Regeringens skrivelse 2021/22:101

Årsredovisning för staten 2021

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2022

Magdalena Andersson

Max Elger (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2021. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

1

Skr. 2021/22:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning .........................................................................................................................

5

Inledning

...................................................................................................................................

12

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................

15

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................

15

1.2

Utgiftstaket för 2021 ...........................................................................................

17

2 Utfallet för statens budget..............................................................................................

23

2.1

Saldot i statens budget 2021...............................................................................

24

 

2.1.1

Utfallet för statens budget 2021 jämfört med 2020 .........................

25

2.2

Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 ....................................

27

 

2.2.1

Effekter på utgifterna i statens budget...............................................

29

2.3

Ändringar i statens budget 2021........................................................................

30

 

2.3.1

Beslut om ändringar i statens budget 2021 .......................................

30

2.4

Inkomster i statens budget 2021 .......................................................................

35

 

2.4.1

Prognosförutsättningar.........................................................................

35

 

2.4.2

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2021 och 2020 ............

38

 

2.4.3

Övriga inkomster...................................................................................

47

2.5

Utgifter i statens budget 2021............................................................................

57

 

2.5.1

Utgifter i statens budget – sammanfattning ......................................

58

 

2.5.2

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget .................

65

 

2.5.3

Indragningar ...........................................................................................

68

 

2.5.4

Överskridanden .....................................................................................

69

2.6

Utfall per utgiftsområde .....................................................................................

70

 

2.6.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................

71

 

2.6.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............

75

 

2.6.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .........................................

79

 

2.6.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ...........................................................

81

 

2.6.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................

85

 

2.6.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..................

86

 

2.6.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.............................................

90

 

2.6.8

Utgiftsområde 8 Migration...................................................................

94

 

2.6.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............

97

 

2.6.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

funktionsnedsättning...........................................................................

101

 

2.6.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ...................

105

 

2.6.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......

108

 

2.6.13

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

invandrares etablering .........................................................................

110

 

2.6.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.............................

112

 

2.6.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................

118

 

2.6.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...............

120

 

2.6.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid............

126

 

2.6.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik .....................................................

130

 

2.6.19

Utgiftsområde 19 Regional utveckling .............................................

133

 

2.6.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .............................

134

 

2.6.21

Utgiftsområde 21 Energi....................................................................

137

 

2.6.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer...............................................

140

 

2.6.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ......

147

 

2.6.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

150

 

2.6.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ........................

158

 

2.6.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .......................................

159

 

2.6.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen......................

162

2

Skr. 2021/22:101

 

2.6.28

Förändring av anslagsbehållningar....................................................

164

 

2.6.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................

167

 

2.6.30

Kassamässig korrigering .....................................................................

174

 

2.6.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.....................

176

2.7

Underliggande saldo och engångseffekter .....................................................

180

2.8

Realekonomisk fördelning av anslagen i statensbudget ..............................

183

2.9

Beställningsbemyndiganden.............................................................................

193

2.10

Övriga kontokrediter.........................................................................................

194

2.11

Låneramar för samhällsinvesteringar m.m.....................................................

194

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................

197

3.1

Resultaträkning...................................................................................................

197

 

3.1.1

Intäkter..................................................................................................

198

 

3.1.2

Kostnader .............................................................................................

200

 

3.1.3

Transfereringar.....................................................................................

200

3.2

Balansräkning .....................................................................................................

204

 

3.2.1

Tillgångar ..............................................................................................

206

 

3.2.2

Kapital och skulder .............................................................................

208

3.3

Finansieringsanalys ............................................................................................

209

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................

212

 

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ......................

212

 

3.4.2

Redovisningsprinciper för statens budget .......................................

223

 

3.4.3

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget................

224

 

3.4.4

Tilläggsupplysningar............................................................................

225

 

3.4.5

Händelser efter räkenskapsårets utgång...........................................

225

3.5

Noter....................................................................................................................

226

 

3.5.1

Noter till resultaträkningen ................................................................

226

 

3.5.2

Noter till balansräkningen..................................................................

261

 

3.5.3

Noter till finansieringsanalyser ..........................................................

309

4 Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................

315

4.1

Definition av statsskulden................................................................................

316

4.2

Statsskuldens fördelning och löptid................................................................

316

4.3

Statsskuldens kostnader....................................................................................

320

5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................

323

5.1

Statliga garantier.................................................................................................

323

5.2

Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................

338

5.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........

344

6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................

349

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

statsförvaltningen...............................................................................................

349

6.1.1Innehållet i regeringens nationella intygande avseende

 

 

EU-medel..............................................................................................

349

 

6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll ....................................

350

6.2

Redovisning av samtliga EU-medel................................................................

353

 

6.2.1

Avgiften till EU....................................................................................

353

 

6.2.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget .........................

354

 

6.2.3

Redovisning i resultaträkningen ........................................................

355

6.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................

356

 

6.3.1

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ...........

356

 

6.3.2

Resultaträkning ....................................................................................

356

 

6.3.3

Balansräkning .......................................................................................

358

 

6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning...........

359

6.4

Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................

360

3

Skr. 2021/22:101

6.4.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern

 

styrning och kontroll...........................................................................

360

6.4.2

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar..................................

361

6.4.3

Uppskattad felnivå i EU programmen 2017–2021 ........................

365

6.4.4Riksrevisionens granskning av myndigheternas

årsredovisningar och ledningens förvaltning ..................................

366

6.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av

 

EU-medel............................................................................................................

367

 

6.5.1 Regeringens nationella intygande......................................................

367

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

 

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

 

Bilaga 3

Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens

 

 

budget 2021

 

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

 

Bilaga 5

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

 

Bilaga 6

Tabellsamling

 

Bilaga 7

Statliga myndigheter

 

Bilaga 8

Ordlista

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2022

 

4

Skr. 2021/22:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2021

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2021 uppgick till ca -13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 förbättrades det finansiella sparandet med 120 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28,8 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 78 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 298 miljarder kronor jämfört med 2020.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 90 miljarder kronor. Jämfört med 2020 förbättrades resultatet med ca 189 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 73 miljarder kronor till 1 145 miljarder kronor vid utgången av 2021. Som andel av BNP minskade statsskulden från 24,4 procent 2020 till 21,3 procent 2021.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2021 jämfört med 2020.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

 

Procent av

 

Procent av

 

2021

BNP1

2020

BNP2

Den offentliga sektorns finansiella sparande

-13

-0,2

-133

-2,7

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo

78

1,4

-221

-4,4

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 695

31,5

1743

34,9

Takbegränsade utgifter

1 551

28,8

1 501

30,1

 

 

 

 

 

Statens nettoförmögenhet

117

2,2

-27

-0,5

 

 

 

 

 

Statsskuld

1 145

21,3

1 218

24,4

Årets över- eller underskott i resultaträkningen

90

1,7

-100

-2,0

 

 

 

 

 

Utlåning3

375

7,0

412

8,3

Garantiåtaganden4

2 413

44,8

2 189

43,9

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Preliminär BNP för 2021 uppgår till 5 381,3 miljarder kronor (löpande priser).

2Reviderad BNP för 2020 uppgår till 4 987,3 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

5

Skr. 2021/22:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2021

2020

 

 

 

Inkomster

2 637

2 434

 

 

 

Skatter och avgifter

2 317

2 135

 

 

 

Övriga inkomster

320

300

 

 

 

Utgifter

2 650

2 567

Finansiellt sparande

-13

-133

 

 

 

varav staten

-50

-135

 

 

 

varav ålderspensionssystemet

7

-10

 

 

 

varav kommunala sektorn

30

12

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

 

 

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

 

Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett finansiellt sparande som uppgick till ca

-13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 ökade det finansiella sparandet med 120 miljarder kronor eller 2,4 procent av BNP. Förstärkningen förklaras uteslutande av den starka återhämtningen i ekonomin som innebar att skattebaserna växte kraftigt.

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

 

2021

2020

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 430

1 471

 

 

 

Tekniska justeringar

6

10

 

 

 

Finanspolitiskt motiverad ändring

259

262

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 695

1 743

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 551

1 501

 

 

 

Budgeteringsmarginal

144

242

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

9,3

16,1

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

 

 

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2021 uppgick till 1 695 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 551 miljarder kronor, dvs. 144 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

6

Skr. 2021/22:101

Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

 

Statens budget1 2021

2021

2020

Totala inkomster

1 106

1 191

999

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 132

1 235

1 037

 

 

 

 

Övriga inkomster

-26

-44

-39

Totala utgifter m.m.

1 173

1 113

1 219

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl.

1 166

1 216

1 171

statsskuldsräntor m.m.

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

0

-1

20

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-7,8

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

15

-97

21

Kassamässig korrigering

0

-4

7

 

 

 

 

Budgetsaldo

-67

78

-221

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2020.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 106 miljarder kronor. Utfallet blev 1 191 miljarder kronor, vilket var 85 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 103 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev drygt 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad antogs i beräkningarna till statens budget för 2021.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 miljarder kronor. Det var 60 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 162 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 222 miljarder kronor (16,6 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2021 ett överskott på 78 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 298 miljarder kronor jämfört med 2020.

7

Skr. 2021/22:101

Resultaträkning

Miljarder kronor

 

2021

2020

 

 

 

Intäkter

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

1 505

1 332

 

 

 

Övriga intäkter

137

131

 

 

 

Summa intäkter

1 641

1 463

 

 

 

Kostnader

 

 

 

 

 

Transfereringar m.m.

-1 341

-1 309

 

 

 

Statens egen verksamhet

-315

-287

 

 

 

Summa kostnader

-1 656

-1 596

 

 

 

 

 

 

Resultat från andelar i hel- och delägda

 

 

företag

98

27

 

 

 

Finansiella intäkter och kostnader, netto

7

7

Årets över- eller underskott

90

-100

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2021 visade ett överskott om 90 miljarder kronor, vilket var 189 miljarder kronor högre än 2020 då det i stället var ett underskott om drygt 99 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 173 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 6 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 341 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 32 miljarder kronor jämfört med 2020.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 315 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2020.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 98 miljarder kronor, en ökning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2020.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 7 miljarder kronor, vilket var oförändrade jämfört med 2020. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till

8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2020.

8

Skr. 2021/22:101

Balansräkning

Miljarder kronor

 

2021-12-31

2020-12-31

 

 

 

Tillgångar

 

 

 

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

12

11

 

 

 

Materiella anläggningstillgångar

710

665

 

 

 

Finansiella anläggningstillgångar

627

493

Utlåning

375

412

 

 

 

Varulager m.m.

3

3

 

 

 

Fordringar

152

143

 

 

 

Periodavgränsningsposter

322

286

 

 

 

Kortfristiga placeringar

16

38

 

 

 

Kassa och bank

7

7

Summa tillgångar

2 225

2 058

 

 

 

 

 

 

Kapital och skulder

 

 

Nettoförmögenhet

117

-27

 

 

 

Fonder

224

214

 

 

 

Avsättningar

371

367

Statsskulden

1 145

1 218

 

 

 

Skulder m.m.

263

211

 

 

 

Periodavgränsningsposter

106

76

Summa kapital och skulder

2 225

2 058

 

 

 

Garantiförbindelser

7

6

 

 

 

Övriga ansvarsförbindelser

107

109

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

 

 

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 117 miljarder kronor vid utgången av 2021. I förhållande till 2020 förbättrades nettoförmögenheten med 144 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 73 miljarder kronor till 1 145 miljarder kronor vid utgången av 2021. Lån i svenska kronor minskade med 27 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 46 miljarder kronor.

9

Skr. 2021/22:101

Statliga garantier

Miljarder kronor

 

2021-12-31

2020-12-31

 

 

 

Insättningsgarantin

1 917

1 734

 

 

 

Investerarskyddet

 

 

 

 

 

Kreditgarantier

291

264

 

 

 

Garantier om tillförsel av kapital

198

183

Pensionsgarantier

7

7

 

 

 

Totalt

2 413

2 189

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

De statliga garantiåtagandena ökade med 224 miljarder kronor jämfört med 2020 och uppgick till 2 413 miljarder kronor vid utgången av 2021. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 1 917 miljarder kronor, vilket var en ökning med 183 miljarder kronor jämfört med 2020.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 291 miljarder kronor, vilket var ökning med 27 miljarder kronor i förhållande till 2020. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med

15 miljarder kronor jämfört med 2020.

Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Lån

2021-12-31

2020-12-31

CSN:s utlåning

228

216

 

 

 

Lån till Riksbanken

127

174

 

 

 

Övriga lån

20

22

 

 

 

Summa

375

412

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 375 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

10

Skr. 2021/22:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

 

2021

2020

Betalningar till EU

52

47

 

 

 

Betalningar från EU

15

14

 

 

 

Nettoflöde från statens budget

 

 

till EU

38

33

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 52 miljarder kronor, vilket var en ökning med

5 miljarder kronor jämfört med 2020. Merparten av ökningen berodde på att den mervärdesskattebaserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till ca

15 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2020.

11

Skr. 2021/22:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2021 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2021 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2021 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2020.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2021 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2021, dels med utfallet för 2020.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2022/00955).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

12

Skr. 2021/22:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2021

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2021.

För 2021 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tio myndigheter: Delegationen mot segregation, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Riksarkivet, Sametinget, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Transportstyrelsen.

13

Skr. 2021/22:101

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har två fått en revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2017–2021. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2017–2021

 

2017

2018

2019

2020

2021

Summa

13

20

9

12

10

 

 

 

 

 

 

14

Skr. 2021/22:101

1Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2021

Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett finansiellt sparande som uppgick till ca

-13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 förstärktes det finansiella sparandet med ca 2,4 procent av BNP (se tabell 1.1). Förstärkningen kan huvudsakligen hänföras till den snabba återhämtningen i ekonomin. I prognosen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) beräknades ett underskott på

177 miljarder kronor eller 3,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 164 miljarder kronor starkare än beräknat. Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna rör samtliga sektorer, och är störst för staten och kommunsektorn.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

 

BP 2021

Utfall 2021

Utfall - BP21

Utfall 2020

 

 

 

 

 

Inkomster

2 473

2 637

164

2 434

 

 

 

 

 

Skatter och avgifter

2 155

2 317

161

2 135

Kapitalinkomster

77

70

-7

70

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

241

250

9

230

 

 

 

 

 

Utgifter

2 650

2 650

-1

2 567

 

 

 

 

 

Transfereringar

943

963

20

966

 

 

 

 

 

Konsumtion

1 405

1 411

7

1 333

 

 

 

 

 

Räntor1

26

21

-4

23

Investeringar m.m.2

277

253

-23

245

Finansiellt sparande

-177

-13

164

-133

 

 

 

 

 

procent av BNP

-3,5

-0,2

3,2

-2,7

 

 

 

 

 

Stat

-137

-50

87

-135

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystem

-5

7

11

-10

 

 

 

 

 

Kommunsektorn

-36

30

66

12

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

2Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Styrkan i den ekonomiska återhämtningen under 2021 innebar att den offentliga sektorns inkomster växte oväntat snabbt. Samtliga skattebaser utvecklades betydligt starkare än enligt prognosen i budgetpropositionen. Utgifterna utvecklades netto däremot i linje med prognosen, men brutto uppvisar staten högre utgifter än beräknat medan kommunsektorns utgifter blev lägre. Att statens utgifter ökade mer än väntat beror på de åtgärder som vidtagits för att bemöta pandemins effekter på den ekonomiska tillväxten. Beaktas de åtgärder som tillkommit på ändringsbudgetar avseende 2021 blir dock bruttoavvikelsen betydligt större (se tabell 1.2).

15

Skr. 2021/22:101

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2021, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

 

 

Ändrings-

 

Utfall - totalt

 

 

BP21

budget 2021

Utfall 2021

anvisat 2021

Utfall 2020

 

 

 

 

 

 

Inkomster

2 473

-5,0

2 637

169

2 434

Utgifter

2 650

159

2 650

-159

2 567

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-177

-164

-13

328

-133

 

 

 

 

 

 

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den främsta orsaken till utgiftsavvikelsen kommer av att en stor del av de pandemistöd som anvisades inte utnyttjades (se avsnitt 2). Likaså innebär lägre efterfrågan på kommunsektorns välfärdstjänster samt kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2021

För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19 bedrev regeringen 2020 och 2021 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort.

Det finansiella sparandet och det bakåtblickande genomsnittet påverkas, utöver finanspolitiken, även av vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att ett åttaårigt genomsnitt inte behöver överensstämma med en konjunkturcykel. BNP-gapet, som är ett vanligt mått för att beskriva konjunkturläget, bedöms t.ex. under den nu aktuella åttaårsperioden,

2014– 2021, vara i genomsnitt -0,4 procent av potentiell BNP. Detta betyder att resursutnyttjandet i ekonomin under denna period i genomsnitt bedöms ha varit lägre än en balanserad nivå och att de offentliga finanserna därmed automatiskt har försvagats av detta. Detta gör åttaårsgenomsnittet svårtolkat i förhållande till överskottsmålet, som är uttryckt som ett genomsnitt över just en konjunkturcykel. Ytterligare en faktor som försvårar tolkningen av det bakåtblickande genomsnittet är att den indikatorn innehåller en period då två olika målnivåer tillämpats, den tidigare målnivån på 1 procent av BNP och fr.o.m. 2019 den nya målnivån som är bestämd till 1/3 procent av BNP. Det bakåtblickande genomsnittliga sparandet ligger dock under båda dessa nivåer.

16

Skr. 2021/22:101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

 

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

Finansiellt sparande

-1,5

0,0

1,0

1,4

0,8

0,6

-2,7

-0,2

Varav staten

-1,2

0,1

1,5

1,7

1,4

1,4

-2,7

-0,9

Varav ålderspensions-

0,1

0,2

0,1

0,0

0,1

0,1

-0,2

0,1

systemet

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav kommunala sektorn

-0,4

-0,4

-0,6

-0,2

-0,7

-0,9

0,2

0,6

Bakåtblickande

0,0

-0,4

-0,5

-0,3

-0,1

0,0

-0,2

-0,1

åttaårssnitt

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

-0,6

-0,3

0,5

0,6

0,3

0,5

-0,9

-0,2

BNP-gap2

-1,8

0,4

0,2

0,9

1,0

1,1

-3,8

-0,9

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2022 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Både det strukturella sparandet 2021 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2014–2021 bedöms ligga under målnivån (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl.

1.2Utgiftstaket för 2021

Tabell 1.4

Utgiftstaket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tekniska justeringar

10

2

4

2

7

12

5

10

10

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reella justeringar1

 

 

 

33

41

52

 

-51

262

259

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 743

1 695

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

1 501

1 551

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

62

28

11

23

31

45

55

43

242

144

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

16,1

9,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2011 Årsredovisningen för staten 2017.

1Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med

9miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter.

17

Skr. 2021/22:101

Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2012. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 med 250 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 fört med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2021 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 551 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 144 miljarder kronor (tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2021

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

Utfall -

 

 

Statens

Ändrings-

 

statens

totalt

 

 

budget

budget

Utfall

budget

anvisat

Utfall

 

2021

2021

2021

2021

2021

2020

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

 

 

 

statsskuldsräntor m.m.

1 157 971

162 382

1 216 046

58 075

-104 307

1 171 467

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid

 

 

 

 

 

 

sidan av budgeten

336 366

 

334 564

-1 802

-1 802

329 365

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 494 337

162 382

1 550 609

56 272

-106 110

1 500 832

 

 

 

 

 

 

 

Marginal till utgiftstaket

200 663

 

144 391

 

 

242 168

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 695 000

 

1 695 000

 

 

1 743 000

De takbegränsade utgifterna blev 56 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2021. Det är i första hand utgifterna på utgiftsområdena (exklusive statsskuldsräntorna) som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid-19. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 335 miljarder kronor, vilket var ca 2 miljarder kronor lägre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2021. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

18

Skr. 2021/22:101

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2021 fastställdes av riksdagen i december 2018 till 1 430 miljarder kronor baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Tabell 1.6

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

2021

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i den beslutade budgeten 2019

1 430

 

 

Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen Vårändringsbudget för 2019

 

 

 

Ny inriktning på finanspolitiken

9,00

Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2019

1 439

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år

4,06

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,15

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2020

1 443

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år

2,23

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till

 

periodiseringsfond

-0,17

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för personbilar

-0,06

Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021

 

 

 

Åtgärder med anledning av covid-19

250,00

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021

1 695

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022

 

 

 

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,03

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2022

1 695

Slutligt utgiftstak

1 695

 

 

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor.

 

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2021 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.

19

Skr. 2021/22:101

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2021 vid två tillfällen även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Detta skedde först med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 bet. 2018/19:FiU21). Den andra ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 med 259 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2021 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell

1.7redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2021, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2021 i december 2018, fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2021 i de budget- propositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2021 fastställdes.

Riksdagen fastställde ursprungligen utgiftstakets nivå för 2021 i beslutet om statens budget för 2019 baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Budgeteringsmarginalen för 2021 uppgick till 63,9 miljarder kronor. I utfallet för 2021 uppgick marginalen till 144,4 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 80,5 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2021 fastställdes. Det inkluderar de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2021 till utfallet för 2021

Miljarder kronor

 

2021

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1

63,9

Reformer

-229,1

 

 

Reviderad pris- och löneomräkning

-2,6

Övriga makroekonomiska förändringar

-2,8

 

 

Volymförändringar

11,6

 

 

Övrigt2

44,4

Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

9,0

 

 

Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

250,0

 

 

Total förändring av budgeteringsmarginalen

80,5

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2020

144,4

 

 

20

Skr. 2021/22:101

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.

1Bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62.

2Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 229,1 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Till en betydande del består dessa av ändringar i statens budget under 2021 som en följd av pandemin.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 2,8 miljarder kronor mindre. En förklaring till detta är att arbetslösheten 2021 blev 2,3 procentenheter högre än den bedömning för 2021 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes i statens budget för 2019. Det har bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammantaget blev ca 9 miljarder högre. Samtidigt var bedömningen i budgeten för 2019 att den allmänna prisnivån skulle öka snabbare t.o.m. 2021 än vad den faktiskt gjorde. Av den anledningen blev prisbasbeloppet för 2021 800 kr lägre än bedömningen när utgiftstaket för 2021 fastställdes, vilket i sin tur har medfört att utgifterna i flera transfereringssystem blivit lägre. Inom utgiftsområdena

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna för 2021, inom respektive utgiftsområde, ca 1 miljard kronor lägre än i den beslutade budgeten för 2019 bl.a. av denna anledning.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 11,6 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev sammantaget ca 6 miljarder kronor lägre 2021 än vad som ursprungligen bedömdes för 2021, till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 32 200, vilket är 54 procent färre än vad beräkningen i den beslutade budgeten för 2019 baserades på. Vidare fick 13 800 personer assistansersättning under 2021, vilket är 6 procent färre än bedömningen för 2021 som ingick i beslutet om statens budget. Dessutom blev antalet beviljade timmar assistans per brukare lägre än i den ursprungliga bedömningen. Sammantaget har det bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder kronor lägre.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 44,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2021 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2021. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,

16 Utbildning och universitetsforskning, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.

21

Skr. 2021/22:101

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för

2021 (bet. 2020/21:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner och betänkanden:

Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77,

bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175),

Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182),

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199),

Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213),

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229),

Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237),

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248),

Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021 (prop. 2020/21:202,

bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385),

Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385),

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt

23

Skr. 2021/22:101

andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416), och

Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:47).

