Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/36 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/1972
av den 11 december 2018
om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG (4), 2002/20/EG (5), 2002/21/EG (6) och 2002/22/EG (7) har ändrats väsentligt. Eftersom ytterligare ändringar ska göras bör de direktiven av tydlighetsskäl omarbetas.
(2)Kommissionen granskar regelbundet hur de fem direktiv som ingår i det befintliga regelverket för elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG (8) fungerar, särskilt i syfte att avgöra om det behövs ändringar på grund av den tekniska utvecklingen och utvecklingen på marknaden.
(3)I sitt meddelande av den 6 maj 2015 som fastställer En strategi för en inre digital marknad i Europa angav kommissionen att dess översyn av ramverket för telekommunikation skulle fokusera på åtgärder för att stimulera investeringar i bredbandsnät med hög hastighet, anta en mer enhetlig strategi för radiospektrumpolitik och radiospektrumförvaltning på den inre marknaden, skapa förutsättningar för en verklig inre marknad genom att ta itu med regelfragmentering, säkerställa ett effektivt konsumentskydd, lika villkor för alla marknadsaktörer och enhetlig tillämpning av reglerna, samt säkra ett effektivare institutionellt regelverk.
(1) |
EUT C 125, 21.4.2017, s. 56. |
(2) |
EUT C 207, 30.6.2017, s. 87. |
(3) |
Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 november 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 december 2018. |
(4) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska |
(5) |
kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 7). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och |
|
(6) |
kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 21). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska |
|
(7) |
kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares |
|
|
rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) |
(8) |
(EGT L 108 24.4.2002, s. 51). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd |
inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
555
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/37 |
|
|
|
|
(4)Detta direktiv ingår i ett arbete för att förbättra lagstiftningens ändamålsenlighet (Refit) vilket omfattar fyra direktiv,
nämligen direktiven 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG, samt och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 (1). Vart och ett av de direktiven innehåller i dag bestämmelser som är tillämpliga på tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, i överensstämmelse med sektorns regleringshistoria då företagen var vertikalt integrerade, dvs. aktiva inom tillhandahållandet av både nät och tjänster. Översynen är ett tillfälle att omarbeta de fyra direktiven för att förenkla den nuvarande strukturen och göra den mer enhetlig och tillgänglig, i enlighet med
säljs i paket med tillhandahållandet av nät. Enligt det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter (2) avses med omarbetning att det antas en ny rättsakt som i en enda text inbegriper både de innehållsmässiga ändringar som görs genom denna i en tidigare rättsakt och de bestämmelser i den tidigare rättsakten som inte ändras. Förslaget om omarbetning avser de innehållsmässiga ändringar som därigenom görs av en tidigare akt, och i därutöver innehåller det en kodifiering av de oändrade bestämmelserna i den tidigare akten tillsammans med dessa innehållsmässiga ändringar.
(5)Detta direktiv upprättar ett rättsligt ramverk för att säkerställa frihet att tillhandahålla elektroniska kommunika- tionsnät och kommunikationstjänster, med förbehåll för endast de villkor som fastställs i detta direktiv och eventuella begränsningar i enlighet med artikel 52.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget), särskilt åtgärder med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa, samt i enlighet med artikel 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).
(6)Detta direktiv påverkar inte varje medlemsstats möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, skydda allmän ordning och säkerhet samt tillåta att brott utreds, avslöjas och lagförs, med beaktande av att varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan, i synnerhet artiklarna 7, 8 och 11, till exempel begränsningar avseende behandling av uppgifter, måste vara lagstadgade, respektera själva kärnan i dessa rättigheter och friheter och vara underställda proportionalitetsprincipen, i enlighet med artikel 52.1 i stadgan.
(7)Till följd av att sektorerna för telekommunikation, media och informationsteknik konvergerar bör alla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i möjligaste mån omfattas av en enda europeisk kodex för elektronisk kommunikation som fastställs genom ett enda direktiv, med undantag för frågor som bättre hanteras genom direkt tillämpliga bestämmelser som fastställs i förordningar. Det är nödvändigt att särskilja regleringen av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster från regleringen av innehåll. Innehållet i tjänster som tillhandahålls via elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster, till exempel sändningsinnehåll, finansiella tjänster och vissa tjänster som hör till informationssamhället, omfattas därför inte av detta direktiv, och kodexen påverkar inte åtgärder som vidtas på unionsnivå eller nationell nivå vad avser sådana tjänster, i enlighet med unionsrätten, för att främja kulturell eller språklig mångfald och för att säkerställa att
mediemångfalden bevaras. Innehållet i
(8)Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU på radioutrust- ning (4), men omfattar bilradiomottagare och radiomottagare för konsumenter och digital
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska |
(2) |
regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån (EUT L 337, 18.12.2009, s. 1). |
EGT C 77, 28.3.2002, s. 1. |
|
(3) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i |
|
medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella |
(4) |
medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om |
tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).
556
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/38 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(9)För att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter ska kunna uppfylla målen i detta direktiv, särskilt när det gäller interoperabilitet i hela kedjan, bör direktivets tillämpningsområde omfatta vissa aspekter av radioutrustning enligt definitionen i direktiv 2014/53/EU och konsumentutrustning som används för digital television för att underlätta tillgängligheten för slutanvändare med funktionsnedsättning. Det är viktigt att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter uppmuntrar nätoperatörer och tillverkare av utrustning att samarbeta för att underlätta tillgången till elektroniska kommunikationstjänster för slutanvändare med funktionsnedsättning.
(10)Vissa elektroniska kommunikationstjänster enligt detta direktiv kan även omfattas av definitionen av informations- samhällets tjänster i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (1). De bestämmelser i det direktivet som reglerar informationssamhällets tjänster är tillämpliga på de elektroniska kommunikationstjänsterna i den mån som det här direktivet eller andra unionsrättsakter inte innehåller mer specifika bestämmelser som är tillämpliga på elektroniska kommunikationstjänster. Elektroniska kommunikationstjänster som taltelefoni, meddelandetjänster och elektronisk post omfattas dock av det här direktivet. Samma företag, exempelvis en tillhandahållare av internettjänster, kan erbjuda både elektroniska kommunikationstjänster, till exempel tillgång till internet, och tjänster som inte omfattas av det här direktivet, till exempel tillhandahållande av webbaserat och ej kommunikationsrelaterat innehåll.
(11)Samma företag, till exempel en kabeloperatör, kan erbjuda både elektroniska kommunikationstjänster, exempelvis överföring av
(12)Regelverket bör omfatta alla elektroniska kommunikationsnäts användning av radiospektrum, inklusive den framväxande egenanvändningen av radiospektrum för nya typer av nät som uteslutande utgörs av autonoma system av mobil radioutrustning som är uppkopplad via trådlösa länkar utan någon central förvaltning eller centraliserad nätoperatör och som inte nödvändigtvis ingår i utövandet av någon särskild ekonomisk verksamhet. I 5G:s trådlösa kommunikationsmiljö som håller på att utvecklas är det troligt att sådana nät i synnerhet utvecklas utanför byggnader och på vägar, för transport, energi, forskning och utveckling,
(13)Kraven på de elektroniska kommunikationsnätens kapacitet ökar hela tiden. Tidigare låg fokus huvudsakligen på att öka den tillgängliga bandbredden totalt sett och för varje enskild användare, men nu börjar andra parametrar som fördröjning, tillgänglighet och tillförlitlighet bli allt viktigare. Det nuvarande sättet att tillgodose denna efterfrågan är att bygga ut optisk fiber allt närmare användaren, och framtida nät med mycket hög kapacitet kräver prestandaparametrar som motsvarar dem som ett nät baserat på fiberoptiska element åtminstone fram till distributionspunkten på betjäningsplatsen kan erbjuda. Detta motsvarar, när det gäller fast uppkoppling, en nätprestanda motsvarande den som uppnås med en optofiberinstallation fram till ett flerfamiljshus som anses som betjäningsplats. När det gäller trådlös uppkoppling motsvarar det en nätprestanda som liknar den som kan uppnås genom en optofiberinstallation fram till en basstation som anses som betjäningsställe. Slutanvändarnas varierande
erfarenheter, som beror på de olika egenskaperna hos det medium genom vilket nätet slutligen förbinds med nätanslutningspunkten, bör inte beaktas när det fastställs om ett trådlöst nät kan anses erbjuda liknande
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande |
|
tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1). |
557
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/39 |
|
|
|
|
nätprestanda. I enlighet med principen om teknikneutralitet bör annan teknik och andra överföringsmedier inte uteslutas när de kan jämföras med det baslinjescenariot i fråga om kapacitet. Utbyggnaden av sådana nät med mycket hög kapacitet kommer sannolikt att öka nätens kapacitet ytterligare och bana vägen för utbyggnaden av framtida generationers trådlösa nät baserade på förbättrade radiogränssnitt och en förtätad nätarkitektur.
(14)Definitionerna måste anpassas för att säkerställa att de överensstämmer med principen om teknikneutralitet och för att de ska vara förenliga med den tekniska utvecklingen, bland annat nya former av nätövervakning som mjukvaruemulering eller mjukvarudefinierade nät. Teknikutvecklingen och marknadsutvecklingen har lett till att näten övergått till
(15)De tjänster som används för kommunikationssyften och de tekniska metoderna för tillhandahållandet av dessa har utvecklats avsevärt. Slutanvändarna ersätter allt oftare traditionell taltelefoni, textmeddelanden (sms) och elektroniska postöverföringstjänster med funktionsmässigt likvärdiga onlinetjänster som
bör därför täcka tre typer av tjänster, som delvis kan överlappa varandra, det vill säga internetanslutningstjänster enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 (1), interpersonella kommunikationstjänster enligt definitionen i detta direktiv och tjänster som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler. Definitionen av elektronisk kommunikationstjänst bör undanröja de tvetydigheter som iakttagits vid genomförandet av den definition som fanns innan detta direktiv antogs och tillåta en kalibrerad tillämpning bestämmelse för bestämmelse av de specifika rättigheter och skyldigheter som i ramverket föreskrivs för olika typer av tjänster. Behandling av personuppgifter som sker genom elektroniska kommunikationstjänster, oavsett
om det är mot ersättning eller inte, bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ 679 (2).
(16)För att en tjänst ska omfattas av definitionen av en elektronisk kommunikationstjänst bör den normalt tillhandahållas mot ersättning. Inom den digitala ekonomin anser marknadsaktörerna allt oftare att information om användare har ett penningvärde. Elektroniska kommunikationstjänster tillhandahålls ofta slutanvändaren i utbyte
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen |
|
internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende |
|
elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i |
(2) |
unionen (EUT L 310, 26.11.2015, s. 1). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på |
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
558
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/40 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
inte enbart mot pengar, utan i ökande grad och särskilt i utbyte mot att man tillhandahåller personuppgifter eller andra data. Begreppet ersättning bör därför omfatta sådana situationer där tillhandahållaren av en tjänst begär att slutanvändaren medvetet lämnar personuppgifter i den mening som avses i förordning (EU) 2016/679 eller andra data direkt eller indirekt till tillhandahållaren. Det bör även omfatta situationer där slutanvändaren ger tillgång till information utan att aktivt tillhandahålla den, som till exempel personuppgifter, inklusive
(17)Interpersonella kommunikationstjänster är tjänster som möjliggör ett interpersonellt och interaktivt utbyte av information och som omfattar tjänster som traditionella röstsamtal mellan två individer men även alla typer av e- postmeddelanden, meddelandetjänster eller gruppchattar. Interpersonella kommunikationstjänster täcker endast kommunikation mellan ett ändligt, alltså inte potentiellt obegränsat, antal fysiska personer som bestäms av kommunikationens avsändare. Kommunikation som involverar juridiska personer bör omfattas av definitionen i de fall då fysiska personer agerar för dessa juridiska personers räkning eller är involverade på minst en sida av kommunikationen. Interaktiv kommunikation innebär att tjänsten gör det möjligt för mottagaren av informationen att svara. Tjänster som inte uppfyller dessa krav, som linjära sändningstjänster, beställvideo, webbplatser, sociala nätverk, bloggar, eller informationsutbyte mellan maskiner, bör ej anses som interpersonella kommunikations- tjänster. I undantagsfall bör en tjänst inte anses som en interpersonell kommunikationstjänst om funktionen för interpersonell och interaktiv kommunikation enbart är en extrafunktion av mindre betydelse som är direkt kopplad till en annan tjänst och som av objektiva tekniska skäl inte kan användas utan den huvudtjänsten, och integreringen av den inte är ett sätt att kringgå tillämpningen av bestämmelserna för elektroniska kommunikationstjänster. Som delar i undantaget från definitionen bör mindre och extrafunktion tolkas restriktivt och ur ett objektivt slutanvändarperspektiv. En interpersonell kommunikationstjänstfunktion skulle kunna anses mindre om dess objektiva användbarhet för slutanvändaren är mycket begränsad och om den i själva verket knappt används av slutanvändarna. Ett exempel på en funktion som skulle kunna anses falla utanför definitionen av interpersonella kommunikationstjänster skulle i princip kunna vara en kommunikationskanal i onlinespel, beroende på funktionerna i tjänstens kommunikationsfacilitet.
(18)Interpersonella kommunikationstjänster som använder nummer från nationella och internationella nummerplaner ansluter till allmänt tilldelade nummerresurser. Dessa nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster omfattar både tjänster till vilka slutanvändarnummer tilldelas för att säkerställa slutanvändarnas möjlighet att nå varandra och tjänster som gör det möjligt för slutanvändarna att nå personer som har tilldelats sådana nummer. Enbart användningen av ett nummer som identifierare bör inte anses motsvara användningen av ett nummer för anslutning till allmänt tilldelade nummer och bör därmed inte i sig anses räcka för att en tjänst ska anses som en nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst. Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster bör omfattas av skyldigheter endast när allmänintresset kräver att särskilda regleringsskyldigheter tillämpas på alla typer av interpersonella kommunikationstjänster, oavsett om de använder nummer för tillhandahållandet av tjänsten. Det är motiverat att behandla nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster på ett annat sätt, eftersom de deltar i, och därmed också gagnas av, ett allmänt säkerställt interoperabelt ekosystem.
(19)Nätanslutningspunkten utgör en gräns i regleringssyfte mellan regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och reglerna för teleterminalutrustning. Det är den nationella regleringsmyndigheten som ansvarar för att fastställa lokaliseringen av nätanslutningspunkten. Mot bakgrund av de nationella reglerings-
(1) |
Domstolens dom av den 26 april 1988, Bond van Adverteerders m.fl./nederländska staten, |
559
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/41 |
|
|
|
|
myndigheternas praxis och med tanke på mångfalden av fasta och trådlösa topologier bör organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallat Berec) i nära samarbete med kommissionen anta riktlinjer om gemensamma strategier för identifiering av nätanslutningspunkten, i enlighet med detta direktiv, under olika konkreta omständigheter.
(20)Den tekniska utvecklingen gör det möjligt för slutanvändare att nå alarmeringstjänster inte bara via röstsamtal utan även via andra interpersonella kommunikationstjänster. Begreppet nödkommunikation bör därför täcka alla interpersonella kommunikationstjänster som möjliggör sådan tillgång till alarmeringstjänster. Detta bygger på
larmsystemelement som redan fastställts i unionsrätten, nämligen alarmeringscentral och den lämpligaste alarmerings- centralen enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 (1) samt alarmeringstjänst enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 305/2013 (2).
(21)Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter bör ha harmoniserade mål och principer till stöd för sin verksamhet och bör vid behov samordna sin verksamhet med myndigheterna i andra medlemsstater och med Berec när de utövar sin verksamhet inom ramen för detta regelverk.
(22)De behöriga myndigheternas uppgifter som tilldelas genom detta direktiv bidrar till att genomföra en vidare politik inom områdena kultur, sysselsättning, miljö, social sammanhållning samt fysisk planering.
(23)Regelverket bör, utöver de tre befintliga huvudmålen att främja konkurrens, den inre marknaden och slutanvändarnas intressen, inriktas mot ett ytterligare konnektivitetsmål som formuleras i form av resultat: Utbredd tillgång till och utbrett utnyttjande av nät med mycket hög kapacitet för alla unionsmedborgare och företag i unionen, som baseras på rimliga priser och rimligt utbud, effektiv och sund konkurrens, öppen innovation, effektiv radiospektrumanvändning, gemensamma bestämmelser och förutsebara regleringsmetoder på den inre marknaden samt de sektorsspecifika bestämmelser som krävs för att skydda unionsmedborgarnas intressen. För medlems- staterna, de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter samt intressenterna betyder konnektivitetsmålet att man strävar dels efter den högsta kapacitet för nät och tjänster som är ekonomiskt hållbar i ett visst område, dels efter territoriell sammanhållning, tolkat som konvergens avseende tillgänglig kapacitet i olika områden.
(24)Framsteg i riktning mot uppnåendet av de allmänna målen för detta direktiv bör stödjas av ett handfast system av fortlöpande bedömning och benchmarking genomförd av kommissionen avseende medlemsstaterna, när det gäller tillgången till nät med mycket hög kapacitet hos alla stora socioekonomiska drivkrafter, såsom skolor, transportknutpunkter, större tillhandahållare av offentliga tjänster och starkt digitaliserade företag, tillgången till 5G med oavbruten täckning i stadsområden och längs med huvudstråken för landtransporter, samt tillgången för alla hushåll i medlemsstaterna till elektroniska kommunikationsnät kan erbjuda minst 100 Mbit/s och som snabbt kan uppgraderas till gigabithastigheter. Kommissionen bör i detta syfte fortsätta att övervaka resultaten i medlemsstaterna, inbegripet exempelvis index som sammanfattar relevanta indikatorer om unionens digitala prestanda och följer utvecklingen av den digitala konkurrenskraften i medlemsstaterna, till exempel indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle, och vid behov fastställa nya metoder och nya objektiva, konkreta och kvantifierbara kriterier för benchmarking av effektiviteten i medlemsstaterna.
(25)Principen att medlemsstaterna bör tillämpa unionsrätten på ett teknikneutralt sätt, dvs. att en nationell regleringsmyndighet eller annan behörig myndighet varken bör föreskriva eller gynna användning av en särskild teknik, utesluter inte att proportionella åtgärder får vidtas för att främja vissa särskilda tjänster när det är motiverat för att uppnå regelverkets mål, till exempel digital television som ett medel för att öka radiospektrumeffektiviteten.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall- |
(2) |
system som bygger på |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 305/2013 av den 26 november 2012 om komplettering av Europaparlamentets och |
rådets direktiv 2010/40/EU avseende harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt
560
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/42 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Den principen utesluter inte heller att hänsyn tas till att vissa transmissionsmedier har fysiska egenskaper och arkitekturdrag som kan vara överlägsna vad gäller tjänstekvalitet, kapacitet, underhållskostnader, energieffektivitet, förvaltningsflexibilitet, tillförlitlighet, robusthet och skalbarhet, och slutligen, prestanda, vilket kan återspeglas i åtgärder som vidtas för att uppnå de olika regleringsmålen.
(26)Både effektiva investeringar och konkurrens bör uppmuntras parallellt, i syfte att öka den ekonomiska tillväxten, innovationer och konsumenternas valfrihet.
(27)Konkurrens främjas bäst genom en ekonomiskt effektiv nivå av investeringar i ny och befintlig infrastruktur, kompletterad med lagstiftning när detta är nödvändigt för att få till stånd en effektiv konkurrens inom området för slutkundstjänster. En effektiv nivå av infrastrukturbaserad konkurrens är den omfattning av parallell anläggning av infrastruktur som skäligen kan förväntas ge investerare en rimlig avkastning baserat på rimliga förväntningar om utvecklingen för marknadsandelar.
(28)Det behövs lämpliga incitament till investeringar i nya nät med mycket hög kapacitet som stöder innovation inom innehållsrika internettjänster och stärker unionens internationella konkurrenskraft. Sådana nät har enorma möjligheter att ge fördelar till unionens konsumenter och företag. Det är därför nödvändigt att främja hållbara investeringar i utvecklingen av dessa nya nät, samtidigt som man skyddar konkurrensen, eftersom flaskhalsar och hinder för inträde på marknaden kvarstår på infrastrukturnivå, och stärker konsumenternas valmöjligheter genom förutsebarhet och konsekvens i regelverket.
(29)Detta direktiv syftar till att successivt minska den sektorsspecifika förhandsregleringen i takt med att konkurrensen utvecklas på marknaderna och på sikt att säkerställa att elektronisk kommunikation ska regleras enbart genom konkurrensrätt. Med tanke på att marknaderna för elektronisk kommunikation har visat en stark konkurrensdy- namik under de senaste åren är det av väsentlig betydelse att skyldigheter i form av förhandsreglering endast införs där konkurrensen på de berörda marknaderna inte är effektiv och hållbar. Målet med förhandsreglering är att skapa fördelar för slutanvändarna genom att göra slutkundsmarknaderna effektivt konkurrensutsatta på hållbar basis. Skyldigheter på grossistnivå bör införas om konkurrensen på en eller flera slutkundsmarknader sannolikt inte skulle bli effektiv om dessa skyldigheter inte fanns. Det är sannolikt att de nationella regleringsmyndigheterna, med hjälp av marknadsundersökningar, gradvis kommer fram till att konkurrensen på slutkundsmarknaderna fungerar även utan reglering i grossistledet, särskilt med beaktande av förväntade förbättringar vad gäller innovation och konkurrens. I sådana fall bör en nationell regleringsmyndighet sluta sig till att det inte längre behövs någon reglering i grossistledet och göra en bedömning av den motsvarande relevanta grossistmarknaden för att avskaffa förhandsregleringen av den. Den nationella regleringsmyndigheten bör då beakta eventuella hävstångseffekter mellan grossistmarknaden och slutkundsmarknaden som kan kräva att hinder för inträde på marknaden på infrastrukturnivå avskaffas, för att långsiktig konkurrens på slutkundsmarknaden ska säkerställas.
(30)Elektronisk kommunikation har blivit nödvändigt för allt fler sektorer. Sakernas internet illustrerar hur överföringen av radiosignaler för elektronisk kommunikation hela tiden utvecklas och formar samhälls- och företagsvillkoren. För att få största möjliga nytta av denna utveckling är det viktigt att införa och tillgodose behoven för nya trådlösa kommunikationstekniker och tillämpningar i radiospektrumförvaltningen. Eftersom efterfrågan ökar även på annan teknik och andra tillämpningar som behöver radiospektrum, och dessa kan förbättras genom att de integreras eller kombineras med elektronisk kommunikation, bör radiospektrumförvaltningen, när så är lämpligt, vara sektorsövergripande för att effektivisera radiospektrumanvändningen.
(31)Strategisk planering, samordning och, där det behövs, harmonisering på unionsnivå kan bidra till att säkerställa att radiospektrumanvändare till fullo kan dra nytta av den inre marknaden och att unionens intressen effektivt kan försvaras globalt. För dessa ändamål bör det vara möjligt att, i lämpliga fall, anta fleråriga program för radiospektrumpolitik. Det första av dessa program fastställdes genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/
561
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/43 |
|
|
|
|
2012/EU (1), i vilka politiska riktlinjer och mål för den strategiska planeringen och harmoniseringen av radiospektrumanvändningen i unionen fastställs. De politiska riktlinjerna och målen bör kunna inrymma en sådan tillgänglighet och effektiv användning av radiospektrum som krävs för upprättandet av och funktionen hos den inre marknaden, i enlighet med detta direktiv.
(32)Nationella gränser blir allt mer irrelevanta vid fastställandet av optimal radiospektrumanvändning. Onödig fragmentering av nationella åtgärder resulterar i ökade kostnader och missade marknadsmöjligheter för radiospektrumanvändare och saktar ner innovationstakten till skada för den inre marknadens goda funktion och till nackdel för konsumenterna och den övergripande ekonomin.
(33)Bestämmelserna om radiospektrumförvaltning i detta direktiv bör ligga i linje med det arbete som utförs av internationella och regionala organisationer med ansvar för radiospektrumförvaltning, såsom Internationella teleunionen (ITU) och Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT), för att säkerställa en ändamålsenlig förvaltning och harmonisering av radiospektrumanvändningen inom unionen och mellan medlemsstaterna och andra medlemmar i ITU.
(34)I enlighet med principen om åtskillnad mellan myndighetsutövande och operationell verksamhet bör medlemsstaterna i syfte att säkerställa opartiskhet i beslutsfattandet garantera den nationella regleringsmyndighetens och andra behöriga myndigheters oberoende. Detta krav på oberoende påverkar inte medlemsstaternas institutionella självbestämmanderätt och konstitutionella skyldigheter eller principen om neutralitet när det gäller medlemsstaternas egendomsordning i enlighet med artikel 345 i
(35)Vissa uppgifter enligt direktivet såsom förhandsreglering av marknaden, däribland införande av tillträdes- och samtrafikskyldigheter, och lösning av tvister mellan företag är uppgifter som endast bör utföras av nationella regleringsmyndigheter, närmare bestämt organ som är oberoende såväl av sektorn som av eventuell extern inblandning eller eventuella politiska påtryckningar. Om inget annat föreskrivs bör medlemsstaterna kunna tilldela antingen de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter andra regleringsuppgifter som föreskrivs i detta direktiv. Under införlivandet bör medlemsstaterna främja stabiliteten i de nationella reglerings- myndigheternas befogenheter med avseende på den tilldelning av uppgifter som följde av införlivandet av unionens regelverk för elektronisk kommunikation i dess lydelse efter 2009 års ändringar, särskilt de som rör marknadskonkurrens eller marknadsinträde. När andra behöriga myndigheter tilldelas uppgifter bör dessa andra behöriga myndigheter sträva efter att samråda med de nationella regleringsmyndigheterna innan de fattar beslut. I enlighet med principen om ett gott samarbete bör nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter utbyta information för utövandet av sina uppgifter.
(36)Detta direktiv innehåller inte materiella bestämmelser om vare sig öppen internetanslutning eller roaming och
påverkar inte fördelningen av befogenheter till nationella regleringsmyndigheter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 (2) och i förordning (EU) 2015/2120. Detta direktiv föreskriver dock dessutom att nationella regleringsmyndigheter ska ha befogenhet att bedöma och nära övervaka marknadsinträde och konkurrensproblem som potentiellt kan påverka slutanvändarnas rätt till en öppen internetanslutning.
(37)De nationella regleringsmyndigheternas oberoende stärktes genom den översyn av regelverket om elektronisk kommunikation som avslutades 2009 för att säkerställa en effektivare tillämpning av regelverket samt öka deras befogenheter och förutsebarheten i deras beslut. I den nationella lagstiftningen var det därför nödvändigt att införa uttryckliga regler som säkerställer att den nationella regleringsmyndigheten skyddas mot extern inblandning eller politiska påtryckningar som kan äventyra dess oberoende bedömning av frågor som förelagts den när den fullgör sina åligganden. På grund av sådan yttre påverkan är det olämpligt att ett nationellt lagstiftande organ agerar som nationell regleringsmyndighet enligt regelverket. Därför var det nödvändigt att i förväg fastställa bestämmelser om skälen för att avsätta chefen för den nationella regleringsmyndigheten för att på så sätt förhindra tvivel om
(1) |
Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för |
(2) |
radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen |
(EUT L 172, 30.6.2012, s. 10).
562
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/44 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
myndighetens neutralitet eller dess oemottaglighet för påverkan från externa faktorer. För att förhindra godtyckliga uppsägningar bör uppsagda medlemmar ha rätt att begära att behörig domstol kontrollerar att det finns ett giltigt skäl till uppsägningen, bland dem som föreskrivs i detta direktiv. En sådan uppsägning bör endast röra chefens eller medlemmens personliga eller yrkesmässiga meriter. Det är viktigt att de nationella regleringsmyndigheterna har en egen budget som gör det möjligt för dem att anställa tillräckligt med kvalificerad personal. Budgeten bör offentliggöras årligen för att säkerställa insyn. Inom budgetgränserna bör de nationella regleringsmyndigheterna själva ha rätt att bestämma över förvaltningen av sina resurser, både personal och finanser. För att säkerställa opartiskhet bör medlemsstater som äger eller kontrollerar företag som bidrar till budgeten för den nationella regleringsmyndigheten eller andra behöriga myndigheter genom administrativa avgifter säkerställa att det råder en ändamålsenlig strukturell separation mellan verksamheter förbundna med utövandet av ägande eller kontroll och verksamheter förbundna med utövandet av kontroll över budgeten.
(38)Det finns ett behov av att ytterligare stärka de nationella regleringsmyndigheternas oberoende för att säkerställa att den nationella regleringsmyndighetens chef och medlemmar är oemottagliga för externt tryck, genom att föreskriva minimikrav vad gäller utnämningskvalifikationer och en minimilängd på mandattiden. För att motverka risken för beroendeproblem (regulatory capture), säkerställa kontinuiteten och stärka oberoendet bör medlemsstaterna överväga att begränsa möjligheten att förnya mandatet för styrelsens chef eller medlemmar och inrätta ett lämpligt rotationssystem för styrelsen och de högsta cheferna. Detta skulle kunna organiseras till exempel genom att man utser de första medlemmarna i det kollegiala organet för olika perioder så att deras mandat, samt deras efterträdares mandat, inte löper ut vid samma tidpunkt.
(39)De nationella regleringsmyndigheterna bör vara ansvariga för hur de utövar sina uppgifter och bör åläggas att rapportera om det. Denna skyldighet bör normalt sett ha formen av en årlig rapporteringsskyldighet snarare än ad
(40)Medlemsstaterna bör till kommissionen anmäla den nationella regleringsmyndighetens och andra behöriga myndigheters identitet. För myndigheter som har behörighet att bevilja ledningsrätter bör det vara möjligt att
uppfylla anmälningskravet genom en hänvisning till den centrala informationspunkt som inrättas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU (2).
(41)Systemet för utfärdande av auktorisationer för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör vara så lite betungande som möjligt, för att stimulera framväxten av nya kommunikationstjänster och alleuropeiska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och för att tjänstetill- handahållare och konsumenter ska kunna dra nytta av de stordriftsfördelar som en inre marknad innebär.
(42)Den inre marknadens fördelar för tjänstetillhandahållare och slutanvändare uppnås bäst genom en allmän auktorisation för andra elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, för vilken det inte krävs något uttryckligt beslut eller något särskilt dokument utfärdat av den nationella regleringsmyndigheten, och genom att formkraven begränsas till en fastställande anmälan. Om medlemsstaterna kräver anmälan från tillhandahållare av elektroniska kommunikations- nät eller kommunikationstjänster när de inleder sin verksamhet bör en sådan anmälan inte medföra några administrativa kostnader för tillhandahållarna och skulle kunna tillgängliggöras via en portal på de behöriga myndigheternas webbplats. I syfte att stödja en effektiv gränsöverskridande samordning, särskilt för alleuropeiska operatörer, bör Berec upprätta och upprätthålla en databas över sådana anmälningar. Behöriga myndigheter bör endast överlämna kompletta anmälningar till Berec. Medlemsstaterna bör inte på något sätt förhindra tillhandahållandet av nät eller tjänster, inbegripet på grund av ofullständiga anmälningar.
(43)Anmälningarna bör innefatta en enkel förklaring om tillhandahållarens avsikt att börja tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. En tillhandahållare bör åläggas att komplettera den förklaringen med endast information som anges i detta direktiv. Medlemsstaterna bör inte införa några ytterligare eller separata anmälningskrav.
(1) |
Särskilt domstolens dom av den 16 oktober 2012, Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike, mål |
(2) |
C:2012:631. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av |
höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (EUT L 155, 23.5.2014, s. 1).
563
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/45 |
|
|
|
|
(44)Till skillnad från andra kategorier av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster enligt definitionen i detta direktiv utnyttjar nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster inte allmänna nummerresurser och deltar inte i något allmänt säkerställt interoperabelt ekosystem. Därför är det inte lämpligt att låta dessa typer av tjänster omfattas av den allmänna auktorisationsordningen.
(45)De behöriga myndigheterna bör, när de beviljar nyttjanderätter till radiospektrum, nummerresurser eller rättigheter att installera faciliteter, informera de företag som de beviljar sådana rättigheter om de relevanta villkoren. Medlemsstaterna bör kunna fastställa sådana villkor för användningen av radiospektrum i individuella nyttjanderätter eller i den allmänna auktorisationen.
(46)Allmänna auktorisationer bör bara innehålla villkor som är specifika för sektorn för elektronisk kommunikation. De bör inte underkastas villkor som redan gäller i kraft av annan befintlig nationell lagstiftning, särskilt avseende konsumentskydd, som inte är specifik för kommunikationssektorn. De behöriga myndigheterna bör till exempel kunna informera företag om tillämpliga miljökrav och krav avseende fysisk planering. Villkor som införs genom den
allmänna auktorisationen påverkar inte fastställandet av tillämplig lag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 (1).
(47)De villkor som kan knytas till allmänna auktorisationer bör inbegripa särskilda villkor som styr tillgången för slutanvändare med funktionsnedsättning och offentliga myndigheters och alarmeringstjänsters behov av att kommunicera sinsemellan och med allmänheten före, under och efter stora katastrofer.
(48)Företagens rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna auktorisationen måste uttryckligen anges i denna för att säkerställa lika villkor inom hela unionen och för att underlätta gränsöverskridande förhandlingar om samtrafik mellan allmänna elektroniska kommunikationsnät.
(49)Allmänna auktorisationer ger företag som tillhandahåller allmänheten elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster rätt att förhandla om samtrafik enligt villkoren i detta direktiv. Företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster till andra än allmänheten kan förhandla om samtrafik på kommersiella villkor.
(50)När behöriga myndigheter knyter villkor till allmänna auktorisationer och tillämpar administrativa avgifter bör de ta vederbörlig hänsyn till situationer i vilka fysiska personer tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster utan vinstintresse. För elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som inte tillhandahålls allmänheten bör villkoren, om sådana införs, vara färre och mildare än vad som är motiverat för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som tillhandahålls allmänheten.
(51)Särskilda skyldigheter som i enlighet med unionsrätten införs för företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster på grund av att de anses ha betydande inflytande på marknaden enligt definitionen i detta direktiv bör införas separat från de allmänna rättigheter och skyldigheter som följer av den allmänna auktorisationen.
(52)Det är möjligt att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster behöver en bekräftelse av sina rättigheter enligt den allmänna auktorisationen när det gäller samtrafik och ledningsrätter, särskilt för att underlätta förhandlingar med andra, regionala eller lokala, myndigheter, eller med tjänstetill- handahållare i andra medlemsstater. För detta ändamål bör behöriga myndigheter, antingen på begäran, alternativt automatiskt vid anmälan inom ramen för den allmänna auktorisationen, ge företaget ett sådant intyg. Sådana intyg bör inte i sig utgöra beviljande av rättigheter, och inga rättigheter enligt den allmänna auktorisationen, nyttjanderätter eller utövande av sådana rättigheter bör heller vara avhängiga av ett sådant intyg.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) |
|
(EUT L 177, 4.7.2008, s. 6). |
564
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/46 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(53)Administrativa avgifter bör kunna åläggas företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster för att finansiera den nationella regleringsmyndighetens eller andra behöriga myndigheters arbete med att administrera systemet för allmänna auktorisationer och bevilja nyttjanderätter. Avgifterna bör begränsas till att omfatta de faktiska administrativa kostnaderna för arbetet. I detta syfte bör insyn i de nationella regleringsmyndigheternas och andra behöriga myndigheters intäkter och utgifter säkerställas genom årliga rapporter om summan av de uttagna avgifterna och de administrativa kostnaderna för att företag ska kunna kontrollera att de är i balans.
(54)System för administrativa avgifter bör inte leda till snedvridning av konkurrensen eller hinder för marknadsinträde. Med ett system för allmän auktorisation blir det omöjligt att hänföra administrativa kostnader och därmed avgifter till enskilda företag, utom för beviljande av nyttjanderätter till nummerresurser, radiospektrum och för rättigheter att installera faciliteter. Alla eventuella tillämpliga administrativa avgifter bör följa principerna i ett system för allmän auktorisation. Ett exempel på ett rättvist, enkelt och transparent alternativ till dessa kriterier för avgiftsfördelning kan vara en omsättningsrelaterad fördelningsnyckel. Om de administrativa avgifterna är mycket låga kan det också vara lämpligt med schablonavgifter eller schablonmässigt beräknade avgifter med ett omsättningsrelaterat inslag. I den mån som det allmänna auktorisationssystemet även omfattar företag med mycket små marknadsandelar, till exempel lokalt förankrade tillhandahållare av nät, eller tjänster vars affärsmodeller ger mycket begränsade intäkter även om de har betydande marknadspenetration i fråga om volym, bör medlemsstaterna bedöma möjligheten att fastställa ett lämpligt tröskelvärde för uttag av administrativa avgifter.
(55)Medlemsstaterna kan när det är objektivt motiverat behöva ändra rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter och avgifter för den allmänna auktorisationen och nyttjanderätter. Sådana föreslagna ändringar bör i vederbörlig ordning anmälas i god tid till alla berörda parter så att de ges tillräcklig möjlighet att yttra sig. Onödiga förfaranden bör undvikas när det gäller mindre ändringar av befintliga rättigheter att installera faciliteter eller nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser, om dessa ändringar inte inverkar på tredje parts intressen. Med mindre ändringar av rättigheter och skyldigheter avses ändringar som i huvudsak är administrativa och som inte ändrar väsentliga delar av de allmänna auktorisationerna och de individuella nyttjanderätterna och som således inte kan generera några konkurrensfördelar för de andra företagen.
(56)Med tanke på vikten av att säkerställa rättssäkerheten och för att främja förutsebarheten i regleringen i syfte att erbjuda en säker miljö för investeringar, särskilt när det gäller ny trådlös kommunikation via bredband, bör varje begränsning eller indragning av befintliga nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser eller rättigheter att installera faciliteter vara föremål för förutsebara och transparenta motiveringar och förfaranden. Därför kan striktare krav eller en anmälningsmekanism införas, särskilt när nyttjanderätter har tilldelats genom förfaranden som bygger på konkurrens eller jämförelse och när harmoniserade frekvensband ska användas för trådlösa elektroniska kommunikationstjänster via bredband (nedan kallade trådlösa bredbandstjänster). Motiveringar som hänvisar till
ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum och teknisk utveckling skulle ofta kunna grunda sig på tekniska genomförandeåtgärder som antagits Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG (1). När allmänna auktorisationer och individuella nyttjanderätter till radiospektrum måste begränsas, dras in eller ändras utan rättsinnehavarens samtycke kan detta, förutom när de föreslagna ändringarna är mindre, ske efter samråd med de berörda parterna. Eftersom begränsningar eller indragningar av allmänna auktorisationer eller rättigheter kan få betydande konsekvenser för rättsinnehavarna bör de behöriga myndigheterna vara särskilt uppmärksamma på och på förhand bedöma vilken skada sådana åtgärder eventuellt kan föra med sig, innan åtgärderna antas.
(57)Nationella regleringsmyndigheter, andra behöriga myndigheter och Berec behöver samla in information från marknadsaktörer för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, vilket inbegriper att bedöma huruvida de allmänna villkoren följer detta direktiv, utan att man under bedömningen upphäver dessa villkors
(1) |
Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av |
den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i |
|
Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (EGT L 108, |
24.4.2002, s. 1). |
565
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/47 |
|
|
|
|
tillämplighet. Undantagsvis kan det också bli nödvändigt att samla in information från andra företag som är aktiva i sektorer med nära anknytning till sektorn för elektroniska kommunikationstjänster, såsom innehållstillhandahållare, som har information som skulle kunna bli nödvändig för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt unionsrätten. Det kan också vara nödvändigt att inhämta sådan information för kommissionens räkning, så att den kan fullgöra sina respektive skyldigheter enligt unionsrätten. En begäran om information bör stå i proportion till syftet och får inte vara orimligt betungande för företagen. Information som inhämtas av nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter bör vara tillgänglig för allmänheten, utom i de fall då informationen är konfidentiell i enlighet med nationella bestämmelser om allmänhetens tillgång till information och är föremål för unionsrätt och nationella bestämmelser om affärshemligheter.
(58)För att säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna utför sina regleringsuppgifter effektivt bör de uppgifter som de samlar in omfatta redovisningsuppgifter om slutkundsmarknader som är förbundna med grossistmarknader, där ett företag anses ha ett betydande inflytande på marknaden och därför regleras av den nationella regleringsmyndigheten. Uppgifterna bör även innehålla uppgifter som gör det möjligt för den nationella regleringsmyndigheten att bedöma uppfyllandet av villkor förbundna med nyttjanderätter, den potentiella effekt som planerade uppgraderingar eller förändringar i nättopologin kan ha på konkurrensutvecklingen eller produkter i grossistledet som görs tillgängliga för andra aktörer. Information om uppfyllande av täckningsskyldigheter som är kopplade till nyttjanderätter till radiospektrum är avgörande för att säkerställa att de geografiska kartläggningarna av nätutbyggnaden är kompletta. I detta hänseende bör den behöriga myndigheten kunna kräva att information tillhandahålls uppdelad på lokal nivå med tillräcklig detaljnivå för att en geografisk kartläggning av nät ska kunna göras.
(59)För att underlätta den börda som rapporterings- och informationsskyldigheter innebär för tillhandahållare av nät och tjänster och de berörda behöriga myndigheterna bör sådana skyldigheter vara proportionella, objektivt motiverade och begränsade till vad som är absolut nödvändigt. I synnerhet bör det undvikas att både den behöriga myndigheten och Berec kräver samma upplysningar och att det systematiskt och regelbundet ska styrkas att alla villkor för en allmän auktorisation eller nyttjanderätt uppfylls. Företagen bör ha kännedom om hur den efterfrågade informationen är tänkt att användas. Tillhandahållande av information bör inte utgöra ett villkor för marknadsinträde. För statistiska ändamål kan en anmälan krävas av tillhandahållare av elektroniska kommunika- tionsnät eller kommunikationstjänster när de upphör med sin verksamhet.
(60)Medlemsstaternas skyldigheter att lämna uppgifter för att försvara unionens intressen enligt internationella överenskommelser eller rapporteringsskyldigheter enligt rätt som inte endast gäller den elektroniska kommunika- tionssektorn, exempelvis konkurrensrätt, bör inte påverkas.
(61)Information som den behöriga myndigheten anser vara konfidentiell i enlighet med unionsbestämmelser och nationella bestämmelser om affärshemligheter och skydd av personuppgifter bör kunna utbytas med kommissionen, Berec och andra myndigheter när sådant utbyte är nödvändigt för att tillämpa nationell rätt som införlivar detta direktiv. Den information som utbyts bör begränsas till vad som är relevant och proportionellt för ändamålet med utbytet.
(62)Bredbandsnäten för elektronisk kommunikation blir alltmer diversifierade i fråga om teknik, topologi, använt medium och ägande., Regleringsåtgärder måste därför baseras på detaljerade uppgifter om nätutbyggnad för att vara effektiva och inriktas på de områden där de behövs. Dessa uppgifter är väsentliga för att främja investeringar, öka konnektiviteten inom hela unionen och tillhandahålla information till alla berörda myndigheter och medborgare. Uppgifterna bör omfatta kartläggningar avseende både anläggning av nät med mycket hög kapacitet och väsentliga uppgraderingar eller utbyggnader av befintliga kopparnät eller andra nät med egenskaper som kanske inte i alla avseenden ger samma prestanda som nät med mycket hög kapacitet, som utbyggnad av fiber till kopplingsskåp tillsammans med aktiv teknik som vektorisering. De berörda prognoserna bör omfatta perioder på upp till tre år. Detaljnivån och den territoriella uppdelningen av de uppgifter som behöriga myndigheter bör samla in bör avgöras av det särskilda regleringsmålet och bör anpassas till det regleringssyfte som ska tjänas. Därmed kommer den territoriella enhetens storlek också att variera mellan olika medlemsstater, beroende på regleringsbehovet under de specifika nationella omständigheterna och tillgången till lokala data. Nivå 3 i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) är förmodligen inte en tillräckligt liten territoriell enhet i de flesta fall. De nationella
566
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/48 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter bör vägledas av Berecs riktlinjer för bästa praxis när de tar sig an en sådan uppgift, och sådana riktlinjer kommer att kunna baseras på de nationella regleringsmyndigheternas och/eller andra behöriga myndigheters erfarenheter från geografiska kartläggningar av nätutbyggnad. Utan att det påverkar kraven på konfidentialitet för affärshemligheter bör de behöriga myndigheterna, när uppgifterna inte redan finns tillgängliga på marknaden, direkt tillgängliggöra data i ett öppet format i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG (1), utan begränsningar för hur uppgifterna som samlats in genom sådana kartläggningar får vidareanvändas, och bör ge slutanvändarna tillgång till verktyg avseende tjänstekvalitet för att bidra till att öka deras medvetenhet om tillgängliga konnektivitetstjänster. Vid insamling av sådana uppgifter bör alla berörda myndigheter respektera konfidentialitetsprincipen och undvika att skapa konkurrensnackdelar för företag.
(63)Det är avgörande att överbrygga den digitala klyftan i unionen för att alla unionsmedborgare ska kunna få tillgång till internettjänster och digitala tjänster. I detta syfte bör berörda myndigheter, när det gäller särskilda och väl definierade områden, ha möjligheten att uppmana företag och offentliga myndigheter att tillkännage sin avsikt att anlägga nät med mycket hög kapacitet i dessa områden och ge dem tillräckligt med tid för att de ska kunna lämna ett grundligt övervägt svar. Informationen i prognoserna bör avspegla de ekonomiska utsikterna inom sektorn för elektroniska kommunikationsnät och företagens investeringsplaner vid den tidpunkt då uppgifterna samlas in, så att det blir möjligt att identifiera tillgänglig konnektivitet i olika områden. Om ett företag eller en offentlig myndighet tillkännager sin avsikt att anlägga nät i ett område bör den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet kunna kräva att andra företag och offentliga myndigheter tillkännager huruvida de avser att anlägga nät med mycket hög kapacitet eller göra betydande uppgraderingar eller utbyggnader av sitt nät så att det klarar nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s i detta område. Genom detta förfarande kommer insyn att skapas för företag och offentliga myndigheter som har uttryckt intresse för att anlägga nät i detta område, så att de, när de utformar sina affärsplaner, kan bedöma hur stor konkurrensen från andra nät sannolikt kommer att vara. Den positiva effekten av sådan insyn är beroende av att marknadsaktörerna svarar ärligt och i god tro.
(64)Marknadsaktörer får ändra sina utbyggnadsplaner av oförutsedda, objektiva och motiverade skäl, men behöriga myndigheter bör ingripa, inbegripet om offentliga medel påverkas, och om så är lämpligt införa sanktioner om ett företag eller en offentlig myndighet medvetet eller på grund av grov oaktsamhet har tillhandahållit dem vilseledande, felaktig eller ofullständig information. För den tillämpliga sanktionsbestämmelsens syfte bör grov oaktsamhet avse en situation där ett företag eller en offentlig myndighet tillhandahåller vilseledande, felaktig eller ofullständig information på grund av att dess beteende eller interna organisation tydligt underskrider tillbörlig aktsamhet avseende den information som tillhandahålls. Grov oaktsamhet bör inte omfatta ett krav på att företaget eller den offentliga myndigheten vet att den information som lämnats är vilseledande, felaktig eller ofullständig, utan snarare att den skulle ha känt till det om den hade agerat eller organiserat sig med tillbörlig aktsamhet. Det är viktigt att sanktionerna är tillräckligt avskräckande mot bakgrund av den negativa inverkan på konkurrensen och på offentligt finansierade projekt. Sanktionsbestämmelserna bör inte påverka rättigheter att begära skadeersättning i enlighet med nationell rätt.
(65)För att uppnå förutsebara investeringsvillkor bör de behöriga myndigheterna kunna dela information med företag och offentliga myndigheter som uttrycker intresse för att bygga nät med mycket hög kapacitet om huruvida andra typer av nätuppgraderingar, även med en nedladdningshastighet under 100 Mbit/s, finns eller planeras i det berörda området.
(66)Det är viktigt att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter rådgör med alla berörda parter när det gäller förslag till beslut, och ger dem tillräckligt med tid, i förhållande till frågans komplexitet, för att lämna sina synpunkter och att de tar hänsyn till deras synpunkter innan ett slutgiltigt beslut fattas. För att nationella beslut inte ska få negativa effekter för den inre marknadens funktion eller för andra mål i
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den |
|
offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90). |
567
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/49 |
|
|
|
|
(67)I en konkurrensutsatt miljö bör de berörda parternas, inbegripet användares och konsumenters, åsikter beaktas. För att se till att medborgarnas intressen beaktas tillräckligt bör medlemsstaterna införa en lämplig samrådsmekanism. Mekanismen skulle kunna utformas som ett organ som, oberoende såväl av den nationella regleringsmyndigheten som av tjänstetillhandahållare, studerar konsumentrelaterade frågor, till exempel konsumentbeteende och mekanismer för att byta tillhandahållare, och som arbetar på ett transparent sätt och bidrar till de existerande mekanismerna för samråd med berörda parter. Dessutom skulle en mekanism kunna fastställas för att möjliggöra ett lämpligt samarbete om frågor som rör främjandet av lagenligt innehåll. Eventuella samarbetsförfaranden som godkänts i enlighet med en sådan mekanism bör emellertid inte leda till systematisk övervakning av internetanvändning.
(68)Förfaranden för att lösa tvister utanför domstol kan vara ett snabbt och kostnadseffektivt sätt för slutanvändare att
genomdriva sina rättigheter, i synnerhet för konsumenter, mikroföretag och småföretag såsom det definieras i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG (1). Medlemsstaterna bör göra det möjligt för den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet med ansvar för slutanvändares rättigheter, eller åtminstone ett oberoende organ med beprövad sakkunskap när det gäller slutanvändares rättigheter, att agera som alternativ tvistlösningsenhet. Avseende sådana tvistlösningar bör de myndigheterna inte ta emot några anvisningar. I
och med att många medlemsstater har infört tvistlösningsförfaranden även för andra slutanvändare än konsumenter, vilka inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU (2), är det rimligt att behålla det sektorsspecifika tvistlösningsförfarandet för både konsumenter och, i de fall då medlemsstaterna utvidgar det, även för andra slutanvändare, i synnerhet mikroföretag och småföretag. När det gäller tvistlösning utanför domstol bör medlemsstaterna ha möjlighet att bibehålla eller införa regler som går utöver de som fastställs i direktiv 2013/11/EU i syfte att säkerställa en högre konsumentskyddsnivå.
(69)Om en tvist uppstår mellan företag i en och samma medlemsstat inom ett område som omfattas av detta direktiv, till exempel om skyldigheter i samband med tillträde och samtrafik eller metoderna för att överföra förteckningar över slutanvändare, bör en förfördelad part som har förhandlat i god tro, men misslyckats med att nå en överenskommelse, kunna vända sig till den nationella regleringsmyndigheten för att lösa tvisten. De nationella regleringsmyndigheterna bör kunna förelägga parterna en lösning. När den nationella regleringsmyndigheten ingriper i lösningen av tvister mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikations- tjänster eller tillhörande faciliteter i en medlemsstat, bör den sträva efter att säkerställa att de skyldigheter som uppstår genom detta direktiv uppfylls.
(70)Utöver den rätt till åtgärder som ges i unionsrätt eller nationell rätt finns ett behov av ett enkelt förfarande som kan inledas på begäran av någon av parterna i tvisten för att lösa gränsöverskridande tvister mellan företag som tillhandahåller eller har tillstånd att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i olika medlemsstater.
(71)En viktig uppgift för Berec är att när så är lämpligt anta yttranden när det gäller gränsöverskridande tvister. De nationella regleringsmyndigheterna bör därför i dessa fall se till att varje yttrande från Berec fullt ut återspeglas i deras åtgärder för att ålägga ett företag en skyldighet eller lösa tvisten på annat sätt.
(72)Bristande samordning mellan medlemsstater när de organiserar radiospektrumanvändningen på sitt territorium kan skapa storskaliga störningsproblem med allvarliga konsekvenser för utvecklingen av den digitala inre marknaden, om en lösning inte hittas genom bilaterala förhandlingar mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förhindra gränsöverskridande och skadliga störningar dem emellan. Gruppen för
radiospektrumpolitik (Radio Spectrum Policy Group, nedan kallad RSPG), som inrättades genom kommissionens beslut 2002/622/EG (3), bör få i uppdrag att stödja den nödvändiga samordningen över gränserna och utses till
(1) |
Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora |
(2) |
företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om |
|
|
ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) (EUT L 165, 18.6.2013, |
(3) |
s. 63). |
Kommissionens beslut 2002/622/EG av den 26 juli 2002 om upprättande av en grupp för radiospektrumpolitik (EGT L 198, |
|
|
27.7.2002, s. 49). |
568
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/50 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
forum för tvistlösning mellan medlemsstaterna i gränsöverskridande frågor. Baserat på den lösning som föreslås av RSPG krävs en genomförandeåtgärd under vissa omständigheter för att slutgiltigt åtgärda gränsöverskridande störningar eller för att i enlighet med unionsrätten verkställa en samordnad lösning som godkänns av två eller flera medlemsstater inom ramen för bilaterala förhandlingar. Bristande samordning mellan medlemsstater och unionens grannländer kan också leda till storskaliga störningsproblem. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att förhindra gränsöverskridande och skadliga störningar med unionens grannländer och bör samarbeta med varandra i detta syfte. På begäran av medlemsstater som drabbas av gränsöverskridande störningar från tredjeländer bör unionen ge sitt fulla stöd till dessa medlemsstater.
(73)RSPG är kommissionens rådgivande högnivågrupp som inrättades genom beslut 2002/622/EG för att bidra till utvecklingen av den inre marknaden och stödja utvecklingen av en radiospektrumpolitik på unionsnivå, med beaktande av ekonomiska, politiska, kulturella, strategiska, hälsomässiga och sociala aspekter samt tekniska parametrar. Den bör bestå av cheferna för de organ som har det övergripande politiska ansvaret för den strategiska radiospektrumpolitiken. Den bör bistå och ge råd till kommissionen avseende radiospektrumpolitiken. Detta bör göra radiospektrumpolitiken mer synlig inom de olika unionspolitikområdena och bidra till att säkerställa sektorsövergripande konsekvens på unionsnivå och nationell nivå. Den bör också ge råd till Europaparlamentet och rådet på begäran. Gruppen bör också fungera som ett forum för samordning av medlemsstaternas genomförande av sina skyldigheter på radiospektrumområdet enligt detta direktiv och bör spela en central roll inom områden av stor vikt för den inre marknaden, som gränsöverskridande samordning eller standardisering. Tekniska arbetsgrupper och expertgrupper skulle också kunna inrättas för att bistå plenarsammanträden där den strategiska politiken fastställs av medlemsstaternas och kommissionens företrädare på hög nivå. Kommissionen har meddelat sin avsikt att inom sex månader efter detta direktivs ikraftträdande ändra beslut 2002/622/EG för att avspegla de nya uppgifter som RSPG tilldelas genom detta direktiv.
(74)Behöriga myndigheter bör övervaka och säkerställa uppfyllandet av villkoren för allmän auktorisation och nyttjanderätter, och i synnerhet säkerställa ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum och uppfyllande av skyldigheter avseende täckning och tjänstekvalitet, genom administrativa sanktioner, inklusive ekonomiska sanktioner och förelägganden och indragning av nyttjanderätter, vid överträdelser av dessa villkor. Företagen bör lämna så exakt och uttömmande information som möjligt till de behöriga myndigheterna så att dessa kan utföra sina tillsynsuppgifter.
(75)De villkor som får knytas till allmänna auktorisationer och individuella nyttjanderätter bör begränsas till de som är absolut nödvändiga för att säkerställa beaktande av krav och skyldigheter enligt nationell rätt och unionsrätt.
(76)Varje part som är föremål för ett beslut som fattats av en behörig myndighet bör ha rätt att överklaga beslutet till en instans som är oberoende av de berörda parterna och av varje externt ingripande eller politiskt tryck som skulle kunna äventyra dess oberoende bedömning av ärenden som den hanterar. Denna instans kan vara en domstol. Dessutom bör varje företag, som anser att dess begäran om tilldelning av rättigheter för att installera faciliteter inte har behandlats i enlighet med principerna i detta direktiv, ha rätt att överklaga sådana beslut. Detta överklagandeförfarande bör inte påverka fördelningen av behörighet inom nationella rättssystem eller juridiska eller fysiska personers rättigheter enligt nationell lagstiftning. I vart fall bör medlemsstaterna bevilja en effektiv rättslig prövning av sådana beslut.
(77)För att säkerställa rättssäkerhet för marknadsaktörerna bör överklagandeinstanserna utföra sina uppgifter effektivt. Framför allt bör inte överklagandeförfaranden ta otillbörligt lång tid i anspråk. Interimistiska åtgärder som skjuter upp effekten av beslut från de behöriga myndigheterna bör endast beviljas i brådskande fall för att förhindra allvarlig och irreparabel skada för den aktör som ansöker om dessa åtgärder och om intressebalansen så kräver.
(78)Det har varit stor skillnad mellan olika överklagandeinstansers sätt att tillämpa interimistiska åtgärder för att skjuta upp beslut från de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheterna. För att uppnå ett mer enhetligt tillvägagångssätt bör gemensamma normer tillämpas i linje med domstolens rättspraxis. Överklagandein-
569
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/51 |
|
|
|
|
stanser bör även ha rätt att begära in sådan tillgänglig information som publicerats av Berec. Med tanke på hur viktiga överklaganden är för regelverkets allmänna funktion bör en mekanism inrättas i samtliga medlemsstater för att samla in information om överklaganden och beslut om att skjuta upp beslut som fattats av de behöriga myndigheterna och för att rapportera denna information till kommissionen och Berec. Denna mekanism bör säkerställa att kommissionen eller Berec kan erhålla texten till besluten och domsluten från medlemsstaterna med sikte på att utveckla en databas.
(79)Insynen i tillämpningen av unionens mekanism för befästande av den inre marknaden för elektronisk kommunikation bör ökas i medborgarnas och intressenternas intresse och för att ge berörda parter möjligheten att ge sina åsikter till känna, bland annat genom att kräva att nationella regleringsmyndigheter offentliggör alla förslag till åtgärder samtidigt som de översänds till kommissionen, Berec och de nationella regleringsmyndigheterna i andra medlemsstater. Alla sådana förslag till åtgärder bör vara motiverade och innehålla en detaljerad analys.
(80)Kommissionen bör, efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs yttrande, kunna kräva att en nationell regleringsmyndighet drar tillbaka ett förslag till åtgärd om förslaget avser definitionen av relevanta marknader eller fastställandet av att företag ska anses ha betydande inflytande på marknaden, och om sådana beslut skulle skapa ett hinder för den inre marknaden eller vara oförenliga med unionsrätten och framför allt med de politiska mål som de nationella regleringsmyndigheterna bör följa. Detta förfarande påverkar varken anmälningsförfarandet enligt direktiv (EU) 2015/1535 eller de särskilda befogenheter kommissionen har enligt
(81)Det nationella samrådet med berörda parter bör hållas före samrådet på unionsnivå, för att konsolidera den inre marknaden för elektronisk kommunikation och inom ramen för förfarandet för konsekvent tillämpning av korrigeringsåtgärder i syfte att åsikterna från berörda parter ska kunna återspeglas i samrådet på unionsnivå. På så vis undviker man även behovet av ett andra samråd på unionsnivå om det skulle förekomma ändringar i en planerad åtgärd som resultat av det nationella samrådet.
(82)Det är viktigt att regelverket genomförs inom rimlig tid. När kommissionen har fattat ett beslut om att en nationell regleringsmyndighet ska dra tillbaka en planerad åtgärd bör den nationella regleringsmyndigheten dra tillbaka sitt förslag till åtgärd eller lämna in ett reviderat förslag till åtgärd till kommissionen. För att marknadsaktörerna ska veta hur länge marknadsöversynen varar och för att öka rättssäkerheten bör en tidsfrist fastställas för att meddela det reviderade förslaget till åtgärd till kommissionen.
(83)Den unionsmekanism som ger kommissionen rätt att kräva att nationella regleringsmyndigheter drar tillbaka planerade åtgärder som rör marknadsdefinition och fastställandet av att företag ska anses ha ett betydande inflytande på marknaden har i hög grad bidragit till en konsekvent strategi för att fastställa de omständigheter då förhandsreglering kan tillämpas och då företag ska omfattas av sådan reglering. Erfarenheterna av förfarandena enligt artiklarna 7 och 7a i direktiv 2002/21/EG har visat att inkonsekvens i de nationella regleringsmyndigheternas tillämpning av korrigeringsåtgärder under likartade marknadsvillkor undergräver den inre marknaden för elektronisk kommunikation. Kommissionen och Berec bör därför medverka till att säkerställa större enhetlighet vid tillämpningen av korrigeringsåtgärder avseende de förslag till åtgärder som föreslås av de nationella regleringsmyndigheterna. När Berec delar kommissionens invändningar bör kommissionen dessutom kunna ålägga en nationell regleringsmyndighet att dra tillbaka ett förslag till åtgärd som rör utvidgning av skyldigheter bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten, vid behov för att hantera stora och icke tillfälliga ekonomiska eller fysiska hinder mot parallell anläggning, för företag oavsett om de anses ha betydande inflytande på marknaden, eller som rör regleringen av element i nya nät med mycket hög kapacitet, I syfte att dra nytta av de nationella regleringsmyndigheternas sakkunskap i fråga om marknadsanalyser bör kommissionen rådgöra med Berec innan den antar sina beslut eller rekommendationer.
(84)Med tanke på de korta tidsfristerna i samrådsmekanismen på unionsnivå bör kommissionen ges befogenhet att anta rekommendationer eller riktlinjer för att förenkla förfarandena för informationsutbyte mellan kommissionen och de nationella regleringsmyndigheterna, till exempel i ärenden som rör stabila marknader eller som endast innebär smärre ändringar av tidigare anmälda åtgärder. Kommissionen bör även ges befogenhet att tillåta införandet av ett anmälningsundantag för att effektivisera förfarandena i vissa ärenden.
570
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/52 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(85)Det bör krävas att de nationella regleringsmyndigheterna samarbetar med varandra, med Berec och med kommissionen på ett transparent sätt för att säkerställa konsekvent tillämpning i alla medlemsstaterna av detta direktiv.
(86)De nationella regleringsmyndigheternas skönsmässiga befogenheter måste stämmas av med utvecklingen av en konsekvent regleringspraxis och en konsekvent tillämpning av regelverket för att effektivt kunna bidra till den inre marknadens utveckling och fullbordan. De nationella regleringsmyndigheterna bör därför stödja kommissionens och Berecs aktiviteter rörande den inre marknaden.
(87)Åtgärder som skulle kunna påverka handeln mellan medlemsstater är åtgärder som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, skulle kunna påverka handelsmönstren mellan medlemsstater på sådant sätt att det skulle kunna skapa ett hinder för den inre marknaden. Det rör sig om åtgärder som har omfattande konsekvenser för företag eller användare i andra medlemsstater, bland annat åtgärder som påverkar priserna för användare i andra medlemsstater, åtgärder som inverkar på ett i en annan medlemsstat etablerat företags möjligheter att tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst och, i synnerhet, åtgärder som inverkar på möjligheterna att tillhandahålla tjänster på gränsöverskridande basis, samt åtgärder som påverkar marknadsstrukturen eller tillträdet till marknaden och som har konsekvenser för företag i andra medlemsstater.
(88)En mer enhetlig användning och ett mer enhetligt fastställande av element av urvalsförfarandena och villkor knutna till nyttjanderätter till radiospektrum som har betydande inverkan på marknadsvillkoren och konkurrenssituationen, inklusive villkoren för tillträde och expansion, skulle främjas av en samordningsmekanism där RSPG, på begäran av den nationella regleringsmyndigheten eller behöriga myndigheten eller i undantagsfall på eget initiativ, sammankallar ett forum för sakkunnigbedömning för att förhandsgranska förslag till åtgärder innan nyttjanderätter beviljas av en medlemsstat i syfte att utbyta bästa praxis. Forumet för sakkunnigbedömning är ett verktyg för peer learning. Det bör bidra till ett bättre utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och öka insynen i urvalsförfaranden grundade på jämförelse eller konkurrens. Processen för sakkunnigbedömning bör inte vara ett formellt villkor i nationella auktorisationsförfaranden. Diskussionen bör bygga på information som tillhandahålls av den nationella regleringsmyndighet eller behöriga myndighet som begär forumet för sakkunnigbedömning och bör vara en del i en bredare nationell åtgärd, som mer allmänt kan utgöras av beviljande, handel och uthyrning, giltighetstid, förnyelse eller ändring av nyttjanderätter. Därför bör den nationella regleringsmyndigheten eller behöriga myndigheten också kunna tillhandahålla information om andra förslag till nationella åtgärder, eller aspekter av dessa, av betydelse för det relevanta urvalsförfarandet för begränsning av nyttjanderätter till radiospektrum som inte omfattas av mekanismen för sakkunnigbedömning. För att minska den administrativa bördan bör den nationella regleringsmyndigheten eller behöriga myndigheten kunna lämna sådan information via ett gemensamt rapporteringsformat, om ett sådant finns tillgängligt, för vidarebefordran till medlemmarna i RSPG.
(89)Överenskommelser på unionsnivå om harmonisering av tilldelningen av radiospektrum till särskilda företag bör följas strikt av medlemsstaterna vid beviljande av nyttjanderätter till radiospektrum från den nationella frekvensfördelningsplanen.
(90)Medlemsstaterna bör kunna överväga gemensamma auktorisationsförfaranden som ett alternativ vid utfärdandet av nyttjanderätter, om den väntade användningen omfattar gränsöverskridande situationer.
(91)Kommissionsbeslut som syftar till att säkerställa en harmoniserad tillämpning av detta direktiv bör endast avse regleringsprinciper,
(92)Unionen och medlemsstaterna har inom ramen för Världshandelsorganisationen gjort åtaganden i fråga om standarder och regelverket för telenät och teletjänster.
571
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/53 |
|
|
|
|
(93)Standardisering bör förbli en i första hand marknadsdriven process. Det kan dock fortfarande förekomma situationer där det är lämpligt att på unionsnivå kräva att vissa bestämda standarder måste följas i syfte att förbättra interoperabiliteten och användarnas valfrihet samt uppmuntra till interkonnektivitet på den inre marknaden. På
nationell nivå omfattas medlemsstaterna av direktiv (EU) 2015/1535. Standardiseringsförfarandena enligt detta direktiv påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU (1) och 2014/35/EU (2) samt direktiv 2014/53/EU.
(94)Tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster, eller båda, bör åläggas att vidta åtgärder för att skydda säkerheten för sina nät respektive tjänster, samt för att förebygga eller minimera konsekvenserna av säkerhetsincidenter. Med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen bör dessa åtgärder säkerställa en säkerhetsnivå för näten och tjänsterna som är lämplig i förhållande till den föreliggande risken. Säkerhetsåtgärderna bör minst ta hänsyn till alla relevanta aspekter av följande element: när det gäller näts och faciliteters säkerhet: fysisk säkerhet och miljösäkerhet, funktionssäkerhet, kontroll av åtkomst till nät samt nätintegritet; när det gäller hantering av säkerhetsincidenter: hanteringsförfaranden, kapacitet att upptäcka säkerhetsincidenter, rapportering och kommunikation i fråga om säkerhetsincidenter; när det gäller hantering av verksamhetskontinuitet: strategier för tjänstekontinuitet samt beredskapsplaner, kapacitet för katastrofberedskap; när det gäller övervakning, granskning och testning: strategier för övervakning och loggning, planer för beredskaps- övningar, testning av nät och tjänster, säkerhetsbedömningar och övervakning av efterlevnaden; samt efterlevnad av internationella standarder.
(95)Mot bakgrund av att de nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänsterna blir allt viktigare måste det säkerställas att även dessa omfattas av lämpliga säkerhetskrav i enlighet med sina särskilda egenskaper och ekonomiska betydelse. Tillhandahållare av sådana tjänster bör därför också säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till den föreliggande risken. Eftersom tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster i allmänhet inte utövar någon faktisk kontroll över överföringen av signaler via nät kan graden av risk för sådana tjänster i vissa avseenden anses lägre än för traditionella elektroniska kommunikations- tjänster. Därför bör de åtgärder som vidtas av tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster vara lindrigare när detta är motiverat på grund av den faktiska bedömningen av de berörda säkerhetsriskerna. Samma tillvägagångssätt bör i tillämpliga delar gälla för interpersonella kommunikationstjänster som använder nummer och som inte utövar faktisk kontroll över överföringen av signaler.
(96)Tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller av allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster bör informera användare om särskilda och betydande säkerhetshot och om vilka åtgärder de kan vidta för att skydda säkerheten vid sin kommunikation, till exempel genom att använda särskilda typer av mjukvara eller krypteringsteknik. Kravet på att informera användarna om sådana hot bör inte befria en tjänstetillhandahållare från skyldigheten att på egen bekostnad vidta lämpliga och omedelbara åtgärder för att avhjälpa eventuella säkerhetshot och återställa tjänstens normala säkerhetsnivå. Tillhandahållandet av sådan information till användare om säkerhetshot bör vara gratis.
(97)För att skydda nätens och tjänsternas säkerhet, och utan att det åsidosätter medlemsstaternas behörighet att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen och den allmänna säkerheten, och för att tillåta utredning, upptäckt och lagföring av brott, bör användningen av kryptering, till exempel
(98)Behöriga myndigheter bör säkerställa att integriteten i och tillgången till de allmänna elektroniska kommunika- tionsnäten upprätthålls. Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) bör bidra till en högre säkerhetsnivå för elektronisk kommunikation genom att bland annat tillhandahålla expertis och rådgivning och främja utbyte av bästa praxis. De behöriga myndigheterna bör ha de medel som de behöver för att kunna fullgöra
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning |
(2) |
om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning |
om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).
572
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/54 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
sina förpliktelser, inklusive befogenheter att begära den information som är nödvändig för att bedöma säkerhetsnivån för nät eller tjänster. De bör också ha befogenhet att begära omfattande och tillförlitliga uppgifter om faktiska säkerhetsincidenter som avsevärt påverkat funktionen för nät eller tjänster. De bör vid behov bistås av enheter för hantering av
(99)När tillhandahållandet av elektronisk kommunikation förlitar sig på allmänna resurser vars användning är föremål för särskild auktorisation bör medlemsstaterna kunna ge den myndighet som är behörig att utfärda auktorisationerna rätt att ta ut avgifter för att säkerställa en optimal användning av dessa resurser, i enlighet med de förfaranden som avses i detta direktiv. I enlighet med domstolens rättspraxis får inte medlemsstaterna ta ut några andra avgifter i samband med tillhandahållandet av nät och elektroniska kommunikationstjänster än de som föreskrivs i detta direktiv. I detta hänseende bör medlemsstaterna ha ett enhetligt sätt att fastställa dessa avgifter på för att se till att det allmänna auktorisationsförfarandet eller nyttjanderätterna inte medför en orimlig finansiell belastning för tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
(100)För att säkerställa en optimal användning av resurser bör avgifterna återspegla den ekonomiska och tekniska situationen på den berörda marknaden samt varje annan betydande faktor som påverkar deras värde. Samtidigt bör avgifterna fastställas på ett sätt som säkerställer effektiv tilldelning och användning av radiospektrum. Detta direktiv påverkar inte det ändamål för vilket avgifter för nyttjanderätter och rättigheter att installera faciliteter används. Det bör till exempel vara möjligt att använda sådana avgifter för att finansiera verksamhet vid de nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter som inte kan täckas av administrativa avgifter. När det rör sig om urvalsförfaranden grundade på jämförelse eller konkurrens och avgifterna för nyttjanderätter till radiospektrum helt eller delvis består av ett engångsbelopp, bör betalningsarrangemangen säkerställa att sådana avgifter inte i praktiken leder till att urvalet sker på grundval av kriterier som inte har något samband med målet att säkerställa optimal användning av radiospektrum. Kommissionen bör regelbundet kunna offentliggöra benchmarkstudier och, beroende på vad som är lämpligt, annan vägledning i fråga om bästa praxis för tilldelning av radiospektrum, tilldelning av nummerresurser eller beviljande av ledningsrätter.
(101)Avgifter som tas ut av företag för nyttjanderätter till radiospektrum kan påverka beslut om att ansöka om sådana rätter och om att ta radiospektrumresurser i bruk. I syfte att säkerställa optimal användning av radiospektrum bör medlemsstaterna därför fastställa acceptpriser på ett sätt som leder till en effektiv tilldelning av de rättigheterna, oavsett vilken typ av urvalsförfarande som används. Medlemsstaterna kan också ta hänsyn till möjliga kostnader för att uppfylla auktorisationsvillkor som införs för att främja policymål. Hänsyn bör då också tas till konkurrenssituationen på den berörda marknaden, inbegripet eventuell alternativ resursanvändning.
(102)En optimal användning av radiospektrumresurser beror på tillgången till lämpliga nät och tillhörande faciliteter. Därför bör medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter när de tar ut avgifter för nyttjanderätter till radiospektrum och för rättigheter att installera faciliteter beaktar behovet av att främja en kontinuerlig infrastrukturutveckling för att uppnå effektivast möjliga användning av resurser. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att villkoren för betalning av avgifter för nyttjanderätter till radiospektrum i största möjliga utsträckning kopplas till den faktiska tillgången till resurser på ett sätt som stöder de investeringar som krävs för att främja sådan infrastrukturutveckling och tillhandahållande av besläktade tjänster. Betalningsvillkoren bör specificeras på ett objektivt, transparent, proportionellt och
(103)Det bör säkerställas att det finns förfaranden för beviljande av rättigheter att installera faciliteter som är lägliga, icke- diskriminerande och transparenta, så att förutsättningar säkras för en sund och effektiv konkurrens. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av nationella bestämmelser om expropriering eller användning av egendom, normalt utövande av egendomsrättigheter, normal användning av offentlig egendom eller tillämpning av neutralitets- principen med avseende på medlemsstaternas regler om egendomsordning.
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i |
|
nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1). |
573
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/55 |
|
|
|
|
(104)Tillstånd som utfärdats för tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och som ger dem tillträde till offentlig eller privat egendom är grundläggande faktorer för etablerande av elektroniska kommunikationsnät eller nya nätelement. Onödigt krångel och förseningar i förfarandet för att tilldela ledningsrätter kan därför utgöra ett betydande hinder för konkurrensutvecklingen. Följaktligen bör förvärvet av ledningsrätter förenklas för auktoriserade företag. Behöriga myndigheter bör samordna förvärvet av ledningsrätter och lägga ut relevant information på sina webbplatser.
(105)Det är nödvändigt att stärka medlemsstaternas befogenheter gentemot innehavare av ledningsrätter för att säkerställa etablering eller byggande av nya nät på ett rättvist, effektivt och miljöansvarigt sätt, oberoende av eventuella skyldigheter för ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden att bevilja tillträde till sitt elektroniska kommunikationsnät. Ett förbättrat gemensamt nyttjande av faciliteter kan sänka de miljömässiga kostnaderna för att bygga ut infrastrukturen för elektronisk kommunikation och bidra till mål som rör folkhälsa, allmän säkerhet och fysisk planering. De behöriga myndigheterna bör få befogenhet att kräva att företag som har dragit nytta av rättigheterna att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom gemensamt nyttjar sådana faciliteter eller sådan egendom, inbegripet fysisk samlokalisering, efter en skälig tid av offentligt samråd under vilket alla berörda parter bör ges tillfälle att yttra sig, inom de specifika områden där skäl som rör allmänna intressen gör sådant gemensamt nyttjande nödvändigt. Detta kan till exempel vara fallet när utrymmet under jord är överanvänt eller när naturliga hinder måste korsas. De behöriga myndigheterna bör särskilt kunna ålägga gemensamt nyttjande av nätelement och tillhörande faciliteter som kanalisation, rör, master, inspektions- brunnar, kopplingsskåp, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, byggnader eller ingångar till byggnader, och en bättre samordning av anläggningsarbeten av miljöskäl eller skäl som rör allmän ordning. Det bör däremot vara de nationella regleringsmyndigheterna som fastställer bestämmelserna för hur kostnaderna ska fördelas för det gemensamma nyttjandet av faciliteten eller egendomen, för att säkerställa att det sker en skälig anpassning till de berörda företagens risktagande. Mot bakgrund av de skyldigheter som införs genom direktiv 2014/61/EU, bör de behöriga myndigheterna, särskilt de lokala myndigheterna, också inrätta lämpliga samordningsförfaranden i samarbete med de nationella regleringsmyndigheterna för offentliga arbeten och för andra lämpliga offentliga faciliteter och annan lämplig offentlig egendom, vilka bör kunna omfatta förfaranden som säkerställer att de berörda parterna får information om lämpliga offentliga faciliteter och lämplig offentlig egendom samt pågående och planerade offentliga arbeten, att de meddelas i god tid om sådana arbeten och att gemensamt nyttjande underlättas i möjligaste mån.
(106)Om mobiloperatörer är tvungna att gemensamt nyttja torn eller master av miljöskäl, kan sådant föreskrivet gemensamt nyttjande leda till en minskning av de högsta nivåer för överförd effekt som av folkhälsoskäl är tillåtna för varje operatör, och detta kan i sin tur leda till krav på operatörerna att installera fler överföringsplatser för att
säkerställa nationell täckning. Behöriga myndigheter bör sträva efter att ta hänsyn till de berörda miljöaspekterna och folkhälsoaspekterna, med beaktande av försiktighetsprincipen enligt rådets rekommendation 1999/519/EG (1).
(107)Radiospektrum är en begränsad allmän resurs av stort värde för allmänheten och stort marknadsvärde. Det är en väsentlig förutsättning för radiobaserade elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och bör, i den mån det används för sådana nät och tjänster, därför allokeras och tilldelas på ett effektivt sätt av nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter i enlighet med harmoniserade mål och principer som styr deras verksamhet och objektiva, transparenta och
(108)Verksamhet som sammanhänger med radiospektrumpolitiken i unionen bör inte påverka de åtgärder som unionsrätten vidtagits på unionsnivå eller nationell nivå, i enlighet med unionsrätten, som ett led i arbetet med att nå mål av allmänt intresse, särskilt i fråga om offentliga myndigheters och försvarets nätverk, innehållsreglering och audiovisuell politik och mediepolitik samt medlemsstaternas rätt att organisera och använda sitt radiospektrum för allmän ordning, allmän säkerhet och försvaret.
(1) |
Rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält |
|
(0 |
574
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/56 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(109)Säkerställande av utbredd konnektivitet i varje medlemsstat är mycket viktigt för den ekonomiska och sociala utvecklingen, deltagandet i samhällslivet och den sociala och territoriella sammanhållningen. I takt med att konnektivitet och användning av elektronisk kommunikation blir en självklar del av det europeiska samhället och den europeiska välfärden bör medlemsstaterna sträva efter att säkerställa trådlös bredbandstäckning i hela unionen. Sådan täckning bör uppnås genom att medlemsstaterna inför ändamålsenliga täckningskrav som bör anpassas till varje betjänat område och begränsas till proportionella bördor för att inte hindra att tjänstetillhandahållare anlägger nät. Med tanke på den viktiga roll som sådana system som trådlösa lokala nät (RLAN) har när det gäller att tillhandahålla trådlöst höghastighetsbredband inomhus, bör åtgärderna syfta till att säkerställa att tillräckligt radiospektrum frigörs i band som utgör särskilt värdefulla tillgångar för en kostnadseffektiv anläggning av trådlösa nät med samhällsomfattande täckning, i synnerhet inomhus. Dessutom bör enhetliga och samordnade åtgärder för markbunden trådlös täckning av hög kvalitet i hela unionen, på grundval av bästa nationella praxis vad gäller operatörernas licensvillkor, syfta till att uppnå målet i programmet för radiospektrumpolitik att alla unionsmedborgare senast 2020, både inomhus och utomhus, bör ha tillgång till högsta bredbandshastigheter på minst 30 Mbit/s, och bör syfta till att uppnå den ambitiösa visionen för ett gigabitsamhälle i unionen. Sådana åtgärder kommer att främja innovativa digitala tjänster och säkerställa långsiktiga socioekonomiska vinster. Den sömlösa täckningen av territoriet och konnektiviteten i alla medlemsstater bör maximeras och vara tillförlitlig, för att främja tjänster och tillämpningar inom och över gränserna, som uppkopplade bilar och
(110)Behovet av att säkerställa att medborgarna inte utsätts för elektromagnetiska fält på en nivå som är skadlig för folkhälsan är tvingande. Medlemsstaterna bör eftersträva konsekvens inom hela unionen vad gäller hanteringen av denna fråga, med särskild hänsyn till försiktighetsansatsen enligt rekommendation 1999/519/EG, för att sträva efter att säkerställa mer enhetliga villkor för anläggning. Medlemsstaterna bör vid behov tillämpa förfarandet i direktiv (EU) 2015/1535 också för att ge berörda parter insyn och låta andra medlemsstater och kommissionen reagera.
(111)Harmonisering och samordning av radiospektrum å ena sidan reglering av utrustning med hjälp av standardisering å andra sidan kompletterar varandra och måste noga samordnas för att de ska uppnå de gemensamma målen på ett ändamålsenligt sätt, med stöd av RSPG. Samordning mellan innehållet i och tidpunkterna för Cepts mandat enligt beslut nr 676/2002/EG och standardiseringsansökningar till standardiseringsorgan som Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder, även när det gäller parametrar för radiomottagare, bör främja införandet av framtida system, stödja möjligheterna för delad användning av radiospektrum och säkerställa effektiv radiospektrumförvalt- ning.
(112)Efterfrågan på harmoniserat radiospektrum är inte enhetlig i alla delar av unionen. När det finns en bristande efterfrågan på ett helt eller delar av ett harmoniserat band på regional eller nationell nivå skulle medlemsstaterna undantagsvis kunna tillåta en alternativ användning av bandet, till exempel för att täcka ett bristande marknadsutbud för vissa användningar, så länge som denna bristande efterfrågan kvarstår och förutsatt att den alternativa användningen inte inverkar på andra medlemsstaters harmoniserade användning av bandet och att användningen upphör när det uppstår en efterfrågan på harmoniserad användning.
(113)Flexibilitet när det gäller radiospektrumförvaltning och tillträde till radiospektrum har upprättats genom teknik- och tjänsteneutrala auktorisationer så att radiospektrumanvändare kan välja de bästa teknikerna och tjänsterna för de frekvensband som förklarats tillgängliga för elektroniska kommunikationstjänster enligt de tillämpliga nationella frekvensfördelningsplanerna i enlighet med unionsrätten (principen om teknikneutralitet och principen om tjänste- neutralitet). Det administrativa fastställandet av tekniker och tjänster bör tillämpas endast när det gäller mål av allmänt intresse och bör tydligt motiveras och bli föremål för regelbundna granskningar.
(114)Inskränkningar i principen om teknikneutralitet bör vara adekvata och motiveras av behovet av att undvika skadliga störningar, till exempel genom att införa spektrummasker och effektnivåer för att skydda folkhälsan genom att begränsa allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, säkerställa att tjänsterna fungerar väl, genom en
575
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/57 |
|
|
|
|
adekvat nivå på tjänstens tekniska kvalitet, utan att nödvändigtvis utesluta möjligheten att använda mer än en tjänst i samma frekvensband, säkerställa en god fördelning av radiospektrum, särskilt där dess användning endast underkastas allmän auktorisation, skydda en effektiv radiospektrumanvändning, eller uppfylla ett mål av allmänt intresse i enlighet med unionsrätten.
(115)Radiospektrumanvändare bör även fritt kunna välja vilka tjänster de vill erbjuda över radiospektrumet. Det bör å andra sidan vara tillåtet att vid behov och på ett proportionellt sätt medge åtgärder som kräver tillhandahållandet av en särskild tjänst för att uppfylla tydligt definierade mål av allmänt intresse som till exempel säkerhet för människors liv, främjandet av social, regional och geografisk sammanhållning eller undvikandet av ett ineffektivt användande av radiospektrum. I dessa mål bör ingå att främja kulturell och språklig mångfald och mediemångfald på det vis som detta definieras av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten. Undantagen bör inte, förutom om det är nödvändigt för att skydda människors liv eller, i undantagsfall, för att uppfylla andra mål av allmänt intresse som definierats av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten, resultera i en exklusiv användning för vissa tjänster utan snarare ge dem prioritet så att andra tjänster och tekniker så långt det är möjligt kan existera samtidigt i samma frekvensband. Det är medlemsstaterna som är behöriga att fastställa omfattning och art för eventuella undantag för att främja kulturell och språklig mångfald och mediemångfald.
(116)Eftersom allokeringen av radiospektrum till särskilda tekniker eller tjänster är ett undantag från principerna om teknik- och tjänsteneutralitet samt begränsar friheten att välja vilken tjänst eller teknik som används, bör varje förslag till sådan allokering vara transparent och underkastas ett offentligt samråd.
(117)När medlemsstater undantagsvis beslutar att begränsa friheten att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster på grunder som avser allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa bör medlemsstaterna förklara skälen till denna begränsning.
(118)Radiospektrum bör förvaltas på ett sätt som säkerställer att skadlig störning undviks. Detta grundläggande koncept om skadlig störning bör därför definieras på ett korrekt sätt för att säkerställa att reglering sker endast i den omfattning som är nödvändig för att förhindra sådan störning, med beaktande också av behovet av att ta hänsyn till avancerade metoder för skydd mot skadlig störning, i syfte att tillämpa denna teknik och dessa radio- spektrumförvaltningsmetoder för att så långt som möjligt undvika tillämpning av principen om ”störningsfritt och oskyddat”. Transporter har ett starkt gränsöverskridande element och digitaliseringen av transporter medför utmaningar. Fordon (som exempelvis tunnelbana, buss, bilar, lastbilar och tåg) blir allt mer autonoma och uppkopplade. På den inre marknaden färdas fordon lättare över nationella gränser. Tillförlitliga kommunikationer och motverkande av skadlig störning är avgörande för en säker och fungerande drift av fordon och deras kommunikationssystem.
(119)Med tanke på den ökade efterfrågan på radiospektrum och nya varierande tillämpningar och tekniker som förutsätter mer flexibel tillgång till och användning av radiospektrum bör medlemsstaterna främja delad användning av radiospektrum genom att fastställa de lämpligaste auktorisationsordningarna för varje scenario och genom att fastställa ändamålsenliga och transparenta regler och villkor för detta. Delad användning av radiospektrum säkrar i allt högre grad en ändamålsenlig och effektiv användning i och med att flera oberoende användare eller anordningar kan ha tillträde till samma frekvensband enligt olika typer av rättsliga ordningar så att ytterligare radiospektrumresurser blir tillgängliga, användningseffektiviteten ökar och radiospektrumtillgång underlättas för nya användare. Delad användning kan baseras på allmänna auktorisationer eller licensfri användning som, inom ramen för specifika delningsvillkor, ger flera användare möjlighet att få tillgång till och använda samma radiospektrum i olika geografiska områden eller vid olika tidpunkter. Den kan också baseras på individuella nyttjanderätter enligt sådana arrangemang som licensbaserat gemensamt tillträde där alla användare (med en befintlig användare och nya användare) enas om villkoren för gemensam tillgång, under tillsyn av de behöriga myndigheterna, på ett sätt som säkerställer en garanterad miniminivå på radioöverföringskvaliteten. När delad användning enligt olika auktorisationsordningar tillåts bör medlemsstaterna inte fastställa alltför skilda giltighetstider för sådan användning enligt olika auktorisationsordningar.
576
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/58 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(120)Allmänna auktorisationer för radiospektrumanvändning kan i vissa fall underlätta den ändamålsenligaste radiospektrumanvändningen och sporra till innovation och ökad konkurrens, medan i andra fall individuella nyttjanderätter till radiospektrum under vissa särskilda omständigheter kan vara den lämpligaste metoden för auktorisation. Individuella nyttjanderätter bör exempelvis övervägas om gynnsamma utbredningsegenskaper för radiospektrum eller den planerade uteffekten innebär att tjänstekvalitetskraven är så höga att störningsproblemen inte kan åtgärdas med hjälp av allmänna auktorisationer. Tekniska åtgärder, såsom lösningar för att förbättra mottagares resiliens, kan möjliggöra användning av allmänna auktorisationer eller gemensam användning av radiospektrum och eventuellt göra det möjligt att undvika att systematiskt använda principer om ”störningsfritt och oskyddat”.
(121)För att säkerställa förutsebarheten och bevara rättssäkerheten och investeringsstabiliteten bör medlemsstaterna i förväg fastställa lämpliga kriterier för att avgöra om målet med effektiv radiospektrumanvändning uppfylls av rättighetshavarna när de genomför de villkor som hör samman med individuella nyttjanderätter och allmänna auktorisationer. Berörda parter bör delta i fastställandet av sådana villkor och på ett transparent sätt informeras om hur uppfyllandet av deras skyldigheter kommer att bedömas.
(122)För att undvika att det upprättas hinder för marknadsinträde, i synnerhet genom konkurrensskadlig hamstring, bör medlemsstaternas kontroll av efterlevnaden av de villkor som är förbundna med radiospektrumrättigheter vara effektiv och alla behöriga myndigheter bör vid behov medverka. Villkoren för kontroll av efterlevnaden bör innefatta tillämpning av en använd eller
(123)Om de harmoniserade villkoren för ett frekvensband har fastställts enligt beslut nr 676/2002/EG ska de behöriga myndigheterna besluta om vilken metod för auktorisation som lämpligast ska tillämpas i detta band eller delar av det. Om det är sannolikt att alla medlemsstater ställs inför liknande problem där olika lösningar skulle kunna fragmentera den inre marknaden för utrustning och därigenom försena utbyggnaden av
(124)Gemensam användning av nätinfrastruktur, och i vissa fall gemensam användning av radiospektrum, kan möjliggöra en mer ändamålsenlig och effektivare användning av radiospektrum och säkerställa en snabb anläggning av nät, särskilt i mer glesbefolkade områden. Vid fastställandet av villkoren för nyttjanderätter till radiospektrum bör de behöriga myndigheterna också överväga att auktorisera former för gemensam användning eller samordning mellan företag för att säkerställa ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum eller uppfyllande av täckningsskyldigheter, i enlighet med konkurrensrättsliga principer.
(125)Kraven på iakttagande av principerna om teknikneutralitet och tjänsteneutralitet vid beviljandet av nyttjanderätter stöder, tillsammans med möjligheten att överföra rättigheter mellan företag, friheten och möjligheterna att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster åt allmänheten, och främjar därmed även uppnåendet av mål av allmänintresse. Detta direktiv påverkar inte huruvida radiospektrum direkt tilldelas tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, eller enheter som nyttjar dessa nät eller tjänster. Sådana enheter kan vara tillhandahållare av innehåll i radio- eller
577
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/59 |
|
|
|
|
(126)Enligt domstolens rättspraxis bör alla nationella begränsningar av rättigheter som garanteras genom artikel 56 i EUF- fördraget vara motiverade på ett objektivt sätt och proportionella, och bör inte överskrida vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Radiospektrum som beviljas utan ett öppet förfarande bör inte användas för andra syften än det mål av allmänt intresse för vilket det beviljades. I sådana fall bör berörda parter beredas tillfälle att inkomma med synpunkter inom rimlig tid. Medlemsstaterna bör som en del av ansökningsförfarandet för beviljandet av nyttjanderätter kontrollera om den sökande kommer att kunna uppfylla de villkor som är knutna till sådana rättigheter. Dessa villkor bör återspeglas i objektiva, transparenta, proportionella och
(127)Medlemsstaterna bör innan de beviljar nyttjanderätten endast kräva verifiering av element som rimligtvis kan visas av en normalt omsorgsfull sökande, med vederbörligt beaktande av radiospektrums avsevärda värde för allmänheten och marknadsvärde som begränsad offentlig resurs. Detta påverkar inte möjligheten till senare verifiering av att behörighetskriterierna uppfylls, till exempel genom milstolpar när kriterierna rimligtvis inte kan uppfyllas från början. För att upprätthålla en ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum bör medlemsstaterna inte bevilja rättigheter i de fall då deras granskning visar att sökanden inte klarar att uppfylla villkoren, utan att det påverkar möjligheten att främja tidsbegränsad experimentell användning. Tillräckligt lång giltighetstid på auktorisationerna för radiospektrumanvändning bör öka förutsebarheten för investeringar för att bidra till snabbare nätutbyggnad och bättre tjänster, liksom stabilitet som främjar handel med och uthyrning av radiospektrum. Om inte användningen av radiospektrum är auktoriserad för obegränsad tid bör en sådan giltighetstid både beakta de mål som ska uppnås och vara tillräckligt lång för att främja återvinning av de investeringar som gjorts. Medan en längre giltighetstid kan säkra förutsebarheten för investeringar kan åtgärder för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum, såsom den behöriga myndighetens befogenhet att ändra eller dra in en nyttjanderätt när de villkor som hör samman med nyttjanderätten inte uppfylls, eller främjande av handel med och uthyrning av radiospektrum, bidra till att förhindra olämplig ackumulering av radiospektrum och stödja ökad flexibilitet vid distribueringen av radiospektrumresurser. Ökad användning av årsavgifter är också ett sätt att säkerställa en kontinuerlig bedömning av hur innehavare av nyttjanderätter använder radiospektrum.
(128)Med hänsyn till vikten av teknisk innovation bör medlemsstaterna kunna föreskriva rättigheter för experimentell användning av radiospektrum, med förbehåll för särskilda restriktioner och villkor till följd av dessa rättigheters experimentella karaktär.
(129)När det beslutas huruvida redan beviljade nyttjanderätter till harmoniserat radiospektrum ska förnyas bör behöriga myndigheter beakta i vilken utsträckning en förnyelse skulle främja målen med regelverket och andra mål enligt unionsrätt och nationell lagstiftning. Varje sådant beslut ska fattas enligt ett öppet,
(130)Vid förnyelse av befintliga nyttjanderätter till harmoniserat radiospektrum bör medlemsstaterna, tillsammans med bedömningen av behovet av att förnya rättigheten, se över de avgifter som är förbundna med den för att säkerställa att dessa avgifter fortsätter att främja en optimal användning, med beaktande av bl.a. marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Med tanke på rättssäkerheten är det lämpligt att eventuella ändringar av de befintliga avgifterna baseras på samma principer som de som tillämpas vid tilldelningen av nya nyttjanderätter.
578
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/60 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(131)En ändamålsenlig förvaltning av radiospektrum kan säkerställas genom främjande av en fortsatt effektiv användning av radiospektrum som redan har tilldelats. För att säkerställa rättssäkerhet för rättsinnehavarna bör möjligheten att förnya nyttjanderätter övervägas inom en lämplig tidsperiod innan de berörda rättigheterna löper ut, till exempel, om rättigheterna har tilldelats för en period på 15 år eller mer, minst två år innan dessa rättigheter löper ut, såvida inte möjligheten till förnyelse uttryckligen har uteslutits vid tidpunkten för tilldelningen av rättigheterna. För att uppnå en kontinuerlig resursförvaltning bör de behöriga myndigheterna kunna göra sådana överväganden både på eget initiativ och på begäran från rättsinnehavaren. Nyttjanderätten får inte förnyas mot rättsinnehavarens vilja.
(132)Överlåtelse av nyttjanderätter till radiospektrum kan vara en ändamålsenlig metod för att öka den effektiva användningen av spektrum. För att uppnå flexibilitet och effektivitet, och göra det möjligt för marknaden att värdera radiospektrum, bör medlemsstaterna som standard tillåta radiospektrumanvändare att överlåta eller hyra ut sina nyttjanderätter till radiospektrum till tredje part genom ett enkelt förfarande och i enlighet med de villkor som är förbundna med dessa rättigheter och enligt konkurrensreglerna, under tillsyn av de ansvariga nationella regleringsmyndigheterna. För att främja sådana överlåtelser eller uthyrningar, förutsatt att tekniska genom- förandeåtgärder som antas enligt beslut nr 676/2002/EG följs, bör medlemsstaterna också ta ställning till ansökningar om separering eller uppdelning av nyttjanderätter till radiospektrum och om en översyn av nyttjandevillkoren.
(133)Åtgärder som vidtas specifikt för att främja konkurrens i samband med beviljande eller förnyelse av nyttjanderätter till radiospektrum bör beslutas av nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter som har den nödvändiga kunskapen om ekonomi, teknik och marknad. Villkoren för radiospektrumtilldelning kan påverka konkurrenssituationen på marknader för elektronisk kommunikation samt tillträdesvillkoren. Begränsad tillgång till radiospektrum, i synnerhet när radiospektrum är en bristvara, kan skapa ett hinder för tillträde eller hindra investering, utbyggnad av nät, tillhandahållande av nya tjänster eller tillämpningar, innovation och konkurrens. Nya nyttjanderätter, inklusive sådana som förvärvas genom överlåtelse eller uthyrning, och införandet av nya flexibla kriterier för radiospektrumanvändning kan också påverka befintlig konkurrens. Vid felaktig tillämpning kan vissa villkor som används för att främja konkurrens ha andra effekter. Exempelvis kan radiospektrumbegränsningar och reservation av radiospektrum skapa konstlade brister, tillträdesskyldigheter i grossistledet kan på ett orimligt sätt begränsa affärsmodeller i avsaknad av marknadsinflytande och överlåtelsebegränsningar kan hämma utvecklingen av andrahandsmarknader. Inför införandet av sådana villkor är det därför nödvändigt med ett konsekvent och objektivt konkurrenstest som bör tillämpas på ett konsekvent sätt. Användningen av sådana åtgärder bör därför baseras på de nationella regleringsmyndigheternas och andra behöriga myndigheters grundliga och objektiva bedömning av marknaden och konkurrensvillkoren på denna. Nationella behöriga myndigheter bör dock alltid säkerställa en ändamålsenlig och effektiv radiospektrumanvändning och undvika snedvridning av konkurrensen till följd av konkurrensskadlig hamstring.
(134)Baserat på yttranden från RSPG kan det vara nödvändigt att anta en gemensam tidsfrist för att tillåta användningen av ett frekvensband som har harmoniserats enligt beslut nr 676/2002/EG; detta kan krävas för att undvika gränsöverskridande störningar och kan bidra till säkerställandet av att alla potentiella fördelar med de relaterade tekniska harmoniseringsåtgärderna kan uppnås på marknaderna för utrustning och i samband med anläggningen av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med mycket hög kapacitet. Att tillåta användningen av ett frekvensband innebär tilldelning av radiospektrum enligt en allmän metod för auktorisation eller individuella nyttjanderätter, så att radiospektrum kan användas så snart tilldelningsförfarandet avslutats. För att tilldela frekvensband kan det bli nödvändigt att frigöra ett band som används av andra användare och ge dem kompensation. Genomförandet av en gemensam tidsfrist för att möjliggöra användning av harmoniserade band för elektroniska kommunikationstjänster, inbegripet för 5G, kan dock i en viss medlemsstat påverkas av problem som rör olösta gränsöverskridande samordningsproblem mellan medlemsstater eller med tredjeländer, svårigheter att säkerställa teknisk migrering av befintliga användare av ett band, en begränsning av användningen av bandet som grundar sig på ett mål av allmänt intresse eller skydd av nationell säkerhet och försvar eller force majeure. I varje fall bör medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att reducera eventuella förseningar till ett minimum i fråga om geografisk täckning, tidsaspekter och radiospektrumområde. Dessutom bör medlemsstaterna, om så är lämpligt, mot
579
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/61 |
|
|
|
|
bakgrund av deras bedömning av de relevanta omständigheterna, kunna begära att unionen ska ge rättsligt, politiskt och tekniskt stöd för att lösa frågor om samordning av radiospektrum med unionens grannländer, inbegripet kandidatländer och anslutande länder, på ett sådant sätt att de berörda medlemsstaterna kan iaktta sina skyldigheter enligt unionsrätten.
(135)I syfte att säkerställa ökad samordning av tillgången till radiospektrum fram till 2020 och bygga upp mycket snabba fasta och trådlösa nät i
enlighet med artikel 4 i beslut nr 676/2002/EG, som ett komplement till Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/899 (1), eftersom de banden har särskilda egenskaper när det gäller täckning och datakapacitet, som gör det möjligt att kombinera dem på lämpligt sätt för att uppfylla kraven för 5G. Medlemsstaterna skulle dock kunna påverkas av störningar som sannolikt kan komma från tredjeländer som i enlighet med ITU:s radioreglemente har identifierat dessa band för andra tjänster än internationell mobiltelekommunikation. Detta kan inverka på skyldigheten att uppfylla ett gemensamt tillämpningsdatum. Framtida användning av 26
(136)Om efterfrågan på ett frekvensband överstiger tillgången och en medlemsstat till följd av detta kommer fram till att nyttjanderätterna till radiospektrum ska begränsas, bör lämpliga och transparenta förfaranden tillämpas vid beviljandet av sådana rättigheter, för att undvika diskriminering och för att de knappa resurserna ska kunna användas på ett optimalt sätt. Sådana begränsningar bör vara motiverade och proportionella och bör baseras på en ingående bedömning av marknadsvillkoren, och vederbörlig vikt bör läggas på de totala fördelarna för användarna och när det gäller nationella mål och målen för den inre marknaden. Syftena med varje begränsningsförfarande bör vara tydligt fastställda i förväg. När medlemsstaterna tar ställning till vilket urvalsförfarande som är lämpligast bör de, i enlighet med samordningsåtgärder som vidtas på unionsnivå, i god tid och på ett transparent sätt samråda med alla berörda parter om förfarandets motiv, syften och villkor. Medlemsstaterna bör vid tilldelningen av radiospektrum eller nummerresurser med exceptionellt ekonomiskt värde kunna använda bland annat urvalsförfaranden grundade på jämförelse eller konkurrens. Vid förvaltningen av sådana system bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till detta direktivs syften. Om en medlemsstat finner att ytterligare rättigheter kan göras tillgängliga i ett band bör de inleda processen för detta.
(137)Den massiva ökningen av efterfrågan på radiospektrum, liksom av slutanvändarnas efterfrågan på trådlös bredbandskapacitet, gör att det krävs lösningar som möjliggör alternativa, kompletterande, spektrumeffektiva tillträdeslösningar, inklusive trådlösa kommunikationssystem med låg effekt och kort räckvidd, som till exempel RLAN och nät med små cellulära accesspunkter med låg effekt. Sådana kompletterande trådlösa kommunikations- system, i synnerhet allmänt tillgängliga
(1) |
Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/899 av den 17 maj 2017 om användningen av frekvensbandet |
|
unionen (EUT L 138, 25.5.2017, s. 131). |
580
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/62 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(138)Offentliga organ eller tillhandahållare av allmännyttiga tjänster som i sina lokaler använder RLAN för personal, besökare eller kunder, till exempel för att underlätta tillgången till
skyldigheter avseende slutanvändare eller samtrafik. Sådana tillhandahållare bör dock fortfarande omfattas av ansvarighetsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (1). Annan teknik, som LiFi, börjar utvecklas och därigenom kommer den nuvarande radiospektrumkapaciteten i RLAN och trådlösa accesspunkter att kompletteras med optiskt synliga ljusbaserade accesspunkter som skapar trådlösa lokala hybridnät som möjliggör optisk trådlös kommunikation.
(139)Eftersom trådlösa accesspunkter med kort räckvidd och låg effekt, såsom till exempel femtoceller, pikoceller, metroceller eller mikroceller, kan vara väldigt små och använder diskret utrustning som liknar
(140)Offentliga byggnader och annan offentlig infrastruktur besöks och används dagligen av ett betydande antal slutanvändare som behöver konnektivitet för att kunna ta del av
(141)Bestämmelserna i detta direktiv avseende tillträde och samtrafik är tillämpliga på allmänna elektroniska kommunikationsnät. Tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät till andra än till allmänheten har inte några skyldigheter avseende tillträde eller samtrafik enligt detta direktiv såvida de inte genom sitt tillträde till allmänna nät omfattas av villkor som medlemsstaterna har fastställt.
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets |
|
tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1). |
581
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/63 |
|
|
|
|
(142)Termen tillträde har många olika betydelser och därför är det nödvändigt att exakt definiera hur den används i detta direktiv, utan att det påverkar dess användning i andra unionsbestämmelser. En operatör kan äga underliggande nät eller faciliteter, eller helt eller delvis hyra nät och faciliteter.
(143)På en öppen marknad med fungerande konkurrens bör det inte finnas några begränsningar som hindrar företag från att förhandla om förutsättningarna för tillträde och samtrafik mellan dem, i synnerhet gränsöverskridande avtal, om inte annat följer av konkurrensreglerna i
(144)På de marknader där skillnaderna i förhandlingsstyrka mellan olika företag ännu är betydande och där några företag är beroende av infrastruktur som tillhandahålls av andra för att kunna tillhandahålla sina tjänster, är det lämpligt att fastställa ett regelverk för att säkerställa att marknaden fungerar effektivt. Om kommersiella förhandlingar misslyckas bör de nationella regleringsmyndigheterna ha befogenhet att i slutanvändarnas intresse säkerställa adekvat tillträde, samtrafik och interoperabilitet för tjänster. De kan särskilt säkerställa slutanvändarnas möjlighet att nå varandra genom att införa rimliga skyldigheter för företag som omfattas av den allmänna auktorisationen och som kontrollerar tillträde till slutanvändarna. Kontroll av tillträde kan innebära ägande eller kontroll av den fysiska anslutningen till slutanvändaren (antingen fast eller mobil) eller möjligheten att ändra eller dra in det eller de nationella nummer som behövs för tillträde till en slutanvändares nätanslutningspunkt. Detta skulle till exempel vara fallet om nätoperatörer på ett orimligt sätt skulle begränsa slutanvändarnas valfrihet när det gäller tillgång till internetportaler och internettjänster.
(145)I ljuset av principen om
(146)Nationella rättsliga eller administrativa åtgärder som innebär att villkoren för tillträde eller samtrafik kopplas till den verksamhet som bedrivs av den part som begär samtrafik, och särskilt till denna parts investeringsgrad i nätinfrastrukturen, och inte till den samtrafik eller det tillträde som tillhandahålls, kan ge upphov till snedvridningar på marknaden och därför strida mot konkurrensreglerna.
(147)Nätoperatörer som kontrollerar tillträdet till sina egna kunder gör det med hjälp av unika nummer och adresser från en offentliggjord nummer- eller adressförteckning. Andra nätoperatörer måste kunna leverera trafik till dessa kunder och måste därför kunna bedriva direkt eller indirekt samtrafik med varandra. Det är därför lämpligt att fastställa rättigheter och skyldigheter att förhandla om samtrafik.
(148)Interoperabilitet gynnar slutanvändarna och är ett viktigt mål för det regelverket. Att främja interoperabilitet är ett av de mål för de nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter som anges i det regelverket. Regelverket föreskriver även att kommissionen ska offentliggöra en förteckning över standarder eller specifikationer för tillhandahållande av tjänster, tekniska gränssnitt eller nätfunktioner, som en grundval för främjande av harmonisering inom elektronisk kommunikation. Medlemsstaterna bör uppmuntra användandet av offentliggjorda standarder eller specifikationer i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att säkerställa interoperabilitet för tjänster och öka användarnas valmöjligheter.
(149)I dagsläget är både slutanvändarnas möjlighet att nå varandra och tillgången till alarmeringstjänster beroende av att slutanvändarna använder nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster. Framtida teknisk utveckling eller en ökad användning av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster kan medföra en bristande interoperabilitet mellan kommunikationstjänster. Till följd av detta kan betydande hinder uppstå för marknads- inträde och fortsatt innovation, som avsevärt kan hota slutanvändarnas möjlighet att nå varandra.
582
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/64 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(150)När sådana interoperabilitetsfrågor uppstår bör kommissionen kunna begära en
(151)Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter bör utifrån de särskilda nationella omständigheterna bedöma om det är nödvändigt och motiverat med någon åtgärd för att säkerställa att slutanvändarna kan nå varandra och bör, i sådana fall, införa proportionella skyldigheter i enlighet med kommissionens genomförandeåtgärder för de tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster som har betydande täckning och användarutnyttjande. Termen betydande bör tolkas som att den berörda tillhandahållarens geografiska täckning och antal slutanvändare uppnår en kritisk massa i relation till målet att säkerställa slutanvändarnas möjlighet att nå varandra. Tillhandahållare som har ett begränsat antal slutanvändare eller en begränsad geografisk täckning och som endast marginellt skulle bidra till att uppnå detta mål bör normalt sett inte omfattas av sådana krav på interoperabilitet.
(152)I situationer då företag saknar tillgång till fungerande alternativ till ledningar, kablar och tillhörande faciliteter inuti byggnader eller fram till första koncentrations- eller distributionspunkten som inte kan anläggas parallellt, samt för att gynna konkurrenskraftiga resultat av intresse för slutanvändarna, bör de nationella regleringsmyndigheterna ha befogenhet att införa tillträdesskyldigheter för alla företag, oavsett om de anses ha ett betydande inflytande på marknaden. I detta hänseende bör de nationella regleringsmyndigheterna beakta alla tekniska och ekonomiska hinder för framtida parallell anläggning av nät. Men eftersom sådana skyldigheter i vissa fall kan vara inkräktande, undergräva incitamenten för investeringar och stärka de dominanta aktörernas ställning, bör de införas endast när detta är påkallat och proportionellt till målet om hållbar konkurrens på de relevanta marknaderna. Enbart det faktum att det redan finns mer än en sådan infrastruktur bör inte nödvändigtvis tolkas som att det visar att tillgångarna är replikerbara. Om det är nödvändigt i kombination med sådana tillträdesskyldigheter, bör företag också kunna förlita sig på skyldigheterna att tillhandahålla tillträde till fysisk infrastruktur på grundval av direktiv 2014/61/EU. Eventuella skyldigheter som den nationella regleringsmyndigheten inför enligt det här direktivet och beslut som fattas av andra behöriga myndigheter direktiv 2014/61/EU för att säkerställa tillträde till byggnaders fysiska infrastruktur eller till fysisk infrastruktur fram till accesspunkten.
(153)De nationella regleringsmyndigheterna bör i den utsträckning det är nödvändigt kunna införa skyldigheter för företag att tillhandahålla tillträde till sådana faciliteter som avses i en bilaga till detta direktiv, nämligen gränssnitt för applikationsprogrammering (API:er) och elektroniska programguider (EPG:er), för att säkerställa slutanvändares tillgång inte bara till digitala radio- och
(154)När de nationella regleringsmyndigheterna bedömer den koncentrations- eller distributionspunkt som de vill införa en tillträdesskyldighet till, är det viktigt att de väljer en punkt i enlighet med Berecs riktlinjer. En punkt närmare slutanvändarna är mer fördelaktig för infrastrukturkonkurrens och för utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet. Den nationella regleringsmyndigheten bör därför i första hand överväga att välja en punkt i en byggnad eller precis utanför en byggnad. Det kan vara motiverat att utvidga tillträdesskyldigheter till ledningar och kablar bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten – vilka skyldigheter bör begränsas till punkter som är belägna så nära slutanvändarna som möjligt och som kan hysa ett tillräckligt antal slutanvändare – när det kan visas att det finns stora och icke tillfälliga fysiska eller ekonomiska hinder mot parallell anläggning vilket leder till betydande konkurrensproblem eller marknadsmisslyckanden på slutkundsnivå till nackdel för slutanvändarna. Bedömningen av möjligheten att anlägga parallella nätelement kräver en marknadsöversyn som skiljer sig från en analys av betydande inflytande på marknaden, och den nationella regleringsmyndigheten behöver därför inte
583
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/65 |
|
|
|
|
fastställa betydande inflytande på marknaden i syfte att införa dessa skyldigheter. Däremot förutsätter en sådan översyn en tillräcklig ekonomisk bedömning av marknadsvillkoren för att fastställa huruvida de kriterier som krävs för att införa skyldigheter utöver den första koncentrations- eller distributionspunkten är uppfyllda. Det finns sannolikt större behov av sådana utvidgade tillträdesskyldigheter i geografiska områden där affärsnyttan för utbyggnad av alternativ infrastruktur är mer riskabel, exempelvis på grund av låg befolkningstäthet eller på grund av att det antalet flerfamiljshus är begränsat. Omvänt kan en hög koncentration av hushåll tyda på att det inte finns behov av att införa sådana skyldigheter. Nationella regleringsmyndigheter bör också överväga om sådana skyldigheter kan komma att stärka ställningen för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden. De nationella regleringsmyndigheterna bör kunna införa en skyldighet att ge tillträde till aktiva eller virtuella nätelement som används för tillhandahållande av tjänster på sådan infrastruktur, om tillträde till passiva element skulle vara ekonomiskt ineffektivt eller fysiskt ogenomförbart, och om den nationella regleringsmyndigheten anser att syftet med tillträdesskyldigheten skulle kringgås om den inte infördes. I syfte att stärka konsekvent regleringspraxis i unionen bör kommissionen kunna kräva att den nationella regleringsmyndigheten drar tillbaka sitt förslag till åtgärd som utvidgar tillträdesskyldigheterna bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten, i de fall där Berec delar kommissionens allvarliga tvivel om huruvida förslaget till åtgärd är förenligt med unionsrätten och särskilt regleringsmålen i detta direktiv.
(155)I sådana fall kan det vara lämpligt att de nationella regleringsmyndigheterna, för att iaktta proportionalitets- principen, undantar vissa kategorier av ägare eller företag, eller båda, från skyldigheter som går utöver den första koncentrations- eller distributionspunkten, som bör fastställas av nationella regleringsmyndigheter, av skälet att en tillträdesskyldighet som inte baseras på att ett företag anses ha betydande inflytande på marknaden riskerar att äventyra affärsnyttan för nybyggda nätelement, särskilt genom små lokala projekt. Företag som endast är verksamma i grossistledet bör inte omfattas av sådana tillträdesskyldigheter om de erbjuder ett effektivt alternativt tillträde på kommersiell grund till ett nät med mycket hög kapacitet under rättvisa, rimliga och
(156)Gemensamt nyttjande av passiv infrastruktur som används för tillhandahållande av trådlösa elektroniska kommunikationstjänster, i enlighet med konkurrensrättsliga principer, kan vara till särskilt stor nytta för att maximera konnektivitet med mycket hög kapacitet i hela unionen, i synnerhet i mer glesbefolkade områden där parallell anläggning är opraktisk och slutanvändarna riskerar att inte få sådan konnektivitet. Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter bör i undantagsfall kunna föreskriva sådan gemensam användning, eller tillträde till lokaliserad roaming, i enlighet med unionsrätten, om denna möjlighet redan tydligt fastställts i de ursprungliga villkoren för beviljandet av nyttjanderätt och om de visar att sådan gemensam användning kan bidra till att undanröja oöverstigliga ekonomiska eller fysiska hinder och om tillträdet till nät eller tjänster därför är starkt begränsat eller saknas, med beaktande av flera faktorer, bland annat behovet av täckning längs med viktiga transportvägar, valfrihet och högre tjänstekvalitet för slutanvändare, samt behovet av att behålla incitamenten för utbyggnad av infrastruktur. Om slutanvändarna saknar tillträde och detta inte kan åtgärdas enbart med hjälp av gemensamt nyttjande av passiv infrastruktur bör de nationella regleringsmyndigheterna kunna införa skyldigheter om gemensamt nyttjande av aktiv infrastruktur. De nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter bör därvid bibehålla möjligheten att välja den mest lämpliga delnings- eller tillträdesskyldig- heten, som bör vara proportionerlig och motiverad med hänsyn till det fastställda problemets art.
(157)Även om det under vissa omständigheter är lämpligt för en nationell regleringsmyndighet eller annan behörig myndighet att införa skyldigheter för företag oavsett om de anses ha betydande inflytande på marknaden i syfte att uppnå mål såsom slutanvändarnas möjlighet att nå varandra eller interoperabilitet för tjänster, är det nödvändigt att säkerställa att sådana skyldigheter införs i enlighet med regelverket och särskilt med dess anmälningsförfaranden. Sådana skyldigheter bör införas enbart när det är motiverat för att säkerställa målen med detta direktiv och när de är objektivt motiverade, transparenta, proportionerliga och
(158)I syfte att undanröja oöverstigliga ekonomiska eller fysiska hinder för att tillhandahålla slutanvändare med tjänster eller nät som är beroende av radiospektrumanvändning, och om brister i mobiltäckningen kvarstår, kan det för att åtgärda dessa krävas tillträde till och gemensamt nyttjande av passiv infrastruktur, eller om detta inte är tillräckligt, gemensamt nyttjande av aktiv infrastruktur, eller tillträdesavtal om lokaliserad roaming. Utan att det påverkar
584
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/66 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
skyldigheter som avser gemensam användning och som är knutna till nyttjanderätter på grundval av andra bestämmelser i detta direktiv, särskilt konkurrensfrämjande åtgärder, kan de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter, när de avser att vidta åtgärder för att införa skyldigheter som avser gemensamt nyttjande av passiv infrastruktur, eller, om passivt tillträde och passiv gemensam användning inte är tillräckligt, skyldigheter som avser gemensam användning av aktiv infrastruktur eller tillträdesavtal om lokaliserad roaming, emellertid också behöva överväga den eventuella risken för marknadsaktörer i områden med dålig täckning.
(159)Konkurrensregler är inte alltid i sig tillräckliga för att säkerställa kulturell mångfald och mediemångfald på området digital television. Den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen gör det nödvändigt att regelbundet se över skyldigheterna att tillhandahålla villkorad tillgång på rättvisa, rimliga och
(160)Medlemsstaterna bör även kunna tillåta sin nationella regleringsmyndighet att se över skyldigheterna när det gäller villkorad tillgång till digitala sändningstjänster i syfte att genom marknadsanalys bedöma om villkoren för företag som inte har något betydande inflytande på den relevanta marknaden ska ändras eller upphävas. Sådana ändringar eller upphävanden bör inte negativt påverka slutanvändares tillgång till sådana tjänster eller utsikterna till effektiv konkurrens.
(161)Det finns ett behov av förhandsskyldigheter under vissa omständigheter i syfte att säkerställa framväxten av en marknad med fungerande konkurrens med villkor som främjar anläggning och användning av nät och tjänster med mycket hög kapacitet och största möjliga nytta för slutanvändarna. Definitionen av betydande inflytande på marknaden i detta direktiv är likvärdig med begreppet dominerande ställning som det definieras i domstolens rättspraxis.
(162)Två eller flera företag kan anses ha en gemensam dominerande ställning inte endast om det finns strukturella eller andra kopplingar mellan dem, utan även om den relevanta marknadens struktur gynnar samordnade effekter, det vill säga att den främjar att företagen bedriver parallell eller anpassad verksamhet på marknaden som motverkar konkurrens.
(163)Det är väsentligt att skyldigheter i form av förhandsreglering införs på grossistmarknader endast där det finns ett eller flera företag med betydande inflytande på marknaden, för att säkerställa hållbar konkurrens, och där åtgärder i unionens konkurrensrätt och nationell konkurrensrätt inte räcker för att lösa problemet. Kommissionen har tagit fram riktlinjer på unionsnivå i enlighet med konkurrensrättsliga principer som nationella regleringsmyndigheter ska följa när de bedömer dels huruvida konkurrensen är effektiv på en viss marknad, dels huruvida ett företag har ett betydande inflytande på marknaden. De nationella regleringsmyndigheterna bör analysera huruvida konkurrensen på en viss produkt- eller tjänstemarknad är effektiv i ett visst geografiskt område, vilket kan utgöras av hela eller en del av en berörd medlemsstats territorium eller angränsande delar av medlemsstaters territorium betraktade som helhet. En analys av den effektiva konkurrensen bör inbegripa en analys av huruvida man kan få konkurrens på marknaden i framtiden, och alltså huruvida bristen på effektiv konkurrens är bestående. Dessa riktlinjer bör också omfatta frågan om nya, framväxande marknader, där det marknadsledande företaget faktiskt kan ha betydande marknadsandel men inte bör åläggas olämpliga skyldigheter. Kommissionen bör se över riktlinjerna regelbundet, i synnerhet i samband med en översyn av befintlig rätt, med beaktande av domstolens rättspraxis, ekonomiskt tänkande och konkreta marknadserfarenheter samt för att säkerställa att de alltid är aktuella på en snabbt föränderlig marknad. De nationella regleringsmyndigheterna kommer att behöva samarbeta med varandra i de fall då den aktuella marknaden befinns vara gränsöverskridande.
(164)Vid bedömningen av huruvida ett företag har betydande inflytande på en viss marknad bör de nationella regleringsmyndigheterna handla i enlighet med unionsrätten och med största möjliga beaktande av kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden.
585
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/67 |
|
|
|
|
(165)De nationella regleringsmyndigheterna bör definiera relevanta geografiska marknader inom sitt territorium med största möjliga beaktande av kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader (nedan kallad rekommendationen) som antas enligt detta direktiv och med beaktande av nationella och lokala omständigheter. Därför bör de nationella regleringsmyndigheterna åtminstone analysera de marknader som omfattas av rekommendationen, inklusive de marknader som förtecknas men som inte längre regleras i det specifika nationella eller lokala sammanhanget. De nationella regleringsmyndigheterna bör också analysera marknader som inte ingår i den rekommendationen, men som regleras på det territorium som tillhör deras jurisdiktion på grundval av tidigare marknadsanalyser, eller andra marknader, om de har tillräckliga skäl att anse att de tre kriterier som anges i detta direktiv är uppfyllda.
(166)Gränsöverskridande marknader kan definieras när det motiveras av definitionen av geografiska marknader, med beaktande av alla faktorer på utbudssidan och efterfrågesidan i enlighet med konkurrensrättsliga principer. Berec är det lämpligaste organet för att göra sådana analyser, med hjälp av de nationella regleringsmyndigheternas omfattande kollektiva erfarenheter av att definiera av marknader på nationell nivå. Nationella omständigheter bör beaktas vid en analys av potentiella gränsöverskridande marknader. Om gränsöverskridande marknader definieras och behöver regleringsåtgärder bör de berörda nationella regleringsmyndigheterna samarbeta för att identifiera vilken regleringsinsats som är lämplig, inklusive i förfarandet för anmälan till kommissionen. De kan också samarbeta på samma sätt när gränsöverskridande marknader inte identifieras men marknadsvillkoren på deras territorium är tillräckligt homogena för att gagnas av en sådan regleringsansats, till exempel i form av liknande kostnader, marknadsstrukturer eller operatörer, eller vid gränsöverskridande eller jämförbar efterfrågan från slutanvändarna.
(167)Under vissa omständigheter definieras geografiska marknader som nationella eller regionala, till exempel på grund av att det är nationellt eller lokalt inriktad nätutbyggnad som avgör gränserna för företagens potentiella inflytande på marknaden när det gäller utbud i grossistledet, men det fortfarande finns en betydande gränsöverskridande efterfrågan från en eller flera kategorier av slutanvändare. Detta kan i synnerhet vara fallet när det gäller företagsslutkunder med verksamhet på flera olika platser i olika medlemsstater. Om denna gränsöverskridande efterfrågan inte i tillräcklig grad möts av tillhandahållare, till exempel om dessa är fragmenterade längs nationella gränser eller lokalt, uppstår ett potentiellt hinder på den inre marknaden. Därför bör Berec ha befogenhet att ge nationella regleringsmyndigheter riktlinjer om gemensamma regleringsansatser för att säkerställa att gränsöver- skridande efterfrågan kan mötas på ett tillfredsställande sätt, vilket utgör en grund för interoperabilitet för tillträdesprodukter i grossistledet över hela unionen och möjliggör effektivitetsvinster och stordriftsfördelar trots att utbudssidan är fragmenterad. Berecs riktlinjer bör styra de nationella regleringsmyndigheternas val när de för att uppnå den inre marknadens mål inför regleringsskyldigheter för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden på nationell nivå och samtidigt vara vägledande för harmoniseringen av de tekniska specifikationer av tillträdesprodukter i grossistledet som kan tillgodose sådan konstaterad gränsöverskridande efterfrågan i den inre marknadens intresse.
