Regeringens proposition 2021/22:100

2022 års ekonomiska vårproposition – Förslag till riktlinjer

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2022

Magdalena Andersson

Max Elger (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budget- propositionen för 2023.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

1

Prop. 2021/22:100

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................		5
2	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken....................................		7
	2.1	Inledning .................................................................................................................	7
	2.2	Fördelningseffekter .............................................................................................	23
	2.3	Utsikter för svensk ekonomi..............................................................................	25
	2.4	Det finanspolitiska ramverket............................................................................	33
3	Den makroekonomiska utvecklingen...........................................................................		37
	3.1	Utsikterna i omvärlden 2022 och 2023 ............................................................	38
	3.2	Utsikterna för Sverige 2022 och 2023 ..............................................................	39
	3.3	Osäkerhet i prognosen........................................................................................	45
	3.4	Utvecklingen 2024 och 2025..............................................................................	46
	3.5	Alternativa scenarier............................................................................................	47
	3.6	Prognosrevideringar ............................................................................................	48
	3.7	Utvecklingen enligt andra bedömare ................................................................	49
	3.8	Utvärdering av prognoser för den makroekonomiska utvecklingen ...........	51
	3.9	Regeringens mått på välstånd ............................................................................	53
4	De budgetpolitiska målen...............................................................................................		63
	4.1	Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ........................................	63
	4.2	Uppföljning av skuldankaret..............................................................................	65

4.3Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå

		för 2025 .................................................................................................................	65
	4.4	Uppföljning av det kommunala balanskravet .................................................	68
5	Inkomster..........................................................................................................................		71
	5.1	Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler................	71
	5.2	Offentliga sektorns skatteintäkter .....................................................................	75
	5.3	Statens inkomster.................................................................................................	84
	5.4	Uppföljning av statens inkomster .....................................................................	86
6	Utgifter ..............................................................................................................................		91
	6.1	Inledning ...............................................................................................................	91
	6.2	Utgiftsramar 2022–2025 .....................................................................................	92
	6.3	Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid .......................................	93

6.4Uppföljning av utgifterna i statens budget och takbegränsade

utgifter 2022 .......................................................................................................

109

6.5Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter 2023 och 2024

	sedan den beslutade budgeten för 2022.........................................................	112
7 Statens budgetsaldo och statsskulden ........................................................................		121
7.1	Inledning .............................................................................................................	121
7.2	Statens budgetsaldo ...........................................................................................	122
7.3	Statsskulden ........................................................................................................	125
7.4	Uppföljning av statens budgetsaldo................................................................	126
8 Den offentliga sektorns finanser.................................................................................		127
8.1	Inledning .............................................................................................................	128
8.2	Den offentliga sektorns finanser .....................................................................	128
8.3	Statens finanser ..................................................................................................	134
8.4	Ålderspensionssystemets finanser...................................................................	136
8.5	Kommunsektorns finanser...............................................................................	137
8.6	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet .........................................	141
8.7	Finansiellt sparande enligt olika bedömare....................................................	143

2

Prop. 2021/22:100

8.8

Uppföljning av offentliga sektorns finanser ..................................................

144

8.9Sveriges återhämtningsplan inom ramen för faciliteten för

		återhämtning och resiliens................................................................................	147
9	Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.............................................		149
	9.1	Vad avses med att finanspolitiken är hållbar? ...............................................	149
	9.2	Långsiktiga utmaningar för finanspolitiken...................................................	149
	9.3	Ett scenario för utvecklingen på lång sikt......................................................	150
	9.4	Finanspolitiken bedöms vara hållbar..............................................................	154
10	Sveriges nationella mål för att bidra till EU-målen på det sociala området
	till 2030............................................................................................................................		155
	10.1	EU-mål på det sociala området till 2030........................................................	155
	10.2	Sveriges nationella mål......................................................................................	155
11	Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden..................		159
	11.1	Laddinfrastruktur...............................................................................................	159
	11.2	Biogasstöd...........................................................................................................	159

Bilaga 1	Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2	Fördelningspolitisk redogörelse
Bilaga 3	Regeringens insatser för ökad jämställdhet
Bilaga 4	Miljö

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2022

3

Prop. 2021/22:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2).

2. Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård respektive utgiftsområde 21 Energi (avsnitt 11.1).

3. Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård respektive utgiftsområde 21 Energi (avsnitt 11.2).

5

Prop. 2021/22:100

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

2.1 Inledning

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har drastiskt försämrats. Rysslands invasion av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Aggressionen är mer än en attack på Ukraina, den är en attack mot varje lands rätt att själv bestämma sin framtid och utgör ett hot mot den europeiska säkerhetsordningen och internationell fred. EU och Sverige har svarat kraftfullt. Regeringens åtgärder omfattar tre områden: stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.

Sverige har gett både ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Stöd har också lämnats till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiska bidrag och försvarsmateriel. Något liknande har Sverige inte gjort sedan Sovjetunionen angrep Finland 1939. Att stå upp för varje nations rätt till säkerhet och självbestämmande är en självklarhet. Att stötta Ukraina är även viktigt för Sveriges säkerhet. Ett försvar av Ukrainas gränser är ett försvar av alla länders gränser. Sverige har tillsammans med övriga medlemsstater i EU, genom historiska beslut, snabbt infört mycket omfattande sanktioner mot Ryssland och den ryska statsledningen. I en osäker tid står nu medlemsstaterna starkare tillsammans.

Det ukrainska folket har drabbats hårt av Rysslands aggression och många, framför allt kvinnor och barn, har flytt landet. Sverige ska ta sin del av ansvaret för att ta emot människor på flykt. Samtidigt förväntar sig regeringen att andra länder tar sitt ansvar och att den solidaritet som nu uppvisas i EU och Europa består. Situationen från 2015, när Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar, ska inte upprepas. Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning över hela landet. Kraftigt utökade medel tillförs för ett ordnat mottagande i hela Sverige. Syftet är att säkerställa att de som nu söker skydd får tillgång till det boende, den utbildning och den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Regeringen föreslår även ett tillfälligt stöd till de kommuner som tar ansvar för mottagandet.

Det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde understryker vikten av att stärka Sverige. Regeringen genomför sedan 2014, i bred politisk enighet, en kraftig förstärkning av vårt lands totalförsvar och nu ökar takten. Anslagen till det militära försvaret ska nå 2 procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Beslut har fattats om förstärkningar av det militära försvaret och regeringen lämnar nu förslag om förstärkningar av det civila försvaret, i syfte att stärka försvarsförmågan på kort sikt.

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser, inte minst på livsmedel, drivmedel och energi. Ingen regering kan trovärdigt lova att kompensera dessa prisökningar fullt ut, men för att mildra de ökade prisernas effekter har regeringen presenterat ett åtgärdspaket med kompensation för höga priser på el och drivmedel samt sänkt skatt på drivmedel. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs dessutom en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Utvecklingen visar också på behovet av att förbättra ekonomin för de pensionärer som har låg allmän pension. Priserna på jordbrukets insatsvaror har också ökat, och det försämrade säkerhetspolitiska läget understryker vikten av en robust svensk livsmedelsproduktion.

7

Prop. 2021/22:100

Regeringen föreslår därför att ett tillfälligt stöd till vissa sektorer inom jordbruket införs, samt tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Regeringen håller fast vid den långsiktiga kampen mot samhällsproblemen och för ett Sverige som är tryggt för alla. Det starka samhället förutsätter stabila institutioner och en hög tillit mellan människor. Regeringen arbetar därför för att tränga tillbaka våld och kriminalitet och bryta segregationen, skapa jobb i hela landet genom att driva på klimatomställningen och ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under 2021. Sysselsättningen har ökat och fler är sysselsatta nu än före pandemin. Men fler behöver komma i arbete för att minska segregationen och komma närmare målet om jämlika uppväxt- och levnads- villkor och goda livschanser för alla. Alla som kan arbeta ska arbeta. Regeringen föreslår att medel tillförs Arbetsförmedlingen för att främja införandet av etableringsjobb.

Sveriges beroende av fossila bränslen är i längden säkerhetspolitiskt och klimatmässigt ohållbart. Nu föreslår regeringen ytterligare åtgärder för att skynda på klimat- omställningen, bland annat en förstärkt miljökompensation för att stärka järnvägens konkurrenskraft och bidra till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Regeringen föreslår även mer medel för att bibehålla den höga omställningstakten i elektrifieringen av transportsektorn.

I osäkra tider är det än viktigare att svenska folket vet att skola, äldreomsorg och sjukvård går att lita på. Regeringen arbetar för att stärka den demokratiska kontrollen över välfärden. Alla som jobbar och bygger Sverige ska ha trygga socialförsäkringar och framtida pensioner. För att förbättra ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt föreslår regeringen ett garantitillägg. Detta är särskilt viktigt när priserna stiger.

Sveriges hantering av pandemin visar att kapaciteten finns för att möta stora samhällsutmaningar. Regeringens åtgärder har bidragit till att minska smittspridningen, rädda liv och minska de negativa konsekvenserna för jobb och företag. Den ekonomiska återhämtningen har varit snabb och Sverige har klarat den ekonomiska krisen väl jämfört med många andra länder. Regeringen föreslår att ytterligare resurser tillförs för att säkra svensk hälso- och sjukvård samt ytterligare medel för att säkerställa att alla, vid behov, ska kunna få en fjärde vaccindos.

De senaste två åren har inneburit en betydande prövning för Sverige och det svenska folket. Nu möter samhället nya utmaningar. Det är även i denna situation avgörande att de åtgärder som vidtas är väl avvägda och hållbara över tid. Det är också viktigt att effekterna inte tillåts slå hårt mot dem som redan har en ekonomiskt svagare ställning i samhället. Sverige ska möta dessa utmaningar med samma kraft och beslutsamhet som hela samhället tillsammans mötte pandemin.

I samband med denna proposition lämnas propositionen Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99). Regeringen har dessförinnan vid sex tillfällen lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2022. Vidare har riksdagen vid två tillfällen beslutat om ändringar i statens budget för 2022 som har avsett ekonomiskt stöd och försvarsmateriel till Ukraina. Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2022 och andra åtgärder för att stärka Sverige och stötta Ukraina redovisas i tabell 2.1.

8

	Prop. 2021/22:100
Tabell 2.1	Förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2022 och redan
	beslutade åtgärder för att stärka Sverige och stötta Ukraina
Miljarder kronor
		2022
Förstärkning av Sveriges totalförsvar
Förstärkning av det militära försvaret1, 2		2,0
Förstärkning av det civila försvaret		0,8
Stöd till Ukraina och insatser för ett ordnat flyktingmottagande i hela landet
Stöd till Ukraina3		1,1
Ökade kostnader för boende och ersättningar		9,8
Extra stöd till kommuner som tar emot många flyktingar		0,5
Tillskott till civilsamhällesorganisationer och övriga åtgärder för ett ordnat
flyktingmottagande		0,2
Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag
Förlängd och modifierad elpriskompensation för södra och mellersta Sverige1		0,9
Tillfälligt höjt bostadsbidrag för barnfamiljer		0,5
Stöd till jordbruket2		0,7
Höjning av EKN:s garantiram för råvarugarantier
Bryta segregationen, driva på klimatomställningen och ta tillbaka den
demokratiska kontrollen av välfärden
Främja införandet av etableringsjobb		0,1
Ytterligare medel till klimatbonusen		3,9
Förstärkt miljökompensation för godstransporter på järnväg		0,7
Garantitillägg för pensionärer med låga inkomster2		4,2
Ökad kapacitet i sjukvården genom fler vårdplatser		0,5
Fortsatt hantering av pandemin
Ytterligare medel för vaccinering		1,2
Ökade kostnader för höga sjuklönekostnader		5,8
Ökade kostnader för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning		1,1
Övriga åtgärder för hantering av pandemin		0,1
Övriga oundvikligheter		1,4
Summa4		35,4

1 Förslag i prop. Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199).

2 Förstärkningen av försvaret, förslaget om tillfälligt höjd skattenedsättning för diesel i jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet samt garantitillägget för pensionärer beräknas även ha effekt för 2023 med 4,7 miljarder kronor, 0,4 miljarder kronor respektive 9,3 miljarder kronor.

3 Förslag i utskottsinitiativ Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina (bet. 2021/22:FiU40) och Ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel (bet. 2021/22:FiU46).

4 Förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2022 summerar till 31,4 miljarder kronor.

Källa: Egna beräkningar.

Åtgärder med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

Rysslands olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina har drabbat landet och dess folk hårt och innebär en allvarlig försämring av det säkerhetspolitiska läget. Med anledning av detta agerar regeringen på tre områden: stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.

Stöd till Ukraina

För att stötta Ukraina och möta de växande humanitära behoven har regeringen utökat det humanitära biståndet. Därutöver har riksdagen beslutat att Sverige ska ge ett ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets

9

Prop. 2021/22:100

väpnade styrkor samt skänka försvarsmateriel. På regeringens initiativ har dessutom resurser tillgängliggjorts i form av en lånegaranti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, som är en del av Världsbanksgruppen.

Många människor har tvingats fly från Ukraina. De flesta har rest till angränsande länder, men många har sökt skydd i Sverige. Det råder stor osäkerhet om hur många personer som kommer att komma till Sverige och hur länge de behöver stanna. Regeringen följer därför utvecklingen noga och arbetar brett med olika typer av åtgärder. På kort sikt är det viktigaste att säkerställa att människor får grundläggande trygghet och tak över huvudet. Kapaciteten i det svenska mottagningssystemet har därför på kort tid utökats kraftigt. Även kommunerna har tagit ansvar och skolor i hela landet har redan tagit emot eller förbereder sig för att ta emot de barn som kommer. Regeringen avsätter kraftigt utökade medel för att den nya situationen ska kunna hanteras, och föreslår även att de kommuner som tar ett ansvar ges ett extra stöd. I enlighet med befintligt regelverk och OECD:s riktlinjer kommer avsevärda delar av de utökade kostnaderna som presenteras i propositionen Vårändringsbudget för 2022 att avräknas från biståndet under 2022. Engagemanget i civilsamhället har varit stort. För att i än högre grad stötta de viktiga insatser som görs av de ideella organisationerna föreslås ytterligare medel. De som nu kommer från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt det så kallade massflyktsdirektivet (2001/55/EG) har rätt att arbeta och bedömningen är att många har goda möjligheter att få arbete i Sverige. Med ett arbete kan den som initialt behövt stöd själv återta ansvaret för sin försörjning och sitt boende.

Sanktioner mot Ryssland

Sverige har tillsammans med övriga medlemsstater i EU snabbt och beslutsamt infört breda och långtgående sanktioner mot Ryssland och den ryska statsledningen. Dessa riktar sig mot bland annat den finansiella sektorn, energi- och transportsektorn, produkter som kan användas för både civila och militära ändamål samt mot individer med koppling till den ryska ledningen. Sanktionerna har kraftigt begränsat Rysslands finansieringsmöjligheter och handel.

Stärka Sverige

Sveriges försvarsförmåga ska öka och upprustningen av totalförsvaret genomföras i snabbare takt. Anslagen till det militära försvaret ska nå två procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Nya anvisningar till Försvarsberedningen har utarbetats, enligt vilka beredningen ska överlägga rörande anslagsökningar för det militära försvaret för att nå och sedan bibehålla en anslagsnivå som motsvarar två procent av BNP. Överläggningarna ska vara avslutade i maj 2022. Regeringens utgångspunkt är att en bred parlamentarisk överenskommelse ska inkludera en finansiering av försvarssatsningen. Regeringen har också tagit initiativ till partiöverläggningar om säkerhetspolitiken.

I syfte att ytterligare stärka försvarsförmågan på kort sikt har anslagen till det militära försvaret ökats 2022. Även möjligheterna att ingå långsiktiga åtaganden för materielbeställningar har utökats.

Det civila och militära försvaret är ömsesidigt förstärkande. Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front. En viktig del i det arbetet är att stärka det civila försvaret. Regeringen föreslår därför åtgärder för att stärka det civila försvarets förmåga under 2022. Åtgärderna syftar bland annat till att stärka kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar, stärka den enskildes

10

Prop. 2021/22:100

beredskap, stärka befolkningsskyddet genom upprustning av skyddsrum och varningssystem samt förstärka samhällets robusthet och försörjningsberedskap.

Invasionen av Ukraina har visat på vikten av en trygg tillgång på råvaror för svenska företag och en trygg livsmedelsförsörjning. För att bidra till att trygga tillgången på råvaror av nationell betydelse för Sverige föreslår regeringen ett bemyndigande att ställa ut kreditgarantier för att säkra tillgången till råvaror, en så kallad råvarugaranti. Den senaste tiden har även priser på viktiga insatsvaror i lantbruket stigit. Regeringen föreslår därför ett tillfälligt stöd, riktat till växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Med anledning av Rysslands invasion har regeringen presenterat ett åtgärdspaket för att möta prisökningarna på bland annat el, diesel och bensin. Åtgärdspaketet innebär att drivmedelsskatterna sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre per liter. Tillsammans med den tidigare aviserade skattesänkningen på 40 öre per liter skulle det innebära att priset på bensin och diesel under perioden 1 maj–30 september 2022 blir cirka 1 krona och 80 öre lägre, inklusive mervärdesskatt. Reduktionsplikten samt BNP-indexeringen av drivmedelsskatterna avses pausas under 2023. I åtgärdspaketet ingår en ny drivmedelskompensation till privatpersoner på upp till 1 500 kronor per bilägare. Efter förslag från regeringen förlängs också en modifierad version av elpris- kompensationen med ytterligare en månad för hushåll i södra och mellersta Sverige. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi mot kraftiga prisuppgångar föreslås att ett tilläggsbidrag införs för barnfamiljer som har eller senare under 2022 kommer att ha rätt till bostadsbidrag. Tilläggsbidraget, som föreslås lämnas från och med juli till och med december 2022, kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad.

Tränga tillbaka våld och brottslighet och bryta segregationen

I osäkra tider är det starka samhället, byggt på tillit och gemenskap, än viktigare. I det samhället har segregation, våld och brottslighet ingen plats. Regeringen vidtar därför kraftfulla åtgärder för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och brottsligheten. Fler människor ska komma i arbete och bli en del av samhälls- gemenskapen. Regeringen ska vända på varje sten för att vidta de åtgärder som krävs.

Tränga tillbaka våld och brottslighet

Våld och brottslighet hotar samhällsgemenskapen, undergräver tilliten mellan människor och urholkar framtidstron. Regeringen har därför sedan 2014 lagt om svensk kriminalpolitik och påbörjat ett långsiktigt arbete för att bekämpa våld och brottslighet. Regeringens åtgärdsprogram mot gängkriminalitet syftar till att ge myndigheterna rätt verktyg i brottsbekämpningen, skärpa påföljderna för brott, bryta tystnadskulturen och utveckla det brottsförebyggande arbetet.

Regeringen har genomfört omkring 60 straffskärpningar och ett 30-tal gärningar som tidigare inte var straffbara har kriminaliserats. Regeringen har också genomfört en historisk utbyggnad av svenskt rättsväsende med bland annat 6 000 fler anställda inom polisen sedan 2016 (se diagram 2.1). Sedan 2014 har antalet antagna till polisutbildningen mer än fördubblats, och utbildningen ges nu på fler universitet och högskolor. Målet är 10 000 fler polisanställda till 2024. Samtidigt har polisens tekniska förmåga stärkts genom nya och skarpare verktyg, som till exempel hemlig dataavläsning och utökade möjligheter till kamerabevakning. För att bryta tystnadskulturen och få fler att våga vittna om brott kommer regeringen att lämna förslag om en möjlighet till strafflindring för dem som medverkar i utredningen av någon annans brott, så kallade kronvittnen, och stärka skyddet för vittnen.

11

Prop. 2021/22:100

Regeringens satsning på brottsförebyggande åtgärder fortsätter, till exempel genom ett förstärkt arbete med avhoppare från kriminella gäng.

Diagram 2.1 Antal anställda inom Polismyndigheten

Antal anställda 2014–2021, prognos 2022–2024

39 000

37 000

35 000

33 000

31 000

29 000

27 000

25 000

14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24
			Antal anställda					Prognos

Källa: Polismyndigheten.

Narkotikahandeln är en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk och ofta en källa till konflikter. För att bekämpa gängen tar regeringen krafttag mot narkotika, exempelvis genom arbete med straffskärpningar för narkotikabrott. Regeringen har samtidigt tagit initiativ för att förebygga och begränsa narkotikans skadeverkningar bland annat genom den största översynen av narkotikapolitiken på decennier.

Som ett led i kampen mot organiserad brottslighet förstärks regelverket mot penningtvätt. Bland annat har en ny penningtvättslag införts, med kraftigt utökade sanktionsmöjligheter, och flera myndigheter har fått resurstillskott för att stärka tillsynen. Regeringen avser också lämna förslag för att öka informationsutbytet mellan banker och rättsvårdande myndigheter.

Arbetslivskriminalitet göder den organiserade brottsligheten och dränerar välfärden och trygghetssystemen på resurser. Regeringen har tillsatt en nationell delegation som bland annat ska öka kunskapen om arbetslivskriminalitetens omfattning och stödja de aktörer som arbetar för att stoppa den. Vidare ska regionala center mot arbetslivskriminalitet inrättas under 2022 och 2023. Dessa center innebär en intensifiering av det myndighetsgemensamma arbete som regeringen initierade redan 2017, och som har resulterat i att över 6 000 myndighetsgemensamma kontroller har genomförts. För att förbättra det myndighetsgemensamma arbetet ytterligare utvärderar regeringen också möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som måste synliggöras och bekämpas. I regeringens arbete ingår insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld, prostitution och människohandel samt stöd och skydd till utsatta. Flera straffskärpningar har skett på området och ett förebyggande åtgärdsprogram har tagits fram.