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2021

Saldot i statens budget blev 78 miljarder kronor 2021 (tabell 2.1) och statens låne- behov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till -67 miljarder kronor. Saldot blev därmed 145 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 85 miljarder kronor högre och utgifterna blev 60 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2021 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2021

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

 

budget

budget

2021

budget

 

 

 

 

 

Totala inkomster

1 105 994

 

1 191 286

85 292

Statens skatteinkomster

1 132 325

 

1 235 063

102 738

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-26 331

 

-43 777

-17 445

 

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 173 215

162 382

1 113 436

-59 779

 

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 165 657

162 382

1 216 046

50 388

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

165

 

-1 298

-1 464

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-7 766

 

 

7 766

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14 881

 

-96 965

-111 846

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

278

 

-4 346

-4 624

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

-67 221

 

77 850

145 072

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster blev 103 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 106 miljarder kronor. Utfallet blev 1 191 miljarder kronor, vilket är 85 miljarder kronor högre än beräknat. Skatte- inkomsterna för staten blev knappt 103 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev drygt 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De högre skatte- inkomsterna beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2021 och det är framför allt intäkterna från skatt på kapitalinkomster som blivit betydligt högre. Övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. Eftersom EU-rådet ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan så betalades inga bidrag ut från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft (RRF) till Sverige under 2021. Dessa bidrag beräknades uppgå till

14 miljarder kronor i statens budget.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

24

Skr. 2021/22:101

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2021

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

Statens

Ändrings-

 

statens

 

Utgiftsområde

budget

budget

Utfall

budget

 

 

 

 

 

 

8

Migration

9 268

 

8 224

-1 044

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

101 942

35 722

137 967

36 025

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

98 410

18 935

113 051

14 641

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

103 578

624

101 068

-2 510

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

7 791

165

6 212

-1 578

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

105 724

574

91 947

-13 777

15

Studiestöd

28 313

512

26 588

-1 725

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

17 791

5 035

22 683

4 892

 

 

 

 

 

 

21

Energi

4 514

180

3 332

-1 182

22

Kommunikationer

73 916

3 849

72 097

-1 819

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22 581

1 254

19 630

-2 951

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

15 355

79 401

30 407

15 052

26

Statsskuldsräntor m.m.

165

 

-1 298

-1 464

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

45 037

8 813

52 262

7 224

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14 881

 

-96 965

-111 846

 

Kassamässig korrigering

278

 

-4 346

-4 624

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

523 669

7 317

530 577

6 908

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 173 215

162 382

1 113 436

-59 779

Utgifterna blev 60 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 miljarder kronor. Det är 60 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 222 miljarder kronor (16,6 procent) lägre än totalt anvisat. För fem av de

27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För nio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 112 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

2.1.1Utfallet för statens budget 2021 jämfört med 2020

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2021 och 2020. Utfallet för statens budget visar för 2021 ett överskott på 78 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Budgetsaldot var därmed 298 miljarder kronor högre 2021 jämfört med 2020.

Tabell 2.3

Utfallet för statens budget 2021–2020

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

 

2021

2020

2020

Totala inkomster

1 191 286

998 521

192 765

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 235 063

1 037 365

197 697

 

 

 

 

Övriga inkomster

-43 777

-38 844

-4 932

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 113 436

1 219 115

-105 679

 

 

 

 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 216 046

1 171 467

44 578

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

-1 298

19 592

-20 890

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-96 965

21 283

-118 248

 

 

 

 

 

25

Skr. 2021/22:101

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

2021

2020

2020

Kassamässig korrigering

-4 346

6 773

-11 119

 

 

 

 

Budgetsaldo

77 850

-220 594

298 445

 

 

 

 

Statens skatteinkomster ökade med 198 miljarder kronor

Statens skatteinkomster ökade med 198 miljarder kronor medan övriga inkomster minskade med 5 miljarder kronor.

Efter nedgången under 2020 så har de makroekonomiska förutsättningarna förändrats i positiv riktning under 2021. Intäkterna från skatt på arbete och på konsumtion har ökat kraftigt liksom intäkterna från skatt på kapital. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren med 72 miljarder kronor. Den stora skillnaden beror dels på att anstånden minskat jämfört med 2020, då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt. Dels har betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner ökat dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade intäkten från kommunal inkomstskatt.

Minskningen av övriga inkomster beror främst på lägre inkomster från böter och på högre avräknad kompensation till statliga myndigheter för mervärdeskatt.

Utgifterna minskade med 9 procent

Utgifterna i statens budget minskade med 106 miljarder kronor (8,7 procent) mellan 2020 och 2021. Att utgifterna minskade beror till stor del på att Riksbanken återbetalade lån i Riksgäldskontoret motsvarande 57 miljarder kronor. Det beror också på att myndigheter har ökat sin inlåning i Riksgäldskontoret. Till exempel ökade Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret med 12 miljarder kronor på grund av kraftigt ökade kapacitetsavgifter, vilket minskar utgifterna i statens budget.

Utgifterna för stöd till korttidsarbete minskade med 27 miljarder kronor och statsskuldsräntorna med 21 miljarder kronor.

I motsatt riktning verkade ökade utgifter, som till största delen beror på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2020 och 2021.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2021–2020

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

Utgiftsområde

2021

2020

2020

4

Rättsväsendet

57 172

53 027

4 145

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

70 580

63 092

7 488

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

137 967

101 774

36 193

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

funktionsnedsättning

113 051

117 899

-4 848

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

6 212

8 516

-2 304

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

91 947

87 154

4 793

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

91 346

82 958

8 388

20

Allmän miljö- och naturvård

16 725

10 950

5 774

 

 

 

 

 

26

Skr. 2021/22:101

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

Utgiftsområde

2021

2020

2020

22

Kommunikationer

72 097

65 167

6 930

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

30 407

60 407

-30 000

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

153 235

157 964

-4 729

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

-1 298

19 592

-20 890

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

52 262

47 193

5 069

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-96 965

21 283

-118 248

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

-4 346

6 773

-11 119

 

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

323 044

315 365

7 679

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 113 436

1 219 115

-105 679

 

 

 

 

 

2.2Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19

I detta avsnitt redovisas budget och utfall för de åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19. I många fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till de vidtagna åtgärderna, men genom att jämföra utfallet mot ändringsbudget och föregående år kan man få en viss uppfattning om de vidtagna åtgärderna.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Sjukdomen som viruset orsakar fick namnet covid-19. Den 1 februari 2020 beslutade regeringen förordning (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004: 168) om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronavirusets spridning som en pandemi. Mellan den 1 juli 2020 och den 31 mars 2022 angavs covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Från och med den 1 april 2022 anges covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (prop. 2021/22:137, 2021/22:SoU27,

rskr. 2021/22:19).

Under 2021 har regeringen och riksdagen vidtagit en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. I detta avsnitt sammanfattas de största åtgärderna i statens budget med anledning av covid-19. I avsnittet 2.3 Ändringar i statens budget 2021 sammanfattas åtgärderna per ändringsbudget. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021.

Tabell 2.5 Anslag i statens budget som anvisats ytterligare medel bl.a. för att begränsa konsekvenserna av covid-19

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall -

Utfall

 

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

totalt

skillnad

 

 

 

budget

budget

Utfall

Utfall

anvisat

mot

UO

Anslag

Anslagsnamn

2021

2021

2021

2020

2021

2020

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3 450

641

4 042

3 338

-50

704

1

8:1

Mediestöd

932

100

994

1 468

-38

-474

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

1:1

Skatteverket

8 024

390

8 173

7 904

-241

269

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

1:1

Polismyndigheten

30 488

500

30 978

28 798

-10

2 181

9

1:5

Bidrag för

 

 

 

 

 

 

 

 

läkemedelsförmånerna

31 705

168

31 839

30 041

-34

1 797

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

16 826

30 660

53 283

28 036

5 797

25 247

9

2:1

Folkhälsomyndigheten

500

135

599

481

-36

119

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

 

 

 

Utfall -

Utfall

 

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

totalt

skillnad

 

 

 

budget

budget

Utfall

Utfall

anvisat

mot

UO

Anslag

Anslagsnamn

2021

2021

2021

2020

2021

2020

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder

 

 

 

 

 

 

 

 

inom äldreområdet

9 008

4 337

9 187

1 975

-4 158

7 212

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

4:7

Bidrag till utveckling av socialt

 

 

 

 

 

 

 

 

arbete m.m.

525

200

703

468

-22

235

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

5:2

Barnets rättigheter

22

115

125

70

-12

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

37 799

3 650

42 619

42 371

1 170

247

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

1:7

Ersättning för höga

 

 

 

 

 

 

 

 

sjuklönekostnader

4 600

15 250

14 479

17 675

-5 371

-3 196

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

10 274

623

10 595

10 414

-302

181

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

1:8

Bostadsbidrag

5 181

560

5 019

5 284

-721

-264

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

409

165

502

457

-72

45

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

1:2

Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetslöshetsersättning och

 

 

 

 

 

 

 

 

aktivitetsstöd

52 883

-180

45 425

41 823

-7 278

3 601

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

1:3

Kostnader för

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

 

 

 

 

 

program och insatser

11 738

628

11 425

7 276

-942

4 149

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

1:13

Nystartsjobb, etableringsjobb

 

 

 

 

 

 

 

 

och stöd för

 

 

 

 

 

 

 

 

yrkesintroduktionsanställningar

4 843

151

3 399

3 759

-1 595

-360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

1:2

Studiemedel

20 220

461

18 856

17 440

-1 825

1 416

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

1:5

Utveckling av skolväsendet och

 

 

 

 

 

 

 

 

annan pedagogisk verksamhet

4 797

120

4 499

2 947

-417

1 552

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

1:10

Fortbildning av lärare och

 

 

 

 

 

 

 

 

förskolepersonal

504

246

476

133

-273

343

16

1:17

Statligt stöd till vuxenutbildning

3 660

1 146

4 361

3 101

-446

1 259

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

2:64

Särskilda utgifter inom

 

 

 

 

 

 

 

 

universitet och högskolor

2 231

-700

1 302

1 497

-229

-195

16

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och

 

 

 

 

 

 

 

 

forskningsinformation

6 996

150

7 206

6 092

60

1 114

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

1:2

Bidrag till allmän

 

 

 

 

 

 

 

 

kulturverksamhet, utveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

samt internationellt kulturutbyte

 

 

 

 

 

 

 

 

och samarbete

1 589

1 691

3 238

2 523

-42

715

17

5:2

Ersättningar och bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

konstnärer

523

358

879

475

-1

405

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

10:1

Filmstöd

553

396

949

553

0

396

17

13:1

Stöd till idrotten

1 967

1 955

3 922

3 474

0

447

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

13:5

Insatser för den ideella sektorn

72

150

208

293

-14

-86

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

14:1

Bidrag till folkbildningen

4 560

210

4 770

4 462

0

308

18

1:7

Energieffektivisering och

 

 

 

 

 

 

 

 

renovering av flerbostadshus

 

 

 

 

 

 

 

 

och utomhusmiljöer

955

-650

80

50

-225

29

18

1:8

Investeringsstöd för anordnande

 

 

 

 

 

 

 

 

av hyresbostäder och bostäder

 

 

 

 

 

 

 

 

för studerande

3 150

650

3 712

2 378

-88

1 334

20

1:8

Klimatbonus

2 910

1 900

4 810

2 078

0

2 732

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

1:17

Klimatpremier

170

100

125

107

-145

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

1:5

Infrastruktur för elektrifierade

 

 

 

 

 

 

 

 

transporter

550

-100

47

21

-403

26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

1:7

Energiteknik

1 462

260

809

814

-914

-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

1:2

Vidmakthållande av statens

 

 

 

 

 

 

 

 

transportinfrastruktur

28 105

1 973

28 864

25 667

-1 214

3 197

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

 

 

 

Utfall -

Utfall

 

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

totalt

skillnad

 

 

 

budget

budget

Utfall

Utfall

anvisat

mot

UO

Anslag

Anslagsnamn

2021

2021

2021

2020

2021

2020

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

1:6

Ersättning avseende icke

 

 

 

 

 

 

 

 

statliga flygplatser

88

277

295

186

-70

108

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

1:10

Från EU-budgeten finansierade

 

 

 

 

 

 

 

 

stöd till Transeuropeiska

 

 

 

 

 

 

 

 

nätverk

150

478

638

150

10

488

22

1:18

Bidrag för upprätthållande av

 

 

 

 

 

 

 

 

kollektivtrafik

2 000

1 000

3 074

2 926

74

148

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

1:20

Tillskott till Sjöfartsverket

 

130

130

 

0

130

22

1:20

 

 

 

 

 

 

 

 

(2020)

Tillskott till Luftfartsverket

 

 

22

8

22

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

1:21

 

 

 

 

 

 

 

 

(2020)

Tillskott till Sjöfartsverket

 

 

37

263

37

-225

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

1:2

Insatser för skogsbruket

360

365

662

296

-63

366

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

1:6

Bekämpande av smittsamma

 