(168)Slutmålet med varje förhandsreglering är att ge slutanvändarna fördelar i form av pris, kvalitet och utbud genom att skapa effektiv och hållbar konkurrens på slutkundsmarknaderna. Det är sannolikt att de nationella reglerings- myndigheterna gradvis kommer att kunna anse att många slutkundsmarknader är konkurrensutsatta även utan reglering i grossistledet, särskilt med hänsyn till förväntade förbättringar vad gäller innovation och konkurrens.
(169)För de nationella regleringsmyndigheterna är utgångspunkten för identifiering av grossistmarknader som kan komma i fråga för förhandsreglering analysen av motsvarande slutkundsmarknader. Analysen av effektiv konkurrens i slutkundsledet och grossistledet bör baseras på ett framåtblickande perspektiv över en viss tidsperiod och bör vägledas av konkurrensrätten, inklusive, beroende på vad som är lämpligt, relevant rättspraxis från domstolen. Om slutsatsen är att slutkundsmarknaderna skulle ha effektiv konkurrens utan förhandsreglering i grossistledet på motsvarande relevanta marknader bör den nationella regleringsmyndigheten komma fram till att reglering inte längre behövs i det berörda grossistledet.
(170)Under den gradvisa övergången till avreglerade marknader kommer affärsavtal, inbegripet för saminvesteringar och tillträde, mellan operatörer gradvis att bli vanligare, och om de är hållbara och förbättrar konkurrensdynamiken kan de bidra till slutsatsen att en viss grossistmarknad inte behöver förhandsregleras. Samma logik skulle gälla i andra
586
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/68 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
riktningen, vid oförutsebar uppsägning av affärsavtal på en avreglerad marknad. Analysen av sådana avtal bör beakta att utsikterna för reglering kan vara ett motiv för nätägare att ingå affärsavtal. För att säkerställa att effekterna av införandet av en reglering på relaterade marknader beaktas i tillräcklig grad när det ska fastställas om en viss marknad behöver förhandsregleras, bör de nationella regleringsmyndigheterna säkerställa att marknaderna analyseras på ett enhetligt sätt och om möjligt samtidigt eller så nära varandra i tiden som möjligt.
(171)När de nationella regleringsmyndigheterna tar ställning till reglering i grossistledet för att lösa problem bör de beakta det faktum att flera grossistmarknader kan tillhandahålla insatsvaror i grossistledet för en viss slutkundsmarknad och även det motsatta förhållandet, att en enda grossistmarknad kan tillhandahålla insatsvaror i grossistledet för flera olika slutkundsmarknader. Konkurrensdynamiken på en viss marknad kan också påverkas av marknader som är angränsande men som inte står i ett vertikalt förhållande, vilket kan vara fallet för vissa marknader för fast och mobil telefoni. De nationella regleringsmyndigheterna bör göra denna bedömning för varje enskild grossistmarknad som övervägs för reglering och då börja med korrigeringsåtgärder för tillträde till civil infrastruktur, eftersom sådana korrigeringsåtgärder vanligtvis främjar mer hållbar konkurrens inbegripet infrastrukturkonkurrens; därefter bör de analysera grossistmarknader som övervägs för förhandsreglering i tur och ordning baserat på hur lämpliga de förmodas vara för att åtgärda identifierade konkurrensproblem på slutkundsnivå. När de nationella reglerings- myndigheterna beslutar om vilken specifik korrigeringsåtgärd som ska införas bör de bedöma åtgärdens tekniska genomförbarhet och göra en
(172)Utan att det påverkar principen om teknikneutralitet bör de nationella regleringsmyndigheterna genom de korrigeringsåtgärder som införts, och där så är möjligt före utbyggnaden av infrastrukturen, skapa incitament till att utveckla en flexibel och öppen nätarkitektur som med tiden skulle leda till att de korrigeringsåtgärder som införs längre fram blir mindre betungande och komplicerade. I varje skede av bedömningen bör den nationella regleringsmyndigheten, innan den fastställer om några ytterligare mera betungande korrigeringsåtgärder bör införas för ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden, försöka fastställa om den berörda slutkundsmarknaden skulle kunna få effektiv konkurrens även med hänsyn till relevanta kommersiella lösningar eller andra omständigheter på grossistmarknaden, inklusive andra typer av reglering som redan är i kraft, till exempel allmänna tillträdesskyldigheter avseende ej reproducerbara tillgångar eller skyldigheter som införts i enlighet med direktiv 2014/61/EU, eller genom någon annan reglering som den nationella regleringsmyndigheten redan anser lämplig för ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden. En sådan bedömning med syfte att säkerställa att det införs endast sådana korrigeringsåtgärder som bäst lämpar sig för att effektivt åtgärda eventuella problem som framkommit vid marknadsanalysen hindrar inte att en nationell regleringsmyndighet kommer fram till att en kombination av sådana korrigeringsåtgärder, även om de har olika intensitet, i enlighet med proportionalitetsprincipen är det minst inkräktande sättet att åtgärda problemet. Även om sådana skillnader inte medför att skilda geografiska marknader definieras bör de kunna motivera en differentiering när det gäller vilka korrigeringsåtgärder som är lämpliga att införa mot bakgrund av skillnader i konkurrenstryckets intensitet.
(173)Förhandsreglering som införs i grossistledet, som i princip är mindre ingripande än reglering i slutkundsledet, anses vara tillräcklig för att hantera potentiella konkurrensproblem på relaterade slutkundsmarknader i efterföljande led. Den stegvisa avregleringen av slutkundsmarknaderna i unionen är ett tecken på konkurrensframstegen sedan regelverket för elektronisk kommunikation infördes. Dessutom bör bestämmelserna om införande av korrigering- såtgärder på förhand för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden när så är möjligt förenklas och göras mer förutsebara. Därför bör införande av regleringskontroller på förhand på grundval av att ett företag anses ha betydande inflytande på grossistmarknader vara det som har företräde.
(174)När en nationell regleringsmyndighet upphäver reglering i grossistledet bör den fastställa en lämplig övergångsperiod för att säkerställa en hållbar övergång till en avreglerad marknad. När denna övergångsperiod fastställs bör den nationella regleringsmyndigheten ta hänsyn till sådana befintliga avtal mellan dem som
587
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/69 |
|
|
|
|
tillhandahåller tillträdet och dem som ansöker om tillträde som har ingåtts baserat på de berörda reglerings- skyldigheterna. Sådana avtal kan till exempel föreskriva ett avtalsenligt rättsligt skydd av dem som ansöker om tillträde för en fastställd tidsperiod. Den nationella regleringsmyndigheten bör också ta hänsyn den praktiska möjligheten för marknadsaktörer att utnyttja eventuellt kommersiellt tillträde i grossistledet eller saminvesterings- erbjudanden som kan finnas på marknaden samt behovet av att undvika en lång period av eventuellt regelarbitrage. Övergångsbestämmelser om fastställs av den nationella regleringsmyndigheten bör ta hänsyn till omfattningen av och tidpunkten för tillsynen över redan befintliga avtal, när övergångsperioden börjar löpa.
(175)För att ge marknadsaktörerna förutsebara regleringsvillkor är det nödvändigt med en tidsfrist för marknadsgransk- ningar. Det är viktigt att marknadsanalyser utförs regelbundet och inom en rimlig och lämplig tidsram. Om en nationell regleringsmyndighet underlåter att analysera en marknad inom tidsramen riskerar detta att undergräva den inre marknaden, och att normala överträdelseförfaranden då inte når önskad effekt i tid. Alternativt bör den berörda nationella regleringsmyndigheten kunna begära bistånd från Berec för att avsluta marknadsanalysen. Detta bistånd kan exempelvis ges genom en särskild arbetsgrupp bestående av företrädare för andra nationella regleringsmyndig- heter.
(176)På grund av den höga tekniska innovationsnivån och de synnerligen dynamiska marknaderna inom sektorn för elektronisk kommunikation finns det ett behov av att på ett snabbt, samordnat och harmoniserat sätt kunna anta regler på unionsnivå, eftersom erfarenheten har visat att skillnader bland de nationella regleringsmyndigheterna när det gäller att genomföra regelverket kan skapa ett hinder för den inre marknaden.
(177)För att uppnå ökad stabilitet och förutsebarhet för regleringsåtgärderna bör den maximala tid som tillåts mellan marknadsanalyser förlängas från tre till fem år, förutsatt att marknadsförändringar under mellantiden inte innebär att en ny analys krävs. När det ska fastställas om en nationell regleringsmyndighet har fullgjort sin skyldighet att analysera marknader och anmält motsvarande åtgärdsförslag minst vart femte år är det endast en anmälan som innehåller en ny bedömning av marknadsdefinitionen och av betydande inflytande på marknaden som kommer att anses inleda en ny femårig marknadscykel. Enbart en anmälan av nya eller ändrade regleringsåtgärder som införs på grundval av en tidigare och oförändrad marknadsanalys kommer inte att anses uppfylla denna skyldighet. En nationell regleringsmyndighets bristande efterlevnad av skyldigheten att med jämna mellanrum genomföra marknadsanalyser i enlighet med detta direktiv bör inte i sig anses utgöra grund för att befintliga skyldigheter som införts av den nationella regleringsmyndigheten på den berörda marknaden ska vara ogiltiga eller icke tillämpliga.
(178)För införandet av en specifik skyldighet för ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden krävs inte någon ytterligare marknadsanalys utan snarare en motivering att skyldigheten i fråga är lämplig och rimlig mot bakgrund av det fastställda problemets art på den berörda marknaden, och på den därmed förbundna slutkundsmarknaden.
(179)Vid bedömningen av om de skyldigheter och villkor som är avsedda att införas är proportionella bör de nationella regleringsmyndigheterna beakta att konkurrensförhållandena kan skilja sig åt i olika områden i respektive medlemsstat och då ta särskild hänsyn till resultaten av den geografiska kartläggning som utförts i enlighet med detta direktiv.
(180)När de nationella regleringsmyndigheterna överväger att införa korrigeringsåtgärder för att styra priserna och i så fall i vilken form bör de sträva efter att möjliggöra en rättvis avkastning för investeraren i ett visst nytt investeringsprojekt. Det kan i synnerhet finnas vissa risker i samband med investeringsprojekt som är förknippade med nya accessnät för vilka efterfrågan är osäker vid investeringstillfället.
(181)Vid översyner av skyldigheter som införts för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden under tidsramen för en marknadsanalys bör de nationella regleringsmyndigheterna kunna ta hänsyn till den påverkan som ny utveckling har på konkurrensvillkoren, till exempel nyligen ingångna frivilliga överenskommelser mellan företag, såsom tillträdesavtal och saminvesteringsavtal, som ger den flexibilitet som är särskilt viktig i samband med längre regleringscykler. Samma logik bör gälla vid oförutsebar överträdelse eller uppsägning av affärsavtal, eller om ett sådant avtal får konsekvenser som avviker från marknadsanalysen. Om uppsägningen av ett befintligt avtal sker på
588
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/70 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
en avreglerad marknad är det möjligt att en ny marknadsanalys behövs. Om det inte rör sig om en enda viktig förändring på marknaden utan om dynamiska marknader, kan det bli nödvändigt att utföra en marknadsanalys oftare än vart femte år, till exempel inte tidigare än vart tredje år, som var fallet före tillämpningsdatumet för detta direktiv. Marknader bör anses vara dynamiska om den tekniska utvecklingen och efterfrågemönstren bland slutanvändarna sannolikt kommer att utvecklas på ett sådant sätt att slutsatserna från analysen på medellång sikt skulle bli föråldrade för en betydande grupp av geografiska områden eller av slutanvändare inom den geografiska marknad och produktmarknad som definierats av den nationella regleringsmyndigheten.
(182)Insyn i villkor och krav för tillträde och samtrafik, inbegripet prissättning, bidrar till snabbare förhandlingar samtidigt som tvister kan undvikas och marknadsaktörerna får förtroende för att en tjänst inte tillhandahålls på diskriminerande villkor. Det kan vara särskilt viktigt med öppenhet och insyn när det gäller tekniska gränssnitt för att säkerställa interoperabilitet. Om en nationell regleringsmyndighet inför skyldigheter att offentliggöra uppgifter, bör den även kunna ange hur uppgifterna ska göras tillgängliga samt huruvida uppgifterna är gratis med hänsyn till de berörda uppgifternas art och syfte.
(183)Med tanke på de många olika nättopologier, tillträdesprodukter och marknadsvillkor som har uppstått sedan 2002 kan syftena enligt bilaga II till direktiv 2002/19/EG, avseende tillträde till accessnät samt tillträdesprodukter för tillhandahållare av digitala tv- och radiotjänster, uppnås bättre och på ett mer flexibelt sätt genom att Berec utarbetar och regelbundet uppdaterar riktlinjer om minimikriterier för ett referenserbjudande. Den bilagan bör därför utgå.
(184)Principen om
(185)För att åtgärda och förebygga ej prisrelaterade diskriminerande beteenden är principen om lika insatsresurser (equivalence of inputs, EoI) i princip det säkraste sättet att uppnå ett effektivt skydd mot diskriminering. Å andra sidan är det troligt att tillhandahållandet av reglerade insatsresurser på
(186)Med särredovisning blir det möjligt att synliggöra interna prisöverföringar, och de nationella reglerings-
myndigheterna kan i förekommande fall kontrollera om skyldigheter avseende
(187)Tillgångar i anläggningsinfrastruktur som kan användas för ett elektroniskt kommunikationsnät har stor betydelse för en framgångsrik utbyggnad av nya nät, med tanke på de höga kostnaderna för att dubblera dem och de betydande besparingar som kan göras om de kan återanvändas. Vid sidan av de bestämmelser om fysisk infrastruktur som fastställs i direktiv 2014/61/EU behövs därför en specifik korrigeringsåtgärd i de fall då sådana tillgångar ägs av ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden. När det finns tillgångar i anläggningsinfrastruktur som kan återanvändas har det stora positiva effekter om man kan uppnå effektivt tillträde till dem för utbyggnad av
(1) |
Kommissionens rekommendation 2005/698/EG av den 19 september 2005 om särredovisnings- och kostnadsredovisningssystem |
|
enligt regelverket för elektronisk kommunikation (EUT L 266, 11.10.2005, s. 64). |
589
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/71 |
|
|
|
|
konkurrerande infrastruktur, och det bör därför säkerställas att tillträdet till sådana tillgångar kan användas som en självständig korrigeringsåtgärd för att förbättra dynamiken i konkurrensen och anläggningen på marknader i efterföljande led, vilket bör analyseras innan man gör en bedömning av behovet av andra potentiella korrigeringsåtgärder, och inte bara som en kompletterande korrigeringsåtgärd till andra produkter eller tjänster i grossistledet eller som en korrigeringsåtgärd som begränsas till företag som själva utnyttjar sådana andra produkter eller tjänster. De nationella regleringsmyndigheterna baserar sin värdering av befintliga återanvändningsbara tillgångar i anläggningsinfrastruktur på det regleringsmässiga redovisningsvärdet efter ackumulerade avskrivningar vid beräkningstidpunkten, och indexeras med ett lämpligt prisindex, till exempel konsumentprisindex, och undantaget de tillgångar som är helt avskrivna, under en period av minst 40 år, men fortfarande i användning.
(188)När de nationella regleringsmyndigheterna inför skyldigheter för tillträdet till nya och förbättrade infrastrukturer bör de säkerställa att tillträdesvillkoren avspeglar de omständigheter som ligger bakom investeringsbeslutet, med hänsyn till bland annat kostnaderna för idrifttagande, den förväntade utnyttjandeandelen för de nya produkterna och tjänsterna samt de förväntade prisnivåerna för slutkunderna. För att erbjuda säkerhet i planeringen för investerare bör de nationella regleringsmyndigheterna dessutom, i tillämpliga fall, kunna fastställa tillträdesvillkor som tillämpas konsekvent under lämpliga granskningsperioder. I de fall då priskontroller anses lämpliga kan sådana villkor omfatta prissättningsarrangemang som utgår från volymer eller avtalslängder, under förutsättning att dessa arrangemang följer unionsrätten och under förutsättning att de inte har någon diskriminerande effekt. De eventuella tillträdesvillkor som införs bör respektera behovet av att upprätthålla en effektiv konkurrens inom området för konsument- och företagstjänster.
(189)Ett föreskrivet tillträde till nätinfrastruktur kan motiveras som ett sätt att öka konkurrensen, men de nationella regleringsmyndigheterna måste hitta en jämvikt mellan en infrastrukturägares rätt att utnyttja sin infrastruktur för egen del och andra tjänstetillhandahållares rätt att få tillträde till faciliteter som är väsentliga för att erbjuda konkurrerande tjänster.
(190)På marknader där ett allt större antal accessnät kan väntas på framåtblickande grund är det mer troligt att slutanvändarna kan gagnas av förbättrad nätkvalitet, tack vare infrastrukturbaserad konkurrens, jämfört med marknader där det bara finns ett nät. Nationella och lokala konkurrensförhållanden avgör sannolikt om konkurrensen är tillräcklig i fråga om andra parametrar, som pris och utbud. Vid bedömningen av huruvida konkurrensen i fråga om dessa parametrar är tillräcklig samt av behovet av regleringsåtgärder bör de nationella regleringsmyndigheterna även beakta huruvida tillträde i grossistledet erbjuds alla intresserade företag på rimliga affärsvillkor som tillåter hållbara konkurrenskraftiga resultat för slutanvändarna på slutkundsmarknaden. Det bör vara tillräckligt att tillämpa allmänna konkurrensregler på marknader som kännetecknas av hållbar och effektiv infrastrukturbaserad konkurrens.
(191)Om företag åläggs skyldigheter att tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till och användning av nätelement och tillhörande faciliteter bör sådana ansökningar endast avslås på grundval av objektiva kriterier, till exempel teknisk genomförbarhet eller nödvändigheten av att bevara nätintegriteten. Om tillträde vägras bör den part vars intressen har åsidosatts kunna begära att fallet tas upp inom tvistlösningsförfarandena enligt detta direktiv. Ett företag med föreskrivna tillträdesskyldigheter kan inte förpliktas tillhandahålla sådana typer av tillträde som denne inte har befogenhet att tillhandahålla. Nationella regleringsmyndigheters krav på föreskrivet tillträde som ökar konkurrensen på kort sikt, bör inte minska incitamenten för konkurrenter att investera i alternativa faciliteter som kan säkra en mer hållbar konkurrens eller högre prestanda och nytta för slutanvändare på lång sikt. Den nationella reglerings- myndigheten kan, när den väljer den minst ingripande regleringsmetoden och i enlighet med proportionalitets- principen, exempelvis fatta beslut om att se över de skyldigheter som ålagts företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden och ändra tidigare beslut, bland annat genom att upphäva skyldigheter, införa eller låta bli att införa nya tillträdesskyldigheter om detta gynnar användare och en hållbar konkurrens mellan tjänstetill- handahållare. Nationella regleringsmyndigheter bör kunna införa, i enlighet med unionsrätten, tekniska och operativa villkor för sådana som tillhandahåller eller utnyttjar föreskrivet tillträde. Särskilt införandet av tekniska standarder bör överensstämma med direktiv (EU) 2015/1535.
(192)Det kan vara nödvändigt med priskontroll när analysen av en särskild marknad avslöjar att konkurrensen fungerar dåligt. I synnerhet företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden bör undvika att utöva prispress som
590
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/72 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
gör att skillnaden mellan deras avgifter för slutkunderna och deras samtrafikavgifter eller tillträdespriser för konkurrenter som tillhandahåller liknande slutkundstjänster inte är adekvat för att säkerställa en hållbar konkurrens. När en nationell regleringsmyndighet beräknar kostnaderna för att införa en tjänst enligt detta direktiv är det lämpligt att medge en rimlig avkastning på det kapital som investerats, inklusive lämpliga arbetskrafts- och byggkostnader, varvid kapitalvärdet vid behov anpassas så att den aktuella värderingen av tillgångarna och en effektiv drift beaktas. Metoden för kostnadstäckning bör vara lämplig för förhållandena och hänsyn bör tas till behovet av att främja effektivitet, hållbar konkurrens och anläggning av nät med mycket hög kapacitet och därigenom ge största möjliga nytta för slutanvändarna, och bör beakta behovet av förutsebara och stabila grossistpriser till gagn för alla operatörer som önskar anlägga nya och förbättrade nät, i enlighet med kommissionens rekommendation 2013/466/EU (1).
(193)På grund av osäkerheten om hur snabbt efterfrågan på nästa generations bredbandstjänster kommer att utvecklas är det, för att främja effektiv investering och innovation, viktigt att låta de operatörer som investerar i nya eller uppgraderade nät få en viss grad av prisflexibilitet. De nationella regleringsmyndigheterna bör kunna besluta att upprätthålla eller att inte införa reglerade tillträdespriser i grossistledet för nästa generations nät om tillräckliga skyddsåtgärder för konkurrensen har vidtagits. Mer specifikt och för att förhindra orimliga priser på marknader där det finns företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden, bör prisflexibiliteten kombineras med ytterligare åtgärder för att skydda konkurrensen och slutanvändarnas intressen, såsom strikta skyldigheter avseende
(194)Om en nationell regleringsmyndighet inför skyldigheter om att tillämpa ett system för kostnadsredovisning till hjälp vid priskontroller, bör myndigheten under förutsättning att den har nödvändig kvalificerad personal kunna göra en årlig revision för att säkerställa överensstämmelse med kostnadsredovisningssystemet eller begära att en sådan revision utförs av ett annat kvalificerat organ som är oberoende av det berörda företaget.
(195)Prissystemet i unionen för terminering av röstsamtal i grossistledet är baserat på
(196)För att på man på ett enhetligt sätt och i hela unionen ska kunna minska regleringsbördan vid åtgärdandet av konkurrensproblem i samband med terminering av röstsamtal i grossistledet bör kommissionen genom en delegerad akt fastställa en enda högsta termineringstaxa för mobila tjänster och en enda högsta termineringstaxa för fasta tjänster, vilka ska tillämpas i hela unionen.
(1) |
Kommissionens rekommendation 2013/466/EU av den 11 september 2013 om enhetliga krav på |
|
kostnadsberäkningsmetoder för att främja konkurrensen och förbättra klimatet för bredbandsinvesteringar (EUT L 251, 21.9.2013, |
|
s. 13). |
591
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/73 |
|
|
|
|
(197)Detta direktiv bör fastställa detaljerade kriterier och parametrar som ligger till grund för fastställandet av prisnivåerna för terminering av röstsamtal. Avgifterna för terminering har sjunkit genomgående runt om i unionen och förväntas fortsätta sjunka. När kommissionen i den första delegerade akt som den antar i enlighet med detta direktiv fastställer de maximala avgifterna för terminering bör den bortse från alla omotiverade exceptionella nationella avvikelser från denna utvecklingsgång.
(198)På grund av den rådande osäkerheten om hur snabbt efterfrågan på bredbandstjänster med mycket hög kapacitet kommer att utvecklas, samt när det gäller allmänna skaleffekter och densitet, erbjuder saminvesteringsavtal betydande fördelar i form av delade kostnader och risker och ger mer småskaliga företag möjlighet att investera på ekonomiskt rationella villkor och därmed främja hållbar, långsiktig konkurrens, även inom områden där den infrastrukturbaserade konkurrensen kanske inte är effektiv. Sådan saminvestering kan ske i olika former, inbegripet delat ägande av nättillgångar eller långsiktig riskdelning genom samfinansiering eller genom inköpsavtal. I det sammanhanget medför saminvesteringar i form av inköpsavtal förvärv av särskilda rättigheter till kapacitet av strukturell karaktär vilket medför ett mått av medbestämmande och gör det möjligt för saminvesterare att långsiktigt konkurrera på ett effektivt och hållbart sätt på marknader i efterföljande led där ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden är verksam. Däremot ger kommersiella tillträdesavtal som är begränsade till uthyrning av kapacitet inte upphov till sådana rättigheter och bör därför inte anses vara saminvesteringar.
(199)När ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden lämnar ett erbjudande om saminvestering på rättvisa, rimliga och
(200)När den nationella regleringsmyndigheten beslutar att avstå från att införa skyldigheter bör den vidta sådana åtgärder efter att ha säkerställt att saminvesteringserbjudandena uppfyller de nödvändiga kriterierna och görs i god tro. Den differentierade regleringen av nya nät med mycket hög kapacitet bör bli föremål för översyn i påföljande marknadsanalyser som, särskilt efter det att en viss tid har förflutit, kan nödvändiggöra anpassningar av regleringen. I vederbörligen motiverade fall bör de nationella regleringsmyndigheterna kunna införa skyldigheter för sådana nya nätelement när de fastställer att vissa marknader, i avsaknad av reglering, skulle stöta på betydande konkurrensproblem. När det finns flera marknader i efterföljande led som inte har samma grad av konkurrens kan de nationella regleringsmyndigheterna i synnerhet kräva särskilda asymmetriska åtgärder för att främja effektiv konkurrens, till exempel, men inte enbart, nischade slutkundsmarknader såsom elektroniska kommunikations- produkter för företagsslutkunder. För att upprätthålla konkurrenskraften på marknaderna, bör de nationella regleringsmyndigheterna också skydda rättigheterna för dem som ansöker om tillträde och som inte deltar i en viss saminvestering. Detta bör uppnås genom bibehållande av befintliga tillträdesprodukter eller – när befintliga nätelement med tiden avvecklas – genom införandet av tillträdesprodukter som med avseende på funktion och kvalitet är åtminstone jämförbara med dem som tidigare fanns tillgängliga inom den befintliga infrastrukturen, i båda fallen under förutsättning att det finns en lämplig flexibel mekanism som godkänts av den nationella regleringsmyndigheten och som inte undergräver incitamenten för saminvesterare.
(201)I syfte att stärka en konsekvent regleringspraxis i hela unionen bör kommissionen, om de nationella regleringsmyndigheterna konstaterar att villkoren i saminvesteringserbjudandet är uppfyllda, kunna kräva att den nationella regleringsmyndigheten drar tillbaka sina förslag till åtgärder och antingen avstår från att införa
592
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/74 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
skyldigheter eller inför regleringsskyldigheter i syfte att åtgärda betydande konkurrensproblem i de fall där Berec delar kommissionens allvarliga tvivel angående huruvida förslaget till åtgärd är förenligt med unionsrätten och särskilt med regleringsmålen i detta direktiv. Av effektivitetsskäl bör en nationell regleringsmyndighet kunna lämna in en enda anmälan till kommissionen om ett förslag till åtgärd som avser ett system för saminvestering som uppfyller de relevanta villkoren. Om kommissionen inte utövar sina befogenheter att kräva att förslaget till åtgärd dras tillbaka skulle det vara oproportionellt om efterföljande förenklade anmälningar av enskilda utkast till beslut från den nationella regleringsmyndigheten på grundval av samma system, även inbegripet bevis för faktiskt ingående av ett avtal med minst en saminvesterare, blev föremål för ett beslut om tillbakadragande i avsaknad av en förändring i omständigheterna. Skyldigheter som enligt detta direktiv eller direktiv 2014/61/EU införts för företag oavsett om de anses ha ett betydande inflytande på marknaden fortsätter dessutom att gälla. Skyldigheter i samband med saminvesteringsavtal påverkar inte tillämpningen av unionsrätten.
(202)Syftet med funktionell separation, som innebär att det uppställs ett krav på att det vertikalt integrerade företaget upprättar operativt separata affärsenheter, är att säkerställa tillhandahållandet av fullt likvärdiga tillträdesprodukter för samtliga operatörer i senare led, inbegripet operatörens egna vertikalt integrerade avdelningar i senare led. Genom funktionell separation kan konkurrensen på flera relevanta marknader förbättras genom att incitamenten till diskriminering minskas väsentligt och det blir enklare att kontrollera och genomdriva fullgörandet av skyldigheterna avseende
(203)Genomförandet av funktionell separation bör inte förhindra lämpliga samordningsmekanismer mellan de olika separata affärsenheterna för att säkerställa att moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga kontrollrättig- heter skyddas.
(204)När ett vertikalt integrerat företag väljer att dela upp sin verksamhet genom att överföra en betydande del av eller hela sitt lokala accessnät till en separat juridisk person med annat ägande eller genom att inrätta en separat affärsenhet för hantering av tillträdesprodukter, bör den nationella regleringsmyndigheten bedöma effekten av den avsedda transaktionen, inklusive de tillträdesåtaganden som erbjuds av detta företag, för samtliga befintliga regleringsskyldigheter som införts för det vertikalt integrerade företaget för att säkerställa att den nya organisationen är förenlig med detta direktiv. Den berörda nationella regleringsmyndigheten bör utföra en ny analys av de marknader där den avskilda enheten är verksam och införa, bibehålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet därmed. Den nationella regleringsmyndigheten bör i det syftet kunna begära information från företaget.
(205)Det är redan i dag på vissa marknader möjligt att företag som anses ha betydande inflytande på marknaden inom ramen för marknadsanalysen erbjuder åtaganden som syftar till att åtgärda de konkurrensproblem som identifierats av den nationella regleringsmyndigheten och som den nationella regleringsmyndigheten sedan beaktar när den beslutar om lämpliga regleringsskyldigheter. All utveckling på marknaden bör beaktas när beslut fattas om mest lämpliga korrigeringsåtgärder. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om reglering av saminvesteringar begränsar arten av de åtaganden som erbjudits emellertid inte i sig det utrymme för skönsmässig bedömning att införa korrigeringsåtgärder för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden som tilldelats den nationella regleringsmyndigheten. För att öka insynen och skapa rättssäkerhet i hela unionen, bör det i detta direktiv fastställas ett förfarande för hur företag ska erbjuda åtaganden och för hur de nationella
593
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/75 |
|
|
|
|
regleringsmyndigheterna ska utvärdera dem, med beaktande av marknadsaktörernas synpunkter genom ett marknadstest, och, i förekommande fall, för hur de ska göras bindande för det företag som gör åtagandet och verkställbara av den nationella tillsynsmyndigheten. Såvida inte den nationella regleringsmyndigheten har gjort åtaganden om saminvestering bindande och beslutat att inte införa skyldigheter ska det förfarandet inte påverka tillämpningen av förfarandet för marknadsanalys och skyldigheten att vidta lämpliga och proportionella korrigeringsåtgärder för att åtgärda det identifierade marknadsmisslyckandet.
(206)De nationella regleringsmyndigheterna bör kunna göra åtagandena bindande, helt eller delvis, för en viss period som inte bör vara längre än den period för vilken de erbjuds, efter att ha genomfört ett marknadstest med hjälp av ett offentligt samråd med berörda parter. Om åtagandena har gjorts bindande bör den nationella regleringsmyndigheten beakta konsekvenserna av detta beslut i sin marknadsanalys och ta hänsyn till dem när den väljer de mest lämpliga regleringsåtgärderna. De nationella regleringsmyndigheterna bör ta ställning till de åtaganden som gjorts utifrån ett framåtblickande hållbarhetsperspektiv, i synnerhet när de väljer den period då åtagandena ska vara bindande, och de bör ta hänsyn till hur intressenterna har värderat stabila och förutsebara marknadsvillkor under det offentliga samrådet. Bindande åtaganden när det gäller frivillig separering av ett vertikalt integrerat företag som anses ha betydande inflytande på en eller flera relevanta marknader kan ge ökad förutsebarhet och insyn under förfarandet, genom att förfarandet för genomförande av den planerade separeringen fastställs, till exempel genom att tillhandahålla en färdplan med tydliga delmål för genomförandet och förutsebara konsekvenser om vissa delmål inte uppnås.
(207)Åtagandena kan omfatta utseendet av en övervakningsförvaltare, vars identitet och mandat bör godkännas av den nationella regleringsmyndigheten, och en skyldighet för det företag som gjort åtaganden att tillhandahålla periodiska genomföranderapporter.
(208)Nätägare vars affärsmodell är begränsad till tillhandahållande av grossisttjänster till andra kan vara till nytta för skapandet av en blomstrande grossistmarknad, med positiva effekter på slutkundskonkurrensen i efterföljande led. Deras affärsmodell kan också vara attraktiv för potentiella finansiella investerare i mindre volatila infrastruktur- tillgångar och med mer långsiktiga perspektiv på anläggningen av nät med mycket hög kapacitet. Förekomsten av ett företag som endast verkar i grossistledet leder dock inte nödvändigtvis till effektiv konkurrens på slutkundsmarknader, och företag som endast verkar i grossistledet kan anses ha ett betydande inflytande på särskilda produktmarknader och geografiska marknader. Vissa konkurrensrisker som uppstår genom beteendet hos företag med affärsmodeller som endast omfattar grossistledet kan dock vara mindre än för vertikalt integrerade företag, förutsatt att denna grossistmodell är genuin och det inte finns några incitament för diskriminering när det gäller tillhandahållare i efterföljande led. Regleringsinsatsen bör därför göras mindre inkräktande i proportion till detta, men bör i synnerhet bevara möjligheten att införa skyldigheter avseende rättvis och rimlig prissättning. Samtidigt måste nationella regleringsmyndigheter kunna ingripa om konkurrensproblem har uppstått till men för slutanvändare. Ett företag som är verksamt på en grossistmarknad och som levererar slutkundstjänster uteslutande till företagsanvändare som är större än små och medelstora företag bör betraktas som ett rent grossistföretag.
(209)För att främja migrering från traditionella kopparnät till nästa generations nät, något som ligger i slutanvändarnas intresse, bör de nationella regleringsmyndigheterna kunna övervaka nätoperatörernas egna initiativ i detta hänseende och om nödvändigt fastställa villkoren för ett lämpligt migreringsförfarande, till exempel genom förhandsinformation, insyn och tillgång till alternativa tillträdesprodukter av åtminstone jämförbar kvalitet, när det är tydligt att nätägaren avser och är redo att byta till uppdaterade nät. För att undvika att migreringen försenas på ett omotiverat sätt bör de nationella regleringsmyndigheterna ha befogenhet att dra tillbaka tillträdesskyldigheter som rör kopparnätet så fort ett lämpligt migreringsförfarande har fastställts, och uppfyllandet av villkoren och förfarandet för migrering från den befintliga infrastrukturen har säkerställts. Nätägare bör emellertid kunna avveckla befintliga nät. De som ansöker om tillträde och som migrerar från en tillträdesprodukt baserad på befintlig infrastruktur till en
594
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/76 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
tillträdesprodukt baserad på mer avancerad teknik eller ett mer avancerat medium bör kunna uppgradera sitt tillträde till reglerade produkter med högre kapacitet, men de bör inte vara tvungna till det. Vid uppgradering bör de som ansöker om tillträde följa de regleringsvillkor som gäller för tillträde till tillträdesprodukten med högre kapacitet, enligt vad den nationella regleringsmyndigheten har fastställt i sin marknadsanalys.
(210)Liberaliseringen av sektorn för telekommunikationer, den ökade konkurrensen och ett allt större urval av kommunikationstjänster går hand i hand med parallella åtgärder för att skapa ett harmoniserat regelverk som garanterar tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster. Begreppet samhällsomfattande tjänster bör utvecklas till att återspegla tekniska framsteg, marknadsutveckling och förändringar i användarnas efterfrågan.
(211)Enligt artikel 169 i
(212)Samhällsomfattande tjänster är ett skyddsnät som säkerställer att åtminstone en minimiuppsättning tjänster finns tillgängliga för alla slutanvändare och till överkomligt pris för konsumenterna, när det föreligger en risk för socialt utanförskap eftersom bristen på sådan tillgång hindrar medborgare från ett fullständigt deltagande i det sociala och ekonomiska samhällslivet.
(213)Grundläggande internetanslutning via bredband finns i princip tillgänglig i hela unionen och används allmänt för många olika typer av verksamheter. Den allmänna användningsgraden är dock lägre än tillgången eftersom det fortfarande finns personer som inte är uppkopplade av kostnadsskäl eller för att de saknar information eller färdigheter, eller för att de har valt att inte vara det. Frågan om adekvat internetanslutning via bredband till ett överkomligt pris har blivit mycket viktig för samhället och ekonomin i stort. Den är basen för deltagandet i den digitala ekonomin och samhället genom nödvändiga uppkopplade internettjänster.
(214)Ett grundläggande krav för samhällsomfattande tjänster är att det säkerställs att alla konsumenter till ett överkomligt pris har tillgång till en tillgänglig och adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster, på en fast plats. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att säkerställa att medborgare på resande fot till ett överkomligt pris har tillgång till adekvat internetanslutning via bredband samt talkommunikationstjänster på annat sätt än på en fast plats, när de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa konsumenternas fullständiga deltagande i det sociala och ekonomiska samhällslivet. Särskild uppmärksamhet bör i det sammanhanget ägnas åt att säkerställa likvärdig tillgång för slutanvändare med funktionsnedsättning. Det bör inte föreligga någon begränsning när det gäller de tekniska medel med vilka anslutningen tillhandahålls – både trådlös och trådbunden teknik är tillåten – och inte heller när det gäller vilken kategori av tillhandahållare som ska uppfylla alla eller några skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster.
(215)Den hastighet för internetuppkopplingen som upplevs av en viss användare kan bero på flera faktorer, inbegripet de som tillhandahåller internetuppkopplingen och den särskilda tillämpning som anslutningen används för. Det är upp till medlemsstaterna att med beaktande av Berecs rapport om bästa praxis fastställa vad som är adekvat internetanslutning via bredband mot bakgrund av nationella förhållanden och den minimibandbredd som de flesta konsumenter inom en medlemsstats territorium har, för att möjliggöra en adekvat nivå av social inkludering och delaktighet i den digitala ekonomin och det digitala samhället på deras territorium. Den adekvata internetanslut- ningstjänsten via bredband till ett överkomligt pris bör ha tillräcklig bandbredd för att stödja tillgång till och användning av åtminstone ett minimiantal grundläggande tjänster som återspeglar de tjänster som används av huvuddelen av slutanvändarna. Kommissionen bör i detta syfte övervaka internetanvändningens utveckling för att identifiera vilka av de onlinetjänster som används av majoriteten av slutanvändarna i hela unionen som är nödvändiga för det sociala och ekonomiska deltagandet i samhället, och uppdatera förteckningen i enlighet därmed. Unionsrättens krav på en öppen internetanslutning, i synnerhet i förordning (EU) 2015/2120, bör gälla alla adekvata internetanslutningstjänster via bredband.
(216)Konsumenter bör inte vara skyldiga att koppla upp sig till tjänster som de inte vill ha och det bör därför vara möjligt för berättigade konsumenter att på begäran begränsa den överkomliga samhällsomfattande tjänsten till endast talkommunikationstjänster.
595
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/77 |
|
|
|
|
(217)Medlemsstaterna bör också kunna utöka åtgärderna vad gäller överkomliga priser och kontroll av utgiftsåtgärder till att omfatta även mikroföretag, små och medelstora företag samt organisationer som drivs utan vinstsyfte, förutsatt att de uppfyller tillämpliga villkor.
(218)De nationella regleringsmyndigheterna bör i samverkan med andra behöriga myndigheter kunna övervaka utvecklingen och nivån på taxorna till slutkunder för tjänster som omfattas av skyldigheterna att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Sådan övervakning bör göras på ett sådant sätt att den inte utgör en alltför stor administrativ börda vare sig för de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter eller för de företag som tillhandahåller sådana tjänster.
(219)Ett överkomligt pris är ett pris som medlemsstaten fastställer på nationell nivå mot bakgrund av särskilda nationella förhållanden. Om medlemsstaten fastställer att detaljhandelspriserna för adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster inte är överkomliga för konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov, däribland äldre personer, slutanvändare med funktionsnedsättning och konsumenter som bor på landsbygden eller i geografiskt isolerade områden, bör de vidta lämpliga åtgärder. Medlemsstaterna kan i detta syfte erbjuda dessa konsumenter direkt stöd för kommunikationssyften, vilket kan vara en del av socialförsäkringsförmånerna, eller kuponger eller direktstöd till dessa konsumenter. Detta kan vara ett lämpligt alternativ med beaktande av behovet att minimera snedvridningen av marknaden. Alternativt eller utöver detta kan medlemsstaterna kräva att tillhandahållare av sådana tjänster erbjuder grundläggande prisalternativ eller prispaket till dessa konsumenter.
(220)Att säkerställa ett överkomligt pris kan innefatta särskilda prisalternativ eller prispaket som tillgodoser behoven hos användare med låga inkomster eller användare med särskilda sociala behov. Sådana erbjudanden bör tillhandahållas med grundläggande funktioner, så att man undviker snedvridning av den inre marknadens funktion. Ett överkomligt pris för enskilda konsumenter bör baseras på deras rätt att teckna avtal med en tillhandahållare, tillgången till ett nummer, obruten uppkoppling till tjänsten och deras möjlighet att övervaka och kontrollera sina utgifter.
(221)Om en medlemsstat kräver att tillhandahållarna ska erbjuda konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov olika prisalternativ eller prispaket som skiljer sig från dem som erbjuds till normala kommersiella villkor bör dessa prisalternativ eller prispaket tillhandahållas av samtliga tillhandahållare av internetanslutningstjänster och talkommunikationstjänster. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör det faktum att alla tillhandahållare av internetanslutningstjänster och talkommunikationstjänster måste erbjuda prisalternativ eller prispaket inte leda till en alltför stor administrativ eller ekonomisk börda för dessa tillhandahållare eller medlemsstater. Om en medlemsstat påvisar en sådan alltför stor administrativ eller ekonomisk börda på grundval av en objektiv bedömning, skulle den i undantagsfall kunna besluta att endast för utsedda tillhandahållare införa skyldigheten att erbjuda särskilda prisalternativ eller prispaket. Den objektiva bedömningen bör också ta hänsyn till de fördelar som möjligheten att kunna välja mellan olika tillhandahållare medför för konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov samt fördelarna för alla tillhandahållare som kan dra fördel av att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Om en medlemsstat undantagsvis beslutar att endast ålägga utsedda tillhandahållare en skyldighet att erbjuda särskilda prisalternativ eller prispaket bör den säkerställa att konsumenter med låga inkomster eller särskilda behov kan välja mellan olika tillhandahållare som erbjuder särskilda rabatter för dessa grupper. I vissa situationer kan det dock hända att medlemsstaterna inte kan garantera att det går att välja mellan olika tillhandahållare, exempelvis om endast ett företag tillhandahåller tjänster i området där den som nyttjar tjänsterna är bosatt, eller om tillhandahållandet av valmöjligheter skulle medföra en alltför stor ytterligare organisatorisk och ekonomisk börda för medlemsstaten.
(222)Frågan om överkomliga priser bör inte längre skapa ett hinder för konsumenters tillgång till en minimiuppsättning konnektivitetstjänster. Rätten att teckna avtal med en tillhandahållare bör innebära att konsumenter som riskerar att nekas att göra detta, i synnerhet slutanvändare med låga inkomster eller särskilda sociala behov, bör få möjlighet att ingå avtal om tillhandahållande av adekvat internetanslutningstjänst via bredband och talkommunikationstjänst till ett överkomligt pris åtminstone på en fast plats med varje tillhandahållare av sådana tjänster på den platsen, eller en utsedd tillhandahållare om en medlemsstat undantagsvis har beslutat att utse en eller flera tillhandahållare som ska erbjuda dessa prisalternativ eller prispaket. För att minimera de finansiella riskerna (till exempel obetalda fakturor) bör tillhandahållarna vara fria att tillhandahålla avtalet enligt förskottsbetalningsvillkor, på grundval av individuella förbetalda enheter till överkomligt pris.
596
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/78 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(223)För att säkerställa att medborgarna kan nås med talkommunikationstjänster bör medlemsstaterna säkerställa tillgången till ett nummer för en rimlig period, även under perioder då talkommunikationstjänsten inte används. Tillhandahållare bör kunna införa mekanismer för att kontrollera konsumenternas fortsatta intresse för att behålla tillgången till numret.
(224)Ersättning till tillhandahållare av sådana tjänster under sådana förhållanden behöver inte leda till snedvridning av konkurrensen, förutsatt att dessa tillhandahållare ersätts för den aktuella särskilda nettokostnaden och att nettokostnaden täcks på ett konkurrensneutralt sätt.
(225)För att bedöma behovet av åtgärder som ska garantera överkomliga priser bör de nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter, ha möjlighet att övervaka utvecklingen och detaljerna kring erbjudanden om olika prisalternativ eller prispaket för konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov.
(226)Medlemsstaterna bör införa åtgärder för att främja upprättandet av en marknad för rimligt prissatta produkter och tjänster som är anpassade för konsumenter med funktionsnedsättning, inbegripet utrustning med tekniska hjälpmedel. Detta kan ske bland annat genom att man hänvisar till europeiska standarder, eller genom att man stöder genomförandet av krav i unionsrätten om harmonisering av tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Medlemsstaterna bör införa lämpliga åtgärder i enlighet med nationella förhållanden, vilket ger medlemsstaterna flexibilitet att vidta specifika åtgärder till exempel om marknaden inte tillhandahåller överkomligt prissatta produkter och tjänster som är anpassade för konsumenter med funktionsnedsättning på normala ekonomiska villkor. Dessa åtgärder kan omfatta direkt ekonomiskt stöd till slutanvändare. Kostnaden för samtalsförmedlande tjänster bör för konsumenter med funktionsnedsättning motsvara genomsnittskostnaden för talkommunikations- tjänster.
(227)Med samtalsförmedlande tjänster avses tjänster som möjliggör tvåvägskommunikation på distans mellan slutanvändare av olika kommunikationssätt (till exempel text, tecken, tal) genom omställning mellan dessa kommunikationssätt som vanligtvis utförs av en operatör. Realtidstext definieras i enlighet med unionsrätten om harmonisering av tillgänglighetskrav för produkter och tjänster och hänvisar till en typ av textbaserad konversation i
(228)För datakommunikation med en datahastighet som tillåter en adekvat internetanslutning via bredband, är fasta förbindelser nästan allmänt tillgängliga och används av en majoritet av unionsmedborgarna. Den grundläggande fasta bredbandstäckningen och tillgängligheten i unionen omfattade 97 % av hushållen år 2015, med en genomsnittlig utnyttjandegrad på 72 %, och tjänster som bygger på trådlös teknik har ännu större räckvidd. Det finns dock skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller tillgänglighet och överkomliga priser på fast bredband i tätorts- och landsbygdsområden.
(229)Marknaden har en ledande roll när det gäller att säkerställa en tillgång till internetanslutning via bredband med ständigt växande kapacitet. I områden där marknaden inte klarar av att tillgodose behoven förefaller andra offentliga politiska instrument till stöd för tillgången till adekvat internetanslutning via bredband i princip vara mer kostnadseffektiva och mindre marknadssnedvridande än skyldigheter avseende samhällsomfattande tjänster, exempelvis tillgång till finansiella instrument såsom de som är tillgängliga inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar och Fonden för ett sammanlänkat Europa, användningen av offentliga medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, täckningsskyldigheter förbundna med nyttjanderätter till radiospekt- rum till stöd för anläggning av bredbandsnät i glest befolkade områden och offentliga investeringar i enlighet med unionens regler om statligt stöd.
(230)Om det efter en vederbörlig bedömning med hänsyn tagen till resultaten av den geografiska kartläggning av anläggningar av nät som den behöriga myndigheten har genomfört, eller den senaste informationen som varit tillgänglig för medlemsstaterna innan resultaten av den första geografiska kartläggningen finns tillgängliga, visar sig att varken marknaden eller mekanismerna för offentligt ingripande förväntas kunna förse slutanvändare i vissa områden med en anslutning som kan tillhandahålla en adekvat internetanslutningstjänst via bredband, såsom
597
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/79 |
|
|
|
|
definierats av medlemsstaterna och talkommunikationstjänster på en fast plats, bör medlemsstaten undantagsvis ha möjlighet att utse olika tillhandahållare eller grupper av tillhandahållare som ska tillhandahålla dessa tjänster i de olika berörda delarna av det nationella territoriet. Utöver den geografiska kartläggningen bör medlemsstaterna om så behövs kunna använda ytterligare bevis för att fastställa i vilken utsträckning adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster är tillgängliga på en fast plats. Det ytterligare beviset kan inkludera uppgifter som är tillgängliga för de nationella regleringsmyndigheterna genom förfarandet för marknadsanalys samt uppgifter som samlats in från användare. Medlemsstater bör kunna begränsa skyldigheter avseende samhälls- omfattande tjänster till stöd för tillgången till adekvata internetanslutningstjänster via bredband till att bara gälla slutanvändarens primära anslutningspunkt eller bostad. Det bör inte finnas några restriktioner när det gäller de tekniska medel med vilka adekvata internetanslutningstjänster via bredband och talkommunikationstjänster på en fast plats tillhandahålls – både trådlös och annan teknik är tillåten – och inte heller när det gäller vilka företag som ska uppfylla alla eller några av skyldigheterna avseende samhällsomfattande tjänster.
(231)I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det medlemsstaterna som på grundval av objektiva kriterier beslutar vilka företag som utses till att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, när så är lämpligt med beaktande av företagens förmåga och villighet att godta hela eller del av skyldigheten avseende samhällsomfattande tjänster. Detta utesluter inte att medlemsstaterna i urvalsförfarandet inbegriper specifika villkor som motiveras av effektivitetsskäl, bland annat att gruppera geografiska områden eller komponenter eller utfärda minimiperioder under vilka företagen utses.
(232)Kostnaderna för att säkerställa tillgången till en anslutning som kan erbjuda en adekvat internetanslutningstjänst via bredband i enlighet med detta direktiv och talkommunikationstjänster på en fast plats till ett överkomligt pris inom ramen för skyldigheterna avseende samhällsomfattande tjänster bör beräknas, särskilt genom att bedöma den förväntade ekonomiska bördan för tillhandahållare och användare inom sektorn för elektronisk kommunikation.
(233)I princip gäller att krav för att säkerställa nationell geografisk täckning som ålagts i samband med urvalsförfarandet sannolikt utesluter eller avskräcker vissa företag från att ansöka om att utses till att tillhandahålla samhälls- omfattande tjänster. Att utse tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster under en orimligt lång eller obestämd tidsperiod kan också leda till att vissa tillhandahållare utesluts på förhand. Om en medlemsstat beslutar att utse en eller flera tillhandahållare med i syfte att uppnå överkomliga priser bör dessa tillhandahållare kunna vara andra än de som utsetts för att garantera de samhällsomfattande tjänsternas tillgänglighet.
(234)När en tillhandahållare som, som ett undantag, utsetts till att tillhandahålla prisalternativ eller prispaket som skiljer sig från dem som erbjuds på normala kommersiella villkor såsom fastställs i enlighet med detta direktiv eller att säkerställa tillgången till en adekvat internetanslutningstjänst via bredband eller talkommunikationstjänster på en fast plats såsom fastställs i enlighet med detta direktiv, väljer att avyttra en del av sina tillgångar, som mot bakgrund av företagets skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster kan anses väsentlig, eller samtliga sina tillgångar till det lokala accessnätet på det nationella territoriet till en separat juridisk enhet med annat slutligt ägande, bör den behöriga myndigheten bedöma effekten av affären i syfte att säkerställa kontinuiteten avseende skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på hela eller delar av det nationella territoriet. I detta syfte bör den tillhandahållare som av den behöriga myndigheten ålagts skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på förhand underrätta denna myndighet om avyttringen. Den behöriga myndighetens bedömning bör inte påverka genomförandet av affären.
(235)För att skapa stabilitet och stödja en gradvis övergång bör medlemsstaterna kunna fortsätta att säkerställa tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom sitt territorium, utom i fråga om adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster på en fast plats, som på dagen för detta direktivs ikraftträdande omfattas av tillämpningsområdet för deras skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på grundval av direktiv 2002/22/EG, förutsatt att tjänsterna eller jämförbara tjänster inte är tillgängliga på normala kommersiella villkor. En möjlighet att fortsätta tillhandahålla allmänheten offentliga telefonautomater som fungerar med mynt,
598
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/80 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
förhållanden. Detta kan omfatta tillhandahållande av offentliga telefonautomater vid de huvudsakliga platserna för inresa i landet, såsom flygplatser och tåg- och busstationer samt platser som används av personer i nödsituationer, såsom sjukhus, polisstationer och motorvägars nöduppställningsplatser, för att tillgodose rimliga behov hos slutanvändare, inbegripet särskilt slutanvändare med funktionsnedsättning.
(236)Medlemsstaterna bör övervaka konsumenternas situation med avseende på deras användning av adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster, särskilt när det gäller överkomliga priser. Överkomliga priser för adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster står i samband med den information som användarna får om såväl kostnaden för användningen som den relativa kostnaden för sådan användning i förhållande till övriga tjänster och användarnas möjligheter att kontrollera sina utgifter. Överkomliga priser innebär därför att ge konsumenterna inflytande genom de skyldigheter som åläggs tillhandahållare. Dessa skyldigheter innefattar en särskild detaljeringsgrad för specificerad fakturering, möjligheten för konsumenter att selektivt spärra vissa samtal såsom högkostnadssamtal till betalsamtalstjänster, att kontrollera sina utgifter genom förhandsbetalning och att kvitta på förhand erlagda anslutningsavgifter. Sådana åtgärder kan behöva ses över och ändras mot bakgrund av marknadsutvecklingen. Specificerade fakturor över användning av internetanslutning bör endast innehålla uppgifter om tid, varaktighet och förbrukning under ett användningstillfälle, och inte webbplatser eller slutpunkter på internet som kunden anslutit sig till under ett sådant användningstillfälle.
(237)Utom i fall av upprepad försenad betalning eller utebliven betalning av fakturor bör konsumenter som har rätt till överkomliga priser, i avvaktan på att tvisten avgörs, skyddas från omedelbar avstängning från nätet på grund av att en faktura inte har betalats, och de bör särskilt vid tvister om höga fakturor för betalsamtalstjänster ha fortsatt tillgång till grundläggande talkommunikationstjänster och en lägsta servicenivå när det gäller tillgång till internet, såsom fastställts av medlemsstaterna. Medlemsstater bör kunna besluta att sådan tillgång får fortsätta att tillhandahållas endast om abonnenten fortsätter att betala avgifterna för en hyrd linje eller grundläggande internetanslutning.
(238)Om tillhandahållandet av adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikationstjänster eller tillhandahållandet av andra tjänster i enlighet med detta direktivleder till en oskälig börda för en tillhandahållare, med vederbörlig hänsyn till såväl kostnader och intäkter som de immateriella förmåner som är en följd av tillhandahållandet av de berörda tjänsterna, kan denna oskäliga börda tas med i en eventuell beräkning av nettokostnaderna för skyldigheter avseende samhällsomfattande tjänster.
(239)Medlemsstaterna bör vid behov inrätta system för finansiering av nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster när det visar sig att skyldigheten endast kan genomföras med förlust eller till en nettokostnad som går utöver normala kommersiella standarder. Det är viktigt att säkerställa att nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster är korrekt beräknad och att eventuell finansiering innebär minsta möjliga snedvridning av marknaden och av företag samt är förenlig med artiklarna 107 och 108 i EUF- fördraget.
(240)Vid beräkningar av nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster bör vederbörlig hänsyn tas till såväl kostnader och intäkter som immateriella förmåner som härrör från tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster, men detta bör inte hindra det allmänna målet att säkerställa att kostnaderna återspeglas i prisstrukturen. Samtliga nettokostnader för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster bör beräknas med utgångspunkt i transparenta förfaranden.
(241)Hänsyn till immateriella förmåner innebär att en beräkning i reda pengar av de indirekta förmåner som ett företag har i sin egenskap av tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster bör dras av från den direkta nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i syfte att fastställa den totala kostnaden.
(242)I de fall då skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster utgör en oskälig börda för en tillhandahållare är det lämpligt att medlemsstaterna ges möjlighet att införa system för effektiv kostnadstäckning. Täckning genom offentliga medel är en metod för täckning av nettokostnaderna för skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Fördelning av nettokostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är en annan metod. Medlems-
599
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/81 |
|
|
|
|
staterna bör kunna finansiera nettokostnaderna för olika delar av samhällsomfattande tjänster genom olika system eller finansiera nettokostnaderna för några eller alla delar med något av systemen eller en kombination av båda. Adekvat internetanslutning via bredband medför inte bara fördelar för sektorn för elektronisk kommunikation utan också för den bredare digitala ekonomin och samhället som helhet. Tillhandahållandet av en anslutning som stöder bredbandshastigheter till ett ökat antal slutanvändare gör det möjligt för dem att använda onlinetjänster och därmed aktivt delta i det digitala samhället. Säkerställandet av sådana anslutningar på grundval av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster tjänar både allmänintresset och intressena hos tillhandahållare av elektronisk kommunikation. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till dessa aspekter när de väljer och utser system för kostnadstäckning.
(243)I fall av kostnadstäckning genom att nettokostnaderna för skyldigheter avseende samhällsomfattande tjänster delas mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör medlemsstaterna säkerställa att tillhandahållarnas fördelningsmetod baseras på objektiva och
(244)Tillhandahållare som erhåller finansiering av sina kostnader för de samhällsomfattande tjänsterna bör som motivering för sin begäran tillhandahålla de nationella regleringsmyndigheterna tillräckligt detaljerade uppgifter om de särskilda delar för vilka sådan finansiering krävs. Medlemsstaterna bör meddela kommissionen om sina system för kostnadsberäkning och finansiering av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster för prövning av huruvida de är förenliga med
(245)Medlemsstaterna får inte ålägga marknadsaktörerna avgifter för åtgärder som inte utgör en del av skyldigheterna att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Enskilda medlemsstater kan dock införa särskilda bestämmelser (utanför tillämpningsområdet för skyldigheterna att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster) och finansiera dem i enlighet med unionsrätten, men inte genom avgifter från marknadsaktörerna.
(246)I syfte att effektivt stödja den fria rörligheten för varor, tjänster och personer inom unionen, bör det vara möjligt att använda vissa nationella nummerresurser, särskilt vissa
600
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/82 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(247)De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter i de medlemsstater där nummerresurser från en annan medlemsstat används har inte kontroll över dessa nummerresurser. Det är därför viktigt att de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter i den medlemsstat som beviljar rätt till extraterritoriell användning även bör säkerställa ett effektivt skydd av slutanvändarna i de medlemsstater där dessa nummer används. I syfte att uppnå effektivt skydd bör nationella regleringsmyndigheter eller annan behörig myndighet som beviljar rätt till extraterritoriell användning fastställa villkor enligt detta direktiv vad gäller tillhandahållarens respekt av regler om konsumentskydd och andra regler som avser användningen av nummerresurser i de medlemsstater där dessa resurser kommer att användas.
(248)De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater där nummerresurser används bör kunna begära stöd från de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter som beviljade nyttjanderätter till nummerresurser, för att bidra till efterlevnaden av deras regler. Verkställighetsåtgärder som vidtas av de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter som beviljade nyttjanderätterna bör omfatta avskräckande sanktioner, särskilt, vid en allvarlig överträdelse, återkallande av rätten till extraterritoriell användning för de nummerresurser som tilldelats det berörda företaget. Kraven på extraterritoriell användning bör inte påverka medlemsstaternas befogenheter att blockera, från fall till fall, tillträde till nummer eller tjänster om det är motiverat på grund av bedrägeri eller missbruk. Den extraterritoriella användningen av nummerresurser bör inte påverka unionens regler om tillhandahållande av roamingtjänster, bland annat de som gäller förhindrande av onormal användning eller missbruk av roamingtjänster som omfattas av prisreglering i återförsäljarledet och som omfattas av reglerade roamingavgifter i grossistledet. Medlemsstaterna bör fortsätta att ha möjlighet att träffa särskilda överenskommelser om extraterritoriell användning av nummerresurser med tredjeländer.
(249)Medlemsstaterna bör främja
(250)Tillgång till nummerresurser på grundval av objektiva, transparenta och
(251)Kravet på att offentliggöra beslut om beviljande av nyttjanderätter till nummerresurser bör kunna uppfyllas genom att dessa beslut offentliggörs via en webbplats.
601
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/83 |
|
|
|
|
(252)Med tanke på de speciella aspekterna när det gäller rapportering av försvunna barn, bör medlemsstaterna hålla fast vid sitt åtagande för att säkerställa att en sådan välfungerande tjänst för att rapportera försvunna barn faktiskt finns på deras territorier via numret 116 000. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en tillräckligt hög kvalitet på tjänsterna i samband med driften av 116
(253)Parallellt med journumret 116 000 för försvunna barn säkerställer många medlemsstater också att barn får tillträde till en barnvänlig tjänst med en hjälplinje som hjälper barn i behov av omsorg och skydd via numret 116 111. Dessa medlemsstater och kommissionen bör säkerställa att medvetenheten ökar bland medborgarna, särskilt bland barn och nationella barnskyddssystem, om hjälplinjen 116 111.
(254)En inre marknad innebär att slutanvändare har tillträde till samtliga nummer, inklusive de från de nationella nummerplanerna i andra medlemsstater och tillträde till tjänster, som använder
(255)I enlighet med proportionalitetsprincipen bör ett antal bestämmelser om slutanvändares rättigheter i detta direktiv inte gälla mikroföretag som tillhandahåller enbart nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. Enligt domstolens rättspraxis ska definitionen av små och medelstora företag, som omfattar mikroföretag, tolkas restriktivt. För att endast de företag som faktiskt utgör oberoende mikroföretag ska omfattas av definitionen är det lämpligt att undersöka strukturen hos mikroföretag som bildar en ekonomisk grupp vars makt är större än ett sådant enskilt mikroföretags makt och att säkerställa att definitionen på mikroföretag inte kringgås av enbart formella skäl.
(256)För att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation är det nödvändigt att undanröja hindren för slutanvändarnas tillgång till elektroniska kommunikationstjänster inom unionen. Tillhandahållare av elektronisk kommunikation till allmänheten bör inte avslå eller begränsa tillträde eller diskriminera slutanvändare på grundval av deras nationalitet, bosättningsmedlemsstat eller etableringsmedlemsstat. Åtskillnad bör emellertid vara möjlig på grundval av objektivt motiverade skillnader i kostnader och risker, ej begränsade till de åtgärder som föreskrivs i förordning (EU) nr 531/2012 när det gäller missbruk eller onormal användning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.
(257)Skillnader i genomförande av reglerna för skydd av slutanvändare har skapat stora hinder på den inre marknaden som påverkar både tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster och slutanvändare. Dessa hinder bör minskas genom tillämpning av samma bestämmelser som garanterar en hög gemensam skyddsnivå i hela unionen. En kalibrerad fullständig harmonisering av slutanvändarnas rättigheter som omfattas av detta direktiv bör leda till en betydligt större rättslig säkerhet både för slutanvändare och tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster, och bör avsevärt minska inträdeshinder och onödig börda när det gäller efterlevnad till följd av fragmenteringen av
602
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/84 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
bestämmelserna. Fullständig harmonisering bidrar till att övervinna hinder för den inre marknadens funktion till följd av sådana nationella bestämmelser om slutanvändarrättigheter som samtidigt skyddar nationella till- handahållare mot konkurrens från andra medlemsstater. I syfte att uppnå en hög gemensam skyddsnivå bör flera bestämmelser om slutanvändarrättigheter i rimlig utsträckning förstärkas i detta direktiv mot bakgrund av bästa praxis i medlemsstaterna. Fullständig harmonisering av slutanvändarnas rättigheter ökar deras förtroende för den inre marknaden eftersom de åtnjuter ett lika gott skydd vid användning av elektroniska kommunikationstjänster, inte bara i den egna medlemsstaten utan också när de bor, arbetar eller reser i andra medlemsstater. Fullständig harmonisering bör endast utsträckas till de frågor som omfattas av bestämmelserna om slutanvändarnas rättigheter i detta direktiv. Den bör därför inte påverka nationell rätt vad gäller de aspekter av skydd för slutanvändarna, bl.a. vissa aspekter av åtgärder för insyn, som inte omfattas av dessa bestämmelser. Åtgärder som avser insynskrav som inte omfattas av detta direktiv bör exempelvis anses vara förenliga med principen om fullständig harmonisering, medan kompletterande insynsskyldigheter som omfattas av detta direktiv, till exempel offentliggörande av information, bör anses vara oförenliga. Dessutom bör medlemsstaterna kunna bibehålla eller införa nationella bestämmelser i frågor som inte specifikt behandlas i detta direktiv, framför allt för att kunna ta itu med uppkommande problem.
(258)Avtal är ett viktigt instrument för slutanvändare för att säkerställa insyn i informationen och rättssäkerhet. De flesta tjänstetillhandahållare i en konkurrensutsatt miljö kommer att ingå avtal med sina kunder av kommersiella skäl.
Förutom detta direktiv är kraven i den gällande unionsrätten om konsumentskydd i samband med avtal, särskilt rådets direktiv 93/13/EEG (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (2), tillämpliga på konsumenttransaktioner avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Ett införande av informationskrav i detta direktiv, som också kan krävas i enlighet med direktiv 2011/83/EU, bör inte leda till att informationen lämnas både i informationsunderlag inför ingående av avtal och i avtalshandlingarna. Relevant information som tillhandahålls med avseende på detta direktiv, inklusive andra eventuella mer bindande och detaljerade krav på information, bör anses uppfylla motsvarande krav i direktiv 2011/83/EU.
(259)Vissa av de bestämmelser om skydd av slutanvändare som i princip endast är tillämpliga på konsumenter, nämligen de som handlar om avtalsinformation, maximal avtalstid och paketerbjudanden, bör gagna inte endast konsumenter utan även mikroföretag samt små och medelstora företag, samt organisationer som drivs utan vinstsyfte, enligt definitionerna i nationell rätt. Dessa företags och organisationers förhandlingsposition är jämförbar med konsumenternas förhandlingsposition och de bör därför åtnjuta lika starkt skydd, såvida de inte uttryckligen avstår från dessa rättigheter. Informationskraven för avtal i detta direktiv, inbegripet de krav i direktiv 2011/83/EU som det hänvisas till i detta direktiv, bör gälla oavsett om en betalning görs eller ej och hur stort belopp som ska betalas av konsumenten. Informationskraven för avtal, även de krav som ingår i direktiv 2011/83/EU, bör tillämpas automatiskt på mikroföretag, små företag och på organisationer som drivs utan vinstsyfte såvida de inte föredrar att förhandla fram individualiserade avtalsvillkor med tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster. Till skillnad från mikroföretag, små företag och organisationer som drivs utan vinstsyfte har större företag vanligtvis en starkare förhandlingsposition och är därför inte beroende av samma krav på information i samband med avtal som konsumenterna. Andra bestämmelser, till exempel om nummerportabilitet, som är viktiga också för större företag bör fortsätta att gälla för alla slutanvändare. ”Organisationer som drivs utan vinstsyfte” är rättsliga enheter som inte genererar någon vinst för sina ägare eller medlemmar. Vanligtvis handlar det om välgörenhetsorganisationer eller andra typer av allmännyttiga organisationer. Mot bakgrund av den likartade situationen är det berättigat att behandla dessa på samma sätt som mikroföretag eller små företag enligt detta direktiv, i den mån slutanvändarnas rättigheter berörs.
(1) |
Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29). |
(2) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets |
direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
603
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/85 |
|
|
|
|
(260)Särdragen hos sektorn för elektronisk kommunikation kräver, utöver övergripande avtalsregler, ett begränsat antal ytterligare bestämmelser för skydd av slutanvändare. Slutanvändarna bör bl.a. informeras om eventuella nivåer på de erbjudna tjänsternas kvalitet, om villkoren för reklamerbjudanden och uppsägning av avtal, om tillämpliga prisplaner och taxor för tjänster som omfattas av särskilda prisvillkor. Denna information är relevant för tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
(261)För att ge slutanvändarna möjlighet att göra välgrundade val är det ytterst viktigt att den nödvändiga relevanta informationen ges innan avtalet ingås, och det på ett klart och begripligt sätt samt på ett varaktigt medium eller, om detta inte är möjligt och utan att det påverkar tillämpningen av definitionen av varaktigt medium i direktiv 2011/83/ EU, i ett dokument som tillhandahålls av tillhandahållaren och som användaren får meddelande om, som är lätt att ladda ner, öppna och ta del av på enheter som vanligen används av konsumenterna. För att underlätta valet bör tillhandahållarna också presentera en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren. I syfte att underlätta jämförbarheten och minska kostnaderna för efterlevnad bör kommissionen, efter samråd med Berec, besluta om en mall för sådana avtalssammanfattningar. Den information som tillhandahålls innan ett avtal ingås bör, liksom mallen för sammanfattning, utgöra en integrerad del av det slutliga avtalet. Sammanfattningen av avtalet bör vara kortfattad och lättläst, helst inte längre än motsvarande en
(262)Efter antagandet av förordning (EU) 2015/2120 har bestämmelserna i detta direktiv avseende information om villkor som begränsar tillträdet till eller användningen av tjänster och tillämpningar och information om trafikutformning blivit föråldrade och bör upphävas.
(263)När det gäller terminalutrustning bör kundavtalet innehålla information om de villkor som tillhandahållaren kan ha infört för kundens användning av sådan utrustning, till exempel i form av
(264)Avtalet bör, utan att det påverkar tillhandahållarens materiella skyldighet att ansvara för säkerheten enligt detta direktiv, innehålla närmare uppgifter om vilka slags åtgärder som tillhandahållaren kan vidta vid säkerhetsincidenter, hot eller utsatta lägen. Dessutom bör avtalet innehålla närmare uppgifter om de ersättnings- och återbetalnings- system som finns tillgängliga om tillhandahållaren agerar på ett otillfredsställande sätt vid en säkerhetsincident, bland annat om en säkerhetsincident, som meddelats tillhandahållaren, inträffar på grund av en känd sårbarhet i mjuk- eller maskinvaran för vilka en programfix har släppts av tillverkaren eller utvecklaren, och tjänstetill- handahållaren inte har använt denna programfix eller vidtagit motåtgärder.
(265)Att ha tillgång till öppen, aktuell och jämförbar information om erbjudanden och tjänster är av avgörande betydelse för konsumenterna på marknader med fungerande konkurrens och flera tjänstetillhandahållare. Slutanvändare bör kunna jämföra priser för olika tjänster som erbjuds på marknaden enkelt på grundval av information som
604
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/86 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
offentliggjorts i lättillgänglig form. För att dessa enkelt ska kunna jämföra priser och tjänster bör de behöriga myndigheterna, där så är relevant i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, få rätt att kräva att tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster ger bättre insyn när det gäller information (inbegripet om taxor, tjänsternas kvalitet, villkor som gäller användningen av tillhandahållen terminalutrustning, och annan relevant statistik). I alla dessa krav bör vederbörlig hänsyn tas till nätens eller tjänsternas särdrag. Där bör också säkerställas att tredje part har rätt att kostnadsfritt använda offentligt tillgänglig information som offentliggörs av dessa företag, i syfte att tillhandahålla jämförelseverktyg.
(266)Slutanvändarna är ofta inte medvetna om kostnaderna för sin konsumtion eller har svårt att uppskatta tidsåtgång eller datakonsumtion vid användning av elektroniska kommunikationstjänster. I syfte att öka insynen och göra det möjligt för slutanvändare att bättre kontrollera sin kommunikationsbudget är det viktigt att ge dem tillgång till resurser som gör det möjligt för dem att följa sin förbrukning i god tid. Medlemsstaterna bör dessutom kunna bibehålla eller införa bestämmelser om förbrukningsgränser för att skydda slutanvändarna mot chockfakturor, bland annat i samband med betalteletjänster och andra tjänster som omfattas av särskilda prisvillkor. Detta ger behöriga myndigheter möjlighet att kräva att information om sådana priser ges innan tjänsten tillhandahålls och påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att bibehålla eller införa allmänna skyldigheter för betalteletjänster för att säkerställa ett effektivt skydd av slutanvändare.
(267)Oberoende jämförelseverktyg, till exempel webbplatser, är ett effektivt sätt för slutanvändare att bedöma fördelarna med olika tillhandahållare av internetanslutningstjänster och interpersonella kommunikationstjänster, som tillhandahålls mot återkommande eller förbrukningsbaserad direkt betalning i pengar, och att få opartisk information, särskilt genom att jämföra priser, tariffer och kvalitetsparametrar på ett enda ställe. Sådana verktyg bör vara operativt oberoende av tjänstetillhandahållare och ingen tjänstetillhandahållare bör ges förmånsbehandling i sökresultaten. Sådana verktyg bör syfta till att tillhandahålla information som är såväl tydlig och koncis som heltäckande och omfattande. För att ge en representativ översikt och täcka en betydande del av marknaden bör de också syfta till att omfatta så många olika sorters erbjudanden som möjligt. Den information som ges om dessa verktyg bör vara tillförlitlig, objektiv och transparent. Slutanvändare bör informeras om tillgången till sådana verktyg. Medlemsstaterna bör säkerställa att slutanvändarna har fritt tillträde till minst ett sådant verktyg inom sina respektive territorier. Om det bara finns ett verktyg i en medlemsstat och det verktyget slutar att fungera eller inte längre uppfyller kvalitetskriterierna bör medlemsstaten säkerställa att slutanvändarna inom rimlig tid får tillträde till ett annat jämförelseverktyg på nationell nivå.
(268)Oberoende jämförelseverktyg kan göras tillgängliga av privata företag, eller av behöriga myndigheter eller på deras vägnar, men de bör användas i enlighet med specificerade kvalitetskriterier, inbegripet kravet att de bör tillhandahålla uppgifter om deras ägare och korrekt och aktuell information, ange tidpunkten för den senaste uppdateringen, ange tydliga och objektiva kriterier som jämförelserna kommer att grundas på samt omfatta ett brett urval av erbjudanden som täcker en betydande del av marknaden. Medlemsstaterna bör kunna bestämma hur ofta jämförelseverktyg måste granska och uppdatera den information som de tillhandahåller slutanvändare, med hänsyn till hur ofta tillhandahållare av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster vanligtvis uppdaterar sin information om taxor och kvalitet.
(269)För att hantera frågor av allmänintresse som rör användningen av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster, och uppmuntra till skydd av andra personers fri- och rättigheter, bör medlemsstaterna, med hjälp av tillhandahållare av sådana tjänster, kunna utarbeta och sprida eller ha spridit information av allmänintresse om användningen av dessa tjänster. Sådan bör kunna innehålla information av allmänintresse om de vanligaste överträdelserna och de rättsliga följderna av dessa, till exempel om intrång i
605
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/87 |
|
|
|
|
upphovsrätten, annan olaglig användning och spridning av skadligt innehåll, samt råd och sätt att skydda sig mot risker när det gäller den personliga säkerheten, som till exempel orsakas av utlämnande av information om personen under särskilda omständigheter, integriteten och personuppgifter samt tillgången till lättanvänd och konfigurerbar mjukvara eller mjukvarualternativ som gör det möjligt att skydda barn eller utsatta personer. Informationen skulle kunna samordnas genom det samarbetsförfarande som fastställs i detta direktiv. Sådan information av allmänintresse bör uppdateras vid behov och presenteras i lättbegripliga format, som fastställts av varje medlemsstat, och på nationella myndigheters webbplatser. Medlemsstaterna bör kunna kräva att tillhandahållare av internetanslutnings- tjänster och allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster sprider denna standardiserade information till alla sina kunder på ett sätt som de nationella offentliga myndigheterna anser vara lämpligt. Informationsspridningen bör dock inte leda till orimliga bördor för tillhandahållarna. Om den gör det bör medlemsstaterna kräva att informationen sprids med hjälp av de metoder som tillhandahållare använder för att kommunicera med slutanvändare inom ramen för den normala affärsverksamheten.
(270)Om det saknas tillämpliga bestämmelser i unionsrätten bör innehåll, applikationer och tjänster anses lagliga eller skadliga i enlighet med nationell materiell rätt och processrätt. Det är medlemsstaterna och inte tillhandahållarna av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som på vederbörligt sätt bör avgöra huruvida innehållet, tillämpningarna eller tjänsterna är antingen lagliga eller skadliga. Det här direktivet och direktiv 2002/58/ EG påverkar inte tillämpningen av direktiv 2000/31/EG, som bland annat innehåller en bestämmelse om enbart vidarebefordran för tjänstelevererande mellanhänder, enligt definitionen i det direktivet.
(271)De nationella regleringsmyndigheterna bör i samverkan med andra behöriga myndigheter eller, i relevanta fall, andra behöriga myndigheter i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, bemyndigas att övervaka kvaliteten på tjänsterna och att systematiskt samla in information om kvaliteten på de tjänster som erbjuds av tillhandahållare av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster, i den mån det är möjligt för de sistnämnda att erbjuda minimitjänstekvalitet antingen genom kontroll av åtminstone vissa nätelement eller genom ett tjänstenivåavtal för detta ändamål, inbegripet kvaliteten i samband med tillhandahållandet av tjänster till slutanvändare med funktionsnedsättning. Den informationen bör samlas in på grundval av kriterier som tillåter en jämförelse mellan tjänstetillhandahållare och mellan medlemsstater. Tillhandahållare av sådana elektroniska kommunikationstjänster i en konkurrensutsatt miljö kommer sannolikt av kommersiella skäl att göra lämplig och uppdaterad information om sina tjänster allmänt tillgänglig. De nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter eller, i relevanta fall, andra behöriga myndigheter i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, bör ändå kunna kräva att sådan information offentliggörs om det kan påvisas att sådan information inte är faktiskt tillgänglig för allmänheten. Om kvaliteten på allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster är beroende av externa faktorer, såsom kontroll över överföringen av signaler eller internetuppkopplingens kvalitet bör de nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter kunna kräva att tillhandahållare av sådana tjänster ska informera konsumenterna om detta.
(272)De nationella regleringsmyndigheterna bör i samverkan med andra behöriga myndigheter också ange de mätmetoder som ska tillämpas av tjänstetillhandahållarna för att förbättra de lämnade uppgifternas jämförbarhet. För att underlätta jämförelser inom unionen och för att minska efterlevnadskostnaderna bör Berec anta riktlinjer om relevanta parametrar för tjänstekvalitet, som de nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter bör beakta i största möjliga utsträckning.
(273)För att fullt ut utnyttja den konkurrenskraftiga miljön bör konsumenter kunna göra välinformerade val och byta tillhandahållare när det ligger i deras bästa intresse. Det är mycket viktigt att säkerställa att konsumenterna har möjlighet att göra detta utan att hindras av juridiska, tekniska eller praktiska hinder, inklusive avtalsvillkor, förfaranden och avgifter. Detta hindrar dock inte tillhandahållarna från att fastställa rimliga minimiperioder för avtal på högst 24 månader i konsumentkontrakt. Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att bibehålla eller införa bestämmelser för en kortare varaktighet och tillåta konsumenterna att ändra sina prisplaner eller säga upp avtalet
606
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/88 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
inom bindningstiden utan extra kostnad med hänsyn till nationella förhållanden, exempelvis konkurrensnivåer och nätinvesteringarnas stabilitet. Oberoende av avtalet om elektroniska kommunikationstjänster kan det hända att konsumenterna föredrar och drar nytta av en längre återbetalningsperiod för fysiska anslutningar. Sådana konsumentåtaganden kan vara en viktig faktor för att underlätta anläggningen av nät med mycket hög kapacitet fram till eller mycket nära slutanvändarnas lokaler, bland annat genom sådana system för aggregering av efterfrågan som gör det möjligt för investerare att minska riskerna med ett första införande. Konsumenternas rätt att byta tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster, enligt vad som föreskrivs i detta direktiv, bör inte inskränkas av sådana återbetalningsperioder i avtal om fysiska anslutningar, och sådana avtal bör inte omfatta tillgång till terminalutrustning eller internetutrustning för anslutning såsom telefoner, routrar eller modem. Medlemsstaterna bör säkerställa lika behandling av enheter, inbegripet operatörer, som finansierar anläggningen av en fysisk anslutning med mycket hög kapacitet till en slutanvändares lokaler, även i de fall finansieringen sköts med hjälp av ett avtal med avbetalningar.
(274)Automatisk förlängning av avtal för elektroniska kommunikationstjänster är också möjlig. Slutanvändarna bör i sådana fall ha möjlighet att säga upp avtalet utan kostnad efter utgången av bindningstiden.
(275)Alla eventuella ändringar i de avtalsvillkor som föreslagits av tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, och som inte gynnar slutanvändarna, till exempel avseende avgifter, taxor, datavolymbegränsningar, datahastigheter, täckning eller behandling av personuppgifter, bör ge upphov till en rättighet för slutanvändarna att säga upp avtalet utan kostnader, även om de är kombinerade med vissa positiva förändringar. Alla eventuella ändringar av avtalsvillkoren på initiativ av tillhandahållaren bör därför ge slutanvändaren rätt att säga upp avtalet om inte varje ändring i sig är till fördel för slutanvändaren, eller om ändringarna är av rent administrativ karaktär, till exempel en förändring av tillhandahållarens adress, och inte får några negativa konsekvenser för slutanvändaren eller i strikt bemärkelse har införts genom lagar eller andra förordningar, till exempel nya informationskrav för avtal som införts i unionsrätten eller nationell rätt. Huruvida en ändring enbart är till slutanvändarens fördel bör bedömas utifrån objektiva kriterier. Slutanvändarens rätt att säga upp avtalet bör endast uteslutas om tillhandahållaren kan visa att samtliga ändringar i avtalet enbart är till slutanvändarens fördel eller är av rent administrativ karaktär och inte har någon negativ inverkan på slutanvändaren.
(276)Slutanvändarna bör underrättas om alla eventuella förändringar av avtalsvillkoren genom ett varaktigt medium. Andra slutanvändare än konsumenter, mikroföretag eller små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte bör inte omfattas av rätten till uppsägning vid avtalsändring, såvitt avser överföringstjänster som används för maskin till
(277)Möjligheten att byta tillhandahållare är en grundläggande förutsättning för effektiv konkurrens i en konkurrensutsatt miljö. Tillgången till transparent och exakt information i rätt tid om byten av tillhandahållare bör öka slutanvändarnas förtroende för sådana byten och göra dem mer villiga att aktivt medverka i konkurrensprocessen. Tjänstetillhandahållare bör säkerställa kontinuitet i tjänsterna så att slutanvändarna kan byta tillhandahållare utan att hindras av risken för ett avbrott i tjänsten och, om det är tekniskt möjligt, tillåta att bytet sker den dag som anges av slutanvändarna.
(278)Nummerportabilitet är viktig för att underlätta konsumentens val och effektiv konkurrens på konkurrensutsatta marknader för elektronisk kommunikation. Slutanvändare bör på begäran kunna behålla sina telefonnummer
607
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/89 |
|
|
|
|
oberoende av vilken tillhandahållare som tillhandahåller tjänsten, och under en begränsad tid i samband med byte av tillhandahållare. Nummerportabilitet mellan anslutningar till det allmänna telefonnätet på fasta och icke fasta platser omfattas inte av detta direktiv. Medlemsstaterna får emellertid tillämpa bestämmelser om nummerportabilitet mellan nät som tillhandahåller tjänster på en fast plats och mobilnät.
(279)Betydelsen av nummerportabilitet ökar avsevärt när transparent information om taxor finns, både för slutanvändare som behåller sitt nummer och för slutanvändare som ringer upp dem som har behållit sitt nummer. De nationella regleringsmyndigheterna bör där så är möjligt underlätta lämplig insyn om taxor som en del i genomförandet av nummerportabilitet.
(280)När de nationella regleringsmyndigheterna säkerställer att man följer kostnadsorienteringsprincipen vid prissätt- ningen för samtrafik i samband med tillhandahållande av nummerportabilitet, bör de även kunna beakta de priser som erbjuds på jämförbara marknader.
(281)Att kunna portera numret är centralt när det gäller att underlätta konsumenternas val och främja effektiv konkurrens på marknader för elektroniska kommunikationstjänster med fungerande konkurrens, och denna tjänst bör genomföras med minsta möjliga dröjsmål så att numret aktiveras inom en arbetsdag och så att slutanvändaren inte drabbas av att tjänsten ligger nere i mer än en arbetsdag från och med den överenskomna dagen. Rätten att portera numret bör ges till den slutanvändare som har relevant (förhands- eller efterhandsbetalt) avtal med tillhandahållaren. I syfte att underlätta en gemensam kontaktpunkt som möjliggör en smidig övergång för slutanvändare, bör bytesprocessen ledas av den mottagande tillhandahållaren av elektronisk kommunikation till allmänheten. De nationella regleringsmyndigheterna eller, i relevanta fall, andra behöriga myndigheter, bör kunna föreskriva den globala processen för byte och portering av nummer, med hänsyn till nationella bestämmelser om avtal och den tekniska utvecklingen. Detta bör i förekommande fall omfatta ett krav på att nummerportabilitet ska genomföras med hjälp av
(282)För att säkerställa att byte och portering sker inom de tidsfrister som föreskrivs i detta direktiv bör medlemsstaterna föreskriva att slutanvändarna ska få ersättning från tillhandahållare på ett enkelt sätt och inom rimlig tid om ett avtal mellan en tillhandahållare och en slutanvändare inte iakttas. Dessa åtgärder bör stå i proportion till förseningen med avtalets fullgörande. Slutanvändarna bör åtminstone ersättas för förseningar på mer än en arbetsdag i samband med aktiveringen av tjänsten, porteringen av ett nummer eller ett avbrott i tjänsten, och när tillhandahållare uteblivit från överenskomna service- eller installationstillfällen. Ytterligare ersättning kan också ges i form av en automatisk minskning av ersättningen de i fall där den överlämnande tillhandahållaren ska fortsätta att tillhandahålla sina tjänster till dess att den mottagande tillhandahållarens tjänster är aktiverade.
(283)Paket som åtminstone består av en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst, samt andra tjänster, såsom allmänt tillgängliga nummeroberoende inter- personella kommunikationstjänster, linjära sändningstjänster, maskin till
608
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/90 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
byta till konkurrenskraftiga erbjudanden för hela eller delar av paketet. Vissa väsentliga bestämmelser i detta direktiv i fråga om kortfattad information om avtalet, insyn, avtalets löptid, uppsägning av avtal och byte av tillhandahållare bör därför tillämpas på alla delar av ett paket, däribland terminalutrustning, andra tjänster, såsom digitalt innehåll eller digitala tjänster och elektroniska kommunikationstjänster som inte direkt omfattas av tillämpningsområdet för dessa bestämmelser. Alla slutanvändarskyldigheter enligt detta direktiv i samband med en viss elektronisk kommunikationstjänst som tillhandahålls eller säljs som en separat tjänst bör också vara tillämpliga när tjänsten utgör en del av ett paket med minst en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst. Andra avtalsrelaterade frågor, som de rättsmedel som är tillämpliga i fall av bristande överensstämmelse med avtalet, bör omfattas av de regler som är tillämpliga på respektive beståndsdel i paketet, exempelvis av reglerna för avtal om försäljning av varor eller tillhandahållande av digitalt innehåll. Rätten att säga upp någon del av ett paket som omfattar minst en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst före utgången av de överenskomna avtalsvillkoren på grund av bristande överensstämmelse eller underlåtenhet att leverera bör ge konsumenten rätt att säga upp alla delarna i paketet. För att bibehålla möjligheten att enkelt byta tillhandahållare bör konsumenterna inte heller vara låsta vid en tillhandahållare genom en avtalsmässig faktisk förlängning av den ursprungliga bindningstiden.
(284)Tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster har en skyldighet att ge tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation. Under exceptionella omständigheter, dvs. på grund av bristande teknisk genomförbarhet, kanske de inte kan ge tillgång till alarmeringstjänster eller information om varifrån samtalet kommer, eller till båda tjänsterna. I sådana fall bör de informera sina kunder ordentligt om detta i avtalet. Sådana tillhandahållare bör förse sina kunder med tydlig och transparent information i det inledande avtalet och uppdatera den vid eventuella ändringar av bestämmelserna om tillträde till alarmeringstjänster, till exempel när det gäller fakturor. Den informationen bör innehålla uppgifter om eventuella begränsningar av den geografiska täckningen, med utgångspunkt i de planerade tekniska driftsparametrarna för kommunikationstjänsten och den tillgängliga infrastrukturen. Om tjänsten inte tillhandahålls över en anslutning som är avsedd att tillhandahålla en tjänst av en viss kvalitet, bör informationen även innehålla uppgifter om i vilken utsträckning tillträdet och informationen om varifrån samtalet kommer är tillförlitliga i jämförelse med en tjänst som tillhandahålls över en sådan anslutning, med beaktande av den aktuella tekniken och de gällande kvalitetsstandarderna samt de parametrar för tjänsternas kvalitet som anges i detta direktiv.
(285)Slutanvändarna bör ha tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation avgiftsfritt och utan att behöva använda betalningsmedel, från varje enhet som möjliggör nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster, inbegripet när de använder roamingtjänster i en medlemsstat. Nödkommunikation är ett kommunikationsmedel som omfattar inte bara talkommunikationstjänster utan också sms, meddelandehantering, video eller andra typer av kommunikation, exempelvis realtidstext samt totalkonversationstjänster och samtalsförmedlande tjänster. Medlemsstaterna bör, med beaktande av alarmeringscentralernas kapacitet och tekniska utrustning, kunna besluta vilka nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster som är lämpliga för alarmeringstjänster, inklusive möjligheten att begränsa dessa alternativ till talkommunikationstjänster och motsvarande för slutanvändare med funktionsnedsättning, eller lägga till ytterligare alternativ enligt överenskommelse med nationella alarmerings- centraler. Nödkommunikation kan utlösas på uppdrag av en person genom ett nödanrop i fordon eller eCall enligt definitionen i förordning (EU) 2015/758.
(286)Medlemsstaterna bör säkerställa att tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster tillhandahåller tillförlitligt och korrekt tillträde till alarmeringstjänster, med hänsyn tagen till nationella specifikationer och kriterier samt till nationella alarmeringscentralers kapacitet. Medlemsstaterna bör beakta alarmeringscentralernas förmåga att hantera nödkommunikation på fler än ett språk. Om den nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänsten inte tillhandahålls via en förbindelse som är avsedd att tillhandahålla en viss tjänstekvalitet, kan det hända att tjänstetillhandahållaren inte kan säkerställa att larmsamtal som går via deras tjänst överförs till den lämpligaste alarmeringscentralen med samma tillförlitlighet. För sådana nätoberoende tillhandahållare, dvs. tillhandahållare som inte är integrerade med en tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät, är det kanske inte alltid tekniskt möjligt att tillhandahålla lokaliseringsuppgifter. Medlems- staterna bör säkerställa att standarder som garanterar korrekt och tillförlitlig dirigering och koppling till
609
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/91 |
|
|
|
|
alarmeringstjänster införs så snart som möjligt för att ge nätoberoende tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster möjlighet att uppfylla de skyldigheter som gäller tillträde till alarmerings- tjänster och lokaliseringsuppgifter på en nivå som är jämförbar med vad som krävs av övriga tillhandahållare av sådana kommunikationstjänster. Om sådana standarder och tillhörande system för alarmeringscentraler ännu inte har införts bör tillhandahållare av nätoberoende nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster inte vara skyldiga att tillhandahålla tillträde till alarmeringstjänster, förutom om det är tekniskt möjligt eller ekonomiskt lönsamt. Detta kan till exempel inbegripa att en medlemsstat utser en enskild, central alarmeringscentral för att denna ska ta emot nödkommunikation. Tillhandahållarna bör dock informera slutanvändarna när tillträde till det gemensamma europeiska nödnumret 112 eller till lokaliseringsuppgifter inte stöds.
(287)I syfte att förbättra medlemsstaternas rapportering om och resultatmätning av hur larmsamtal besvaras och hanteras bör kommissionen vartannat år lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur effektivt genomförandet av det gemensamma europeiska nödnumret 112 är.
(288)Medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att alarmeringstjänster, inklusive det gemensamma europeiska nödnumret 112, är lika lättillgängliga för slutanvändare med funktionsnedsättning, särskilt döva användare och användare med hörselnedsättning, talsvårigheter eller dövblindhet och stämmer överens med unionsrätten om harmonisering av tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Detta kan omfatta till- handahållande av särskild terminalutrustning för slutanvändare med funktionsnedsättning, när andra kommunika- tionssätt inte är lämpliga för dem.
(289)Det är viktigt att öka medvetenheten om det gemensamma europeiska nödnumret 112 för att förbättra säkerhetsskyddet för medborgare som reser inom unionen. Därför bör medborgare, vid resa inom någon medlemsstat, särskilt genom information i internationella bussterminaler, tågstationer, hamnar och flygplatser samt i telefonlistor, slutanvändar- och fakturainformation, informeras om att det gemensamma europeiska nödnumret 112 kan användas som enda nödnummer inom hela unionen. Ansvaret för detta ligger framför allt på medlemsstaterna, men kommissionen bör fortsätta att stödja och komplettera medlemsstaternas initiativ för att ytterligare öka kännedomen om det gemensamma europeiska nödnumret 112 och med jämna mellanrum utvärdera allmänhetens kännedom om detta nödnummer.
(290)Lokaliseringsuppgifter, som används i all nödkommunikation, förbättrar säkerhetsskyddet för slutanvändarna och hjälper alarmeringstjänsten i dess arbete, under förutsättning att förmedlingen av nödkommunikationsdata och därtill hörande data till alarmeringstjänsten garanteras genom det nationella systemet för alarmeringscentraler. Mottagandet och användningen av lokaliseringsuppgifter, som inbegriper både nätbaserade lokaliseringsuppgifter och, om sådana finns tillgängliga, förbättrade lokaliseringsuppgifter från terminaler, bör överensstämma med relevant unionsrätt om behandling av personuppgifter och säkerhetsåtgärder. Företag som tillhandahåller nätbaserad lokalisering bör göra lokaliseringsuppgifter tillgängliga för alarmeringstjänster så snart samtalet når den tjänsten, oberoende av vilken teknik som används. Lokaliseringsteknik som baserar sig på terminaler har dock visat sig vara betydligt mer exakt och kostnadseffektiv tack vare tillgången på uppgifter som tillhandahålls av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) och satellitnavigeringssystemet Galileo och andra globala satellitnavi- geringssystem och
610
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/92 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
lokaliseringsuppgifter som finns tillgängliga. Fastställandet och överföringen av lokaliseringsuppgifter bör vara kostnadsfritt för både slutanvändaren och den myndighet som ansvarar för nödkommunikation, oavsett hur detta har fastställts, till exempel via terminalen eller via nätverket, och oberoende av överföringssätt, till exempel via röstkommunikation, sms eller
(291)För att kunna hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen när det gäller exakt information om varifrån samtalet kommer, likvärdigt tillträde för slutanvändare med funktionsnedsättning och dirigering av samtalet till den lämpligaste alarmeringscentralen, bör kommissionen ges befogenhet att genom en delegerad akt anta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kompatibilitet, interoperabilitet, kvalitet, tillförlitlighet och kontinuitet för nödkommunikation i unionen, såsom funktionella bestämmelser som anger den roll som spelas av olika parter i kommunikationskedjan, till exempel tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster, nätoperatörer och alarmeringscentraler, samt tekniska bestämmelser som anger de tekniska metoderna för att följa de funktionella bestämmelserna. Dessa åtgärder bör inte påverka det sätt på vilket medlemsstaternas alarmerings- tjänster är organiserade.
(292)En medborgare i en medlemsstat som behöver kontakta alarmeringstjänsten i en annan medlemsstat kan inte göra detta eftersom alarmeringstjänsten kanske inte har kontaktuppgifter till alarmeringstjänster i andra medlemsstater. En unionsomfattande, säker databas över nummer till en huvudansvarig alarmeringstjänst i varje land bör därför inrättas. Därför bör Berec upprätthålla en säker databas med
(293)Nationell rätt har utvecklats i olika riktningar när det gäller sändningen av varningar till allmänheten via elektroniska kommunikationstjänster avseende överhängande eller pågående större nödsituationer och katastrofer. För att få till stånd en tillnärmning av rätten på detta område bör detta direktiv därför föreskriva att tillhandahållare av mobila nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster ska sända varningar till allmänheten till samtliga berörda slutanvändare, om system för varning av allmänheten finns. Berörda slutanvändare bör anses vara de slutanvändare som befinner sig i de geografiska områden som potentiellt påverkas av överhängande eller pågående större nödsituationer och katastrofer under varningsperioden, enligt vad som fastställts av de behöriga myndigheterna.
(294)När det har säkerställts att samtliga berörda slutanvändare nås på ett effektivt sätt, oberoende av bosättningsort eller bosättningsmedlemsstat, och den högsta datasäkerhetsnivån är uppnådd bör medlemsstaterna kunna föreskriva att varningar till allmänheten får utsändas via andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än mobila nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster och överföringstjänster för utsändning eller via en mobil applikation som överförs via internetanslutningstjänster. I syfte att informera slutanvändare som reser in i en medlemsstat om förekomsten av ett sådant system för varningar till allmänheten bör medlemsstaten säkerställa att dessa slutanvändare automatiskt, utan onödigt dröjsmål och kostnadsfritt ges lättbegriplig information om hur man kan ta emot varningar till allmänheten, inklusive genom mobil terminalutrustning som inte medger användning av internetanslutningstjänster. Andra varningar till allmänheten än de som är beroende av mobila nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster bör sändas till slutanvändarna på ett lättmottagligt sätt. När ett system för varning av allmänheten bygger på en applikation bör slutanvändarna inte vara tvungna att registrera sig hos myndigheterna eller applikationstillhandahållaren. Slutanvändarnas lokaliseringsuppgifter bör användas i enlighet med direktiv 2002/58/EG. Sändningen av varningar till allmänheten bör vara kostnadsfri för slutanvändarna. Vid sin översyn av genomförandet av detta direktiv skulle kommissionen även kunna bedöma om det är möjligt, i överensstämmelse med unionsrätten, och genomförbart att inrätta ett gemensamt unionsomfattande system för varningar till allmänheten för att varna allmänheten i händelse av en överhängande eller pågående katastrof eller allvarlig nödsituation i flera olika medlemsstater.
(295)Medlemsstaterna bör kunna fastställa huruvida förslag på andra alternativa system än sådana som går via mobila nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster verkligen är likvärdiga med sådana tjänster, med största möjliga beaktande av Berecs riktlinjer. Sådana riktlinjer bör utarbetas i samråd med de myndigheter som ansvarar för
611
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/93 |
|
|
|
|
alarmeringscentraler för att säkerställa att experter på nödsituationer deltar i utformningen av dem och att det finns en samsyn mellan de olika medlemsstaternas myndigheter om vad som behövs för att säkerställa att sådana system för varning av allmänheten genomförs fullt ut i medlemsstaterna samtidigt som man säkerställer att unionens medborgare är effektivt skyddade när de reser i andra medlemsstater.
(296)I enlighet med målen i stadgan och i enlighet med skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bör i regelverket säkerställas att samtliga slutanvändare, inklusive slutanvändare med funktionsnedsättning, äldre användare och användare med särskilda sociala behov, enkelt får likvärdigt tillträde till högkvalitativa och prismässigt överkomliga tjänster, oavsett var i unionen de bor. I förklaring 22 som fogas till slutakten till Amsterdamfördraget anges att unionens institutioner ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning när åtgärder utarbetas enligt artikel 114 i
(297)För att säkerställa att slutanvändare med funktionsnedsättning kan utnyttja konkurrensen och det urval av tjänstetillhandahållare som majoriteten av slutanvändare drar fördel av, bör de behöriga myndigheterna, när så är lämpligt och med hänsyn till de nationella förhållandena, samt efter samråd med slutanvändare med funktionsnedsättning, specificera konsumentskyddskrav för slutanvändare med funktionsnedsättning som måste uppfyllas av tillhandahållare av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Dessa krav kan särskilt omfatta att tillhandahållare ska säkerställa att slutanvändare med funktionsnedsättning kan utnyttja deras tjänster på samma villkor, inbegripet priser, tariffer och kvalitet, som de som erbjuds deras övriga slutanvändare, oberoende av eventuella extra kostnader för dessa tillhandahållare. Övriga krav kan gälla grossistarrangemang mellan tillhandahållare. För att undvika att tjänstetillhandahållare åläggs en orimlig börda bör de behöriga myndigheterna kontrollera om målen avseende lika tillträde och valmöjligheter kan uppnås utan sådana åtgärder.
(298)Som komplement till unionsrätten om harmonisering av tillgänglighetskrav för produkter och tjänster fastställs i detta direktiv nya förstärkta krav på överkomliga priser och tillgång med avseende på tillhörande terminalutrustning samt särskild utrustning och särskilda tjänster för slutanvändare med funktionsnedsättning. Motsvarande skyldighet i direktiv 2002/22/EG för medlemsstaterna att främja tillgången på terminalutrustning för användare med funktionsnedsättning har därför blivit föråldrad och bör upphävas.
(299)Effektiv konkurrens har utvecklats när det gäller tillhandahållandet av nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar bland annat enligt artikel 5 i kommissionens direktiv 2002/77/EG (1). För att upprätthålla denna effektiva konkurrens bör alla tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster som tilldelar sina slutanvändare telefonnummer från en nummerplan fortsätta att vara skyldiga att tillhandahålla relevant information på ett skäligt, kostnadsorienterat och
(300)Slutanvändarna bör informeras om sin rätt att bestämma huruvida de vill ingå i en abonnentförteckning. Tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster bör respektera slutanvändarnas beslut när uppgifter görs tillgängliga för tillhandahållare av katalogtjänster. Artikel 12 i direktiv 2002/58/EG säkerställer slutanvändarnas rätt till integritet när det gäller införandet av deras personliga upplysningar i en allmän abonnentförteckning.
(301)Åtgärder i grossistledet genom vilka uppgifter om slutanvändare tas med i databaser bör vara förenliga med säkerhetsåtgärder för skydd av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679, inbegripet artikel 12 i direktiv 2002/58/EG. Tillhandahållandet av dessa uppgifter för tjänstetillhandahållare bör vara kostnadsbaserat, samtidigt som medlemsstaterna ges möjlighet att inrätta en central mekanism för att tillhandahålla övergripande samlad information till nummerupplysningstillhandahållare och ge tillträde till nätet på rimliga och transparenta
(1) |
Kommissionens direktiv 2002/77/EG |
av den 16 september 2002 om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunika- |
|
tionsnät och kommunikationstjänster |
(EGT L 249, 17.9.2002, s. 21). |
612
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/94 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
villkor, för att säkerställa att slutanvändarna kan dra fullständig nytta av konkurrensen, vilket i stor utsträckning har gjort det möjligt att avlägsna återförsäljningsregleringen för dessa tjänster och tillhandahålla nummerupplysnings- tjänster på rimliga och transparenta villkor.
(302)Efter avskaffandet av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande nummerupplysningstjänster och eftersom det finns en fungerande marknad för sådana tjänster, är rätten till tillgång till nummerupplysningstjänster inte längre nödvändig. De nationella regleringsmyndigheterna bör dock fortfarande kunna införa skyldigheter och villkor för företag som kontrollerar tillträde till slutanvändare för att upprätthålla tillträde och konkurrens på denna marknad.
(303)Slutanvändare bör kunna garanteras interoperabilitet för all utrustning som säljs inom unionen för radiomottagning i nya fordon i kategori M samt mottagning av digital television. Medlemsstaterna bör kunna kräva en lägsta nivå av harmoniserade standarder när det gäller sådan utrustning. Sådana standarder kan ibland anpassas mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.
(304)Om medlemsstaterna beslutar att anta åtgärder i enlighet med direktiv (EU) 2015/1535 för interoperabilitet för radiomottagare för konsumenter, bör de kunna ta emot och återge radiotjänster som tillhandahålls via digital markbunden radiosändning eller
(305)Konsumenterna bör ges möjlighet att uppnå största möjliga anslutning till digitala
(306)Bestämmelserna om interoperabilitet för radio- och
(307)Utan att det påverkar tillämpningen av unionsrätten hindrar detta direktiv inte medlemsstaterna från att anta tekniska bestämmelser som rör digital markbunden
(308)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fastställa proportionella skyldigheter avseende sändningsplikt (must carry) för företag som omfattas av deras jurisdiktion av legitima hänsyn till allmän ordning, men sådana skyldigheter bör dock endast införas om de är nödvändiga för att uppfylla de mål som avser allmänintresset och som medlemsstaterna klart fastställt i enlighet med unionsrätten och de bör vara proportionella och transparenta öppet redovisade. Det bör vara möjligt att tillämpa sändningsplikt på vissa angivna radio- och
613
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/95 |
|
|
|
|
som avser allmänintresset. Medlemsstaterna bör ge en objektiv motivering till den sändningsplikt som de föreskriver i sin nationella lagstiftning för att säkerställa att denna plikt är transparent, proportionell och tydligt definierad. Sändningsplikten bör utformas på ett sådant sätt att det ger tillräckliga incitament till effektiva investeringar i infrastruktur.
(309)Sändningsplikten bör ses över regelbundet minst vart femte år för att hålla den aktuell i förhållande till den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen och för att säkerställa att den fortsätter att vara proportionell i förhållande till de mål som ska nås. Sändningsplikten kan, där så är lämpligt, förenas med en bestämmelse om proportionell ersättning som bör fastställas i nationell lagstiftning. När så är fallet bör man i nationell rätt även fastställa vilken metod som ska tillämpas för att beräkna lämplig ersättning. I fråga om denna metod bör man undvika inkonsekvenser i förhållande till korrigeringsåtgärder avseende tillträde som nationella regleringsmyndigheter kan ålägga de tillhandahållare av överföringstjänster som används för sändning som har konstaterats ha ett betydande inflytande på marknaden. Om det i ett tidsbegränsat avtal som undertecknats före den 20 december 2018 föreskrivs en annan metod bör det vara möjligt att fortsätta att tillämpa den metoden under avtalets löptid. Om det inte finns en nationell bestämmelse om ersättning bör tillhandahållare av radio- eller
(310)Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som används för distribution av radio- eller tv- sändningar till allmänheten inbegriper kabelnät,
(311)Nummerpresentation är i regel tillgänglig i moderna telefonväxlar och kan därför i allt större utsträckning tillhandahållas till låg kostnad eller utan kostnad. Medlemsstaterna behöver inte införa skyldigheter om att tillhandahålla sådana tjänster när de redan finns tillgängliga. I direktiv 2002/58/EG slås vakt om användarnas integritet när det gäller specificerad fakturering genom att ge dem möjlighet att skydda sin integritet när nummerpresentation genomförs. Utvecklingen av dessa tjänster på alleuropeisk grund skulle gynna konsumenterna och främjas genom detta direktiv. Det är vanligt att tillhandahållare av internetanslutningstjänster tillhandahåller kunden en
(312)Medlemsstaterna kommer genom offentliggörande av information att säkerställa att både befintliga och potentiella marknadsaktörer förstår sina rättigheter och skyldigheter och vet var de kan få närmare relevanta upplysningar. Ett offentliggörande av information i de nationella officiella tidningarna hjälper berörda parter i andra medlemsstater att hitta de relevanta upplysningarna.
614
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/96 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(313)Kommissionen bör övervaka avgifter som bidrar till att avgöra priset för slutanvändarna och offentliggöra information om sådana avgifter för att säkerställa att den alleuropeiska marknaden för elektroniska kommunika- tionstjänster fungerar väl och effektivt.
(314)För att avgöra om unionsrätten tillämpas på ett korrekt sätt behöver kommissionen veta vilka företag som anses ha betydande inflytande på marknaden och vilka skyldigheter som de nationella regleringsmyndigheterna infört för marknadsaktörerna. Medlemsstaterna måste därför, utöver offentliggörandet på nationell nivå, lämna dessa uppgifter till kommissionen. När medlemsstaterna åläggs att översända uppgifter till kommissionen, bör de kunna göra elektroniskt under förutsättning av överenskommelse om lämpliga förfaranden för autentisering.
(315)För att beakta marknadsutvecklingen och den sociala och tekniska utvecklingen, inbegripet utvecklingen av tekniska standarder, för att hantera riskerna för nätens och tjänsternas säkerhet och för att säkerställa effektiv tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF- fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa en enhetlig högsta taxa för röstsamtalsterminering i grossistledet på marknaderna för fasta och mobila nät, anta åtgärder som avser nödkommunikation i unionen och anpassa bilagorna till detta direktiv. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt
förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (1). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(316)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genom- förandebefogenheter att anta beslut för att komma till rätta med gränsöverskridande skadlig störning mellan medlemsstater, att identifiera ett harmoniserad eller samordnad strategi för att åtgärda inkonsekvent genomförande av allmänna regleringsstrategier från nationella regleringsmyndigheters sida när det gäller reglering av marknader för elektronisk kommunikation samt nummer, inklusive nummerserier, nummerportabilitet och portabilitet av identifierare, översättningssystem för nummer och adresser samt tillträde till alarmeringstjänster genom det gemensamma europeiska nödnumret 112, att göra tillämpningen av standarder eller specifikationer obligatorisk, eller stryka standarder eller specifikationer från den obligatoriska delen av förteckningen över standarder, att anta tekniska och organisatoriska åtgärder för att korrekthantera risker för säkerhet för nät och tjänster, samt de förhållanden, format och förfaranden som är tillämpliga på anmälan av säkerhetsincidenter, att ange relevanta detaljer om individuella nyttjanderätter som är allmänt tillgängliga i ett standardiserat elektroniskt format när nyttjanderätterna till radiospektrum skapas för att ange de fysiska och tekniska egenskaperna hos trådlösa accesspunkter med kort räckvidd, att auktorisera eller hindra en nationell regleringsmyndighet från att införa, för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden, vissa skyldigheter när det gäller tillträde eller samtrafik, att harmonisera specifika nummer eller nummerserier för att ta itu med ej tillgodosedd gränsöverskridande eller alleuropeisk efterfrågan på nummerresurser, och att fastställa den sammanfattning av avtalet som ska tillhandahållas
konsumenter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/ 2011 (2).
(317)Slutligen bör kommissionen vid behov, efter att ha tagit största möjliga hänsyn till Berecs yttrande, kunna anta rekommendationer som gäller identifiering av relevanta produkt- och tjänstemarknader, anmälningar enligt förfarandet för konsolidering av den inre marknaden och en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna i regelverket.
(318)Kommissionen bör se över direktivets funktionssätt med jämna mellanrum, främst i syfte att avgöra behovet av ändringar med hänsyn till den tekniska utvecklingen eller ändrade marknadsvillkor.
(1) |
EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. |
(2) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och |
principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
615
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/97 |
|
|
|
|
(319)Vid sin översyn av hur detta direktiv fungerar bör kommissionen göra en bedömning av huruvida det med tanke på marknadsutvecklingen samt konkurrensen och konsumentskyddet även i fortsättningen behövs bestämmelser om sektorsspecifik förhandsreglering eller om dessa bestämmelser bör ändras eller upphävas. Eftersom det genom detta direktiv införs nya metoder för reglering av sektorer för elektronisk kommunikation, såsom möjligheten att utvidga tillämpningen av symmetriska skyldigheter bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten och regleringen av saminvesteringar bör särskild hänsyn tas till bedömningen av hur dessa fungerar.
(320)Ytterligare teknisk utveckling och marknadsutveckling, i synnerhet vad gäller användningen av olika elektroniska kommunikationstjänster och dessas förmåga att säkerställa ett effektivt tillträde till alarmeringstjänster, skulle kunna äventyra uppnåendet av målen i detta direktiv vad gäller slutanvändares rättigheter. Berec bör därför övervaka denna utveckling i medlemsstaterna och regelbundet offentliggöra yttranden som innefattar en bedömning av utvecklingens påverkan på den praktiska tillämpningen av de bestämmelser i detta direktiv som avser slutanvändare. Kommissionen bör, med största möjliga beaktande av Berecs yttrande, offentliggöra en rapport och lägga fram ett lagstiftningsförslag där den anser att det är nödvändigt för att säkerställa att målen för detta direktiv uppnås.
(321)Direktiven 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och artikel 5 i beslut nr 243/2012/EU bör upphävas.
(322)Kommissionen bör övervaka övergången från nuvarande regelverk till det nya regelverket.
(323)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att åstadkomma ett harmoniserat och förenklat regelverk för elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikationstjänster, tillhörande faciliteter och tillhörande tjänster, för villkoren för auktorisering av nät och tjänster, för radiospektrumanvändning och nummerresurser, för tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och för skydd av slutanvändare inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(324)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (1) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.
(325)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de upphävda direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de upphävda direktiven.
(326)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och de datum för tillämpningen av direktiven som anges i del B i bilaga XII.
(1) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
616
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/98 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
DEL I
RAM (ALLMÄNNA REGLER FÖR ORGANISATIONEN AV SEKTORN)
AVDELNING I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE, SYFTE OCH MÅL, DEFINITIONER
KAPITEL I
Syfte, mål och definitioner
Artikel 1
Syfte, tillämpningsområde och mål
1.Genom detta direktiv inrättas ett harmoniserat ramverk för elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikationstjänster, tillhörande faciliteter, tillhörande tjänster och vissa aspekter av terminalutrustning. I detta direktiv fastställs uppgifter för nationella regleringsmyndigheter och, i tillämpliga fall, för andra behöriga myndigheter och inrättas en rad förfaranden för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela unionen.
2.Målen med detta direktiv är att
a)genomföra en inre marknad för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som leder till anläggning och nyttjande av nät med mycket hög kapacitet, hållbar konkurrens och interoperabilitet för elektroniska kommunikationstjänster, tillgänglighet, säkerhet för nät och tjänster samt nytta för slutanvändare,
b)genom effektiv konkurrens och valmöjligheter säkerställa att allmänt tillgängliga tjänster av god kvalitet och till ett överkomligt pris tillhandahålls i hela unionen, att hantera situationer där behoven hos slutanvändare, inbegripet slutanvändare med funktionsnedsättning så att de kan ha tillträde till tjänsterna på samma villkor som andra, inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt av marknaden och att fastställa de nödvändiga rättigheterna för slutanvändare.
3.Detta direktiv påverkar inte
a)skyldigheter som följer av nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten, eller direkt av unionsrätten, med avseende på sådana tjänster som tillhandahålls med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster,
b)åtgärder som i överensstämmelse med unionsrätten vidtagits på unionsnivå eller nationell nivå för att uppnå mål av allmänt intresse, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter och integritetsskydd, reglering av innehåll och audiovisuell politik,
c)åtgärder som medlemsstater vidtagit för ändamål som rör allmän ordning och säkerhet samt försvar,
d)förordningarna (EU) nr 531/2012 och (EU) 2015/2120 och direktiv 2014/53/EU.
4.Kommissionen, Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallat Berec) och de berörda myndigheterna ska säkerställa att deras behandling av personuppgifter sker i enlighet med unionens dataskyddsbestämmelser.
617
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/99 |
|
|
|
|
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
1.elektroniskt kommunikationsnät: system för överföring, oberoende av om det bygger på en permanent infrastruktur eller en centralt administrerad kapacitet eller inte, och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser, inbegripet nätelement som inte är aktiva, som medger överföring av signaler via tråd, via radio, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier, däribland satellitnät, fasta nät (kretskopplade och paketkopplade, inbegripet internet) och mobilnät, elnätssystem i den utsträckning dessa används för signalöverföring, nät för radio- och
2.nät med mycket hög kapacitet: antingen ett elektroniskt kommunikationsnät som helt består av fiberoptiska element åtminstone fram till distributionspunkten på betjäningsplatsen eller ett elektroniskt kommunikationsnät som under normala högtrafikförhållanden kan erbjuda liknande nätprestanda i fråga om tillgänglig ned- och upplänksbandbredd, resiliens, felrelaterade parametrar samt fördröjning och jitter; nätprestandan kan anses vara liknande oberoende av om slutanvändarens upplevelse varierar på grund av de olika inneboende egenskaperna hos det medium genom vilket nätet slutligen förbinds med nätanslutningspunkten,
3.gränsöverskridande marknader: marknader som fastställs i enlighet med artikel 65 och som omfattar unionen eller en betydande del därav och är belägna i mer än en medlemsstat,
4.elektronisk kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning via elektroniska kommunika- tionsnät och som omfattar, med undantag av tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförts med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller utövande av redaktionellt ansvar över sådant innehåll, följande typer av tjänster:
a)internetanslutningstjänst enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2015/2120,
b)interpersonell kommunikationstjänst, och
c)tjänster som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler, såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
5.interpersonell kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som möjliggör direkt interpersonellt och interaktivt informationsutbyte via elektroniska kommunikationsnät mellan ett begränsat antal personer, varigenom de personer som inleder eller deltar i kommunikationen bestämmer vem eller vilka som ska vara mottagare av denna; den inbegriper inte tjänster som möjliggör interpersonell och interaktiv kommunikation enbart som en extrafunktion av mindre betydelse som är direkt kopplad till en annan tjänst,
6.nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst: en interpersonell kommunikationstjänst som använder allmänt tilldelade nummerresurser, närmare bestämt ett eller flera nummer i nationella eller internationella nummerplaner, eller som möjliggör kommunikation med ett eller flera nummer i nationella eller internationella nummerplaner,
7.nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst: en interpersonell kommunikationstjänst som inte använder allmänt tilldelade nummerresurser, närmare bestämt ett eller flera nummer i nationella eller internationella nummerplaner, eller som inte möjliggör kommunikation med ett eller flera nummer i nationella eller internationella nummerplaner,
8.allmänt elektroniskt kommunikationsnät: elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stöder informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter,
618
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/100 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
9.nätanslutningspunkt: den fysiska punkt vid vilken en slutanvändare ansluts till ett allmänt elektroniskt kommunika- tionsnät och vilken, när det gäller nät där man använder sig av koppling och dirigering, identifieras med hjälp av en särskild nätadress och kan vara knuten till en slutanvändares nummer eller namn,
10.tillhörande faciliteter: tillhörande tjänster, fysisk infrastruktur och andra faciliteter eller komponenter i samband med ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst som möjliggör eller stöder tillhandahål- lande av tjänster via det nätet eller den tjänsten, eller har möjlighet att göra detta, och inbegriper byggnader eller tillträde till byggnader, ledningar i byggnader, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, kanalisation, rör, master, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp,
11.tillhörande tjänst: tjänst som hör till ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst och som möjliggör eller stöder tillhandahållande av tjänster, eget tillhandahållande eller automatiserat tillhandahållande via det nätet eller den tjänsten, eller har möjlighet att göra detta, och inbegriper nummeröversättning eller system med motsvarande funktion, system för villkorad tillgång och elektroniska programguider (EPG:er) samt andra tjänster, såsom identitet, lokalisering och närvarotjänster,
12.system för villkorad tillgång: tekniska åtgärder, autentiseringssystem och/eller arrangemang som endast medger tillträde till en skyddad radio- eller
13.användare: en fysisk eller juridisk person som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst,
14.slutanvändare: en användare som inte tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster,
15.konsument: varje fysisk person som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst för ändamål som ligger utanför dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke,
16.tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät: etablering, drift, kontroll eller tillgängliggörande av ett sådant nät,
17.förbättrad digital
18.gränssnitt för applikationsprogrammering eller API: gränssnitt mellan applikationsprogram, som tillhandahålls av sändningsföretag eller tjänstetillhandahållare, samt resurser i den förbättrade
19.radiospektrumallokering: fastställande av ett visst frekvensband för användning av en eller flera typer av radiokommunikationstjänster, där det är lämpligt, på bestämda villkor,
20.skadlig störning: en störning som äventyrar en radionavigeringstjänst eller annan säkerhetstjänst eller som i övrigt allvarligt försämrar, hindrar eller upprepade gånger stör en radiokommunikationstjänst som tillhandahålls i enlighet med tillämplig internationell reglering, unionslagstiftning eller nationell lagstiftning,
21.säkerhet för nät och tjänster: elektroniska kommunikationsnäts och kommunikationstjänsters förmåga att vid en viss tillförlitlighetsnivå motstå åtgärder som undergräver tillgängligheten, riktigheten, integriteten eller konfidentialiteten hos dessa nät och tjänster, hos lagrade eller överförda eller behandlade uppgifter eller hos de närliggande tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster,
619
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/101 |
|
|
|
|
22.allmän auktorisation: ett rättsligt ramverk som upprättats av en medlemsstat för att säkerställa rättigheter för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och genom vilken det fastställs sektorsspecifika skyldigheter som kan gälla för alla eller vissa typer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med detta direktiv,
23.trådlös accesspunkt med kort räckvidd: liten trådlös nätanslutningsutrustning med låg effekt och kort räckvidd, som använder licensbelagt radiospektrum eller licensfritt radiospektrum eller en kombination av dessa, som kan användas som en del av ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, som kan vara utrustad med en eller flera antenner med låg visuell inverkan och som gör det möjligt för användare att få trådlös tillgång till elektroniska kommunikationsnät oberoende av den underliggande nättopologin för mobila eller fasta nät,
24.trådlöst lokalt nät (radio local area network – RLAN): trådlöst kommunikationssystem med låg effekt och kort räckvidd, med låg risk för störningar på andra sådana system som utnyttjas av andra användare i omedelbar närhet av systemet, och vilket på
25.harmoniserat radiospektrum: radiospektrum för vilket harmoniserade villkor för tillgång och effektiv användning har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med artikel 4 i beslut nr 676/2002/EG,
26.delad användning av radiospektrum: två eller flera användares tillträde för användning av samma frekvensband inom ramen för en fastställd delningsplan, godkänd på grundval av allmän auktorisation, individuella nyttjanderätter till radiospektrum eller en kombination därav, inbegripet regleringsstrategier såsom licensbelagt delat tillträde som syftar till att underlätta delad användning av ett frekvensband, enligt en bindande överenskommelse mellan alla inblandade parter som överensstämmer med delningsregler som ingår i deras nyttjanderätter till radiospektrum för att garantera förutsebara och tillförlitliga delningsplaner för alla användare och som inte påverkar tillämpningen av konkurrensrätt,
27.tillträde: när faciliteter eller tjänster görs tillgängliga för ett annat företag på fastställda villkor, med eller utan ensamrätt, i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster, bland annat när de används för att leverera informationssamhällets tjänster eller utsändning av innehållstjänster; bland annat omfattas följande: tillträde till nätelement samt tillhörande faciliteter, vilket kan inbegripa fast eller
28.samtrafik: en särskild typ av tillträde som genomförs mellan operatörer av allmänna nät genom en fysisk och logisk sammankoppling av allmänna elektroniska kommunikationsnät som används av samma eller ett annat företag för att göra det möjligt för ett företags användare att kommunicera med samma eller ett annat företags användare eller få tillgång till tjänster som erbjuds av ett annat företag, där dessa tjänster kan tillhandahållas av de berörda parterna eller andra parter som har tillträde till nätet,
29.operatör: ett företag som tillhandahåller eller som har auktorisation för att tillhandahålla ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller tillhörande facilitet,
620
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/102 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
30.accessnät: den fysiska väg som används av signaler för elektronisk kommunikation och som förbinder nätanslutnings- punkten med en korskoppling eller likvärdig facilitet i det fasta allmänna elektroniska kommunikationsnätet,
31.samtal: en förbindelse som upprättas genom en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst som möjliggör talkommunikation i båda riktningarna,
32.talkommunikationstjänst: en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst för uppringning och mottagning, direkt eller indirekt, av nationella eller nationella och internationella samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan,
33.geografiskt nummer: ett nummer i den nationella nummerplanen där en del av dess sifferstruktur har geografisk betydelse och används för dirigering av samtal till den fysiska nätanslutningspunkten,
34.
