Regeringens skrivelse 2021/22:140

2022 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2021/22:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 juni 2022

Magdalena Andersson

Karl-Petter Thorwaldsson (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2021/22. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1

Skr. 2021/22:140 Innehållsförteckning

1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt
ägande	...............................................................................................	3
Bilaga	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
	2021....................................................................................	5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2022.........		131

2

1

Inledande om verksamhetsberättelsen för

Skr. 2021/22:140

bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 – finns i bilagan.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats www.regeringen.se.

Staten som bolagsägare

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

I oktober 2021 övertog Statens Bostadsomvandling AB Sbo statens samtliga aktier i Vasallen AB, i enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. Det påverkar inte Sbo:s samhällsuppdrag, men innebär att Sbo effektivt och ansvarsfullt ska förvalta Vasallenbolagen och avveckla verksamheten så snart det är möjligt.

Som tidigare rapporterats bemyndigades regeringen i juni 2017 att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Regeringen beslutade den 1 april 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS. Sikri Holding AS förvärvade 100 procent av aktierna i Metria AB och köpeskillingen för aktierna i bolaget uppgick till drygt 724 miljoner kronor.

År 2021 utvecklades till ytterligare ett svårt år för flygbranschen med anledning av den pågående pandemin. För att säkra SAS likviditet undertecknades en kreditram med huvudägarna, den danska och svenska staten, vilket gav tillgång till ytterligare 3,0 miljarder kronor i likviditet

3

Skr. 2021/22:140 vid behov. Kreditfaciliteten utnyttjades efter verksamhetsårets utgång (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419).

Redovisningens innehåll

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2021. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2022. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verksamheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades i februari 2020 och är därmed oförändrade sedan 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2019/20:140). Regeringen avser att inom ramen för denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår exempelvis mer detaljerad information kring bolagens klimatmål, en redovisning för hur staten som ägare har arbetat med att framtidssäkra bolagsportföljen samt en redogörelse för försäljningen av Metria AB.

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande, och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s nya ambitioner för 2030. I ett avsnitt redogörs för Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, verkställande direktör och ledningsgrupp liksom regeringens målsättningar för en jämn könsfördelning. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.

4

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

5

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj bestod av 45 bolag vid årsskiftet 2021/22 och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinst drivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

Transport, 3%	Konsument, 3%
Infrastruktur, 6%
Telekom, 7%
Tjänst, 7%	Basindustri/
Finans, 7%	Energi, 54%
Fastighet, 13%

Statens bolagsportfölja)

Uppskattat värde, mdkr

				820
			700
	630	640
570

2017 2018 2019 2020 2021

Utdelning	Direktavkastning	Antal anställdab)
49,7mdkr	6,1%	134 000
Balanserad könsfördelningc)		Summa ordförande
Styrelseordförande och ledamöter,	Styrelseordförande,	och ledamöter
andel kvinnor/män	andel kvinnor/män	287 st
48%/52%	49%/51%
Nettoomsättning för portföljen	Resultat efter skatt
Exkl. intressebolag	Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2021, mnkr
409mdkr
	Vattenfall	48 013
	LKAB
			22 604
	Akademiska Hus	13 790
Inkl. intressebolag	Telia Company	4 676
447mdkr	Specialfastigheter	2 999
	Övriga	9 000
	Totalt
		101 082

a) Portföljvärdet justerat för transaktioner.

b) Cirka 134 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag. c) Könsfördelningen avser de hel och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

6

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,

	Omsättnings	Antal	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)			mnkr	mnkr
	fördelninga), %	anställda	jan–dec 2021	jan–dec 2021
Vattenfall (100%)	40,3	18 835	180 119	60 271
LKAB (100%)	10,9	4 469	48 812	26 898
PostNord (60%)	9,1	28 358	40 693	2 481
Systembolaget (100%)	8,5	4 035	38 120	418
Telia Company (39,5%)	7,8	19 998	88 343	15 232
Apoteket (100%)	4,4	2 729	19 784	437
Samhall (100%)	2,2	20 493	9 892	341

a) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (447 miljarder kronor).

...resterande bolagb) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

	Netto	Rörelse
omsättning		resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
	2021	2021
Akademiska Hus (100%)	6 679	17 448
Almi (100%)	1 093	199
APL, Apotek Produktion &
Laboratorier (100%)	1 509	20
Arlandabanan Infrastructure (100%)	58	14
Bilprovningen (100%)	713	97
Dramaten (100%)	278	3
Green Cargo (100%)	4 175	440
Göta kanalbolag (100%)	42	0
Infranord (100%)	4 102	89
Jernhusen (100%)	1 514	2 090
Lernia (100%)	2 898	160
Miljömärkning Sverige (100%)	79	2
Operan (100%)	566	25
Orio (100%)	360	53
RISE, Research Institutes of Sweden (100%)	3 618	22
Saminvest (100%)	1	357
SAS (22%)	13 958	5 494

	Netto	Rörelse
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
	2021	2021
SBAB (100%)	4 072	2 641
SEK, Svensk Exportkredit (100%)	1 934	1 305
SJ (100%)	7 287	1 106
SOS Alarm (50%)	1 365	33
Specialfastigheter (100%)	2 464	3 912
SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(100%)	1 130	1
Statens Bostadsomvandling (100%)	24	15
Sveaskog (100%)	6 920	1 842
Svedab (100%)	10	523
Svenska Skeppshypotek (100%)	115	72
Svenska Spel (100%)	5 602	2 468
Svevia (100%)	8 923	377
Swedavia (100%)	2 717	1 314
Swedfund International (100%)	328	197
Teracom Group (100%)	1 313	105
Visit Sweden (100%)	161	2
Voksenåsen (100%)	21	5

b) EUROFIMA, INSTEX, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras ej.

7

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning
Förord ......................................................	2
Viktiga händelser 2021 ........................	4
Utveckling 2021 .....................................	6
Värdeutveckling.....................................	8
Fallstudier..............................................	10
Mångdimensionellt
värdeskapande ............................................	10
Digitalisering och innovation....................	12
Strategi och mål
Aktivt ägande .......................................	15
Ekonomiska mål ..................................	20
Samhällsuppdrag................................	22
Uppdragsmål .......................................	23
Måluppföljning ....................................	25
Strategiska mål för
hållbart värdeskapande ....................	28
Agenda 2030 ........................................	30
En framtidsorienterad
bolagsportfölj.......................................	32
Jämställdhet..........................................	34
Lönenivåer och
anställningsvillkor ...............................	35
Räkenskaper
Resultat 2021 .......................................	37
Utdelningar och anslag......................	38
Försäljningar och utdelningar..........	39
Riskhantering .......................................	40

Bolagsöversikter
Bolag med statligt ägande A–Ö.......	44
Övriga bolag och verksamheter......	88
Avvecklade bolag
och bolag under avveckling..............	89
Övrigt
Statligt ägande i modern tid.............	92
Redovisningsprinciper.......................	97
Propositionsförteckning ...................	98
Statens ägarpolicy.............................	101
Principer för bolagsstyrning
i bolag med statligt ägande....................	106
Principer för ersättning och andra
anställningsvillkor för ledande
befattningshavare i bolag med
statligt ägande............................................	111
Principer för extern rapportering
i bolag med statligt ägande.....................	114
Bolagens rapportdatum..................	117
Adresser ..............................................	118
Definitioner och förkortningar ......	120

8

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning

9

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Förord

En bolagsportfölj för framtiden

År 2021 fortsatte att präglas av covid-19-pandemin men också av ekonomisk återhämtning, stödd av omfattande vaccinering och expansiv ekonomisk politik.

För den statliga bolagsportföljen kom 2021 att bli ett fram- gångsrikt år, med bland annat fortsatt värdeskapande och rekordresultat som följd. Bolagen fortsätter också att driva på den gröna omställningen och digitala utvecklingen, både inom organisationerna och i samhället.

Värdeökning och rekordresultat

Bolagen med statligt ägande representerar stora värden, 820 miljarder kronor, och det innebär ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl. Omsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade under 2021 och uppgick till 447 miljarder kronor, inräknat intressebolagen.

Det sammanlagda resultatet var det bästa någonsin och uppgick för första gången till mer än 100 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras framför allt av ökat resultat i Vattenfall och Telia Company, vilket delvis var ett resultat av positiva jämförelsestörande poster under 2021 till skill- nad från negativa poster året innan. Utdelningarna för verksamhetsåret 2021 uppgår till cirka 50 miljarder kronor, vilket också är en ny toppnotering.

En portfölj i förändring

Som man kan läsa om i denna rapport så har det under de senaste decennierna skett stora förändringar i den statliga bolagsportföljen. Sammansättningen i portföljen förändras över tid och med tiden. Gemensamt för samtliga bolag är dock att de fyller viktiga funktioner i samhället, vissa under en övergående period och andra under överskådlig tid. För staten som professionell ägare ingår därför att löpande överväga bolagens olika uppdrag och inriktning.

En förändring som skedde under året var att Vasallen slut- förde sitt uppdrag och staten överförde aktierna i bolaget till Statens Bostadsomvandling. Vasallen var ett innovativt exempel på cirkuläritet inom portföljen, och under de senaste dryga 20 åren har bolaget omvandlat tidigare kultur- historiska regementsområden till nya levande stadsdelar. Sett över tid har initiativet även varit en finansiell framgång för staten.

Efter periodens utgång skedde ytterligare en förändring i portföljen då regeringen beslutade att sälja Metria till Sikri Holding.

”För staten som aktiv ägare är det viktigt att framtids säkra portföljen och se till att bolagen med statligt ägande ligger i fram kanten av större samhällstrender.”