 

 

 

 

 

 

 

husdjurssjukdomar

133

430

484

148

-80

336

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö

 

 

 

 

 

 

 

 

och struktur

5 310

-389

3 195

3 274

-1 726

-79

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

1:18

Från EU-budgeten finansierade

 

 

 

 

 

 

 

 

åtgärder för landsbygdens miljö

 

 

 

 

 

 

 

 

och struktur

3 732

808

2 705

3 830

-1 836

-1 126

24

1:4

Tillväxtverket

327

835

961

481

-201

479

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

1:22

Stöd vid korttidsarbete

2 080

15 641

7 837

35 140

-9 884

-27 303

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

1:23

Stöd till enskilda näringsidkare

1 500

9 201

2 057

339

-8 644

1 718

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

1:24

Omställningsstöd

2 000

38 401

9 932

5 677

-30 469

4 254

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

1:25

Researrangörslån

 

679

113

 

-566

113

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

1:26

Stöd till handelsbolag

 

2 537

364

 

-2 173

364

24

1:27

Tillfälligt stöd för hyreskostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

för vissa företag

 

9 080

1 259

1 350

-7 821

-91

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

1:28

Evenemangsstöd

 

3 000

72

 

-2 928

72

27

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

45 037

8 813

52 262

47 193

-1 589

5 069

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

304 353

2 687

299 857

283 305

-7 183

16 552

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

681 255

162 382

748 455

690 313

-95 182

58 143

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.2.1Effekter på utgifterna i statens budget

tabell 2.5 visar anslag som har anvisats ytterligare medel bl.a. med anledning av spridningen av covid-19. I tabellen visas de anslag där riksdagen har förändrat de anvisade medlen med 100 miljoner kronor eller mer i ändringsbudget. De anslag som har förändrats med mindre än 100 miljoner kronor i ändringsbudget redovisas inom raden Övriga anslag.

Ändringsbudgetarna innehåller till den allra största delen åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, men de innehåller även andra justeringar av budgeten såsom tillkommande satsningar, förändringar av regelstyrda anslag, ändrade makro- ekonomiska förutsättningar och oförutsedda utgiftsökningar. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19.

Statens budget för 2021 innehåller totalt 500 anslag. Under 2021 har totalt 192 anslag berörts av någon ändringsbudget. Sammantaget har dessa anslag anvisats ytterligare 162 382 miljoner kronor i ändringsbudget. Samma anslag har tillsammans med den ursprungliga budgeten anvisats totalt 843 637 miljoner kronor. Utfallet för dessa anslag blev totalt 748 455 miljoner kronor, vilket är 67 200 miljoner kronor högre än

29

Skr. 2021/22:101

vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 95 182 miljoner kronor lägre än vad som totalt har anvisats. Jämfört med föregående år blev utfallet för dessa anslag 58 143 miljoner kronor högre, vilket till allra största delen beror på åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19.

Mer detaljerad analys finns i kommentarerna per utgiftsområde (avsnitt 2.6).

2.3Ändringar i statens budget 2021

Totalt har riksdagen fattat beslut om ändringar i statens budget vid 11 tillfällen under 2021. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

2.3.1Beslut om ändringar i statens budget 2021

Tabell 2.6 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2021. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2021. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 162 382 miljoner kronor i ändringsbudget under 2021. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 21 840 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 662 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2021. Dessutom har riksdagen medgett att låneramar och övriga kontokrediter ökas med 18 650 miljoner kronor i ändringsbudgetarna. Riksdagen har också beslutat om ökade kreditgarantiramar med 50 000 miljoner kronor.

Tabell 2.6 Ändringar i statens budget 2021

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Låneramar och

 

 

 

 

Beställnings-

Kredit-

övriga

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster bemyndiganden

garantiramar

kontokrediter

2021-02-03

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:77,

 

 

 

 

 

2021 – Stöd till företag,

bet. 2020/21:FiU40,

 

 

 

 

 

medel för vaccinering och

rskr. 2020/21:175

 

 

 

 

 

andra åtgärder med

 

 

 

 

 

 

anledning av coronaviruset

 

30 786

-15 220

50 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-02-03

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:83,

 

 

 

 

 

2021 – Förstärkta stöd till

bet. 2020/21:FiU42,

 

 

 

 

 

företag, nedsättning av

rskr. 2020/21:182

 

 

 

 

 

arbetsgivaravgifter för

 

 

 

 

 

 

unga och andra åtgärder

 

 

 

 

 

 

med anledning av

 

 

 

 

 

 

coronaviruset

 

18 606

-1 670

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-02-25

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:84,

 

 

 

 

 

2021 – Förlängda

bet. 2020/21:FiU43,

 

 

 

 

 

ersättningar på

rskr. 2020/21:199

 

 

 

 

 

sjukförsäkringsområdet,

 

 

 

 

 

 

stöd till företag och andra

 

 

 

 

 

 

åtgärder med anledning av

 

 

 

 

 

 

coronaviruset

 

12 393

 

 

650

 

 

 

 

 

 

 

2021-03-03

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:78,

 

 

 

 

 

2021 – Vissa ändrade

bet. 2020/21:FiU41,

 

 

 

 

 

regler inom

rskr. 2020/21:213

 

 

 

 

 

sjukförsäkringen

 

250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

 

 

 

Låneramar och

 

 

 

 

 

Beställnings-

Kredit-

övriga

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster

bemyndiganden

garantiramar

kontokrediter

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-03-24

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:121,

 

 

 

 

 

 

2021 – Förlängda och

bet. 2020/21:FiU44,

 

 

 

 

 

 

förstärkta stöd vid

rskr. 2020/21:229

 

 

 

 

 

 

korttidsarbete och

 

 

 

 

 

 

 

omställningsstöd för

 

 

 

 

 

 

 

företag med anledning av

 

 

 

 

 

 

 

coronaviruset

 

15 534

 

 

 

6 500

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-04-07

Ändringar i statens budget

Bet. 2020/21:FiU46,

 

 

 

 

 

 

för 2021 – Stöd till

rskr. 2020/21:237

 

 

 

 

 

 

äldreomsorgen med

 

 

 

 

 

 

 

anledning av coronaviruset

 

4 333

 

1 280

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-04-21

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:166,

 

 

 

 

 

 

2021 – Förlängda

bet. 2020/21:FiU49,

 

 

 

 

 

 

ersättningar på

rskr. 2020/21:248

 

 

 

 

 

 

sjukförsäkringsområdet,

 

 

 

 

 

 

 

stöd till företag, kultur och

 

 

 

 

 

 

 

idrott samt andra åtgärder

 

 

 

 

 

 

 

med anledning av

 

 

 

 

 

 

 

coronaviruset

 

23 263

-3 180

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-06-16

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:202,

 

 

 

 

 

 

2021 – Förstärkt

bet. 2020/21:FiU21,

 

 

 

 

 

 

nedsättning av

rskr. 2020/21:385

 

 

 

 

 

 

arbetsgivaravgifterna för

 

 

 

 

 

 

 

19–23-åringar under juni–

 

 

 

 

 

 

 

augusti 2021

 

 

-1 770

 

 

 

2021-06-16

Vårändringsbudget för

Prop. 2020/21:99,

 

 

 

 

 

 

2021

bet. 2020/21:FiU21,

 

 

 

 

 

 

 

rskr. 2020/21:385

19 520

 

8 888

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2021-06-23

Extra ändringsbudget för

Prop. 2020/21:208,

 

 

 

 

 

 

2021 – Förlängda

bet. 2020/21:FiU52,

 

 

 

 

 

 

ersättningar på

rskr. 2020/21:416

 

 

 

 

 

 

sjukförsäkringsområdet,

 

 

 

 

 

 

 

stöd till företag, kultur,

 

 

 

 

 

 

 

idrott och civilsamhälle

 

 

 

 

 

 

 

samt andra åtgärder med

 

 

 

 

 

 

 

anledning av coronaviruset

 

15 184

 

 

 

1 5001

2021-11-24

Höständringsbudget för

Prop. 2021/22:2,

 

 

 

 

 

 

2021

bet. 2021/22:FiU11,

 

 

 

 

 

 

 

rskr. 2021/22:47

22 514

 

27 494

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

162 382

-21 840

37 662

50 000

18 650

1Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor.

Stöd till företag och regioner

Den 3 februari anvisade riksdagen ytterligare 13 275 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för att säkerställa hälso- och sjukvården med anledning av spridningen av covid-19. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 16 349 miljoner kronor varav 9 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 6 670 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag. Inkomsterna beräknades minska med 15 220 miljoner kronor till följd av utökade möjligheter till tillfälligt anstånd med betalningen av skatt. Riksdagen bemyndigade även regeringen att förlänga garantiprogrammet för kreditgarantier för lån till i första hand små och medelstora företag som har sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige

(den s.k. Företagsakuten) som upphörde den 31 december 2020.

31

Skr. 2021/22:101

Omställningsstöd, stöd vid korttidsarbete och nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Den 3 februari anvisade riksdagen ytterligare 18 386 miljoner kronor inom utgifts- område 24 Näringsliv för framför allt omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete. Inkomsterna beräknades minska med 1 670 miljoner kronor till följd av att arbets- givaravgifterna för unga tillfälligt sattes ner under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023.

Stöd för hyreskostnader, omsättningsstöd, ersättning för höga sjuklönekostnader och snabbtester

Den 25 februari anvisade riksdagen ytterligare totalt 5 502 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades 3 080 miljoner kronor. Dessutom anvisades anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare ytterligare 2 100 miljoner kronor för omsättningsstöd.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades anslaget 1:7 Ersättning vid höga sjuklönekostnader ytterligare 2 700 miljoner kronor och anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ytterligare 970 miljoner kronor med anledning av slopat karensavdrag och onormalt höga sjuklönekostnader.

Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 621 miljoner kronor, varav 1 400 miljoner kronor för statlig medfinansiering av antigentester (s.k. snabbtester) för att påvisa pågående infektion hos personal vid kommuner och regioner. Den minskade flygtrafiken, till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid- 19, medförde minskade intäkter för Transportstyrelsen. Riksdagen bemyndigade därför regeringen att öka Transportstyrelsens kontokredit med 650 miljoner kronor.

Ändrade regler för sjukpenning när det gäller prövning av arbetsförmågan dag 180–365

Den 3 mars fattade riksdagen beslut om vissa ändrade regler för sjukpenning. Den

15 mars 2021 trädde de nya bestämmelserna om bedömningen av arbetsförmågan i ärenden om sjukpenning i kraft. De nya bestämmelserna rörde ändringar i socialförsäkringsbalkens regler för prövning av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven inom ramen för den s.k. rehabiliteringskedjan. Ändringen innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare. Regeländringen bedömdes öka utgifterna för sjukpenning med 250 miljoner kronor 2021, därför anvisade riksdagen anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 250 miljoner kronor.

Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag

Den 24 mars anvisade riksdagen ytterligare 15 509 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget 1:24 Omställningsstöd anvisades ytterligare 11 700 miljoner kronor och 1:22 Stöd vid korttidsarbete anvisades ytterligare

3 544 miljoner kronor. Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med 6 500 miljoner kronor för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 skulle kunna ingås.

32

Skr. 2021/22:101

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

Den 7 april beslutade riksdagen enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram om stöd till äldreomsorgen med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Riksdagen anvisade anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare

4 322 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma anslag höjdes också med 1 000 miljoner kronor.

Evenemangsstöd införs, förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, anstånd med att betala skatt

Den 21 april anvisade riksdagen ytterligare 14 144 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Av dessa medel avsåg 8 500 miljoner kronor omställningsstöd och 3 000 miljoner kronor det nya anslaget 1:28 Evenemangsstöd.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ytterligare 5 200 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 2 425 miljoner kronor.

Inkomsterna beräknades minska med 3 180 miljoner kronor, varav 2 600 miljoner kronor till följd nya regler för s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar ytterligare med 10 000 miljoner kronor för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 skulle kunna ingås.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021

Den 16 juni beslutade riksdagen om en ändring i lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år. Lagändringen tillämpades på ersättning som gavs ut under perioden 1 juni–31 augusti 2021 och beräknades minska skatteintäkterna med 1 770 miljoner kronor 2021.