35.totalkonversationstjänst: en multimedietjänst för realtidskonversation som tillhandahåller dubbelriktad symmetrisk realtidsöverföring av video, realtidstext och tal mellan användare på två eller flera platser,
36.alarmeringscentral (public safety answering point – PSAP): en fysisk plats där nödkommunikation först tas emot under ansvar av en myndighet eller en privat organisation som är erkänd av medlemsstaten,
37.den lämpligaste alarmeringscentralen: en alarmeringscentral som utsetts av ansvariga myndigheter som den alarmerings- central som ska ta hand om nödkommunikation från ett visst område eller för nödkommunikation av en viss typ,
38.nödkommunikation: kommunikation med hjälp av interpersonella kommunikationstjänster mellan en slutanvändare och alarmeringscentralen med syftet att begära och ta emot nödhjälp från alarmeringstjänster,
39.alarmeringstjänst: en tjänst, som sådan erkänd av medlemsstaten, som tillhandahåller omedelbar och snabb assistans i situationer där det finns i synnerhet ett direkt hot mot liv och lem, enskildas hälsa eller folkhälsan eller allmän säkerhet, enskild eller offentlig egendom, eller miljön, i enlighet med nationell rätt,
40.lokaliseringsuppgifter: i ett allmänt mobilnät, behandlad data som härrör från nätinfrastruktur eller terminaler, som anger den geografiska positionen för en slutanvändarens mobila terminalutrustning och, i ett fast allmänt nät, data om nätanslutningspunktens fysiska adress,
41.terminalutrustning: terminalutrustning enligt definitionen i artikel 1.1 i kommissionens direktiv 2008/63/EG (1),
42.säkerhetsincident: en händelse med en faktisk negativ inverkan på säkerheten i elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster.
(1) |
Kommissionens direktiv 2008/63/EG av den 20 juni 2008 om konkurrens på marknaderna för teleterminalutrustning (EUT L 162, |
|
21.6.2008, s. 20). |
621
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/103 |
|
|
|
|
KAPITEL II
Mål
Artikel 3
Allmänna mål
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter, i samband med att de fullgör de regleringsuppgifter som anges i detta direktiv, vidtar alla rimliga åtgärder som är nödvändiga och proportionella för att uppnå de mål som framgår av punkt 2. Medlemsstaterna, kommissionen, gruppen för radiospektrumpolitik (Radio Spectrum Policy Group, nedan kallad RSPG) och Berec ska också bidra till att dessa mål uppnås.
Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter ska inom sina behörighetsområden bidra till att säkerställa genomförandet av sådan politik som syftar till att främja yttrande- och informationsfrihet, kulturell och språklig mångfald och mediemångfald.
2.De nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter samt Berec, kommissionen och medlemsstaterna ska inom ramen för detta direktiv eftersträva vart och ett av följande allmänna mål, vilka inte är listade i prioritetsordning:
a)Främja konnektivitet och tillträde till och nyttjande av nät med mycket hög kapacitet, inbegripet fasta, mobila och trådlösa nät, för alla medborgare och företag i unionen.
b)Främja konkurrens i tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter, inbegripet effektiv infrastrukturbaserad konkurrens, och i tillhandahållandet av elektroniska kommunikationstjänster och tillhörande tjänster.
c)Bidra till utvecklingen av den inre marknaden genom att avlägsna återstående hinder för, och främja konvergens i villkoren för, investering i och tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikations- tjänster, tillhörande faciliteter och tillhörande tjänster i hela unionen, genom att utveckla gemensamma regler och förutsebara regleringsstrategier, genom att understödja ändamålsenlig, effektiv och samordnad användning av radiospektrum, öppen innovation, upprättande och utveckling av transeuropeiska nät, tillhandahållande av, tillgång till och interoperabilitet för alleuropeiska tjänster, och slutanvändares möjlighet att nå varandra.
d)Främja unionsmedborgarnas intressen genom att säkerställa konnektivitet och utbredd tillgång till och utbrett utnyttjande av nät med mycket hög kapacitet, inbegripet fasta, mobila och trådlösa nät, och av elektroniska kommunikationstjänster, genom att möjliggöra maximalt utbyte när det gäller urval, pris och kvalitet på grundval av effektiv konkurrens, genom att upprätthålla säkerheten för nät och tjänster, genom att säkerställa en hög och gemensam skyddsnivå för slutanvändare med hjälp av erforderliga sektorsspecifika regler och genom att tillgodose behoven, exempelvis av överkomliga priser, hos särskilda samhällsgrupper, i synnerhet slutanvändare med funktionsnedsättning, äldre slutanvändare och slutanvändare med särskilda sociala behov samt av valmöjligheter och likvärdig tillgång för slutanvändare med funktionsnedsättning.
3.Om kommissionen fastställer riktmärken för och utarbetar rapporter om hur effektiva medlemsstaternas åtgärder är för att uppnå de mål som avses i punkt 2, ska kommissionen vid behov bistås av medlemsstater, nationella regleringsmyndigheter, Berec och RSPG.
4.De nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter ska, för att nå de politiska mål som avses i punkt 2 och som anges i denna punkt, bland annat
a)främja regulatorisk förutsebarhet genom att säkerställa en konsekvent regleringsstrategi under avpassade gransknings- perioder och genom samarbete med varandra, med Berec, med RSPG och med kommissionen,
622
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/104 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
b)säkerställa att tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster inte behandlas olika under lika omständigheter,
c)tillämpa unionsrätten på ett teknikneutralt sätt, i den mån som detta är förenligt med uppnåendet av målen i punkt 2,
d)främja effektiva investeringar och innovation som avser ny och förbättrad infrastruktur, inbegripet genom att säkerställa att man i samband med varje tillträdesskyldighet på lämpligt sätt beaktar den risk som investeringsföretagen ådrar sig, samt tillåta olika former av samarbeten mellan investerare och parter som söker tillträde i syfte att diversifiera investeringsrisken, samtidigt som det ska säkerställas att konkurrensen på marknaden och principen om icke- diskriminering bevaras,
e)ta vederbörlig hänsyn till de varierande förhållanden vad gäller infrastruktur, konkurrens och omständigheter för slutanvändare, särskilt konsumenter, som råder i de olika geografiska områdena inom en medlemsstat, inbegripet lokal infrastruktur som förvaltas av fysiska personer utan vinstintresse,
f)införa skyldigheter att förhandsreglera endast i den omfattning som är nödvändig för att säkra effektiv och hållbar konkurrens i slutanvändarnas intresse och lindra eller häva dessa så snart det villkoret har uppfyllts.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter verkar på ett opartiskt, objektivt, transparent,
Artikel 4
Strategisk planering och samordning av radiospektrumpolitiken
1.Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och kommissionen när det gäller strategisk planering, samordning och harmonisering av användningen av radiospektrum i unionen i enlighet med unionens politik för upprättandet av och funktionen hos den inre marknaden för elektronisk kommunikation. Medlemsstaterna ska därför bland annat beakta faktorer i unionens politik som ekonomi, säkerhet, hälsa, allmänintresset, yttrandefrihet, kultur, vetenskap och sociala och tekniska aspekter samt radiospektrumanvändares olika intressen i syfte att optimera användningen av radiospektrum och för att undvika skadlig störning.
2.Genom att samarbeta med varandra och med kommissionen ska medlemsstaterna verka för en samordning av strategierna för radiospektrumpolitiken i unionen och, vid behov, harmoniserade villkor för tillgänglighet och effektiv användning av radiospektrum som är nödvändiga för upprättandet av och funktionen hos den inre marknaden för elektronisk kommunikation.
3.Via RSPG ska medlemsstaterna samarbeta med varandra och med kommissionen i enlighet med punkt 1, och med Europaparlamentet och rådet på deras begäran, för att understödja den strategiska planeringen och samordningen av strategierna för radiospektrumpolitiken i unionen genom att
a)utforma bästa praxis i radiospektrumrelaterade frågor med sikte på genomförandet av detta direktiv,
b)underlätta samordningen mellan medlemsstaterna med sikte på genomförandet av detta direktiv och annan unionsrätt och på att bidra till den inre marknadens utveckling,
c)samordna sina strategier för tilldelning och auktorisation av radiospektrumanvändning och offentliggöra rapporter eller yttranden i radiospektrumrelaterade frågor.
Berec ska delta i frågor som rör dess befogenheter inom marknadsreglering och konkurrens med avseende på radiospektrum.
623
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/105 |
|
|
|
|
4.Kommissionen, som i största möjliga utsträckning ska beakta yttrandet från RSPG, får för Europaparlamentet och rådet lägga fram lagstiftningsförslag i syfte att fastställa fleråriga program för radiospektrumpolitiken där de politiska riktlinjerna och målen för den strategiska planeringen och harmoniseringen av radiospektrumanvändningen i enlighet med detta direktiv ska anges, samt i syfte att frigöra harmoniserat radiospektrum för delad användning eller för användning som inte är föremål för individuella rättigheter.
AVDELNING II
INSTITUTIONELL STRUKTUR OCH STYRELSEFORMER
KAPITEL I
Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter
Artikel 5
Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla uppgifter som fastställs i detta direktiv fullgörs av en behörig myndighet.
Inom tillämpningsområdet för detta direktiv ska de nationella regleringsmyndigheterna ansvara för åtminstone följande uppgifter:
a)Genomföra förhandsreglering av marknaden, däribland införa tillträdes- och samtrafikskyldigheter.
b)Säkerställa lösning av tvister mellan företag.
c)Genomföra radiospektrumförvaltning och radiospektrumbeslut eller, när dessa uppgifter har tilldelats andra behöriga myndigheter, ge råd om marknadsutformnings- och konkurrensaspekter i nationella processer för nyttjanderätter till radiospektrum för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
d)Bidra till skyddet av slutanvändares rättigheter i sektorn för elektronisk kommunikation, i relevanta fall i samverkan med andra behöriga myndigheter.
e)Bedöma och noga övervaka marknadsutformnings- och konkurrensfrågor vad gäller öppen internetanslutning.
f)Bedöma den oskäliga bördan och beräkna nettokostnaden för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster.
g)Säkerställa nummerportabilitet mellan tillhandahållare.
h)Utföra alla andra uppgifter som enligt detta direktiv är förbehållna de nationella regleringsmyndigheterna.
Medlemsstaterna får tilldela nationella regleringsmyndigheter andra uppgifter som föreskrivs i detta direktiv och i annan unionsrätt, särskilt de som rör marknadskonkurrens eller marknadsinträde, såsom allmän auktorisation, och de som rör eventuella roller som tilldelats Berec. När de uppgifter som avser marknadskonkurrens eller marknadsinträde tilldelas andra behöriga myndigheter ska de sträva efter att samråda med den nationella regleringsmyndigheten innan de fattar beslut. I syfte att bidra till Berecs uppgifter ska nationella regleringsmyndigheter ha rätt att samla in nödvändiga data och annan information från marknadsaktörerna.
Medlemsstaterna får också tilldela nationella regleringsmyndigheter andra uppgifter på grundval av nationell rätt, inklusive nationell rätt som genomför unionsrätt.
624
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/106 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Medlemsstaterna ska vid införlivandet av detta direktiv särskilt främja stabiliteten i de nationella regleringsmyndigheternas befogenheter med avseende på den fördelning av uppgifter som följde av unionens regelverk för elektronisk kommunikation i dess lydelse efter 2009 års ändringar.
2.Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter i samma medlemsstat eller i olika medlemsstater ska när så krävs ingå samarbetsöverenskommelser med varandra för att främja tillsynssamarbete.
3.Medlemsstaterna ska offentliggöra de uppgifter som ska utföras av nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter i lätt åtkomlig form, i synnerhet när sådana uppgifter ges till fler än ett organ. Medlemsstaterna ska i lämpliga fall säkerställa samråd och samarbete mellan sådana myndigheter, och mellan sådana myndigheter och nationella myndigheter som har ansvar för genomförandet av konkurrensrätt eller konsumenträtt, i frågor av gemensamt intresse. Om mer än en myndighet har behörighet i sådana ärenden ska medlemsstaterna säkerställa att varje myndighets respektive uppgifter offentliggörs i lätt åtkomlig form.
4.Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla alla nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter som tilldelas uppgifter enligt detta direktiv samt deras respektive ansvarsområden, liksom alla ändringar av dessa.
Artikel 6
Nationella regleringsmyndigheters och andra behöriga myndigheters oberoende
1.Medlemsstaterna ska garantera sina nationella regleringsmyndigheters och andra behöriga myndigheters oberoende genom att säkerställa att de är rättsligt åtskilda från och verksamhetsmässigt oberoende av alla fysiska och juridiska personer som tillhandahåller nät, utrustning eller tjänster för elektronisk kommunikation. Medlemsstater som behåller äganderätten till eller kontrollen över företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikations- tjänster ska säkerställa att det råder en ändamålsenlig strukturell separation mellan regleringsverksamheten och sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter utövar sina befogenheter på ett sätt som är opartiskt, transparent och punktligt. Medlemsstaterna ska säkerställa att de har tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser och tillräckligt med personal för att kunna utföra de uppgifter de tilldelats.
Artikel 7
Utnämning och avsättning av medlemmar i nationella regleringsmyndigheter
1.Chefen för den nationella regleringsmyndigheten, eller i förekommande fall medlemmarna i det kollegiala organ som fyller den funktionen inom en nationell regleringsmyndighet eller deras suppleanter, ska utses för en mandatperiod på minst tre år bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet är allmänt kända, på grundval av meriter, kompetens, kunskap och erfarenhet och efter ett öppet och transparent urvalsförfarande. Medlemsstaterna ska säkerställa kontinuiteten
ibeslutsfattandet.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att chefen för den nationella regleringsmyndigheten, eller i förekommande fall medlemmar i det kollegiala organ som fyller den funktionen inom den nationella regleringsmyndigheten eller deras suppleanter, kan avsättas under mandatperioden enbart om de inte längre uppfyller de villkor som krävs för utförandet av de uppgifter som fastställts i nationell rätt innan de utsågs.
3.Beslutet att avsätta den berörda nationella regleringsmyndighetens chef, eller i förekommande fall medlemmar i det kollegiala organ som fyller denna funktion inom regleringsmyndigheten, ska offentliggöras vid tidpunkten för avsättningen. Den avsatta chefen för den nationella regleringsmyndigheten, eller i förekommande fall de avsatta medlemmarna i det kollegiala organ som fyller den funktionen inom den nationella regleringsmyndigheten, ska erhålla en motivering. Om motiveringen inte offentliggörs ska den offentliggöras på den personens begäran. Medlemsstaterna ska säkerställa att detta beslut kan prövas av en domstol, både i fråga om faktiska och rättsliga omständigheter.
625
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/107 |
|
|
|
|
Artikel 8
Politiskt oberoende och ansvarsskyldighet för de nationella regleringsmyndigheterna
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska nationella regleringsmyndigheter agera oberoende och objektivt, inbegripet när de utarbetar interna förfaranden och organiserar personal, verka på ett transparent sätt som medger ansvarsskyldighet i enlighet med unionsrätten, och inte begära eller ta emot instruktioner från något annat organ i samband med utövandet av de uppgifter som tilldelats dem enligt nationell rätt som genomför unionsrätt. Detta ska inte hindra tillsyn i enlighet med nationell konstitutionell rätt. Endast överklagandeinstanser som inrättats i enlighet med artikel 31 ska ha befogenheter att upphäva eller undanröja de nationella regleringsmyndigheternas beslut.
2.Nationella regleringsmyndigheter ska årligen rapportera bland annat om situationen på marknaden för elektronisk kommunikation, om de beslut som de utfärdar, om sina personalresurser och ekonomiska resurser och om hur de resurserna fördelas samt om framtida planer. Deras rapporter ska offentliggöras.
Artikel 9
Nationella regleringsmyndigheters regleringskapacitet
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna har separata årliga budgetar och självständigt ansvar för genomförandet av den anslagna budgeten. Budgetarna ska offentliggöras.
2.Utan att det påverkar skyldigheten att säkerställa att nationella regleringsmyndigheter har tillräckliga ekonomiska resurser och tillräckligt med personal för att kunna utföra de uppgifter de tilldelats, ska finansiell autonomi inte hindra tillsyn eller kontroll i enlighet med nationell konstitutionell rätt. All kontroll av de nationella regleringsmyndigheternas budget ska utövas på ett transparent sätt samt offentliggöras.
3.Medlemsstaterna ska även säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna har tillräckliga ekonomiska resurser och tillräcklig personal för att aktivt kunna delta i och stödja Berec.
Artikel 10
Nationella regleringsmyndigheters deltagande i Berec
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de mål som uppställts för Berec om att främja mer samordning och enhetlighet i regleringen aktivt stöds av deras respektive nationella regleringsmyndigheter.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna, när de antar egna beslut om sina nationella marknader, i största möjliga utsträckning beaktar riktlinjer, yttranden, rekommendationer, gemensamma ståndpunkter, bästa praxis och metoder som antagits av Berec.
Artikel 11
Samarbete med nationella myndigheter
De nationella regleringsmyndigheterna, andra behöriga myndigheter enligt detta direktiv och de nationella konkurren- smyndigheterna ska förse varandra med den information som krävs för tillämpningen av detta direktiv. När det gäller den information som utbyts ska unionens dataskyddsbestämmelser gälla, och den mottagande myndigheten ska säkerställa samma grad av konfidentialitet som den myndighet som lämnar informationen.
626
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/108 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
KAPITEL II
Allmän auktorisation
Av s n i t t 1
A l l m ä n d e l
Artikel 12
Allmän auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster
1.Medlemsstaterna ska säkerställa friheten att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster i enlighet med de villkor som anges i detta direktiv. För detta ändamål får medlemsstaterna hindra ett företag från att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster endast om detta är nödvändigt av de skäl som anges i artikel 52.1 i
2.Tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller andra elektroniska kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster får, utan att det påverkar de särskilda skyldigheter som anges i artikel 13.2 eller nyttjanderätten enligt artiklarna 46 och 94, endast underkastas allmän auktorisation.
3.Om en medlemsstat anser att ett anmälningskrav är motiverat för företag som omfattas av en allmän auktorisation får den medlemsstaten begära att sådana företag endast ska göra en anmälan till den nationella regleringsmyndigheten eller annan behörig myndighet. Medlemsstaten får inte kräva att sådana företag ska ha erhållit ett uttryckligt beslut eller någon annan administrativ handling från en sådan myndighet eller från någon annan myndighet innan de börjar utöva de rättigheter som följer av den allmänna auktorisationen.
Företaget får inleda sin verksamhet direkt efter ingiven anmälan, om sådan krävs, om nödvändigt under förutsättning att bestämmelserna om nyttjanderätter enligt detta direktiv är uppfyllda.
4.Den anmälan som avses i punkt 3 får inte innefatta mer än att en fysisk eller juridisk person underrättar den nationella regleringsmyndigheten eller annan behörig myndighet om att personen har för avsikt att börja tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och lämnar det minimum av information som Berec och den myndigheten behöver för att kunna föra ett register eller en förteckning över tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Informationen ska vara begränsad till
a)tillhandahållarens namn,
b)tillhandahållarens rättsliga status, form och registreringsnummer, om tillhandahållaren är registrerad i ett handelsregister eller liknande offentligt register i unionen,
c)den geografiska adressen för tillhandahållarens huvudsakliga verksamhetsställe i unionen, om sådant finns, och, i tillämpliga fall, alla underordnade filialer inom en medlemsstat,
d)tillhandahållarens webbadress, i tillämpliga fall, som har samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunika- tionsnät eller kommunikationstjänster,
e)en kontaktperson och kontaktuppgifter,
f)en kortfattad beskrivning av de nät eller tjänster som tillhandahållaren avser att tillhandahålla,
627
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/109 |
|
|
|
|
g)de berörda medlemsstaterna, och
h)ett beräknat startdatum för verksamheten.
Medlemsstaterna får inte införa några ytterligare eller separata anmälningskrav.
För att anmälningskraven ska närma sig varandra ska Berec offentliggöra riktlinjer för anmälningsmallen och upprätthålla en unionsdatabas med de anmälningar som har överförts till de behöriga myndigheterna. I detta syfte ska de behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål och på elektronisk väg vidarebefordra alla mottagna anmälningar till Berec. Anmälningar som görs till de behöriga myndigheterna före den 21 december 2020 ska vidarebefordras till Berec senast den 21 december 2021.
Artikel 13
Villkor som är knutna till den allmänna auktorisationen och till nyttjanderätter till radiospektrum och till
nummerresurser samt särskilda skyldigheter
1.Den allmänna auktorisationen för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikations- tjänster samt nyttjanderätter till radiospektrum och nyttjanderätter till nummerresurser får endast omfattas av de villkor som är upptagna i bilaga I. Sådana villkor ska vara
2.Särskilda skyldigheter som kan åläggas företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster enligt artiklarna 61.1, 61.5, 62, 68 och 83 eller dem som i enlighet med detta direktiv utsetts att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ska i rättsligt avseende vara åtskilda från de rättigheter och skyldigheter som följer av den allmänna auktorisationen. För att uppnå insyn ska det i den allmänna auktorisationen hänvisas till de kriterier och förfaranden som gäller för att ålägga enskilda företag sådana särskilda skyldigheter.
3.Den allmänna auktorisationen ska innehålla enbart sådana villkor som är specifika för den sektorn och som anges i delarna A, B och C i bilaga I, och den får inte innehålla någon upprepning av villkor som gäller för företagen enligt annan nationell rätt.
4.Medlemsstaterna får inte upprepa de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen när de beviljar nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser.
Artikel 14
Intyg som kan underlätta utövandet av rätten att installera faciliteter och rättigheter till samtrafik
Behöriga myndigheter ska inom en vecka efter ett företags begäran därom utfärda standardiserade handlingar där det bekräftas, i förekommande fall, att företaget har lämnat in en anmälan enligt artikel 12.3. I dessa handlingar ska anges under vilka omständigheter företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i enlighet med allmän auktorisation har rätt att ansöka om rätt att installera faciliteter, förhandla om samtrafik och få rätt till tillträde eller samtrafik, så att företaget lättare kan utöva dessa rättigheter exempelvis på andra myndighetsnivåer eller i förhållande till andra företag. Sådana handlingar kan också i lämpliga fall utfärdas automatiskt efter anmälan enligt artikel 12.3.
628
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/110 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Av s n i t t 2
A l l m ä n a u k t o r i s a t i o n – r ä t t i g h e t e r o c h s k y l d i g h e t e r
Artikel 15
Minimiförteckning över rättigheter som följer av den allmänna auktorisationen
1.Företag som omfattas av den allmänna auktorisationen enligt artikel 12 ska ha rätt att
a)tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster,
b)få sina ansökningar om den rätt att installera faciliteter som behövs bedömda i enlighet med artikel 43,
c)använda, med förbehåll för artiklarna 13, 46 och 55, radiospektrum för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster,
d)få sina ansökningar om nödvändiga nyttjanderätter till nummerresurser bedömda i enlighet med artikel 94.
2.När sådana företag tillhandahåller allmänheten elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster ska den allmänna auktorisationen ge dem rätt att
a)förhandla om samtrafik med och, i tillämpliga fall, få tillträde till eller samtrafik med andra tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga kommunikationstjänster som omfattas av en allmän auktorisation i unionen i enlighet med detta direktiv,
b)få en möjlighet att bli utsedda att tillhandahålla olika delar av den samhällsomfattande tjänsten eller täcka olika delar av det nationella territoriet i enlighet med artikel 86 eller 87.
Artikel 16
Administrativa avgifter
1.Administrativa avgifter som tas ut av företag som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller kommunikationstjänst i enlighet med den allmänna auktorisationen eller som har beviljats nyttjanderätt ska
a)sammanlagt täcka enbart de administrativa kostnaderna för förvaltning, kontroll och genomdrivande av systemet med den allmänna auktorisationen, samt för de nyttjanderätter och särskilda skyldigheter som avses i artikel 13.2, som får inbegripa kostnader för internationellt samarbete, harmonisering och standardisering, marknadsanalys, övervakning av efterlevnaden och annan kontroll av marknaden samt regleringsarbete som inbegriper utarbetande och genomförande av sekundärrätt och förvaltningsbeslut, till exempel beslut om tillträde och samtrafik, och
b)åläggas de enskilda företagen på ett objektivt, transparent och proportionellt sätt så att administrativa tilläggskostnader och därmed sammanhängande avgifter minimeras.
Medlemsstaterna får välja att inte tillämpa administrativa avgifter för företag vars omsättning är lägre än ett visst tröskelvärde eller vars verksamhet inte uppnår en minsta marknadsandel eller har en mycket begränsad territoriell räckvidd.
2.Om nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter tar ut administrativa avgifter ska de offentliggöra en årlig översikt över sina administrativa kostnader och den sammanlagda summan av uppburna avgifter. Om det finns en skillnad mellan summan av avgifterna och de administrativa kostnaderna ska lämpliga justeringar göras.
629
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/111 |
|
|
|
|
Artikel 17
Särredovisning och ekonomisk rapportering
1.Medlemsstaterna ska kräva att företag som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster som har särskilda eller exklusiva rättigheter att tillhandahålla tjänster inom andra sektorer i samma eller någon annan medlemsstat ska
a)särredovisa de verksamheter som har samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i den utsträckning som det skulle ha krävts om verksamheterna i fråga hade bedrivits av juridiskt fristående enheter, så att alla kostnader och intäkter kan detaljredovisas, tillsammans med beräkningsunderlag och specifikationer för de tillämpade fördelningsmetoder som har att göra med sådana verksamheter, inklusive en specificerad uppdelning av kostnader för anläggningstillgångar och organisatoriska kostnader, eller
b)se till att strukturell separation råder mellan de verksamheter som har samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster.
En medlemsstat får välja att inte tillämpa kraven i första stycket på företag vars årsomsättning inom verksamheter som har samband med elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i unionen är lägre än 50 miljoner EUR.
2.Om företag som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster inte omfattas av kraven i företagslagstiftningen och inte uppfyller kriterierna för små och medelstora företag enligt bestämmelserna om redovisning i unionsrätten ska deras ekonomiska rapporter utarbetas och underställas granskning av en fristående revisor samt offentliggöras. Granskningen ska utföras i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser och nationella bestämmelser.
Första stycket i denna punkt ska tillämpas också för den särredovisning som föreskrivs i punkt 1 första stycket a.
Av s n i t t 3
Ä n d r i n g o c h å t e r k a l l a n d e
Artikel 18
Ändring av rättigheter och skyldigheter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att rättigheter, villkor och förfaranden avseende allmänna auktorisationer och nyttjanderätter till radiospektrum eller till nummerresurser eller rättigheter att installera faciliteter får ändras endast i sakligt motiverade fall och på ett proportionellt sätt, i tillämpliga fall med beaktande av de särskilda villkor som är tillämpliga på överlåtbara nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser.
2.Utom i de fall då ändringarna är obetydliga och har överenskommits med innehavaren av rättigheterna eller den allmänna auktorisationen, ska anmälan om avsikten att företa sådana ändringar göras på lämpligt sätt. Berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, ska få en tillräcklig tidsfrist för att lämna synpunkter på de föreslagna ändringarna. Den perioden ska vara minst fyra veckor utom under exceptionella omständigheter.
Ändringar ska offentliggöras tillsammans med skälen för respektive ändring.
630
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/112 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 19
Begränsning eller återkallande av rättigheter
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30.5 och 30.6 får medlemsstaterna inte begränsa eller återkalla rättigheter att installera faciliteter eller nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser före utgången av den tidsperiod för vilken de beviljades, utom när detta är berättigat enligt punkt 2 i den här artikeln och, i tillämpliga fall, enligt bilaga I och enligt relevanta nationella bestämmelser om kompensation för återkallande av rättigheter.
2.I enlighet med behovet av att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum eller genomförandet av tekniska genomförandeåtgärder som antagits enligt artikel 4 i beslut nr 676/2002/EG får medlemsstaterna tillåta begränsning eller återkallande av nyttjanderätter till radiospektrum, inbegripet de rättigheter som avses i artikel 49 i detta direktiv, på grundval av på förhand fastställda och tydligt definierade förfaranden, i enlighet med principerna om proportionalitet och
3.En ändring i användningen av radiospektrum till följd av tillämpningen av artikel 45.4 eller 45.5 ska inte i sig utgöra tillräcklig grund för att återkalla en nyttjanderätt till radiospektrum.
4.Varje avsikt att begränsa eller återkalla rättigheter som följer av den allmänna auktorisationen eller individuella nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser utan rättsinnehavarens samtycke ska vara föremål för samråd med berörda parter i enlighet med artikel 23.
KAPITEL III
Tillhandahållande av information, kartläggningar och samrådsmekanism
Artikel 20
Begäran om information från företag
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunika- tionstjänster, tillhörande faciliteter eller tillhörande tjänster tillhandahåller all den information, även ekonomisk information, som är nödvändig för att de nationella regleringsmyndigheterna, andra behöriga myndigheter och Berec
ska kunna säkerställa att bestämmelserna i, eller beslut eller yttranden som antas i enlighet med, detta direktiv och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1971 (1) följs. Nationella regleringsmyndigheter och, om det krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter, andra behöriga myndigheter, ska särskilt ha befogenheter att kräva att företagen lämnar information om framtida utvecklingar i nät och tjänster som kan påverka de grossisttjänster som de tillhandahåller konkurrenter samt information om elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter som är uppdelad på lokal nivå och tillräckligt detaljerad för att möjliggöra den geografiska kartläggningen och identifieringen av områden i enlighet med artikel 22.
Om den information som har samlats in i enlighet med första stycket är otillräcklig för att de nationella regleringsmyndigheterna, andra behöriga myndigheter och Berec ska kunna genomföra sina regleringsuppgifter enligt unionsrätten, får sådan information efterfrågas från andra relevanta företag som är aktiva inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer.
Företag som anses ha ett betydande inflytande på grossistmarknader kan också anmodas att lämna in redovisningsuppgifter om de slutkundsmarknader som är förbundna med de aktuella grossistmarknaderna.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1971 av den 11 december 2018 om inrättande av Organet för europeiska |
|
regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning |
|
(EU) 2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) nr 1211/2009 (se sidan 1 i detta nummer av EUT). |
631
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/113 |
|
|
|
|
Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter får begära information från de centrala informations- punkter som inrättas i enlighet med direktiv 2014/61/EU.
Varje begäran om information ska stå i proportion till uppgiftens utförande och innehålla en motivering.
Företagen ska tillhandahålla begärd information snabbt och enligt den tidsram och med den detaljeringsgrad som krävs.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter på motiverad begäran tillhandahåller kommissionen den information som är nödvändig för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt
Om inte annat följer av kraven i punkt 3 ska medlemsstaterna säkerställa att den information som lämnas till en myndighet kan göras tillgänglig för en annan sådan myndighet i samma eller i en annan medlemsstat och för Berec efter en välgrundad ansökan, när det är nödvändigt för att endera myndigheten, eller Berec, ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt unionsrätten.
3.Om en nationell regleringsmyndighet eller en annan behörig myndighet anser att information som samlats in enligt punkt 1, inbegripet information som samlats in inom ramen för en geografisk kartläggning, är konfidentiell i enlighet med unionsbestämmelser och nationella bestämmelser om affärshemligheter ska kommissionen, Berec och andra berörda behöriga myndigheter säkerställa denna konfidentialitet. Sådan konfidentialitet får inte hindra ett informationsutbyte i rätt tid mellan den behöriga myndigheten, kommissionen, Berec och andra berörda behöriga myndigheter för ändamål som gäller översyn, övervakning och tillsyn av tillämpningen av detta direktiv.
4.Medlemsstaterna ska, i överensstämmelse med nationella bestämmelser om allmänhetens tillgång till information och i enlighet med unionsbestämmelser och nationella bestämmelser om affärshemligheter och skydd av personuppgifter, säkerställa att nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter offentliggör information som kan bidra till en öppen marknad med fungerande konkurrens.
5.Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter ska offentliggöra de villkor som gäller för allmänhetens tillgång till den information som avses i punkt 4, inklusive förfaranden för att erhålla sådan tillgång.
Artikel 21
Uppgifter som krävs avseende den allmänna auktorisationen, nyttjanderätter och särskilda skyldigheter
1.Utöver sådan information som begärs i enlighet med artikel 20 och uppgifts- och rapporteringsskyldigheter som följer av annan nationell rätt än den allmänna auktorisationen får nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter kräva att företagen tillhandahåller uppgifter avseende den allmänna auktorisationen, nyttjanderätter eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 13.2 som står i proportion till syftet och är sakligt motiverade i synnerhet med avseende på
a)systematisk kontroll eller kontroll i enskilda fall, av att villkor 1 i del A, villkoren 2 och 6 i del D, och villkoren 2 och 7 i del E, i bilaga I, samt de skyldigheter som avses i artikel 13.2, är uppfyllda,
b)kontroll i enskilda fall av att villkoren i bilaga I är uppfyllda när det mottagits klagomål eller när den behöriga myndigheten av andra skäl misstänker att något villkor inte uppfylls eller när den behöriga myndigheten på eget initiativ gör en utredning,
632
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/114 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
c)förfaranden för och bedömning av framställningar om beviljande av nyttjanderätter,
d)offentliggörande av jämförande kvalitets- och prisöversikter över tjänsterna till gagn för konsumenterna,
e)kollationering av klart definierade statistisk, rapporter eller studier,
f)de marknadsanalyser som avses i detta direktiv, inbegripet uppgifter om de marknader i efterföljande led eller de slutkundsmarknader som har förbindelse med eller anknytning till de analyserade marknaderna,
g)tryggandet av en effektiv användning och säkerställande av en ändamålsenlig förvaltning av radiospektrum och av nummerresurser,
h)utvärdering av sådan framtida utveckling av nät och tjänster som kan påverka de grossisttjänster som gjorts tillgängliga för konkurrenter, den geografiska täckningen, den konnektivitet som är tillgänglig för slutanvändare eller identifieringen av områden i enlighet med artikel 22,
i)genomförande av geografiska kartläggningar,
j)svar på motiverade framställningar om uppgifter från Berec.
De uppgifter som avses i första stycket leden a och b och
Berec får vid behov ta fram mallar för begäran om uppgifter för att möjliggöra en samlad presentation och analys av de uppgifter som erhållits.
2.I fråga om nyttjanderätter till radiospektrum ska de uppgifter som avses i punkt 1 särskilt vara kopplade till ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum samt till efterlevnad av skyldigheter avseende eventuell täckning och tjänstekvalitet som är knutna till nyttjanderätterna till radiospektrum samt kontrollen av denna efterlevnad.
3.Om en nationell regleringsmyndighet eller en annan behörig myndighet kräver att ett företag ska tillhandahålla sådana uppgifter som avses i punkt 1 ska den upplysa företaget om det särskilda ändamål för vilket informationen ska användas.
4.Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter får inte upprepa en begäran om uppgifter som redan framförts av Berec i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2018/1971 om Berec har gjort de mottagna uppgifterna tillgängliga för dessa myndigheter.
Artikel 22
Geografiska kartläggningar av anläggningar av nät
1.Nationella regleringsmyndigheter och/eller andra behöriga myndigheter ska genomföra en geografisk kartläggning av räckvidden för elektroniska kommunikationsnät som kan erbjuda bredband (nedan kallade bredbandsnät) senast den
21december 2023 och ska därefter uppdatera den minst vart tredje år.
Den geografiska kartläggningen ska innefatta en kartläggning av den aktuella geografiska räckvidden hos bredbandsnät inom deras territorium, enligt vad som krävs för att nationella regleringsmyndigheter och/eller andra behöriga myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter enligt detta direktiv och enligt vad som krävs för de kartläggningar som krävs för tillämpningen av regler om statligt stöd.
Den geografiska kartläggningen får också innefatta en prognos för en period som fastställs av den relevanta myndigheten avseende räckvidden hos bredbandsnät, inbegripet nät med mycket hög kapacitet, inom deras territorium.
633
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/115 |
|
|
|
|
En sådan prognos ska inbegripa all relevant information, inbegripet information om all anläggning som företag eller offentliga myndigheter planerar av nät med mycket hög kapacitet och betydande uppgraderingar eller utbyggnad av nät till nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s. För detta ändamål ska nationella regleringsmyndigheter och/eller andra behöriga myndigheter begära att företag och offentliga myndigheter ska tillhandahålla sådan information i den utsträckning den är tillgänglig och kan tillhandahållas med rimlig ansträngning.
Den nationella regleringsmyndigheten ska besluta, med beaktande av uppgifter som tilldelats den specifikt enligt detta direktiv, i vilken omfattning det är lämpligt att stödja sig på all eller delar av den information som samlats in inom ramen för en sådan prognos.
Om den nationella regleringsmyndigheten inte gör någon geografisk kartläggning ska den göras i samarbete med den myndigheten i den utsträckning den kan vara relevant för dess uppgifter.
Den information som samlas in vid den geografiska kartläggningen ska ligga på en lämplig nivå vad gäller lokala detaljuppgifter och ska inbegripa tillräcklig information om tjänstekvalitet och tillhörande parametrar och ska behandlas i enlighet med artikel 20.3.
2.Nationella regleringsmyndigheter och/eller andra behöriga myndigheter får identifiera ett område med tydliga territoriella gränser för vilket det fastställts, på grundval av den information som samlats in och den prognos som utarbetats enligt punkt 1, att inget företag och ingen offentlig myndighet under den aktuella prognosperioden har anlagt eller planerar att anlägga ett nät med mycket hög kapacitet eller att göra betydande uppgraderingar eller utbyggnader av sitt nät så att det klarar nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s. Nationella regleringsmyndigheter och/eller andra behöriga myndigheter ska offentliggöra uppgifter om vilka områden som identifierats.
3.Inom ett identifierat område får de relevanta regleringsmyndigheterna uppmana företag och offentliga myndigheter att tillkännage sin avsikt att anlägga ett nät med mycket hög kapacitet under den aktuella prognosperioden. I fall där denna uppmaning resulterar i att ett företag eller en offentlig myndighet tillkännager sin avsikt att göra detta får den relevanta myndigheten begära att andra företag och offentliga myndigheter ska tillkännage sina eventuella avsikter att anlägga nät med mycket hög kapacitet eller göra betydande uppgraderingar eller utbyggnader av sitt nät så att det klarar nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s i detta område. Den relevanta myndigheten ska specificera vilka uppgifter som ska ingå i sådana avsiktsförklaringar, för att säkerställa en detaljnivå som åtminstone är jämförbar med den som beaktas i eventuella prognoser i enlighet med punkt 1. Den ska också informera alla företag eller offentliga myndigheter som uttrycker sitt intresse om huruvida det identifierade området täcks eller sannolikt kommer att täckas av ett nästa generationens accessnät som erbjuder nedladdningshastigheter under 100 Mbit/s på grundval av den information som samlats in enligt punkt 1.
4.Åtgärder enligt punkt 3 ska vidtas i enlighet med ett effektivt, objektivt, transparent och
5.Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter samt lokala, regionala och nationella myndigheter med ansvar för fördelning av offentliga medel för anläggning av elektroniska kommunikationsnät, för utformning av nationella bredbandsplaner, för fastställande av täckningsskyldigheter knutna till nyttjanderätter till radiospektrum och för kontroll av tillgången till tjänster som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster inom deras territorier – beaktar resultaten av den geografiska kartläggningen och fastställandet av eventuella identifierade områden enligt punkterna 1, 2 och 3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de myndigheter som utför den geografiska kartläggningen tillhandahåller de resultaten under förutsättning att den mottagande myndigheten säkerställer samma grad av konfidentialitet för och skydd av affärshemligheter som den myndighet som lämnar informationen och informerar de parter som tillhandahållit informationen. Resultaten ska också göras tillgängliga för Berec och kommissionen på deras begäran och på samma villkor.
634
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/116 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
6.Om den relevanta informationen inte finns tillgänglig på marknaden ska de behöriga myndigheterna göra uppgifter från de geografiska kartläggningarna som inte är konfidentiella i egenskap av affärshemligheter direkt tillgängliga i enlighet med direktiv 2003/98/EG så att de kan utnyttjas vidare. Om sådana verktyg inte finns tillgängliga på marknaden ska de även tillgängliggöra informationsverktyg som gör det möjligt för slutanvändare att fastställa tillgången på konnektivitet inom olika områden, med en detaljnivå som är lämplig för att stödja slutanvändarnas val av operatör eller tjänstetillhandahållare.
7.För att bidra till en enhetlig tillämpning av geografiska kartläggningar och prognoser ska Berec senast den 21 juni 2020, efter samråd med berörda aktörer och i nära samarbete med kommissionen och relevanta nationella myndigheter, utfärda riktlinjer för att bistå nationella regleringsmyndigheter och/eller andra behöriga myndigheter med det enhetliga genomförandet av deras skyldigheter enligt denna artikel.
Artikel 23
Mekanism för samråd och insyn
1.När nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter avser att vidta åtgärder i enlighet med detta direktiv eller om de i enlighet med artikel 45.4 och 45.5 avser att införa begränsningar som har betydande inverkan på den relevanta marknaden ska medlemsstaterna, förutom i de fall som omfattas av artikel 26, 27 eller 32.10, säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna eller de andra behöriga myndigheterna ger de berörda parterna möjlighet att yttra sig om det förslaget till åtgärd inom en skälig tidsfrist, med beaktande av frågans komplexitet och den ska vara, utom under exceptionella omständigheter, minst 30 dagar.
2.Vid tillämpning av artikel 35 ska de behöriga myndigheterna vid offentliggörandet underrätta RSPG om varje förslag till åtgärder som omfattas av urvalsförfarandet grundat på jämförelse eller konkurrens enligt artikel 55.2 och som avser användning av radiospektrum för vilket harmoniserade villkor har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med beslut nr 676/2002/EG i syfte att göra det möjligt att använda det för trådlösa bredbandsnät och
3.De nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter ska offentliggöra sina nationella samrådsförfaranden.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det inrättas en central informationspunkt där det kan erhållas information om alla pågående samrådsförfaranden.
4.Resultaten av samrådsförfarandena ska göras allmänt tillgängliga, utom när det rör sig om konfidentiell information enligt unionsregler och nationella regler om affärshemligheter i unionsrätten och nationell rätt.
Artikel 24
Samråd med berörda parter
1.Medlemsstaterna ska, i den mån det är lämpligt, säkerställa att behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, tar hänsyn till synpunkter från slutanvändare, särskilt konsumenter, och slutanvändare med funktionsnedsättning, tillverkare och företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunika- tionstjänster i frågor som rör alla slutanvändar- och konsumenträttigheter, inbegripet likvärdig tillgång och utbud för slutanvändare med funktionsnedsättning, avseende allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, i synnerhet då dessa har en betydande inverkan på marknaden.
635
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/117 |
|
|
|
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndig- heter, inrättar ett samrådssystem som är tillgängligt för slutanvändare med funktionsnedsättning och som säkerställer att vederbörlig hänsyn tas till konsumentintressen i elektroniska kommunikationer vid deras beslut i frågor som gäller alla slutanvändares och konsumenters rättigheter avseende allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.
2.De berörda parterna får med vägledning från behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, utarbeta mekanismer som inbegriper konsumenter, användargrupper och tjänstetillhandahållare, i syfte att förbättra tjänsternas allmänna kvalitet, bland annat genom att utarbeta och kontrollera uppförandekoder och genomförandenormer.
3.Utan att det påverkar nationella bestämmelser som är i överensstämmelse med unionsrätt som främjar kultur- och mediepolitiska mål, såsom kulturell och språklig mångfald och mediemångfald, får behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, främja samarbete mellan företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och de sektorer som har intresse av att främja ett lagenligt innehåll i de elektroniska kommunikationsnäten och kommunikationstjänsterna. Detta samarbete kan även omfatta samordning av den information av allmänt intresse som ska göras tillgänglig i enlighet med artikel 103.4.
Artikel 25
Reglering av tvister utanför domstol
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att den nationella regleringsmyndigheten eller den andra behöriga myndighet som ansvarar för, alternativt minst ett oberoende organ med beprövad sakkunskap om, tillämpningen av artiklarna
2.Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2013/11/EU ska medlemsstaterna, om sådana tvister avser parter i olika medlemsstater, samordna sitt arbete för att åstadkomma en lösning av tvisten.
Artikel 26
Lösning av tvister mellan företag
1.Om en tvist uppstår i samband med befintliga skyldigheter enligt detta direktiv mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i en medlemsstat, eller mellan sådana företag och andra företag i den medlemsstat som drar nytta av skyldigheter i fråga om tillträde eller samtrafik eller mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i en medlemsstat och tillhandahållare av tillhörande faciliteter, ska den berörda nationella regleringsmyndigheten på begäran av någon av parterna och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, så snart som möjligt, dock senast inom fyra månader, utom under exceptionella omständigheter, på grundval av tydliga och effektiva förfaranden fatta ett bindande beslut för att lösa tvisten. Medlemsstaten i fråga ska kräva att alla parter samarbetar fullt ut med den nationella regleringsmyndigheten.
2.Medlemsstaterna får ge de nationella regleringsmyndigheterna rätt att vägra lösa en tvist när andra mekanismer, till exempel medling, finns att tillgå och skulle vara bättre ägnade att leda till att tvisten löses inom rimlig tid i enlighet med de mål som anges i artikel 3. Den nationella regleringsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta parterna om detta. Om tvisten inte har lösts inom fyra månader och talan inte har väckts inför domstol av den part som begär prövning, ska den nationella regleringsmyndigheten på begäran av någon av parterna utfärda ett bindande beslut för att lösa tvisten inom en så kort tidsfrist som möjligt, dock senast inom fyra månader.
636
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/118 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
3.När den nationella regleringsmyndigheten löser en tvist ska den fatta beslut som syftar till att uppnå de mål som anges i artikel 3. Alla skyldigheter som den nationella regleringsmyndigheten ålägger ett företag i samband med att den löser en tvist ska vara förenliga med detta direktiv.
4.Den nationella regleringsmyndighetens beslut ska offentliggöras, varvid eventuella affärshemligheter ska respekteras. Den nationella regleringsmyndigheten ska tillhandahålla de berörda parterna en fullständig redogörelse för de skäl som beslutet grundar sig på.
5.Det förfarande som anges i punkterna 1, 3 och 4 ska inte hindra någon av parterna från att väcka talan vid domstol.
Artikel 27
Lösning av gränsöverskridande tvister
1.Punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel ska tillämpas när en tvist inom det område som omfattas av detta direktiv uppkommer mellan företag i olika medlemsstater. Bestämmelserna ska inte tillämpas på tvister som rör samordning av radiospektrum som omfattas av artikel 28.
2.Varje part får hänskjuta tvisten till den eller de berörda nationella regleringsmyndigheterna. Om tvisten påverkar handeln mellan medlemsstaterna ska den eller de behöriga nationella regleringsmyndigheterna anmäla tvisten till Berec för att åstadkomma en konsekvent tvistlösning, i enlighet med de mål som anges i artikel 3.
3.Om en sådan anmälan har gjorts ska Berec utfärda ett yttrande med en uppmaning till den eller de berörda nationella regleringsmyndigheterna att antingen vidta särskilda åtgärder för att lösa tvisten eller avstå från åtgärder, så snart som möjligt och i alla händelser inom fyra månader, utom under exceptionella omständigheter.
4.Den eller de berörda nationella regleringsmyndigheterna ska invänta Berecs yttrande innan de vidtar någon åtgärd för att lösa tvisten. Under exceptionella omständigheter, om det finns ett trängande behov av att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändares intressen, får vilken som helst av de behöriga nationella regleringsmyndigheterna, antingen på parternas begäran eller på eget initiativ, anta interimistiska åtgärder.
5.Alla skyldigheter som den nationella regleringsmyndigheten ålägger ett företag som en del av lösningen av tvisten ska vara förenliga med detta direktiv, i största möjliga utsträckning beakta det yttrande som Berec antagit och antas inom en månad från yttrandet.
6.Det förfarande som anges i punkt 2 ska inte hindra någon av parterna från att väcka talan vid domstol.
Artikel 28
Samordning av radiospektrum mellan medlemsstaterna
1.Medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter ska säkerställa att användningen av radiospektrum på deras territorium är organiserad på ett sådant sätt att ingen annan medlemsstat hindras från att på sitt territorium tillåta användning av harmoniserat radiospektrum i enlighet med unionsrätten, särskilt på grund av gränsöverskridande skadlig störning mellan medlemsstater.
Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för detta ändamål, utan att det påverkar deras skyldigheter enligt internationell rätt och relevanta internationella avtal, exempelvis ITU:s radioreglemente och ITU:s regionala radioavtal.
2.Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och, när så är lämpligt, via RSPG, i den gränsöverskridande samordningen av användningen av radiospektrum för att
a) säkerställa förenlighet med punkt 1,
637
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/119 |
|
|
|
|
b)lösa eventuella problem eller tvister i samband med gränsöverskridande samordning eller gränsöverskridande skadlig störning mellan medlemsstaterna och med tredjeländer som hindrar medlemsstaterna från att använda det harmoniserade radiospektrumet på sina territorier.
3.För att säkerställa efterlevnad av punkt 1 får varje medlemsstat som påverkas begära att RSPG använder sin förmedling för att hantera eventuella problem eller tvister i samband med gränsöverskridande samordning eller gränsöverskridande skadlig störning. I lämpliga fall får RSPG utfärda ett yttrande med förslag om en samordnad lösning på ett sådant problem eller en sådan tvist.
4.Om de åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 inte har löst problemet eller tvisten, och på begäran av en medlemsstat som påverkas, får kommissionen, med största möjliga beaktande av ett eventuellt yttrande från RSPG där en samordnad lösning enligt punkt 3 rekommenderas, anta beslut riktade till de medlemsstater som berörs av den olösta skadliga störningen genom genomförandeakter i syfte att lösa gränsöverskridande skadlig störning mellan två eller flera medlemsstater som hindrar dem från att använda det harmoniserade radiospektrumet på sina territorier.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
5.Unionen ska på begäran av varje medlemsstat som påverkas ge rättsligt, politiskt och tekniskt stöd för att lösa frågor om samordning av radiospektrum med unionens grannländer, inbegripet kandidatländer och anslutande länder, på ett sådant sätt att de berörda medlemsstaterna kan iaktta sina skyldigheter enligt unionsrätten. När unionen ger sådant stöd ska den främja genomförandet av unionens politik.
AVDELNING III
GENOMFÖRANDE
Artikel 29
Sanktioner
1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner, om så är nödvändigt inbegripet böter och på förhand fastställda eller återkommande administrativa sanktioner, för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv eller av något bindande beslut som antagits av kommissionen, den nationella regleringsmyndigheten eller någon annan behörig myndighet enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Inom gränserna för nationell rätt ska nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter ha befogenhet att ålägga sådana sanktioner. Sanktionerna ska vara lämpliga, effektiva, proportionella och avskräckande.
2.Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner inom ramen för det förfarande som avses i artikel 22.3 endast om ett företag eller en offentlig myndighet medvetet eller genom grov oaktsamhet tillhandahåller vilseledande, felaktig eller ofullständig information.
Vid fastställande av böter eller löpande viten som åläggs ett företag eller en offentlig myndighet som medvetet eller genom grov oaktsamhet tillhandahåller vilseledande, felaktig eller ofullständig information inom ramen för det förfarande som avses i artikel 22.3 ska hänsyn bland annat tas till huruvida företagets eller den offentliga myndighetens handlande har påverkat konkurrensen negativt och i synnerhet huruvida företaget eller den offentliga myndigheten, i strid med den information som ursprungligen lämnats eller en eventuell uppdatering av denna information, antingen har anlagt, byggt ut eller uppgraderat ett nät, eller inte har anlagt ett nät, utan att lämna någon objektiv motivering till de ändrade planerna.
638
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/120 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 30
Uppfyllande av villkoren för den allmänna auktorisationen eller för nyttjanderätter till radiospektrum och till
nummerresurser och uppfyllande av särskilda skyldigheter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras berörda behöriga myndigheter övervakar och utövar tillsyn över att företagen uppfyller de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätterna till radiospektrum och till nummerresurser, de särskilda skyldigheter som anges i artikel 13.2 och skyldigheten att använda radiospektrum ändamålsenligt och effektivt i enlighet med artiklarna 4, 45.1 och 47.
Behöriga myndigheter ska ha befogenhet att kräva att företag som omfattas av den allmänna auktorisationen eller som har nyttjanderätter till radiospektrum eller nummerresurser tillhandahåller alla de uppgifter som krävs för att kontrollera att företaget uppfyller de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätterna till radiospektrum och nummerresurser eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 13.2 eller 47, i enlighet med artikel 21.
2.Om en behörig myndighet finner att ett företag inte uppfyller ett eller flera av villkoren för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätterna till radiospektrum och till nummerresurser eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 13.2, ska den underrätta företaget om detta och ge företaget möjlighet att inom en rimlig tidsperiod inkomma med synpunkter.
3.Den behöriga myndigheten ska ha befogenhet att kräva att det åsidosättande som avses i punkt 2 upphör, antingen omedelbart eller inom en rimlig tidsperiod, och ska vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att villkoren uppfylls.
Medlemsstaterna ska i detta syfte ge de behöriga myndigheterna befogenheter att
a)om så är lämpligt ålägga avskräckande ekonomiska sanktioner, som får inbegripa löpande viten med retroaktiv verkan, och
b)besluta att tillhandahållandet av en tjänst eller en uppsättning tjänster som vid fortsatt tillhandahållande skulle medföra en avsevärd snedvridning av konkurrensen ska upphöra eller senareläggas tills de tillträdesskyldigheter fullgörs som införts efter en marknadsanalys i enlighet med artikel 67.
De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål informera det berörda företaget om åtgärderna och skälen för dessa samt fastställa en rimlig tidsfrist för företaget för att efterleva åtgärderna.
4.Utan hinder av punkterna 2 och 3 i denna artikel ska medlemsstaterna ge den behöriga myndigheten befogenheter att, om så är lämpligt, ålägga företag ekonomiska sanktioner om de underlåter att lämna information i enlighet med de skyldigheter som införs enligt artikel 21.1 första stycket a eller b och artikel 69 inom en rimlig tidsfrist som ska fastställas av den behöriga myndigheten.
5.Om villkoren för den allmänna auktorisationen, nyttjanderätterna till radiospektrum och till nummerresurser eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 13.2, 47.1 eller 47.2 allvarligt eller upprepat åsidosätts, och om åtgärder enligt punkt 3 i den här artikeln i syfte att säkerställa efterlevnad inte har gett resultat, ska medlemsstaterna ge behöriga myndigheter befogenhet att hindra ett företag från att fortsätta att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller tillfälligt upphäva eller återkalla nyttjanderätterna. Medlemsstaterna ska ge den behöriga myndigheten befogenhet att ålägga sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande. Sådana sanktioner får tillämpas för en period som motsvarar åsidosättandets varaktighet, även om åsidosättandet i efterhand har korrigerats.
639
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/121 |
|
|
|
|
6.Utan hinder av punkterna 2, 3 och 5 i denna artikel får den behöriga myndigheten, om den har bevis för att villkoren för den allmänna auktorisationen, nyttjanderätterna till radiospektrum och till nummerresurser eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 13.2, 47.1 eller 47.2 har åsidosatts och det utgör ett direkt och allvarligt hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller riskerar att orsaka allvarliga ekonomiska eller operativa problem för andra tillhandahållare eller användare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller andra användare av radiospektrumet, får den vidta brådskande interimistiska åtgärder för att avhjälpa situationen innan den fattar ett slutligt beslut. Den behöriga myndigheten ska ge det berörda företaget en rimlig möjlighet att lämna synpunkter och föreslå åtgärder. När så är lämpligt får den behöriga myndigheten bekräfta de interimistiska åtgärderna, vilka ska vara giltiga under högst tre månader men får utsträckas till att gälla under ytterligare en period om högst tre månader under omständigheter då tillsynsåtgärder ännu inte har avslutats.
7.Företag ska ha rätt att överklaga åtgärder som vidtas enligt denna artikel i enlighet med förfarandet i artikel 31.
Artikel 31
Rätt att överklaga
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det på nationell nivå finns fungerande system enligt vilka varje användare eller företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller tillhörande faciliteter, som berörs av ett beslut av en behörig myndighet, har rätt att överklaga beslutet till en överklagandeinstans som är oberoende av de inblandade parterna och gentemot extern inblandning eller politiska påtryckningar som kan äventyra dess oberoende bedömning av frågor som förelagts den. Denna instans, som kan vara en domstol, ska ha den kompetens som är nödvändig för att den effektivt ska kunna utföra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till ärendet i sak.
I väntan på utgången av överklagandet ska den behöriga myndighetens beslut fortsätta att gälla, såvida inte interimistiska åtgärder beviljas i enlighet med nationell rätt.
2.Om den instans som avses i punkt 1 i denna artikel inte har domstolskaraktär, ska den alltid lämna en skriftlig motivering till sitt beslut. I sådana fall ska dess beslut dessutom kunna prövas av en domstol som avses i artikel 267 i EUF- fördraget.
Medlemsstaterna ska säkerställa att överklagandesystemet är effektivt.
3.Medlemsstaterna ska samla information om det allmänna innehållet i överklaganden, antalet ansökningar om överklagande, överklagandeförfarandenas längd och antalet beslut om att bevilja interimistiska åtgärder. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen och Berec denna information, samt besluten eller domarna, på motiverad begäran från dem.
AVDELNING IV
PROCEDURER INOM DEN INRE MARKNADEN
KAPITEL I
Artikel 32
Stärkande av den inre marknaden för elektroniska kommunikationer
1.De nationella regleringsmyndigheterna ska när de utför sina uppgifter enligt detta direktiv ta så stor hänsyn som möjligt till de mål som anges i artikel 3.
640
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/122 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
2.De nationella regleringsmyndigheterna ska bidra till utvecklandet av den inre marknaden genom att samarbeta med varandra och med kommissionen och Berec på ett transparent sätt i syfte att säkerställa konsekvent tillämpning i alla medlemsstaterna av detta direktiv. I detta syfte ska de särskilt samarbeta med kommissionen och Berec för att fastställa vilka typer av instrument och korrigeringsåtgärder som är bäst lämpade för att åtgärda särskilda situationer på marknaden.
3.Såvida inget annat anges i rekommendationer eller riktlinjer som antagits i enlighet med artikel 34 ska en nationell regleringsmyndighet efter det att det offentliga samrådet, om detta krävs, enligt artikel 23 har avslutats, då den avser att vidta en åtgärd som
a)omfattas av artiklarna 61, 64, 67, 68 eller 83, och
b)skulle påverka handeln mellan medlemsstaterna,
offentliggöra förslaget till åtgärd och meddela detta till kommissionen, Berec och de nationella regleringsmyndigheterna i andra medlemsstater vid samma tidpunkt, tillsammans med skälen för åtgärden, i enlighet med artikel 20.3. Nationella regleringsmyndigheter, Berec och kommissionen får yttra sig över förslaget till åtgärd inom en månad. Enmånadsperioden får inte förlängas.
4.Det förslag till åtgärd som avses i punkt 3 i denna artikel får inte antas förrän efter ytterligare två månader om åtgärden syftar till att
a)definiera en relevant marknad som skiljer sig från dem som definierats i den rekommendation som avses i artikel 64.1, eller
b)fastställa att ett företag, enskilt eller tillsammans med andra, ska anses ha ett betydande inflytande på marknaden, i enlighet med artikel 67.3 eller 67.4,
och den skulle påverka handeln mellan medlemsstater och kommissionen har meddelat den nationella regleringsmyndig- heten att den anser att den föreslagna åtgärden skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller hyser allvarliga tvivel om att den är förenlig med unionsrätten, särskilt de mål som avses i artikel 3. Tvåmånadersperioden får inte förlängas. Kommissionen ska i sådana fall informera Berec och nationella regleringsmyndigheter om sina förbehåll, och samtidigt offentliggöra dem.
5.Berec ska offentliggöra ett yttrande om kommissionens förbehåll som avses i punkt 4 och ange om den anser att den föreslagna åtgärden bör behållas, ändras eller dras tillbaka och ska, i lämpliga fall, lägga fram specifika förslag om detta.
6.Under den tvåmånadersperiod som avses i punkt 4 får kommissionen antingen
a)fatta beslut om att den berörda nationella regleringsmyndigheten ska dra tillbaka förslaget till åtgärd, eller
b)fatta beslut om att återkalla de förbehåll som avses i punkt 4.
Kommissionen ska i största möjliga utsträckning beakta Berecs yttrande innan den fattar ett beslut.
Beslut som avses i första stycket led a ska åtföljas av en detaljerad och objektiv analys av varför kommissionen inte anser att den föreslagna åtgärden ska antas, tillsammans med specifika förslag om ändringar av den.
7.När kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med punkt 6 första stycket a i denna artikel vilket kräver att den nationella regleringsmyndigheten ska dra tillbaka ett förslag till åtgärd, ska den nationella regleringsmyndigheten ändra eller dra tillbaka förslaget till åtgärd inom sex månader från dagen för kommissionens beslut. Om förslaget till åtgärd ändras ska den nationella regleringsmyndigheten genomföra ett offentligt samråd i enlighet med artikel 23 och anmäla det ändrade förslaget till åtgärd till kommissionen i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.
641
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/123 |
|
|
|
|
8.Den berörda nationella regleringsmyndigheten ska i största möjliga utsträckning beakta yttrandena från andra nationella regleringsmyndigheter, Berec och kommissionen och får, utom i de fall som omfattas av punkt 4 och punkt 6 a, anta det förslag till åtgärd som följer av detta och ska, om den gör detta, meddela det till kommissionen.
9.Den nationella regleringsmyndigheten ska meddela kommissionen och Berec alla antagna slutliga åtgärder som omfattas av punkt 3 a och b.
10.Under exceptionella omständigheter, när en nationell regleringsmyndighet anser att den måste handla skyndsamt för att säkerställa konkurrensen och skydda användarnas intressen får den, med avvikelse från förfarandet i punkterna 3 och 4, omedelbart vidta proportionella och interimistiska åtgärder. Regleringsmyndigheten ska utan dröjsmål, med en fullständig motivering, underrätta kommissionen, övriga nationella regleringsmyndigheter och Berec om dessa åtgärder. Om den nationella regleringsmyndigheten beslutar att göra sådana åtgärder permanenta eller att förlänga deras tillämpningsperiod ska detta beslut omfattas av punkterna 3 och 4.
11.En nationell regleringsmyndighet får när som helst dra tillbaka ett förslag till åtgärd.
Artikel 33
Förfarande för konsekvent tillämpning av korrigeringsåtgärder
1.Om en planerad åtgärd som omfattas av artikel 32.3 syftar till att införa, ändra eller upphäva ett företags skyldighet i enlighet med artikel 61 eller 67 jämförd med artiklarna
Om kommissionen inte utfärdar något meddelande kan den berörda nationella regleringsmyndigheten, med största möjliga beaktande av kommissionens, Berecs eller andra nationella regleringsmyndigheters kommentarer, anta förslaget till åtgärd.
2.Under den tidsfrist på tre månader som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, Berec och den berörda nationella regleringsmyndigheten ha ett nära samarbete för att identifiera den effektivaste och lämpligaste åtgärden mot bakgrund av de mål som fastställs i artikel 3 med beaktande av marknadsaktörernas yttranden och behovet av att säkerställa spridningen av en enhetlig regleringspraxis.
3.Inom sex veckor från början av den tidsfrist på tre månader som avses i punkt 1 ska Berec avge ett yttrande om det meddelande från kommissionen som avses i punkt 1 för att ange om den anser att den föreslagna åtgärden bör ändras eller dras tillbaka och, i lämpliga fall, lägga fram specifika förslag om detta. Detta yttrande ska motiveras och offentliggöras.
4.Om Berec i sitt yttrande delar kommissionens allvarliga tvivel ska Berec och den berörda nationella regleringsmyndigheten ha ett nära samarbete för att identifiera den effektivaste och lämpligaste åtgärden. Före utgången av den tidsfrist på tre månader som avses i punkt 1 får den nationella regleringsmyndigheten antingen
a)ändra eller dra tillbaka förslaget till åtgärd, med största möjliga beaktande av det meddelande från kommissionen som avses i punkt 1 och Berecs yttrande, eller
b)behålla den föreslagna åtgärden.
5.Kommissionen får inom en månad efter utgången av den tidsfrist på tre månader som avses i punkt 1 efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs eventuella yttrande
a)utfärda en rekommendation om att den berörda nationella regleringsmyndigheten ska ändra eller dra tillbaka den föreslagna åtgärden och därvid lägga fram särskilda förslag i detta syfte och ange de skäl som ligger till grund för rekommendationen, särskilt i de fall då Berec inte delar kommissionens allvarliga tvivel,
642
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/124 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
b)fatta beslut om att återkalla de förbehåll som den angett i enlighet med punkt 1, eller
c)när det gäller förslag till åtgärder som omfattas av artikel 61.3 andra stycket eller artikel 76.2, fatta beslut om att den berörda nationella regleringsmyndigheten ska dra tillbaka den föreslagna åtgärden, om Berec delar kommissionens allvarliga tvivel, beslutet ska åtföljas av en detaljerad och objektiv analys av varför kommissionen anser att den föreslagna åtgärden inte bör antas tillsammans med specifika förslag till ändringar av den föreslagna åtgärden, varvid det förfarande som avses i artikel 32.7 gäller i tillämpliga delar.
6.Inom en månad efter det att kommissionen avgett sitt yttrande i enlighet med punkt 5 a eller återkallat sina förbehåll i enlighet med punkt 5 b ska den berörda nationella regleringsmyndigheten meddela kommissionen och Berec om den antagna slutliga åtgärden.
Denna tidsfrist får förlängas så att den nationella regleringsmyndigheten kan företa ett offentligt samråd i enlighet med artikel 23.
7.Den nationella regleringsmyndigheten ska, om den beslutar att inte ändra eller dra tillbaka den föreslagna åtgärden på grundval av den rekommendation som utfärdats enligt punkt 5 a, ange skälen till detta.
8.Den nationella regleringsmyndigheten får när som helst under förfarandets gång dra tillbaka den föreslagna åtgärden.
Artikel 34
Genomförandebestämmelser
Efter ett offentligt samråd och efter samråd med de nationella regleringsmyndigheterna får kommissionen, efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs yttrande, anta rekommendationer eller riktlinjer i anslutning till artikel 32 i vilka det fastställs form, innehåll och detaljnivå för de anmälningar som krävs i enlighet med artikel 32.3, under vilka omständigheter anmälan inte behöver göras samt beräkningen av tidsfrister.
KAPITEL II
Konsekvent radiospektrumtilldelning
Artikel 35
Processen för sakkunnigbedömning
1.Om den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet har för avsikt att genomföra ett urvalsförfarande i enlighet med artikel 55.2 avseende radiospektrum för vilka harmoniserade villkor har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med beslut nr 676/2002/EG i syfte att göra det möjligt att använda dem för trådlösa bredbandsnät och
RSPG ska på begäran organisera ett forum för sakkunnigbedömning för att diskutera och utbyta åsikter om de förslag till åtgärder som överlämnats och den ska underlätta utbyte av erfarenheter och bästa praxis i fråga om de förslagen till åtgärder.
Forumet för sakkunnigbedömning ska bestå av medlemmarna i RSPG och det ska organiseras av en företrädare för RSPG som även agerar ordförande.
643
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/125 |
|
|
|
|
2.Senast under det offentliga samråd som genomförs enligt artikel 23 får RSPG i undantagsfall ta initiativ till att sammankalla ett forum för sakkunnigbedömning i enlighet med bestämmelserna i arbetsordningen om hur sådana organiseras, i syfte att utbyta erfarenheter och bästa praxis i fråga om ett förslag till åtgärder avseende ett urvalsförfarande, om gruppen anser att förslaget till åtgärder på ett betydande sätt skulle äventyra den nationella regleringsmyndighetens eller en annan behörig myndighets förmåga att uppnå de mål som anges i artiklarna 3, 45, 46 och 47.
3.RSPG ska i förväg fastställa och offentliggöra objektiva kriterier för sammankallandet i undantagsfall av forumet för sakkunnigbedömning.
4.Under forumet för sakkunnigbedömning ska den nationella regleringsmyndigheten eller annan behörig myndighet förklara hur förslaget till åtgärd
a)främjar utvecklingen av den inre marknaden och det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster samt konkurrens, maximerar fördelarna för konsumenterna och generellt sett uppfyller de mål som anges i artiklarna 3, 45, 46 och 47 i det här direktivet samt i besluten nr 676/2002/EG och nr 243/2012/EU,
b)säkerställer ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum, och
c)säkerställer stabila och förutsebara investeringsvillkor för befintliga och potentiella radiospektrumanvändare i samband med uppbyggnad av nät för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster som är beroende av radiospektrum.
5.Forumet för sakkunnigbedömning ska vara öppet för frivilligt deltagande av experter från andra behöriga myndigheter och Berec.
6.Forumet för sakkunnigbedömning ska endast sammankallas en gång under det övergripande nationella förberedelse- och samrådsförfarandet avseende ett och samma urvalsförfarande för ett eller flera frekvensband, såvida inte den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet begär att forumet sammankallas igen.
7.RSPG får, på begäran av den nationella regleringsmyndighet eller andra behöriga myndighet som begärde mötet, anta en rapport om hur man genom förslaget till åtgärd uppnår de mål som föreskrivs i punkt 4, varvid åsiktsutbytet i forumet för sakkunnigbedömning ska återspeglas.
8.RSPG ska i februari varje år offentliggöra en rapport om de förslag till åtgärder som diskuterats i enlighet med punkterna 1 och 2. I rapporten ska tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis anges.
9.Efter forumet för sakkunnigbedömning kan RSPG, på begäran av den nationella regleringsmyndighet eller andra behöriga myndighet som begärde mötet, anta ett yttrande om förslaget till åtgärd.
Artikel 36
Harmoniserad tilldelning av radiospektrum
Om användningen av radiospektrum har harmoniserats, villkor och förfaranden för tillträde har överenskommits och de företag som ska tilldelas radiospektrum har utsetts i enlighet med internationella avtal och unionsbestämmelser, ska medlemsstaterna bevilja nyttjanderätt till sådana radiospektrum i enlighet med dessa bestämmelser. Under förutsättning att alla nationella villkor i samband med nyttjanderätten till de berörda radiospektrumen har uppfyllts vid ett gemensamt urvalsförfarande, får medlemsstaterna inte införa några ytterligare villkor, ytterligare kriterier eller förfaranden som skulle begränsa, ändra eller fördröja ett korrekt genomförande av den gemensamma tilldelningen av sådana radiospektrum.
644
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/126 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 37
Gemensamt auktorisationsförfarande för att bevilja individuella nyttjanderätter till radiospektrum
Två eller flera medlemsstater får samarbeta med varandra och med RSPG, med beaktande av det eventuella intresse som framförts av marknadsaktörer, genom att gemensamt fastställa de gemensamma aspekterna av ett auktorisationsförfarande och, i förekommande fall, också gemensamt genomföra urvalsförfarandet för att bevilja individuella nyttjanderätter till radiospektrum.
När medlemsstaterna utformar det gemensamma auktorisationsförfarandet får de beakta följande kriterier:
a)De individuella nationella auktorisationsförfarandena ska inledas och genomföras av de behöriga myndigheterna i enlighet med en gemensamt fastställd tidsplan.
b)Det ska där det är lämpligt föreskriva gemensamma villkor och förfaranden för urvalet och beviljandet av individuella nyttjanderätter till radiospektrum för de berörda medlemsstaterna.
c)Det ska där det är lämpligt föreskriva gemensamma eller jämförbara villkor som ska vara knutna till de individuella nyttjanderätterna till radiospektrum för de berörda medlemsstaterna, bland annat genom att tillåta att användare tilldelas liknande radiospektrumblock.
d)Det ska vara öppet för andra medlemsstater hela tiden fram till dess att det gemensamma auktorisationsförfarandet har genomförts.
Om medlemsstaterna, trots det intresse som framförts av marknadsaktörer, inte agerar gemensamt ska de underrätta dessa marknadsaktörer om skälen till sitt beslut.
KAPITEL III
Harmoniseringsförfaranden
Artikel 38
Harmoniseringsförfaranden
1.När kommissionen konstaterar att skillnader i de nationella regleringsmyndigheternas eller andra behöriga myndigheters genomförande av de regleringsuppgifter som anges i detta direktiv kan skapa hinder för den inre marknaden får kommissionen med största möjliga beaktande av yttrandet från Berec eller, i relevanta fall, RSPG, anta rekommendationer eller, om inte annat följer av punkt 3 i denna artikel, beslut genom genomförandeakter för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av detta direktiv och för att främja uppnåendet av de mål som anges i artikel 3.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter tar största möjliga hänsyn till de rekommendationer som avses i punkt 1 när de utför sina uppgifter. Om en nationell regleringsmyndighet eller en annan behörig myndighet väljer att inte följa en rekommendation ska den meddela kommissionen detta och motivera sin ståndpunkt.
645
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/127 |
|
|
|
|
3.Besluten som antas i enlighet med punkt 1 ska bara omfatta en harmoniserad eller samordnad strategi för att hantera följande frågor:
a)Fall där nationella regleringsmyndigheter på ett inkonsekvent sätt genomfört allmänna regleringsstrategier vid reglering av marknader för elektronisk kommunikation som skett med tillämpning av artiklarna 64 och 67, om detta skapar hinder för den inre marknaden; sådana beslut får inte avse särskilda anmälningar som ingetts av de nationella regleringsmyndigheterna i enlighet med artikel 32; i sådana fall ska kommissionen utarbeta ett förslag till beslut
i)tidigast minst två år efter det att kommissionen antagit en rekommendation där samma fråga behandlas, och
ii)med största möjliga beaktande av ett yttrande från Berec angående huruvida ett sådant beslut ska antas, vilket Berec ska lämna in senast tre månader efter kommissionens begäran.
b)Frågor om nummer, inklusive nummerserier, nummerportabilitet och portabilitet av identifierare, översättningssystem för nummer och adresser samt tillträde till alarmeringstjänster genom det gemensamma europeiska nödnumret 112.
4.De genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
5.Berec får på eget initiativ bistå kommissionen med råd om huruvida en åtgärd bör antas enligt punkt 1.
6.Om kommissionen inte har antagit någon rekommendation eller något beslut inom ett år från och med den dag då Berec antog sitt yttrande om förekomsten av avvikelser i nationella regleringsmyndigheters eller andra behöriga myndigheters genomförande av regleringsuppgifterna i detta direktiv som skulle kunna skapa hinder på den inre marknaden ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om, samt offentliggöra, skälen till detta.
Om kommissionen har antagit en rekommendation i enlighet med punkt 1 men det inkonsekventa genomförande som skapar hinder på den inre marknaden fortgår i två år därefter ska kommissionen, om inte annat följer av punkt 3, anta ett beslut genom genomförandeakter i enlighet med punkt 4.
Om kommissionen inte har antagit något beslut inom ytterligare ett år efter en rekommendation som antagits enligt andra stycket ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om, samt offentliggöra, skälen till detta.
Artikel 39
Standardisering
1.Kommissionen ska upprätta en förteckning över icke obligatoriska standarder eller specifikationer som ska fungera som ett stöd för främjandet av ett harmoniserat tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikationstjänster och tillhörande faciliteter och tillhörande tjänster, samt offentliggöra den i Europeiska unionens officiella tidning. Vid behov får kommissionen, efter samråd med den kommitté som inrättas genom direktiv (EU) 2015/ 1535, begära att standarder ska utarbetas av de europeiska standardiseringsorganen (Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för standardisering inom elområdet (Cenelec) och Europeiska institutet för elstandarder (ETSI)).
2.Medlemsstaterna ska främja användningen av sådana standarder eller specifikationer som anges i punkt 1 för tillhandahållande av tjänster, tekniska gränssnitt eller nätfunktioner, i den utsträckning som är absolut nödvändig för att säkerställa interoperabilitet för tjänster, slutanvändarnas möjlighet att nå varandra, underlättande av byte av tillhandahållare och nummerportabilitet och portabilitet av identifierare och för att öka användarnas valfrihet.
646
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/128 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
I avsaknad av offentliggörande av standarder eller specifikationer i enlighet med punkt 1 ska medlemsstaterna främja tillämpning av standarder eller specifikationer som har antagits av de europeiska standardiseringsorganen.
Om sådana standarder eller specifikationer saknas ska medlemsstaterna främja tillämpningen av internationella standarder eller rekommendationer som har antagits av Internationella teleunionen (ITU), Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT), Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC).
Om det finns internationella standarder ska medlemsstaterna uppmana de europeiska standardiseringsorganen att använda dessa, eller tillämpliga delar av dessa, som grundval för de standarder som de utarbetar, utom i de fall då sådana internationella standarder eller tillämpliga delar av dem inte är ändamålsenliga.
De standarder eller specifikationer som avses i punkt 1 eller i den här punkten ska om möjligt inte hindra sådant tillträde som kan krävas i detta direktiv.
3.Om de standarder eller specifikationer som avses i punkt 1 inte har tillämpats på tillfredsställande sätt, så att interoperabilitet för tjänsterna inte kan säkerställas i en eller flera medlemsstater, kan tillämpningen av dessa standarder eller specifikationer göras obligatorisk i enlighet med punkt 4, i den utsträckning som är absolut nödvändig för att säkerställa sådan interoperabilitet och öka användarnas valfrihet.
4.Om kommissionen avser att göra tillämpningen av vissa standarder eller specifikationer obligatorisk, ska den offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning och begära in yttranden från alla berörda parter. Kommissionen ska genom genomförandeakter göra tillämpningen av relevanta standarder obligatorisk genom att ange dem som obligatoriska standarder i den förteckning över standarder eller specifikationer som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
5.Om kommissionen anser att de standarder eller specifikationer som avses i punkt 1 inte längre bidrar till tillhandahållandet av harmoniserade elektroniska kommunikationstjänster, att de inte längre tillgodoser konsumenternas behov eller att de hindrar den tekniska utvecklingen, ska kommissionen stryka dem från den förteckning över standarder eller specifikationer som anges i punkt 1.
6.Om kommissionen anser att de standarder eller specifikationer som avses i punkt 4 inte längre bidrar till tillhandahållandet av harmoniserade elektroniska kommunikationstjänster, att de inte längre tillgodoser konsumenternas behov eller att de hindrar den tekniska utvecklingen, ska kommissionen genom genomförandeakter stryka dessa standarder eller specifikationer från den förteckning över standarder eller specifikationer som anges i punkt 1.
7.De genomförandeakter som avses i punkterna 4 och 6 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
8.Denna artikel ska inte tillämpas på de väsentliga krav, specifikationer för gränssnitt eller harmoniserade standarder som direktiv 2014/53/EU är tillämpligt på.
AVDELNING V
SÄKERHET
Artikel 40
Säkerhet för nät och tjänster
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster vidtar ändamålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar näts och tjänsters säkerhet. Med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen ska dessa åtgärder säkerställa en nivå på säkerheten som är lämplig i förhållande till den föreliggande risken. I synnerhet ska åtgärder, inbegripet kryptering när så är lämpligt, vidtas för att förhindra och minimera säkerhetsincidenters inverkan på användare och på andra nät och tjänster.
647
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/129 |
|
|
|
|
Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) ska i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013 (1) främja samordning mellan medlemsstaterna för att undvika sinsemellan olika nationella krav som kan skapa säkerhetsrisker och hinder på den inre marknaden.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster utan onödigt dröjsmål meddelar den behöriga myndigheten om säkerhetsincidenter som har haft en betydande påverkan på driften av nät och tjänster.
För att fastställa hur betydande påverkan en säkerhetsincident har ska särskilt följande parametrar, när sådana finns tillgängliga, beaktas:
a)Det antal användare som påverkas av säkerhetsincidenten.
b)Hur länge säkerhetsincidenten varar.
c)Hur stort det geografiska område som påverkas av säkerhetsincidenten är.
d)Den utsträckning i vilken nätverkets eller tjänstens funktion påverkas.
e)Den utsträckning i vilken ekonomisk och samhällelig verksamhet påverkas.
Den berörda behöriga myndigheten ska vid behov informera de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och Enisa. Den berörda behöriga myndigheten kan informera allmänheten eller kräva att tillhandahållarna gör det, om den slår fast att ett avslöjande av säkerhetsincidenten ligger i allmänhetens intresse.
En gång om året ska den berörda behöriga myndigheten lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen och Enisa om de anmälningar som kommit in och de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, om det föreligger ett särskilt och betydande hot om en säkerhetsincident i sådana nät eller tjänster, informerar de av sina användare som kan komma att påverkas av ett sådant hot om eventuella skydds- eller motåtgärder som användarna kan vidta. Om så är lämpligt ska tillhandahållarna även informera sina användare om själva hotet.
4.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.
5.Kommissionen får, med största möjliga beaktande av yttrandet från Enisa, anta genomförandeakter som specificerar de tekniska och organisatoriska åtgärder som avses i punkt 1 samt omständigheter, format och förfaranden i samband med anmälningskrav enligt punkt 2. De ska grunda sig på europeiska och internationella standarder i så stor utsträckning som möjligt och får inte hindra medlemsstaterna från att anta ytterligare krav i syfte att eftersträva de mål som anges i punkt 1.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
Artikel 41
Genomförande och efterlevnad
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna i syfte att genomföra artikel 40 har befogenheter att utfärda bindande instruktioner, däribland sådana som rör de åtgärder som krävs för att avhjälpa en säkerhetsincident eller förhindra att en sådan uppstår när ett betydande hot har identifierats och tidsfrister för genomförande, till tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013 av den 21 maj 2013 om Europeiska unionens byrå för nät- och |
|
informationssäkerhet (Enisa) och om upphävande av förordning (EG) nr 460/2004 (EUT L 165, 18.6.2013, s. 41). |
648
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/130 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenheter att kräva av tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster att de
a)tillhandahåller den information som behövs för att kunna bedöma säkerheten i deras nät och tjänster, inbegripet dokumenterade säkerhetspolicyer, och
b)underkastar sig en säkerhetsgranskning som utförs av ett kvalificerat oberoende organ eller en behörig myndighet och gör resultatet av granskningen tillgängligt för den behöriga myndigheten; kostnaderna för säkerhetsgranskningen ska betalas av tillhandahållaren.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att undersöka fall av bristande efterlevnad och hur detta påverkar nätens och tjänsternas säkerhet.
4.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna, för tillämpningen av artikel 40, har befogenhet att få assistans av en enhet för hantering av
5.De behöriga myndigheterna ska, när det är lämpligt och i enlighet med nationell lagstiftning, samråda och samarbeta med de relevanta nationella brottsbekämpande myndigheterna, de behöriga myndigheterna, i den mening som avses i artikel 8.1 i direktiv (EU) 2016/1148, och de nationella dataskyddsmyndigheterna.
DEL II
NÄT
AVDELNING I
MARKNADSINTRÄDE OCH ANLÄGGNING
KAPITEL I
Avgifter
Artikel 42
Avgifter för nyttjanderätter till radiospektrum och rättigheter att installera faciliteter
1.Medlemsstaterna får låta den behöriga myndigheten införa avgifter för nyttjanderätter till radiospektrum eller för rättigheter att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom vilka används för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och tillhörande faciliteter, varvid avgifterna ska säkerställa en optimal användning av de resurserna. Medlemsstaterna ska säkerställa att avgifterna är sakligt motiverade, transparenta,
2.Vad gäller nyttjanderätter till radiospektrum ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att tillämpliga avgifter fastställs på en nivå som säkerställer effektiv tilldelning och användning av radiospektrum, bland annat genom att
a)fastställa acceptpriser som minimiavgifter för nyttjanderätter till radiospektrum genom att ta hänsyn till nyttjanderätternas värde vid eventuella alternativa användningar,
b)ta hänsyn till kostnader som uppkommer till följd av villkor som är knutna till nyttjanderätterna, och
c)i största möjliga utsträckning tillämpa betalningsvillkor som är kopplade till radiospektrumets faktiska tillgänglighet för användning.
649
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/131 |
|
|
|
|
KAPITEL II
Tillträde till mark
Artikel 43
Ledningsrätter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en behörig myndighet som överväger en ansökan om beviljande av rättigheter
—att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom för ett företag som godkänts för tillhandahållande av allmänna elektroniska kommunikationsnät, eller
—att installera faciliteter på, över eller under offentlig egendom för ett företag som godkänts för att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät till andra än allmänheten,
a)fattar beslut på grundval av enkla, effektiva, transparenta och allmänt tillgängliga förfaranden som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål, och i alla händelser fattar sitt beslut inom sex månader efter ansökan, utom vid expropriation, och
b)följer principerna om insyn och
De förfaranden som avses i leden a och b får variera beroende på om sökanden tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller inte.
2.I fall där offentliga eller lokala myndigheter har äganderätt till eller kontroll över företag som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska medlemsstaterna säkerställa att det råder en ändamålsenlig strukturell separation mellan den verksamhet som har ansvar för beviljande av de rättigheter som avses i punkt 1 och de verksamheter som har samband med ägande eller kontroll.
Artikel 44
Samlokalisering och gemensamt nyttjande av nätelement och tillhörande faciliteter för tillhandahållare av
elektroniska kommunikationsnät
1.När en operatör har utövat rättigheten enligt nationell rätt att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom, eller utnyttjat ett förfarande för expropriering eller användning av egendom, får behöriga myndigheter föreskriva samlokalisering och gemensamt nyttjande av de nätelement och tillhörande faciliteter som installerats på den grunden, för att skydda miljön, folkhälsan och den allmänna säkerheten eller för att uppnå mål för fysisk planering.
Samlokalisering eller gemensamt nyttjande av installerade nätelement och faciliteter, och gemensamt nyttjande av egendom, får föreskrivas endast efter en skälig tid av offentligt samråd under vilket alla berörda parter ska ges tillfälle att framföra sina synpunkter och endast inom de särskilda områden där sådant gemensamt utnyttjande anses vara nödvändigt för att målen i första stycket ska kunna uppnås. Behöriga myndigheter får föreskriva gemensamt nyttjande av sådana faciliteter eller sådan egendom, inbegripet mark, byggnader, ingångar till byggnader, ledningar i byggnader, master, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, kanalisation, rör, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp eller föreskriva åtgärder som underlättar samordning av offentliga arbeten. När det är nödvändigt får en medlemsstat utse en nationell regleringsmyndighet eller annan behörig myndighet för en eller flera av följande uppgifter:
a)Samordna det förfarande som föreskrivs i denna artikel.
b)Fungera som central informationspunkt.
650
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/132 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
c)Fastställa regler för fördelning av kostnaderna för gemensamt nyttjande av faciliteter eller egendom och för samordning av bygg- och anläggningsarbeten.
2.De åtgärder som vidtas av en behörig myndighet i enlighet med denna artikel ska vara objektiva, transparenta, icke- diskriminerande och proportionella. I tillämpliga fall ska dessa åtgärder genomföras i samarbete med de nationella regleringsmyndigheterna.
KAPITEL III
Tillträde till radiospektrum
Av s n i t t 1
A u k t o r i s a t i o n e r
Artikel 45
Förvaltning av radiospektrum
1.Med vederbörlig hänsyn till att radiospektrum är en kollektiv nyttighet av stort socialt, kulturellt och ekonomiskt värde ska medlemsstaterna säkerställa en ändamålsenlig förvaltning av radiospektrum för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster inom sitt territorium i enlighet med artiklarna 3 och 4. De ska säkerställa att behöriga myndigheters allokering av, utfärdande av allmänna auktorisationer för och beviljande av individuella nyttjanderätter till radiospektrum för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster grundas på objektiva, transparenta, konkurrensfrämjande,
Vid tillämpningen av denna artikel ska medlemsstaterna respektera relevanta internationella avtal, inbegripet Internationella telekommunikationsunionens (ITU) radioreglemente och andra avtal som antagits inom ramen för ITU och som är tillämpliga på radiospektrum, däribland det avtal som ingicks vid den regionala radiokommunikationskonferensen 2006, och får ta hänsyn till allmänintresset.
2.Medlemsstaterna ska verka för en harmonisering av användningen av radiospektrum för elektroniska kommunika- tionsnät och kommunikationstjänster inom unionen, i linje med behovet av en ändamålsenlig och effektiv användning och för att uppnå konsumentfördelar som konkurrens, stordriftsfördelar och interoperabilitet för nät och tjänster. Medlemsstaterna ska i detta sammanhang agera i enlighet med artikel 4 i detta direktiv och med beslut nr 676/2002/ EG genom att bland annat
a)eftersträva trådlös bredbandstäckning av sitt nationella territorium och av sin befolkning med hög kvalitet och hastighet,
samt täckning av viktiga nationella och europeiska transportvägar, inbegripet det transeuropeiska transportnät som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (1),
b)underlätta en snabb utveckling i unionen av nya trådlösa kommunikationstekniker och tillämpningar, inbegripet, där det är lämpligt, i en sektorsövergripande strategi,
c)säkerställa förutsebarhet och konsekvens vid beviljande, förnyelse, ändring, begränsning och återkallande av nyttjanderätter till radiospektrum för att främja långsiktiga investeringar,
d)säkerställa att gränsöverskridande eller nationell skadlig störning förhindras i enlighet med artiklarna 28 respektive 46, och vidta lämpliga förebyggande och avhjälpande åtgärder i detta syfte,
e)främja delad användning av radiospektrum mellan liknande och/eller olika radiospektrumanvändningar i enlighet med konkurrensrätten,
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av |
|
det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1). |
651
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/133 |
|
|
|
|
f)tillämpa det mest lämpliga och minst betungande auktorisationssystemet i enlighet med artikel 46 på ett sätt som maximerar flexibiliteten, delningen och effektiviteten vid användning av radiospektrum,
g)tillämpa regler för beviljande, överlåtelse, förnyelse, ändring och återkallande av nyttjanderätter till radiospektrum som fastställs på ett tydligt och transparent sätt i syfte att garantera rättslig säkerhet, konsekvens och förutsebarhet,
h)eftersträva konsekvens och förutsebarhet inom hela unionen i fråga om hur auktorisation ges till användning av radiospektrum för att skydda folkhälsan med beaktande av rekommendation 1999/519/EG.
Vid tillämpning av första stycket och i samband med utarbetande av tekniska genomförandeåtgärder för ett frekvensband enligt beslut nr 676/2002/EG, får kommissionen begära att RSPG utfärdar ett yttrande med rekommendation om de lämpligaste ordningarna för att auktorisera användningen av radiospektrum i det bandet eller delar av det. När så är lämpligt, och med största möjliga hänsyn till ett sådant yttrande, får kommissionen anta en rekommendation i syfte att främja ett enhetligt tillvägagångssätt i unionen vad gäller auktorisationsordningarna för användningen av det bandet.
Om kommissionen överväger att anta åtgärder i enlighet med artikel 39.1, 39.4, 39.5 och 39.6, får den begära ett yttrande från RSPG när det gäller konsekvenserna av alla sådana standarder eller specifikationer för samordningen av, harmoniseringen av och tillgången till radiospektrum. Kommissionen ska i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från RSPG i alla senare steg.
3.Om det nationellt eller regionalt finns bristande efterfrågan på marknaden avseende användning av ett harmoniserat frekvensband får medlemsstaterna tillåta en alternativ användning av hela eller delar av det bandet, inbegripet den befintliga användningen, i enlighet med punkterna 4 och 5 i denna artikel, under förutsättning att
a)konstaterandet av bristande efterfrågan på marknaden avseende användning ett sådant band bygger på ett offentligt samråd i linje med artikel 23, inbegripet en framåtblickande bedömning av efterfrågan på marknaden,
b)sådan alternativ användning inte hindrar eller försvårar tillgången till eller användningen av ett sådant band i andra medlemsstater, och
c)den berörda medlemsstaten tar vederbörlig hänsyn till den långsiktiga tillgången till eller användningen av ett sådant band i unionen och till stordriftsfördelarna vad gäller utrustning till följd av användningen av det harmoniserade radiospektrumet i unionen.
Alla beslut om att i undantagsfall tillåta alternativ användning ska vara föremål för regelbunden översyn och ska under alla förhållanden omgående ses över vid vederbörligt motiverad begäran av en potentiell användare till den behöriga myndigheten att använda bandet i enlighet med den tekniska genomförandeåtgärden. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det beslut som fattats, med tillhörande motivering, samt om resultatet av eventuella översyner.
4.Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska medlemsstaterna säkerställa att alla former av teknik som används för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster kan användas i det radiospektrum som förklarats tillgängligt för elektroniska kommunikationstjänster i deras nationella frekvensfördelnings- planer i enlighet med unionsrätten.
Medlemsstaterna får dock fastställa proportionella och
a)undvika skadlig störning,
b)skydda folkhälsan mot elektromagnetiska fält, med största möjliga beaktande av rekommendation 1999/519/EG,
652
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/134 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
c)säkerställa tjänsternas tekniska kvalitet,
d)säkerställa maximalt med delad användning av radiospektrum,
e)garantera en effektiv användning av radiospektrum, eller
f)säkerställa ett mål av allmänt intresse i enlighet med punkt 5.
5.Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska medlemsstaterna säkerställa att alla typer av elektroniska kommunikationstjänster kan tillhandahållas i det radiospektrum som förklarats tillgängligt för elektroniska kommunika- tionstjänster i deras nationella frekvensfördelningsplan i enlighet med unionsrätten. Medlemsstater kan dock fastställa proportionella och
Åtgärder som kräver att en elektronisk kommunikationstjänst tillhandahålls inom ett specifikt band som är tillgängligt för elektroniska kommunikationstjänster ska vara berättigade med hänsyn till säkerställandet av ett mål av allmänt intresse, såsom det fastställts av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten, inbegripet men inte begränsat till
a)säkerhet för människors liv,
b)främjande av social, regional eller territoriell sammanhållning,
c)undvikande av ineffektiv användning av radiospektrum, eller
d)främjande av kulturell och språklig mångfald och mediemångfald, exempelvis tillhandahållande av radio- och
En åtgärd som förbjuder att andra elektroniska kommunikationstjänster tillhandahålls inom ett specifikt band får endast införas där detta är motiverat för att säkerställa tjänster för säkerhet för människors liv. Medlemsstaterna får i undantagsfall också utvidga en sådan åtgärd i syfte att uppfylla andra mål av allmänt intresse såsom de fastställts av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten.
6.Medlemsstaterna ska regelbundet se över behovet av de begränsningar som anges i punkterna 4 och 5 och ska offentliggöra resultatet av dessa översyner.
7.Begränsningar som fastställts före den 25 maj 2011 ska uppfylla kraven i punkterna 4 och 5 senast den 20 december 2018.
Artikel 46
Auktorisation av användning av radiospektrum
1.Medlemsstaterna ska underlätta användningen av radiospektrum, inbegripet delad användning, enligt allmänna auktorisationer och begränsa beviljandet av individuella nyttjanderätter till radiospektrum till situationer där sådana rättigheter är nödvändiga för att maximera den effektiva användningen mot bakgrund av efterfrågan och med beaktande av de kriterier som anges i andra stycket. I alla andra fall ska de fastställa villkoren för användningen av radiospektrum i en allmän auktorisation.
I detta syfte ska medlemsstaterna fatta beslut om den lämpligaste metoden för auktorisation av användning av radiospektrum, med beaktande av
a)det berörda radiospektrumets särskilda egenskaper,
b)behovet av att tillhandahålla skydd mot skadlig störning,
c)utvecklingen av tillförlitliga villkor för radiospektrumdelning, där det är lämpligt,
d)behovet av att säkerställa kommunikationens eller tjänsternas tekniska kvalitet,
653
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/135 |
|
|
|
|
e)mål av allmänt intresse såsom de fastställts av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten,
f)behovet av att säkra en effektiv användning av radiospektrum.
När medlemsstater överväger om de ska utfärda allmänna auktorisationer eller bevilja individuella nyttjanderätter till harmoniserat radiospektrum, med beaktande av tekniska genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med artikel 4 i beslut nr 676/2002/EG, ska de sträva efter att minimera problem med skadlig störning, inbegripet i fall med delad användning av radiospektrum på grundval av en kombination av allmän auktorisation och individuella nyttjanderätter.
När så är lämpligt ska medlemsstaterna överväga möjligheten att auktorisera användningen av radiospektrum baserat på en kombination av allmän auktorisation och individuella nyttjanderätter, med beaktande av de sannolika konsekvenserna för konkurrens, innovation och marknadsinträde av olika kombinationer av allmänna auktorisationer och individuella nyttjanderätter och av successiva övergångar från en kategori till en annan.
Medlemsstaterna ska sträva efter att minimera begränsningarna av användningen av radiospektrum genom att i lämplig grad beakta tekniska lösningar för hantering av skadlig störning, så att metoden för auktorisation blir så lite betungande som möjligt.
2.När ett beslut fattas enligt punkt 1 i syfte att underlätta delad användning av radiospektrum, ska de behöriga myndigheterna säkerställa att villkoren för delad användning av radiospektrum är tydligt fastställda. Sådana villkor ska underlätta effektiv användning av radiospektrum samt konkurrens och innovation.
Artikel 47
Villkor förbundna med individuella nyttjanderätter till radiospektrum
1.Behöriga myndigheter ska koppla villkor till individuella nyttjanderätter till radiospektrum i enlighet med artikel 13.1 på ett sådant sätt att man säkerställer att radiospektrumet används optimalt och på det mest ändamålsenliga och effektiva sättet. Före tilldelning eller förnyelse av sådana rättigheter ska de tydligt fastställa alla sådana villkor, inbegripet den användningsgrad som krävs och möjligheten att uppfylla kravet genom handel eller uthyrning för att säkerställa genomförandet av dessa villkor i enlighet med artikel 30. Villkor som är knutna till förnyelse av nyttjanderätter till radiospektrum får inte leda till otillbörliga fördelar för befintliga innehavare av dessa rättigheter.
Sådana villkor ska specificera tillämpliga parametrar, inbegripet en eventuell tidsfrist inom vilken rättigheterna till användning ska utövas, vilka – om de inte uppfylls – skulle ge den behöriga myndigheten rätt att återkalla nyttjanderätten eller vidta andra åtgärder.
Behöriga myndigheter ska, i god tid och på ett transparent sätt, samråda med och informera berörda parter om de villkor som är knutna till individuella nyttjanderätter innan de införs. De ska på förhand fastställa kriterierna för bedömning av uppfyllandet av dessa villkor samt på ett transparent sätt informera berörda parter om de kriterierna.
2.När behöriga myndigheter knyter villkor till individuella nyttjanderätter till radiospektrum, får de, särskilt i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum eller att främja förbättrad täckning, föreskriva följande möjligheter:
a)dela passiv eller aktiv infrastruktur som är beroende av radiospektrum, eller radiospektrum,
b)kommersiella avtal om roamingtjänsttillträde,
654
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/136 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
c)gemensam uppbyggnad av infrastruktur för tillhandahållande av nät eller tjänster som är beroende av radio- spektrumanvändning.
Behöriga myndigheter får inte förhindra delad användning av radiospektrum på de villkor som är knutna till nyttjanderätterna till radiospektrum. Företags genomförande av villkor som är knutna till nyttjanderätter enligt denna punkt ska fortsätta att omfattas av konkurrensrätten.
Av s n i t t 2
N y t t j a n d e r ä t t e r
Artikel 48
Beviljande av individuella nyttjanderätter till radiospektrum
1.I fall då det är nödvändigt att bevilja individuella nyttjanderätter till radiospektrum ska medlemsstaterna på begäran bevilja företag sådana rättigheter för tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster enligt den allmänna auktorisation som avses i artikel 12, om inte annat följer av artikel 13, artikel 21.1 c eller artikel 55 eller av andra bestämmelser som ska säkerställa att dessa resurser används på ett effektivt sätt i enlighet med detta direktiv.
2.Utan att det påverkar de särskilda kriterier och förfaranden som medlemsstaterna antagit för att bevilja individuella nyttjanderätter till radiospektrum för tillhandahållare av innehåll i radio- och
3.Ett undantag från kravet på öppna förfaranden kan tillämpas om det krävs att man beviljar tillhandahållarna av innehållstjänster för radio- eller
4.Behöriga myndigheter ska behandla ansökningar om individuella nyttjanderätter till radiospektrum inom ramen för urvalsförfaranden enligt objektiva, transparenta, proportionella och
5.När medlemsstater beviljar individuella nyttjanderätter till radiospektrum ange om nyttjanderätterna kan överlåtas eller hyras ut av rättsinnehavaren och på vilka villkor detta kan ske. Artiklarna 45 och 51 ska tillämpas.
6.Den behöriga myndigheten ska fatta, meddela och offentliggöra beslut om beviljande av individuella nyttjanderätter till radiospektrum så snart som möjligt efter mottagandet av en fullständig ansökan och, för radiospektrum som förklarats tillgängligt för elektroniska kommunikationstjänster i deras nationella frekvensfördelningsplan, inom sex veckor från samma tidpunkt. Den tidsgränsen får inte påverka tillämpningen av artikel 55.7 och eventuella tillämpliga internationella avtal om användning av radiospektrum eller positioner i omloppsbanor.
Artikel 49
Rättigheters giltighetstid
1.Om en medlemsstat godkänner användning av radiospektrum genom individuella nyttjanderätter för en viss tid ska den säkerställa att nyttjanderätten beviljas för en period som är skälig med tanke på de mål som eftersträvas i enlighet med artikel 55.2, och i detta sammanhang beakta behovet av att säkerställa konkurrens samt, i synnerhet, ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum, och att främja innovation och effektiva investeringar, inbegripet genom att medge en tillräckligt lång avskrivningsperiod för investeringarna.
655
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/137 |
|
|
|
|
2.Om medlemsstaterna beviljar individuella nyttjanderätter till radiospektrum för vilka harmoniserade villkor har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med beslut nr 676/2002/EG i syfte att göra det möjligt att använda dem för trådlösa elektroniska kommunikationstjänster för bredband (nedan kallade trådlösa bredbandstjänster) under en begränsad period ska de säkerställa att regleringen är förutsebar för rättsinnehavarna under en period på minst 20 år vad gäller villkoren för investering i infrastruktur som är beroende av användning av sådana radiospektrum, med beaktande av kraven i punkt 1 i denna artikel. Denna artikel är i relevanta fall tillämplig med förbehåll för eventuella ändringar av de villkor som knutits till dessa nyttjanderätter i enlighet med artikel 18.
I det syftet ska medlemsstaterna säkerställa att sådana rättigheter har en giltighetstid på minst 15 år och, om så krävs för att efterleva första stycket, inkluderar en lämplig förlängning, på de villkor som fastställs i denna punkt.
Innan nyttjanderätten beviljas ska medlemsstaterna på ett transparent sätt och för alla berörda parter tillgängliggöra de allmänna kriterierna för en förlängning av nyttjanderättens giltighetstid, som en del av de villkor som fastställs enligt artikel 55.3 och 55.6. Sådana allmänna kriterier ska avse
a)behovet att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av det berörda radiospektrumet, de mål som eftersträvas i artikel 45.2 a och b, eller behovet av att uppfylla mål av allmänt intresse vad gäller säkerställande av människors liv, allmän ordning, allmän säkerhet eller försvar, och
b)behovet av att säkerställa en icke snedvriden konkurrens.
Senast två år innan en individuell nyttjanderätts ursprungliga giltighetstid löper ut ska den behöriga myndigheten genomföra en objektiv och framåtblickande bedömning av de allmänna kriterier som fastställts för förlängningen av den nyttjanderättens giltighetstid mot bakgrund av artikel 45.2 c. Under förutsättning att den behöriga myndigheten inte har inlett en tillsynsåtgärd till följd av bristande uppfyllande av villkoren för nyttjanderätten i enlighet med artikel 30 ska den bevilja förlängningen av nyttjanderättens giltighetstid såvida den inte konstaterar att en sådan förlängning inte skulle uppfylla de allmänna kriterier som fastställts i tredje stycket a eller b i denna punkt.
Den behöriga myndigheten ska på grundval av den bedömningen underrätta rättsinnehavaren om huruvida förlängningen av nyttjanderättens giltighetstid ska beviljas.
Om en sådan förlängning inte ska beviljas ska den behöriga myndigheten tillämpa artikel 48 för beviljande av nyttjanderätter till det specifika frekvensbandet.
Åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt ska vara proportionella,
Med avvikelse från artikel 23 ska berörda parter ha möjlighet att lämna synpunkter på utkast till åtgärder i enlighet med tredje och fjärde styckena i denna punkt inom en period på minst tre månader.
Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av artiklarna 19 och 30.
Medlemsstaterna ska ta hänsyn till den mekanism som föreskrivs i denna punkt när de fastställer avgifter för nyttjanderätter.
3.I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna avvika från punkt 2 i denna artikel i följande fall:
a)I begränsade geografiska områden där tillgången till höghastighetsnät är starkt begränsad eller saknas och detta är nödvändigt för att säkerställa att målen i artikel 45.2 uppnås.
b)För specifika kortvariga projekt.
c)För experimentell användning.
656
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/138 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
d)För användning av radiospektrum som, i enlighet med artikel 45.4 och 45.5, kan samexistera med trådlösa bredbandstjänster.
e)För alternativ användning av radiospektrum i enlighet med artikel 45.3.
4.Medlemsstaterna får anpassa giltighetstider för nyttjanderätter som fastställts i denna artikel för att säkerställa att giltighetstiden för rättigheter i ett eller flera band löper ut samtidigt.
Artikel 50
Förnyelse av individuella nyttjanderätter till harmoniserat radiospektrum
1.Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter ska fatta ett beslut om förnyelse av individuella nyttjanderätter till harmoniserat radiospektrum i god tid innan rättigheternas giltighetstid löper ut, utom när möjligheten till förnyelse uttryckligen har uteslutits vid tidpunkten för tilldelningen. I detta syfte ska de myndigheterna bedöma behovet av en sådan förnyelse på eget initiativ eller på begäran av rättsinnehavaren, i det senare fallet tidigast fem år innan de berörda rättigheternas giltighetstid löper ut. Detta ska inte påverka förnyelseklausuler som är tillämpliga på befintliga rättigheter.
2.Behöriga myndigheter ska bland annat beakta följande när de fattar ett beslut enligt punkt 1 i denna artikel:
a)Uppfyllandet av de mål som anges i artiklarna 3, 45.2 och 48.2 samt allmänpolitiska mål inom ramen för unionsrätten eller nationell rätt.
b)Genomförandet av en teknisk genomförandeåtgärd antagen i enlighet med artikel 4 i beslut nr 676/2002/EG.
c)Översynen av tillämpningen av de villkor som är knutna till den berörda rättigheten.
d)Behovet av att främja, eller undvika all snedvridning av, konkurrensen i linje med artikel 52.
e)Behovet av att effektivisera användningen av radiospektrum mot bakgrund av teknikens eller marknadens utveckling.
f)Behovet av att undvika allvarliga störningar i tillhandahållandet av tjänster.
3.Behöriga myndigheter ska, när de överväger en eventuell förnyelse av individuella nyttjanderätter till harmoniserat radiospektrum för vilket antalet nyttjanderätter är begränsat i enlighet med punkt 2 i denna artikel, genomföra ett öppet, transparent och
a)ge alla berörda parter tillfälle att framföra sina synpunkter via ett offentligt samråd i enlighet med artikel 23, och
b)tydligt ange skälen för en sådan eventuell förnyelse.
När de beslutar huruvida nyttjanderätterna ska förnyas eller ett nytt urvalsförfarande ska anordnas för att bevilja nyttjanderätterna i enlighet med artikel 55 ska nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter beakta alla tecken, som framkommer genom samrådet enligt första stycket i denna punkt, på efterfrågan på marknaden från andra företag än de som innehar nyttjanderätter till radiospektrum i det berörda bandet.
4.Ett beslut att förnya de individuella nyttjanderätterna till harmoniserat radiospektrum får åtföljas av en översyn av de avgifter samt de övriga villkor som är förbundna därmed. I förekommande fall får de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter justera avgifterna för nyttjanderätterna i enlighet med artikel 42.
657
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/139 |
|
|
|
|
Artikel 51
Överlåtelse eller uthyrning av individuella nyttjanderätter till radiospektrum
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att företag får överlåta eller hyra ut individuella nyttjanderätter till radiospektrum till andra företag.
Medlemsstaterna får besluta att denna punkt inte ska tillämpas om företagets individuella nyttjanderätt till radiospektrum ursprungligen beviljades utan kostnad eller tilldelades för rundradio.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att ett företags avsikt att överlåta eller hyra ut nyttjanderätter till radiospektrum och den faktiska överlåtelsen av dessa anmäls i enlighet med nationella förfaranden till den behöriga myndigheten och att de offentliggörs. I fall då radiospektrum är harmoniserat ska sådan överensstämma med den harmoniserade användningen.
3.Medlemsstaterna ska tillåta överlåtelse eller uthyrning av nyttjanderätter till radiospektrum om de villkor som ursprungligen var knutna till nyttjanderätterna bibehålls. Utan att det påverkar behovet av att säkerställa att det inte förekommer någon snedvridning av konkurrensen, i synnerhet i enlighet med artikel 52, ska medlemsstaterna
a)se till att överlåtelse och uthyrning omfattas av ett förfarande som är så lite betungande som möjligt,
b)inte neka uthyrning av nyttjanderätter till radiospektrum om uthyraren åtar sig att förbli ansvarig för att uppfylla de villkor som ursprungligen var knutna till nyttjanderätterna,
c)inte neka överlåtelsen av nyttjanderätter till radiospektrum, såvida det inte finns en tydlig risk för att den nya innehavaren inte är i stånd att uppfylla de ursprungliga villkoren för nyttjanderätten.
Alla administrativa avgifter som åläggs företag för behandlingen av en ansökan om överlåtelse eller uthyrning av nyttjanderätter till radiospektrum ska vara förenliga med artikel 16.
Första stycket a, b och c ska inte påverka medlemsstaternas behörighet när det gäller att upprätthålla efterlevnaden av de villkor som är knutna till nyttjanderätterna vid vilken tidpunkt som helst både avseende uthyraren och den som hyr, i enlighet med deras nationella lagstiftning.
Behöriga myndigheter ska underlätta överlåtelse eller uthyrning av nyttjanderätter till radiospektrum genom att pröva varje begäran om att anpassa de villkor som är knutna till rättigheten i rätt tid och genom att säkerställa att rättigheterna eller det relevanta radiospektrumet i så stor utsträckning som möjligt kan separeras eller delas upp.
Med hänsyn till eventuella överlåtelser eller uthyrningar av nyttjanderätter till radiospektrum ska behöriga myndigheter göra relevanta uppgifter om överlåtbara individuella rättigheter allmänt tillgängliga i ett standardiserat elektroniskt format när rättigheterna skapas och behålla dessa uppgifter så länge rättigheterna finns kvar.
Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att specificera de relevanta uppgifterna.
Dessa tekniska genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
Artikel 52
Konkurrens
1.Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter ska främja effektiv konkurrens och undvika snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden när de fattar beslut om beviljande, ändring eller förnyelse av nyttjanderätter till radiospektrum för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med detta direktiv.
658
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/140 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
2.När medlemsstater beviljar, ändrar eller förnyar nyttjanderätter till radiospektrum får deras nationella reglerings- myndigheter eller andra behöriga myndigheter på grundval av rådgivningen från den nationella regleringsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder såsom att
a)begränsa den mängd frekvensband för vilken nyttjanderätter beviljas ett företag eller, i berättigade fall, knyta villkor till sådana nyttjanderätter, såsom tillhandahållande av tillträde i grossistledet, nationell eller regional roaming, i vissa band eller i vissa grupper av band med liknande egenskaper,
b)reservera, om det är lämpligt och berättigat med hänsyn till en specifik situation på den nationella marknaden, en viss del av ett frekvensband eller en grupp av band för tilldelning till nya aktörer,
c)vägra att bevilja nya nyttjanderätter till radiospektrum eller att tillåta ny radiospektrumanvändning i vissa band, eller knyta villkor till beviljandet av nya nyttjanderätter till radiospektrum eller till auktorisation för nya användningar av radiospektrum, för att undvika snedvridning av konkurrensen till följd av tilldelning, överlåtelse eller ackumulering av nyttjanderätter,
d)inkludera villkor som förbjuder eller ställer villkor för överlåtelser av nyttjanderätter till radiospektrum som inte omfattas av kontroll av företagskoncentrationer på unionsnivå eller nationell nivå, om sådana överlåtelser sannolikt skulle leda till betydande skada för konkurrensen,
e)ändra befintliga rättigheter i enlighet med detta direktiv om det är nödvändigt för att korrigera en snedvridning av konkurrensen i efterhand till följd av någon överlåtelse eller ackumulering av nyttjanderätter till radiospektrum.
Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter ska, med beaktande av marknadsförhållanden och tillgängliga riktmärken, grunda sina beslut på en objektiv och framåtblickande bedömning av marknadens konkurrensvillkor, av huruvida sådana åtgärder är nödvändiga för att upprätthålla eller uppnå effektiv konkurrens och av de sannolika effekterna av sådana åtgärder på marknadsaktörers befintliga och framtida investeringar särskilt för nätuppbyggnad. De ska i detta sammanhang beakta den metod för marknadsanalys som anges i artikel 67.2.
3.Vid tillämpning av punkt 2 i denna artikel ska nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter agera i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 18, 19, 23 och 35.
Av s n i t t 3
F ö r f a r a n d e n
Artikel 53
Samordnat val av tidpunkt för tilldelningar
1.Medlemsstaterna ska samarbeta för att samordna användningen av harmoniserat radiospektrum för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i unionen med vederbörligt beaktande av de olika nationella marknadssituationerna. Detta kan inbegripa fastställandet av en eller, i förekommande fall, flera gemensamma senaste tillåtna datum för auktorisation av användning av specifikt harmoniserat radiospektrum.
2.I fall då harmoniserade villkor har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med beslut nr 676/ 2002/EG i syfte att göra det möjligt att använda radiospektrumet för trådlösa bredbandsnät och
659
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/141 |
|
|
|
|
3.En medlemsstat får förlänga den tidsfrist som föreskrivs i punkt 2 i denna artikel med avseende på ett specifikt band
a)om det är motiverat med hänsyn till en begränsning av användningen av bandet som grundar sig på det mål av allmänt intresse som föreskrivs i artikel 45.5 a eller d,
b)i fall av olösta gränsöverskridande samordningsproblem som resulterar i skadlig störning med tredjeländer, förutsatt att den medlemsstat som påverkas har, där så är lämpligt, begärt bistånd från unionen i enlighet med artikel 28.5,
c)för att skydda nationell säkerhet och försvar, eller
d)på grund av force majeure.
Den berörda medlemsstaten ska se över en sådan förlängning minst vartannat år.
4.En medlemsstat får förlänga den tidsfrist som föreskrivs i punkt 2 med avseende på ett specifikt band i den utsträckning som krävs och upp till 30 månader
a)i fall av olösta gränsöverskridande samordningsproblem som resulterar i skadlig störning mellan medlemsstater, förutsatt att den medlemsstat som påverkas vidtar alla nödvändiga åtgärder i tid i enlighet med artikel 28.3 och 28.4,
b)om det föreligger ett behov av att och svårigheter med att säkerställa teknisk migrering av befintliga användare av bandet.
5.Vid förseningar inom ramen för punkt 3 eller 4 ska den berörda medlemsstaten i god tid informera de andra medlemsstaterna och kommissionen med angivande av skälen.
Artikel 54
Samordnat val av tidpunkt för tilldelningar för specifika
1.Senast den 31 december 2020 ska medlemsstaterna, med avseende på markbundna system som kan tillhandahålla trådlösa bredbandstjänster, om så krävs för att underlätta utbyggnaden av 5G vidta alla lämpliga åtgärder för att
a)omorganisera och tillåta användning av tillräckligt stora block av bandet
b)tillåta användning av åtminstone 1 GHz av bandet
2.Medlemsstaterna får dock förlänga den tidsfrist som fastställs i punkt 1 i denna artikel, om så är motiverat, i enlighet med artikel 45.3 eller artikel 53.2, 53.3 eller 53.4.
3.Åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska uppfylla de harmoniserade villkor som fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med artikel 4 i beslut nr 676/2002/EG.
Artikel 55
Förfarande för att begränsa det antal nyttjanderätter som ska beviljas till radiospektrum
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 53 ska en medlemsstat, om den anser att en nyttjanderätt till radiospektrum inte kan omfattas av en allmän auktorisation och om den överväger huruvida den ska begränsa det antal nyttjanderätter som ska beviljas till radiospektrum, bland annat
a)tydligt ange skälen för begränsningen av nyttjanderätterna, i synnerhet genom att fästa vederbörlig vikt vid behovet av att ge användarna så stort utbyte som möjligt och underlätta utvecklingen av konkurrens och, beroende på vad som är lämpligt, ompröva begränsningen med regelbundna intervall eller på rimlig begäran av berörda företag,
660
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/142 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
b)ge alla berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, tillfälle att lägga fram synpunkter på alla begränsningar genom ett offentligt samråd i enlighet med artikel 23.
2.När en medlemsstat anser att antalet nyttjanderätter ska begränsas ska den tydligt fastställa och motivera de eftersträvade målen genom ett urvalsförfarande grundat på jämförelse eller konkurrens, och om möjligt kvantifiera dem, varvid vederbörlig vikt ska fästas vid behovet av att uppfylla nationella mål och mål för den inre marknaden. De mål som medlemsstaten får fastställa i syfte att utforma det aktuella urvalsförfarandet ska, utöver att främja konkurrens, vara begränsade till ett eller flera av följande:
a)Främja täckning.
b)Säkerställa erforderlig tjänstekvalitet.
c)Främja ändamålsenlig användning av radiospektrum, bland annat genom beaktande av villkoren knutna till nyttjanderätterna och nivån på avgifterna.
d)Främja innovation och affärsutveckling.
Den nationella regleringsmyndigheten eller andra behöriga myndigheter ska tydligt fastställa urvalsförfarandet och motivera valet av detta, inbegripet eventuella preliminära faser som föregår tillträdet till urvalsförfarandet. Den ska också tydligt ange resultatet av eventuella tillhörande bedömningar av konkurrenssituationen samt den tekniska och ekonomiska situationen på marknaden och ange skäl för eventuella användningar och val av åtgärder enligt artikel 35.
3.Medlemsstaterna ska offentliggöra alla beslut om urvalsförfarandet och relaterade regler och tydligt ange skälen för beslutet. De ska också offentliggöra de villkor som ska knytas till nyttjanderätterna.
4.Efter att ha fastställt urvalsförfarandet ska medlemsstaten inbjuda till ansökningar om nyttjanderätter.
5.Om en medlemsstat konstaterar att ytterligare nyttjanderätter till radiospektrum eller en kombination av allmän auktorisation och individuella nyttjanderätter kan beviljas ska den offentliggöra detta och inleda förfarandet för beviljande av sådana rättigheter.
6.Om beviljandet av nyttjanderätter till radiospektrum måste begränsas ska medlemsstaterna bevilja sådana rättigheter på grundval av urvalskriterier och ett urvalsförfarande som är objektiva, transparenta,
7.Om urvalsförfaranden grundade på jämförelse eller konkurrens ska användas får medlemsstaterna förlänga den period på högst sex veckor som anges i artikel 48.6 med så lång tid som behövs, dock högst med åtta månader, för att säkerställa rättvisa, rimliga, öppna och transparenta förfaranden för alla berörda parter, med förbehåll för eventuella särskilda tidtabeller som upprättas i enlighet med artikel 53.
Dessa tidsfrister ska inte påverka tillämpningen av bestämmelser i tillämpliga internationella överenskommelser om användning av radiospektrum och satellitsamordning.
8. Denna artikel ska inte påverka överlåtelse av nyttjanderätter till radiospektrum enligt artikel 51.
661
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/143 |
|
|
|
|
KAPITEL III
Ibruktagande och användning av utrustning för trådlösa nät
Artikel 56
Tillgång till trådlösa lokala nät
1.Behöriga myndigheter ska tillåta tillhandahållande av tillgång via RLAN till ett allmänt elektroniskt kommunika- tionsnät samt användning av det harmoniserade radiospektrumet för detta tillhandahållande, med förbehåll endast för sådana tillämpliga villkor för användning av radiospektrum i allmän auktorisation som avses i artikel 46.1.
Om tillhandahållandet inte är en del av en ekonomisk verksamhet eller är en sidotjänst till en ekonomisk verksamhet eller en allmännyttig tjänst som inte är beroende av överföring av signaler via sådana nät, ska företag, offentliga myndigheter eller slutanvändare som tillhandahåller sådant tillträde inte omfattas av någon allmän auktorisation för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster enligt artikel 12, av skyldigheter avseende slutanvändares rättigheter enligt del III avdelning II eller av skyldigheter att sammankoppla sina nät i enlighet med artikel 61.1.
2.Artikel 12 i direktiv 2000/31/EG ska tillämpas.
3.Behöriga myndigheter får inte hindra tillhandahållare av allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster från att ge allmänheten tillgång till sina nät, via trådlösa lokala nät, som kan vara belägna i en slutanvändares lokaler, under förutsättning att tillämpliga villkor för allmän auktorisation uppfylls samt att slutanvändaren lämnar sitt förhandsgodkännande.
4.Särskilt i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2015/2120 ska behöriga myndigheter säkerställa att tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikations- tjänster inte ensidigt begränsar eller hindrar slutanvändare från att
a)efter eget val skaffa sig tillgång till trådlösa lokala nät som tillhandahålls av tredje part, eller
b)ömsesidigt eller mer allmänt tillåta att andra slutanvändare får tillgång till sådana tillhandahållares nät via trådlösa lokala nät, även på grundval av tredje parts initiativ som förenar olika slutanvändares trådlösa lokala nät och gör dem allmänt tillgängliga.
5.Behöriga myndigheter får inte begränsa eller hindra slutanvändare från att tillåta att andra slutanvändare får tillträde, ömsesidigt eller på annat sätt, till deras trådlösa lokala nät, inbegripet på grundval av tredje parts initiativ som förenar olika slutanvändares trådlösa lokala nät och gör dem allmänt tillgängliga.
6.Behöriga myndigheter får inte otillbörligt begränsa tillhandahållandet av tillträde för allmänheten till trådlösa lokala
nät
a)från offentliga myndigheter eller på offentliga platser i närheten av lokaler där sådana offentliga myndigheter är inhysta, när tillhandahållandet är en sidotjänst till de offentliga tjänster som tillhandahålls i lokalerna,
b)genom initiativ från
Artikel 57
Ibruktagande och drift av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd
1.Behöriga myndigheter får inte otillbörligt begränsa ibruktagandet av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd. Medlemsstaterna ska söka säkerställa att alla regler som styr ibruktagandet av accesspunkter med kort räckvidd är enhetliga på nationell nivå. Sådana regler ska offentliggöras innan de tillämpas.
662
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/144 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
De behöriga myndigheterna får särskilt inte kräva något enskilt stadsplaneringstillstånd eller något annat enskilt förhandstillstånd för ibruktagandet av accesspunkter med kort räckvidd som har de egenskaper som fastställts enligt punkt 2.
Genom avvikelse från andra stycket i denna punkt får behöriga myndigheter begära tillstånd för ibruktagandet av accesspunkter med kort räckvidd på byggnader eller platser med ett arkitektoniskt eller historiskt värde eller med ett naturvärde som är skyddade i enlighet med nationell lag eller, om så behövs, med hänsyn till den allmänna säkerheten. Artikel 7 i direktiv 2014/61/EU ska tillämpas på beviljandet av sådana tillstånd.
