utan föregående behovs- prövning höjdes från 67 till 68 år.

Genom förordningen (2019:780) om riktålder för pension för år 2026 fastställdes riktåldern för 2026 till 67 år, och genom förordningen (2021:394) om riktålder för pension för år 2027 fastställdes riktåldern för 2027 till 67 år.

Promemorians lagförslag med genomförande 2023 och 2026 finns i bilaga 2. Förslagen har remissbehandlats och en förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Social- departementet (S2019/00497).

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa ändrade åldersgrän- ser i skatte- och socialavgiftssystemet tagits fram. I promemorian föreslås att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget ändras från 65 till 66 år samt att socialavgifter och allmän löneavgift ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år. De nya bestämmelserna föreslås gälla från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2026 föreslås åldersgränserna motsvara riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/05036).

Inom Socialdepartementet och Finansdepartementet har promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250) tagits fram. Konsekvenser som beskrivs i promemorian avser förslagen som föreslås införas 2023 och 2026. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 7. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2021/02250).

Prop. 2021/22:181 I Garantipensionsutredningens slutbetänkande Grundpension – några anslutande frågor (SOU 2020:32) behandlas bl.a. frågan om försäkrings- tid. En sammanfattning av de relevanta förslagen i utredningens slutbe- tänkande finns i bilaga 9. Utredningens lagförslag i nu relevanta delar finns i bilaga 10. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 11. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2020/05113).

I promemorian Inkomstpensionstillägg (Ds 2020:7) lämnas förslag på följdändringar med anledning av förslagen i Ds 2019:2. En samman- fattning av promemorian finns i bilaga 12. En redovisning av de relevanta lagförslagen i promemorian finns i bilaga 13. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 14. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2020/01478).

I denna proposition behandlas förslagen i ovanstående promemorior och de delar av betänkandet som föreslås genomföras 2023 och 2026.

I propositionen benämns promemoriorna och betänkandet enligt följande:

–Promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) benämns ”promemorian”.

–Promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensions- systemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250) benämns ”konsekvenspromemorian”.

–Promemorian Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialav- giftssystemet (Fi2021/05036) benämns ”Finansdepartementets prome- moria”.

–Betänkandet Grundpension – några anslutande frågor (SOU 2020:32) benämns ”betänkandet”.

–Promemorian Inkomstpensionstillägget (Ds 2020:7) benämns ”Ds 2020:7”.

Lagrådet

Förslagen till ändringar i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, inkomst- skattelagen (1999:1229), socialavgiftslagen (2000:980), lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare är av en sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas. Ändringarna är dock författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrå- dets yttrande över förslagen har därför inte inhämtats.

4 Bakgrund

4.1Tiden i arbetslivet behöver följa medellivslängden

Medellivslängden i Sverige ökar för både kvinnor och män. I dag lever kvinnor och män i genomsnitt till 84 respektive 81 års ålder, vilket innebär att medellivslängden har ökat med 2 år för kvinnor och 4 år för män sedan millennieskiftet. Sannolikt kommer ökningen att fortsätta. I Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsframskrivning från 2021 uppskattas att kvinnor i genomsnitt kommer att leva till 90 års ålder och män till nära 88 års ålder 2070.

Det finns ingen fast pensionsålder inom det allmänna pensionssystemet, utan uttagsåldern är flexibel. Det finns en lägsta ålder för uttag av inkomst- grundad pension, som sedan den 1 januari 2020 är 62 år, men ingen ålder då pensionen senast måste börja tas ut. Trots att det sedan 1990-talets pensionsreform inte finns någon fast pensionsålder är 65 år alltjämt den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension. Åldern för uttag av inkomstgrundad pension varierar mer nu än tidigare men det är fortfarande knappt fyra av tio som börjar ta ut sin pension vid just 65 års ålder.

En naturlig följd av att medellivslängden ökar är att tiden som ålders- pensionär blir allt längre. Den inkomstgrundade allmänna pensionens nivå bestäms av individens intjänade pensionsrätter och hur länge han eller hon förväntas leva. Ökar den förväntade tiden som pensionär med anledning av livslängdsökningar, ger detta en lägre månatlig pensionsutbetalning än vid oförändrad livslängd. En ökande medellivslängd leder därmed till sjunkande pensionsnivåer om inte även arbetslivet förlängs och uttaget av pension senareläggs.

Att allt fler kvinnor och män lever längre än tidigare är positivt men det innebär även utmaningar för både pensionssystemet och övriga välfärds- system. Ett längre arbetsliv är därför av stor betydelse inte enbart för att motverka sjunkande pensionsnivåer utan även för att uppnå en rimlig för- sörjningskvot och därmed ett uthålligt välfärdssystem. Det kommer exem- pelvis att behövas fler anställda inom vård och omsorg av äldre och det kommer att behövas ytterligare skatteintäkter för att finansiera dessa behov. För att klara kompetensförsörjningen, inte minst inom skola, vård och omsorg, behöver därför senior arbetskraft tas tillvara bättre än i dag.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att underlätta för omställning och utökade möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen om en lagrådsremiss där ett nytt omställningsstu- diestöd föreslås införas. Omställningsstudiestödet ska vara ett komple- ment till det reguljära studiestödet och införs i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Stödet kommer att göra det enklare för personer som är mitt i livet och har arbetslivserfarenhet att vidareutbilda sig med hjälp av ett studiestöd som med bidrag och lån för de allra flesta kommer att motsvara minst 80 procent av personens lön. Den nya lagen om omställningsstudiestöd föreslås träda i kraft den 30 juni 2022. Regeringen har därutöver i budgetpropositionen för 2022 aviserat införan- det av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern för pension uppnås. Syftet är att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension helt eller delvis i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.

4.2Pensionsgruppens överenskommelse

Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen om ett reformerat pensionssystem som träffades i januari 1994. Pensions- gruppens uppgift är att värna pensionsöverenskommelsen och att vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer.

Pensionsgruppen enades den 14 december 2017 om ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. Bakgrun- den till Pensionsgruppens överenskommelse är att vi i Sverige lever allt längre. För att upprätthålla pensionsnivåerna anser Pensionsgruppen att arbetslivet behöver förlängas i takt med den ökade livslängden. Pensions- gruppen anser vidare att ett längre arbetsliv också är av betydelse för välfärden och därmed för hela samhället. I överenskommelsen ingår att samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa åldersgrän- ser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till riktåldern. Syftet med riktåldern är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas när medel- livslängden förändras så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upp- rätthållas.

Arbetet med Pensionsgruppens överenskommelse

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet utarbetade i enlighet med pens- ionsöverenskommelsens riktlinjer promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och andra trygghetssystem (Ds 2019:2). Promemorian innehåller underlag för höjda pensionsrelaterade åldersgränser i socialför- säkringsbalken och i angränsande trygghetssystem från och med 2020, 2023 och 2026.

Flera delar av pensionsöverenskommelsen är redan genomförda. Försla- gen avseende 2020 har genomförts genom propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10).

Med syfte att ersätta dagens starka 65-årsnorm med en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige infördes rikt- ålder som begrepp. Avsikten är att riktåldern på sikt ska styra de pensions- relaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygg- hetssystem och samtidigt fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. För att individer ska kunna planera sitt arbets- och pensionsliv beräknas och fastställs riktåldern sex år innan den börjar gälla. Första gången riktåldern kommer att användas är 2026.

Bestämmelser om riktålder för pension finns i 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken. En riktålder för pension ska beräknas för varje år och gäller för det sjätte året efter beräkningssåret. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag (S2021/03353) att varje år beräkna rikt- åldern för pension. Riktåldern har fastställts för 2020 respektive 2021 i

förordningen (2019:780) om riktålder för pension för år 2026 och i förord- ningen (2021:394) om riktålder för pension för år 2027. I båda förordning- arna fastställs en riktålder om 67 år.

Genom prop. 2018/19:133 höjdes även åldersgränsen för när inkomst- grundad ålderspension tidigast kan lämnas från 61 till 62 år, åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster utan föregående behovsprövning höjdes från 67 till 68 år och vissa anpassningar gjordes till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning. 2019 beslutades justeringar av åldern för rätt att kvarstå i anställning, där den så kallade las-åldern höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från 68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). För att underlätta för ett längre arbetsliv är möjligheten till omställning och rätten till studiestöd viktig.

Åldersgränserna för rätt till studiemedel och studiestartsstöd har höjts. Lagändringarna gäller för studiemedel och studiestartsstöd som lämnas från och med den 1 januari 2022 (prop. 2020/21:122, bet. 2020/21:UbU17, rskr. 2020/21:308). Den övre åldern för rätt till studiemedel sträcker sig nu till och med det år en person fyller 60 år och studielånet ska vara färdig- betalt vid utgången av det år personen fyller 64 år. Det är en höjning av båda åldrarna med fyra år. Även åldersgränsen för rätten till studiestarts- stöd har på samma sätt höjts med fyra år.

Även åldersgränserna vad gäller riksdagspensioner för ledamöter i riks- dagen har anpassats till det faktum att vi lever längre. Ålderspension för riksdagens ledamöters regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riks- dagens ledamöter. Från 1 januari 2022 gäller att en ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och med den månad då han eller hon fyller 62 år och längst till och med den månad då ledamoten avlider. Det är en höj- ning med ett år, från 61 till 62 år.

Denna proposition innehåller de förslag avseende höjda åldersgränser som enligt pensionsöverenskommelsens riktlinjer ska genomföras 2023 och 2026. Det omfattar således den engångsjustering av åldersgränserna som ska ske 2023 och att de pensionsrelaterade åldersgränserna, liksom vissa åldersgränser i kringliggande trygghetssystem ska kopplas till rikt- åldern 2026. Se vidare förslagen i avsnitt 5. Konsekvenserna av förslagen redovisas i avsnitt 8.

De gällande regelverken för dessa kringliggande trygghetssystem beskrivs närmare i departementspromemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2).

I tabell 4.3 visas en översikt över de pensionsrelaterade åldersgränserna, när de infallit eller föreslås infalla i denna produkt, samt vilka födelseår som direkt påverkas.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 Tabell 4.1	Pensionsrelaterade åldersgränser 2018–2027
	Gråmarkerade celler är de åldersgrupper och åldrar som
	omfattas av övergångsbestämmelser. (Åldrar i kursivt infördes
	2020)

Födelseår	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
1952	66	67
1953	65	66	67	68
1954	64	65	66	67	68
1955	63	64	65	66	67	68	69
1956	62	63	64	65	66	67	68	69
	61				65
1957	61	62	63	64	65	66	67	68	69
1958		61	62	63	64	65	66	67	68	69
1959				62	63	64	65	66	67	68
1960					62	63	64	65	66	67
1961							63	64	65	66
1962								63	64	65
1963										64

4.3Pensionsrelaterade åldersgränser i skatte- och avgiftssystemet

Flera av åldersgränserna i skatte- och avgiftssystemet utgår från en norm om att pensionering sker vid 65 års ålder. Pensionsrelaterade åldersgränser finns bland annat i reglerna om förhöjt grundavdrag samt i reglerna om skyldighet att betala socialavgifter och allmän löneavgift.

Förhöjt grundavdrag

Bestämmelserna om det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 65 år finns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Regleringen innebär att det förhöjda grundavdraget uppgår till grund- avdragsbeloppet enligt 63 kap. 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.

Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Sedan den 1 januari 2009 finns även ett så kallat förhöjt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. 65-årsgränsen för det förhöjda grundavdraget motiverades med att den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension var ca 65 år och i princip inte hade ändrats trots ökande medellivslängd. Sammantaget understeg den genomsnittliga disponibla inkomsten för pensionärer den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer under 65 år. Mot denna bakgrund ansågs det angeläget att åtgär- der vidtogs för att förbättra den ekonomiska situationen för ålders- pensionärer (prop. 2008/09:38 s. 9 och 10).

Avdrag för egenavgifter i vissa fall

Ersättningar som ska beskattas som inkomst av tjänst ger i vissa fall, bl.a. beträffande hobbyinkomster, upphov till en skyldighet att betala egen- avgifter till socialförsäkringarna m.m. Bestämmelsen innebär att avdrag får göras med dels ett schablonavdrag på inkomsten under beskattnings- året, dels med under året påförda egenavgifter. Schablonavdraget återförs till beskattning påföljande år. Schablonavdraget ska göras med högst

25procent av underlaget. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.

Socialavgifter för personer som fyllt 65 år

Socialförsäkringssystemet finansieras främst av socialavgifter. Social- avgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivar- avgifter betalas av arbetsgivare och egenavgifter betalas främst av den som bedriver aktiv näringsverksamhet. Utöver socialavgifterna tas även allmän löneavgift ut. Bestämmelserna om löneavgiften finns i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, förkortad LAL. Allmän löneavgift ska betalas av dem som ska betala arbetsgivaravgifter och egenavgifter på samma sätt och på samma underlag som gäller för socialavgifterna.

Av 2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980), förkortad SAL, framgår att på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år betalas bara ålderspensionsavgift och alltså inga andra socialavgifter. Motsva- rande regel för egenavgifter finns i 3 kap. 15 § SAL. Lön och annan ersätt- ning till anställda som vid årets ingång har fyllt 65 år och är födda efter 1937 är pensionsgrundande, men inte förmånsgrundande i övrigt i social- försäkringssystemet. För personer som är födda efter 1937 och som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år betalar arbetsgivaren därför endast ålderspensionsavgift. Den som driver aktiv näringsverksamhet betalar själv sina socialavgifter i form av egenavgifter. För aktiva näringsidkare som är 65 år eller äldre vid beskattningsårets ingång och är födda efter 1937 gäller att de endast betalar ålderspensionsavgiften.

Skälet för åldersgränserna i 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 § SAL är att social- avgifter bara ska tas ut på inkomster som grundar rätt till socialförsäkrings- förmåner. Denna regel har alltså en koppling till de socialför- säkringsförmåner som en individ kan ha rätt till eftersom utgångspunkten är att socialavgifter ska tas ut för att finansiera de sociala trygghetssy- stemen.

Den som ska betala arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. SAL ska också som ovan nämnts betala allmän löneavgift. Avgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter (1 § LAL). Även den som ska betala egenavgifter enligt 3 kap. SAL ska betala allmän löneavgift. Avgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter (2 § LAL). Någon särskild redovisning av den allmänna löneavgiften görs inte utan den ingår som en av alla delavgifter som en arbetsgivare eller enskild näringsidkare i regel ska betala. Av 1 § andra stycket LAL följer att allmän löneavgift inte ska betalas för ersättningar till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § SAL. Enligt 2 § LAL gäller motsvarande för den som bara ska betala

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 § SAL. Detta innebär att allmän löneavgift inte betalas för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år.