Vårändringsbudget för 2021

I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 19 520 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 143 anslag inom 21 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:

Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 5 408 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete ytterligare 3 361 miljoner kronor och anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag ytterligare 3 000 miljoner kronor.

Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning anvisades ytterligare 1 146 miljoner kronor.

Anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anvisades ytterligare 1 000 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 8 888 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandena med 6 534 miljoner kronor inom utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning. Beställningsbemyndigandet för anslaget

33

Skr. 2021/22:101

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökades med 3 950 miljoner kronor.

Förlängda ersättningar inom sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och SAS m.m.

Den 23 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 15 184 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökades anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader med 7 350 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 3 123 miljoner kronor, varav anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades ytterligare 3 000 miljoner kronor. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 2 250 miljoner kronor.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor. Valet av kreditgarantier eller låneram i Riksgäldskontoret lämnas öppet med anledning av att åtgärden måste samordnas med den danska staten och godkännas av Europeiska kommissionen (EU). Den 15 juli 2021 beslutade regeringen att uppdra åt Riksgäldskontoret att ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor (N2021/02123).

Höständringsbudget för 2021

I höständringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 22 514 miljoner kronor, vilket medförde ändringar av anvisade medel för 38 anslag inom 21 utgiftsområden. Bland annat anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 8 005 miljoner kronor.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen anvisades ytterligare

8 813 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisade riksdagen anslaget 1:8 Klimatbonus ytterligare 1 900 miljoner kronor. Riksdagen anvisade också ytterligare 1 442 miljoner kronor inom utgiftsområde

22 Kommunikationer.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden för sju anslag med ytterligare totalt 27 494 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigandena för anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm och

1:14 Trängselskatt i Göteborg ökade sammantaget med 13 200 miljoner kronor med anledning av att de ekonomiska åtaganden som är finansierade med lån (inklusive räntor på lånen) ska ingå i bemyndiganderedovisningen. Dessa åtaganden har tidigare inte ingått i redovisningen av beställningsbemyndiganden. Ökningen har ingen påverkan på hur stora lån som behöver tas upp eller på framdriften i projekten som finansieras med anslagen.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökades med 9 000 miljoner kronor med anledning av att Internationella utvecklingsfondens 20:e påfyllnad (IDA 20) har tidigarelagts för att stödja de utvecklingsländer som har drabbats hårt av pandemin.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 1 894 miljoner kronor. Detta för att Folkhälsomyndigheten ska kunna ingå avtal med olika leverantörer för att kunna säkerställa storskalig testning kopplat till sjukdomen covid-19.

34

Skr. 2021/22:101

2.4Inkomster i statens budget 2021

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2021 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.4.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2021 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 28,7 miljarder kronor, medan ändrings- budgetar för 2021 innehöll reformer som påverkade skatteintäkterna med 5,1 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2021 i statens budget för 2021 och i ändringsbudgetar för 2021

Miljarder kronor

Skatteintäkter som påverkats av beslut, miljarder kronor

SB2021

ÄB2021

Totalt

Skatt på arbete

-25,2

-3,8

-29,0

 

 

 

 

Skatt på kapital

-9,6

0,00

-9,6

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

0,5

0,00

0,5

Övriga skatter

0,00

-1,3

-1,3

 

 

 

 

Summa skattebeslut

-34,4

-5,1

-39,5

 

 

 

 

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2021 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 29 miljarder kronor. I december 2020 godkände riksdagen regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 om bl.a. ytterligare sänkt skatt för personer över 65 år, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år, skattereduktion för förvärvsinkomster över 40 000 kr per år samt en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. I ändringsbudget har riksdagen två gånger utökat nedsättningen av arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år. Första gången genom att tidigarelägga möjligheten till nedsättningen från april till januari 2021, andra gången genom att sänka arbetsgivaravgiften ytterligare under perioden juni t.o.m. augusti.

Även intäkterna från skatt på kapital har minskat genom regeländringar som införts 2021. Regeländringarna avser bl.a. justerade bestämmelser avseende skattereduktion för investeringar, avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto samt avskaffad schablonintäkt på uppskovsbeloppet. Regeländringarna antas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 4 miljarder kronor 2021. Skattereduktion för investeringar har dock i beslutad budget för 2022 flyttats från 2021 till 2022.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som

35

Skr. 2021/22:101

påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2021.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Efter inbromsningen i ekonomin på grund av spridningen av covid-19 så har den tagit ordentlig fart under 2021 i takt med att allt fler restriktioner har kunnat lättas i Sverige och i omvärlden. Lönesumman beräknas därför ha ökat med 5,9 procent, vilket är 3,5 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2021.

Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus

2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2021 blev KPI 0,6 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2021. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 7,8 procent, vilket är 2,1 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2021. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2021 blev 2,3 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2021. Detta förklaras främst av att lönesumman utvecklades 3,5 procentenheter mer än i beräkningen till statens budget.

Tabell 2.8

Antaganden i utfallet för statens budget 2021 jämfört med

 

 

budgetpropositionen för 2021

 

Procentuell utveckling om inget annat anges

 

 

 

2021

 

 

BNP, marknadspris1

7,9

Skillnad mot BP21

2,3

 

 

Arbetade timmar2

3,1

Skillnad mot BP21

0,1

 

 

 

Timlön3

 

2,7

Skillnad mot BP21

3,3

 

 

Utbetald lönesumma

5,9

Skillnad mot BP21

3,5

 

 

 

Arbetslöshet4

 

8,8

Skillnad mot BP21

-0,7

 

 

Hushållens konsumtionsutgifter1

7,8

Skillnad mot BP21

2,1

 

 

Kommunal medelutdebitering5

32,3

Skillnad mot BP21

0,0

 

 

Statslåneränta5

0,2

Skillnad mot BP21

0,0

 

 

 

KPI juni-juni

 

1,3

 

 

Skillnad mot BP21

0,6

 

 

Inkomstbasbelopp6

68,2

Skillnad mot BP21

0,0

 

 

Prisbasbelopp6

47,6

Skillnad mot BP21

0,0

 

 

 

Inkomstindex

 

186,5

 

 

Skillnad mot BP21

-0,1

 

 

 

36

 

Skr. 2021/22:101

 

2021

Skiktgräns7

523,2

Skillnad mot BP21

0

 

 

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Kalenderkorrigerat, anställda.

3Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Medelvärde under året, procent.

6Tusentals kronor.

7Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2021

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2021 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2021

1100

Direkta skatter på arbete

 

 

 

 

1110

Inkomstskatter

Jan 2023

 

 

 

1120

Allmän pensionsavgift

Dec 2022

 

 

 

1140

Skattereduktioner

Dec 2022

 

 

 

1200

Indirekta skatter på arbete

 

 

 

 

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

Aug 2022

 

 

 

1240

Egenavgifter

Mars2023

 

 

 

1270

Särskild löneskatt, 1274

Dec 2022

 

 

 

1280

Nedsättningar, 1283–1284

Feb 2023

 

 

 

1300

Skatt på kapital

 

 

 

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

Dec 2022

 

 

 

1320

Skatt på företagsvinster

Dec 2022

 

 

 

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

Dec 2022

 

 

 

1350

Fastighetsskatt

Dec 2022

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

 

 

 

1410

Mervärdesskatt, 1411

Sep 2022

 

 

 

1431

Skatt på elektrisk kraft

Mar 2022

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

 

 

 

 

1620

Övriga skatter, hushåll

Apr 2023

 

 

 

1630

Övriga skatter, företag

Apr 2023

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

 

 

 

 

1810

Skatter till andra sektorer

Dec 2022

 

 

 

1900

Periodiseringar

 

 

 

 

1910

Uppbördsförskjutningar

Apr 2023

 

 

 

1920

Betalningsförskjutningar

Dec 2022

 

 

 

37

Skr. 2021/22:101

2.4.2Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2021 och 2020

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2021 och 2020.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

 

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter på arbete

689,8

668,7

20,6

-6,1

1200

Indirekta skatter på arbete

637,3

581,8

25,4

-40,4

 

 

 

 

 

 

1300

Skatt på kapital

340,0

271,8

93,1

-7,5

 

 

 

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

654,3

604,5

43,3

-10,7

1500

Skatt på import

7,3

6,2

0,7

-1,1

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

-4,9

9,6

-20,6

-8,4

 

 

 

 

 

 

1700

Avgående poster, skatter till EU

-7,3

-6,2

-0,7

1,1

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 109,3

-1 054,5

-31,6

10,8

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 207,2

1 081,8

130,2

-62,3

 

 

 

 

 

 

1900

Periodiseringar

27,8

-44,4

-27,5

-58,2

 

 

 

 

 

 

1000

Statens skatteinkomster

1 235,1

1 037,4

102,7

-120,4

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter ökade snabbare än väntat

Statens skatteintäkter uppgick till 1 207,2 miljarder kronor under 2021, vilket är

130,2 miljarder kronor (12,1 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2020. Det beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2021.

Jämfört med 2020 ökade intäkterna med 125,4 miljarder kronor (11,6 procent).

Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2021

Statens skatteinkomster som avser 2021 blev 102,7 miljarder kronor (9,1 procent) högre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 27,8 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är -27,5 miljarder kronor.

För 2021 blev statens skatteinkomster 197,7 miljarder kronor högre än för 2020. Periodiseringarna blev 72,3 miljarder kronor högre. Den stora skillnaden beror dels på att anstånden minskat jämfört med 2020, då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt. Dels har betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner ökat, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade intäkten från kommunal inkomstskatt. Betalningsförskjutningen för 2021 är positiv eftersom intäkterna från kommunala skatter beräknas bli betydligt högre än vad staten betalade ut i förskott till kommuner och regioner under 2021. Betalningsförskjutningen för 2020 är negativ, eftersom de

38

Skr. 2021/22:101

kommunala skatteintäkterna för 2020 blev lägre, till följd av covid-19, än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2020.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1100

Direkta skatter på arbete

689,8

668,7

20,6

-6,1

 

 

 

 

 

 

1110

Inkomstskatter

858,1

816,4

25,1

-6,8

1111

varav statlig inkomstskatt

53,9

50,3

4,1

-1,1

 

 

 

 

 

 

1115

varav kommunal inkomstskatt

804,1

766,1

21,0

-5,7

 

 

 

 

 

 

1120

Allmän pensionsavgift

138,3

131,0

4,4

-1,6

 

 

 

 

 

 

1130

Artistskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1140–

 

 

 

 

 

1160

Skattereduktioner

-306,6

-278,7

-9,0

2,2

 

 

 

 

 

 

1200

Indirekta skatter på arbete

637,3

581,8

25,4

-40,4

 

 

 

 

 

 

1210

Arbetsgivaravgifter

628,8

594,9

23,2

-13,5

 

 

 

 

 

 

1240

Egenavgifter

12,0

11,7

-1,5

-1,0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-43,2

-41,3

-1,5

0,7

 

 

 

 

 

 

1270

Särskild löneskatt

53,4

50,8

4,8

1,0

 

 

 

 

 

 

1280

Nedsättningar

-14,3

-34,9

0,4

-27,5

 

 

 

 

 

 

1290

Tjänstegruppliv

0,6

0,6

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

1 327,1

1 250,5

46,0

-46,5

 

 

 

 

 

 

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2021

Skatt på arbete uppgick till 1 327,1 miljarder kronor, vilket är 46,0 miljarder kronor (3,6 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 76,5 miljarder kronor

(6,1 procent) högre än 2020. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 5,9 procent i stället för 2,4 procent. Lönesumman påverkar utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna medan KPI främst påverkar direkt skatt genom skiktgränser som påverkar statlig inkomstskatt och prisbasbeloppet som påverkar framför allt pensioner. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas. Skillnaden mot föregående år beror främst på att lönesumman ökat men även på att nedsättningarna av arbetsgivaravgifter var mindre under 2021 jämför med 2020.