2 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

10

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Förord Regeringens förvaltning

”Bolagen med statligt ägande fortsätter

att vara ledande i den gröna omställningen, vilket främjar ett långsiktigt hållbart värde skapande.”

En framtidsorienterad portfölj

För staten som aktiv ägare är det viktigt att framtidssäkra portföljen och se till att bolagen med statligt ägande ligger i framkanten av större samhällstrender. Vare sig det gäller den gröna omställningen, digitalisering eller andra större trender som kan komma att utmana bolagens nuvarande affärsmodeller.

Under det senaste året har två större genomlysningar utförts på uppdrag av Regeringskansliet. Dels genomfördes en genomlysning av bolagens digitala mognad, dels lät vi göra en portföljövergripande hållbarhetsanalys. Resultaten av dessa analyser kommer att följas upp i nära dialog med bolagen med statligt ägande och kan komma att resultera

i nya krav på styrning och arbetssätt inom bolagen.

Den gröna omställningen

Bolagen med statligt ägande fortsätter att vara ledande i den gröna omställningen, vilket främjar ett långsiktigt håll- bart värdeskapande. Ett verktyg för att driva arbetet framåt i de här frågorna är fastställandet av klimatmål för verk- samheten. Detta är glädjande nog ett område som utvecklas mycket snabbt. Ett flertal bolag med statligt ägande har under året höjt ambitionerna vad gäller deras klimatmål och bolag med mål godkända av Science Based Targets initiative står i dag för över 90 procent av portföljens totala direkta och indirekta utsläpp.

Exempelvis har Vattenfall beslutat att skärpa sina utsläpps- minskningsmål för 2030 och framåt, i syfte att till 2040 kunna nå noll nettoutsläpp. Skärpta klimatmål för Vatten- fall kommer att ha en mycket stor påverkan på hela port- följens absoluta koldioxidutsläpp och ligger i linje med regeringens ambition att successivt minska bolagens klimatpåverkan.

Under året kunde vi avslutningsvis presentera en världsny- het i portföljen, närmare bestämt världens första fossilfria stål genom HYBRIT-samarbetet. Detta kommer accelerera den gröna omställningen av järn- och stålindustrin.

Nytt säkerhetspolitiskt läge

År 2022 och framåt kommer att vara förknippat med Rysslands invasion av Ukraina och ett förändrat säkerhets- politiskt läge, i såväl Sverige som vår omvärld. Rysslands agerande har lett till enormt mänskligt lidande och Sverige står bakom de sanktioner som EU har infört. Sverige och EU har även beslutat om omfattande ekonomiskt, humani- tärt och militärt stöd till Ukraina.

I en tid när världen höll på att återhämta sig från pandemin, och en återgång till det nya normala påbörjats, har många saker omkullkastats på nytt. Framåt blir det viktigt att för- söka hantera alla de utmaningar och negativ inverkan som kriget för med sig, och det gör vi bäst tillsammans.

Jag vill slutligen rikta ett stort tack till alla de människor som arbetar i och med våra bolag med statligt ägande. Era insatser är viktiga för att driva utvecklingen och skapa värden i svenska folkets bolagsportfölj.

Karl-Petter Thorwaldsson Näringsminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 3

11

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Viktiga händelser 2021

Viktiga händelser 2021

Vasallens uppdrag har slutförts

Vasallen bildades 1997 med upp drag att omvandla nedlagda för svarsanläggningar. Sedan starten har bolaget arbetat med ca 1,3 mil joner kvm lokalarea. Vasallen har

i huvudsak avyttrat de fastigheter som bolaget har ägt och driver inte någon verksamhet längre. Bolaget ansvarar dock för garantitider och ansvarstider som löper på tio år från godkänd slutbesiktning.

Aktierna i Vasallen övertogs under oktober 2021 av Statens Bostads omvandling (Sbo). Sbo ska effektivt och ansvarsfullt förvalta Vasallen och därefter avveckla verksamheten så snart det är möjligt.

Världens första fossilfria stål färdigt för leverans

SSAB har nu producerat världens första fossilfria stål av järn från LKAB och levererat till kund (Volvo). Provleveransen är ett viktigt steg på vägen mot en helt fossilfri värde kedja för järn och stålframställning och en milstolpe i HYBRITsamarbe tet mellan SSAB, LKAB och Vatten fall. På bilden visas det första fordo net av fossilfritt stål.

Avtal om kompensation för utfasning av kärnkraft i Tyskland

I Tyskland ingick regeringen och fyra stora elproducenter, däribland Vat tenfall, ett avtal som sätter punkt för alla tvister om ersättning för för

tida utfasning av kärnkraft i landet. Motsvarande lag antogs 31 oktober och ersättningen betalades ut under fjärde kvartalet. Avtalet med den tyska staten påverkade Vattenfalls resultat med +12,5 miljarder kronor.

Sverige utnämnt till världens mest hållbara turistdestination

Genom varumärkesarbete, mark nadsföring, kunskapsdelning och samarbeten ska Visit Sweden öka efterfrågan till resmålet Sverige hos resenärer som efterfrågar hållbara alternativ, vilket skapar värde för svensk besöksnäring.

År 2021 hamnade Sverige på första plats i en ny, global undersökning av vilka länder i världen som är de mest hållbara turistdestinationerna. Resultatet publicerades på världens största resemässa ITB i Berlin den 12 mars. Det är det internationella undersökningsföretaget Euromoni tor International som har jämfört 99 länders hållbarhet inom miljö, social och ekonomisk hållbarhet, transporter, boende, risker och efterfrågan på hållbar turism.

Investeringarna nådde en rekordnivå

Inom Almis riskkapitalverksamhet, Almi Invest, ökade investeringarna och nådde under året den högsta nivån någonsin, 437 miljoner kronor. Bland annat har investeringar gjorts i flera innovativa life science och techbolag. Almi Invests möjligheter

att bistå marknaden med riskkapital har ökat tack vare det kapitaltillskott som Almi erhöll under pandemin och tillsammans med privata aktö rer har bolaget tagit en aktiv roll på den tidiga svenska riskkapitalmark naden. Ett exempel på nyinveste ringar är Nanolyze, som utvecklar en ny teknik för att studera nano partiklar i realtid i mikroskop, något som är till nytta för läkemedelsindu strin. Ett annat är Suturion, som utvecklar en kirurgisk symaskin.

Apoteket bygger nytt ehandelslager

Apoteket investerar i den snabbt växande ehandeln och planerar att öppna ett nytt toppmodernt lager och logistikcenter i Eskilstuna. Att starta ett eget ehandelslager är ett strategiskt beslut och syftet är att bolaget ska kunna få full kontroll över hela ehandelsaffären för att kunna utveckla den på bästa sätt framåt.

Teracom vinner

önskat frekvenstillstånd

Auktionerna i 3,5 GHz och 2,3 GHzbanden avslutades i början av 2021 och Post och Telestyrelsen (PTS) meddelade att Teracom Sam hällsnät var vinnare av samtliga 80 MHz i frekvensutrymmet 2,3 GHz bandet. Målet för Teracom Samhälls näts deltagande i frekvensauktionen har varit att få tillgång till en 5G anpassad frekvensresurs som passar bolagets samhällsviktiga verksamhet.

4 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

12

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Viktiga händelser 2021 Regeringens förvaltning

Världens första rymdstädarfarkost

I dag finns över hundra miljoner rymdskrotsobjekt i omloppsbana runt jorden. En betydande del är uttjänta satelliter och gamla raket delar. Behovet av att rensa upp är stort för att minska riskerna för kol lisioner. Den första ”städfarkosten” i världen, ELSAd, sändes upp från Kazakstan i mars. Rymdbolaget, SSC, gav support under hela förlop pet under alla kritiska manövrar med hjälp av flera markstationer. ELSAdprogrammet drivs av japan ska Astroscale. Syftet med projektet var att testa teknologin för att samla in rymdskrot i en omloppsbana nära jorden.

Proposition om skogen lämnas till riksdagen

Regeringen har fattat beslut om propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund, som lades fram till riksdagen den 10 november 2021. Propositionen innefattar bland annat förslag om nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till reger ingens förslag (prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207).

SEK rankas som en av världens säkraste banker

Svensk Exportkredit (SEK) som finansierar svenska exportföretag, deras underleverantörer och ut ländska kunder, har utnämnts till den nionde säkraste banken i värl den 2021, av den amerikanska tid skriften Global Finance.

Global Finance utnämner varje år världens 50 säkraste banker. Rank ningen görs genom att undersöka de 500 största bankerna och jäm föra deras samlade tillgångar och betyg från kreditvärderingsinstitu ten Moody’s, Standard & Poor’s och Fitch.

Byggstart för SEEL:s anläggning på Gateway Säve i Göteborg

SEEL Swedish Electric Transport Laboratory är en testbädd för forsk ning och utveckling inom elektro mobilitet, ägd och driven av Chal mers och RISE i ett gemensamt bolag. I september var det byggstart för SEEL:s anläggning på Gateway Säve i Göteborg. SEEL blir en unik anläggning i Europa och här kom mer näringslivet att samarbeta med akademi och institut för att skynda på omställningen och göra Sverige ledande inom elektromobilitet.

Viktiga händelser efter periodens utgång

Försäljning av Metria

Regeringen beslutade den 1 april 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS. Sikri Holding förvärvade 100 procent av aktierna i Metria och köpeskillingen för aktierna uppgick till drygt 724 miljoner kronor, vilket motsvarade en så kallad EV/EBIT multipel om 19,3.