Egenavgifter för personer som fyllt 65 år

På ersättning för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år ska arbetsgivaren som ovan nämnts bara betala ålderspensionsavgiften (2 kap. 27 § SAL). Även om en anställd har tagit ut full ålderspension men sedan arbetar vidare, ska den som ger ut ersättning för arbete alltså ändå betala fulla arbetsgivaravgifter fram till det år mottagaren fyller 66 år. Här finns en viktig skillnad mot reglerna för egenavgifter. Även den som inte har fyllt 65 år ska nämligen i vissa fall bara betala ålderspensionsavgiften och inte de övriga delavgifterna och inte heller den allmänna löneavgiften. Det gäller för den som hela året haft hel ålderspension enligt socialför- säkringsbalken och den som någon del av året haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt samma balk (3 kap. 16 § SAL). Vid beräk- ning av egenavgifter ska enligt 3 kap. 18 § SAL avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensions- avgiften enligt 13 §.

Detta gäller dock bara till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgifts- pliktig inkomst av näringsverksamhet, om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

5Förslag för höjda pensioner och ett längre arbetsliv

5.1Åldersgränserna för inkomstgrundad ålderspension samt inkomstpensionstillägg

5.1.1Åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas

Regeringens förslag: Åldersgränsen för när inkomstgrundad ålders- pension tidigast kan lämnas ska höjas från 62 till 63 år 2023. Från och med 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension genom en reglering som anger att pension tidigast kan lämnas från och med tre år före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland

Ekonomistyrningsverket, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riks- förbundet PensionärsGemenskap (RPG), Svenska KommunalPension- ärernas Förbund (SKPF) och SPF Seniorerna (vilka svarat gemensamt och nedan benämns pensionärsförbunden) samt Inspektionen för social-

försäkringen (ISF), tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Pensionsmyndigheten tillstyrker förslagets inriktning men har vissa synpunkter på förslagets utformning.

Flera remissinstanser, däribland ISF, framhåller att höjda åldersgränser också kräver åtgärder i fråga om arbetsmiljö och kompetensutveckling, och för att motverka åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. ISF anför även att en höjd lägsta uttagsålder minskar valfriheten för dem som vill gå i pension tidigt. LO-TCO Rättsskydd anför att ett förlängt arbetsliv förut- sätter en rad olika åtgärder och att en bättre ordning därför hade varit att avvakta höjda åldersgränser till dess att det klargjorts vilka övriga åtgärder som är möjliga att genomföra.

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) anser att en höjning av den nedre uttagsåldern är problematisk ur ett fördelnings- perspektiv då den inte tar hänsyn till individuella förutsättningar. Ett alter- nativ till en höjd uttagsålder vore att förbättra informationen om de eko- nomiska konsekvenserna av ett tidigt pensionsuttag.

Flera remissinstanser, däribland Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och pensionärsförbunden, framför att tillräckliga pensionsnivåer även förutsätter att dagens pensionsavgift höjs.

Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget och anser att man först måste genomföra andra nödvändiga förändringar såsom höjda pensionsavsättningar, ändrade regelverk för sjukersättning, ökade möjlig- heter för omställning, ökade resurser till arbetsmiljöarbete och åtgärder avseende anställningsformer och arbetstider innan den lägsta pensions- åldern kan höjas.

Skälen för regeringens förslag: För att pensionsnivåerna ska kunna upprätthållas när medellivslängden ökar behöver arbetslivet förlängas. Ett förlängt arbetsliv behövs också för att säkerställa finansieringen av vår välfärd. Regeringen delar Pensionsgruppens syn i denna fråga. Inkomst- pensionssystemets konstruktion innebär att den enskilde själv betalar mer- kostnaden för en tidig pensionering och tillgodogörs vinsten av ett upp- skjutet pensionsuttag genom att pensionen blir lägre respektive högre. För pensionssystemets finansiering saknas därför anledning att ha någon åldersgräns för uttag av pension. Det finns dock flera andra argument för att ha en nedre åldersgräns när ålderspension kan lämnas och att denna åldersgräns höjs när medellivslängden i samhället ökar. ISF anför att en höjd lägsta uttagsålder minskar valfriheten för dem som vill gå i pension tidigt.

Det viktigaste argumentet för att ha en nedre åldersgräns är att ett beslut om att lämna arbetslivet allt för tidigt kan leda till betydande begräns- ningar i personens ekonomiska trygghet senare under tiden som pensionär. Det kan många gånger vara svårt för en enskild individ att helt överblicka de långsiktiga konsekvenserna för den egna ekonomin av att välja en tidig pensioneringstidpunkt. Med en fortsatt ökad medellivslängd riskerar de som går tidigt i pension att efter några år upptäcka att deras pensionsnivå är låg i förhållande till andra pensionärers, de förvärvsaktiva och i relation till vad som behövs för att ge en godtagbar ekonomisk standard. Att inte ändra den lägsta åldersgränsen i takt med ökad medellivslängd blir därmed allt mer orimligt och regeringen anser därför att även den lägsta åldern för uttag av pension bör knytas till riktåldern.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181	Ett annat viktigt argument för en höjd nedre åldersgräns är att om många
	lämnar arbetslivet tidigt minskar avgifts- och skatteinkomsterna till den
	offentliga sektorn. Även de demografiska utmaningarna för samhället i
	stort kan då förväntas öka. Kvinnor och män behöver därför arbeta längre
	för att bidra till en uthållig finansiering av välfärden.
	Bland andra LO avstyrker förslaget eftersom de menar att vissa grupper
	inte kommer att orka arbeta ytterligare ett år före pension. Andra remiss-
	instanser framhåller vikten av att det även vidtas åtgärder för att yrkes-
	grupper med slitsamma arbeten ska kunna förlänga sina arbetsliv.
	Regeringen har förståelse för att det inom vissa yrkesgrupper finns
	arbetstagare som redan i dag har svårt att orka arbeta fram till den lägsta
	pensionsåldern. I likhet med vad som anges i pensionsöverenskommelsen
	anser regeringen att arbetsmiljörelaterade åtgärder måste övervägas konti-
	nuerligt för att uppnå ett hållbart arbetsliv. I februari 2021 beslutade rege-
	ringen om en arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92). Arbets-
	miljöstrategin är utarbetad med utgångspunkt i den föregående strategin
	och med beaktande av slutsatserna i Statskontorets utvärdering. Strategin
	innehåller fyra delmål: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett
	tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad utan brott och fusk. Till skillnad från
	den tidigare strategin får myndigheterna på arbetsmiljöområdet i uppdrag
	att ta fram åtgärdsplaner och ett större inflytande över utformningen av
	åtgärder för att genomföra strategins innehåll.
	Regeringen inrättade 2018 en ny myndighet på området, Myndigheten
	för arbetsmiljökunskap (Mynak). Mynak är ett nationellt kunskapscentrum
	för frågor om arbetsmiljö. Myndigheten har till uppgift att ansvara för
	kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys
	i syfte att bidra till att kunskap om arbetsmiljö kommer till användning i
	praktiken.
	Regeringen delar Pensionsgruppens bedömning att ett förlängt arbetsliv
	förutsätter åtgärder som spänner över flera politikområden. Ett hållbart
	arbetsliv förutsätter bland annat utbildnings- och arbetsmarknadsre-
	laterade åtgärder som förbättrar möjligheterna för vidareutbildning och
	karriärväxling.
	Regeringen lämnade därför förslag om höjda åldersgränser för rätt till
	studiemedel och studiestartsstöd (prop. 2020/21:122). Avsikten med dessa
	höjningar är att förbättra möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola
	sig högre upp i åldrarna. Lagändringarna gäller för studiemedel och studie-
	startsstöd som lämnas från och med den 1 januari 2022. Därutöver har
	regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att införa ett nytt
	offentligt omställningsstudiestöd. Syftet är att förbättra förutsättningarna
	för personer med arbetslivserfarenhet att finansiera studier som kan stärka
	deras ställning på arbetsmarknaden. Detta är en del av regeringens
	omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställnings-
	förmåga och trygghet på arbetsmarknaden, som har sin grund i en princip-
	överenskommelse mellan parter på arbetsmarknaden från hösten 2020.
	I syfte att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i
	arbetslivet inrättade regeringen 2018 en delegation för främjande av äldre
	arbetskraft (dir. 2018:83). Delegationen överlämnade sitt slutbetänkande
	(SOU 2020:69) den 1 november 2020. Arbetet tas vidare genom Kansliet
	för ett hållbart arbetsliv som inrättades av regeringen i september 2021.
88	Syftet med kansliet är att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart

arbetsliv. Kansliet ska presentera förslag på prioriterade områden senast den 31 maj 2022. Slutredovisning ska ske den 31 augusti 2024.

Några remissinstanser kommenterar att vissa grupper inte kommer att orka arbeta ytterligare ett år innan pension. Regeringen har i budgetpro- positionen för 2022 aviserat införandet av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern uppnås. Syftet är att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen vidare avseende rätten till sjukpenning att den som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete och i stället få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne. Undantaget ska gälla fram till den tidpunkt då den försäkrade tidigast kan ta ut garantipension. Lagen trädde i kraft 1 februari 2022.

Flera remissinstanser, däribland TCO och pensionärsförbunden, framför att tillräckliga pensionsnivåer inte uppnås endast genom att förlänga arbetslivet utan att dagens pensionsavgift också måste höjas. Pensions- gruppen har i pensionsöverenskommelsen konstaterat att höjda pensions- avgifter inte är ett alternativ till ett förlängt arbetsliv. I det längre perspek- tivet är det dock av stor betydelse för pensionsnivåerna, pensionssystemet och samhället i övrigt att pensionsavgiften är på rätt nivå. Pensionsgruppen är överens om att pensionsnivåerna primärt måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att det samtidigt för pensionerna, pensionssystemet och samhället är av betydelse att avgiften i pensionssystemet är på rätt nivå. Pensionsavgiftens nivå ska därför analyseras vidare. Regeringen anser att en höjning av pensionsavgiften är ett viktigt steg för att säkra långsiktigt trygga och höjda pensioner.

Forte för fram att ett alternativ till höjd lägsta uttagsålder vore att förbättra informationen om de ekonomiska konsekvenserna av ett tidigt uttag. Pensionsmyndigheten bedriver redan i dag en omfattande informat- ionsverksamhet. Trots de omfattade informationsinsatser som har skett över tid har emellertid inte pensionsåldern påverkats nämnvärt. Denna synpunkt redovisas och bemöts utförligare i prop. 2018/2019:133.

Tillgänglig forskning visar inte bara att vi blir allt äldre utan också att äldre i allmänhet är friskare och därför orkar och vill arbeta längre. För att kunna upprätthålla pensionsnivåerna anser regeringen att åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas bör höjas och anpassas till den ökade medellivslängden. Åldersgränsen bör, som Pensionsgruppen har kommit överens om, höjas stegvis och i ett första steg höjdes den därför från 61 till 62 år 2020 (prop. 2018/2019:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Regeringen föreslår att den lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad pension, i enlighet med pensionsöverens- kommelsen, ska höjas från 62 till 63 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern för pension.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 56 kap. 3 § SFB.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 5.1.2

Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet

Regeringens förslag: Åldersgränsen för arvsvinstfaktorer ska höjas från 61 till 62 år från och med 2023.

Från och med 2026 ska arvsvinstfaktorerna knytas till riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Arvsvinster tilldelas de försäkrade genom att pensionsbehållningen vid varje årsskifte multipliceras med en födelseårsspecifik arvsvinstfaktor. Tilldelningen sker enligt två olika metoder beroende på den försäkrades ålder. Åldersgränserna för arvsvinst- tilldelning är anpassade till åldersgränsen för när inkomstgrundad ålders- pension tidigast kan lämnas vid 62 års ålder. Arvsvinster efter personer som har avlidit före det år de skulle ha fyllt 61 år fördelas året därpå till de kvarlevande med samma födelseår som de avlidna. Dessa arvsvinster benämns faktiskt uppkomna arvsvinster. För den som är 61 år eller äldre baseras arvsvinstfaktorerna i stället på den officiella livslängdsstatistiken för befolkningen, så kallade demografiskt beräknade arvsvinster. Det innebär att för ett enda år, det år den försäkrade fyller 61 år, tilldelas dubbla arvsvinster. De består dels av de faktiskt uppkomna, dels av de demo- grafiskt beräknade arvsvinsterna.

Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas föreslås nu höjas från 62 till 63 år, se vidare avsnitt 5.1.1. För att ålders- gränserna för arvsvinsttilldelning även fortsatt ska vara anpassade till och ligga ett år före den lägsta uttagsåldern föreslår regeringen att de nu aktuella åldersgränserna för arvsvinsttilldelning ska höjas från 61 till 62 år och när riktåldern träder i kraft ska åldersgränsen följa riktåldern. Försla- get innebär att varje årskull även fortsättningsvis kommer att tilldelas dubbla arvsvinster endast för en ålder och vid ett tillfälle.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 62 kap. 12, 13 och 15–17 §§ SFB.

5.1.3Omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag

Regeringens förslag: Åldersgränsen för omräkning av inkomstpension vid uttag före 65 års ålder (tidigt uttag) ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-

punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Inkomstpensionen beräknas genom att individens pensionsbehållning divideras med det så kallade delningstalet. Delningstalet ska återspegla den genomsnittliga återstående livslängden vid den ålder pensionen börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik.

Vid pensionsuttag före det år den sökande fyller 65 år bestäms pensions- beloppet utifrån ett preliminärt delningstal beräknat med samma livs- längdstabeller som för de demografiska arvsvinstfaktorerna. Det år pens- ionären uppnår 65 års ålder räknas pensionen om med ett fastställt delning- stal. Dessa delningstal använder samma livslängdstabeller som arvsvinst- faktorerna för 65 år eller äldre. I bestämmelsen i 62 kap. 44 § socialför- säkringsbalken, förkortad SFB, regleras vid vilken ålder skiftet från preli- minära till fastställda delningstal ska ske. Det föranleder i dag en omräk- ning av pensionsbeloppet vid 65-årsåret om ett pensionsuttag har skett i åldrarna 61–64 år.

Regeringen föreslår att 65-årsgränsen när ett fastställt delningstal ska tillämpas ska höjas till 66 år 2023 och från 2026 utgöras av den fastställda riktåldern för pension. Det innebär även att, likt för arvsvinsterna, de preliminära delningstalen för en åldersgrupp kommer att beräknas utifrån den femåriga livslängdstabellen för året före det år den försäkrade uppnått åldern för tidigaste uttag av allmän pension.