2.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera de fysiska och tekniska egenskaperna, såsom maximal storlek, vikt och, i lämpliga fall, utstrålad effekt från accesspunkter med kort räckvidd.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
De första av sådana genomförandeakter ska antas senast den 30 juni 2020.
3.Denna artikel påverkar inte de väsentliga krav som fastställs i direktiv 2014/53/EU eller den metod för auktorisation som är tillämplig på användningen av relevant radiospektrum.
4.Medlemsstaterna ska genom att i relevanta fall tillämpa de förfaranden som antagits i enlighet med direktiv 2014/61/ EU, säkerställa att operatörer får tillträde till all fysisk infrastruktur som förvaltas av nationella, regionala eller lokala offentliga myndigheter och tekniskt lämpar sig som värd för trådlösa accesspunkter med kort räckvidd eller som behövs för att sådana accesspunkter ska kunna förbindas med ett stamnät, bland annat väg- och gatuutrustning såsom lyktstolpar, trafikmärken, trafikljus, annonspelare, buss- och spårvagnshållplatser och tunnelbanestationer. Myndigheterna ska tillgodose varje rimlig begäran om tillträde enligt rättvisa, skäliga, transparenta och
5.Utan att det påverkar tillämpningen av några affärsmässiga avtal får ibruktagandet av accesspunkter med kort räckvidd inte omfattas av några avgifter utöver de administrativa avgifterna i enlighet med artikel 16.
Artikel 58
Tekniska föreskrifter om elektromagnetiska fält
De förfaranden som fastställs i direktiv (EU) 2015/1535 ska tillämpas på medlemsstaters utkast till åtgärder som skulle medföra andra krav på ibruktagande av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd med avseende på elektromagnetiska fält än de som anges i rekommendation 1999/519/EG.
AVDELNING II
TILLTRÄDE
KAPITEL I
Allmänna bestämmelser, tillträdesprinciper
Artikel 59
Allmänt ramverk för tillträde och samtrafik
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte förekommer några restriktioner som hindrar företag i samma medlemsstat eller i olika medlemsstater från att förhandla med varandra om avtal rörande tekniska och kommersiella lösningar för tillträde eller samtrafik, i enlighet med unionsrätten. Ett företag som begär tillträde eller samtrafik behöver inte ha auktorisation för att bedriva verksamhet i den medlemsstat där företaget begär tillträde eller samtrafik, om företaget inte tillhandahåller några tjänster och inte är nätoperatör i den medlemsstaten.
663
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/145 |
|
|
|
|
2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 114 får medlemsstaterna inte bibehålla rättsliga eller administrativa åtgärder enligt vilka företag, när de beviljar tillträde eller samtrafik, är skyldiga att erbjuda olika företag olika villkor för likvärdiga tjänster eller åtgärder som medför skyldigheter som inte är kopplade till de tjänster avseende tillträde eller samtrafik som faktiskt tillhandahålls utan att det påverkar de villkor som fastställs i bilaga I.
Artikel 60
Rättigheter och skyldigheter för företag
1.Operatörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät ska ha rätt och, när så begärs av andra företag som har rätt till det i enlighet med artikel 15, skyldighet att förhandla med varandra om samtrafik i syfte att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, så att tillhandahållandet av och interoperabilitet för tjänster kan säkerställas inom hela unionen. Operatörer ska erbjuda andra företag tillträde och samtrafik på villkor som överensstämmer med de skyldigheter som den nationella regleringsmyndigheten inför i enlighet med artiklarna 61, 62 och 68.
2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21 ska medlemsstaterna kräva att företag som får del av upplysningar från ett annat företag före, under eller efter förhandlingarna om tillträde eller samtrafik endast använder dessa upplysningar för det syfte för vilket de tillhandahölls och hela tiden respekterar den sekretess som gäller för upplysningar som överförs eller lagras. Sådana företag får inte lämna vidare de mottagna upplysningarna till andra, till exempel andra avdelningar, dotterbolag eller samarbetspartner, som skulle kunna få konkurrensfördelar genom dem.
3.Medlemsstaterna får föreskriva att förhandlingar via neutrala medlare ska genomföras när konkurrensförhållandena så kräver.
KAPITEL II
Tillträde och samtrafik
Artikel 61
Nationella regleringsmyndigheters och andra behöriga myndigheters befogenheter och ansvarsområden när det
gäller tillträde och samtrafik
1.Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter i de fall som anges i punkt 2 första stycket b och c i denna artikel ska i enlighet med de mål som anges i artikel 3 främja och i förekommande fall säkerställa adekvat tillträde och samtrafik samt interoperabilitet för tjänster, i enlighet med det här direktivet, och därvid utföra sina ålägganden på ett sätt som främjar effektivitet, hållbar konkurrens, anläggning av nät med mycket hög kapacitet, effektiva investeringar och innovation samt medför största möjliga nytta för slutanvändarna.
De ska tillhandahålla vägledning och offentliggöra de förfaranden som är tillämpliga för beviljande av tillträde och samtrafik för att säkerställa att små och medelstora företag och operatörer med en begränsad geografisk utbredning kan dra nytta av de skyldigheter som införs.
2.Utan att det påverkar de åtgärder som kan vidtas när det gäller företag som anses ha betydande inflytande på marknaden i enlighet med artikel 68 ska de nationella regleringsmyndigheterna, eller andra behöriga myndigheter i de fall som anges i detta stycke b och c, kunna införa särskilt,
a)skyldigheter för företag som omfattas av allmän auktorisation och som kontrollerar tillträde till slutanvändarna, i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa slutanvändarnas möjlighet att nå varandra, bland annat, när detta är motiverat, skyldigheten att bedriva samtrafik mellan sina nät om detta inte redan sker,
664
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/146 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
b)skyldigheter för företag som omfattas av allmän auktorisation och som kontrollerar tillträde till slutanvändarna i syfte att säkerställa interoperabilitet mellan tjänsterna, när det är motiverat och i den utsträckning som är nödvändig,
c)när det är motiverat, skyldigheter för berörda tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella elektroniska kommunikationstjänster som har betydande täckningsgrad och användarantal på marknaden att säkerställa interoperabilitet mellan tjänster, om det finns risk för att slutanvändarna inte kan nå varandra på grund av bristande interoperabilitet mellan interpersonella kommunikationstjänster och i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa slutanvändarnas möjlighet att nå varandra,
d)skyldigheter för operatörer att tillhandahålla tillträde till sådana andra faciliteter som avses i bilaga II del II på rättvisa, rimliga och
De skyldigheter som avses i första stycket c får införas endast
i)i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa interoperabilitet för interpersonella kommunikationstjänster och får inbegripa proportionella skyldigheter för tillhandahållare av dessa tjänster att offentliggöra och godkänna myndigheters och andra tillhandahållares användning, ändring och omfördelning av relevant information, eller att tillämpa och genomföra standarder eller specifikationer som förtecknas i artikel 39.1 eller eventuella andra relevanta europeiska eller internationella standarder,
ii)om kommissionen, efter samråd med Berec och med största möjliga beaktande av dess yttrande, har konstaterat att det i hela unionen eller inom minst tre medlemsstater finns en avsevärd risk för att slutanvändare inte kan nå varandra och har antagit genomförandebestämmelser som anger arten och omfattningen av eventuella skyldigheter som får införas.
De genomförandeåtgärder som anges i andra stycket ii ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
3.I synnerhet, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2, får nationella regleringsmyndigheter införa skyldigheter att, efter rimlig begäran, bevilja tillträde till ledningar och kablar och tillhörande faciliteter inuti byggnader eller fram till den första koncentrations- eller distributionspunkten som fastställts av den nationella regleringsmyndigheten, om denna punkt är belägen utanför byggnaden. Om det är motiverat på grund av att parallell anläggning av sådana nätelement skulle vara ekonomiskt ineffektiv eller fysiskt ogenomförbar får sådana skyldigheter införas för tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller för ägarna till sådana ledningar och kablar om företagen inte är tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät. Införda tillträdesvillkor får inbegripa särskilda regler för tillträde till sådana nätelement och tillhörande faciliteter och tjänster, för insyn och
Om en nationell regleringsmyndighet, i förekommande fall med beaktande av skyldigheter som följer av relevanta marknadsanalyser, kommer fram till att skyldigheter införda i enlighet med första stycket inte är tillräckliga för att åtgärda stora och icke tillfälliga ekonomiska eller fysiska hinder mot parallell anläggning som ligger bakom en befintlig eller framväxande marknadssituation som i betydande omfattning begränsar resultat för slutanvändarna som står sig i konkurrens får den utvidga införandet av sådana tillträdesskyldigheter, på rättvisa och rimliga villkor, bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten, till en punkt som den avgör är den punkt närmast slutanvändarna som kan hysa ett tillräckligt antal slutanvändaranslutningar för att vara kommersiellt hållbart för en effektiv tillträdessökande. Den nationella regleringsmyndigheten ska ta största möjliga hänsyn till relevanta riktlinjer från Berec vid fastställandet av omfattningen på en utvidgning bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten. Nationella reglerings- myndigheter får införa aktiva eller virtuella tillträdesskyldigheter om det är berättigat av tekniska eller ekonomiska skäl.
665
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/147 |
|
|
|
|
Nationella regleringsmyndigheter får inte införa skyldigheter för tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät i enlighet med andra stycket om de fastställer att
a)tillhandahållaren har de egenskaper som förtecknas i artikel 80.1 och tillgängliggör en hållbar och likvärdig alternativ lösning för att nå slutanvändare genom att erbjuda tillträde till ett nätverk med mycket hög kapacitet till alla företag, på rättvisa,
b)införandet av skyldigheter skulle äventyra den ekonomiska eller finansiella hållbarheten för anläggningen av ett nytt nät, särskilt i små lokala projekt.
Med avvikelse från tredje stycket a får nationella regleringsmyndigheter införa skyldigheter för tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät som uppfyller kriterierna i led a om det berörda nätet finansieras med offentliga medel.
Senast den 21 december 2020 ska Berec offentliggöra riktlinjer för att främja en konsekvent tillämpning av denna punkt genom att ange de relevanta kriterierna för fastställande av
a)den första koncentrations- eller distributionspunkten,
b)den punkt bortom den första koncentrations- eller distributionspunkten som kan hysa ett tillräckligt antal slutanvändaranslutningar för att göra det möjligt för ett effektivt företag att övervinna de betydande hinder mot parallell anläggning som identifierats,
c)vilka anläggningar av nät som kan anses vara nya,
d)vilka projekt som kan anses vara små, och
e)vilka ekonomiska eller fysiska hinder mot parallell anläggning som är stora och icke tillfälliga.
4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att ålägga företag som tillhandahåller eller är auktoriserade att tillhandahålla elektroniska kommunika- tionsnät skyldigheter avseende gemensamt nyttjande av passiv infrastruktur eller skyldigheter att ingå tillträdesavtal om lokaliserad roaming, i båda fallen om det är direkt nödvändigt för det lokala tillhandahållandet av tjänster som är beroende av radiospektrumanvändning, i enlighet med unionsrätten, och förutsatt att ingen hållbar och likvärdig alternativ lösning för tillträde till slutanvändare görs tillgänglig för alla företag på rättvisa och rimliga villkor. De behöriga myndigheterna får ålägga sådana skyldigheter enbart om denna möjlighet tydligt fastställts vid beviljandet av nyttjanderätten till radiospektrum, och det är motiverat på den grunden att den marknadsdrivna anläggningen av infrastruktur som kan användas för att tillhandahålla tjänster eller nät som är beroende av radiospektrumanvändning, på området som omfattas av sådana skyldigheter, är föremål för oöverstigliga ekonomiska eller fysiska hinder och tillträdet till tjänster eller nät därför är starkt begränsat eller saknas. I de fall tillträde och gemensamt nyttjande av passiv infrastruktur inte räcker för att åtgärda situationen får de nationella regleringsmyndigheterna införa skyldigheter om gemensamt nyttjande av aktiv infrastruktur.
Behöriga myndigheter ska beakta följande:
a)Behovet av att maximera konnektiviteten i hela unionen längs viktiga transportvägar och i särskilda territoriella områden, och möjligheten att avsevärt öka utbudet och höja tjänsternas kvalitet för slutanvändare.
b)Effektiv användning av radiospektrum.
c)Den tekniska genomförbarheten i fråga om gemensamt nyttjande och därmed förbundna villkor.
666
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/148 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
d)Konkurrenssituationen på infrastruktur- respektive tjänstenivå.
e)Teknisk innovation.
f)Det helt avgörande behovet av att understödja värdens incitament att anlägga infrastrukturen från första början.
Vid tvistlösning får behöriga myndigheter, bland annat, ålägga de som gynnas av skyldigheten om gemensamt nyttjande eller tillträdesskyldigheten en skyldighet att dela användningen av radiospektrum med infrastrukturvärden i det aktuella området.
5.Skyldigheter och villkor som införs i enlighet med punkterna 1– 4 i denna artikel ska vara objektiva, transparenta, proportionella och
6.Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel ska medlemsstaterna säkerställa att den nationella regleringsmyndigheten har befogenhet att ingripa på eget initiativ, när detta är motiverat för att säkerställa de politiska mål som anges i artikel 3, i enlighet med detta direktiv och i synnerhet med de förfaranden som avses i artiklarna 23 och 32.
7.För att främja ett konsekvent fastställande av var nätanslutningspunkter är belägna ska Berec, senast den 21 juni 2020, efter att ha samrått med berörda aktörer och i nära samarbete med kommissionen, anta riktlinjer om gemensamma tillvägagångssätt för identifiering av nätanslutningspunkten i olika nättopologier. Nationella regleringsmyndigheter ska i största möjliga utsträckning beakta dessa riktlinjer när de fastställer var nätanslutningspunkter är belägna.
Artikel 62
System för villkorad tillgång och andra faciliteter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de villkor som fastställs i del I i bilaga II tillämpas när det gäller villkorad tillgång till digitala radio- och
2.Om en nationell regleringsmyndighet efter en marknadsanalys utförd i enlighet med artikel 67.1 finner att ett eller flera företag inte har ett betydande inflytande på den relevanta marknaden får den ändra eller upphäva villkoren för de företagen i enlighet med förfarandena i artiklarna 23 och 32 endast i den utsträckning som
a)slutanvändarnas tillgång till radio- och
b)förutsättningarna för effektiv konkurrens på följande marknader inte skulle påverkas negativt av sådana ändringar eller upphävanden:
i)Digitala tv- och radiosändningstjänster till slutkund.
ii)System för villkorad tillgång och andra tillhörande faciliteter.
De parter som påverkas av sådana ändringar eller upphävanden av villkor ska ges en lämplig tidsfrist.
667
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/149 |
|
|
|
|
3.De villkor som tillämpas i enlighet med denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att införa skyldigheter när det gäller utformningen av EPG:er och liknande listnings- och navigeringsfaciliteter.
4.Trots punkt 1 i denna artikel får medlemsstaterna tillåta sina nationella regleringsmyndigheter att, så snart som möjligt efter den 20 december 2018 och regelbundet därefter, se över de villkor som tillämpas enligt denna artikel genom att utföra en marknadsanalys enligt artikel 67.1 för att bedöma om de villkor som tillämpas ska bibehållas, ändras eller upphävas.
KAPITEL III
Marknadsanalys och betydande inflytande på marknaden
Artikel 63
Företag med betydande inflytande på marknaden
1.I de fall där nationella regleringsmyndigheter i enlighet med kraven i detta direktiv ska avgöra huruvida företag har ett betydande inflytande på marknaden i enlighet med förfarandet i artikel 67, ska punkt 2 i den här artikeln tillämpas.
2.Ett företag ska anses ha ett betydande inflytande på marknaden om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning som är likvärdig med dominans, närmare bestämt en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.
De nationella regleringsmyndigheterna ska särskilt, när de bedömer om två eller flera företag tillsammans har en dominerande ställning på en viss marknad, agera i enlighet med unionsrätten och ta största möjliga hänsyn till de riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden som ska offentliggöras av kommissionen enligt artikel 64.
3.Om ett företag har ett betydande inflytande på en specifik marknad kan det också anses ha ett betydande inflytande på en närliggande marknad när sambanden mellan de två marknaderna tillåter att inflytandet på den specifika marknaden överförs till den närliggande marknaden, varigenom företagets inflytande på marknaden stärks. Åtgärder som syftar till att förhindra en sådan överföring av marknadsinflytande får följaktligen tillämpas på den närliggande marknaden enligt artiklarna 69, 70, 71 och 74.
Artikel 64
Förfarande för identifiering och fastställande av marknader
1.Efter offentligt samråd, inbegripet med de nationella regleringsmyndigheterna, och med största möjliga beaktande av Berecs yttrande ska kommissionen anta en rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader (nedan kallad rekommendationen). Rekommendationen ska det anges vilka produkt- och tjänstemarknader inom sektorn för elektronisk kommunikation som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa regleringsskyldigheter enligt detta direktiv, utan att det påverkar marknader som i vissa fall kan komma att avgränsas med stöd av konkurrensrätten. Kommissionen ska avgränsa marknaderna i enlighet med konkurrensrättsliga principer.
Kommissionen ska inkludera produkt- och tjänstemarknader i rekommendationen om den efter att ha observerat övergripande trender i unionen konstaterar att samtliga tre kriterier i artikel 67.1 är uppfyllda.
Kommissionen ska se över rekommendationen senast den 21 december 2020 och därefter regelbundet.
668
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/150 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
2.Efter samråd med Berec ska kommissionen offentliggöra riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden (nedan kallade riktlinjerna för betydande inflytande på marknaden), vilka ska överensstämma med relevanta konkurrensrättsliga principer. Riktlinjerna för betydande inflytande på marknaden ska innehålla vägledning till de nationella regleringsmyndigheterna om den specifika tillämpningen av begreppet betydande inflytande på marknaden i samband med förhandsreglering av marknader för elektronisk kommunikation, med beaktande av de tre kriterierna i artikel 67.1.
3.De nationella regleringsmyndigheterna ska, med största möjliga beaktande av rekommendationen och riktlinjerna för betydande inflytande på marknaden, avgränsa relevanta marknader i enlighet med de nationella förhållandena, i synnerhet relevanta geografiska marknader inom deras territorium, genom att bland annat beakta graden av infrastrukturkonkurrens inom dessa områden, i överensstämmelse med konkurrensrättsliga principer. De nationella regleringsmyndigheterna ska i relevanta fall även beakta resultaten av den geografiska kartläggning som genomförts i enlighet med artikel 22.1. De ska följa förfarandena i artiklarna 23 och 32 innan de avgränsar de marknader som avviker från dem som identifierats i rekommendationen.
Artikel 65
Förfarande för fastställande av gränsöverskridande marknader
1.Om kommissionen eller minst två berörda nationella regleringsmyndigheter överlämnar en motiverad begäran med stöddokumentation ska Berec genomföra en analys av en potentiell gränsöverskridande marknad. Efter att ha samrått med berörda parter och med största möjliga beaktande av den analys som Berec har utfört, får kommissionen anta beslut om fastställande av gränsöverskridande marknader i enlighet med konkurrensrättsliga principer och med största möjliga beaktande av rekommendationen och de riktlinjer för betydande inflytande på marknaden som antagits i enlighet med artikel 64.
2.För de gränsöverskridande marknader som ska fastställas i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska de berörda nationella regleringsmyndigheterna gemensamt genomföra marknadsanalysen med största möjliga beaktande av riktlinjerna för betydande inflytande på marknaden samt gemensamt besluta om huruvida de regleringsskyldigheter som anges i artikel 67.4 ska införas, behållas, ändras eller upphävas. De berörda nationella regleringsmyndigheterna ska gemensamt till kommissionen anmäla sina utkast till åtgärder avseende marknadsanalysen och eventuella reglerings- skyldigheter enligt artiklarna 32 och 33.
Två eller flera nationella regleringsmyndigheter får också gemensamt anmäla sina utkast till åtgärder avseende marknadsanalys och eventuella regleringsskyldigheter i frånvaro av gränsöverskridande marknader, när de anser att marknadsförhållandena inom deras respektive jurisdiktioner är tillräckligt homogena.
Artikel 66
Förfarande för fastställande av gränsöverskridande efterfrågan
1.Berec ska genomföra en analys av gränsöverskridande efterfrågan från slutanvändare avseende produkter och tjänster som tillhandahålls inom unionen på en eller flera av de marknader som anges i rekommendationen, om Berec tar emot en motiverad begäran med stöddokumentation från kommissionen eller från minst två av de berörda nationella regleringsmyndigheterna som tyder på att det finns ett allvarligt efterfrågeproblem som måste lösas. Berec får också genomföra en sådan analys om Berec från marknadsaktörer mottar en motiverad begäran med tillräcklig stöddokumentation och anser att det finns ett allvarligt efterfrågeproblem som måste lösas. Berecs analys påverkar inte eventuella slutsatser om gränsöverskridande marknader i enlighet med artikel 65.1 eller nationella regleringsmyndigheters slutsatser om nationella eller subnationella geografiska marknader i enlighet med artikel 64.3.
Analysen av gränsöverskridande efterfrågan från slutanvändare får inbegripa produkter och tjänster som tillhandahålls på produkt- eller tjänstemarknader som har definierats på olika sätt av en eller flera nationella regleringsmyndigheter med beaktande av nationella förhållanden, förutsatt att dessa produkter och tjänster är utbytbara mot de produkter och tjänster som tillhandahålls på en av de marknader som anges i rekommendationen.
669
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/151 |
|
|
|
|
2.Om Berec anser att gränsöverskridande efterfrågan från slutanvändare föreligger, är betydande och inte i tillräcklig utsträckning möts genom utbud på kommersiell eller reglerad grund ska Berec, efter samråd med berörda aktörer och i nära samarbete med kommissionen, utfärda riktlinjer om gemensamma tillvägagångssätt avseende hur de nationella regleringsmyndigheterna kan möta den konstaterade gränsöverskridande efterfrågan, inklusive, när så är lämpligt, när de inför korrigeringsåtgärder i enlighet med artikel 68. De nationella regleringsmyndigheterna ska i största möjliga utsträckning beakta dessa riktlinjer när de utför sina regleringsuppgifter inom sin jurisdiktion. Dessa riktlinjer får utgöra grunden för interoperabilitet för tillträdesprodukter i grossistledet över hela unionen och får ge vägledning för harmoniseringen av de tekniska specifikationerna av tillträdesprodukter i grossistledet som kan möta sådan konstaterad gränsöverskridande efterfrågan.
Artikel 67
Förfarande för marknadsanalys
1.De nationella regleringsmyndigheterna ska avgöra om en relevant marknad som definierats i enlighet med artikel 64.3 är sådan att den kan motivera införandet av de regleringsskyldigheter som anges i detta direktiv. Medlemsstaterna ska säkerställa att en analys, när så är lämpligt, genomförs i samarbete med de nationella konkurrensmyndigheterna. De nationella regleringsmyndigheterna ska i största möjliga utsträckning beakta riktlinjerna för betydande inflytande på marknaden och ska följa de förfaranden som avses i artiklarna 23 och 32 när de genomför sådana analyser.
En marknad kan anses motivera införandet av regleringsskyldigheter som anges i detta direktiv om samtliga följande kriterier är uppfyllda:
a)Det finns stora och icke tillfälliga strukturella, rättsliga eller regulatoriska hinder för marknadsinträde.
b)Det finns en marknadsstruktur som inte tenderar att utvecklas i riktning mot effektiv konkurrens inom den tillämpliga tidshorisonten, med beaktande av situationen i fråga om infrastrukturbaserad konkurrens och andra förutsättningar för konkurrens bakom hindren för marknadsinträde.
c)Enbart konkurrensrätt kan inte i tillräcklig grad avhjälpa det eller de aktuella marknadsmisslyckandena.
När en nationell regleringsmyndighet genomför en analys av en marknad som anges i rekommendationen ska den anse att andra stycket a, b och c har uppfyllts, såvida inte den nationella regleringsmyndigheten konstaterar att ett eller flera av dessa kriterier inte är uppfyllda under de specifika nationella omständigheterna.
2.Om en nationell regleringsmyndighet genomför den analys som krävs enligt punkt 1 ska den beakta utvecklingen ur ett framåtblickande perspektiv i frånvaro av reglering som införts på grundval av denna artikel på den relevanta marknaden, och med beaktande av samtliga följande omständigheter:
a)Marknadsutveckling som påverkar sannolikheten för att den relevanta marknaden ska tendera att utvecklas i riktning mot effektiv konkurrens.
b)Allt relevant konkurrenstryck, på grossist- och slutkundsnivå, oberoende av om källorna till sådant konkurrenstryck anses vara elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikationstjänster eller andra typer av tjänster eller tillämpningar som är jämförbara ur slutanvändarens perspektiv, och oberoende av om sådant konkurrenstryck är en del av den relevanta marknaden.
c)Andra typer av reglering eller åtgärder som införts och som påverkar den relevanta marknaden eller de närliggande slutkundsmarknaderna under hela den relevanta perioden, inbegripet, men inte begränsat till, skyldigheter som införts i enlighet med artiklarna 44, 60 och 61.
d)Reglering som införts på andra relevanta marknader på grundval av denna artikel.
670
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/152 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
3.I de fall då en nationell regleringsmyndighet konstaterar att en relevant marknad inte motiverar införandet av regleringsskyldigheter i enlighet med förfarandet i punkterna 1 och 2 i denna artikel, eller om villkoren i punkt 4 i denna artikel inte är uppfyllda, får den inte införa eller bibehålla någon specifik regleringsskyldighet i enlighet med artikel 68. Om det redan finns sektorsspecifika regleringsskyldigheter som införts i enlighet med artikel 68, ska den upphäva sådana skyldigheter som ålagts företag på den relevanta marknaden.
Nationella regleringsmyndigheter ska säkerställa att parter som berörs av ett sådant upphävande av skyldigheter ges en lämplig övergångsperiod, som fastställs genom en avvägning mellan behovet av att säkerställa en hållbar övergång för dem som drar nytta av dessa skyldigheter och slutanvändare, behovet av att säkerställa slutanvändarnas valmöjligheter och behovet av att säkerställa att regleringen inte fortsätter längre än vad som är nödvändigt. Vid fastställandet av en sådan övergångsperiod får nationella regleringsmyndigheter fastställa särskilda villkor och övergångsperioder med hänsyn till befintliga tillträdesavtal.
4.Om en nationell regleringsmyndighet fastslår att införandet av regleringsskyldigheter i enlighet med punkterna 1 och
2i denna artikel är motiverat på en relevant marknad, ska den identifiera alla företag som enskilt eller tillsammans med andra har ett betydande inflytande på den relevanta marknaden i enlighet med artikel 63. Den nationella regleringsmyndigheten ska ålägga dessa företag lämpliga specifika regleringsskyldigheter i enlighet med artikel 68 eller bibehålla eller ändra sådana skyldigheter om de redan existerar om den anser att utfallet för slutanvändarna inte i tillräcklig grad skulle stå sig i konkurrens utan sådana skyldigheter.
5.Åtgärder som vidtas i enlighet med punkterna 3 och 4 i denna artikel ska omfattas av förfarandena i artiklarna 23 och
32.De nationella regleringsmyndigheterna ska göra en analys av de relevanta marknaderna och anmäla motsvarande förslag till åtgärder i enlighet med artikel 32
a)inom fem år från antagandet av en tidigare åtgärd om den nationella regleringsmyndigheten har fastställt den relevanta marknaden och fastställt vilka företag som har betydande inflytande på marknaden; denna femårsperiod får undantagsvis förlängas med upp till ett år om den nationella regleringsmyndigheten har delgett kommissionen ett motiverat förslag till förlängning senast fyra månader före utgången av femårsperioden, och kommissionen inte har gjort några invändningar senast en månad före förlängningens början,
b)inom tre år från antagandet av en reviderad rekommendation om relevanta marknader, för marknader som inte tidigare anmälts till kommissionen, eller
c)inom tre år efter anslutningen, för medlemsstater som nyligen anslutit sig till unionen.
6.Om en nationell regleringsmyndighet anser att den eventuellt inte kommer att kunna slutföra eller inte har slutfört den analys av en relevant marknad som anges i rekommendationen inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5 i denna artikel ska Berec på begäran bistå den berörda nationella regleringsmyndigheten med att slutföra analysen av den specifika marknaden och de särskilda skyldigheter som ska införas. Med detta bistånd ska den berörda nationella regleringsmyndig- heten inom sex månader före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 5 i denna artikel meddela kommissionen om förslaget till åtgärd i enlighet med artikel 32.
KAPITEL IV
Korrigeringsåtgärder avseende tillträde för företag med betydande inflytande på marknaden
Artikel 68
Införande, ändring eller upphävande av skyldigheter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna har befogenhet att införa de skyldigheter som anges i artiklarna
671
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/153 |
|
|
|
|
2.Om ett företag efter en marknadsanalys som utförts i enlighet med artikel 67 anses ha betydande inflytande på en specifik marknad, ska de nationella regleringsmyndigheterna, beroende på vad som är lämpligt, införa någon av de skyldigheter som anges i artiklarna
3.Nationella regleringsmyndigheter ska införa de skyldigheter som anges i artiklarna
a)artiklarna 61 och 62,
b)artiklarna 44 och 17 i detta direktiv, villkor 7 i del D i bilaga I såsom de ska tillämpas enligt artikel 13.1 i detta direktiv, artiklarna 97 och 106 i detta direktiv och de relevanta bestämmelserna i direktiv 2002/58/EG som innehåller skyldigheter för andra företag än sådana som anses ha ett betydande inflytande på marknaden, eller
c)behovet av att fullfölja internationella åtaganden,
Under exceptionella omständigheter ska en nationell regleringsmyndighet, när den avser att, för företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden, införa andra skyldigheter avseende tillträde eller samtrafik än de som anges i artiklarna
Kommissionen ska, efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs yttrande, genom genomförandeakter anta beslut som tillåter eller förhindrar den nationella regleringsmyndigheten att vidta sådana åtgärder.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 118.3.
4.Skyldigheter som införs i enlighet med denna artikel ska
a)grundas på arten av det problem som en nationell regleringsmyndighet har identifierat i sin marknadsanalys, om lämpligt med beaktande av gränsöverskridande efterfrågan som identifierats enligt artikel 66,
b)vara proportionella, om möjligt med beaktande av kostnader och fördelar,
c)vara motiverade mot bakgrund av målen i artikel 3, och
d)åläggas efter samråd i enlighet med artiklarna 23 och 32.
5.När det gäller det behov av att fullfölja internationella åtaganden so avses i punkt 3 i denna artikel ska de nationella regleringsmyndigheterna till kommissionen anmäla beslut om att införa, ändra eller upphäva skyldigheter för företag, i enlighet med förfarandet i artikel 32.
6.Nationella regleringsmyndigheter ska beakta följderna av ny marknadsutveckling, exempelvis med hänsyn till affärsavtal, inbegripet saminvesteringsavtal, som påverkar konkurrensdynamiken.
Om denna utveckling inte är tillräckligt betydelsefull för att motivera en ny marknadsanalys i enlighet med artikel 67, ska den nationella regleringsmyndigheten utan dröjsmål bedöma om det är nödvändigt att se över de skyldigheter som ålagts företag som anses ha betydande inflytande på marknaden och ändra tidigare beslut, inbegripet genom att återkalla skyldigheter eller införa nya skyldigheter, i syfte att säkerställa att sådana skyldigheter fortfarande uppfyller villkoren i punkt 4 i den här artikeln. Sådana ändringar ska införas endast efter samråd i enlighet med artiklarna 23 och 32.
672
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/154 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 69
Skyldigheter avseende insyn
1.Nationella regleringsmyndigheter får i enlighet med artikel 68 införa skyldigheter avseende insyn när det gäller samtrafik eller tillträde som innebär att företag ska offentliggöra vissa uppgifter, till exempel uppgifter om redovisning, priser, tekniska specifikationer, nätegenskaper och deras förväntade utveckling, samt villkor för tillhandahållande och användning, inklusive villkor som ändrar tillträde till eller användning av tjänster och applikationer, särskilt med avseende på migrering från tidigare generations infrastruktur, om sådana villkor tillåts av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten.
2.I synnerhet när ett företag omfattas av skyldigheter avseende
3.De nationella regleringsmyndigheterna får specificera exakt vilka uppgifter som ska tillhandahållas, hur detaljerade de ska vara samt på vilket sätt de ska offentliggöras.
4.Senast den 21 december 2019, i syfte att bidra till en enhetlig tillämpning av insynsskyldigheter, ska Berec, efter att ha samrått med berörda parter och i nära samarbete med kommissionen, utfärda riktlinjer om minimikriterierna för ett referenserbjudande och därefter se över dem när det är nödvändigt för att anpassa dem till teknisk utveckling och marknadsutveckling. Vid tillhandahållandet av sådana minimikriterier ska Berec sträva efter att uppfylla målen i artikel 3 samt ta hänsyn till behoven hos dem som drar nytta av tillträdesskyldigheterna och hos slutanvändare som är verksamma i mer än en medlemsstat samt till alla riktlinjer från Berec i vilka gränsöverskridande efterfrågan identifieras i enlighet med artikel 66 och till alla därmed sammanhängande kommissionsbeslut.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 3 i denna artikel ska de nationella regleringsmyndigheterna, i de fall ett företag har skyldigheter enligt artikel 72 eller 73 med avseende på grossisttillträde till nätinfrastruktur, säkerställa att ett referenserbjudande offentliggörs med största möjliga beaktande av Berecs riktlinjer om minimikriterierna för ett referenserbjudande och att nyckeltal för prestanda anges, där det är relevant, och motsvarande servicenivåer, samt noga övervaka och säkerställa att de efterlevs. De nationella regleringsmyndigheterna får dessutom, när så krävs, på förhand fastställa tillhörande straffavgifter i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.
Artikel 70
Skyldigheter avseende
1.En nationell regleringsmyndighet får i enlighet med artikel 68 införa skyldigheter avseende
2.Skyldigheter avseende
673
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/155 |
|
|
|
|
Artikel 71
Skyldigheter avseende särredovisning
1.En nationell regleringsmyndighet får i enlighet med artikel 68 införa skyldigheter avseende särredovisning när det gäller specificerad verksamhet med anknytning till samtrafik eller tillträde.
En nationell regleringsmyndighet får särskilt ålägga ett vertikalt integrerat företag att ge insyn i sina grossistpriser och sina priser vid intern försäljning, bland annat för att säkerställa efterlevnad om det finns en skyldighet avseende icke- diskriminering enligt artikel 70 eller, om så är nödvändigt, för att förhindra oskälig korssubventionering. De nationella regleringsmyndigheterna får ange vilket format och vilken redovisningsmetod som ska användas.
2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska de nationella regleringsmyndigheterna, för att underlätta kontrollen av att skyldigheterna avseende insyn och
Artikel 72
Tillträde till anläggningsinfrastruktur
1.En nationell regleringsmyndighet får i enlighet med artikel 68 införa skyldigheter för företag att tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till och användning av anläggningsinfrastruktur, inbegripet, men inte begränsat till, byggnader eller ingångar till byggnader, ledningar i byggnader inklusive fastighetsnät, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, stolpar, master, kanalisation, rör, tillsynsbrunnar, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp, i situationer där den nationella regleringsmyndigheten efter att ha beaktat marknadsanalysen kommer fram till att nekat tillträde, eller tillträde som ges på orimliga villkor som ger en liknande verkan, skulle hindra uppkomsten av en marknad med hållbar konkurrens och att det inte skulle ligga i slutanvändarnas intresse.
2.Nationella regleringsmyndigheter får införa skyldigheter för ett företag att tillhandahålla tillträde i enlighet med denna artikel, oberoende av om de tillgångar som påverkas av skyldigheten utgör en del av den relevanta marknaden enligt marknadsanalysen, förutsatt att skyldigheten är nödvändig för att uppnå, och står i proportion till, målen i artikel 3.
Artikel 73
Skyldigheter avseende tillträde till och användning av specifika nätelement och tillhörande faciliteter
1.Nationella regleringsmyndigheter får, i enlighet med artikel 68, införa skyldigheter för företag att tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till och användning av specifika nätelement och tillhörande faciliteter, i situationer då de nationella regleringsmyndigheterna anser att ett nekat tillträde eller orimliga villkor som ger liknande verkan skulle hindra uppkomsten av en hållbar konkurrens på slutkundsmarknaden och att det inte skulle ligga i slutanvändarnas intresse.
Nationella regleringsmyndigheter får ålägga företag bland annat att
a)bevilja tredje part tillträde till och användning av specifika fysiska nätelement och tillhörande faciliteter, beroende på vad som är lämpligt, inklusive separat tillträde till accessnät och delaccessnät,
b)bevilja tredje part tillträde till specifika aktiva eller virtuella nätelement och nättjänster,
c)förhandla med god vilja med företag som begär tillträde,
d)inte upphäva ett redan beviljat tillträde till faciliteter,
674
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/156 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
e)erbjuda specificerade tjänster i grossistledet för återförsäljning av tredje part,
f)bevilja öppet tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckelteknik som är nödvändig för interoperabilitet för tjänster eller virtuella nättjänster,
g)erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt nyttjande av tillhörande faciliteter,
h)erbjuda specifika tjänster som är nödvändiga för att säkerställa interoperabilitet för tjänster ända fram till slutanvändarna, eller roaming i mobilnät,
i)erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande mjukvarusystem som krävs för att säkerställa sund konkurrens när det gäller tillhandahållande av tjänster,
j)förbinda nät eller nätfaciliteter,
k)erbjuda tillträde till tillhörande tjänster, såsom
De nationella regleringsmyndigheterna får förena dessa skyldigheter med villkor om rättvis behandling, rimlighet och läglighet.
2.När de nationella regleringsmyndigheterna överväger lämpligheten i att införa någon av de möjliga specifika skyldigheter som avses i punkt 1 i denna artikel och i synnerhet när de i enlighet med proportionalitetsprincipen bedömer om och hur sådana skyldigheter ska införas, ska de analysera huruvida andra former av tillträde till resurser i grossistledet, antingen på samma marknad eller på en närliggande grossistmarknad, skulle vara tillräckliga för att avhjälpa det identifierade problemet i slutanvändarnas intresse. Bedömningen ska inbegripa kommersiella tillträdeserbjudanden, reglerat tillträde enligt artikel 61, eller befintligt eller planerat reglerat tillträde till andra resurser i grossistledet enligt denna artikel. Nationella regleringsmyndigheter ska särskilt beakta följande faktorer:
a)Den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installation av konkurrerande faciliteter i ljuset av marknadsutvecklingen, med beaktande av arten och typen av samtrafik eller tillträde, bland annat bärkraften för andra tillträdesalternativ i tidigare led, såsom tillträde till kanalisation.
b)Hur den förväntade tekniska utvecklingen kommer att påverka nätens utformning och förvaltning.
c)Behovet av att säkerställa teknikneutralitet för att möjliggöra för parterna att utforma och förvalta sina egna nät.
d)Möjligheten att tillhandahålla det erbjudna tillträdet med tanke på den tillgängliga kapaciteten.
e)Den ursprungliga investeringen för ägaren till faciliteten, med beaktande av varje offentlig investering och de risker som investeringen medför med särskilt beaktande av investeringar i och risknivåer förknippade med nät med mycket hög kapacitet.
f)Behovet av att värna om konkurrensen på lång sikt, särskilt vad gäller ekonomiskt effektiv infrastrukturbaserad konkurrens och innovativa affärsmodeller som stöder hållbar konkurrens, till exempel sådana som bygger på saminvestering i nät.
g)Alla berörda immateriella rättigheter, när så är lämpligt.
h)Tillhandahållande av alleuropeiska tjänster.
Om en nationell regleringsmyndighet i enlighet med artikel 68 överväger att införa skyldigheter på grundval av artikel 72 eller den här artikeln, ska den undersöka om införande av skyldigheter enbart i enlighet med artikel 72 skulle vara ett proportionellt sätt att främja konkurrens och slutanvändarens intressen.
675
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/157 |
|
|
|
|
3.När ett företag åläggs skyldigheter att tillhandahålla tillträde i enlighet med denna artikel, får de nationella regleringsmyndigheterna föreskriva tekniska eller operativa villkor för tillhandahållaren eller den som ges sådant tillträde om det är nödvändigt för att säkerställa normal drift av nätet. Skyldigheter att följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer ska vara förenliga med de standarder och specifikationer som fastställts i enlighet med artikel 39.
Artikel 74
Skyldigheter avseende priskontroll och kostnadsredovisning
1.En nationell regleringsmyndighet får i enlighet med artikel 68 införa skyldigheter som rör kostnadstäckning och priskontroll, inbegripet skyldigheter att tillämpa kostnadsorienterad prissättning och kostnadsredovisningssystem, för vissa specifika typer av samtrafik eller tillträde, i situationer då en marknadsanalys visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att det berörda företaget kan ta ut överpriser eller tillämpa marginalklämning till skada för slutanvändarna.
När nationella regleringsmyndigheter avgör om skyldigheter avseende priskontroll skulle vara lämpliga ska de ta hänsyn till behovet av att främja konkurrens och slutanvändares långsiktiga intressen med avseende på anläggningen och användningen av nästa generations nät, i synnerhet nät med mycket hög kapacitet. För att uppmuntra företagen till investeringar, bland annat i nästa generations nät, ska de nationella regleringsmyndigheterna i synnerhet ta hänsyn till den investering som gjorts av företaget. Om de nationella regleringsmyndigheterna anser att skyldigheter avseende priskontroll är lämpliga ska de medge företaget en rimlig avkastning på sysselsatt kapital, med beaktande av eventuella risker som är specifika för ett visst nytt nätinvesteringsprojekt.
Nationella regleringsmyndigheter ska överväga att inte införa eller bibehålla skyldigheter enligt denna artikel om de konstaterar att det finns en påvisbar återhållande effekt på slutkundspriset och att alla skyldigheter som ålagts i enlighet med artiklarna
När nationella regleringsmyndigheter bedömer att det är lämpligt att införa priskontrollskyldigheter för tillträde till befintliga nätelement ska de också ta hänsyn till fördelarna med förutsebara och stabila grossistpriser när det gäller att säkerställa ett effektivt marknadsinträde och tillräckliga incitament för alla företag att anlägga nya och förbättrade nät.
2.De nationella regleringsmyndigheterna ska säkerställa att varje metod för kostnadstäckning eller för prissättning som föreskrivs bidrar till att främja anläggningen av nya och förbättrade nät, effektivitet och hållbar konkurrens samt ger största möjliga hållbara nytta för slutanvändarna. I detta avseende får de nationella regleringsmyndigheterna även beakta priserna på jämförbara marknader med fungerande konkurrens.
3.Om ett företag ålagts en skyldighet att kostnadsorientera sin prissättning, ska bevisbördan för att avgifterna härleds ur kostnaderna, inklusive en rimlig avkastning på investerat kapital, åligga det berörda företaget. För att beräkna kostnaden för att tillhandahålla tjänster på ett effektivt sätt får de nationella regleringsmyndigheterna använda andra metoder för kostnadsredovisning än de som företaget använder. De nationella regleringsmyndigheterna får ålägga ett företag att fullt ut motivera sina priser och, när så är lämpligt, kräva att priserna justeras.
4.Om det krävs att ett kostnadsredovisningssystem införs för att möjliggöra priskontroll, ska de nationella regleringsmyndigheterna säkerställa att en beskrivning av kostnadsredovisningssystemet görs tillgänglig för allmänheten av vilken åtminstone kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnadsfördelningen framgår. Ett kvalificerat oberoende organ ska kontrollera att kostnadsredovisningssystemet efterlevs och årligen offentliggöra en redogörelse för efterlevnaden.
676
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/158 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 75
Termineringstaxor
1.Senast den 31 december 2020 ska kommissionen, efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs yttrande, anta en delegerad akt i enlighet med artikel 117 som kompletterar detta direktiv genom att fastställa en enda unionsomfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i mobila nät och en enda unionsomfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i fasta nät (tillsammans kallade unionsomfattande termineringstaxor för röstsamtal), vilka åläggs varje tillhandahållare av röstsamtalstermineringstjänster i mobila eller fasta nät i någon medlemsstat.
Kommissionen ska i detta syfte
a)följa de principer, kriterier och parametrar som anges i bilaga III,
b)när den för första gången fastställer de unionsomfattande termineringstaxorna för röstsamtal, ta hänsyn till det viktade genomsnittet av effektiva kostnader i fasta och mobila nät som fastställts i enlighet med principerna i bilaga III som tillämpas i hela unionen; de unionsomfattande termineringstaxorna för röstsamtal får i den första delegerade akten inte överstiga den högsta taxan av de taxor som var i kraft sex månader före antagandet av den delegerade akten i alla medlemsstater, efter eventuella nödvändiga anpassningar till exceptionella nationella omständigheter,
c)ta hänsyn till det totala antalet slutanvändare i varje medlemsstat, för att säkerställa en korrekt viktning av de högsta termineringstaxorna samt nationella omständigheter som resulterar i betydande skillnader mellan medlemsstaterna vid fastställandet av de högsta termineringstaxorna i unionen,
d)beakta den marknadsinformation som tillhandahålls av Berec, nationella regleringsmyndigheter eller, direkt, genom företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, och
e)bedöma behovet av att tillåta en övergångsperiod på högst 12 månader för att möjliggöra anpassningar i medlemsstater där detta är nödvändigt på grundval av tidigare införda taxor.
2.Kommissionen ska, efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs yttrande, vart femte år se över den delegerade akt som antagits enligt denna artikel och ska vid varje sådant tillfälle, genom tillämpning av de kriterier som är förtecknade i artikel 67.1, överväga om det fortfarande är nödvändigt att fastställa unionsomfattande termineringstaxor för röstsamtal. Om kommissionen, efter sin översyn i enlighet med denna punkt, beslutar att inte införa en högsta termineringstaxa för röstsamtal i mobila nät eller för röstsamtal i fasta nät, eller att inte införa en sådan taxa för någon av dessa kategorier, får de nationella regleringsmyndigheterna genomföra marknadsanalyser av marknaderna för röstsamtalsterminering i enlighet med artikel 67 för att bedöma om det är nödvändigt att införa regleringsskyldigheter. Om en nationell regleringsmyndighet till följd av en sådan analys inför kostnadsorienterade termineringstaxor på en relevant marknad ska den följa de principer, kriterier och parametrar som anges i bilaga III och dess utkast till åtgärd ska omfattas av de förfaranden som avses i artiklarna 23, 32 och 33.
3.De nationella regleringsmyndigheterna ska noga övervaka och säkerställa att tillhandahållare av termineringstjänster för röstsamtal tillämpar de unionsomfattande termineringstaxorna för röstsamtal. De nationella regleringsmyndigheterna får när som helst kräva att en tillhandahållare av termineringstjänster för röstsamtal ska ändra taxan den tar ut av andra företag om den inte rättar sig efter den delegerade akt som avses i punkt 1. Nationella regleringsmyndigheter ska varje år rapportera till kommissionen och Berec om tillämpningen av denna artikel.
677
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/159 |
|
|
|
|
Artikel 76
Reglering av nya nätelement med mycket hög kapacitet
1.Företag som anses ha ett betydande inflytande på en eller flera relevanta marknader i enlighet med artikel 67 får erbjuda åtaganden, i enlighet med förfarandet i artikel 79 och med förbehåll för andra stycket i denna punkt, för att ge möjlighet till saminvestering i anläggningen av nät med mycket hög kapacitet som består av fiberoptiska element fram till slutanvändarnas lokaler eller basstationen, till exempel genom att erbjuda medägarskap, långsiktig riskdelning genom samfinansiering eller genom inköpsavtal som ger upphov till särskilda rättigheter av strukturell karaktär för andra tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster.
När den nationella regleringsmyndigheten bedömer de åtagandena ska den särskilt avgöra om erbjudandet om saminvestering uppfyller samtliga följande villkor:
a)Det är öppet när som helst under nätets livstid för alla tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster.
b)Det gör det möjligt för andra saminvesterare som är tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster att långsiktigt konkurrera på ett effektivt och hållbart sätt på marknader i efterföljande led där ett företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden är verksamt, på villkor som innefattar
i)rättvisa, rimliga och
ii)flexibilitet i fråga om värdet på och tidpunkten för varje saminvesterares deltagande,
iii)möjlighet att öka ett sådant deltagande i framtiden, och
iv)ömsesidiga rättigheter beviljade av saminvesterarna efter anläggningen av den saminvesterade infrastrukturen.
c)Det offentliggörs i god tid av företaget och, om företaget inte har de egenskaper som förtecknas i artikel 80.1, minst sex månader innan anläggningen av det nya nätet påbörjas; denna period får förlängas på grundval av nationella omständigheter.
d)De som ansöker om tillträde men inte deltar i saminvesteringen kan från början erhålla samma kvalitet, hastighet, villkor och möjligheter att nå slutanvändare som före anläggningen, åtföljt av en mekanism för successiv anpassning, bekräftad av den nationella regleringsmyndigheten mot bakgrund av utvecklingen på berörda slutkundsmarknader, vilken bibehåller incitamenten att delta i saminvesteringen; en sådan mekanism ska säkerställa att de som ansöker om tillträde har tillträde till nätelementen med mycket hög kapacitet vid en tidpunkt och på transparenta och
e)Det överensstämmer åtminstone med kriterierna i bilaga IV och avges med ärligt uppsåt.
2.Om den nationella regleringsmyndigheten, med beaktande av resultaten av det marknadstest som utförts i enlighet med artikel 79.2, konstaterar att det erbjudna saminvesteringsåtagandet uppfyller villkoren i punkt 1 i den här artikeln ska den göra åtagandet bindande enligt artikel 79.3 och får inte införa några ytterligare skyldigheter enligt artikel 68 vad gäller de delar av det nya nätet med mycket hög kapacitet som är föremål för åtagandena, om minst en potentiell saminvesterare har ingått ett saminvesteringsavtal med det företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden.
678
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/160 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Första stycket ska inte påverka regleringen av omständigheter som inte uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel, med beaktande av resultaten av ett eventuellt marknadstest som utförts i enlighet med artikel 79.2, men som påverkar konkurrensen och beaktas vid tillämpningen av artiklarna 67 och 68.
Med avvikelse från första stycket i denna punkt får en nationell regleringsmyndighet i vederbörligen motiverade fall ålägga, bibehålla eller anpassa korrigeringsåtgärder i enlighet med artiklarna
3.De nationella regleringsmyndigheterna ska kontinuerligt övervaka efterlevnaden av villkoren i punkt 1 och får kräva att det företag som anses ha betydande inflytande på marknaden årligen lämnar in redogörelser för efterlevnaden.
Denna artikel påverkar inte en nationell regleringsmyndighets befogenhet att fatta beslut enligt artikel 26.1 om det uppstår en tvist mellan företag i samband med ett saminvesteringsavtal som den anser uppfylla villkoren i punkt 1 i den här artikeln.
4.Efter samråd med intressenter och i nära samarbete med kommissionen ska Berec offentliggöra riktlinjer i syfte att bidra till att de nationella regleringsmyndigheterna tillämpar villkoren i punkt 1 och kriterierna i bilaga IV på ett konsekvent sätt.
Artikel 77
Funktionell separation
1.Om den nationella regleringsmyndigheten drar slutsatsen att effektiv konkurrens inte har kunnat uppnås genom att införa lämpliga skyldigheter enligt artiklarna
Denna affärsenhet ska leverera tillträdesprodukter och tillträdestjänster till alla företag, inklusive andra affärsenheter inom moderbolaget, med samma leveranstider och på samma villkor, inbegripet när det gäller pris- och servicenivåer, samt med hjälp av samma system och förfaranden.
2.När en nationell regleringsmyndighet har för avsikt att ålägga en skyldighet om funktionell separation ska den lämna en begäran till kommissionen som omfattar
a)bevis som motiverar den nationella regleringsmyndighetens slutsatser enligt punkt 1,
b)en motiverad bedömning i vilken det konstateras att det saknas eller finns små utsikter till effektiv och hållbar infrastrukturbaserad konkurrens inom rimlig tid,
c)en analys av den förväntade effekten på den nationella regleringsmyndigheten, på företaget, särskilt på personalen i det separerade företaget, och på sektorn för elektronisk kommunikation som helhet och på incitamenten att investera i denna, särskilt med beaktande av behovet att säkerställa social och territoriell sammanhållning, samt på andra intressenter, i synnerhet den förväntade effekten på konkurrensen, och alla potentiella följdeffekter för konsumenterna,
d)en analys av de skäl som motiverar att denna skyldighet skulle vara det effektivaste sättet att genomdriva åtgärder i syfte att komma till rätta med de konkurrensproblem eller marknadsmisslyckanden som fastställts.
679
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/161 |
|
|
|
|
3.Förslaget till åtgärd ska omfatta
a)en exakt beskrivning av separationens art och nivå, särskilt en specifikation av den separata affärsenhetens rättsliga status,
b)identifiering av den separata affärsenhetens tillgångar och de produkter eller tjänster som ska levereras av denna enhet,
c)hur företagsstyrningen är upplagd för att säkerställa personalens oberoende i den separata affärsenheten och den motsvarande incitamentsstrukturen,
d)regler för att säkerställa att skyldigheterna efterlevs,
e)regler för att säkerställa insyn i operativa förfaranden, i synnerhet gentemot andra intressenter,
f)ett övervakningsprogram för att säkerställa efterlevnad, inklusive en årlig rapport.
Efter kommissionens beslut i enlighet med artikel 68.3 angående förslaget till åtgärd ska den nationella regleringsmyndig- heten utföra en samordnad analys av de olika marknaderna med anknytning till accessnätet i enlighet med förfarandet i artikel 67. På grundval av den analysen ska den nationella regleringsmyndigheten införa, bibehålla, ändra eller upphäva skyldigheter i enlighet med förfarandena i artiklarna 23 och 32.
4.Ett företag som ålagts funktionell separation får omfattas av de skyldigheter som anges i artiklarna
Artikel 78
Frivillig separation av ett vertikalt integrerat företag
1.Företag som anses ha ett betydande inflytande på en eller flera relevanta marknader i enlighet med artikel 67 ska meddela den nationella regleringsmyndigheten minst tre månader i förväg om de avser att överföra en betydande del av eller samtliga tillgångar i det lokala accessnätet till en separat juridisk person under ett annat ägarskap eller att inrätta en separat affärsenhet i syfte att erbjuda samtliga tjänstetillhandahållare, inklusive sina egna, fullt likvärdiga tillträdesprodukter.
De företagen ska också underrätta den nationella regleringsmyndigheten om eventuella ändringar av denna avsikt samt om slutresultatet av separationsprocessen.
Sådana företag kan också erbjuda åtaganden beträffande villkor för tillträde som ska tillämpas på deras nät under en genomförandeperiod efter det att den föreslagna formen av separation har genomförts, i syfte att säkerställa ett effektivt och
2.Den nationella regleringsmyndigheten ska bedöma effekten av den avsedda transaktionen, i förekommande fall tillsammans med de erbjudna åtagandena, på befintliga regleringsskyldigheter enligt detta direktiv.
För detta ändamål ska den nationella regleringsmyndigheten genomföra en analys av de olika accessnätsmarknaderna i enlighet med förfarandet i artikel 67.
Den nationella regleringsmyndigheten ska ta hänsyn till alla de åtaganden som erbjudits av företaget, med beaktande av i synnerhet målen i artikel 3. I samband med detta ska den nationella regleringsmyndigheten samråda med tredje parter i enlighet med artikel 23, och ska särskilt rikta sig till de tredje parter som direkt påverkas av den planerade transaktionen.
680
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/162 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Den nationella regleringsmyndigheten ska på grundval av sin analys införa, bibehålla, ändra eller upphäva skyldigheter i enlighet med artiklarna 23 och 32, om så är lämpligt med tillämpning av artikel 80. Den nationella regleringsmyndigheten får i sitt beslut göra åtagandena bindande, helt eller delvis. Med avvikelse från artikel 67.5 får den nationella regleringsmyndigheten göra åtagandena bindande, helt eller delvis, för hela den period för vilken de erbjuds.
3.Utan att det påverkar artikel 80 kan den juridiskt eller operativt separata affärsenhet som anses ha ett betydande inflytande på en specifik marknad i enlighet med artikel 67 omfattas, beroende på vad som är lämpligt, av någon av de skyldigheter som anges i artiklarna
4.Den nationella regleringsmyndigheten ska övervaka genomförandet av de åtaganden som erbjudits av företagen och som den gjort bindande i enlighet med punkt 2, och ska överväga en förlängning av dem när den ursprungliga period för vilken de ursprungligen erbjudits har löpt ut.
Artikel 79
Åtagandeförfarande
1.Företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden får erbjuda de nationella regleringsmyndigheterna åtaganden beträffande villkor för tillträde eller saminvestering, eller både och, tillämpliga på deras nät, bland annat vad gäller
a)samarbetsöverenskommelser av betydelse för bedömningen av lämpliga och proportionella skyldigheter enligt artikel 68,
b)saminvestering i nät med mycket hög kapacitet enligt artikel 76, eller
c)effektivt och
Erbjudandet om åtaganden ska vara tillräckligt detaljerat, bland annat när det gäller tidsplan och omfattning vad gäller åtagandenas genomförande och deras varaktighet, för att den nationella regleringsmyndigheten ska kunna göra sin bedömning enligt punkt 2 i denna artikel. Sådana åtaganden får förlängas utöver de perioder för utförande av marknadsanalyser som fastställs i artikel 67.5.
2.I syfte att göra en bedömning av åtaganden som ett företag erbjudit enligt punkt 1 i denna artikel ska den nationella regleringsmyndigheten, utom när det är uppenbart att sådana åtaganden inte uppfyller ett eller flera relevanta villkor eller kriterier, utföra ett marknadstest, särskilt av erbjudandets villkor, genom offentligt samråd med berörda parter, särskilt de tredje parter som påverkas direkt. Potentiella saminvesterare eller tillträdessökande får yttra sig om hur de erbjudna åtagandena överensstämmer med villkoren i artikel 68, 76 eller 78, beroende på vad som är tillämpligt, och får föreslå ändringar.
När det gäller de åtaganden som erbjuds inom ramen för denna artikel ska den nationella regleringsmyndigheten vid bedömningen av skyldigheter enligt artikel 68.4 särskilt beakta
a)bevis för att de erbjudna åtagandena är rättvisa och rimliga,
b)om åtagandena är öppna för alla marknadsaktörer,
c)huruvida tillträdet är tillgängligt i god tid och på rättvisa, rimliga och
681
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/163 |
|
|
|
|
d)de erbjudna åtagandenas sammantagna lämplighet för att möjliggöra hållbar konkurrens på marknader i efterföljande led och för att e underlätta gemensam anläggning och användning av nät med mycket hög kapacitet i slutanvändarnas intresse.
Med beaktande av alla åsikter som framkommit under samrådet och av hur representativa dessa åsikter är för olika berörda parter, ska den nationella regleringsmyndigheten till det företag som anses ha betydande inflytande på marknaden meddela sina preliminära slutsatser om huruvida de erbjudna åtagandena uppfyller de mål, kriterier och förfaranden som anges i denna artikel och i artikel 68, 76 eller 78, beroende på vad som är tillämpligt, samt under vilka omständigheter det skulle kunna överväga att göra åtagandena bindande. Företaget får se över sitt ursprungliga erbjudande för att ta hänsyn till den nationella regleringsmyndighetens preliminära slutsatser och i syfte att uppfylla kriterierna i denna artikel och, beroende på vad som är tillämpligt, i artikel 68, 76 eller 78.
3.Utan att det påverkar artikel 76.2 första stycket får den nationella regleringsmyndigheten fatta beslut om att göra åtagandena bindande, helt eller delvis.
Med avvikelse från artikel 67.5 får den nationella regleringsmyndigheten göra vissa eller alla åtaganden bindande för en viss period, som får vara hela den period för vilken de erbjuds, och vad gäller saminvesteringsåtaganden som gjorts bindande enligt artikel 76.2 första stycket ska den nationella regleringsmyndigheten göra dem bindande för en period på minst sju år.
Om inte annat följer av artikel 76 ska denna artikel inte påverka tillämpningen av förfarandet för marknadsanalys enligt artikel 67 och införandet av skyldigheter i enlighet med artikel 68.
Om den nationella regleringsmyndigheten gör åtaganden bindande enligt denna artikel ska den inom ramen för artikel 68 bedöma det beslutets konsekvenser för marknadsutvecklingen och lämpligheten i eventuella skyldigheter som den infört eller som den skulle ha övervägt att införa enligt den artikeln och artiklarna
4.Den nationella regleringsmyndigheten ska övervaka, utöva tillsyn över och säkerställa efterlevnaden av de åtaganden som den gjort bindande i enlighet med punkt 3 i denna artikel på samma sätt som den övervakar, utövar tillsyn över och säkerställer efterlevnaden av skyldigheter som införts enligt artikel 68 och ska överväga en förlängning av den tid för vilken de har gjorts bindande när den ursprungliga perioden löper ut. Om den nationella regleringsmyndigheten kommer fram till att ett företag inte har uppfyllt de åtaganden som gjorts bindande i enlighet med punkt 3 i denna artikel får den ålägga detta företag sanktioner i enlighet med artikel 29. Utan att det påverkar förfarandet för att säkerställa uppfyllandet av särskilda skyldigheter enligt artikel 30 får den nationella regleringsmyndigheten göra en ny bedömning av de skyldigheter som införts i enlighet med artikel 68.6.
Artikel 80
Rena grossistföretag
1.En nationell regleringsmyndighet som fastställeratt ett företag som inte är närvarande på någon slutkundsmarknad för elektroniska kommunikationstjänster betydande inflytande på en eller flera grossistmarknader i enlighet med artikel 67 ska överväga om det företaget har följande egenskaper:
a)Samtliga företag och verksamhetsenheter inom företaget, alla företag som kontrolleras men inte nödvändigtvis uteslutande ägs av samma slutliga ägare samt varje aktieägare med förmåga att utöva kontroll över företaget bedriver och avser att bedriva verksamhet uteslutande på grossistmarknader för elektroniska kommunikationstjänster och bedriver därför inte verksamhet på någon slutkundsmarknad för elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls slutanvändare i unionen.
b)Företaget är inte skyldigt att handla med något enskilt och separat företag med verksamhet i senare led som verkar på någon slutkundsmarknad för elektroniska kommunikationstjänster riktade till slutanvändare på grund av ett exklusivt avtal, eller ett avtal som i praktiken utgör ett exklusivt avtal.
682
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/164 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
2.Om den nationella regleringsmyndigheten konstaterar att de villkor som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda, får den för det företaget införa enbart skyldigheter enligt artiklarna 70 och 73 eller i fråga om rättvis och rimlig prissättning, om det är motiverat med stöd av en marknadsanalys inbegripet en framåtblickande bedömning av hur det företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden sannolikt kommer att agera.
3.Den nationella regleringsmyndigheten ska när som helst se över de skyldigheter som införts för företaget i enlighet med denna artikel om den konstaterar att de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel inte längre är uppfyllda, och det ska tillämpa artiklarna
4.Den nationella regleringsmyndigheten ska också se över de skyldigheter som införts för företaget i enlighet med denna artikel, om den på grundval av bevis angående villkor som företaget erbjuder sina kunder i efterföljande led drar slutsatsen att konkurrensproblem har uppstått eller sannolikt kommer att uppstå till skada för slutanvändarna vilket kräver att en eller flera av de skyldigheter som anges i artikel 69, 71, 72 eller 74 åläggs, eller att de skyldigheter som ålagts i enlighet med punkt 2 i den här artikeln ändras.
5.Införandet av skyldigheter och översynen av dem i enlighet med denna artikel ska genomföras i enlighet med de förfaranden som avses i artiklarna 23, 32 och 33.
Artikel 81
Migrering från tidigare generations infrastruktur
1.Företag som anses ha ett betydande inflytande på en eller flera relevanta marknader i enlighet med artikel 67 ska anmäla till den nationella regleringsmyndigheten i förväg och i god tid när de planerar att avveckla eller byta ut delar av nätet, inbegripet tidigare generations infrastruktur som krävs för att driva ett kopparnät, som omfattas av skyldigheter enligt artiklarna
2.Den nationella regleringsmyndigheten ska säkerställa att avvecklings- eller utbytesförfarandet inkluderar en transparent tidsplan och transparenta villkor, bland annat en lämplig övergångstid, och fastställer tillgång till alternativa produkter av åtminstone jämförbar kvalitet som ger tillträde till den uppgraderade nätinfrastruktur som ersätter de utbytta delarna, om detta är nödvändigt för att skydda konkurrensen och slutanvändarnas rättigheter.
När det gäller nätdelar som föreslås för avveckling eller utbyte får den nationella regleringsmyndigheten upphäva skyldigheterna efter att ha försäkrat sig om att den som tillhandahåller tillträdet
a)har fastställt lämpliga villkor för migreringen, vilka bland annat omfattar tillgängliggörande av en alternativ tillträdesprodukt av åtminstone jämförbar kvalitet som den som var tillgänglig vid användning av den tidigare generationens infrastruktur och som gör det möjligt för de som ansöker om tillträde att nå samma slutanvändare, och
b)har uppfyllt de villkor och förfaranden som anmälts till den nationella regleringsmyndigheten i enlighet med denna artikel.
Ett sådant upphävande ska genomföras i enlighet med de förfaranden som avses i artiklarna 23, 32 och 33.
3.Tillämpningen av denna artikel ska inte påverkas av tillgången till reglerade produkter som den nationella regleringsmyndigheten ålagt i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 67 och 68 med avseende på den uppgraderade nätinfrastrukturen.
683
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/165 |
|
|
|
|
Artikel 82
Berecs riktlinjer för nät med mycket hög kapacitet
Senast den 21 december 2020 ska Berec, efter samråd med intressenter och i nära samarbete med kommissionen, utfärda riktlinjer för de kriterier som ett nät ska uppfylla för att anses vara ett nät med mycket hög kapacitet, i synnerhet i fråga om ned- och upplänksbandbredd, resiliens, felrelaterade parametrar samt fördröjning och jitter. De nationella reglerings- myndigheterna ska beakta dessa riktlinjer i största möjliga utsträckning. Berec ska uppdatera riktlinjerna senast den 31 december 2025 och därefter regelbundet.
KAPITEL V
Reglering av tjänster som riktar sig till slutkunder
Artikel 83
Reglering av tjänster som riktar sig till slutkunder
1.Medlemsstaterna får säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna inför lämpliga regleringsskyldigheter för företag som anses ha ett betydande inflytande på en viss slutkundsmarknad i enlighet med artikel 63 om
a)en nationell regleringsmyndighet till följd av en marknadsanalys som utförts i enlighet med artikel 67 fastställer att det inte råder någon effektiv konkurrens på en viss slutkundsmarknad som identifierats i enlighet med artikel 64, och
b)den nationella regleringsmyndigheten fastslår att skyldigheter som införs enligt artiklarna
2.Skyldigheter som införs enligt punkt 1 i denna artikel ska grundas på det fastställda problemets art, vara proportionerliga och motiverade mot bakgrund av målen i artikel 3. Skyldigheterna kan omfatta krav enligt vilka de identifierade företagen inte får ta ut för höga priser, hindra marknadsinträde eller begränsa konkurrensen genom att praktisera underprissättning, ge otillbörligt företräde till vissa slutanvändare eller kombinera tjänsterna på ett oskäligt sätt. De nationella regleringsmyndigheterna får för sådana företag vidta lämpliga prisbegränsande åtgärder, åtgärder för att kontrollera individuella taxor eller åtgärder för att anpassa taxorna till kostnaderna eller priserna på jämförbara marknader för att skydda slutanvändarnas intressen samtidigt som en effektiv konkurrens främjas.
3.Om ett företag är föremål för reglering av taxorna till slutkunder, eller andra relevanta kontroller på slutkundsmarknaden, ska de nationella regleringsmyndigheterna säkerställa att nödvändiga och lämpliga kostnadsredovis- ningssystem införs. De nationella regleringsmyndigheterna får ange vilket format och vilken redovisningsmetod som ska användas. Ett kvalificerat oberoende organ ska kontrollera att kostnadsredovisningssystemet efterlevs. De nationella regleringsmyndigheterna ska säkerställa att en redogörelse för efterlevnaden offentliggörs årligen.
4.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 85 och 88 får de nationella regleringsmyndigheterna inte tillämpa kontrollsystem för slutkundsmarknader enligt punkt 1 i den här artikeln på geografiska marknader eller slutkundsmarknader där de anser att det råder effektiv konkurrens.
684
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/166 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
DEL III
TJÄNSTER
AVDELNING I
SKYLDIGHETER ATT TILLHANDAHÅLLA SAMHÄLLSOMFATTANDE TJÄNSTER
Artikel 84
Samhällsomfattande tjänster till överkomliga priser
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga konsumenter inom deras territorium har tillgång, till ett överkomligt pris med hänsyn till de specifika nationella förhållandena, till en tillgänglig adekvat internetanslutningstjänst via bredband och till talkommunikationstjänster med den kvalitet som anges inom deras territorium, inbegripet den underliggande förbindelsen, på en fast plats.
2.Dessutom får medlemsstaterna även säkerställa att de tjänster som avses i punkt 1 och som inte tillhandahålls på en fast plats erbjuds till överkomliga priser, när de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa konsumenternas fullständiga deltagande i det sociala och ekonomiska samhällslivet.
3.Varje medlemsstat ska, mot bakgrund av nationella förhållanden och den minimibandbredd som de flesta konsumenter inom den medlemsstatens territorium har, och med hänsyn till Berecs rapport om bästa praxis, definiera den adekvata internetanslutningstjänsten via bredband vid tillämpningen av punkt 1 i syfte att säkerställa den bandbredd som krävs för deltagande i det sociala och ekonomiska samhällslivet. Den adekvata internetanslutningstjänsten via bredband ska ha kapacitet att leverera den bandbredd som behövs för att stödja åtminstone det minimiutbud av tjänster som anges i bilaga V.
Senast den 21 juni 2020 ska Berec, för att bidra till att denna artikel tillämpas konsekvent, efter samråd med intressenter och i nära samarbete med kommissionen samt med hänsyn tagen till uppgifter som finns att tillgå hos kommissionen (Eurostat), utarbeta en rapport om medlemsstaternas bästa praxis till stöd för definitionen av den adekvata internetanslutningstjänsten via bredband enligt första stycket. Den rapporten ska uppdateras regelbundet för att återspegla den tekniska utvecklingen och konsumenternas förändrade användningsmönster.
4.På begäran av en konsument får den anslutning som avses i punkt 1 och, i tillämpliga fall, i punkt 2 vara begränsad till att stödja talkommunikationstjänster.
5.Medlemsstaterna får utöka tillämpningsområdet för denna artikel till slutanvändare som är mikroföretag, små och medelstora företag samt organisationer som drivs utan vinstsyfte.
Artikel 85
Tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster till överkomliga priser
1.De nationella regleringsmyndigheterna ska, i samverkan med andra behöriga myndigheter, övervaka utvecklingen av och nivån på slutkundspriser som är tillgängliga på marknaden för de tjänster som anges i artikel 84.1, särskilt i förhållande till nationella priser och nationella konsumentinkomster.
2.Om medlemsstaten fastställer, mot bakgrund av nationella förhållanden, att slutkundspriserna för de tjänster som avses i artikel 84.1 inte är överkomliga på grund av att konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov hindras från att få tillgång till sådana tjänster, ska de vidta åtgärder för att säkerställa att en adekvat internetanslutningstjänst via bredband och talkommunikationstjänster erbjuds till överkomliga priser för sådana konsumenter åtminstone på en fast plats.
Medlemsstaterna får i detta syfte säkerställa att stöd tillhandahålls sådana konsumenter för kommunikationssyften eller kräva att tillhandahållare av sådana tjänster erbjuder de konsumenterna olika prisalternativ eller prispaket, eller både och, som skiljer sig från dem som erbjuds under normala kommersiella villkor. För detta ändamål får medlemsstaterna kräva att sådana tillhandahållare tillämpar gemensamma taxor, inklusive geografisk utjämning, på hela territoriet.
685
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/167 |
|
|
|
|
Under exceptionella omständigheter, särskilt om införande av skyldigheter enligt andra stycket i denna punkt för alla tillhandahållare skulle leda till en påvisbar alltför stor administrativ eller ekonomisk börda för tillhandahållarna eller medlemsstaten, får en medlemsstat undantagsvis besluta att införa skyldigheten att erbjuda dessa specifika prisalternativ eller prispaket endast för utsedda företag. Artikel 86 ska gälla i tillämpliga delar då företag utses för detta ändamål. Om en medlemsstat utser företag ska den säkerställa att alla konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov kan välja mellan olika företag som erbjuder prisalternativ som tillgodoser deras behov, såvida det inte är omöjligt eller skulle medföra en alltför stor ytterligare organisatorisk eller ekonomisk börda att säkerställa en sådan valmöjlighet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att konsumenter som har rätt till sådana prisalternativ eller prispaket har rätt att ingå avtal antingen med ett företag som tillhandahåller de tjänster som anges i artikel 84.1, eller med ett företag som utsetts i enlighet med denna punkt, att deras nummer fortsätter att vara tillgängligt för dem under en lämplig period och att tjänsten inte avbryts på oberättigade grunder.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som erbjuder konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov olika prisalternativ eller prispaket enligt punkt 2 informerar de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter om detaljerna i sådana erbjudanden. De nationella regleringsmyndigheterna ska, i samverkan med andra behöriga myndigheter, säkerställa att de villkor enligt vilka företag erbjuder olika prisalternativ eller prispaket enligt punkt 2 är fullt transparenta och att de offentliggörs och tillämpas i enlighet med principen om
4.Medlemsstaterna ska säkerställa, med beaktande av nationella förhållanden, att stöd ges på lämpligt sätt till konsumenter med funktionsnedsättning och, när så är lämpligt, att andra särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa att tillhörande terminalutrustning, och särskild utrustning och särskilda tjänster som förbättrar likvärdigt tillträde, vid behov inbegripet totalkonversationstjänster och samtalsförmedlande tjänster, finns tillgängliga och erbjuds till överkomliga priser.
5.Vid tillämpningen av denna artikel ska medlemsstaterna sträva efter minsta möjliga snedvridning av marknaden.
6.Medlemsstaterna får utöka tillämpningsområdet för denna artikel till att gälla för slutanvändare som är mikroföretag, små och medelstora företag samt organisationer som drivs utan vinstsyfte.
Artikel 86
Tillgång till samhällsomfattande tjänster
1.Om en medlemsstat har fastställt, med beaktande av resultaten, där sådana finns tillgängliga, av den geografiska kartläggning som ska utföras i enlighet med artikel 22.1, och eventuell ytterligare bevisning om så krävs, att tillgång på en fast plats till en adekvat internetanslutningstjänst via bredband, såsom den definieras i enlighet med artikel 84.3, och till talkommunikationstjänster inte kan säkerställas under normala kommersiella villkor eller genom andra potentiella politiska verktyg på dess nationella territorium eller olika delar av detta, får den införa lämpliga skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster för att tillgodose varje rimlig begäran från slutanvändare om tillgång till sådana tjänster på de relevanta delarna av dess territorium.
2.Medlemsstaterna ska besluta vilket tillvägagångssätt som är mest effektivt och lämpligt för att säkerställa tillgång på en fast plats till en adekvat internetanslutningstjänst via bredband enligt definitionen i enlighet med artikel 84.3 och till talkommunikationstjänster med beaktande av principerna om objektivitet, insyn,
686
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/168 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
3.I synnerhet, när medlemsstater beslutar att införa skyldigheter för att säkerställa slutanvändares tillgång på en fast plats till en adekvat internetanslutningstjänst via bredband enligt definitionen i enlighet med artikel 84.3 och till talkommunikationstjänster, får de utse ett eller flera företag som ska säkerställa sådan tillgång i hela det nationella territoriet. Medlemsstaterna får utse olika företag eller företagsgrupper som ska tillhandahålla en adekvat internetanslut- ningstjänst via bredband och talkommunikationstjänster på en fast plats eller täcka olika delar av det nationella territoriet.
4.När medlemsstaterna utser företag i delar av eller hela det nationella territoriet för att säkerställa tillgång till tjänster i enlighet med punkt 3 i denna artikel ska de använda ett effektivt, objektivt, transparent och
5.När ett företag som utsetts i enlighet med punkt 3 i denna artikel har för avsikt att avyttra en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i det lokala accessnätet till en separat juridisk enhet med ett annat ägarskap, ska den meddela den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet om detta i förväg och i god tid för att denna myndighet ska kunna bedöma effekten av den avsedda transaktionen på tillhandahållandet på en fast plats av en adekvat internetanslutningstjänst via bredband enligt definitionen i enlighet med artikel 84.3 och av talkommunikationstjänster. Den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet får införa, ändra eller upphäva särskilda skyldigheter i enlighet med artikel 13.2.
Artikel 87
Status för befintliga samhällsomfattande tjänster
Medlemsstaterna får fortsätta att säkerställa tillgång till eller överkomliga priser för andra tjänster än en adekvat internetanslutningstjänst via bredband enligt definitionen i enlighet med artikel 84.3 och talkommunikationstjänster på en fast plats som var i kraft den 20 december 2018 om behovet av sådana tjänster fastställs mot bakgrund av nationella förhållanden. När medlemsstaterna utser företag i delar av eller hela det nationella territoriet som ska tillhandahålla dessa tjänster, ska artikel 86 tillämpas. Finansieringen av dessa skyldigheter ska ske i enlighet med artikel 90.
Medlemsstaterna ska se över de skyldigheter som införts enligt denna artikel senast den 21 december 2021 och därefter vart tredje år.
Artikel 88
Kontroll av utgifter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållare av en adekvat internetanslutningstjänst via bredband och talkommunikationstjänster i enlighet med artiklarna
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållare av en adekvat internetanslutningstjänst via bredband och talkommunikationstjänster som avses i artikel 84 som tillhandahåller tjänster enligt artikel 85 erbjuder de särskilda faciliteter och tjänster som anges i del A i bilaga VI, beroende på vad som är tillämpligt, så att konsumenterna kan övervaka och kontrollera sina utgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att sådana tillhandahållare inrättar ett system för att undvika att talkommunikationstjänster eller en adekvat internetanslutningstjänst via bredband avbryts på oberättigade grunder för de konsumenter som avses i artikel 85, inbegripet en lämplig mekanism för att kontrollera det fortsatta intresset för att använda tjänsten.
687
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/169 |
|
|
|
|
Medlemsstaterna får utöka tillämpningsområdet för denna punkt till slutanvändare som är mikroföretag, små och medelstora företag samt organisationer som drivs utan vinstsyfte.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten kan besluta att inte tillämpa kraven i punkt 2 i hela eller i delar av sitt nationella territorium om den behöriga myndigheten anser att det finns vidsträckt tillgång till faciliteten.
Artikel 89
Kostnad för skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster
1.Om de nationella regleringsmyndigheterna anser att tillhandahållandet av en adekvat internetanslutningstjänst via bredband enligt definitionen i enlighet med artikel 84.3 och talkommunikationstjänster enligt artiklarna 84, 85 och 86 eller ett fortsatt tillhandahållande av befintliga samhällsomfattande tjänster enligt artikel 87 kan utgöra en oskälig börda för de tillhandahållare av sådana tjänster som begär ersättning, ska de nationella regleringsmyndigheterna beräkna netto- kostnaderna av sådant tillhandahållande.
I detta syfte ska de nationella regleringsmyndigheterna
a)beräkna nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster med hänsyn till eventuella marknadsfördelar för en tillhandahållare av en adekvat internetanslutningstjänst via bredband enligt definitionen i enlighet med artikel 84.3 och talkommunikationstjänster enligt artiklarna 84, 85 och 86 eller för det fortsatta tillhandahållandet av de befintliga samhällsomfattande tjänsterna enligt artikel 87, i enlighet med bilaga VII, eller
b)använda nettokostnader för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster som fastställts genom ett urvalssystem enligt artikel 86.4.
2.Redovisning och annan information som tjänar som grundval för beräkningen av nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt punkt 1 andra stycket a ska granskas eller verifieras av den nationella regleringsmyndigheten eller ett organ som är oberoende av de berörda parterna och har godkänts av den nationella regleringsmyndigheten. Resultatet av kostnadskalkylen och slutsatserna av revisionen ska vara tillgängliga för allmänheten.
Artikel 90
Finansiering av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster
1.Om de nationella regleringsmyndigheterna på grundval av den nettokostnadskalkyl som avses i artikel 89 konstaterar att den ekonomiska bördan blir oskälig för en tillhandahållare, ska en medlemsstat på den berörda tillhandahållarens begäran besluta att vidta någon av eller båda de följande åtgärderna:
a)Införa ett system för att i enlighet med transparenta villkor via offentliga medel ersätta tillhandahållaren för de fastställda nettokostnaderna.
b)Fördela nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
2.Om nettokostnaden fördelas i enlighet med punkt 1 b i denna artikel ska medlemsstaterna införa ett fördelningssystem som förvaltas av den nationella regleringsmyndigheten eller ett organ som är oberoende av de förmånstagare som står under den nationella regleringsmyndighetens tillsyn. Endast nettokostnaden, beräknad i enlighet med artikel 89, för de skyldigheter som fastställs i artiklarna
Fördelningssystemet ska respektera principerna om insyn, minsta möjliga snedvridning av marknaden,
688
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/170 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Avgifter i samband med fördelningen av kostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ska skiljas från varandra och fastställas separat för varje företag. Sådana avgifter får inte påföras eller krävas in från företag som inte tillhandahåller tjänster inom den medlemsstats territorium där fördelningssystemet har införts.
Artikel 91
Insyn
1.Om nettokostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ska beräknas i enlighet med artikel 89, ska de nationella regleringsmyndigheterna säkerställa att principerna för nettokostnadsberäkning, inbegripet närmare uppgifter om den metod som ska användas görs tillgängliga för allmänheten.
Om ett system för att fördela nettokostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som avses i artikel 90.2 inrättas, ska de nationella regleringsmyndigheterna säkerställa att principerna för kostnadsfördelning och kompensation av nettokostnaderna görs tillgängliga för allmänheten.
2.Med förbehåll för unionsbestämmelser och nationella bestämmelser om affärshemligheter ska de nationella regleringsmyndigheterna offentliggöra en årlig rapport med närmare uppgifter om den beräknade kostnaden för skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, med uppgift om de bidrag som har gjorts av samtliga berörda företag, inbegripet de eventuella marknadsfördelar som företagen har åtnjutit till följd av de skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som fastställs i artiklarna
Artikel 92
Ytterligare obligatoriska tjänster
Medlemsstaterna får besluta att göra tjänster utöver dem som ingår i de skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som avses i artiklarna
AVDELNING II
NUMMERRESURSER
Artikel 93
Nummerresurser
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter kontrollerar beviljandet av nyttjanderätter till alla nationella nummerresurser samt förvaltningen av de nationella nummerplanerna och att de tillhandahåller adekvata nummerresurser för tillhandahållandet av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Medlemsstaterna ska säkerställa att objektiva, transparenta och
2.De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter får också bevilja andra företag än tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster nyttjanderätter till nummerresurser från nationella nummerplaner, förutsatt att adekvata nummerresurser görs tillgängliga för att tillgodose nuvarande och förutsebar framtida efterfrågan. Dessa företag ska visa att de har förmåga att förvalta nummerresurserna och uppfylla alla relevanta krav som fastställts enligt artikel 94. De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter får uppskjuta ytterligare beviljande av nyttjanderätter till nummerresurser till sådana företag om det bevisas att det finns en risk för uttömning av nummerresurserna.
För att bidra till en enhetlig tillämpning av denna punkt ska Berec senast den 21 juni 2020, efter samråd med intressenter och i nära samarbete med kommissionen, anta riktlinjer om gemensamma kriterier för bedömning av förmågan att förvalta nummerresurser och om risken för uttömning av nummerresurserna.
689
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/171 |
|
|
|
|
3.De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter ska säkerställa att nationella nummerplaner och därmed förknippade förfaranden tillämpas så att alla tillhandahållare av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och de företag som är berättigade i enlighet med punkt 2 behandlas lika. Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa att ett företag som har beviljats nyttjanderätt till nummerresurser inte diskriminerar andra tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster i fråga om de nummerresurser som används för att ge tillträde till deras tjänster.
4.Varje medlemsstat ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter tillgängliggör en serie av
De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter ska säkerställa att de villkor som anges i bilaga I del E som kan vara knutna till de nyttjanderätter till nummerresurser som används för att tillhandahålla tjänster utanför den medlemsstat landskoden tillhör och deras tillämpning är lika stränga som de villkor och den tillämpning som gäller för tjänster som tillhandahålls inom den medlemsstat landskoden tillhör, i enlighet med detta direktiv. De nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter ska också i enlighet med artikel 94.6 säkerställa att tillhandahållare som använder nummerresurser tillhörande deras landskod i andra medlemsstater följer de konsuments- kyddsbestämmelser och andra nationella bestämmelser om nummerresursanvändning som är tillämpliga i de medlemsstater där nummerresurserna används. Denna skyldighet påverkar inte de behöriga nationella myndigheternas genomförandebefogenheter i de medlemsstaterna.
Berec ska bistå de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter, på deras begäran, vid samordningen av deras verksamhet för att säkerställa en ändamålsenlig förvaltning av nummerresurser med rätt till extraterritoriell användning inom unionen.
För att göra det lättare för de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter att övervaka efterlevnaden av kraven i denna punkt ska Berec upprätta en databas för nummerresurser med rätt till extraterritoriell användning inom unionen. I detta syfte ska de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter överlämna relevant information till Berec. När nummerresurser med rätt till extraterritoriell användning inom unionen inte beviljas av den nationella regleringsmyndigheten ska den behöriga myndigheten med ansvar för beviljande eller förvaltning av dem samråda med den nationella regleringsmyndigheten.
5.Medlemsstaterna ska säkerställa att prefixet 00 är det standardiserade internationella prefixet. Särskilda system för användning av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster mellan närliggande orter belägna inom olika medlemsstater får införas eller förlängas.
Medlemsstaterna får komma överens om att dela en gemensam nummerplan för alla eller vissa kategorier av nummer.
Slutanvändare som påverkas av sådana system eller överenskommelser ska ges fullständig information.
6.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 106 ska medlemsstaterna främja
690
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/172 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
7.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella nummerplanerna och alla senare tillägg eller ändringar i dessa offentliggörs, med förbehåll endast för begränsningar som har ålagts med hänsyn till nationell säkerhet.
8.Medlemsstaterna ska stödja harmonisering av specifika nummer eller nummerserier inom unionen när det främjar både den inre marknadens funktion och utvecklingen av alleuropeiska tjänster. För att komma till rätta med gränsöverskridande eller alleuropeisk efterfrågan på nummerresurser som inte möts ska kommissionen, där så krävs och efter att ha tagit yttersta hänsyn till Berecs yttrande, anta genomförandeakter om harmonisering av specifika nummer eller nummerserier.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
Artikel 94
Förfarande för beviljande av nyttjanderätter till nummerresurser
1.I fall då det är nödvändigt att bevilja individuella nyttjanderätter till nummerresurser ska nationella reglerings- myndigheter eller andra behöriga myndigheter på begäran bevilja företag sådana rättigheter för tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster som omfattas av en allmän auktorisation enligt artikel 12, om inte annat följer av artiklarna 13 och 21.1 c eller andra bestämmelser som ska säkerställa att dessa nummerresurser används på ett effektivt sätt i enlighet med detta direktiv.
2.Nyttjanderätter till nummerresurser ska beviljas genom öppna, objektiva, transparenta,
Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter ska vid beviljandet av nyttjanderätter till nummerresurser ange om dessa kan överlåtas av rättsinnehavaren och på vilka villkor detta kan ske.
Om nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter beviljar nyttjanderätter till nummerresurser för en viss tid ska den tidslängden vara lämplig för den berörda tjänsten med tanke på det eftersträvade målet, och behovet av en tillräckligt lång avskrivningsperiod för investeringarna ska i detta sammanhang beaktas.
3.Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter ska fatta beslut om beviljande av nyttjanderätter till nummerresurser så snart som möjligt efter mottagandet av en fullständig ansökan och, för nummerresurser som har allokerats för särskilda ändamål i den nationella nummerplanen, inom tre veckor från samma tidpunkt. Sådana beslut ska offentliggöras.
4.Om nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter, efter samråd med berörda parter i enlighet med artikel 23, har fastställt att nyttjanderätter till nummerresurser av exceptionellt ekonomiskt värde ska beviljas genom konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden får nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter förlänga den treveckorsperiod som avses i punkt 3 i den här artikeln med högst ytterligare tre veckor.
5.Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter får inte begränsa antalet individuella nyttjanderätter som ska beviljas annat än när detta är nödvändigt för att säkerställa en effektiv användning av nummerresurser.
6.Om nyttjanderätterna till nummerresurser omfattar extraterritoriell användning inom unionen i enlighet med artikel 93.4 ska nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter knyta specifika villkor till dessa nyttjanderätter i syfte att säkerställa efterlevnad av alla tillämpliga nationella konsumentskyddsbestämmelser och nationell rätt om användning av nummerresurser som är tillämpliga i de medlemsstater där nummerresurserna används.
691
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/173 |
|
|
|
|
På begäran från en nationell regleringsmyndighet eller annan behörig myndighet i en medlemsstat där nummerresurserna används, som visar på en överträdelse av den medlemsstatens tillämpliga konsumentskyddsbestämmelser eller nationella rätt om användning av nummerresurser, ska de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter i den medlemsstat där nyttjanderätterna till nummerresurserna har beviljats upprätthålla efterlevnaden av de därtill knutna villkoren i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 30, inbegripet, i allvarliga fall, genom att återkalla rättigheterna till extraterritoriell användning av de nummerresurser som beviljats det berörda företaget.
Berec ska underlätta och samordna utbytet av information mellan de behöriga myndigheterna i de olika berörda medlemsstaterna och säkerställa lämplig samordning av arbetet mellan dem.
7.Denna artikel ska också tillämpas när nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter beviljar andra företag än tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster nyttjanderätter till nummerresurser i enlighet med artikel 93.2.
Artikel 95
Avgifter för nyttjanderätter till nummerresurser
Medlemsstaterna får låta nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter införa avgifter för nyttjanderätter till nummerresurser som återspeglar behovet av att säkerställa en optimal användning av dessa resurser. Medlemsstaterna ska säkerställa att avgifterna är sakligt motiverade, transparenta,
Artikel 96
Jourlinjer för anmälan av försvunna barn och för stöd till barn
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändarna utan kostnad har tillgång till en tjänst med en jourlinje för anmälan av försvunna barn. Jourlinjen ska kunna nås på nummer 116000.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare med funktionsnedsättning kan få tillträde till tjänster som tillhandahålls på nummer 116000 i största möjliga utsträckning. Åtgärder för att underlätta för slutanvändare med funktionsnedsättning att få tillträde till sådana tjänster när de reser i andra medlemsstater ska bygga på efterlevnad av relevanta standarder eller specifikationer som fastställts i enlighet med artikel 39.
3.Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den myndighet eller det företag som tilldelats nummer 116000 anslår nödvändiga resurser för att driva jourlinjen.
4.Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att slutanvändarna får tillräcklig information om förekomsten av de tjänster som tillhandahålls på nummer 116000 och, i lämpliga fall, 116111, samt om hur de används.
Artikel 97
Tillgång till nummer och tjänster
1.Medlemsstaterna ska, om det är ekonomiskt genomförbart, utom där den uppringda slutanvändaren av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden, säkerställa att berörda nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att slutanvändare har
a)tillgång till och kan använda tjänster, via
b)tillgång till samtliga nummer som tillhandahålls inom unionen, oavsett vilken teknik och utrustning operatören använder, inbegripet dem i medlemsstaternas nationella nummerplaner och den allmänna internationella fri- samtalstjänsten (UIFN).
692
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/174 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter kan kräva av tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikations- tjänster att från fall till fall blockera tillgången till nummer eller tjänster om detta är motiverat av skäl som rör bedrägeri eller missbruk, och i sådana fall kräva att tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster håller inne intäkter från relevant samtrafik eller andra tjänster.
AVDELNING III
SLUTANVÄNDARES RÄTTIGHETER
Artikel 98
Undantag för vissa mikroföretag
Denna avdelning – förutom artiklarna 99 och 100 – ska inte vara tillämplig på mikroföretag som tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, såvida de inte tillhandahåller även andra elektroniska kommunikationstjänster.
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare informeras om undantag enligt första stycket innan de ingår ett avtal med ett mikroföretag som omfattas av ett sådant undantag.
Artikel 99
Tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster får inte tillämpa olikartade krav eller allmänna villkor för tillträde till eller användning av nät eller tjänster på slutanvändare av skäl som rör slutanvändarens nationalitet eller bosättnings- eller etableringsort, om inte sådan särbehandling är objektivt motiverad.
Artikel 100
Garantier till skydd av grundläggande rättigheter
1.Nationella åtgärder angående slutanvändares tillgång till eller användning av tjänster och applikationer genom elektroniska kommunikationsnät ska vara förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och de allmänna principerna i unionsrätten.
2.Åtgärder angående slutanvändares tillgång till eller användning av tjänster och applikationer genom elektroniska kommunikationsnät som kan begränsa utövandet av de rättigheter eller friheter som erkänns i stadgan får införas endast om de föreskrivs enligt lag och är förenliga med dessa rättigheter eller friheter, är proportionella, nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt intresse som erkänns av unionsrätten eller behovet att skydda andra människors rättigheter och friheter
ilinje med artikel 52.1 i stadgan och med allmänna principer i unionsrätten, inbegripet rätten till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång. Följaktligen får sådana åtgärder vidtas endast med vederbörlig respekt för principen om oskuldspresumtion och rätten till integritet. Ett föregående, rättvist och opartiskt förfarande ska garanteras, inbegripet den eller de berörda personernas rätt att höras, med förbehåll för behovet av lämpliga förutsättningar och processuella arrangemang i vederbörligen underbyggda brådskande fall i enlighet med stadgan.
693
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/175 |
|
|
|
|
Artikel 101
Harmoniseringsnivå
1.Medlemsstaterna får inte i sin nationella rätt bibehålla eller införa bestämmelser om skydd för slutanvändare som avviker från artiklarna
2.Fram till och med den 21 december 2021 får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa strängare nationella konsumentskyddsbestämmelser som avviker från dem i artiklarna
Medlemsstaterna ska senast den 21 december 2019 till kommissionen anmäla eventuella nationella bestämmelser som ska tillämpas på grundval av denna punkt.
Artikel 102
Informationskrav i samband med avtal
1.Innan en konsument blir bunden av ett avtal eller ett motsvarande erbjudande ska tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
Information ska lämnas på ett klart och begripligt sätt och på ett varaktigt medium enligt definitionen i artikel 2.10 i direktiv 2011/83/EU eller, när det inte är möjligt att lämna den på ett varaktigt medium, i ett dokument som är lätt att ladda ner och som tillgängliggörs av tillhandahållaren. Tillhandahållaren ska uttryckligen uppmärksamma konsumenten på att det dokumentet finns tillgängligt och på vikten av att ladda ned det för dokumentation, framtida användning och oförändrad återgivning.
Informationen ska på begäran lämnas i ett format som är tillgängligt för slutanvändare med funktionsnedsättning i enlighet med unionsrätt om harmonisering av tillgänglighetskraven för produkter och tjänster.
2.Den information som avses i punkterna 1, 3 och 5 ska också lämnas till slutanvändare som är mikroföretag eller små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, såvida de inte uttryckligen har samtyckt till att alla eller några av dessa bestämmelser frångås.
3.Tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
a)Tillhandahållarens namn, adress och kontaktuppgifter samt eventuella särskilda kontaktuppgifter för klagomål.
b)De huvudsakliga egenskaperna hos varje tjänst som tillhandahålls.
c)Respektive priser för aktivering av den elektroniska kommunikationstjänsten och för eventuella återkommande eller förbrukningsrelaterade avgifter, när tjänsten tillhandahålls mot direkt betalning i pengar.
d)Avtalets löptid och villkor för dess förlängning och uppsägning.
e)I vilken utsträckning produkterna eller tjänsterna är utformade för slutanvändare med funktionsnedsättning.
694
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/176 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
f)När det gäller internetanslutningstjänster, en sammanfattning av den information som krävs enligt artikel 4.1 d och e i förordning (EU) 2015/2120.
Senast den 21 december 2019 ska kommissionen efter att ha hört Berec anta genomförandeakter med närmare angivelser om en mall för sammanfattning av avtalet som tillhandahållarna ska använda för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna punkt.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 118.4.
Tillhandahållare som omfattas av skyldigheterna enligt punkt 1 ska fylla i mallen för sammanfattning av avtalet med den information som krävs och avgiftsfritt lämna sammanfattningen av avtalet till konsumenter innan avtalet ingås, och detta ska också gälla distansavtal. Om det av objektiva tekniska skäl är omöjligt att lämna sammanfattningen av avtalet i detta skede ska den utan onödigt dröjsmål lämnas senare, och avtalet ska träda i kraft när konsumenten har bekräftat sitt samtycke efter att ha mottagit sammanfattningen av avtalet.
4.Den information som avses i punkterna 1 och 3 ska utgöra en integrerad del av avtalet och får inte ändras såvida inte parterna uttryckligen enas om detta.
5.När internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster faktureras utifrån förbrukning i volym eller tid ska tillhandahållarna av dessa tjänster erbjuda konsumenterna en funktion för övervakning och kontroll av användningen av var och en av dessa tjänster. Denna funktion ska ge tillgång till aktuell information om förbrukningen för de tjänster som ingår i en prisplan. Framför allt ska tillhandahållarna meddela konsumenterna innan eventuella förbrukningsgränser – som fastställts av behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, och som ingår i deras prisplan – uppnås samt när en tjänst som ingår i deras prisplan är helt förbrukad.
6.Medlemsstaterna får i nationell rätt bibehålla eller införa bestämmelser med krav på att tillhandahållarna ska tillhandahålla tilläggsinformation om förbrukningsnivån och tillfälligt förhindra fortsatt användning av den relevanta tjänsten som skulle överskrida en ekonomisk eller volymmässig gräns som fastställts av den behöriga myndigheten.
7.Det står medlemsstaterna fritt att i nationell rätt bibehålla eller införa bestämmelser avseende frågor som inte regleras i denna artikel, framför allt för att kunna ta itu med uppkommande problem.
Artikel 103
Insyn, jämförelse av erbjudanden och offentliggörande av information
1.Om tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster sätter upp villkor för tillhandahållandet av de tjänsterna ska de behöriga myndigheterna, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, säkerställa att alla sådana tillhandahållare – eller den behöriga myndigheten själv, i relevanta fall i samverkan med den nationella regleringsmyndigheten – offentliggör den information som avses i bilaga IX på ett tydligt, heltäckande och maskinläsbart sätt och i ett format som är tillgängligt för slutanvändare med funktionsnedsättning i enlighet med unionsrätt om harmonisering av tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Sådan information ska uppdateras regelbundet. Behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, får ange ytterligare krav avseende i vilken form sådan information ska offentliggöras. Informationen ska på begäran lämnas till den behöriga myndigheten och, där detta är relevant, till den nationella regleringsmyndigheten, innan den offentliggörs.
2.De behöriga myndigheterna, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, ska säkerställa att slutanvändarna har kostnadsfri tillgång till minst ett oberoende jämförelseverktyg som gör det möjligt att jämföra och utvärdera olika internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikations- tjänster samt, i tillämpliga fall, allmänt tillgängliga nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster vad gäller
a)priser och taxor för tjänster som tillhandahålls mot återkommande eller förbrukningsbaserad direkt betalning i pengar, och
695
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/177 |
|
|
|
|
b)kvaliteten på tjänsteprestanda när en lägsta tjänstekvalitet erbjuds eller när det krävs av företaget att det offentliggör sådan information enligt artikel 104.
3.Det jämförelseverktyg som avses i punkt 2 ska
a)vara operativt oberoende från tillhandahållarna av sådana tjänster, varigenom det säkerställs att alla de tillhandahållarna behandlas på samma sätt i sökresultaten,
b)tydligt informera om vilka som äger och driver jämförelseverktyget,
c)ange tydliga och objektiva kriterier på vilka jämförelsen ska grundas,
d)använda ett klart och otvetydigt språk,
e)ge korrekt och aktuell information samt ange tidpunkten för den senaste uppdateringen,
f)vara öppet för alla tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga interpersonella kommunika- tionstjänster som tillgängliggör relevant information och innefatta ett brett urval av erbjudanden som täcker en betydande del av marknaden och, när den presenterade informationen inte utgör en fullständig bild av marknaden, en tydlig angivelse av detta innan resultaten visas,
g)erbjuda effektiva rutiner för rapportering av felaktig information,
h)innefatta möjligheten att jämföra pris, taxa och kvalitet för olika tjänsteerbjudanden som är tillgängliga för konsumenterna och, om medlemsstaterna så kräver, för dessa erbjudanden och de standarderbjudanden som är allmänt tillgängliga för andra slutanvändare.
Jämförelseverktyg som uppfyller kraven i leden
Tredje parter ska i syfte att tillhandahålla sådana oberoende jämförelseverktyg ha rätt att kostnadsfritt och i öppna dataformat använda information som offentliggjorts av tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster.
4.Medlemsstaterna får kräva att tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga nummerbase- rade interpersonella kommunikationstjänster, eller båda, vid behov sprider kostnadsfri information av allmänintresse till befintliga och nya slutanvändare med hjälp av de metoder som de normalt använder för att kommunicera med slutanvändarna. I så fall ska informationen av allmänintresse tillhandahållas av de berörda offentliga myndigheterna i ett standardiserat format och bland annat omfatta
a)de vanligaste sätten att använda internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster för att bedriva olaglig verksamhet eller sprida skadligt innehåll, särskilt när det kan skada respekten för andras fri- och rättigheter, inklusive intrång i dataskyddsrättigheter, upphovsrätt och närstående rättigheter, och de rättsliga följderna av detta, och
b)metoder för att skydda sig mot risker för personlig säkerhet, integritet och personuppgifter vid användning av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster.
696
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/178 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 104
Tjänstekvalitet i samband med internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga interpersonella kommunika-
tionstjänster
1.De nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter får kräva att tillhandahållare av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster offentliggör uttömmande, jämförbar, tillförlitlig, användarvänlig och aktuell information om tjänsternas kvalitet till slutanvändarna, i den utsträckning som de utövar kontroll över åtminstone några delar av nätet antingen direkt eller genom ett tjänstenivåavtal om detta, och om åtgärder som vidtagits för att säkerställa likvärdigt tillträde för slutanvändare med funktionsnedsättning. De nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter får också kräva att tillhandahållare av allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster ska informera konsumenter om kvaliteten på de tjänster som de tillhandahåller är beroende av externa faktorer, såsom kontroll av överföringen av signaler eller internetuppkopplingens kvalitet.
Informationen ska på begäran lämnas till den nationella regleringsmyndigheten och, där det är relevant, till andra behöriga myndigheter innan den offentliggörs.
Åtgärderna i syfte att säkerställa tjänsternas kvalitet ska överensstämma med förordning (EU) 2015/2120.
2.De nationella regleringsmyndigheterna i samverkan med andra behöriga myndigheter ska, med största möjliga beaktande av Berecs riktlinjer, specificera parametrar för att mäta tjänsternas kvalitet och de tillämpliga mätmetoderna samt innehållet i och formen och sättet för hur informationen ska offentliggöras, inbegripet eventuella mekanismer för kvalitetscertifiering. Vid behov ska parametrarna, definitionerna och mätmetoderna i bilaga X användas.
För att bidra till en enhetlig tillämpning av denna punkt och av bilaga X ska Berec senast den 21 juni 2020, efter att ha samrått med berörda aktörer och i nära samarbete med kommissionen, anta riktlinjer med angivelser om de relevanta parametrarna för tjänstekvalitet, inbegripet parametrar som är relevanta för slutanvändare med funktionsnedsättning, tillämpliga mätmetoder, innehållet i och formatet för offentliggörande av informationen och mekanismer för kvalitetscertifiering.
Artikel 105
Avtalets löptid och uppsägning av avtal
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att villkor och förfaranden vid uppsägning av avtal inte hämmar byte av tjänstetillhandahållare och att avtal som ingås mellan konsumenterna och tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster och överförings- tjänster för tillhandahållande av maskin till
Denna punkt gäller inte för löptiden för ett avbetalningskontrakt där konsumenten i ett separat avtal har gått med på att göra avbetalningar enbart för anläggning av en fysisk anslutning, i synnerhet till nät med mycket hög kapacitet. Ett avbetalningskontrakt för anläggning av en fysisk anslutning får inte innefatta terminalutrustning, såsom en router eller ett modem, och får inte hindra konsumenter från att utöva sina rättigheter enligt denna artikel.
2.Punkt 1 gäller även för slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, såvida de inte uttryckligen har samtyckt till att dessa bestämmelser frångås.
697
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/179 |
|
|
|
|
3.Om det av ett avtal eller nationell rätt följer att ett tidsbegränsat avtal för andra elektroniska kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster och överföringstjänster för tillhandahållande av maskin till
4.Slutanvändare ska ha rätt att säga upp sitt avtal utan ytterligare kostnad vid meddelande om ändringar av avtalsvillkoren som föreslås av tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, med undantag för fall där de föreslagna ändringarna enbart är till slutanvändarens fördel, är av rent administrativ karaktär och inte får några negativa konsekvenser för slutanvändaren eller föreskrivs direkt genom unionsrätt eller nationell rätt.
Tillhandahållarna ska underrätta slutanvändarna om ändringar i avtalsvillkoren minst en månad i förväg och samtidigt informera dem om att de har rätt att säga upp avtalet utan ytterligare kostnad om de inte godtar de nya villkoren. Rätten att säga upp avtalet ska kunna utövas inom en månad från underrättelsen. Medlemsstaterna får förlänga den tidsfristen med högst tre månader. Medlemsstaterna ska säkerställa att underrättelsen görs på ett tydligt och begripligt sätt, på ett varaktigt medium.
5.Alla betydande ihållande eller ofta återkommande skillnader mellan den faktiska prestandan på andra elektroniska kommunikationstjänster än internetanslutningstjänster eller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster och den prestanda som anges i avtalet ska anses som skäl att aktivera de påföljder som konsumenten har tillgång till i enlighet med nationell rätt, inbegripet rätten att säga upp avtalet utan kostnad.
6.Om en slutanvändare har rätt att säga upp ett avtal avseende en annan allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst än en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst före utgången av den överenskomna avtalsperioden i enlighet med detta direktiv, andra bestämmelser i unionsrätten eller nationell lagstiftning ska slutanvändaren inte vara skyldig att betala någon annan ersättning än för subventionerad terminalutrustning som denne behåller.
Om slutanvändaren väljer att behålla terminalutrustning som vid tidpunkten för avtalets ingående ingår i ett paket ska den eventuella ersättningen inte överstiga det tidsproportionella värde för utrustningen i enlighet med vad som överenskommits vid tidpunkten för avtalets ingående eller den kvarstående delen av serviceavgiften fram till utgången av avtalet, beroende på vilket belopp som är lägst.
Medlemsstaterna får fastställa andra metoder för beräkning av ersättningen, under förutsättning att metoden inte leder till att ersättningen överstiger den ersättning som beräknats i enlighet med andra stycket.
Tillhandahållaren ska kostnadsfritt häva eventuella förbehåll avseende användningen av den terminalutrustningen på andra nät vid en tidpunkt som fastställts av medlemsstaterna, dock senast vid betalningen av ersättningen.
7.Vad gäller överföringstjänster som används för maskin till
698
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/180 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 106
Byte av tillhandahållare och nummerportabilitet
1.I händelse av byte mellan tillhandahållare av internetanslutningstjänster ska de berörda tillhandahållarna ge slutanvändaren lämplig information före och under bytesförfarandet och säkerställa internetanslutningstjänstens kontinuitet, såvida inte detta är tekniskt ogenomförbart. Den mottagande tillhandahållaren ska säkerställa att aktiveringen av internetanslutningstjänsten sker snarast möjligt den dag och inom den tidsram som uttryckligen avtalats med slutanvändaren. Den överlämnande tillhandahållaren ska fortsätta att tillhandahålla sin internetanslutningstjänst på samma villkor till dess att den mottagande tillhandahållaren aktiverar sin internetanslutningstjänst. Eventuella avbrott i tjänsten under bytet får inte överstiga en arbetsdag.
De nationella regleringsmyndigheterna ska säkerställa att bytesförfarandet är effektivt och enkelt för slutanvändaren.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla slutanvändare med nummer från den nationella nummerplanen har rätt att på begäran behålla sina nummer oberoende av vilket företag som tillhandahåller tjänsten, i enlighet med bilaga VI del C.
3.När en slutanvändare säger upp ett avtal ska medlemsstaterna säkerställa att slutanvändaren kan behålla rätten att portera ett nummer från den nationella nummerplanen till en annan tillhandahållare under minst en månad efter dagen för avtalets upphörande, såvida inte slutanvändaren avsäger sig denna rättighet.
4.De nationella regleringsmyndigheterna ska säkerställa att prissättning tillhandahållare emellan som avser nummerportabilitet är kostnadsorienterad och att inga direkta avgifter tas ut av slutanvändare.
5.Portering av nummer och efterföljande aktivering av dem ska utföras snarast möjligt den dag som uttryckligen avtalats med slutanvändaren. En slutanvändare som ingått ett avtal om portering av ett nummer till en ny tillhandahållare ska under alla omständigheter få numret aktiverat inom en arbetsdag från och med den dag som avtalats med slutanvändaren. Om porteringsförfarandet misslyckas ska den överlämnande tillhandahållaren återaktivera slutanvändarens nummer och tillhörande tjänster till dess att porteringen lyckas. Den överlämnande tillhandahållaren ska fortsätta att tillhandahålla sina tjänster på samma villkor till dess att den mottagande tillhandahållarens tjänster är aktiverade. Avbrott i tjänsten under bytet av tillhandahållare och nummerporteringen får under inga omständigheter överstiga en arbetsdag. Operatörer vars accessnät eller faciliteter används av antingen den överlämnande eller den mottagande tillhandahållaren, eller av båda, ska säkerställa att det inte förekommer avbrott i tjänsten som försenar bytes- och porteringsförfarandet.
6.Den mottagande tillhandahållaren ska leda det bytes- och porteringsförfarande som anges i punkterna 1 och 5 och både den mottagande och den överlämnande tillhandahållaren ska samarbeta lojalt. De ska inte försena eller missbruka bytes- och porteringsförfarandet och inte heller portera nummer eller byta slutanvändare utan slutanvändarnas uttryckliga samtycke. Slutanvändarnas avtal med den överlämnande tillhandahållaren ska automatiskt upphöra att gälla när bytesförfarandet avslutas.
Nationella regleringsmyndigheter får fastställa detaljerna i bytesförfarandet och porteringsförfarandet, med hänsyn till nationella bestämmelser om avtal, teknisk genomförbarhet och slutanvändarens behov av en tjänst utan avbrott. Detta ska, om tekniskt möjligt, omfatta ett krav på att nummerportabilitet ska genomföras med hjälp av
Den överlämnande tillhandahållaren ska på begäran betala tillbaka eventuella kvarstående tillgodohavanden till konsumenter som använder förhandsbetalda tjänster. Återbetalning får medföra en avgift endast om detta anges i avtalet. En sådan avgift ska vara proportionell och motsvara de faktiska kostnader som återbetalningen medför för den överlämnande tillhandahållaren.
699
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/181 |
|
|
|
|
7.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för en tillhandahållares underlåtelse att uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i denna artikel, inbegripet tillhandahållares förseningar vid eller missbruk av portering eller sådana förseningar eller sådant missbruk som sker på tillhandahållarens vägnar.
8.Medlemsstaterna ska fastställa regler om att tillhandahållare enkelt och snabbt ska ersätta slutanvändare om en tillhandahållare underlåter att uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i denna artikel samt i fall av förseningar vid eller missbruk av porterings- och bytesförfaranden, och missade service- och installationstillfällen.
9.Utöver den information som krävs enligt bilaga VIII ska medlemsstaterna säkerställa att slutanvändarna får lämplig information om deras rätt till ersättning enligt punkterna 7 och 8.
Artikel 107
Paketerbjudanden
1.Om ett paket av tjänster eller ett paket av tjänster och terminalutrustning som erbjuds en konsument omfattar minst en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst, ska artiklarna 102.3, 103.1, 105 och 106.1 gälla alla delar av paketet; de ska härvid i tillämpliga delar gälla även de delar som annars inte omfattas av de bestämmelserna.
2.Om konsumenten enligt unionsrätten, eller nationell rätt i enlighet med unionsrätten, har rätt att säga upp någon del av det paket som avses i punkt 1 före utgången av den överenskomna avtalsperioden på grund av bristande överensstämmelse med avtalet eller underlåtenhet att leverera, ska medlemsstaterna föreskriva att konsumenten har rätt att säga upp avtalet med avseende på alla delar av paketet.
3.Eventuella abonnemang på ytterligare tjänster eller terminalutrustning som levereras eller tillhandahålls av samma tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikations- tjänster får inte innebära en förlängning av den ursprungliga löptiden för det avtal till vilket sådana tjänster eller sådan terminalutrustning läggs till, såvida konsumenten inte uttryckligen samtycker till annat vid tecknandet av ett abonnemang på ytterligare tjänster eller terminalutrustning.
4.Punkterna 1 och 3 ska även gälla för slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, såvida de inte uttryckligen har samtyckt till att alla eller några av dessa bestämmelser frångås.
5.Medlemsstaterna får även tillämpa punkt 1 när det gäller andra bestämmelser som fastställs i denna avdelning.
Artikel 108
Tillgång till tjänster
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa största möjliga tillgång till de talkommunikations- och internetanslutningstjänster som tillhandahålls i allmänna elektroniska kommunikationsnät i händelse av nätsammanbrott av katastrofkaraktär eller i fall av force majeure. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållare av talkommunika- tionstjänster vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en oavbruten tillgång till alarmeringstjänster och oavbruten utsändning av varningar till allmänheten.
Artikel 109
Nödkommunikation och det gemensamma europeiska nödnumret
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga slutanvändare av de tjänster som avses i punkt 2, inbegripet användare av allmänna telefonautomater, har tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation avgiftsfritt och utan att behöva använda sig av något betalningsmedel genom att använda det gemensamma europeiska nödnumret 112 och eventuella nationella nödnummer som specificerats av medlemsstaterna.
700
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/182 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Medlemsstaterna ska främja tillträdet till alarmeringstjänster via det gemensamma europeiska nödnumret 112 från elektroniska kommunikationsnät som inte är allmänt tillgängliga men som möjliggör samtal till allmänna nät, särskilt när företaget med ansvar för det nätet inte tillhandahåller något alternativt och enkelt tillträde till en alarmeringstjänst.
2.Medlemsstaterna ska, efter samråd med nationella regleringsmyndigheter och alarmeringstjänster samt till- handahållare av elektroniska kommunikationstjänster säkerställa att tillhandahållare av allmänt tillgängliga nummerbase- rade interpersonella kommunikationstjänster, om dessa tjänster för slutanvändare möjliggör uppringning av samtal till nummer i en nationell eller internationell nummerplan, ger tillgång till alarmeringstjänster via nödkommunikation till den lämpligaste alarmeringscentralen.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att all nödkommunikation till det gemensamma europeiska nödnumret 112 besvaras korrekt och behandlas på det sätt som bäst passar den nationella organisationen för alarmering. Denna nödkommunikation ska besvaras och hanteras minst lika snabbt och effektivt som nödkommunikation till nationella nödnummer, där sådana fortfarande används.
4.Senast den 21 december 2020 och vartannat år därefter, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om ändamålsenligheten i genomförandet av det gemensamma europeiska nödnumret 112.
5.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillträde för slutanvändare med funktionsnedsättning till alarmeringstjänster är tillgängligt via nödkommunikation och är likvärdigt med det tillträde som åtnjuts av andra slutanvändare, i enlighet med unionsrätten om harmonisering av tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Kommissionen och de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att slutanvändare med funktionsnedsättning som reser i en annan medlemsstat har tillträde till alarmeringstjänster på likvärdiga villkor som andra slutanvändare, om detta är möjligt, utan förhandsregistrering. Dessa åtgärder ska syfta till att säkerställa interoperabilitet mellan medlemsstater och i största möjliga utsträckning bygga på europeiska standarder eller specifikationer som fastställts i enlighet med artikel 39. Sådana åtgärder ska inte hindra medlemsstaterna från att anta ytterligare krav i syfte att nå de mål som fastställs i denna artikel.
6.Medlemsstaterna ska säkerställa att information om varifrån samtalet kommer görs tillgänglig för den lämpligaste alarmeringscentralen utan dröjsmål efter det att nödkommunikationen har upprättats. Detta ska inbegripa nätbaserad lokaliseringsinformation och, om sådan finns tillgänglig, information från terminaler om varifrån samtalet kommer. Medlemsstaterna ska säkerställa att fastställandet och överföringen av informationen om varifrån samtalet kommer är avgiftsfria för slutanvändaren och alarmeringscentralen i fråga om all nödkommunikation till det gemensamma europeiska nödnumret 112. Medlemsstaterna får utvidga den skyldigheten till att även omfatta nödkommunikation till nationella nödnummer. De behöriga regleringsmyndigheterna ska, vid behov efter samråd med Berec, fastställa kriterier för korrekthet och tillförlitlighet när det gäller informationen om varifrån samtalet kommer.
7.Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändarna får tillräcklig information om att det gemensamma europeiska nödnumret 112 finns, om hur det kan användas och om dess tillgänglighetsfunktioner, bland annat genom initiativ speciellt riktade till personer som reser mellan olika medlemsstater och slutanvändare med funktionsnedsättning. Informationen ska ges i lättillgängliga format och ta hänsyn till olika typer av funktionsnedsättning. Kommissionen ska stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder.
8.För att säkerställa en effektiv tillgång till alarmeringstjänster via nödkommunikation till det gemensamma europeiska nödnumret 112 i medlemsstaterna ska kommissionen, efter samråd med Berec, anta delegerade akter i enlighet med artikel 117 för att komplettera punkterna 2, 5 och 6 i den här artikeln om de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kompatibilitet, interoperabilitet, kvalitet, tillförlitlighet och kontinuitet i nödkommunikation i unionen i fråga om lösningar för information om varifrån samtalet kommer, tillträde för slutanvändare med funktionsnedsättning och dirigering till den lämpligaste alarmeringscentralen. De första av dessa delegerade akter ska antas senast den 21 december 2022.
701
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/183 |
|
|
|
|
Dessa delegerade akter ska antas utan att det påverkar organisationen av alarmeringstjänster, som fortsatt tillhör medlemsstaternas exklusiva behörighetsområde.
Berec ska upprätthålla en databas med
Artikel 110
System för varning till allmänheten
1.Senast den 21 juni 2022 ska medlemsstaterna säkerställa att, när system för varningar till allmänheten avseende överhängande eller nära förestående större nödsituationer och katastrofer har inrättats, varningar till allmänheten, sänds till berörda slutanvändare av tillhandahållare av mobila nummerbaserade kommunikationstjänster.
2.Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna besluta att varningar till allmänheten ska sändas via allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster som varken är sådana som avses i punkt 1 eller sändningstjänster, eller att de ska sändas via en mobil applikation som är beroende av internetanslutning, under förutsättning att systemet för varning till allmänheten är lika verkningsfullt när det gäller täckning och kapacitet att nå slutanvändare, inbegripet de som endast tillfälligt befinner sig i det berörda området, med största möjliga beaktande av Berecs riktlinjer. Det ska vara lätt för slutanvändare att ta emot varningar till allmänheten.
Senast den 21 juni 2020 och efter samråd med de myndigheter som ansvarar för alarmeringscentraler ska Berec offentliggöra riktlinjer för hur man ska bedöma huruvida system för varningar till allmänheten enligt denna punkt har likvärdig verkningsgrad som systemen enligt punkt 1.
Artikel 111
Likvärdig tillgång och likvärdigt utbud för slutanvändare med funktionsnedsättning
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna specificerar de krav som ska uppfyllas av tillhandahållare av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster för att säkerställa att slutanvändare med funktionsnedsättning
a)får tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, inklusive tillhörande avtalsinformation som lämnats i enlighet med artikel 102, i samma utsträckning som flertalet slutanvändare, och
b)kan dra nytta av ett utbud av företag och tjänster som är likvärdigt med det som flertalet slutanvändare har tillgång till.
2.När medlemsstaterna vidtar de åtgärder som avses i punkt 1 i denna artikel ska de främja efterlevnaden av de relevanta standarder eller specifikationer som fastställts i enlighet med artikel 39.
Artikel 112
Nummerupplysningstjänster
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikations- tjänster som tilldelar nummer från en nummerplan tillmötesgår varje rimlig begäran om att de ska, för tillhandahållandet av allmänt tillgängliga nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar, tillgängliggöra den relevanta informationen i ett avtalat format på villkor som är rättvisa, objektiva, kostnadsorienterade och
2.De nationella regleringsmyndigheterna ska ha befogenhet att införa skyldigheter och villkor för företag som kontrollerar slutanvändarnas tillgång, vad gäller nummerupplysningstjänster, i enlighet med artikel 61. Sådana skyldigheter och villkor ska vara objektiva, rättvisa,
702
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/184 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
3.Medlemsstaterna får inte behålla några regulatoriska begränsningar som hindrar slutanvändare i en medlemsstat från att direkt få tillgång till nummerupplysningstjänsten i en annan medlemsstat genom taltelefoni eller sms, och ska vidta åtgärder för att säkerställa sådan tillgång i enlighet med artikel 97.
4.Denna artikel är tillämplig i den mån inte annat följer av unionsrätt om skydd av personuppgifter och för privatlivet, särskilt artikel 12 i direktiv 2002/58/EG.
Artikel 113
Interoperabilitet för bilradiomottagare och radiomottagare för konsumenter och digital
konsumenter
1.Medlemsstaterna ska säkerställa interoperabilitet för bilradiomottagare och digital
2.Medlemsstaterna får anta åtgärder för att säkerställa interoperabilitet för andra radiomottagare för konsumenter samtidigt som de begränsar inverkan på marknaden för rundradiomottagare av lågt värde och säkerställer att sådana åtgärder inte tillämpas på produkter där radiomottagaren endast har en underordnad funktion, såsom smartphones, eller för utrustning som används av radioamatörer.
3.Medlemsstaterna ska uppmuntra tillhandahållarna av digitala
Utan att det påverkar artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU (1) ska medlemsstaterna säkerställa att slutanvändarna vid avtalens utgång har möjlighet att återlämna den digitala
Digital
Artikel 114
Sändningsplikt (”must carry”)
1.Företag som omfattas av medlemsstaternas jurisdiktion och som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som används för distribution av radio- och
2.Senast den 21 december 2019 och därefter vart femte år ska medlemsstaterna se över de skyldigheter som anges i punkt 1, utom när medlemsstaterna har genomfört en sådan översyn under de föregående fyra åren.
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och |
|
elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38). |
703
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/185 |
|
|
|
|
3.Varken punkt 1 i denna artikel eller artikel 59.2 ska påverka medlemsstaternas förmåga att bestämma lämplig ersättning, om sådan utgår, med avseende på åtgärder som vidtas i enlighet med denna artikel, medan de också ska garantera att det under liknande förhållanden inte förekommer någon diskriminerande behandling av tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Om ersättning utgår, ska medlemsstaterna säkerställa att ersättningsskyldigheten klart fastställs i nationell lagstiftning, inbegripet, i förekommande fall, kriterier för beräkning av sådan ersättning. Medlemsstaterna ska även säkerställa att den tillämpas på ett proportionellt och transparent sätt.