Bryta segregationen

Arbete och egen försörjning skapar delaktighet i samhället. Det är genom arbete som välfärden byggs och i arbetsgemenskapen kan tilltron till andra människor, framtiden och samhället växa. Långtidsarbetslösheten behöver tryckas tillbaka, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar. Tiden till det första jobbet i Sverige behöver vara

12

Prop. 2021/22:100

så kort som möjligt. Framför allt behöver fler utrikes födda kvinnor komma i arbete. Samhället erbjuder stöd, bland annat i form av utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser. Men varje individ har också ett eget ansvar att göra sitt bästa för att komma i jobb, skaffa sig en långsiktig försörjning och delta i samhället.

Under det senaste decenniet har etableringsgraden för nyanlända successivt förbättrats. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb under första halvåret 2022 för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få ett jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. För att främja införandet föreslår regeringen ett särskilt tillskott till Arbetsförmedlingen.

Regeringen vill införa en aktivitetsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd. Den som är arbetsförmögen ska möta lika tydliga krav på aktivitet oavsett vilken form av stöd som personen får. En sådan signal är viktig. Syftet är att bryta isoleringen genom meningsfull heltidssysselsättning, kontakt med arbetsmarknaden och aktiviteter i samhällets regi som bidrar till förbättrad hälsa och underlättar integrationen. Dessutom kommer regeringen utreda ökade drivkrafter till arbete för personer med försörjningsstöd.

Regeringen arbetar långsiktigt, kunskapsbaserat och tvärsektoriellt för att bryta segregationen. Utöver åtgärder för att få fler i arbete, omfattar regeringens reformer på området bland annat förslag om att kommunerna aktivt ska erbjuda plats till barn som har behov av förskola för sin språkutveckling samt om att höja elevernas kunskapsresultat och öka likvärdigheten i skolan. Målsättningen är vidare att samhälls- servicen ska stärkas och boendesegregationen minskas i hela landet. Regeringen har även lämnat förslag som ökar incitamenten att dela föräldrapenningen mer lika även för föräldrar med låga inkomster. Det kan snabba på etableringen på arbets- marknaden, framför allt för utrikes födda kvinnor.

Skapa jobb genom att driva på klimatomställningen

Sverige ligger långt fram i klimatomställningen, tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Koldioxidfri stålproduktion, nya batterifabriker och eldrivna tunga lastbilar skapar exportmöjligheter och tusentals nya arbetstillfällen i hela landet.

Bara i Norrbottens län planeras gröna investeringar på upp till 700 miljarder kronor de kommande åren. Klimatomställningen bidrar även till att minska beroendet av att importera fossila bränslen, vilket gör Sverige säkrare. Men för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grad måste takten i omställningen öka. Sverige ska ta sin del av ansvaret för att få ned utsläppen och visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter.

Minska utsläppen och skydda värdefull natur

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Därför har ett klimatpolitiskt ramverk införts med ett ambitiöst klimatmål, en klimatlag och ett fristående klimatpolitiskt råd. Målet innebär att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast 2045.

Sedan 2014 har budgeten för klimat- och miljöpolitik mer än fyrdubblats (se diagram 2.2). Ett av regeringens viktigaste initiativ på området är Klimatklivet, som ger stöd till lokala och regionala klimatinvesteringar. Fram till och med den 27 december 2021 har drygt 4 000 ansökningar för totalt 9 miljarder kronor med en samlad investeringsvolym på cirka 22 miljarder kronor beviljats inom Klimatklivet, som sammanlagt förväntas bidra med en årlig minskning av växthusgasutsläpp på

1,8 miljoner ton. Det motsvarar ca 4 procent av Sveriges totala utsläpp under 2020.

13

Prop. 2021/22:100

Regeringen arbetar också aktivt, nationellt och internationellt, med att minska den negativa påverkan på klimatet, miljön och den biologiska mångfalden som följer av plast- och kemikalieanvändning samt avfallshantering. Det pågående arbetet för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi möjliggör ökad resurseffektivitet, vilket bidrar till både miljö- och klimatmål. Därutöver vidtar regeringen åtgärder för att formellt skydda värdefulla naturområden. Regeringen anser att skydd av värdefulla skogar ska göras i god samarbetsanda med skogsägarna. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. Skogsägare ska få ekonomisk kompensation för skydd av värdefull natur som medför inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till.

Sverige ska vara pådrivande i det förebyggande arbetet mot klimatförändringarnas påverkan på säkerheten globalt. En ambassadör för klimat och säkerhet ska därför tillsättas.

Diagram 2.2 Medel för klimat- och miljöpolitiken

Utfall 2006–2021, anslagna medel 2022

Miljoner kronor

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Anm.: Inkl. propositionen Vårändringsbudget för 2022.

Källa: Egna beräkningar.

Gröna jobb och investeringar

Klimatomställningen innebär en grön industriell revolution, som kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen. Sveriges löntagare måste därför rustas med nya kunskaper och kompetenser. Regeringen gör historiska satsningar på kompetensutveckling och omställning mitt i yrkeslivet. Kunskapslyftet har inneburit en omfattande utbyggnad av utbildningsplatser i hela landet varav många platser är permanenta. Det görs även riktade satsningar på kompetensutveckling för att möjliggöra vidareutbildning och omställning som stödjer klimatomställningen. Regeringen genomför också ett omfattande omställningspaket i linje med partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd. I paketet ingår ett nytt offentligt omställnings- studiestöd som stärker möjligheten till studier och kompetensutveckling, en ny offentlig omställningsorganisation och möjligheten för arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd att få ersättning för det. För att stärka kompetens- försörjningen har regeringen också presenterat förslag för att utbildningsutbudet på gymnasial nivå bättre ska svara mot arbetsmarknadens behov, bland annat för att möta klimatomställningen.

Tillgång till kapital är avgörande för att stödja klimatomställningen. Regeringen arbetar brett för att säkra gröna investeringar och en hållbar finansmarknad, bland annat

14

Prop. 2021/22:100

genom statliga kreditgarantier för gröna investeringar och statliga gröna obligationer. Dessutom har hållbarhetskraven ökat för pensionsfonder och de statliga AP-fonderna.

Regeringen arbetar för att stödja projekt och investeringar som minskar utsläppen inom industrin. Redan 2018 lanserade regeringen Industriklivet i syfte att ge stöd till just sådana projekt. Sverige har som första land i världen avsatt medel för ett statligt stödsystem för infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.

Ny forskning behövs för att genomföra klimatomställningen. Regeringen har gjort omfattande satsningar på området, till exempel har de nationella forsknings- programmen på klimat- och miljöområdet förstärkts. Regeringen fortsätter även satsningen på forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund och föreslår nu att ytterligare medel avsätts. Vidare vill regeringen möjliggöra ett utökat deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) för att snabba på den gröna och digitala omställningen till ett hållbart samhälle.

En trygg energiförsörjning för framtiden och mer hållbara transporter

Beroende av råvaror som gas, olja och kol från Ryssland samt högre priser på energi innebär säkerhetspolitiska sårbarheter och risker för den energiintensiva industrin. Tillgång till fossilfri el är vidare nödvändigt för en hållbar omställning inom industrin, transportsektorn och resten av samhället. Det förutsätter en fortsatt snabb utbyggnad av kostnadseffektiv, förnybar energi. Framtidens energiförsörjning kräver nya lösningar för att Sverige fortsatt ska ha ett robust elsystem, med en hög leverans- säkerhet och en låg miljöpåverkan, och el till konkurrenskraftiga priser. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi för elektrifiering som beslutades i februari 2022. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering. Bland annat behöver elnätets överföringskapacitet öka betydligt för en förbättrad elförsörjning, samtidigt som ledtider för investeringar i elnäten behöver kortas för att möta industrins behov. En fortsatt snabb utbyggnad av vindkraft förväntas de närmaste åren, och kommunernas incitament för att tillåta etablering av vindkraft ska stärkas.

Transportsektorn står för nästan en tredjedel av de fossila utsläppen i Sverige, men har goda förutsättningar att ställa om till fossilfrihet. Regeringen avser att presentera en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för 2022–2033. Som en del av detta gör regeringen den största järnvägssatsningen i modern tid. För att öka takten i klimatomställningen föreslår regeringen också en förstärkning av miljökompensationen för godstransporter på järnväg, i syfte att stärka järnvägens konkurrenskraft.

Regeringen ökar även takten i arbetet med elektrifiering av transportsektorn. Laddinfrastrukturen byggs ut genom bland annat Klimatklivet, som har bidragit till finansieringen av 65 000 laddstolpar runt om i Sverige. Genom bonus–malus-systemet främjas bilar med lägre koldioxidutsläpp. Klimatpremier har införts för att ställa om de tunga fordonen. Elektrifieringen inom transportsektorn går snabbt, och försäljningen av antalet bilar som är berättigade till klimatbonus har ökat mer än vad som tidigare beräknats. För att bibehålla den höga omställningstakten föreslår regeringen att ytterligare medel skjuts till. För att minska utsläppen från arbetsresor har regeringen lämnat förslag om att dagens reseavdrag ska ersättas med en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion, där en högre avståndsgräns föreslås gälla i utpekade storstadskommuner, medan avståndsgränsen är lägre utanför dessa områden.

15

Prop. 2021/22:100

Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och säkerställa trygga försäkringar och pensioner

En stark välfärd är avgörande för ett jämlikt Sverige som håller ihop. Sverige ska ha vård, skola och omsorg av hög kvalitet i hela landet, och de gemensamma skattepengarna ska gå till det de är avsedda för. Alla som jobbar och bygger upp Sverige ska ha trygga försäkringar och pensioner.

Pandemin har tydliggjort allvarliga brister i välfärdssystemen. Underbemanning och fragmentering skapar revor i skyddsnäten. Redan före pandemin har regeringen årligen skjutit till stora resurser för att stärka välfärdssektorn. Sedan 2014 har antalet medarbetare i välfärden ökat med över 100 000 personer (se diagram 2.3). Fler kolleger till välfärdens medarbetare behövs. Samtidigt ska arbetsmiljön och arbetsvillkoren förbättras.

Diagram 2.3 Antal anställda i välfärden

Tusental personer

1 400

1 350

1 300

1 250

1 200

1 150

1 100

1 050

1 000 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Anm.: Uppgifterna bygger på antal anställda inom kommunsektorn, enligt nationalräkenskaperna, uppräknat med en skattning för antalet anställda i välfärden i privat sektor. Med kommunalt finansierad verksamhet avses här hela kommunsektorn, det vill säga både kommuner och regioner. Könsuppdelad statistik saknas.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Vård, skola och omsorg av hög kvalitet i hela landet

Behovet och betydelsen av en stark välfärd har framhävts av pandemin. För att stärka välfärden ytterligare har regeringen sett till att stora tillskott av medel tillförts kommuner och regioner genom generella statsbidrag. Regionerna får också extra medel för att stärka särskilt viktiga områden inom hälso- och sjukvården, bland annat för att korta väntetiderna, stödja utvecklingen av den nära vården i hela landet, förstärka arbetet med psykisk hälsa samt för att förbättra och utveckla cancervården och förlossningsvården. Regeringen möjliggör fler platser för verksamhetsförlagd utbildning så att lärosätena kan utbilda fler sjuksköterskor och stödjer vidare- utbildningen av sjuksköterskor. Regeringen föreslår dessutom ytterligare tillskott för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården, till exempel sjuksköterskor, och förbättra arbets- miljön. Därutöver genomförs flera insatser för att stärka krisberedskap och det civila försvaret i hälso- och sjukvården.

Välfärdskommissionen, som regeringen tillsatte 2019, har identifierat flera åtgärder för att stärka kommuners och regioners förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av god kvalitet. Merparten av Välfärdskommissionens 29 förslag till åtgärder har genomförts eller påbörjats, bland annat en satsning på en gemensam digital infrastruktur för att den offentliga sektorn bättre ska kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

16

Prop. 2021/22:100

Alla barn, oavsett bostadsort eller föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar, har rätt till en bra skolgång. Samhället har dock inte varit starkt nog att bryta med ojämlika förutsättningar och skolsegregation. Betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå och andra socioekonomiska förutsättningar för elevernas kunskapsresultat är fortsatt stor liksom spridningen i skolornas kunskapsresultat. Även kön har betydelse – pojkar har sämre skolresultat än flickor. Regeringen vill ändra detta och har gjort stora satsningar och reformer för att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Fler barn ska börja förskolan för att få bättre och mer jämlika förutsättningar för att lyckas i skolan. Antalet heltidstjänster i skolan har ökat med drygt 35 000 sedan läsåret 2014/15. Likvärdighetsbidraget har steg för steg byggts ut, och regeringen föreslår lagändringar för att skapa trygghet och studiero i alla skolor. För att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan har regeringen också presenterat förslag om bland annat tydligare och mer likvärdig resursfördelning till huvudmän, reglerade urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola samt tydligare villkor för nyetablering av fristående skolor.

Svensk äldreomsorg ska vara trygg och säker. Pandemin har synliggjort strukturella brister inom äldreomsorgen, vilket också Coronakommissionen har konstaterat (SOU 2020:80 s. 246). Enligt kommissionen var verksamheterna dåligt rustade, bland annat på grund av otillräckliga regelverk, organisatoriska brister, för låg bemanning och bristande medicinsk kompetens. Regeringen gör ambitiösa satsningar för att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen. Regeringen genomför bland annat ett äldreomsorgslyft, för att medarbetare inom äldreomsorgen ska ha bättre möjligheter att vidareutbilda sig. Yrket undersköterska blir en skyddad yrkestitel, den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt och platserna på specialistunder- sköterskeutbildningen har utökats. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska lämna förslag till en äldreomsorgslag, med målsättningen att få till stånd långsiktiga förutsättningar för äldreomsorgen och säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens.

Trygga försäkringar och pensioner

Samhället ska finnas där för den som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen som skapar trygghet och motverkar ekonomisk utsatthet. Regeringen arbetar för att stärka systemet. Lagändringar har genomförts för att öka möjligheterna att kunna återgå till ordinarie arbete för personer som har behov av en längre tids vård, behandling och rehabilitering. Åtgärder har också vidtagits för att skapa bättre möjligheter för den som kan att arbeta deltid under sin sjukskrivning. Skyddet vid sjukdom har förstärkts för behovsanställda och äldre. Dessutom har taket i sjukpenningen höjts med

25 procent. För personer med sjuk- och aktivitetsersättning har bostadstillägget och garantinivån höjts. Skattereduktionen har förstärkts för personer med sjuk- och aktivitetsersättning i syfte att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och arbetsinkomster.

Den som blir av med jobbet ska ha ekonomisk trygghet under omställning till ett nytt arbete. Fler behöver omfattas av den trygghet som a-kassan ger. För att uppmuntra till medlemsanslutning har regeringen föreslagit en skattelättnad på 25 procent av avgiften till arbetslöshetskassorna från och med den 1 juli 2022.

Regeringen vill fortsätta att stärka pensionärers ekonomi. Under mandatperioden har bland annat garantipensionen höjts och bostadstillägget förstärkts. Regeringen har även lämnat förslag om att reformera premiepensionssystemet. För personer som arbetat ett långt yrkesliv, men med låg lön, infördes ett inkomstpensionstillägg 2021. Regeringen arbetar också för en trygghetspension så att den som är utsliten eller blir

17

Prop. 2021/22:100

sjuk nära pensionsåldern inte ska behöva tvingas ta ut sin ålderspension i förtid. Genom regeringens skattesänkningar för pensionärer kommer skillnaden i beskattning av pension och löneinkomst att vara borta 2023. För att möjliggöra en generell höjning av pensionsnivåerna vill regeringen dessutom höja avgiftsinbetalningarna till pensionssystemet. Målsättningen är att den som går i pension sammanlagt ska få minst 70 procent av sin slutlön i allmän pension och tjänstepension.

Regeringen vill fortsätta förbättra ekonomin för pensionärer med låg allmän pension. Därför föreslås en reform som innebär att omkring en halv miljon pensionärer får

1 000 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt kommer drygt en miljon pensionärer få förstärkt ekonomi från och med augusti 2022. Det handlar ytterst om respekt för dem som varit med och byggt vårt land.

Skattepengar ska gå till det de är avsedda för

Det ska vara ordning och reda i välfärdssystemen. Den som har rätt till ersättning ska få det, men inte en krona ska gå till den som fuskar. Regeringen genomför därför en offensiv mot fusk och välfärdsbrott. Det handlar om att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringen inrättar Utbetalningsmyndigheten, som ska arbeta med systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen. Detta gör att arbetet mot brottslighet och felaktiga utbetalningar i välfärden kan bedrivas mer systematiskt och effektivt än tidigare. Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten har tillförts resurser för att förebygga, kontrollera och följa upp felaktiga utbetalningar och fusk med välfärdsmedel. Regeringen har dessutom föreslagit och genomfört flera lagskärpningar, bland annat för att stärka kvaliteten i folkbokföringen. Därtill har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag om hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott mot de utbetalande myndigheterna kan stärkas. Regeringen har också tillsatt en utredning som bland annat ska lämna förslag om hur ett särskilt straffrättsligt skydd kan införas för statliga stöd till företag och andra juridiska personer.

Vidtagna åtgärder med anledning av pandemin

Spridningen av covid-19 har inneburit en stor påfrestning och samhället har satts på prov. Sedan regeringen den 1 februari 2020 klassade covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom har hela Sverige kraftsamlat. En ansvarsfull finanspolitik innebar att Sverige hade resurser att möta pandemin. Under förra mandatperioden investerades

35 miljarder kronor i välfärden samtidigt som statsskulden betalades av. Det gjorde att Sverige mötte krisen med 100 000 fler medarbetare i välfärden jämfört med 2014 och den lägsta statsskulden som andel av BNP sedan 1977.

Regeringen och riksdagen har vidtagit ett stort antal åtgärder för att hantera pandemin och dess konsekvenser. Totalt har nästan 600 miljarder kronor skjutits till för att bland annat värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig (se tabell 2.2).

Stödåtgärderna har inneburit att konkurser kunnat förhindras, sysselsättningen har hållits uppe, och nedskärningar i välfärden kunnat undvikas. Detta är en skillnad jämfört med tidigare kriser, då sysselsättningen i välfärden har minskat. Regeringen föreslår också att ytterligare resurser tillförs för att pandemin och dess konsekvenser fortsatt ska kunna hanteras.

18

Prop. 2021/22:100

Tabell 2.2	Vidtagna åtgärder sedan pandemins utbrott
Miljarder kronor
						2022 varav
			2021 varav	2021 varav	2022 varav	beslutad	2022 varav	Totalt
		2020	BP21	ÄB	BP21	budget	ÄB	2020–2022
Mer resurser till välfärden och minskad
smittspridning
Generella statsbidrag till kommuner och regioner		21	10	13	5	3	13	64
Kompensation för merkostnader inom vård och
omsorg		10		11				21
Uppskjuten vård och vård mot covid-19			4	2	4	2		12
Testning och smittspårning m.m.		8	2	18		2	8	38
Snabb och säker vaccinering				11		6	4	20
Tryggare äldreomsorg			4		4			8
Karensavdrag, sjukintyg, riskgrupper och
smittbärarpenning m.m.		7	1	4		0	2	13
Övriga tillskott till vård, skola och omsorg m.m.		1	4	1	4	9	0	19
Krisstöd för att rädda svenska jobb och företag
Korttidspermittering		35		8			2	45
Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, brutto		33						33
Omställningsstöd, omsättningsstöd m.m.		6	4	12			4	26
Sjuklöneansvar, hyresstöd m.m.		16	4	12			13	44
Idrott, kultur, mediestöd		5	2	5	1	2	3	17
Trygghet och omställning för den som blivit
arbetslös
Förstärkt a-kassa		5	6	1	5			17
Aktiv arbetsmarknadspolitik och fler
utbildningsplatser		7	8	6	7	5	0	34
Övriga åtgärder för trygghet och omställning		1	0	1	0			2
Reformer för att ta Sverige framåt
Klimatomställningen ska gå snabbare		3	9	2	4	8		26
Fler ska komma i arbete			24	3	21	8		56
Hela landet ska växa			5	0	5	5	8	23
Sverige ska vara ett tryggt land för alla			3	0	4	4		12
Förstärkning av hushållens ekonomi			11		13	14		38
Övriga åtgärder		4	5	5	8	7	2	30
Totalt		161	105	114	85	75	58	599

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Egna beräkningar.

Åtgärder för att skydda liv och hälsa

En fungerande hälso- och sjukvård är grundläggande för att skydda människors liv och hälsa, och för att skapa trygghet. Därför har betydande medel tillförts kommuner och regioner för de merkostnader som pandemin har medfört, men också för att stödja regionernas hantering av den uppskjutna vården. Tillskotten inkluderar stora resurser till regionerna för att möjliggöra en storskalig testning och smittspårning samt för att genomföra den största vaccinationskampanjen i Sveriges historia. Den 7 april 2022 hade cirka 85 procent av Sveriges befolkning som är 12 år eller äldre fått två doser och 63 procent av befolkningen som är 18 år och äldre fått tre doser. Regeringen föreslår nu att ytterligare medel tillförs för att säkerställa att alla, vid behov, ska kunna få en fjärde dos.

19

Prop. 2021/22:100

Medel har också avsatts för att stärka äldreomsorgen och höja personalens kompetens. I takt med pandemins utbredning har tillfälliga förändringar i socialförsäkringen gjorts. Det handlar bland annat om ersättning för karensavdrag för att begränsa smitt- spridningen, riskgruppsersättning för att skydda riskgrupper och uppskjutet krav på läkarintyg för att minska belastningen på vården.

Sammantaget har de generella statsbidragen till kommunsektorn höjts betydligt mer än skatteintäkterna har minskat jämfört med prognosen före pandemin. Det har varit viktigt för regeringen att ta höjd för att värna välfärden och dämpa det ekonomiska fallet (se diagram 2.4).