Skälet till att samma livslängdstabell ska användas för åren mellan lägsta pensionsålder och uppnådd riktålder är att minska antalet omräkningar av pensionen. Med de föreslagna reglerna sker omräkningen precis som i dag endast en gång, vid övergången från preliminära till fastställda delningstal. Övergångsbestämmelserna och särregleringen för riktåldern i 2 kap. 10 c § SFB innebär att omräkningen endast sker en gång. De som är födda 1958 kommer, enligt gamla regler, att använda livslängdstabellen för perioden 2013–2017 när delningstalen beräknas för pensionsuttag i 61–65 års ålder. Däremot omfattas de födda 1958 av den höjda riktåldern så de fastställda delningstalen som används vid ett pensionsuttag som 66 år eller äldre beräknas med livslängstabeller för perioden 2018–2022. De som är födda 1958 och som tog ut pensionen tidigare än så får pensionen omräknad med de fastställda delningstalen vid 66 års ålder enligt de nya reglerna som träder i kraft den 1 januari 2023.

Genom förfarandet att använda samma livslängdstabeller för en ålders- grupps preliminära delningstal minskas inte pensionen förrän vid omräk- ningen med de fastställda delningstalen. Det liknar således det nuvarande tillvägagångssättet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 62 kap. 44 § SFB.

Prop. 2021/22:181

Prop. 2021/22:181 5.1.4

Inkomstindex och medel-PGI

Regeringens förslag: Den övre åldersgränsen för inkomstindex ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.

Den nuvarande 64-årsgränsen för inkomstindex ska höjas till 65 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern på så sätt att inkomst- index ska visa förändringen av de pensionsgrundande inkomsterna för dem som under året har fyllt minst 16 år men ännu inte har uppnått riktåldern för pension. När en gällande riktålder ändras ska den nya rikt- åldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter ändringen av riktåldern.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. I promemorian lämnas inte något förslag om hur beräkningen av inkomst- index ska göras när en gällande riktålder ändras.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn- punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker för- slaget. Pensionsmyndigheten förordar att förslaget inte genomförs. Myndigheten anser att förslaget att successivt höja åldersgränsen i inkomstmåttet för inkomstindexet när riktåldern höjs bidrar till ökad komplexitet utan att medföra tillräcklig nytta.

Skälen för regeringens förslag: Varje år räknas de försäkrades intjänade pensionsbehållning om med förändringen av inkomstindex, även de utgående pensionerna styrs genom följsamhetsindexeringen av inkomstindex. Inkomstindex återspeglar utvecklingen av den genom- snittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för personer med PGI i åld- rarna 16–64 år och inkluderar även inkomstgrundad sjuk- och aktivitets- ersättning och inkomst över intjänandetaket.

Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) ansåg att den övre ålders- gränsen, 64 år, inte borde följa riktåldern eftersom detta skulle medföra en sänkning av indexet. Sänkningen skulle vara tillfällig för det år regeljuste- ringen sker och bero på att medelinkomsten sjunker i högre åldrar. Denna tillfälliga sänkning går dock att undvika genom att höjningen av den övre åldersgränsen sker med en eftersläpning av två år och om åldersgränsen höjs samtidigt i både nämnaren och täljaren. Formeln för inkomstindex presenteras nedan.

It	= It-1 * ut-1 / ut-2	inkomstindex
ut	= Yt / Nt	genomsnittlig pensionsgrundande inkomst
t		kalenderår
It		inkomstindex år t
Yt		summa pensionsgrundad inkomst år t utan
		takbegränsning för personer 16–64 år, efter
		avdrag för allmän pensionsavgift
Nt		antal personer 16–64 år som har pensions-
		grundande inkomst år t

	Genom eftersläpningen på två år får man med den fulla beteendeför-
92	ändring som skett för dem som har påverkats av den höjda riktåldern.
92

Genom att höja den övre åldersgränsen i nämnaren och täljaren vid samma Prop. 2021/22:181 tidpunkt mäts genomsnittsinkomsten i samma åldersintervall i både

nämnaren och täljaren.

Generellt sett minskar den pensionsgrundande inkomsten nära pensions- åldern. Skälen till detta är bl.a. att fler jobbar deltid innan och ibland efter pensionsbeslutet och att de som avslutar sin anställning vid pensioneringen inte har ett helt kalenderårs inkomst det år de går i pension. Detta innebär dock inte per automatik att utvecklingen, dvs. förändringen mellan åren, blir lägre. Det är därmed inte entydigt att utvecklingstakten blir lägre när en ålder läggs till. Av tabell 5.2 framgår att skillnaden på utvecklingstakten är väldigt liten såväl när 16–64 år jämförs med 16–65 år som med 16–63 år.

Tabell 5.1		Utveckling mellan åren medel-PGI, procent

Ålder	2016	2017	2018	2019
16–64	2,79	3,08	2,84	3,02
16–63	2,80	3,08	2,84	3,02
16–65	2,82	3,09	2,86	3,03

Källa: Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten anser att förfarandet att successivt höja ålders- gränsen i inkomstmåttet för inkomstindexet när riktåldern höjs bidrar till ökad komplexitet utan att medföra tillräcklig nytta. Myndigheten menar att skillnaden mellan de olika åldrarna är försumbar och att ingen löpande förändring därför behöver göras av åldersgränserna med anledning av att riktåldern höjs. Myndigheten anser i stället att man vid behov i framtiden ändrar åldersintervallet vid endast ett tillfälle eller att man helt slopar inkomstgränserna i inkomstmåttet.

Avsikten med inkomstindex är att det ska spegla förändringen av genomsnittlig inkomst från ett år till ett annat för personer i förvärvsaktiv ålder. Det finns därför ett starkt skäl för att höja den övre åldersgränsen i inkomstmåttet. De förslag som redan genomförts (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10) om införandet av en riktålder och höjd lägsta ålder för uttag av inkomstgrundad pension, samt de förslag som lämnas i denna proposition om att bland annat höja åldersgränserna i kringliggande system syftar alla till att förlänga tiden som förvärvsaktiv. Det är därför viktigt att de åldersgränser som berörs av pensionsålders- höjningarna i så stor utsträckning som möjligt också anpassas till dessa höjningar. Regeringen anser därmed att för att detta även ska speglas i inkomstindex finns det övervägande skäl för att även höja den övre ålders- gränsen i genomsnittsinkomsten. Att som Pensionsmyndigheten förordar endast göra en engångshöjning riskerar att leda till oönskade effekter i och med att valet av tidpunkt för denna höjning blir avgörande för inkomst- indexets utveckling. Det är inte önskvärt att sådana beslut får en avgörande effekt på indexets framtida nivå. När det som här visats är möjligt att genomföra förändringen per automatik är det önskvärt att så sker, vilket också är den gängse hanteringen inom pensionssystemet. Därtill bedöms det som lämpligare att genomföra denna form av successiv förändring i samband med riktåldershöjningar, speciellt om det skulle visa sig finnas

Prop. 2021/22:181 systematiska skillnader mellan utvecklingen av genomsnittsinkomsten mellan olika åldersgrupper.

Pensionsmyndigheten lyfter också att ett alternativ till förslaget och till att bibehålla nuvarande regler är att slopa åldersgränserna och att låta alla inkomster från alla åldrar ingå i inkomstmåttet. Denna proposition behand- lar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan om slopande av åldersgränserna i inkomstindex kräver en mer omfattande analys och faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Regeringen föreslår därför att den övre åldersgränsen för beräkning av genomsnittsinkomsten i inkomstindex ska knytas till riktåldern på så sätt att inkomstindex ska visa förändringen av de pensionsgrundande inkoms- terna för dem som under året har fyllt minst 16 år men inte har uppnått riktåldern för pension.

Som nämnts ovan minskar risken för en tillfällig sänkning av inkomst- index om en ny högre åldersgräns tillämpas med två års eftersläpning. Av denna anledning föreslås övergångsbestämmelser för höjningen av ålders- gränserna 2023 och 2026 (se avsnitt 7.1). Samma effekt uppstår dock även när en gällande riktålder ändras. Regeringen föreslår därför att när en gällande riktålder ändras ska den nya riktåldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter ändringen av riktåldern. För 2026 och 2027 är riktåldern fastställd till 67 år. Om rikt- åldern senare höjs till 68 år, bör alltså 67 år även fortsättningsvis användas vid beräkningen av inkomstindex i ytterligare två år efter höjningen.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 58 kap. 11 § SFB.

5.1.5Pensionsgrundande belopp för barnår och plikttjänstgöring

Regeringens förslag: Åldersgränserna för att tillgodoräknas pensions- grundande belopp för barnår och för att ta emot ett sådant belopp vid överlåtelse samt de övre åldersgränserna vid beräkning av pensions- grundande belopp för plikttjänstgöring och barnår (beräkningsmetod 2) ska höjas från 64 till 65 år 2023 och från och med 2026 knytas till rikt- åldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-

punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker för- slaget.

Skälen för regeringens förslag: Under småbarnsåren avstår föräldrar ofta helt eller delvis från förvärvsarbete. För att inkomstbortfallet inte ska påverka pensionsutfallet alltför mycket kan en förälder under vissa förut- sättningar tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp (PGB) för barnår. Detta sker enligt tre olika beräkningsmetoder där den metod som ger det, för den enskilde, mest förmånliga resultatet bestämmer beloppets storlek.

PGB för barnår kan tillgodoräknas den förälder som har fyllt högst 64 år Prop. 2021/22:181 under intjänandeåret.

Det finns också möjlighet att vid dödsfall överlåta PGB för barnår till någon annan försäkrad. Beloppet kan överlåtas om mottagaren har fyllt högst 64 år under intjänandeåret.

Regeringen föreslår att de nuvarande 64-årsgränserna för att tillgodo- göras PGB för barnår respektive sådan PGB som kan överlåtas ska höjas till 65 år 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026.

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och barnår beräknings- metod 2 beräknas med hjälp av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för åldrarna 16–64 år. Den skiljer sig dock från den genomsnittsinkomst som används vid beräkningen av inkomstindex genom att det endast är PGI under intjänandetaket som ingår och genom att inkomster från inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning inte ingår. PGB för plikttjänstgöring utgör 50 procent av genomsnittsinkomsten. PGB för barnår beräkningsmetod 2 utgör 75 procent av genomsnittsinkomsten.

En höjning av den högre åldersgränsen i beräkningen av genomsnittsin- komsten kan eventuellt få en negativ påverkan på storleken på genom- snittsinkomsten det år riktåldern höjs, eftersom inkomsterna ofta sjunker i högre åldrar. Påverkan på genomsnittsinkomsten bör dock, vilket framgår av tabell 5.2, vara relativt liten. Det medför att även effekten på PGB- beloppen blir liten. Regeringen föreslår därför att även den övre ålders- gränsen för den genomsnittsinkomst som används för att beräkna PGB för plikttjänst och barnår beräkningsmetod 2 ska följa riktåldern.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 60 kap. 18, 30, 41 och 52 §§ SFB.

5.1.6	Förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp

Regeringens förslag: Åldersgränsen för att uppfylla förvärvsvillkoret
för pensionsgrundande belopp ska höjas från 70 till 71 år 2023. Från
och med 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension på så
sätt att förvärvsvillkoret ska uppfyllas senast det femte året efter att den
försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-
punkter på förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Inspektionen för
socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för delaktighet tillstyrker för-
slaget.
Skälen för regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp ges för
plikttjänstgöring, studier och barnår för att kompensera för det inkomst-
bortfall i pensionshänseende som dessa livshändelser normalt innebär.
Uppkommen pensionsbehållning i form av pensionsgrundande belopp
registreras som latenta belopp i de fall förvärvsvillkoret ännu inte är upp-
fyllt. Villkoret för att de latenta beloppen slutligt ska överföras till indivi-
dens pensionsbehållning är att den försäkrade senast det år han eller hon
fyller 70 år har fått fastställda pensionsgrundande inkomster som vart och
ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som		95

Prop. 2021/22:181 gällde för intjänandeåret. Om inte förvärvsvillkoret är uppfyllt vid 70 års

ålder, avregistreras den latenta pensionsbehållningen.

Grundtanken med att höja pensionsåldrarna och åldrarna i kringliggande trygghetssystem är att säkra långsiktigt höjda pensioner genom att skapa bättre förutsättningar och incitament för ett längre arbetsliv. När arbets- livet på detta sätt förlängs bör det också vara möjligt att kunna uppfylla förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp vid högre ålder. Rege- ringen föreslår därför att den nuvarande 70-årsgränsen ska följa de i övrigt föreslagna höjningarna av åldersgränserna i pensionssystemet. Det innebär att åldersgränsen ska höjas till 71 år 2023 och från och med 2026 knytas till riktåldern.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 62 kap. 38 § SFB.

5.1.7Anpassningar av åldersgränsen för inkomstpensionstillägg

Regeringens förslag: Åldersgränsen för när inkomstpensionstillägg tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension. Detsamma ska gälla för ålders- gränsen för inkomstpensionstillägg utan ansökan till den som fått hel sjukersättning.

Den ålder som används vid beräkningen av inkomstpensionstillägget ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Förslag i Ds 2020:7 överensstämmer i sak med regeringens. I prome- morian föreslås dock inte en följdändring avseende åldersgränsen för inkomstpensionstillägg utan ansökan till den som fått hel sjukersättning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat några syn- punkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Inkomstpensionstillägget är en ny för- mån som på kort sikt höjer pensionerna. Pensionsgruppens partier är dock överens om att fortsätta diskussioner om en långsiktig gemensam lösning för höjda pensioner inom pensionssystemet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 s. 36 f.). Inkomstpensionstillägget är tänkt att vara ett tillägg till den inkomstgrundade allmänna ålderspensionen. En förutsättning för att ha rätt till förmånen är följaktligen att den försäkrade tar ut sådan pension. Inkomstpensionstillägg lämnas i dag från 65 år. För att verka för ett längre arbetsliv och för att anpassa inkomstpensionstillägget till de åldersgränser som gäller för övriga förmåner bör åldersgränserna för inkomstpensions- tillägget höjas till 66 år 2023 och utgöras av den fastställda riktåldern för pension från och med 2026.

Inkomstpensionstillägget får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade fick hel sjuker- sättning omedelbart före den månaden. Denna åldersgräns bör höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av den fastställda riktåldern för pension.

Försäkringstiden för inkomstpensionstillägget baseras på den försäk- Prop. 2021/22:181 rades arbete och påverkar därmed också inkomstpensionstilläggets storlek.

Enligt bestämmelsen i 74 a kap. 17 § SFB krävs för rätt till fullt inkomst- pensionstillägg (för dem födda 1945 och senare) ett arbetsliv på 40 år. Denna bestämmelse föreslås inte ändras. Dock är ett av syftena med att höja de pensionsrelaterade åldersgränserna att arbetslivet ska förlängas. När de pensionsrelaterade åldersgränserna har höjts och fått genomslag är det därför lämpligt att bedöma om ett helt arbetsliv fortfarande ska anses motsvara 40 år. Regeringen anser därför att utvecklingen bör följas för att kunna utvärdera om det finns behov av att ändra kravet på 40 års försäk- ringstid för rätt till oavkortat inkomstpensionstillägg.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 74 a kap. 7, 8 och 12 §§ SFB.

5.2Åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd m.m.