Artikel 115
Tillhandahållande av ytterligare faciliteter
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88.2 ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, har möjlighet att kräva att alla tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster avgiftsfritt erbjuder samtliga eller delar av de ytterligare faciliteter som förtecknas i bilaga VI del B, förutsatt att det är tekniskt genomförbart, liksom samtliga eller delar av de ytterligare faciliteter som förtecknas i bilaga VI del A.
2.Vid tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna gå längre än förteckningen över ytterligare faciliteter i bilaga VI delarna A och B för att säkerställa en högre nivå av konsumentskydd.
3.En medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 1 på hela eller delar av sitt territorium om den, sedan den beaktat de berörda parternas synpunkter, anser att det finns tillräcklig tillgång till dessa faciliteterna.
Artikel 116
Anpassning av bilagorna
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 117 om ändring av bilagorna V, VI, IX, X och XI för att ta hänsyn till den tekniska och sociala utvecklingen eller till förändringar av efterfrågan på marknaden.
DEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 117
Utövande av delegering
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 75, 109 och 116 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 20 december 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 75, 109 och 116 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
704
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/186 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 75, 109 och 116 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 118
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad kommunikationskommittén). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.För de genomförandeakter som avses i artikel 28.4 andra stycket ska kommissionen biträdas av den radiospektrumkommitté som inrättats i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 676/2002/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en kommittéledamot så begär. I det fallet ska ordföranden kalla till ett kommittémöte inom skälig tid.
4.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas, med beaktande av artikel 8 i den förordningen.
Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom ett skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en kommittéledamot så begär. I det fallet ska ordföranden kalla till ett kommittémöte inom skälig tid.
Artikel 119
Utbyte av information
1.Kommissionen ska ge kommunikationskommittén all relevant information om resultatet av de regelbundna överläggningarna med företrädare för nätoperatörer, tjänstetillhandahållare, användare, konsumenter, tillverkare, fackliga organisationer samt tredje länder och internationella organisationer.
2.Kommunikationskommittén ska, med beaktande av unionens politik inom området elektronisk kommunikation, främja informationsutbytet mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen när det gäller läget för och utvecklingen av regleringsverksamheten avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
Artikel 120
Offentliggörande av information
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att aktuell information rörande genomförandet av detta direktiv görs tillgängliga för allmänheten i en form som säkerställer att alla berörda parter lätt kan få tillgång till den. De ska offentliggöra ett meddelande i sina officiella kungörelseorgan med uppgift om hur och var informationen har offentliggjorts. Det första meddelandet ska offentliggöras före den 21 december 2020, och därefter ska ett meddelande offentliggöras vid varje ändring av informationen i detta.
2.Medlemsstaterna ska lämna en kopia av alla sådana meddelanden till kommissionen i samband med offentliggörandet. Informationen ska genom kommissionens försorg i tillämpliga fall delges kommunikationskommittén.
705
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/187 |
|
|
|
|
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att all relevant information om rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter, avgifter och beslut som rör allmänna auktorisationer, nyttjanderätter och rättighet att installera faciliteter offentliggörs och hålls aktuell på ett lämpligt sätt så att alla berörda parter lätt kan få tillgång till informationen.
4.Om den information som avses i punkt 3 finns att tillgå på olika förvaltningsnivåer, särskilt information som rör förfaranden och villkor för rättigheter att installera faciliteter, ska den behöriga myndigheten med beaktande av de kostnader som är involverade göra alla rimliga ansträngningar för att utarbeta en användarvänlig översikt över all sådan information, inklusive uppgifter om berörd förvaltningsnivå och ansvariga myndigheter, så att det blir lättare att ansöka om rättigheter att installera faciliteter.
5.Medlemsstaterna ska säkerställa att de särskilda skyldigheter som införs för företag i enlighet med detta direktiv offentliggörs, med uppgift om de specifika produkterna och tjänsterna samt de geografiska marknaderna. Med förbehåll för behovet av att skydda affärshemligheter ska de säkerställa att aktuell information görs tillgänglig för allmänheten i en form som garanterar att alla berörda parter lätt kan få tillgång till den.
6.Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen information som görs tillgänglig för allmänheten enligt punkt 5. Kommissionen ska göra den informationen tillgänglig i lättillgänglig form och ska på lämpligt sätt vidarebefordra den till kommunikationskommittén.
Artikel 121
Anmälan och övervakning
1.De nationella regleringsmyndigheterna ska senast den 21 december 2020, och därefter omedelbart vid eventuella ändringar, till kommissionen anmäla namnen på företag som har utsetts till att inneha skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt artikel 85.2, 86 eller 87.
2.De nationella regleringsmyndigheterna ska till kommissionen anmäla namnen på de företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden enligt detta direktiv samt de skyldigheter som införs för dem enligt detta direktiv. Varje förändring som påverkar de skyldigheter som införts för företag eller av de företag som berörs av detta direktiv ska utan dröjsmål anmälas till kommissionen.
Artikel 122
Översynsförfarande
1.Senast den 21 december 2025 och därefter vart femte år ska kommissionen se över hur detta direktiv fungerar och rapportera resultatet till Europaparlamentet och rådet.
En sådan översyn ska särskilt omfatta en utvärdering av konsekvenserna för marknaden av artiklarna 61.3, 76, 78 och 79 och av huruvida befogenheterna att ingripa på förhand och andra befogenheter att ingripa enligt detta direktiv är tillräckliga för att nationella regleringsmyndigheter ska kunna hantera icke konkurrenskraftiga oligopolistiska marknadsstrukturer och säkerställa att konkurrensen på marknaderna för elektronisk kommunikation fortsätter att blomstra till gagn för slutanvändarna.
I detta syfte får kommissionen begära in upplysningar från medlemsstaterna, vilka ska lämnas utan onödigt dröjsmål.
2.Senast den 21 december 2025 och därefter vart femte år ska kommissionen se över omfattningen av den samhällsomfattande tjänsten, särskilt med syftet att föreslå Europaparlamentet och rådet att omfattningen ändras eller omformuleras.
706
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/188 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Den översynen ska ske mot bakgrund av den sociala, ekonomiska och tekniska utvecklingen, med beaktande av bl.a. mobilitet och dataöverföringshastighet mot bakgrund av den aktuella teknik som används av majoriteten av slutanvändarna. Kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om resultatet av översynen.
3.Berec ska, senast den 21 december 2021 och därefter vart tredje år, offentliggöra ett yttrande om det nationella genomförandet av den allmänna auktorisationen, om dess funktion och om hur de påverkar den inre marknadens funktion.
Kommissionen får, med största möjliga beaktande av Berecs yttrande, offentliggöra en rapport om tillämpningen av avdelning II kapitel II och av bilaga I och får lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av dessa bestämmelser om den anser att det är nödvändigt för att åtgärda hinder för den inre marknadens goda funktion.
Artikel 123
Specifikt översynsförfarande avseende slutanvändares rättigheter
1.Berec ska övervaka marknaden och den tekniska utvecklingen vad gäller de olika typerna av elektroniska kommunikationstjänster och ska, senast den 21 december 2021 och därefter vart tredje år, eller efter en motiverad begäran från minst två av dess medlemmar som är medlemsstater, offentliggöra ett yttrande om sådan utveckling och om hur den påverkar tillämpningen av del III avdelning III.
I yttrandet ska Berec bedöma i vilken utsträckning del III avdelning III uppfyller de mål som anges i artikel 3. Yttrandet ska i synnerhet ta hänsyn till tillämpningsområdet för del III avdelning III vad gäller de typer av elektroniska kommunika- tionstjänster som omfattas. Berec ska särskilt grunda yttrandet på en analys av
a)i vilken utsträckning slutanvändare av alla elektroniska kommunikationstjänster kan göra fria och välgrundade val, inbegripet på grundval av fullständig avtalsinformation, och enkelt kan byta tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster,
b)i vilken utsträckning en eventuell avsaknad av de möjligheter som anges i led a har lett till snedvridning av marknaden eller skada för slutanvändaren,
c)i vilken utsträckning effektivt tillträde till alarmeringstjänster i praktiken är hotat av bristande interoperabilitet eller av den tekniska utvecklingen, särskilt på grund av ökad användning av nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster,
d)den troliga kostnaden för potentiell anpassning av skyldigheter i del III avdelning III eller inverkan på innovation för tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster.
2.Kommissionen ska, med största möjliga beaktande av yttrandet från Berec, offentliggöra en rapport om tillämpningen av del III avdelning III och lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den avdelningen om kommissionen anser att detta behövs för att säkerställa att de mål som anges i artikel 3 fortfarande är uppfyllda.
Artikel 124
Införlivande
1.Medlemsstaterna ska senast den 21 december 2020 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
707
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/189 |
|
|
|
|
Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 21 december 2020.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.Med avvikelse från punkt 1 i denna artikel ska artikel 53.2, 53.3 och 53.4 i detta direktiv tillämpas från och med den
20december 2018 i fall då harmoniserade villkor har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlighet med beslut nr 676/2002/EG i syfte att göra det möjligt att använda radiospektrumet för trådlösa bredbandsnät och
Med avvikelse från punkt 1 i den här artikeln ska medlemsstaterna tillämpa de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 54 från och med den 31 december 2020.
3.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 125
Upphävande
Direktiven 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG, såsom de förtecknas i del A i bilaga XII, ska upphöra att gälla med verkan från och med den 21 december 2020, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga XII.
Artikel 5 i beslut nr 243/2012/EU ska utgå med verkan från och med den 21 december 2020.
Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XIII.
Artikel 126
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
|
Artikel 127 |
||
|
Adressater |
||
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. |
|
|
|
Utfärdat i Strasbourg den 11 december 2018. |
|
|
|
På Europaparlamentets vägnar |
|
|
På rådets vägnar |
A. TAJANI |
|
|
J. |
Ordförande |
|
|
Ordförande |
|
|
|
|
708
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/190 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER VILLKOR SOM FÅR KNYTAS TILL ALLMÄNNA AUKTORISATIONER, NYTTJANDERÄTTER TILL
RADIOSPEKTRUM OCH NYTTJANDERÄTTER TILL NUMMERRESURSER
Denna bilaga innehåller en uttömmande förteckning över villkor som får knytas till allmänna auktorisationer för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med undantag för nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster (del A), elektroniska kommunikationsnät (del B), elektroniska kommunikationstjänster med undantag för nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster (del C), nyttjanderätter till radiospektrum (del D) och nyttjanderätter till nummerresurser (del E)
A.Allmänna villkor som får knytas till allmänna auktorisationer
1.Administrativa avgifter i enlighet med artikel 16.
2.Skydd av personuppgifter och privatliv som är specifikt för sektorn för elektronisk kommunikation i enlighet med direktiv 2002/58/EG.
3.Information som ska tillhandahållas i enlighet med ett anmälningsförfarande enligt artikel 12 eller för andra ändamål, som är upptagna i artikel 21.
4.Möjliggörande av laglig avlyssning för behöriga nationella myndigheter i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.
5.Villkor för användning för meddelanden från offentliga myndigheter till allmänheten för att varna för överhängande hot och lindra konsekvenserna av stora katastrofer.
6.Villkor för användning vid stora katastrofer eller nationella nödsituationer för att säkerställa kommunikationen mellan alarmeringstjänster och myndigheter.
7.Andra tillträdesskyldigheter än de som avses i artikel 13 som gäller för företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster.
8.Åtgärder för att säkerställa överensstämmelse med de standarder eller specifikationer som avses i artikel 39.
9.Insynsskyldigheter för tillhandahållare av allmänna elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät i syfte att säkerställa slutanvändarnas möjlighet att nå varandra, i enlighet med de mål och principer som fastställs i artikel 3 samt, om det är nödvändigt och proportionerligt, tillgång för behöriga myndigheter till sådana uppgifter som de behöver för att kunna kontrollera att sådant utlämnande är korrekt.
B.Särskilda villkor som får knytas till en allmän auktorisation för tillhandahållande av elektroniska kommunika- tionsnät
1.Samtrafik mellan nät i enlighet med detta direktiv.
2.Sändningsplikt (must carry) i enlighet med detta direktiv.
3.Åtgärder för att skydda folkhälsan mot elektromagnetiska fält från elektroniska kommunikationsnät i enlighet med unionsrätt, med största möjliga beaktande av rekommendation 1999/519/EG.
4.Upprätthållande av de allmänna elektroniska kommunikationsnätens integritet i enlighet med detta direktiv, inbegripet villkor för att förhindra elektromagnetiska störningar mellan elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i enlighet med direktiv 2014/30/EG.
5.Säkerhet för allmänna nät mot otillåtet tillträde i enlighet med direktiv 2002/58/EG.
6.Villkor för användning av radiospektrum, i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 2014/53/EU, om sådan användning inte förutsätter att individuella nyttjanderätter beviljas enligt artiklarna 46.1 och 48 i det här direktivet.
C.Särskilda villkor som får knytas till en allmän auktorisation för tillhandahållande av elektroniska kommunika- tionstjänster, med undantag för nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster
1. Interoperabilitet för tjänster i enlighet med detta direktiv.
709
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/191 |
|
|
|
|
2.Slutanvändares tillgång till nummer i den nationella nummerplanen, nummer från UIFN samt, när detta är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, från andra medlemsstaters nummerplaner, och villkor i enlighet med detta direktiv.
3.Konsumentskyddsbestämmelser som är specifika för sektorn för elektronisk kommunikation.
4.Begränsningar i fråga om överföring av olagligt innehåll i enlighet med direktiv 2000/31/EG och begränsningar i fråga om överföring av skadligt innehåll i enlighet med direktiv 2010/13/EU.
D.Villkor som får knytas till nyttjanderätter till radiospektrum
1.Skyldighet att tillhandahålla en tjänst eller använda en typ av teknik inom ramen för artikel 45, i förekommande fall inbegripet krav på tjänstens täckning och kvalitet.
2.Ändamålsenlig och effektiv användning av radiospektrum i enlighet med detta direktiv.
3.Tekniska och operativa villkor som är nödvändiga för att undvika skadlig störning och för att skydda folkhälsan mot elektromagnetiska fält, varvid största möjliga hänsyn tas till rekommendation 1999/519/EG när sådana villkor skiljer sig från dem som ingår i den allmänna auktorisationen.
4.Maximal giltighetstid i enlighet med artikel 49, med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella frekvensfördelningsplanen.
5.Överlåtelse eller uthyrning av rättigheter på rättsinnehavarens initiativ och villkor för sådan överlåtelse i enlighet med detta direktiv.
6.Avgifter för nyttjanderätter i enlighet med artikel 42.
7.Varje åtagande som har gjorts av det företag som erhåller nyttjanderätten inom ramen för en auktorisationsprocess eller process för förnyelse av auktorisation innan auktorisationen beviljas eller, i förekommande fall, före inbjudan att ansöka om nyttjanderätt.
8.Skyldigheter att lägga samman eller dela radiospektrum eller ge tillträde till radiospektrum för andra användare i särskilda regioner eller på nationell nivå.
9.Skyldigheter enligt relevanta internationella avtal i fråga om användning av frekvensband.
10.Skyldigheter som särskilt avser experimentell användning av frekvensband.
E.Villkor som får knytas till nyttjanderätter till nummerresurser
1.Angivande av den tjänst som numret ska användas för, inbegripet varje krav som ställs för tillhandahållandet av tjänsten och, för att undvika oklarheter, taxeprinciper och maximipriser vilka kan gälla särskilda nummerserier i syfte att säkerställa skyddet av konsumenterna i enlighet med artikel 3.2 d.
2.Ändamålsenlig och effektiv användning av nummerresurser i enlighet med detta direktiv.
3.Krav på nummerportabilitet i enlighet med detta direktiv.
4.Skyldighet att tillhandahålla allmänt tillgänglig information om slutanvändare för allmänna abonnentförteckningar för tillämpningen av artikel 112.
5.Maximal tidslängd i enlighet med artikel 94 med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen.
6.Överlåtelse av rättigheter på initiativ av rättsinnehavaren och villkor för en sådan överlåtelse i enlighet med detta direktiv, inbegripet eventuella villkor om att nyttjanderätten till ett nummer ska vara bindande för de företag till vilka rättigheterna överlåts.
7.Avgifter för nyttjanderätter i enlighet med artikel 95.
8.Varje åtagande som under loppet av ett urvalsförfarande grundat på jämförelse eller konkurrens har gjorts av det företag som erhåller nyttjanderätten.
9.Skyldigheter i enlighet med tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer.
10.Skyldigheter rörande extraterritoriell användning av nummer inom unionen för att säkerställa överensstämmelse med konsumentskyddsbestämmelser och andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater än landskodsmedlemsstaten.
710
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/192 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
BILAGA II
VILLKOR FÖR TILLGÅNG TILL DIGITALA RADIO- OCH
UNIONEN
Del I
Villkor för system för villkorad tillgång som ska tillämpas i enlighet med artikel 62.1
När det gäller villkorad tillgång till digitala radio- och
a)Alla företag som tillhandahåller tjänster som bygger på villkorad tillgång, oavsett överföringssätt, och som tillhandahåller tjänster som avser tillträde till digitala radio- och
—på skäliga, rimliga och
—föra separata räkenskaper för den verksamhet som gäller deras roll som tillhandahållare av villkorad tillgång.
b)Vid licensgivning för tillverkare av konsumentutrustning, ska innehavare av immateriella rättigheter avseende produkter och system för villkorad tillgång säkerställa att detta görs på skäliga, rimliga och
—ett gemensamt gränssnitt som möjliggör uppkoppling till flera andra system för tillträde, eller
—metoder som är specifika för ett annat system för tillträde, förutsatt att licensinnehavaren följer de relevanta och rimliga villkor som, vad denne själv beträffar, säkerställer att transaktioner utförda av operatörer av system för villkorad tillgång är säkra.
Del II
Andra faciliteter på vilka villkor kan tillämpas enligt artikel 61.2 D
a)Tillträde till API:er.
b)Tillträde till EPG:er.
711
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/193 |
|
|
|
|
BILAGA III
KRITERIER FÖR FASTSTÄLLANDE AV TERMINERINGSTAXOR FÖR RÖSTSAMTAL I GROSSISTLEDET
Principer, kriterier och parametrar för beräkningen av termineringstaxor för röstsamtal i grossistledet på marknaderna för fast och mobil telefoni, som avses i artikel 75.1:
a)Taxor ska baseras på täckning av de kostnader som en effektiv operatör haft; utvärderingen av effektiva kostnader ska baseras på nuvärdeskostnader; kostnadsmetoden för att beräkna effektiva kostnader ska grundas på en ”nedifrån och
b)De relevanta marginalkostnaderna för en termineringstjänst för röstsamtal i grossistledet ska fastställas genom skillnaden mellan de sammanlagda långsiktiga kostnaderna för en operatör som tillhandahåller hela sitt utbud av tjänster och de sammanlagda långsiktiga kostnaderna för denna operatör när en termineringstjänst för röstsamtal i grossistledet inte tillhandahålls till tredje parter.
c)Endast de trafikrelaterade kostnader som skulle undvikas om en termineringstjänst för röstsamtal i grossistledet inte tillhandahölls ska fördelas till det relevanta termineringstillägget.
d)Kostnader i samband med ytterligare nätkapacitet ska inbegripas endast i den mån de har sin grund i behovet att öka kapaciteten för att överföra ytterligare termineringstrafik för röstsamtal i grossistledet.
e)Radiospektrumavgifter ska uteslutas från termineringstillägget för röstsamtal i mobila nät.
f)Endast de affärskostnader i grossistledet som har ett direkt samband med tillhandahållandet av termineringstjänster för röstsamtal i grossistledet till tredje parter ska tas med.
g)Alla operatörer som driver fasta nät ska anses tillhandahålla termineringstjänster för röstsamtal till samma enhetskostnader som den effektiva operatören, oberoende av deras storlek.
h)För mobilnätsoperatörer ska minsta effektiva volym fastställas som en marknadsandel på minst 20 %.
i)Den relevanta metoden för avskrivning av tillgångar ska vara ekonomisk avskrivning.
j)Den teknik som väljs för nätverksmodellerna ska vara framåtblickande, baserade på ett
712
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/194 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
BILAGA IV
KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV ERBJUDANDE OM SAMINVESTERING
Vid bedömningen av ett erbjudande om saminvestering enligt artikel 76.1 ska den nationella regleringsmyndigheten kontrollera om åtminstone kriterierna nedan är uppfyllda. De nationella regleringsmyndigheterna får ta hänsyn till ytterligare kriterier i den mån det krävs för att säkerställa potentiella investerares tillgång till saminvesteringen, mot bakgrund av särskilda lokala villkor och den lokala marknadsstrukturen:
a)För nät som byggs inom ramen för ett erbjudande om saminvestering ska erbjudandet om saminvestering vara öppet för alla företag under hela nätets livstid på ett
b)Erbjudandet om saminvestering ska vara transparent:
—Erbjudandet ska vara tillgängligt och lätt att hitta på webbplatsen för det företag som anses ha ett betydande inflytande på marknaden.
—Fullständiga villkor ska ställas till förfogande utan onödigt dröjsmål till alla potentiella anbudsgivare som har uttryckt ett intresse, inklusive saminvesteringsavtalets rättsliga form och – i förekommande fall – de väsentliga delarna av saminvesteringsinstrumentets styrningsregler.
—Processen, liksom färdplanen för inrättandet och utvecklingen av saminvesteringsprojektet, ska fastställas i förväg, ska tydligt förklaras i skriftlig form för alla potentiella saminvesterare, och alla viktiga etappmål ska tydligt meddelas alla företag utan diskriminering.
c)Saminvesteringserbjudandet ska rymma villkor för potentiella saminvesterare som främjar hållbar konkurrens på lång sikt, särskilt följande:
—Alla företag ska ges rättvisa, rimliga och
—Erbjudandet ska vara flexibelt i fråga om värdet och tidpunkten för det åtagande som lämnats av varje saminvesterare, till exempel genom en gemensam och potentiellt ökande procentandel av det totala antalet förbindelser för slutanvändare i ett visst område, som saminvesterarna har möjlighet att förbinda sig till stegvis och som fastställs till en enhetsnivå som gör det möjligt för mindre saminvesterare med begränsade resurser att delta i saminvesteringen i rimligt liten skala och att gradvis öka sitt deltagande samtidigt som en tillräcklig nivå på det ursprungliga åtagandet säkerställs. Fastställandet av den ekonomiska ersättning som ska lämnas av varje saminvesterare måste återspegla det faktum att tidiga investerare är villiga att ta större risker och satsar kapital tidigare.
—Ett bidrag som ökar med tiden ska anses motiverat för åtaganden som gjorts i senare skeden och för nya saminvesterare som går med i saminvesteringen efter det att projektet har inletts, för att återspegla de minskande riskerna och motverka alla incitament att hålla inne kapital under de tidigare skedena.
—Saminvesteringsavtalet ska tillåta överlåtelse av rättigheter som förvärvats av saminvesterare till andra saminvesterare eller till tredje parter som är villiga att gå med i saminvesteringsavtalet under förutsättning att det mottagande företaget är skyldigt att fullgöra överlåtarens samtliga ursprungliga förpliktelser i enlighet med saminvesterings- avtalet.
713
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/195 |
|
|
|
|
—Saminvesterarna ska bevilja varandra ömsesidiga rättigheter på rättvisa och rimliga villkor för att få tillgång till den saminvesterade infrastrukturen i syfte att tillhandahålla tjänster i senare led, inbegripet till slutanvändare, i enlighet med transparenta villkor som ska uttryckas på ett transparent sätt i saminvesteringserbjudandet och påföljande saminvesteringsavtal, särskilt när saminvesterarna är individuellt ansvariga för anläggningen av specifika delar av nätet. Om ett saminvesteringsinstrument skapas ska det ge tillträde till nätet för alla saminvesterare, antingen direkt eller indirekt, motsvarande insatserna och i enlighet med rättvisa och rimliga villkor, inbegripet finansiella villkor som återspeglar de olika risknivåer som godtagits av de enskilda saminvesterarna.
d)Saminvesteringserbjudandet ska säkerställa en hållbar investering som sannolikt tillgodoser framtida behov genom att man anlägger nya nätelement som väsentligt bidrar till anläggningen av nät med mycket hög kapacitet.
714
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/196 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
BILAGA V
MINIMIUTBUD AV TJÄNSTER SOM DEN ADEKVATA INTERNETANSLUTNINGSTJÄNST VIA BREDBAND SOM AVSES I
ARTIKEL 84.3 SKA HA KAPACITET ATT STÖDJA
1.
2.Sökmotorer som gör det möjligt att söka och finna alla typer av information
3.Grundläggande nätbaserade verktyg för utbildning och fortbildning
4.Nätbaserade tidningar eller nyheter
5.Köp eller beställning av varor eller tjänster på nätet
6.Arbetssökning och arbetssökningsverktyg
7.Yrkesmässigt arbete i nätverk
8.Internetbank
9.Användning av
10.Sociala medier och snabbmeddelanden
11.Samtal och videosamtal (standardkvalitet)
715
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/197 |
|
|
|
|
BILAGA VI
BESKRIVNING AV DE FACILITETER OCH TJÄNSTER SOM AVSES I ARTIKEL 88 (KONTROLL AV UTGIFTER),
ARTIKEL 115 (YTTERLIGARE FACILITETER) OCH ARTIKEL 106 (BYTE AV TILLHANDAHÅLLARE OCH NUMMER-
PORTABILITET)
Del A
Faciliteter och tjänster som avses i artiklarna 88 och 115
När del A tillämpas på grundval av artikel 88 är den tillämplig på konsumenter och andra kategorier av slutanvändare om medlemsstaterna har beslutat att utvidga tillämpningsområdet för artikel 88.2.
När del A tillämpas på grundval av artikel 115 är den tillämplig på de kategorier av slutanvändare som fastställts av medlemsstaterna, med undantag för leden c, d och g i den här delen som endast är tillämpliga på konsumenter.
a)Specificerad fakturering
Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, med förbehåll för kraven i tillämplig rätt om skydd av personuppgifter och skydd för privatlivet, kan fastställa den grundläggande detaljeringsgraden för specificerade fakturor som ska erbjudas avgiftsfritt av tillhandahållare till slutanvändarna för att dessa ska kunna:
i)kontrollera sina avgifter för användningen av internetanslutningstjänster eller talkommunikationstjänster, eller nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster enligt artikel 115, och
ii)på lämpligt sätt övervaka sin användning och sina utgifter och därigenom ha rimlig kontroll över sina fakturor.
Vid behov kan en mer detaljerad specifikation erbjudas slutanvändarna till ett överkomligt pris eller utan avgift.
Sådana specificerade fakturor ska innehålla en tydlig uppgift om tillhandahållaren och varaktigheten på de tjänster som debiteras slutanvändare genom betalnummer, såvida slutanvändaren inte har begärt att dessa uppgifter ska utelämnas.
Det får inte uppställas krav på att samtal som är avgiftsfria för den uppringande slutanvändaren, inbegripet samtal till hjälplinjer, ska anges på den uppringande slutanvändarens specificerade faktura.
De nationella regleringsmyndigheterna får kräva att operatörerna erbjuder nummerpresentation avgiftsfritt.
b)Selektiva samtalsspärrar för utgående samtal eller sms med förhöjd taxa (Premium sms eller mms), eller där så är tekniskt möjligt andra typer av liknande funktioner, avgiftsfritt
Detta betyder en facilitet med hjälp av vilken slutanvändaren på begäran riktad till tillhandahållaren av talkommunika- tionstjänster, eller nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster enligt artikel 115, avgiftsfritt kan spärra utgående samtal eller sms med förhöjd taxa (Premium sms eller mms) eller andra typer av liknande funktioner från eller till vissa typer av nummer.
c)System för förhandsbetalning
Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, får kräva att tillhandahållare erbjuder konsumenterna möjligheten att förhandsbetala tillträde till det allmänna elektroniska kommunikationsnätet och användning av talkommunikationstjänster, internetanslut- ningstjänster eller nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster enligt artikel 115.
d)Betalningar av anslutningsavgifter som är fördelade över tiden
Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, får kräva att tillhandahållare tillåter konsumenterna att betala för anslutning till det allmänna elektroniska kommunikationsnätet genom betalningar som är fördelade över tiden.
e)Utebliven betalning av fakturor
Medlemsstaterna ska tillåta särskilda åtgärder, som ska vara proportionella,
716
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/198 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
endast påverkar den berörda tjänsten. Avstängning på grund av utebliven betalning av fakturor får endast ske efter det att slutanvändaren i vederbörlig ordning erhållit en varning. Medlemsstaterna får föreskriva att fullständig avstängning endast får göras efter en angiven tidsfrist, under vilken samtal som inte ger upphov till någon avgift för slutanvändaren (till exempel samtal till
f)Råd om taxor
Detta betyder en facilitet med hjälp av vilken slutanvändare kan begära att tillhandahållaren upplyser om alternativa taxor till lägre kostnad, om sådana är tillgängliga.
g)Kostnadskontroll
Detta betyder en facilitet där tillhandahållare, om behöriga myndigheter, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, anser det vara lämpligt, erbjuder andra sätt att kontrollera kostnaderna för talkommunikations- tjänster, internetanslutningstjänster, eller nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster enligt artikel 115, däribland kostnadsfria varningsmeddelanden till konsumenter om onormala konsumtionsmönster observerats.
h)Facilitet för avstängning av tredjepartsfakturering
Detta betyder en facilitet som gör det möjligt för slutanvändare att stänga av möjligheten för tredjepartstillhandahållare att via en faktura från en internetleverantör eller en tillhandahållare av allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster ta betalt för sina produkter eller tjänster.
Del B
Faciliteter som avses i artikel 115
a)Nummerpresentation
Detta innebär att den uppringande partens telefonnummer visas hos den som blir uppringd innan samtalet påbörjas.
Denna facilitet ska tillhandahållas i enlighet med relevant rätt avseende skydd av personuppgifter och för privatlivet, särskilt direktiv 2002/58/EG.
Operatörerna ska i den mån det är tekniskt möjligt tillhandahålla uppgifter och signaler som gör det lättare att erbjuda nummerpresentation och tonvalstjänster mellan olika medlemsstater.
b)Vidarebefordran av
Denna facilitet ska på begäran och avgiftsfritt göra det möjligt för slutanvändare som säger upp sitt avtal med en internetleverantör antingen att kan få tillgång till de
Del C
Genomförande av bestämmelserna om nummerportabilitet i artikel 106
Kravet att samtliga slutanvändare med nummer från den nationella telefonnummerplanen som begär det får behålla sina nummer oberoende av vilket företag som tillhandahåller tjänsten ska tillämpas
a)om det gäller ett geografiskt nummer, på en viss plats, och
b)om det gäller
Denna del gäller inte nummerportabilitet mellan nät som tillhandahåller tjänster på en fast plats och mobilnät.
717
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/199 |
|
|
|
|
BILAGA VII
BERÄKNING AV EVENTUELLA NETTOKOSTNADER FÖR SKYLDIGHETEN ATT TILLHANDAHÅLLA SAMHÄLLS-
OMFATTANDE TJÄNSTER OCH FÖR ATT INRÄTTA ETT EVENTUELLT SYSTEM FÖR ERSÄTTNING ELLER FÖRDELNING
I ENLIGHET MED ARTIKLARNA 89 OCH 90
Del A
Beräkning av nettokostnaden
Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster avser de skyldigheter som åläggs ett företag av en medlemsstat och gäller tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster såsom anges i artiklarna
De nationella regleringsmyndigheterna ska överväga alla metoder för att motivera företagen (utsedda eller inte) att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på ett kostnadseffektivt sätt. Nettokostnaden för samhällsomfattande tjänster ska beräknas som skillnaden mellan nettokostnaden för varje företag att bedriva verksamheten med tillhandahållandet av de samhällsomfattande tjänsterna och kostnaden för att bedriva verksamheten utan samhällsomfattande tjänster. Man ska bemöda sig om att göra en korrekt bedömning av de kostnader som företag skulle ha valt att undvika om skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster inte hade förelegat. Vid nettokostnadsräkningen ska fördelarna, inklusive immateriella värden, bedömas för den tillhandahållare som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster.
Beräkningen ska bygga på kostnader som kan hänföras till följande:
i)Delar av de angivna tjänsterna som endast kan tillhandahållas med förlust eller på ekonomiska villkor som faller utanför normala kommersiella villkor.
Denna kategori får inbegripa tjänstekomponenter som tillgång till alarmeringstjänster, tillhandahållande av vissa telefonautomater, tillhandahållande av vissa tjänster eller viss utrustning för slutanvändare med funktionsnedsättning och så vidare.
ii)Vissa slutanvändare eller grupper av slutanvändare, som med beaktande av kostnaden för att tillhandahålla det angivna nätet och den angivna tjänsten, den intäkt som uppkommer samt den geografiska utjämning av priserna som åläggs av en medlemsstat, endast kan betjänas med förlust eller på ekonomiska villkor som faller utanför normala kommersiella villkor.
Denna kategori inbegriper de slutanvändare eller grupper av slutanvändare som inte skulle erhålla tjänsten från en kommersiell tillhandahållare som inte var skyldig att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster.
Nettokostnaden för vissa delar av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ska beräknas för sig för att undvika dubbelberäkning av direkta eller indirekta förmåner och kostnader. Den totala nettokostnaden för ett företags skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ska beräknas som summan av nettokostnaderna för varje särskild del av de samhällsomfattande tjänsterna med beaktande av eventuella immateriella förmåner. Ansvaret för kontrollen av nettokostnaderna faller på den nationella regleringsmyndigheten.
Del B
Ersättning för nettokostnader för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster
Täckning eller finansiering av eventuella nettokostnader för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster kan innebära att utsedda företag med skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster måste ersättas för de tjänster de tillhandahåller på
I enlighet med artikel 90.3 bör ett fördelningssystem som grundar sig på en fond använda en metod för att samla in bidragen som är transparent och neutral och som gör att man kan undvika att bidrag påförs företagen både på utgifts- och intäktssidan.
Det oberoende organ som förvaltar fonden ska ansvara för att samla in bidrag från företag som bedöms vara skyldiga att bidra till nettokostnaden för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i medlemsstaten och även övervaka överföringen av summor som ska betalas eller administrativa utbetalningar till företag som är berättigade till ersättning från fonden.
718
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/200 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
BILAGA VIII
INFORMATIONSKRAV I ENLIGHET MED ARTIKEL 102 (INFORMATIONSKRAV FÖR AVTAL)
A.Informationskrav för tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än överfö- ringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
Tillhandahållare av andra allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster än överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
1.Som en del av huvuddragen hos varje tjänst som tillhandahålls, minimitjänstekvalitet i den mån sådan erbjuds och, för andra tjänster än internetanslutningstjänster, de särskilda kvalitetsparametrar som garanteras.
Om det inte erbjuds någon minimitjänstekvalitet ska detta uppges.
2.Som en del av informationen om priset, om och i den mån det är tillämpligt, respektive priser för aktivering av den elektroniska kommunikationstjänsten och för eventuella återkommande eller förbrukningsrelaterade avgifter.
3.Som en del av informationen om löptid och villkor för förlängning och uppsägning av avtalet, inklusive eventuella uppsägningsavgifter, i den mån sådana villkor gäller,
i)eventuella krav på minsta användning eller kortaste löptid som gäller för att man ska kunna utnyttja kampanjerbjudanden,
ii)eventuella avgifter för byte av tillhandahållare och system för ersättning och återbetalning vid förseningar eller missbruk i samband med byten, liksom information om respektive förfarande,
iii)information om rätten för konsumenter som använder förhandsbetalda tjänster att på begäran få tillbaka eventuella kvarstående tillgodohavanden vid byte i enlighet med artikel 106.6,
iv)eventuella avgifter vid uppsägning av avtalet i förtid, inklusive information om upplåsning av terminalutrust- ningen och eventuell kostnadstäckning med avseende på terminalutrustning.
4.De ersättnings- och återbetalningssystem, inklusive en uttrycklig hänvisning till konsumentens rättigheter i tillämpliga fall, som gäller om avtalade tjänstekvalitetsnivåer inte uppfylls eller om tillhandahållaren agerar på ett otillfredsställande sätt vid en säkerhetsincident, ett hot eller utsatt läge.
5.Vilken typ av åtgärder som tillhandahållaren kan tänkas vidta i samband med säkerhetsincidenter, hot eller sårbarhet.
B.Informationskrav för tillhandahållare av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga interpersonella kommu- nikationstjänster
I.Utöver de krav som fastställs i del A ska tillhandahållare av internetanslutningstjänster och allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster tillhandahålla följande information:
1.Som en del av de viktigaste egenskaperna hos varje tjänst som tillhandahålls,
i)minimitjänstekvalitetsnivåer, i den mån sådan erbjuds, och med största möjliga beaktande av Berecs riktlinjer som antagits i enlighet med artikel 104.2 i fråga om,
—för internetanslutningstjänster, åtminstone fördröjning, jitter och paketförluster,
—för allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster, om tillhandahållarna utövar kontroll över åtminstone några delar av nätet eller har ett servicenivåavtal om detta med företag som tillhandahåller tillträde till nätet, åtminstone tidsåtgång för den initiala uppkopplingen, sannolikhet för fel och fördröjningar i samtalssignalering i enlighet med bilaga X, och
ii)utan att det påverkar slutanvändares rätt att använda terminalutrustning efter eget val i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2015/2120, eventuella villkor, till exempel avgifter, som åläggs av tillhandahållaren när det gäller användningen av tillhandahållen terminalutrustning.
719
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/201 |
|
|
|
|
2.Som en del av informationen om priset, om och i den mån det är tillämpligt, respektive priser för aktivering av den elektroniska kommunikationstjänsten och för eventuella återkommande eller förbrukningsrelaterade avgifter,
i)uppgifter om en särskild prisplan eller särskilda prisplaner enligt avtalet och för var och en av dessa prisplaner den typ av tjänst som erbjuds, inbegripet, i förekommande fall, kommunikationsvolymer (till exempel MB, minuter, meddelanden) som ingår per faktureringsperiod, och priset för ytterligare användning,
ii)om en eller flera prisplaner med en förutbestämd kommunikationsvolym tillämpas, konsumentens möjlighet att föra över outnyttjade volymer från den föregående faktureringsperioden till följande faktureringsperiod, om detta alternativ innefattas i avtalet,
iii)möjligheter att garantera tydlig information i fakturorna och övervaka konsumtionsnivån,
iv)prisinformation avseende eventuella nummer eller tjänster som omfattas av särskilda prissättningsvillkor; när det gäller enskilda tjänstekategorier får de behöriga myndigheterna, i relevanta fall i samverkan med de nationella regleringsmyndigheterna, kräva att sådan information dessutom tillhandahålls omedelbart innan samtalet kopplas eller innan man kopplas till tillhandahållaren av tjänsten,
v)för pakettjänster och paket som innehåller både tjänster och terminalutrustning, priset på de enskilda delarna i paketet om de även marknadsförs separat,
vi)detaljerad information och villkor, inbegripet avgifter, för eventuella eftermarknadstjänster, eventuellt underhåll och eventuell kundsupport, och
vii)på vilket sätt aktuell information om taxor och underhållskostnader kan erhållas.
3.Som en del av informationen om avtalstid för kombinerade tjänster och villkoren för förlängning och uppsägning av avtalet, i förekommande fall, villkoren för uppsägning av hela eller delar av paketet.
4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i förordning (EU) 2016/679, information om vilka personuppgifter som ska tillhandahållas före utförandet av tjänsten eller samlas in i samband med tillhandahållandet av tjänsten.
5.Information om produkter och tjänster som är anpassade för slutanvändare med funktionsnedsättning och hur uppdateringar av denna information kan erhållas.
6.Metoden för inledande av förfaranden för tvistlösning, inbegripet nationella och gränsöverskridande tvister, i enlighet med artikel 25.
II.Utöver de krav som fastställs i del A och i punkt I ska tillhandahållare av allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster även tillhandahålla följande information:
1.Eventuella begränsningar av tillgången till alarmeringstjänster eller lokaliseringsuppgifter på grund av bristande teknisk genomförbarhet, om tjänsten tillåter slutanvändare att ringa samtal till ett nummer i en nationell eller internationell nummerplan.
2.Slutanvändarens rätt att avgöra huruvida de vill föra in sina personuppgifter i en förteckning och om vilka typer av uppgifter som berörs, i enlighet med artikel 12 i direktiv 2002/58/EG.
III.Utöver de krav som fastställs i del A och punkt I ska tillhandahållare av internetanslutningstjänster även tillhandahålla den information som krävs enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2015/2120.
720
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/202 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
BILAGA IX
INFORMATION SOM SKA OFFENTLIGGÖRAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 103 (INSYN OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV
INFORMATION)
Den behöriga myndigheten, i relevanta fall i samverkan med den nationella regleringsmyndigheten, ansvarar för att säkerställa att informationen i denna bilaga offentliggörs i enlighet med artikel 103. Den behöriga myndigheten, i relevanta fall i samverkan med den nationella regleringsmyndigheten, ska avgöra vilken information som är relevant och som ska offentliggöras av tillhandahållare av internetanslutningstjänster eller allmänt tillgängliga interpersonella kommunikations- tjänster och vilken information som ska offentliggöras av den behöriga myndigheten själv, i relevanta fall i samverkan med den nationella regleringsmyndigheten, för att därigenom säkerställa att alla slutanvändare kan göra välinformerade val. Om det anses lämpligt får de behöriga myndigheterna, i relevanta fall i samverkan med nationella regleringsmyndigheter, främja själv- eller samregleringsåtgärder innan någon skyldighet åläggs.
1.Företagets kontaktuppgifter
2.Beskrivning av de tjänster som erbjuds
2.1.Omfattning hos de tjänster som erbjuds och de huvudsakliga egenskaperna för varje tillhandahållen tjänst, däribland eventuella erbjudna minimitjänstekvalitetsnivåer och eventuella restriktioner som åläggs av till- handahållaren när det gäller användningen av tillhandahållen terminalutrustning.
2.2.Taxor för de tjänster som erbjuds, bl.a. information om kommunikationsvolymer (till exempel begränsningar avseende dataanvändning, antal samtalsminuter och antal meddelanden) för särskilda prisplaner och gällande taxor för ytterligare kommunikationsenheter, nummer eller tjänster som omfattas av särskilda prisvillkor, tillträdes- och underhållsavgifter, alla typer av användningsavgifter, särskilda eller riktade taxor och eventuella tillkommande avgifter samt kostnader för terminalutrustning.
2.3.
2.4.Villkor för standardavtal, inklusive, om det är tillämpligt, avtalstid, avgifter för förtida uppsägning av avtalet, rättigheter kopplade till uppsägning av paketerbjudanden eller delar därav, förfaranden och direkta avgifter i samband med nummerportabilitet och portabilitet av andra identifierare.
2.5.Om företaget tillhandahåller nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster, information om tillgång till alarmeringstjänster och uppgifter om varifrån samtalet kommer eller eventuella begränsningar i fråga om det sistnämnda. Om företaget tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, information om i hur hög grad tillgång till alarmeringstjänster kan stödjas eller inte.
2.6.De delar av produkter och tjänster, däribland funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden, liksom ändringar i driften av tjänsten, som har utformats särskilt för slutanvändare med funktionsnedsättning, i enlighet med den unionsrätt som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster.
3.Tvistlösningsförfaranden, inbegripet sådana som har utarbetats av företaget.
721
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/203 |
|
|
|
|
BILAGA X
PARAMETRAR FÖR TJÄNSTERNAS KVALITET
Parametrar för tjänsternas kvalitet, definitioner och mätmetoder som avses i artikel 104 För tillhandahållare av tillträde till ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät
PARAMETER |
DEFINITION |
MÄTMETOD |
|
(Anmärkning 1) |
|||
|
|
||
|
|
|
|
Leveranstid för basanslutning till nätet |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
|
Felfrekvens per anslutning |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
|
Väntetid för reparation av fel |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
För tillhandahållare av interpersonella kommunikationstjänster som utövar kontroll över åtminstone några delar av nätet eller har ett servicenivåavtal om detta med företag som tillhandahåller tillträde till nätet
PARAMETER |
DEFINITION |
MÄTMETOD |
|
(Anmärkning 2) |
|||
|
|
||
|
|
|
|
Väntetid för koppling av samtal |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
|
Klagomål rörande felaktiga fakturor |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
|
Röstförbindelsekvalitet |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
|
Antal förlorade samtal |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
|
|
|
|
Felfrekvens vid uppkoppling av samtal |
ETSI EG 202 057 |
ETSI EG 202 057 |
|
(Anmärkning 2) |
|
|
|
|
|
|
|
Sannolikhet för fel |
|
|
|
|
|
|
|
Fördröjningar i samtalssignalering |
|
|
|
|
|
|
|
Versionsnumret för ETSI EG 202 |
|||
För tillhandahållare av internetanslutningstjänster |
|
||
|
|
|
|
PARAMETER |
DEFINITION |
MÄTMETOD |
|
|
|
|
|
Fördröjning |
|||
|
|
|
|
Jitter |
|||
|
|
|
|
Paketförluster |
|||
|
|
|
|
722
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
L 321/204 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Anmärkning 1
Parametrarna bör göra det möjligt att analysera hur tjänsten fungerar på regional nivå (närmare bestämt lägst nivå 2 i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts), som upprättats av Eurostat).
Anmärkning 2
Medlemsstaterna får besluta att inte kräva att aktuella uppgifter för dessa två parametrar sparas om det finns belägg för att båda områdena fungerar tillfredsställande.
723
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/205 |
|
|
|
|
BILAGA XI
INTEROPERABILITET FÖR BILRADIOMOTTAGARE OCH DIGITAL
I ARTIKEL 113
1.Gemensam krypteringsalgoritm och mottagning av luftburen sändning
Konsumentutrustning som är avsedd för mottagning av digitala
a)Dekryptering av sådana signaler i enlighet med en gemensam europeisk krypteringsalgoritm som administreras av en erkänd europeisk standardiseringsorganisation, för närvarande ETSI.
b)Återgivning av signaler som har sänts okodade under förutsättning att hyrestagaren följer det relevanta hyresavtalet om utrustningen är hyrd.
2.Interoperabilitet för digitala
Alla digitala
3.Interoperabilitet för bilradiomottagare
Alla bilradiomottagare som byggts in i ett nytt fordon i kategori M som görs tillgänglig på marknaden för försäljning eller uthyrning inom unionen från och med den 21 december 2020 ska innefatta en mottagare som kan ta emot och återge åtminstone radiotjänster som tillhandahålls via digital markbunden radiosändning. Mottagare som överensstämmer med harmoniserade standarder för vilka referensuppgifterna har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller med delar av sådana standarder, ska anses uppfylla det kravet som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.
724
|
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:136 |
||
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
||
L 321/206 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA XII |
|
|
|
|
|
|
|
|
Del A |
|
|
|
|
|
|
|
Upphävda direktiv och en förteckning över ändringar av dem |
||||
|
|
|
|
|
(som det hänvisas till i artikel 125) |
|
|
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG |
|
|
|
||||
|
(EGT L 108, 24.4.2002, s. 33) |
|
|
|
|
|||
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG |
artikel 1 |
|||||
|
|
(EUT L 337, 18.12.2009, s. 37) |
|
|
|
|
||
|
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 544/2009 |
artikel 2 |
|||||
|
|
(EUT L 167, 29.6.2009, s. 12) |
|
|
|
|
||
|
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 717/2007 |
artikel 10 |
|||||
|
|
(EUT L 171, 29.6.2007, s. 32) |
|
|
|
|
||
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG |
|
|
|
||||
|
(EGT L 108, 24.4.2002, s. 21) |
|
|
|
|
|||
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG |
artikel 3 och bilagan |
|||||
|
|
(EUT L 337, 18.12.2009, s. 37) |
|
|
|
|
||
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG |
|
|
|
||||
|
(EGT L 108, 24.4.2002, s. 7) |
|
|
|
|
|||
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG |
artikel 2 |
|||||
|
|
(EUT L 337, 18.12.2009, s. 37) |
|
|
|
|
||
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG |
|
|
|
||||
|
(EGT L 108, 24.4.2002, s. 51) |
|
|
|
|
|||
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG |
artikel 1 och bilaga I |
|||||
|
|
(EUT L 337, 18.12.2009, s. 11) |
|
|
|
|
||
|
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 |
artikel 8 |
|||||
|
|
(EUT L 310, 26.11.2015, s. 1) |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Del B |
|
|
|
|
|
|
|
Tidsfrister för införlivande med nationell rätt och tillämpningsdatum |
||||
|
|
|
|
|
(som det hänvisas till i artikel 125) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
Tillämpningsdatum |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002/19/EG |
24 juli 2003 |
25 juli 2003 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002/20/EG |
24 juli 2003 |
25 juli 2003 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002/21/EG |
24 juli 2003 |
25 juli 2003 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002/22/EG |
24 juli 2003 |
25 juli 2003 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
725
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/207 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA XIII |
|
|
|
|
|
|
|
JÄMFÖRELSETABELL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 1.1, 1.2 och 1.3 |
|
|
|
Artikel 1.1, 1.2 och 1.3 |
|||
Artikel 1.3a |
|
|
|
|
|
Artikel 1.4 |
|
Artikel 1.4 och 1.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 1.5 och 1.6 |
|
Artikel 2 a |
|
|
|
|
|
Artikel 2.1 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.2 |
|
Artikel 2 b |
|
|
|
|
|
Artikel 2.3 |
|
Artikel 2 c |
|
|
|
|
|
Artikel 2.4 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.5 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.6 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.7 |
|
Artikel 2 d |
|
|
|
|
|
Artikel 2.8 |
|
Artikel 2 da |
|
|
|
|
|
Artikel 2.9 |
|
Artikel 2 e |
|
|
|
|
|
Artikel 2.10 |
|
Artikel 2 ea |
|
|
|
|
|
Artikel 2.11 |
|
Artikel 2 f |
|
|
|
|
|
Artikel 2.12 |
|
Artikel 2 g |
|
|
|
|
|
— |
|
Artikel 2 h |
|
|
|
|
|
Artikel 2.13 |
|
Artikel 2 i |
|
|
|
|
|
Artikel 2.14 |
|
Artikel 2 j |
|
|
|
|
|
— |
|
Artikel 2 k |
|
|
|
|
|
— |
|
Artikel 2 l |
|
|
|
|
|
— |
|
Artikel 2 m |
|
|
|
|
|
Artikel 2.15 |
|
Artikel 2 n |
|
|
|
|
|
Artikel 2.16 |
|
Artikel 2 o |
|
|
|
|
|
Artikel 2.17 |
|
Artikel 2 p |
|
|
|
|
|
Artikel 2.18 |
|
Artikel 2 q |
|
|
|
|
|
Artikel 2.19 |
|
Artikel 2 r |
|
|
|
|
|
Artikel 2.20 |
|
Artikel 2 s |
|
|
|
|
|
Artikel 2.31 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.22 |
|
Artikel 3.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 5.1 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 5.2 |
|
Artikel 3.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.1 |
|
Artikel 3.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.2 |
|
726
|
|
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:136 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
L 321/208 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 3.3a första stycket |
|
|
|
Artikel 8.1 |
||||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 8.2 |
||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 7.1 |
||
Artikel 3.3a andra stycket |
|
|
|
Artikel 7.2 och 7.3 |
||||
Artikel 3.3a tredje stycket |
|
|
|
Artikel 9.1 och 9.3 |
||||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 9.2 |
||
Artikel 3.3b |
|
|
|
|
|
Artikel 10.1 |
||
Artikel 3.3c |
|
|
|
|
|
Artikel 10.2 |
||
Artikel 3.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 5.3 |
||
Artikel 3.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 11 |
||
Artikel 3.6 |
|
|
|
|
|
Artikel 5.4 |
||
Artikel 4 |
|
|
|
|
|
Artikel 31 |
||
Artikel 5 |
|
|
|
|
|
Artikel 20 |
||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 22 |
||
Artikel 6 |
|
|
|
|
|
Artikel 23 |
||
Artikel 7 |
|
|
|
|
|
Artikel 32 |
||
Artikel 7a |
|
|
|
|
|
Artikel 33 |
||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 33.5 c |
||
Artikel 8.1 och 8.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 3.1 och 3.2 |
||
Artikel 8.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 3.3 |
||
Artikel 8a.1 och 8.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.1 och 4.2 |
||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 4.3 |
||
Artikel 8a.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.4 |
||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 29 |
||
Artikel 9.1 och 9.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 45.1 och 45.2 |
||
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 45.3 |
||
Artikel 9.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 45.4 |
||
Artikel 9.4 och 9.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 45.5 och 45.6 |
||
Artikel 9.6 och 9.7 |
|
|
|
|
|
— |
||
Artikel 9a |
|
|
|
|
|
— |
||
Artikel 9b.1 och 9b.2 |
|
|
|
Artikel 51.1 och 51.2 |
||||
727
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/209 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
||
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 9b.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 51.4 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 51.3 |
Artikel 10.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 95.1 |
Artikel 10.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 95.3 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 95.2 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 95.4 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 95.5 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 95.6 |
Artikel 10.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 95.7 |
Artikel 10.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 95.8 |
Artikel 10.5 |
|
|
|
|
|
— |
Artikel 11 |
|
|
|
|
|
Artikel 43 |
Artikel 12.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 44.1 |
Artikel 12.2 |
|
|
|
|
|
— |
Artikel 12.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 61.2 |
Artikel 12.4 |
|
|
|
|
|
— |
Artikel 12.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 44.2 |
Artikel 13 |
|
|
|
|
|
Artikel 17 |
Artikel 13a.1, 13a.2 och |
|
|
|
Artikel 40.1, 40.2 och |
||
13a.3 |
|
|
|
|
|
40.3 |
Artikel 13a.4 |
|
|
|
|
|
— |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 40.5 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 40.4 |
Artikel 13b.1, 13b.2 och |
|
|
|
Artikel 41.1, 41.2 och |
||
13b.3 |
|
|
|
|
|
41.3 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 41.4 |
Artikel 13b.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 41.7 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 41.5 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 41.6 |
Artikel 14 |
|
|
|
|
|
Artikel 63 |
Artikel 15.1, 15.2, 15.3 |
|
|
|
Artikel 62.1, 62.2, 62.3 |
||
Artikel 15.4 |
|
|
— |
— |
— |
— |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 66 |
Artikel 16 |
|
|
|
|
|
Artikel 67 |
Artikel 17 |
|
|
|
|
|
Artikel 39 |
Artikel 18 |
|
|
|
|
|
— |
Artikel 19 |
|
|
|
|
|
Artikel 38 |
728
|
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:136 |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
|
|
|
|
||
L 321/210 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 20 |
|
|
|
|
|
Artikel 26 |
|
Artikel 21.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 27.1 |
|
Artikel 21.2 första och |
|
|
|
Artikel 27.2 |
|||
andra styckena |
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 21.2 tredje stycket |
|
|
|
Artikel 27.3 |
|||
Artikel 21.2 fjärde och |
|
|
|
Artikel 27.4 |
|||
femte styckena |
|
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 27.5 |
|
Artikel 21.3 |
|
|
|
|
|
— |
|
Artikel 21.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 27.6 |
|
Artikel 21a |
|
|
|
|
|
Artikel 29 |
|
Artikel 22.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 118.1 |
|
Artikel 22.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 118.3 |
|
Artikel 22.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 118.4 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 11.2 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 118.5 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 117 |
|
Artikel 23 |
|
|
|
|
|
Artikel 119 |
|
Artikel 24 |
|
|
|
|
|
Artikel 120.1 och 120.2 |
|
Artikel 25 |
|
|
|
|
|
Artikel 122.1 |
|
Artikel 26 |
|
|
|
|
|
Artikel 125 |
|
Artikel 28 |
|
|
|
|
|
Artikel 124 |
|
Artikel 29 |
|
|
|
|
|
Artikel 127 |
|
Artikel 30 |
|
|
|
|
|
Artikel 128 |
|
Bilaga II |
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
|
Artikel 1 |
|
|
Artikel 1.1 |
|
|
|
|
Artikel 2.1 |
|
|
— |
|
|
|
|
Artikel 2.2 |
|
|
Artikel 2.22 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.23 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.24 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.25 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.26 |
|
|
|
|
Artikel 3.1 |
|
|
Artikel 12.1 |
|
|
|
|
Artikel 3.2 första me- |
|
|
Artikel 12.2 |
|
|
|
|
ningen |
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 3.2 andra, tredje |
|
|
Artikel 12.3 |
|
|
|
|
och fjärde meningarna |
|
|
|
|
729
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/211 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 3.3 |
|
|
Artikel 12.4 |
— |
|
|
— |
— |
— |
|
|
|
|
Artikel 4 |
|
|
Artikel 15 |
|
|
|
Artikel 5.1 |
|
|
Artikel 46.1 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 46.2 och 46.3 |
|
|
|
Artikel 5.2 första stycket |
|
|
Artikel 48.1 |
|
|
|
Artikel 5.2 andra stycket |
|
|
Artikel 48.2 |
|
|
|
första meningen |
|
|
|
|
|
|
Artikel 5.2 tredje stycket |
|
|
Artikel 48.5 |
|
|
|
Artikel 5.2 andra stycket |
|
|
Artikel 48.3 |
|
|
|
andra meningen |
|
|
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 48.4 |
|
|
|
Artikel 5.3 |
|
|
Artikel 48.6 |
|
|
|
Artikel 5.4 och 5.5 |
|
|
Artikel 93.4 och 93.5 |
|
|
|
Artikel 5.6 |
|
|
Artikel 52 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 93 |
|
|
|
Artikel 6.1, 6.2, 6.3 och |
|
|
Artikel 13 |
|
|
|
6.4 |
|
|
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 47 |
|
|
|
Artikel 7 |
|
|
— |
|
|
|
— |
|
|
Artikel 55 |
|
|
|
Artikel 8 |
|
|
Artikel 36 |
|
|
|
Artikel 9 |
|
|
Artikel 14 |
|
|
|
Artikel 10 |
|
|
Artikel 30 |
— |
|
|
— |
— |
— |
|
|
|
|
Artikel 11 |
|
|
Artikel 21 |
|
|
|
Artikel 12 |
|
|
Artikel 16 |
|
|
|
Artikel 13 |
|
|
Artikel 42 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 94 |
|
|
|
Artikel 14.1 |
|
|
Artikel 18 |
|
|
|
Artikel 14.2 |
|
|
Artikel 19 |
|
|
|
Artikel 15 |
|
|
Artikel 120.3 och 120.4 |
|
|
|
Artikel 16 |
|
|
— |
|
|
|
Artikel 17 |
|
|
— |
730
|
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:136 |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
|
|
|
|
||
L 321/212 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 18 |
|
|
— |
|
|
|
|
Artikel 19 |
|
|
— |
|
|
|
|
Artikel 20 |
|
|
— |
|
|
|
|
Bilaga |
|
|
Bilaga I |
|
|
|
|
|
Artikel 1.1 och 1.2 |
|
Artikel 1.2 och 1.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 a |
|
Artikel 2.27 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 b |
|
Artikel 2.28 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 c |
|
Artikel 2.29 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 d |
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 2 e |
|
Artikel 2.30 |
|
|
|
|
|
Artikel 3 |
|
Artikel 59 |
|
|
|
|
|
Artikel 4 |
|
Artikel 60 |
|
|
|
|
|
Artikel 5 |
|
Artikel 61 |
|
|
|
|
|
Artikel 6 |
|
Artikel 62 |
|
|
|
|
|
|
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 8 |
|
Artikel 68 |
|
|
|
|
|
Artikel 9 |
|
Artikel 69 |
|
|
|
|
|
Artikel 10 |
|
Artikel 70 |
|
|
|
|
|
Artikel 11 |
|
Artikel 71 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 72 |
|
|
|
|
|
Artikel 12 |
|
Artikel 73 |
|
|
|
|
|
Artikel 13 |
|
Artikel 74 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 75 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 76 |
|
|
|
|
|
Artikel 13a |
|
Artikel 77 |
|
|
|
|
|
Artikel 13b |
|
Artikel 78 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 80 |
|
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 81 |
|
|
|
|
|
Artikel 14 |
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 15 |
|
Artikel 120.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 16.1 |
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 16.2 |
|
Artikel 121.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 17 |
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 18 |
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 19 |
|
— |
|
|
|
|
|
Artikel 20 |
|
— |
|
731
Prop. 2021/22:136
Bilaga 1
17.12.2018 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/213 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga I |
|
Bilaga II |
|
|
|
|
Bilaga II |
|
— |
— |
|
|
— |
— |
— |
Bilaga III |
|
|
|
|
|
Artikel 1 |
Artikel 1.4 och 1.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 a |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 2 c |
Artikel 2.32 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 d |
Artikel 2.33 |
|
|
|
|
|
Artikel 2 f |
Artikel 2.34 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.35 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.37 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.38 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 2.39 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 84 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 85 |
|
|
|
|
|
Artikel 3 |
Artikel 86.1 och 85.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 4 |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 5 |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 6 |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 7 |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 8.1 |
Artikel 86.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 8.2 |
Artikel 86.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 8.3 |
Artikel 86.5 |
|
|
|
|
|
Artikel 9 |
— |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 87 |
|
|
|
|
|
Artikel 10 |
Artikel 88 |
|
|
|
|
|
Artikel 11 |
— |
|
|
|
|
|
Artikel 12 |
Artikel 89 |
|
|
|
|
|
Artikel 13 |
Artikel 90 |
|
|
|
|
|
Artikel 14 |
Artikel 91 |
|
|
|
|
|
Artikel 15 |
Artikel 122.2 och 122.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 17 |
— |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 99 |
— |
|
|
— |
— |
— |
Artikel 101 |
|
|
|
|
|
Artikel 20.1 |
Artikel 102 |
732
|
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:136 |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 1 |
|
|
|
|
|
|
|
||
L 321/214 |
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 2002/21/EG |
Direktiv 2002/20/EG |
Direktiv 2002/19/EG |
Direktiv 2002/22/EG |
Detta direktiv |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 20.2 |
Artikel 105.3 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 21 |
Artikel 103 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 22 |
Artikel 104 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 23 |
Artikel 108 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 23a |
Artikel 111 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 24 |
Artikel 113 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 25 |
Artikel 112 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 26 |
Artikel 109 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 27 |
— |
|
|
|
|
|
|
Artikel 27a |
Artikel 96 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 28 |
Artikel 97 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 29 |
Artikel 115 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 30.1 |
Artikel 106.2 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 30.2 |
Artikel 106.4 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 30.3 |
Artikel 106.4 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 30.4 |
Artikel 106.5 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 30.5 |
Artikel 105.1 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 31 |
Artikel 114 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 32 |
Artikel 92 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 33 |
Artikel 24 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 34 |
Artikel 25 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 35 |
Artikel 116 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 36 |
Artikel 121 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 37 |
— |
|
|
|
|
|
|
Artikel 38 |
— |
|
|
|
|
|
|
Artikel 39 |
— |
|
|
|
|
|
|
Artikel 40 |
— |
|
|
|
|
|
|
Bilaga I |
Bilaga V |
|
|
|
|
|
|
Bilaga II |
Bilaga VII |
|
|
|
|
|
|
Bilaga III |
Bilaga IX |
|
|
|
|
|
|
Bilaga IV |
Bilaga VI |
|
|
|
|
|
|
Bilaga V |
— |
|
|
|
|
|
|
Bilaga VI |
Bilaga X |
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga IV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
733
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/1 |
|
|
|
|
I
(Lagstiftningsakter)
FÖRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1971
av den 11 december 2018
om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) nr 1211/2009
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 (3) syftar till att skapa en inre marknad för elektronisk kommunikation inom unionen, samtidigt som ökad konkurrens utnyttjas för att säkerställa en hög investerings- och innovationsnivå och ett starkt konsumentskydd. Det direktivet fastställer också ett betydande antal uppgifter för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallat Berec), t.ex. att utfärda riktlinjer inom flera områden, avlägga rapport om tekniska frågor, föra register, upprätta förteckningar eller databaser och avge yttranden om procedurer inom den inre marknaden för förslag till nationella åtgärder om reglering av marknaden.
(2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 (4) kompletterar och stöder, i fråga om unionsomfattande roaming, regelverket för elektronisk kommunikation och fastställer vissa uppgifter för Berec.
(1) |
EUT C 125, 21.4.2017, s. 65. |
(2) |
Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 november 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 december 2018. |
(3) |
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för |
(4) |
elektronisk kommunikation (se sidan 36 i detta nummer av EUT). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen |
(EUT L 172, 30.6.2012, s. 10).
734
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/2 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(3)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 (1) fastställs ytterligare uppgifter för Berec i fråga om öppen internetanslutning. Vidare har
(4)Med hänsyn till behovet av konsekvent regleringspraxis och konsekvent tillämpning av unionens regelverk bildade kommissionen genom kommissionens beslut 2002/627/EG (2) Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation (nedan kallad Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter), med uppgift att vara rådgivare till kommissionen och bistå den med stärkandet av den inre marknaden för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation och, mer allmänt, fungera som en förmedlande länk mellan nationella regleringsmyndigheter och kommissionen.
(5)Berec och byrån inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 (3). Berec ersatte Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter och skulle bidra dels till att stärka den inre marknaden för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, dels till att förbättra dess funktion genom att verka för att säkerställa att regelverket för elektronisk kommunikation tillämpas på ett enhetligt sätt. Berec fungerar som forum för samarbete mellan de nationella regleringsmyndigheterna och mellan dessa myndigheter och kommissionen vid utövningen av alla deras arbetsuppgifter enligt unionens regelverk. Berec inrättades för att stå till tjänst med sakkunskap och agera på ett oberoende och transparent sätt.
(6)Berec fungerar också som ett organ för reflektion, diskussion och rådgivning för Europaparlamentet, rådet och kommissionen på området elektronisk kommunikation.
(7)Byrån inrättades som ett gemenskapsorgan med status som juridisk person för att utföra de uppgifter som avses i förordning (EG) nr 1211/2009, särskilt när det gäller att förse Berec med sakkunnigt och administrativt stöd. Byrån gavs rättsligt, administrativt och finansiellt oberoende för att effektivt kunna stödja Berec.
(8)Genom beslut 2010/349/EU (4) beslutade företrädarna för medlemsstaternas regeringar att byrån skulle ha sitt säte i Riga. Avtalet om säte mellan Republiken Lettlands regering och byrån trädde i kraft den 5 augusti 2011.
(9)I sitt meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa av den 6 maj 2015 planerade kommissionen att under 2016 lägga fram förslag om en långtgående översyn av regelverket för elektronisk kommunikation, bland annat för att skapa ett effektivare institutionellt regelverk för att göra reglerna om elektronisk kommunikation ändamålsenliga som en del i arbetet med att skapa de rätta förutsättningarna för den digitala inre marknaden. Till dessa hör utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, mer samordnad förvaltning av radiospektrum för trådlösa nät och skapandet av lika villkor för avancerade digitala nät och innovativa tjänster. I meddelandet påpekas att marknadens och den tekniska miljöns föränderlighet gör det nödvändigt att förstärka den institutionella ramen genom en utveckling av Berecs roll.
(10)I sin resolution Mot en rättsakt för den digitala inre marknaden av den 19 januari 2016 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att ytterligare integrera den digitala inre marknaden genom att skapa en effektivare institutionell ram.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen |
|
internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende |
|
elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i |
(2) |
unionen (EUT L 310, 26.11.2015, s. 1). |
Kommissionens beslut 2002/627/EG av den 29 juli 2002 om att bilda Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och |
|
(3) |
tjänster inom området elektronisk kommunikation (EGT L 200, 30.7.2002, s. 38). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska |
|
(4) |
regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån (EUT L 337, 18.12.2009, s. 1). |
Beslut som fattats gemensamt av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 31 maj 2010 om sätet för byrån för organet |
för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) (2010/349/EU) (EUT L 156, 23.6.2010, s. 12).
735
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/3 |
|
|
|
|
(11)Berec och byrån har bidragit positivt till ett konsekvent genomförande av regelverket för elektronisk kommunikation. Det föreligger emellertid fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om regleringspraxis, något som påverkar företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet eller som är verksamt i ett betydande antal medlemsstater, inbegripet där det finns
(12)Mot bakgrund av utvecklingen på marknaden och på det tekniska området, som ofta förstärker den gränsöverskridande dimensionen, och hittills förvärvade erfarenheter när det gäller att säkerställa ett enhetligt genomförande på området elektronisk kommunikation är det nödvändigt att bygga vidare på Berecs och byråns arbete. Deras ledning och verksamhet bör vara effektiv och anpassad för de uppgifter de ska utföra. Med beaktande av vedertagna förfaranden och de nya uppgifter som tilldelats Berec och byrån och i syfte att effektivisera dem bör ytterligare stabilitet föreskrivas för förvaltningen av dem och beslutsprocessen bör förenklas.
(13)Berec bör tillhandahålla sakkunskap och skapa förtroende genom att vara oberoende, ge råd och information av hög kvalitet, hålla förfaranden och arbetsmetoder öppna för insyn och utföra uppgifter på ett noggrant sätt. Berecs oberoende bör inte hindra nämnden för regleringsmyndigheterna från att överlägga om utkast som utarbetats av arbetsgrupper.
(14)Byråns nya officiella namn bör vara ”Byrån för stöd till Berec” (nedan kallad Berecbyrån). Benämningen ”Berecbyrån” bör användas som byråns kortnamn. Berecbyrån bör vara rättsligt, administrativt och finansiellt oberoende. Det är därför nödvändigt och lämpligt att Berecbyrån bör vara ett unionsorgan som är en juridisk person som utövar de befogenheter som den tilldelats. I egenskap av en av unionens decentraliserade byråer bör Berecbyrån verka inom sitt uppdrag och den befintliga institutionella ramen. Den bör inte anses företräda unionens ståndpunkt gentemot omvärlden eller binda unionen till rättsliga förpliktelser.
(15)Reglerna för Berecbyråns ledning och drift bör dessutom, när så är lämpligt, anpassas till principerna i det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen av den 19 juli 2012 om decentraliserade organ.
(16)Unionens institutioner och de nationella regleringsmyndigheterna bör ha rätt till bistånd och råd från Berec, även med avseende på relevant lagstiftnings inverkan på allt som har att göra med dynamiken på de digitala marknaderna överlag eller med avseende på relationer, diskussioner och utbyten med tredje parter samt spridning av bästa regleringspraxis till tredje parter. Dessutom bör Berec, utöver sitt bidrag till kommissionens offentliga samråd, vid begäran ge kommissionen råd när lagstiftningsförslag förbereds. Berec bör också ha möjlighet att ge råd till Europaparlamentet och rådet när de begär det eller på eget initiativ.
(17)Berec är, i egenskap av tekniskt organ med sakkunskap om elektronisk kommunikation sammansatt av företrädare för de nationella regleringsmyndigheterna och kommissionen, bäst lämpat att anförtros sådana uppgifter som att bidra till effektiva procedurer inom den inre marknaden för förslag till nationella åtgärder för marknadsreglering, ge de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter nödvändiga riktlinjer för utarbetande av gemensamma kriterier och en konsekvent regleringsstrategi samt föra vissa register och upprätta vissa förteckningar och databaser på unionsnivå. Detta påverkar inte de uppgifter som fastställts för de nationella reglerings- myndigheterna, som befinner sig närmast marknaderna för elektronisk kommunikation och lokala villkor.
(18)För att kunna utföra sina uppgifter bör Berec fortsätta att sammanföra sakkunskap från nationella reglerings- myndigheter. Berec bör sträva efter att säkerställa att samtliga nationella regleringsmyndigheter medverkar till fullgörandet av organets regleringsuppgifter och funktion. För att Berec ska bli starkare och mer representativt, samt för att slå vakt om dess sakkunskap, erfarenhet och kännedom om den särskilda situationen på samtliga nationella marknader, bör varje medlemsstat säkerställa att dess nationella regleringsmyndighet har tillräckliga finansiella och personella resurser för att kunna delta fullt ut i Berecs arbete.
736
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/4 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(19)Mot bakgrund av dels den allt större konvergensen mellan de sektorer som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster, dels den övergripande dimensionen av regleringsfrågor som hänför sig till utvecklingen av dem bör Berec och Berecbyrån ha rätt att samarbeta med nationella regleringsmyndigheter samt andra av
unionsorgan,
regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (4), Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet, som inrättats genom Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013 (5), Europeiska byrån för GNSS, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 (6), nätverket för konsumentskyddssamarbete, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (7), Europeiska konkurrensnätverket och europeiska standardiseringsorganisationer samt med befintliga kommittéer (t.ex. kommunikationskommittén och radiospektrumkommittén). Berec och Berecbyrån bör också kunna samarbeta med de berörda behöriga myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för konkurrensfrågor, konsumentskydd och dataskydd, med behöriga myndigheter i tredjeländer, särskilt regleringsmyndigheterna på området elektronisk kommunikation eller grupper av sådana myndigheter och med internationella organisationer när så krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Berec bör också kunna samråda med berörda parter genom offentliga samråd.
(20)Berec bör ha rätt att upprätta arbetsöverenskommelser med behöriga unionsorgan, unionsbyråer och rådgivande grupper, med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer, vilket inte bör medföra några rättsliga förpliktelser. Målet med en sådan arbetsöverenskommelse skulle exempelvis kunna vara att utveckla samarbetsförbindelser och diskutera regleringsfrågor. Kommissionen bör säkerställa att de nödvändiga arbetsöver- enskommelserna är förenliga med unionens politik och prioriteringar samt att Berec verkar inom ramen för sitt uppdrag och den befintliga institutionella ramen och inte anses företräda unionens ståndpunkt gentemot omvärlden eller binda unionen till internationella skyldigheter.
(21)Berec bör bestå av nämnden för regleringsmyndigheterna och arbetsgrupper. Avsikten med att nämnden för regleringsmyndigheterna har ett roterande ordförandeskap är att säkerställa kontinuiteten i Berecs arbete. Även rotation av vice ordförandena som företräder olika nationella regleringsmyndigheter främjas.
(22)Berec bör kunna agera i unionens intresse oberoende av ingripande utifrån, inbegripet politiska påtryckningar eller kommersiell inblandning. Det är således viktigt att säkerställa högsta möjliga garantier för att de som utnämns till ledamöter nämnden för regleringsmyndigheterna är personligt och funktionellt oberoende. Chefen för en nationell regleringsmyndighet eller en ledamot av dess kollegieorgan, eller ersättare för någon av dessa, är i sådan utsträckning personligt och funktionellt oberoende. Mer specifikt bör de agera oberoende och objektivt och inte begära eller ta emot instruktioner vid utövandet av sina funktioner, och de bör skyddas mot godtycklig avsättning. Den funktion
(1) |
Kommissionens beslut 2002/622/EG av den 26 juli 2002 om upprättande av en grupp för radiospektrumpolitik (EGT L 198, |
(2) |
27.7.2002, s. 49). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende |
|
|
på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter |
(3) |
samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på |
|
|
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän |
(4) |
dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i |
|
|
medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella |
(5) |
medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013 av den 21 maj 2013 om Europeiska unionens byrå för nät- och |
|
(6) |
informationssäkerhet (Enisa) och om upphävande av förordning (EG) nr 460/2004 (EUT L 165, 18.6.2013, s. 41). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för |
|
|
GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska |
|
programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 |
(7) |
(EUT L 276, 20.10.2010, s. 11). |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella |
tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (”förordningen om konsumentskyddssamarbete”) (EUT L 364, 9.12.2004, s. 1).
737
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/5 |
|
|
|
|
som en suppleant i nämnden för regleringsmyndigheterna har skulle även kunna utövas av chefen för den nationella regleringsmyndigheten, en ledamot av dess kollegieorgan, en ersättare för någon av dessa eller annan personal från den nationella regleringsmyndigheten, som ska representera den ersatta ledamoten i nämnden för reglerings- myndigheterna inom ramen för ledamotens uppdrag.
(23)Erfarenheten har visat att de flesta av Berecs uppgifter utförs bättre genom arbetsgrupper, vilka alltid bör säkerställa att lika stor hänsyn tas till alla nationella regleringsmyndigheters synpunkter och bidrag. Därför bör nämnden för regleringsmyndigheterna inrätta arbetsgrupper och utnämna ordförande för dessa. De nationella reglerings- myndigheterna bör snabbt svara på en nomineringsbegäran för att säkerställa ett snabbt inrättande av arbetsgrupper, särskilt de som har anknytning till förfaranden med tidsfrister. Arbetsgrupperna bör stå öppna för deltagande av sakkunniga från kommissionen. Berecbyråns personal bör stödja och bidra till arbetsgruppernas verksamhet.
(24)Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen bör vid behov, efter en bedömning från fall till fall, kunna bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse att delta i deras möten som observatörer.
(25)När så är lämpligt, och beroende på fördelningen av uppgifter till myndigheter i varje medlemsstat, bör synpunkter från andra behöriga myndigheter beaktas i den relevanta arbetsgruppen, exempelvis genom samråd på nationell nivå eller genom att dessa andra myndigheter bjuds in till relevanta möten där deras expertis behövs. Berecs oberoende bör i alla händelser upprätthållas.
(26)Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen bör fungera parallellt, varvid den förstnämnda fattar beslut om regleringsfrågor och den sistnämnda om administrativa frågor som budget, personal och revision. I princip och utöver kommissionens företrädare bör de nationella regleringsmyndigheternas företrädare i styrelsen vara samma personer som de som är utsedda till nämnden för regleringsmyndigheterna, men de nationella reglerings- myndigheterna bör kunna utse andra företrädare som uppfyller samma krav.
(27)Tidigare utövades tillsättningsmyndighetens befogenheter av vice ordföranden för byråns förvaltningskommitté. I denna förordning föreskrivs att styrelsen delegerar relevanta tillsättningsbefogenheter till direktören, som är bemyndigad att vidaredelegera dessa befogenheter. Detta är avsett att bidra till en effektiv förvaltning av Berecbyråns personal.
(28)Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen bör hålla åtminstone två ordinarie sammanträden per år. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter och Berecs stärkta roll kan det bli nödvändigt för nämnden för reglerings- myndigheterna eller styrelsen att hålla ytterligare möten.
(29)Direktören bör förbli Berecbyråns företrädare i juridiska och administrativa frågor. Styrelsen bör utse direktören efter ett öppet och transparent urvalsförfarande i syfte att garantera en strikt utvärdering av kandidaterna och en hög nivå av oberoende. Mandatperioden för byråns förvaltningsdirektör var tidigare tre år. Direktören måste ha en tillräckligt lång mandatperiod för att kunna säkerställa stabilitet och en långfristig strategi för Berecbyrån.
(30)Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (1) bör vara tillämplig på Berecbyrån.
(31)Berecbyrån bör ge Berec allt sakkunnigt och administrativt stöd som behövs i arbetet, bland annat ekonomiskt, organisatoriskt och logistiskt stöd, och bör bidra till Berecs regleringsarbete.
(32)För att garantera Berecbyråns självständighet och oberoende, och för att den ska kunna ge stöd till Berecs arbete, bör Berecbyrån ha en egen budget som huvudsakligen bör härröra från ett bidrag från unionen. Budgeten bör vara adekvat och återspegla såväl de ytterligare tilldelade uppgifterna som Berecs och Berecbyråns stärkta roll. Finansiering av Berecbyrån bör medges under förutsättning att budgetmyndigheten har nått en överenskommelse
enligt punkt 31 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (2).
(1) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som |
(2) |
avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42). |
EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. |
738
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/6 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
(33)Berecbyrån bör ha tillräckligt med personal för att kunna utföra sina uppgifter. Alla uppgifter som tilldelats Berecbyrån, inbegripet tjänster som avser sakkunnigt och administrativt stöd till Berec i dess utövande av sina regleringsuppgifter, liksom iakttagandet av de ekonomiska föreskrifterna, tjänsteföreskrifterna och andra tillämpliga föreskrifter samt de i förhållande till de administrativa uppgifterna allt mer betungande operativa uppgifter som Berecbyrån ska utföra, bör vederbörligen bedömas och avspeglas i resursplaneringen.
(34)För att ytterligare öka enhetligheten i genomförandet av regelverket för elektronisk kommunikation bör nämnden för regleringsmyndigheterna, arbetsgrupperna och styrelsen vara öppna för deltagande från regleringsmyndigheter i tredjeländer med behörighet på området elektronisk kommunikation där dessa tredjeländer har ingått avtal med unionen i detta syfte, såsom Eftastater i EES och kandidatländer.
(35)I enlighet med principen om insyn bör Berec och Berecbyrån i relevanta fall offentliggöra information om sitt arbete på sin webbplats. Berec bör i synnerhet offentliggöra eventuella slutliga dokument som utfärdats när det utför sina uppgifter, till exempel yttranden, riktlinjer, rapporter, rekommendationer, gemensamma ståndpunkter och bästa praxis samt eventuella studier som beställts som stöd till dess uppgifter. Berec och Berecbyrån bör även offentliggöra uppdaterade förteckningar över sina uppgifter och uppdaterade förteckningar över ledamöter, suppleanter och andra deltagare i förvaltningsorganens möten, samt de intresseförklaringar som avgetts av nämnden för reglerings- myndigheternas ledamöter, styrelsens ledamöter och direktören.
(36)Berec bör, med stöd av Berecbyrån, kunna bedriva kommunikationsverksamhet inom sitt behörighetsområde som inte inverkar negativt på Berecs huvuduppgifter. Innehållet i Berecs kommunikationsstrategi och dess genomförande bör vara konsekvent, objektivt, relevant och samordnat med kommissionens och övriga institutioners strategier och åtgärder, i syfte att beakta den allmänna bilden av unionen. Berecbyråns kommunikationsverksamhet bör utföras i enlighet med relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antas av styrelsen.
(37)För att Berec och Berecbyrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt bör de ha rätt att begära all nödvändig information från kommissionen, de nationella regleringsmyndigheterna och, i sista hand, andra myndigheter och företag. En begäran om information bör ange skälen för begäran, stå i proportion till syftet och bör inte vara orimligt betungande för de berörda. De nationella regleringsmyndigheterna bör samarbeta med Berec och Berecbyrån och förse dem med aktuell och korrekt information för att säkerställa att Berec och Berecbyrån kan utföra sina uppgifter. Berec och Berecbyrån bör också, enligt principen om lojalt samarbete, dela nödvändig information med kommissionen, de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter. I relevanta fall bör informationens konfidentialitet säkerställas. Vid bedömningen av huruvida en begäran är berättigad bör Berec ta hänsyn till om den begärda informationen har anknytning till utförandet av sådana uppgifter som uteslutande tilldelats relevanta myndigheter.
(38)Berecbyrån bör upprätta ett gemensamt informations- och kommunikationssystem för att undvika dubbla informationsinhämtningar och underlätta kommunikationen mellan alla berörda myndigheter.
(39)För att en hög nivå av konfidentialitet ska säkerställas och intressekonflikter undvikas bör reglerna om dessa frågor som tillämpas på ledamöter av Berecs och Berecbyråns förvaltningsorgan också tillämpas på deras suppleanter.
(40)Eftersom Berec och Berecbyrån genom denna förordning får nya uppgifter och de genom andra unionsrättsakter kan komma att få ytterligare uppgifter, bör kommissionen regelbundet utvärdera hur Berec och Berecbyrån fungerar, liksom hur ändamålsenlig deras institutionella struktur är i en föränderlig digital omgivning. Om utvärderingen resulterar i att kommissionen konstaterar att den institutionella strukturen inte är lämplig för utförandet av Berecs och Berecbyråns uppgifter och, framför allt, för att säkerställa ett konsekvent genomförande av regelverket för elektronisk kommunikation bör den undersöka alla möjligheter till förbättring av strukturen.
(41)Byrån, som inrättades som ett gemenskapsorgan med status som juridisk person genom förordning (EG) nr 1211/ 2009, efterträds av den Berecbyrå som inrättas genom den här förordningen när det gäller all äganderätt och alla avtal, inbegripet avtalet om säte, rättsliga förpliktelser, anställningskontrakt, finansiella åtaganden och ansvarsskyldigheter. Berecbyrån bör ta över byråns personal, vars rättigheter och skyldigheter inte bör påverkas. För att säkerställa kontinuiteten i Berecs och Berecbyråns arbete bör deras representanter, närmare bestämt ordföranden och de vice ordförandena för nämnden för regleringsmyndigheterna, förvaltningskommittén och förvaltningsdirektören, sitta kvar tills deras mandatperiod löper ut.
739
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/7 |
|
|
|
|
(42)Ett betydande antal konsumenter i de flesta medlemsstater använder fortfarande traditionell internationell kommunikation såsom telefonsamtal och
(43)Kommissionen lade 2013 fram ett förslag till en konsekvensutredd förordning som innehöll en bestämmelse med regleringsåtgärder tillämpliga på kommunikation inom EU. Från 2017 till 2018 samlade Berec och kommissionen in ytterligare uppgifter om kommunikationsmarknaden inom EU via en kommissionsstudie och via Eurobarometern. Dessa uppgifter visar att betydande prisskillnader kvarstår, både för fast och för mobil kommunikation, mellan nationell talkommunikation och
(44)Dessutom utgör höga priser för kommunikation inom EU ett hinder för den inre marknadens funktion eftersom de avskräcker från att söka efter och köpa varor och tjänster från en leverantör i en annan medlemsstat. För att eliminera sådana höga priser är det därför nödvändigt att fastställa exakta och proportionella gränser för de priser som leverantörer av allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster får debitera konsumenter för kommunikation inom EU.
(45)När leverantörer av allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster debiterar sina konsumenter för kommunikation inom EU med taxor som helt eller delvis baseras på konsumtionen av sådana tjänster, inklusive vid konsumtionsbaserade avdrag från en månadspott eller förbetald pott för sådana tjänster, bör taxorna inte överstiga 0,19 EUR per minut för samtal och 0,06 EUR per
(46)Taken bör hjälpa leverantörerna av allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster att täcka sina kostnader, vilket säkerställer att ingripandet är proportionellt både på marknaden för mobilsamtal och på marknaden för fasta samtal. Taken kommer att tillämpas direkt endast på taxor baserade på faktisk konsumtion. De
740
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/8 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
bör ha en disciplinerande inverkan även på de erbjudanden där en viss kommunikationsvolym inom EU ingår utan att debiteras separat, eftersom konsumenterna kan välja att byta till en taxa baserad på konsumtion för sin kommunikation inom EU. Kommunikationsvolymer inom EU som överskrider dem som ingår i ett paket och som debiteras separat bör omfattas av taken. Åtgärden bör på ett proportionellt sätt säkerställa att konsumenter med låg konsumtionsnivå när det gäller kommunikation inom EU skyddas från höga priser och bör samtidigt ha enbart måttlig inverkan på leverantörer.
(47)Leverantörer av allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster bör kunna föreslå konsumenterna alternativa priserbjudanden för internationell kommunikation med olika taxor för reglerad kommunikation inom EU, och konsumenterna bör uttryckligen kunna välja sådana erbjudanden samt när som helst och kostnadsfritt byta tillbaka, även när det gäller abonnemang som konsumenterna tecknade före ikraftträdandet av sådana bestämmelser. Endast alternativa erbjudanden för internationell kommunikation, som till exempel omfattar alla eller vissa tredjeländer, bör, om erbjudandet accepteras av en konsument, kunna befria en leverantör från skyldigheten att inte överskrida taken för reglerad kommunikation inom EU. Andra fördelar som leverantörer erbjuder konsumenter, såsom subventionerad terminalutrustning eller rabatter på andra elektroniska kommunika- tionstjänster, är en normal del av konkurrensen och bör inte påverka tillämpningen av pristaken för reglerad kommunikation inom EU.
(48)Vissa leverantörer av allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster kan påverkas betydligt mer än majoriteten av andra leverantörer i unionen av ett pristak för reglerad kommunikation inom EU. Detta kan särskilt vara fallet för de leverantörer som genererar en särskilt hög andel av sina intäkter eller vinster från kommunikation inom EU eller vars inhemska marginaler är små i förhållande till referensvärden för branschen. Det kan hända att en leverantör, till följd av snävare vinstmarginaler när det gäller reglerad kommunikation inom EU, inte kan upprätthålla sin inhemska prissättningsmodell. Sådana scenarier är högst osannolika, eftersom de högsta tillåtna priserna klart överstiger kostnaderna för att tillhandahålla kommunikation inom EU. För att hantera sådana ytterst exceptionella scenarier på ett proportionellt sätt bör de nationella regleringsmyndigheterna kunna bevilja undantag på begäran av en sådan leverantör, i berättigade undantagsfall.
(49)Eventuella undantag bör beviljas endast om en leverantör kan visa, mot ett relevant referensvärde som fastställts av Berec, att den påverkas betydligt mer än de flesta andra leverantörer i unionen, och att denna påverkan avsevärt försvagar den leverantörens förmåga att behålla sin avgiftsmodell för inhemsk kommunikation. Om en nationell regleringsmyndighet beviljar ett undantag bör den fastställa den högsta prisnivå som en leverantör får tillämpa för reglerad kommunikation inom EU och som kan göra det möjligt för leverantören att upprätthålla en konkurrenskraftig prisnivå för inhemsk kommunikation. Varje sådant undantag bör begränsas till ett år och bör kunna förnyas om leverantören visar att villkoren för ett undantag är fortsatt uppfyllda.
(50)Mot bakgrund av proportionalitetsprincipen bör tillämpningen av prisbegränsningen för reglerad kommunikation inom EU vara tidsbegränsad och upphöra att gälla fem år efter dess ikraftträdande. Denna begränsade tidsperiod bör göra det möjligt att göra en ordentlig bedömning av åtgärdernas effekter och en ordentlig utvärdering av i vilken utsträckning det finns ett fortsatt behov av att skydda konsumenterna.
(51)För att säkerställa ett unionsomfattande konsekvent, snabbt och mycket ändamålsenligt skydd för konsumenter som påverkas negativt av de betydande skillnaderna i pris för kommunikation inom EU bör sådana bestämmelser vara direkt tillämpliga och ingå i en förordning. Den lämpligaste förordningen för detta ändamål är förordning (EU) 2015/ 2120, som antogs efter en konsekvensbedömning i vilken det bland annat föreslogs en bestämmelse om kommunikation inom EU som ett nödvändigt sätt att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation. De sannolika effekterna på leverantörers intäkter som genereras av tillhandahållandet av kommunikation inom EU
741
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/9 |
|
|
|
|
begränsas ytterligare genom tillämpningen av eurotaxan för rösttelefoni och
(52)Eftersom målen med denna förordning, nämligen att säkerställa en konsekvent tillämpning av regelverket för elektronisk kommunikation, särskilt med avseende på gränsöverskridande aspekter och genom effektiva procedurer inom den inre marknaden för förslag till nationella åtgärder, och av att säkerställa att konsumenter inte debiteras alltför höga priser för nummerbaserad interpersonell kommunikation som originerar i den medlemsstat där konsumentens nationella leverantör är etablerad och som terminerar i ett fast nummer eller mobilnummer i en annan medlemsstat, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(53)Denna förordning ändrar och utvidgar tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1211/2009. Eftersom de ändringar som föreslås är av omfattande slag bör den rättsakten för tydlighetens skull upphävas. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1.Genom denna förordning inrättas Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallat Berec) och Byrån för stöd till Berec (nedan kallad Berecbyrån).
2.Berec respektive Berecbyrån ska ersätta och efterträda organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation respektive byrån, som inrättades genom förordning (EG) nr 1211/2009.
Artikel 2
Berecbyrån som juridisk person
1.Berecbyrån ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.
2.Berecbyrån ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som enligt medlemsstatens nationella rätt tillerkänns juridiska personer. Berecbyrån ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt vara part i rättsliga förfaranden.
3.Berecbyrån ska företrädas av sin direktör.
4.Berecbyrån ska ensam ansvara för de uppgifter och befogenheter som den tilldelats.
5.Berecbyrån ska ha sitt säte i Riga.
742
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/10 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
KAPITEL II
BERECS MÅL OCH UPPGIFTER
Artikel 3
Berecs mål
1.Berec ska verka inom tillämpningsområdet för förordningarna (EU) nr 531/2012 och (EU) 2015/2120 och direktiv (EU) 2018/1972.
2.Berec ska eftersträva de mål som anges i artikel 3 i direktiv (EU) 2018/1972. Berec ska särskilt ha som mål att säkerställa ett konsekvent genomförande av regelverket för elektronisk kommunikation inom det tillämpningsområde som anges i punkt 1 i denna artikel.
3.Berec ska utföra sina uppgifter på ett oberoende, opartiskt och öppet sätt och med erforderlig skyndsamhet.
4.Berec ska stödja sig på den sakkunskap som finns inom de nationella regleringsmyndigheterna.
5.I enlighet med artikel 9.3 i direktiv (EU) 2018/1972 ska varje medlemsstat säkerställa att dess nationella regleringsmyndighet fullt ut kan delta i det arbete som Berecs förvaltningsorgan bedriver.
6.I medlemsstater där mer än en nationell regleringsmyndighet är ansvarig enligt direktiv (EU) 2018/1972 ska de nationella regleringsmyndigheterna ombesörja samordning mellan sig efter behov.
Artikel 4
Berecs regleringsuppgifter
1.Berec ska ha följande regleringsuppgifter:
a)Att bistå och ge råd till de nationella regleringsmyndigheterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen och samarbeta med de nationella regleringsmyndigheterna och kommissionen, på begäran eller på eget initiativ, beträffande alla tekniska frågor om elektronisk kommunikation inom ramen för sin behörighet.
b)Att på begäran bistå och ge råd till kommissionen om utarbetande av lagstiftningsförslag på området elektronisk kommunikation, inbegripet eventuella förslag till ändringar av denna förordning eller av direktiv (EU) 2018/1972.
c)Att avge sådana yttranden som avses i förordning (EU) nr 531/2012 och direktiv (EU) 2018/1972, särskilt om
i)lösning av gränsöverskridande tvister i enlighet med artikel 27 i direktiv (EU) 2018/1972,
ii)förslag till nationella åtgärder med koppling till procedurerna inom den inre marknaden för reglering av marknaden i enlighet med artiklarna 32, 33 och 68 i direktiv (EU) 2018/1972,
iii)utkast till beslut om och rekommendationer om harmonisering i enlighet med artiklarna 38 och 93 i direktiv (EU) 2018/1972,
iv)möjligheten för slutanvändare att nå varandra i enlighet med artikel 61.2 i direktiv (EU) 2018/1972,
v)fastställandet av en enda unionsomfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i mobila nät och en enda unionsomfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i fasta nät i enlighet med artikel 75 i direktiv (EU) 2018/ 1972,
vi)mallen för sammanfattning av avtalet i enlighet med artikel 102 i direktiv (EU) 2018/1972,
743
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/11 |
|
|
|
|
vii)det nationella genomförandet och tillämpningen av den allmänna auktorisationen samt hur de påverkar den inre marknadens funktion i enlighet med artikel 122.3 i direktiv (EU) 2018/1972,
viii)om relevant, marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen vad gäller de olika typerna av elektroniska kommunikationstjänster och hur de påverkar tillämpningen av del III avdelning III i direktiv (EU) 2018/1972 i enlighet med artikel 123.1 i det direktivet.
d)Att utfärda riktlinjer om genomförandet av unionens regelverk för elektronisk kommunikation, särskilt, i enlighet med vad som avses i förordningarna (EU) nr 531/2012 och (EU) 2015/2120 och direktiv (EU) 2018/1972, om
i)anmälningsmallen i enlighet med artikel 12 i direktiv (EU) 2018/1972,
ii)det enhetliga genomförandet av skyldigheter med avseende på geografiska kartläggningar och prognoser i enlighet med artikel 22 i direktiv (EU) 2018/1972,
iii)relevanta kriterier för att främja en konsekvent tillämpning av artikel 61.3 i direktiv (EU) 2018/1972,
iv)gemensamma strategier för identifiering av nätanslutningspunkten i olika nättopologier i enlighet med artikel 61.7
idirektiv (EU) 2018/1972,
v)gemensamma strategier för att tillgodose gränsöverskridande efterfrågan från slutanvändare i enlighet med artikel 66 i direktiv (EU) 2018/1972,
vi)minimikriterier för ett referenserbjudande i enlighet med artikel 69 i direktiv (EU) 2018/1972,
vii)främjande av nationella regleringsmyndigheters konsekventa tillämpning av villkoren i artikel 76.1 i, och kriterierna i bilaga IV till, direktiv (EU) 2018/1972,
viii)kriterier för när ett nät ska anses vara ett nät med mycket hög kapacitet i enlighet med artikel 82 i direktiv (EU) 2018/1972,
ix)gemensamma kriterier för bedömning av förmågan att förvalta nummerresurser och risken för uttömning av nummerresurser i enlighet med artikel 93 i direktiv (EU) 2018/1972,
x)relevanta parametrar för att mäta tjänsternas kvalitet, de tillämpliga mätmetoderna, innehållet i och formatet för offentliggörande av informationen och mekanismer för kvalitetscertifiering i enlighet med artikel 104 i direktiv (EU) 2018/1972,
xi)hur bedömningen ska göras av huruvida de system för varning till allmänheten som avses i artikel 110.2 i direktiv (EU) 2018/1972 har likvärdig verkningsgrad som de som avses i punkt 1 i den artikeln,
xii)roamingtjänsttillträde i grossistledet i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) nr 531/2012,
xiii)genomförandet av de nationella regleringsmyndigheternas skyldigheter med avseende på öppen internetanslutning
ienlighet med artikel 5.3 i förordning (EU) 2015/2120,
xiv)de parametrar som ska beaktas av nationella regleringsmyndigheter vid bedömningen av om de nationella avgiftsmodellerna i enlighet med artikel 5a.6 i förordning (EU) 2015/2120 är hållbara.
e)Att utfärda andra riktlinjer som säkerställer konsekvent tillämpning av regelverket för elektronisk kommunikation och konsekvent beslutsfattande i regleringsfrågor från de nationella regleringsmyndigheternas sida, antingen på eget initiativ eller på begäran av en nationell regleringsmyndighet, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, särskilt i regleringsfrågor som påverkar ett betydande antal medlemsstater eller har ett gränsöverskridande inslag.
744
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/12 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
f)I relevanta fall att medverka i sakkunnigforumet om förslag till åtgärder om urvalsförfaranden i enlighet med artikel 35 i direktiv (EU) 2018/1972.
g)Att medverka i frågor som rör dess befogenheter inom marknadsreglering och konkurrens med avseende på radiospektrum i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2018/1972.
h)Att genomföra analyser av potentiella gränsöverskridande marknader i enlighet med artikel 65 i direktiv (EU) 2018/ 1972 och av gränsöverskridande efterfrågan från slutanvändare i enlighet med artikel 66 i det direktivet.
i)Att övervaka och samla information samt, i förekommande fall, offentliggöra aktuell information om tillämpningen av förordning (EU) nr 531/2012 i enlighet med artiklarna 16 och 19 i den förordningen.
j)Att rapportera om tekniska frågor inom sitt befogenhetsområde, särskilt om
i)den praktiska tillämpningen av de yttranden och riktlinjer som avses i leden c, d och e,
ii)medlemsstaternas bästa praxis till stöd för fastställandet av en adekvat internetanslutningstjänst via bredband i enlighet med artikel 84 i direktiv (EU) 2018/1972.
iii)utvecklingen av prissättnings- och konsumtionsmönster för såväl nationella tjänster som roamingtjänster, utvecklingen av faktiska roamingavgifter i grossistledet för obalanserad trafik, förhållandet mellan slutkundspriser, grossistavgifter och grossistkostnader för roamingtjänster samt insyn och jämförbarhet beträffande taxor i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 531/2012,
iv)resultaten av de årliga rapporter som de nationella regleringsmyndigheterna ska översända i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/2120, genom offentliggörande av en årlig sammanfattande rapport,
v)marknadsutvecklingen inom sektorn för elektronisk kommunikation på årlig basis.
k)Att utfärda rekommendationer och gemensamma ståndpunkter och sprida exempel på bästa regleringspraxis riktade till de nationella regleringsmyndigheterna i syfte att främja en konsekvent och bättre tillämpning av regelverket för elektronisk kommunikation,
l)Att upprätta och upprätthålla en databas med
i)anmälningar som gjorts till de behöriga myndigheterna av företag som är underkastade allmän auktorisation i enlighet med artikel 12 i direktiv (EU) 2018/1972,
ii)nummerresurser med rätt till extraterritoriell användning inom unionen i enlighet med artikel 93.4 fjärde stycket i direktiv (EU) 2018/1972,
iii)i relevanta fall
m)Att utvärdera behoven av innovativ reglering och samordna åtgärder mellan nationella regleringsmyndigheter för att möjliggöra utveckling av ny innovativ elektronisk kommunikation.
n)Att verka för modernisering, samordning och standardisering av de nationella regleringsmyndigheternas datainsamling; dessa uppgifter ska göras tillgängliga för allmänheten på Berecs webbplats och den europeiska dataportalen i ett öppet och maskinläsbart format som kan vidareutnyttjas, utan att det påverkar immateriella rättigheter, regler om skydd av personuppgifter och den erforderliga graden av konfidentialitet
o)Att utföra andra uppgifter som Berec tilldelats genom unionsrättsakter, särskilt genom förordningarna (EU) nr 531/ 2012 och (EU) 2015/2120 och direktiv (EU) 2018/1972.
745
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/13 |
|
|
|
|
2.Berec ska offentliggöra sina regleringsuppgifter och uppdatera denna information när den tilldelas nya uppgifter.
3.Berec ska offentliggöra alla sina slutliga yttranden, riktlinjer, rapporter, rekommendationer och gemensamma ståndpunkter, all bästa praxis och alla eventuella studier som beställs samt de relevanta utkasten till dokument för de offentliga samråd som avses i punkt 5.
4.Utan att det påverkar tillämpningen av relevant unionsrätt ska nationella regleringsmyndigheter och kommissionen ta största möjliga hänsyn till riktlinjer, yttranden, rekommendationer, gemensamma ståndpunkter och bästa praxis som antagits av Berec i syfte att säkerställa ett konsekvent genomförande av regelverket för elektronisk kommunikation inom det tillämpningsområde som avses i artikel 3.1.
Om en nationell regleringsmyndighet avviker från de riktlinjer som avses i punkt 1 e ska den ange skälen till detta.
5.Berec ska, när så är lämpligt, samråda med berörda parter och ge dem möjlighet att komma med synpunkter inom en rimlig tidsfrist som fastställs med hänsyn till frågans komplexitet. Den perioden får inte, annat än under exceptionella omständigheter, vara kortare än 30 dagar. Berec ska göra resultaten av sådana offentliga samråd allmänt tillgängliga utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38. Sådana samråd ska ske så tidigt som möjligt under beslutsfattandet.
6.Berec får, när så är lämpligt, samråda och samarbeta med relevanta nationella myndigheter, till exempel de med behörighet på områdena konkurrens, konsumentskydd och dataskydd.
7.Berec får, när så är lämpligt, samarbeta med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, samt med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer i enlighet med artikel 35.1.
KAPITEL III
BERECBYRÅNS UPPGIFTER
Artikel 5
Berecbyråns uppgifter
Berecbyrån ska ha följande uppgifter:
a)Att ge Berec professionellt och administrativt stöd, särskilt när det gäller fullgörandet av dess regleringsuppgifter enligt artikel 4.
b)Att samla information från de nationella regleringsmyndigheterna samt att utbyta och översända information med anknytning till de regleringsuppgifter som Berec tilldelats enligt artikel 4.
c)Att utifrån den information som avses i led b utarbeta regelbundna rapporter om specifika aspekter av utvecklingen av den europeiska marknaden för elektronisk kommunikation, såsom rapporter om roaming och benchmarking, vilka ska läggas fram för Berec.
d)Att sprida bästa regleringspraxis bland de nationella regleringsmyndigheterna, i enlighet med artikel 4.1 k.
e)Att hjälpa Berec att upprätta och upprätthålla register och databaser i enlighet med artikel 4.1 l.
f)Att hjälpa Berec att upprätta och förvalta ett informations- och kommunikationssystem i enlighet med artikel 41.
g)Att hjälpa Berec att hålla offentliga samråd i enlighet med artikel 4.5.
746
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/14 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
h)Att hjälpa till att förbereda nämnden för regleringsmyndigheternas arbete och ge annat administrativt och innehållsrelaterat stöd för att nämnden för regleringsmyndigheterna ska fungera väl.
i)Att på nämnden för regleringsmyndigheternas begäran hjälpa till att inrätta arbetsgrupper, bidra till dessas regleringsarbete och ge dem administrativt stöd för att säkerställa att dessa grupper fungerar väl.
j)Att utföra andra uppgifter som Berecbyrån tilldelas genom denna förordning eller andra unionsrättsakter.
KAPITEL IV
BERECS ORGANISATION
Artikel 6
Berecs organisationsstruktur
Berec ska innefatta
a)en tillsynsnämnd,
b)arbetsgrupper.
Artikel 7
Nämnden för regleringsmyndigheternas sammansättning
1.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska bestå av en ledamot för varje medlemsstat. Varje ledamot ska ha rösträtt.
Varje ledamot ska utses av den nationella regleringsmyndighet som har huvudansvaret för tillsyn över den löpande verksamheten på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster inom ramen för direktiv (EU) 2018/1972. Ledamoten ska utses inom en grupp bestående av chefen för den nationella regleringsmyndigheten, en ledamot av dess kollegieorgan eller ersättaren för någon av dessa.
2.Varje ledamot i nämnden för regleringsmyndigheterna ska ha en suppleant som utses av den nationella regleringsmyndigheten. Suppleanten ska företräda ledamoten i dennes frånvaro. Suppleanten ska utses inom en grupp bestående av chefen för den nationella regleringsmyndigheten, en ledamot av dess kollegieorgan, ersättaren för någon av dessa eller den nationella regleringsmyndighetens personal.
3.Ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna och deras suppleanter ska utses på grundval av sina kunskaper på området elektronisk kommunikation, med särskild hänsyn till relevanta färdigheter som rör ledarskap, administration och budget. För att säkerställa kontinuiteten i arbetet i nämnden för regleringsmyndigheterna ska alla nationella regleringsmyndigheter som utser ledamöter och suppleanter bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina ledamöter och, där så är möjligt, suppleanter, och ska ha som mål att uppnå en jämn könsfördelning.
4.Kommissionen ska utan rösträtt delta vid alla nämnden för regleringsmyndigheternas överläggningar och företrädas på en lämpligt hög nivå.
5.En aktuell förteckning över ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna och deras suppleanter ska offentliggöras tillsammans med deras intresseförklaringar.
Artikel 8
Nämnden för regleringsmyndigheternas oberoende
1.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska vid utförandet av de uppgifter som den tilldelats, utan att det påverkar dess ledamöter som agerar på sin nationella regleringsmyndighets vägnar, agera oberoende och objektivt i unionens intresse, oavsett eventuella särskilda nationella eller personliga intressen.
2.Utan att det påverkar sådan samordning som avses i artikel 3.6 får ledamöterna i nämnden för reglerings- myndigheterna och deras suppleanter varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller från något organ.
747
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/15 |
|
|
|
|
Artikel 9
Nämnden för regleringsmyndigheternas funktioner
Nämnden för regleringsmyndigheterna ska ha följande funktioner:
a)Utföra Berecs regleringsuppgifter som anges i artikel 4, nämligen att anta de yttranden, riktlinjer, rapporter, rekommendationer och gemensamma ståndpunkter, och sprida den bästa praxis, som avses i den artikeln, och därvid utgå från arbetsgruppernas förberedande arbete.
b)Fatta administrativa beslut om hur Berecs arbete organiseras.
c)Anta Berecs årliga arbetsprogram, som avses i artikel 21.
d)Anta årsrapporten om Berecs verksamhet, som avses i artikel 22.
e)Anta bestämmelser för förebyggande och hantering av intressekonflikter i enlighet med vad som avses i artikel 42 samt med avseende på medlemmarna i arbetsgrupperna.
f)Anta närmare bestämmelser om rätt till tillgång till handlingar som finns hos Berec, i enlighet med artikel 36.
g)Anta och regelbundet uppdatera de planer för kommunikation och informationsspridning som avses i artikel 37.2, med utgångspunkt i en behovsanalys.
h)Med två tredjedelars majoritet av ledamöterna anta och offentliggöra sin arbetsordning.
i)Tillsammans med direktören godkänna ingåendet av arbetsöverenskommelser med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, samt med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer i enlighet med artikel 35.
j)Inrätta arbetsgrupper och utse ordförandena för dessa.
k)Ge direktören för Berecbyrån vägledning angående utförandet av Berecbyråns uppgifter.
Artikel 10
Nämnden för regleringsmyndigheternas ordförande och vice ordförande
1.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska med två tredjedelars majoritet av sina ledamöter utse en ordförande och minst två vice ordförande bland sina ledamöter.
2.En av vice ordförandena ska automatiskt ersätta ordföranden om denne inte kan utföra sitt uppdrag.
3.Ordförandens mandatperiod ska vara ett år och kan förlängas en gång. För att säkerställa kontinuiteten i Berecs arbete ska den tillträdande ordföranden om möjligt verka minst ett år som vice ordförande före sin mandatperiod som ordförande. I arbetsordningen ska det föreskrivas en kortare mandatperiod i de fall där den tillträdande ordföranden inte kan verka ett år som vice ordförande före sin mandatperiod som ordförande.
4.Utan att det påverkar nämnden för regleringsmyndigheternas roll när det gäller ordförandens uppgifter får ordföranden varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller från något organ.
5.Ordföranden ska på begäran rapportera till Europaparlamentet och rådet om utförandet av Berecs uppgifter.
748
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/16 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 11
Nämnden för regleringsmyndigheternas möten
1.Ordföranden ska sammankalla nämnden för regleringsmyndigheternas möten och fastställa dagordningen för dessa möten, vilken ska offentliggöras.
2.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska hålla åtminstone två ordinarie möten per år.
Extra möten ska sammankallas på initiativ av ordföranden, på begäran av minst tre av ledamöterna eller på begäran av kommissionen.
3.Berecbyråns direktör ska delta i alla överläggningar utan rösträtt.
4.Nämnden för regleringsmyndigheterna får till sina möten som observatörer bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse för nämnden.
5.Ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna och deras suppleanter får, med förbehåll för dess arbetsordning, låta sig biträdas av sina rådgivare eller andra experter vid mötena.
6.Berecbyrån ska bistå nämnden för regleringsmyndigheterna med ett sekretariat.
Artikel 12
Omröstningsbestämmelser för nämnden för regleringsmyndigheterna
1.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska fatta beslut med enkel majoritet av sina ledamöter, såvida inte annat föreskrivs i denna förordning eller i någon annan unionsrättsakt.
Två tredjedelars majoritet av nämnden för regleringsmyndigheternas ledamöter ska krävas för de yttranden som avses i artikel 4.1 c ii och v och de riktlinjer som avses i artikel 4.1 d
Utan hinder av andra stycket i denna punkt får nämnden för regleringsmyndigheterna med enkel majoritet och från fall till fall besluta om att med enkel majoritet anta sådana yttranden som avses i artikel 4.1 c ii i denna förordning, om förslag till åtgärder som omfattas av artikel 76.2 i direktiv (EU) 2018/1972 som leder till att förfarandet i artikel 33.5 i det direktivet inleds.
Nämnden för regleringsmyndigheternas beslut ska offentliggöras, och reservationer från ledamöter ska redovisas i besluten på ledamotens begäran.
2.Varje ledamot ska ha en röst. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten ha rätt att utöva den ledamotens rösträtt.
Om en ledamot och dennes suppleant är frånvarande får rösträtten delegeras till en annan ledamot.
Ordföranden får när som helst delegera sin rösträtt. Ordföranden ska delta i omröstningen såvida inte han eller hon delegerat rösträtten.
3.Nämnden för regleringsmyndigheternas arbetsordning ska innefatta närmare bestämmelser om omröstnings- förfaranden, inklusive på vilka villkor en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar, samt bestämmelser om beslutsförhet och kallelsefrister inför möten. Dessutom ska arbetsordningen säkerställa att ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna inför varje möte får den fullständiga dagordningen och utkast till förslag, så att de kan lägga fram ändringsförslag före omröstningen. I arbetsordningen får bland annat anges ett omröstningsförfarande vid brådskande ärenden och andra praktiska arrangemang för arbetet i nämnden för regleringsmyndigheterna.
Artikel 13
Arbetsgrupper
1.Vid behov, särskilt för att genomföra Berecs årliga arbetsprogram, får nämnden för regleringsmyndigheterna inrätta arbetsgrupper.
749
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/17 |
|
|
|
|
2.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska utse ordförandena för arbetsgrupperna som, där så är möjligt, företräder olika nationella regleringsmyndigheter.
3.Arbetsgrupperna ska vara öppna för deltagande av experter från alla nationella regleringsmyndigheter som deltar i Berecs arbete och kommissionen.
Arbetsgrupperna ska också vara öppna för deltagande av Berecbyråns personal, som ska bidra till arbetsgruppernas regleringsarbete och ge arbetsgrupperna administrativt stöd.
I fråga om de arbetsgrupper som inrättas för att utföra de uppgifter som avses i artikel 4.1 c ii ska experterna från kommissionen inte delta.
Inom arbetsgrupper som inrättas för att utföra de uppgifter som avses i artikel 4.1 c iv, vi, vii och viii, d i, ii, ix, x och xi, j ii, artikel 4.1 l och, i relevanta fall, artikel 4.1 c iii och j i i denna förordning ska synpunkter från experter från andra relevanta behöriga myndigheter som anmälts enligt artikel 5.4 i direktiv (EU) 2018/1972 beaktas.
Nämnden för regleringsmyndigheterna eller ordförandena för arbetsgrupperna får vid behov, efter en bedömning i det enskilda fallet, bjuda in enskilda experter med erkänd kompetens på det relevanta området för att delta i arbetsgruppernas möten.
4.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska anta en arbetsordning som reglerar de praktiska arrangemangen för hur arbetsgrupperna ska fungera i praktiken.
KAPITEL V
BERECBYRÅNS ORGANISATION
Artikel 14
Berecbyråns organisationsstruktur
Berecbyrån ska innefatta
a)en styrelse,
b)en direktör.
Artikel 15
Styrelsens sammansättning
1.Styrelsen ska bestå av de personer som utsetts till ledamöter i nämnden för regleringsmyndigheterna och av en företrädare på hög nivå för kommissionen. Alla styrelseledamöter ska ha rösträtt.
Varje nationell regleringsmyndighet, i enlighet med vad som avses i artikel 7.1 andra stycket får som utse en annan person än ledamoten i nämnden för regleringsmyndigheterna till ledamot i styrelsen. Den personen ska vara chef för den nationella regleringsmyndigheten, ledamot av dess kollegieorgan eller ersättare för någon av dessa.
2.Varje ledamot i styrelsen ska ha en suppleant som företräder ledamoten i dennes frånvaro.
Suppleanterna för varje ledamot ska vara de personer som utsetts till suppleanter för ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna. Även kommissionens företrädare ska ha en suppleant.
Varje nationell regleringsmyndighet som utser ledamöter och suppleanter, i enlighet med vad som avses i artikel 7.1 andra stycket, får utse en annan person än suppleanten för ledamoten i nämnden för regleringsmyndigheterna till suppleant för ledamoten i styrelsen. Den personen ska vara chef för den nationella regleringsmyndigheten, ledamot av dess kollegieorgan eller ersättare för någon av dessa, eller tillhöra den nationella regleringsmyndighetens personal.
750
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/18 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
3.Styrelsens ledamöter och deras suppleanter får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller från något organ.
4.En förteckning över ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska offentliggöras tillsammans med deras intresseförklaring.
Artikel 16
Styrelsens administrativa funktioner
1.Styrelsen ska ha följande administrativa funktioner:
a)Utfärda allmänna riktlinjer för Berecbyråns verksamhet och på årlig basis anta Berecbyråns samlade programdokument med två tredjedelars majoritet av ledamöterna, med beaktande av kommissionens yttrande och i enlighet med artikel 23.
b)Med två tredjedelars majoritet av ledamöterna anta Berecbyråns årliga budget och utöva andra funktioner med avseende på Berecbyråns budget i enlighet med kapitel VII.
c)Anta, offentliggöra och fortsätta med bedömningen av Berecbyråns konsoliderade årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 27 och senast den 1 juli varje år översända både rapporten och bedömningen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.
d)Anta de finansiella regler som är tillämpliga på Berecbyrån i enlighet med artikel 29.
e)Anta en strategi för bedrägeribekämpning som står i proportion till risken för bedrägerier, med beaktande av kostnaderna för och fördelarna med de åtgärder som ska genomföras.
f)Säkerställa lämplig uppföljning av resultat och rekommendationer som härrör från de interna eller externa revisionsrapporterna och utvärderingarna samt från utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämp- ning (Olaf).
g)Anta bestämmelser för förebyggande och hantering av intressekonflikter i enlighet med vad som avses i artikel 42.3.
h)Anta och regelbundet uppdatera de planer för kommunikation och informationsspridning som avses i artikel 37.2, med utgångspunkt i en behovsanalys.
i)Anta sin arbetsordning.
j)Anta genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (1) i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.
k)Utan att det påverkar det beslut som avses i punkt 2 första stycket utöva, med avseende på Berecbyråns personal, de befogenheter som i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal (nedan kallade tillsättningsbefogenheter).
l)Utse direktören och i relevanta fall förlänga hans eller hennes mandatperiod eller avsätta honom eller henne från sin post i enlighet med artikel 32.
m)Utse en räkenskapsförare som omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda och som ska agera helt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter.
n)Fatta alla beslut som rör inrättandet av Berecbyråns interna strukturer och, vid behov, ändringar av dessa, med beaktande av Berecbyråns verksamhetsbehov och med avseende på en sund budgetförvaltning.
(1) |
Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för |
|
tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av |
|
särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1). |
751
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/19 |
|
|
|
|
Vid tillämpning av första stycket m får Berecbyrån utse samma räkenskapsförare som ett annat unionsorgan eller en annan unionsinstitution. Berecbyrån och kommissionen får särskilt enas om att kommissionens räkenskapsförare också ska fungera som räkenskapsförare för Berecbyrån.
2.Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta tillsättningsbefogen- heter till direktören och ange på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Direktören ska ha bemyndigande att vidaredelegera dessa befogenheter.
Om exceptionella omständigheter så kräver får styrelsen genom ett beslut tillfälligt upphäva delegeringen av tillsättningsbefogenheterna till direktören och de befogenheter som denne vidaredelegerat, för att i stället utöva dem på egen hand eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än direktören.
Artikel 17
Styrelsens ordförande och vice ordförande
1.Ordföranden och de vice ordförandena för styrelsen ska vara de personer som utses till ordförande och vice ordförande för nämnden för regleringsmyndigheterna. Samma mandatperiod ska vara tillämplig.
Genom undantag från första stycket får styrelsen, med två tredjedelars majoritet av sina ledamöter, välja andra ledamöter i styrelsen till ordförande eller vice ordförande bland sina ledamöter som företräder medlemsstater. Deras mandatperiod ska vara densamma som för ordföranden och de vice ordförandena för nämnden för regleringsmyndigheterna.
2.En av vice ordförandena ska automatiskt ersätta ordföranden om denne inte kan utföra sitt uppdrag.
3.Styrelsens ordförande ska på begäran rapportera till Europaparlamentet och rådet om utförandet av Berecbyråns uppgifter.
Artikel 18
Styrelsens möten
1.Ordföranden ska sammankalla styrelsens möten.
2.Berecbyråns direktör ska delta i överläggningarna, utom de som rör artikel 32, utan rösträtt.
3.Styrelsen ska hålla åtminstone två ordinarie möten per år. Dessutom ska ordföranden sammankalla extra möten på eget initiativ, på begäran av kommissionen eller på begäran av minst tre av ledamöterna.
4.Styrelsen får bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.
5.Styrelseledamöterna och deras suppleanter får, med förbehåll för styrelsens arbetsordning, låta sig biträdas av rådgivare eller experter vid mötena.
6.Berecbyrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.
Artikel 19
Omröstningsbestämmelser för styrelsen
1.Styrelsen ska fatta beslut med enkel majoritet av sina ledamöter, om inget annat föreskrivs i denna förordning.
2.Varje ledamot ska ha en röst. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten ha rätt att utöva rösträtten. Om en ledamot och dennes suppleant är frånvarande får rösträtten delegeras till en annan ledamot.
752
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/20 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
3.Ordföranden får när som helst delegera rösträtten. Han eller hon ska delta i omröstningen såvida inte han eller hon har delegerat rösträtten.
4.Närmare bestämmelser om röstningsförfarandena ska fastställas i styrelsens arbetsordning, särskilt förfaranden för omröstning i brådskande ärenden och på vilka villkor som en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar.
Artikel 20
Direktörens ansvarsområden
1.Direktören ska stå för Berecbyråns administrativa ledning. Direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.
2.Direktören ska bistå ordföranden för nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsens ordförande vid förberedelserna inför deras respektive organs möten.
3.Direktören ska, utan att det påverkar nämnden för regleringsmyndigheternas, styrelsens och kommissionens befogenheter, vara oberoende när denne utför sitt uppdrag och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller från något organ.
4.Direktören ska på begäran rapportera till Europaparlamentet och rådet om uppdragets utförande.
5.Direktören ska vara den rättsliga företrädaren för Berecbyrån.
6.Direktören ska ansvara för att Berecbyråns uppgifter utförs och för att vägledningen från nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen följs. Direktören ska särskilt ha ansvaret för
a)Berecbyråns löpande administration,
b)genomförandet av nämnden för regleringsmyndigheternas och styrelsens administrativa beslut,
c)utarbetandet av det samlade programdokument som avses i artikel 23 och överlämnandet av detta till styrelsen,
d)hjälp till nämnden för regleringsmyndigheterna vid utarbetandet av Berecs årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 22,
e)hjälp till nämnden för regleringsmyndigheterna vid utarbetandet av Berecs årliga arbetsprogram som avses i artikel 21,
f)genomförandet av det samlade programdokumentet och rapportering till styrelsen om dess genomförande,
g)utarbetandet av utkastet till den konsoliderade årliga rapport om Berecbyråns verksamhet som avses i artikel 27 samt framläggande av denna för styrelsen för bedömning och antagande,
h)utarbetandet av en åtgärdsplan på grundval av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, liksom undersökningar utförda av Olaf samt lägesrapportering minst en gång om året till styrelsen,
i)skyddandet av unionens ekonomiska intressen genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom att effektiva kontroller genomförs och, om oriktigheter upptäcks, genom att betalningar som skett på felaktig grund återkrävs, samt, där så är lämpligt, genom att effektiva, proportionella och avskräckande administrativa åtgärder, bland annat ekonomiska sanktioner, införs,
j)framtagandet av en strategi för bedrägeribekämpning för Berecbyrån och framläggande av den för styrelsen för godkännande,
753
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/21 |
|
|
|
|
k)utarbetandet av ett utkast till finansiella regler som ska tillämpas på Berecbyrån,
l)utarbetandet av Berecbyråns preliminära beräkning av inkomster och utgifter och genomförandet av dess budget,
m)godkännandet, tillsammans med nämnden för regleringsmyndigheterna, av ingåendet av arbetsöverenskommelser med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, samt med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer i enlighet med artikel 35.
7.Direktören ska under styrelsens överinseende vidta nödvändiga åtgärder, särskilt vad avser antagande av interna administrativa instruktioner och offentliggörande av meddelanden, för att säkerställa att Berecbyrån i sitt arbete följer denna förordning.