För inkomståret 2021 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till

689,8 miljarder kronor. Det är 20,6 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget för 2021. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 53,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,1 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till

804,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 21,0 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,0 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 4,4 miljarder kronor

39

Skr. 2021/22:101

högre och jobbskatteavdragen 2,3 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades betydligt bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 637,3 miljarder kronor, vilket är 25,4 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 628,8 miljarder kronor för inkomståret 2021. Det är 23,2 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat. Nedsättningarna av arbets- givaravgifter, dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbets- givaravgiften, blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade kraftigt jämfört med 2020

Jämfört med 2020 blev intäkterna från skatt på arbete 76,5 miljarder kronor

(6,1 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,0 miljarder kronor

(3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 38,0 miljarder kronor

(5,0 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 5,9 procent. Timlönen ökade med 2,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med

3,1 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 3,6 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2020. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat, vilket främst beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Husavdragen uppgår till 19,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2020. ROT-avdragen ökade med

1,2 miljarder kronor (11,0 procent) och RUT-avdragen med 1,1 miljarder kronor (18,8 procent).

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter även under 2021

Indirekta skatter på arbete ökade med 55,5 miljarder kronor (9,5 procent) jämfört med 2020. Arbetsgivaravgifterna ökade med 34,0 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman ökat med 5,9 procent jämför med 2020. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 20,6 miljarder kronor. Under 2021 har riksdagen i två ändringsbudgetar beslutat om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23- åringar. Dessa nedsättningar har dock inte minskat intäkterna lika mycket som den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som riksdagen beslutade om under 20201.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

 

 

2021

2020

2021

2020

1310

Skatt på kapital, hushåll

108,9

66,0

48,4

-1,3

 

 

 

 

 

 

1320

Skatt på företagsvinster

164,0

149,3

38,4

-4,1

 

 

 

 

 

 

1330

Kupongskatt

9,4

3,6

2,9

-5,5

1340

Avkastningsskatt

6,1

5,6

0,4

0,3

 

 

 

 

 

 

1350

Fastighetskatt

36,1

34,6

0,8

2,4

 

 

 

 

 

 

1Nedsättningen för arbetsgivaravgifter gällde under perioden den 1 mars 2020 t.o.m. den 30 juni 2020. Nedsättningen för egenavgifter gällde under kalenderåret 2020.

40

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

 

 

2021

2020

2021

2020

 

 

 

 

 

 

1360

Stämpelskatt

15,5

12,7

2,3

0,8

 

 

 

 

 

 

1300

Skatt på kapital

340,0

271,8

93,1

-7,5

 

 

 

 

 

 

Högre intäkter från skatt på kapital 2021

Intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster bedöms ha ökat kraftigt 2021, både jämfört med beräkningen till statens budget och jämfört med 2020 då intäkterna minskade i spåren av covid-19. Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 340,0 miljarder kronor 2021. Det är 93,1 miljarder kronor (37,7 procent) högre än i statens budget för 2021.

Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 48,4 miljarder kronor (79,9 procent) högre än i den beslutade budgeten. Det beror på att värdepapper, bostadspriser och utdelningar ökade mer än beräknat och därmed även skatteintäkterna från aktie- och bostadsförsäljningar samt utdelningsinkomster. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 164,0 miljarder kronor 2021, vilket är 38,4 miljarder kronor (30,6 procent) högre än beräkningen i budgeten. Det beror på att efterfrågan i Sverige och omvärlden ökade mer än vad som antogs i beräkningen till statens budget.

Jämfört med 2020 blev intäkterna från skatt på kapital 68,3 miljarder kronor

(25,1 procent) högre. Till följd av den kraftiga uppgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser ökade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 42,9 miljarder kronor (65,1 procent). Även kraftigt ökade utdelningsinkomster har bidragit till intäktsökningen. Det beror främst på att många bolag valde att ställa in eller skjuta upp aviserade utdelningar för räkenskapsåret 2019. Antingen för att vara berättigade till stöd för korttidsarbete som riksdagen införde under våren 2020 för att mildra effekterna av pandemin eller för att säkerställa likviditeten inför en befarad konjunkturnedgång i spåren av pandemin. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 14,7 miljarder kronor. Intäkten bedöms dock ha blivit ca

4 miljarder kronor lägre med anledning av de regeländringar riksdagen beslutade om inför 2021. Som en del av nya skatteregler för företagssektorn som började införas 2019 har även bolagsskatten sänkts, från 21,4 procent 2020 till 20,6 procent 2021, vilket minskat intäkten ytterligare med 6,4 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1410

Mervärdesskatt

513,7

467,9

43,5

-6,3

 

 

 

 

 

 

1420

Skatt på alkohol och tobak

28,7

28,2

0,8

0,6

 

 

 

 

 

 

1430

Energiskatt

54,5

52,6

1,5

-0,1

 

 

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

21,9

20,4

0,6

-2,5

 

 

 

 

 

 

1450–

 

 

 

 

 

1460

Övriga skatter på energi och miljö

5,4

6,1

-3,7

-1,5

 

 

 

 

 

 

1470

Skatt på vägtrafik

22,5

21,6

-1,2

-1,9

 

 

 

 

 

 

1480

Övriga skatter

7,6

7,7

1,9

1,0

 

 

 

 

 

 

41

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

654,3

604,5

43,3

-10,7

 

 

 

 

 

 

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 654,3 miljarder kronor, vilket är 43,3 miljarder kronor (7,1 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2020 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med

49,9 miljarder kronor (8,2 procent).

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion högre än väntat 2021

Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 513,7 miljarder kronor, vilket är

43,5 miljarder kronor (9,2 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror på att ekonomin återhämtat sig i en högre takt, varför intäkterna från både hushållens konsumtion och offentlig konsumtion blev betydligt högre än väntat. Hushållens konsumtion ökade med 7,8 procent, vilket är 2,1 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2021.

Jämfört med 2020 blev intäkterna från mervärdesskatt 45,8 miljarder kronor

(9,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdeskatt på hushållens konsumtion ökade med 26,6 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 4,5 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar ökade med 7,8 miljarder kronor under 2021.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (2,7 procent) högre än beräknat i budgeten och 0,5 miljarder kronor (1,8 procent) högre än 2020.

Intäkterna från skatt på etylalkohol blev 1,1 miljarder kronor (23,7 procent) högre än budget och ökade med 0,4 miljarder kronor (7,0 procent) jämfört med 2020. Alkoholförsäljningen via Systembolaget har ökat sedan 2020, främst med anledning av de restriktioner som drabbade restaurangnäringen för att minska spridningen av covid-19. Den trenden höll i sig även under 2021.

42

Skr. 2021/22:101

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1421

Skatt på tobak

11,7

11,8

-0,8

-0,6

 

 

 

 

 

 

1422

Skatt på etylalkohol

5,6

5,2

1,1

0,9

 

 

 

 

 

 

1423

Skatt på vin

6,5

6,4

0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

1424

Skatt på mellanklassprodukter

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1425

Skatt på öl

4,5

4,5

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1427

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

0,2

0,1

0,1

0,1

 

 

 

 

 

 

1420

Skatt på alkohol och tobak

28,7

28,2

0,8

0,6

 

 

 

 

 

 

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 81,8 miljarder kronor och blev därmed 1,7 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna från skatt på energi och miljö med 2,7 miljarder kronor (3,5 procent).

Ökad förbrukning av oljeprodukter

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter blev 1,0 miljard kronor högre än budget och 1,9 miljarder kronor högre än 2020. Det beror främst på att förbrukningen av oljeprodukter inom transporter och industri blev högre till följd av uppgången i ekonomi. Det är framförallt industrins användning av kol och gasol i sina tillverkningsprocesser samt transportsektorns användning av biodrivmedel som ökat mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 0,9 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,7 miljarder kronor högre än 2020. Medeltemperaturen påverkar elförbrukningen. För 2021 var den lägre än 2020, och är den främsta orsaken till skillnaden mellan åren.

Intäkterna från flygskatt fortsatt låga under 2021

Intäkterna från flygskatt blev 1,3 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev lägre än väntat. Flygresandet har dock ökat med 14 procent, eller drygt 1,4 miljoner resenärer under 2021, men från en låg nivå eftersom antalet passagerare sjönk med över 17 miljoner resenärer (75 procent) under 2020. Jämfört med 2020 så är intäkterna från flygskatt i stort sett oförändrade.

Intäkterna från handel med elcertifikat uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket är

2,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att priset på elcertifikat har fallit kraftigt sedan riksdagen fastställde budgeten för 2021. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna (se även 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet).

43

Skr. 2021/22:101

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1430

Energiskatt

54,5

52,6

1,5

-0,1

 

 

 

 

 

 

1431

varav skatt på elektrisk kraft

27,9

27,2

0,9

1,5

 

 

 

 

 

 

1432

varav energiskatt bensin

11,5

11,2

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1433

varav energiskatt oljeprodukter

14,9

14,2

0,5

-1,5

 

 

 

 

 

 

1434

varav energiskatt övrigt

0,2

0,1

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

21,9

20,4

0,6

-2,5

 

 

 

 

 

 

1441

varav koldioxidskatt bensin

7,3

7,1

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

1442

varav koldioxidskatt oljeprodukter

14,3

13,1

0,5

-2,1

 

 

 

 

 

 

1443

varav koldioxidskatt övrigt

0,4

0,2

0,2

-0,3

 

 

 

 

 

 

1450–

 

 

 

 

 

1460

Övriga skatter på energi och miljö

5,4

6,1

-3,7

-1,5

 

 

 

 

 

 

1451

varav svavelskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1453

varav särskild skatt mot försurning

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1454

varav skatt på bekämpningsmedel

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1455

varav skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1456

varav avfallsskatt

0,3

0,2

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

1457

varav avgifter till Kemikalieinspektionen

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

1458

varav övriga skatter

0,3

0,3

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

1459

varav intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter

1,1

1,6

-0,4

0,2

 

 

 

 

 

 

1461

varav kemikalieskatt

1,8

1,6

-0,1

-0,3

 

 

 

 

 

 

1462

varav flygskatt

0,5

0,5

-1,3

-1,2

 

 

 

 

 

 

1463

varav skatt på avfallsförbränning

0,5

0,2

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

1464

varav skatt på plastbärkassar

0,4

0,2

-0,1

-1,4

 

 

 

 

 

 

1465

varav elcertifikat

0,4

1,1

-2,0

1,1

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på energi och miljö

81,8

79,1

-1,7

-4,1

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till

22,5 miljarder kronor och blev därmed 1,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2020 ökade intäkterna av skatt på vägtrafik med 1,0 miljard kronor (4,5 procent).

Övriga skatter

Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,6 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2020 väntas uppgå till 2,9 miljarder kronor, vilket är

1,6 miljarder kronor högre än beräknat.

Jämfört med 2020 är intäkterna från övriga skatter 0,2 miljarder kronor lägre 2021.

44

Skr. 2021/22:101

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 7,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten och beror på att ekonomin återhämtat sig snabbare än beräknat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna från skatt på import med 1,1 miljard kronor (18,1 procent) 2021.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1610

Restförda skatter

-16,1

-10,0

-10,8

-5,3

 

 

 

 

 

 

1620

Övriga skatter, hushåll

-0,4

5,9

-6,6

1,7

 

 

 

 

 

 

1630

Övriga skatter, företag

-3,6

-1,5

-3,7

-1,6

 

 

 

 

 

 

1640

Intäkter som förs till fonder

6,0

5,8

0,4

-3,2

 

 

 

 

 

 

1650

Avgifter till public service

9,2

9,4

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

-4,9

9,6

-20,6

-8,4

 

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter uppgick till -4,9 miljarder kronor för 2021, vilket är 20,6 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev 10,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Skillnaden förklaras bl.a. av mervärdesskattebedrägerier. Skatteverket har i dessa fall påfört fuskande företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp. Skillnaden mellan budget och utfall för övriga skatter förklaras, både för hushåll och företag, av att omprövningar avseende äldre år minskat skatterna. Eftersom räntan på uppskovsbelopp slopats fr.o.m. 2022 har många skattskyldiga begärt omprövning av tidigare redovisad kapitalvinst och begärt uppskov med skatten.