Diagram 2.4 Skatterevidering och tillskott av generella statsbidrag sedan budgetpropositionen för 2020

Miljarder kronor

30

25

20

15

10

5

0

-5

-10

2020

2021

2022

Revidering av skatteinkomster i kommuner och regioner i jämförelse med BP20-prognos Tillskott på generella statsbidrag till kommuner och regioner efter BP20

Anm.: I diagrammet jämförs prognoserna för 2020, 2021 och 2022 års kommunala skatteinkomster i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1) med det utfall för 2020 och den prognos för 2021 och 2022 som redovisas i denna proposition. Staplarna motsvarar således hur mycket prognoserna för kommunala skatteinkomster som gjordes före pandemin har reviderats. Staplarna visar även regeringens tillskott av generella statsbidrag till kommunsektorn sedan budgetpropositionen för 2020. Staplarna inkluderar inte riksdagsinitiativet på 2,5 miljarder kronor 2020 eftersom det inte var regeringens initiativ.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Åtgärder för att skydda jobb och inkomster

Restriktioner till följd av pandemin, och de beteendeförändringar de gav upphov till, resulterade i en kraftig nedgång i ekonomin. Det har funnits ett stort behov av att mildra de ekonomiska konsekvenserna och rädda svenska jobb och företag.

Finanspolitiken har spelat en större roll än i tidigare kriser. Utan regeringens insatser hade företag och löntagare behövt bära en större del av kostnaden för nedstängningarna genom konkurser och arbetslöshet. I Coronakommissionens slutbetänkande konstateras att regeringens snabba och kraftfulla åtgärder har bidragit till att dämpa fallet i ekonomin och påskynda den ekonomiska återhämtningen (SOU 2022:10 s. 595).

Krisåtgärderna har gjort skillnad, men i en kraftig och snabb ekonomisk nedgång är det oundvikligt att människor blir arbetslösa. Regeringen har därför gjort tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, både för att den ska omfatta fler löntagare och för att ge medlemmarna större ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. Sedan pandemins början har drygt 250 000 fler blivit medlemmar i a-kassan (se diagram 2.5).

20

Prop. 2021/22:100

Diagram 2.5 Medlemsantal i arbetslöshetskassorna

Antal personer

4 000 000

3 900 000

3 800 000

3 700 000

3 600 000

3 500 000

3 400 000

3 300 000

3 200 000

3 100 000

3 000 000

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

Anm.: Antalet för respektive år avser december månad.

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Förstärkningen av arbetslöshetsersättningen och stödet vid korttidsarbete har varit viktigt för att hålla uppe hushållens konsumtion. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skydda jobb och stärka inkomsttryggheten för dem som blivit av med jobbet. Under 2020 och 2021 minskade också antalet mottagare av ekonomiskt bistånd (se diagram 2.6).

Diagram 2.6 Mottagare av ekonomiskt bistånd 18 år och äldre

Antal personer

500 000

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Totalt antal mottagare av ekonomiskt bistånd, 18 år och äldre varav män

varav kvinnor Helårsekvivalenter, samtliga

Anm.: En helårsekvivalent motsvarar en person som under ett helt år mottagit ekonomiskt bistånd. Om två personer vardera mottagit ekonomiskt stöd under ett halvår räknas det som en helårsekvivalent, men som två mottagare. Antal biståndsmottagare 2021 är preliminära uppgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen.

Regeringen har också förstärkt sjukförsäkringen och ökat möjligheterna till omställning. Kunskapslyftet har också förstärkts under pandemin, med fler utbildningsplatser som bättre möter samhällets behov, vilket gett grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden förbättrade möjligheter att utbilda sig för att få jobb. För att stötta människor som hamnat i en utsatt situation har bostadsbidraget

21

Prop. 2021/22:100

för barnfamiljer höjts tillfälligt och civilsamhället fått ökade resurser. Medel har även tillförts organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och organisationer som arbetar mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Stödåtgärderna har bidragit till att hålla uppe sysselsättningen. Sysselsättningsgraden i Sverige minskade under inledningen av pandemin, men har därefter stigit igen, och är i dag högre än 2014 och bland de högsta inom EU. Systemet med korttidsarbete har varit av avgörande betydelse för att rädda jobb. Totalt beviljades ca 600 000 individer korttidspermittering under krisen (se diagram 2.7).

Diagram 2.7 Antal anställda som beviljats korttidspermittering

Antal personer

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

mars 2020

april 2020

maj 2020

juni 2020

juli 2020

augusti 2020

september 2020

oktober 2020

november 2020

december 2020

januari 2021

februari 2021

mars 2021

april 2021

maj 2021

juni 2021

juli 2021

augusti 2021

september 2021

Antal anställda, kvinnor

Antal anställda, män

Antal anställda, totalt

Anm.: Data är från 2022-03-29. Siffrorna är preliminära och kan komma att ändras.

Källa: Tillväxtverket.

Företag som har drabbats ekonomiskt har fått olika typer av stöd i syfte att övervintra krisen och undvika uppsägningar (se diagram 2.8). Åtgärderna har syftat till att minska kostnaderna, stärka likviditeten och förbättra finansieringsmöjligheterna. Medlen har huvudsakligen fördelats utifrån hur allvarligt företagen har drabbats ekonomiskt, men vissa stöd har riktats till specifika sektorer, som medier, kultur, idrott, kollektivtrafik, järnväg samt flyg- och sjöfart. Företag har även fått ersättning för höga sjuklönekostnader. För att underlätta företagens möjligheter att finansiera export- affärer har Exportkreditnämndens kreditgarantiram för exportkrediter samt Svensk exportkredits låneram i Riksgäldskontoret höjts. Tillfälliga och tidigarelagda skattesänkningar för jobb och företag har också genomförts. Till exempel har kostnaden för att anställa sänkts genom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter bland annat för 19–23-åringar. Sänkningen för 19–23 åringar har varit särskilt betydelsefull för företag inom branscher som anställer många unga, och som påverkats av restriktioner samt beteendeförändringar till följd av pandemin, till exempel hotell- och restaurangbranschen.

22

Prop. 2021/22:100

Diagram 2.8 Utbetalningar till vissa stöd samt beviljade anstånd och utställda garantier

Miljarder kronor

70
60
50
40
30
20
10
0
Anstånd	Korttidsarbete	Ersättning sjuklönekostnader
Nedsatt arbetsgivaravgift	Omställningsstöd	Nedsatt arbetsgivaravgift unga
Företagsakuten

Anm.: Anstånd innebär att näringsidkare kan skjuta upp betalningar av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och moms och är därmed en likviditetshöjande åtgärd. Ersättning för sjuklönekostnader avser full kompensation för april–juli 2020 och därefter ersätts sjuklönekostnader som kan antas vara utöver det normala. Den tillfälliga generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gällde mars–juni 2020. Nedsättningen innebar att arbetsgivaren betalade 10,21 procent i arbetsgivaravgift i stället för 31,42 procent för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kronor per anställd och månad. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga avser personer 19–23 år och gäller 1 januari 2020–31 mars 2023. Nedsättningen innebär att arbetsgivaren betalar 19,73 procent i stället för 31,42 procent i arbetsgivaravgifter på ersättningar upp till 25 000 kronor per månad. Den 1 juni–31 augusti 2021 gällde en förstärkning av nedsättningen till 10,21 procent. Företagsakuten var ett garantiprogram där Riksgälden ställde ut kreditgarantier till i första hand små och medelstora bolag som drabbats ekonomiskt av pandemin. Alla uppgifter är per den 31 december 2021.

Källor: Skatteverket, Tillväxtverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Pandemin går in i en ny fas

Sedan den 1 april 2022 klassificeras covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom. Pandemin går således in i en ny fas, men det är fortsatt viktigt att följa smittspridningen, få fler att vaccinera sig och stärka hälso- och sjukvården. Samtidigt ställs Sverige inför nya utmaningar. Det osäkra läget understryker behovet av en fortsatt god beredskap.

2.2 Fördelningseffekter

Effekter på inkomstfördelningen

Fördelningspolitiken bidrar till att tillväxt och välfärd kommer alla till del genom hela livet, så att livschanser och levnadsvillkor utjämnas. En del av utjämningen sker via skatter och transfereringar, som direkt påverkar den ekonomiska standarden. En annan, mer omfattande del, är den utjämning som sker genom offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. I riktlinjekapitlet används ett utökat inkomstbegrepp, som utöver ekonomisk standard även tar hänsyn till välfärdstjänster, för att bedöma politikens påverkan på inkomstfördelningen. Det ger en mer komplett bild av politikens effekter. Samtidigt är den utjämning av livschanser som sker genom välfärdstjänster, inte minst utbildning, svår att mäta och av en vidare betydelse än vad som framgår av de ekonomiska beräkningar som görs i denna proposition.

De reformer i propositioner om ändringar i statens budget som presenterats sedan budgetpropositionen för 2022 samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2022 som bedöms ha en direkt inverkan på individernas ekonomiska standard och som är beräkningsbara är förslagen om garantitillägg till pensionärer, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer samt elpriskompensation. Till detta kommer förslag om

23

Prop. 2021/22:100

förstärkning av resurser till välfärdstjänster. Reformerna har olika fördelningsprofil, men sammantaget ökar den utökade inkomsten till följd av reformerna mest i inkomstgrupper med lägst ekonomisk standard. I inkomstgruppen med högst ekonomisk standard ökar inte den utökade inkomsten lika mycket som i övriga inkomstgrupper. Det är främst förslaget om garantitillägg till pensionärer som bidrar till den utjämnande fördelningsprofilen (se diagram 2.9).

Diagram 2.9 Genomsnittlig förändring av utökad inkomst i olika inkomstgrupper

Procent

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

1	2		3	4	5	6	7		8	9	10
Låg inkomst				Inkomstgrupp (ekonomisk standard)						Hög inkomst
		Bidrag från förändrad ekonomisk standard						Bidrag från välfärdssatsningar

Anm.: Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i propositioner om ändringar i statens budget sedan budgetpropositionen för 2022 och förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2022. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för ekonomisk standard) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster). Hur regeringens reformer påverkar kvinnors och mäns utökade individuella inkomst redovisas i diagram 2.10.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Effekter på ekonomisk jämställdhet

Sverige är i dag ett av världens mest jämställda länder, även om mycket återstår innan jämställdhet är uppnådd. Den ekonomiska politiken ska utformas så att den bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män.

Sammantaget bedöms reformerna i propositioner om ändringar i statens budget som presenterats sedan budgetpropositionen för 2022 samt i propositionen Vårändringsbudget för 2022 tillfalla kvinnor i större utsträckning än män. Den utökade individuella inkomsten, som består av individuell disponibel inkomst och välfärdstjänster, beräknas öka med 0,9 procent för kvinnor och med 0,6 procent för män till följd av de föreslagna reformerna. Både reformerna som påverkar den individuella disponibla inkomsten och satsningarna på välfärdstjänster ökar den utökade individuella inkomsten mer för kvinnor än för män, vilket får till följd att reformerna bidrar till att öka den ekonomiska jämställdheten (se diagram 2.10).

24

Prop. 2021/22:100

Diagram 2.10 Genomsnittlig förändring av kvinnors och mäns utökade individuella inkomster

Procent

1,0

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0

Kvinnor	Män
Bidrag från förändrad ekonomisk standard	Bidrag från välfärdssatsningar

Anm.: Statistiken avser åldersgruppen 20 år och äldre. Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i propositioner om ändringar i statens budget sedan budgetpropositionen för 2022 och förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2022. Bidrag från förändrad ekonomisk standard och bidrag från satsningar på välfärdstjänster avser förändringen i ekonomisk standard respektive satsningar på välfärdstjänster som andel av den utökade inkomsten före reformerna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2.3 Utsikter för svensk ekonomi

Fortsatt tillväxt i världsekonomin

Världsekonomin växte snabbt 2021, främst till följd av omfattande vaccinering, som möjliggjorde lättade restriktioner, och av en expansiv ekonomisk politik. I både euroområdet och USA har BNP uppnått en högre nivå än före pandemin. Under slutet av 2021 och inledningen av 2022 gick tillväxten in i en lugnare fas, när smittspridningen återigen ökade. Effekterna av denna smittspridningsvåg blev dock förhållandevis kortvariga. Tillväxten i omvärlden bedöms dämpas 2022 efter den snabba återhämtningen 2021. BNP i länder som är viktiga för svensk export bedöms växa ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt för 2000–2021. Hushållen har fortsatt ett högt sparande, vilket möjliggör ökad konsumtion, inte minst av tjänster, när restriktioner har lyfts. Hushållens köpkraft antas dock dämpas något till följd av hög inflation. Därtill antas de ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina dämpa tillväxten. I takt med att resursutnyttjandet i ekonomin ökar bedöms tillväxten i den globala ekonomin sakta in ytterligare 2023. Osäkerheterna är dock mycket stora, och nära sammankopplade med hur Rysslands invasion av Ukraina och dess följder utvecklas.

Effekterna av Rysslands invasion av Ukraina väntas framför allt dämpa tillväxtutsikterna i Europa. Det beror på att rysk gas utgör en betydande andel av Europas totala energianvändning. Många länder, framför allt i Östeuropa, har därtill en relativt omfattande handel med Ryssland. Den ekonomiska utvecklingen bedöms påverkas främst genom ökade kostnader för el, drivmedel och livsmedel. Ryssland och Ukraina producerar en fjärdedel av världens vete. Ukraina är också en stor majs- exportör och Ryssland exporterar mycket stora mängder gödningsmedel. Även en ökad oro på de finansiella marknaderna väntas dämpa konsumtions- och investeringsviljan i Europa. Störningar i produktionskedjor till följd av sanktioner och bojkott samt störningar i transportsektorn väntas också dämpa tillväxten. Effekterna antas delvis motverkas av en mer expansiv finanspolitik i euroområdet än i tidigare bedömningar, bland annat till följd av ett ökat flyktingmottagande från Ukraina och ökade försvarsutgifter.

25

Prop. 2021/22:100

Även i USA och Kina bedöms tillväxten dämpas framöver. I USA, där inflationen är särskilt hög, bidrar en penningpolitisk åtstramning och en ansträngd arbetsmarknad till att dämpa den ekonomiska utvecklingen. I USA väntas också finanspolitiken bli mindre stödjande framöver efter att ha varit kraftigt expansiv under pandemin. I Kina väntas tillväxten växla ned 2022 till följd av en sämre utveckling av fastighetssektorn, lägre efterfrågan från omvärlden samt en ökad smittspridning med restriktioner och beteendeförändringar som följd under första delen av året.

Inflationen har stigit tydligt i både euroområdet och USA. I euroområdet är det framför allt energipriserna som har stigit, men även livsmedelspriserna har ökat.

I USA började inflationen stiga tidigare och prisuppgången har också varit bredare än i euroområdet. Inflationsförväntningarna har stigit både i euroområdet och i USA, men de långsiktiga inflationsförväntningarna är fortsatt förankrade kring inflationsmålen.

Den globala inflationen väntas dämpas 2023, främst till följd av att energipriserna inte väntas öka 2023. Inflationen dämpas även av att penningpolitiken väntas bli mindre expansiv jämfört med 2022.

Tillväxten fortsätter i svensk ekonomi

Svensk ekonomi har klarat sig väl genom pandemin. Tillväxten tilltog under andra halvåret 2021 och BNP är nu över den nivå som förutspåddes före pandemin. BNP växte med nära 5 procent 2021 (se tabell 2.3). Tillväxten bromsade dock in i slutet av 2021 och inledningen av 2022 till följd av beteendeförändringar med anledning av ökad smittspridning och restriktioner. Även sjukfrånvaron var hög, vilket innebar sämre ekonomiska förutsättningar och möjligheter för konsumtion. Tillverkningsindustrin påverkades fortsatt av leveransproblem och utbudsstörningar, vilket även väntas återspeglas i en svag industriproduktion och dämpad export under inledningen av 2022.

Svensk ekonomi påverkas även av Rysslands invasion av Ukraina, men effekterna är mycket osäkra och bedöms vara mindre än för många andra europeiska länder. Invasionen förväntas leda till höga energi- och livsmedelspriser, störningar i de globala värdekedjorna och stor finansiell osäkerhet som bedöms dämpa både konsumtions- och investeringsviljan. Störningar i produktionen och leveranser av dessa varor antas leda till högre importpriser och i förlängningen högre livsmedelspriser i Sverige. Energikonsumtionen i Sverige är mindre beroende av rysk gas än i andra europeiska länder, men svenska energipriser påverkas ändå i stor utsträckning genom den europeiska marknaden. De stigande energipriserna och livsmedelspriserna väntas hålla tillbaka hushållens konsumtion. Sveriges direkta handel med Ryssland och Ukraina är liten, men en lägre tillväxt i framför allt Europa påverkar även den svenska utrikeshandeln.

Finanspolitiken bidrar till att upprätthålla offentlig konsumtion och offentliga investeringar, och därmed den svenska BNP-tillväxten. Tillväxten bedöms tillta under andra och tredje kvartalen 2022 jämfört med det första kvartalet, men den höga tillväxttakten under återhämtningsfasen bedöms vara förbi och svensk ekonomi väntas gå in i en lugnare tillväxtfas. Bedömningen stöds av framåtblickande indikatorer, som barometerindikatorn och inköpschefsindex. Tillväxttakten 2023 bedöms dämpas ytterligare.

Hushållens konsumtion bedöms ha utvecklats jämförelsevis svagt under inledningen av 2022 till följd av hög smittspridning samt att hushållens köpkraft påverkats negativt av de höga energipriserna. Produktionsdata visar att även om den totala tjänste- produktionen har ökat sedan andra halvåret 2021, och befinner sig över nivån före pandemin, återstår viss återhämtning inom de hårdast drabbade branscherna. Framöver väntas hushållen konsumera mer tjänster i takt med att beteenden

26

Prop. 2021/22:100

normaliseras efter att restriktionerna lyfts. Priserna på främst drivmedel och el väntas vara på fortsatt höga nivåer, men sjunka under andra kvartalet 2022. Den höga inflationen medför att hushållens köpkraft dämpas. Regeringen har föreslagit stöd för att kompensera hushållen för höga energipriser. Ett uppdämt konsumtionsbehov, högt sparande och en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden talar ändå för en jämförelsevis snabb tillväxttakt av hushållens konsumtion under 2022. Under 2023 väntas tillväxttakten dämpas något, men den är fortsatt starkare än ett historiskt genomsnitt.

Den offentliga konsumtionen bedöms fortsatt utvecklas starkt, delvis till följd av statens ökade utgifter med anledning av ökad migration. Under 2021 skedde en snabb återhämtning efter den svaga utvecklingen 2020, bland annat till följd av utökade utgifter för vaccinationer mot covid-19. Ett återupptagande av offentlig verksamhet som prioriterades ned under pandemin, samt ett ökat flyktingmottagande, väntas bidra till att antalet arbetade timmar, sysselsättningen och konsumtionsutgifterna fortsätter att öka i den offentliga sektorn under 2022. Den starka konsumtionsutvecklingen möjliggörs bland annat av en fortsatt stark utveckling av inkomsterna i kommunsektorn. Eftersom endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas i regeringens prognoser, antas de offentliga konsumtionsutgifterna minska 2023.

Ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin efter en hög tillväxt 2021 pekar på ett fortsatt investeringsbehov framöver. Därtill väntas offentliga investeringar utvecklas starkt, samtidigt som det sker allt fler initiativ inom industrin för att ställa om till en cirkulär och fossilfri ekonomi. Antalet påbörjade bostäder och beviljade bygglov indikerar en hög byggtakt även 2022, och bostadsinvesteringarna väntas stabiliseras på en hög nivå innan de sjunker något 2023. Ökad oro på finansiella marknader, stigande marknadsräntor och högre inflation dämpar dock investeringsviljan något. Sammantaget bedöms investeringarna fortsätta växa ungefär i takt med ett historiskt genomsnitt under 2022, men tillväxten dämpas under 2023 när efterfrågan mattas av.

Exporten bedöms ha utvecklats svagt under inledningen av 2022, bland annat till följd av fortsatta utbudsstörningar. Ett begränsat utbud av till exempel frakttjänster och halvledare har medfört att det inte varit fullt möjligt att möta den höga efterfrågan. Detta märks bland annat på de långa leveranstiderna. Efterfrågan i omvärlden bedöms vara fortsatt hög 2022, trots den stora geopolitiska oron som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Under 2023 väntas exporttillväxten dämpas ytterligare när tillväxten går in i en lugnare fas i de länder som är viktiga för svensk export. Sammantaget innebär detta att både exporten och importen bedöms fortsätta växa i relativt snabb takt 2022, för att sedan dämpas 2023. Nettoexporten väntas bli något negativ 2022, men svagt positiv 2023.

Läget på arbetsmarknaden förbättrades andra halvåret 2021. Sysselsättningsgraden ökade bland både kvinnor och män. Såväl sysselsättningsgrad som arbetskraftsdeltagande är nu på högre nivåer än före pandemin. Arbetslösheten minskade också påtagligt. Även antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen har minskat tydligt, men antalet långtidsarbetslösa är kvar på höga nivåer. Utvecklingen på arbetsmarknaden under inledningen av 2022 har varit fortsatt positiv, med stark sysselsättningstillväxt och minskande arbetslöshet.

Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Enligt Konjunkturbarometern är företagens anställningsplaner på höga nivåer inom samtliga branscher. Vidare ökade antalet nyanmälda lediga platser vid Arbetsförmedlingen under 2021, och är kvar på höga nivåer, samtidigt som antalet varsel om uppsägning och antalet konkurser är på låga nivåer. Under 2022 och 2023 väntas sysselsättningsgraden öka ytterligare. I takt med att sysselsättningsgraden ökar

27

Prop. 2021/22:100

fortsätter arbetslösheten att sjunka. Även arbetskraftsdeltagandet väntas fortsätta vara på historiskt höga nivåer både 2022 och 2023.