Metria bildades 2011 genom att delar av verksamheten vid Lant mäteriets uppdragsdivision METRIA

bolagiserades (prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188). Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insamling, analys, bearbetning och tillämpningar av geografisk in formation och fastighetsinformation.

Riksdagen bemyndigade i juni 2017 regeringen att helt eller delvis av yttra statens aktier i Metria (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333).

I försäljningsprocessen anlitade Regeringskansliet efter genomförda upphandlingar en finansiell, legal samt ekonomisk, så kallad vendor due diligence, rådgivare. Processen för försäljningen av statens aktier i Metria genomfördes som en bred konkurrensutsatt auktionsprocess där ett flertal industriella och finan siella potentiella köpare bereddes möjlighet att inkomma med bud.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 5

13

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Regeringens förvaltning Utveckling 2021

Utveckling 2021

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 12,6 procent under 2021 jäm- fört med helåret 2020 och uppgick till 408,6 (362,9) miljar- der kronor. Nettoomsättningen för helåret 2021, inklusive intressebolagen, ökade med 11,2 procent och uppgick till 447,2 (402,0) miljarder kronor.a)

Ökad omsättning i Vattenfall och LKAB är de främsta anledningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls nettoomsättning ökade med 13 procent eller 21,3 miljarder kronor (inklusive negativa valutaeffekter om 4,2 miljarder kronor). Ökningen förklaras främst av högre elpriser och en högre försäljningsvolym i Norden och Tysk- land. LKAB:s omsättning ökade med 44 procent eller 14,9 miljarder kronor till följd av högre pris för högförädlade järnmalmsprodukter, men motverkades delvis av en lägre dollarkurs.

Vattenfall svarar för 44,1 (43,8) procent av nettoomsätt- ningen i den statliga bolagsportföljen, respektive 40,3 (39,5) procent om intressebolagen inkluderas.

Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis SAS och Telia Company. SAS minskade omsättningen med 32 procent. Pandemin fortsätter att ha en negativ påverkan på flygbranschen och totalt antal passagerare som flög med SAS minskade med 39,9 procent jämfört med året innan.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2021 ökade och uppgick till 125,3 (44,5) miljarder kronor. Det förklaras främst av högre rörelseresultat för Vattenfall och LKAB. LKAB:s rörelse- resultat ökade med drygt 130 procent, främst drivet av höga järnmalmspriser, och uppgick till rekordhöga 26,9 (11,7) miljarder kronor.

Resultatet efter skatt för helåret 2021 ökade och uppgick till 101,1 (28,7) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från Vattenfall, LKAB, Akademiska Hus, Telia Company och Specialfastig- heter. Vattenfalls resultat ökade med 40,3 miljarder kronor under perioden. Bolagets underliggande rörelseresultat ökade men resultatet påverkades även positivt av jämförel- sestörande poster om 29,1 (-10,5) miljarder kronor, varav

a) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag					Mdkr
					408,6
			371,4
				362,9
		348,8
	324,2

2017 2018 2019 2020 2021

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2021

Övriga, 16,7%

Samhall, 2,2%

Apoteket, 4,4%

Telia Company, 7,8%

Systembolaget, 8,5%

PostNord, 9,1%

Vattenfall, 40,3%

LKAB, 10,9%

Bruttoinvesteringar									Mdkr	Avkastning på eget kapital										% Utdelningar									Mdkr
																													49,7
					50,0														20,7
									49,0
							45,6
	42,4		42,3
															12,6
											12,0
													11,1
																											21,5
																					20,2		19,9
																									18,7
																	7,0
2017		2018		2019		2020		2021		2017		2018		2019		2020		2021		2017		2018		2019		2020		2021

Bruttoinvesteringarna ökade med 7,4 procent och uppgick till 49,0 (45,6) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde drygt hälften av de totala bruttoinvestering arna, ökade med 20,2 procent och uppgick till 25,6 (21,3) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 20,7 (7,0) procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2021 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 49,7 miljarder kronor.

6 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

14

Skr. 2021/22:140 Bilaga

merparten avser kompensation för nedläggning av kärn- kraft i Tyskland, marknadsvärdeförändringar för energi- derivat och varulager samt reavinst från försäljningen av Stromnetz Berlin.

För verksamhetsåret 2021 uppgår utdelningarna från bola- gen med statligt ägande till 49,7 (21,5) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från Vattenfall och LKAB, 23,4 respektive 12,4 miljarder kronor.

Hållbart företagande

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med internationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt

iton CO2-ekvivalenter (direkta och indirekta utsläpp, Scope 1–2), uppgick till cirka 11,6 (13,6) miljoner och mot- svarade en minskning med 15,2 procent jämfört med före- gående år.b) Vattenfall står för cirka 90 procent av utsläppen och tillsammans med LKAB, SAS och PostNord står dessa fyra bolag för närmare 99 procent av portföljens totala kli- matpåverkan.

b)  Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar sex bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.

c)  Ett antal bolag har exkluderats då de ej haft denna information tillgänglig. Ökningen förklaras delvis av förändring i bolagssammansättningen mellan åren, på jämförbar basis ökade olycksfallsfrekvensen till 5,8 (4,4).

Utveckling 2021 Regeringens förvaltning

Olycksfallsfrekvensen på portföljnivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med antal miljoner arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 7,7 (4,4) c). Under året inträffade 3 (2) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.

Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 57,5 (56,0) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalintensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.

Redovisad effektiv skatt, totalt d)

Mdkr	2021	2020
Skatt på redovisat resultat före skatt (enligt gäl	26,4	4,6
lande inkomstskattesats)
Redovisad effektiv skatt	24,4	13,5

d)  I tabellen presenteras dels skatt på ”resultat före skatt” enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen. Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Sammanställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

	Resultat efter skatt															Mdkr
															101,1
								46,6
			38,3			38,9
													28,7
2017					2018		2019					2020		2021
	Resultat efter skatt															Mnkr
	Bolag med störst resultatpåverkan,
	jan–dec 2021
				Vattenfall
												48 013
						LKAB							22 604
Akademiska Hus												13 790
		Telia Company								4 676
Specialfastigheter									2 999
					Övriga
											9 000
					Totalt
														101 082

Bolag med statligt ägande, totalt e), f)

Mdkr	2021	2020	2019	2018	2017
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	408,6	362,9	371,4	348,8	324,2
Nettoomsättning inkl. intressebolag	447,2	402,0	411,4	380,7	354,6
(inkl. ev. anslag)
Resultat före värdeförändringar	108,7	30,8	54,5	43,7	47,8
Värdeförändringar	16,6	13,8	5,6	5,0	5,9
Rörelseresultat (EBIT)	125,3	44,5	60,1	49,1	53,7
Resultat före skatt	124,8	41,7	56,6	44,9	47,6
Resultat efter skatt	101,1	28,7	46,6	38,9	38,3
Bruttoinvesteringar	49,0	45,6	50,0	42,3	42,4
Kassaflöde från löpande verksamhet	143,2	68,9	45,2	65,7	51,3
(exkl. SEK och SBAB)
Summa eget kapital	571,6	429,7	383,0	361,3	342,3
Balansomslutning	2 246,2	1 824,6	1 703,3	1 637,0	1 497,1
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)	107	106	108	109	109
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)	134	135	140	134	130
Utdelning	49,7	21,5	18,7	19,9	20,2
Uppskattat värde g)	820	700	640	630	570
Avkastning på eget kapital (%)	20,7	7,0	12,6	11,1	12,0
Soliditet (%)	25,4	23,5	22,5	22,1	22,9
Direktavkastning (%)	6,1	3,1	2,9	3,2	3,6

e) Statens Bostadsomvandling övertog i oktober 2021 aktierna i Vasallen. I ovan sammanställning inräknas Vasallen som fristående bolag under samtliga år.

f) SAS ingår i det konsoliderade resultatet sedan 2020 (för första gången efter 2014), eftersom statens kapitalandel nu överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats i enlighet med detta men ej jämförelsevärdena för tidigare tidsperioder.

g) Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 7

15

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Värdeutveckling

Stark utveckling för den statliga bolagsportföljen

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sekto rerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/ energi är den dominerande sektorn med omkring 54 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och tjänst.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet.

Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkast- ningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjuste- rade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen och Sveaskog värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Börsen som helhet uppvisade under 2021 en oväntat stark utveckling, understödd av bland annat fortsatt expansiv penningpolitik, statliga stödåtgärder och ett framgångsrikt vaccinationsprogram. Härtill noterades generellt sett en relativt god resultattillväxt bland börsbolagen. Även den statliga bolagsportföljen uppvisade en stark värdeutveck- ling under 2021, trots fortsatt påverkan från pandemin på ett par portföljbolag, bland annat SJ, SAS och Swedavia som alla har drabbats hårt av intäktsbortfall.

Värdeutveckling 2017 till 2021

Vid utgången av 2021 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 820 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 250 miljarder kronor, eller 43 procent, sedan 2017 då portföljen värderades till cirka 570 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 82 procent, inte minst drivet av den starka utvecklingen under 2021, +35 procent. Då sektorsamman- sättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stock- holmsbörsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms- börsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genom- förda transaktioner, om 250 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall, LKAB och Sveaskog ingår. Sedan 2017 har innehaven i sektorn basindustri/energi ökat i värde från cirka 240 miljarder kronor till ungefär 445 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen har sektorns andel av

Totalavkastning a), %

Statliga bolagsportföljen					Investor				Industrivärden					OMX Stockholm GI
								41,2
																		39,4
											35,0
																34,4
14,4	14,1			20,9	16,0	33,0	14,0		18,0				22,0				14,6
		4,5	11,6									8,0		9,0
					1,0
															4,3
										9,0
Källa: FactSet och respektive bolags hemsida.										-

 2017

 2018  2019

 2020

 2021

Ø 16,8b)

a) Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

b) Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

8 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

16

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Värdeutveckling Regeringens förvaltning

den totala statliga bolagsportföljen successivt ökat från 42 procent 2017 till knappt 54 procent av värdet vid utgången av 2021.