5.2.1Åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Regeringens förslag: Åldern för när garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Motsvarande åldersgränser avseende beräkningen av bostadstillägg ska ändras på samma sätt och vid samma tidpunkter.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn-

punkter på förslagen.

Bland de remissinstanser som tillstyrker förslagen finns Almega, Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Lunds universitet och Stats- kontoret. Almega anser att höjda åldersgränser i det allmänna pensions- systemet är en logisk anpassning till att vi lever längre. Statskontoret lyfter fram att dagens 65-årsgräns i många socialförsäkringar och förmåner är en viktig förklaring till att den faktiska pensionsåldern inte har ökat.

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges Kvinnolobby avstyr- ker förslagen. LO avstyrker därför att de anser att innan åldersgränsen för garantipension höjs behöver pensionsavgiften höjas så att det blir möjligt för människor i arbetaryrken att gå i pension utan att vara beroende av garantipension. De menar att dessa personer kommer att vara tvungna att skjuta upp sin pensionsålder till uttagsåldern för garantipension. Sveriges Kvinnolobby påpekar att en stor andel av dem som får garantipension är kvinnor och att de ofta har slitsamma yrken som gör det svårt att förlänga yrkeslivet. Saco DIK ser stora problem med förslagen eftersom medellivs- längden inte ökar för kvinnor med låg utbildningsnivå. De lyfter att just dessa kvinnor ofta har påfrestande arbeten och svårt att arbeta till pens- ionsåldern redan i dag.

Prop. 2021/22:181	Skälen för regeringens förslag: Pensionssystemets grundskydd består
	av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Dessa för-
	måner kan betalas ut tidigast från och med den månad då en försäkrad
	fyller 65 år. Denna åldersgräns har effekten att den stärker den rådande
	normen om en pensionsålder vid 65 år. För att ändra 65-årsnormen inför-
	des i enlighet med pensionsöverenskommelsen begreppet riktålder för
	pension 2020 (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10).
	Regeringen delar Pensionsgruppens syn att för att riktåldern som begrepp
	ska få genomslag i samhället och kunna ersätta den nuvarande normåldern
	65 år är det nödvändigt att åldersgränserna för pensionssystemets grund-
	skydd anpassas till den medellivslängdsökning som skett sedan pensions-
	reformen genomfördes och att dessa åldersgränser därför bör knytas till
	riktåldern. Vilket också Statskontoret betonar i sitt remissvar.
	LO anför att människor i arbetaryrken kommer att vara tvungna att
	skjuta upp pensionsuttaget till uttagsåldern för garantipension om inte
	avgiften först höjs. Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK lyfter att det
	främst är kvinnor som har garantipension och att det ofta är dessa kvinnor
	som har slitsamma yrken och därmed svårt att arbeta till pensionsåldern
	redan i dag. Det är därför svårt för dem att förlänga yrkeslivet ytterligare.
	Det LO, Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK framför är att det finns
	grupper, främst kvinnor, i arbetaryrken som i högre grad är beroende av
	garantipension och därmed kommer att behöva skjuta på sitt pensions-
	uttag. De påpekar också att livslängden inte har ökat på samma sätt i just
	dessa grupper över tid.
	I de kartläggningar som Pensionsåldersutredningen gjorde
	(SOU 2013:25, s. 181) framkom det att personer med pensionsinkomster i
	garantipensionsintervallet ofta har arbetat i mindre omfattning än personer
	med högre pensioner. Till exempel var deltidsarbete och avbrott i arbete
	mer förekommande bland personer med garantipension än bland övriga.
	Det är rimligt att fler arbetar längre när vi lever längre. Det skulle kunna
	uppfattas som orättvist om personer som arbetat heltid den största delen
	av livet ska skjuta upp sitt utträde från arbetsmarknaden för att bl.a. finan-
	siera fler pensionärsår för personer som har arbetat deltid och/eller en
	kortare tid av livet. Därtill skulle det också efter hand bli stora kompli-
	kationer i pensionssystemet om 65-årsgränsen för garantipension och
	övriga pensionsförmåner behålls samtidigt som andra åldersgränser höjs i
	takt med riktåldern.
	Vissa grupper har som LO, Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK
	påpekar haft en mindre gynnsam livslängdsutveckling än genomsnittet i
	Sverige. En av huvudprinciperna bakom pensionssystemet är att hela
	försäkringskollektivet ska behandlas likformigt trots att vissa grupper
	lever längre eller kortare. Ålderspensionen är i praktiken en försäkring där
	man försäkrar ”risken” för att leva länge. Ett allmänt socialförsäkrings-
	system bygger på att vi alla är försäkrade och delar på risken. Ett exempel
	är att det inte är någon skillnad mellan mäns och kvinnors delningstal trots
	att kvinnor, i medeltal, alltid har haft en högre medellivslängd än män. En
	man och en kvinna med samma intjänandehistorik får alltså samma storlek
	på pensionen trots att kvinnan i genomsnitt kommer att få pensionen utbe-
	tald under en längre tid.
	Regeringen har dessutom i budgetpropositionen för 2022 aviserat infö-
98	randet av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för

att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern. Prop. 2021/22:181 Syftet är precis som LO, Sveriges Kvinnolobby och Saco DIK efterfrågar

just att personer som är utslitna inte av hälsoskäl ska tvingas ta ut sin ålderspension i förtid och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.

Mot bakgrund av det som anförts föreslår regeringen att åldern när garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas till 66 år från och med 2023 och knytas till riktåldern från och med 2026. På samma sätt ska även motsvarande ålders- gränser som ingår i beräkningsunderlaget för bostadstillägg höjas till 66 år 2023 och knytas till riktåldern 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 4 §, 74 kap. 7 §, 101 kap. 6 §, 102 kap. 16 a, 22, 22 a, 25 a och 29 §§ SFB.

5.2.2Tidigt eller uppskjutet uttag av pension

Regeringens förslag: Åldersgränsen för tidigt eller uppskjutet uttag av pension vid bestämmande av beräkningsunderlaget för garantipension ska höjas från 65 till 66 år 2023 och ska för den som är född 1960 eller senare från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat några syn-

punkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Garantipension betalas normalt ut från 65 års ålder. Enligt gällande regler ska underlaget för beräkningen av garantipension vara den inkomstpension som skulle ha betalats ut den månad den pensionsberättigade fyller 65 år. Bestämmelsen gäller obero- ende av om inkomstpensionen har tagits ut före eller efter denna tidpunkt. Syftet med bestämmelsen är att garantipensionen inte ska kompensera för den lägre inkomstpensionen som ett tidigt uttag innebär och för att den försäkrade inte ska missgynnas vid ett sent uttag.

Regeringen anser att det är rimligt att detta förhållande gäller även vid höjningen av åldern för uttag av garantipension och föreslår därmed att åldersgränsen vid bestämmande av beräkningsunderlaget för garanti- pension ska höjas från 65 till 66 år 2023 och ska för den som är född 1960 eller senare från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension. Detta innebär för den som är född 1960 och som kommer att fylla 66 år under 2026 att beräkningsunderlaget ska bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den månad då han eller hon uppnår 67 år.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 20–20 c §§ SFB.

Prop. 2021/22:181 5.2.3

Försäkringstid för rätt till garantipension

Regeringens förslag: Den övre gränsen i det åldersintervall inom vilket försäkringstid för garantipension kan tillgodoräknas ska höjas från 64 till 65 år 2023. Från och med 2026 ska försäkringstid för garantipension tillgodoräknas till och med kalenderåret före det år då den pensions- sökande uppnår riktåldern för pension.

Åldersgränsen vid beräkning av försäkringstid vid bosättning i tidigare hemland ska höjas på samma sätt. Åldersgränsen för beräkning av försäkringstid för den som haft rätt till hel sjukersättning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026.

Regeringens bedömning: Den nedre gränsen (16 år) i det åldersin- tervall inom vilken försäkringstid för garantipension kan tillgodoräknas bör inte ändras. Föreskriften att försäkringstid för garantipension kan tillgodoräknas med som längst 40 år bör inte ändras. En eventuell juste- ring av försäkringstiden bör dock utredas igen när riktåldern höjs.

Betänkandets förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning om försäkringstid. I betänkandet före- slås i stället för garantipension en grundpension. I betänkandet lämnas inte förslag på följdändringar avseende åldersgränsen vid beräkning av försäk- ringstid vid bosättning i tidigare hemland och åldersgränsen för beräkning av försäkringstid för den som haft rätt till hel sjukersättning.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga syn- punkter på förslagen och bedömningarna.

Göteborgs kommun, Kungsbacka kommun, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Pensionsmyndigheten, Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR), Stockholms universitet och Umeå universitet till- styrker förslagen. Pensionsmyndigheten menar att förslaget bidrar till att förmånerna fortsatt samspelar med varandra och med andra delar av pens- ionssystemet. Myndigheten kommenterar att den nuvarande undre gränsen för tillgodoräknande av försäkringstid samt den maximala försäkrings- tiden är väl förankrade hos pensionärer och pensionssparare och instämmer i betänkandets bedömning att det inte finns skäl att ändra dessa.

Flera remissinstanser, däribland Pensionsmyndigheten och LO ställer sig också positiva till bedömningen att försäkringstid även fortsättningsvis kan tillgodoräknas med som mest 40 år.

Svenskt Näringsliv avstyrker bedömningen om oförändrad kvalifika- tionstid och föreslår i stället att antalet möjliga kvalifikationsår följer för- väntad riktålder.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Den huvudsakliga tanken bakom garantipensionssystemet är att tillför- säkra äldre personer ett grundskydd under förutsättning att de under för- värvsaktiv ålder har haft en rimlig anknytning till Sverige. För rätt till oavkortad garantipension krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Den övre åldersgräns en person kan tillgodoräknas försäkringstid för är det år han eller hon fyller 64 år.

100

Garantipensionsutredningens förslag

I sitt delbetänkande (SOU 2019:53) föreslår Garantipensionsutredningen att en ny förmån, grundpension, ska införas och ersätta den nuvarande för- månen garantipension för den som är född 1938 eller senare. Utgångs- punkten för det förslag och den bedömning som görs i Garantipensions- utredningens slutbetänkande (SOU 2020:32) avseende försäkringstidens längd är gjord mot bakgrunden att förslaget om grundpension införs.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Garantipensionsutred- ningens förslag. Dock är den föreslagna grundpensionen och den nu gällande garantipensionen i relevanta delar konstruerad på samma sätt i fråga om tillgodoräknande av försäkringstid. Regeringen anser därför att det förslag och den bedömning som görs avseende försäkringstid i SOU 2020:32 även kan tillämpas vid garantipension. Pensionsmyndigheten gör samma bedömning i sitt remissvar till utredningens slutbetänkande.

Åldersgränser för tillgodoräknande av försäkringstid

Den övre åldersgränsen för tillgodoräknande av försäkringstid är i dag 64 år och den nedre är 16 år. När gränsen för uttag för garantipension höjs, medför det att även den övre gränsen för tillgodoräknande av försäkrings- tid bör höjas. Om den övre gränsen för tillgodoräknande av försäkringstid inte samtidigt höjs, medför det att försäkringstid efter 64 års ålder inte kan tillgodoräknas trots att personer normalt sett anses vara förvärvsaktiva även efter den åldern och då kan tjäna in inkomstgrundad ålderspension som minskar garantipensionen. En sådan bristande överensstämmelse mellan tillgodoräknandet av försäkringstid för garantipension och uttags- åldern för garantipension samt åldersgränsen i beräkningsunderlaget för garantipension är inte önskvärd. Mot bakgrund av det som anförts ovan föreslår regeringen att den övre gränsen i åldersintervallet för tillgodo- räknande av försäkringstid höjs från 64 till 65 år 2023 och knyts till rikt- åldern från 2026 på så sätt att tillgodoräknande av försäkringstid kan ske fram till året före det år då den pensionssökande uppnår riktåldern för pension. Regeringen bedömer att den undre gränsen även fortsättningsvis bör vara 16 år.

Regeringen bedömer vidare att åldersgränserna för beräkning av för- månstid vid bosättning i tidigare hemland samt för den som hade rätt till sjukersättning i form av garantiersättning omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år bör höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern 2026.

Maximal försäkringstid för garantipension

Historiskt sett har 40 svenska bosättningsår ansetts vara en rimlig avväg- ning i fråga om hur lång tids anknytning som bör krävas för en oreducerad garantipension (prop. 1997/98:152 s. 49). Om den maximala försäkrings- tiden höjs, medför det i dagsläget en skärpning av kravet för att kunna till- godoräknas en oreducerad garantipension. Det skulle innebära att den som tillhör en senare årskull skulle behöva ytterligare ett års försäkringstid än den som hör till en tidigare årskull för att kunna få rätt till full garanti- pension. Därutöver konstaterar Pensionsmyndigheten att den maximala försäkringstiden om 40 år är väl förankrad hos pensionärer och pensions- sparare. Eftersom en ändring skulle göra pensionssystemet mer komplext

Prop. 2021/22:181

101

Prop. 2021/22:181 och då ett bibehållande av regeln inte innebär någon betydande kostnads- ökning bedömer myndigheten att det inte finns skäl att ändra den.

Svenskt Näringsliv avstyrker bedömningen om en oförändrad kvalifi- kationstid och föreslår i stället att antalet möjliga kvalifikationsår följer förväntad riktålder.

Att ha en direkt koppling mellan kvalifikationstiden och riktåldern skulle innebära att det kontinuerligt ställs ökade krav på yngre årskullar för att få rätt till oreducerad garantipension, vilket regeringen inte anser är rimligt. Regeringen bedömer därför att kvalifikationstiden även fortsätt- ningsvis bör vara 40 och en eventuell justering av kvalifikationstiden bör utredas vid de tillfällen då riktåldern höjs.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 8, 11 och 13 §§ SFB.

5.2.4Undantag för personer med ett långt arbetsliv

Regeringens bedömning: En undantagsbestämmelse för fortsatt rätt till garantipension i vissa fall för personer med ett långt arbetsliv kräver ytterligare utredning och bör hanteras i särskild ordning.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm- ning. I promemorian föreslås att en undantagsbestämmelse ska införas som ger fortsatt rätt till garantipension från 65 års ålder i de fall den enskilde uppfyller särskilda förvärvsvillkor.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget. Lika många tillstyrker som avstyrker. Flera remissinstanser uttrycker även att mer utredning och konsekvensanalys behövs.

Skälen för regeringens bedömning: Den undantagsregel som föreslås i promemorian kräver ytterligare utredning och kan därför inte hanteras i denna proposition. Av pensionsöverenskommelsen framgår att Pensions- gruppen är överens om att det bör finnas en undantagsregel för personer med ett långt arbetsliv. Personer med minst 44 år i arbetslivet ska även framöver fortsatt ges rätt till garantipension från 65 års ålder. Regeringen delar Pensionsgruppens syn att det är viktigt med en undantagsregel för personer med ett långt arbetsliv. Dock kräver genomförandet av ett sådant förslag ytterligare utredning och det hanteras därför inte inom ramen för denna proposition. Regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag, i enlighet med den remitterade promemorian (Ds 2019:2), under 2023.