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi, mätt med BNP-gapet, det vill säga BNP:s avvikelse från den BNP-nivå som är förenlig med ekonomisk balans, bedöms vara i det närmaste balanserat 2022 och 2023. Efterverkningarna av Rysslands invasion av Ukraina bedöms dämpa den ekonomiska aktiviteten och därmed även resurs- utnyttjandet i ekonomin. Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), ökade jämförelsevis snabbt under 2021. Energipriserna ökade tydligt under i synnerhet det andra halvåret 2021 och gav ett stort bidrag till inflationen. Inflationen väntas bli än högre 2022. Effekterna av Rysslands invasion av Ukraina och tillhörande sanktioner från omvärlden har drivit på energipriserna ytterligare, liksom priset på andra råvaror såsom vete och majs. Utöver detta väntas även globala utbudsstörningar och en svag krona driva upp inflationen. Detta bedöms sammantaget resultera i en inflation, mätt med KPIF, som uppgår till 4,6 procent 2022. Under 2023 väntas inflationen falla tillbaka nära 2 procent.

Löneökningstakten bedöms bli marginellt lägre 2022 än 2021. När nya kollektivavtal tecknas 2023 väntas konjunkturläget i svensk ekonomi vara bättre, arbetslösheten lägre och inflationen högre än när avtalen slöts under 2020. Tillsammans med ett bättre ekonomiskt läge även i omvärlden väntas detta bidra till en högre löneöknings- takt 2023. Reallöneökningen, det vill säga den nominella löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för konsumentprisindex (KPI), väntas dock vara negativ 2022 och lägre än det historiska genomsnittet även 2023 till följd av hög inflation.

Rysslands invasion av Ukraina har inneburit ökat oro på de finansiella marknaderna. Utsikter om ett mer bestående inflationstryck väntas medföra att penningpolitiken blir mindre expansiv än vad som tidigare antagits. Riksbanken bedöms påbörja räntehöjningar under andra halvåret 2022.

28

Prop. 2021/22:100

Tabell 2.3	Makroekonomiska nyckeltal
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025
		2021	2022	2023	2024	2025
BNP1		4,8	3,1	1,6	1,6	1,7
BNP, kalenderkorrigerat1		4,7	3,1	1,8	1,6	1,9
BNP-gap2		-0,9	0,3	0,3	0,0	0,0
Produktivitet3		2,4	0,8	0,3	1,4	1,3
Arbetade timmar3, 4		2,3	2,3	1,5	0,3	0,6
Sysselsatta, 15–74 år		1,1	2,1	1,0	0,4	0,6
Sysselsättningsgrad, 15–74 år5		67,3	68,7	69,2	69,3	69,4
Sysselsättningsgrad, 20–64 år5		80,7	82,5	83,1	83,3	83,5
Arbetslöshet, 15–74 år6		8,8	7,6	7,0	7,0	7,0
Timlön enligt KL7		2,7	2,6	3,1	3,1	3,1
KPI8		2,2	4,8	2,5	2,7	2,4
KPIF9		2,4	4,6	1,8	2,0	2,0
Styrränta10		0,00	0,03	0,64	0,75	0,75
BNP i världen, KIX-vägd11		5,1	2,9	2,3	2,3	2,1

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-03-21.

1 Fasta priser.

2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

3 Avser kalenderkorrigerade data.

4 Enligt nationalräkenskaperna.

5 Procent av befolkningen.

6 Procent av arbetskraften.

7 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken. År 2021 avser prognos.

8 Konsumentprisindex.

9 Konsumentprisindex med fast ränta.

10 Procent, årsgenomsnitt.

11 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2022 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar.

Fördjupning 2.1 Svensk ekonomi har klarat sig väl genom pandemin

Sverige är bland de länder där BNP ökat mest jämfört med nivån före pandemin (se diagram 2.11). Många länder och euroområdet som helhet har nu återhämtat sig till nivån före pandemin. Skillnaden i återhämtning är dock stor och BNP-nivån i exempelvis Tyskland är alltjämt lägre än före krisen.

Faktorer som graden av smittspridning, restriktionernas omfattning och näringslivets struktur har betydelse för utvecklingen. I Sverige, liksom i övriga nordiska länder, är tillverkningsindustrin en viktig del av ekonomin. För länderna i södra Europa är i stället tjänstesektorn och besöksnäringen, som drabbats hårt under pandemin, viktigare. Industrin drabbades inledningsvis hårt, men utvecklingen vände snabbt och industrin har därefter bidragit starkt till återhämtningen. Produktionen inom tjänstesektorn, som i varierande omfattning varit påverkad av beteendeförändringar och restriktioner under pandemin, är i många fall ännu inte återhämtad. Restriktionerna i Sverige har också varit mindre omfattande, till exempel har skolorna generellt varit öppna vilket inneburit att fler har kunnat arbeta. Länder har också i olika omfattning och vid olika tidpunkter påverkats av den senaste vågen av smittspridning. Smittspridningen tog fart senare i Sverige jämfört med många andra länder, vilket innebär att effekten på ekonomin väntas ha blivit mindre under det fjärde kvartalet 2021 och i stället komma något senare.

29

Prop. 2021/22:100

Diagram 2.11 BNP-nivå fjärde kvartalet 2021 jämfört med fjärde kvartalet 2019

Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

8

6

4

2

0

-2

-4

-6

Danmark Norge USA Sverige Finland Frankrike EA

UK Italien TysklandSpanien

Källa: Macrobond.

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland både kvinnor och män är höga i Sverige i ett internationellt perspektiv (se diagram 2.12). Det är många faktorer som har betydelse för pandemins effekter på arbetsmarknaden, till exempel skillnader i systemen för korttidsarbete samt näringslivets och arbetsmarknadens struktur. Ett högt arbetskraftsdeltagande är en förutsättning för en hög sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagandet i Sverige har varit högt under pandemin i förhållande till många andra länder. Sverige och många andra länder har också i olika omfattning haft en finanspolitik som har stöttat företag och hållit uppe sysselsättningen, såsom stöd vid korttidsarbete. I Sverige har antalet sysselsatta återhämtat sig till samma nivå som före pandemin. Så ser det också ut i EU i genomsnitt. Men även här är skillnaderna mellan länderna i Europa stora. I till exempel Nederländerna och Norge har antalet sysselsatta tydligt passerat nivån före pandemin. Samtidigt har länder som Italien och Spanien, men också Tyskland, färre sysselsatta än före pandemin.

Diagram 2.12 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen 20–64 år, säsongsrensade kvartalsvärden tredje kvartalet 2021

100

Sysselsättningsgrad

90

Arbetskraftsdeltagande

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Nederländ…

Sverige

Norge

Tyskland

Tjeckien

Estland

Danmark

Ungern

Malta

Litauen

Slovenien

Cypern

Finland

Portugal

Irland

Österrike

Lettland

Polen

Slovakien

Luxemburg

EU 27

Frankrike

Bulgarien

Belgien

Spanien

Kroatien

Rumänien

Grekland

Källa: Eurostat.

De nordiska länderna har uppvisat förhållandevis stabila offentliga finanser under pandemin (se diagram 2.13). Den offentliga skuldsättningen i Sverige är lägst i Norden, och också en av de lägsta i hela Europa.

30

Prop. 2021/22:100

Diagram 2.13 Förändring av finansiellt sparande 2019–2020 och offentlig bruttoskuld 2020

Finansiellt sparande, procent av BNP

0

0

-2

-4

-6

-8

-10

				Maastrichtskuld, procent av BNP
25	50	75	100	125	150	175

Danmark

Sverige

Norge

Nederländerna Tyskland

Finland

EU27

Frankrike

Italien

Anm.: Maastrichtskulden avser ställningsvärde enligt kvartal 3 2020.

Källa: Eurostat.

Den offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finanser omfattar sektorns totala inkomster och utgifter, liksom bruttoskulden för staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. De offentliga finanserna förstärktes kraftigt mellan 2020 och 2021, men uppvisade ändå ett underskott även 2021 (se tabell 2.4). Utvecklingen är en följd av den starka konjunkturåterhämtningen, som framför allt medfört att skatteintäkterna förstärkt de offentliga finanserna.

År 2022 beräknas underskottet i de offentliga finanserna kvarstå, främst beroende på de finanspolitiska åtgärder som vidtagits för att hålla uppe den ekonomiska tillväxten. Från och med 2023 förstärks de offentliga finanserna, till stor del beroende på avsaknaden av ny finanspolitik för åren efter 2022. Regeringens prognosprinciper innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. Eftersom konjunkturnedgången bedöms vara tillfällig påverkas det strukturella sparandet mindre än det finansiella sparandet. Det strukturella sparandet bedöms dock uppvisa underskott till och med 2022.

Bruttoskulden beräknas 2022 minska till 33,5 procent som andel av BNP, i huvudsak till följd av att Riksbanken betalar tillbaka delar av valutareserven. Från och med 2023 fasas tillfälliga finanspolitiska åtgärder ut, vilket ytterligare minskar bruttoskulden.

Kommunsektorn hade ett fortsatt högt finansiellt sparande 2021. De stora statliga tillskotten medförde att kommuners och regioners inkomster fortsatte att öka kraftigt 2021. Även konsumtionsutgifterna utvecklades starkt, vilket förklaras av att kommunsektorn återupptog många verksamheter, främst på grund av vaccinationerna mot covid-19. År 2022 väntas kommunsektorns konsumtion fortsätta att öka, i takt med att allt fler verksamheter återupptas. Inkomstnivån hålls fortsatt uppe av statliga tillskott. Det finansiella sparandet beräknas därför bli fortsatt högt 2022 jämfört med genomsnittet de senaste tio åren.

Tabell 2.4 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
Finansiellt sparande	-13	-30	40	51	88
Procent av BNP	-0,2	-0,5	0,7	0,8	1,4

31

Prop. 2021/22:100

	2021	2022	2023	2024	2025
varav staten	-0,9	-0,6	0,9	1,0	1,4
varav
ålderspensionssystemet	0,1	0,2	0,3	0,3	0,4
varav kommunsektorn	0,6	-0,1	-0,5	-0,5	-0,4
Strukturellt sparande,
procent av BNP	-0,2	-0,4	0,5	0,9	1,5
Konsoliderad	1 974	1 926	1 826	1 772	1 682
bruttoskuld
Procent av BNP	36,7	33,5	30,7	28,9	26,4

Anm.: Förstärkningen som kan ses i slutet av perioden är främst en följd av att den finanspolitik som hittills aviserats i mindre utsträckning omfattar 2023–2025.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Flera osäkerheter i prognosen

Rysslands invasion av Ukraina skapar en betydande osäkerhet för den ekonomiska utvecklingen. Svensk ekonomi väntas påverkas negativt av invasionen, konsekvenserna kan dock bli större än vad som antagits i prognosen. Energipriserna kan stiga ytterligare eller kvarstå på en hög nivå under en längre tid, till följd av osäkerheter kring handeln med gas och olja från Ryssland. Även priset på andra råvaror och livsmedel kan öka ytterligare. Ökade priser kan i sin tur leda till ännu högre inflation, högre räntor, ett minskat konsumtionsutrymme för hushåll och en minskad investeringsvilja hos företagen jämfört med i huvudscenariot. Det finns också risker kopplade till att Ryssland är en stor exportör av vissa råvaror, till exempel palladium vilket är en viktig insatsvara inom produktionen av motorfordon. Om exporten begränsas kan det påverka produktionen i Europa mer negativt än vad som har antagits i huvudscenariot.

Det spända säkerhetspolitiska läget riskerar även att leda till fortsatt turbulens på de finansiella marknaderna, med fallande tillgångspriser och en försvagad krona. I anslutning till de ökade geopolitiska spänningarna finns även relaterade risker för cyberattacker. Sådana attacker riskerar att drabba både enskilda företag och samhället i stort, och kan därmed medföra negativa konsekvenser för den samlade ekonomiska aktiviteten i landet.

En annan osäkerhet är att flera centralbanker kan tvingas höja räntan snabbare än väntat för att få tillbaka inflationen mot inflationsmålen. En för snabb åtstramning av penningpolitiken skulle kunna leda till en svagare konjunkturutveckling än vad som antagits i regeringens prognos. Stigande räntor riskerar också leda till stora och snabba valutautflöden och fallande tillgångspriser, med svåröverblickbara effekter på världsekonomin.

Därutöver utgör pandemin fortfarande en osäkerhet för den ekonomiska utvecklingen. Den höga vaccinationstäckningen och omikronvariantens utbredda spridning bedöms ha medfört ett bättre grundskydd mot framtida infektioner, både i Sverige och globalt, men hur länge skyddet varar är osäkert. Nya svårkontrollerade mutationer kan uppstå, vilket kan leda till nya beteendeförändringar och restriktioner. Rådande utbudsstörningar kan förvärras. Den globala bristen på bland annat vissa insatsvaror riskerar att begränsa produktionskapaciteten inom industrin. Bristen förklaras av ett begränsat utbud och transportstörningar, i kombination med en oväntat hög efterfrågan.

Det finns även andra osäkerhetsfaktorer som riskerar att påverka ekonomin. Klimat- förändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald utgör risker

32

Prop. 2021/22:100

för den globala ekonomin, eftersom de kan medföra stora kostnader för såväl enskilda och företag som samhället som helhet.

BNP-tillväxten kan också bli starkare än vad som bedöms i prognosen. Migrationen kan till exempel öka mer än väntat, vilket kan innebära att offentlig konsumtion utvecklas starkare än i huvudscenariot i både Europa och Sverige. Det nya säkerhets- politiska läget kan också innebära starkare offentlig konsumtion och investeringar i Europa. Därtill kan invasionen av Ukraina ta en oväntad vändning som innebär att sanktionerna lättas tidigare än väntat och att oron på marknaderna minskar och därmed medför en starkare ekonomisk utveckling än huvudscenariot.

2.4 Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket är ett viktigt verktyg för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik. Ramverket ger samtidigt handlingsfrihet att bedriva en aktiv finanspolitik i stabiliseringspolitiskt syfte vid allvarliga ekonomiska nedgångar. De budgetpolitiska målen är en del av det finanspolitiska ramverket och skapar förutsättningar för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är offentlig-finansiellt hållbart. De budgetpolitiska målen består av ett överskottsmål och ett skuldankare för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten samt det kommunala balanskravet.

Överskottsmålet

Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet ska, i genomsnitt över en konjunkturcykel, uppgå till en tredjedels procent av BNP. Målet följs främst upp med det strukturella sparandet.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet 2022 kommer att avvika från den målsatta nivån på överskottsmålet, och att avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Det finanspolitiska ramverket anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet innevarande år bedöms den förda finanspolitiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket. Pandemin har vidare medfört ökade direkta kostnader för till exempel hälso- och sjukvård, smittspårning, testning och vaccinering, vilket också försvagat det strukturella sparandet. Dessutom har pandemin inneburit att stora finanspolitiska åtgärder behövt vidtas för att dämpa de akuta ekonomiska effekterna för hushåll och företag. Under det innevarande året bedöms resursutnyttjandet normaliseras och det strukturella sparandet stärkas. Behoven av finanspolitiskt stöd för hälso- och sjukvård och vaccinering, samt för att dämpa de akuta ekonomiska effekterna av pandemin, förväntas minska 2022 jämfört med 2021. Samtidigt pekar externa bedömare, som till exempel Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden och OECD, på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa lågkonjunktur som följt av pandemin.

Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra. Pandemin och den ökade ekonomiska och geopolitiska osäkerheten till följd av den ryska invasionen av Ukraina medför att prognosen är ovanligt osäker. Utvecklingen av den geopolitiska och säkerhetspolitiska situationen kommande år kan också behöva hanteras genom finanspolitiska insatser riktade mot till exempel försvar och migration. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett ekonomiskt läge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

33

Prop. 2021/22:100

Skuldankaret och bruttoskulden

Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen i den ekonomiska vårpropositionen årligen redogöra för utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Om denna skuld avviker från skuldankaret, det vill säga 35 procent av BNP, med mer än 5 procent av BNP, enligt utfallet i national- räkenskaperna för det föregående året eller enligt prognoserna för det innevarande året eller det följande budgetåret i den ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas. I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna.

Bruttoskuldens andel av BNP bedöms ligga inom skuldankarets toleransintervall. Skuldkvoten bedöms minska från och med 2021. En viktig orsak till detta, utöver den ekonomiska utvecklingen, är att Riksbanken då inledde en övergång till en helt egen- finansierad valutareserv, efter att tidigare finansierat en del av sin valutareserv genom Riksgäldskontoret. Övergången ska ske gradvis till och med 2023 och bidrar till att statens lånebehov minskar. I nuvarande prognos, som endast bygger på den finans- politik som aviserats eller beslutats fram till och med denna proposition, väntas bruttoskulden minska senare under prognosperioden och uppgå till strax över

30 procent av BNP 2023.

Utgiftstaket

Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grund- läggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Nivån kan även justeras efter ett val för att inte begränsa en ny regerings möjligheter att ändra den förda finanspolitiken.

Den nuvarande prognosen för de takbegränsade utgifterna 2023 innebär att de takbegränsade utgifterna överstiger det av riksdagen beslutade utgiftstaket med 7 miljarder kronor. När det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt budgetlagen (2011:203) vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Givet det osäkra läget i omvärlden har regeringen valt att inte vidta eller föreslå några sådana åtgärder i nuläget. Regeringen har påbörjat ett arbete för att kunna återkomma i budgetpropositionen för 2023 med förslag till utgiftsbegränsande åtgärder. Enligt nuvarande prognos är även budgeteringsmarginalen för 2024 mindre än regeringens riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst bör vara, vilket innebär att utrymmet för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna 2024 är mycket begränsat.

En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2025

I denna proposition görs för första gången en bedömning av nivån på utgiftstaket 2025. I enlighet med budgetlagens bestämmelser, kommer regeringen att återkomma med förslag till nivå på utgiftstaket 2025 i budgetpropositionen för 2023. Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2025 bör uppgå till 1 720 miljarder kronor (se tabell 2.5) Det innebär att nivån på utgiftstaket 2025 ökar med 125 miljarder kronor jämfört med 2024. I förhållande till potentiell BNP uppgår takets nivå till 27,0 procent, vilket är högre än takets nivå för 2024.

34

Prop. 2021/22:100

Tabell 2.5	Utgiftstakets nivåer
Miljarder kronor om inte annat anges
		2022	2023	2024	2025
Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket		1 634	1 539	1 595
Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket					1 720
Utgiftstak, procent av potentiell BNP		28,6	26,0	26,0	27,0
Utgiftstak, procent av BNP		28,5	25,9	26,0	27,0
Takbegränsade utgifter		1 593	1 546	1 575	1 590
Budgeteringsmarginal		41	-7	20	130
Källa: Egna beräkningar.

35

Prop. 2021/22:100

3 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2022–2025. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2022 och 2023. Prognosen är baserad på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade utgifts- reformer samt de som föreslås eller aviseras i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99). Prognosen baseras inte på några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver. I prognosen har information som fanns tillgänglig fram till den 21 mars 2022 beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 1.

Sammanfattning

– Världsekonomin växte snabbt 2021, främst till följd av omfattande vaccinering, som möjliggjorde lättade restriktioner, och av en expansiv ekonomisk politik. Under slutet av 2021 gick tillväxten dock in i en lugnare fas till följd av ökad smittspridning och höga energipriser.

– Rysslands invasion av Ukraina skapar stor osäkerhet, med bl.a. hög volatilitet på aktiemarknaderna, höga energi- och råvarupriser samt fortsatta störningar i de globala värdekedjorna. Effekterna på ekonomierna i euroområdet antas bli större än i andra avancerade ekonomier till följd av ett stort importberoende av gas från Ryssland samt en relativt sett mer omfattande handel. För världsekonomin som helhet exklusive Ryssland och Ukraina antas effekterna på BNP bli relativt måttliga, medan effekterna på inflationen antas bli signifikanta.

– Svensk ekonomi har klarat sig väl genom pandemin. BNP är nu över den nivå som förutspåddes innan pandemin bröt ut. Under 2021 växte BNP starkt med ca 5 procent. Tillväxten bromsade dock in mot slutet av 2021 och inledningen av 2022, bl.a. till följd av den ökade smittspridningen.

– Förtroendeindikatorer, såsom barometerindikatorn och inköpschefsindex, är på höga nivåer men pekar på att svensk ekonomi går in i en lugnare tillväxtfas. Effekterna av invasionen av Ukraina antas få en dämpande effekt på tillväxten. Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat 2022 och 2023.

– Läget på arbetsmarknaden förbättrades under 2021. Sysselsättningen har fortsatt att öka under inledningen av 2022. Fler är nu sysselsatta än före pandemin och sysselsättningsgraden är högre. Arbetslösheten är dock fortfarande högre än före pandemin.

– Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), ökade relativt snabbt 2021, till följd av stigande priser på drivmedel och el. Inflationen väntas stiga ytterligare 2022 bl.a. till följd av stigande varu- och livsmedelspriser.

– Prognosen är behäftad med stor osäkerhet som främst hänger samman med Rysslands invasion av Ukraina. Osäkerheten kring effekterna är mycket stor och beror på den framtida utvecklingen. Denna osäkerhet belyses med två alternativa scenarier.

37

Prop. 2021/22:100

3.1 Utsikterna i omvärlden 2022 och 2023

Fortsatt tillväxt i världsekonomin

Världsekonomin växte snabbt 2021, främst till följd av omfattande vaccinering, som möjliggjorde lättade restriktioner, och en expansiv ekonomisk politik. I både euro- området och USA har BNP uppnått en högre nivå än före pandemin. Under slutet av 2021 och inledningen av 2022 gick tillväxten in i en lugnare fas när smittspridningen återigen ökade. Effekterna av denna smittspridningsvåg blev dock förhållandevis kortvariga.