8.Direktören ska efter förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och berörda medlemsstater, besluta huruvida det är nödvändigt att förlägga en eller flera anställda till en eller flera medlemsstater för att Berecbyrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. I beslutet ska omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas anges på ett sätt som medför att onödiga kostnader och dubbelarbete i Berecbyråns administrativa arbetsuppgifter undviks. Innan något sådant beslut fattas ska beslutets konsekvenser för personalfördelningen och budgeten anges i det fleråriga programdokument som avses i artikel 23.4.
KAPITEL VI
BERECS PROGRAMPLANERING
Artikel 21
Berecs årliga arbetsprogram
1.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska anta utkastet till det årliga arbetsprogrammet senast den 31 januari det år som föregår det år till vilket det årliga arbetsprogrammet hänför sig. Nämnden för regleringsmyndigheterna ska senast den
31december samma år anta det slutliga årliga arbetsprogrammet, efter samråd med Europaparlamentet, rådet och kommissionen om deras prioriteringar samt med andra berörda parter i enlighet med artikel 4.5.
2.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska, så fort det årliga arbetsprogrammet antagits, överlämna det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Artikel 22
Berecs årliga verksamhetsrapport
1.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska anta Berecs årliga verksamhetsrapport.
2.Nämnden för regleringsmyndigheterna ska senast den 15 juni varje år översända den årliga verksamhetsrapporten till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
KAPITEL VII
BERECBYRÅNS BUDGET OCH PROGRAMPLANERING
Artikel 23
Årlig och flerårig programplanering
1.Direktören ska varje år utarbeta ett utkast till programplaneringsdokument som innehåller årlig och flerårig programplanering (nedan kallat samlat programdokument) i linje med artikel 32 i delegerad förordning (EU) nr 1271/2013 med beaktande av riktlinjer som kommissionen fastställt.
Senast den 31 januari varje år ska styrelsen anta utkastet till samlat programdokument och översända det till kommissionen som ska avge sitt yttrande. Utkastet till samlat programdokument ska också översändas till Europaparlamentet och rådet.
754
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/22 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Styrelsen ska därefter anta det samlade programdokumentet med beaktande av kommissionens yttrande. Den ska översända det samlade programdokumentet och eventuella uppdaterade versioner till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Det samlade programdokumentet ska bli slutgiltigt efter det att unionens allmänna budget har antagits och vid behov anpassas i enlighet därmed.
2.Det årliga programplaneringsdokumentet ska inbegripa detaljerade målsättningar och förväntade resultat, inbegripet resultatindikatorer. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och uppgifter om vilka finansiella resurser och personalresurser som anslås till varje åtgärd, i enlighet med principerna för verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering och med vad som anges i artikel 31. Det årliga programplanerings- dokumentet ska vara konsekvent med Berecs utkast till årligt arbetsprogram och det slutliga årliga arbetsprogrammet i enlighet med vad som avses i artikel 21 samt med Berecbyråns fleråriga programplaneringsdokument som avses i punkt 4 i den här artikeln. I programmet ska klart anges vilka uppgifter som har lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår.
3.Styrelsen ska, vid behov, ändra det årliga programplaneringsdokumentet när Berecs slutliga årliga arbetsprogram som avses i artikel 21 har antagits och när Berec eller Berecbyrån tilldelas en ny uppgift.
Varje betydande ändring av det årliga programplaneringsdokumentet ska antas enligt samma förfarande som det som användes för att anta det ursprungliga programplaneringsdokumentet. Styrelsen får delegera befogenheten att göra icke- väsentliga ändringar av det årliga programplaneringsdokumentet till direktören.
4.I det fleråriga programplaneringsdokumentet ska den övergripande strategiska planeringen, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer, fastställas. I det ska även resursplanering, inklusive flerårig budget och personal, fastställas.
Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, särskilt med anledning av resultatet av den utvärdering som avses i artikel 48.
5.Berecbyråns samlade programdokument ska inbegripa genomförande av Berecs strategi för förbindelserna med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer i enlighet med vad som avses i artikel 35.3, de åtgärder som är förbundna med den strategin och specificerande av tillhörande resurser.
Artikel 24
Upprättandet av budgeten
1.Direktören ska varje år göra ett preliminärt utkast till beräkning av Berecbyråns inkomster och utgifter (nedan kallat utkastet till beräkning) för påföljande budgetår, inbegripet tjänsteförteckningen, och lämna det till styrelsen.
Informationen i utkastet till beräkning ska vara konsekvent med det utkast till samlat programdokument som avses i artikel 23.1.
2.Direktören ska lämna utkastet till beräkning till kommissionen senast den 31 januari varje år.
3.Kommissionen ska lämna utkastet till beräkning till budgetmyndigheten, tillsammans med förslaget till unionens allmänna budget.
4.På grundval av utkastet till beräkning ska kommissionen föra in beräkningar av vad den anser vara nödvändigt för tjänsteförteckningen och beloppet för det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten i det förslag till unionens allmänna budget som kommissionen ska lägga fram för budgetmyndigheten i enlighet med artiklarna 313 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
5.Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen till bidraget till Berecbyrån.
755
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/23 |
|
|
|
|
6.Berecbyråns tjänsteförteckning ska godkännas av budgetmyndigheten.
7.Styrelsen ska anta Berecbyråns budget. Budgeten ska bli slutlig när unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.
8.Alla fastighetsprojekt som kan få betydande konsekvenser för Berecbyråns budget ska omfattas av delegerad förordning (EU) nr 1271/2013.
Artikel 25
Budgetens struktur
1.Beräkningar av Berecbyråns alla inkomster och utgifter ska utarbetas varje budgetår, motsvarande ett kalenderår, och redovisas i Berecbyråns budget.
2.I Berecbyråns budget ska inkomster och utgifter balansera varandra.
3.Utan att det påverkar andra medel ska Berecbyråns inkomster inbegripa
a)ett bidrag från unionen,
b)eventuella frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna eller de nationella regleringsmyndigheterna,
c)avgifter som tas ut för publikationer och andra tjänster som tillhandahålls av Berecbyrån,
d)bidrag från tredjeländer eller de behöriga regleringsmyndigheterna på området elektronisk kommunikation i tredjeländer som, enligt artikel 35, deltar i Berecbyråns arbete.
4.Berecbyråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.
Artikel 26
Budgetgenomförandet
1.Direktören ska genomföra Berecbyråns budget.
2.Direktören ska varje år till Europaparlamentet och rådet skicka alla uppgifter som rör resultatet av utvärdering- sförfarandena.
Artikel 27
Konsoliderad årlig verksamhetsrapport
1.Styrelsen ska anta konsoliderade årliga verksamhetsrapporter i enlighet med artikel 47 i delegerad förordning (EU) nr 1271/2013, med beaktande av riktlinjer som kommissionen fastställt.
Artikel 28
Redovisning och förfarande för beviljande av ansvarsfrihet
1.Berecbyråns räkenskapsförare ska senast den 1 mars påföljande budgetår överlämna den preliminära redovisningen för budgetåret till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.
2.Berecbyrån ska senast den 31 mars påföljande budgetår överlämna rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.
3.Efter att ha mottagit revisionsrättens iakttagelser i fråga om Berecbyråns preliminära redovisning ska Berecbyråns räkenskapsförare upprätta Berecbyråns slutliga redovisning på eget ansvar. Direktören ska överlämna den slutliga redovisningen till styrelsen för ett yttrande.
4.Styrelsen ska avge ett yttrande om Berecbyråns slutliga redovisning.
756
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/24 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
5.Senast den 1 juli efter utgången av varje budgetår ska direktören överlämna den slutliga redovisningen, tillsammans med styrelsens yttrande, till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.
6.Berecbyrån ska offentliggöra den slutliga redovisningen i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november påföljande år.
7.Direktören ska senast den 30 september det påföljande budgetåret ge revisionsrätten svar på dess iakttagelser. Direktören ska också sända detta svar till styrelsen.
8.Direktören ska för Europaparlamentet, på dess begäran och i enlighet med artikel 165.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (1), lägga fram alla uppgifter som krävs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska kunna tillämpas på ett smidigt sätt.
9.Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja direktören ansvarsfrihet beträffande genomförandet av budgeten för år n.
Artikel 29
Finansiella regler
De finansiella regler som är tillämpliga på Berecbyrån ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från delegerad förordning (EU) nr 1271/2013 såvida det inte föreligger ett särskilt behov av en sådan avvikelse för Berecbyråns verksamhet och kommissionen har gett sitt förhandsgodkännande.
KAPITEL VIII
BERECBYRÅNS PERSONAL
Artikel 30
Allmänna bestämmelser
Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda samt de bestämmelser som har antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor för övriga anställda ska gälla för Berecbyråns personal.
Artikel 31
Storleken på Berecbyråns personal
1.Berecbyrån ska i överensstämmelse med principen om aktivitetsbaserad förvaltning av personalresurser ha den personal som den behöver för att kunna utföra sina uppgifter.
2.Förslag om personalens storlek och motsvarande finansiella resurser ska läggas fram i enlighet med artiklarna 23.2,
23.4 och 24.1, med beaktande av artikel 5 a, av samtliga övriga uppgifter som Berecbyrån tilldelas genom denna förordning eller andra unionsrättsakter och av behovet av efterlevnad av de förordningar som är tillämpliga på alla unionens decentraliserade byråer.
Artikel 32
Utnämning av direktören
1.Direktören ska anställas som tillfälligt anställd vid Berecbyrån enligt artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.
2.Direktören ska utnämnas av styrelsen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande på grundval av meriter, färdigheter när det gäller ledarskap, förvaltning och budget samt färdigheter och erfarenhet när det gäller relevans för elektroniska kommunikationsnät och tjänster.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens |
|
allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, |
|
(EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014, och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av |
|
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1). |
757
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/25 |
|
|
|
|
Förteckningen över kandidater får inte föreslås av endast ordföranden eller en vice ordförande. Styrelsens arbetsordning ska innehålla närmare bestämmelser om arrangemangen för ett förfarande för att föra upp antalet behöriga sökande på slutlistan och om ett omröstningsförfarande.
3.Berecbyrån ska företrädas av styrelseordföranden när den ingår avtalet om anställning av direktören.
4.Den kandidat som styrelsen väljer ska före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från ledamöterna.
5.Direktörens mandatperiod ska vara fem år. I slutet av denna period ska styrelsens ordförande göra en bedömning som beaktar direktörens arbetsinsats och Berecbyråns uppgifter och utmaningar. Denna bedömning ska översändas till Europaparlamentet och rådet.
6.Styrelsen får, med beaktande av den bedömning som avses i punkt 5, förlänga direktörens mandatperiod en gång, med högst fem år.
7.Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om den har för avsikt att förlänga direktörens mandatperiod. Inom en månad före varje sådan förlängning får direktören uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från ledamöterna.
8.En direktör vars mandatperiod förlängts får inte delta i något ytterligare urvalsförfarande för samma befattning efter utgången av den sammanlagda mandatperioden.
9.Om mandatperioden inte förlängs ska direktören, efter ett beslut av styrelsen, förbli i tjänst efter utgången av den ursprungliga mandatperioden tills en efterträdare utnämnts.
10.Direktören får avsättas från sin post endast efter styrelsebeslut, på förslag av en ledamot.
11.Styrelsen ska fatta beslut om att utnämna, förlänga mandatperioden för eller avsätta direktören med två tredjedelars majoritet av ledamöternas röster.
Artikel 33
Utstationerade nationella experter och annan personal
1.Berecbyrån får använda sig av utstationerade nationella experter eller annan personal som inte är anställd av den. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda ska inte gälla för sådan personal.
2.Styrelsen ska anta ett beslut om regler för utstationering av nationella experter till Berecbyrån.
KAPITEL IX
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 34
Immunitet och privilegier
Berecbyrån och dess personal ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
Artikel 35
Samarbete med unionsorgan, tredjeländer och internationella organisationer
1.I den mån det är nödvändigt för att uppfylla de syften som fastställs i denna förordning och för att utföra sina uppgifter får Berec och Berecbyrån, utan att det påverkar de respektive behörighetsområdena för medlemsstaterna och unionens institutioner, samarbeta med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer.
758
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/26 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
I detta syfte får Berec och Berecbyrån, efter förhandsgodkännande från kommissionen, upprätta arbetsöverenskommelser. Dessa överenskommelser får inte medföra några rättsliga förpliktelser.
2.Nämnden för regleringsmyndigheterna, arbetsgrupperna och styrelsen ska vara öppna för deltagande av regleringsmyndigheter i tredjeländer som har huvudansvaret på området elektronisk kommunikation i fall då dessa tredjeländer har ingått avtal med unionen om detta.
Inom ramen för de relevanta bestämmelserna i dessa avtal, ska arbetsöverenskommelser utarbetas om framför allt karaktären, omfattningen och utformningen av deltagandet, utan rösträtt, av dessa regleringsmyndigheter från de berörda tredjeländerna i Berecs och Berecbyråns arbete, inbegripet bestämmelser om deltagande i Berecs initiativ och vad gäller ekonomiska bidrag och personal till Berecbyrån. När det gäller personalfrågor ska dessa överenskommelser under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.
3.Som ett inslag i det årliga arbetsprogram som avses i artikel 21 ska nämnden för regleringsmyndigheterna anta Berecs strategi för förbindelserna med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer i de frågor där Berec har behörighet. Kommissionen, Berec och Berecbyrån ska ingå en lämplig arbetsöverenskommelse i syfte att säkerställa att Berec och Berecbyrån verkar inom ramen för sitt uppdrag och den befintliga institutionella ramen.
Artikel 36
Tillgång till handlingar och dataskydd
1.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (1) ska tillämpas på handlingar som finns hos Berec och Berecbyrån.
2.Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen ska senast den 21 juni 2019 anta närmare föreskrifter för tillämpning av förordning (EG) nr 1049/2001.
3.Berecs och Berecbyråns behandling av personuppgifter ska ske i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.
4.Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen ska, senast den 21 juni 2019, fastställa bestämmelser för Berecs och Berecbyråns tillämpning av förordning (EU) 2018/1725, inbegripet bestämmelser om utnämnande av ett uppgiftsskyddsombud vid Berecbyrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.
Artikel 37
Insyn och kommunikation
1.Berec och Berecbyrån ska utföra sin verksamhet med en hög grad av insyn. Berec och Berecbyrån ska säkerställa att allmänheten och alla berörda parter ges lämplig, objektiv, tillförlitlig och lättåtkomlig information, särskilt vad gäller deras uppgifter och resultaten av deras arbete.
2.Berec får, med stöd av Berecbyrån, bedriva kommunikationsverksamhet på eget initiativ inom sitt behörighetsområde och i enlighet med relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som nämnden för reglerings- myndigheterna antagit. Tilldelningen av resurser för sådant stöd till kommunikationsverksamhet inom ramen för Berecbyråns budget får inte inverka menligt på det effektiva utförandet av Berecs uppgifter enligt artikel 4 eller Berecbyråns uppgifter enligt artikel 5.
Berecbyråns kommunikationsverksamhet ska utföras i enlighet med de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som styrelsen antagit.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till |
|
Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). |
759
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/27 |
|
|
|
|
Artikel 38
Konfidentialitet
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 36.1 och 40.2 ska Berec och Berecbyrån inte för tredje part avslöja uppgifter som de behandlar eller tar emot, om det i en motiverad ansökan har begärts att uppgifterna helt eller delvis ska behandlas konfidentiellt.
2.Ledamöter och andra som deltar i nämnden för regleringsmyndigheternas, styrelsens och arbetsgruppernas möten samt direktören, utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av Berecbyrån ska uppfylla de sekretesskrav som anges i artikel 339 i
3.Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen ska fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas praktiskt.
Artikel 39
Säkerhetsbestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade och känsliga icke säkerhetsskyddsklassifice-
rade uppgifter
Berec och Berecbyrån ska anta egna säkerhetsbestämmelser som motsvarar kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade
Artikel 40
Utbyte av information
1.Efter motiverad begäran från Berec eller Berecbyrån ska kommissionen, de nationella regleringsmyndigheter som är företrädda i nämnden för regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter i god tid och på ett korrekt sätt förse Berec eller Berecbyrån med all information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter, under förutsättning att de har laglig tillgång till den relevanta informationen och att begäran om information är nödvändig med avseende på den aktuella uppgiftens art.
Berec eller Berecbyrån får även begära att sådana uppgifter ska tillhandahållas med regelbundna intervall och i angivna format. Vid en sådan begäran ska, i möjligaste mån, gemensamma rapporteringsformat användas.
2.Efter motiverad begäran från kommissionen eller en nationell regleringsmyndighet ska Berec eller Berecbyrån i god tid och på korrekt sätt tillhandahålla den information som krävs för att kommissionen, den nationella regleringsmyndigheten eller en annan behörig myndighet ska kunna utföra sina uppgifter enligt principen om lojalt samarbete. Om Berec eller Berecbyrån anser information vara konfidentiell, ska kommissionen, den nationella regleringsmyndigheten eller den andra behöriga myndigheten säkerställa sådan konfidentialitet i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripet förordning (EG) nr 1049/2001. Affärshemligheter får inte hindra utbyte av information i rätt tid.
3.Innan myndigheten begär information i enlighet med denna artikel, och för att undvika dubbla rapporteringskrav, ska Berec eller Berecbyrån beakta all relevant befintlig information som är allmänt tillgänglig.
4.Om information inte görs tillgänglig i tid av de nationella regleringsmyndigheterna, får Berec eller Berecbyrån rikta en motiverad begäran antingen till andra nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten eller direkt till de berörda företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät, kommunikations- tjänster och tillhörande faciliteter.
(1) |
Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, |
(2) |
s. 41). |
Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskydds- |
klassificerade
760
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/28 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Berec eller Berecbyrån ska underrätta de nationella regleringsmyndigheter som underlåtit att tillhandahålla informationen om varje begäran i enlighet med första stycket.
På begäran av Berec eller Berecbyrån ska de nationella regleringsmyndigheterna bistå Berec vid insamlingen av informationen.
5.Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter har befogenhet att kräva att andra ansvariga nationella myndigheter eller företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät, kommunikationstjänster, tillhörande faciliteter eller tillhörande tjänster ska lämna all information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna artikel.
Andra ansvariga nationella myndigheter eller företag som avses i första stycket ska tillhandahålla sådan information snabbt på begäran och i enlighet med den tidsplan och detaljrikedom som krävs.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna och andra behöriga myndigheter genom att införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner har befogenhet att säkerställa att en sådan begäran om information verkställs.
Artikel 41
Informations- och kommunikationssystem
1.Berecbyrån ska upprätta och underhålla ett informations- och kommunikationssystem med åtminstone följande funktioner:
a)En gemensam plattform för informationsutbyte som ger Berec, kommissionen och nationella regleringsmyndigheter nödvändig information för ett konsekvent genomförande av unionens regelverk för elektronisk kommunikation.
b)Ett för ändamålet särskilt framtaget gränssnittför begäranden om information och underrättelser om sådana begärandena enligt vad som avses i artikel 40 för åtkomst av Berec, Berecbyrån, kommissionen och nationella regleringsmyndigheter.
c)En plattform för fastställande i ett tidigt skede av vad som behövs för samordning mellan nationella regleringsmyndig- heter.
2.Styrelsen ska anta de tekniska och funktionsmässiga specifikationerna i syfte att inrätta det informations- och kommunikationssystem som avses i punkt 1. Systemet ska respektera immateriella rättigheter och ha den konfi- dentialitetsnivå som krävs.
3.Informations- och kommunikationssystemet ska kunna tas i bruk senast den 21 juni 2020.
Artikel 42
Intresseförklaringar
1.Ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen, direktören, utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av Berecbyrån ska var och en avge en skriftlig förklaring innehållande en åtagandeförklaring och en förklaring som anger om det föreligger eller inte föreligger några direkta eller indirekta intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende.
Sådana förklaringar ska göras vid tillträdet, vara tillförlitliga och fullständiga, och uppdateras närhelst det riskerar att föreligga direkta eller indirekta intressen som skulle kunna anses inverka negativt på oberoendet för den person som gjort förklaringen.
Förklaringarna från ledamöterna i nämnden för regleringsmyndigheterna, styrelseledamöterna och direktören ska offentliggöras.
2.Ledamöter i nämnden för regleringsmyndigheterna, styrelsen och arbetsgrupperna samt andra som deltar i deras möten, direktören, utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av Berecbyrån ska var och en senast vid inledningen av varje möte ge en exakt och fullständig förklaring om eventuella intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende när det gäller frågorna på dagordningen, och de ska avstå ifrån att delta i diskussioner och omröstningar om sådana frågor.
761
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/29 |
|
|
|
|
3.Nämnden för regleringsmyndigheterna och styrelsen ska anta bestämmelser för förebyggande och hantering av intressekonflikter, i synnerhet om de praktiska arrangemangen för tillämpning av punkterna 1 och 2.
Artikel 43
Bekämpning av bedrägeri
1.För att underlätta bekämpningen av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (1) ska Berecbyrån senast den 21 juni 2019, ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och
Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (2) och anta lämpliga bestämmelser som ska vara tillämpliga på all personal vid Berecbyrån genom att använda den mall som anges i bilagan till det avtalet.
2.Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och inspektioner på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från Berecbyrån.
3.Olaf får utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (3), för att fastställa om det förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidragsavtal, ett bidragsbeslut eller ett avtal som finansieras av Berecbyrån.
4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, avtal, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och sådana utredningar i enlighet med sina respektive befogenheter.
Artikel 44
Ansvar
1.Berecbyråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.
2.Europeiska unionens domstol (domstolen) ska vara behörig att träffa avgöranden med stöd av skiljedomsklausuler som ingår i ett avtal som slutits av Berecbyrån.
3.Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska Berecbyrån, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess personal under tjänsteutövning.
4.Domstolen ska vara behörig att avgöra tvister om skadestånd för sådan skada som avses i punkt 3.
5.Personalens personliga ansvar gentemot Berecbyrån ska regleras av de bestämmelser i tjänsteföreskrifterna eller anställningsvillkoren för övriga anställda som är tillämpliga på dem.
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av |
|
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/ |
(2) |
1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). |
EUT L 136, 31.5.1999, s. 15. |
|
(3) |
Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som |
kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
762
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/30 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
Artikel 45
Administrativa undersökningar
Berecs och Berecbyråns verksamhet ska omfattas av Europeiska ombudsmannens undersökningar i enlighet med bestämmelserna i artikel 228 i
Artikel 46
Språkordning
1.Förordning nr 1 (1) ska tillämpas på Berecbyrån.
2.De översättningstjänster som krävs för Berecbyråns verksamhet ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.
KAPITEL X
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 47
Avtal om säte och förutsättningar för verksamheten
1.Arrangemangen beträffande Berecbyråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som värdmedlemsstaten ska ställa till Berecbyråns förfogande samt de särskilda regler som i värdmedlemsstaten är tillämpliga på direktören, styrelseledamöterna, Berecbyråns personal och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte mellan Berecbyrån och värdmedlemsstaten som ska ingås efter styrelsens godkännande, dock senast den 21 december 2020.
2.Värdmedlemsstaten ska tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för att säkerställa att Berecbyrån fungerar väl och effektivt, inbegripet flerspråkig skolundervisning med europeisk inriktning och lämpliga transportförbindelser.
Artikel 48
Utvärdering
1.Senast den 21 december 2023, och därefter vart femte år, ska kommissionen göra en utvärdering i enlighet med kommissionens riktlinjer för att bedöma Berecs och Berecbyråns resultat i förhållande till deras mål, uppdrag, uppgifter och geografiska placering. Vid utvärderingen ska särskilt överväga det eventuella behovet av att ändra Berecs och Berecbyråns struktur eller uppdrag och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan ändring kan få.
2.Om kommissionen finner att Berecs eller Berecbyråns existens inte längre är motiverad med hänsyn till dess tilldelade mål, uppdrag och uppgifter, får kommissionen föreslå att denna förordning ändras eller upphävs i enlighet med detta.
3.Kommissionen ska meddela resultatet av utvärderingen till Europaparlamentet, rådet och styrelsen och offentliggöra
det.
Artikel 49
Övergångsbestämmelser
1.Berecbyrån ska efterträda den byrå som inrättades genom förordning (EG) nr 1211/2009 när det gäller all äganderätt, avtal, rättsliga skyldigheter, anställningskontrakt, finansiella åtaganden och ansvarsskyldigheter.
(1) |
Förordning nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385). |
763
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/31 |
|
|
|
|
Denna förordning ska i synnerhet inte påverka rättigheter och skyldigheter för personal vid byrån. Deras avtal får förlängas i enlighet med denna förordning, i överensstämmelse med tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda och i överensstämmelse med Berecbyråns budgetbegränsningar.
2.Med verkan från och med den 20 december 2018 ska den förvaltningsdirektör som utsetts på grundval av förordning (EG) nr 1211/2009 fungera som direktör med de funktioner som föreskrivs i den här förordningen. De övriga villkoren i förvaltningsdirektörens avtal förblir oförändrade.
3.Styrelsen får besluta att förnya mandatperioden för den direktör som avses i punkt 2 i den här artikeln med ytterligare en mandatperiod. Artikel 32.5 och 32.6 ska gälla i tillämpliga delar. Direktörens sammanlagda mandatperiod får inte överstiga tio år.
4.Den tillsynsnämnd och den styrelse som avses i artikel 7 respektive 15 i denna förordning ska bestå av ledamöterna i den tillsynsnämnd och den förvaltningskommitté som avses i artikel 4 respektive 7 i förordning (EG) nr 1211/2009, tills nya företrädare har utsetts.
5.Ordförandena och vice ordförandena för nämnden för regleringsmyndigheterna och förvaltningskommittén som utsetts på grundval av förordning (EG) nr 1211/2009, ska sitta kvar som ordförande respektive vice ordförande för nämnden för regleringsmyndigheterna enligt artikel 10 i den här förordningen och som ordförande respektive vice ordförande för styrelsen enligt artikel 17 i den här förordningen för återstoden av sin ettårsperiod. Utnämningar av ordförande och vice ordförande för nämnden för regleringsmyndigheterna och för förvaltningskommittén på grundval av förordning (EG) nr 1211/2009 före den 20 december 2018 men sträcker sig förbi detta datum ska respekteras.
6.Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för den budget som fastställts på grundval av artikel 11 i förordning (EG) nr 1211/2009 ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i den förordningen.
Artikel 50
Ändringar av förordning (EU) 2015/2120
Förordning (EU) 2015/2120 ska ändras på följande sätt:
1.Rubriken ska ersättas med följande:
”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och slutkundsavgifter för reglerad kommunikation inom EU och om ändring av direktiv 2002/22/EG och förordning (EU) nr 531/2012”.
2.I artikel 1 ska följande punkt läggas till:
”3. I denna förordning fastställs även gemensamma regler som ska säkerställa att konsumenter inte debiteras alltför höga priser för nummerbaserad interpersonell kommunikation som originerar i den medlemsstat där konsumentens nationella leverantör är etablerad och som terminerar i ett fast nummer eller mobilnummer i en annan medlemsstat.”
3.I artikel 2 andra stycket ska följande led läggas till:
”3. reglerad kommunikation inom EU: nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster som originerar i den medlemsstat där konsumentens nationella leverantör är etablerad och som terminerar i ett fast nummer eller ett mobilnummer i en annan medlemsstats nationella nummerplan, och som helt eller delvis debiteras baserat på faktisk konsumtion.
764
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
L 321/32 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|
|
|
4.nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst: nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst enligt definitionen i artikel 2.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 (*).
(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36).”
4.Följande artikel ska införas:
”Artikel 5a
Slutkundsavgifter för reglerad kommunikation inom EU
1.Från och med den 15 maj 2019 får inga slutkundspriser (exklusive mervärdesskatt) som konsumenter debiteras för reglerad kommunikation inom EU överstiga 0,19 EUR per minut för samtal och 0,06 EUR per
2.Trots skyldigheterna i punkt 1 får leverantörer av reglerad kommunikation inom EU dessutom erbjuda, och konsumenter får uttryckligen välja, en taxa för internationell kommunikation inklusive reglerad kommunikation inom EU som skiljer sig från den som fastställts i enlighet med punkt 1, genom vilken konsumenterna får en annan taxa för reglerad kommunikation inom EU än vad de skulle ha beviljats om inget sådant val hade gjorts. Innan konsumenter väljer en sådan annan taxa ska leverantören av reglerad kommunikation inom EU informera dem om vilka fördelar som de i ett sådant fall skulle gå miste om.
3.När en sådan taxa för reglerad kommunikation inom EU som avses i punkt 2 är högre än de tak som fastställs i punkt 1, ska konsumenter som inom en tvåmånadersperiod från den 15 maj 2019 inte har bekräftat eller uttryckt ett val av någon taxa som avses i punkt 2 automatiskt få de taxor som föreskrivs i punkt 1.
4.Konsumenter får kostnadsfritt byta till eller från de taxor som föreskrivs i punkt 1 inom en arbetsdag från det att leverantören mottar begäran, och leverantörer ska säkerställa att ett sådant byte inte är förenat med villkor eller restriktioner rörande andra delar av abonnemangen än reglerad kommunikation inom EU.
5.När de högsta tillåtna priser som avses i punkt 1 anges i en annan valuta än euron ska de första taken fastställas i de valutorna genom tillämpning av genomsnittet av de referensväxelkurser som offentliggjorts den 15 januari, den
15februari och den 15 mars 2019 av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning. Taken i andra valutor än euron ska revideras årligen från år 2020. De årligen reviderade taken i dessa valutor ska tillämpas från och med den 15 maj med användning av genomsnittet av de referensväxelkurser som offentliggjorts den 15 januari, den 15 februari och den 15 mars samma år.
6.De nationella regleringsmyndigheterna ska övervaka marknads- och prisutvecklingen för reglerad kommunikation inom EU och rapportera till kommissionen.
Om en leverantör av reglerad kommunikation inom EU fastställer att tillämpningen av det tak som avses i punkt 1, på grund av specifika och exceptionella omständigheter som särskiljer den från de flesta andra leverantörer i unionen, skulle ha betydande inverkan på dess förmåga att behålla sina befintliga priser för inhemsk kommunikation får en nationell regleringsmyndighet på den leverantörens begäran bevilja ett undantag från punkt 1, dock endast i den utsträckning som det är nödvändigt och för en ettårsperiod med möjlighet till förlängning. Bedömningen av den nationella avgiftsmodellens hållbarhet ska grunda sig på relevanta objektiva faktorer som är specifika för leverantören av reglerad kommunikation inom EU och de nationella pris- och intäktsnivåerna.
765
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/33 |
|
|
|
|
Om den ansökande leverantören har uppfyllt den gällande bevisbördan ska den nationella regleringsmyndigheten fastställa den högsta tillåtna prisnivå överstigande ett av eller båda de tak som anges i punkt 1 som är nödvändiga för att säkerställa att leverantörens nationella avgiftsmodell är hållbar. Berec ska offentliggöra riktlinjer för vilka parametrar som de nationella regleringsmyndigheterna ska beakta vid sina bedömningar.”
5.I artikel 6 ska följande punkt läggas till:
”Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av artikel 5a och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen senast den 15 maj 2019 anmäla de regler och åtgärder som fastställs för att säkerställa tillämpningen av artikel 5a samt, utan dröjsmål, eventuella ändringar som berör dem.”
6.I artikel 10 ska följande punkt läggas till:
”5. Artikel 5a ska upphöra att gälla den 14 maj 2024.”
Artikel 51
Upphävande
Förordning (EG) nr 1211/2009 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.
Artikel 52
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 11 december 2018. |
|
|
På Europaparlamentets vägnar |
|
På rådets vägnar |
A. TAJANI |
|
J. |
Ordförande |
|
Ordförande |
|
|
|
766
|
|
|
|
|
|
Prop. 2021/22:136 |
||
|
|
|
|
|
|
Bilaga 2 |
||
|
|
|
|
|
||||
L 321/34 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
17.12.2018 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA |
|
|
|
|
|
|
|
|
Jämförelsetabell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning (EG) nr 1211/2009 |
|
Denna förordning |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 1.1 |
|
|
Artikel 1 |
|
|
|
|
|
Artikel 1.2 |
|
|
Artikel 3.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 1.3 |
|
|
Artikel 3.2 och 3.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 1.4 |
|
|
Artikel 3.4 och artikel 4.1 a och b |
||||
|
Artikel 2 |
|
|
Artikel 4 |
|
|
|
|
|
Artikel 3 |
|
|
Artikel 4 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.1 |
|
|
Artikel 6 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.2 |
|
|
Artikel 7.1, 7.2 och 7.4, artikel 8.1 och 8.2 |
||||
|
Artikel 4.3 |
|
|
Artikel 11.4, 11.5 och artikel 36 |
||||
|
Artikel 4.4 |
|
|
Artikel 10.1, 10.2 och 10.3 |
||||
|
Artikel 4.5 |
|
|
Artikel 10.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.6 |
|
|
Artikel 11 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.7 |
|
|
Artikel 13 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.8 |
|
|
Artikel 7.4 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.9 |
|
|
Artikel 12.1 och 12.2 |
||||
|
Artikel 4.10 |
|
|
Artikel 12.3 |
|
|
|
|
|
Artikel 4.11 |
|
|
Artikel 5 |
|
|
|
|
|
Artikel 5 |
|
|
Artikel 4 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.1 |
|
|
Artikel 2.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.2 |
|
|
Artikel 5 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.3 |
|
|
Artikel 14.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.4 |
|
|
Artikel 2.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 6.5 |
|
|
Artikel 20 och artikel 31 |
||||
|
Artikel 7.1 |
|
|
Artikel 15.1 |
|
|
|
|
|
Artikel 7.2 |
|
|
Artikel 32 |
|
|
|
|
|
Artikel 7.3 |
|
|
Artikel 20.6 |
|
|
|
|
|
Artikel 7.4 |
|
|
Artikel 16.1 k |
|
|
|
|
|
Artikel 7.5 |
|
|
Artikel 13 |
|
|
|
|
|
Artikel 8 |
|
|
Artikel 32 |
|
|
|
|
|
Artikel 9 |
|
|
Artikel 20 |
|
|
|
|
|
Artikel 10.1 |
|
|
Artikel 30 och artikel 34 |
||||
|
Artikel 10.2 |
|
|
Artikel 16.1 j |
|
|
|
|
|
Artikel 10.3 |
|
|
Artikel 16.2 |
|
|
|
|
|
Artikel 10.4 |
|
|
Artikel 33 |
|
|
|
|
767
Prop. 2021/22:136
Bilaga 2
17.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/35 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning (EG) nr 1211/2009 |
|
Denna förordning |
||
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 11 |
|
|
Artikel 25 |
|
|
|
Artikel 12 |
|
|
Artikel 24 |
|
|
|
Artikel 13 |
|
|
Artikel 26 |
|
|
|
Artikel 14 |
|
|
— |
|
|
|
Artikel 15 |
|
|
Artikel 29 |
|
|
|
Artikel 16 |
|
|
Artikel 43 |
|
|
|
Artikel 17 |
|
|
Artikel 4.5 |
|
|
|
Artikel 18 |
|
|
Artikel 37 |
|
|
|
Artikel 19 |
|
|
Artikel 39 och artikel 40 |
|||
Artikel 20 |
|
|
Artikel 38 |
|
|
|
Artikel 21 |
|
|
Artikel 42 |
|
|
|
Artikel 22 |
|
|
Artikel 36 |
|
|
|
Artikel 23 |
|
|
Artikel 34 |
|
|
|
Artikel 24 |
|
|
Artikel 44 |
|
|
|
Artikel 25 |
|
|
Artikel 48 |
|
|
|
Artikel 26 |
|
|
Artikel 52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
768
Sammanfattning av promemorian Genomförande av direktivet om inrättande av en kodex för elektronisk kommunikation
Prop. 2021/22:136 Bilaga 3
I promemorian föreslås en ny lag som ersätter den nuvarande lagen om |
|
elektronisk kommunikation. Den nya lagen genomför EU:s direktiv om |
|
inrättande av en kodex för elektronisk kommunikation. |
|
Lagen syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra |
|
och effektiva elektroniska kommunikationer för alla när det gäller urvalet |
|
av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris, kvalitet och kapa- |
|
citet. Vissa bestämmelser föreslås vara tillämpliga på nummeroberoende |
|
interpersonella kommunikationstjänster, dvs. tjänster som t.ex. meddelan- |
|
detjänster i internetbaserade appar eller knutna till sociala medier. |
|
Anmälningsplikten behålls. Nummeroberoende interpersonella kommu- |
|
nikationstjänster omfattas inte av anmälningsplikten. |
|
Som huvudregel ska det även fortsättningsvis krävas tillstånd för att få |
|
använda radiosändare. Tillstånd ska kunna meddelas för alternativ använd- |
|
ning av harmoniserat frekvensutrymme. Det regleras vad ett inbjudnings- |
|
förfarande ska syfta till när det finns ett begränsat antal tillstånd att ansöka |
|
om och vad en allmän inbjudan till ansökan i sådana fall ska innehålla. |
|
Tillstånd i harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbands- |
|
tjänster ska som huvudregel gälla i minst 20 år. Bestämmelserna om till- |
|
stånd att använda radiosändare förs med vissa justeringar i övrigt i huvud- |
|
sak över till den nya lagen. |
|
Bestämmelserna om nummer förs över i huvudsak oförändrade till den |
|
nya lagen. Det ska finns en nummerserie av |
|
får användas för att tillhandahålla tjänster inom hela EU och som särskilt |
|
kommer att ha betydelse för tillhandahållare av maskin till |
|
Bestämmelser om samtrafik och om förhandsreglering av marknader |
|
som har sådana särdrag att det är motiverat att identifiera företag som har |
|
betydande inflytande på en marknad |
|
da skyldigheter behålls i huvudsak oförändrade. Om tillträdesskyldigheter |
|
ska införas ska i första hand tillträde till infrastruktur för anläggning av |
|
nät, exempelvis kanalisation, övervägas. Om Europeiska kommissionen |
|
har bestämt en unionsomfattande termineringstaxa får någon marknads- |
|
analys på marknaderna för terminering inte genomföras. |
|
Åtaganden av |
|
får under vissa förhållanden godtas. Särskilda skyldigheter avseende nätet |
|
får då åläggas endast om det finns särskilda skäl. Även andra åtaganden |
|
som har påverkan på konkurrenssituationen får i vissa fall godtas. Beslut |
|
om godtagande av saminvesteringserbjudanden förutsätter Europeiska |
|
kommissionens godkännande. Ett |
|
grossistverksamhet ges regleringslättnader om det inte finns särskilda skäl. |
|
Bestämmelsen om tillträde till ledningar inuti byggnader behålls med |
|
vissa justeringar. Om det finns särskilda skäl får också skyldigheter om |
|
tillträde till ytterligare nätdelar, längre bort från slutanvändaren, beslutas. |
|
Som huvudregel är en sådan utvidgad tillträdesskyldighet utesluten för ett |
|
företag som enbart bedriver grossistverksamhet och som tillhandahåller |
|
tillträde till ett fibernät på |
769 |
|
Prop. 2021/22:136 Bilaga 3
770
sierat med allmänna medel får en utvidgad skyldighet dock beslutas. Be- slut om utvidgat tillträde till nät närmast
Möjligheten att utse ett företag att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster behålls. De samhällsomfattande tjänsterna begränsas till att om- fatta en adekvat internetanslutning via bredband och talkommunikations- tjänster.
Slutanvändarrättigheterna är fullharmoniserade inom EU. Bestämmel- serna om tjänster till slutanvändare förs över till den nya lagen med vissa ändringar. Regleringen är mer detaljerad i fråga om t.ex. informationskrav i samband med att avtal ingås, förfarandet vid nummerportering och situa- tioner när ett avtal av olika skäl upphör eller förlängs. Mikroföretag, små företag och organisationer som drivs utan vinstsyfte omfattas som ut- gångspunkt också av bestämmelser med konsumentskydd. Mikroföretag som endast tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster undantas från regleringen. I övrigt varierar bestämmelsernas tillämpningsområde för olika typer av elektroniska kommunikationstjäns- ter. Nya bestämmelser införs om bl.a. förbud mot diskriminerande krav eller villkor, en funktion för kostnadskontroll, en längre tidsfrist för att kunna säga upp ett avtal vid villkorsändringar, byte av tillhandahållare av internetanslutningstjänster och paketerbjudanden.
Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera risker som hotar sä- kerheten i nät och tjänster och rapportera säkerhetsincidenter. Bestämmel- serna om integritetsskydd och lagring av trafikuppgifter m.m. för brotts- bekämpande ändamål förs över till den nya lagen.
Skyldigheten att tillhandahålla en myndighet uppgifter utökas något. Tillsynsmyndigheten ska i vissa fall kunna begära in uppgifter från andra företag inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer än företag som omfattas av den nya lagen.
Bestämmelserna om tillsyn, avgifter, straff och överklagande förs i hu- vudsak över till den nya lagen. Det införs sanktionsavgifter för vissa över- trädelser.
Vissa ändringar föreslås också i lagen om standarder för sändning av
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 december 2020.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om elektronisk kommunikation
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Härigenom föreskrivs1 följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga ut- byte för alla när det gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris, kvalitet och kapacitet.
Syftet ska uppnås främst genom att konkurrens, innovation och inter- nationell harmonisering på området främjas samtidigt som säkerheten i nät och tjänster upprätthålls. Samhällsomfattande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser.
Vid lagens tillämpning ska särskilt elektroniska kommunikationers be- tydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet samt för allmän säkerhet, totalförsvaret och Sveriges säkerhet i övrigt beaktas.
2 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska ta emot anmälningar, pröva ansökningar, besluta om skyldigheter och i övrigt pröva frågor och handlägga ärenden samt utöva tillsyn enligt lagen och enligt föreskrifter meddelade i anslutning till lagen.
Lagens tillämpningsområde
3 § Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster med tillhörande faciliteter och tjänster samt annan radioanvändning.
Lagen är inte tillämplig på innehåll som överförs i elektroniska kommu- nikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster.
4 § Bestämmelserna i lagen ersätter inte föreskrifter om prövning enligt annan lag.
5 § Förutom i denna lag finns det i radio- och
Bestämmelser om radioutrustning finns i radioutrustningslagen (2016:392).
Uttryck i lagen
6 § I denna lag avses med
allmänt elektroniskt kommunikationsnät: elektroniskt kommunikations- nät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om
inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. |
771 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
772
tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stöder informa- tionsöverföring mellan nätanslutningspunkter,
användare: den som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst,
elektronisk kommunikationstjänst: tjänst som vanligen tillhandahålls i elektroniska kommunikationsnät mot ersättning och som, med undantag för tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförs med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller ut- övande av redaktionellt ansvar över sådant innehåll, utgör en
1.internetanslutningstjänst enligt artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektro- niska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen,
2.interpersonell kommunikationstjänst, eller
3.tjänst som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler, såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
elektroniskt kommunikationsnät: system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs,
företag som uteslutande är verksamt i grossistledet: företag som inte be- driver verksamhet på någon slutkundsmarknad, inte är närstående till eller genom ägarintressen kontrollerar ett företag som bedriver verksamhet på någon slutkundsmarknad och inte genom avtal är bundet att exklusivt handla med ett enskilt företag som verkar på någon slutkundsmarknad,
harmoniserat frekvensutrymme: ett frekvensutrymme för vilket harmo- niserade villkor för användning har fastställts i en teknisk genomförande- åtgärd i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrum- politiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut),
interpersonell kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhanda- hålls mot ersättning och som möjliggör direkt interpersonellt och interak- tivt informationsutbyte via elektroniska kommunikationsnät mellan ett be- gränsat antal personer, varigenom de personer som inleder eller deltar i kommunikationen bestämmer vem eller vilka som ska vara mottagare av denna, dock inte en tjänst som möjliggör interpersonell och interaktiv kommunikation enbart som en extrafunktion av mindre betydelse som är direkt kopplad till en annan tjänst,
lokaliseringsuppgift:
1.i ett allmänt mobilnät: behandlad uppgift som anger den geografiska positionen för en slutanvändares terminalutrustning,
2.i ett fast allmänt nät: uppgift om nätanslutningspunktens fysiska adress, mikroföretag: företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars om- sättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år; företag ska definieras enligt avdelning I i bilagan till kommissionens rekommenda- tion 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt
små och medelstora företag,
nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst: en interpersonell |
Prop. 2021/22:136 |
kommunikationstjänst som använder nummer i nationella eller internatio- |
Bilaga 4 |
nella nummerplaner eller som möjliggör kommunikation med nummer i |
|
nationella eller internationella nummerplaner, |
|
nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst: en interperso- |
|
nell kommunikationstjänst som inte använder nummer i nationella eller inter- |
|
nationella nummerplaner eller som inte möjliggör kommunikation med |
|
nummer i nationella eller internationella nummerplaner, |
|
nätanslutningspunkt: fysisk punkt vid vilken en slutanvändare ansluts till |
|
ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, |
|
nödkommunikation: kommunikation med samhällets alarmeringstjänst |
|
genom en interpersonell kommunikationstjänst, |
|
operatör: den som tillhandahåller eller har gjort en anmälan om tillhanda- |
|
hållande av ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller som tillhanda- |
|
håller en tillhörande facilitet, |
|
radioanläggning: anordning som möjliggör radiokommunikation eller |
|
bestämning av position, hastighet eller andra kännetecken hos ett föremål |
|
genom sändning av radiovågor (radiosändare) eller mottagning av radio- |
|
vågor (radiomottagare), |
|
radiokommunikation: överföring, utsändning eller mottagning av tecken, |
|
signaler, skrift, bilder, ljud eller meddelanden av varje slag med hjälp av |
|
radiovågor, |
|
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9 kilohertz till |
|
3 000 gigahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare, |
|
samtal: förbindelse genom en allmänt tillgänglig interpersonell kom- |
|
munikationstjänst som möjliggör talkommunikation i båda riktningarna, |
|
samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av allmänna elektroniska |
|
kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att kommunicera |
|
med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten, |
|
skadlig störning: störning som äventyrar funktionen hos en radionaviga- |
|
tionstjänst eller någon annan säkerhetstjänst eller som på något annat sätt |
|
allvarligt försämrar, hindrar eller upprepat avbryter en radiokommunika- |
|
tionstjänst som fungerar i enlighet med gällande bestämmelser, inbegripet |
|
störning av befintliga eller planerade tjänster på nationellt tilldelade fre- |
|
kvenser, |
|
slutanvändare: användare som inte tillhandahåller allmänna elektroniska |
|
kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikations- |
|
tjänster, |
|
små företag: företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars om- |
|
sättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år; företag |
|
ska definieras enligt avdelning I i bilagan till kommissionens rekommenda- |
|
tion 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt |
|
små och medelstora företag, |
|
säkerhet i nät och tjänster: elektroniska kommunikationsnäts och kom- |
|
munikationstjänsters förmåga att vid en viss tillförlitlighetsnivå motstå åt- |
|
gärder som undergräver tillgängligheten, autenticiteten, riktigheten eller |
|
konfidentialiteten hos näten eller tjänsterna, hos lagrade, överförda eller |
|
behandlade uppgifter eller hos de närliggande tjänster som erbjuds genom |
|
eller är tillgängliga via dessa elektroniska kommunikationsnät eller kom- |
|
munikationstjänster, |
|
|
773 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
säkerhetsincident: en händelse med en faktisk negativ inverkan på sä- kerheten i elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, talkommunikationstjänst: allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst som innebär möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett
eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan, tillhörande facilitet: anordning, funktion eller något annat som har sam-
band med en elektronisk kommunikationstjänst eller ett elektroniskt kom- munikationsnät, och som möjliggör, stöder eller kan stödja den tjänsten, eller tillhandahållande av tjänster via det nätet eller tjänsten,
trådlösa accesspunkter med kort räckvidd: små trådlösa nätanslutnings- utrustningar med låg effekt och kort räckvidd som kan vara utrustade med en eller flera antenner med låg visuell inverkan och som gör det möjligt för användare att få trådlös tillgång till elektroniska kommunikationsnät oberoende av den underliggande nättopologin för mobila eller fasta nät,
trådlösa lokala nät: trådlösa kommunikationssystem med låg effekt och kort räckvidd, med låg risk för störningar på andra sådana system som utnyttjas av andra användare i omedelbar närhet av systemet och vilka på
vertikalt integrerad operatör: en operatör som tillhandahåller tjänster till företag som den konkurrerar med på marknader i efterföljande handelsled.
Kommunikationsverksamhet i krig m.m.
7 § Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster med tillhörande faciliteter och tjänster samt annan radioanvänd- ning som behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av elek- troniska kommunikationer under sådana förhållanden som anges i första stycket.
8 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller elek- troniska kommunikationstjänster av särskild betydelse från allmän syn- punkt får förpliktas att på visst sätt beakta totalförsvarets behov av elektro- nisk kommunikation under höjd beredskap.
2 kap. Anmälan av verksamhet
1 § Allmänna elektroniska kommunikationsnät av sådant slag som van- ligen tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster som inte är nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster får endast tillhandahållas efter anmälan till till- synsmyndigheten.
2 § Verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för ut- sändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihets- grundlagen behöver inte anmälas enligt 1 §.
774
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
Prop. 2021/22:136 |
föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. |
Bilaga 4 |
3 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 1 § |
|
ska tillämpa sådana standarder som Europeiska kommissionen angett som |
|
obligatoriska i en förteckning som offentliggjorts i Europeiska unionens |
|
officiella tidning. |
|
4 § Den som är anmäld enligt 1 § ska utan dröjsmål anmäla om verksam- |
|
heten upphör. |
|
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- |
|
dela föreskrifter om erkännande av en operatör enligt bestämmelser som är |
|
antagna av den internationella teleunionen. |
|
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be- |
|
sluta om registrering av maritima avräkningsorgan enligt bestämmelser |
|
som är antagna av den internationella teleunionen och får meddela de före- |
|
skrifter som behövs för registreringen. |
|
3 kap. Rätt att använda radiosändare Tillstånd att använda radiosändare
1 § För att här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utom- lands få använda radiosändare krävs tillstånd. Ett tillstånd att använda radio- sändare ska avse rätt att använda en viss radiosändare eller att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme.
2 § Om användningen av frekvensutrymme samt villkoren och förfarandet för att bevilja tillstånd att använda radiosändare har harmoniserats i enlig- het med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestäm- melser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt, ska den som har beviljats sådant tillstånd anses ha tillstånd enligt 1 §.
3 § Kravet på tillstånd enligt 1 § gäller inte för Polismyndigheten, Säker- hetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets mate- rielverk, vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmak- ten eller Försvarets radioanstalt.
Efter att ha hört Försvarsmakten beslutar den myndighet som regeringen |
|
bestämmer om tilldelning av radiofrekvenser för Försvarsmakten, Försvarets |
|
radioanstalt och Försvarets materielverk samt om de ytterligare villkor som |
|
behövs. När det gäller Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, beslutar |
|
den myndighet som regeringen bestämmer i sådana frågor efter att ha hört |
|
de myndigheterna. |
|
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- |
|
dela föreskrifter om undantag från tillståndsplikten enligt 1 §. Föreskrifter- |
|
na får innehålla villkor om att den radioanläggning där sändaren ingår ska |
|
uppfylla bestämda tekniska krav och i övrigt sådana villkor som anges i |
|
12 § första stycket |
775 |
|
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
776
en begränsning av vilka elektroniska kommunikationstjänster eller vilka tekniker som får användas får beslutas endast i de fall som anges i 12 § andra och tredje styckena.
Undantag får tidsbegränsas. Då ska 15 § andra stycket tillämpas.
5 § Den som enligt 3 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 § är undantagen från tillståndsplikt ska vid tillämpningen av lagen anses ha tillstånd enligt 1 §.
Tillståndsförfarandet
6 § Tillstånd att använda radiosändare ska beviljas, om
1.det kan antas att radiofrekvenserna kommer att användas på ett sådant sätt att risk för otillåten skadlig störning inte uppkommer,
2.radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrym-
met,
3.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att hindra sådan radiokommunikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsikts- bildningen,
4.radioanvändningen inte kommer att ta frekvensutrymme i anspråk som behövs för att upprätthålla en rimlig beredskap för utveckling av be- fintliga och nya radioanvändningar eller frekvensutrymme för vilket radio- användningen har harmoniserats för annan användning i enlighet med in- ternationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller med bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
5.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för verksamhet som avses i 3 §, och
6.det inte med hänsyn till att sökanden tidigare har fått tillstånd åter- kallat eller något annat liknande förhållande finns skälig anledning att anta att radioanvändningen kommer att ske i strid med tillståndsvillkoren.
Tillstånd att använda radiosändare för utsändningar som kräver tillstånd enligt någon annan lag eller enligt bestämmelser meddelade med stöd av någon annan lag, får beviljas endast om sådant tillstånd finns.
Om ett tillstånd avser en viss radiosändare ska radiosändaren, tillsam- mans med avsedd radiomottagare, ha sådana tekniska egenskaper att den uppfyller rimliga krav på en effektiv frekvensanvändning och på möjlig- heten att verka i den miljö som den är avsedd för.
7 § I ett harmoniserat frekvensutrymme får tillstånd trots 6 § första stycket 4 beviljas för alternativ användning, om
1.det står klart att det inte finns någon efterfrågan på att använda frekvens- utrymmet på de harmoniserade villkoren, och
2.radioanvändningen inte hindrar eller försvårar att frekvensutrymmet används på de harmoniserade villkoren i någon annan medlemsstat i Euro- peiska unionen.
Vid prövningen ska det särskilt beaktas om radioanvändningen kan på- verka den harmoniserade användningen av frekvensutrymmet i unionen på lång sikt och tillgången till radioutrustning som kan användas i frekvens- utrymmet.
8 § Om tillståndsprövningen inom ett frekvensutrymme bör ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan, får tillstånd i det frekvensut- rymmet beviljas endast efter ett sådant förfarande.
9 § Antalet tillstånd som beviljas inom ett frekvensutrymme får begrän- sas, om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radio- frekvenser. Ett beslut att begränsa antalet tillstånd ska omprövas så snart det finns anledning till det.
10 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 9 §, ska tillståndspröv- ningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om radioanvändningen
1.huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som av- ses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen,
2.är avsedd för privat bruk, eller
3.behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ord- ning, säkerhet eller hälsa.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i för- sta stycket 3.
11 § Prövningen enligt 10 § ska ske efter ett jämförande urvalsförfaran- de, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa för- faranden.
Förfarandet ska utformas så att det främjar konkurrens och får därutöver endast syfta till att
1.främja täckning och utbyggnad,
2.säkerställa tjänsters kvalitet,
3.uppnå en effektiv användning av radiofrekvenser, eller
4.främja innovation och näringslivets utveckling.
Av den allmänna inbjudan ska det framgå
1.vilket förfarande som ska användas,
2.förutsättningarna för deltagande i förfarandet,
3.vilka urvalskriterier som ska gälla, och
4.vilka villkor som tillstånd kommer att förenas med.
Villkor
12 § Tillstånd att använda radiosändare får förenas med villkor om
1.det frekvensutrymme som tillståndet avser,
2.vilken eller vilka elektroniska kommunikationstjänster eller slag av elektroniska kommunikationsnät eller tekniker som tillståndet avser,
3.täckning och utbyggnad inom landet,
4.det geografiska område som tillståndet avser,
5.skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med andra,
6.skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser,
7.åtaganden som har gjorts i samband med beviljande av tillstånd enligt 10 och 11 §§, och
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
777
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
778
8.tekniska krav och annat som krävs för att säkerställa ett faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande.
Villkor som innebär en begränsning av vilka elektroniska kommunika- tionstjänster eller vilka tekniker som får användas, får beslutas endast om det krävs för att
1.undvika skadlig störning,
2.säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande,
3.skydda människors liv eller hälsa,
4.tillgodose det allmännas intresse av att vissa elektroniska kommuni- kationstjänster finns tillgängliga i vissa delar av landet, eller
5.tillgodose det allmännas intresse av att främja tillhandahållandet av radio- och
Villkor som innebär att endast en viss elektronisk kommunikationstjänst får tillhandahållas, får beslutas endast om det krävs för att säkerställa verk- samhet som bedrivs i syfte att skydda människors liv eller hälsa eller om det annars finns synnerliga skäl för det med hänsyn till ett allmänt intresse.
13 § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare får, utöver det som an- ges i 12 §, förenas med villkor om
1.antennens och i övrigt radiosändarens beskaffenhet,
2.det geografiska område där en mobil radiosändare får användas,
3.var antennen till en fast radiosändare ska vara belägen, och
4.kompetenskrav för den som ska sköta radioanläggningen.
14 § Tillstånd att använda radiosändare i ett frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till, eller med bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska förenas med de villkor som följer av avtalet eller bestämmelserna, om inte tillstånd beviljas för alternativ användning med stöd av 7 §.
Tillståndstid
15 § Tillstånd ska beviljas för en bestämd tid. Giltighetstiden för tillstånds- villkor får vara kortare än tillståndstiden.
När giltighetstiden för tillstånd och tillståndsvillkor bestäms ska hänsyn särskilt tas till
1.framtida förändringar i radioanvändningen,
2.den tid som sändaren är avsedd att användas,
3.den tekniska utveckling som kan väntas,
4.den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrust- ningen, och
5.sådant tillstånd som enligt 6 § andra stycket är en förutsättning för tillstånd att använda radiosändare.
16 § Ett tillstånd att använda radiosändare i harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster ska beviljas för minst 15 år.
Ett tillstånd som har beviljats för kortare tid än 20 år ska på tillstånds- havarens begäran senast två år före giltighetstidens utgång förlängas med skälig tid och så att tillståndstiden sammanlagt blir minst 20 år.
Giltighetstiden får inte förlängas om tillståndshavaren inte följer tillstånds- villkoren eller om en förlängning inte är motiverad med hänsyn till intresset att
1.säkerställa en effektiv användning av radiofrekvenser,
2.främja täckning och utbyggnad inom landet av trådlösa bredbands- tjänster,
3.främja teknikutvecklingen,
4.hindra snedvridning av konkurrensen, eller
5.skydda människors liv, allmän ordning och säkerhet eller försvar.
17 § Tillstånd får beviljas för en kortare tid än som följer av 16 § första stycket, om tillståndet beviljas för
1.provning, försök eller experimentella ändamål,
2.delad användning av radiofrekvenser, eller
3.sådan annan användning som avses i 7 §.
I sådant fall tillämpas inte 16 § andra stycket.
18 § Tillstånd att använda en viss radiosändare ska vid giltighetstidens utgång förlängas med samma tid som tillståndet senast har gällt, dock längst med fem år vid varje tillfälle, om de förutsättningar för att bevilja tillstånd som anges i 6 § är uppfyllda. Förlängning får ske endast om giltig- hetstiden för tillståndet överstiger sex månader.
Förlängning ska ske med en kortare tid än som anges i första stycket första meningen eller på ändrade villkor, om förutsättningarna för att be- vilja tillstånd därigenom kan uppfyllas eller om tillståndshavaren begär det.
Om tillståndet har beviljats för alternativ användning med stöd av 7 § eller om tillståndshavaren begär det, ska giltighetstiden inte förlängas.
19 § Giltighetstiden för tillstånd att använda ett visst frekvensutrymme får förlängas med kortare tid för att tillståndet ska kunna löpa ut samtidigt som tillstånd i ett annat frekvensutrymme.
I övrigt får ett sådant tillstånd endast förlängas enligt 16 § andra stycket.
Amatörradiosändare
20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till fysiska eller juridiska personer att anordna prov och utfärda bevis om att föreskrivna kompetenskrav för användning av amatörradio- sändare är uppfyllda samt att tilldela anropssignaler för sådan användning.
Ett beslut om överlämnande får återkallas, om anordnaren eller utfärda- ren anordnar prov, utfärdar bevis eller tilldelar anropssignaler i strid med gällande föreskrifter eller på annat sätt visar sig olämplig att fullgöra upp- giften.
Åtgärder mot störningar
21 § Om det uppkommer skadlig störning, ska tillståndshavaren omedel- bart se till att störningen upphör eller i möjligaste mån minskar, om inte störningen är tillåten. Detsamma gäller den som använder en radiomotta- gare som stör användningen av en annan radiomottagare.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
779
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
22 § Elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radio- anläggningar, är avsedda att alstra radiofrekvent energi för kommunika- tionsändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat liknande ändamål, får användas endast i enlighet med före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot att inneha elektriska eller elektroniska anläggningar som inte omfattas av första stycket och som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor.
Överlåtelse och uthyrning av tillstånd
23 § Tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare får överlåtas efter medgivande från den myndighet som beviljat tillståndet. Sådant med- givande ska lämnas, om
1.förvärvaren uppfyller de krav som ställts på sökanden i samband med att tillståndet beviljades,
2.det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på kon- kurrensen,
3.överlåtelsen inte leder till ändrad användning av radiofrekvenserna, om användningen är harmoniserad enligt bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
4.det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt den- na lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse av del av tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd.
Vid medgivandet får myndigheten besluta de nya eller ändrade villkoren som behövs på grund av överlåtelsen.
24 § En överlåtelse i strid med 23 § är utan verkan.
25 § Bestämmelserna om överlåtelse av tillstånd eller del av tillstånd i 23 § första stycket och andra stycket första meningen och 24 § ska också tillämpas på uthyrning av tillstånd eller del av tillstånd att använda radio- sändare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet på medgivande vid uthyrning som avser en kortare period eller annars är av begränsad omfattning.
Handläggningstider
26 § I ett ärende om tillstånd att använda radiosändare ska beslut med- delas inom sex veckor från det att en fullständig ansökan kom in till myn- digheten. Vid förfaranden med allmän inbjudan till ansökan får handlägg- ningstiden, om det är nödvändigt, förlängas med högst åtta månader.
Dessa handläggningstider gäller inte om annat följer av bestämmelser i internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till om an- vändning av radiofrekvenser och satellitsamordning.
780
Samrådsförfaranden
27 § En myndighet ska upprätta ett förslag och ge berörda parter tillfälle att yttra sig över förslaget inom skälig tid, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det, när myndigheten avser att
1.bevilja tillstånd för alternativ användning med stöd av 7 §,
2.begränsa antalet tillstånd enligt 9 §,
3.utfärda en allmän inbjudan till ansökan enligt 10 §, eller
4.besluta tillståndsvillkor som innebär sådana begränsningar som anges
i12 § andra eller tredje stycket.
En myndighet ska upprätta ett förslag och ge berörda parter tillfälle att yttra sig över förslaget inom minst tre månader, när myndigheten avser att meddela beslut enligt 16 § andra stycket.
28 § Resultatet av ett samrådsförfarande enligt 27 § ska göras allmänt tillgängligt, utom när det gäller uppgifter för vilka sekretess gäller enligt lag.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
4 kap. Rätt att använda nummer
Nummerplaner
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fast- ställa nationella nummerplaner för elektronisk kommunikation och med- dela föreskrifter om planerna och deras användning.
2 § Den som fastställer nationella nummerplaner ska hålla dem allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
3 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 §, eller tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan verksamhet, ska följa fastställda nummer- planer.
Tillstånd att använda nummer
4 § Nummer ur en nationell nummerplan får användas endast efter till- stånd. Tillstånd ska avse serier av nummer eller enskilda nummer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tilldelning av nummer.
5 § Den som har tilldelats en nummerserie får inte diskriminera andra som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i fråga om de nummer som används för att ge tillträde till tjänster i näten.
6 § Tillstånd att använda nummer får förenas med villkor om
1.vilket slags tjänst som numret ska användas för,
2.faktiskt och effektivt utnyttjande av numret,
3.lämplig giltighetstid med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen,
781
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
4.åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd beviljats enligt
7 §,
5.skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer, och
6.skyldigheter som följer av konsumentskyddsbestämmelser och andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater i fråga om använd- ning av nummer inom Europeiska unionen.
Nummer av betydande ekonomiskt värde
7 § Tillstånd att använda nummer av betydande ekonomiskt värde får beviljas efter allmän inbjudan till ansökan. Ett sådant tillstånd ska beviljas efter
1.ett jämförande urvalsförfarande,
2.ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande,
3.ett förfarande med slumpmässig tilldelning, eller
4.en kombination av förfaranden enligt
Den allmänna inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för deltagande och de villkor som tillstånd kommer att förenas med.
En myndighet ska upprätta ett förslag och ge berörda parter tillfälle att yttra sig över förslaget inom skälig tid, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det, när den avser att utfärda en allmän inbjudan till ansökan.
Överlåtelse av tillstånd
8 § Tillstånd eller del av tillstånd att använda nummer får överlåtas efter medgivande från den myndighet som beviljat tillståndet. Sådant medgi- vande ska lämnas, om
1.förvärvaren uppfyller de krav som ställts på sökanden i samband med att tillståndet beviljades,
2.det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på kon- kurrensen, och
3.det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse av del av tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd.
Vid medgivandet får myndigheten besluta de nya eller ändrade villkoren som behövs på grund av överlåtelsen.
9 § En överlåtelse i strid med 8 § är utan verkan.
|
Kravet på medgivande i 8 § gäller inte när ett nummer ur en nationell |
|
nummerplan, på slutanvändarens begäran, överlämnas till en annan till- |
|
handahållare enligt 7 kap. 18 §. |
|
Handläggningstider |
|
10 § I ett ärende om tillstånd att använda nummer för elektronisk kom- |
|
munikation ska beslut meddelas inom tre veckor från det att en fullständig |
782 |
ansökan kom in till myndigheten. |
Vid ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan får handläggnings- |
Prop. 2021/22:136 |
tiden, om det är nödvändigt, förlängas med högst tre veckor. |
Bilaga 4 |
Tillgång till nummer och tjänster |
|
11 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- |
|
nät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunika- |
|
tionstjänst ska se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som |
|
tillhandahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om det är |
|
ekonomiskt genomförbart och den uppringda slutanvändaren inte av kom- |
|
mersiella skäl har valt att begränsa tillgången för uppringande från vissa |
|
geografiska områden. |
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
|
föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och undantag från |
|
skyldigheten. |
|
12 § Konsumentombudsmannen får förplikta den som tillhandahåller ett |
|
allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig |
|
elektronisk kommunikationstjänst att hindra användares tillgång till ett |
|
nummer eller till en tjänst via ett nummer vars sifferstruktur saknar geo- |
|
grafisk betydelse, om marknadsföringen av numret eller tjänsten är otill- |
|
börlig eller om väsentlig information utelämnas vid marknadsföringen. |
|
Beslutet får förenas med skyldighet att hålla inne betalning avseende |
|
numret eller tjänsten tills ärendet har avgjorts slutligt. Om beslutet står fast |
|
ska innehållna medel snarast betalas tillbaka. |
|
Beslut får inte meddelas utan att den som har vidtagit marknadsförings- |
|
åtgärden har fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock beslut |
|
omedelbart meddelas att gälla till dess något annat bestäms. |
|
5 kap. Samtrafik och andra former av tillträde Samtrafik
Skyldighet att förhandla om samtrafik
1 § En operatör av ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät är skyldig att förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att till- handahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.
Tystnadsplikt och sekretess
2 § Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får del av upp- gifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Skyldighet om samtrafik och interoperabilitet
3 § Den som kontrollerar tillträde till slutanvändare och som omfattas av anmälningsplikt enligt denna lag får förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säker-
ställa att slutanvändare kan nå varandra.
783
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
784
En sådan förpliktelse får även avse skyldighet att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster.
Skyldighet om interoperabilitet för nummeroberoende tjänster
4 § Den som tillhandahåller en nummeroberoende interpersonell kom- munikationstjänst med betydande täckningsgrad och antal användare får förpliktas att göra sin tjänst kompatibel med andra tjänster för att säker- ställa att slutanvändarna kan nå varandra. Förpliktelsen får förenas med skyldighet att tillämpa särskilda standarder och att offentliggöra informa- tion samt med villkor om att informationen får användas av andra.
En skyldighet enligt första stycket får endast åläggas om Europeiska kommissionen enligt artikel 61.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation har antagit genom- förandebestämmelser som närmare beskriver de skyldigheter som får åläggas.
Fastställande och analys av marknader och betydande inflytande
Fastställande av marknader
5 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa särskilda skyldigheter enligt denna lag. I samband med detta ska marknadernas geografiska omfattning definieras. Vid fast- ställandet ska hänsyn tas till graden av infrastrukturkonkurrens inom olika områden. Även geografiska kartläggningar av räckvidden för elektroniska kommunikationsnät som kan erbjuda bredband ska beaktas.
Vid fastställandet enligt första stycket ska följande särskilt beaktas:
1.Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader,
2.kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden, och
3.i förekommande fall, Berecs riktlinjer om gemensamma tillvägagångs- sätt beträffande hur den gränsöverskridande efterfrågan kan mötas.
Marknadsanalys
6 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande analysera de marknader som har fastställts enligt 5 § och bedöma om det är motiverat att införa särskilda skyldigheter enligt denna lag. I analysen ska Europeiska kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. Bedömningen ska särskilt inne- fatta en analys av om
1.det finns stora och bestående hinder för marknadsinträde,
2.marknadsstrukturen är sådan att den inte utvecklas mot effektiv kon- kurrens, och
3.den allmänna konkurrensrätten inte kan åtgärda marknadsmisslyckan- dena.
Identifierande av företag med betydande inflytande
7 § Om det vid en bedömning enligt 6 § konstateras att införandet av sär- skilda skyldigheter är motiverat på en fastställd marknad, ska företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras.
I syfte att skapa effektiv konkurrens för slutanvändarna ska också beslut om en eller flera särskilda skyldigheter enligt
Om det vid en bedömning enligt 6 § konstateras att det på en fastställd marknad inte är motiverat att införa särskilda skyldigheter, ska beslutade skyldigheter upphävas. Tidpunkten för upphävande av en skyldighet ska bestämmas med hänsyn till berörda parters intressen. Särskilda villkor för övergångsperioden får då föreskrivas.
8 § Ett företag ska anses ha ett betydande inflytande på en fastställd marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om riktlinjer och underlag för bedömningen enligt första stycket.
Gränsöverskridande marknader
9 § För gränsöverskridande marknader som fastställts enligt beslut av Europeiska kommissionen ska åtgärder enligt 6 och 7 §§ beslutas efter samråd med behöriga myndigheter i berörda länder.
Företag som endast bedriver grossistverksamhet
10 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket och som är ett företag som uteslutande är verksamt i grossistledet får åläggas andra skyldigheter än de som avses i 14 och 16 §§ eller skyldighet om rättvis och rimlig prissättning endast om det finns särskilda skäl.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska det beaktas om det finns behov av ytterligare skyldigheter på grund av att villkor som opera- tören erbjuder medför konkurrensproblem till skada för slutanvändarna.
Operatören ska omgående anmäla ändrade omständigheter som påverkar bedömningen enligt första stycket till tillsynsmyndigheten.
Marknader för röstsamtalsterminering
11 § En marknadsanalys som gäller en marknad för röstsamtalstermine- ring får genomföras endast under förutsättning att Europeiska kommission- en inte har fastställt någon unionsomfattande termineringstaxa för mark- naden enligt artikel 75.1 i direktiv (EU) 2018/1972.
Om en marknadsanalys som avses i första stycket motiverar införande av kostnadsorienterade termineringstaxor ska kriterierna i bilaga 3 till direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen, tillämpas vid fast- ställandet.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
785
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
786
Upphävande och ändring av beslut utan föregående marknadsanalys
12 § Skyldigheter och villkor som har beslutats enligt detta kapitel eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet ska även i andra fall än som avses i 7 § upphävas eller ändras när det är motiverat med hän- syn till syftet med beslutet.
Om det är nödvändigt med hänsyn till förändringar i konkurrenssituation- en får även nya särskilda skyldigheter införas.
Tidpunkten för ett beslut enligt första eller andra stycket ska bestämmas med hänsyn till berörda parters intressen.
Särskilda skyldigheter för operatörer med betydande inflytande på en viss marknad
Insyn
13 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket får förpliktas att i ett referenserbjudande eller på annat sätt offentliggöra specificerade uppgifter om
1.redovisning,
2.tekniska specifikationer,
3.nätegenskaper,
4.villkor för tillhandahållande och användning, inbegripet villkor som begränsar tillträde till eller användning av vissa tjänster,
5.prissättning, eller
6.andra förhållanden som behövs för insyn i fråga om samtrafik och andra former av tillträde.
Ett beslut om förpliktelse enligt första stycket ska innehålla besked om vilka uppgifter som ska tillhandahållas, hur detaljerade uppgifterna ska vara samt på vilket sätt de ska offentliggöras. Operatören får förpliktas att ändra en uppgift, om det är nödvändigt för att den ska stämma överens med en skyldighet som har beslutats enligt detta kapitel.
Ett beslut enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
14 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket får förpliktas att tillämpa
1.operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga vill- kor för andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster, och
2.de tjänster och den information som operatören erbjuder andra till- handahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för opera- törens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster.
Särredovisning
15 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket får förpliktas att särredovisa och rapportera specificerad verksamhet med anknytning till samtrafik och andra former av tillträde. En sådan skyldig- het kan avse att operatören ska tillämpa en öppen prissättning för andra operatörer och för intern överföring eller tillhandahålla en myndighet sin redovisning, inbegripet uppgifter om intäkter från andra.
Tillträde
16 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket får förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och tillhörande faciliteter i syfte att tillhandahålla elektroniska kom- munikationstjänster. En sådan skyldighet kan avse att operatören ska
1.ge en annan operatör tillträde till specificerade nätdelar och tillhöran- de faciliteter, inbegripet sådant tillträde som krävs för att möjliggöra val och förval av operatör samt erbjudanden om återförsäljning av abonne- mang,
2.förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande faciliteter,
3.erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för återförsäljning,
4.bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckel- teknik som är nödvändig för samverkan mellan tjänster,
5.erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnytt- jande av tillhörande faciliteter,
6.erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till slutanvändarna,
7.erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhanda- hållande av tjänster,
8.erbjuda tillträde till sådana tjänster som möjliggör, stöder eller kan stödja tillhandahållande av tjänster via elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster,
9.bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller till- hörande faciliteter kan förbindas.
Beslut enligt första stycket får förenas med de villkor som behövs för att säkerställa normal nätdrift. Villkor om att följa särskilda tekniska stan- darder eller specifikationer får dock endast gälla sådana standarder som Europeiska kommissionen har angett som obligatoriska i en förteckning som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
17 § Vid tillämpning av 16 § ska följande särskilt beaktas:
1.den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och in- stallation av alternativa nätdelar eller tillhörande faciliteter, med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen samt art och typ av samtrafik och andra former av tillträde,
2.den förväntade tekniska utvecklingens påverkan på nätens utformning och förvaltning,
3.behovet av att säkerställa teknikneutralitet i syfte att främja utform- ning och förvaltning av flera nät,
4.den tillgängliga kapaciteten,
5.de risker som en nyinvestering medför för ägaren till nät eller tillhörande faciliteter,
6.behovet av att värna konkurrensen på lång sikt,
7.berörda immateriella rättigheter, och
8.intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
I samband med tillämpningen av 16 § ska det övervägas om konkurrens- en och slutanvändarnas intressen i stället kan främjas genom åläggande av
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
787
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
788
en skyldighet enligt 18 §. Även åläggande av skyldigheter på närliggande marknader bör övervägas.
Tillträde till infrastruktur för anläggning av nät
18 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket får förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av befintlig infrastruktur för anläggning av nät. En sådan skyldighet får även avse infrastruktur som inte utgör del av den relevanta marknaden som förpliktelsen avser.
Obligatorisk skyldighet om referenserbjudande
19 § En särskild skyldighet som avser tillträde till nätinfrastruktur ska förenas med skyldighet att offentliggöra ett sådant referenserbjudande som anges i 13 §. Erbjudandet ska innehålla de uppgifter som anges i Berecs riktlinjer om minimikriterierna för ett referenserbjudande antagna enligt artikel 69.4 i direktiv (EU) 2018/1972. Beslutet om skyldighet att offent- liggöra ett referenserbjudande får förenas med vite.
Prissättning
20 § En operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket får förpliktas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 6 § visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.
En förpliktelse enligt första stycket får, i samband med att förpliktelsen åläggs eller senare, förenas med en skyldighet att tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för samtrafik och andra former av tillträde som omfattas av förpliktelsen.
En förpliktelse enligt första stycket kan även avse skyldighet för opera- tören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. En sådan förpliktelse ska förenas med skyldighet att göra en beskrivning av metoden tillgänglig för allmänheten. Kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnads- fördelningen ska framgå av beskrivningen. Den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning ska, om förpliktelsen inte har förenats med en skyldighet enligt andra stycket, visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser.
21 § Vid tillämpning av 20 § ska hänsyn tas till den investering som gjorts av operatören. En sådan skyldighet som avses i 20 § ska utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen.
Godtagande av åtagande om saminvesteringserbjudande
22 § Om en operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket åtar sig att erbjuda en möjlighet till saminvestering i anläggning av delar av ett optiskt fibernät fram till en slutanvändarnas lokaler eller till en bas- station, får åtagandet godtas. Ett beslut om att godta ett åtagande är att likställa med en särskild skyldighet. Beslutet ska avse en bestämd tid om
minst sju år. Så länge beslutet gäller får andra särskilda skyldigheter av- seende nätdelarna åläggas endast om det finns särskilda skäl.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska det beaktas om nätdelarna har samband med betydande konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på annat sätt.
23 § Ett åtagande om möjlighet till saminvestering som avses i 22 § får godtas om
1.anläggningen möjliggör motsvarande tillträde till slutanvändare som tidigare och detta ges på rättvisa och
2.minst ett saminvesteringsavtal med en annan operatör har träffats,
3.erbjudandet har offentliggjorts minst sex månader innan anläggningen påbörjas, och
4.erbjudandet uppfyller kriterierna i bilaga 4 till direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen.
Vid tillämpningen av första stycket ska Berecs riktlinjer antagna enligt artikel 76.4 i direktiv (EU) 2018/1972 beaktas.
Godtagande av åtagande enligt andra avtal än om saminvestering
24 § Ett åtagande av en operatör som är ett sådant företag som avses i 7 § första stycket om att följa villkor för tillträde eller annat avtal som har påverkan på konkurrenssituationen får även i andra fall än som avses i 22 § godtas. Ett beslut om att godta åtagandet är att betrakta som en särskild skyldighet. Godtagandet får avse ett åtagande helt eller delvis. Beslutet ska avse en bestämd tid som får vara längre än den tid som följer av 40 §.
Vid bedömningen av om ett åtagande enligt första stycket ska godtas ska det särskilt beaktas om åtagandet framstår som ägnat att möjliggöra hållbar konkurrens på marknader i efterföljande led för att underlätta gemensam anläggning och användning av nät med mycket hög kapacitet i slut- användarnas intresse.
Funktionell separation
25 § Om det finns synnerliga skäl för det, får en vertikalt integrerad opera- tör, som med stöd av 7 § andra stycket ålagts en skyldighet att lämna till- träde, förpliktas att organisatoriskt avskilja de verksamheter som har an- knytning till beslutet om skyldigheten. Avskiljandet ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna bedrivs av en oberoende affärsenhet och särskilt syfta till att säkerställa
26 § En förpliktelse enligt 25 § får förenas med villkor som syftar till att säkra de avskilda verksamheternas oberoende i förhållande till operatörens egen försäljningsverksamhet i slutkundsledet. Villkoren får innefatta krav på att operatörens inflytande över verksamheterna inskränks genom organi- satoriska åtgärder eller på att verksamheterna ska drivas av en separat juridisk person. Villkor om att verksamheterna ska ställas under oberoende ledning får också uppställas.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
789
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
790
27 § Ett beslut enligt 25 § får inte fattas utan att ett förslag till beslutet först har godkänts av Europeiska kommissionen.
Anmälan om funktionell separation utan förpliktelse
28 § Om en operatör som avses i 25 § avser att utan förpliktelse enligt samma paragraf avskilja en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet i syfte att säkerställa
Anmälan och skyldighet att beskriva planerad avveckling
29 § En operatör som med stöd av 7 § andra stycket har ålagts en skyldig- het om tillträde ska minst 18 månader i förväg anmäla planer på att av- veckla eller byta ut delar av ett nät som omfattas av skyldigheten.
Om det är nödvändigt för att säkerställa konkurrensen och slutanvändarnas rättigheter får operatören som avses i första stycket åläggas en skyldighet att upprätta en detaljerad beskrivning av planerna med avseende på över- gångsperioder och villkor samt vilka jämförbara tillträdesprodukter som erbjuds i stället.
Skyldigheter för andra än operatörer med betydande inflytande
Tillträde till ledningar i en byggnad
30 § En operatör, eller någon som äger ledningar i ett allmänt elektro- niskt kommunikationsnät som operatören råder över, får efter ansökan av en annan operatör förpliktas att mot skälig ersättning lämna tillträde till ledningarna i en byggnad eller fram till första utlopps- eller förgrenings- stället. Förpliktelsen får innefatta skyldighet att lämna tillträde till tillhö- rande faciliteter.
En skyldighet enligt första stycket får åläggas endast om anläggning av ytterligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar. Skyldig- heten får förenas med villkor för tillträdet och de villkor som behövs för att uppnå
Tillträde till ytterligare nätdelar närmast slutanvändaren
31 § Om det finns särskilda skäl för det får en skyldighet som avses i 30 § även avse nätdelar bortom första utlopps- eller förgreningsstället. Skyldig- heten får även avse aktivt och virtuellt tillträde.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska det beaktas om hindren mot anläggning av ytterligare infrastruktur är omfattande och var- aktiga och om hindren motverkar effektiv konkurrens och påverkar utfallet för slutanvändarna. Särskild hänsyn ska också tas till om operatören i stället tillhandahåller tillträde till ett nät med mycket hög kapacitet på rättvisa och
En skyldighet enligt första stycket får inte åläggas om den äventyrar den ekonomiska bärkraften vid utbyggnad av små lokala nät.
32 § En förpliktelse enligt 31 § får inte åläggas en operatör som avses i |
Prop. 2021/22:136 |
10 § som i stället tillhandahåller tillträde till ett nät med mycket hög kapa- |
Bilaga 4 |
citet på rättvisa och |
|
Med undantag från första stycket får en förpliktelse dock åläggas i fråga |
|
om ett nät som har finansierats med allmänna medel. |
|
33 § Vid tillämpningen av |
|
en konsekvent tillämpning av artikel 61.3 som antagits med stöd av direktiv |
|
(EU) 2018/1972 särskilt beaktas. |
|
Tillträde till infrastruktur för mobila tjänster |
|
34 § Om det finns synnerliga skäl för det, får den som har tillstånd att |
|
använda radiosändare åläggas att på rättvisa och rimliga villkor ge tillträde |
|
till infrastruktur för tillhandahållande av mobila elektroniska kommunika- |
|
tionstjänster. Skyldigheten får innefatta tillträde till aktiv infrastruktur. |
|
Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl ska det beaktas om |
|
den geografiska täckningen för slutanvändarna starkt begränsas till följd |
|
av att det saknas möjlighet att anlägga nödvändig infrastruktur. |
|
Samlokalisering eller annat gemensamt utnyttjande |
|
35 § En operatör får, efter ansökan av en annan operatör, även i andra |
|
fall än enligt 16 § första stycket 5 eller |
|
mässig ersättning tillhandahålla sökanden samlokalisering eller andra möjlig- |
|
heter till gemensamt utnyttjande av egendom eller annat, om det |
|
1.är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppnå mål för fysisk planering, eller
2.krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet.
En förpliktelse enligt första stycket får innefatta en skyldighet för den förpliktade att mot ersättning för uppkomna kostnader genomföra stagning eller påbyggnad av en mast för elektronisk kommunikation eller andra lik- nande åtgärder som krävs för att ett tillhandahållande ska kunna ske. Förpliktelsen får inte innebära en skyldighet att byta ut en befintlig mast mot en ny.
Tillträde till infrastruktur för anläggning av ledningar i en byggnad
36 § Den som äger eller annars råder över fysisk infrastruktur för elektro- nisk kommunikation i en byggnad är skyldig att uppfylla rimliga krav på tillträde till infrastrukturen för anläggning av ett elektroniskt kommunika- tionsnät med hög kapacitet. Tillträdet ska medges på rättvisa och icke- diskriminerande villkor. Skyldigheten gäller endast om anläggning av ytter- ligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar.
Skyldigheten gäller inte om tillträde redan ges till ett i byggnaden be- fintligt elektroniskt kommunikationsnät med hög kapacitet på objektiva, öppet redovisade, proportionella och
791
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
792
Samråd inför beslut
Samråd med berörda parter
37 § En myndighet som avser att fatta ett beslut enligt 3, 4, 6, 7, 11, 30, 31, 34 eller 35 § ska upprätta ett förslag och ge berörda parter tillfälle att yttra sig över förslaget inom skälig tid, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det. Detsamma ska gälla för beslut om att fastställa en marknad enligt 5 § som skiljer sig från dem som framgår av Europeiska kommissionens rekommendation.
38 § En myndighet som avser att fatta beslut enligt 22 eller 24 § ska ge berörda parter tillfälle att yttra sig över åtagandet inom skälig tid, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om myndighetens begäran om yttrande enligt första stycket.
Samråd i Europeiska unionen
39 § Om ett beslut enligt
Kommissionen ska också underrättas om en myndighet i enlighet med internationella avtal avser att införa, ändra eller upphäva en skyldighet som beslutats enligt denna lag.
Tidsfrister för marknadsanalys och bistånd med arbetet i vissa fall
40 § Om ett förslag till beslut enligt 7 § ska överlämnas för samråd enligt 39 § första stycket, ska förslaget upprättas och överlämnas inom fem år från det senaste beslut som rör marknaden i fråga eller inom den längre tid om högst ytterligare ett år som Europeiska kommissionen dessförinnan har godkänt.
Om en ny rekommendation som avses i 5 § andra stycket har antagits och rekommendationen rör en marknad som inte tidigare har analyserats, ska förslaget till beslut i stället upprättas och överlämnas inom tre år från offentliggörandet av rekommendationen.
Om förslag till beslut inte kan överlämnas inom den tid som anges i första eller andra stycket och orsaken till detta är att marknadsanalysen enligt 6 § inte har slutförts, ska bistånd med slutförandet begäras från Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommuni- kation. Förslaget ska då överlämnas inom sex månader därefter.
Tidsfrister för samrådet och verkan av kommissionens invändningar
41 § Beslut i fall som avses i 39 § får meddelas tidigast en månad efter det att överlämnandet har skett.
Ett beslut får dock meddelas tidigast två månader efter utgången av den tid som anges i första stycket, om Europeiska kommissionen inom den tiden meddelat myndigheten att den överväger att inte godta ett förslag till beslut som
1.innebär att en marknad som ska fastställas enligt 5 § avviker från kommissionens rekommendation, eller
2.avser identifiering av företag enligt 7 § första stycket.
Om kommissionen inom den tid som anges i andra stycket beslutar att inte godta ett sådant förslag som avses där, får beslut inte meddelas. Om kommissionens invändningar kan tillgodoses genom att förslaget ändras, ska samråd enligt 37 § om det nya förslaget inledas inom sex månader från dagen för kommissionens beslut.
Samverkan i Europeiska unionen
42 § Om ett förslag till beslut om skyldigheter enligt 3, 4, 7,
I sådant fall får beslut meddelas tidigast fyra månader och senast fem månader efter utgången av den tid som anges i 41 § första stycket. Om det krävs för att ett förnyat samrådsförfarande enligt
Om kommissionen inom den tid som anges i andra stycket beslutar att inte godta ett förslag i fråga om godtagande av erbjudande om möjlighet till saminvestering enligt 22 § eller om tillträde till nät närmast slutanvändaren som innefattar tillträde till nätdelar bortom första utlopps- eller förgrenings- stället enligt 31 och 32 §§, får beslut inte meddelas. Om kommissionens invändningar kan tillgodoses genom att förslaget ändras, ska samråd enligt 37 § om det nya förslaget inledas inom sex månader från dagen för kom- missionens beslut.
Tillfälligt beslut utan samråd
43 § Om det behövs för att säkerställa konkurrensen på en marknad som fastställts enligt 5 § eller för att skydda användarnas intressen och ett beslut om åtgärd inte kan skjutas upp, får beslut, utan iakttagande av sam- rådsskyldigheten i
Ett beslut om en åtgärd enligt första stycket får inte förlängas utan iakttagande av samrådsskyldigheten i
Resultatet av samrådet ska göras allmänt tillgängligt
44 § Resultatet av ett samrådsförfarande enligt
Tillträde för montering av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd
45 § Statliga myndigheter, kommuner och landsting ska på rättvisa och rimliga villkor på begäran av en operatör medge tillträde till byggnader,
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
793
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
anläggningar och föremål som är tekniskt lämpliga att montera trådlösa accesspunkter med kort räckvidd på eller som behövs för att ansluta så- dana accesspunkter till ett stamnät. Det åligger den som medger tillträde att söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som operatören själv inte kan söka.
En begäran om tillträde får avslås om tillträdet inte är rimligt med hän- syn till
1.den fysiska infrastrukturens tekniska lämplighet för det avsedda tillträdet,
2.brist på utrymme i den fysiska infrastrukturen,
3.personlig säkerhet och folkhälsa,
4.risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet
iövrigt,
5.risk för att andra tjänster som infrastrukturen används för störs, eller
6.andra liknande omständigheter.
Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa myndigheter ska vara undantagna från skyldigheten att medge tillträde.
46 § En begäran om tillträde enligt 45 § ska vara skriftlig och innehålla en tidsplan för anläggandet eller utbyggnaden av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd eller anslutningar till stamnät i de delar som är relevanta för tillträdet.
Den som tagit emot en begäran om tillträde ska senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran skriftligen meddela operatören om begäran medges eller inte. Meddelandet ska innehålla villkoren för till- trädet eller de omständigheter som det hänvisas till för att avslå begäran.
Skadestånd
47 § Om ett företag som enligt 7 § ska anses ha ett betydande inflytande på en viss marknad uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd som strider mot en skyldighet som beslutats med stöd av samma bestämmelse ska företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att vidta en åtgärd som är nödvändig för att följa en sådan skyldighet.
Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks inom tio år från det att skadan uppkom.
6 kap. Samhällsomfattande tjänster
1 § Om det behövs för att säkerställa tillgång på en fast punkt till en adekvat internetanslutningstjänst eller en talkommunikationstjänst till överkomligt pris, får tillsynsmyndigheten besluta om skyldigheter att till- handahålla samhällsomfattande tjänster för att tillgodose varje rimlig be- gäran från slutanvändare om tillgång till sådana tjänster. Tillsynsmyndig- heten får utse ett eller flera företag som ska säkerställa sådan tillgång i hela eller en del av landet.
En sådan skyldighet får inte vara oskäligt betungande för ett utsett företag.
794
2 § En adekvat internetanslutningstjänst enligt 1 § ska ha kapacitet att |
Prop. 2021/22:136 |
leverera en viss angiven lägsta datahastighet som medger funktionell till- |
Bilaga 4 |
gång till internet. |
|
Regeringen får meddela föreskrifter om datahastighet. |
|
3 § En tjänst enligt 1 § får inte tillhandahållas på villkor som innebär att |
|
slutanvändarna tvingas att betala för något som inte är nödvändigt för |
|
tjänsten. |
|
4 § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst och som avser att |
|
avhända sig en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet, |
|
ska i god tid före åtgärden underrätta tillsynsmyndigheten om sin avsikt. |
|
7 kap. Tjänster till slutanvändare Undantag för mikroföretag
1 § Bestämmelserna i
Den som omfattas av undantaget ska innan ett avtal ingås informera slutanvändaren om att bestämmelserna inte gäller.
Information innan ett avtal ingås
2 § Innan ett avtal ingås med en konsument ska den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster på ett klart och begripligt sätt lämna information om avtalet och avgiftsfritt tillhandahålla en kortfattad och lättläst sammanfattning av avtalet. Om det inte är tekniskt möjligt att tillhandahålla sammanfattningen innan avtalet ingås, ska den lämnas senare utan dröjsmål. Tillhandahållaren ska tillämpa villkor som innebär att avtalet träder i kraft först när konsumenten har tagit emot sammanfattningen och bekräftat sitt samtycke till avtalet.
Särskilda bestämmelser om information som en näringsidkare ska ge en konsument innan ett avtal ingås finns i 2 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i 22 a § marknadsförings- lagen (2008:486).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om informationskravet.
3 § Bestämmelserna i 2 § gäller inte överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
4 § Bestämmelserna i 2 § detta kapitel, 2 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i 22 a § marknadsförings- lagen (2008:486) ska också tillämpas när ett avtal ingås med slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinst- syfte, om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
5 § Informationen enligt 2 § ska vara en del av avtalet som tillhandahålla- ren endast får ändra om parterna uttryckligen kommer överens om det.
795
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
796
Insyn och offentliggörande av information
6 § Den som tillhandahåller internetanslutningstjänster eller allmänt till- gängliga interpersonella kommunikationstjänster ska för slutanvändarna offentliggöra tydlig, heltäckande och aktuell information om tjänsterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan information.
7 § Den som tillhandahåller internetanslutningstjänster eller allmänt till- gängliga interpersonella kommunikationstjänster får förpliktas att för slut- användarna offentliggöra uttömmande, jämförbar, tillförlitlig, användarvänlig och aktuell information om tjänsternas kvalitet och om vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa likvärdig tillgång för slutanvändare med funk- tionsnedsättning. Information om tjänsternas kvalitet ska offentliggöras i den utsträckning som tillhandahållaren utövar kontroll över nätet.
Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga interpersonella kommuni- kationstjänster får också förpliktas att informera konsumenter om huruvida kvaliteten på tjänsterna är beroende av externa faktorer.
Bindningstid
8 § Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får inte ha en längre bind- ningstid än 24 månader.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster eller överföringstjänster för tillhandahållande av maskin till
Första stycket ska också gälla för slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om de inte ut- tryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
9 § Bestämmelserna i 8 § gäller inte för ett avtal om anläggning av en fysisk anslutning enligt vilket betalning av skulden görs genom avbetalning.
Ett sådant avtal som ingås med en konsument får inte innefatta terminal- utrustning och inte heller innehålla villkor som hindrar utövandet av rättigheter enligt 11, 13, 15 eller 16 §.
Andra stycket ska också gälla för slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om de inte uttryck- ligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
Ändring och uppsägning av avtal
10 § När det gäller överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
11 § Om den som tillhandahåller slutanvändare allmänt tillgängliga elektro- niska kommunikationstjänster vill ändra avtalet, ska slutanvändaren på ett klart och begripligt sätt underrättas om ändringen minst en månad innan den träder i kraft. Inom tre månader från underrättelsen får en slut-
användare som inte godtar de nya villkoren säga upp avtalet utan ytterligare kostnad.
Första stycket gäller inte
1.nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, eller
2.om ändringen av avtalet enbart är till slutanvändarens fördel, av rent administrativ karaktär och inte får några negativa konsekvenser för slut- användaren eller föreskrivs direkt genom unionsrätt eller nationell rätt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om på vilket sätt underrättelsen ska lämnas och om innehållet i underrättelsen.
12 § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommu- nikationstjänster får i avtal med en konsument inte ställa upp villkor som innebär att uppsägningstiden för konsumenten är längre än en månad.
I fråga om avtal med bindningstid får villkoren inte innebära att kon- sumenten måste säga upp avtalet tidigare än en månad före bindnings- tidens utgång för att avtalet ska upphöra att gälla vid den tidpunkten.
13 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster får i ett avtal med bindningstid som förlängs automatiskt inte ställa upp villkor som innebär att en slutanvändare, efter en sådan förlängning, inte har rätt att när som helst säga upp avtalet med högst en månads uppsägningstid, utan annan kostnad än avgifter för användning av tjänsten under uppsäg- ningstiden.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster eller överföringstjänster för tillhandahållande av maskin till
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att lämna information till slutanvändaren inför en avtalsförlängning och årlig information om prisvillkor.
14 § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kom- munikationstjänster och som har ingått avtal med en konsument om abonne- mang med bindningstid, i kombination med tillhandahållande av terminal- utrustning, ska efter att bindningstiden har löpt ut på begäran av konsumenten ta bort operatörslås kostnadsfritt och utan dröjsmål.
Med operatörslås avses sådana begränsningar när det gäller användning- en av terminalutrustning som en tillhandahållare har infört eller låtit införa för att hindra att utrustningen används för nyttjande av andra tillhanda- hållares elektroniska kommunikationstjänster.
Tillhandahållaren ska omedelbart efter bindningstidens utgång på ett tydligt sätt underrätta konsumenten om dennes rätt enligt första stycket.
15 § När en slutanvändare enligt unionsrätten eller nationell rätt har rätt att säga upp ett avtal avseende en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst innan avtalstiden har gått ut får tillhandahållaren endast be- gära kompensation för subventionerad terminalutrustning som slutan- vändaren behåller. Tillhandahållaren ska ta bort operatörslås enligt 14 § andra stycket kostnadsfritt och senast vid betalning av kompensationen.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
797
Prop. 2021/22:136 |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
Bilaga 4 |
föreskrifter om hur kompensationen ska beräknas. |
|
Påföljder vid fel |
|
16 § Om den faktiska prestandan på elektroniska kommunikationstjänster |
|
skiljer sig väsentligt från den prestanda som anges i avtalet får en konsument |
|
använda sig av de påföljder vid fel som anges i 16 § konsumenttjänstlagen |
|
(1985:716). |
|
Första stycket gäller inte internetanslutningstjänster eller nummerobero- |
|
ende interpersonella kommunikationstjänster. |
|
Byte av tillhandahållare och nummerportabilitet |
|
17 § Den som tillhandahåller internetanslutningstjänster ska se till att en |
|
slutanvändare kan byta tillhandahållare utan avbrott i tjänsten i den mån |
|
det är tekniskt genomförbart. |
|
Den mottagande tillhandahållaren ska tillhandahålla tjänsten snarast möjligt |
|
den dag och inom den tidsram som avtalats med slutanvändaren. Avbrott |
|
i tjänsten under bytet får inte överstiga en arbetsdag. |
|
18 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster ska |
|
se till att en slutanvändare med nummer ur en nationell nummerplan kan |
|
behålla sitt nummer vid byte av tillhandahållare. Om slutanvändaren begär |
|
det, ska nummer som används för en sådan tjänst överlämnas till en annan |
|
tillhandahållare för att den ska tillhandahålla tjänsten. Ett nummer vars |
|
sifferstruktur har geografisk betydelse behöver överlämnas endast för till- |
|
handahållande av elektroniska kommunikationstjänster inom samma geo- |
|
grafiska område (riktnummerområde). |
|
En slutanvändare har rätt att behålla sitt nummer inom en månad från att |
|
avtalet upphört, om inte annat avtalats. |
|
Första stycket gäller inte överlämnande av nummer mellan nät som |
|
tillhandahåller tjänster till en fast respektive en mobil nätanslutningspunkt. |
|
19 § Överlämnande av nummer enligt 18 § ska ske snarast möjligt den |
|
dag som avtalats med slutanvändaren. Den mottagande tillhandahållaren |
|
ska tillhandahålla tjänsten snarast möjligt och senast inom en arbetsdag |
|
från och med den dag som avtalats med slutanvändaren. Avbrott i tjänsten |
|
under överlämnandet får inte överstiga en arbetsdag. |
|
Vid ett överlämnande övertar den mottagande tillhandahållaren tillståndet |
|
att använda det överlämnade numret och de rättigheter och skyldigheter |
|
som är knutna till det överlämnade numret för tiden efter överlämnandet. |
|
20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får |
|
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheterna enligt |
|
fullgöras och om undantag från skyldigheterna samt får, i enskilda fall, |
|
medge undantag från skyldigheterna, om det finns särskilda skäl. |
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också |
|
meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutnings- |
|
tjänst tillsammans med en |
798 |
|
under en skälig tid avgiftsfritt få tillgång till
21 § Ersättning för att överlämna nummer enligt 18 § får grundas endast på driftskostnaden för överlämnandet.
Den som har överlämnat ett nummer har endast rätt till ersättning för den driftskostnad som utgörs av ökade trafikkostnader för ett meddelande till numret. Sådan ersättning får tas ut endast från den som den anropande slutanvändaren har ingått avtal med om förmedling av meddelandet.
Den som överlämnar nummer har inte rätt till ersättning från slutanvändaren för överlämnandet.
22 § Den som överlämnar ett nummer enligt 18 § ska till den som till- synsmyndigheten bestämmer genast lämna de uppgifter som är nöd- vändiga för dirigering av meddelanden till numret. Andra uppgifter som kan vara direkt eller indirekt hänförliga till en fysisk person än uppgifter om nummer och om den som tillhandahåller berörda allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får inte lämnas utan samtycke från personen.
Tillsynsmyndigheten får utse någon att i en databas sammanställa så- dana uppgifter och lämna dem till den som tillhandahåller allmänt till- gängliga elektroniska kommunikationstjänster, i den mån tillhandahållaren behöver uppgifterna för dirigering av kommunikation, och till andra som myndigheten bestämmer. Den utsedda databasoperatören ska i förhållande till den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster tillämpa villkor som är konkurrensneutrala och får ta ut den ersättning som är skälig med hänsyn till kostnaderna.
Bestämmelserna i denna lag gäller i tillämpliga delar för databasverk- samheten.
23 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster ska ersätta en slutanvändare skada som uppkommer genom dröjsmål vid byte av tillhandahållare enligt 17 §, med överlämnande av nummer enligt 18 § eller med tillhandahållande av en tjänst när sådant byte eller överlämnande har skett. Detsamma gäller för skada som uppkommer genom missade service- eller installationstillfällen. Tillhandahållaren ska informera slutanvändaren om dennes rätt till sådan ersättning innan ett avtal ingås.
Första stycket gäller inte om den som tillhandahåller tjänsten visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dennes kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid begäran om byte av tillhandahållare eller överlämnande av nummer eller vid bytet eller överlämnandet när det gäller dröjsmål med tillhandahållande av en tjänst, och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror dröjsmålet på någon som tillhandahållaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra bytet, överlämnandet eller tillhandahållandet, är den som tillhandahåller tjänsten fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som har anlitats skulle vara fri enligt första meningen.
Första stycket gäller inte heller i fråga om andra slutanvändare än kon- sumenter, om det av avtalet följer att slutanvändaren har rätt till skälig er- sättning på grund av dröjsmålet.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
799
Prop. 2021/22:136 |
Slutanvändaren har alltid rätt till ersättning för skada som uppkommit |
Bilaga 4 |
genom missbruk när det gäller byte av tillhandahållare eller överlämnande |
|
av nummer. |
|
Paketerbjudanden |
|
24 § När en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummer- |
|
baserad interpersonell kommunikationstjänst tillhandahålls eller säljs till |
|
en konsument tillsammans med andra tjänster eller terminalutrustning |
|
(paket) gäller bestämmelserna i 6, 8, 9, 11, 13 och |
|
paketet. Det gäller även skyldigheten att tillhandahålla en sammanfattning |
|
av avtalet enligt 2 §. |
|
Den som levererar eller tillhandahåller abonnemang med ytterligare tjänster |
|
eller terminalutrustning som läggs till en internetanslutningstjänst eller en |
|
allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst |
|
får inte ställa upp villkor som innebär en förlängning av den ursprungliga |
|
avtalstiden för dessa tjänster, om inte konsumenten uttryckligen har sam- |
|
tyckt till det. |
|
Första och andra styckena ska också gälla för slutanvändare som är |
|
mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, |
|
om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås. |
|
25 § Om en konsument enligt unionsrätten eller nationell rätt har rätt att |
|
i förtid säga upp någon del av paketet på grund av bristande överensstäm- |
|
melse med avtalet eller underlåtenhet att leverera, ska den rätten omfatta |
|
alla delar av paketet. |
|
Kostnadskontroll |
|
26 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt |
|
tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska avgifts- |
|
fritt tillhandahålla en slutanvändare specificerade fakturor som gäller an- |
|
vändningen av tjänsten, om inte slutanvändaren har begärt att fakturan ska |
|
vara ospecificerad. |
|
Samtal som är avgiftsfria för den uppringande slutanvändaren får inte |
|
anges på fakturan. |
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
|
föreskrifter om |
|
1. på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras, |
|
2. undantag från skyldigheten, och |
|
3. vilka uppgifter som omfattas av skyldigheten. |
|
27 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt |
|
tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst som faktu- |
|
reras utifrån förbrukning i volym eller tid ska avgiftsfritt erbjuda konsu- |
|
menten en funktion för övervakning och kontroll av användningen av |
|
respektive tjänst. Innan en fastställd förbrukningsgräns uppnås och när en |
|
tjänst är förbrukad ska konsumenten informeras. |
|
En konsument ska i samband med att avtal ingås informeras om sin rätt |
|
enligt första stycket. |
800 |
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om förbruk- ningsgräns.
28 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska på begäran av en slutanvändare avgiftsfritt spärra vissa nummer eller typer av utgående samtal eller sms- meddelanden med förhöjd taxa.
En slutanvändare ska i samband med att avtal ingås informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under löpande avtalsperiod ha rätt att avgifts- fritt ändra spärren.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten.
29 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska avgiftsfritt ge konsumenten en möj- lighet att få tjänsten spärrad vid ett belopp som konsumenten anger på för- hand. När fordran mot konsumenten överstiger det angivna beloppet ska tjänsten avgiftsfritt avbrytas, om konsumenten inte begär att tjänsten ändå ska tillhandahållas.
Att tjänsten avbryts ska inte hindra konsumenten från att ringa nödsamtal eller andra avgiftsfria samtal.
En konsument ska i samband med att avtal ingås informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under löpande avtalsperiod ha rätt att avgifts- fritt ändra angivet belopp.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten.
30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutnings- tjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst ska
1. erbjuda konsumenter möjlighet att
a)på annat sätt än som anges i
b)på förhand betala för användning av tjänsten, och
2. göra det möjligt för slutanvändare att stänga av tredjepartsfakturering.
Åtgärder vid utebliven betalning
31 § Om en slutanvändare inte betalar för tillhandahållandet av en internet- anslutningstjänst eller för en allmänt tillgänglig nummerbaserad interper- sonell kommunikationstjänst får tillhandahållandet av tjänsten avbrytas först sedan slutanvändaren uppmanats att betala inom viss skälig tid, med upp- lysning om att tillhandahållandet annars kan komma att avbrytas. Betalas tjänsten inom angiven tid, får tillhandahållandet inte avbrytas.
Om en slutanvändare vid upprepade tillfällen har betalat för sent, får tillhandahållandet avbrytas omedelbart. Den som tillhandahåller tjänsten ska i sådant fall genast underrätta slutanvändaren om avbrytandet och under en tid av lägst tio dagar från avbrytandet ge slutanvändaren möjlighet att
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
801
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
ringa nödsamtal och andra avgiftsfria samtal och att ha funktionell tillgång till internet.
Gäller utebliven eller upprepad för sen betalning en viss tjänst ska av- brottet begränsas till den tjänsten, om det är tekniskt möjligt och slutan- vändaren inte tidigare har fått en betalningsuppmaning eller har vilselett tillhandahållaren.
802
Nödkommunikation
32 § Den som tillhandahåller en talkommunikationstjänst eller en internet- anslutningstjänst i ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät ska se till att tjänsten uppfyller rimliga krav på tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid.
Den som tillhandahåller en talkommunikationstjänst ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa tillgång till alarmeringstjänster utan avbrott och att meddelanden enligt 34 § kan skickas ut utan avbrott.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheterna ska fullgöras och om undantag från skyldigheterna.
33 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikations- tjänst ska
1.medverka till att nödkommunikation kan förmedlas avgiftsfritt för an- vändaren, och
2.avgiftsfritt lämna lokaliseringsuppgifter till den som tar emot nödkom- munikation.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1.på vilket sätt skyldigheterna ska fullgöras,
2.undantag från skyldigheterna, och
3.i fråga om första stycket 2, vilka uppgifter som omfattas av skyldig- heterna och de krav som ska uppfyllas vid tillhandahållandet av uppgifter- na.
34 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig mobil nummerbase- rad interpersonell kommunikationstjänst ska vid en olycka eller en annan allvarlig händelse i samhället avgiftsfritt medverka till att förmedla med- delanden som är av vikt för allmänheten och som ska skydda människor, egendom eller miljö. Meddelandena ska förmedlas till terminalutrustning som använts inom ett angivet geografiskt område som berörs av olyckan eller händelsen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten.
Abonnentupplysning
35 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska på villkor som är rättvisa, kostnads- orienterade och
plikt enligt lag till den som bedriver eller avser att bedriva abonnentupp- lysning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1.på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras,
2.undantag från skyldigheten, och
3.vilka uppgifter som omfattas av skyldigheten.
36 § Den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får åläggas sådana skyldigheter och villkor som avses i 5 kap. 3 § i syfte att slutanvändare ska ha tillgång till upplysningstjänster om telefonabonnemang.
Slutanvändare med funktionsnedsättning
37 § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommu- nikationstjänster ska ta hänsyn till de behov som slutanvändare med funk- tionsnedsättning har av att
1.få tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, inklusive till- hörande avtalsinformation, i samma utsträckning som flertalet slutanvända- re, och
2.kunna dra nytta av ett utbud av företag och tjänster som är likvärdigt med det som flertalet slutanvändare har tillgång till.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras.
Användning av trådlösa lokala nät
38 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- nät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får inte begränsa slutanvändares möjligheter att ansluta terminalutrustning till trådlösa lokala nät eller att erbjuda andra slutanvändare anslutning till tråd- lösa lokala nät.
Diskriminerande krav och villkor
39 § En tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller elektro- niska kommunikationstjänster får inte för tillgång till eller användning av nät eller tjänster ställa upp krav eller allmänna villkor som diskriminerar slutanvändare på grund av nationalitet eller bosättnings- eller etablerings- ort, om detta inte kan motiveras på objektiva grunder.
Samrådsförfaranden
40 § I ett ärende om slutanvändarrättigheter som gäller allmänt tillgäng- liga elektroniska kommunikationstjänster ska berörda intresseorganisa- tioner ges tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan olägenhet.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
803
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
804
8 kap. Säkerhet, behandling av trafikuppgifter och integritetsskydd
Uttryck i kapitlet
1 § I detta kapitel avses med
abonnent: den som har ingått avtal med en leverantör av allmänt till- gängliga elektroniska kommunikationstjänster om tillhandahållande av så- dana tjänster,
elektroniskt meddelande: all information som utbyts eller överförs mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, utom information som överförs som del av sänd- ningar av ljudradio- och
internetåtkomst: möjlighet till överföring av
meddelandehantering: utbyte eller överföring av elektroniskt meddelan- de som inte är samtal och inte heller är information som överförs som del av sändningar av ljudradio- och
misslyckad uppringning: uppringning som kopplas fram utan att nå en mottagare,
telefonitjänst: elektronisk kommunikationstjänst som innebär möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en natio- nell eller internationell nummerplan,
trafikuppgift: uppgift som behandlas i syfte att befordra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller för att fakturera detta meddelande.
Uttrycken behandling, personuppgiftsansvarig och samtycke har i kapitlet samma innebörd som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.
Förhållande till annan reglering
2 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns förutom i detta kapitel i EU:s dataskyddsförordning och i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt i före- skrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.
Bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning om rättelse, radering, be- gränsning och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.
I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas i stället för
Säkerhet i nät och tjänster
3 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta än- damålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för
att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster. Åtgärderna ska säkerställa en nivå på säkerheten i nät och tjänster som är lämplig i förhållande till risken. Åtgärder ska särskilt vidtas för att förhind- ra och minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och på andra nät och tjänster.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om säkerhetsåtgärderna.
4 § Tillsynsmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, förplikta den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att på egen bekost- nad låta ett oberoende organ utföra en säkerhetsgranskning av hela eller delar av verksamheten och att redovisa resultatet av granskningen för till- synsmyndigheten.
5 § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 22 § ska vidta de särskilda tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs för att skydda de lagrade uppgifterna vid behandling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyddsåtgärderna.
Incidentrapportering
6 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utan onödigt dröjsmål till tillsynsmyndigheten rapportera säkerhetsincidenter som har haft en betydande påverkan på nät och tjänster.
Tillsynsmyndigheten får, om det ligger i allmänhetens intresse, förplikta den som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster att informera allmänheten om säkerhetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om incidentrapportering.
7 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska, om det finns ett särskilt och betydande hot om en incident som avses i 6 §, infor- mera de användare som kan komma att påverkas av hotet om vilka skydds- eller motåtgärder som de kan vidta, och, om det är lämpligt, om själva hotet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underrättelseskyldigheten.
Behandling av trafikuppgifter
8 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 § ska utplåna eller avidentifiera lagrade eller på annat sätt behandlade trafikuppgifter som avser användare som är fysiska personer eller som av- ser abonnenter, när uppgifterna inte längre behövs för att överföra ett elek- troniskt meddelande. Det gäller dock inte om uppgifterna sparas för sådan behandling som anges i 9, 18, 22 eller 24 §.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
805
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
806
9 § Trafikuppgifter som krävs för abonnentfakturering och betalning av avgifter för samtrafik får behandlas till dess att fordran är betald eller pre- skription inträtt och det inte längre lagligen går att göra invändningar mot faktureringen eller avgiften.
Om den som uppgifterna rör har samtyckt till det, får den som tillhanda- håller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst behandla de uppgifter som avses i 8 § för att marknadsföra elektroniska kommuni- kationstjänster eller för att tillhandahålla andra tjänster där uppgifterna be- hövs, i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för tjänsten eller marknadsföringen. Ett samtycke kan när som helst återkallas.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst ska informera den uppgiften rör om vilken typ av trafikupp- gifter som behandlas och hur länge uppgifterna behandlas för sådana ända- mål som anges i första och andra stycket. Informationen ska lämnas innan samtycke inhämtas.
10 § Behandling av trafikuppgifter enligt 8 och 9 §§ får utföras endast av den som fått i uppdrag av den som bedriver verksamhet som är anmäl- ningspliktig att sköta fakturering, trafikstyrning, kundförfrågningar, mark- nadsföring av elektroniska kommunikationstjänster eller tillhandahållande av andra tjänster där uppgifterna behövs. Behandlingen ska begränsas till vad som är nödvändigt för verksamheten.
11 § Bestämmelserna i
1.när en myndighet eller en domstol behöver tillgång till sådana upp- gifter som avses i 8 § för att lösa tvister,
2.för elektroniska meddelanden som omfattas av beslut om hemlig av- lyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elek- tronisk kommunikation, tekniskt bistånd med sådan avlyssning eller över- vakning, inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myn- digheternas underrättelseverksamhet, eller
3.i den utsträckning uppgifter som avses i 8 § är nödvändiga för att för- hindra och avslöja obehörig användning av ett elektroniskt kommunika- tionsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst.
Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter
12 § Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör an- vändare som är fysiska personer eller abonnenter får behandlas endast sedan de har avidentifierats eller användaren eller abonnenten gett sitt samtycke till behandlingen. Behandlingen får endast ske i den utsträckning och under den tid som krävs för tillhandahållandet av en tjänst där uppgifterna behövs.
Innan samtycke lämnas ska den som tillhandahåller tjänsten informera om
1.vilken typ av uppgifter som kommer att behandlas,
2.behandlingens syfte och varaktighet, och
3.huruvida uppgifterna kommer att vidarebefordras.
Användaren eller abonnenten har rätt att när som helst återkalla sitt sam- tycke.
En användare eller en abonnent ska, trots att samtycke lämnats, på ett enkelt och kostnadsfritt sätt i enskilda fall kunna motsätta sig behandling av uppgifter vid uppkoppling eller överföring av ett elektroniskt meddelande.
13 § Endast den som handlar på uppdrag av den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektro- nisk kommunikationstjänst, eller av den som tillhandahåller den tjänst där uppgifterna behövs, får behandla uppgifter i enlighet med 12 §.
14 § Lokaliseringsuppgifter som omfattas av beslut om inhämtning av uppgifter enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2012:278) om in- hämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekäm- pande myndigheternas underrättelseverksamhet får behandlas utan hinder av 12 och 13 §§.
Meddelanden som är av vikt för allmänheten
15 § Den som enligt 7 kap. 34 § är skyldig att medverka till att förmedla meddelanden som är av vikt för allmänheten får för detta ändamål behandla trafikuppgifter, lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och uppgifter om abonnemang. Uppgifterna får behandlas endast i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet. De ska därefter genast utplånas.
Bestämmelserna i
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om under hur lång tid uppgifterna får behandlas innan de enligt första stycket ska utplånas.
Ospecificerade räkningar
16 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst är skyldig att tillhandahålla en abonnent som begär det en ospecificerad räkning.
Nummerpresentation
17 § Den som tillhandahåller nummerpresentation ska erbjuda
1.den anropande abonnenten eller användaren möjlighet att enkelt och kostnadsfritt förhindra nummerpresentation för varje samtal,
2.den anropade abonnenten möjlighet att enkelt och kostnadsfritt vid rimlig användning av funktionen förhindra nummerpresentationen vid in- kommande samtal, och
3.den anropade abonnenten möjlighet att, om numret visas innan sam- talet etableras, på ett enkelt sätt avvisa inkommande samtal, om skydd mot nummerpresentationen används av den anropande användaren eller abon- nenten.
Om presentationen avser det uppkopplade numret, ska den anropade abonnenten erbjudas möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnadsfritt för- hindra presentationen av det uppkopplade numret för den anropande an- vändaren.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
807
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Första stycket 1 ska gälla även för samtal till ett annat land. Första styck- et 2 och 3 och andra stycket ska gälla även för inkommande samtal från ett annat land.
Om nummerpresentation eller presentation av ett uppkopplat nummer erbjuds, ska den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kom- munikationstjänster informera allmänheten om detta och om de möjlig- heter som anges i första och andra styckena.
Undantag som gäller nummerpresentation och lokaliseringsuppgifter
18 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunika- tionsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får
1.på begäran av en abonnent temporärt åsidosätta skydd mot nummer- presentation för att kunna identifiera störande samtal samt lagra sådana uppgifter som identifierar den anropande abonnenten och hålla dem till- gängliga för abonnenten på begäran, och
2.för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller en regional alarmerings- central som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regio- nala alarmeringscentraler åsidosätta skydd mot nummerpresentation och tillhandahålla en sådan myndighet eller organisation lokaliseringsupp- gifter vid nödsamtal, utan samtycke eller trots vägran från abonnenten eller användaren.
Automatisk vidarekoppling
19 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst är skyldig att på begäran av en abonnent på ett enkelt sätt och kostnadsfritt tillhanda- hålla möjlighet att stoppa automatisk vidarekoppling som görs av tredje part till abonnenten.
Abonnentförteckningar
20 § En abonnent som är en fysisk person ska kostnadsfritt få informa- tion om ändamålen med en allmänt tillgänglig abonnentförteckning eller en förteckning ur vilken det går att få uppgifter genom abonnentupplys- ning, innan personuppgifter om abonnenten tas in i den. Om förteckningen ska finnas i elektronisk form, ska abonnenten informeras om de sökfunk- tioner som en sådan tjänst möjliggör.
21 § För att behandla personuppgifter om en abonnent som är en fysisk person i en förteckning som avses i 20 § krävs samtycke från denne. Abon- nenten ska ha möjlighet att utan kostnad kontrollera uppgifterna och få felaktiga uppgifter rättade samt få uppgifter borttagna ur förteckningen så snart det är möjligt.
808
Lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål
22 §2 Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 § är skyldig att lagra sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 1 och 3 som är nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikations- källan, slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunikationen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning samt lokalisering av mobil kommunikationsutrustning vid kommunika- tionens början och slut.
Skyldigheten att lagra uppgifter enligt första stycket omfattar uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst och meddelandehantering via mobil anslutningspunkt samt vid internetåtkomst. Även vid misslyckad uppringning gäller skyldigheten att lagra uppgifter som genereras eller behandlas.
För telefonitjänst gäller lagringsskyldigheten enligt första stycket inte uppgift om nummer som ett samtal styrts till.
Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt denna paragraf får uppdra åt någon annan att utföra lagringen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lagras enligt denna paragraf.
23 § Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheten att lagra uppgifter enligt 22 §, om det finns synnerliga skäl för det. Beslutet får förenas med villkor.
Beslutet om undantag får återkallas om villkoren i beslutet inte har följts eller det finns andra särskilda skäl för återkallelse.
24 § Uppgifter som lagrats enligt 22 § får behandlas endast för att lämnas ut enligt 32 § första stycket 2, 27 kap. 19 § rättegångsbalken eller lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommuni- kation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
25 §3 Uppgifter som avses i 22 § ska lagras enligt följande:
–Uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst och med- delandehantering via mobil nätanslutningspunkt ska lagras i sex månader. Lokaliseringsuppgifter ska dock lagras i endast två månader.
–Uppgifter som genereras eller behandlas vid internetåtkomst ska lagras
itio månader. Om uppgifterna identifierar den utrustning där kommunika- tionen slutligt avskiljs från den lagringsskyldige till den enskilda abonnen- ten, ska de dock lagras i endast sex månader.
Lagringstiden räknas från den dag kommunikationen avslutades.
När lagringstiden löpt ut ska den lagringsskyldige genast utplåna uppgif- terna. Om en begäran om utlämnande har kommit in innan lagringstiden löpt ut, ska den lagringsskyldige dock fortsätta lagra uppgifterna till dess att de lämnats ut. Efter utlämnandet ska uppgifterna genast utplånas.
2Förslaget motsvarar paragrafens lydelse enligt prop. 2018/19:86.
3Förslaget motsvarar paragrafens lydelse enligt prop. 2018/19:86.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
809
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
810
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om lag- ringstiden enligt första stycket.
26 § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 22 § har rätt till ersätt- ning för kostnader som uppstår när lagrade uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättningen.
27 § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 22 § ska bedriva verk- samheten så att uppgifterna utan dröjsmål kan lämnas ut och så att verk- ställandet av utlämnandet inte röjs. Uppgifterna ska göras tillgängliga på ett sådant sätt att informationen enkelt kan tas om hand.
Förbud mot avlyssning m.m.
28 § Utöver vad som anges i
Första stycket utgör inte hinder mot
1.sådan lagring som är automatisk, mellanliggande och tillfällig, om den är nödvändig för överföring av ett elektroniskt meddelande, eller i den utsträckning den är nödvändig för driften av ett elektroniskt kommunika- tionsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst,
2.att andra får tillgång till innehållet i ett elektroniskt meddelande, om innehållet ändå är allmänt tillgängligt, om det sker endast för att effektivi- sera den fortsatta överföringen till andra mottagare samt om uppgifter om vem som begärt att få informationen utplånas, eller
3.att i radiomottagare avlyssna eller på annat sätt med användande av sådan mottagare få tillgång till ett radiobefordrat elektroniskt meddelande som inte är avsett för den som avlyssnar eller för allmänheten.
29 § Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller använ- dares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får till- gång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan lagring eller åtkomst som behövs för att över- föra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt.
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation m.m.
30 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kom- munikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksam- heten avser tillhandahållande av
1.ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrande- frihetsgrundlagen, eller
2.tjänster inom ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät vilka består
av
a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller
b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt.
Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket.
31 § För att inhämtning av signaler i elektronisk form enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna ske, är operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter. Varje sådan operatör ska anmäla en eller flera samverkanspunkter till den myndighet som rege- ringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddela föreskrifter om samverkanspunkter.
Samtliga operatörer som för signaler i tråd över Sveriges gräns ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådan information de innehar som gör det enklare att ta hand om signalerna.