Jämfört med 2020 bedöms intäkterna minska med 14,5 miljarder kronor 2021.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

 

 

 

 

 

 

1700

Avgående poster, skatter till EU

-7,3

-6,2

-0,7

1,1

45

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

Skillnad

Skillnad

 

 

 

 

mot

mot

 

 

 

 

statens

statens

 

 

Prognos/

Prognos/

budget

budget

 

 

utfall 2021

utfall 2020

2021

2020

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-1 109,3

-1 054,5

-31,6

10,8

 

 

 

 

 

 

1811

Kommunala skatter

-824,9

-785,4

-22,0

5,5

 

 

 

 

 

 

1812

Avgifter till AP-fonder

-284,4

-269,1

-9,6

5,3

1900

Periodiseringar

27,8

-44,4

-27,5

-58,2

 

 

 

 

 

 

1910

Uppbördsförskjutningar

-11,1

2,4

-23,0

-16,3

 

 

 

 

 

 

1920

Betalningsförskjutningar

39,4

-17,1

32,0

-12,1

1930

Anstånd

-0,5

-29,7

-36,5

-29,7

 

 

 

 

 

 

 

Avgående poster och periodiseringar

-1 088,8

-1 105,2

-59,9

-46,3

 

 

 

 

 

 

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 109,3 miljarder kronor. Det är 31,6 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och

54,8 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 3,5 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2021. Skillnaden mot 2020 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 5,9 procent under 2021.

Periodiseringar

Periodiseringarna för 2021 beräknas uppgå till 27,8 miljarder kronor. I statens budget för 2021 beräknades periodiseringarna uppgå till 55,3 miljarder kronor. Skillnaden är alltså -27,5 miljarder kronor. Anstånd (som upphört) blev 36,5 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2021. Det beror bl.a. på att riksdagen beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt två år, istället för ett år som gällde tidigare.

Betalningsförskjutningarna blev 32,0 miljarder kronor högre än beräknat. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 23,2 miljarder kronor högre. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2021.

Jämfört med 2020 blev periodiseringarna 72,3 miljarder kronor högre. Anstånden har minskat med 29,2 miljarder kronor jämfört med 2020 då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt under ett år.

Betalningsförskjutningarna blev 56,5 miljarder kronor högre, varav 41,2 miljarder kronor avser kommunala och regionala skatter. Betalningsförskjutningen för 2020 var negativ, eftersom lönesumman för 2020 blev lägre till följd av covid-19, än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2020.

Behållningarna på skattekonto ökade 2021

Hushåll men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna omvänt negativt. För 2021 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha ökat med 20 miljarder kronor, och har därmed

46

Skr. 2021/22:101

påverkat statens skatteinkomster för 2021 positivt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto, se not 50 Övriga kortfristiga skulder, avsnitt 3.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljoner kronor

 

2017

2018

2019

2020

2021

Behållning på skattekontot

51 000

61 000

56 000

56 000

76 000

 

 

 

 

 

 

Påverkan på statens inkomster och

 

 

 

 

 

budgetsaldot

6 000

10 000

-5 000

0

20 000

 

 

 

 

 

 

Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år exempelvis finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.

2.4.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2021 uppgick till -43 777 miljoner kronor och blev därmed 17 445 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 4 932 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

2000

Inkomster av statens verksamhet

39 456

43 280

3 824

46 128

 

 

 

 

 

 

47

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

 

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

23

-4 977

840

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

670

1 060

390

650

5000

Kalkylmässiga inkomster

17 262

17 795

533

16 224

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

30 316

14 609

-15 707

14 206

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-119 036

-120 544

-1 508

-116 892

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

 

 

8000

skattekonto

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-26 331

-43 777

-17 445

-38 844

 

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

2100

Rörelseöverskott

8 610

7 449

-1 161

6 358

 

 

 

 

 

 

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

235

325

90

231

 

 

 

 

 

 

2300

Ränteinkomster

1 969

2 571

602

2 307

 

 

 

 

 

 

2400

Inkomster av statens aktier

15 000

17 577

2 577

17 925

 

 

 

 

 

 

2500

Offentligrättsliga avgifter

11 083

11 600

517

11 202

 

 

 

 

 

 

2600

Försäljningsinkomster

72

69

-3

74

 

 

 

 

 

 

2700

Böter m.m.

1 306

1 593

287

6 494

 

 

 

 

 

 

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 180

2 096

916

1 537

2000

Inkomster av statens verksamhet

39 456

43 280

3 824

46 128

 

 

 

 

 

 

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 43 280 miljoner kronor, vilket är

3 824 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 848 miljoner kronor (16,2 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men högre än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 7 449 miljoner kronor, vilket är 1 161 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

1 091 miljoner kronor (12,7 procent) högre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

 

Affärsverket Svenska Kraftnäts

 

 

 

 

 

inlevererade utdelning och

 

 

 

 

 

inleverans av motsvarighet till

 

 

 

 

2116

statlig skatt

338

404

66

382

 

 

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

2124

garantiverksamhet

59

113

54

78

 

 

 

 

 

 

48

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

 

 

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott från övriga

 

 

 

 

2127

myndigheter

412

132

-281

598

 

 

 

 

 

 

 

Riksbankens inlevererade

 

 

 

 

2131

överskott

7 800

6 800

-1 000

5 300

 

 

 

 

 

 

2100

Rörelseöverskott

8 610

7 449

-1 161

6 358

 

 

 

 

 

 

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 800 miljoner kronor, vilket är

1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2016 till 2020, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 8 550 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 7 782 miljoner kronor för 2020. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 404 miljoner kronor. Det är

55 procent av årets resultat för koncernen 2020. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 440 miljoner kronor (77,0 procent) lägre än 2020. Den stora skillnaden mellan åren beror på att EKN under 2020 levererade in ett ackumulerat engångsbelopp bestående av ett administrativt överskott på 412 miljoner kronor. En ny premiemodell infördes 2019 så att varaktiga administrativa över- eller underskott inte skulle uppstå.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 325 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 94 miljoner kronor högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. sålt den svenska ambassadens f.d. kansli i Oslo. Köpeskillingen uppgick till 43 miljoner kronor.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2020

Ränteinkomster uppgick till 2 571 miljoner kronor. Det är 602 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 264 miljoner kronor (13,4 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

2320

Räntor på näringslån

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

2340

Räntor på studielån

33

32

-1

31

 

 

 

 

 

 

2390

Övriga ränteinkomster

1 936

2 539

603

2 277

2300

Ränteinkomster

1 969

2 571

602

2 307

 

 

 

 

 

 

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (8,2 procent) högre än 2020. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 127 miljoner kronor högre.

Inkomster av statens aktier blev lägre än 2020

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 17 577 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor

49

Skr. 2021/22:101

(1,9 procent) lägre än föregående år. Det är framför allt utdelningar från Telia Company AB som blev lägre.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2021 och 2020

Miljoner kronor

 

Utfall 2021

Utfall 2020

Skillnad mot 2020

Akademiska hus AB

2 142

1 905

237

 

 

 

 

AB Svensk Bilprovning

58

19

39

Eurofima

1

2

-1

 

 

 

 

Infranord AB

0

0

0

 

 

 

 

Jernhusen AB

169

219

-50

Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)

5 850

6 104

-254

 

 

 

 

Nordiska investeringsbanken NIB

0

164

-164

 

 

 

 

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

14

0

14

Specialfastigheter Sverige AB

604

570

34

 

 

 

 

Sveaskog Holding AB

850

1 100

-250

 

 

 

 

AB Svensk Exportkredit

290

0

290

Svevia AB

251

88

163

 

 

 

 

Sweden House AB

2

0

2

 

 

 

 

Telia Company AB

3 229

3 955

-726

 

 

 

 

Teracom Group AB

66

51

15

 

 

 

 

Vasallen AB

50

125

-75

 

 

 

 

Vattenfall AB

4 000

3 623

377

Totalt

17 577

17 925

-349

 

 

 

 

Utdelningen från LKAB blev 5 850 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets resultat för bolaget. Telia Company AB delade ut 3 229 miljoner kronor, vilket är 726 miljoner kronor mindre än föregående år. Utdelningen från Vattenfall AB blev

4 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 62 procent av årets resultat för bolaget. Akademiska hus AB delade ut 2 142 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor mer än 2020.

Offentligrättsliga avgifter blev högre än 2020

Offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 600 miljoner kronor, vilket är 517 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

398 miljoner kronor (3,6 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre inkomster från finansieringsavgift från arbetslöshetskassor som uppgick till

4 487 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2020. Det beror dels på att medeldagpenningen per dag uppgick till 838 kr för 2021, vilket är 28 kronor högre än medeldagpenningen per dag för 2020, dels på att det genomsnittliga medlemsantalet var högre.

Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 593 miljoner kronor, vilket är 287 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet

4 901 miljoner kronor (307,6 procent) lägre. Det beror på att under 2020 betalade Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB AB) 1 000 miljoner kronor och Swedbank AB 4 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för allvarliga brister i bankernas styrning och kontroll när det gällde åtgärder mot penningtvätt i deras respektive verksamhet i Baltikum. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

50

Skr. 2021/22:101

Återbetalning av statsbidrag

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 2 096 miljoner kronor, vilket är 916 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av att Socialstyrelsen levererade in 180 miljoner kronor mer i återbetalade statsbidrag jämfört med föregående år. Det beror också på att Skatteverket tagit ut 145 miljoner kronor mer i anståndsavgifter för de betalningsanstånd som tillkom 2020 med anledning av covid-19.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

 

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

23

-4 977

840

 

 

 

 

 

 

Lägre inkomster av försåld egendom jämfört med 2020

Inkomster av försåld egendom uppgick till 23 miljoner kronor, vilket är 4 977 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 817 miljoner kronor (97,2 procent) lägre. Skillnaden beror till största delen på att staten under 2020 utnyttjade sin köpoption för Fysikhuset Stockholm KB. Köpoptionen innebar att Fysikhuset Stockholm KB förvärvades och såldes vidare till Akademiska hus AB. Försäljningen genererade ett överskott på 795 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

4100

Återbetalning av näringslån

0

0

0

0

4300

Återbetalning av studielån

433

407

-26

418

 

 

 

 

 

 

4500

Återbetalning av övriga lån

237

653

416

232

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

670

1 060

390

650

 

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån blev högre än föregående år

Återbetalning av lån uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

410 miljoner kronor (38,7 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 26 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och

12 miljoner kronor lägre än 2020. Förändringen mellan åren beror främst på att antalet låntagare minskade med 26 168.

51

Skr. 2021/22:101

Återbetalning av övriga lån blev 416 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 422 miljoner kronor (64,5 procent) högre. Det beror i huvudsak på att Postnord AB återbetalade ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor. Återbetalningen skedde på grund av att Europeiska Kommissionen beslutade att kapitaltillskottet stred mot gällande regler om EU:s inre marknad och därför skulle återbetalas. Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till 147 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på det minskade antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd, vilket också innebär att färre personer ansökt om hemutrustningslån. Antalet lån under året uppgick till 48 900, vilket är en minskning med 8 000 lån jämfört med 2020. Det beror på att antalet lån som har slutbetalats eller efterskänkts är fler än antalet nya lån som beviljats under året. Hemutrustningslånet ska börja återbetalas två år efter utbetalningen. Jämfört med föregående år blev återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 38 miljoner kronor högre och uppgick till 78 miljoner kronor. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

 

 

 

 

 

 

5200

Statliga pensionsavgifter

17 262

17 795

533

16 224

5000

Kalkylmässiga inkomster

17 262

17 795

533

16 224

 

 

 

 

 

 

De statliga pensionsavgifterna ökade

Statliga pensionsavgifter uppgick till 17 795 miljoner kronor, vilket är 533 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 390 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 387 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 571 miljoner kronor (8,8 procent). Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större positiva retroaktiva premier.