Tillväxtutsikterna i omvärlden bedöms dämpas efter den snabba återhämtningen 2021. BNP i länder som är viktiga för svensk export bedöms växa ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt (2000–2021). Hushållen har fortsatt högt sparande, vilket möjliggör ökad konsumtion, inte minst av tjänster, när restriktionerna har lyfts. Hushållens köpkraft antas dock dämpas något till följd av hög inflation. De ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina väntas dämpa tillväxten, framför allt i Europa. I takt med att resursutnyttjandet i ekonomin ökar bedöms tillväxten i den globala ekonomin sakta in ytterligare 2023. Osäkerheterna är dock mycket stora och nära sammankopplade med hur Rysslands invasion av Ukraina och dess följdeffekter utvecklas.

Rysslands invasion av Ukraina innebär att tillväxtutsikterna i Europa tydligt dämpas. I flera europeiska länder utgör rysk gas en betydande andel av den totala energi- användningen. Många länder, framför allt i Östeuropa, har därtill en relativt om- fattande handel med Ryssland. Den ekonomiska utvecklingen bedöms påverkas främst genom ökade kostnader för el- och drivmedel samt livsmedel. Ryssland och Ukraina producerar en fjärdedel av världens vete. Ukraina är också en stor majsexportör. Ryssland exporterar dessutom mycket stora mängder gödningsmedel. Även en ökad oro på de finansiella marknaderna väntas dämpa konsumtions- och investeringsviljan. Störningar i produktionskedjor till följd av sanktioner och bojkott samt störningar i transportsektorn bedöms också dämpa tillväxten. Effekterna antas delvis motverkas av en mer expansiv finanspolitik i euroområdet än i tidigare bedömningar, bl.a. till följd av ett ökat flyktingmottagande från Ukraina, stöd för höga energipriser till hushåll och företag, samt försvarsutgifter.

I både USA och Kina bedöms tillväxten också dämpas framöver. I USA, där inflationen är särskilt hög, bidrar en penningpolitisk åtstramning och en ansträngd arbetsmarknad till att dämpa den ekonomiska utvecklingen. I USA väntas också finanspolitiken bli tydligt åtstramande framöver efter att ha varit kraftigt expansiv under pandemin. I Kina väntas tillväxten växla ned 2022 till följd av en sämre utveckling av fastighetssektorn, lägre efterfrågan från omvärlden och en ökad smittspridning av covid-19 under början av året.

Inflationen har stigit tydligt i både euroområdet och USA (se tabell 3.1). I euro- området är det framför allt energipriserna som har stigit, men även livsmedelspriserna har ökat. I USA är uppgången bred med tydliga prisökningar på flera varor och tjänster i konsumtionskorgen. Inflationsförväntningarna har stigit både i euroområdet och i USA, men de långsiktiga förväntningarna är fortsatt förankrade kring inflations- målen. Den globala inflationen väntas dämpas 2023, främst till följd av ett lägre bidrag från energipriserna samt av att penningpolitiken väntas bli mindre expansiv jämfört med 2022.

38

Prop. 2021/22:100

Tabell 3.1	Nyckeltal internationella variabler
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025
		2021	2022	2023	2024	2025
BNP, euroområdet		5,3	3,0	2,2	2,0	1,5
BNP, USA		5,7	3,4	2,2	1,7	1,5
BNP, Kina		8,1	4,7	5,0	5,0	5,0
BNP i världen, PPP-vägd1		5,9	3,5	3,4	3,6	3,6
BNP i världen, KIX-vägd2		5,1	2,9	2,3	2,3	2,1
Svensk exportmarknad3		8,5	5,5	3,5	3,5	3,2
Inflation, euroområdet4		2,6	5,3	2,1	1,8	1,9
Inflation, USA5		4,7	6,9	3,1	2,5	2,3
Dagslåneränta, euroområdet6		-0,6	-0,5	0,1	0,4	0,6
Styrränta, USA6		0,3	1,0	2,5	3,0	2,8
Råoljepris7		70,7	99,2	88,1	81,8	77,8

1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2022 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3 Den sammanviktade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

4 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

5 Konsumentprisindex (KPI).

6 Årsgenomsnitt, procent. Avser estr, dvs. den referensränta som ska återspegla kostnader mellan banker i euroområdet för osäkrade lån från en bankdag till nästa, och Federal funds ränta för USA.

7 Brent, US-dollar per fat. Prognos avser 10-dagars genomsnitt för terminsprissättningen 2022-03-16.

Källor: Macrobond och egna beräkningar.

3.2 Utsikterna för Sverige 2022 och 2023

Tillväxten fortsätter i svensk ekonomi

Svensk ekonomi har klarat sig väl genom pandemin. Tillväxten tilltog under andra halvåret 2021 och BNP är nu över den nivå som förutspåddes innan pandemin. BNP växte med nära 5 procent 2021. Tillväxten bromsade dock in i slutet av 2021 och inledningen av 2022 till följd av beteendeförändringar med anledning av ökad smitt- spridning och restriktioner. Även sjukfrånvaron var hög, vilket innebar sämre ekonomiska förutsättningar och möjligheter för konsumtion. Samtidigt påverkas tillverkningsindustrin fortsatt av leveransproblem och utbudsstörningar, vilket återspeglas i en svag industriproduktion och dämpad export under inledningen av 2022.

Svensk ekonomi påverkas även av Rysslands invasion av Ukraina, men effekterna är mycket osäkra och bedöms vara mindre än för många andra europeiska länder. Invasionen förväntas leda till höga energi- och livsmedelspriser, störningar i de globala värdekedjorna och stor finansiell osäkerhet som bedöms dämpa både konsumtions- och investeringsviljan. Störningar i produktion och leverans av dessa varor antas leda till högre importpriser och i förlängningen högre livsmedelspriser i Sverige. Energi- konsumtionen i Sverige är mindre beroende av rysk gas än i andra europeiska länder, men svenska energipriser påverkas ändå i stor utsträckning av den europeiska marknaden. Stigande energipriser och livsmedelspriser väntas hålla tillbaka hushållens konsumtion. Sveriges direkta handel med Ryssland och Ukraina är liten, men en lägre tillväxt i framför allt Europa påverkar även den svenska utrikeshandeln. Finans- politiken bidrar till att upprätthålla offentlig konsumtion och offentliga investeringar, och därmed svensk BNP-tillväxt.

BNP-tillväxten bedöms tillta under andra och tredje kvartalet 2022, men de starka tillväxttakterna kopplade till återhämtningsfasen anses vara förbi och svensk ekonomi

39

Prop. 2021/22:100

väntas gå in i en lugnare tillväxtfas (se tabell 3.2). Bedömningen stöds av framåt- blickande indikatorer, som barometerindikatorn och inköpschefsindex (se diagram 3.1). Tillväxttakten 2023 bedöms dämpas ytterligare.

Diagram 3.1 Barometerindikatorn och PMI

Standardiserade värden

3

2

1

0

-1

-2

-3

-4

-5

Barometerindikatorn

PMI (tillverkning)

PMI (tjänster)

Källor: Konjunkturinstitutet, Silf och Swedbank.

Hushållens konsumtion dämpas till följd av högre energi- och livsmedelspriser

Hushållens konsumtion bedöms ha utvecklats svagt under inledningen av 2022 till följd av hög smittspridning och höga priser på energi. Högfrekventa data, såsom korttransaktioner, pekar på en dämpad konsumtion i synnerhet i besöksnära branscher. Produktionsdata visar att även om den totala tjänsteproduktionen har ökat sedan andra halvåret 2021 och befinner sig över nivån före pandemin återstår viss återhämtning inom de hårdast drabbade branscherna. Framöver väntas hushållen konsumera mer tjänster i takt med att beteenden normaliseras efter att restriktionerna lyfts. Priserna på främst drivmedel och el väntas fortsatt vara på höga nivåer men sjunker något under andra kvartalet. De höga nivåerna medför att hushållens köpkraft dämpas. Regeringen har aviserat stöd för att kompensera hushållen för höga energi- priser. Ett uppdämt konsumtionsbehov, högt sparande och en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden talar ändå för en jämförelsevis snabb utveckling av hushållens konsumtion under 2022. År 2023 väntas tillväxttakten dämpas något men är fortsatt starkare än det historiska genomsnittet (2000–2021).

Offentlig konsumtion fortsätter att återhämta sig

Den offentliga konsumtionen bedöms fortsatt utvecklas starkt, delvis till följd av statens ökade utgifter med anledning av ökad migration. Under 2021 skedde en snabb återhämtning efter den svaga utvecklingen 2020, bl.a. till följd av ökade utgifter för vaccinationer mot covid-19. Ett återupptagande av verksamheter som prioriterades ned under pandemin och ett ökat flyktingmottagande väntas bidra till att arbetade timmar, sysselsättning och konsumtionsutgifter i offentlig sektor fortsätter att öka under 2022. Den starka konsumtionsutvecklingen möjliggörs bl.a. av en fortsatt stark utveckling av inkomsterna i kommunsektorn. De offentliga konsumtionsutgifterna antas minska 2023. Det är en följd av regeringens principer för prognoser, vilket innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas.

40

Prop. 2021/22:100

Fortsatt god investeringstakt

Ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin pekar på ett fortsatt investeringsbehov framöver efter en hög tillväxt 2021. Därtill väntas offentliga investeringar utvecklas starkt samtidigt som det sker allt fler initiativ inom industrin för att ställa om till en cirkulär och fossilfri ekonomi. Antalet påbörjade bostäder och beviljade bygglov indikerar en hög byggtakt även 2022 och bostadsinvesteringarna väntas stabiliseras på en hög nivå innan de sjunker något 2023. Ökad oro på finansiella marknader, stigande marknadsräntor och högre inflation dämpar dock investeringsviljan något. Samman- taget väntas investeringarna växa i ungefär genomsnittlig takt under 2022, men dämpas under 2023 när efterfrågan mattas av.

Något svagare export under inledningen av året

Exporten bedöms ha utvecklats svagt under inledningen av 2022, bl.a. till följd av fortsatta utbudsstörningar. Begränsad kapacitet av t.ex. frakttjänster och halvledare har medfört att det inte varit fullt möjligt att möta den höga efterfrågan. Det syns t.ex. i långa leveranstider. Efterfrågan i omvärlden bedöms fortsatt vara jämförelsevis hög 2022, trots den stora geopolitiska oron som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Under 2023 väntas exporttillväxten dämpas ytterligare när tillväxten går in i en lugnare fas i de länder som är viktiga för svensk export. Sammantaget innebär detta att både export och import bedöms fortsätta växa i relativt snabb takt 2022 för att sedan dämpas 2023. Nettoexporten väntas bli något negativ 2022 men svagt positiv 2023.

Tabell 3.2 Nyckeltal försörjningsbalansen

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
BNP	4,8	3,1	1,6	1,6	1,7
BNP, kalenderkorrigerad	4,7	3,1	1,8	1,6	1,9
Hushållens konsumtion	5,8	3,8	2,8	2,3	3,2
Offentlig konsumtion	2,8	1,5	-0,8	-0,1	-0,8
Fasta bruttoinvesteringar	6,1	3,4	1,3	1,8	1,5
Lagerinvesteringar1	0,4	0,2	0,0	0,0	0,0
Export	7,5	4,8	2,6	2,9	2,3
Import	9,4	5,5	2,4	2,8	2,4
BNP per invånare2	4,3	2,6	1,1	1,2	1,3
BNP i löpande pris	7,9	6,7	3,5	3,4	3,6

Anm.: Fasta priser, referensår 2020, inte kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.

2 BNP per person i totala befolkningen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Fortsatt gynnsam utveckling på arbetsmarknaden

Läget på arbetsmarknaden förbättrades andra halvåret 2021. Sysselsättningsgraden ökade bland både kvinnor och män. Såväl sysselsättningsgrad som arbetskrafts- deltagande är nu på högre nivåer än före pandemin. Arbetslösheten minskade också påtagligt. Även antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen har minskat tydligt men antalet långtidsarbetslösa är fortsatt kvar på höga nivåer.

Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Enligt Konjunkturbarometern är företagens anställningsplaner på höga nivåer inom samtliga branscher. Antalet nyanmälda lediga platser vid Arbetsförmedlingen ökade dessutom

41

Prop. 2021/22:100

under 2021 och är kvar på höga nivåer, samtidigt som antalet varsel om uppsägning och antalet konkurser är på låga nivåer.

Under 2022 och 2023 väntas sysselsättningsgraden öka (se diagram 3.2). Även arbets- kraftsdeltagandet väntas fortsätta vara på historiskt höga nivåer både 2022 och 2023 (se tabell 3.3). I takt med att sysselsättningsgraden ökar fortsätter arbetslösheten att sjunka. En stor mängd ukrainska medborgare väntas komma till Sverige under 2022 i samband med aktiveringen av det s.k. massflyktsdirektivet (2001/55/EG). Eftersom dessa personer som utgångspunkt inte folkbokförs antas effekterna på arbets- marknadsstatistiken bli begränsade. Den sammantagna effekten på sysselsättnings- tillväxten väntas bli marginell och likaså för arbetslösheten.

Diagram 3.2 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

Utfall 2006–2021, prognos 2022–2025

Procent av befolkningen, 15–74 år

76

74

72

70

68

66

64

62 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

ArbetskraftsdeltagandeSysselsättningsgrad

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 3.3 Nyckeltal produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
Produktivitet1	2,4	0,8	0,3	1,4	1,3
Arbetade timmar1, 2	2,3	2,3	1,5	0,3	0,6
Medelarbetstid1, 3	1,1	0,2	0,5	-0,2	0,0
Sysselsättning4	1,1	2,1	1,0	0,4	0,6
Sysselsättningsgrad4, 5	67,3	68,7	69,2	69,3	69,4
Arbetslöshet4, 6	8,8	7,6	7,0	7,0	7,0
Arbetskraft4	1,4	0,8	0,3	0,5	0,5
Arbetskraftsdeltagande4, 5	73,8	74,3	74,4	74,5	74,6
Befolkning, total7	0,5	0,5	0,5	0,4	0,4
Befolkning, 15–74 år	0,0	0,1	0,3	0,3	0,4

Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Avser kalenderkorrigerad data.

2 Enligt nationalräkenskaperna (NR).

3 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU).

4 Avser åldersgruppen 15–74 år.

5 Procent av befolkningen.

6 Procent av arbetskraften.

7 Utfall för 2021 är ett beräknat årsmedelvärde.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

42

Prop. 2021/22:100

Resursutnyttjandet i det närmaste balanserat

Mängden lediga resurser i ekonomin, eller resursutnyttjandet, kan inte mätas exakt utan måste bedömas utifrån en rad indikatorer. Efter den kraftiga nedgången som inträffade 2020 steg aktiviteten i svensk ekonomi snabbt. Till exempel steg antalet företag som upplevde brist på arbetskraft under 2021. Vidare hade företagen en mycket positiv syn på efterfrågeläget. Detta indikerar ett stigande resursutnyttjande i svensk ekonomi. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi mätt med BNP-gapet, dvs. BNP:s avvikelse från den BNP-nivå som är förenlig med ekonomisk balans, bedöms vara i det närmaste balanserat 2022 och 2023. Efterverkningarna av Rysslands invasion av Ukraina bedöms dämpa den ekonomiska aktiviteten och därmed även resursutnyttjandet i ekonomin (se tabell 3.4).

Tabell 3.4 Nyckeltal potentiella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges

	2021	2022	2023	2024	2025
Potentiell BNP	1,7	1,8	1,9	1,9	1,9
Potentiell produktivitet	1,1	1,3	1,3	1,4	1,3
Potentiellt arbetade timmar	0,6	0,5	0,5	0,5	0,6
Jämviktsarbetslöshet1	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0
Potentiell BNP i löpande pris2	4,7	5,4	3,7	3,7	3,8
BNP-gap3	-0,9	0,3	0,3	0,0	0,0
Produktivitetsgap3	1,6	1,0	0,0	0,0	0,0
Timgap3	-2,5	-0,7	0,3	0,0	0,0

Anm.: Fasta priser, referensår 2020, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler är inte observerbara utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Andel av potentiell arbetskraft.

2 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2020) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster.

3 Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Hög inflation 2022 delvis på grund av energipriserna

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), ökade jämförelsevis snabbt under 2021. Energipriser, som bidrog till en svag inflation under 2020, ökade tydligt under i synnerhet det andra halvåret 2021 och gav ett stort bidrag till inflationen (se diagram 3.3). Inflationen väntas bli än högre 2022. Utfall under inledningen av året pekar på högre varupriser, inklusive livsmedelspriser. Därtill har Rysslands invasion av Ukraina och tillhörande sanktioner från omvärlden drivit på energipriserna ytterligare liksom priset på andra råvaror såsom vete och majs. Utöver detta väntas även globala utbudsstörningar och en svag krona driva upp inflationen. Detta bedöms sammantaget resultera i en KPIF-inflation som uppgår till 4,6 procent 2022 (se tabell 3.5). Även om kärninflationen, dvs. KPIF exklusive energipriser, också väntas bli högre än inflationsmålet 2022 är de långsiktiga inflationsförväntningarna väl förankrade kring Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Under 2023 väntas inflationen falla tillbaka till nära 2 procent.

43

Prop. 2021/22:100

Diagram 3.3 KPIF-inflation och bidrag från energipriser

Årlig procentuell förändring respektive procentenheter

5

4

3

2

1

0

-1

-2

Bidrag från energipriser

KPIF-inflation

Anm.: KPIF är konsumentprisindex med fast bostadsränta. Bidrag från energipriser är beräknat som den årliga procentuella förändringen i energipriserna multiplicerat med energiprisernas vikt i KPIF.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Enligt konjunkturlönestatistikens preliminära siffror växlade löneökningstakten upp något 2021 efter att ha varit historiskt låg under 2020. Utvecklingen under såväl 2020 som 2021 ska ses i ljuset av senareläggningen av avtalsrörelsen 2020 som resulterade i flera månader utan avtalsmässiga löneökningar för många anställda under 2020. Även under slutet av 2021 och början av 2022 dämpas löneökningstakten till följd av hur kollektivavtalen skrevs 2020.

Löneökningstakten bedöms bli marginellt lägre 2022 än 2021 (se tabell 3.5). När nya kollektivavtal tecknas 2023 väntas konjunkturläget i svensk ekonomi vara bättre, arbetslösheten lägre och inflationen högre än när avtalen slöts under 2020. Till- sammans med ett bättre ekonomiskt läge även i omvärlden väntas detta bidra till en högre löneökningstakt 2023. Reallöneökningen, dvs. den nominella löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för konsumentprisindex (KPI), väntas dock vara negativ 2022 och lägre än det historiska genomsnittet även 2023 till följd av hög inflation.

Tabell 3.5 Nyckeltal löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
Timlön enligt KL1	2,7	2,6	3,1	3,1	3,1
Reallön2	0,5	-2,2	0,5	0,4	0,7
KPI3	2,2	4,8	2,5	2,7	2,4
KPIF4	2,4	4,6	1,8	2,0	2,0
KPIF exkl. energi	1,4	3,7	2,1	2,0	2,0

Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Nominell löneutveckling. Konjunkturlönestatistiken (KL) för 2021 avser prognos.

2 Reallön beräknas som timlön enligt KL korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex.

3 Konsumentprisindex.

4 KPI med fast ränta.

Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Oro på de finansiella marknaderna

Rysslands invasion av Ukraina har inneburit ökad oro på de finansiella marknaderna, med ökad volatilitet på världens aktiemarknader, stigande olje- och gaspriser och en

44

Prop. 2021/22:100

svagare utveckling för både euron och den svenska kronan mot dollarn. Utsikter om ett mer bestående inflationstryck väntas medföra att penningpolitiken i flera länder blir mindre expansiv än vad som tidigare antagits. Federal Reserve har redan börjat höja sina styrräntor och ytterligare höjningar väntas under året och Europeiska central- banken väntas höja räntan under andra halvåret 2022. Riksbanken bedöms nu inleda räntehöjningar under andra halvåret 2022 (se tabell 3.6).

Den svenska kronan har försvagats mot Sveriges viktigaste handelspartners under inledningen av 2022. Kronan bedöms gradvis stärkas igen under 2022 och 2023.

Tabell 3.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
Styrränta	0,00	0,03	0,64	0,75	0,75
Statsobligationsränta 10 år	0,3	0,8	1,1	1,3	1,6
Statsobligationsränta 5 år	0,0	0,5	0,8	1,1	1,4
Växelkurs, kronindex KIX1	114,3	118,8	116,8	115,4	114,3
Växelkurs, SEK per EUR	10,1	10,4	10,3	10,2	10,0

1 18 november 1992 = 100.

Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

3.3 Osäkerhet i prognosen

Rysslands invasion av Ukraina skapar en betydande osäkerhet för den ekonomiska utvecklingen. Svensk ekonomi väntas påverkas negativt av invasionen. Konsekvenserna kan dock bli större än vad som antagits i prognosen. Energipriserna kan stiga ytterligare eller kvarstå på en hög nivå under en längre tid som en följd av osäkerheten kring handeln med gas och olja från Ryssland. Även priset på andra råvaror och livsmedelspriser kan öka ytterligare. Ökade priser kan i sin tur leda till ännu högre inflation, högre räntor, ett minskat konsumtionsutrymme för hushåll och en minskad investeringsvilja hos företagen jämfört med i huvudscenariot. Det finns också risker kopplade till att Ryssland är en stor exportör av vissa råvaror, t.ex. palladium vilket är en viktig insatsvara inom produktionen av motorfordon. Om exporten begränsas kan det påverka produktionen i Europa mer negativt än vad som har antagits i huvudscenariot.

Det spända säkerhetspolitiska läget riskerar även att leda till fortsatt turbulens på de finansiella marknaderna med fallande tillgångspriser och en försvagad krona. I anslutning till de ökade geopolitiska spänningarna finns även relaterade risker för cyberattacker. Sådana attacker riskerar att drabba både enskilda företag och samhället i stort, och kan därmed medföra negativa konsekvenser för den samlade ekonomiska aktiviteten i det drabbade landet.