102

5.3	Anpassning av åldersgränser i angränsande	Prop. 2021/22:181
	socialförsäkringssystem
5.3.1	Sjukpenning m.m.

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för sjuk-
penning och sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringsersättning,
boendetillägg, sjukpenninggrundande inkomst och smittbärarpenning
ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension från och
med 2026.
Åldersgränserna för sjuk- och smittbärarpenning efter 70 års ålder ska
höjas med ett år 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
slagen eller har inget att invända. Flera remissinstanser uttrycker också att
en höjd pensionsålder måste leda till att åldersgränserna i socialförsäk-
ringssystemen höjs, däribland Företagarna, Lunds universitet, Offent-
liganställdas förhandlingsråd (OFR) och Saco. Pensionsmyndigheten
framhåller att de föreslagna åldershöjningarna är nödvändiga för att upp-
rätthålla logiken mellan pensionssystemet och socialförsäkringssystemet i
övrigt samt åstadkomma ett demografiskt hållbart pensionssystem och
övriga socialförsäkringssystem.
Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av
höjningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst
begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade
kostnader.
Skälen för regeringens förslag
En utgångspunkt för Pensionsgruppens överenskommelse och förslagen
som lämnas i denna proposition är att när medellivslängden ökar i sam-
hället behöver fler personer arbeta längre för att få en ekonomiskt godtag-
bar nivå att leva på som pensionär. När nuvarande åldersgränser i pens-
ionssystemet höjs bör därför också åldersgränserna i närliggande social-
försäkringssystem höjas för att understödja övergången till ett förlängt
arbetsliv. Svenskt Näringsliv avstyrker detta eftersom de anser att signal-
värdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkrings-
system är ytterst begränsat. Regeringen anser, i likhet med Pensions-
gruppen och många av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan, att
ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under
förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd.
Regeringen anser därför att det är av stor vikt att även åldersgränserna i
kringliggande socialförsäkringssystem höjs och knyts till riktåldern.
Sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall
Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt
med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. För sjukpenning gäller i dag
att när den försäkrade har fått sjukpenning för 180 dagar, efter ingången
av den månad när han eller hon fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta
att sjukpenning inte längre ska lämnas. Regeringen föreslår att regeln		103

Prop. 2021/22:181

104

ändras 2023 så att ett sådant beslut får fattas när sjukpenning lämnats i 180 dagar efter ingången av den månad då han eller hon fyllde 66 år. Från 2026 föreslår regeringen att regeln ändras så att ett sådant beslut i stället får fattas när sjukpenning lämnats i 180 dagar efter ingången av den månad då den försäkrade uppnådde riktåldern för pension.

För sjukpenning gäller vidare att för tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar. I syfte att stärka försäkringsskyddet för dem som väljer att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna efter det att anställningsskyddet har upphört föreslår regeringen att den nuvarande övre åldersgränsen för sjukpenning och smittbärarpenning efter 70 år höjs till 71 år 2023, men inte knyts till rikt- åldern för pension.

Sjukpenning i särskilda fall kan lämnas till en person som har haft tids- begränsad sjukersättning under maximal tid enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaf- fades eller som har haft aktivitetsersättning till och med den månad han eller hon fyllde 30 år och som har en låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med den månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att åldersgränsen anpassas så att sjukpenning i särskilda fall från 2023 lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år och från 2026 knyts till riktåldern för pension och lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Rehabiliteringsersättning och rehabiliteringspenning i särskilda fall

Rehabiliteringsersättning kan lämnas till en försäkrad som är sjukskriven och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättning kan lämnas i två olika former, dels rehabiliteringspenning som i princip ska täcka den inkomstförlust som uppstår när en försäkrad deltar i arbetslivs- inriktad rehabilitering dels det särskilda bidraget som ska täcka kostnader i samband med rehabilitering.

Rehabiliteringsersättning lämnas i dag längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att rehabiliterings- ersättning från 2023 ska kunna lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade blir 66 och från 2026 längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Rehabilite- ringspenning i särskilda fall kan lämnas till en person som har haft tidsbe- gränsad sjukersättning under maximal tid enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffa- des eller som har haft aktivitetsersättning till och med månaden han eller hon fyllde 30 år och som har en låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst. Det som gäller för rehabiliteringsersättning i detta avseende gäller även i fråga om rehabiliteringspenning i särskilda fall.

Boendetillägg

Boendetillägg kan lämnas till personer som har haft tidsbegränsad sjuker- sättning enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades eller som har haft aktivitets- ersättning till och med månaden han eller hon fyllde 30 år och som får sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller

rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget kan därmed lämnas Prop. 2021/22:181 längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

Regeringen föreslår att åldersgränsen anpassas så att boendetillägg från 2023 kan lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år och från 2026 knyts till riktåldern för pension och lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Sjukpenninggrundande inkomst

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det inkomstunderlag som används vid beräkningen av bland annat sjukpenning och föräldrapenning.

SGI-skydd innebär att den försäkrade har rätt att bibehålla sin sjuk- penninggrundande inkomst för tid då han eller hon avbryter eller inskrän- ker sitt förvärvsarbete i vissa särskilt angivna situationer.

Om den försäkrade återfår arbetsförmågan efter en period då den försäk- rade helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller liv- ränta, kan den försäkrade få tillbaka sin tidigare SGI.

Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension ska en SGI fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd.

Bestämmelsen om SGI-skydd gäller i dag för tid före 65 års ålder, för möjligheten att återfå tidigare SGI sträcker sig åldersgränsen till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år och för rätt till en fast- ställd SGI vid tjänstepension är åldersgränsen satt till före utgången av den månad den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att reglerna ändras så att åldersgränserna höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till rikt- åldern för pension.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 26 kap. 17, 18, 22 a och 25 §§, 27 kap. 36 och 37 §§, 28 a kap. 7 §, 31 kap. 4 §, 46 kap. 8 § och 103 c kap. 8 § SFB.

5.3.2	Sjukersättning m.m.

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för sjuk-
ersättning och bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjuker-
sättning ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension
från och med 2026.
Åldersgränserna vid pension utan ansökan respektive före ansök-
ningsmånaden samt Försäkringskassans uppföljning av arbetsförmåga
och Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet vid sjukersättning ska
höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern
för pension.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
promemorian föreslås dock att försäkringstiden för garantiersättning knyts
till den riktålder som gällde vid försäkringsfallet även för försäkringsfall
före 18 års ålder.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
slagen eller har inget att invända. Flera remissinstanser menar att det finns		105

Prop. 2021/22:181

106

behov av att reformera sjukersättningen däribland, Saco DIK, Pensions- myndigheten och Umeå universitet. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att möjligheterna till sjukersättning måste både förlängas och för- bättras och att hänsyn måste tas till bland annat ålder och utbildnings-

bakgrund i bedömningen.

Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade kostnader.

Skälen för regeringens förslag

Sjukersättning kan lämnas till personer mellan 19 och 64 år om arbets- förmågan anses vara stadigvarande nedsatt och bedömningen är att inga rehabiliteringsåtgärder kan återskapa arbetsförmågan. Sjukersättning betalas ut till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 65 år.

När nuvarande åldersgränser inom pensionssystemet höjs och knyts till riktåldern i syfte att förlänga arbetslivet bör också åldersgränsen för hur länge sjukersättningen kan betalas ut höjas. Svenskt Näringsliv avstyrker detta eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande socialförsäkringssystem är ytterst begränsat. Regeringen anser, i likhet med Pensionsgruppen och många av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan, att ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är även viktigt att försäkringsskyddet för långvarigt sjuka följer höjningarna av riktåldern så att dessa personer inte riskerar att stå helt utan försäkringsskydd eller tvingas göra uttag av inkomstgrundad pension före uppnådd riktålder för pension. Regeringen anser därför att det är av stor vikt att även åldersgränserna inom sjuker- sättningen höjs och knyts till riktåldern. Regeringen föreslår att sjuker- sättning från 2023 kan betalas ut till månaden före den månad då den för- säkrade fyller 66 år och att sjukersättning från 2026 kan betalas ut längst till och med månaden före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Flera remissinstanser anser att sjukersättningen behöver reformeras, exempelvis bör regelverket ta hänsyn till ålder för dem som inte orkar eller kan arbeta längre upp i åldrarna. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition. Regeringen har dock i budgetpropositionen för 2022 aviserat införandet av en så kallad trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern uppnås.

Regeringen föreslår vidare att även åldersgränserna i bestämmelserna om Försäkringskassans uppföljning av arbetsförmåga vid sjukersättning, Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet vid sjukersättning samt pension utan ansökan vid hel sjukersättning respektive pension före ansökningsmånaden ska höjas med ett år 2023 och från 2026 knytas till riktåldern för pension. Detsamma ska gälla vid beräkning av bostadstillägg för dessa personer.

Faktisk och framtida försäkringstid för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

För rätt till full sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garanti- ersättning krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Den övre åldersgränsen en person kan tillgodoräknas försäkringstid för är det år han eller hon fyller 64 år. Försäkringstiden för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning fastställs både i form av faktisk och framtida försäk- ringstid. Det finns också särskilda bestämmelser när försäkringsfallet har inträffat före det år då den försäkrade fyllde 18 år. Reglerna för garanti- ersättning motsvaras i huvudsak av vad som gäller för garantipensionen i ålders- och efterlevandepensionssystemet. Vid införandet av garantiersätt- ningen konstaterades det att det finns ett stort värde i gemensamma över- gripande principer i de stora trygghetssystemen inom socialförsäkringen (prop. 2000/01:96, s. 107). I avsnitt 5.2.3 görs bedömningen att full för- säkringstid för garantipension även fortsättningsvis ska vara 40 år. Regeringen anser att det fortsatt är av vikt att de övergripande principerna inom de olika socialförsäkringssystemen är gemensamma, därför bör full försäkringstid för garantiersättning även den fortsatt vara 40 år.

Den övre åldersgränsen för tillgodoräknande av försäkringstid för sjuk- ersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning bör anpassas till de höjda pensionsåldrarna. Det innebär att gränsen 64 år höjs till 65 år från och med 2023 för att från och med 2026 anpassas till riktåldern för pension på så sätt att försäkringstid kan tillgodoräknas fram till året före det år då den försäkrade uppnår den vid försäkringsfallet gällande rikt- åldern. Försäkringskassan har underhand fört fram att det ofta kan vara svårt att med större exakthet fastställa tidpunkten för ett försäkringsfall som inträffat innan den försäkrade har fyllt 18 år. En bestämmelse som i stället utgår från den riktålder som gällde när den försäkrade fyllde 17 år skulle underlätta myndighetens hantering samtidigt som en sådan regle- ring inte skulle innebära någon nackdel för den enskilde.

Regeringen instämmer och utformar bestämmelsen i enlighet med Försäkringskassans synpunkt. Regeringen föreslår därför att reglerna för beräkning av faktisk och framtida försäkringstid för rätt till garantier- sättning ska höjas med ett år 2023 och från och med 2026 knytas till rikt- åldern för pension.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 33 kap. 16 och 17 §§, 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§, 56 kap. 4 a, 5 och 8 §§ och 102 kap. 18 § SFB.

Prop. 2021/22:181

107

Prop. 2021/22:181 5.3.3	Arbetsskadelivränta och SGI för försäkrade som
	fått förlängd livränta

Regeringens förslag: Den nuvarande 65-årsgränsen som anger hur länge arbetsskadelivränta kan lämnas ska höjas till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Den nuvarande 65-årsgränsen för när arbetsskadan vid förlängd liv- ränta tidigast ska ha inträffat ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026 utgöras av riktåldern för pension.

Åldersgränserna för hur länge förlängd livränta till följd av arbets- skada kan lämnas och möjligheten att återfå SGI efter en period med sådan livränta ska höjas från 68 till 69 år 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slagen eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag: En arbetsskada är en skada till följd av ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Den som har drabbats av en arbetsskada kan få olika förmåner genom arbetsskadeförsäkringen. En sådan förmån är arbetsskadelivränta som lämnas om den försäkrade har fått en bestående nedsättning av förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete, exempelvis om arbetsskadan inneburit att den försäkrade måste minska sin arbetstid, omskola sig eller byta arbetsuppgifter eller arbete. För att den försäkrade ska få livränta måste inkomstbortfallet uppgå till minst en femtondel av vad han eller hon tjänade före skadan och vara större än en fjärdedel av prisbasbeloppet för det år när livräntan ska börja lämnas. Livräntan syftar till att ersätta förlusten eller nedsättningen av försörj- ningsförmågan. Arbetsskadelivränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år (41 kap. 5 § SFB). Om skadan inträffat den månad den försäkrade fyller 65 år eller senare och en sjuk- penninggrundande inkomst (SGI) kan fastställas, lämnas livränta (så kallad förlängd arbetsskadelivränta) längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 68 år (41 kap. 6 § SFB).

Om den försäkrade får livränta till följd av en arbetsskada som inträffat tidigast den månad då han eller hon fyllde 65 år (förlängd arbetsskade- livränta), gäller att den försäkrade har möjlighet att återfå tidigare SGI efter en period med sådan livränta längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 68 år (26 kap. 22 a och 22 b §§ SFB).

När nuvarande åldersgränser inom pensionssystemet höjs och knyts till riktåldern i syfte att förlänga arbetslivet bör också åldersgränserna i när- liggande socialförsäkringssystem höjas. Svenskt Näringsliv avstyrker detta eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat. Regeringen anser att ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är därför viktigt att även försäkringsskyddet för arbetsskada följer höjning-

108

arna av pensionsåldern så att dessa personer inte riskerar att stå utan för- Prop. 2021/22:181 säkringsskydd.

Regeringen föreslår att regeln ändras 2023, vilket innebär att för arbets- skador som uppkommer innan den försäkrade fyller 66 år ska arbetsska- delivränta som längst kunna beviljas till och med månaden före den för- säkrade fyller 66 år. Från 2026 föreslås att för arbetsskador som upp- kommer före uppnådd riktålder ska arbetsskadelivränta som längst kunna beviljas till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Den tid under vilken den försäkrade har möjlighet att efter 65 års ålder få förlängd arbetsskadelivränta, och därmed även ha möjlighet att återfå sin tidigare SGI, har ett samband med att en arbetstagare enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd har rätt att kvarstå i anställningen. Åldern för rätt att kvarstå i anställning höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från

68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). Regeringen anser att rätten att kvarstå i anställning även fortsättningsvis bör kombineras med en försäkring som under sådan tid täcker eventuella inkomstförluster som förorsakats av arbetsskada. Rege- ringen föreslår därför att åldersgränserna för förlängd arbetsskadelivränta och för möjligheten att återfå tidigare SGI efter en period med sådan liv- ränta ska anpassas till den föreslagna höjningen av åldern för rätten att kvarstå i anställning. Det innebär att åldersgränserna höjs från 68 till 69 år från och med 2023. Regeringen avser att återkomma med förslag om ytterligare justeringar från 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 26 kap. 22 b § och 41 kap. 5 och 6 §§ SFB.