Telekomsektorn har i och med en svag kursutveckling för Telia Company, inte minst under 2020, haft en negativ utveckling sedan 2017.

Sektorer i den statliga bolagsportföljen, utöver basindustri/ energi, som har utvecklats väl sedan 2017 är framför allt fastighets-, finans- och transportsektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på en allmänt god utveck- ling på fastighetsmarknaden samt nybyggnationer inom Akademiska Hus. Inom finanssektorn har bland annat SBAB utvecklats väl och inom transportsektorn bidrar en god utveckling av främst PostNord till värdeökningen sedan 2017.

Värdeutveckling 2021

Under 2021 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med drygt 120 miljarder kronor, eller drygt 17 procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse steg Stock- holmsbörsen med 35 procent. Utdelningar till staten under 2021 (för verksamhetsåret 2020) uppgick till 21,5 miljarder kronor. Sammantaget genererade den statliga bolagsport- följen därmed en totalavkastning om drygt 20 procent under 2021, jämfört med 12 procent 2020. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 8.

Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen under det senaste året stod basindustri/energisektorn för. Tillsammans med sektorerna fastighet, tjänst och finans, som också utvecklades väl under 2021, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till knappt 110 miljar- der kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2021 till cirka 445 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 75 miljarder kronor, eller 21 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräk- nade värdet beror framför allt på högre värderingar av Vattenfall och LKAB, som båda hade en stark underlig- gande utveckling under året.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2021 till cirka 104 miljarder kronor, vilket är en ökning med om- kring 18 miljarder kronor, eller 21 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus, även om såväl Specialfastigheter som Jernhusen uppvisade goda värde- ökningar, inte minst i procentuella termer.

Vid utgången av 2021 uppgick värdet i sektorn tjänst till cirka 60 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 8 miljarder kronor, eller 15 procent, jämfört med före- gående år. Utöver en stark värdeutveckling av Svenska Spel bidrog en god utveckling för bland annat Lernia och Bilprovningen till en bra utveckling för sektorn.

Värdet av den resterande statliga bolagsportföljen uppskat- tades vid utgången av 2021 till cirka 215 miljarder kronor, vilket är en ökning med 22 miljarder kronor. Samtliga sek- torer bidrog till den positiva utvecklingen med god värde- utveckling för exempelvis PostNord, SBAB och Svedab. Negativ värdeutveckling noteras för ett par bolag inom sektorerna transport och infrastruktur, där SAS, SJ och Swedavia fortsatt tyngdes av pandemieffekter.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2021 ökade värdet på innehavet i Telia Company med 4,3 procent, medan värdet av innehavet i SAS mins- kade med drygt 30 procent. Den negativa utvecklingen för SAS var i linje med sektorn i stort med relativt kraftiga ned- gångar för flertalet noterade flygbolag under främst andra halvåret 2021, drivet av pandemiutvecklingen och stigande bränslepriser. Sammantaget ökade värdet på de börsnote- rade innehaven med 2,5 procent eller 1,5 miljarder kronor.

Värdeutveckling 2017–2021, Mdkr

Per sektor (justerat för transaktioner) c), d)

820

700

630 640

570

2017 2018 2019 2020 2021

Basindustri/
	Energi		(LKAB, Sveaskog, Vattenfall)
	Telekom		(Telia Company)
Tjänst			(APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning
			Sverige, Orio, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel)
Fastighet			(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter,
			Statens Bostadsomvandling)
Finans			(Almi, Saminvest, SBAB, SEK,
			Svenska Skeppshypotek, Swedfund)
		Konsument	(Apoteket, Systembolaget)

  Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

 Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

Källa: Näringsdepartementet.

c) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

d) Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 9

17

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergripande mål för bolags- förvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bolagen med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen och i övrigt agera föredömligt inom området hållbart företagande,

vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen etablerar hållbara strategier stärker de sin konkurrenskraft, vilket är en förutsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

Forskningsprojekt för att minska onödig luft i paket

POSTNORD Under 2021 har PostNord och Chalmers tek niska högskola inlett ett nytt forskningsprojekt, Förpack ningsresan, med ett tydligt mål: att minska tomrummen i de paket som PostNord leve rerar. Även förpacknings aktören DS Smith och flera ehandlare medverkar i projektet.

Uppskattningsvis innehåller paket inom ehandeln i genom snitt cirka 30 procent onödig luft, och i och med den ökande

Ny inriktning för hållbart skogsbruk

ehandeln transporteras såle des allt mer luft. Detta får effekter på distributörers transporter och ombudens plats på hyllorna, och ger en negativ klimatpåverkan.

Forskningsprojektet beräknas pågå i två år och finansieras av Handelsrådet. Syftet är att undersöka den optimala för packningen för branschen och miljön samt vilka åtgärder som leder till störst klimateffekt.

SVEASKOG Under 2021 presen terade Sveaskog sin långsiktiga inriktning med ambitionen att gå i spetsen för den gemensamma EUstrategin för bland annat bio logisk mångfald i Sverige. Syftet med den nya inriktningen för skogsbruket är att förena en fort satt hög och säker virkesleverans med storskaliga insatser för bio logisk mångfald, och på ett kraft fullt sätt bidra till att nå de svenska miljömålen, Parisavtalet samt EU:s biodiversitetsmål.

Sveaskog har beslutat att under kommande femårsperiod genom föra en rad åtgärder inom tre delar av skogslandskapet: de

brukade skogarna, vattnet i skogen och naturvårdsskogarna.

– Sveaskogs program för hållbart skogsbruk som lanserades under 2021 innebär att vi ska balansera intressen såsom biologisk mång fald, rennäring, friluftsliv med ett skogsbruk som långsiktigt bidrar till utveckling, sysselsättning och den gröna omställningen. Som Europas största skogsägare har vi ett stort ansvar och en fantas tisk möjlighet att minska vår påverkan på klimatet och sam tidigt förstärka Sverige som ledande i den gröna omställ ningen, säger Erik Brandsma, vd för Sveaskog.

10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

18

			Skr. 2021/22:140
			Bilaga
			Fallstudier Regeringens förvaltning
			mycket lägre än att köpa nya
			snabbtåg.
			X2000 har nya tekniska system
			som leder till en mer driftsäker
			tågresa vilket möjliggör en högre
			grad av förutsägbart underhåll
			och väntas innebära lägre under
			hållskostnader och färre stör
			ningar. Utöver digitalisering har
			tågens interiör uppdaterats, sitt
			komforten höjts och ett nytt
			5Gbaserat WiFi garanterar en
			säker uppkoppling. Under 2020
			vann även X2000 Red Dot Design
			Award i kategorin ”Best of the
			best” för hela inredningen, vilket
			är första gången som ett helt tåg
	Premiär för nya prisbelönta X2000		får designpriset.
	SJ Som en del av en utökad kli	tryck, och bolaget sparade mer än	Under 2021 var två tågsätt färdiga
	matmedveten strategi hade SJ	5 000 ton rostfritt stål genom att	och ute i trafik och det sista väntas
	under 2021 premiär för nya X2000	återanvända hela skalet från det	bli klart 2026, vilket ger totalt 37
	som är ett modernt, men återvun	gamla tåget. Utöver att projektet	nya tågsätt. Ytterligare en ekono
	net och återanvänt tåg. Totalreno	är smart klimatmässigt blir även	misk fördel är att de 37 tågsätten
	veringen ger tåget en längre livs	den totala kostnaden för renove	har cirka 15 procent fler sittplatser
	längd med ett minimerat miljöav	ring av befintliga tåg väsentligt	än före ombyggnad.
	Skarpare klimatmål och
	högre ambitioner
	AKADEMISKA HUS M.FL. Ett
	flertal bolag med statligt ägande
	har under året antagit klimatmål
	för första gången eller höjt ambi
	tionerna vad gäller redan beslu
	tade mål. Exempelvis har Akade
	miska Hus antagit ett nytt klimat
	mål och en ny klimat och energi
	strategi för att växla upp och kon	arbetet med att anpassa det	som drastiskt ska minska utsläp
	kretisera sitt bidrag i omställ	svenska exportfinansieringssyste	pen i linje med Parisavtalet. Målen
	ningen till ett klimateffektivt sam	met så att det ligger i linje med	innebär bland annat att bolaget
	hälle. Det nya målet innebär att	Parisavtalets 1,5gradersmål. Det	ska halvera sina utsläpp av växt
	bolaget succesivt ska minska sin	vetenskapliga klimatrådet är det	husgaser till 2030 och minska sina
	klimatbelastning från hela värde	första av sitt slag i världen och ett	utsläpp till netto noll senast 2045.
	kedjan för att nå klimatneutralitet	exempel på en frågeställning som	Ett ytterligare exempel är Vatten
2035.		kan komma att behandlas är
			fall som har beslutat att skärpa
	Svensk Exportkredit (SEK) och	naturgasens roll i låg och medel
			sina utsläppsminskningsmål för
		inkomstländers energiomställ
	Exportkreditnämnden (EKN)		2030 och framåt, i syfte att till
		ning.
	beslutade under året att inrätta		2040 kunna nå noll nettoutsläpp.
	ett vetenskapligt klimatråd. Klimat	I fjol anslöt sig Apoteket till Science	Läs mer om Vattenfalls nya ambi
	rådet ska fungera som ett råd	Based Targetsinitiativet och satte	tioner på sidan 85.
	givande stöd till SEK och EKN i	därmed upp övergripande mål

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 11

19

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitalise- ringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla nog- grann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitaliseringsfrågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering, i syfte att inspirera och uppmuntra kunskaps- utbyte mellan bolag med statligt ägande.