Därutöver utgör pandemin fortfarande en osäkerhet för den ekonomiska utveck- lingen. Den höga vaccinationstäckningen och omikronvariantens utbredda spridning bedöms ha medfört ett bättre grundskydd mot framtida infektioner, både i Sverige och globalt, men hur länge skyddet varar är osäkert. Nya svårkontrollerade mutationer kan uppstå, vilket kan medföra nya beteendeförändringar och restriktioner. Rådande ut- budsstörningar kan förvärras. Den globala bristen på bl.a. vissa insatsvaror riskerar att begränsa produktionskapaciteten inom industrin. Bristen förklaras av ett begränsat utbud och transportstörningar i kombination med en oväntat hög efterfrågan.

En annan osäkerhet är att flera centralbanker kan tvingas höja räntan snabbare än väntat för att få tillbaka inflationen mot inflationsmålen. Det skulle kunna leda till en svagare konjunkturutveckling än vad som antagits i regeringens prognos. Stigande

45

Prop. 2021/22:100

räntor riskerar också leda till valutarörelser och fallande tillgångspriser med potentiella effekter på världsekonomin.

Det finns även andra osäkerhetsfaktorer som riskerar att påverka ekonomin. Klimat- förändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald utgör risker för den globala ekonomin, eftersom de kan medföra stora kostnader för såväl enskilda och företag som samhället som helhet.

BNP-tillväxten kan också bli starkare än vad som bedöms i prognosen. Migrationen kan t.ex. öka mer än väntat, vilket kan innebära att offentlig konsumtion utvecklas starkare än i huvudscenariot i både Europa och Sverige. Det nya säkerhetspolitiska läget kan också innebära starkare offentlig konsumtion och investeringar i Europa. Därtill kan invasionen av Ukraina ta en oväntad vändning som innebär att sanktion- erna lättas tidigare än väntat och att oron på marknaderna minskar och därmed medför en starkare ekonomisk utveckling än i huvudscenariot.

3.4 Utvecklingen 2024 och 2025

Svensk ekonomi 2024 och 2025

I detta avsnitt (3.4) beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2024 och 2025 under förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. En utgångspunkt för scenariot är att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av ekonomins utbudssida, dvs. tillväxten i produktivitet och antalet arbetade timmar. Vidare innebär regeringens principer för prognoser att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. På några års sikt antas kommuner och regioner redovisa resultat i linje med god ekonomisk hushållning genom en anpassning av sina utgifter medan kommunalskattenivåerna antas vara oförändrade.

BNP i Sverige väntas växa i lugnare takt 2024 och 2025 jämfört med 2022, men marginellt starkare jämfört med 2023 (se tabell 3.2). I de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel väntas den ekonomiska aktiviteten också växa något lugnare framöver (se tabell 3.1). Efterfrågan på svensk export väntas öka och utrikeshandeln antas fortsatt lämna ett positivt bidrag till tillväxten i svensk ekonomi. Därtill antas även den inhemska efterfrågan bidra till tillväxten. Den offentliga konsumtionen antas dock minska 2024, vilket är en följd av antagandet om oförändrade regler.

I Sverige väntas tillväxten i arbetsutbudet vara dämpad 2024 och 2025 (se tabell 3.3). Det beror på att befolkningstillväxten är dämpad samtidigt som andelen äldre i befolk- ningen ökar. Både sysselsättningen och arbetskraften bedöms öka, medan arbetslös- heten väntas vara oförändrad. Produktiviteten bedöms växa ungefär i linje med dess historiska genomsnitt. Sammantaget bedöms tillväxten i potentiell BNP uppgå till omkring 1,9 procent 2024 och 2025. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms vara balanserat 2024 och 2025 och BNP bedöms växa ungefär i linje med potentiell tillväxt.

Inflationen, mätt med KPIF, antas uppgå till 2 procent 2024 och ligga kvar på 2 pro- cent även 2025. För att understödja inflationsmålet antas Riksbanken höja räntan mot slutet av 2022 (se tabell 3.6).

Tillkännagivande om sysselsättningseffekter

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budget- propositionen (bet. 2016/17:FiU20 punkt 3, rskr. 2016/17:349). Regeringen har i 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100) redovisat principiella utgångs- punkter för hur sysselsättningseffekter av regeringens politik bör redovisas och

46

Prop. 2021/22:100

beaktas i regeringens prognoser. Siffersatta bedömningar av långsiktiga syssel- sättningseffekter är behäftade med mycket stor osäkerhet. En redovisning av sådana effekter riskerar att övertolkas och ges en alltför precis innebörd. Olika områden är vidare olika svåra att bedöma. I den mån bedömningar endast görs inom de områden där det finns mer omfattande forskning att tillgå, t.ex. av metodologiska skäl, kan redovisningen bli direkt missvisande. Mot bakgrund av den betydande osäkerhet som är förknippad med beräkningar av långsiktiga sysselsättningseffekter har regeringen bedömt att det inte är ändamålsenligt att redovisa siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer.

Regeringen beskriver i stället i sina propositioner effekterna av enskilda reformer i kvalitativa ordalag och gör i de ekonomiska vårpropositionerna och budget- propositionerna en samlad bedömning av reformernas långsiktiga effekter på makroekonomin. I budgetpropositionerna för 2020 (prop. 2019/20:1), 2021 (prop. 2020/21:1) och 2022 (prop. 2021/22:1) redovisades även en bedömning av riktningen och storleksordningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformer som bedömdes ha sådana effekter. Det är ofta möjligt att uttala sig om riktningen på effekterna med relativt hög säkerhet baserat på tidigare forskningsresultat. I andra sammanhang, och i den mån det är lämpligt, kan regeringen göra fördjupade analyser av enskilda reformers långsiktiga sysselsättningseffekter. När regeringen bereder förslag beaktas givetvis det underlag som finns avseende långsiktiga sysselsättningseffekter.

Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna, som innebär att den bedömda riktningen och storleksordningen på effekterna för enskilda reformer redovisas, samt regeringens bedömning att det inte är ändamålsenligt att redovisa siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer, anser regeringen att tillkännagivandet härmed är slutbehandlat.

3.5 Alternativa scenarier

Rysslands invasion av Ukraina påverkar svensk ekonomi. Osäkerheten är dock stor om i vilken omfattning. I två alternativa scenarier belyses hur svensk ekonomi kan påverkas om effekterna av det försämrade geopolitiska läget blir andra än vad som förutsätts i prognosen.

I scenario 1 antas att effekterna av det försämrade geopolitiska läget bli mer om- fattande och mer långvariga än i prognosen. Den allmänna oron bland företag och hushåll antas bli större med minskad investerings- och konsumtionstillväxt i både Sverige och omvärlden som följd. Minskad efterfrågan från omvärlden medför att exportutvecklingen blir svagare i det alternativa scenariot. Sammantaget blir svensk BNP-tillväxt lägre 2022 och 2023 än i prognosen (se tabell 3.7). Resursutnyttjandet minskar och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. Arbetslösheten stiger. Samtidigt bidrar än större begränsningar av utbudet av energi och råvaror till större inflationsuppgångar jämfört med i prognosen. Effekter till följd av högre kostnader i förädlingskedjor bidrar. En högre inflation medför högre mervärdesskatteintäkter, men nedgången i BNP-tillväxten bidrar till att offentliga sektorns inkomster totalt sett initialt blir mindre i det alternativa scenariot. Den högre inflationen och högre arbets- löshet bidrar till högre utgifter. Sammantaget försämras offentliga sektorns finansiella sparande i det alternativa scenariot jämfört med i prognosen. I det alternativa scenariot antas en återhämtning av svensk ekonomi äga rum 2024 och 2025 med förstärkt finansiellt sparande som följd.

I scenario 2 antas mindre effekter på svensk ekonomi av det försämrade geopolitiska läget än i prognosen. Hushåll och företag drivs av en större tillförsikt om den

47

Prop. 2021/22:100

ekonomiska utvecklingen vilket medför en högre tillväxt i konsumtion och investe- ringar både i Sverige och i omvärlden. Högre ekonomisk aktivitet i omvärlden medför högre exporttillväxt. Sammantaget blir BNP-tillväxten högre 2022 och 2023 i alter- nativscenariot jämfört med i prognosen. Därutöver antas prisuppgången på energi och råvaror blir mindre och inflationsuppgången 2022 därigenom mer återhållen. Den offentliga sektorns inkomster 2022 blir tillfälligt lägre till följd av en lägre inflation som medför lägre tillväxt i löpande priser. För efterföljande år blir inkomsterna högre samtidigt som utgifterna blir mindre. Sammantaget blir det finansiella sparandet 2023–2025 högre i det alternativa scenariot jämfört med i prognosen.

Tabell 3.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inte annat anges. Prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer1

	2022	2023	2024	2025
BNP2	3,1	1,8	1,6	1,9
Scenario 1: Lägre tillväxt och lågkonjunktur	1,3	0,2	3,2	3,5
Scenario 2: Högre tillväxt	3,2	2,2	1,6	1,7
BNP-gap3	0,3	0,3	0,0	0,0
Scenario 1: Lägre tillväxt och lågkonjunktur	-1,3	-3,0	-1,7	-0,1
Scenario 2: Högre tillväxt	0,5	0,9	0,6	0,3
Arbetslöshet4	7,6	7,0	7,0	7,0
Scenario 1: Lägre tillväxt och lågkonjunktur	8,2	8,6	8,6	7,6
Scenario 2: Högre tillväxt	7,3	6,7	6,7	6,9
KPIF5	4,6	1,8	2,0	2,0
Scenario 1: Lägre tillväxt och lågkonjunktur	6,6	3,8	2,5	2,0
Scenario 2: Högre tillväxt	3,6	1,8	2,0	2,0
Finansiellt sparande6	-0,5	0,7	0,8	1,4
Scenario 1: Lägre tillväxt och lågkonjunktur	-0,7	0,0	0,3	1,2
Scenario 2: Högre tillväxt	-0,6	0,8	1,0	1,5

1 I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder.

2 Kalenderkorrigerade värden.

3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

4 Årsgenomsnitt i procent.

5 KPI med fast ränta.

6 Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3.6 Prognosrevideringar

I detta avsnitt (3.6) redovisas de prognosrevideringar som gjorts jämfört med budgetpropositionen för 2022. Sedan den publicerades har bl.a. två kvartalssamman- ställningar av nationalräkenskaperna och ett antal utfall för bl.a. arbetskraftsunder- sökningarna AKU och KPI publicerats.

Svensk ekonomi utvecklades starkare än väntat andra halvåret 2021. Jämfört med budgetpropositionen är BNP-tillväxten nedreviderad 2022, vilket till största delen förklaras av att tillväxten 2021 blev starkare än väntat (se tabell 3.8). Återhämtningen av svensk ekonomi gick snabbare än tidigare bedömning. Därtill bedöms effekterna av Rysslands invasion av Ukraina dämpa tillväxten 2022. Hushållens konsumtion har reviderats ned 2022, vilket också förklaras av starkare utfall 2021 än väntat. Även nedrevideringen av exporten förklaras av starkare utfall än väntat. En högre export samtidigt som importen är något starkare innebär att nettoexportbidraget är negativt jämfört med budgetpropositionen. Tillväxten i potentiell BNP har reviderats upp

48

Prop. 2021/22:100

något vilket förklaras av högre potentiell produktivitet. Offentlig konsumtion bedöms växa snabbare än i budgetpropositionen, vilket framför allt förklaras av ytterligare till- förda medel.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats jämfört med budgetpropositionen. Arbets- lösheten är nedreviderad och både sysselsättningen och arbetskraften är uppreviderade 2022. Det beror främst på att utfallen var starkare än väntat.

KPI- och KPIF-prognoserna har reviderats upp både 2022 och 2023 jämfört med budgetpropositionen. Detta till följd av bl.a. starkare utfall, särskilt för varor inklusive livsmedel, högre energipriser samt en svagare krona. Prognosen för reporäntan är uppreviderad eftersom högre inflation och stigande räntor i både USA och euro- området väntas leda till att Riksbanken börjar höja räntan tidigare än vad som antogs i budgetpropositionen.

Tabell 3.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos från budgetpropositionen för 2022

	2021	2022	2023	2024
BNP	4,8 (4,4)	3,1 (3,5)	1,6 (1,4)	1,6 (1,5)
Potentiell BNP	1,7 (1,8)	1,8 (1,7)	1,9 (1,7)	1,9 (1,7)
BNP-gap1	-0,9 (-1,5)	0,3 (0,3)	0,3 (0,2)	0,0 (0,0)
Arbetslöshet2, 3, 4	8,8 (8,8)	7,6 (7,7)	7,0 (7,0)	7,0 (7,0)
Arbetskraft2, 4, 5	1,4 (0,4)	0,8 (0,5)	0,3 (0,3)	0,5 (0,3)
Sysselsatta2, 4, 5	1,1 (-0,1)	2,1 (1,7)	1,0 (1,0)	0,4 (0,3)
Arbetade timmar6, 7	2,3 (3,2)	2,3 (2,7)	1,5 (0,5)	0,3 (0,2)
Timlön enligt KL8	2,7 (2,6)	2,6 (2,4)	3,1 (2,6)	3,1 (2,8)
KPI9	2,2 (1,6)	4,8 (1,4)	2,5 (1,7)	2,7 (2,2)
KPIF9	2,4 (1,8)	4,6 (1,5)	1,8 (1,7)	2,0 (2,0)
Styrränta10	0,00 (0,00)	0,03 (0,00)	0,64 (0,00)	0,75 (0,00)

Anm.: Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2 Avser åldersgruppen 15–74 år.

3 Procent av arbetskraften.

4 Det tidsseriebrott som rådde för AKU-statistiken under 2021 har åtgärdats genom att de nya definitioner som gäller fr.o.m. 2021 numera även gäller historiskt. Denna s.k. länkning av statistiken resulterar i en högre tillväxttakt för såväl sysselsättningen som arbetskraften 2021.

5 Procent av befolkningen.

6 Sedan föregående prognos har SCB identifierat ett tidsseriebrott för arbetade timmar vilket har resulterat i en upprevidering av antalet arbetade timmar under 2021.

7 Kalenderkorrigerad.

8 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken.

9 Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), årsgenomsnitt.

10 Procent, årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7 Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt (3.7) jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makro- ekonomiska variabler med prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och Ekonomistyrningsverket (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte alltid har tillgång till samma informationsmängd.

Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2022 är i linje med Ekonomistyrningsverkets prognos, men lägre än bedömningarna från Konjunkturinstitutet, Europeiska

49

Prop. 2021/22:100

kommissionen och Riksbanken. En förklaring till skillnaden är att bedömningarna gjordes vid olika tidpunkter. Även för 2023 är regeringens prognos lägre än progno- serna från Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen och Riksbanken, medan den är något högre än prognosen från Ekonomistyrningsverket.

Regeringens prognos över arbetslösheten är något lägre än Riksbankens men något högre jämfört med prognoserna från övriga bedömare 2022. För 2023 bedömer regeringen att arbetslösheten sjunker till 7,0 procent, vilket är i linje med Ekonomistyrningsverkets prognos men lägre än Riksbankens. Jämfört med Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen är regeringens bedömning något högre.

Regeringens prognos över inflationen 2022 och 2023 är lägre än Konjunkturinstitutets prognos, både mätt med KPI och harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). Övriga bedömares prognoser för inflationen 2022 är emellertid lägre än regeringens prognos.

Regeringens bedömning av resursutnyttjandet mätt med BNP-gapet är i linje med Konjunkturinstitutets prognos 2022. Resursutnyttjandet är dock mer positivt än Europeiska kommissionens och Ekonomistyrningsverkets bedömningar. Regeringens prognos för 2022 är mer balanserad än Riksbankens. För 2023 är regeringens prognos över BNP-gapet mer balanserad, alltså lägre än både Konjunkturinstitutets och Riksbankens, medan regeringens prognos är högre än Europeiska kommissionens och Ekonomistyrningsverkets för samma år.

Tabell 3.9	Jämförelse mellan olika bedömares prognoser
Procentuell förändring om inte annat anges
		2022	2023
BNP1
Regeringen		3,1	1,6
Konjunkturinstitutet		3,3	2,1
Europeiska kommissionen		3,8	2,0
Riksbanken		3,6	2,0
Ekonomistyrningsverket		3,2	1,5
Arbetslöshet2
Regeringen		7,6	7,0
Konjunkturinstitutet		7,3	6,7
Europeiska kommissionen		7,1	6,7
Riksbanken		7,7	7,2
Ekonomistyrningsverket		7,5	7,0
Inflation3
Regeringen		4,8/4,6	2,5/1,5
Konjunkturinstitutet		5,3/5,3	3,4/2,8
Europeiska kommissionen		/2,9	/1,2
Riksbanken		2,9/3,0	2,0/1,7
Ekonomistyrningsverket		3,9/	0,9/
BNP-gap4
Regeringen		0,3	0,3
Konjunkturinstitutet		0,4	0,7
Europeiska kommissionen		-0,5	-0,7
Riksbanken		1,2	1,8
Ekonomistyrningsverket		-0,2	0,0

50

Prop. 2021/22:100

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2022-04-19, Konjunkturinstitutet 2022-03-30, Europeiska kommissionen 2021-11-11 för arbetslöshet och BNP-gap samt 2022-02-10 för BNP och HIKP, Riksbanken 2022-02-10 och Ekonomistyrningsverket 2022-03-25.

1 Fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.

2 Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3 Årsgenomsnitt, KPI/HIKP.

4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

3.8 Utvärdering av prognoser för den makroekonomiska utvecklingen

Idetta avsnitt (3.8) utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet som redovisats i budgetpropositionerna och de ekonomiska vårpropositionerna 2020–2021 för prognosåren 2020 och 2021. Prognoserna utvärderas i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

Ett prognosfel är i denna utvärdering definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt prognosfel beror därför på en underskattning av utfallet. Det mått som har använts för utvärderingen är prognosernas medelavvikelse gentemot utfall och kallas medelprognosfelet. Medelprognosfelet indikerar systematisk under- eller överskattning av variabelns förändringstakt. För systematiska prognosfel i form av genomsnittliga över- eller underskattningar används ofta den engelska termen bias. Genom att skatta en bedömares genomsnittliga prognosfel kan hypotesen att dess prognoser inte har någon bias testas. Medelprognosfelet skattas för enskilda bedömare som bedömarens genomsnittliga prognosfel för perioden 2000–2021, med ett särskilt undantag för arbetslösheten. Från och med 2021 har arbetslöshetsstatistiken anpassats till EU:s nya ramlag. I det här avsnittet redovisas prognosfel för tidigare definitioner av arbetslös- het, vilket innebär att arbetslöshetsprognoser för 2021 utgår.

I tabell 3.10 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer för prognoser för BNP-tillväxten. Medelprognosfel som är statistiskt signifikanta är markerade med en asterisk.

Tabell 3.10 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 2000–2021 och antal observationer (N)

	Samma år som utfallet	Samma år som utfallet	Året före utfallet	Året före utfallet
	MPF	N	MPF	N
Regeringen	0,17	44	-0,38	44
Konjunkturinstitutet	0,14	98	-0,48	96
Riksbanken	0,05	112	-0,45	111
HUI Research AB	0,06	79	-0,41	83
LO	0,07	46	-0,17	45
Svenskt Näringsliv	0,33	70	0,05	71
Handelsbanken	0,05	73	-0,46	73
SEB	0,06	90	-0,25	90
Nordea	-0,04	77	-0,25	78
Swedbank	0,13	70	-0,06	69

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, HUI Research AB, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Swedbank och egna beräkningar.

Samtliga prognoser är uppdelade i prognoser gjorda samma år som utfallet respektive året före utfallet. För prognoser gjorda samma år som utfallet har nästan alla be- dömare ett positivt skattat medelprognosfel. Regeringen har därmed, liksom de flesta övriga bedömare, i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten för utvärderingsperioden.

51

Prop. 2021/22:100

För prognoser gjorda året före utfallet har regeringen i stället överskattat BNP- tillväxten, vilket också är i linje med övriga bedömare. Regeringens medelprognosfel är dock inte statistiskt signifikanta, dvs. ingen bias kan säkerställas.

Tabell 3.11 Medelprognosfel för prognoser för inflationen (KPI)

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för inflationen (KPI) 2000–2021 och antal observationer (N)

	Samma år som utfallet	Samma år som utfallet	Året före utfallet	Året före utfallet
	MPF	N	MPF	N
Regeringen	-0,01	44	-0,28	44
Konjunkturinstitutet	-0,05*	98	-0,23	96
Riksbanken	-0,07*	112	-0,57*	111
HUI Research AB	-0,19*	79	-0,45*	83
LO	0,00	46	-0,16	45
Svenskt Näringsliv	-0,10*	67	-0,48*	68
Handelsbanken	-0,13*	73	-0,61*	73
SEB	-0,09*	87	-0,39*	87
Nordea	-0,05	77	-0,37*	78
Swedbank	-0,11*	70	-0,60*	69

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. * indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på regeringen.se i anslutning till VÅP14. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, HUI Research AB, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Swedbank och egna beräkningar.

Tabell 3.11 visar de olika bedömarnas medelprognosfel för inflationen. Tabellen påvisar att regeringens prognoser året före utfall i genomsnitt har överskattat inflationen under utvärderingsperioden, i likhet med övriga bedömare. Däremot påvisas ingen signifikant bias i regeringens prognoser, varken för prognoser gjorda samma år eller året före utfallet. I denna aspekt skiljer sig regeringens prognoser från huvuddelen av övriga bedömares, i vilka en signifikant bias återfinns.