5.3.4Efterlevandepensioner

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för om- ställningspension, garantipension till omställningspension, garanti- pension till änkepension och änkepensionens 90-procentstillägg ska höjas med ett år 2023 och därefter knytas till riktåldern för pension från och med 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slaget eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag

Efterlevandepension fungerar som ett omställningsstöd inom socialför- säkringssystemet till de familjer där en försörjare avlider. Omställnings- pension, garantipension till omställningspension och änkepension i form

109

Prop. 2021/22:181 av 90-procentstillägg lämnas längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

Svenskt Näringsliv avstyrker att åldersgränserna i kringliggande försäk- ringssystem ska höjas eftersom de anser att signalvärdet av dessa höjningar är ytterst begränsat och den enda säkra konsekvensen är ökade kostnader. För att åstadkomma ett förlängt arbetsliv och därigenom skapa förut- sättningar för långsiktigt höjda och trygga pensioner är det, såsom har påpekats tidigare, viktigt att inte endast åldersgränserna i pensions- systemet anpassas till det faktum att vi lever allt längre. För att åstad- komma detta behöver även åldersgränserna i kringliggande trygghets- system anpassas. Regeringen föreslår därför att åldern för hur länge för- månerna får lämnas ska höjas till 66 år från och med 2023 och knytas till riktåldern från och med 2026.

Efterlevandepensionens beräkningsunderlag

Reglerna för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension (omställ- ningspension och barnpension) innehåller flera bestämmelser som baserar sig på åldern 65 år. Pensionsbehållningen efter avlidna som var födda 1938 eller senare beräknas olika beroende på om dödsfallet inträffade före eller efter 65 års ålder. Om dödsfallet inträffat efter det år den avlidne fyllde 65 år, ska den avlidnes faktiska pensionsbehållning användas vid beräkning av efterlevandepension. Den faktiska pensionsbehållningen ska räknas om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år den avlidne fyllde 65 år. Därefter följsamhetsindexeras behållningen till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

I de fall där dödsfallet inträffade före 65 års ålder beräknas en antagen pensionsbehållning från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Den avlidnes antagna pens- ionsbehållning beräknas utifrån ett medelvärde av de senaste årens intjänade pensionsrätter som multipliceras med antalet år från döds- fallsåret till det att den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Regeringen föreslår att dessa regler anpassas så att åldern höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till den riktålder som gäller det år den försäk- rade avled.

För rätt till oreducerad garantipension till omställningspension krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Reglerna för beräkning av försäkringstid för garantipension till omställningspension innehåller bestämmelser som baseras på att den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Exempelvis beräknas den framtida försäkringstiden från det år dödsfallet inträffade fram till när den avlidne skulle fyllt 64 år. Eftersom den framtida försäkringstiden bör spegla samhällets förväntningar på arbetslivets längd föreslår regeringen att dessa regler anpassas så att åldern höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till riktåldern för pension.

I avsnitt 5.2.3 görs bedömningen att full försäkringstid för garanti- pension även fortsättningsvis ska vara 40 år. Eftersom det är av vikt att de övergripande principerna inom de olika socialförsäkringssystemen är gemensamma även fortsättningsvis anser regeringen att full försäkringstid för garantiersättning även den fortsatt bör vara 40 år.

110

Regeringen anser att de åldersgränser gäller för beräkningen av efterle- vandepensionsunderlaget efter avlidna som är födda 1937 och tidigare som

behandlas i 82 kap. 22–26 §§ SFB bör lämnas oförändrade eftersom de har Prop. 2021/22:181 en tydlig koppling till det tidigare ATP-systemet.

Änkepension

Änkepensionen är under utfasning i och med att det, något förenklat, finns ett krav på att man ska ha varit gift i minst fem år före den 31 december 1989. Änkepensionen samordnas med änkans egen ålderspension men det sker med olika avräkningar beroende på om hon är född 1944 och tidigare eller 1945 och senare. För de yngre änkorna innebär det i praktiken att de flesta mister änkepension vid uttag av den egna ålderspensionen medan majoriteten av äldre änkor fick behålla den men till ett mindre belopp. Avräkningen sker vid 65 års ålder oavsett om änkan tagit ut ålderspension eller inte. Även 90-procentstillägget till änkepensionen upphör vid 65 års ålder.

Rätten till 90-procentstillägget regleras i 77 kap. 18 § SFB. I de grund- läggande bestämmelserna för änkor födda 1945 eller senare, 84 kap. 6 §, fastställs hur ersättningen ska beräknas. För tid före den månad då änkan fyller 65 år ska 90-procentstillägget vara 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret. Regeringen föreslår att 65 års ålder i de ovan nämnda paragraferna höjs till 66 år 2023 och ersätts med riktåldern från och med 2026.

Garantipension till änkepension regleras i lagen (2010:111) om infö- rande av socialförsäkringsbalken, förkortad införandelagen. I 7 kap. 30 och 32 §§ införandelagen anges att rätten till garantipension till änke- pension upphör den månad då änkan fyller 65 år. Det är i dagsläget ett mindre antal änkor som har garantipension till änkepension. Regeringen anser dock att det är principiellt viktigt att denna ålder anpassas till de föreslagna höjningarna av de pensionsrelaterade åldersgränserna. Regeringen föreslår därför att åldersgränsen 65 år höjs till 66 år 2023 och från och med 2026 ersätts med riktåldern för pension.

Även 7 kap. 23 § införandelagen innehåller en relevant 65-årsgräns. Denna bestämmelse reglerar rätten till 90-procentstillägget för de änkor vars make avlidit före den 1 januari 1990. Regeringen föreslår att även denna 65-årsgräns ska höjas till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension från och med 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 77 kap. 18 §, 81 kap. 4 och 7 §§, 82 kap. 1, 4, 6–8, 14, 16, 20 och 21 §§, 84 kap. 6 och 16 §§ SFB och 7 kap. 23, 30 och 32 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

5.3.5	Merkostnadsersättning

Regeringens förslag: Åldersgränserna för rätt till merkostnads-
ersättning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och från och med 2026
utgöras av riktåldern för pension.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
slagen eller har inget att invända.		111

Prop. 2021/22:181 Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade kostnader. DHR och Independent Living Institute anser att det inte ska finnas ett ålderstak för beviljande av merkostnadsersättning.

Skälen för regeringens förslag: Merkostnadsersättningen avser skäliga kostnader som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver de kostnader som är normala för personer utan funkt- ionsnedsättning i motsvarande ålder. Merkostnadsersättning uppgår till 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet.

När nuvarande åldersgränser inom pensionssystemet ska höjas och knytas till riktåldern i syfte att förlänga arbetslivet bör också ålders- gränserna i närliggande socialförsäkringssystem höjas. Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av ålders- gränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat. Rege- ringen anser att äldre som är i förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är därför viktigt att även åldersgränserna för rätt till merkostnadsersättning följer höjningarna av pensionsåldern så att dessa personer inte riskerar att stå utan socialförsäkringsskydd.

DHR och Independent Living Institute anser att det inte ska finnas något ålderstak för beviljande av merkostnadsersättning. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Eftersom merkostnadsersättningen har en stark koppling till övriga socialförsäkringsförmåner föreslår regeringen att åldersgränsen 65 år ska höjas till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension från och med 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 50 kap. 4 § SFB.

	5.3.6	Assistansersättning och personlig assistans

	Regeringens förslag: Åldersgränserna för assistansersättning och
	personlig assistans ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna
	av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd.
	De nuvarande åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och
	därefter utgöras av riktåldern för pension från och med 2026.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-
	slagen eller har inget att invända.
	Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj-
	ningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst
	begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade
	kostnader.
	DHR är positiva till höjningen av åldersgränserna i de funktionshinders-
	specifika stöden, men menar samtidigt att stöden ska kunna beviljas så
112	länge individer är i arbetslivet. Lunds universitet delar uppfattningen att

det är positivt att assistansersättning kan beviljas högre upp i åldrarna, och anser samtidigt att det inte bör finnas en övre åldersgräns för att bevilja eller utöka stödet. Independent Living Institute anser att det inte alls ska finnas ett ålderstak för beviljande av assistansersättning. Arbetsgivar- föreningen KFO (numera en del av Fremia) anser att rätten till och om- fattningen på assistansersättningen inte ska begränsas av att en person upp- nått riktåldern för pension.

Skälen för regeringens förslag: Personlig assistans kan ges till perso- ner som tillhör personkretsen som anges i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, och som till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funkt- ionshindrade. Den som behöver hjälp med dessa behov i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka har rätt till assistansersättning enligt SFB. I SFB regleras att den som fyllt 65 år endast kan få assistansersättning om han eller hon haft ersättningen tidigare eller om ansökan har lämnats till För- säkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter beviljats. Antalet timmar får inte utökas när personen fyllt 65 år. Motsvarande reglering finns i 9 b § LSS.

När den aktuella lagstiftningen infördes angavs att det inte var möjligt att bygga upp ett system som innebär att rätten till personlig assistans och assistansersättning skulle gälla oavsett den enskildes ålder. Rätten till per- sonlig assistans begränsades därför till personer som inte uppnått allmän pensionsålder, 65 år. År 2001 förändrades lagstiftningen vilket gjorde det möjligt att få behålla assistansersättningen om den var beviljad före 65 års ålder.

Arbetsgivarföreningen KFO, Lunds universitet, DHR och Independent Living Institute menar samtliga att ålderstaket i merkostnadsersättningen bör justeras ytterligare eller helt tas bort. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget eftersom de anser att signalvärdet av höjningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat.

För att åstadkomma ett förlängt arbetsliv och därigenom skapa förutsätt- ningar för långsiktigt höjda och trygga pensioner är det, såsom har påpe- kats tidigare, viktigt att inte endast åldersgränserna i pensionssystemet anpassas till det faktum att vi lever allt längre. För att åstadkomma detta behöver även åldersgränserna i kringliggande trygghetssystem anpassas, så även på det kommunala området. Regeringen föreslår därför att ålders- gränsen för personlig assistans enligt SFB och LSS höjs till 66 år 2023 och knyts till riktåldern från 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 51 kap. 8 och 10 §§ SFB och i 9 b § LSS.

Prop. 2021/22:181

113

Prop. 2021/22:181 5.3.7

Bilstöd

Regeringens förslag: De pensionsrelaterade åldersgränserna för bil- stöd ska höjas med ett år 2023 och utgöras av riktåldern för pension från 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slagen eller har inget att invända.

Arbetsgivarverket menar att det är orimligt att knyta bilstöd till rikt- åldern. Arbetstagare som är i anställning bör kunna behålla, eller vid nyanställning få, bilstöd under tid i anställning. DHR är positiva till höj- ningen av åldersgränserna i de funktionshindersspecifika stöden, men menar samtidigt att stöden ska kunna beviljas så länge individer är i arbetslivet.

Skälen för regeringens förslag: Bilstöd kan lämnas till en försäkrad som på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Det finns totalt fyra grupper som bilstöd kan lämnas till och av dem är det de två första grupperna som påverkas av pensionsål- dershöjningarna:

1.en försäkrad som är under 65 år och är beroende av ett fordon för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin för- sörjning, eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliterings- ersättning eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av rege- ringen,

2.en försäkrad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt 1, har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Såväl Arbetsgivarverket som DHR anser att bilstödet ska kunna beviljas så länge individen är i arbetslivet. Denna proposition behandlar enbart anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet med denna proposition.

Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningarna av åldersgränserna i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat. Regeringen anser att äldre som är i förvärvsaktiv ålder ska om- fattas av ett rimligt försäkringsskydd. För att få del av bilstödet krävs att en person är beroende av ett fordon för sin försörjning. Det är då också rimligt att möjligheten att få stödet sträcker sig fram till den ålder då en person kan få såväl inkomstpension som ta del av pensionssystemets grundskydd. För personer som har sjukersättning är det rimligt att åldern för rätt till bilstöd även följer åldersgränsen för sjukersättning.

Regeringen föreslår därför att den övre åldersgränsen för att få bilstöd ska höjas till 66 år 2023 och knytas till riktåldern från 2026.

114

Lagförslag	Prop. 2021/22:181
Förslaget medför ändringar i 52 kap. 10 § SFB.

5.3.8 Bidrag till arbetshjälpmedel

Regeringens bedömning: Åldersgränsen för hur länge bidrag till arbetshjälpmedel kan lämnas bör höjas och anpassas till de föreslagna ändringarna av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd.

Det innebär att åldersgränsen bör höjas från 68 till 69 år 2023.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker

bedömningen eller har inget att invända.

Arbetsgivarverket menar att det är orimligt att knyta bidrag till arbets- hjälpmedel till rätten att kvarstå i anställningen enligt lagen om anställ- ningsskydd. Arbetstagare som är i anställning bör kunna behålla, eller vid nyanställning få, bidrag till arbetshjälpmedel under tid i anställning.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 § förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel får bidrag lämnas till arbets- givaren eller den försäkrade och avse kostnaden för

1.att köpa eller, om det är ekonomiskt mera förmånligt, att hyra sådana arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den försäkrade ska kunna utföra sitt arbete,

2.expertundersökningar i ärenden om sådana anpassningsåtgärder som avses i 1, och

3.att reparera arbetshjälpmedlet.

Bidraget kan enligt 7 § i förordningen betalas ut till och med månaden före den då den försäkrade fyller 68 år. Åldersgränsen får anses följa dagens 68-årsgräns för rätten att kvarstå i anställning enligt 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, den så kallade las-åldern. Åldern för rätt att kvarstå i anställning höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från 68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276). När las-åldern höjdes från 67 till 68 år 2020 höjdes också åldersgränsen för bidrag till arbetshjälpmedel.

Regeringen anser att åldersgränsen för bidrag till arbetshjälpmedel även fortsättningsvis bör följa las-åldern. Åldersgränsen bör därför höjas till 69 år 2023.

115

Prop. 2021/22:181 5.4	Anpassningar av åldersgränserna i övriga
	trygghetssystem
5.4.1	Anställningsskydd

Regeringens bedömning: Åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt anställningsskyddslagen bör knytas till riktåldern för pension från och med 2026. Utformningen behöver analyseras vidare.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker

bedömningen eller har inget att invända.

Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) anser att det är viktigt att riktåldern inte blir högre än las-åldern.

Skälen för regeringens bedömning: Åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd har i enlighet med pensionsöverenskommelsen anpassats till förslagen i Ds 2019:2 avseende 2020 och 2023. För 2020 har åldern höjts från 67 till 68 år och från 2023 höjs åldern från 68 till 69 år (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276).