Samtliga operatörer ska utföra uppgifterna enligt första och andra styckena så att verksamheten inte röjs.
Tystnadsplikt
32 § Den som i samband med tillhandahållande av ett elektroniskt kom- munikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till följande uppgifter får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det som han eller hon fått del av eller tillgång till:
1.uppgift om abonnemang,
2.innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3.annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande.
Sådan tystnadsplikt gäller inte i förhållande till den som har tagit del i utväxlingen av ett elektroniskt meddelande eller som på annat sätt har sänt eller tagit emot ett sådant meddelande.
Tystnadsplikt i fråga om uppgifter som avses i första stycket 1 och 3 gäller inte heller i förhållande till innehavare av ett abonnemang som an- vänts för ett elektroniskt meddelande.
33 § Tystnadsplikt enligt 32 § första stycket gäller även för uppgift som hänför sig till
1. åtgärden att kvarhålla försändelser enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken,
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
811
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
812
2.angelägenhet som avser användning av hemlig avlyssning av elektro- nisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommuni- kation enligt 27 kap. 18 eller 19 § rättegångsbalken eller tekniskt bistånd med hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller med hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 4 kap. 25 b § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
3.angelägenhet som avser inhämtning av signaler i elektronisk form en- ligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
4.inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet, och
5.begäran om utlämnande av uppgift om abonnemang enligt 34 § första stycket 2.
34 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst och därvid har fått del av eller till- gång till uppgift som avses i 32 § första stycket ska på begäran lämna
1.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivnings- lagen (2010:1932), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 och som gäller misstanke om brott till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brottet,
3.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 och 3 samt uppgift om i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits till Polismyndigheten, om myndigheten finner att uppgif- ten behövs i samband med efterforskning av personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det finns fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa,
4.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 till Kronofogdemyndigheten om myndigheten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och myndig- heten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
5.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 till Skatteverket, om verket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481),
6.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 till Polismyndigheten, om myndigheten finner att uppgiften behövs i samband med underrättelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten ska kunna fullgöra en uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),
7.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 till Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i ett särskilt fall för att myndigheten ska kunna fullgöra underrättelseskyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lag- överträdare,
8. uppgift som avses i 32 § första stycket 1 och 3 till regional alarme- |
Prop. 2021/22:136 |
ringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa |
Bilaga 4 |
regionala alarmeringscentraler, och |
|
9.uppgift som avses i 32 § första stycket 1 till Finansinspektionen, om inspektionen finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för utredningen av en misstänkt överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknads- missbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rå- dets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/ 125/EG och 2004/72/EG.
Ersättning för att lämna ut andra uppgifter enligt första stycket 8 än loka- liseringsuppgifter ska vara skälig med hänsyn till kostnaderna för utläm- nandet.
35 § Den som i annat fall än som avses i 32 § första stycket och 33 § i radiomottagare har avlyssnat eller på annat sätt med användande av sådan mottagare fått tillgång till ett radiobefordrat meddelande i ett elektroniskt kommunikationsnät som inte är avsett för honom eller henne själv eller för allmänheten får inte obehörigen föra det vidare.
Föreskrifter
36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om behandling av uppgifter för elektronisk kommunikation meddela föreskrifter om
1.vilka uppgifter som får behandlas enligt 9 § första och andra stycket,
och
2.de krav som ska ställas på en allmänt tillgänglig telefonitjänst som medger identifiering av det anropande eller uppkopplade telefonnumret eller vidarekoppling.
9 kap. Uppgiftsskyldighet
1 § Den som bedriver annan verksamhet som omfattas av lagen än num- meroberoende interpersonella kommunikationstjänster ska på begäran till- handahålla en myndighet upplysningar och handlingar som behövs för
1.förfaranden för eller bedömning av framställningar om beviljande av tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 23 och 25 §§ och 4 kap. 4 och 8 §§,
2.offentliggörande av jämförande kvalitets- och prisöversikter över tjänster till nytta för konsumenterna,
3.klart definierade statistiska ändamål, rapporter och studier,
4.marknadsanalys enligt 5 kap. 5 och 6 §§, inbegripet uppgifter om marknader i efterföljande led eller slutkundsmarknader som har förbin- delse med eller anknytning till analyserade marknader,
5.beslut om skyldigheter enligt 5 kap.,
6.att säkerställa en effektiv användning och ändamålsenlig förvaltning av radiofrekvenser och nummer,
7.att utvärdera sådan utveckling av nät och tjänster som kan påverka grossisttjänster som gjorts tillgängliga för konkurrenter, täckning och ut- byggnad inom landet, uppkopplingsmöjligheter som slutanvändare har och
813
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
identifieringen av områden med eftersatt bredbandsutbyggnad enligt geo- grafiska kartläggningar, och
8.genomförande av geografiska kartläggningar av bredbandsutbyggnad. En operatör som enligt 5 kap. 7 § har betydande inflytande på en mark-
nad i grossistledet ska på begäran tillhandahålla en myndighet redovis- ningsuppgifter om de marknader i slutkundsledet som är förknippade med den marknaden.
Uppgifter som avses i första stycket
2 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran tillhandahålla en myndighet upplysningar och handlingar som behövs för att den ska kunna lämna information till Organet för europeiska reglerings- myndigheter för elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1971 av den 11 de- cember 2018 om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndig- heter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphä- vande av förordning (EG) nr 1211/2009.
3 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran tillhandahålla Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektro- nisk kommunikation de upplysningar och handlingar som organet behöver för kontroll av att dess yttranden följs.
4 § Information som ska offentliggöras enligt denna lag eller enligt de skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska på begäran lämnas till tillsynsmyndigheten innan den offent- liggörs.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be- sluta om skyldighet att särredovisa verksamheter som har samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller kommunika- tionstjänster för den som
1.bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 §, och
2.har särskild eller exklusiv rätt att tillhandahålla andra tjänster än enligt denna lag.
10 kap. Tillsyn
Allmänna bestämmelser
1 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillsyn över att lagen och de beslut om skyldigheter eller villkor samt de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.
Tillsynsmyndigheten ska också ha tillsyn över att rättsakter som har antagits med stöd av följande bestämmelser följs:
1.artiklarna 40.5, 57.2, 75.1, 102.3, 109.8 och 116 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en kodex för elektronisk kommunikation, och
814
2.artikel 4.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG.
2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som om- fattas av denna lag bedrivs.
Tillsynsmyndighetens beslut om åtgärder för tillsynen får verkställas av Kronofogdemyndigheten. Då gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, av- hysning eller avlägsnande.
Uppgifter som behövs för tillsynen
3 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
Om de uppgifter som kan lämnas inte är tillräckliga, har tillsynsmyndig- heten rätt att på begäran få sådana uppgifter och handlingar av andra före- tag som bedriver verksamhet inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer.
Tillsynsåtgärder
4 § Om tillsynsmyndigheten har skäl att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt denna lag inte följer lagen eller de beslut om skyldig- heter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, inte följer en genomförandeåtgärd som avses i 1 § andra stycket eller inte använder en radiosändare i den utsträckning som villkoren medger, ska myndigheten underrätta den som bedriver verksamheten om detta förhållande och ge denne möjlighet att yttra sig inom skälig tid.
5 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att rättelse av en överträdelse som avses i 4 § ska ske omedel- bart eller inom skälig tid. Följs inte ett föreläggande, får tillsynsmyndig- heten, efter utgången av den tid som angetts i underrättelsen enligt 4 §,
1.återkalla ett tillstånd, ändra tillståndsvillkor eller besluta att den som åsidosatt en skyldighet helt eller delvis ska upphöra med verksamheten, om inte överträdelsen är av mindre betydelse, eller
2.meddela de ytterligare förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas.
Om en radiosändare använts i mindre omfattning än vad tillståndsvill- koren medger, får dock ett sådant tillstånd inte återkallas om särskilda skäl talar mot det eller ändamålet med föreläggandet lika väl kan tillgodoses genom att tillståndsvillkoren ändras.
Förelägganden och förbud får förenas med vite.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
815
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
816
6 § Ett tillstånd får återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart, om
1.ett sådant tillstånd som avses i 3 kap. 6 § andra stycket har upphört att gälla och det inte finns särskilda skäl som talar mot en återkallelse,
2.den som har sökt tillståndet har lämnat oriktiga uppgifter eller inte lämnat uppgifter av betydelse för tillståndet,
3.förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har medfört att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna meddelas,
4.tillstånd har beviljats för alternativ användning av harmoniserat fre- kvensutrymme med stöd av 3 kap. 7 § och det finns efterfrågan på att an- vända frekvensutrymmet på de harmoniserade villkoren,
5.tillståndshavaren trots påminnelse inte betalar avgift enligt 13 kap.
1eller 2 §, eller
6.tillståndshavaren begär att tillståndet ska återkallas.
Tillståndsvillkor får också ändras omedelbart i fall som avses i 3 kap. 23 § eller 4 kap. 8 §.
Ett tillstånd får återkallas enligt första stycket
7 § När ett tillstånd att använda radiosändare har hyrts ut enligt 3 kap. 25 § och det finns skäl att återkalla tillståndet enligt 5 eller 6 § på grund av omständigheter som hänför sig till hyrestagaren, ska återkallelsen i stället avse medgivandet till uthyrning.
8 § En frekvenstilldelning för rundradiosändning får ändras, om det är nödvändigt för att nya användare ska få möjlighet att bedriva sådan verk- samhet.
En återkallelse av tillstånd eller ändring av tillståndsvillkor på grund av förändringar inom radiotekniken får beslutas endast om det finns synner- liga skäl med hänsyn till intresset av en effektiv användning av radiofre- kvenser. I detta sammanhang ska det särskilt beaktas i vilken utsträckning rimligt ekonomiskt utbyte av utrustningen uppnåtts och vilka effekterna blir på tillståndshavarens verksamhet av en återkallelse eller ändring av tillståndsvillkoren.
9 § Om en överträdelse av denna lag eller av de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folk- hälsan eller kan befaras orsaka allvarliga ekonomiska eller operativa problem för tillhandahållare eller användare av elektroniska kommu- nikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster, eller andra an- vändare av radiofrekvenser, får tillsynsmyndigheten, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt, omedelbart
1.meddela ett föreläggande att genast följa lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen,
2.återkalla ett tillstånd eller ändra tillståndsvillkoren, eller
3.besluta att en verksamhet helt eller delvis ska upphöra.
Giltighetstiden för ett sådant beslut får vara högst tre månader. Om rättelse inte vidtagits får giltighetstiden förlängas med ytterligare högst tre månader.
Tillsynsmyndighetens beslut får förenas med vite.
10 § En återkallelse av tillstånd eller ändring av tillståndsvillkoren på- verkar inte skyldighet att betala ersättning för tillstånd som har meddelats enligt 3 kap. 10 § eller 4 kap. 7 §, om inte annat bestäms i samband med återkallelsen eller villkorsändringen.
11 § I ett ärende om ändring av tillstånd eller villkor för att använda radio- sändare eller nummer ska berörda parter och andra som kan ha intresse i saken få tillfälle att yttra sig inom skälig tid innan beslut fattas, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det.
Tillsynsåtgärder enligt vissa
12 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för fullgörande av de skyldigheter som anges i
1.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen och i genomfö- randeakter enligt samma förordning, och
2.artiklarna
Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten upplysningar och hand- lingar som behövs för kontroll av att dessa rättsakter följs.
Förelägganden och förbud får förenas med vite.
Lösning av tvister
13 § Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller elektro- niska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller tillhörande tjänster, eller mellan en sådan aktör och ett företag som drar nytta av en skyldighet i fråga om samtrafik eller andra former av tillträde eller som tillhandahåller tillhörande faciliteter, eller om en överenskommelse om tillträde enligt 5 kap. 36 § inte har nåtts inom två månader från det att en begäran mottagits, får en part hänskjuta tvisten för avgörande av tillsyns- myndigheten, om
1.tvisten har samband med skyldigheter som följer av denna lag eller av föreskrifter, tillståndsvillkor eller beslut om förpliktelser som har medde- lats i anslutning till lagen eller som följer av rättsakter som avses i 1 § andra stycket eller 12 § första stycket 1, eller
2.tvisten i övrigt rör villkor för samtrafik eller andra former av tillträde. Om en operatör och en statlig myndighet, kommun eller landsting inte
når en överenskommelse om tillträde enligt 5 kap. 45 § ska, om någon av dem begär det, tvisten prövas av tillsynsmyndigheten.
Myndigheten ska så snart som möjligt besluta i de frågor som tvisten gäller. Beslutet ska meddelas senast fyra månader, eller om tvisten gäller tillämpningen av 5 kap. 35 § senast två månader, från det att begäran kom
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
817
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
in till myndigheten, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till tvistens omfattning eller andra särskilda omständigheter.
14 § Tillsynsmyndigheten får förelägga en part att tillhandahålla myn- digheten de uppgifter och handlingar som behövs för att pröva en tvist en- ligt 13 § och som avser
1.allmänna skyldigheter som gäller enligt denna lag,
2.villkor som har meddelats med stöd av lagen, eller
3.särskilda skyldigheter som har beslutats med stöd av 5 kap. 7 §. Föreläggandet får förenas med vite. Vid prövning av en ansökan om ut-
dömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.
15 § Om en part hänskjutit en tvist för avgörande enligt 13 § får tillsyns- myndigheten besluta att inte ta upp tvisten för avgörande, om det med hänsyn till den frågeställning som tvisten aktualiserat är lämpligare att den avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen.
Har myndigheten inte vidtagit någon sådan tillsynsåtgärd inom fyra månader från det att en part hänskjutit tvisten, ska myndigheten på ny ansökan av någon av parterna pröva tvisten enligt vad som anges i 13 §.
16 § Om det med hänsyn till tvistens art är lämpligare, får tillsynsmyn- digheten hänskjuta tvisten för medling, i stället för att ta upp tvisten till prövning eller vidta en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen. Myndigheten ska i sådant fall ge parterna tillfälle att föreslå en lämplig person att vara medlare.
Har medling pågått i fyra månader eller avbrutits dessförinnan utan att parterna kommit överens, ska myndigheten på ny ansökan av någon av parterna pröva tvisten enligt vad som anges i 13 §.
Parterna ska solidariskt betala skälig ersättning till medlare för arbete och utlägg.
17 § Om en tvist som hänskjutits till tillsynsmyndigheten enligt 13 § också har hänskjutits till en eller flera tillsynsmyndigheter i en annan stat inom Europeiska unionen, ska tillsynsmyndigheten, om tvisten påverkar handeln mellan medlemsstaterna i unionen, underrätta Organet för euro- peiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation om tvisten. När tillsynsmyndigheten har lämnat en sådan underrättelse får ärendet inte avgöras förrän Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektro- nisk kommunikation har yttrat sig. Om ärendet brådskar med hänsyn till intresset att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändarnas intressen får dock beslut meddelas att gälla till dess något annat bestäms.
Tillsynsmyndigheten ska avgöra ärendet inom en månad från yttrandet och ska i sitt beslut beakta innehållet i yttrandet.
818
11 kap. Sanktionsavgifter
1 § Tillsynsmyndigheten ska ta ut en sanktionsavgift av den som inte 1. tillhandahåller en sammanfattning av avtalet i enlighet med 7 kap. 2 §,
föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen och genom- förandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av
artikel 102.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en kodex för elektronisk kommu- nikation, i den ursprungliga lydelsen,
2.tillämpar villkor som gäller bindningstid och uppsägningstid i enlighet med 7 kap. 8, 12 och 13 §§,
3.uppfyller kraven på byte av tillhandahållare och nummerportabilitet i enlighet med 7 kap.
4.vidtar åtgärder för att hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster i enlighet med 8 kap. 3 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
5.rapporterar om säkerhetsincidenter i enlighet med 8 kap. 6 § och före- skrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
6.informerar om hot om säkerhetsincidenter i enlighet med 8 kap. 7 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen och genom- förandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 40.5 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
7.behandlar uppgifter i ett elektroniskt meddelande eller trafikuppgifter som hör till detta meddelande i enlighet med 8 kap. 28 §,
8.bedriver sin verksamhet så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan ske i enlighet med 8 kap. 30 § och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den paragrafen,
9.överför signaler till samverkanspunkter i enlighet med 8 kap. 31 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen, eller
10.lämnar ut uppgift som rör abonnemang eller annan uppgift som an- går ett särskilt elektroniskt meddelande i enlighet med 8 kap. 34 §.
2 § En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 10 000 000 kronor.
När avgiftens storlek bestäms ska särskild hänsyn tas till den skada eller risk för skada som uppstått till följd av överträdelsen, om aktören tidigare har begått en överträdelse och de kostnader som aktören har undvikit till följd av överträdelsen.
En sanktionsavgift får efterges helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.
3 § En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande om vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.
4 § En sanktionsavgift får endast beslutas om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum.
Ett beslut om sanktionsavgift ska delges.
5 § En sanktionsavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten inom 30 da- gar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
819
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Om sanktionsavgiften inte betalas i tid, ska myndigheten lämna den obe- talda avgiften för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsök- ningsbalken.
En sanktionsavgift tillfaller staten.
6 § En beslutad sanktionsavgift faller bort till den del beslutet om avgif- ten inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.
12 kap. Straff
1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader ska den dömas som med uppsåt eller av oaktsamhet
1.använder radiosändare utan tillstånd där sådant tillstånd krävs enligt denna lag eller använder radiosändare i strid med ett tillståndsvillkor, eller
2.bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 22 § andra stycket.
2 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot den tystnadsplikt som föreskrivs i 8 kap. 35 § ska dömas till böter. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbud enligt 8 kap. 29 § ska dömas till böter, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som föreskrivs i 5 kap. 2 § eller 8 kap. 32 eller 33 § finns i brottsbalken.
3 § Radiosändare eller elektriska eller elektroniska anläggningar som har varit föremål för brott enligt 1 § kan förklaras förverkade. Då ska bestäm- melserna i 36 kap. brottsbalken tillämpas.
4 § Har någon ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 3 kap. 5 § konkurrenslagen (2008:579) eller dömts att betala vite enligt 6 kap. 2 § samma lag, får vite enligt denna lag inte dömas ut för samma förfarande.
13 kap. Avgifter
1 § En handläggningsavgift får tas ut av den som
1.anmäler verksamhet enligt 2 kap. 1 §, eller
2.ansöker om tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 23 eller 25 § eller 4 kap. 4 eller 8 §.
En årlig avgift ska betalas av den som
1.bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 §, eller
2.har tillstånd enligt 3 kap. 1 § eller 4 kap. 4 §.
De årliga avgifterna ska sammantaget motsvara de kostnader som en myndighet i övrigt har för sin verksamhet enligt denna lag. Avgifterna ska fördelas med skälig andel på dem som bedriver anmäld verksamhet eller har tillstånd.
820
2 § Den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § ska |
Prop. 2021/22:136 |
betala en avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot |
Bilaga 4 |
och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation. Avgifterna ska |
|
fördelas med skälig andel på dem som bedriver anmäld verksamhet. |
|
14 kap. Överklagande och handläggning i domstol Överklagande
1 § En myndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltnings- domstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Kammarrättens beslut i ett mål enligt denna lag får inte överklagas.
2 § Beslut enligt denna lag får överklagas av den som är part i ärendet, om beslutet har gått parten emot, och även av någon annan vars rättigheter påverkas negativt av beslutet.
3 § Beslut enligt 5 kap. 7 § som avser identifiering av företag med be- tydande inflytande på en marknad får överklagas endast i samband med att beslut att införa, upphäva eller ändra en skyldighet som avses i 5 kap. 7 § överklagas.
Ett beslut enligt 3 kap. 9 § att begränsa antalet tillstånd får överklagas endast i samband med att beslut i fråga om tillstånd att använda radio- sändare överklagas.
4 § Beslut om underrättelse enligt 10 kap. 4 §, beslut om föreläggande enligt 10 kap. 14 § och beslut om att inte ta upp en tvist för avgörande enligt 10 kap. 15 § första stycket får inte överklagas.
5 § Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska gälla omedelbart, om inte annat har bestämts.
Handläggning i domstol
6 § Mål i förvaltningsrätt och kammarrätt som avser överprövning av följande beslut ska handläggas skyndsamt:
1.beslut om särskilda skyldigheter med stöd av 5 kap. 7 §,
2.beslut i ett tillsynsärende enligt 10 kap. 5 §, om tillsynen avsett kon- troll av att ett beslut som anges i 1 följs,
3.beslut vid prövning av en tvist enligt 10 kap. 13 §, om tvisten grundar sig på ett beslut som avses i 1, och
4.beslut om identifiering av företag med betydande inflytande på en marknad enligt 5 kap. 7 §.
7 § I mål som avses i 6 § får en part i förvaltningsrätten åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis efter det att fyra månader gått från det att tiden för överklagande gått ut, endast om parten gör sannolikt att parten inte kunnat åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller annars haft
giltig ursäkt att inte göra det.
821
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
I mål som avses i 6 § får en ny omständighet eller ett nytt bevis åberopas först i kammarrätten endast om det finns synnerliga skäl.
Domstolarnas sammansättning
8 § Vid prövningen av mål som avses i 6 § ska förvaltningsrätten bestå av två lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Om en av de eko- nomiska experterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
Första stycket första meningen gäller inte om något annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
9 § Vid prövning av mål som avses i 6 § ska kammarrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av de ekonomiska experterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
Kammarrätten är domför utan ekonomiska experter i fall som anges i 12 § fjärde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och vid prövning av mål som är av enkel beskaffenhet.
I övrigt gäller, även i mål som avses i första stycket, 12 §
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för- ordnar för viss tid dem som ska tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 8 och 9 §§. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål en omständighet som medför att förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet ändå anses fortsätta att gälla i det pågående målet.
Den som ska tjänstgöra som ekonomisk expert ska vara svensk med- borgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förval- tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Inhibition
11 § När en domstol enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) tar ställning till om ett beslut som fattats med stöd av denna lag tills vidare inte ska gälla ska domstolen särskilt beakta det som i 1 kap. 1 § anges om lagens syfte.
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2020:000) om införande av lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
822
Förslag till lag om införande av lagen (2020:000) om |
Prop. 2021/22:136 |
elektronisk kommunikation |
Bilaga 4 |
|
|
Härigenom föreskrivs följande. |
|
Allmänna bestämmelser |
|
1 § Lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation och denna lag ska |
|
träda i kraft den 21 december 2020. |
|
2 § Genom lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation upphävs
1.lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, och
2.lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Anmälan
3 § Den som vid ikraftträdandet av lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) om elektro- nisk kommunikation eller ska anses anmäld enligt den lagen, ska anses anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Tillstånd för tillhandahållande av mobila teletjänster eller nätkapacitet |
|
för sådana tjänster som enligt 5 § andra stycket lagen (2003:390) om infö- |
|
rande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska anses med- |
|
delade enligt 3 kap. 1 § den lagen, ska anses beviljade enligt 3 kap. 1 § |
|
lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation. |
|
Erkännande av operatör |
|
4 § Beslut om erkännande av operatör som har meddelats med stöd av |
|
2 kap. 5 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation eller motsva- |
|
rande äldre bestämmelser ska anses meddelade med stöd av 2 kap. 5 § |
|
lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation. |
|
Tillstånd att använda radiosändare |
|
5 § Tillstånd som har beviljats enligt 3 kap. 1 § lagen (2003:389) om |
|
elektronisk kommunikation eller motsvarande bestämmelse i äldre lag, ska |
|
anses beviljade enligt 3 kap. 1 § lagen (2020:000) om elektronisk kommu- |
|
nikation. |
|
Tillståndsvillkor som har meddelats enligt 3 kap. 11 och 11 a §§ lagen |
|
(2003:389) om elektronisk kommunikation eller motsvarande bestämmelser |
|
i äldre lag eller som ska anses meddelade enligt 3 kap. 11 § lagen (2003:389) |
|
om elektronisk kommunikation, ska anses meddelade enligt 3 kap. |
|
lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation. |
|
I fråga om tillstånd att använda radiosändare för viss radioanvändning |
|
som har beviljats före den 1 augusti 2010, ska då gällande bestämmelser |
|
om krav på tillstånd att använda enskilda radiosändare inom ramen för ett |
|
sådant tillstånd tillämpas. |
|
6 § Medgivanden till överlåtelse och uthyrning av tillstånd att använda |
|
radiosändare som har lämnats enligt 3 kap. 23 och 24 §§ lagen (2003:389) |
823 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
om elektronisk kommunikation ska anses lämnade enligt 3 kap. 23 och 25 §§ lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Nummer
7 § Beslut om fastställande av nummerplaner som har meddelats enligt
3kap. 15 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation eller motsva- rande äldre bestämmelser ska anses meddelade enligt 4 kap. 1 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
8 § Tillstånd att använda nummer som har beviljats enligt 3 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska anses beviljade enligt 4 kap. 4 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Tillståndsvillkor som har meddelats enligt 3 kap. 21 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska anses meddelade enligt 4 kap. 6 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Medgivanden till överlåtelse av tillstånd att använda nummer som har lämnats enligt 3 kap. 23 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska anses lämnade med stöd av 4 kap. 8 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Beslut om skyldigheter
9 § Beslut om skyldigheter som har meddelats enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska fortsätta att gälla. Besluten ska anses meddelade med stöd av lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
10 § Bestämmelserna i 5 kap. 34 § lagen (2020:000) om elektronisk kom- munikation får endast tillämpas på den som har fått tillståndet att använda radiosändare efter ikraftträdandet av den lagen.
Nummerportabilitet
11 § Beslut att i enskilda fall medge undantag enligt 5 kap. 9 § fjärde stycket lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation eller motsvarande äldre bestämmelser ska anses meddelade enligt 7 kap. 20 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
12 § Beslut enligt 5 kap. 11 § andra stycket lagen (2003:389) om elektro- nisk kommunikation eller motsvarande äldre bestämmelser ska anses med- delade enligt 7 kap. 22 § andra stycket lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Abonnentförteckningar
13 § Sådana personuppgifter om en abonnent som är en fysisk person och som har förts in i en allmänt tillgänglig abonnentförteckning före ikraftträdandet av lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation, får stå kvar i förteckningen tills abonnenten meddelar något annat.
824
Lagring av trafikuppgifter
14 § Beslut enligt 6 kap. 16 b § lagen (2003:389) om elektronisk kom- munikation ska anses meddelade enligt 8 kap. 23 § lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Tillsyn
15 § Förelägganden och förbud som har meddelats med stöd av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska anses meddelade med stöd av lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
16 § Bestämmelserna i 10 kap. lagen (2020:000) om elektronisk kom- munikation ska tillämpas på sådana tillstånd som avses i 5 § tredje stycket.
17 § Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en parts rätt att hän- skjuta en tvist för avgörande av tillsynsmyndigheten, om tvisten har sam- band med skyldigheter som avser tiden före ikraftträdandet av lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation.
Sanktionsavgifter
18 § Bestämmelserna om sanktionsavgift i 11 kap. lagen (2020:000) om elektronisk kommunikation tillämpas endast på överträdelser som har ägt rum efter ikraftträdandet av den lagen.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
825
Prop. 2021/22:136 |
Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken |
||
Bilaga 4 |
|
|
|
|
Härigenom föreskrivs att 27 kap. 25 § rättegångsbalken ska ha följande |
||
|
lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
27 kap. |
|
|
25 §1 |
||
|
När tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller |
||
|
hemlig övervakning av elektronisk kommunikation har lämnats, får de tek- |
||
|
niska hjälpmedel som behövs för åtgärden användas. |
||
|
I 6 kap. lagen (2003:389) om |
I 8 kap. lagen (2020:000) om |
|
|
elektronisk kommunikation finns |
elektronisk kommunikation finns |
|
|
bestämmelser om hemlig avlyss- |
bestämmelser om hemlig avlyss- |
|
|
ning av elektronisk kommunikation |
ning av elektronisk kommunikation |
|
|
och hemlig övervakning av elektro- |
och hemlig övervakning av elek- |
|
|
nisk kommunikation som gäller för |
tronisk kommunikation som gäller |
|
|
den som driver verksamhet som |
för den som driver verksamhet som |
|
|
avses i den lagen. |
avses i den lagen. |
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
826 |
1 Senaste lydelse 2012:281. |
Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Härigenom föreskrivs att 53 f § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
53 f §1 |
Den som på grund av bestämmelserna i 53 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i |
6 kap. 20 § |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
lagen (2003:389) om |
elektronisk |
gen (2020:000) om elektronisk |
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
1 Senaste lydelse 2009:109. |
827 |
Prop. 2021/22:136 |
Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) |
||
Bilaga 4 |
|
|
|
|
Härigenom föreskrivs att 57 f § patentlagen (1967:837)1 ska ha följande |
||
|
lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
57 f §2 |
|
|
Den som på grund av bestämmelserna i 57 c § andra stycket |
||
|
förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information har |
||
|
rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas |
||
|
av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande. |
||
|
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
|
mation som avses i |
6 kap. 20 § |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
|
lagen (2003:389) om |
elektronisk |
gen (2020:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
828 |
1 |
Lagen omtryckt 1983:433. |
2 |
Senaste lydelse 2009:111. |
Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)
Härigenom föreskrivs att 35 f § mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
35 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 35 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i |
6 kap. 20 § |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
lagen (2003:389) om |
elektronisk |
gen (2020:000) om elektronisk |
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
1 Senaste lydelse 2009:112. |
829 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 11, 12, och 17 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
11 §2 |
En kammarrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är
presidenten eller en lagman. |
|
|
|
|
|
Bestämmelser om särskild sam- |
Bestämmelser om särskild sam- |
||||
mansättning av kammarrätten vid be- |
mansättning av kammarrätten vid be- |
||||
handling av vissa mål finns i fastig- |
handling av vissa mål finns i fastig- |
||||
hetstaxeringslagen |
(1979:1152), |
hetstaxeringslagen |
(1979:1152), |
||
lagen (2003:389) |
om elektronisk |
lagen (2020:000) |
om elektronisk |
||
kommunikation och lagen |
(2010: |
kommunikation och lagen |
(2010: |
||
1882) om åldersgränser för film |
1882) om åldersgränser för film |
||||
som ska visas offentligt. Bestäm- |
som ska visas offentligt. Bestäm- |
||||
melser om särskild samman- |
melser om särskild sammansättning |
||||
sättning vid behandling av mål om |
vid behandling av mål om |
||||
laglighetsprövning |
enligt |
13 kap. |
laglighetsprövning |
enligt |
13 kap. |
kommunallagen (2017:725) finns i |
kommunallagen (2017:725) finns i |
||||
13 a §. |
|
|
13 a §. |
|
|
12 §3
En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lag- farna ledamöter får inte ingå i rätten.
När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten är en kam- marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.
Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får för- hinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
En kammarrätt är domför utan nämndemän
1.vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,
2.vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid annan åtgärd som endast avser målets beredande, och
3.vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak.
Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.
|
|
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om domförhet vid |
|
behandling av vissa mål finns i |
behandling av vissa mål finns i |
|
|
1 |
Lagen omtryckt 1981:1323. |
|
830 |
2 |
Senaste lydelse 2017:729. |
|
3 |
Senaste lydelse 2018:1959. |
|
|
fastighetstaxeringslagen |
|
fastighetstaxeringslagen |
|
(1979:1152), lagen (2003:389) om |
(1979:1152), lagen (2020:000) om |
||
elektronisk kommunikation |
och |
elektronisk kommunikation |
och |
lagen (2010:1882) om åldersgrän- |
lagen (2010:1882) om åldersgrän- |
||
ser för film som ska visas offentligt. |
ser för film som ska visas offentligt. |
||
Bestämmelser om domförhet |
vid |
Bestämmelser om domförhet |
vid |
behandling av mål om laglighets- |
behandling av mål om laglighets- |
||
prövning enligt 13 kap. kommunal- |
prövning enligt 13 kap. kommunal- |
||
lagen (2017:725) finns i 13 a §. |
|
lagen (2017:725) finns i 13 a §. |
|
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan om prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt 34 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) får med- delas av en lagfaren ledamot, om frågan är enkel.
Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet.
Vid beslut om avskrivning av ett mål efter en återkallelse är kammar- rätten domför med en lagfaren ledamot.
Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfa- ren ledamot i kammarrätten eller, om åtgärderna inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltnings- domstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.
17 §4
En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämnde- män, om inte annat följer av 17 b eller 18 §. Om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Om det finns skäl för det med hänsyn till målets omfattning eller svårig- hetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet.
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om domförhet vid |
|
behandling av vissa mål finns, för- |
behandling av vissa mål finns, för- |
|
utom i 18 §, i fastighetstaxeringsla- |
utom i 18 §, i fastighetstaxeringsla- |
|
gen (1979:1152), lagen (2003:389) |
gen (1979:1152), lagen (2020:000) |
|
om elektronisk kommunikation och |
om elektronisk kommunikation och |
|
lagen (2010:1882) om åldersgrän- |
lagen (2010:1882) om åldersgrän- |
|
ser för film som ska visas offentligt. |
ser för film som ska visas offentligt. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
4Senaste lydelse 2018:1959.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
831
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2 §1 |
|
|
Den som svarar för alarmerings- |
Den som svarar för alarmerings- |
|
centraler som anges i 1 § får inte |
centraler som anges i 1 § får inte |
|
utan tillstånd av regeringen spela in |
utan tillstånd av regeringen spela in |
|
telefonsamtal varigenom någon av- |
telefonsamtal varigenom någon av- |
|
ser att tillkalla eller annars komma |
ser att tillkalla eller annars komma |
|
i förbindelse med Polismyndighe- |
i förbindelse med Polismyndighe- |
|
ten, kommunal organisation för |
ten, kommunal organisation |
för |
räddningstjänst, ambulans eller nå- |
räddningstjänst, ambulans eller nå- |
|
got annat hjälporgan och som be- |
got annat hjälporgan och som be- |
|
fordras via ett allmänt kommunika- |
fordras via ett allmänt elektroniskt |
|
tionsnät till eller från en sådan cen- |
kommunikationsnät till eller |
från |
tral. |
en sådan central. |
|
Tillstånd får även i den utsträckning som krävs för snabba och effektiva hjälpinsatser innefatta rätt att
1.avlyssna och spela in sådana telefonsamtal som avses i första stycket och som har kopplats vidare av en alarmeringscentral till ett hjälporgan,
2.avbryta pågående telefonsamtal för att samtal ska kunna kopplas vidare från en alarmeringscentral till ett hjälporgan.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
832 |
1 Senaste lydelse 2014:723. |
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter
Härigenom föreskrivs att 9 f § lagen (1992:1685) om skydd för krets- mönster för halvledarprodukter ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
9 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 9 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i |
6 kap. 20 § |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
lagen (2003:389) om |
elektronisk |
gen (2020:000) om elektronisk |
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
1 Senaste lydelse 2009:114. |
833 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 d § växtförädlarrättslagen (1997:306) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
9 kap.
5 §1
Den som på grund av bestämmelserna i 9 kap. 5 a § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
||
tronisk kommunikationstjänst |
och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
||
föreläggande har |
lämnat |
ut |
föreläggande har lämnat ut infor- |
information som avses i 6 kap. 20 § |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
||
lagen (2003:389) om |
elektronisk |
gen (2020:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
||
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
||
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
||
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
||
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
||
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
||
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
||
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
834 |
1 Senaste lydelse 2009:115. |
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1998:31) om standarder för sänd- ning av
dels att 3 och 6 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 3 § ska utgå, dels att nuvarande 4 § ska betecknas 3 §,
dels att rubriken till lagen samt 1, 2 och 15 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 3 § ska lyda ”Viss utrustning för tv-
mottagare” och rubriken närmast före 5 § ska lyda ”Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala ljudradio- och
dels att rubriken närmast efter 3 § ska sättas närmast före 3 §, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Lag om standarder för sändning |
Lag om standarder för digital |
av radio- och |
radio och tv |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
|
|
|
|
1 §3 |
|
Denna lag genomför Europa- |
Denna lag genomför artiklarna |
||||
parlamentets |
och rådets direktiv |
62 och 113 i Europaparlamentets |
|||
2002/19/EG av den 7 mars 2002 |
och rådets direktiv (EU) 2018/1972 |
||||
om tillträde till och samtrafik me- |
av den 11 december 2018 om |
||||
llan elektroniska kommunikations- |
inrättande av en europeisk kodex |
||||
nät och |
tillhörande |
faciliteter |
för elektronisk kommunikation. |
||
(tillträdesdirektiv), 2002/21/EG av |
|
||||
den 7 mars 2002 om ett gemensamt |
|
||||
regelverk för elektroniska kommu- |
|
||||
nikationsnät och kommunikations- |
|
||||
tjänster (ramdirektiv) och 2002/22/ |
|
||||
EG av den 7 mars 2002 om |
|
||||
samhällsomfattande tjänster |
och |
|
|||
användares rättigheter |
avseende |
|
|||
elektroniska |
kommunikationsnät |
|
|||
och |
kommunikationstjänster |
|
|||
(direktiv |
om |
samhällsomfattande |
|
||
tjänster), i de delar de avser |
|
||||
bestämmelser |
om tillämpning |
av |
|
||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation.
2Senaste lydelse av
lagens rubrik 2003:393 |
|
3 § 2003:393 |
|
6 § 2003:393 |
|
rubriken närmast före 5 § 2003:393. |
835 |
3 Senaste lydelse 2003:393. |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
836
standarder för sändning av ljud- radio- och televisionssignaler.
2 §4
I lagen finns bestämmelser om |
I lagen finns bestämmelser om |
||||||
standarder för |
standarder för digitala |
||||||
sänds i bredbildsformat, har hög |
samt om system för villkorad |
||||||
upplösning eller använder digitala |
tillgång till digitala ljudradio- och |
||||||
sändningssystem samt om system |
|
||||||
för villkorad tillgång till digitala |
|
|
|
||||
ljudradio- och |
|
|
|
||||
allmänheten. |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
4 § |
|
|
|
|
|
|
|
Den som tillhandahåller digitala |
||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
are avgiftsfritt kan lämna tillbaka |
||
|
|
|
|
|
digital |
||
|
|
|
|
|
kompatibel med andra tillhanda- |
||
|
|
|
|
|
hållares digitala |
|
|
|
|
|
|
15 §5 |
|
|
|
Om en näringsidkare bryter mot |
Om en näringsidkare bryter mot |
||||||
någon |
av |
bestämmelserna i |
3 § |
någon |
av bestämmelserna i |
5 § |
|
andra stycket, 5 § första stycket, |
första stycket, 7 eller 8 § eller mot |
||||||
7 eller |
8 § eller mot föreskrifter |
föreskrifter som har meddelats med |
|||||
som meddelats med stöd av 3 § |
stöd av 4 § eller 5 § andra stycket |
||||||
första stycket, 4 §, 5 § andra stycket |
får tillsynsmyndigheten förelägga |
||||||
eller 6 § |
får tillsynsmyndigheten |
näringsidkaren att följa bestäm- |
|||||
förelägga |
näringsidkaren att |
följa |
melsen. Sådana förelägganden får |
||||
bestämmelsen. Sådana föreläggan- |
förenas med vite. |
|
|||||
den får förenas med vite. |
|
|
|
|
|||
Innan |
tillsynsmyndigheten |
be- |
Innan |
tillsynsmyndigheten |
be- |
||
slutar om ett sådant föreläggande |
slutar om ett sådant föreläggande |
||||||
med anledning av en överträdelse |
med anledning av en överträdelse |
||||||
av 7 eller 8 § skall den samråda |
av 7 eller 8 § ska den samråda med |
||||||
med Konkurrensverket. |
|
Konkurrensverket. |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
4Senaste lydelse 2003:393.
5Senaste lydelse 2003:393.
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2006:449) om skydd för störnings- känslig forskning ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 §1
Om forskning som avses i 1 § utsätts för varaktiga eller upprepade stör- ningar från annan verksamhet i närheten, får länsstyrelsen efter ansökan enligt 6 § meddela förbud eller förelägganden mot den störande verksam-
heten för att skydda forskningen. |
|
Det som sägs i första stycket |
Det som sägs i första stycket |
gäller inte sådan verksamhet som |
gäller inte sådan verksamhet som |
regleras i lagen (2003:389) om |
regleras i lagen (2020:000) om |
elektronisk kommunikation eller |
elektronisk kommunikation eller |
lagen (1992:1512) om elektromag- |
lagen (1992:1512) om elektromag- |
netisk kompatibilitet eller i före- |
netisk kompatibilitet eller i före- |
skrifter utfärdade med stöd av dessa |
skrifter utfärdade med stöd av dessa |
lagar. Det som sägs i första stycket |
lagar. Det som sägs i första stycket |
gäller inte heller störningar från en |
gäller inte heller störningar från en |
verksamhet som bedrivs med till- |
verksamhet som bedrivs med till- |
stånd enligt miljöbalken eller mot- |
stånd enligt miljöbalken eller mot- |
svarande bestämmelser i äldre lag. |
svarande bestämmelser i äldre lag. |
Om ett beslut enligt första stycket medför att pågående markanvändning inom det berörda området avsevärt försvåras, har områdets ägare och den som har nyttjanderätt, servitut, rätt till elektrisk kraft eller liknande rätt till detta område, rätt till ersättning för skada till följd av beslutet.
Ersättningen ska motsvara skadan med avdrag för vad den berättigade är skyldig att tåla utan ersättning. Ersättningen ska betalas av den som an- sökt om skyddet.
I fråga om ersättningen tillämpas i övrigt expropriationslagen (1972:719).
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
1 Senaste lydelse 2010:381. |
837 |
Prop. 2021/22:136 |
Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen |
|
Bilaga 4 |
(2008:486) |
|
|
|
|
|
Härigenom föreskrivs att 3 § marknadsföringslagen ska ha följande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 §
I denna lag avses med
affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att
handla eller att avstå från att handla, |
|
|
elektronisk post: ett adresserat |
elektronisk |
post: ett adresserat |
eller på något annat sätt individual- |
eller på något annat sätt individual- |
|
iserat elektroniskt meddelande i |
iserat elektroniskt meddelande i |
|
form av text, röst, ljud eller bild |
form av text, röst, ljud eller bild |
|
som sänds via ett allmänt kommun- |
som sänds via ett allmänt |
|
ikationsnät och som kan lagras i |
elektroniskt |
kommunikationsnät |
nätet eller i mottagarens terminal- |
och som kan lagras i nätet eller i |
|
utrustning tills mottagaren hämtar |
mottagarens |
terminalutrustning |
det, |
tills mottagaren hämtar det, |
|
god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknads- föring av produkter,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
838
Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2008:717) om signalspaning i för- svarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
||
12 §1 |
|
|
|
I lagen (2003:389) om elektro- |
I |
8 kap. 31 § |
lagen (2020:000) |
nisk kommunikation finns bestäm- |
om |
elektronisk |
kommunikation |
melser om operatörers skyldighet |
finns bestämmelser om operatörers |
||
att överföra signaler för att möjlig- |
skyldighet att överföra signaler för |
||
göra inhämtning enligt denna lag. |
att |
möjliggöra inhämtning enligt |
|
|
denna lag. |
|
|
Endast kontrollmyndigheten ska ha rådighet över signalbärare inne- hållande sådana signaler som överförs i enlighet med de bestämmelser som avses i första stycket. Myndigheten ska ge signalspaningsmyndigheten till- gång till signalbärare endast i den utsträckning det följer av tillstånd enligt 5 a eller 5 b §.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
1 Senaste lydelse 2009:967. |
839 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
840
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 a § och 44 kap. 4 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
17kap.
4 a §1
Sekretess gäller för uppgift som |
Sekretess gäller för uppgift som |
hänför sig till ärende om prövning |
hänför sig till ärende om prövning |
enligt 3 kap. 8 § lagen (2003:389) |
enligt 3 kap. 10 § lagen (2020:000) |
om elektronisk kommunikation av |
om elektronisk kommunikation av |
fråga om tillstånd att använda |
fråga om tillstånd att använda |
radiosändare efter allmän inbjudan |
radiosändare efter allmän inbjudan |
till ansökan, om det kan antas att |
till ansökan, om det kan antas att |
syftet med förfarandet motverkas |
syftet med förfarandet motverkas |
om uppgiften röjs. |
om uppgiften röjs. |
44kap. 4 §2
Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra
uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av, |
|
|
|||||
1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045), |
|
||||||
2. 6 kap. 20 § lagen |
(2003:389) |
2. 8 kap. 32 § lagen |
(2020:000) |
||||
om |
elektronisk |
kommunikation, |
om |
elektronisk |
kommunikation, |
||
när det är fråga om uppgift om |
när det är fråga om uppgift om |
||||||
innehållet i ett elektroniskt med- |
innehållet i ett elektroniskt med- |
||||||
delande eller som annars rör ett sär- |
delande eller som annars rör ett sär- |
||||||
skilt sådant meddelande, och |
skilt sådant meddelande, och |
||||||
3. 6 kap. 21 § lagen om elektro- |
3. 8 kap. 33 § lagen om elektro- |
||||||
nisk kommunikation, när det är |
nisk kommunikation, när det är |
||||||
fråga om uppgift om kvarhållande |
fråga om uppgift om kvarhållande |
||||||
av försändelse på befordringsföre- |
av försändelse på befordringsföre- |
||||||
tag, om hemlig avlyssning av elek- |
tag, om hemlig avlyssning av elek- |
||||||
tronisk kommunikation eller hem- |
tronisk kommunikation eller hem- |
||||||
lig |
övervakning |
av |
elektronisk |
lig |
övervakning |
av |
elektronisk |
kommunikation på grund av beslut |
kommunikation på grund av beslut |
||||||
av |
domstol, undersökningsledare |
av |
domstol, undersökningsledare |
||||
eller åklagare eller om inhämtning |
eller åklagare eller om inhämtning |
||||||
av uppgifter enligt lagen (2012: |
av uppgifter enligt lagen (2012: |
||||||
278) om inhämtning av uppgifter |
278) om inhämtning av uppgifter |
||||||
om |
elektronisk |
kommunikation |
om |
elektronisk |
kommunikation |
||
1Senaste lydelse 2010:498.
2Senaste lydelse 2018:1919.
i de brottsbekämpande myndig- |
i de brottsbekämpande myndig- |
Prop. 2021/22:136 |
|
heternas underrättelseverksamhet. |
heternas underrättelseverksamhet. |
Bilaga 4 |
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
841
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
11 kap.
5 §
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2020:000) om elektro- |
|
nisk kommunikation finns särskil- |
nisk kommunikation finns särskilda |
|
da bestämmelser om användning av |
bestämmelser om användning av |
|
radioanläggningar ombord på luft- |
radioanläggningar ombord på luft- |
|
fartyg och inom markorganisatio- |
fartyg och inom markorganisatio- |
|
nen. |
nen. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
842
Förslag till lag om ändring i radio- och
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 10 kap. 3 § radio- och
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4kap. 2 §
För att sända tv och sökbar
Föreskrifter om tillstånd att an- |
Föreskrifter om tillstånd att an- |
vända radiosändare finns i lagen |
vända radiosändare finns i lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2020:000) om elektronisk kom- |
munikation. |
munikation. |
10kap. 3 §
Föreskrifter om tillstånd att an- |
Föreskrifter om tillstånd att an- |
|
vända radiosändare finns i lagen |
vända radiosändare finns i lagen |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2020:000) om elektronisk kom- |
|
munikation. |
munikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
843
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1 kap. |
|
4 §1 |
I denna lag betyder |
|
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
|
debitera: att medel dras från ett konto, |
|
||||
|
elektroniskt |
kommunikationsnät: |
|
elektroniskt |
kommunikationsnät: |
|
detsamma som i 1 kap. 7 § lagen |
detsamma som i 1 kap. 6 § lagen |
|||||
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2020:000) om elektronisk kom- |
|||||
munikation, |
|
|
munikation, |
|
||
|
elektronisk |
kommunikations- |
|
|
elektronisk |
kommunikations- |
tjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § |
tjänst: detsamma som i 1 kap. 6 § |
|||||
lagen om elektronisk kommunika- |
lagen om elektronisk kommunika- |
|||||
tion, |
|
|
tion, |
|
||
filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
844 |
1 Senaste lydelse 2018:175. |
Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9kap. 4 §
Den som på grund av 1 § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i |
6 kap. 20 § |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
lagen (2003:389) om |
elektronisk |
gen (2020:000) om elektronisk |
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
845
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2012:278) om inhämtning av upp- gifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
||||
|
|
1 §1 |
|
|
|
Polismyndigheten, Säkerhetspo- |
Polismyndigheten, Säkerhetspo- |
||||
lisen eller Tullverket får, under de |
lisen eller Tullverket får, under de |
||||
förutsättningar som anges i denna |
förutsättningar som anges i denna |
||||
lag, |
i |
underrättelseverksamhet i |
lag, i |
underrättelseverksamhet i |
|
hemlighet från den som enligt lagen |
hemlighet från den som enligt lagen |
||||
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2020:000) om elektronisk kom- |
||||
munikation tillhandahåller ett elek- |
munikation tillhandahåller ett elek- |
||||
troniskt |
kommunikationsnät eller |
troniskt |
kommunikationsnät eller |
||
en |
elektronisk kommunikations- |
en annan elektronisk kommunika- |
|||
tjänst hämta in uppgifter om |
tionstjänst än en nummeroberoende |
||||
|
|
|
interpersonell |
kommunikations- |
|
|
|
|
tjänst hämta in uppgifter om |
||
1.meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress,
2.vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller
3.i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikations- utrustning finns eller har funnits.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
846 |
1 Senaste lydelse 2014:654. |
Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2013:315) om intelligenta transport- system vid vägtransporter ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
8 §1
Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgif- ter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direk- tiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), lagen (2018:218) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och vägtrafik-
datalagen (2019:369). |
|
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2020:000) om elektro- |
nisk kommunikation finns bestäm- |
nisk kommunikation finns bestäm- |
melser om behandling av person- |
melser om behandling av person- |
uppgifter och integritetsskydd. |
uppgifter och integritetsskydd. |
I lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offent- liga förvaltningen finns bestämmelser om vidareutnyttjande av handlingar hos statliga och kommunala myndigheter.
I produktansvarslagen (1992:18) finns bestämmelser om skadestånds- ansvar för produkter med säkerhetsbrister.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
1 Senaste lydelse 2019:377. |
847 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring radioutrustningslagen (2016:392)
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 15 §§ radioutrustningslagen (2016:392) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
Denna lag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG.
Lagen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av radioutrustning på marknaden och om viss användning av sådan utrustning.
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2020:000) om elektro- |
nisk kommunikation finns det be- |
nisk kommunikation finns det be- |
stämmelser om användning av ra- |
stämmelser om tillstånd att använ- |
diosändare. |
da radiosändare. |
3 §
I denna lag betyder
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser under 3 000 GHz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare,
skadlig störning: detsamma som |
skadlig störning: detsamma som |
i 1 kap. 7 § lagen (2003:389) om |
i 1 kap. 6 § lagen (2020:000) om |
elektronisk kommunikation, |
elektronisk kommunikation, |
tillhandahållande på marknaden: leverans av radioutrustning för distri- bution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
15 §
För att täcka kostnaderna för en |
För att täcka kostnaderna för en |
marknadskontrollmyndighets upp- |
marknadskontrollmyndighets upp- |
gifter enligt denna lag ska den som |
gifter enligt denna lag ska den som |
är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen |
är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2020:000) om elektronisk kom- |
munikation eller som har tillstånd |
munikation eller som har tillstånd |
enligt 3 kap. 1 § samma lag betala |
enligt 3 kap. 1 § samma lag betala |
en avgift. Avgiften ska betalas en- |
en avgift. Avgiften ska betalas en- |
ligt grunder som leder till att kost- |
ligt grunder som leder till att kost- |
naderna med skälig andel fördelas |
naderna med skälig andel fördelas |
på dem som bedriver anmäld verk- |
på dem som bedriver anmäld verk- |
samhet eller har tillstånd. |
samhet eller har tillstånd. |
848
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning till den som tillhandahåller en marknadskon- trollmyndighet utrustning som ska kontrolleras och om skyldighet att er- sätta myndighetens kostnader för sådan kontroll.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
849
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag syftar till att främja utbyggnad av bredbandsnät. Lagen ge- nomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av hög-
hastighetsnät för elektronisk kommunikation. |
|
||
Bestämmelser som genomför di- |
Bestämmelser som genomför di- |
||
rektivet finns även i väglagen |
rektivet finns även i väglagen |
||
(1971:948), |
ledningsrättslagen |
(1971:948), |
ledningsrättslagen |
(1973:1144), lagen (2003:389) om |
(1973:1144), lagen (2020:000) om |
||
elektronisk |
kommunikation och |
elektronisk |
kommunikation och |
plan- och bygglagen (2010:900). |
plan- och bygglagen (2010:900). |
||
2 §
I denna lag avses med
bredbandsnät: elektroniskt kommunikationsnät som kan leverera tjänster för bredbandstillgång med en hastighet av minst 30 Mbit/s,
bredbandsutbyggare: den som avser att anlägga eller bygga ut ett bredbandsnät,
fysisk infrastruktur: passiva nätdelar som är avsedda att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva, såsom kanalisationer, master, tillsyns- brunnar, manhål, kopplingsskåp, byggnader, ingångar till byggnader, antenninstallationer, torn och stolpar, och
nätinnehavare: den som tillhan- |
nätinnehavare: den som tillhan- |
dahåller ett allmänt kommunika- |
dahåller ett allmänt elektroniskt |
tionsnät eller en infrastruktur |
kommunikationsnät eller en infra- |
avsedd för att tillhandahålla |
struktur avsedd för att tillhanda- |
|
hålla |
1.en transporttjänst, eller
2.en tjänst för produktion, transport eller distribution av gas, el, uppvärmning eller vatten.
2 kap.
1 §
En nätinnehavare ska på rättvisa och rimliga villkor medge tillträde till fysisk infrastruktur på begäran av en bredbandsutbyggare. Det åligger nätinnehavaren att söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som bredbandsutbyggaren själv inte kan söka. Nätinnehavaren får avslå bredbandsutbyggarens begäran om det begärda tillträdet inte är rimligt med hänsyn till
850
1. den fysiska infrastrukturens tekniska lämplighet för tillträde,
2. brist på utrymme i den fysiska infrastrukturen, |
Prop. 2021/22:136 |
3. personlig säkerhet och folkhälsa, |
Bilaga 4 |
4.risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säker- het i övrigt,
5.driftsäkerhet för befintligt nät,
6.risk för att andra tjänster som infrastrukturen används för störs,
7.att nätinnehavaren erbjuder alternativt tillträde på rättvisa och rimliga villkor, eller
8.andra liknande omständigheter.
Första stycket ska inte tillämpas om bredbandsutbyggaren, enligt beslut som har fattats med stöd av 4 kap. 4 och 8 §§ lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, har rätt att begära tillträde till eller användning av den fysiska infrastrukturen. Första stycket ska inte heller tillämpas om nätinneha- varen enligt 4 kap. 14 § samma lag har förpliktats att tillhandahålla bredbandsutbyggaren samlokalise- ring eller andra möjligheter till ge- mensamt utnyttjande av den fysiska infrastrukturen.
5kap. 1 §
Tillhandahållare |
av allmänna |
Tillhandahållare av |
allmänna |
kommunikationsnät som är anmäl- |
elektroniska kommunikationsnät |
||
da enligt 2 kap. 1 § |
lagen (2003: |
som är anmälda enligt |
2 kap. 1 § |
389)om elektronisk kommunika- lagen (2020:000) om elektronisk
tion ska betala en årlig avgift för |
kommunikation ska betala en årlig |
tvistlösning och tillsyn enligt denna |
avgift för tvistlösning och tillsyn |
lag. |
enligt denna lag. |
De avgifter som tas ut ska fördelas med skälig andel mellan dem som är skyldiga att betala avgiften.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tvistlösning och tillsyn enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
851
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och rubriken närmast före 3 kap. 6 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommu- |
elektronisk kommunikations- |
nikationsnät och elektronisk |
tjänst |
kommunikationstjänst |
3 kap.
6 §
Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
1. tillhandahålla eller driva ett |
1. tillhandahålla eller driva ett |
allmänt kommunikationsnät, eller |
allmänt elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät, eller |
2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommuni- |
|
elektronisk kommunikationstjänst |
kationsnät och elektronisk kommu- |
|
har samma betydelse som i lagen |
nikationstjänst har samma betydel- |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
se som i lagen (2020:000) om elek- |
|
munikation. |
tronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
852
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § och rubriken närmast före 3 kap. 4 § lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Elektronisk kommunikations- |
Allmänt elektroniskt kommunika- |
tjänst |
tionsnät och elektronisk kommu- |
|
nikationstjänst |
3kap. 4 §
Denna lag gäller inte för koncessioner som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
1. tillhandahålla eller driva ett |
1. tillhandahålla eller driva ett |
allmänt kommunikationsnät, eller |
allmänt elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät, eller |
2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommuni- |
|
elektronisk kommunikationstjänst |
kationsnät och elektronisk kommu- |
|
har samma betydelse som i lagen |
nikationstjänst har samma betydel- |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
se som i lagen (2020:000) om elek- |
|
munikation. |
tronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
853
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknads- missbruksförordning
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
||||
|
|
|
3 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
11 § |
|
|
|
|
I |
6 kap. 22 § första stycket 9 la- |
I |
8 kap. 34 § första stycket 9 la- |
||||
gen |
(2003:389) |
om |
elektronisk |
gen |
(2020:000) |
om |
elektronisk |
kommunikation |
finns |
bestämmel- |
kommunikation |
finns |
bestämmel- |
||
ser om rätt för Finansinspektionen |
ser om rätt för Finansinspektionen |
||||||
att få ut uppgifter från den som |
att få ut uppgifter från den som |
||||||
tillhandahåller |
ett |
elektroniskt |
tillhandahåller |
ett |
elektroniskt |
||
kommunikationsnät eller en elek- |
kommunikationsnät eller en elek- |
||||||
tronisk kommunikationstjänst. |
tronisk kommunikationstjänst. |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
854
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2018:1174) om informations- säkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
I lagen avses med
1.nätverk och informationssystem:
a) ett |
elektroniskt kommunika- |
a) ett |
elektroniskt kommunika- |
tionsnät |
enligt 1 kap. 7 § lagen |
tionsnät |
enligt 1 kap. 6 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2020:000) om elektronisk kom- |
||
munikation, |
munikation, |
||
b)en enhet eller en grupp enheter som är sammankopplade eller hör samman med varandra, av vilka en eller flera genom ett program utför automatisk behandling av digitala uppgifter, eller
c)digitala uppgifter som lagras, behandlas, hämtas eller överförs med sådana hjälpmedel som omfattas av a och b för att de ska kunna driftas, användas, skyddas och underhållas,
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
5 §
Lagen gäller inte för företag som |
Lagen gäller inte för företag som |
tillhandahåller allmänna kommuni- |
tillhandahåller allmänna elektronis- |
kationsnät eller allmänt tillgängliga |
ka kommunikationsnät eller all- |
elektroniska kommunikationstjäns- |
mänt tillgängliga elektroniska kom- |
ter och därför omfattas av kraven i |
munikationstjänster och därför om- |
5 kap. 6 b och c §§ lagen (2003: |
fattas av kraven i 8 kap. 3 och 6 §§ |
389)om elektronisk kommunika- lagen (2020:000) om elektronisk
tion.kommunikation.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
855
Prop. 2021/22:136 Bilaga 4
856
Förslag till lag om ändring lagen (2018:1653) om företagsnamn
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (2018:1653) om företagsnamn ska ha följande lydelse.
6kap. 5 §
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|||||||
tronisk kommunikationstjänst |
och |
tronisk kommunikationstjänst |
och |
|||||
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|||||||
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|||||||
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 8 kap. 32 § la- |
|||||||
gen (2003:389) |
om |
elektronisk |
gen (2003:389) |
om |
elektronisk |
|||
kommunikation, |
ska |
sända |
en |
kommunikation, |
ska |
sända |
en |
|
skriftlig underrättelse om detta till |
skriftlig underrättelse om detta till |
|||||||
den som uppgifterna gäller tidigast |
den som uppgifterna gäller tidigast |
|||||||
efter en månad och senast tre måna- |
efter en månad och senast tre måna- |
|||||||
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|||||||
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|||||||
telsen ersätts enligt 4 §. |
|
|
telsen ersätts enligt 4 §. |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 21 december 2020.
Förteckning över remissinstanserna
Remissvar har lämnats av AB Stokab, Affärsverket Svenska kraftnät, Datainspektionen, Discovery Networks Sweden AB, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Falkenbergs kommun, Fortifikationsverket, För- svarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvars- underrättelsedomstolen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborgs stad, Hi3G Access AB, Inspektionen för strategiska produkter, Internet- stiftelsen,
Därutöver har remissvar lämnats av Alvesta kommun, Bauer Media AB, Bjäre Kraft Bredband AB, Falu Energi & Vatten AB, Fibra AB, Gävle Energi AB, Hörselskadades Riksförbund, IT Norrbotten AB, Jönköping Energi AB, Lessebo kommun, Njudung Energi Vetlanda AB, NRJ Sweden AB, Public servicerådet, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län, Region Östergötland, Savman AB, Skellefteå Kraft Fibernät AB, Stadsnätsbolaget Sverige AB, Stadsnätssamverkan i Kalmar län, Sundbybergs stadsnätsbolag AB, Sävsjö kommun, Tekniska verken i Linköping AB, Tingsryds kommun, Tullverket, Umeå Energi Umenet AB, Utsikt Bredband AB, Vaggeryds Energi AB, Vaggeryds kommun, Vetlanda kommun, Värnamo kommun, Västlänk, Växjö kommun, Wexnet AB och Öresundskraft AB.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Apple AB, Bahnhof AB, BIL Sweden, Borlänge kom- mun, Bostadsrätterna, Boxer TV Access AB, Branschorganisationen MORGAN, Business Sweden, COLT Sweden AB, Eniro AB, Ericsson AB, Facebook Sverige AB, Fastighetsägarna, Företagarna, Google Sverige, Gävle kommun, Haninge kommun, Hela Sverige ska leva, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Huawei Technologies Sweden AB, Härjedalens kommun, Hässleholms kommun, Järfälla kommun, Knivsta
Prop. 2021/22:136 Bilaga 5
857
Prop. 2021/22:136 Bilaga 5
858
kommun, Kumla kommun, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Ljungby kommun, Linköpings kommun, Länsstyrelsen Skåne län, Marks kommun, Musiksverige, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Net1 Sweden AB, Norrtälje kommun, Närradions riks- organisation, Nätverket för telekomanvändare, Partille kommun, Region Blekinge, Region Västerbotten, Saab AB, SES Astra AB, Skövde kom- mun, Småföretagarnas Riksförbund, SMÅKOM, Statens jordbruksverk, Storfors kommun, Storumans kommun, Svenska Rymdaktiebolaget, Sveriges Utbildningsradio AB, Säffle kommun, Söderköpings kommun, Teknikföretagen, Tjörns kommun, Valdemarsviks kommun, Vetenskaps- rådet, Villaägarna, Västra Götalandsregionen, Örebro kommun och Öster- åkers kommun.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om elektronisk kommunikation
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Härigenom föreskrivs1 följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens syfte och tillämpningsområde
1 § Denna lag syftar dels till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer, dels till största möjliga utbyte för alla när det gäller urvalet av elektroniska kommunika- tionstjänster samt deras pris, kvalitet och kapacitet.
Syftet ska uppnås främst genom att konkurrens, innovation, inter- nationell harmonisering samt säkerhet i nät och tjänster främjas. Samhälls- omfattande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser.
Vid tillämpningen av lagen ska särskilt Sveriges säkerhet och elektro- niska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informations- frihet beaktas.
2 § Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kom- munikationstjänster med tillhörande faciliteter och tjänster samt annan radioanvändning.
Förhållande till annan reglering
3 § Bestämmelserna i lagen ersätter inte föreskrifter om prövning enligt någon annan lag.
4 § Förutom i denna lag finns det i radio- och
Bestämmelser om radioutrustning finns i radioutrustningslagen (2016:392).
5 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns, förutom i 8 och 9 kap. i denna lag, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med av- seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), i denna lag benämnd EU:s dataskyddsförordning, och i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning samt i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om
inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. |
859 |
Prop. 2021/22:136 |
Bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning om rättelse, radering, |
Bilaga 6 |
begränsning och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter |
|
enligt denna lag. |
|
Regleringsmyndighet och tillsynsmyndighet |
|
6 § Regeringen bestämmer vilken myndighet som ska vara reglerings- |
|
myndighet respektive tillsynsmyndighet. Regleringsmyndigheten ska pröva |
|
ansökningar, besluta om skyldigheter och i övrigt pröva frågor och hand- |
|
lägga ärenden enligt lagen och enligt föreskrifter meddelade i anslutning |
|
till lagen. Tillsynsmyndigheten ska ta emot anmälningar och utöva tillsyn |
|
enligt vad som framgår av denna lag. |
|
Ord och uttryck i lagen |
|
7 § I lagen avses med |
|
abonnent: den som har ingått avtal med en leverantör av allmänt till- |
|
gängliga elektroniska kommunikationstjänster om tillhandahållande av så- |
|
dana tjänster, |
|
allmänt elektroniskt kommunikationsnät: ett elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla |
|
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stöder |
|
informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter, |
|
användare: den som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig |
|
elektronisk kommunikationstjänst, |
|
Berec: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk |
|
kommunikation, |
|
elektronisk kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhandahålls |
|
mot ersättning via elektroniska kommunikationsnät och som, med undan- |
|
tag för tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförs med |
|
hjälp av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunika- |
|
tionstjänster eller utövande av redaktionellt ansvar över sådant innehåll, är |
|
en |
|
1. internetanslutningstjänst enligt artikel 2.2 i Europaparlamentets och |
|
rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder |
|
rörande en öppen internetanslutning och slutkundsavgifter för reglerad |
|
kommunikation inom EU och om ändring av direktiv 2002/22/EG och |
|
förordning (EU) nr 531/2012, |
|
2. interpersonell kommunikationstjänst, eller |
|
3. tjänst som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler, |
|
såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till |
|
|
|
elektroniskt kommunikationsnät: ett system för överföring och i tillämp- |
|
liga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och |
|
andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radio- |
|
vågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier, |
|
oberoende av vilken typ av information som överförs, |
|
elektroniskt meddelande: all information som utbyts eller överförs |
|
mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt tillgänglig elektronisk |
|
kommunikationstjänst, utom information som överförs som del av sänd- |
860 |
ningar av ljudradio- och |
|
elektroniskt kommunikationsnät, om denna information inte kan sättas i |
Prop. 2021/22:136 |
samband med den enskilda abonnenten eller användaren av informationen, |
Bilaga 6 |
harmoniserat frekvensutrymme: ett frekvensutrymme för vilket harmo- |
|
niserade villkor för användning har fastställts i en teknisk genomförande- |
|
åtgärd i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets beslut |
|
nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrum- |
|
politiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut), |
|
integritetsincident: en händelse som leder till oavsiktlig eller otillåten |
|
utplåning, förlust eller ändring eller otillåtet avslöjande av eller otillåten |
|
åtkomst till uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av |
|
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, |
|
internetåtkomst: möjlighet till överföring av |
|
daren tillgång till internet, |
|
interpersonell kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhanda- |
|
hålls mot ersättning och som möjliggör ett direkt interpersonellt och inter- |
|
aktivt informationsutbyte via elektroniska kommunikationsnät mellan ett |
|
begränsat antal personer, varigenom de personer som inleder eller deltar i |
|
kommunikationen bestämmer vem eller vilka som ska vara mottagare av |
|
denna, dock inte en tjänst som möjliggör interpersonell och interaktiv |
|
kommunikation enbart som en extrafunktion av mindre betydelse som är |
|
direkt kopplad till en annan tjänst, |
|
lokaliseringsuppgift: |
|
1.en uppgift som behandlas i ett allmänt mobilt elektroniskt kommuni- kationsnät och som anger den geografiska positionen för en slutanvändares terminalutrustning, eller
2.en uppgift i ett allmänt fast elektroniskt kommunikationsnät om nät- anslutningspunktens fysiska adress,
meddelandehantering: utbyte eller överföring av ett elektroniskt med- delande som inte är ett samtal och inte heller är information som överförs som en del av sändningar av ljudradio- och
mikroföretag: ett företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år,
misslyckad uppringning: en uppringning som kopplas fram utan att nå en mottagare,
nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst: en interpersonell kommunikationstjänst som etablerar en förbindelse till nummer i natio- nella eller internationella nummerplaner eller som möjliggör kommunika- tion med sådana nummer,
nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst: en interperso- nell kommunikationstjänst som varken etablerar en förbindelse till nummer i nationella eller internationella nummerplaner eller möjliggör kommunika- tion med sådana nummer,
nätanslutningspunkt: en fysisk punkt vid vilken en slutanvändare ansluts till ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät,
nät med mycket hög kapacitet: ett elektroniskt kommunikationsnät som helt består av fiberoptik åtminstone fram till slutanvändarnas lokaler eller en basstation eller som kan erbjuda liknande nätprestanda under normala högtrafikförhållanden,
nödkommunikation: kommunikation med samhällets alarmeringstjänst genom en interpersonell kommunikationstjänst,
861
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
862
operatör: den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en tillhörande facilitet,
operatörslås: sådana begränsningar när det gäller användningen av terminalutrustning som en tillhandahållare har infört eller låtit införa för att hindra att utrustningen används för nyttjande av andra tillhandahållares elektroniska kommunikationstjänster,
radioanläggning: en anordning som möjliggör radiokommunikation eller bestämning av position, hastighet eller andra kännetecken hos ett föremål genom sändning av radiovågor (radiosändare) eller mottagning av radiovågor (radiomottagare),
radiokommunikation: överföring, utsändning eller mottagning av tecken, signaler, skrift, bilder, ljud eller meddelanden av varje slag med hjälp av radiovågor,
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9 kilohertz till 3 000 gigahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare,
rent grossistföretag: ett företag som inte bedriver verksamhet på någon slutkundsmarknad, inte är närstående till eller genom ägarintressen kon- trollerar ett företag som bedriver verksamhet på någon slutkundsmarknad och inte genom avtal är bundet att exklusivt handla med ett enskilt företag som verkar på någon slutkundsmarknad,
samtal: en förbindelse genom en allmänt tillgänglig interpersonell kom- munikationstjänst som möjliggör talkommunikation i båda riktningarna,
samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av allmänna elektroniska kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten,
skadlig störning: en störning som äventyrar funktionen hos en radio- navigationstjänst eller någon annan säkerhetstjänst eller som på något annat sätt allvarligt försämrar, hindrar eller upprepat avbryter en radio- kommunikationstjänst som fungerar i enlighet med gällande bestämmel- ser, inbegripet störning av befintliga eller planerade tjänster på nationellt tilldelade frekvenser,
slutanvändare: en användare som inte tillhandahåller ett allmänt elektro- niskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst,
små företag: företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars om- sättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år,
säkerhet i nät och tjänster: elektroniska kommunikationsnäts och elek- troniska kommunikationstjänsters förmåga att vid en viss tillförlitlighets- nivå motstå händelser som undergräver tillgängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfidentialiteten hos näten eller tjänsterna, hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de närliggande tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa elektroniska kommunika- tionsnät eller elektroniska kommunikationstjänster,
säkerhetsincident: en händelse med en faktisk negativ inverkan på till- gängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfidentialiteten hos ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikations- tjänst, hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de närliggande tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikations- tjänster, eller på förmågan att motstå sådana händelser,
talkommunikationstjänst: en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst som gör det möjligt att ringa och ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan,
telefonitjänst: en elektronisk kommunikationstjänst som innebär en möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan,
tillhörande facilitet: en anordning, funktion eller något annat som har samband med en elektronisk kommunikationstjänst eller ett elektroniskt kommunikationsnät och som möjliggör, stöder eller kan stödja den tjänsten eller tillhandahållande av tjänster via det nätet eller tjänsten,
trafikuppgift: en uppgift som behandlas i syfte att befordra ett elektro- niskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller för att fakturera detta meddelande,
trådlösa accesspunkter med kort räckvidd: små trådlösa nätanslutnings- utrustningar med låg effekt och kort räckvidd som kan vara utrustade med en eller flera antenner med låg visuell inverkan och som gör det möjligt för användare att få trådlös tillgång till elektroniska kommunikationsnät oberoende av om den underliggande nättopologin är mobil eller fast,
trådlösa lokala nät: trådlösa kommunikationssystem med låg effekt och kort räckvidd, med låg risk för störningar på andra sådana system som utnyttjas av andra användare i omedelbar närhet av systemet och vilka på
vertikalt integrerad operatör: en operatör som tillhandahåller tjänster till företag som den konkurrerar med på marknader i efterföljande handels- led.
8 § Orden behandling och samtycke har i 8 och 9 kap. samma innebörd som i EU:s dataskyddsförordning.
Erkännande av operatör
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om erkännande av en operatör enligt bestämmelser som har antagits av den internationella teleunionen och får meddela de föreskrifter som behövs för sådana erkännanden.
Maritima avräkningsorgan
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om registrering av maritima avräkningsorgan enligt bestämmelser som har antagits av den internationella teleunionen och får meddela de föreskrifter som behövs för sådan registrering.
Kommunikationsverksamhet vid höjd beredskap
11 § Om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster med tillhörande faciliteter och tjänster samt annan radioanvändning som behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
863
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av elek- troniska kommunikationer under sådana förhållanden som anges i första stycket.
12 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller elektro- niska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster av särskild betydelse från allmän synpunkt att på visst sätt beakta totalförsva- rets behov av elektronisk kommunikation under höjd beredskap.
2 kap. Anmälan av verksamhet
1 § Allmänna elektroniska kommunikationsnät som vanligen tillhanda- hålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster som inte är nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster får endast tillhandahållas efter anmälan till tillsynsmyndig- heten.
2 § Verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för ut- sändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihets- grundlagen behöver inte anmälas enligt 1 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från kravet på anmälan enligt 1 §.
3 § Den som har gjort en anmälan enligt 1 § ska utan dröjsmål anmäla till tillsynsmyndigheten om verksamheten upphör.
4 § Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 1 § ska tillämpa sådana standarder som Europeiska kommissionen har angett som obligatoriska i en förteckning som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
3 kap. Rätt att använda radiosändare
Tillstånd att använda radiosändare
1 § Radiosändare får användas här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands endast efter tillstånd från regleringsmyndigheten. Ett tillstånd ska avse rätten att använda en viss radiosändare eller att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme.
2 § Om användningen av frekvensutrymme samt villkoren och förfarandet för att bevilja tillstånd att använda radiosändare har harmoniserats i enlig- het med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestäm- melser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska den som har beviljats ett sådant tillstånd anses ha ett tillstånd enligt 1 §.
3 § Kravet på tillstånd enligt 1 § gäller inte för Polismyndigheten, Säker- hetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets mate-
864
rielverk vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmak- ten eller Försvarets radioanstalt.
Efter hörande av Försvarsmakten beslutar regleringsmyndigheten om till- delning av radiofrekvenser för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk samt om de ytterligare villkor som behövs. När det gäller Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, beslutar regleringsmyndig- heten i sådana frågor efter hörande av dessa myndigheter.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om undantag från tillståndsplikten enligt 1 §. Föreskrifter- na får innehålla villkor om att den radioanläggning där sändaren ingår ska uppfylla bestämda tekniska krav och i övrigt sådana villkor som anges i
12§ första stycket
Ett undantag får tidsbegränsas. Då ska 17 § andra stycket tillämpas.
5 § Den som är undantagen från tillståndsplikt enligt 3 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 § ska vid tillämpningen av lagen anses ha tillstånd enligt 1 §.
Tillståndsförfarandet
6 § Regleringsmyndigheten ska bevilja tillstånd att använda radiosändare, om
1.det kan antas att radiofrekvenserna kommer att användas på ett sådant sätt att risk för otillåten skadlig störning inte uppkommer,
2.radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrym-
met,
3.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att hindra sådan radiokommunikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsikts- bildningen,
4.radioanvändningen inte kommer att ta i anspråk frekvensutrymme som behövs för att upprätthålla en rimlig beredskap för utveckling av be- fintliga och nya radioanvändningar eller frekvensutrymme för vilket radio- användningen har harmoniserats för annan användning i enlighet med in- ternationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller med bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt,
5.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för verksamhet som avses i 3 §,
6.det inte med hänsyn till att sökanden tidigare har fått ett tillstånd åter- kallat eller med hänsyn till något annat liknande förhållande finns skälig anledning att anta att radioanvändningen kommer att ske i strid med tillståndsvillkoren, och
7.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet.
Ett tillstånd att använda radiosändare för utsändningar som kräver tillstånd enligt någon annan lag eller enligt bestämmelser meddelade med stöd av någon annan lag, får beviljas endast om sådant tillstånd finns. Då gäller inte första stycket 7.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
865
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
866
Om ett tillstånd avser en viss radiosändare ska radiosändaren, tillsam- mans med avsedd radiomottagare, ha sådana tekniska egenskaper att den uppfyller rimliga krav på en effektiv frekvensanvändning och på möjlig- heten att verka i den miljö som den är avsedd för.
7 § Regleringsmyndigheten får, trots 6 § första stycket 4, bevilja till- stånd för annan användning i ett harmoniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade villkoren, om
1.det står klart att det inte finns någon efterfrågan på att använda frekvens- utrymmet på de harmoniserade villkoren, och
2.radioanvändningen inte hindrar eller försvårar att frekvensutrymmet används på de harmoniserade villkoren i någon annan medlemsstat i Euro- peiska unionen.
Vid prövningen ska det särskilt beaktas om radioanvändningen kan på- verka den harmoniserade användningen av frekvensutrymmet i unionen på lång sikt och tillgången till radioutrustning som kan användas i frekvens- utrymmet.
8 § Om tillståndsprövningen inom ett frekvensutrymme bör ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan, får tillstånd i det frekvensut- rymmet beviljas endast efter ett sådant förfarande.
9 § Regleringsmyndigheten får besluta att antalet tillstånd som beviljas inom ett frekvensutrymme ska vara begränsat, om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser. Ett beslut att begränsa antalet tillstånd ska omprövas så snart det finns anledning till det.
10 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 9 §, ska tillståndspröv- ningen ske efter en allmän inbjudan till ansökan, om det inte finns sär- skilda skäl mot det eller om radioanvändningen
1.huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som av- ses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen,
2.är avsedd för privat bruk, eller
3.behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ord- ning, säkerhet eller hälsa.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i för- sta stycket 3.
11 § Tillståndsprövningen efter en allmän inbjudan till ansökan enligt 10 § ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbuds- förfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.
Förfarandet ska utformas så att det främjar konkurrens och får därutöver endast syfta till att
1.främja täckning och utbyggnad,
2.säkerställa tjänsters kvalitet,
3.uppnå en effektiv användning av radiofrekvenser, eller
4.främja innovation och näringslivets utveckling.
Den allmänna inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som |
Prop. 2021/22:136 |
ska användas, förutsättningarna för deltagande i förfarandet och de villkor |
Bilaga 6 |
som tillstånd kommer att förenas med. |
|
Villkor |
|
12 § Ett tillstånd att använda radiosändare får förenas med villkor om |
|
1.det frekvensutrymme som tillståndet avser,
2.vilken eller vilka elektroniska kommunikationstjänster eller slag av elektroniska kommunikationsnät eller tekniker som tillståndet avser,
3.täckning och utbyggnad inom landet,
4.det geografiska område som tillståndet avser,
5.en skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med andra,
6.skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser,
7.åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd har beviljats enligt 10 och 11 §§,
8.tekniska krav och annat som krävs för att säkerställa ett faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande, och
9.krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Första stycket 9 gäller inte för tillstånd som avses i 6 § andra stycket.
13 § Ett tillstånd att använda radiosändare i ett frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska förenas med de villkor som följer av avtalet eller bestämmelserna. Detta gäller dock inte om tillstånd beviljas för annan användning med stöd av 7 §.
Första stycket gäller även när den som ska tilldelas radiofrekvenser har utsetts i enlighet med sådana avtal eller bestämmelser.
14 § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare får, utöver det som an- ges i 12 och 13 §§, förenas med villkor om
1.hur antennen och radiosändaren i övrigt ska vara beskaffade,
2.det geografiska område där en mobil radiosändare får användas,
3.var antennen till en fast radiosändare ska vara belägen, och
4.kompetenskrav för den som ska sköta radioanläggningen.
15 § Villkor som innebär en begränsning av vilka elektroniska kommu- nikationstjänster eller vilka tekniker som får användas, får beslutas endast om det krävs för att
1.undvika skadlig störning,
2.säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande,
3.skydda människors liv eller hälsa,
4.tillgodose det allmännas intresse av att vissa elektroniska kommuni- kationstjänster finns tillgängliga i vissa delar av landet, eller
5.tillgodose det allmännas intresse av att främja tillhandahållandet av radio- och
Villkor som innebär att endast en viss elektronisk kommunikationstjänst får tillhandahållas får beslutas endast om det krävs för att säkerställa verk-
867
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
868
samhet som bedrivs i syfte att skydda människors liv eller hälsa eller om det annars finns synnerliga skäl för det med hänsyn till ett allmänt intresse.
16 § Ett tillstånd att använda radiosändare får förenas med ett förbehåll om att en operatör kan åläggas att ge tillträde till infrastruktur för tillhanda- hållande av mobila elektroniska kommunikationstjänster enligt 5 kap. 33 §.
Tillståndstid
17 § Ett tillstånd ska beviljas för en bestämd tid. Giltighetstiden för till- ståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.
När giltighetstiden för tillstånd och tillståndsvillkor bestäms ska regler- ingsmyndigheten särskilt beakta
1.framtida förändringar i radioanvändningen,
2.den tid som sändaren är avsedd att användas,
3.den tekniska utveckling som kan väntas,
4.den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrust- ningen, och
5.ett sådant tillstånd som enligt 6 § andra stycket är en förutsättning för tillstånd att använda radiosändare.
18 § Ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvens- utrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster ska beviljas för minst 15 år.
Ett sådant tillstånd får beviljas för en kortare tid än den som anges i första stycket, om tillståndet beviljas för
1.provning, försök eller experimentella ändamål,
2.delad användning av radiofrekvenser, eller
3.sådan annan användning som avses i 7 §.
Förlängning av tillståndstid
19 § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare ska vid giltighets- tidens utgång förlängas med samma tid som tillståndet har beviljats för eller senast har förlängts med, om förutsättningarna för att bevilja tillstånd i 6 § är uppfyllda. Tillståndstiden får dock förlängas med högst fem år vid varje tillfälle.
Förlängning ska ske med en kortare tid än den som anges i första stycket eller på ändrade villkor, om förutsättningarna för att bevilja tillstånd i 6 § därigenom kan uppfyllas. Förlängning ska också ske med en kortare tid om tillståndshavaren begär det.
Giltighetstiden ska inte förlängas, om
1.giltighetstiden för tillståndet inte överstiger sex månader,
2.tillståndet har beviljats för annan användning enligt 7 §, eller
3.tillståndshavaren begär det.
20 § Giltighetstiden för ett tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme får inte förlängas.
21 § Trots 20 § får giltighetstiden för ett tillstånd att använda radio- sändare inom ett visst frekvensutrymme förlängas om det är nödvändigt
för att underlätta en samordnad tillståndsgivning inom ett eller flera frekvensutrymmen. En förlängning får i ett sådant fall ske med en kortare tidsrymd för att tillståndet ska upphöra samtidigt som ett annat tillstånd.
22 § Trots 19 och 20 §§ ska ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster som har beviljats för kortare tid än 20 år förlängas med skälig tid, dock så lång tid att den sammantagna tillståndstiden blir minst 20 år. Förlängning ska endast ske om tillståndshavaren begär det senast två år före giltighetstidens utgång.
Giltighetstiden får inte förlängas om
1.tillståndshavaren inte har följt tillståndsvillkoren,
2.tillståndet har beviljats för en kortare tid än 15 år enligt 18 § andra stycket, eller
3.en förlängning inte är motiverad med hänsyn till intresset av att
a)säkerställa en effektiv användning av radiofrekvenser,
b)främja täckning och utbyggnad inom landet av trådlösa bredbands- tjänster,
c)främja teknikutvecklingen,
d)hindra snedvridning av konkurrensen, eller
e)skydda människors liv eller tillgodose allmän ordning och säkerhet eller försvar.
Amatörradiosändare
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till fysiska eller juridiska personer att anordna prov och utfärda bevis om att föreskrivna kompetenskrav för användning av amatörradio- sändare är uppfyllda och att tilldela anropssignaler för sådan användning.
Ett beslut om överlämnande får återkallas om anordnaren eller utfärda- ren anordnar prov, utfärdar bevis eller tilldelar anropssignaler i strid med gällande föreskrifter eller på något annat sätt visar sig olämplig att fullgöra uppgiften.
Åtgärder mot störningar
24 § Om det uppkommer en otillåten skadlig störning, ska tillstånds- havaren omedelbart se till att störningen upphör eller i möjligaste mån minskar. Detsamma gäller den som använder en radiomottagare som stör användningen av en annan radiomottagare.
25 § Elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radio- anläggningar, är avsedda att alstra radiofrekvent energi för kommunika- tionsändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat liknande ändamål, får användas endast i enlighet med före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot att inneha elektriska eller elektroniska anläggningar som inte omfattas av första stycket och som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
869
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Överlåtelse och uthyrning av tillstånd
26 § Ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare får överlåtas efter medgivande från regleringsmyndigheten. Ett sådant med- givande ska lämnas, om
1.förvärvaren uppfyller de krav som har ställts på sökanden i samband med att tillståndet beviljades,
2.det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på konkur- rensen,
3.överlåtelsen inte leder till en ändrad användning av radiofrekven- serna, om användningen är harmoniserad enligt bestämmelser som har an- tagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
4.förvärvararen inte tidigare har fått ett sådant tillstånd återkallat enligt 11 kap. 7 § andra stycket 3,
5.det kan antas att förvärvarens radioanvändning inte kommer att orsaka
skada för Sveriges säkerhet, och tillståndet har beviljats före den 1 januari 2020, och
6. det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Första stycket 4 och 5 gäller inte vid överlåtelse av ett tillstånd som avses i 6 § andra stycket.
27 § En överlåtelse i strid med 26 § är utan verkan.
28 § Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden efter medgivandet.
Vid överlåtelse av en del av ett tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd.
Vid medgivandet får regleringsmyndigheten besluta de nya eller änd- rade villkor som behövs på grund av överlåtelsen.
29 § Bestämmelserna om överlåtelse av ett tillstånd eller en del av ett tillstånd i 26 § första och andra styckena, 27 § och 28 § första stycket ska tillämpas även på uthyrning av ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet på medgivande vid uthyrning som avser en kortare period eller är av annan begränsad omfattning.
4 kap. Rätt att använda nummer
Nummerplaner
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fast- ställa nationella nummerplaner för elektronisk kommunikation och med- dela föreskrifter om planerna och deras användning.
2 § Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § eller tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan verksamhet ska följa fastställda nummerplaner.
870
Tillstånd att använda nummer
3 § Nummer ur en nationell nummerplan får användas endast efter till- stånd från regleringsmyndigheten. Ett tillstånd ska avse serier av nummer eller enskilda nummer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tilldelning av nummer.
4 § Den som har tillstånd att använda en nummerserie får inte diskriminera andra som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i fråga om de nummer som används för att ge tillgång till tjänster i näten.
5 § Ett tillstånd att använda nummer får förenas med villkor om
1.vilket slag av tjänst som numret ska användas för,
2.faktiskt och effektivt utnyttjande av numret,
3.en lämplig giltighetstid, med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen,
4.åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd har beviljats enligt
6 §,
5.skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer, och
6.skyldigheter som följer av konsumentskyddsbestämmelser och andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater i fråga om använd- ning av nummer inom Europeiska unionen.
Nummer av betydande ekonomiskt värde
6 § Regleringsmyndigheten får bevilja tillstånd att använda nummer av betydande ekonomiskt värde efter en allmän inbjudan till ansökan. Ett sådant tillstånd ska beviljas efter
1.ett jämförande urvalsförfarande,
2.ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande,
3.ett förfarande med slumpmässig tilldelning, eller
4.en kombination av förfaranden enligt
Den allmänna inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för deltagande i förfarandet och de villkor som tillstånd kommer att förenas med.
Överlåtelse av tillstånd
7 § Ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda nummer får överlåtas efter medgivande från regleringsmyndigheten. Ett sådant medgi- vande ska lämnas, om
1.förvärvaren uppfyller de krav som har ställts på sökanden i samband med att tillståndet beviljades,
2.det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på kon- kurrensen, och
3.det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Kravet på medgivande gäller inte när ett nummer ur en nationell num- merplan, på slutanvändarens begäran, överlämnas till en annan tillhanda- hållare enligt 7 kap. 19 §.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
871
Prop. 2021/22:136 |
|
|
Bilaga 6 |
8 § |
En överlåtelse i strid med 7 § är utan verkan. |
|
9 § Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt |
|
|
denna lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse av en del av ett till- |
|
|
stånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd. |
|
|
Vid medgivandet får regleringsmyndigheten besluta de nya eller ändra- |
|
|
de villkor som behövs på grund av överlåtelsen. |
|
|
Tillgång till nummer och tjänster |
|
|
10 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- |
|
|
nät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunika- |
|
|
tionstjänst ska se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som till- |
|
|
handahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om |
|
|
1. det är ekonomiskt genomförbart, |
|
|
2. det inte är ett nummer som enbart har ett nationellt syfte, och |
|
|
3. den uppringda slutanvändaren inte av kommersiella skäl har valt att |
|
|
begränsa nåbarheten från vissa geografiska områden. |
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
|
|
föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket och om undantag från |
|
|
skyldigheten. |
|
|
11 § |
Konsumentombudsmannen får ålägga den som tillhandahåller ett |
|
allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig |
|
|
elektronisk kommunikationstjänst att hindra användares tillgång till ett |
|
|
nummer eller till en tjänst via ett nummer vars sifferstruktur saknar geo- |
|
|
grafisk betydelse, om marknadsföringen av numret eller tjänsten är otill- |
|
|
börlig eller om väsentlig information utelämnas vid marknadsföringen. |
|
|
Beslutet får förenas med en skyldighet att hålla inne betalning avseende |
|
|
numret eller tjänsten tills ärendet har avgjorts slutligt. Om beslutet står |
|
|
fast, ska medel som har hållits inne snarast betalas tillbaka. |
|
|
Beslut får inte meddelas utan att den som har vidtagit marknadsförings- |
|
|
åtgärden har fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock beslut |
|
|
meddelas omedelbart att gälla till dess något annat bestäms. |
|
5 kap. Samtrafik och andra former av tillträde Skyldigheter i fråga om samtrafik och interoperabilitet
1 § En operatör av ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät är skyl- dig att förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster som inte är nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster.
2 § Den som i samband med en förhandling som avses i 1 § får del av eller tillgång till uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet ska i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas.
872
3 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som kontrollerar tillträde till slutanvändare och som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § att mot skälig ersättning
1.bedriva samtrafik eller vidta någon annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra, eller
2.göra tjänster interoperabla med andra operatörers tjänster.
4 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller en num- meroberoende interpersonell kommunikationstjänst med betydande geo- grafisk täckning och ett betydande antal användare att göra sin tjänst interoperabel med andra tjänster, om det är nödvändigt för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra. Ett sådant beslut får förenas med en skyldighet att tillämpa särskilda standarder och att offentliggöra informa- tion som får användas av andra.
Ett beslut enligt första stycket får endast meddelas om Europeiska kom- missionen har antagit genomförandebestämmelser som närmare beskriver de skyldigheter som får åläggas.
Skyldigheter för operatörer med betydande inflytande på en marknad
Marknadsanalys och identifiering av företag med betydande inflytande
5 § Regleringsmyndigheten ska fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att ålägga någon skyldigheter för att motverka konkurrensproblem. Vid fast- ställandet ska marknadernas geografiska omfattning avgränsas. Myndig- heten ska då beakta graden av infrastrukturkonkurrens inom olika områden och geografiska kartläggningar av bredbandsutbyggnad.
Regleringsmyndigheten ska fortlöpande analysera de marknader som har fastställts och, om myndigheten bedömer att det är motiverat att ålägga någon skyldigheter på en sådan marknad, identifiera företag med betydan- de inflytande på den marknaden.
Regleringsmyndigheten ska särskilt beakta
1.Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader,
2.kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden, och
3.i förekommande fall, Berecs riktlinjer om gemensamma tillvägagångs- sätt för hur gränsöverskridande efterfrågan kan mötas.
6 § Det kan anses motiverat att ålägga någon skyldigheter på en marknad om
1.det finns stora och bestående hinder för marknadsinträde,
2.marknadsstrukturen är sådan att den inte utvecklas mot effektiv kon- kurrens, och
3.den allmänna konkurrensrätten inte kan åtgärda marknadsmisslyckan- dena.
7 § Ett företag ska anses ha ett betydande inflytande på en fastställd marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
873
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
874
uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.
Åläggande av skyldigheter för operatörer med betydande inflytande
8 § I syfte att skapa effektiv konkurrens till förmån för slutanvändarna ska regleringsmyndigheten ålägga en operatör, som enligt 5 § andra stycket har identifierats som ett företag med betydande inflytande på en marknad, en eller flera skyldigheter enligt
Regleringsmyndigheten får ålägga en sådan operatör andra skyldigheter avseende tillträde än de som anges i detta kapitel, om det finns synnerliga skäl och åtgärden har godkänts av Europeiska kommissionen.
9 § Ett beslut enligt 8 eller 22 § ska förenas med en skyldighet att i god tid före åtgärden till regleringsmyndigheten anmäla planer på att avveckla eller byta ut nätdelar som omfattas av skyldigheten.
Om det är nödvändigt för att säkerställa konkurrensen och slutanvändar- nas rättigheter, får regleringsmyndigheten ålägga operatören att ge in en detaljerad beskrivning av planerna med avseende på övergångsperioder och villkor samt vilka jämförbara tillträdesprodukter som erbjuds i stället.
10 § På en marknad för samtalsterminering får regleringsmyndigheten ålägga en skyldighet enligt 19 § endast om Europeiska kommissionen inte har fastställt någon unionsomfattande termineringstaxa för marknaden.
11 § Regleringsmyndigheten får ålägga en operatör som är ett rent grossistföretag skyldigheter enligt 12, 14 eller 15 § eller andra skyldighet- er enligt 19 § än sådana som avser rättvis och skälig prissättning, endast om det krävs ytterligare skyldigheter på grund av att de villkor som ope- ratören erbjuder medför eller kan medföra konkurrensproblem till skada för slutanvändarna.
Operatören ska till regleringsmyndigheten omgående anmäla omstän- digheter som kan påverka bedömningen av om operatören är ett rent grossistföretag.
Vilka skyldigheter som får åläggas
12 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att i ett referenserbjudande eller på något annat sätt offentliggöra specificerade uppgifter om
1.redovisning,
2.tekniska specifikationer,
3.nätegenskaper,
4.villkor för tillhandahållande och användning, inbegripet villkor som begränsar tillträde till eller användning av vissa tjänster,
5.prissättning, eller
6.andra förhållanden som behövs för insyn i fråga om samtrafik och andra former av tillträde.
I ett sådant beslut ska det anges vilka uppgifter som ska tillhandahållas, hur detaljerade uppgifterna ska vara och på vilket sätt de ska offentliggö- ras. Operatören får åläggas att ändra en uppgift, om det är nödvändigt för
att den ska stämma överens med en skyldighet som har beslutats enligt detta kapitel.
Ett beslut enligt denna paragraf får förenas med vite.
13 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att tillämpa
1.operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga vill- kor för andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster, och
2.de tjänster och den information som operatören erbjuder andra till- handahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för opera- törens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster.
14 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att särredovisa och rapportera specificerad verksam- het med anknytning till samtrafik och andra former av tillträde. En sådan skyldighet kan avse att operatören ska ge insyn i sina grossistpriser och sina priser vid intern försäljning eller tillhandahålla en myndighet sin redovisning, inbegripet uppgifter om intäkter från andra.
15 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och använd- ning av infrastruktur för anläggning av ett elektroniskt kommunikations- nät. En sådan skyldighet får även avse infrastruktur som inte är en del av den relevanta marknaden.
16 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och använd- ning av nät och tillhörande faciliteter i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan avse att operatören ska
1.ge någon annan tillträde till specificerade nätdelar och tillhörande faciliteter,
2.ge någon annan tillträde till specificerade aktiva eller virtuella nätdelar och nättjänster,
3.förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande faciliteter,
4.erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för återförsäljning,
5.bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckel- teknik som är nödvändig för interoperabilitet mellan tjänster,
6.erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnytt- jande av tillhörande faciliteter,
7.erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa inter- operabilitet mellan tjänster ända fram till slutanvändarna,
8.erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhanda- hållande av tjänster,
9.erbjuda tillträde till sådana tjänster som möjliggör, stöder eller kan stödja tillhandahållande av tjänster via elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster,
10.bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhöran- de faciliteter kan förbindas.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
875
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
876
Ett sådant beslut får förenas med de villkor som behövs för att säkerställa normal nätdrift. Villkor om att följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer ska vara förenliga med de standarder som Europeiska kom- missionen har angett som obligatoriska i en förteckning som har offentlig- gjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
17 § När 16 § tillämpas ska följande särskilt beaktas:
1.den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installa- tion av alternativa nätdelar eller tillhörande faciliteter, med hänsyn till marknadsutvecklingen samt arten och typen av samtrafik och andra former av tillträde,
2.den förväntade tekniska utvecklingens påverkan på nätens utformning och förvaltning,
3.behovet av att säkerställa teknikneutralitet i syfte att främja utform- ning och förvaltning av flera nät,
4.den tillgängliga kapaciteten,
5.de risker som en nyinvestering medför för ägaren till ett nät eller till- hörande faciliteter,
6.behovet av att värna konkurrensen på lång sikt,
7.berörda immateriella rättigheter, och
8.intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Regleringsmyndigheten ska också överväga om konkurrensen och slut- användarnas intressen i stället kan främjas genom åläggande av endast skyldigheter enligt 15 § eller av skyldigheter på närliggande marknader.
18 § En skyldighet enligt 15 eller 16 § ska förenas med en skyldighet att offentliggöra ett sådant referenserbjudande som anges i 12 §. Erbjudandet ska innehålla de uppgifter som anges i Berecs riktlinjer om minimi- kriterierna för ett referenserbjudande.
Ett beslut om en skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande får förenas med vite.
19 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnads- orienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 5 § andra stycket visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatör- en kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.
En sådan skyldighet får, i samband med åläggandet eller senare, förenas med en skyldighet att tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för samtrafik och andra former av tillträde som omfattas av skyldigheten.
En skyldighet kan även avse att operatören ska tillämpa en viss kostnads- redovisningsmetod och att göra en beskrivning av metoden tillgänglig för allmänheten. I så fall ska kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnadsfördelningen framgå av beskrivningen.
20 § Den som har ålagts att tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt 19 § ska, om någon skyldighet enligt paragrafens andra stycke inte
har ålagts, visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kost- naderna och får åläggas en skyldighet att justera sina priser.
21 § När 19 § tillämpas ska hänsyn tas till den investering som operatö- ren har gjort. En skyldighet som avses i 19 § ska utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen.
När kostnadsorienterade taxor för samtalsterminering fastställs ska kri- terierna i bilaga 3 till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/ 1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, i den ursprungliga lydelsen, tillämpas.
Bindande åtaganden
22 § Regleringsmyndigheten ska, på begäran av en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad, besluta att ett åtagande av operatören om saminvestering i anläggningen av ett nytt optiskt fibernät fram till slutanvändares lokaler eller till en basstation ska vara helt eller delvis bindande, om
1.ett erbjudande till andra operatörer om saminvestering har offentlig- gjorts minst sex månader innan anläggningen påbörjas,
2.erbjudandet uppfyller kriterierna i bilaga 4 till direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
3.operatörer som inte deltar i saminvesteringen ges motsvarande möjlig- heter att nå slutanvändare som innan anläggningen och tillträdet ges på rättvisa och
4.minst ett saminvesteringsavtal har ingåtts med en annan operatör. När det gäller andra åtaganden av operatören om att följa villkor för
tillträde eller andra villkor som har påverkan på konkurrenssituationen får regleringsmyndigheten besluta att ett sådant åtagande ska vara helt eller delvis bindande för en bestämd tid.
23 § Ett beslut enligt 22 § första stycket ska avse en bestämd tid om minst sju år. Så länge beslutet gäller får regleringsmyndigheten ålägga ytterligare skyldigheter enligt 8 § när det gäller de nätdelar som omfattas av åtagandet endast om det finns betydande konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på något annat sätt.
Funktionell separation
24 § Om det finns synnerliga skäl får regleringsmyndigheten ålägga en vertikalt integrerad operatör, som med stöd av 8 § första stycket har ålagts en skyldighet att lämna tillträde, att organisatoriskt avskilja de verksam- heter som har anknytning till beslutet om skyldigheten. Avskiljandet ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna bedrivs av en oberoende affärsenhet och särskilt syfta till att säkerställa
25 § En skyldighet enligt 24 § får förenas med villkor som syftar till att säkerställa de avskilda verksamheternas oberoende i förhållande till opera- törens egen försäljningsverksamhet i slutkundsledet. Villkoren får omfatta krav på att operatörens inflytande över verksamheterna inskränks genom organisatoriska åtgärder eller på att verksamheterna ska drivas av en
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
877
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
878
separat juridisk person. Det får också ställas upp villkor om att verksam- heterna ska stå under oberoende ledning.
26 § Ett beslut enligt 24 § får inte fattas utan att ett förslag till beslutet först har godkänts av Europeiska kommissionen.
27 § Om en operatör som avses i 24 § avser att, utan att ha ålagts en skyldighet enligt den paragrafen, avskilja en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet i syfte att säkerställa
Andra skyldigheter om tillträde
Tillträde till nät närmast slutanvändare
28 § Regleringsmyndigheten får ålägga en operatör, eller någon som äger ledningar i ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som operatören råder över, att mot skälig ersättning ge tillträde till ledningarna i en bygg- nad eller fram till det första utlopps- eller förgreningsstället. Skyldigheten får omfatta tillträde till tillhörande faciliteter.
En skyldighet enligt första stycket får endast åläggas efter ansökan av någon annan och om anläggning av ytterligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar. Skyldigheten får förenas med villkor för till- trädet och de villkor som behövs för att uppnå
29 § Om en skyldighet enligt 28 § inte bedöms tillräcklig för att åtgärda omfattande och varaktiga hinder mot anläggning av ytterligare infra- struktur och hindren motverkar effektiv konkurrens till förmån för slut- användarna, får skyldigheten även avse nätdelar bortom det första utlopps- eller förgreningsstället. Om det är motiverat av tekniska eller ekonomiska skäl, får skyldigheten även avse aktivt och virtuellt tillträde.
Vid bedömningen av om en sådan skyldighet ska åläggas ska särskild hänsyn tas till om operatören i stället ger ett hållbart och liknande tillträde till ett nät med mycket hög kapacitet på rättvisa,
Första stycket får inte tillämpas om skyldigheten äventyrar den ekono- miska bärkraften vid anläggning av små lokala nät.
30 § En skyldighet enligt 29 § får inte åläggas ett rent grossistföretag som i stället ger ett hållbart och liknande tillträde till ett nät med mycket hög kapacitet på rättvisa,
Tillträde till fysisk infrastruktur för anläggning av bredbandsnät
31 § Den som äger eller på något annat sätt råder över fysisk infrastruktur för elektronisk kommunikation i en byggnad ska uppfylla rimliga krav på
tillträde till infrastrukturen för anläggning av ett elektroniskt kommunika- |
Prop. 2021/22:136 |
tionsnät med hög kapacitet. Tillträdet ska lämnas på rättvisa och icke- |
Bilaga 6 |
diskriminerande villkor. Skyldigheten gäller endast om anläggning av ytter- |
|
ligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar. |
|
Skyldigheten gäller inte om tillträde redan ges till ett i byggnaden be- |
|
fintligt elektroniskt kommunikationsnät med hög kapacitet på objektiva, |
|
öppet redovisade, proportionella och |
|
användarna inte kan anses gynnas av ett tillträde till byggnadens fysiska |
|
infrastruktur för elektronisk kommunikation. |
|
Samlokalisering eller annat gemensamt utnyttjande |
|
32 § Regleringsmyndigheten får, även i andra fall än enligt 16 § första |
|
stycket 6 eller |
|
dahålla sökanden samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt |
|
utnyttjande av egendom eller annat, om det |
|
1.är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppnå mål för fysisk planering, eller
2.krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet.
En sådan skyldighet får omfatta att operatören mot ersättning för upp- komna kostnader ska genomföra stagning eller påbyggnad av en mast för elektronisk kommunikation eller andra liknande åtgärder som krävs för att tillhandahållandet ska kunna ske. Skyldigheten får inte innebära att en befintlig mast ska bytas ut mot en ny.
En skyldighet enligt denna paragraf får åläggas endast efter ansökan av en annan operatör.
Tillträde till infrastruktur för mobila tjänster
33 § Om det finns synnerliga skäl får regleringsmyndigheten ålägga en operatör som har rätt att använda radiosändare att mot skälig ersättning ge tillträde till infrastruktur som är nödvändig för tillhandahållande av mobila elektroniska kommunikationstjänster. Skyldigheten får avse tillträde till aktiv infrastruktur.
Skyldigheten får åläggas endast om tillståndet att använda radiosändare |
|
vid beviljandet förenades med ett förbehåll om att en sådan skyldighet kan |
|
komma att åläggas. |
|
Upphävande och ändring av beslut |
|
34 § Regleringsmyndigheten ska upphäva eller ändra skyldigheter och |
|
villkor som har beslutats enligt detta kapitel när det är motiverat med |
|
hänsyn till syftet med beslutet. |
|
Ett beslut om upphävande av skyldigheter som fattas efter en marknads- |
|
analys enligt 5 § andra stycket får förenas med villkor för en övergångs- |
|
period. |
|
Tidpunkten för upphävande eller ändring av en skyldighet ska bestäm- |
|
mas med hänsyn till berörda parters intressen. |
|
Skadestånd |
|
35 § Om en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en |
|
marknad uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd som strider mot |
879 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
en skyldighet som har beslutats med stöd av 8 §, ska operatören ersätta den skada som uppkommer genom åtgärden. Detsamma gäller för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte vidtar en åtgärd som är nödvändig för att följa en sådan skyldighet.
Rätten till sådan ersättning faller bort om talan inte väcks inom tio år från det att skadan uppkom.
Samråd inför beslut
Samråd med berörda parter
36 § När regleringsmyndigheten avser att fatta ett beslut enligt 3 eller 4 §, 5 § andra stycket, 8 §, 22 § första stycket eller 28, 29, 32, 33 eller 34 § ska myndigheten upprätta ett förslag och ge berörda parter tillfälle att yttra sig över förslaget inom skälig tid, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det. Detsamma ska gälla för beslut om att fastställa en marknad enligt 5 § första stycket som avviker från dem som framgår av Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader.
Första stycket gäller inte en tvist som har hänskjutits till prövning enligt 11 kap. 14 §.
37 § Regleringsmyndigheten ska i ett ärende enligt 22 § ge berörda parter tillfälle att yttra sig över det erbjudna åtagandet inom skälig tid, dock minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det. Samråd behövs inte om det är uppenbart att åtagandet inte uppfyller relevanta krav.
Samråd inom Europeiska unionen
38 § Om ett beslut enligt 3, 4, 5 eller 8 §, 22 § första stycket eller 28, 29 eller 33 § skulle kunna påverka handeln mellan staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska regleringsmyndigheten överlämna ett motiverat förslag till beslut till behöriga myndigheter i övriga stater, Berec och Europeiska kommissionen. Det gäller även ett beslut enligt 34 § om att upphäva eller ändra sådana beslut.
Kommissionen ska också underrättas om regleringsmyndigheten i enlighet med internationella avtal avser att införa, ändra eller upphäva en skyldighet som har beslutats enligt detta kapitel.
39 § Ett förslag till beslut efter en marknadsanalys enligt 5 § andra stycket som ska överlämnas för samråd enligt 38 § första stycket ska upprättas och överlämnas inom fem år från det senaste beslutet som rör marknaden i fråga eller inom den längre tid om högst ytterligare ett år som Europeiska kommissionen dessförinnan har godkänt.
Om en ny rekommendation som avses i 5 § tredje stycket 1 har antagits och rekommendationen rör en marknad som inte tidigare har analyserats, ska regleringsmyndigheten i stället upprätta och överlämna förslaget till beslut inom tre år från offentliggörandet av rekommendationen.
Om förslag till beslut inte kan överlämnas inom den tid som anges i första eller andra stycket och orsaken till detta är att marknadsanalysen enligt 5 § andra stycket inte har slutförts, ska regleringsmyndigheten
880
begära bistånd med slutförandet från Berec. Förslaget ska då överlämnas inom sex månader därefter.
40 § Regleringsmyndigheten får meddela beslut i fall som avses i 38 § tidigast en månad efter det att överlämnandet har skett.
Ett beslut får dock meddelas tidigast två månader efter utgången av den tid som anges i första stycket, om Europeiska kommissionen inom den tiden har meddelat regleringsmyndigheten att den överväger att inte godta ett förslag till beslut som
1.innebär att en marknad som ska fastställas enligt 5 § första stycket avviker från kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader, eller
2.avser identifiering av företag enligt 5 § andra stycket.
Ett beslut får inte meddelas om kommissionen inom den tid som anges i andra stycket beslutar att inte godta ett sådant förslag som avses där. Om kommissionens invändningar kan tillgodoses genom att förslaget ändras, ska regleringsmyndigheten inom sex månader från dagen för kommis- sionens beslut inleda ett samråd enligt 36 § om det nya förslaget.
41 § Om ett förslag till beslut om skyldigheter enligt 3, 4 eller 8 § första stycket, 22 § första stycket eller 28, 29 eller 33 § har överlämnats för samråd enligt 38 § första stycket och Europeiska kommissionen har meddelat att den har invändningar mot åtgärderna i förslaget, ska regleringsmyndigheten samverka med kommissionen och Berec i syfte att fastställa vilka åtgärder som är mest effektiva och lämpliga. Det gäller även ett förslag till beslut enligt 34 § om att upphäva eller ändra sådana beslut.
I ett sådant fall får ett beslut meddelas tidigast fyra månader och senast fem månader efter utgången av den tid som anges i 40 § första stycket. Om det krävs för att ett förnyat samrådsförfarande enligt 36 och
Ett beslut får inte meddelas om kommissionen inom fyra månader efter utgången av den tid som anges i 40 § första stycket beslutar att inte godta ett förslag till beslut enligt 22 § första stycket, 23 § eller 29 §. Om kom- missionens invändningar kan tillgodoses genom att förslaget ändras, ska regleringsmyndigheten inom sex månader från dagen för kommissionens beslut inleda ett samråd enligt 36 § om det nya förslaget.
42 § För gränsöverskridande marknader som har fastställts enligt beslut av Europeiska kommissionen ska regleringsmyndigheten samråda med behöriga myndigheter i berörda länder inför beslut enligt 5 § andra stycket och 8 §. Det gäller även inför beslut enligt 34 § om att upphäva eller ändra sådana beslut.
Tillfälligt beslut utan samråd
43 § Regleringsmyndigheten får meddela beslut utan att samråda enligt 36 och 38 §§, om det behövs för att säkerställa konkurrensen på en fastställd marknad eller för att skydda användarnas intressen och åtgärden inte kan skjutas upp. Beslutet får gälla i högst sex månader. I ett sådant fall ska myndigheten utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter inom
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
881
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Europeiska kommissionen och Berec om beslutet och skälen för detta.
Vid förlängning av ett sådant beslut gäller samrådsskyldigheten i 36 och 38 §§.
Tillträde för installation av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd
44 § Ett offentligt organ ska på rättvisa, rimliga och
Skyldigheten att lämna tillträde gäller inte om tillträdet inte är rimligt med hänsyn till
1.byggnadens, anläggningens eller föremålets tekniska lämplighet för det avsedda tillträdet,
2.utrymmesbrist i byggnaden, anläggningen eller föremålet,
3.personlig säkerhet eller folkhälsa,
4.risken för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säker- het i övrigt,
5.risken för att andra tjänster som byggnaden, anläggningen eller före- målet används för störs,
6.byggnadens, anläggningens eller föremålets kulturvärde, eller
7.andra liknande omständigheter.
Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa offentliga organ ska vara undantagna från skyldigheten att lämna tillträde.
45 § En begäran om tillträde enligt 44 § ska vara skriftlig och innehålla en redogörelse och en tidsplan för installationen av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd eller anslutningar till stamnät i de delar som är relevanta för tillträdet.
Den som har tagit emot en begäran om tillträde ska senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran skriftligen ge operatören be- sked om huruvida begäran medges eller inte. Beskedet ska innehålla vill- koren för tillträdet eller de omständigheter som medför att begäran inte medges.
6 kap. Samhällsomfattande tjänster
1 § Om det behövs för att säkerställa tillgång till ett överkomligt pris till en adekvat internetanslutningstjänst eller en talkommunikationstjänst i en fast nätanslutningspunkt i en stadigvarande bostad eller ett fast verksam- hetsställe (samhällsomfattande tjänster), får regleringsmyndigheten be- sluta om en skyldighet att tillhandahålla sådana tjänster för att tillgodose varje rimlig begäran från slutanvändare om tillgång till tjänsterna. Regleringsmyndigheten får utse ett eller flera företag som ska säkerställa sådan tillgång i hela eller en del av landet.
En sådan skyldighet får inte vara oskäligt betungande för ett utsett företag.
882
Prop. 2021/22:136
2 § En adekvat internetanslutningstjänst enligt 1 § ska ha kapacitet att Bilaga 6 leverera en viss angiven lägsta datahastighet som medger funktionell till-
gång till internet.
Regeringen får meddela föreskrifter om sådan datahastighet.
3 § En tjänst enligt 1 § får inte tillhandahållas på villkor som innebär att slutanvändaren tvingas att betala för något som inte är nödvändigt för tjänsten.
4 § Den som har utsetts att tillhandahålla en tjänst enligt 1 § och som avser att avhända sig en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet, ska i god tid före avhändandet underrätta regleringsmyndig- heten om sin avsikt.
7 kap. Tjänster till slutanvändare
Information innan ett avtal ingås
1 § Innan ett avtal ingås med en konsument ska den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst på ett klart och begripligt sätt lämna information om avtalet och avgiftsfritt tillhandahålla en kortfattad och lättläst sammanfattning av avtalet. Om det inte är tekniskt möjligt att tillhandahålla sammanfattningen innan avtalet ingås, ska den lämnas så snart som möjligt därefter. Tillhandahållaren ska tillämpa villkor som innebär att avtalet gäller först när konsumenten har tagit emot sammanfattningen och bekräftat sin vilja att ingå avtalet.
Bestämmelser om information som en näringsidkare ska ge en konsu- ment innan ett avtal ingås finns också i 2 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i 22 a § marknadsförings- lagen (2008:486).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om informationskravet i första stycket.
2 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
3 § Bestämmelserna i 1 § i detta kapitel, 2 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och 22 a § marknadsförings- lagen (2008:486) ska tillämpas även när avtal ingås med slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinst- syfte, om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
4 § Tillhandahållaren ska se till att informationen och sammanfattningen enligt 1 § är en del av avtalet, om parterna inte uttryckligen har kommit överens om något annat.
883
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
884
Insyn och offentliggörande av information
5 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst ska för slutanvändarna offentliggöra tydlig, heltäckande och aktuell information om tjänsten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan information.
6 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller en inter- netanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommuni- kationstjänst att för slutanvändarna offentliggöra uttömmande, jämförbar, tillförlitlig, användarvänlig och aktuell information om tjänstens kvalitet och om vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa likvärdig tillgång för slutanvändare med funktionsnedsättning. Information om tjänstens kvalitet ska offentliggöras i den utsträckning som tillhandahållaren utövar kontroll över nätet.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig interpersonell kommuni- kationstjänst får också åläggas att informera konsumenter om huruvida kvaliteten på tjänsten är beroende av externa faktorer.
Undantag för vissa mikroföretag
7 § Bestämmelserna i
En sådan tillhandahållare ska, innan ett avtal ingås, informera slutanvän- daren om att bestämmelserna inte gäller.
Bindningstid
8 § Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller en all- mänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får inte ha en längre bindningstid än 24 månader.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster eller överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
9 § Bestämmelserna i 8 § gäller inte för ett avtal som avser avbetalning av anläggningen av en fysisk anslutning till ett elektroniskt kommunika- tionsnät.
Ett sådant avtal som ingås med en konsument får inte omfatta terminal- utrustning och inte heller innehålla villkor som strider mot
10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ ska gälla även i fråga om avtal som ingås med slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisa- tioner som drivs utan vinstsyfte, om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
Ändring och uppsägning av avtal
11 § När det gäller överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
endast konsumenter, mikroföretag, små företag och organisationer som drivs utan vinstsyfte.
12 § Om den som tillhandahåller en slutanvändare en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst vill ändra avtalet, ska slutanvändaren på ett klart och begripligt sätt underrättas om ändringen minst en månad innan den träder i kraft. Underrättelsen ska lämnas på ett varaktigt medium och innehålla information om slutanvändarens rätt att säga upp avtalet.
Inom tre månader från underrättelsen får en slutanvändare som inte godtar de nya villkoren säga upp avtalet utan ytterligare kostnad.
Första och andra styckena gäller inte
1.nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, eller
2.om ändringen av avtalet
a)enbart är till slutanvändarens fördel,
b)är av rent administrativ karaktär och inte får några negativa konse- kvenser för slutanvändaren, eller
c)krävs för att avtalet ska vara förenligt med unionsrätt eller nationell
rätt.
13 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst får i ett avtal med en konsument inte ställa upp villkor som innebär att uppsägningstiden för konsumenten är längre än en månad.
Villkor i ett avtal med bindningstid får inte innebära att konsumenten måste säga upp avtalet tidigare än en månad före bindningstidens utgång för att avtalet ska upphöra att gälla vid den tidpunkten.
Första och andra styckena gäller inte nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster eller överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
14 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst får i ett avtal med bindningstid där avtalet förlängs automatiskt inte ställa upp villkor som innebär att en slutanvändare, efter en sådan förlängning, inte har rätt att när som helst säga upp avtalet med högst en månads uppsäg- ningstid, utan annan kostnad än avgifter för användning av tjänsten under uppsägningstiden.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster eller överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin till
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att till slutanvändaren lämna information inför en avtalsförlängning och årlig information om prisvillkor.
15 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kom- munikationstjänst och som har ingått ett avtal med en konsument om abonnemang med bindningstid, i kombination med tillhandahållande av terminalutrustning, ska efter att bindningstiden har löpt ut på begäran av konsumenten ta bort operatörslås kostnadsfritt och utan dröjsmål.
Tillhandahållaren ska omedelbart efter bindningstidens utgång på ett tydligt sätt underrätta konsumenten om dennes rätt enligt första stycket.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
885
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
886
16 § När en slutanvändare, med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, i förtid säger upp eller häver ett avtal som avser en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, får tillhandahållaren endast begära kompensation för subventionerad terminalutrustning som slutanvändaren behåller. I ett sådant fall får kompensationen inte överstiga det lägsta beloppet av ett tidsproportionellt beräknat restvärde av utrustningen och summan av avgifterna för tjänsten under den återstående avtalsperioden. Tillhandahållaren ska ta bort operatörslås kostnadsfritt och senast vid betalning av kompensationen.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av kompensationen.
Påföljder vid fel
17 § Om den faktiska prestandan på en elektronisk kommunikationstjänst skiljer sig väsentligt från den prestanda som anges i ett avtal med en konsu- ment, får konsumenten använda sig av de påföljder vid fel som anges i 16 § konsumenttjänstlagen (1985:716). I ett sådant fall ska bestämmelserna om reklamation i 17 och 18 §§ i samma lag tillämpas.
Första stycket gäller inte internetanslutningstjänster eller nummerobero- ende interpersonella kommunikationstjänster.
Byte av tillhandahållare och nummerportabilitet
18 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst ska se till att en slutanvändare kan byta tillhandahållare utan avbrott i tjänsten i den mån det är tekniskt genomförbart.
Den mottagande tillhandahållaren ska tillhandahålla tjänsten så snart som möjligt den dag och inom den tidsram som har avtalats med slutanvända- ren. Avbrott i tjänsten under bytet får inte överstiga en arbetsdag.
19 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst ska se till att en slutanvändare med ett nummer ur en nationell nummerplan kan behålla sitt nummer vid byte av tillhandahållare. Om slutanvändaren begär det, ska ett nummer som används för en sådan tjänst överlämnas till en annan tillhandahållare för att den ska tillhandahålla tjänsten. Ett num- mer vars sifferstruktur har geografisk betydelse behöver överlämnas endast för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster inom samma geografiska område (riktnummerområde).
En slutanvändare ska ha rätt att behålla sitt nummer vid byte av till- handahållare under minst en månad efter det att avtalet har upphört, om inte slutanvändaren uttryckligen har avsagt sig den rätten.
Första stycket gäller inte överlämnande av nummer mellan nät som till- handahåller tjänster till en fast respektive en mobil nätanslutningspunkt.
20 § Ett nummer ska överlämnas enligt 19 § så snart som möjligt den dag som har avtalats mellan slutanvändaren och den mottagande tillhanda- hållaren.
Den mottagande tillhandahållaren ska tillhandahålla tjänsten så snart som möjligt och senast inom en arbetsdag från och med den dag som har avtalats med slutanvändaren. Avbrott i tjänsten under överlämnandet får inte överstiga en arbetsdag.
När ett nummer har överlämnats övertar den mottagande tillhandahållaren tillståndet att använda det överlämnade numret och de rättigheter och skyldigheter som är knutna till det överlämnade numret för tiden efter överlämnandet.
21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheterna enligt
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutnings- tjänst tillsammans med en
22 § Ersättning för att överlämna ett nummer enligt 19 § får grundas endast på driftskostnaden för överlämnandet.
Den som har överlämnat ett nummer har endast rätt till ersättning för den driftskostnad som utgörs av ökade trafikkostnader för kommunikation till numret. Sådan ersättning får tas ut endast från den som den anropande slutanvändaren har ingått avtal med om tillhandahållande av tjänsten.
Den som överlämnar ett nummer har inte rätt till ersättning från slut- användaren för överlämnandet.
23 § Den som överlämnar ett nummer enligt 19 § ska till den som regler- ingsmyndigheten bestämmer genast lämna de uppgifter som är nödvän- diga för dirigering av kommunikation till numret. Andra uppgifter som kan vara direkt eller indirekt hänförliga till en fysisk person än uppgifter om nummer och om den som tillhandahåller berörda allmänt tillgängliga elektro- niska kommunikationstjänster får inte lämnas utan samtycke från personen.
Regleringsmyndigheten får utse någon att i en databas sammanställa så- dana uppgifter och lämna dem till den som tillhandahåller allmänt till- gängliga elektroniska kommunikationstjänster, i den mån tillhandahållaren behöver uppgifterna för dirigering av kommunikation, och till andra som myndigheten bestämmer. Den utsedda databasoperatören ska i förhållande till den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster tillämpa villkor som är konkurrensneutrala och får ta ut den ersättning som är skälig med hänsyn till kostnaderna.
Denna lag gäller i tillämpliga delar för databasverksamheten.