År 2019 inrättades ett CIO-nätverk för bolagen med statligt ägande. Specialfastigheter och Rymdbolaget, SSC, har varit värdar för varsin nätverksträff under 2021.

		bidrar till bättre boende och
		boendeekonomi. I Boappa samlas
		all information och praktisk funk
		tionalitet på ett ställe: kommuni
		kation med och mellan medlem
		mar, webbsida, bokningssystem
		för gemensamma faciliteter samt
		en marknadsplats med bostads
		nära tjänster.
		Boappa grundades 2015 och vid
		tidpunkten för förvärvet uppgick
		antalet anslutna bostadsrättsför
		eningar till cirka 2 000 och antalet
SBAB förvärvar boendeappen Boappa		användare till runt 50 000. Inled
		ningsvis förvärvade SBAB 58 pro
SBAB I maj 2021 förvärvade	samfälligheter och nyproduktions	cent av aktierna med avsikten att
SBAB boendeappen Boappa.	projekt. Med Boappa fortsätter	förvärva resterande 42 procent i
Boappa växer starkt och är Sveri	SBAB att genomföra sin strategi	ett senare skede. Boappa blir ett
ges största kommunikationsplatt	och utveckla ett ekosystem av	dotterbolag till SBAB och syster
form för bostadsrättsföreningar,	boendetjänster; tjänster som	bolag till Booli.
Cyber Range – testbädd för cybersäkerhet
RISE Den 2 juni 2021 invigdes	virtuell träningsmiljö, och erbjuds	lera nya delar i ett system för att
Sveriges första test och demo	verktyg och assistans för att	se om man byggt det på rätt sätt
miljö för cybersäkerhet, RISE	skapa stabila och säkra itsystem.	och identifiera eventuella svag
Cyber Range i Kista, av dåvarande	Många bolag, såväl större som	heter. Huvudsyftet är att testa de
näringsminister Ibrahim Baylan,		tekniska systemen, men lika vik
	mindre, saknar resurser och egen
Vinnovas generaldirektör Darja		tigt är att säkra att rutiner kopp
	infrastruktur för att kunna testa
Isaksson och RISE:s vd Pia Sandvik.		lade till cybersäkerhet fungerar
	sitt säkerhetssystem. Vid Cyber
Cyber Range är en testbädd där		optimalt.
	Range kan organisationer simu
företag kan bygga en kontrollerad
12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

20

Telia Company och Friends lanserar Mobilkörkortet

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

Leja gör jobbsökandet enklare

LERNIA Leja står för Lernia JobbAutomatisering och är en matchningsrobot som gör jobbsökningsprocessen mer effektiv för både jobbsökare och handledare. Genom avan cerad teknologi matchar Leja den ansökandes CV mot tusentals lediga jobb i Plats banken.

Tjänsten bygger på en artifi ciell intelligenslösning (AI) för en effektivare matchning av arbetssökande inom Lernias segment Rusta och matcha

TELIA COMPANY I dagens sam hälle kopplar såväl vuxna som barn upp sig mer än någonsin. En uppkopplad mobil innebär en värld av möjligheter, men också baksidor. Enligt en SIFO undersökning är nio av tio svenska föräldrar oroliga för baksidorna med nätet och att barnen ska råka illa ut.

Därför har Telia Company och Friends tagit nya tag i kampen

för ett tryggt liv på nätet och lan serat Mobilkörkortet. Initiativet lanserades i april 2021 och är ett roligt och bildande kunskapstest främst anpassat för barn i åldern 6–9 år, men som är lärorikt för hela familjen. Spelet är också ett smart och samtalsöppnande verktyg för föräldrar, så att de enklare kan navigera barnen rätt i folknätet.

med lediga tjänster. Rusta och matcha är en tjänst för de som behöver extra stöttning och hjälp med att hitta ett jobb eller utbildning, med allt från CVframtagning till personlig utveckling.

Roboten har utvecklats i sam arbete med AIbolaget Layke Analytics under 2021, för att sedan lanseras i början av 2022.

LKAB utvecklar innovativ brytningsmetod
LKAB När gruvbrytningen sker	LKAB i nära samarbete med
på allt större djup så ökar också	Montanuniversitetet i Leoben,
bergspänningarna. En komplexare	Österrike. Redan under 2022
geometri, i kombination med	kommer storskaliga tester att
bergmekaniska utmaningar, ställer	genomföras i Kirunagruvan.
krav på nya, hållbara och innova	– Våra prospekteringsresultat är
tiva lösningar i framtidens upp
	otroligt lovande och öppnar dör
kopplade gruva. Därför har en
	rarna för brytning under våra
helt ny brytningsmetod utvecklats
	nuvarande huvudnivåer och långt
– raise cavinga). Det är ett stort
	fram i tiden, bortom 2060. Men
och banbrytande steg på vägen
	det ställer också krav på ny teknik,
mot en ännu säkrare och effekti
	lösningar och metoder som är
vare gruva.
	anpassade för nya förutsättningar,
Både metod och maskinkoncep	säger Matthias Wimmer, sektions
tet, som är en central del av bryt	chef vid avdelningen för Gruvtek
ningsmetoden, har utvecklats av	nik på LKAB i Kiruna.
a)  Raise caving, till skillnad från skivrasbrytning, är en metod som gör det möjligt att bryta malmen nerifrån och upp istället för uppifrån och ner.
Parallellt med metodutvecklingen av raise caving har LKAB jobbat med maskinutveckling. Det handlar om en i hög grad automatiserad maskin som
har förmåga att både borra och ladda från schakten.
	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 13

21

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål

22

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdeut vecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslu tade samhällsuppdragen utförs väl. God bolagsstyrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen bestod vid årsskiftet 2021/22 av 38 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 820 miljarder kronor. Gemensamt sysselsät- ter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 107 000 personer och cirka 134 000 personer när även intressebola- gen inkluderas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bola- gen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett

balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt och håll- bart värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bola- gens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet medan bolagets ledning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabell nedan.

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ
Bolag med	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
statligt ägande	• Statens ägarpolicy	verksamhetsparagraf
	• Regelverk för emittenter a)	• Ägaranvisning b)
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
bolag	• Regelverk för emittenter	verksamhetsparagraf
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Myndigheter	• Myndighetsförordningen	• Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	• Förordning med instruktion	• Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

a) Gäller för extern rapportering.

b) Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 15

23

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020

Statens ägarpolicy

ägledande

pri

:sv

N

nc

F

ip

er

f

g

ör

n

f

li

ö

k

r

c

e

e

t

v

Bolagsgrupper

a

t

g

u

c

r

för varje enskilt

o

h

å

l

l b

a

ä

h

innehav

m

r

n

Arbete

s

k

ö

i

f

g

n

l

Transparens

i bolags

a

l

r

e

å

krav

styrelserna

ä

m

i

t

a

t

Aktivt

e

b

l

g

a

ägande

h

o

e

t

l

G

r

Ägardialog

Nominering

g

a

av styrelser

t

e

r

ö

f

Mål och

n

e

ll

a

io

F

uppföljning

t

a

N

in

:

t

s

l

G

u

rm

o

l

fö

b

al

r

C

o

m

je

n

pa

tli

rik

ct  OECD:s

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyr- ning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för

bolagsstyrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda före- tag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att sta- tens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. Riktlinjerna är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter- nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en över- drivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Näringsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvalt- ningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 18). Näringsdepartementet har en särskild organisa-

tion specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolags- portföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne- haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper.

Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelserekryte- ring och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller föränd- ringsagenda varierar bolagsgruppens storlek och samman- sättning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveck- ling. I bolagsgrupperna sker analyser av bolagens verksam- het, marknad, konkurrenter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, styrelseför- ändringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelningspolicyer, samt måluppfyllelse.

16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

24

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Arbete i bolagsstyrelserna

Aktivt ägande Strategi och mål

Mål och uppföljning, Beslutsmandat

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdra-

get ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarens kompetens bidrar till bolagsgruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolagsför- valtaren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrnings- frågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseleda-

Uppdrag

Ägarpolicy

Ekonomiska Uppdrags

målmål Strategiska mål

Ägardialog

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolags styrning.

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effek tivt och hållbart, samt underlätta uppföljning.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen.

mots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bland

annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart värdeska- pande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrel- serna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om sty- relsenomineringsprocessen på sidan 19. Styrelsens ordfö- rande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten som bolagsägare, se figur till höger. Genom att

bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgär- der att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har sär- skilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjlig- göra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhälls- uppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra

departement som också har förvaltningsansvar är Finans-, Kultur-, Social- och Utrikesdepartementet, se tabell på sidan 18. De ansvariga departementens politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägar- dialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrel- sen fastställda strategiska målen för ett hållbart värde- skapande följs upp. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter,

bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovisning och ersätt- ningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolags- innehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bola- gens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Internationella riktlinjer

I statens ägarpolicy framgår att bolag med stat- ligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om

miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll- barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 17

25

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes om inte annat anges.