OFR anser att det är viktigt att riktåldern inte blir högre än las-åldern. Regeringen instämmer och anser att las-åldern bör anpassas till riktåldern när den ändras. Regeringen bedömer att åldersgränserna för rätten att kvarstå i anställning bör knytas till riktåldern från och med 2026, men att den närmare utformningen av en sådan anpassning behöver analyseras vidare.

5.4.2Arbetslöshetsförsäkringen

Regeringens förslag: Åldersgränserna för rätten till arbetslöshets- ersättning och rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa samt åldern då medlemskapet upphör utan uppsägning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension enligt socialförsäkrings- balken från och med 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-

slaget eller har inget att invända.

Svenskt Näringsliv avstyrker att en riktålder införs i arbetslöshetsför- säkringen eftersom de anser att signalvärdet av höjningar av åldersgränser i kringliggande försäkringssystem är ytterst begränsat och att den enda säkra konsekvensen är att det leder till ökade kostnader.

Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsersättningen (IAF) är positiva till ambitionen om att förlänga arbetslivet, men påpekar att det finns åldersgränser i de arbetsmarknadspolitiska programmen som är kopplade till pensionsåldern, men som inte har omnämnts i prome- morian. Arbetsförmedlingen konstaterar att det med undantag för arbets- löshetsförsäkringen och insatser för nyanlända inte framgår om även arbetsmarknadspolitiska förordningar i övrigt kommer att omfattas av de höjda åldersgränser som föreslås för socialförsäkringssystemet och andra

116

kringliggande trygghetssystem. Arbetsförmedlingen efterlyser därför ett klargörande från regeringen.

Skälen för regeringens förslag: Arbetslöshetsersättning betalas ut enligt de villkor som anges i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Villkoren för medlemskap i en arbetslöshetskassa framgår av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Båda lagarna innehåller åldersgränser vid 65 år. Rätten till arbetslöshetsersättning upphör enligt 22 § lagen om arbetslöshetsförsäkring vid månadsskiftet före den månad när den arbets- löse fyller 65 år. Enligt 34 § lagen om arbetslöshetskassor upphör rätten att bli medlem vid månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år. Enligt 36 § samma lag upphör medlemskapet i en arbetslöshetskassa utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år. Vid införandet av åldersregleringen angavs att ålderspensionärer av prin- cipiella, administrativa och ekonomiska skäl inte bör tillhöra arbetslös- hetsförsäkringen när deras försörjning är tillfredställande ordnad genom olika former av ålderspension (se prop. 1973:56 s. 195).

Svenskt Näringsliv avstyrker eftersom de anser att signalvärdet av höj- ningarna av åldersgränserna i arbetslöshetsförsäkringen är ytterst begränsat.

Syftet med att införa en riktålder för pension är att bryta normen att 65 år betraktas som en förutbestämd pensionsålder och att därigenom förmå fler personer att arbeta längre upp i åldrarna. För att uppnå detta föreslår regeringen i denna proposition bland annat att åldersgränserna för pens- ionssystemets grundskydd ska höjas och att åldersgränserna därefter ska knytas till riktåldern för pension. Åldersgränserna för rätten till arbetslös- hetsersättning och medlemskap i en arbetslöshetskassa har en tydlig och naturlig koppling till pensionssystemets pensionsåldersnorm. Regeringen anser att kopplingen mellan regelverken bör bibehållas och föreslår därför att åldersgränserna ska höjas med ett år 2023 och från 2026 knytas till rikt- åldern för pension i enlighet med vad som föreslagits avseende ålders- gränserna för pensionssystemets grundskydd.

Arbetsförmedlingen och IAF efterlyser ett klargörande från regeringen om arbetsmarknadspolitiska förordningar kommer att omfattas av de höjda åldersgränserna. Regeringen avser i sedvanlig ordning att se över behovet av förordningsändringar med anledning av denna proposition.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring, och 34 och 36 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Prop. 2021/22:181

117

Prop. 2021/22:181 5.4.3

Insatser för nyanlända

Regeringens förslag: Åldersgränserna för att omfattas av lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensions- systemets grundskydd.

De övre åldersgränserna ska höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension enligt socialförsäkringsbalken från och med 2026.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig tillstyrker för-

slaget eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, förkortad etablerings- lagen, reglerar det statliga ansvaret för etableringsinsatser. Arbetsför- medlingen ansvarar enligt lagen för att vissa nyanlända invandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. Etableringslagen gäller för vissa nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år.

Lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare innehåller bestämmelser om kommuners ansvar att erbjuda samhällsorientering. Lagen omfattar personer som har fyllt 18 men inte 65 år.

Syftet med att införa en riktålder för pension är att komma bort från att 65 år betraktas som den normala pensionsåldern och därigenom ge fler personer möjlighet att arbeta längre upp i åldrarna. För att uppnå detta föreslår regeringen i denna proposition att åldersgränserna för pensions- systemets grundskydd och kringliggande socialförsäkringssystem höjs och därefter knyts till riktåldern för pension. Regeringen anser att även de övre åldersgränserna för att omfattas av etableringslagen och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension från och med 2026.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 1 och 2 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

5.4.4Kommunala servicetjänster för äldre

Regeringens förslag: Åldersgränsen för när kommunala service- tjänster får tillhandahållas utan föregående behovsprövning ska höjas från 68 till 69 år.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt

över förslaget.

118

Skälen för regeringens förslag: Kommuner får inte utan stöd i lag ge understöd till enskilda. Socialtjänstlagen (2001:453) ger kommuner såväl möjlighet som skyldighet att under vissa förutsättningar ge understöd till bland annat äldre.

Den 1 juli 2018 infördes dock en ny bestämmelse i socialtjänstlagen med innebörden att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjligheter att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldre- omsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande (prop. 2017/18:106).

Sedan den 1 januari 2020 har kommunerna möjlighet att utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som har fyllt 68 år. Det följer av 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommu- nala befogenheter. Med servicetjänster avses här tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Det är inte frågan om en skyldighet för kommunerna att till- handahålla nämnda tjänster utan det är kommunerna själva som beslutar om och i så fall vilka tjänster som ska erbjudas, samt för vilka ålders- grupper. Den tidigare 67-årsgränsen motiverades dels av pensions- systemets flexibla pensionsålder med rätt att då kvarstå i anställning till 67 år, dels av att personer upp till 67 års ålder normalt inte har svårt att själva utföra de sysslor som omfattas av begreppet servicetjänster (prop. 2005/06:115 s. 149).

Regeringen anser fortsatt att den nuvarande kopplingen mellan ålders- gränsen för de kommunala servicetjänsterna och rätten att kvarstå i anställ- ning bör bibehållas. Regeringen bedömer vidare att personer upp till 69 års ålder i allmänhet inte har svårt att själva utföra de sysslor som omfattas av begreppet servicetjänster.

Regeringen föreslår därför att åldersgränsen för de kommunala service- tjänsterna ska anpassas till åldersgränsen i lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd. Det innebär att åldersgränsen för de kommunala servicetjäns- terna höjs från 68 till 69 år från och med 2023.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommu- nala befogenheter.

Prop. 2021/22:181

119

Prop. 2021/22:181	6	Vissa åldersgränser i skatte- och
		socialavgiftssystemet

	Regeringens förslag: Åldersgränsen för att omfattas av bestämmel-
	serna om förhöjt grundavdrag i inkomstskattelagen ska höjas från 65 till
	66 år 2023 och till 67 år 2026. Även åldersgränsen i bestämmelserna
	om avdrag för debiterade egenavgifter i samma lag ska höjas från 65 till
	66 år 2023 och till 67 år 2026.
		Från och med den 1 januari 2023 ska bara ålderspensionsavgift beta-
	las på avgiftspliktig ersättning enligt socialavgiftslagen till personer
	som vid årets ingång har fyllt 66 år. Från och med den 1 januari 2026
	gäller detta på avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets
	ingång har fyllt 67 år. Åldersgränsen i bestämmelserna om avdrag vid
	beräkning av egenavgifter i socialavgiftslagen ska höjas på motsva-
	rande sätt till 66 år 2023 och till 67 år 2026.

		Förslagen i Finansdepartementets promemoria överensstämmer
	delvis med regeringens. I promemorian föreslogs inte höjda åldersgränser
	i bestämmelserna om avdrag för debiterade egenavgifter i inkomstskatte-
	lagen eller i bestämmelserna om avdrag vid beräkning av egenavgifter i
	socialavgiftslagen.
		Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna däribland
	Arbetsgivarverket, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
	Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och flera kommuner till-
	styrker, avstår från att yttra sig eller har inga synpunkter på förslaget. Flera
	remissinstanser, bl.a. Arbetsgivarverket, Afa Försäkring och flera kommu-
	ner konstaterar att ändringarna är nödvändiga om Pensionsgruppens över-
	enskommelse om t.ex. höjd las-ålder ska kunna genomföras och att det är
	viktigt att arbetslivet förlängs, bl.a. för att klara den framtida kompetens-
	försörjningen. Landsorganisationen i Sverige (LO) påpekar att förbundet
	i nuläget inte ställt sig bakom de höjda åldersgränserna i pensionssystemet.
		Pensionsmyndigheten framför att det kan finnas skäl att avvakta med
	åldershöjningen från 65 år till 66 år avseende såväl skatter som social-
	avgifter och i stället höja skattereglerna till 66 år först när riktåldern höjs
	till 67 år. På så sätt skulle fler arbetstagare få erfarenhet av den lägre
	skatten innan de slutar att arbeta, vilket sannolikt skulle medföra att fler
	skjuter fram sitt utträde ur arbetslivet.
		Region Dalarna avstyrker förslaget eftersom det innebär minskade inci-
	tament för att personer ska arbeta längre.
		LO, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet Pensionärs-
	gemenskap, Svenska kommunalpensionärers Förbund och SPF Senio-
	rerna (vilka svarat gemensamt och nedan benämns pensionärsförbunden)
	samt Independent Living Institute avstyrker förslaget om höjd åldersgräns
	för förhöjt grundavdrag. Flera av dessa remissinstanser påpekar vikten av
	att beskattningen av lön och pension är lika oavsett ålder och har invänd-
	ningar mot hur det förhöjda grundavdraget är konstruerat.
		Näringslivets Skattedelegation (NSD) kritiserar förslaget om ändrad
	åldersgräns för arbetsgivaravgiften då det i praktiken innebär höjd arbets-
	beskattning och ökade lönekostnader för företagen. Enligt NSD bör i
120	stället reformer och insatser som säkrar jobb och företagande prioriteras,

något som är särskilt angeläget de närmsta åren då ekonomin lär vara inne i en återhämtningsfas efter coronapandemin.

Skatteverket, Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV) påpekar att fler åldersgränser än de som omnämns i promemorian, bör höjas, bl.a. för jobbskatteavdrag och skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Förvaltningsrätten i Malmö framför att även ålders- gränserna i 12 kap. 36 § inkomstskattelagen och 3 kap. 18 § socialavgifts- lagen bör höjas.

ESV framför att förslaget om höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag innebär att skatten år 2023 skulle komma att beräknas på olika sätt bero- ende på om personen i fråga är yngre än 65 år, 65 år, eller äldre än 65 år. Det innebär en ökad komplexitet i skattesystemet som enligt ESV inte är befogad. KI anser att förslaget innebär att skattesystemet blir mindre trans- parent och framför vidare att om inte jobbskatteavdraget justeras för rikt- åldern så ökar komplexiteten i skattesystemet och individer får inte tydliga incitament att handla efter.

Svenska ILO-kommittén beklagar att promemorian inte innehåller någon redogörelse för hur förslagen förhåller sig till Sveriges internationella åta- ganden enligt ratificerade ILO-konventioner.

Skälen för regeringens förslag: Medellivslängden ökar och för att pensionsnivåerna och välfärden ska kunna bibehållas behöver arbetslivet förlängas. Som tidigare har redogjorts för har åldersgränsen för när det som tidigast är möjligt att ta ut den allmänna inkomstgrundade pensionen höjts från 61 till 62 år. I samband med det har även åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning, den s.k. las-åldern, höjts från 67 till 68 år. I denna proposition föreslås att dessa åldersgränser, i enlighet med pensionsöver- enskommelsen, ska justeras ytterligare 2023 och 2026 (se avsnitt 5.1.1). Det föreslås vidare i denna proposition att åldersgränsen för när garanti- pension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023. När åldersgränsen för garantipension justeras är det nödvändigt att angränsande trygghetssystem hänger med, varför det föreslås att även åldersgränsen för hur länge bl.a. sjukersättning och arbetslöshetsersättning kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023 (se avsnitt 5.3 och 5.4). År 2026 knyts samtliga åldersgränser till riktåldern (se avsnitt 5.3 och 5.4).

När nuvarande åldersgränser i pensionssystemet höjs för att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 år bör också vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet höjas för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv. En sådan höjning bör enligt regeringens mening följa de stegvisa justeringarna av 65-årsgränsen i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Pensionsmyndigheten anser att det kan finnas skäl att avvakta och i stället höja skattereglerna till 66 år först när riktåldern höjs till 67 år för att därigenom få fler arbetstagare att känna av skattesänkningen innan arbetstagaren tar beslut om att avsluta arbetslivet. Enligt Pensionsmyndigheten skulle det sannolikt medföra att fler skjuter fram sitt utträde ur arbetslivet. Regeringen anser dock att höjningen av åldersgränserna i skatte- och socialavgiftssystemet tidsmässigt bör följa de stegvisa justeringarna i pensionssystemet och i angränsade trygghets- system.