I tabell 3.12 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer för prognoser för arbetslösheten 2000–2020, innan omläggningen av arbetslöshetsstatistiken 2021. Utvärderingen påvisar ingen signifikant bias hos regeringen eller någon annan bedömares arbetslösprognoser under utvärderings- perioden. I likhet med huvuddelen av övriga bedömare har regeringen ett positivt medelprognosfel för prognoser gjorda året före utfall, dvs. en genomsnittlig under- skattning av arbetslösheten. Underskattningen är dock inte statistiskt säkerställd på 10 procent signifikansnivå.

Tabell 3.12 Medelprognosfel för prognoser för arbetslösheten

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för arbetslösheten 2000–2020 och antal observationer (N)

	Samma år som utfallet	Samma år som utfallet	Året före utfallet	Året före utfallet
	MPF	N	MPF	N
Regeringen	-0,02	41	0,20	39
Konjunkturinstitutet	-0,02	92	0,20	84
Riksbanken	-0,00	105	0,11	101
HUI Research AB	0,00	78	0,09	78
LO	-0,02	44	0,11	37
Svenskt Näringsliv	-0,07	67	0,03	63
Handelsbanken	0,01	68	0,11	65
SEB	-0,01	84	0,19	79
Nordea	0,01	74	0,10	71

52

Prop. 2021/22:100

	Samma år som utfallet	Samma år som utfallet	Året före utfallet	Året före utfallet
	MPF	N	MPF	N
Swedbank	-0,10	65	-0,07	61

Anm.: Värdena är avrundade till två decimaler. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, HUI Research AB, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Swedbank och egna beräkningar.

3.9 Regeringens mått på välstånd

Välståndet har i huvudsak förbättrats

Det är viktigt att följa den långsiktiga samhällsutvecklingen i bred bemärkelse. Sedan 2017 redovisas därför indikatorer på välståndet i Sverige, uppdelat på ekonomiskt, miljömässigt och socialt välstånd.

De ekonomiska välståndsindikatorerna har till stor del förbättrats. Arbetslösheten och hushållssektorns låneskulder som andel av disponibel inkomst har dock ökat sedan den senaste mätningen. För de miljömässiga och sociala indikatorerna är den senaste tillgängliga statistiken från 2020, vilket innebär att pandemins kortsiktiga effekter för första gången speglas i dessa indikatorer. De flesta av de sociala indikatorerna var dock oförändrade under 2020 jämfört med 2019. Endast utbildningsnivån och andelen med låg ekonomisk standard ökade respektive minskade något. Däremot finns det skillnader mellan grupper i samhället för vissa av de sociala indikatorerna, t.ex. mellan män och kvinnor, mellan inrikes och utrikes födda och mellan grupper med olika utbildningsnivå. De miljömässiga indikatorerna har i huvudsak förbättrats eller saknar nytt mättillfälle. Det är enbart för indikatorn kemikaliebelastning som läget har försämrats gällande förekomsten av vissa miljögifter i blod.

Tabell 3.1	Indikatorer på välstånd och deras utveckling
		Utveckling jmf.	Period som
		med senaste	förändring
Indikator		mättillfälle	avser	Beskrivning
Ekonomiska
BNP per capita		Ökning	2020–2021	Det samlade värdet av alla varor och tjänster som
				produceras i Sverige per person i befolkningen.
Sysselsättningsgrad		Ökning	2020–2021	Andel av befolkningen 15–74 år som har ett
				arbete.
Arbetslöshet		Ökning	2020–2021	Andel arbetslösa i arbetskraften 15–74 år.
Hushållens		Ökning	2020–2021	Hushållssektorns låneskulder i procent av
skuldsättning		respektive		disponibel inkomst och av hushållens finansiella
		minskning		tillgångar.
Den offentliga		Minskning	2020–2021	Den konsoliderade statsskulden och
sektorns				kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden,
konsoliderade				minus AP-fondernas innehav av statsobligationer.
bruttoskuld				Kallas också för Maastrichtskulden.
Miljömässiga
Luftkvalitet		Minskning	2019–2020	Halter av kvävedioxid (NO2) och små partiklar
				(PM2,5) i gatumiljö (årsmedelvärden).
Vattenkvalitet		Ej	2010–2016	Andelen ytvattenförekomster med hög eller god
		uppdaterad	– 2016–	ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten.
			20211
Rödlisteindex		Ej	2010–2015	Förändringen i olika artgruppers livskraft, anger
		uppdaterad	– 2015–	hur stor andel av artgruppen som förväntas finnas
			20201	kvar inom den närmsta framtiden.
Kemikaliebelastning		Otydlig	2017–2019	Förekomst av miljögifterna PCB, DDE, dioxiner
		utveckling		och PBDE i modersmjölk samt PFOS, PFOA och
				långkedjiga PFAS i blod.2

53

		Prop. 2021/22:100
	Utveckling jmf.	Period som
	med senaste	förändring
Indikator	mättillfälle	avser	Beskrivning
Utsläpp av	Minskning	2019–2020 Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser
växthusgaser			(koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade
			gaser).
Sociala
Låg ekonomisk	Minskning	2019–2020 Andel av befolkningen med ekonomisk standard
standard			lägre än 60 procent av medianinkomsten.
Självskattad allmän	Oförändrad	2019–2020 Andel i befolkningen 16 år och äldre som på
hälsa			frågan ”Hur tycker du din hälsa är i allmänhet?”
			svarat ”mycket bra” eller ”bra”.
Utbildningsnivå	Ökning	2019–2020 Högsta avklarade utbildning för befolkningen i
			åldern 16–74 år.
Mellanmänsklig tillit	Oförändrad	2019–2020 I vilken grad tillfrågade uppfattar att andra
			människor går att lita på. Mäts genom frågan
			”Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att
			lita på människor i allmänhet?”. En svarssiffra över
			7 på en skala 0–10 anses utgöra hög tillit.
Nöjd med livet	Oförändrad	2019–2020 Mäter subjektivt välbefinnande med frågan ”Hur
			nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”.
			Andelen avser de som svarat ”ganska nöjd” eller
			”mycket nöjd”.
Hushållens	Oförändrad	2019–2020 Andel i befolkningen, 16 år och äldre, som svarat
kontantmarginal			nej på frågan "Skulle du/ditt hushåll inom en
			månad klara av att betala en oväntad utgift på
			12 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?".

Anm.: Respektive indikator använder den senast tillgängliga statistiken. Mer ingående beskrivningar och definitioner av indikatorerna redovisas nedan.

1 Avser förändring mellan två genomsnitt av mätningar som pågått under längre perioder.

2 PCB är en typ av industrikemikalier. DDE är en nedbrytningsprodukt av insektsgiftet DDT. Dioxiner bildas bl.a. vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor samt vid förbränningsprocesser. PBDE är en grupp av bromerade flamskyddsmedel. PFOS, PFOA och långkedjiga PFAS är högfluorerade ämnen.

Källor: Statistiska centralbyrån, Naturvårdsverket, SOM-institutet, VattenInformationsSystem Sverige, Sveriges lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket.

Ekonomiska indikatorer

BNP per capita

BNP per capita, dvs. BNP per invånare, används ofta som en indikator på materiellt välstånd. Utvecklingen av ett lands BNP per capita ger med andra ord en fingervisning om vilka ekonomiska förutsättningar de som är invånare i landet har att konsumera varor och tjänster. Denna indikator säger dock inte något om hur möjligheterna till konsumtion är fördelade inom landet, hur konsumtionen matchar människors behov eller i vilken mån den ekonomiska aktiviteten sker på bekostnad av icke förnybara resurser.

År 2021 ökade Sveriges BNP per capita med 4,3 procent. Ökningen var relativt stark i en historisk jämförelse och förklaras av att den ekonomiska aktiviteten återhämtade sig snabbt efter den ekonomiska nedgången i spåren av pandemin. BNP per capita har utvecklats svagt i Sverige sedan 2009 jämfört med den genomsnittliga utvecklingen 2000–2009. En förklaring till det är att andelen personer i arbetsför ålder har minskat.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden mäter andelen av befolkningen i åldern 15–74 år som är syssel- satta. En hög sysselsättningsgrad är grunden för den gemensamma välfärden eftersom arbetsinkomster är den viktigaste skattebasen i ekonomin. När fler försörjer sig genom arbete minskar dessutom den offentliga sektorns kostnader eftersom transfereringar generellt sett minskar.

54

Prop. 2021/22:100

I spåren av pandemin föll sysselsättningsgraden 2020 med 1,2 procentenheter jämfört med 2019 och uppgick till 66,6 procent. Trots pandemin förbättrades läget på arbets- marknaden 2021 och sysselsättningsgraden uppgick till 67,3 procent, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2020. Sysselsättningsgraden för män uppgick till

70,1 procent och för kvinnor till 64,4 procent 2021, en skillnad på 5,7 procentenheter. Män har generellt sett en högre sysselsättningsgrad än kvinnor. Skillnaden i syssel- sättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda uppgick under 2021 till 8,8 procent- enheter. För inrikes och utrikes födda uppgick sysselsättningsgraden till 69,4 procent respektive 60,6 procent. Dessutom är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes födda kvinnor och män större än skillnaden mellan kvinnor och män födda i Sverige.

Arbetslöshet

Arbetslöshet definieras som andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften, där arbetskraften utgörs av antalet arbetslösa och sysselsatta i åldern 15–74 år. Indikatorn mäter hur stor andel av arbetskraften som inte har något arbete men som sökt eller försökt hitta och kan ta ett arbete. Arbete ger individen möjlighet till egen försörjning, bättre möjligheter att forma sitt liv samt gemenskap och tillhörighet. Arbetslösa drabbas också av ohälsa i större utsträckning än de individer som har ett arbete. Att arbetslösheten är låg är av central vikt både för individer och för samhället.

I spåren av pandemin ökade arbetslösheten under 2020 och är fortsatt på en förhöjd nivå 2021. Till följd av att många sökte sig till arbetskraften utan att få ett jobb direkt minskade arbetslösheten inte i takt med att sysselsättningen ökade 2021. Trots att arbetslösheten minskade tydligt under andra halvåret var arbetslösheten i genomsnitt 0,3 procentenheter högre 2021 jämfört med 2020. Arbetslösheten minskade mer för män än för kvinnor under loppet av 2021. Under 2021 uppgick skillnaden i arbets- löshet mellan inrikes och utrikes födda till 14 procentenheter, samtidigt som skillna- den i arbetslöshet mellan inrikes födda kvinnor och män var mindre än skillnaden mellan utrikes födda kvinnor och män.

Hushållens skuldsättning

Indikatorn redogör för hushållens skuldsättning uttryckt i hushållens låneskulder som andel av disponibel inkomst och som andel av finansiella tillgångar. Huvuddelen av skulderna är bostadslån. Med undantag för den översta tiondelen av inkomstför- delningen är bolåneskulderna som andel av disponibel inkomst större ju högre upp i inkomstfördelningen hushållen befinner sig. Under 2021 har skulderna som andel av disponibel inkomst ökat, bl.a. till följd av stigande bostadspriser. År 2021 motsvarade låneskulden ca 199 procent av hushållens disponibla inkomst (se diagram 3.4). Skuld- sättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar har varit relativt konstant under hela 2000-talet. Under de senaste åren har kvoten sjunkit något, då hushållens finansiella tillgångar ökat relativt kraftigt. År 2021 motsvarade hushållens låneskulder i förhållande till finansiella tillgångar ca 24 procent.

55

Prop. 2021/22:100

Diagram 3.4 Hushållens låneskulder som andel av disponibel inkomst och av hushållens finansiella tillgångar

Procent

220

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Andel av disponibel inkomst

Andel av finansiella tillgångar

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP, ofta kallad Maastrichtskulden, är det mått på den offentliga sektorns skuld som används inom Europeiska unionen. För Sverige definieras skulden som den konsoliderade stats- skulden och kommunsektorns samt ålderspensionssystemets skulder på kapital- marknaden med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer. Maastricht- skulden minskade kontinuerligt som andel av BNP mellan 2014 och 2019 med sammantaget 10 procent, men till följd av bl.a. regeringens finanspolitiska åtgärder för att bemöta pandemins effekter ökade skulden kraftigt mellan 2019 och 2020 och uppgick till ca 40 procent av BNP 2020. Till följd av den allmänna ekonomiska återhämtningen och av att Riksbanken amorterade på sitt valutalån minskade åter skulden 2021 som andel av BNP. Den offentliga skuldsättningen i Sverige tillhör en av de lägsta i Europeiska unionen och uppgick till 36,7 procent av BNP 2021. Motsvarande skuldkvot för EU var 90,1 procent av BNP (avser ställningsvärden för kvartal 3 2021).

Miljöindikatorer

Luftkvalitet

Välståndsindikatorn för luft visar utvecklingen för två av de vanligaste luftföro- reningarna i svenska städer: kvävedioxid (NO2) och små partiklar (PM2,5). Båda har negativ påverkan på såväl hälsa som miljö. Kväveoxider bildas vid all typ av för- bränning. En stor del av utsläppen kommer från trafiken. För de små partiklarna är avgaser från trafik, industriutsläpp, småskalig vedeldning och annan förbränning stora utsläppskällor. De små partiklarna transporteras i stor utsträckning till Sverige från kontinenten och är därför högre i södra än i norra Sverige.

Halterna av både kvävedioxid och små partiklar visar en nedåtgående trend sedan mätningarna inleddes 2008 respektive 2006. Mellan 2019 och 2020 sjönk årsmedel- värdet för halterna av både kvävedioxid och små partiklar (se diagram 3.5). Minsk- ningen av kvävedioxid mellan 2019 och 2020 kan delvis vara en tillfällig pandemi- effekt. Även om Sverige fortfarande har lokala problem med höga halter kvävedioxid och små partiklar är halterna av luftföroreningar förhållandevis låga vid en jämförelse med Europeiska unionen i övrigt.

56

Prop. 2021/22:100

Diagram 3.5 Halter av NO2 och PM2,5 i gatumiljö (årsmedelvärden)

µg/m3

35

30

25

20

15

10

5

0

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

PM2,5 NO₂

Anm.: Kvävedioxid (NO2) mäts för svenska städer med över 50 000 invånare. Mätplatser som ingår i indikatorn små partiklar (PM2,5) är Burlöv, Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Källa: Naturvårdsverket.

Vattenkvalitet

En god vattenkvalitet är viktig för vattenlevande arter, dricksvatten, biologisk mång- fald och friluftsliv. Indikatorn för vattenkvalitet uttrycks som ekologisk status i ytvatten och i den ingår påverkan från exempelvis övergödning och miljögifter samt fysisk påverkan. Överlag är den ekologiska statusen bättre i norra än i södra Sverige, där befolkningstätheten och jordbruksintensiteten är högre. Fysisk påverkan och övergödning är de främsta skälen till att god ekologisk status inte nås. Vid den senaste bedömningen av vattenkvaliteten (baserad på miljöövervakning, analys- och kart- läggningsarbete perioden 2016–2021) hade 40 procent av ytvattenförekomsterna som minst god ekologisk status. Detta är samma resultat som vid föregående mätning.

Rödlisteindex

Rödlisteindexet mäter förändringar i artgruppers livskraft, och är ett exempel på en av flera indikatorer som ger en bild av tillståndet i svensk natur och hur förändringar sker över tid. Indexet baseras på förändringar i rödlistekategorisering för olika artgrupper.

Rödlistekategorisering sker i femårscykler och den senaste kategoriseringen genom- fördes 2020, vilket betyder att ingen ny mätning finns att tillgå i år. Under perioden 2015–2020 har utvecklingen för däggdjur och groddjur varit positiv, medan den varit negativ för mossor och fåglar. Övriga gruppers utveckling är relativt jämn.

Kemikaliebelastning

Indikatorn kemikaliebelastning redovisar mätningar av ett antal långlivade miljögifter i modersmjölk och blod. Mätningarna från 2019 visar på samma trend som föregående mätning. Halterna av hårt reglerade miljögifter, såsom dioxiner (bildas bl.a. vid till- verkning av kemikalier som innehåller klor samt vid förbränningsprocesser) och PCB (industrikemikalier), minskar, medan halterna av långkedjiga PFAS (högfluorerade ämnen) ökar (se diagram 3.6). Mätningarna av föroreningar i modersmjölk visar att halterna minskar långsamt trots att användning och spridning begränsats genom förbud i Sverige och internationellt. Det beror på att ämnena är långlivade i miljön, ansamlas i fettvävnad hos människor och djur och att de redan är spridda i varor, byggnader och miljö. Höga halter av dessa ämnen kan ge upphov till sjukdomar som cancer, påverka fortplantningsförmågan, skada arvsmassan och störa hormonsystemet.

57

Prop. 2021/22:100

Diagram 3.6 Exponering för vissa långlivade miljögifter i Sverige

Miljöföroreningar i modersmjölk och blod 1996–2019, index 1996 = 100

160

140

120

100

80

60

40

20

0

96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19
		PCB 153												p,p´-DDE
		summa PBDE												PCDD/F TEQ
		PFOS												PFOA
		summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA

Anm.: Diagrammet visar halten av miljögifter i modersmjölk och blod från förstagångsmödrar i Uppsala. Det är en illustration av hur den samlade exponeringen för långlivade organiska miljögifter har förändrats över tid. Den kurva som ökar är de högfluorerade ämnena ”summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PDTrDA”.

Källa: Livsmedelsverket.

Utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser är den viktigaste faktorn bakom klimatförändringarna. Klimatförändringarna är ett av vår tids största hot och förväntas påverka samhället genom bl.a. havsnivåhöjningar, temperaturökningar och att extremväder blir allt vanligare. De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige uppgick 2020 till 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en minskning med 8,9 procent jämfört med 2019, vilket utgör en större minskning än under tidigare år. Den stora minskningen under 2020 beror delvis på den minskade aktiviteten i samhället till följd av pandemin och delvis på det fortsatta genomförandet av klimathandlingsplanen.

Sedan 1990 har utsläppen minskat med 35 procent (se diagram 3.7). Minskningen beror på flera faktorer, bl.a. ökad användning av el och biodrivmedel i transport- sektorn, att el- och fjärrvärme ersatt oljeeldade värmepannor och en ökad användning av biomassa inom industrin.

Diagram 3.7 Sveriges territoriella växthusgasutsläpp och BNP, fasta priser

Index 1993 = 100

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

BNP	Koldioxidekvivalenter

Anm.: Koldioxidekvivalenter visar utsläpp och upptag av växthusgaser som omfattas av klimatmålet (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) inom svenskt territorium.

Källor: Naturvårdsverket och SCB.

58

Prop. 2021/22:100

Sociala indikatorer

Låg ekonomisk standard

Personer med låg ekonomisk standard riskerar att inte ha råd med sådant som anses vara en del av en godtagbar levnadsstandard. Till gruppen räknas den andel av befolk- ningen som har en ekonomisk standard lägre än 60 procent av medianinkomsten. Andelen med låg ekonomisk standard minskade något 2020 jämfört med 2019 vilket främst förklaras av att inkomsterna för många äldre i befolkningen ökade i snabbare takt än medianinkomsten. Andelen med låg ekonomisk standard har ökat sedan 1995 men andelen har stabiliserats runt 14–15 procent under de senaste tio åren. För ungefär hälften av personerna med låg ekonomisk standard är den ekonomiska utsattheten av mer långvarig karaktär och denna andel har ökat över tid.

Självskattad allmän hälsa

Indikatorn för självskattad allmän hälsa avser den andel i befolkningen, 16 år och äldre, som svarat ”mycket bra” eller ”bra” på frågan ”Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet?”. År 2020 var denna andel 76 procent. Andelen har varit i princip oför- ändrad sedan 2014. För 2020 var vidare andelen män som svarat att de har bra eller mycket bra hälsa högre än andelen kvinnor, 78 procent respektive 74 procent. Det finns även skillnader vid en jämförelse av utbildningsnivåer. Bland dem som har efter- gymnasial utbildning anser 82 procent att de har en bra hälsa, vilket kan jämföras med drygt 70 procent bland dem som har gymnasial respektive förgymnasial utbildning. Ingen signifikant skillnad mellan inrikes och utrikes födda har uppmätts. Generellt anger yngre personer att de har bättre hälsa än äldre personer, en skillnad som i stort sett varit oförändrad sedan 2014.

Utbildningsnivå

Utbildningsnivå påverkar bl.a. människors ekonomiska förutsättningar och hälsa. Under 2000-talet har befolkningens utbildningsnivå ökat stadigt. Andelen med efter- gymnasial utbildning har ökat från 27 till 39 procent under perioden 2001–2020. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, och skillnaden har ökat mellan

2001–2020. Skillnaden är störst sett till eftergymnasial utbildningsnivå, där drygt fyra av tio kvinnor har en eftergymnasial utbildning 2020 jämfört med tre av tio män. Andelen eftergymnasialt utbildade är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda. Andelen med förgymnasial utbildning är dock större bland utrikes födda och skillna- derna har ökat under 2000-talet.

Mellanmänsklig tillit

Mellanmänsklig tillit, eller social tillit, är ett mått på i vilken grad individer uppfattar att andra människor går att lita på. En hög nivå av mellanmänsklig tillit fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället och underlättar beslutsprocesser och affärstrans- aktioner. Andelen av befolkningen som upplevde en hög mellanmänsklig tillit var

56 procent 2020 och har legat på ungefär samma nivå sedan 2001. Andelen med hög mellanmänsklig tillit är högre bland kvinnor, personer över 30 år, personer som vuxit upp i Sverige och personer med eftergymnasial utbildning. Störst skillnad i tillit inom en kategori uppmäts mellan personer med olika utbildningsnivå. Bland personer med förgymnasial utbildning har 45 procent hög tillit jämfört med 67 procent bland de med eftergymnasial utbildning.