24 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst ska ersätta en slutanvändare för skada som uppkommer genom dröjsmål vid byte av tillhandahållare enligt 18 §, med överlämnande av ett nummer enligt 19 och 20 §§ eller med tillhandahållande av en tjänst när sådant byte eller överlämnande har skett. Detsamma gäller för skada som uppkommer genom uteblivna service- eller installationstillfällen.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
887
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
888
Tillhandahållaren ska innan ett avtal ingås informera slutanvändaren om dennes rätt till sådan ersättning.
25 § Bestämmelserna i 24 § första stycket gäller inte om den som till- handahåller tjänsten visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dennes kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid begäran om byte av tillhandahållare eller överlämnande av nummer eller vid bytet eller överlämnandet när det gäller dröjsmål med tillhandahållande av en tjänst. Dessutom ska tillhandahållaren visa att den inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit hindrets följder. Om dröjsmålet beror på någon som tillhandahållaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra bytet, överlämnandet eller tillhandahållandet, är den som tillhandahåller tjänsten fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som har anlitats skulle vara fri enligt första och andra meningarna.
Bestämmelserna gäller inte heller i fråga om andra slutanvändare än konsumenter, om det av avtalet följer att slutanvändaren har rätt till skälig ersättning på grund av dröjsmålet.
Slutanvändaren har alltid rätt till ersättning för skada som har upp- kommit genom missbruk när det gäller byte av tillhandahållare eller över- lämnande av nummer.
Paketerbjudanden
26 § När en tillhandahållare av en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst tillhandahåller tjänsten till en konsument tillsammans med andra tjänster eller terminalutrustning (ett paket) gäller 5, 8, 9,
Om en konsument med stöd av unionsrätten eller nationell rätt har rätt att i förtid säga upp eller häva någon del av paketet på grund av bristande överensstämmelse med avtalet eller underlåtenhet att leverera, ska den rätten omfatta alla delar av paketet.
27 § Den som tillhandahåller en konsument en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunika- tionstjänst och som ingår ett avtal om ytterligare tjänster eller terminal- utrustning med konsumenten får ställa upp villkor som innebär en förläng- ning av den ursprungliga avtalstiden för tjänsten endast om konsumenten uttryckligen har samtyckt till det.
28 § Bestämmelserna i 26 § första stycket och 27 § ska gälla även i förhållande till slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller orga- nisationer som drivs utan vinstsyfte, om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
Kostnadskontroll
29 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska avgifts- fritt tillhandahålla en slutanvändare specificerade fakturor som gäller an-
vändningen av tjänsten, om inte slutanvändaren har begärt att fakturan ska vara ospecificerad.
Samtal som är avgiftsfria för den uppringande slutanvändaren får inte anges på fakturan.
30 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst och fakturerar för förbruk- ning i volym eller tid ska avgiftsfritt erbjuda en konsument en funktion för övervakning och kontroll av användningen av respektive tjänst. Konsu- menten ska informeras innan en fastställd förbrukningsgräns uppnås och när en tjänst är förbrukad.
En konsument ska i samband med att ett avtal ingås informeras om sin rätt enligt första stycket.
Första och andra styckena gäller inte för mikroföretag som endast till- handahåller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. Ett sådant mikroföretag ska, innan ett avtal ingås, informera konsumenten om att paragrafen inte gäller.
31 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska på begäran av en slutanvändare av- giftsfritt spärra vissa nummer eller typer av utgående samtal eller sms- meddelanden med förhöjd taxa.
En slutanvändare ska i samband med att ett avtal ingås informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under en löpande avtalsperiod ha rätt att avgiftsfritt ändra spärren.
32 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska avgiftsfritt ge en konsument möjlig- het att få tjänsten spärrad vid ett belopp som konsumenten anger på för- hand. När fordran mot konsumenten överstiger det angivna beloppet ska tjänsten avgiftsfritt avbrytas, om konsumenten inte begär att tjänsten ändå ska tillhandahållas.
Att tjänsten avbryts ska inte hindra konsumenten från att ringa nödsamtal eller andra avgiftsfria samtal.
En konsument ska i samband med att ett avtal ingås informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under en löpande avtalsperiod ha rätt att avgiftsfritt ändra det angivna beloppet.
33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheterna enligt
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutnings- tjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommun- ikationstjänst ska
1. erbjuda konsumenter möjlighet att
a)på förhand betala för användning av tjänsten,
b)på något annat sätt än de som anges i
2. göra det möjligt för slutanvändare att stänga av tredjepartsfakturering.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
889
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
890
Åtgärder vid utebliven betalning
34 § Om en slutanvändare inte betalar för tillhandahållandet av en internet- anslutningstjänst eller för en allmänt tillgänglig nummerbaserad interper- sonell kommunikationstjänst, får tillhandahållandet av tjänsten avbrytas först sedan slutanvändaren har uppmanats att betala inom viss skälig tid, med upplysning om att tillhandahållandet annars kan komma att avbrytas. Betalas tjänsten inom angiven tid, får tillhandahållandet inte avbrytas.
Om en slutanvändare vid upprepade tillfällen har betalat för sent, får tillhandahållandet avbrytas omedelbart. Den som tillhandahåller tjänsten ska i ett sådant fall genast underrätta slutanvändaren om avbrytandet och under minst tio dagar från avbrytandet ge slutanvändaren funktionell tillgång till internet och möjlighet att ringa nödsamtal och andra avgiftsfria samtal.
Om en utebliven eller upprepad för sen betalning gäller en viss tjänst, ska avbrytandet begränsas till den tjänsten, om det är tekniskt möjligt och slutanvändaren inte tidigare har fått en betalningsuppmaning eller har vilselett tillhandahållaren.
Nödkommunikation
35 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikations- tjänst ska
1.medverka till att nödkommunikation utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt för slutanvändaren, och
2.avgiftsfritt lämna lokaliseringsuppgifter till den som tar emot nödkom- munikation.
Den som tar emot nödkommunikation ska se till att den alarmeringscentral som ska ta hand om nödkommunikation av en viss typ eller från ett visst område får tillgång till lokaliseringsuppgifter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheterna enligt första stycket och om undantag från skyldigheterna.
36 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig mobil nummerbase- rad interpersonell kommunikationstjänst ska vid en olycka eller en annan allvarlig händelse i samhället avgiftsfritt medverka till att förmedla med- delanden som är av vikt för allmänheten och som ska skydda människor, egendom eller miljö. Meddelandena ska förmedlas till terminalutrustning som har använts inom ett angivet geografiskt område som berörs av olyckan eller händelsen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten.
Slutanvändare med funktionsnedsättning
37 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst ska ta hänsyn till de behov som slutanvändare med funk- tionsnedsättning har av att
1. få tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, inklusive till- |
Prop. 2021/22:136 |
hörande avtalsinformation, i samma utsträckning som flertalet slutanvända- |
Bilaga 6 |
re, och |
|
2.kunna dra nytta av ett utbud av företag och tjänster som är likvärdigt med det som flertalet slutanvändare har tillgång till.
Första stycket gäller inte för tillhandahållare som är mikroföretag när de endast tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster. En sådan tillhandahållare ska, innan ett avtal ingås, informera slutanvändaren om att kraven i första stycket inte gäller.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som ska uppfyllas vid tillhandahållandet av tjänst- en enligt första stycket.
Abonnentupplysning
38 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska på rättvisa, kostnadsorienterade och
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna ut abonnentuppgifter.
39 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som kontrollerar tillträde till slutanvändare och som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § skyldigheter i syfte att slutanvändare ska ha tillgång till upplys- ningstjänster om telefonabonnemang.
Användning av trådlösa lokala nät
40 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- nät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får inte begränsa slutanvändares möjligheter att ansluta terminalutrustning till trådlösa lokala nät eller att erbjuda andra slutanvändare anslutning till sådana nät.
Diskriminerande krav och villkor
41 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst får för tillgång till eller användning av nätet eller tjänsten inte ställa upp krav eller allmänna villkor som diskrimi- nerar slutanvändare på grund av nationalitet eller bosättnings- eller etableringsort, om det inte kan motiveras på objektiva grunder.
8 kap. Säkerhet
Säkerhet i nät och tjänster |
|
1 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät |
|
eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta än- |
|
damålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för |
|
att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster. |
891 |
|
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
892
Åtgärderna ska säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till riskerna. Åtgärder ska vidtas särskilt för att förebygga och minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och på andra nät och tjänster.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
1.ytterligare föreskrifter om säkerhetsåtgärder, och
2.föreskrifter om undantag från skyldigheten att vidta sådana åtgärder.
2 § Om det finns särskilda skäl, får tillsynsmyndigheten ålägga den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att på egen bekostnad låta ett oberoende kvalificerat organ utföra en säkerhetsgranskning av hela eller delar av verksamheten och att redovisa resultatet av granskningen för myn- digheten.
3 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utan onödigt dröjsmål till tillsynsmyndigheten rapportera säkerhetsincidenter som har haft en betydande påverkan på nät och tjänster.
Tillsynsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller allmänna elek- troniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kom- munikationstjänster att informera allmänheten om säkerhetsincidenter, om detta ligger i allmänhetens intresse.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
1.ytterligare föreskrifter om rapportering av säkerhetsincidenter, och
2.föreskrifter om undantag från rapporteringsskyldigheten.
4 § Om det finns ett konkret och betydande hot om en säkerhetsincident, ska den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst informera de användare som kan påverkas av hotet om vilka skydds- eller motåtgärder de kan vidta och, om det är lämpligt, om själva hotet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om informationsskyldigheten.
Skyddsåtgärder vid lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål
5 § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 9 kap. 19 § ska vidta de särskilda tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs för att skydda de lagrade uppgifterna vid behandling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana skyddsåtgärder.
Skydd av uppgifter vid tillhandahållande av tjänster
6 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållan- det av tjänsten skyddas. Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upp- rätthålla motsvarande skydd i nätet. Åtgärderna ska syfta till att säkerställa
en säkerhetsnivå som, med hänsyn till tillgänglig teknik och kostnaderna |
Prop. 2021/22:136 |
|
för |
att genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för integritets- |
Bilaga 6 |
incidenter. |
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
|
|
ytterligare föreskrifter om sådana skyddsåtgärder. |
|
|
7 § Om det vid tillhandahållande av en allmänt tillgänglig elektronisk |
|
|
kommunikationstjänst finns en särskild risk för bristande skydd av |
|
|
behandlade uppgifter, ska den som tillhandahåller tjänsten informera |
|
|
berörda abonnenter om risken. Om den som tillhandahåller tjänsten inte är |
|
|
skyldig att enligt 6 § avhjälpa risken, ska abonnenterna informeras om hur |
|
|
och till vilken ungefärlig kostnad risken kan avhjälpas. |
|
|
8 § |
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- |
|
kationstjänst ska utan onödigt dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om |
|
|
integritetsincidenter. Om incidenten kan antas inverka negativt på de abon- |
|
|
nenter eller användare som de behandlade uppgifterna berör, eller om till- |
|
|
synsmyndigheten begär det, ska även dessa underrättas utan onödigt dröjs- |
|
|
mål. |
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
|
|
föreskrifter om underrättelseskyldigheten och om undantag från den. |
|
|
9 § |
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- |
|
kationstjänst ska löpande föra en förteckning över integritetsincidenter. |
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela |
|
|
föreskrifter om innehållet i en sådan förteckning. |
|
|
9 kap. Behandling av trafikuppgifter och integritetsskydd Behandling av trafikuppgifter
1 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utplåna eller avidentifiera trafikuppgifter som har lagrats eller på något annat sätt behandlats och som avser användare som är fysiska personer eller som avser abonnenter, när uppgifterna inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande. Det gäller dock inte om uppgifterna sparas för sådan behandling som anges i 2, 15, 19 eller 21 § eller om uppgifterna behövs för en sådan behandling som är tillåten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller an- vändning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende inter- personella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.
2 § Trafikuppgifter som krävs för abonnentfakturering och betalning av |
|
avgifter för samtrafik får behandlas till dess att fordran är betald eller pre- |
|
skription har inträtt och det inte längre lagligen går att göra invändningar |
|
mot faktureringen eller avgiften. |
|
Om den som uppgifterna rör har samtyckt till det, får den som tillhanda- |
|
håller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst behandla |
893 |
|
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
894
de uppgifter som avses i 1 § för att marknadsföra elektroniska kommuni- kationstjänster eller för att tillhandahålla andra tjänster där uppgifterna behövs, i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för tjänsten eller marknadsföringen. Ett samtycke får när som helst återkallas.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst ska informera den som uppgiften rör om vilken typ av trafikuppgifter som behandlas och hur länge uppgifterna behandlas för sådana ändamål som anges i första och andra styckena. Informationen ska lämnas innan samtycke inhämtas.
3 § Behandling av trafikuppgifter enligt 1 och 2 §§ får utföras endast av den som har fått i uppdrag av den som tillhandahåller ett allmänt elektro- niskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst att sköta fakturering, trafikstyrning, kundförfrågningar, marknadsföring av elektroniska kommunikationstjänster eller tillhanda- hållande av andra tjänster där uppgifterna behövs. Behandlingen ska begränsas till vad som är nödvändigt för verksamheten.
4 § Bestämmelserna i
1.när en förvaltningsmyndighet eller en domstol behöver tillgång till sådana uppgifter som avses i 1 § för att lösa tvister,
2.för elektroniska meddelanden som omfattas av ett föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken,
3.för elektroniska meddelanden som omfattas av beslut om hemlig av- lyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elek- tronisk kommunikation, tekniskt bistånd med sådan avlyssning eller över- vakning, inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myn- digheternas underrättelseverksamhet, eller
4.i den utsträckning uppgifter som avses i 1 § är nödvändiga för att för- hindra och avslöja obehörig användning av ett elektroniskt kommunika- tionsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas enligt 2 § första och andra styckena.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i frå- ga om behandling av uppgifter för elektronisk kommunikation meddela föreskrifter om de krav som ska ställas på en talkommunikationstjänst som medger identifiering av det anropande eller uppkopplade telefonnumret eller vidarekoppling.
Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter
7 § Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör an- vändare som är fysiska personer eller abonnenter får behandlas endast sedan de har avidentifierats eller användaren eller abonnenten har gett sitt sam- tycke till behandlingen. Behandlingen får endast ske i den utsträckning och under den tid som krävs för tillhandahållandet av en tjänst där uppgifterna behövs.
Innan samtycke lämnas ska den som tillhandahåller tjänsten informera om
1.vilken typ av uppgifter som kommer att behandlas,
2.behandlingens syfte och varaktighet, och
3.huruvida uppgifterna kommer att vidarebefordras. Ett samtycke får när som helst återkallas.
8 § En användare eller en abonnent ska, trots att samtycke har lämnats, på ett enkelt och kostnadsfritt sätt i enskilda fall kunna motsätta sig behandling av uppgifter i enlighet med 7 § vid uppkoppling eller över- föring av ett elektroniskt meddelande.
9 § Endast den som handlar på uppdrag av den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektro- nisk kommunikationstjänst, eller av den som tillhandahåller den tjänst där uppgifterna behövs, får behandla uppgifter i enlighet med 7 §.
10 § Lokaliseringsuppgifter som omfattas av ett beslut om inhämtning av uppgifter enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2012:278) om in- hämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekäm- pande myndigheternas underrättelseverksamhet får behandlas trots 7 och 9 §§.
Meddelanden som är av vikt för allmänheten
11 § Den som enligt 7 kap. 36 § ska medverka till att förmedla med- delanden som är av vikt för allmänheten får för detta ändamål behandla trafikuppgifter, lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och uppgifter om abonnemang. Uppgifterna får behandlas endast i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet. De ska därefter genast utplånas.
Bestämmelserna i
föreskrifter om hur länge uppgifterna får behandlas innan de enligt första stycket ska utplånas.
Ospecificerade fakturor
12 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst ska tillhandahålla ospecificerade fakturor till en abonnent som begär det.
Nummerpresentation
13 § Den som tillhandahåller nummerpresentation ska erbjuda
1.den anropande abonnenten eller användaren möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnadsfritt förhindra nummerpresentation för varje samtal,
2.den anropade abonnenten möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnads- fritt vid rimlig användning av funktionen förhindra nummerpresentationen vid inkommande samtal, och
3.den anropade abonnenten möjlighet att, om numret visas innan sam- talet etableras, på ett enkelt sätt avvisa inkommande samtal, om skydd mot nummerpresentationen används av den anropande användaren eller abon- nenten.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
895
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
896
Om presentationen avser det uppkopplade numret, ska den anropade abonnenten erbjudas möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnadsfritt för- hindra presentationen av det uppkopplade numret för den anropande an- vändaren.
Första stycket 1 ska gälla även för samtal till ett annat land. Första stycket
2 och 3 och andra stycket ska gälla även för inkommande samtal från ett annat land.
14 § Om nummerpresentation eller presentation av ett uppkopplat nummer erbjuds, ska den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elek- tronisk kommunikationstjänst informera allmänheten om detta och om de möjligheter som anges i 13 § första och andra styckena.
Undantag som gäller nummerpresentation och lokaliseringsuppgifter
15 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- nät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får
1.på begäran av en abonnent tillfälligt åsidosätta skydd mot nummer- presentation för att kunna identifiera störande samtal samt lagra sådana uppgifter som identifierar den anropande abonnenten och hålla dem till- gängliga för abonnenten på begäran, och
2.för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller en regional alarmerings- central som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regio- nala alarmeringscentraler åsidosätta skydd mot nummerpresentation och tillhandahålla en sådan myndighet eller organisation lokaliseringsuppgif- ter vid nödsamtal, utan samtycke eller trots vägran från abonnenten eller användaren.
Automatisk vidarekoppling
16 § Den som tillhandahåller en talkommunikationstjänst ska på begäran av en abonnent på ett enkelt sätt och kostnadsfritt tillhandahålla möjlighet att stoppa automatisk vidarekoppling som görs av tredje part till abonnenten.
Abonnentförteckningar
17 § En abonnent som är en fysisk person ska kostnadsfritt få informa- tion om ändamålen med en allmänt tillgänglig abonnentförteckning eller en förteckning ur vilken det går att få uppgifter genom abonnentupplys- ning, innan personuppgifter om abonnenten tas in i förteckningen. Om för- teckningen ska finnas i elektronisk form, ska abonnenten informeras om de sökfunktioner som en sådan tjänst möjliggör.
18 § För att behandla personuppgifter om en abonnent som är en fysisk person i en förteckning som avses i 17 § krävs samtycke från personen. Abonnenten ska ha möjlighet att utan kostnad kontrollera uppgifterna, få felaktiga uppgifter rättade och få uppgifter borttagna ur förteckningen så snart det är möjligt.
Lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål
19 § Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § ska lagra sådana uppgifter som avses i 31 § första stycket 1 och 3 som är nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan, slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunika- tionen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning samt lokalise- ring av mobil kommunikationsutrustning vid kommunikationens början och slut.
Skyldigheten att lagra uppgifter omfattar uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst och meddelandehantering via mobil nätanslut- ningspunkt samt vid internetåtkomst. Även vid misslyckad uppringning gäller skyldigheten att lagra uppgifter som genereras eller behandlas. För telefonitjänst gäller lagringsskyldigheten inte uppgift om nummer som ett samtal styrts till.
Den som ska lagra uppgifter enligt denna paragraf får uppdra åt någon annan att utföra lagringen.
20 § Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheten att lagra uppgifter enligt 19 §, om det finns synnerliga skäl för det. Beslutet får förenas med villkor.
Beslutet om undantag får återkallas om villkoren i beslutet inte har följts eller det finns andra särskilda skäl för återkallelse.
21 § Uppgifter som har lagrats enligt 19 § får därutöver behandlas endast för att lämnas ut enligt 33 § första stycket 2 eller 5, 27 kap. 19 § rätte- gångsbalken eller lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elek- tronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas under- rättelseverksamhet.
22 § Uppgifter som avses i 19 § ska lagras enligt följande:
–Uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst och med- delandehantering via mobil nätanslutningspunkt ska lagras i sex månader. Lokaliseringsuppgifter ska dock lagras i endast två månader.
–Uppgifter som genereras eller behandlas vid internetåtkomst ska lagras
itio månader. Om uppgifterna identifierar den utrustning där kommunika- tionen slutligt avskiljs från den lagringsskyldige till den enskilda abonnen- ten, ska de dock lagras i endast sex månader.
Lagringstiden räknas från den dag kommunikationen avslutades.
När lagringstiden har löpt ut ska den lagringsskyldige genast utplåna uppgifterna. Om en begäran om utlämnande har kommit in eller ett före- läggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap. 16 § rättegångs- balken har meddelats innan lagringstiden löpt ut, ska den lagringsskyldige dock fortsätta lagra uppgifterna till dess att de har lämnats ut eller tiden för bevarande har löpt ut. Därefter ska uppgifterna genast utplånas.
23 § Den som ska lagra uppgifter enligt 19 § har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när lagrade uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
897
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
24 § Den som ska lagra uppgifter enligt 19 § ska bedriva sin verksamhet så att uppgifterna utan dröjsmål kan lämnas ut och så att verkställandet av utlämnandet inte röjs. Uppgifterna ska göras tillgängliga på ett sådant sätt att informationen enkelt kan tas om hand.
25 § Om någon som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § har förelagts att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken, ska 8 kap. 5 § samt 23 och 24 §§ i detta kapitel tillämpas på motsvarande sätt för den uppgift som ska bevaras.
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1.vilka uppgifter som ska lagras enligt 19 §,
2.lagringstiden enligt 22 § första stycket, och
3.ersättningen enligt 23 §.
Förbud mot avlyssning m.m.
27 § Utöver det som anges i
Detta hindrar inte
1.sådan lagring som är automatisk, mellanliggande och tillfällig, om den är nödvändig för överföring av ett elektroniskt meddelande eller i den utsträckning lagringen är nödvändig för driften av ett elektroniskt kommu- nikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst,
2.att andra får tillgång till innehållet i ett elektroniskt meddelande, om innehållet ändå är allmänt tillgängligt och om tillgången ges endast för att effektivisera den fortsatta överföringen till andra mottagare och om upp- gifter om vem som har begärt att få informationen utplånas, eller
3.att någon i en radiomottagare avlyssnar eller på något annat sätt, genom att använda en sådan mottagare, får tillgång till ett radiobefordrat elektroniskt meddelande som inte är avsett för denne eller för allmänheten.
Första stycket gäller inte när en tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster behandlar uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2021/1232.
28 § Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller använ- dares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får till- gång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan lagring eller åtkomst som behövs för att över- föra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst på uttrycklig begäran av användaren eller abonnenten.
898
Hemlig avlyssning och signalspaning
29 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kom- munikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksam- heten avser tillhandahållande av
1.ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrande- frihetsgrundlagen, eller
2.tjänster inom ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som består
av
a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till en fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet som medger funktionell tillgång till internet, eller
b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till en mobil nätanslutningspunkt.
Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i denna paragraf samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket.
30 § För att signaler i elektronisk form enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna inhämtas, ska operatörer som äger tråd där signaler förs över Sveriges gräns överföra dessa till samverkanspunkter. Varje sådan operatör ska anmäla en eller flera samverkanspunkter till den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om samverkanspunkter.
Samtliga operatörer som för signaler i tråd över Sveriges gräns ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådan information de innehar som gör det enklare att ta hand om signalerna.
Samtliga operatörer ska utföra uppgifterna enligt första och andra styckena så att verksamheten inte röjs.
Tystnadsplikt
31 § Den som i samband med tillhandahållande av ett elektroniskt kom- munikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till följande uppgifter får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det som han eller hon har fått del av eller tillgång till:
1.en uppgift om abonnemang,
2.innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3.en annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande. Tystnadsplikten gäller inte i förhållande till den som har tagit del i utväx-
lingen av ett elektroniskt meddelande eller som på något annat sätt har sänt eller tagit emot ett sådant meddelande.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
899
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
900
Tystnadsplikt enligt första stycket 1 och 3 gäller inte heller i förhållande till innehavaren av ett abonnemang som har använts för ett elektroniskt meddelande.
32 § Tystnadsplikt enligt 31 § första stycket gäller även för en uppgift som hänför sig till
1.en åtgärd att kvarhålla försändelser enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken,
2.en angelägenhet som avser användning av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 eller 19 § rättegångsbalken eller tekniskt bistånd med hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller med hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 4 kap. 25 b § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
3.en angelägenhet som avser inhämtning av signaler i elektronisk form enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksam- het,
4.inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet,
5.en begäran om utlämnande av uppgift om abonnemang enligt 33 § första stycket 2,
6.ett föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken, och
7.en begäran om utlämnande av en uppgift om tillhandahållare av elek- troniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster enligt 33 § första stycket 5.
33 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst och som då har fått del av eller till- gång till en uppgift som avses i 31 § första stycket ska på begäran lämna
1. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 till
a)en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för del- givning enligt delgivningslagen (2010:1932), om myndigheten bedömer att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
b)Finansinspektionen, om inspektionen bedömer att uppgiften är av väsentlig betydelse för utredningen av en misstänkt överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
c)Finansinspektionen, om inspektionen bedömer att uppgiften är av väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn när det gäller någon av bestämmelserna i 4 a kap.
d)Konsumentombudsmannen, om ombudsmannen bedömer att upp- giften är av väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden eller marknads- föringslagen (2008:486), när det är fråga om en misstänkt överträdelse av
unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen enligt bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004,
e)Konsumentverket, om verket bedömer att uppgiften är av väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn enligt lagen (2019:59) med komplett- erande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning,
f)Kronofogdemyndigheten, om myndigheten behöver uppgiften i exe- kutiv verksamhet och myndigheten bedömer att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
g)Läkemedelsverket, om verket bedömer att uppgiften är av väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn när det gäller bestämmelserna om mark- nadsföring i 12 kap. läkemedelslagen (2015:315),
h)Polismyndigheten, om myndigheten bedömer att uppgiften behövs i samband med underrättelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten ska kunna fullgöra en uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),
i)Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet, om myndigheten be- dömer att uppgiften behövs i ett särskilt fall för att myndigheten ska kunna fullgöra en underrättelseskyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och
j)Skatteverket, om verket bedömer att uppgiften är av väsentlig bety- delse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481),
2. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 och som gäller misstanke om brott till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brottet,
3. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 och 3 till en regional alarmeringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler,
4. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 och 3 samt uppgift om i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits till Polismyndigheten, om myndigheten bedömer att uppgiften behövs i samband med efterforskning av personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det finns fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa, och
5. en uppgift som avses i 31 § första stycket 3 om vilka övriga tillhanda- hållare av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunika- tionstjänster som har deltagit vid överföringen av ett meddelande som omfattas av ett föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken till den myndighet som meddelat föreläggandet.
Ersättning för att lämna ut andra uppgifter enligt första stycket 3 än loka- liseringsuppgifter ska vara skälig med hänsyn till kostnaderna för utläm- nandet.
34 § Den som i något annat fall än de som avses i 31 § första stycket och 32 § i en radiomottagare har avlyssnat eller på något annat sätt, genom att använda en sådan mottagare, har fått tillgång till ett radiobefordrat meddelande i ett elektroniskt kommunikationsnät som inte är avsett för denne eller för allmänheten får inte obehörigen föra det vidare.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
901
Prop. 2021/22:136
Bilaga 635 § I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas i stället för
10 kap. Uppgiftsskyldighet
1 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran lämna de upplysningar och handlingar till regleringsmyndigheten som be- hövs för
1.förfaranden för eller bedömning av framställningar om beviljande av tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 26 och 29 §§ och 4 kap. 3 och 7 §§,
2.offentliggörande av jämförande kvalitets- och prisöversikter över tjänster till nytta för konsumenterna,
3.klart definierade statistiska ändamål, rapporter och studier,
4.marknadsanalys enligt 5 kap. 5 §, inbegripet uppgifter om marknader
iefterföljande led eller slutkundsmarknader som har förbindelse med eller anknytning till analyserade marknader,
5.beslut om skyldigheter enligt 5 kap.,
6.att säkerställa en effektiv användning och ändamålsenlig förvaltning av radiofrekvenser och nummer,
7.att utvärdera sådan utveckling av nät och tjänster som kan påverka a) grossisttjänster som har gjorts tillgängliga för konkurrenter,
b) täckning och utbyggnad inom landet,
c) uppkopplingsmöjligheter som slutanvändare har, eller
d) identifieringen av områden med eftersatt bredbandsutbyggnad enligt
geografiska kartläggningar, och
8.genomförande av geografiska kartläggningar av bredbandsutbyggnad. Om de uppgifter som kan lämnas enligt första stycket 7 och 8 inte är
tillräckliga, har regleringsmyndigheten rätt att på begäran få sådana upp- lysningar och handlingar av andra företag som bedriver verksamhet inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer.
Uppgifter som avses i första stycket
2 § En operatör som enligt 5 kap. 7 § har betydande inflytande på en marknad i grossistledet ska på begäran tillhandahålla regleringsmyndig- heten redovisningsuppgifter om de marknader i slutkundsledet som är för- knippade med den marknaden.
3 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran lämna de upplysningar och handlingar till regleringsmyndigheten som behövs för att den ska kunna lämna information till Berec och Byrån för stöd till Berec i enlighet med artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1971 av den 11 december 2018 om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommuni- kation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) nr 1211/2009.
902
4 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran |
Prop. 2021/22:136 |
lämna de upplysningar och handlingar till Berec som organet behöver för |
Bilaga 6 |
kontroll av att dess yttranden följs. |
|
5 § Information som ska offentliggöras enligt denna lag eller enligt de |
|
skyldigheter, villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av |
|
lagen ska på begäran lämnas till tillsynsmyndigheten innan den offent- |
|
liggörs. |
|
6 § Regleringsmyndigheten får besluta om en skyldighet att särredovisa verksamheter som har samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för den som
1.bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 §, och
2.har särskild eller exklusiv rätt att tillhandahålla andra tjänster än så- dana som omfattas av denna lag.
11 kap. Tillsyn
Tillsynsområdet
1 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillsyn över att lagen, de beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.
Tillsynsmyndigheten ska också ha tillsyn över att rättsakter som har an- tagits med stöd av följande bestämmelser följs:
1.artiklarna 40.5, 57.2, 75.1, 102.3, 109.8 och 116 i direktiv (EU) 2018/1972, och
2.artikel 4.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation).
Tillträde till utrymmen
2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som om- fattas av denna lag bedrivs.
Uppgifter som behövs för tillsynen
3 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Om de uppgifter som kan lämnas enligt första stycket inte är tillräckliga, får tillsynsmyndigheten förelägga andra företag som bedriver verksamhet inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer att tillhandahålla sådana upplysningar eller handlingar.
Ett föreläggande enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
903
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
904
Verkställighet
4 § Tillsynsmyndighetens beslut som avser åtgärder för tillsynen enligt detta kapitel får verkställas av Kronofogdemyndigheten. Då gäller bestäm- melserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande.
Tillsynsåtgärder
5 § Om tillsynsmyndigheten har skäl att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt denna lag inte följer lagen eller de beslut om skyldig- heter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, ska myndigheten underrätta den som bedriver verksamheten om detta förhållande och ge denne möjlighet att yttra sig inom skälig tid.
Första stycket gäller även i fråga om den som tillsynsmyndigheten har skäl att misstänka inte följer en genomförandeåtgärd som avses i 1 § andra stycket eller inte använder en radiosändare i den utsträckning som villkoren medger.
6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att rättelse av en överträdelse som avses i 5 § ska ske omedelbart eller inom skälig tid. Om ett föreläggande inte följs får tillsynsmyndigheten, efter utgången av den tid som angetts i underrättelsen enligt 5 §,
1.återkalla ett tillstånd, ändra tillståndsvillkor eller besluta att den som har åsidosatt en skyldighet helt eller delvis ska upphöra med verksam- heten, om inte överträdelsen är av mindre betydelse, eller
2.meddela de ytterligare förelägganden som behövs för att lagen eller de beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas.
Om en radiosändare har använts i mindre omfattning än tillståndsvill- koren medger, får dock tillståndet inte återkallas om särskilda skäl talar mot det eller ändamålet med föreläggandet lika väl kan tillgodoses genom att tillståndsvillkoren ändras.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
7 § Ett tillstånd får återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart, om
1.den som har sökt tillståndet har lämnat oriktiga uppgifter eller inte lämnat uppgifter av betydelse för tillståndet,
2.tillståndshavaren trots påminnelse inte har betalat en avgift enligt 14 kap. 1, 2 eller 3 §, eller
3.tillståndshavaren begär att tillståndet ska återkallas.
Ett tillstånd att använda radiosändare får därutöver återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart, om
1.ett sådant tillstånd som avses i 3 kap. 6 § andra stycket har upphört att gälla och det inte finns särskilda skäl som talar mot en återkallelse,
2.förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unio- nens funktionssätt har medfört att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna meddelas,
3.radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada, eller
4.tillståndet har beviljats för annan användning av ett harmoniserat frekvensutrymme med stöd av 3 kap. 7 § och det därefter har uppkommit efterfrågan på att använda frekvensutrymmet på de harmoniserade villkoren.
Tillståndsvillkor får också ändras omedelbart i fall som avses i 3 kap. 28 § och 4 kap. 9 §.
8 § Ett tillstånd får återkallas enligt 7 § första stycket 1 eller andra stycket endast om ändamålet med återkallelsen inte lika väl kan tillgodoses genom att tillståndsvillkoren ändras.
Ett tillstånd att använda radiosändare får återkallas eller tillstånds- villkoren ändras på grund av förändringar i radiotekniken endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till intresset av en effektiv användning av radiofrekvenser. Det ska då särskilt beaktas i vilken utsträckning ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrustningen har uppnåtts och vilka effekter en återkallelse eller ändring av tillståndsvillkoren får för tillståndshavarens verksamhet.
Ett tillstånd som avses i 3 kap. 6 § andra stycket får inte återkallas enligt
7 § andra stycket 3 i detta kapitel.
9 § En frekvenstilldelning för rundradiosändning får ändras, om det är nödvändigt för att nya användare ska få möjlighet att bedriva sådan verk- samhet.
10 § När ett tillstånd att använda radiosändare har hyrts ut enligt 3 kap. 29 § och det finns skäl att återkalla tillståndet enligt 6 eller 7 § på grund av omständigheter som hänför sig till hyrestagaren, ska återkallelsen i stället avse medgivandet till uthyrning.
11 § Tillsynsmyndigheten får, vid en överträdelse av denna lag, de beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt, omedelbart
1.meddela ett föreläggande att genast följa lagen eller de beslut om skyl- digheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen,
2.återkalla ett tillstånd eller ändra tillståndsvillkoren, eller
3.meddela ett föreläggande att en verksamhet helt eller delvis ska upp- höra.
En förutsättning för ett beslut enligt första stycket är att överträdelsen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa eller kan befaras orsaka allvarliga ekonomiska eller operativa problem för tillhanda- hållare eller användare av elektroniska kommunikationsnät eller elektro- niska kommunikationstjänster eller andra användare av radiofrekvenser. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Giltighetstiden för ett sådant beslut får vara högst tre månader. Om rättelse inte har vidtagits, får giltighetstiden förlängas med ytterligare högst tre månader.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
905
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
906
12 § En återkallelse av ett tillstånd eller en ändring av tillståndsvillkoren påverkar inte en skyldighet att betala ersättning för ett tillstånd som har beviljats enligt 3 kap. 10 § eller 4 kap. 6 §, om inte något annat bestäms i samband med återkallelsen eller villkorsändringen.
Tillsynsåtgärder enligt vissa
13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för fullgörande av de skyldigheter som anges i
1.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen och i genomfö- randeakter enligt samma förordning, och
2.artiklarna
Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av att dessa rättsakter följs.
Ett föreläggande enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Lösning av tvister
14 § Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller elektro- niska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster eller tillhörande tjänster, eller mellan en sådan aktör och ett företag som drar nytta av en skyldighet i fråga om samtrafik eller andra former av tillträde eller som tillhandahåller tillhörande faciliteter, får en part hänskjuta tvisten för avgörande av tillsynsmyndigheten, om
1.tvisten har samband med skyldigheter som följer av a) denna lag,
b) beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats
med stöd av lagen,
c)föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, eller
d)rättsakter som avses i 1 § andra stycket eller 13 § första stycket 1,
eller
2. tvisten i övrigt rör villkor för samtrafik eller andra former av tillträde. Om en överenskommelse om tillträde enligt 5 kap. 31 eller 44 § inte har nåtts inom två månader från det att en begäran har tagits emot, får en part
hänskjuta tvisten för avgörande av tillsynsmyndigheten.
15 § Tillsynsmyndigheten får förelägga en part att tillhandahålla myn- digheten de uppgifter och handlingar som behövs för att pröva en tvist en- ligt 14 §.
Föreläggandet får förenas med vite. Vid prövning av en ansökan om ut- dömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.
16 § Om en part har hänskjutit en tvist för avgörande enligt 14 §, får till- synsmyndigheten besluta att inte ta upp tvisten för avgörande, om det med hänsyn till den frågeställning som tvisten har aktualiserat är lämpligare att den avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen.
Om myndigheten inte har vidtagit någon sådan tillsynsåtgärd inom fyra |
Prop. 2021/22:136 |
månader från det att en part har hänskjutit tvisten, ska myndigheten på ny |
Bilaga 6 |
ansökan av någon av parterna pröva tvisten enligt 14 §. |
|
17 § Om det med hänsyn till tvistens art är lämpligare, får tillsynsmyn- |
|
digheten hänskjuta tvisten till medling, i stället för att ta upp tvisten till |
|
prövning eller vidta en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen. |
|
Myndigheten ska i ett sådant fall ge parterna tillfälle att föreslå en lämplig |
|
person att vara medlare. |
|
Om medling har pågått i fyra månader eller avbrutits dessförinnan utan |
|
att parterna kommit överens, ska myndigheten på ny ansökan av någon av |
|
parterna pröva tvisten enligt 14 §. |
|
Parterna ska solidariskt betala skälig ersättning till medlaren för arbete |
|
och utlägg. |
|
18 § Om en tvist som har hänskjutits till tillsynsmyndigheten enligt 14 § |
|
också har hänskjutits till en eller flera tillsynsmyndigheter i en annan stat |
|
inom Europeiska unionen och tvisten påverkar handeln mellan medlems- |
|
staterna i unionen, ska tillsynsmyndigheten underrätta Berec om tvisten. |
|
När tillsynsmyndigheten har lämnat en sådan underrättelse får ärendet inte |
|
avgöras förrän Berec har yttrat sig. Om ärendet brådskar med hänsyn till |
|
intresset att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändarnas intressen, |
|
får dock beslut meddelas att gälla till dess något annat bestäms. |
|
Tillsynsmyndigheten ska avgöra ärendet inom en månad från det att |
|
Berec har yttrat sig och ska i sitt beslut beakta innehållet i yttrandet. |
|
12 kap. Sanktionsavgifter
1 § Tillsynsmyndigheten ska ta ut en sanktionsavgift av den som inte
1.tillhandahåller en sammanfattning av avtalet i enlighet med 7 kap. 1 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen och genom- förandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 102.3 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
2.tillämpar villkor om bindningstid och uppsägningstid i enlighet med 7 kap. 8, 13 eller 14 §,
3.uppfyller kraven på nummerportabilitet i enlighet med 7 kap. 19 och 20 §§ och föreskrifter om nummerportabilitet som har meddelats med stöd av 7 kap. 21 § första stycket,
4.vidtar åtgärder för att hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster i enlighet med 8 kap. 1 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen och genomförandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 40.5 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
5.rapporterar om säkerhetsincidenter i enlighet med 8 kap. 3 §, före- skrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen och genomförande- akter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 40.5
idirektiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
6.informerar om hot om säkerhetsincidenter i enlighet med 8 kap. 4 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen och genom-
907
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
908
förandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 40.5 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
7.vidtar skyddsåtgärder enligt 8 kap. 5 § och föreskrifter som har med- delats med stöd av den paragrafen,
8.vidtar åtgärder för att säkerställa skydd av uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av en tjänst i enlighet med 8 kap. 6 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
9.informerar abonnenten om särskilda risker för bristande skydd av be- handlade uppgifter i enlighet med 8 kap. 7 §,
10.underrättar om integritetsincidenter i enlighet med 8 kap. 8 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
11.behandlar uppgifter i ett elektroniskt meddelande eller trafikuppgif- ter som hör till detta meddelande i enlighet med 9 kap. 27 §,
12.bedriver sin verksamhet så att beslut om hemlig avlyssning av elek- tronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommuni- kation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs i enlighet med 9 kap. 29 § första stycket och föreskrifter som har meddelats i anslutning till det stycket,
13.gör innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand i enlighet med 9 kap. 29 § andra stycket och föreskrifter som har meddelats
ianslutning till det stycket,
14.överför signaler till samverkanspunkter i enlighet med 9 kap. 30 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen, eller
15.lämnar ut en uppgift i enlighet med 9 kap. 33 §.
En sanktionsavgift enligt första stycket 2 ska, när det är fråga om ett paket enligt 7 kap. 26 §, tas ut endast om överträdelsen avser en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummer- oberoende interpersonell kommunikationstjänst eller en överföringstjänst som används för tillhandahållande av maskin till
2 § En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 10 000 000 kronor.
När avgiftens storlek bestäms ska särskild hänsyn tas till
1.den skada eller risk för skada som har uppstått till följd av över- trädelsen,
2.om aktören tidigare har begått en överträdelse, och
3.de kostnader som aktören har undvikit till följd av överträdelsen. Tillsynsmyndigheten får avstå från att ta ut en sanktionsavgift helt eller
delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.
3 § En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.
4 § En sanktionsavgift får endast beslutas om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum.
Ett beslut om sanktionsavgift ska delges.
5 § En sanktionsavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten inom 30 da- |
Prop. 2021/22:136 |
gar från det att beslutet om att ta ut avgiften fick laga kraft eller inom den |
Bilaga 6 |
längre tid som anges i beslutet. |
|
Om sanktionsavgiften inte betalas i tid, ska myndigheten lämna den obe- |
|
talda avgiften för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- |
|
liga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsök- |
|
ningsbalken. |
|
En sanktionsavgift tillfaller staten. |
|
6 § En beslutad sanktionsavgift faller bort till den del beslutet om avgif- |
|
ten inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. |
|
13 kap. Straff
1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader ska den dömas som med uppsåt eller av oaktsamhet
1.använder radiosändare utan tillstånd om ett sådant tillstånd krävs en- ligt denna lag eller använder radiosändare i strid med ett tillståndsvillkor, eller
2.bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 25 § andra stycket.
2 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 9 kap. 34 § ska dömas till böter. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lagrar eller hämtar uppgifter i strid med 9 kap. 28 § ska dömas till böter, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 5 kap. 2 § eller 9 kap. 31 eller 32 § finns i brottsbalken.
3 § Radiosändare eller elektriska eller elektroniska anläggningar som har varit föremål för brott enligt 1 § kan förklaras förverkade. Då ska bestäm- melserna i 36 kap. brottsbalken tillämpas.
4 § Om någon har ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 3 kap. 5 § konkurrenslagen (2008:579) eller dömts att betala vite enligt 6 kap. 2 § samma lag, får vite enligt denna lag inte dömas ut för samma förfarande.
14 kap. Avgifter
1 § Reglerings- eller tillsynsmyndigheten får ta ut en handläggnings- avgift av den som
1.anmäler verksamhet enligt 2 kap. 1 §, eller
2.ansöker om tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 26 eller 29 § eller 4 kap. 3 eller 7 §.
Handläggningsavgiften ska motsvara myndighetens kostnader för hand- läggningen av ärendet.
909
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
2 § Reglerings- eller tillsynsmyndigheten ska ta ut en årlig avgift av den som
1.bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 §, eller
2.har tillstånd enligt 3 kap. 1 § eller 4 kap. 3 §.
De årliga avgifterna ska sammantagna motsvara de kostnader som myndigheterna, utöver 1 §, har för sina verksamheter enligt denna lag. Avgifterna ska fördelas med skälig andel på dem som bedriver anmäld verksamhet eller har tillstånd.
3 § Den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § ska betala en avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation. Avgifterna ska fördelas med skälig andel på dem som bedriver anmäld verksamhet.
15 kap. Överklagande och handläggning i domstol
Överklagande
1 § En myndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. När ett beslut överklagas är myndigheten motpart i domstolen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Kammarrättens avgörande får inte överklagas.
2 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas av den som är part i ärendet, om beslutet har gått parten emot, och av någon annan vars rättigheter påverkas negativt av beslutet.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får överklaga ett beslut som gäller
1.beviljande av ett tillstånd att använda radiosändare eller medgivande att överlåta eller hyra ut ett sådant tillstånd,
2.att förena ett tillstånd att använda radiosändare med villkor, eller
3.återkallelse av ett tillstånd att använda radiosändare eller ändring av villkor i ett sådant tillstånd.
3 § Ett beslut enligt 5 kap. 5 § andra stycket som avser identifiering av företag med betydande inflytande på en marknad får överklagas endast i samband med att ett beslut att införa, upphäva eller ändra en skyldighet som avses i 5 kap. 8 § överklagas.
Ett beslut enligt 3 kap. 9 § att begränsa antalet tillstånd och ett beslut enligt 3 kap. 10 § eller 4 kap. 6 § att utfärda en allmän inbjudan till ansökan får överklagas endast i samband med att ett beslut i fråga om tillstånd att använda radiosändare eller nummer överklagas.
4 § Ett beslut om underrättelse enligt 11 kap. 5 §, ett beslut om före- läggande enligt 11 kap. 15 § och ett beslut om att inte ta upp en tvist för avgörande enligt 11 kap. 16 § första stycket får inte överklagas.
5 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen gäller omedelbart, om inte något annat har bestämts.
910
Handläggning i domstol
Skyndsam handläggning
6 § Ett mål i förvaltningsrätt och kammarrätt ska handläggas skyndsamt, om det avser överprövning av
1.ett beslut om identifiering av företag med betydande inflytande på en marknad enligt 5 kap. 5 § andra stycket,
2.ett beslut om åläggande av skyldigheter med stöd av 5 kap. 8 eller 24 §,
3.ett beslut i ett tillsynsärende enligt 11 kap. 6 §, om tillsynen avsett kontroll av att ett beslut som anges i 2 följs, eller
4.ett beslut vid prövning av en tvist enligt 11 kap. 14 §, om tvisten grundar sig på ett beslut som anges i 2.
7 § I ett mål som avses i 6 § får en part i förvaltningsrätten åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis efter det att fyra månader har gått från det att tiden för överklagande har gått ut, endast om parten gör sannolikt att parten inte hade kunnat åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller haft annan giltig ursäkt att inte göra det.
I ett mål som avses i 6 § får en ny omständighet eller ett nytt bevis åberopas först i kammarrätten endast om det finns synnerliga skäl.
Domstolarnas sammansättning
8 § Vid prövningen av mål som avses i 6 § ska förvaltningsrätten bestå av två lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Detta gäller dock inte om något annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar.
Om en av de ekonomiska experterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
9 § Vid prövningen av mål som avses i 6 § ska kammarrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av de ekonomiska experterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
Kammarrätten är domför utan ekonomiska experter i fall som anges i 12 § fjärde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och vid prövning av mål som är av enkel beskaffenhet.
I övrigt gäller, även i mål som avses i första stycket, 12 §
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för- ordnar för viss tid dem som ska tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 8 och 9 §§. Om det, medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål, inträffar en omständighet som medför att förordnandet ska upp- höra att gälla, ska förordnandet ändå anses fortsätta att gälla i det pågående målet.
Den som ska tjänstgöra som ekonomisk expert ska vara svensk med- borgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förval- tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
911
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
912
Inhibition
11 § När en domstol enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) tar ställning till om ett beslut som har fattats med stöd av denna lag tills vidare inte ska gälla, ska domstolen särskilt beakta det som anges om lagens syfte i 1 kap. 1 §.
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2022:000) om införande av lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
Förslag till lag om införande av lagen (2022:000) om |
Prop. 2021/22:136 |
elektronisk kommunikation |
Bilaga 6 |
|
|
Härigenom föreskrivs följande. |
|
Tidpunkt för ikraftträdande |
|
1 § Lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation och denna lag |
|
träder i kraft den 1 juni 2022. |
|
Lagar som upphävs |
|
2 § Genom denna lag upphävs |
|
1.lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, och
2.lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Fortsatt giltighet av äldre beslut
3 § Tillstånd, medgivanden, förelägganden, förbud, villkor, undantag, ålägganden och andra beslut som har meddelats med stöd av den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation eller motsvarande äldre bestämmelser, eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sådana bestämmelser, gäller fortfarande. Besluten ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i lagen (2022:000) om elektronisk kom- munikation, eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, om inte något annat följer av denna lag.
4 § Beslut om skyldigheter som har meddelats enligt den upphävda lag- en (2003:389) om elektronisk kommunikation och som inte kan åläggas enligt någon motsvarande bestämmelse i lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation gäller inte längre. Detsamma gäller i fråga om föreläggan- den och förbud som inte kan meddelas enligt lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
5 § Tillstånd för tillhandahållande av mobila teletjänster eller nätkapaci- tet för sådana tjänster som har meddelats med stöd av 7 § i den upphävda telelagen (1993:597) eller motsvarande äldre bestämmelser gäller fort- farande. Ett sådant tillstånd ska anses meddelat med stöd av 3 kap. 1 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation för samma radio- användning som tillståndet avser.
Villkor för sådana tillstånd som har meddelats med stöd av 15 § första stycket 3 och 4 i den upphävda telelagen ska anses meddelade med stöd av 3 kap.
Anmälan av verksamhet |
|
6 § Den som vid ikraftträdandet av denna lag är anmäld enligt 2 kap. 1 |
§ |
i den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation eller 5 |
§ |
i den upphävda telelagen (1993:597) eller har tillstånd enligt 7 eller 14 § i |
|
den lagen eller motsvarande äldre bestämmelser, ska anses anmäld enligt |
|
2 kap. 1 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation. |
913 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
914
Tillstånd att använda radiosändare
7 § Ett tillstånd att använda radiosändare för viss radioanvändning som har beviljats före den 1 augusti 2010 ska anses motsvara ett tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme enligt 3 kap. 1 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation. Giltighetstiden för ett sådant tillstånd ska fortfarande anses förlängd med tio år, om tillståndet när det beviljades gällde längst till och med den 31 december 2015 och inte före den 1 augusti 2010 hade förlängts eller förnyats.
För sådana tillstånd gäller fortfarande bestämmelserna om krav på tillstånd för att använda enskilda radiosändare inom ramen för tillståndet enligt den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, i dess lydelse före den 1 augusti 2010.
8 § Bestämmelserna om tillståndstid i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster i 3 kap. 18 och 22 §§ lagen (2022:
000)om elektronisk kommunikation tillämpas inte på tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet av den lagen.
Skyldigheter för operatörer med betydande inflytande på en marknad
9 § Bestämmelserna om anmälan vid avveckling eller utbyte av nätdelar i 5 kap. 9 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation tillämpas inte i fråga om skyldigheter som har ålagts före ikraftträdandet av den lagen.
Personuppgifter i abonnentförteckningar
10 § Sådana personuppgifter om en abonnent av fasta allmänt till- gängliga telefonitjänster som har förts in i en allmänt tillgänglig abonnent- förteckning före ikraftträdandet av den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation får stå kvar i förteckningen, om inte abonnenten meddelar något annat.
Tillsyn
11 § Bestämmelserna om tillsyn i 11 kap. lagen (2022:000) om elektro- nisk kommunikation tillämpas även i fråga om krav på tillstånd för att använda enskilda radiosändare inom ramen för sådana tillstånd som avses i 7 §.
12 § Den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation gäller fortfarande i fråga om en parts rätt att hänskjuta en tvist för avgörande av tillsynsmyndigheten, om tvisten har samband med skyldig- heter som avser tiden före ikraftträdandet av denna lag.
Sanktionsavgifter
13 § Bestämmelserna om sanktionsavgifter i 12 kap. lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation tillämpas endast på överträdelser som har skett efter ikraftträdandet av den lagen.
Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Härigenom föreskrivs att 27 kap. 25 § rättegångsbalken ska ha följande ly- delse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
27kap.
25 §1
När tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation har lämnats, får de tek- niska hjälpmedel som behövs för åtgärden användas.
I 6 kap. |
lagen (2003:389) om |
I 9 kap. |
lagen (2022:000) om |
|
elektronisk |
kommunikation finns |
elektronisk |
kommunikation finns |
|
bestämmelser om hemlig avlyss- |
bestämmelser om hemlig avlyss- |
|||
ning av elektronisk kommunikation |
ning av elektronisk kommunikation |
|||
och hemlig övervakning av elektro- |
och hemlig övervakning av elek- |
|||
nisk kommunikation som gäller för |
tronisk kommunikation som gäller |
|||
den som driver verksamhet som |
för den som driver verksamhet som |
|||
avses i den lagen. |
avses i den lagen. |
|||
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
1 Senaste lydelse 2012:281. |
915 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Härigenom föreskrivs att 53 f § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
53 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 53 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
916 |
1 Senaste lydelse 2009:109. |
Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) |
Prop. 2021/22:136 |
|
|
|
Bilaga 6 |
Härigenom föreskrivs att 57 f § patentlagen (1967:837)1 ska ha följande |
|
|
lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
57 f §2
Den som på grund av bestämmelserna i 57 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
1Lagen omtryckt 1983:433.
2 Senaste lydelse 2009:111. |
917 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)
Härigenom föreskrivs att 35 f § mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
35 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 35 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
918 |
1 Senaste lydelse 2009:112. |
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 11, 12 och 17 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
11 §2 |
En kammarrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är
presidenten eller en lagman. |
|
|
Bestämmelser om särskild sam- |
Bestämmelser om särskild sam- |
|
mansättning av kammarrätten vid be- |
mansättning av kammarrätten vid be- |
|
handling av vissa mål finns i fastig- |
handling av vissa mål finns i fastig- |
|
hetstaxeringslagen (1979:1152), la- |
hetstaxeringslagen |
(1979:1152), |
gen (2003:389) om elektronisk kom- |
lagen (2010:1882) om åldersgränser |
|
munikation och lagen (2010:1882) |
för film som ska visas offentligt |
|
om åldersgränser för film som ska |
och lagen (2022:000) om elektronisk |
|
visas offentligt. Bestämmelser om |
kommunikation. Bestämmelser om |
|
särskild sammansättning vid be- |
särskild sammansättning vid be- |
|
handling av mål om laglighetspröv- |
handling av mål om laglighetspröv- |
|
ning enligt 13 kap. kommunallagen |
ning enligt 13 kap. kommunallagen |
|
(2017:725) finns i 13 a §. |
(2017:725) finns i 13 a §. |
|
12 §3
En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lag- farna ledamöter får inte ingå i rätten.
När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten är en kam- marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.
Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får för- hinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
En kammarrätt är domför utan nämndemän
1.vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,
2.vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid annan åtgärd som endast avser målets beredande, och
3.vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak.
Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om domförhet vid |
||
behandling av vissa mål finns i |
behandling av vissa mål finns i |
||
fastighetstaxeringslagen |
(1979: |
fastighetstaxeringslagen |
(1979: |
1152), lagen (2003:389) om elek- |
1152), lagen (2010:1882) om |
||
1Lagen omtryckt 1981:1323.
2Senaste lydelse 2017:729.
3 Senaste lydelse 2018:1959. |
919 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
920
tronisk kommunikation och lagen |
åldersgränser för film som ska visas |
|
(2010:1882) om åldersgränser för |
offentligt och lagen (2022:000) om |
|
film som ska visas offentligt. |
elektronisk |
kommunikation. |
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om |
domförhet vid |
behandling av mål om laglighets- |
behandling av mål om laglighets- |
|
prövning enligt 13 kap. kommunal- |
prövning enligt 13 kap. kommunal- |
|
lagen (2017:725) finns i 13 a §. |
lagen (2017:725) finns i 13 a §. |
|
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan om prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt 34 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) får med- delas av en lagfaren ledamot, om frågan är enkel.
Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet.
Vid beslut om avskrivning av ett mål efter en återkallelse är kammar- rätten domför med en lagfaren ledamot.
Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfa- ren ledamot i kammarrätten eller, om åtgärderna inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltnings- domstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.
17 §4
En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämnde- män, om inte annat följer av 17 b eller 18 §. Om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Om det finns skäl för det med hänsyn till målets omfattning eller svårig- hetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet.
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om domförhet vid |
|
behandling av vissa mål finns, för- |
behandling av vissa mål finns, för- |
|
utom i 18 §, i fastighetstaxeringsla- |
utom i 18 §, i fastighetstaxeringsla- |
|
gen (1979:1152), lagen (2003:389) |
gen (1979:1152), lagen (2010: |
|
om elektronisk kommunikation och |
1882) om åldersgränser för film |
|
lagen (2010:1882) om åldersgrän- |
som ska visas offentligt och lagen |
|
ser för film som ska visas offentligt. |
(2022:000) om elektronisk kommu- |
|
|
|
nikation. |
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
4Senaste lydelse 2018:1959.
Prop. 2021/22:136
Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2 §1 |
|
|
Den som svarar för alarmerings- |
Den som svarar för alarmerings- |
|
centraler som anges i 1 § får inte |
centraler som anges i 1 § får inte |
|
utan tillstånd av regeringen spela in |
utan tillstånd av regeringen spela in |
|
telefonsamtal varigenom någon av- |
telefonsamtal som innebär att nå- |
|
ser att tillkalla eller annars komma i |
gon avser att tillkalla eller annars |
|
förbindelse med Polismyndigheten, |
kontakta |
Polismyndigheten, en |
kommunal organisation för rädd- |
kommunal organisation för rädd- |
|
ningstjänst, ambulans eller något |
ningstjänst, |
ambulans eller något |
annat hjälporgan och som beford- |
annat hjälporgan och som överförs |
|
ras via ett allmänt kommunika- |
via ett allmänt elektroniskt kommu- |
|
tionsnät till eller från en sådan cen- |
nikationsnät till eller från en sådan |
|
tral. |
central. |
|
Tillstånd får även i den utsträck- |
Ett tillstånd får även i den ut- |
|
ning som krävs för snabba och |
sträckning som krävs för snabba |
|
effektiva hjälpinsatser innefatta rätt |
och effektiva hjälpinsatser omfatta |
|
att |
en rätt att |
|
1.avlyssna och spela in sådana telefonsamtal som avses i första stycket och som har kopplats vidare av en alarmeringscentral till ett hjälporgan,
2.avbryta pågående telefonsamtal för att samtal ska kunna kopplas vidare från en alarmeringscentral till ett hjälporgan.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
1 Senaste lydelse 2014:723. |
921 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter
Härigenom föreskrivs att 9 f § lagen (1992:1685) om skydd för krets- mönster för halvledarprodukter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
9 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 9 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
922 |
1 Senaste lydelse 2009:114. |
Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 d § växtförädlarrättslagen (1997:306) ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9kap.
5 d §1
Den som på grund av bestämmelserna i 9 kap. 5 a § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
1 Senaste lydelse 2009:115. |
923 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1998:31) om standarder för sänd- ning av radio- och
dels att 3 och 6 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 3 § ska utgå, dels att nuvarande 4 § ska betecknas 3 §,
dels att rubriken till lagen samt 1, 2 och 15 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 3 § ska lyda ”Viss utrustning för tv-
mottagare” och rubriken närmast före 5 § ska lyda ”Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala ljudradio- och
dels att rubriken närmast efter 3 § ska sättas närmast före 3 §, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Lag om standarder för sändning |
Lag om standarder för digital |
av radio- och |
radio och tv |
|
|
|
1 §3 |
|
|
Denna lag genomför Europa- |
Denna lag genomför artiklar- |
||
|
parlamentets och rådets |
direktiv |
na 62 och 113 i Europaparlamen- |
|
|
2002/19/EG av den 7 mars 2002 |
tets och rådets direktiv (EU) 2018/ |
||
|
om tillträde till och samtrafik |
1972 av den 11 december 2018 om |
||
|
mellan |
elektroniska kommunika- |
inrättande av en europeisk kodex |
|
|
tionsnät och tillhörande faciliteter |
för elektronisk kommunikation. |
||
|
(tillträdesdirektiv), 2002/21/EG av |
|
||
|
den 7 mars 2002 om ett gemensamt |
|
||
|
regelverk för elektroniska kommu- |
|
||
|
nikationsnät och kommunikations- |
|
||
|
tjänster (ramdirektiv) och 2002/22/ |
|
||
|
EG av den 7 mars 2002 om sam- |
|
||
|
hällsomfattande tjänster och an- |
|
||
|
vändares rättigheter avseende elek- |
|
||
|
troniska |
kommunikationsnät och |
|
|
|
kommunikationstjänster |
(direktiv |
|
|
|
om samhällsomfattande tjänster), i |
|
||
|
de delar de avser bestämmelser om |
|
||
|
tillämpning av standarder för sänd- |
|
||
|
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om |
|||
|
inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. |
|||
|
2 Senaste lydelse av |
|
|
|
|
lagens rubrik 2003:393 |
|
|
|
|
3 § 2003:393 |
|
|
|
|
6 § 2003:393 |
|
|
|
924 |
rubriken närmast före 5 § 2003:393. |
|
||
3 Senaste lydelse 2003:393. |
|
|
||
ning av ljudradio- och televisions- signaler.
2 §4
I lagen finns bestämmelser om |
I lagen finns bestämmelser om |
||||||
standarder för |
standarder för digitala |
||||||
sänds i bredbildsformat, har hög |
och om system för villkorad till- |
||||||
upplösning eller använder digitala |
gång till digitala ljudradio- och tv- |
||||||
sändningssystem samt om system |
sändningar till allmänheten. |
|
|||||
för villkorad tillgång till digitala |
|
|
|
||||
ljudradio- och |
|
|
|
||||
allmänheten. |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
4 § |
|
|
|
|
|
|
|
Den som tillhandahåller digitala |
||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
are avgiftsfritt kan lämna tillbaka |
||
|
|
|
|
|
digital |
||
|
|
|
|
|
kan användas med andra tillhanda- |
||
|
|
|
|
|
hållares digitala |
|
|
|
|
|
|
15 §5 |
|
|
|
Om en näringsidkare bryter mot |
Om en näringsidkare bryter mot |
||||||
någon |
av |
bestämmelserna i |
3 § |
4 §, 5 § |
första stycket, 7 eller |
8 § |
|
andra stycket, 5 § första stycket, |
eller mot föreskrifter som har |
||||||
7 eller |
8 § eller mot föreskrifter |
meddelats med stöd av 3 § eller 5 § |
|||||
som meddelats med stöd av 3 § |
andra stycket får tillsynsmyndig- |
||||||
första stycket, 4 §, 5 § andra stycket |
heten förelägga näringsidkaren att |
||||||
eller 6 § |
får tillsynsmyndigheten |
följa bestämmelsen. Sådana före- |
|||||
förelägga |
näringsidkaren att |
följa |
lägganden får förenas med vite. |
|
|||
bestämmelsen. Sådana föreläggan- |
|
|
|
||||
den får förenas med vite. |
|
|
|
|
|||
Innan |
tillsynsmyndigheten |
be- |
Innan |
tillsynsmyndigheten |
be- |
||
slutar om ett sådant föreläggande |
slutar om ett sådant föreläggande |
||||||
med anledning av en överträdelse |
med anledning av en överträdelse |
||||||
av 7 eller |
8 § skall den samråda |
av 7 eller 8 § ska den samråda med |
|||||
med Konkurrensverket. |
|
Konkurrensverket. |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
4Senaste lydelse 2003:393.
5Senaste lydelse 2003:393.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
925
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2006:449) om skydd för störnings- känslig forskning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 §1
Om forskning som avses i 1 § utsätts för varaktiga eller upprepade stör- ningar från annan verksamhet i närheten, får länsstyrelsen efter ansökan enligt 6 § meddela förbud eller förelägganden mot den störande verksam-
heten för att skydda forskningen. |
|
Det som sägs i första stycket |
Första stycket gäller inte sådan |
gäller inte sådan verksamhet som |
verksamhet som regleras i lagen |
regleras i lagen (2003:389) om |
(2022:000) om elektronisk kom- |
elektronisk kommunikation eller |
munikation eller lagen (1992:1512) |
lagen (1992:1512) om elektromag- |
om elektromagnetisk kompatibili- |
netisk kompatibilitet eller i före- |
tet eller i föreskrifter utfärdade med |
skrifter utfärdade med stöd av dessa |
stöd av dessa lagar. Första stycket |
lagar. Det som sägs i första stycket |
gäller inte heller störningar från en |
gäller inte heller störningar från en |
verksamhet som bedrivs med till- |
verksamhet som bedrivs med till- |
stånd enligt miljöbalken eller mot- |
stånd enligt miljöbalken eller mot- |
svarande bestämmelser i äldre lag. |
svarande bestämmelser i äldre lag. |
|
Om ett beslut enligt första stycket medför att pågående markanvändning inom det berörda området avsevärt försvåras, har områdets ägare och den som har nyttjanderätt, servitut, rätt till elektrisk kraft eller liknande rätt till detta område, rätt till ersättning för skada till följd av beslutet.
Ersättningen ska motsvara skadan med avdrag för vad den berättigade är skyldig att tåla utan ersättning. Ersättningen ska betalas av den som an- sökt om skyddet.
I fråga om ersättningen tillämpas i övrigt expropriationslagen (1972:719).
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
926 |
1 Senaste lydelse 2010:831. |
Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)
Härigenom föreskrivs att 3 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 §
I denna lag avses med
affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla,
elektronisk post: ett adresserat |
elektronisk post: ett adresserat |
eller på något annat sätt individual- |
eller på något annat sätt individual- |
iserat elektroniskt meddelande i |
iserat elektroniskt meddelande i |
form av text, röst, ljud eller bild |
form av text, röst, ljud eller bild |
som sänds via ett allmänt kommun- |
som sänds via ett allmänt elektro- |
ikationsnät och som kan lagras i nä- |
niskt kommunikationsnät och som |
tet eller i mottagarens terminalut- |
kan lagras i nätet eller i mottagarens |
rustning tills mottagaren hämtar |
terminalutrustning tills mottagaren |
det, |
hämtar det, |
god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknads- föring av produkter,
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare,
näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,
produkter: varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
927
Prop. 2021/22:136
Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2008:717) om signalspaning i för- svarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
12 §1 |
|
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektronisk |
nisk kommunikation finns bestäm- |
kommunikation finns bestämmelser |
melser om operatörers skyldighet |
om operatörers skyldighet att över- |
att överföra signaler för att möjlig- |
föra signaler för att möjliggöra |
göra inhämtning enligt denna lag. |
inhämtning enligt denna lag. |
Endast kontrollmyndigheten ska ha rådighet över signalbärare inne- hållande sådana signaler som överförs i enlighet med de bestämmelser som avses i första stycket. Myndigheten ska ge signalspaningsmyndigheten till- gång till signalbärare endast i den utsträckning det följer av tillstånd enligt 5 a eller 5 b §.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
928 |
1 Senaste lydelse 2009:967. |
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 3 a §, 17 kap. 4 a §, 18 kap. 4 a §, 19 kap. 3 b § och 44 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
15kap.
3 a §1
Sekretessen enligt 1, 1 a och 2 §§ hindrar inte att Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten lämnar uppgift som avses där till Post- och telestyrelsen,
om uppgiften avser |
|
|
|
1. frågan |
om radioanvändning |
1. frågan om |
radioanvändning |
enligt en tillståndsansökan eller en |
enligt en tillståndsansökan eller en |
||
ansökan om medgivande att överlå- |
ansökan om medgivande att överlå- |
||
ta eller hyra ut tillstånd att använda |
ta eller hyra ut ett tillstånd att |
||
radiosändare |
enligt 3 kap. lagen |
använda radiosändare enligt 3 kap. |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
lagen (2022:000) |
om elektronisk |
|
munikation, kan antas komma att |
kommunikation, kan antas komma |
||
orsaka skada för Sveriges säkerhet, |
att orsaka skada för Sveriges säker- |
||
|
|
het, |
|
2.behovet av att förena ett sådant tillstånd med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet och vilka villkor som tillståndet i så fall bör förenas med, eller
3. frågan om det finns skäl att |
3. frågan om det finns skäl att |
återkalla tillstånd eller ändra till- |
återkalla ett tillstånd eller ändra till- |
ståndsvillkor enligt 7 kap. 6 § för- |
ståndsvillkor enligt 11 kap. 7 § |
sta stycket 4 lagen om elektronisk |
andra stycket 3 lagen om elektro- |
kommunikation. |
nisk kommunikation. |
En uppgift får lämnas endast om intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
17kap.
4 a §2
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om prövning enligt 3 kap. 8 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation av fråga om tillstånd att använda radiosändare efter allmän inbjudan till ansökan, om det kan antas att syftet med förfarandet motverkas om uppgiften röjs.
1Senaste lydelse 2019:1207.
2 Senaste lydelse 2010:498. |
929 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
930
18kap.
4 a §3
Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Säkerhetspolisen lämnar uppgift som avses där till Post- och telestyrelsen, om uppgiften avser
1. frågan |
om radioanvändning |
1. frågan om |
radioanvändning |
enligt en tillståndsansökan eller en |
enligt en tillståndsansökan eller en |
||
ansökan om medgivande att överlå- |
ansökan om medgivande att överlå- |
||
ta eller hyra ut tillstånd att använda |
ta eller hyra ut ett tillstånd att |
||
radiosändare |
enligt 3 kap. lagen |
använda radiosändare enligt 3 kap. |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
lagen (2022:000) |
om elektronisk |
|
munikation, kan antas komma att |
kommunikation, kan antas komma |
||
orsaka skada för Sveriges säkerhet, |
att orsaka skada för Sveriges säker- |
||
|
|
het, |
|
2.behovet av att förena ett sådant tillstånd med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet och vilka villkor som tillståndet i så fall bör förenas med, eller
3. frågan om det finns skäl att |
3. frågan om det finns skäl att |
återkalla tillstånd eller ändra till- |
återkalla ett tillstånd eller ändra till- |
ståndsvillkor enligt 7 kap. 6 § för- |
ståndsvillkor enligt 11 kap. 7 § |
sta stycket 4 lagen om elektronisk |
andra stycket 3 lagen om elektro- |
kommunikation. |
nisk kommunikation. |
En uppgift får lämnas endast om intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
19kap.
3 b §4
Sekretessen enligt 3 § hindrar in- |
Sekretessen enligt 3 § hindrar in- |
te att uppgift lämnas till Säkerhets- |
te att uppgift lämnas till Säkerhets- |
polisen och Försvarsmakten om |
polisen och Försvarsmakten om |
vem som är sökande i ett ärende om |
vem som är sökande i ett ärende om |
tillstånd att använda radiosändare |
tillstånd att använda radiosändare |
enligt 3 kap. lagen (2003:389) om |
enligt 3 kap. lagen (2022:000) om |
elektronisk kommunikation. |
elektronisk kommunikation. |
44kap. 4 §5
Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra upp- gifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 2 kap. 14 |
§ första stycket 1, 3 och 4 postlagen (2010:1045), |
|
2. 6 kap. 20 |
§ lagen (2003:389) |
2. 9 kap. 31 § lagen (2022:000) |
om elektronisk kommunikation, när |
om elektronisk kommunikation, när |
|
det är fråga om uppgift om inne- |
det är fråga om uppgift om inne- |
|
hållet i ett elektroniskt meddelande |
hållet i ett elektroniskt meddelande |
|
eller som annars rör ett särskilt så- |
eller som annars rör ett särskilt så- |
|
dant meddelande, och |
dant meddelande, och |
|
3Senaste lydelse 2019:1207.
4Senaste lydelse 2019:1207.
5Senaste lydelse 2021:46.
3.6 kap. 21 § lagen om elektro- nisk kommunikation, när det är frå- ga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektro- nisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kom- munikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
3. 9 kap. 32 § lagen om elektro- |
Prop. 2021/22:136 |
nisk kommunikation, när det är frå- |
Bilaga 6 |
ga om uppgift om kvarhållande av |
|
försändelse på befordringsföretag, |
|
om hemlig avlyssning av elektro- |
|
nisk kommunikation eller hemlig |
|
övervakning av elektronisk kom- |
|
munikation på grund av beslut av |
|
domstol, undersökningsledare eller |
|
åklagare eller om inhämtning av |
|
uppgifter enligt lagen (2012:278) |
|
om inhämtning av uppgifter om |
|
elektronisk kommunikation i de |
|
brottsbekämpande myndigheternas |
|
underrättelseverksamhet. |
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
931
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § luftfartslagen (2010:500) ska ha föl- jande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
11 kap.
5 §
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektro- |
|
nisk kommunikation finns särskil- |
nisk kommunikation finns särskilda |
|
da bestämmelser om användning av |
bestämmelser om användning av |
|
radioanläggningar ombord på luft- |
radioanläggningar ombord på luft- |
|
fartyg och inom markorganisatio- |
fartyg och inom markorganisatio- |
|
nen. |
nen. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
932
Förslag till lag om ändring i radio- och
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 10 kap. 3 § radio- och
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4kap. 2 §
För att sända tv och sökbar
Föreskrifter om tillstånd att an- |
Föreskrifter om tillstånd att an- |
vända radiosändare finns i lagen |
vända radiosändare finns i lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
munikation. |
munikation. |
10kap. 3 §
Föreskrifter om tillstånd att an- |
Föreskrifter om tillstånd att an- |
|
vända radiosändare finns i lagen |
vända radiosändare finns i lagen |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
|
munikation. |
munikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
933
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 kap.
4 §1
I denna lag betyder
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
debitera: att medel dras från ett konto,
elektroniskt kommunikationsnät: |
elektroniskt kommunikationsnät: |
detsamma som i 1 kap. 7 § lagen |
detsamma som i 1 kap. 7 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
munikation, |
munikation, |
elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om elektronisk kommunikation,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
934 |
1 Senaste lydelse 2021:494. |
Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9kap. 4 §
Den som på grund av 1 § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
935
Prop. 2021/22:136
Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2012:278) om inhämtning av upp- gifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheter- nas underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
||||
|
|
1 §1 |
|
|
|
|
Polismyndigheten, Säkerhetspo- |
Polismyndigheten, |
Säkerhetspo- |
||||
lisen eller Tullverket får, under de |
lisen eller Tullverket får, under de |
|||||
förutsättningar som anges i denna |
förutsättningar som anges i denna |
|||||
lag, |
i |
underrättelseverksamhet i |
lag, |
i |
underrättelseverksamhet i |
|
hemlighet från den som enligt lagen |
hemlighet från den som enligt lagen |
|||||
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
|||||
munikation tillhandahåller ett elek- |
munikation tillhandahåller ett elek- |
|||||
troniskt |
kommunikationsnät eller |
troniskt kommunikationsnät eller |
||||
en |
elektronisk kommunikations- |
en |
elektronisk kommunikations- |
|||
tjänst hämta in uppgifter om |
tjänst som inte är en nummerobero- |
|||||
|
|
|
ende |
interpersonell |
kommunika- |
|
|
|
|
tionstjänst hämta in uppgifter om |
|||
1.meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress,
2.vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller
3.i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsut- rustning finns eller har funnits.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
936 |
1 Senaste lydelse 2014:654. |
Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2013:315) om intelligenta transport- system vid vägtransporter ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
8 §1
Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgif- ter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direk- tiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), lagen (2018:218) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och vägtrafik-
datalagen (2019:369). |
|
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektro- |
nisk kommunikation finns bestäm- |
nisk kommunikation finns bestäm- |
melser om behandling av person- |
melser om behandling av person- |
uppgifter och integritetsskydd. |
uppgifter och integritetsskydd. |
I lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offent- liga förvaltningen finns bestämmelser om vidareutnyttjande av handlingar hos statliga och kommunala myndigheter.
I produktansvarslagen (1992:18) finns bestämmelser om skadestånds- ansvar för produkter med säkerhetsbrister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
1 Senaste lydelse 2019:377. |
937 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392)
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 15 §§ radioutrustningslagen (2016:392) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
Denna lag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävan- de av direktiv 1999/5/EG.
Lagen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av radioutrustning på marknaden och om viss användning av sådan utrustning.
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektro- |
nisk kommunikation finns det be- |
nisk kommunikation finns det be- |
stämmelser om användning av ra- |
stämmelser om användning av ra- |
diosändare. |
diosändare. |
3 §
I denna lag betyder
amatörradiotrafik: icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommuni- kation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt radiotekniskt intresse och utan vinstsyfte,
distributör: en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller radio- utrustning på marknaden utan att vara tillverkare eller importör,
ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören,
föreskrivna krav: de väsentliga krav på radioutrustning som avses i 5 § och de skyldigheter för en ekonomisk aktör som framgår av denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av direktiv 2014/53/EU,
ibruktagande: att radioutrustning används för första gången inom Euro- peiska unionen av slutanvändaren,
importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i Europeiska unionen och som släpper ut radioutrustning från ett tredjeland på unions- marknaden,
radiobestämning: fastställande av ett föremåls position, hastighet eller andra kännetecken, eller erhållande av information om detta, med hjälp av radiovågors utbredningsegenskaper,
radioutrustning: en elektrisk eller elektronisk produkt som avsiktligt avger eller tar emot radiovågor för radiokommunikation eller radiobestäm- ning, eller en elektrisk eller elektronisk produkt som måste kompletteras med ett tillbehör, såsom en antenn, för att avsiktligt avge eller ta emot radiovågor för radiokommunikation eller radiobestämning,
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser under 3 000 GHz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare,
938
skadlig störning: detsamma som |
skadlig störning: detsamma som |
i 1 kap. 7 § lagen (2003:389) om |
i 1 kap. 7 § lagen (2022:000) om |
elektronisk kommunikation, |
elektronisk kommunikation, |
tillhandahållande på marknaden: leverans av radioutrustning för distri- bution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,
tillverkare: en fysisk eller juridisk person som tillverkar, eller som låter konstruera eller tillverka, radioutrustning och som saluför den i eget namn eller under eget varumärke,
tillverkarens representant: en fysisk eller juridisk person som är etable- rad i Europeiska unionen och som enligt skriftlig fullmakt från en tillver- kare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,
utsläppande på marknaden: tillhandahållande av radioutrustning på unionsmarknaden för första gången.
15 §
För att täcka kostnaderna för en |
För att täcka kostnaderna för en |
marknadskontrollmyndighets upp- |
marknadskontrollmyndighets upp- |
gifter enligt denna lag ska den som |
gifter enligt denna lag ska den som |
är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen |
är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
munikation eller som har tillstånd |
munikation eller som har tillstånd |
enligt 3 kap. 1 § samma lag betala |
enligt 3 kap. 1 § samma lag betala |
en avgift. Avgiften ska betalas en- |
en avgift. Avgiften ska betalas en- |
ligt grunder som leder till att kost- |
ligt grunder som leder till att kost- |
naderna med skälig andel fördelas |
naderna med skälig andel fördelas |
på dem som bedriver anmäld verk- |
på dem som bedriver anmäld verk- |
samhet eller har tillstånd. |
samhet eller har tillstånd. |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning till den som tillhandahåller en marknadskon- trollmyndighet utrustning som ska kontrolleras och om skyldighet att er- sätta myndighetens kostnader för sådan kontroll.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
939
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag syftar till att främja utbyggnad av bredbandsnät. Lagen ge- nomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av hög-
hastighetsnät för elektronisk kommunikation. |
|
||
Bestämmelser som genomför di- |
Bestämmelser som genomför di- |
||
rektivet finns även i väglagen |
rektivet finns även i väglagen |
||
(1971:948), |
ledningsrättslagen |
(1971:948), |
ledningsrättslagen |
(1973:1144), lagen (2003:389) om |
(1973:1144), plan- och bygglagen |
||
elektronisk |
kommunikation och |
(2010:900) och |
lagen (2022:000) |
plan- och bygglagen (2010:900). |
om elektronisk kommunikation. |
||
2 §
I denna lag avses med
bredbandsnät: elektroniskt kommunikationsnät som kan leverera tjäns- ter för bredbandstillgång med en hastighet av minst 30 Mbit/s,
bredbandsutbyggare: den som avser att anlägga eller bygga ut ett bred- bandsnät,
fysisk infrastruktur: passiva nätdelar som är avsedda att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva, såsom kanalisationer, master, tillsyns- brunnar, manhål, kopplingsskåp, byggnader, ingångar till byggnader, an- tenninstallationer, torn och stolpar, och
nätinnehavare: den som tillhan- |
nätinnehavare: den som tillhan- |
dahåller ett allmänt kommunika- |
dahåller ett allmänt elektroniskt |
tionsnät eller en infrastruktur av- |
kommunikationsnät eller en infra- |
sedd för att tillhandahålla |
struktur avsedd för att tillhanda- |
|
hålla |
1.en transporttjänst, eller
2.en tjänst för produktion, transport eller distribution av gas, el, upp- värmning eller vatten.
2kap. 1 §
940
En nätinnehavare ska på rättvisa och rimliga villkor medge tillträde till fysisk infrastruktur på begäran av en bredbandsutbyggare. Det åligger nätinnehavaren att söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och
En nätinnehavare ska på rättvisa och rimliga villkor medge tillträde till fysisk infrastruktur på begäran av en bredbandsutbyggare. Nät- innehavaren ska söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som bred-
som bredbandsutbyggaren själv |
bandsutbyggaren själv inte kan sö- |
inte kan söka. Nätinnehavaren får |
ka. Nätinnehavaren får avslå bred- |
avslå bredbandsutbyggarens begä- |
bandsutbyggarens begäran om det |
ran om det begärda tillträdet inte är |
begärda tillträdet inte är rimligt |
rimligt med hänsyn till |
med hänsyn till |
1.den fysiska infrastrukturens tekniska lämplighet för tillträde,
2.brist på utrymme i den fysiska infrastrukturen,
3.personlig säkerhet och folkhälsa,
4.risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säker- het i övrigt,
5.driftsäkerhet för befintligt nät,
6.risk för att andra tjänster som infrastrukturen används för störs,
7.att nätinnehavaren erbjuder alternativt tillträde på rättvisa och rimliga villkor, eller
8.andra liknande omständigheter.
Första stycket ska inte tillämpas om bredbandsutbyggaren, enligt beslut som har fattats med stöd av 4 kap. 4 och 8 §§ lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, har rätt att begära tillträde till eller användning av den fysiska infra- strukturen. Första stycket ska inte heller tillämpas om nätinnehavaren enligt 4 kap. 14 § samma lag har förpliktats att tillhandahålla bred- bandsutbyggaren samlokalisering eller andra möjligheter till gemen- samt utnyttjande av den fysiska in- frastrukturen.
5kap. 1 §
Tillhandahållare av allmänna kom- |
Tillhandahållare av allmänna elek- |
munikationsnät som är anmälda en- |
troniska kommunikationsnät som är |
ligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) om |
anmälda enligt 2 kap. 1 § lagen |
elektronisk kommunikation ska be- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
tala en årlig avgift för tvistlösning |
munikation ska betala en årlig av- |
och tillsyn enligt denna lag. |
gift för tvistlösning och tillsyn en- |
|
ligt denna lag. |
De avgifter som tas ut ska fördelas med skälig andel mellan dem som är skyldiga att betala avgiften.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
941
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
942
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tvistlösning och tillsyn enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och rubriken närmast före 3 kap. 6 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommu- |
elektronisk kommunikations- |
nikationsnät och elektronisk |
tjänst |
kommunikationstjänst |
3 kap.
6 §
Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
1. tillhandahålla eller driva ett |
1. tillhandahålla eller driva ett |
allmänt kommunikationsnät, eller |
allmänt elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät, eller |
2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommuni- |
|
elektronisk kommunikationstjänst |
kationsnät och elektronisk kommu- |
|
har samma betydelse som i lagen |
nikationstjänst har samma betydel- |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
se som i lagen (2022:000) om elek- |
|
munikation. |
tronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
943
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § och rubriken närmast före 3 kap. 4 § la- gen (2016:1147) om upphandling av koncessioner ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Elektronisk kommunikations- |
Allmänt elektroniskt kommunika- |
tjänst |
tionsnät och elektronisk kommu- |
|
nikationstjänst |
3 kap.
4 §
Denna lag gäller inte för koncessioner som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
1. tillhandahålla eller driva ett |
1. tillhandahålla eller driva ett |
allmänt kommunikationsnät, eller |
allmänt elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät, eller |
2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommuni- |
|
elektronisk kommunikationstjänst |
kationsnät och elektronisk kommu- |
|
har samma betydelse som i lagen |
nikationstjänst har samma betydel- |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
se som i lagen (2022:000) om elek- |
|
munikation. |
tronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
944
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknads- missbruksförordning
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (2016:1306) med komplette- rande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska ha följan- de lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
3kap. 11 §
I 6 kap. 22 § första stycket 9 la- gen (2003:389) om elektronisk kommunikation finns bestämmel- ser om rätt för Finansinspektionen att få ut uppgifter från den som till- handahåller ett elektroniskt kom- munikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
945
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2018:1174) om informations- säkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
I lagen avses med
1.nätverk och informationssystem:
a) ett |
elektroniskt kommunika- |
a) ett |
elektroniskt kommunika- |
tionsnät |
enligt 1 kap. 7 § lagen |
tionsnät |
enligt 1 kap. 7 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
||
munikation, |
munikation, |
||
|
b) en enhet eller en grupp enheter som är sammankopplade eller hör |
|
samman med varandra, av vilka en eller flera genom ett program utför |
|
automatisk behandling av digitala uppgifter, eller |
|
c) digitala uppgifter som lagras, behandlas, hämtas eller överförs med |
|
sådana hjälpmedel som omfattas av a och b för att de ska kunna driftas, |
|
användas, skyddas och underhållas, |
|
2. säkerhet i nätverk och informationssystem: nätverks och informa- |
|
tionssystems förmåga att vid en viss tillförlitlighetsnivå motstå åtgärder |
|
som undergräver tillgängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfi- |
|
dentialiteten hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de |
|
besläktade tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa |
|
nätverk och informationssystem, |
|
3. samhällsviktig tjänst: en tjänst som är viktig för att upprätthålla kritisk |
|
samhällelig eller ekonomisk verksamhet, |
|
4. digital tjänst: en tjänst i den mening som avses i artikel 1.1 b i Europa- |
|
parlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 |
|
om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträf- |
|
fande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, och som utgör en |
|
internetbaserad marknadsplats, internetbaserad sökmotor eller molntjänst, |
|
5. internetbaserad marknadsplats: en tjänst som gör det möjligt för |
|
konsumenter eller näringsidkare enligt definitionen i artikel 4.1 a respek- |
|
tive 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den |
|
21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om |
|
ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG |
|
(direktivet om alternativ tvistlösning) att ingå internetbaserade köpeavtal |
|
eller tjänsteavtal med näringsidkare, antingen på webbplatsen för den |
|
internetbaserade marknadsplatsen eller på en webbplats som tillhör en |
|
näringsidkare och där datatjänster som tillhandahålls av en internetbaserad |
|
marknadsplats används, |
|
6. internetbaserad sökmotor: en tjänst som gör det möjligt för användare |
|
att göra sökningar på i princip alla webbplatser eller webbplatser på ett |
|
visst språk genom en förfrågan om vilket ämne som helst i form av ett |
|
nyckelord, en fras eller någon annan inmatning, och som returnerar länkar |
946 |
som innehåller information om det begärda innehållet, |
|
7.molntjänst: en tjänst som möjliggör tillgång till en skalbar och elastisk pool av delbara dataresurser,
8.
inätverks- och informationssystem i hela unionen,
9.företrädare: en fysisk eller juridisk person som uttryckligen har utsetts att agera för en leverantör och till vilken myndigheter kan vända sig, i stället för till leverantören, i frågor som gäller de skyldigheter som leverantören har enligt
10.incident: en händelse med en faktisk negativ inverkan på säkerheten
inätverk och informationssystem, och
11.risk: en rimligen identifierbar omständighet eller händelse med en potentiell negativ inverkan på säkerheten i nätverk och informations- system.
5 §
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Lagen gäller inte för företag som tillhandahåller allmänna kommuni- kationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjäns- ter och därför omfattas av kraven i 5 kap. 6 b och c §§ lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Lagen gäller inte för företag som tillhandahåller allmänna elektronis- ka kommunikationsnät eller all- mänt tillgängliga elektroniska kom- munikationstjänster och därför om- fattas av kraven i 8 kap. 1 och 3 §§ lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
947
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1653) om företagsnamn
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (2018:1653) om företagsnamn ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
6 kap.
5 §
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk kom- |
gen (2022:000) om elektronisk kom- |
|
munikation, ska sända en skriftlig |
munikation, ska sända en skriftlig |
|
underrättelse om detta till den som |
underrättelse om detta till den som |
|
uppgifterna gäller tidigast efter en |
uppgifterna gäller tidigast efter en |
|
månad och senast tre månader från |
månad och senast tre månader från |
|
det att informationen lämnades ut. |
det att informationen lämnades ut. |
|
Kostnaden för underrättelsen er- |
Kostnaden för underrättelsen er- |
|
sätts enligt 4 §. |
sätts enligt 4 §. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
948
Förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning
Härigenom föreskrivs att 24 och 32 §§ lagen (2020:62) om hemlig data- avläsning ska ha följande lydelse.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 6
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|||
|
|
|
24 § |
|
|
|
Den som bedriver verksamhet |
Den |
som bedriver |
verksamhet |
|||
som är anmälningspliktig enligt |
som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § |
|||||
2 kap. 1 § |
lagen |
(2003:389) |
om |
lagen |
(2022:000) om elektronisk |
|
elektronisk kommunikation är |
på |
kommunikation är på begäran av |
||||
begäran av den verkställande myn- |
den |
verkställande |
myndigheten |
|||
digheten skyldig att medverka i |
skyldig att medverka i samband |
|||||
samband |
med |
verkställighet |
av |
med verkställighet av hemlig data- |
||
hemlig dataavläsning. |
|
avläsning. |
|
|||
Den som medverkar enligt första stycket har rätt till ersättning för kost- nader som uppstår vid sådan medverkan. Ersättningen ska betalas av den
verkställande myndigheten. |
|
|
|
|
|
32 § |
|
|
|
||
Den som i samband med verk- |
Den som i samband med verk- |
||||
samhet som är anmälningspliktig |
samhet |
som ska |
anmälas enligt |
||
enligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) |
2 kap. 1 § lagen |
(2022:000) |
om |
||
om elektronisk kommunikation har |
elektronisk kommunikation har fått |
||||
fått del av eller tillgång till en upp- |
del av eller tillgång till en uppgift |
||||
gift som hänför sig till användning |
som hänför sig till användning av |
||||
av hemlig dataavläsning, får inte |
hemlig |
dataavläsning, får |
inte |
||
obehörigen föra vidare eller ut- |
obehörigen föra vidare eller ut- |
||||
nyttja det han eller hon fått del av |
nyttja det han eller hon fått del av |
||||
eller tillgång till. |
eller tillgång till. |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
949
Prop. 2021/22:136 |
Lagrådets yttrande |
Bilaga 7 |
|
|
Utdrag ur protokoll vid sammanträde |
|
Närvarande: F.d. justitieråden Martin Borgeke och Mari Andersson |
|
samt justitierådet Petter Asp |
|
Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex |
|
för elektronisk kommunikation |
|
Enligt en lagrådsremiss den 3 november 2021 har regeringen (Infrastruktur- |
|
departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till |
|
1. lag om elektronisk kommunikation, |
|
2. lag om införande av lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation, |
|
3. lag om ändring i rättegångsbalken, |
|
4. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och |
|
konstnärliga verk, |
|
5. lag om ändring i patentlagen (1967:837), |
|
6. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485), |
|
7. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, |
|
8. lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regio- |
|
nala alarmeringscentraler, |
|
9. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för |
|
halvledarprodukter, |
|
10. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306), |
|
11. lag om ändring i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- |
|
och |
|
12. lag om ändring i lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig |
|
forskning, |
|
13. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486), |
|
14. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunder- |
|
rättelseverksamhet, |
|
15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), |
|
16. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500), |
|
17. lag om ändring i radio- och |
|
18. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster, |
|
19. lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877), |
|
20. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om |
|
elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas |
|
underrättelseverksamhet, |
|
21. lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid |
|
vägtransporter, |
|
22. lag om ändring radioutrustningslagen (2016:392), |
|
23. lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av |
|
bredbandsnät, |
|
24. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, |
|
25. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, |
|
26. lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser |
|
till EU:s marknadsmissbruksförordning, |
950 |
|
27. lag om ändring i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för sam- |
Prop. 2021/22:136 |
hällsviktiga och digitala tjänster, |
Bilaga 7 |
28. lag om ändring lagen (2018:1653) om företagsnamn, |
|
29. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning. |
|
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Felisa Krzyzanski |
|
samt rättssakkunniga Rebecka Olsson och Sandra Zetterdahl, biträdda vid |
|
delar av föredragningen av kanslirådet Marcus Boklund, Ylva Mälarstig |
|
från Post- och telestyrelsen och departementssekreteraren Anders P |
|
Lindell. |
|
Till Lagrådet har det den 17 december 2021 inkommit en skrift från Huawei |
|
Technologies Sweden AB. |
|
Förslagen föranleder följande yttrande. |
|
1.1 Förslaget till lag om elektronisk kommunikation
Allmänna synpunkter
Förslaget i remissen innebär att den nuvarande lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) ersätts med en ny lag med samma namn (Nya LEK). Lagstiftningsprojektet grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation och innebär att detta genomförs i svensk rätt. Direktivet är en omarbetning av tidigare direktiv, som låg till grund för LEK.
Att den föreslagna lagstiftningen innebär genomförande av ett
Av vikt att framhålla är även att förslaget innebär att bestämmelser som nu finns i LEK i stor utsträckning förs över från den lagen till Nya LEK i oförändrat eller i huvudsak oförändrat skick, dock med nya paragraf- beteckningar. Lagrådet har inriktat sig i huvudsak på sådant som är nytt i sak i remissen.
Det har för Lagrådet dock inte gått att undvika att ta upp och behandla sådan lagtext som helt eller huvudsakligen överensstämmer med den som nu finns i LEK. Ett grundläggande krav är nämligen att den svenska lagen är utformad med ett vårdat, enkelt och begripligt språk (se 11 § språklagen, 2009:600). Och då kan även mindre justeringar av det sakliga innehållet i en befintlig lagtext fordra större formuleringsändringar. Också i fall då det sker en ren överflyttning av lagtext från LEK till Nya LEK kan justeringar vara behövliga. I dessa hänseenden kan Lagrådet konstatera att det finns vissa språkliga brister i lagrådsremissens förslag.
951
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
952
Ett ytterligare påpekande som Lagrådet vill göra är att den föreslagna lagstiftningen rör ett tekniskt komplicerat område. Detta betyder att det i vissa delar har varit svårt för Lagrådet att överblicka de mera praktiska konsekvenserna av i remissen valda lagtekniska lösningar. I detta sam- manhang ska det nämnas att Lagrådet, när det skulle yttra sig över för- slaget till nuvarande LEK (se prop. 2002/03:110 s. 588), uttalade följande.
Lagförslaget har utarbetats mot bakgrund framför allt av kravet på att i svensk rätt införliva innehållet i ett nytt
Situationen för Lagrådet har vid behandlingen av den nu aktuella remissen i viss mån påmint om den som gällde vid införandet av LEK. Dock har Lagrådet nu inte behövt känna av någon tidsmässig begränsning vid genomförandet av granskningen.
Så här inledningsvis vill Lagrådet också framhålla att en svårighet med att överblicka konsekvenserna av förslagen är att i de fall där lagtexten i stort sett endast har förts över från LEK till Nya LEK så finns det inte några förklaringar till bestämmelsen i fråga. I stället hänvisas läsaren i för- fattningskommentaren till kommentarerna i tidigare förarbeten, oftast den proposition som låg till grund för LEK men ibland också till olika propositioner med ändringsförslag. Det står klart att det är av vikt att det finns gedigna förarbeten när en ny lagstiftning införs. Detta gäller förstås särskilt när lagstiftningen är omfattande och komplicerad. Att, som här har skett, på en stor mängd ställen hänvisa till tidigare förarbeten på skilda håll gagnar inte produktens läsbarhet.
Särskilt om normgivningsbemyndiganden
Den nu aktuella lagen innehåller ett stort antal bestämmelser som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får eller kan meddela ytterligare föreskrifter. Lagens bestämmelser rör ofta olika parter i avtalsförhållanden, men reglerna innebär inte att en enskild kan åberopa reglerna mot någon annan enskild, dvs. det är inte fråga om civilrättsliga regler (se 8 kap. 2 § 1 regeringsformen, RF). Lagen innehåller i stället skyldigheter för enskilda och ger representanter för det allmänna möjlig- heter att gripa in mot enskilda, dvs. det rör sig om offentligrättsligt be- tungande regler (se 8 kap. 2 § 2 RF). Det är därför möjligt för Riksdagen
att delegera föreskriftsrätten till regeringen eller den myndighet som |
Prop. 2021/22:136 |
regeringen bestämmer (se 8 kap. 3 § RF). |
Bilaga 7 |
De flesta av bestämmelserna innehåller ett bemyndigande där regeringen |
|
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare |
|
föreskrifter i anslutning till olika paragrafer. Lagen innehåller emellertid |
|
också två upplysningsbestämmelser (9 kap. 26 och 29 §§) där det anges att |
|
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av |
|
8 kap. 7 § RF kan meddela ytterligare föreskrifter, vilket i dessa fall inne- |
|
bär verkställighetsföreskrifter till lagen. Detta är endast en upplysning, |
|
som inte är nödvändig. Eftersom det sannolikt finns behov av verkställig- |
|
hetsföreskrifter också till andra bestämmelser som saknar upplysning om |
|
regerings- eller myndighetsföreskrifter kan det – till undvikande av mot- |
|
satsslut – vara lämpligt att slopa dessa två upplysningsbestämmelser. |
|
Med verkställighetsföreskrifter avses dels tillämpningsföreskrifter av rent |
|
administrativ karaktär, dels föreskrifter som kompletterar en lag i |
|
materiellt hänseende. Den lagbestämmelse som ska kompletteras ska |
|
emellertid vara så detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt |
|
nytt och får inte innebära något nytt åliggande för enskilda eller något nytt |
|
ingripande i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (se prop. |
|
1973:90 s. 211). Det kan inte sällan vara svårt att avgöra om det krävs ett |
|
riktigt bemyndigande enligt 8 kap. 3 § RF eller om det räcker med en |
|
upplysning att regeringen kan meddela ytterligare föreskrifter med stöd av |
|
8 kap. 7 § RF eller om ett bemyndigande kan avvaras eftersom det inte |
|
krävs något sådant när det är fråga endast om verkställighetsföreskrifter. |
|
Lagrådet anser att de föreslagna bemyndigandena i det stora hela är |
|
rimliga. I några regler – t.ex. 6 kap. 2 § samt 8 kap. 4 och 9 §§ – kan det |
|
ifrågasättas om det behövs ett bemyndigande, dvs. om det inte är fråga om |
|
verkställighetsföreskrifter, men Lagrådet ser inte anledning att avstyrka att |
|
de införs och särskilt inte när motsvarande bemyndiganden finns i LEK. |
|
Men det vore bra om frågan utvecklades i det fortsatta lagstiftningsarbetet. |
|
Om det är fråga om ett riktigt bemyndigande är det viktigt att gränserna |
|
för regeringens eller myndighetens föreskriftsrätt tydliggörs, se t.ex. |
|
Lagrådets synpunkter angående 4 kap. 10 § andra stycket. |
|
De olika lagförslagen |
|
1 kap. 2 § |
|
Som paragrafen är skriven förutsätts att elektroniska kommunikationsnät |
|
och elektroniska kommunikationstjänster genomgående utgör radio- |
|
användning. Detta torde sakligt sett inte vara riktigt, om man ser till |
|
definitionen av radioanvändning. Lagtexten bör därför justeras, förslagsvis |
|
på det sättet att ordet ”annan” stryks. |
|
Det kan vidare konstateras att den proportionalitetsregel som finns i |
|
nuvarande 1 kap. 2 § föreslås utgå. Detta motiveras (se s. 117 i remissen) |
|
med att en motsvarande regel numera finns i 5 § tredje stycket förvalt- |
|
ningslagen, bl.a. som ett utflöde av |
|
Lagrådet har viss förståelse för resonemanget. Lagrådet noterar emellertid |
953 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
954
att varken den nuvarande bestämmelsen i 1 kap. 2 § LEK eller regeln i 5 § förvaltningslagen kan anses motsvara den bestämmelse som finns i artikel
3.1första stycket i
Det är viktigt att frågan om hur svensk rätt förhåller sig till direktivets krav i denna del behandlas i den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet.
1 kap. 3 §
Föreskriften framstår som överflödig och är dessutom formulerad på ett olyckligt sätt. Självfallet ersätter bestämmelserna inte föreskrifter i andra lagar – möjligen kan bestämmelserna hindra tillämpningen av andra föreskrifter. En regel av detta slag skulle också kunna uppfattas så, att avsaknaden av en motsvarande regel i andra lagar utgör ett problem. Med hänsyn till att en motsvarande bestämmelse finns i dagens reglering – och att ett slopande av den också skulle kunna väcka frågor – motsätter sig Lagrådet emellertid inte att den förs över till Nya LEK.
1 kap. 7 §
Paragrafen innehåller en lång rad definitioner. Dock är den inte heltäckande på så sätt att den förklarar alla, eller ens huvuddelen av de olika facktermer som förekommer på området. Det kan diskuteras om det inte hade varit en fördel att vid sidan av de i lag definierade begreppen i större utsträckning förklara vad som avses med olika tekniska termer. Detta är något som bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Definitionerna är genomgående sådana att de kan lämnas utan erinran. Beträffande mikroföretag vill Lagrådet emellertid uttala sig närmare.
I författningskommentaren (s. 404) anges att mikroföretag och små företag ska vara oberoende för att räknas in i respektive kategori. Denna förutsätt- ning bör framgå av lagtexten, förslagsvis genom en hänvisning till Avd. 1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
1 kap. 11 §
I paragrafen ges bestämmelser om att regeringen vid krig eller krigsfara eller om det råder sådana ”utomordentliga förhållanden” som är föran- ledda av att det är krig utanför Sveriges gränser etc. får meddela vissa typer av föreskrifter. Orden ”utomordentliga förhållanden” kan leda tankarna fel med hänsyn till den betydelseförändring av ordet ”utomordentliga” som
har skett. Visserligen finns uttrycket fortfarande kvar i brottsbalken (se 21 kap. 1 §), men i senare lagstiftning har ordet ”extraordinära” använts i stället. Här kan hänvisas till 15 kap. 6 § RF. Lagrådet anser att formule- ringen i regeringsformen bör användas (samt att brottsbalken så småningom också bör anpassas till detta mera träffande uttryckssätt). Även i denna paragraf aktualiseras frågan, om ”elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster” utgör ”radioanvändning”. Lagrådet får hänvisa till det som sägs vid 1 kap. 2 §.
1 kap. 12 §
I paragrafen ges regleringsmyndigheten vissa befogenheter. I den föreslag- na lagtexten blir det emellertid i någon mån oklart om ”av särskild betydelse från allmän synpunkt” tar sikte endast på elektroniska kom- munikationstjänster eller också på elektroniska kommunikationsnät. En formulering som är tydlig är denna:
Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller sådana elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikations- tjänster som är av särskild betydelse från allmän synpunkt att på visst sätt beakta totalförsvarets behov av elektronisk kommunikation under höjd beredskap.
2 kap. 1 och 2 §§
De två första paragraferna i 2 kap. handlar om en och samma sak, nämligen huvudregeln att allmänna elektroniska kommunikationsnät som vanligen tillhandahålls mot ersättning och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får tillhandahållas endast efter anmälan till tillståndsmyndigheten samt undantag från denna huvudregel. Paragraferna bör därför lämpligen slås samman till en. Efter vissa språkliga justeringar bör 2 kap. 1 § ges följande lydelse.
Allmänna elektroniska kommunikationsnät som vanligen tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikations- tjänster får tillhandahållas endast efter anmälan till tillsynsmyndigheten.
Första stycket gäller inte
1.nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, eller
2.verksamhet som består enbart i överföring av signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrande- frihetsgrundlagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från kravet på anmälan.
Detta betyder att nuvarande 3 och 4 §§ bör betecknas 2 respektive 3 §.
3 kap. 8 §
I förslaget till lagtext sägs att om tillståndsprövningen inom ett frekvens- område bör ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan, så
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
955
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
får tillstånd i det frekvensutrymmet beviljas endast efter ett sådant förfarande. Som paragrafen är formulerad utgör den ett cirkelresonemang. Den behöver därför skrivas annorlunda. Lagrådet föreslår följande lydelse.
Trots att förutsättningarna i 6 § för beviljande av tillstånd är uppfyllda får regleringsmyndigheten, om den bedömer att det är lämpligt, besluta att tillståndsprövningen inom ett frekvensutrymme ska ske efter en allmän inbjudan till ansökan.
4 kap. 10 §
I andra stycket i lagrådsremissen föreskrivs att
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket och om undantag från skyldigheten.
I motsvarande bestämmelse i 5 kap. 7 § LEK finns ett liknande bemyndigande, men det uttrycks på följande sätt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. på vilket sätt skyldigheterna ska fullgöras,
2. undantag från skyldigheterna, etc.
Vid införandet av den paragrafen i LEK hade det föreslagits en annan lydelse (s. 556).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om i vilken utsträckning och på vilket sätt krav enligt första stycket skall fullgöras.
Lagrådet uttalade då (prop. 2002/03:110 s. 598) att det vore att föredra om också omfattningen av kraven lades fast i lagen med en möjlighet för regeringen att i vissa preciserade fall medge undantag från dem.
Detta ledde till att regeringen ändrade lydelsen till i sak samma innehåll som den har i dagens LEK. Nu föreslås att bemyndigandet ska utvidgas till att gälla ”föreskrifter om skyldigheten” samt om undantag. Någon precisering av vad dessa föreskrifter ska få innehålla finns inte på annat sätt än att det i författningskommentaren står att det kan gälla t.ex. vilka nummer som avses samt undantag. Det vore önskvärt att gränserna för regeringens föreskriftsrätt tydliggjordes i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
5 kap. 8 §
|
I den föreslagna paragrafens andra stycke anges att regleringsmyndigheten |
|
får ålägga ett företag som har ett betydande inflytande på en marknad även |
|
andra skyldigheter avseende tillträde än de som anges i 5 kap. Nya LEK, |
|
om det finns synnerliga skäl och åtgärden har godkänts av Europeiska |
|
kommissionen. En lagstiftningsåtgärd av detta slag öppnar för ingripande |
|
med icke lagreglerade åtgärder mot enskilda. Normalt måste en sådan |
956 |
ordning avvisas. Med hänsyn till att det krävs att åtgärden har godkänts av |
|
Europeiska kommissionen och att regleringen följer av |
Prop. 2021/22:136 |
förslaget emellertid godtas. Både det förhållandet att det ska krävas |
Bilaga 7 |
synnerliga skäl och att den allmänna proportionalitetsprincipen ska |
|
tillämpas torde innebära att bestämmelsen blir tillämplig bara i sällsynt |
|
förekommande undantagsfall. |
|
Rubriken före 5 kap. 12 § |
|
Det framstår inte som alldeles korrekt att, vilket sker i flera paragrafer i |
|
5 kap., hänvisa till ”beslut enligt 8 §” eftersom de beslut som avses inte |
|
ska fattas enligt 8 § utan enligt föreskrifterna i |
|
före 12 § ändras till ”Skyldigheter som får åläggas med stöd av 8 §” kan, |
|
enligt Lagrådets bedömande, uttryckssättet ”beslut enligt 8 §” godtas. |
|
5 kap. 25 § |
|
Bestämmelsen syftar, tillsammans särskilt med 24 §, till att främja |
|
konkurrensen i slutkundsledet. En vertikalt integrerad operatör får för detta |
|
ändamål åläggas att organisatoriskt avskilja sina olika verksamheter från |
|
varandra. |
|
I paragrafens sista mening anges att det får ställas upp villkor om att |
|
verksamheterna ska stå under oberoende ledning. Att en ledning är |
|
oberoende måste, för att vara begripligt, gälla i förhållande till något annat |
|
rättssubjekt. Därför föreslår Lagrådet att meningen får följande lydelse. |
|
Det får också ställas upp villkor om att de avskilda verksamheterna ska |
|
stå under en ledning som är oberoende i förhållande till operatörens |
|
övriga verksamhet. |
|
5 kap. 30 § |
|
Tillsammans med 28 och 29 §§ reglerar paragrafen befogenheten för |
|
regleringsmyndigheten att ålägga någon som äger ledningar i ett allmänt |
|
elektroniskt kommunikationsnät en skyldighet att ge andra företag tillträde |
|
till nätet fram till det första utlopps- eller förgreningsstället. Bestämmelsen |
|
i 30 § innehåller en inskränkning i dessa befogenheter i förhållande till ett |
|
rent grossistföretag. Denna inskränkning ska dock inte gälla om det nät |
|
som skyldigheten avser är offentligt finansierat. |
|
Vad som avses med ”offentligt finansierat” är dock oklart. Såvitt framgår |
|
har direktivet (se skäl 155 där det talas om tillhandahållare som tar emot |
|
offentliga medel) styrt formuleringen. På s. 224 i remissen anges att det |
|
får överlämnas till rättstillämpningen att tolka innebörden av ”offentligt |
|
finansierat”, bl.a. i de fall som det rör sig om delfinansiering. |
|
Lagrådet konstaterar att innebörden av ”offentligt finansierat” bör redas |
|
ut. Åtminstone bör frågan behandlas mera ingående i den kommande |
|
propositionen än som nu har skett och ytterligare vägledning ges. |
|
|
957 |
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
5 kap. 44 och 45 §§
I 44 § föreskrivs en skyldighet för offentliga organ att på begäran ge operatörer tillträde exempelvis till byggnader som det offentliga organet äger för installation av teknisk utrustning. Vad som närmare avses med ett offentligt organ anges emellertid inte. Saken behöver enligt Lagrådets mening klarläggas. En möjlighet är då att lagstiftaren i 44 § använder sig av ordet ”myndighet” och sedan, i en särskild paragraf efter 45 § lägger in en definition av vilka rättssubjekt som i sammanhanget ska jämställas med myndigheter. Då skulle den terminologi som finns i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling kunna användas; se 18 och 22 §§ i den lagen. I så fall skulle den nya 46 § lyda som följer.
Vid tillämpningen av 44 och 45 §§ ska med myndighet jämställas den som enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling är upphandlan- de myndighet.
Lagtexten i 44 § första stycket bör ges följande lydelse.
En myndighet ska, på rättvisa, rimliga och
Motsvarande justeringar bör göras i 45 §.
6 kap. 1 §
Paragrafen innehåller grundläggande regler avseende tillhandahållande av s.k. samhällsomfattande tjänster. Den föreslagna lagtexten är tämligen svårläst. Detta har sin grund i att alltför mycket har lagts in i den föreslagna paragrafens första stycke. Enligt Lagrådets uppfattning finns det utrymme för förbättringar av texten. Dessutom bör läsbarheten ökas genom att reglerna i paragrafen tas upp i tre olika stycken.
Lagrådet föreslår följande lydelse.
Om det behövs för att tillgång till samhällsomfattande tjänster till ett överkomligt pris ska kunna säkerställas, får regleringsmyndigheten besluta om en skyldighet för den som bedöms lämplig för det att tillhandahålla sådana tjänster för att tillgodose varje rimlig begäran från slutanvändare om tillgång till tjänsterna.
Med en samhällsomfattande tjänst avses en adekvat internetanslutnings- tjänst eller en talkommunikationstjänst i en fast nätanslutningspunkt i en stadigvarande bostad eller i ett fast verksamhetsställe.
|
Regleringsmyndigheten får utse ett eller flera företag som ska säkerställa |
|
sådan tillgång i hela eller en del av landet. En skyldighet får inte vara |
958 |
oskäligt betungande för ett utsett företag. |
|
7 kap. 27 §
Paragrafen gäller för det fallet att den som tillhandahåller en konsument en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ingår ett nytt avtal med konsumenten om ytterligare tjänster eller om terminalutrustning. I ett sådant fall får tillhandahållaren – enligt den föreslagna lagtexten – inte ställa upp villkor som innebär en förlängning av den ursprungliga avtalstiden för tjänsten, om inte konsumenten uttryckligen har samtyckt till det.
Regeln har samband med föreslagna 7 kap. 8 §. I den bestämmelsen talas det emellertid om bindningstid. Som Lagrådet förstår det ska den här paragrafen också gälla bindningstid.
8 kap. 1 §
I paragrafen anges att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst ska vidta ändamålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster. Med uttrycket ”säkerheten i nät och tjänster” avses det som i 1 kap. 7 § är definierat som säkerhet i nät och tjänster, dvs. elektroniska kommunikationsnäts och elektroniska kommunikations- tjänsters förmåga att vid en viss tillförlitlighetsnivå motstå händelser som undergräver tillgängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfidentiali- teten hos nätet eller tjänsterna, hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de närliggande tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster.
För att den som läser lagen ska förstå att det bakom det tämligen alldagliga uttrycket säkerheten i nät och tjänster döljer sig ett specificerat begrepp bör han eller hon på något sätt upplysas om detta. Läsaren behöver också informeras om hur uttrycket i den föreslagna paragrafens andra stycke ”säkerställa en säkerhetsnivå” förhåller sig till den angivna definitionen. (Lagrådet uppfattar det så, att med ordet ”säkerhetsnivå” här avses nivån på ”säkerheten i nät och tjänster”.)
Besked om vad som avses kan lämnas i författningskommentaren, men med fördel också genom åtminstone en antydan i lagtexten. En invändning mot att i lagtexten förklara att ”säkerheten i nät och tjänster” är ett tidigare i lagen definierat begrepp är förstås att det i Nya LEK finns också andra definitioner som utgörs inte av endast enstaka ord – såsom ”abonnent”, ”internetåtkomst” och ”mikroföretag” – utan av flera ord tillsammans. Exempel på det sistnämnda är ”harmoniserat frekvensutrymme”, ”inter- personell kommunikationstjänst” och ”allmänt elektroniskt kommunika- tionsnät”. I förhållande till uttrycket ”säkerhet i nät och tjänster” framstår emellertid dessa termer som tydligt ”tekniska”, vilket innebär att det blir naturligt att söka efter en definition av dem.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
959
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
960
Lagrådet föreslår att lagtexten – efter vissa andra smärre justeringar – ges följande lydelse.
Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta ändamålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar vad som enligt 1 kap. 7 § avses med säkerheten i nät och tjänster.
Åtgärderna ska säkerställa en nivå på säkerheten i nät och tjänster som är lämplig i förhållande till riskerna. Åtgärder ska vidtas särskilt för att förebygga och minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och på andra nät och tjänster.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
1.ytterligare föreskrifter om säkerhetsåtgärderna, och
2.föreskrifter om undantag från skyldigheten att vidta sådana åtgärder.
8 kap. 4 §
I den föreslagna paragrafen anges vad den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska informera användare om vid ”ett konkret och betydande hot om en säkerhetsincident”.
Enligt Lagrådet uttrycks detta bättre om man skriver ”en konkret och betydande fara för en säkerhetsincident” eller ”ett konkret och betydande hot om att en säkerhetsincident ska inträffa”.
8 kap. 6 §
Bestämmelsen innehåller föreskrifter om skyldigheter att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder i syfte att säkerställa skyddet för uppgifter som behandlas. Paragrafen skulle vinna på att styckeindelas på ett annat sätt än enligt förslaget.
I den nuvarande lagtexten (se 6 kap. 3 § första stycket LEK) talas om att åtgärderna ska ”vara ägnade” att säkerställa en hög säkerhetsnivå, dvs. de ska (typiskt sett) duga för det ändamålet. Den föreslagna justeringen av paragrafen där det i stället anges att åtgärderna ska ”syfta till” att säkerställa en sådan säkerhetsnivå innebär en ganska påtaglig förändring av paragrafens innebörd. Det finns inget i allmänmotiveringen eller författningskommentaren som tyder på att denna förändring har varit avsedd. Mot den bakgrunden bör man i lagtexten återgå till den nuvarande skrivningen (”ägnad att”).
Lagrådet föreslår följande lydelse.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhanda- hållandet av tjänsten skyddas.
Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla motsvarande skydd i nätet.
Åtgärderna ska vara ägnade att säkerställa en nivå på säkerheten som, med hänsyn till tillgänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för integritetsincidenter.
Sista stycket av paragrafen bör vara oförändrat.
9 kap.
Den föreslagna rubriken till 9 kap. lyder: ”Behandling av trafikuppgifter och integritetsskydd”. Uppenbarligen är det inte avsett att ”behandling av” ska syfta också på integritetsskydd. Så något missförstånd kan knappast uppstå. Men enligt Lagrådet bör rubriken ändå lyda: ”Behandling av trafikuppgifter samt integritetsskydd”.
9 kap. 1 §
I paragrafen föreskrivs att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst som huvudregel ska, under förutsättning att sådana trafik- uppgifter som har lagrats eller behandlats på något annat sätt avser användare som är fysiska personer eller abonnenter, utplåna eller avidentifiera uppgifterna när de inte längre behövs för överföring av ett elektroniskt meddelande. Bestämmelsen anger också i vilka fall som undantag från detta gäller. Lagtexten har blivit alltför ”massiv”. Den bör styckeindelas och även i övrigt justeras. Lagrådet föreslår följande lydelse.
Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utplåna eller avidentifiera trafikuppgifter som har lagrats eller behandlats på något annat sätt när de inte längre behövs för överföring av ett elektroniskt meddelande. Detta gäller under förutsättning att uppgifterna avser användare som är fysiska personer eller abonnenter.
Första stycket avser inte uppgifter som sparas för sådan behandling som anges i 2, 15, 19 eller 21 § eller om uppgifterna behövs för en sådan behandling som är tillåten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av person- uppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.
9 kap. 13 §
Den föreslagna paragrafen innehåller regler om vad den som tillhanda- håller nummerpresentation måste erbjuda. Bl.a. ska den anropande abonnenten ges möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnadsfritt ”vid rimlig
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
961
Prop. 2021/22:136 |
användning av funktionen” förhindra nummerpresentationen vid |
Bilaga 7 |
inkommande samtal. |
|
Lagrådet kan konstatera att denna begränsning av möjligheten att |
|
förhindra nummerpresentationen vid inkommande samtal har gjorts på- |
|
fallande diffus. Under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör det vara en |
|
strävan att åtminstone något precisera vad som avses med en icke rimlig |
|
användning av funktionen. |
|
9 kap. 26 och 29 §§ |
|
Se Lagrådets synpunkter i inledningen under rubriken Särskilt om norm- |
|
givningsbemyndiganden. |
|
9 kap. 31 § |
|
Den föreslagna paragrafen föreskriver tystnadsplikt för den som i samband |
|
med tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en |
|
elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende |
|
interpersonell kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till en |
|
uppgift om abonnemang, innehållet i ett elektroniskt meddelande eller en |
|
annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande. |
|
Lagrådet har ingen invändning i sak mot förslaget, men anser att lagtexten |
|
inte motsvarar de krav på god svenska som ska ställas på en text av detta |
|
slag. |
|
Lagrådet föreslår att paragrafen i stället ges följande lydelse. |
|
Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en |
|
elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende |
|
interpersonell kommunikationstjänst, får inte obehörigen föra vidare |
|
eller utnyttja det som han eller hon i samband med tillhandahållandet har |
|
fått del av eller tillgång till i form av |
|
1. en uppgift om abonnemang, |
|
2. innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller |
|
3. en annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande. |
|
Tystnadsplikt som följer av första stycket gäller inte i förhållande till den |
|
som har tagit del i utväxlingen av ett elektroniskt meddelande eller som |
|
på något annat sätt har sänt eller tagit emot ett sådant meddelande. |
|
Tystnadsplikt som följer av första stycket 1 och 3 gäller inte heller i |
|
förhållande till innehavaren av ett abonnemang som har använts för ett |
|
elektroniskt meddelande. |
|
Rubriken till 11 kap. |
|
Eftersom kapitlet innehåller bestämmelser också om tvistlösning bör |
|
rubriken utformas annorlunda. En alternativ formulering är Tillsyn och |
962 |
tvistlösning. En annan är Tillsyn m.m. |
11 kap. 18 §
Paragrafen behandlar tvister som har hänskjutits till tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater inom EU. Enligt första stycket krävs då att tillstånds- myndigheten inte får avgöra ett ärende förrän Berec har yttrat sig. Men om ärendet brådskar med hänsyn till intresset av att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändarnas intressen, får dock beslut meddelas att gälla till dess något annat bestäms.
I författningskommentaren står att paragrafen motsvarar delvis 7 kap. 13 § LEK. I fråga om förarbeten finns det en hänvisning till prop. 2010/11:115 s. 141 f. och 189. Genom bestämmelsen i 7 kap. 13 § LEK genomfördes artikel 21 i ramdirektivet. Artikel 21 i ramdirektivet hade följande lydelse när bestämmelsen infördes i 7 kap. 13 § LEK (se prop. 2010/11:115 s. 142, 189, 218 och 335).
När en sådan begäran har lämnats in till Berec ska varje nationell regleringsmyndighet som har behörighet i någon del av tvisten invänta Berecs yttrande innan den vidtar åtgärder för att lösa tvisten, utan att detta påverkar de nationella regleringsmyndigheternas möjlighet att vid behov vidta brådskande åtgärder.
Genom bestämmelsen här i 11 kap. 18 § ska emellertid artikel 27 i det nu aktuella
Den eller de berörda nationella regleringsmyndigheterna ska invänta Berecs yttrande innan de vidtar någon åtgärd för att lösa tvisten. Under exceptionella omständigheter, om det finns ett trängande behov av att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändares intressen, får vilken som helst av de behöriga nationella regleringsmyndigheterna, antingen på parternas begäran eller på eget initiativ, anta interimistiska åtgärder. Det måste ifrågasättas om den valda lydelsen ”om ärendet brådskar” lever upp till det nuvarande direktivets lydelse.
12 kap. 3 §
Som Lagrådet tidigare noterat (jfr Lagrådets yttrande den 11 mars 2021 över lagrådsremissen Anpassningar till EU:s förordningar om medicin- teknik – del 2) kan det – om det anses nödvändigt att reglera ne bis in idem- problematiken (jfr avsnitt 21.7 i remissen) – invändas mot att bestämmelsen behandlar frågan om när det på grund av vite föreligger hinder mot utdömande av sanktionsavgift, men inte den omvända situationen, dvs. i vilken utsträckning som sanktionsavgift utgör hinder mot föreläggande eller utdömande av vite. Eftersom det rör sig om en mer generell frågeställning och motsvarande reglering också finns i annan lagstiftning kan Lagrådet ha viss förståelse för om saken inte övervägs här utan i ett annat och mera allmänt sammanhang. Det är emellertid olyckligt att lagstiftningen endast delvis ger svar på de frågor som kan uppstå.
Lagrådet vill också väcka frågan om det inte behövs en motsvarighet till 12 kap. 3 § i 13 kap.
Prop. 2021/22:136 Bilaga 7
963
Prop. 2021/22:136 1.2 Övriga lagförslag Bilaga 7
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
964
Infrastrukturdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 2022
Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Dahlgren, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson
Föredragande: statsrådet Farmanbar
Regeringen beslutar proposition 2021/22:136 Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation.
Prop. 2021/22:136
965