Region Dalarna avstyrker förslaget och framför att det är viktigt att fler personer deltar i arbetskraften, till exempel genom att fler personer jobbar

Prop. 2021/22:181

121

Prop. 2021/22:181 längre. Detta är viktigt för ett växande skatteunderlag samtidigt som det bidrar till att hantera bristen på arbetskraft. Enligt regionen innebär försla-

	get minskade incitament för att personer ska arbeta längre. Regeringen
	anser dock att de föreslagna ändringarna är nödvändiga om pensions-
	gruppens överenskommelse ska kunna genomföras. Som bl.a. även
	Arbetsgivarverket och Afa Försäkring framfört anser regeringen att det är
	viktigt att arbetslivet förlängs för att klara framtida kompetensförsörjning.
	Några remissinstanser, bl.a. LO, pensionärsförbunden och Independent
	Living Institute, avstyrker förslaget om höjd åldersgräns när det gäller det
	förhöjda grundavdraget. LO framför att all förvärvsinkomst, det vill säga
	lön, näringsinkomst, pension, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och
	andra ersättningar ska beskattas på samma sätt och att det förhöjda grund-
	avdraget gör att skatten blir mer lik den för löntagare för dem som har fyllt
	65 år och tar ut pension. LO ser det som en stor brist att det förhöjda grund-
	avdraget innebär att de som tar ut pension före den första januari det år de
	fyller 66 får betala högre skatt på pensionen än vad de skulle fått betala på
	en lika stor lön. Även pensionärsförbunden för fram att beskattning av lön
	och pension av princip bör vara lika oavsett ålder. Dessa förbund är av
	uppfattningen att en höjning av åldersgränsen för förhöjt grundavdrag bör
	övervägas först när alla kan arbeta och ta del av trygghetssystem till minst
	67 års ålder. Enligt deras uppfattning borde den i dag gällande ålders-
	gränsen för det förhöjda grundavdraget i stället sänkas till dess att alla på
	ett realistiskt sätt kan påbörja sitt pensionsuttag vid 67 år eller senare.
	Independent Living Institute anser att regleringen av skattenivåerna behö-
	ver ses över i sin helhet så att det inte är skillnad mellan skatt på arbete
	och pension. Regeringen konstaterar att de synpunkter som förs fram till
	viss del handlar om själva konstruktionen av ett förhöjt grundavdrag och
	hur ett sådant bör utformas. Denna proposition behandlar emellertid enbart
	anpassningarna av åldersgränserna utifrån de justeringar som görs i de
	pensionsrelaterade åldersgränserna. Frågan faller därför utanför arbetet
	med denna proposition.
	Som framförs ovan är regeringen vidare av uppfattningen att höjningen
	i skatte- och socialavgiftssystemet tidsmässigt bör följa justeringarna i
	pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. I avsnitt 5.1.1.
	behandlas frågan om att det inom vissa yrkesgrupper finns arbetstagare
	som redan i dag har svårt att orka arbeta fram till den lägsta pensions-
	åldern.
	Utgångspunkten för förslaget är således att höjningen av åldersgränser i
	skatte- och socialavgiftssystemet ska göras samtidigt som de stegvisa
	justeringarna av 65-årsgränsen i pensionssystemet och i angränsande
	trygghetssystem. Åldersgränsen för att omfattas av bestämmelserna om
	förhöjt grundavdrag i inkomstskattelagen (1999:1229) bör därför höjas
	från 65 till 66 år 2023. År 2026 bör åldersgränsen höjas till 67 år, som är
	riktåldern för pension 2026.
	NSD har kritiserat förslaget om ändrad åldersgräns för arbetsgivar-
	avgiften och framfört att det i praktiken innebär höjd arbetsbeskattning och
	ökade lönekostnader för företagen. Regeringen kan dock konstatera att när
	det gäller socialavgiftssystemet och hur stora socialavgifter som ska beta-
	las, så är en höjning av åldersgränsen direkt föranledd av systemets upp-
	byggnad, eftersom socialförsäkringssystemet främst finansieras av social-
122	avgifter. När de pensionsrelaterade åldersgränserna för bl.a. sjukpenning,

rehabiliteringspenning och sjukersättning ändras och rätten att ta del av dessa trygghetssystem förlängs med ett år, måste också reglerna för finan- siering av trygghetssystemen ändras. Regeringen anser därför att ålders- gränserna ska höjas även i fråga om socialavgifter. Höjningen innebär att från och med den 1 januari 2023 ska bara ålderspensionsavgift betalas på avgiftspliktig ersättning enligt socialavgiftslagen till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Från och med den 1 januari 2026 gäller detta på avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.

Som beskrivits ovan i avsnitt 4.3 är den allmänna löneavgiften nära kopplad till betalning av socialavgifter. Någon ändring av detta samband bör inte göras. Allmän löneavgift bör därför även fortsättningsvis beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det innebär att när en höjning av åldersgränsen för arbetsgivaravgifter respek- tive egenavgifter genomförs så kommer höjningen att återspeglas i hur länge allmän löneavgift ska betalas.

Några remissinstanser, bl.a. ESV och KI, har fört fram att det även finns andra åldersgränser som bör ändras, exempelvis åldersgränsen i jobb- skatteavdraget. En höjning av 65-årsgränsen för jobbskatteavdraget ligger dock utanför detta lagstiftningsprojekt. Förvaltningsrätten i Malmö påpekar att en följdändring av åldersgränser också bör göras dels i bestäm- melserna om avdrag för debiterade egenavgifter i 12 kap. 36 § inkomst- skattelagen, dels i bestämmelserna om avdrag vid beräkning av egenav- gifter i 3 kap. 18 § socialavgiftslagen. Regeringen instämmer i att dessa åldersgränser gäller för situationer som är likartade dem för vilka en höj- ning föreslagits i inkomstskattelagen respektive socialavgiftslagen i den remitterade promemorian. Åldersgränserna i nämnda bestämmelser bör således höjas på motsvarande sätt 2023 och 2026.

Pensionsmyndigheten och Region Dalarna har lämnat synpunkter som rör sysselsättningseffekterna av förslaget om höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet. Dessa behandlas i avsnitt 8.2.5.

Svenska ILO-kommittén beklagar att promemorian inte innehåller någon redogörelse för hur förslagen förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner. En redogörelse för hur förslagen om höjda åldersgränser i pensionssystemet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner finns i avsnitt 8.1.7.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 12 kap. 36 § och 63 kap. 3 a § inkomst- skattelagen samt i 2 kap. 27 § och 3 kap. 15 och 18 §§ socialavgiftslagen.

Prop. 2021/22:181

123

Prop. 2021/22:181	7	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser
	7.1	Ändringarna i socialförsäkringsbalken

	Regeringens förslag: Lagändringarna avseende 2023 ska träda i kraft
	den 1 december 2022 och tillämpas första gången för förmåner som
	avser tid från och med den 1 januari 2023. Bestämmelsen om inkomst-
	index i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid beräkning av
	det inkomstindex som ska gälla från och med den 1 januari 2025. Äldre
	föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har uppnått respektive
	åldersgräns före den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter om försäkrings-
	tid för rätt till garantiersättning gäller fortfarande för försäkringsfall
	som fastställs till tid före den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter som
	efterlevandepensionens beräkningsunderlag ska fortfarande gälla om
	dödsfallsåret inträffat före den 1 januari 2023.
	Lagändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 december 2025
	och tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med
	den 1 januari 2026. Bestämmelsen om inkomstindex i den nya lydelsen
	ska tillämpas första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska
	gälla från och med den 1 januari 2028. Äldre föreskrifter ska fortfarande
	gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före den 1 januari
	2026. Äldre föreskrifter om försäkringstid för rätt till garantiersättning
	ska fortfarande gälla för försäkringsfall som fastställs till tid före den
	1 januari 2026. Äldre föreskrifter om efterlevandepensionens beräk-
	ningsunderlag ska fortfarande gälla om dödsfallet har inträffat före den
	1 januari 2026.

	Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.
	I promemorian föreslogs att 35 kap. 4, 12, 13 och 15 §§ avseende
	lagändringen 2026 skulle träda i kraft den 1 januari 2026.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte lämnat några
	särskilda synpunkter på förslaget.

	arbetslöshetskassor .........................................................	127
7.5	Ändringarna i skatte- och avgiftslagstiftningen..............	128

	socialförsäkringsbalken..................................................	130
7.8	Ändringarna i lagen (2013:156) om
	samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.......	131

		etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ........		132
8	Konsekvenser av förslagen ...........................................................			132
	8.1	Konsekvenser av förslagen justerade åldersgränser i
		pensionssystemet och i andra trygghetssystem ..............		133
		8.1.1	Ekonomiska effekter av förslagen .................	133
		8.1.2	Konsekvenser för företagen...........................	156
		8.1.3	Konsekvenser för arbetsmarknadens
			parter..............................................................	156
		8.1.4	Konsekvenser för den ekonomiska
			jämställdheten................................................	156
		8.1.5	Konsekvenser för förutsättningarna att nå
			det integrationspolitiska målet.......................	158
		8.1.6	Konsekvenser för myndigheter och de
			allmänna förvaltningsdomstolarna ................	158
		8.1.7	EU-rätten och internationella åtaganden .......	160

	och socialavgiftssystemet ...............................................		161
	8.2.1	Syfte och alternativa lösningar ......................	162
	8.2.2	Offentligfinansiella effekter ..........................	162
	8.2.3	Effekter för företagen ....................................	164
	8.2.4	Effekter för enskilda och offentlig sektor......	165
	8.2.5	Effekter för sysselsättning .............................	168
	8.2.6	Effekter för inkomstfördelningen ..................	170
	8.2.7	Effekter för den ekonomiska
		jämställdheten................................................	173
	8.2.8	Konsekvenser för myndigheter och de
		allmänna förvaltningsdomstolarna ................	175
	8.2.9	Förslagets förenlighet med EU-rätten............	176
	8.2.10	Övriga effekter ..............................................	176
9	Författningskommentar.................................................................		176

	(2000:980) .....................................................................	203
9.12	Förslaget till lag om i socialavgiftslagen (2000:980) ....	203

Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i	Prop.
kringliggande system	2021/22:181

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		7
2	Lagtext	..............................................................................................	8
	2.1	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.........	8
	2.2	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.......	29

ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare.........................................................................	77

		ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända
		invandrare.........................................................................	78
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		79
4	Bakgrund.........................................................................................		81
	4.1	Tiden i arbetslivet behöver följa medellivslängden..........	81
	4.2	Pensionsgruppens överenskommelse ...............................	82

5	Förslag för höjda pensioner och ett längre arbetsliv ......................		86 Prop. 2021/22:181
	5.1	Åldersgränserna för inkomstgrundad ålderspension

	ålderspension tidigast kan lämnas ..................	86
5.1.2	Arvsvinsterna inom
	inkomstpensionssystemet ...............................	90

	uttag................................................................	90
5.1.4	Inkomstindex och medel-PGI.........................	92

	bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ........	97
5.2.2	Tidigt eller uppskjutet uttag av pension..........	99
5.2.3	Försäkringstid för rätt till garantipension .....	100

socialförsäkringssystem.................................................		103
5.3.1	Sjukpenning m.m..........................................	103
5.3.2	Sjukersättning m.m.......................................	105

	försäkrade som fått förlängd livränta............	108
5.3.4	Efterlevandepensioner ..................................	109
5.3.5	Merkostnadsersättning..................................	111

	assistans ........................................................	112
5.3.7	Bilstöd ..........................................................	114
5.3.8	Bidrag till arbetshjälpmedel..........................	115

		trygghetssystem .............................................................		116
		5.4.1	Anställningsskydd ........................................	116
		5.4.2	Arbetslöshetsförsäkringen ............................	116
		5.4.3	Insatser för nyanlända...................................	118
		5.4.4	Kommunala servicetjänster för äldre............	118
6	Vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet ...............			120
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			124
	7.1	Ändringarna i socialförsäkringsbalken..........................		124

	invandrare......................................................................	207
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian Höjda
	åldersgränser i pensionssystemet och i andra
	trygghetssystem (Ds 2019:2).........................................	208
Bilaga 2	Promemorians lagförslag i relevanta delar (Ds
	2019:2) ..........................................................................	209
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (Ds 2019:2) ..........	267
Bilaga 4	Sammanfattning av promemorian Vissa ändrade
	åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet
	(Fi2021/05036)..............................................................	269
Bilaga 5	Promemorians lagförslag (Fi2021/05036).....................	270
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna (Fi2021/05036) ....	278
Bilaga 7	Sammanfattning av promemorian Konsekvenser av
	justerade åldersgränser i pensionssystemet och i
	andra trygghetssystem (S2021/02250) ..........................	279
Bilaga 8	Förteckning över remissinstanserna (S2021/02250)......	280
Bilaga 9	Sammanfattning av de relevanta förslagen i
	betänkandet Grundpension – några anslutande frågor
	(SOU 2020:32) ..............................................................	282

Prop. 2021/22:181 Bilaga 10	Betänkandets lagförslag i relevanta delar
	(SOU 2020:32) ...............................................................	283
Bilaga 11	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:32).....	285
Bilaga 12	Sammanfattning av promemorian
	Inkomstpensionstillägg (Ds 2020:7)...............................	286
Bilaga 13	Promemorians lagförslag i relevanta delar (Ds
	2020:7) ...........................................................................	287
Bilaga 14	Förteckning över remissinstanserna (Ds 2020:7) ...........	289
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022.......		290

Rätt till merkostnadsersättning har	Rätt till merkostnadsersättning har
en försäkrad person för merkost-	en försäkrad person för merkost-
nader, i sådan omfattning som an-	nader, i sådan omfattning som an-
ges i 12 §, till följd av att han eller	ges i 12 §, till följd av att han eller
hon före 65 års ålder har fått sin	hon före 66 års ålder har fått sin
funktionsförmåga nedsatt, om det	funktionsförmåga nedsatt, om det
kan antas att nedsättningen kommer	kan antas att nedsättningen kommer
att bestå under minst ett år.	att bestå under minst ett år.
En försäkrad som är blind eller	En försäkrad som är blind eller
gravt hörselskadad har dock alltid	gravt hörselskadad har dock alltid
rätt till merkostnadsersättning, om	rätt till merkostnadsersättning, om
blindheten eller den grava hörsel-	blindheten eller den grava hörsel-
skadan har inträtt före 65 års ålder	skadan har inträtt före 66 års ålder
och det kan antas att denna funk-	och det kan antas att denna funk-
tionsnedsättning kommer att bestå	tionsnedsättning kommer att bestå
under minst ett år.	under minst ett år.

Prop. 2021/22:181 2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)
	om stöd och service till vissa funktionshindrade


2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)		Prop. 2021/22:181
	om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
ringen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse


Prop. 2021/22:181 2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)
	om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
ring ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.5		Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:181 överstiger 11,48 men inte 12,8	9,257 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	62 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten
överstiger 12,8 men inte 13,54	1,32 prisbasbelopp
prisbasbelopp
överstiger 13,54 men inte 36,54	2,097 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	5,74 procent av den fastställda för-
	värvsinkomsten

Prop. 2021/22:181 överstiger	12,8	men	inte	13,54	1,32 prisbasbelopp
prisbasbelopp
överstiger	13,54	men	inte	36,54	2,097 prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp					5,74 procent av den fastställda för-
					värvsinkomsten

2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47)		Prop. 2021/22:181
	om vissa kommunala befogenheter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2009:47) om vissa kommunala
befogenheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	2 kap.
	7 §1
Kommuner får utan föregående in-		Kommuner får utan föregående in-
dividuell	behovsprövning till-	dividuell behovsprövning	till-
handahålla servicetjänster åt per-		handahålla servicetjänster åt per-
soner som fyllt 68 år.		soner som fyllt 69 år.

sion, om hon hade rätt till sådan	10 a–10 d §§ socialförsäkringsbal-
pension för december 2010 eller	ken rätt till garantipension till änke-
skulle ha haft rätt till sådan pension	pension, om hon hade rätt till sådan
om hon då hade varit bosatt i	pension för december 2010 eller
Sverige och	skulle ha haft rätt till sådan pension
	om hon då hade varit bosatt i
	Sverige och