Näringsdepartementet	• SBAB	Finansdepartementet
(statsrådet Thorwaldsson)	• SEK, Svensk Exportkredit	(statsrådet Elger)
• Akademiska Husa)	• SJ	• Miljömärkning Sverige
• Almi	• SOS Alarm
• Apoteket	• Specialfastigheterc)	Kulturdepartementet
• Arlandabanan Infrastructureb)	• SSC, Svenska rymdaktiebolaget	(statsrådet Gustafsdotter)
• Bilprovningen	• Statens Bostadsomvandlingc)	• Dramaten
• EUROFIMAb)	• Stiftelsen Industrifonden	• Operan
• Green Cargo	• Stiftelsen Norrlandsfonden	• Voksenåsen
• Göta kanalbolag	• Sveaskog
• Infranord	• Svedabb)	Socialdepartementet
• Jernhusenc)	• Svenska Skeppshypotek	(statsrådet Hallengren)
• Lernia	• Svenska Spel	• APL, Apotek Produktion
• LKAB	• Svevia	& Laboratorier
• Orio	• Swedavia	• Systembolaget
• PostNord	• Swedfund International
• RISE, Research Institutes of Sweden	• Telia Company	Utrikesdepartementet
• Samhall	• Teracom Group	(statsrådet Linde)
• Saminvest	• Vattenfall	• INSTEX
• SAS	• Visit Sweden	• Sweden House

a)  Ansvarigt statsråd är statsrådet Ekström, Utbildningsdepartementet. b) Ansvarigt statsråd är statsrådet Eneroth, Infrastrukturdepartementet. c)  Ansvarigt statsråd är statsrådet Elger, Finansdepartementet.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Närings- departementet uppgick under 2021 till 41,7 (40,1) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital.

Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekono- misk och juridisk rådgivning samt framställandet av verk- samhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 14,6 (25,9) miljo- ner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hän- förs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departe- ment.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Riksdagen beslutade under 2021 att återkalla bemyndigan- det till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company till lägst 37,3 procent av aktierna och rös- terna i bolaget, i enlighet med regeringens förslag (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385).

Riksdagen bemyndigade regeringen i juni 2017 att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Efter periodens utgång har regeringen beslutat att sälja Metria till Sikri Holding. Det finns fyra andra nu gällande bemyndiganden att för- ändra det statliga ägandet, se tabell nedan.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag	Nuvarande	Bemyndigande att	Beslut
	ägarandel, %	förändra ägandet till, %
Bilprovningen	100	0	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162
Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103
Orio	100	0	prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287
SAS	21,8	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

26

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bland annat är att utvär- dera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamötera).

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekry- terarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesam- mansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgrup- pernas analyser, till exempel hållbarhetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med vd. Sty- relsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bak- grund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ordfö- rande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekry- teringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom att ta in ledamöter med varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, med syftet att mångfalden ska minska grupptänkandet.

Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelseledamöter som ska väljas om och ersättas, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamö- ter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.

Varje år väljs omkring 40–60 nya styrelseledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstorleken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter i genomsnitt sitter sex till sju år.

a)  Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen Svenska skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom Regeringskansliet

Regeringskanslibeslutb)  (nomineringsbeslut, förordnande,  instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

b) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 19

27

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Ekonomiska mål

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktö- rer på marknaden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värde- utveckling och effektivitet, samtidigt som risken för sned- vridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realis- tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fast- ställs uppdragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts nor- malt i samband med uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbarhetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att

• säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

• uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

• hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

• tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

• på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapitalkostnaden avgör huruvida avkastningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Utdelningspolicy

Kostnad för eget kapital

Lönsamhetsmål

Konsistensbedömning

Förslag

Kapitalstruktur

20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

28

Skr. 2021/22:140 Bilaga

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstrukturmål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bola- gen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken fördelning mellan eget och lånat kapital som är teo- retiskt optimal för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräk- ningen, för att hitta en effektiv och finansiellt motstånds- kraftig kapitalstruktur. Kapitalstrukturmålet ska vara lång- siktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhets- mål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge äga- ren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsamhetsmålet. Analyser av bolagens affärs- planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder rela- tivt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exem- pelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslutas en utdelningspolicy för bolaget. Utdel- ningen ska bygga på en förutsägbar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt att- raktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget/-n, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöj- ligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

Vidare kan investeringar där avkastningen inte direkt upp- når ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkast- ningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostna- den, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Sam- mantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genomföras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformule - ringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning samt till- växt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolags- stämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolags- stämman.

Ekonomiska mål  Strategi och mål

År 2021 beslutade ägaren om ett nytt kapitalstrukturmål för Apoteket.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och lång- siktiga. Det betyder att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktur- svängningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och målupp- fyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvär- deras i förhållande till bland annat rådande marknadsförut- sättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revi- dera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anled- ning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kom- municeras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2021 antogs nya ekonomiska mål för Apoteket, Lernia, LKAB, SEK och Visit Sweden. Målprojekt inleddes även under året för Bilprovningen och Statens Bostadsom- vandling och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagens årsstämmor 2022.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 21

29

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Samhällsuppdrag

Om samhällsuppdrag

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksam- het som helt eller delvis syftar till att generera andra effek- ter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verk- samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade sam- hällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att produ- cera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Genom att arbeten skapas i kunduppdrag, på marknads- mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnyttjad resurs hos personer med funktions- nedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsuppdraget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhälls- uppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till för- bättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skade- verkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom- lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabell nedan.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

•Almi	•SEK, Svensk Exportkredit
•APL, Apotek Produktion	•SOS Alarm
& Laboratorier	•SSC, Svenska
•Dramaten	rymdaktiebolaget
•Göta kanalbolag	•Sveaskog
•Miljömärkning Sverige	•Svedab
•Operan	•Svenska Spel
•RISE, Research	•Swedavia
Institutes of Sweden	•Swedfund International
•Samhall	•Systembolaget
•Saminvest	•Teracom Group
•Statens	•Visit Sweden
Bostadsomvandling	•Voksenåsen

Miljömärkning Sverige ska för Sveriges del förvalta det av Nordiska Ministerrådet skapade miljömärkningssystemet Svanen och EU:s miljömärkningssystem EU Ecolabel. Syftet med miljömärkning är att hjälpa konsumenter att göra bättre val för miljön.

22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

30

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Uppdragsmål  Strategi och mål

Uppdragsmål tydliggör ickefinansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har sär- skilt beslutade samhällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad pro- cess för att undvika målkonflikt med exempelvis ekono- miska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en översyn av pro- cessen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resul- tatet av översynen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för faststäl- lande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

• säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade sam- hällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påver- kar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslu- tade samhällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhällsuppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

VAD	VARFÖR	HUR
Definiera uppdraget	Definiera varför	Fastställa uppdragsmål som
och vad bolaget ska göra.	uppdraget ska utföras.	speglar syftet och beskriver
(enligt riksdagens beslut om bolagets	(enligt till exempel propositioner	hur uppdraget ska utföras.
verksamhetsföremål, bolagsordning	och utskottsbetänkanden)	(t.ex. mål för beläggningsgrad,
och/eller ägaranvisning)		volymer, effektivitetsmått eller
		annat mått inom bolagets kontroll)

Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 23

31

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Uppdragsmål

År 2021 fastställdes uppdragsmål för Visit Sweden. Målen reflekterar bolagets uppdrag som innefattar att genom effektiva kommunikationskanaler marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

1. Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.

2. Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.

3. Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klar- göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kate- gorier för olika typer av syften eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas exempel på mål fram. Inom infrastruk- tur används exempelvis måtten beläggningsgrad och kvali- tetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt vik- tiga eftersom det inte finns något naturligt omvandlings- tryck på bolaget att verka mer effektivt.

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

•Almi	•SSC, Svenska
•Göta kanalbolag	rymdaktiebolaget
•RISE, Research	•Svedab
Institutes of Sweden	•Svenska Spel
•Samhall	•Swedavia
•Saminvest	•Swedfund International
•SEK, Svensk	• Systembolaget
Exportkredit	• Visit Sweden
•SOS Alarm

Under 2021 fastställdes nya uppdragsmål för Visit Sweden och ägaren beslutade även om nya målnivåer för RISE. Vid utgången av 2021 fanns totalt 14 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabell ovan. Sedan dess har nya uppdragsmål även beslutats för Statens Bostadsomvandling vid bolagets årsstämma 2022.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovis- ning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhälls- uppdraget och uppfylla uppdragsmålen.