Tabell 2.27 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

 

 

 

Utfall -

 

 

Statens

 

statens

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

2021

2021

2021

2020

Statlig tjänstepensionering

 

14 390

 

13 160

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt på pensionskostnader

 

3 387

 

3 091

 

 

 

 

 

Statlig grupplivförsäkring

 

55

 

53

Premieskatt, gruppliv

 

43

 

42

 

 

 

 

 

Statlig personskadeförsäkring

 

128

 

85

 

 

 

 

 

Avdrag för administrationskostnader

 

-193

 

-193

Administration, personskadeförsäkring

 

-15

 

-15

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

17 262

17 795

533

16 224

 

 

 

 

 

52

Skr. 2021/22:101

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.28 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

10 984

10 160

-824

10 756

 

 

 

 

 

 

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

287

97

-190

64

 

 

 

 

 

 

6300

Bidrag från Europeiska regionala

 

 

 

 

 

utvecklingsfonden

1 969

1 185

-784

1 449

 

 

 

 

 

 

6400

Bidrag från Europeiska socialfonden

2 046

1 245

-801

1 009

 

 

 

 

 

 

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

150

506

356

318

6600

Bidrag från Europeiska faciliteten för

 

 

 

 

 

återhämtning och motståndskraft

14 000

 

-14 000

 

 

 

 

 

 

 

6900

Övriga bidrag från EU

880

1 416

536

610

6000

Bidrag m.m. från EU

30 316

14 609

-15 707

14 206

 

 

 

 

 

 

Inkomsterna uppgick till 14 609 miljoner kronor, vilket är 15 707 miljoner kronor (51,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2020 blev inkomsterna 403 miljoner kronor (2,8 procent) högre.

Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 14 miljarder

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft (RRF) beräknades uppgå till 14 000 miljoner kronor i statens budget. Det finns inget utfall för RRF under 2021. RRF är den största faciliteten inom EU:s nyinrättade återhämtningsinstrument, Next Generation EU, där medlemsstaterna kan ansöka om bidrag och lån genom sina nationella återhämtningsplaner. Planerna ska beskriva de reformer och investeringar som medlemsstaterna avser genomföra och som årligen t.o.m. 2026 ska följas upp samt återrapporteras till EU. EU-rådet har ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan.

Sverige beslutade om den svenska återhämtningsplanen och lämnade därmed sin ansökan om bidrag från RRF den 27 maj 2021. Sverige ansöker inte om några lån. Den 17 juni 2021 kompletterade regeringen med en teknisk bilaga till den ursprungliga återhämtningsplanen. Den 23 september och 20 oktober 2021 samt 24 februari 2022 beslutade regeringen om revideringar av den ursprungliga återhämtningsplanen då bl.a. vissa åtgärder i den inte längre var aktuella och förändringar gjordes av vissa åtgärders mål och delmål.

Sveriges återhämtningsplan godkändes av EU-kommissionen den 29 mars 2022 och regeringen beräknar att Europeiska unionens råd kommer att godkänna den under 2022.

53

Skr. 2021/22:101

Tabell 2.29 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

6110

Bidrag från Europeiska garantifonden för

 

 

 

 

 

jordbruket

7 300

6 851

-450

7 289

 

 

 

 

 

 

6111

varav gårdsstöd

7 159

7 101

-58

7 288

 

 

 

 

 

 

6113

varav övriga interventioner

137

131

-6

116

 

 

 

 

 

 

6119

varav övriga bidrag från Europeiska

 

 

 

 

 

garantifonden för jordbruket

4

-382

-387

-116

 

 

 

 

 

 

6120

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

3 684

3 310

-374

3 467

 

 

 

 

 

 

6124

varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden

 

 

 

 

 

för landsbygdsutveckling 2007 - 2013

-1

-1

0

-1

 

 

 

 

 

 

6125

varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden

 

 

 

 

 

för landsbygdsutveckling 2014 - 2020

1 667

3 311

1 644

3 468

 

 

 

 

 

 

6126

varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden

 

 

 

 

 

för landsbygdsutveckling 2021 – 2027

2 018

 

-2 018

 

 

 

 

 

 

 

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

10 984

10 160

-824

10 756

 

 

 

 

 

 

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 160 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 596 miljoner kronor (5,5 procent) lägre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 450 miljoner kronor lägre än beräknat och 438 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 387 miljoner kronor lägre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Att utfallet blev lägre beror på valutakursförluster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursförlusterna uppgick till 388 miljoner kronor under 2021, vilket är

269 miljoner kronor högre än föregående år.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 374 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 157 miljoner kronor lägre. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att regeringen hade räknat med att få högre bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 men det blev inget utfall i den nya programperioden. Projekten i den nya programperioden kommer att påbörjas tidigast under 2023, vilket förklarar skillnaden mot budget. Däremot har programperioden för den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 förlängts med två år och EU har betalat ut bidrag i förskott som Sverige ännu inte har reglerat mot dem, vilket också förklarar skillnaden mot budget. Förskotten från EU kommer att regleras tidigast under 2026 i samband med att programperioden avslutas.

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 784 miljoner kronor respektive 801 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som förväntat på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 under året. Det lägre utfallet inom socialfonden beror också på att ett nytt programområde har tillkommit under året, React-EU, som syftar till att stärka insatserna för de unga arbetslösa med anledning av covid-19. Programmet är dock fortfarande i uppstartsfasen.

54

Skr. 2021/22:101

De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden beror även på att det inte finns något utfall inom den nya programperioden 2021–2027, som fortfarande är i förberedelsefasen, vilket sammantaget innebär en skillnad på 200 miljoner kronor jämfört med statens budget.

Bidragen från EU blev knappt 3 procent högre än 2020

Jämfört med 2020 blev inkomsterna 403 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Det beror bl.a. på högre bidrag till transeuropeiska nätverk samt bidrag från Asyl, migrations och integrationsfonden (AMIF).

Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 506 miljoner kronor, vilket är

188 miljoner kronor (59,0 procent) högre än 2020. Utfallet blev högre på grund av högre medfinansiering från EU till framför allt utbyggnaden av det nya EU- gemensamma signalsystemet Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) på Malmbanan. Malmbanan sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen. EU har också medfinansierat järnvägsprojektet Norrbotniabanan mellan Ytterbyn och Bureå.

Bland Övriga bidrag från EU uppgick bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) till 1 204 miljoner kronor. Det är 643 miljoner kronor (108,2 procent) högre än 2020, vilket framför allt beror på att programperioden 2014-2020 är i sin slutfas och vi har fått högre bidrag jämfört med föregående år.

Däremot blev bl.a. bidrag från EU:s jordbruksfonder 596 miljoner kronor

(5,5 procent) lägre, främst pga. att valutakursförlusterna blev större jämfört med 2020.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompen- sation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.30 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

 

statens

 

 

 

budget

Utfall

budget

Utfall

 

 

2021

2021

2021

2020

 

 

 

 

 

 

7100

Tillkommande skatter

11 251

11 835

584

10 901

7110

EU-skatter

6 567

7 119

551

6 239

7112

varav tullmedel

6 568

7 119

551

6 238

7113

varav jordbrukstullar och sockeravgifter

0

0

0

1

7120

Kommunala utjämningsavgifter

4 683

4 717

33

4 662

7121

varav utjämningsavgift för LSS-kostnader

4 683

4 717

33

4 662

7200

Avräkningar

-130 286

-132 379

-2 093

-127 794

7210

Intäkter som förs till fonder

-5 595

-5 984

-389

-5 829

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-113 201

-116 269

-3 068

-111 601

7221

varav avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-34 917

-40 929

-6 013

-36 692

7222

varav kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-78 284

-75 340

2 944

-74 909

7230

Övriga avräkningar

-11 491

-10 126

1 365

-10 364

7231

varav avgifter till public service

-9 082

-9 712

-630

-9 236

7232

Varav elcertifikat

-2 409

-414

1 995

-1 128

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-119 036

-120 544

-1 508

-116 892

55

Skr. 2021/22:101

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -119 036 miljoner kronor. Utfallet blev -120 544 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -1 508 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdeskatt, statliga myndigheter blev 6 013 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtion ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2020 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med

3 652 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt ökade med 4 238 miljoner kronor, och beror på att den statliga konsumtionen ökade med 4,3 procent under 2021.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräken- skaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräken- skaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

(ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i national- räkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2019–2021

Miljoner kronor

 

2021

2020

2019

Statens skatteintäkter enligt Statens budget

1 207 242

1 081 808

1 122 135

Allmän översyn av nationalräkenskaperna

 

 

-992

Kärnavfallsfonden

 

 

-3 591

 

 

 

 

Elcertifikat

 

 

2 599

 

 

 

 

Utdelat överskott från Svenska spel

 

-1577

1 577

 

 

 

 

Mervärdesskatt, MOSS

 

 

-2

 

 

 

 

Olika definitioner av sektorerna

282 593

269 300

261 410

 

 

 

 

Övrigt (t.ex. avrundning)

0

0

0

 

 

 

 

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna

1 489 835

1 349 531

1 384 129

 

 

 

 

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på ändrade redovisningsprinciper. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen

56

Skr. 2021/22:101

beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått skillnader mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna för år 2019 och tidigare år.

För 2019 och 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid- 19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år.

För 2021 finns inga skillnader mellan statens budget och nationalräkenskaperna som beror på ändrade redovisningsprinciper.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning

Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de period- iserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare.

Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatte- intäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitiva i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomst- åren 2019 och 2020 påverkar därför resultatet för staten 2021.

Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

Tabell 2.32 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2019–2021

Miljoner kronor

 

2021

2020

2019

Statens skatteintäkter i Statens budget

1 207 242

1 081 808

1 122 135

Skatter hänförliga till tidigare år

17 572

4 833

-371

Avgränsningsskillnader

364 172

343 919

338 119

 

 

 

 

Elimineringar

-84 162

-79 660

-73 581

 

 

 

 

Omklassificering

 

 

 

 

 

 

 

Kärnavfallsfonden

 

 

-3 591

Elcertifikat

 

 

2 599

 

 

 

 

Justering för reviderad skatteprognos

 

-18 589

-2 258

 

 

 

 

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen

1 504 824

1 332 310

1 383 052

 

 

 

 

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

2.5Utgifter i statens budget 2021

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

57

Skr. 2021/22:101

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

2.5.1Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.33 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av spridningen av covid-19

Utgifterna i statens budget 2021 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid 11 tillfällen under 2021. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2021 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021. Flera myndigheter har fått prioritera om och ändra sin verksamhet under året eftersom spridningen av covid-19 har krävt olika åtgärder som inte har varit planerade. De flesta åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19 har finansierats med särskilda anslag, men det har även påverkat utfallet för vissa myndigheters anslag för förvaltning. Det beror på att ordinarie eller planerad verksamhet har prioriterats ned till förmån för hanteringen av smittspridningen.

Utgifterna blev 222 miljarder lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 436 miljoner kronor. Det är

59 779 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 222 161 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 5 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.33 Utgifter i statens budget 2021

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

statens

Utfall - totalt

 

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

15 908

834

16 741

16 392

484

-349

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 502

48

17 550

16 921

-581

-629

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

12 414

410

12 824

12 534

120

-290

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

56 431

967

57 398

57 172

741

-226

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

1 999

 

1 999

1 782

-217

-217

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

71 153

130

71 283

70 580

-573

-702

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

46 829

433

47 261

47 463

635

202

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

9 268

 

9 268

8 224

-1 044

-1 044

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

101 942

35 722

137 664

137 967

36 025

303

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

98 410

18 935

117 345

113 051

14 641

-4 294

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

37 716

623

38 339

38 016

300

-323

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

103 578

624

104 202

101 068

-2 510

-3 134

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

 

 

etablering

7 791

165

7 956

6 212

-1 578

-1 743

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

105 724

574

106 299

91 947

-13 777

-14 351

 

 

 

 

 

 

 

 

58

Skr. 2021/22:101

 

 

 

 

 

 

Utfall -

 

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

statens

Utfall - totalt

 

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

28 313

512

28 825

26 588

-1 725

-2 237

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

92 078

1 799

93 876

91 346

-732

-2 530

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

17 791

5 035

22 826

22 683

4 892

-143

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

5 579

13

5 592

5 188

-390

-403

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

4 173

30

4 203

3 224

-950

-980

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

16 202

1 998

18 200

16 725

522

-1 476

21

Energi

4 514

180

4 694

3 332

-1 182

-1 362

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

73 916

3 849

77 765

72 097

-1 819

-5 668

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22 581

1 254

23 835

19 630

-2 951

-4 205

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

15 355

79 401

94 756

30 407

15 052

-64 350

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

153 452

33

153 485

153 235

-217

-250

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

165

 

165

-1 298

-1 464

-1 464

27

Avgiften till Europeiska unionen

45 037

8 813

53 851

52 262

7 224

-1 589