24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

32

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2021 (2020)

%, om inget	Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
	(avkastning eget kapital,		(soliditet,		(baserad på 2021 års vinst,
annat anges	om inget annat anges)		om inget annan anges)		om inget annat anges)
Bolag	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021
Akademiska Hus	≥6,0a)	18,7 (9,0)a)	35–45	49,6 (44,5)	40–70	70 (70)
Almi	>0b)	220,8 (81,7)b)	>70	87,6 (88,7)
APL	>8	5,8 (19,0)	40–50	39,4 (35,8)	≥50
Apoteket	≥3c)	2,3 (2,0)c)	35–45	50,0 (48,0)	40–60d)	135 (0)
Bilprovningen	≥8c)	13,7 (12,9)c)	30–40	55,1 (55,3)	≥80	100 (100)
Green Cargo	≥10e)	20,7 (10,7)e)	0,6–0,9f)	2,5 (7,3) f)	50
Göta kanalbolag	≥0g)	0,1 (0,1)g)	10–50f)	254,1 (148,9)f)
Infranord	≥16	8,2 (0,3)	≥33	31,0 (30,3)	50–75
Jernhusen	≥6h)	10,4 (1,6)h)	45–55i)	41,2 (45,9)i)	40–70	70 (40)
Lernia	≥13	32,7 (4,9)	30–40	36,0 (31,0)	30–70	30 (0)
LKAB	≥9	39,0 (20,8)	<60f)	24,5 (3,0)f)	40–60	55 (60)
PostNord	10,5e)	19,2 (18,6)e)	10–50f)	20,0 (38,0)f)	40–60
RISE	≥3c)	0,6 (4,0)c)	20–60f)	17,4 (8,7)f)
Samhall	5	15,7 (15,6)	≥30	41,0 (39,0)
Saminvest	≥ij)	6,2 (5,9)j)	<10k)	0,0 (0,0)k)
SAS	>5l)	13,0 (27,0)l)	<3,5m)	45,7 (9,2)m)
SJ	≥7e)	24,6 (41,5)e)	0,5–1,0f)	0,5 (0,2)f)	30–50
SOS Alarm	≥2c)	2,4 (3,3)c)	25–35	27,3 (34,1)	≥50	0 (50)
Specialfastigheter	8n)	9,3 (9,9)n)	25–35	40,9 (39,5)	50	50 (50)
SSC	≥6e)	0,0 (2,0)e)	0,3–0,5f)	0,6 (0,6)f)	≥30
Sveaskog	≥4,5o)	2,9 (2,4)o)	0,3–0,6f)	0,1 (0,1)f)	65–90	88 (89)
Svedab			≥500p)	1 018 (906)p)	≥50	100 (100)
Svenska Spel	≥30c)	30,3 (31,2)c)	20–40	46,0 (54,4)	≥80	148 (171)
Svevia	≥20	21,5 (18,9)	20–30	31,3 (33,4)	≥50	72 (93)
Swedavia	≥6e)	6,3 (7,5)e)	0,7–1,5f)	0,8 (1,0)f)	10–50
Swedfund	posq)	197,1 (372,6)q)
Systembolaget	rf+7	21,5 (27,9)	20–30	22,1 (26,3)	80–100	100 (100)
Telia Company			A till BBB+r)	A till BBB+r)	≥2,00 r)	2,05 (2,00)r)
Teracom Group	17	2,0 (4,0)	30	77,0 (77,0)	40–60	60 (60)
Vattenfall	≥8 s)	22,2 (5,8)s)	22–27t)	171,2 (28,8)t)	40–70	50 (62)
Visit Sweden	>0,5c)	1,3 (5,6)c)	20–35	25,2 (28,9)

a) Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar finansiella instrument. b) Resultat efter finansiella poster, utfall i miljoner kronor. 

c) Rörelsemarginal. d) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. e) Avkastning på operativt kapital. f) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. g) EBTmarginal. h) Totalavkastning. i) Belåningsgrad. j) Det egna kapitalet ska växa i takt med inflationen, utfall i miljarder kronor. k) Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter som andel av balansomslutning. l) ROIC. 

m) Nettoskuld/EBITDAR. n) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. 

o) Direktavkastning. p) Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. q) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt över en femårsperiod, utfall i miljoner kronor. r) Solid kreditvärdering på lång sikt och progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie. s) Avkastning på sysselsatt kapital. t) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 25

33

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Ekonomiska mål och utfall 2021 (2020) forts.

	Lönsamhet			Kapitalstruktur			Beslutad utdelning
%	(avkastning eget kapital,		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		(baserad på 2021 års vinst,
	om inget annat anges)						om inget annat anges)
Bolag	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021	Mål	Utfall 2021
SBAB	≥10	11,1 (10,8)	≥0,6a)	18,1 (17,6)a)	≥0,6a)	13,5 (13,4)a)	≥40	40 (0)
SEK	≥5	5,1 (4,9)	2–4b)	21,6 (21,8)b)	≥4b)	21,6 (21,8)b)	20–40	40 (30)

a)  Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 14,5 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 9,8 procent.

b)  Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 17,7–19,7 procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 14,6 procent.

Uppdragsmål och utfall 2021 (2020)

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 44–87.

Bolag	Fastställda uppdragsmål	Målnivå	Utfall 2021
Almi	Ökning av omsättning högre för Almis kunder än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	(57%) c)
	Återrapportering av Almis marknadskompletterande roll	Ingen målnivå	Ingår i
			årsredovisningen
	Andel företag i tidiga skeden	>80%	87% (79%)
	Andel kvinnor högre än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	(28%) c)
	Andel personer med utländsk bakgrund högre än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	(28%) c)
Göta	Antal båtar under hela säsongen	≥1 700	2 185 (1 622)
kanalbolag	Antal båtar under bokningssäsong	≥400	520 (399)
	Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen	100%	80% (50%)
	Tillgänglighetsgrad under högsäsong	98%	93,4% (94,8%)
	Andel sluss och brovaktarhus som har åretruntstandard	100%	98% (98%)
	Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal	Ingen målnivå	152 (130)
			träd planteras
	Antal olyckor på grund av anläggningens skick	0	0 (0)
	Kundnöjdhet (index)	≥4 (av 5) för fyra kundkategorier	4,6 / 4,5 / 4,3 / 4,3
			(4,7 / 4,5 / 4,0 / 3,7)
	Sammanhängande cykelled längs kanalen	100%	95% (90%)
RISE	Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel	≥30%	41% (37%)
	Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF	30%–40%	37% (26%)
	Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt	35%–55%	32% (–)
	Utnyttjandegrad av test och demoanläggningar	60%–80%	63% (61%)
	Innovationspartnerförmåga (positiva svar)	≥78%	78% (73%)
	Nöjd kund index (NKI) (positiva svar)	≥75%	76% (72%)
Samhall	Engagemangsindex	Målnivå fastställs 2022	−
	Sysselsättningsgraden	Målnivå fastställs 2022	−
Saminvest	Återrapportering av Saminvests marknadskompletterande roll	Ingen målnivå	Ingår i
			årsredovisningen
	Andel investeringar i nya team av totala antalet investeringar	≥67%	100% (100%)
	Bolagets andel av fondinvesteringarna i en enskild fond	≤50%	23% (30%)
	Andel kvinnor/män i investeringsorganisationerna (positiv trend)	40%–60%	29% (27%) /
			71% (73%)
	Andel utfäst kapital (positiv utveckling till dess att målet är uppnått)	≥80% 2026	59% (32%)
	Innehaven i Fouriertransform och Inlandsinnovation ska vara avvecklade	100% 2026	88% (79%)
SEK	Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)	>60%	80% (80%)
	Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft	Ingen målnivå	Genomförd 2021
			(2020)

26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

34

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2021, %

Ekonomiska mål, andel bolag

Lönsamhet		Kapitalstruktur		Utdelning
6			3	24
36	58	48	42	52
				24
			6

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Uppdragsmål, andel uppdragsmål

17		Målet uppfyllt
		Målet delvis uppfyllt *)
27	56	Målet ej uppfyllt
		Inget beslutat mål/målnivå

*) Flera relevanta (del)mål varav vissa är uppfyllda.

Målnivå

Utfall 2021

SOS Alarm	Svarstid 112 (sekunder)	≤8	15,4 (9,2)
	Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112	92%	71% (83%)
	Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112	100%	86% (95%)
	Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)	≤40	27 (24)
	Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)	≥71	75 (75)
	Förtroendeindex	≥70	86 (85)
SSC	Beläggningsgrad Esrange	≥70%	73% (17%)
	Kvalitetsindex Esrange	≥80%	86% (100%)
	Intressentdialog för främjande av svenska intressen	Ingen målnivå	–
Svedab	Tillgänglighetsgrad bilväg	100%	100% (100%)
	Tillgänglighetsgrad järnväg	≥99,6%	100% (100%)
Svenska Spel	Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter,	≤5%	1,1% (3,7%)
	Casino Cosmopol och Vegas
	Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas	>80 respektive >85	80 (Ingen mätning)
			och 85 (84)
	Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol	90%	89% (94%)
	Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas	100%	100% (100%)
Swedavia	Återrapportering av andel nöjda resenärer	Ingen målnivå	82% (74%)
	Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)	Ingen målnivå	4,0 (3,6)
	Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)	Ingen målnivå	7,9 (6,6)
	Återrapportering av antal utrikesdestinationer	Ingen målnivå	172 (173)
	Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud	Ingen målnivå	1 (2)
	Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)	Ingen målnivå	178 (166)
Swedfund	Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden	≥60%	55% (59%)
	Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden	≥60%	55% (59%)
	Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av CO2e (kton)	0 år 2045 (minskning över tid)	d)
	Andel investeringar som uppfyller 2xChallenge kriterier	≥60% efter 3 år	60% (52%)
	Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner	100% efter 3 år	91% (96%)
	Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital	≥30%	20% (42%)
Systembolaget	Nöjd kund index (NKI)	≥80%	80,7% (81,9%)
	Alkoholindex	Positiv utveckling	61,1 (63,4)
	Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)	Ingen målnivå	(8,5) / (76%)
Visit Sweden	Intressentdialog för främjande av effektiva kommunikationskanaler	7/10 2025	e)
	Upplevd affärsnytta av marknadsföringsåtgärder	7/10 2025	6,05/10
	Öka intresset för att besöka Sverige – internationell / svensk målgrupp	68% / 64% 2025	e)

c) Processen för genomförande av mätning av såväl tillväxt som fokusgrupper ses för närvarande över varför utfall ej kan presenteras för 2021. d) Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår.

e) Målet fastställdes på extrastämma i november 2021 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2022.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 27

35

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

I den revidering av statens ägarpolicy som genomfördes 2020 utvecklades kraven på bolagen med statligt ägande från att ta fram ”strategiska mål för ett hållbart företa- gande” till ”strategiska mål för ett hållbart värdeskapande”. Skillnaden må låta liten, men innebär i praktiken en princi- piellt viktig förändring av vad målen innebär. Föränd- ringen innebär en signal om att ägaren förväntar sig att bolagen har tydligt formulerade strategiska mål för sin verksamhet, och att hållbart företagande är en naturlig del i det sammanhanget. Ägarens ambition avseende portfölj- bolagens strategiska mål för ett hållbart värdeskapande är att varje styrelse ska ta fram mål utifrån bolagets unika situation och målen bör sammanfatta bolagets strategiskt viktigaste frågor. Målen blir därmed också en naturlig utgångspunkt för den dialog som sker mellan ägare och bolag.

Att på ett konstruktivt och positivt sätt följa och utmana hur bolagen med statligt ägande fastställer strategiska mål är en viktig del i bolagsförvaltningens värdeskapande arbete.

Strategiska mål – syfte

Staten som ägare har höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom bland annat områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Utgångspunkten är att bolagen

med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänk- ande för ett hållbart värdeskapande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett sys- tematiskt säkerhetsarbete.

Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Mål och strategiformulering

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljnings- bara, tydliga och jämförbara.

Målen ska även, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Därutöver förväntar sig ägaren att bolaget överväger om temat digi- talisering och/eller säkerhet bör ingå i målen.

Beskrivning av de strategiska målen och exempel på tänkbara källor och teman (vilka kan skilja sig åt från bolag till bolag).

	Vision
Ekonomiska mål		Väsentlighetsanalys
(t.ex. lönsamhet)		(materiella hållbarhetsaspekter)
	Strategiska mål för
	ett hållbart värdeskapande	Övriga bolagsspecifika
(Uppdragsmål)		strategiinriktningar
(för bolag med samhällsuppdrag)		(t.ex. affär, digitalisering, säkerhet)

Operativa mål och KPI:er

28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

36

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Identifierade framgångsfaktorer

!Säkerställa att målen sammantaget styr mot bolagets vision, och att målen går att bryta ner till detaljerade KPl:er för verksamhetens operativa styrning.

Vd	…ansvarar för framtagandet av målen på
	styrelsens uppdrag, och får troligen stöd
	av funktioner inom affärsutveckling, finans
	och hållbarhet på företaget.
5–7	…stycken är troligen ett relevant antal mål
	att inkludera i de strategiska målen.
10+	…år bör målen sikta på för att bedömas
	som långsiktiga.

Bolagsförvaltningen för kontinuerligt en dialog med bola- gen i portföljen och följer nära bolagens arbete. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats när bolag arbetar med de strategiska målen. Denna lista utvecklas kontinuerligt.

Hållbart företagande

Inom området hållbart företagande ska bolagen med stat- ligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strate- giskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Väg- ledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det inne- fattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till (läs mer om Agenda 2030 på sidan 30).

Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat hållbar- hetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bola- gets affärsstrategi.

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samar- beten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyr- ningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en vägledning för styrelser i bolag med statligt ägande om förväntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

Digital transformation

Inom området digital transformation ska bolagen med stat- ligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets- arbete.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 29

37

Skr. 2021/22:140 Bilaga

Strategi och mål Agenda 2030

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda

2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webb platser.

Globala målen – en del av värdeskapandet

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män skliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de stat ligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Reger ingen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inklu derat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlin jer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart före tagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företa gande som en viktig affärsstrate gisk fråga. Kortsiktiga och långsik tiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar värld. Bolagen förväntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.

Kunskap och inspiration

Bolagsförvaltningen i Regerings kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvalt ningen har bland annat genom fört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet.

Teman har varit väsentlighetsanalys och verksamhetens påverkan, de globala målen som en del av stra tegin och under 2020 avslutades denna serie med en workshop kring hur bolagen bäst rapporterar sitt arbete med de globala målen.

Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.

30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

38

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Bolagens prioriterade globala mål

Agenda 2030 Strategi och mål

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

Akademiska Hus

•

•

•

•

•

•

•

•

Almi

•

•

•

•

APL

•

•

•

•

•

Apoteket

•

•

•

•

•

Arlandabanan Infrastructure

•

•

•

Bilprovningen

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Dramaten

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Green Cargo

•

•

•

Göta kanalbolag

•

•

•

Infranord

•

•

•

•

•

•

•

Jernhusen

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Lernia

•

•

•

•

LKAB

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Miljömärkning Sverige

•

Operan

•

•

•

•

•

•

•

Orio

•

•

•

•

•

PostNord

•

•

•

•

•

•

•

•

RISE

•

•

•

•

•

Samhall

•

•

•

•

•

•

•

Saminvest

•

•

•

•

•

SAS

•

•

•

•

SBAB

•

•

•

•

SEK

•

•

•

•

•

SJ

•

•

•

•

SOS Alarm

•

•

•

•

•

•

Specialfastigheter

•

•

•

•

•

•

•

SSC

•

•

•

Statens Bostadsomvandling

•

•

Sveaskog

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Svedab

•

•

•

•

•

•

Svenska Skeppshypotek

•

•

•

•

Svenska Spel

•

•

•

•

•

•

•

•

Svevia

•

•

•

•

•

•

Swedavia

•

•

•

Sweden House

International

•

•

•

•

•

•

Swedfund

Systembolaget

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Telia Company

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Teracom Group

•

•

•

•

•

Vattenfall

•

•

•

•

•

Visit Sweden

•

•

•

•

Voksenåsen

•

•

•

•

•

•

•

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021 31

39

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Strategi och mål Hållbart värdeskapande

En framtidsorienterad bolagsportfölj

I en föränderlig värld karakteriserad av hållbarhets omställning och teknikskiften ställs nya krav på morgondagens bolag och affärsmodeller. För att tillförsäkra hållbart värdeskapande bör såväl ägare som bolag lyfta blicken och planera också för det oförutsägbara.

Genomlysning av digital mognad

Regeringskansliet gav 2021 en konsult i uppdrag att ta fram en analys av den digitala mognaden inom den statliga bolagsport följen.

Till följd av de förändringar digita liseringen för med sig befinner sig många bolag i den statliga bolagsportföljen mitt i något som närmast kan liknas vid ett para digmskifte. Nya kundbehov, ökad konkurrens, marknadsföränd ringar och utmaningar kopplade till hållbarhet är alla exempel på potentiellt omvälvande föränd ringar som föranleder bolagen att se över sin position och affärsmodell, ofta med digitalise ring som möjliggörare. Detta stäl ler i sin tur krav på ny styrning, nya arbetssätt och nya kompe tenser.

Resultatet av denna analys, som bygger på en självskattning, visar att den statliga bolagsportföljen har generellt, utifrån ett interna tionellt perspektiv, en relativt hög digital mognad. Detta gäller för mågan att leda digitalisering medan den faktiska använd ningen av ny teknologi är något lägre. Rapporten inkluderar också ett flertal rekommendatio ner för att säkerställa bolagsport

följens fortsatta relevans och konkurrenskraft. Bolagsförvalt ningen kommer att utvärdera dessa rekommendationer och fortsätta att följa upp frågan i nära dialog med bolagen.

Portföljövergripande

hållbarhetsanalys

Med utgångspunkt i bolagens publika rapportering har en kon sult på uppdrag av Regerings kansliet genomfört hållbarhets analyser av ett 30tal bolag i den statliga bolagsportföljen. Detta var första gången som ägaren låtit göra hållbarhetsanalyser på en så stor del av portföljen vid ett och samma tillfälle. En så kallad väsentlighetsanalys inkluderades för respektive innehav (se tabell på sidan 33), och vidare ingick en bedömning av hur den EU gemensamma taxonomin påver kar ett antal bolag i portföljen.

Syftet med projektet har varit att identifiera områden för hållbart värdeskapande på portföljnivå samt områden som kräver ytterli gare uppmärksamhet från ägare och bolag. Eftersom analysen innehåller en stor del framåtblick ande perspektiv kommer denna att ligga till grund för framtida målsättningar och prioriteringar i portföljen.

Resultatet visar att näst intill alla bolag i studien har en konkret och ofta ambitiös hållbarhetsag enda, men också mycket arbete framför sig (i att hantera risker och/eller skapa nya värden). Det är viktigt att bolagen med statligt ägande driver arbetet engagerat då frågorna utvecklas snabbt och den privata sektorn förflyttar sig snabbt framåt.

Bolagen med statligt ägande rekommenderas att tillvarata de möjligheter som hållbarhetsom ställningen ger upphov till och en av slutsatserna är att det finns stora möjligheter i portföljen till hållbarhetsdrivet värdeskapande, exempelvis genom att bygga upp nya gröna affärsområden och styra kärnaffären mot hållbar hetsdriven tillväxt.

Analysen kommer att följas upp på flera olika sätt under 2022, både i bredare forum via nätverks träffar och i individuella bolags möten. Med analysen som utgångspunkt kan staten som ägare fortsätta att arbeta aktivt för att minska hållbarhetsris kerna i portföljen, samtidigt som man driver på för ambitiöst arbete med nya hållbara affärs områden, modeller och tjänster.

32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2021

40

Skr. 2021/22:140

Bilaga

Hållbart värdeskapande Strategi och mål

Kartläggning av materiella hållbarhetsaspekter

Antalet bolag där respektive hållbarhetsaspekt lyfts fram som materiell eller mycket materiell.

Värdekedjehantering

Anställdas hälsa och säkerhet

Livscykelhantering

Mångfald och jämställdhet

Energianvändning

Affärsetik

Växthusgasutsläpp (direkta)

Mänskliga rättigheter och samhälle