Nöjd med livet

Det subjektiva välbefinnandet är generellt sett högt i rika, demokratiska och politiskt stabila samhällen med låg arbetslöshet. I Sverige har andelen som är nöjda med livet

59

Prop. 2021/22:100

legat på en hög och stabil nivå över tid och uppgick 2020 till 90 procent i genomsnitt. Samtliga samhällsgrupper som studerats anger en generellt hög nivå av nöjdhet, om- kring 80–90 procent. Det finns samtidigt en negativ utveckling bland personer som är 16–29 år, där andelen som är nöjda med livet minskar. Andelen unga som uppgav att de var nöjda med livet 2020 var 82 procent jämfört med 90 respektive 93 procent bland personer i åldrarna 30–64 år och 65–85 år. Skillnaden mellan dessa grupper har även ökat sedan 2016 (se diagram 3.8). Personer som vuxit upp utanför Sverige är något mindre nöjda än personer som vuxit upp i Sverige. Skillnaden har dock minskat från omkring tio procentenheter i början av 2000-talet till fyra procentenheter 2020. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan kvinnor och män har uppmätts 2020.

Diagram 3.8 Andel som anser att de är mycket eller ganska nöjda med livet efter ålder

Procent

100

98

96

94

92

90

88

86

84

82

80 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Samtliga

16–29 år

30–64 år

65–85 år

Källa: SOM-institutet (SOM-undersökningarna 2020).

Hushållens kontantmarginal

Andelen som saknar kontantmarginal definieras som den andel av befolkningen 16 år och äldre som inte skulle kunna hantera en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna pengar eller be om hjälp. Att sakna kontantmarginal har en negativ påverkan på individens livskvalitet och självbestämmande.

År 2020 uppgav var femte person att de saknar kontantmarginal för oförutsedda utgifter, vilket är samma nivå som året innan. Det är vanligare att yngre personer, utrikes födda och personer med högst förgymnasial utbildning saknar kontant- marginal. Skillnaden är störst mellan utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda saknar 44 procent kontantmarginal jämfört med 13 procent bland inrikes födda. Sedan 2008 har skillnader mellan män och kvinnor uppmätts. Under perioden 2008–2020 har andelen kvinnor som saknar kontantmarginal varit högre än andelen män (se diagram 3.9). Skillnaden har dock minskat över tid, och 2020 var den inte längre statistiskt signifikant.

60

Prop. 2021/22:100

Diagram 3.9 Andel som saknar kontantmarginal

Procent

30

25

20

15

10

5

0

08–09		10–11	12–13	14–15	16–17	18–19	20
	Samtliga		Män	Kvinnor

Anm.: Andel i befolkningen, 16 år och äldre, som svarat nej på frågan Skulle du/ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?

Källa: Statistiska centralbyrån (Undersökningarna av levnadsförhållanden).

61

Prop. 2021/22:100

4 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen och bedömer en ny nivå på utgiftstaket för 2025.

De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet), ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att andra politiska mål ska uppnås på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Sammanfattning

– Med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 och den djupa lågkon- junktur som den orsakade har finanspolitiken under 2020–2022 aktivt tillfört stora resurser till hälso- och sjukvården och genomfört finanspolitiska åtgärder för att dämpa de akuta ekonomiska effekterna av pandemin. Det finansiella sparandet förväntas därför ligga under den målsatta nivån för överskottsmålet under dessa år.

– Regeringen bedömer att det strukturella sparandet innevarande år kommer att avvika från överskottsmålets nivå, och att avvikelsen är motiverad av spridningen av covid-19 och av stabiliseringspolitiska skäl.

– Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser för ekonomins ut- veckling är i allmänhet mycket svåra att göra. Den ökade ekonomiska och geo- politiska osäkerheten till följd av den ryska invasionen av Ukraina och pandemin, medför att prognosen är ovanligt osäker. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett ekonomiskt läge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

– Bruttoskulden bedöms vara förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP 2021–2023.

– Den nuvarande prognosen för de takbegränsade utgifterna 2023 innebär att utgifterna överstiger utgiftstaket med 7 miljarder kronor.

– Regeringen bedömer att utgiftstaket för 2025 bör uppgå till 1 720 miljarder kronor. Det är en ökning med 125 miljarder kronor jämfört med 2024.

– Kommunsektorn som helhet bedöms klara balanskravet under prognosperioden.

4.1 Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåt- blickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genom- snitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

63

Prop. 2021/22:100

Det strukturella sparandet ligger i år under överskottsmålets nivå

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet innevarande år kommer att avvika från överskottsmålets nivå, men att avvikelsen är motiverad av spridningen av covid-19 och av stabiliseringspolitiska skäl. Det finanspolitiska ramverket anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet innevarande år bedöms den förda finans- politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket. Om en målavvikelse konstateras ska dock regeringen redogöra för varför avvikelsen uppstått och hur en återgång till målnivån ska ske. Även det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2014–2021 bedöms ligga under målnivån (se tabell 4.1).

Avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl

Spridningen av covid-19 har medfört ökade direkta kostnader för t.ex. sjukvård, smitt- spårning, testning och vaccinering, vilket har försvagat det strukturella sparandet. Dessutom har pandemin inneburit att stora finanspolitiska åtgärder behövt vidtas för att dämpa de akuta ekonomiska effekterna för hushåll och företag. Detta har medfört att sparandet avviker från den målsatta nivån för överskottsmålet. Det strukturella sparandet för 2022 bedöms bli -0,2 procent av potentiell BNP, vilket är lägre än över- skottsmålets nivå (se tabell 4.1). Behoven av finanspolitiskt stöd för att dämpa de ekonomiska effekterna av pandemin förväntas minska under 2022. Externa bedömare, som t.ex. Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden och OECD, pekar dock på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa låg- konjunktur som följde av pandemin. Till detta kommer risker kopplade till den ryska invasionen av Ukraina. Utvecklingen av den geopolitiska och säkerhetspolitiska situationen har inneburit ytterligare behov av finanspolitiska åtgärder. Åtgärderna har framför allt riktats mot att möta prisökningar på energi till följd av invasionen av Ukraina.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2021, prognos 2022–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
Finansiellt sparande	-0,2	-0,5	0,7	0,8	1,4
Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt	-0,1
Strukturellt sparande1	-0,2	-0,4	0,5	0,9	1,5
1 Andel av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Prognosen visar på ett sparande över överskottsmålet 2023

Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser för ekonomins utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra. Den ökade ekonomiska och geopolitiska osäkerheten till följd av den ryska invasionen av Ukraina, men även till följd av pandemin, medför att prognosen är ovanligt osäker. Utvecklingen av den geopolitiska och säkerhetspolitiska situationen kommande år kan också behöva hanteras genom ytterligare finanspolitiska insatser inom områden som t.ex. försvar och migration. Finanspolitiken kan framöver behöva anpassas till ett läge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

64

Prop. 2021/22:100

4.2 Uppföljning av skuldankaret

Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen i den ekonomiska vårpropo- sitionen årligen redogöra för utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Om denna skuld avviker från skuldankaret, dvs. 35 procent av BNP, med mer än 5 procent av BNP, enligt utfallet i nationalräkenskaperna för det föregående året eller enligt prognoserna för det innevarande året eller det följande budgetåret i den ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas. I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna.

Bruttoskuldens andel av BNP bedöms ligga inom skuldankarets toleransintervall (se diagram 4.1 och avsnitt 8.6). En viktig faktor, utöver den ekonomiska utvecklingen, bakom att skuldkvoten minskar fr.o.m. 2021 är att Riksbanken då inledde en övergång till en helt egenfinansierad valutareserv efter att tidigare ha finansierat en del av reserven genom lån i Riksgäldskontoret. Övergången sker gradvis t.o.m. 2023 och bidrar också till att skuldkvoten minskar under prognosperioden genom att statens lånebehov minskar (se avsnitt 7 och tabell 7.2). I nuvarande prognos, som endast inkluderar den finanspolitik som aviserats eller beslutats fram t.o.m. denna proposition, väntas bruttoskulden minska och uppgå till strax över 30 procent av BNP 2023.

Diagram 4.1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Procent av BNP

60

50

40

30

20

10

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Konsoliderad bruttoskuld	Prognos
Toleransintervall	Toleransintervall

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4.3 Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå för 2025

Uppföljning av utgiftstaket

Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grund- läggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men det bör endast ske i ytterst sällsynta fall.

Regeringen har en riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara i budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. Enligt riktlinjen bör utrymmet till ut-

65

Prop. 2021/22:100

giftstaket uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för det inne- varande året (t), minst 1,5 procent för det följande året (t + 1), minst 2 procent för det andra följande året (t + 2) och minst 3 procent för det tredje följande året (t + 3).

Den nuvarande prognosen för de takbegränsade utgifterna 2023 innebär att de takbegränsade utgifterna överstiger det av riksdagen beslutade utgiftstaket med

7 miljarder kronor (se tabell 4.2). När det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt budgetlagen (2011:203) vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Givet det osäkra läget i omvärlden har regeringen valt att inte vidta eller föreslå några sådana åtgärder i nuläget. Regeringen har påbörjat ett arbete för att kunna återkomma i budgetpropositionen för 2023 med förslag till utgiftsbegränsande åtgärder. Enligt nuvarande prognos är budgeteringsmarginalen för 2024 mindre än regeringens riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst bör vara, vilket innebär att utrymmet för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna 2024 är mycket begränsat. Regeringen anser att budgeteringsmarginalen för 2022 är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i prognoserna. Jämfört med prognosen i den beslutade budgeten för 2022 beräknas budgeteringsmarginalen bli 63 miljarder kronor mindre 2022, 34 miljarder kronor mindre 2023 och 47 miljarder kronor mindre 2024. I avsnitt 6 görs en närmare genomgång av hur prognosen för de takbegränsade utgifterna förändrats sedan den beslutade budgeten för 2022.

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges

	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
Ursprungligt beslutade nivåer
på utgiftstaket	1 074	1 093	1 103	1 123	1 167	1 210	1 332	1 392	1 471	1 430	1 502	1 539	1 595
Teknisk justering1	10	2	4	2	7	12	5	10	10	6	2
Reell ändring2				33	41	52		-51	262	259	130
Slutgiltiga nivåer på
utgiftstaket3	1 084	1 095	1 107	1 158	1 215	1 274	1 337	1 351	1 743	1 695	1 634	1 539	1 595
Årlig nominell förändring av
utgiftstaket vid respektive
riksdagsbeslut4	20	10	10	51	46	58	58	14	391	-48	-61	-95	56
Takbegränsade utgifter	1 022	1 067	1 096	1 135	1 184	1 229	1 282	1 308	1 501	1 551	1 593	1 546	1 575
Budgeteringsmarginal	62	28	11	23	31	45	55	43	242	144	41	-7	20
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	6,0	2,6	1,0	2,0	2,6	3,6	4,3	3,3	16,1	9,3	2,6	-0,4	1,3

1 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år.

2 Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa ändringar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella ändringar som redovisas här är de ackumulerade reella ändringarna för respektive år.

3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar.

4 Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl.

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Bedömning av utgiftstakets nivå för 2025

Regeringens bedömning: För 2025 bör utgiftstaket för staten, inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget, uppgå till 1 720 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt budgetlagen är det obligatoriskt för regeringen att i budgetpropositionen föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Det är samtidigt praxis att regeringen redan i den ekonomiska vårpropositionen redovisar sin bedömning av

66

Prop. 2021/22:100

utgiftstakets nivå för detta år. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av utgiftstakets nivå för 2025. Bedömningen görs med utgångspunkt i de bestämnings- faktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet

De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 590 miljarder kronor 2025 (se tabell 4.3). I förhållande till den bedömda nivån på utgiftstaket för 2025 på 1 720 miljarder kronor kan de takbegränsade utgifterna öka med maximalt 130 miljarder kronor. Samtidigt bör ett utrymme motsvarande minst 24 miljarder kronor lämnas obudgeterat under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2025 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret, i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. I budgetpropositionen för 2025 bör därmed de takbegränsade ut- gifterna för 2025 som mest uppgå till 1 696 miljarder kronor. Det betyder att den bedömda nivån på utgiftstaket för 2025 medger att de takbegränsade utgifterna för 2025 t.o.m. budgetpropositionen för 2025 som mest kan bli 106 miljarder kronor högre än i nuvarande bedömning. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar mot- svarar ca 1,7 procent av BNP. Att det finns ett ledigt utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbe- gränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras efter avstämning mot överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre, och budgeterings- marginalen i motsvarande utsträckning mindre än enligt den aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av makroekonomiska förändringar, såsom högre inflation, oförut- sedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer. Om budgete- ringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer, eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfereringssystemen, försämras normalt det strukturella sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makro- ekonomiska förändringar påverkas i många fall inte möjligheten att uppnå överskotts- målet.

Tabell 4.3 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges

	2022	2023	2024	2025
Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket	1 634	1 539	1 595
Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket				1 720
Utgiftstak, procent av BNP	28,5	25,9	26,0	27,0
Utgiftstak, procent av potentiell BNP	28,6	26,0	26,0	27,0
Utgiftstak, fasta priser1	1 580	1 457	1 482	1 598
Takbegränsade utgifter	1 593	1 546	1 575	1 590
Takbegränsade utgifter, procent av BNP	27,7	26,0	25,6	25,0
Takbegränsade utgifter, fasta priser2	1 540	1 464	1 463	1 477
Budgeteringsmarginal	41	-7	20	130
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter	2,6	-0,4	1,3	8,2
Budgeteringsmarginal, procent av BNP	0,7	-0,1	0,3	2,0
Finansiellt sparande, procent av BNP	-0,5	0,7	0,8	1,4
Strukturellt sparande, procent av BNP	-0,4	0,5	0,9	1,5
Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP	48,8	47,6	47,2	46,4

67

Prop. 2021/22:100

1 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfererings- anslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. Av de takbegränsade utgifterna har 1 procent, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, behandlats som transfereringsanslag.

2 Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 1) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek

Bedömningen av utgiftstakets nivå för 2025 medför att nivån utgör 27,0 procent av potentiell BNP, vilket är högre än utgiftstakets nivå för 2024. Det innebär en högre årlig ökning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997 till det senaste utfallsåret 2021. Den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser mellan 1997 och 2021 uppgår till 3,7 procent, medan ökningen 2025 uppgår till 7,8 procent.

Budgeteringsmarginalen 2025 uppgår till 8,2 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under kommande år begränsades. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer ska kunna genom- föras på budgetens utgiftssida.

Om det tillgängliga utrymmet under utgiftstaket t.o.m. budgetpropositionen för 2025, dvs. 106 miljarder kronor utöver bedömningen av de takbegränsade utgifterna i denna proposition, skulle tas i anspråk för högre utgifter ger det en genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på ca 2,3 procent per år 2022–2025. Denna ökning kan jämföras med den genomsnittliga förändringen för de tak- begränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition vilken uppgår till en ökning med 0,7 procent per år 2022–2025. Att utgifterna ökar så svagt under perioden beror på de tillfälliga åtgärder regeringen vidtagit 2022 med anledning av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Den genomsnittliga ökningstakten under perioden 1997–2021 uppgick till 3,4 procent per år. Bortser man från 2020 och 2021 som hade osedvanligt höga utgifter uppgick den genomsnittliga ökningstakten till 2,9 procent per år. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP

Utgiftstakets nivå uppgår till 28,6 procent av potentiell BNP 2022. För 2023 och 2024 minskar andelen till 26,0 procent av potentiell BNP. Utgiftstaket 2022 höjdes i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) för att regeringen skulle kunna vidta åtgärder med anledning av pandemin. För 2023 och 2024 har andelen av potentiell BNP minskat jämfört med den första bedömningen av taket för respektive år. Vid den första bedömningen av nivån för utgiftstaket 2023 och 2024 uppgick andelen till 27,0 respektive 27,1 procent. Den bedömda nivån för 2025 uppgår till 27,0 procent av potentiell BNP.

4.4 Uppföljning av det kommunala balanskravet

I målet för den offentliga sektorns sparande ingår det finansiella sparandet i kommun- sektorn, dvs. i kommuner och regioner. Det finns dock inte ett krav på visst finansiellt sparande för kommuner och regioner. För kommuner och regioner är det i stället det ekonomiska resultatet som är avgörande, och om det uppfyller kraven i kommunal-

68

Prop. 2021/22:100

lagen (2017:725) på en balanserad budget. Kommuner och regioner ska upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Kommunernas och regionernas årsredovisning ska enligt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning bl.a. innehålla en upplysning om balanskravet har uppfyllts. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år.

Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. Varje kommun och region avgör själv vad en god ekonomisk hushållning innebär för dem.

Starkt balanskravsresultat i kommunsektorn 2020

Kommunernas och regionernas årsredovisningar ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Uppgifter för 2021 finns ännu inte tillgängliga. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2023 med uppgifter för 2021.

Balanskravsresultatet för 2020 uppgick för kommunsektorn som helhet till

38 miljarder kronor, varav kommunerna svarade för 26 miljarder kronor. Differensen mellan balanskravsresultatet och årets resultat består främst av justeringar för realisationsvinster och förändring av resultatutjämningsreserven. Kommuner och regioner får reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämningsreserverna uppgick 2020 till 31 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för

24 miljarder kronor. Nästan två tredjedelar av kommunerna (188 kommuner) och drygt hälften av regionerna (11 regioner) har avsatt medel till en resultatutjämnings- reserv.

Vid utgången av 2020 var det 20 kommuner och 2 regioner som hade ett negativt resultat kvar att återställa, totalt 361 miljoner kronor respektive knappt 683 miljoner kronor.

Balanskravet 2021–2025

De kommunala skatteintäkterna utvecklas relativt starkt 2022 och 2023 i jämförelse med de senaste tio årens genomsnitt. Det gör att kommunsektorns inkomster ut- vecklas positivt, trots att statsbidragen till sektorn minskar samtliga prognosår efter de stora tillskotten som gjordes 2020 och 2021 till följd av pandemin. Kommunsektorns resultat förväntas uppgå till 69 miljarder kronor 2021 och 39 miljarder kronor 2022. År 2023–2025 väntas resultatet bli omkring 18–21 miljarder kronor per år. Regeringen bedömer att kommunsektorn som helhet kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat under 2021–2025. I avsnitt 8.5 beskrivs de antaganden och bedömningar som ligger till grund för prognosen.

69

Prop. 2021/22:100

5 Inkomster

I detta avsnitt redovisas och analyseras utvecklingen av offentliga sektorns skatteintäkter och statens inkomster. Inledningsvis redovisas de offentligfinansiella effekterna av skatte- och avgiftsförändringarna i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99) och vissa övriga propositioner med förslag till ändringar i statens budget som har beslutats och aviserats för 2022, se avsnitt 5.1. Därefter redovisas utvecklingen av den offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget. En jämförelse görs sedan med prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Avslutningsvis följs inkomsterna i statens budget för 2020 och 2021 upp.

Sammanfattning

– Skatteintäkterna, exklusive kommunal utdebitering, beräknas minska med sammanlagt 17 miljarder kronor 2022 till följd av beslutade och aviserade förändringar på skatteområdet.

– Enligt preliminära utfall bedöms den offentliga sektorns skatteintäkter ha ökat med 8,5 procent 2021 jämfört med året innan. Den starka återhämtningen i ekonomin 2021 medförde att viktiga skattebaser såsom lönesumman och hushållens konsumtion växte mycket kraftigt. Preliminära utfall indikerar därutöver en stark utveckling för företagens vinster och mycket stora kapitalinkomster för hushållen 2021.

– År 2022 förutspås tillväxten i svensk ekonomi bli lägre än 2021 och de totala skatteintäkterna väntas öka med 4,1 procent, vilket är i linje med genomsnittet under perioden 2010–2019. Kapitalskatterna bidrar särskilt till att tillväxten dämpas då dessa endast ökar marginellt från 2021 års nivå.

– Under 2023–2025 väntas skatteintäkterna i genomsnitt öka i något lägre takt än 2022. Intäkterna ökar snabbare än BNP 2023 till följd av att tillfälliga nedsättningar på skatt på arbete avslutas, men sett över hela perioden väntas intäkterna i genomsnitt växa i takt med BNP.

– Prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter har reviderats upp med i genomsnitt 76 miljarder kronor per år för 2022–2024 i förhållande till den beslutade budgeten för 2022.

5.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler

Offentligfinansiella effekter av ändringar i skatte- och avgiftsreglerna under våren 2022

I tabell 5.1 redovisas offentligfinansiella effekter av ändringar i skatte- och avgiftsreglerna. I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella effekter. Effekterna redovisas i periodiserade termer och beräkningarna avser effekten på den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Referensalternativet vid tolkningen av bruttoeffekten är de förväntade skatteintäkterna i frånvaro av regeländringar. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den

71

Prop. 2021/22:100

offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Den offentligfinansiella effekten av en regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor för olika år. Det kan bero på att åtgärden är tillfällig eller på att åtgärdens indirekta effekter inte uppkommer omedelbart. Den varaktiga effekten är ett mått på den bestående årliga effekten av en skatteändring och möjliggör jämförelser av regeländringar vars nettoeffekter fördelas olika över tiden. För en detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade till redovisningen av offentligfinansiella effekter hänvisas till Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2022, som publiceras på regeringen.se.

Tabell 5.1 Offentligfinansiella effekter av ändringar i skatte- och avgiftsreglerna

Miljarder kronor

		Brutto-	Netto-	Netto-	Netto-	Netto-
		effekt	effekt	effekt	effekt	effekt	Varaktig
	Effekt från	2022	2022	2023	2024	2025	effekt
Extra ändringsbudget för 2022
– Fler åtgärder på
skatteområdet med anledning
av coronaviruset		-0,45	-0,45	-0,10	-0,05	-0,01	0,00
Förlängd skatte- och avgiftsfrihet
för förmån av fri parkering	2022-01-01	-0,06	-0,06				0,00
Tillfälliga anstånd med
inbetalning av skatt	2022-02-08	-0,39	-0,39	-0,10	-0,05	-0,01	0,00

Extra ändringsbudget för 2022

– Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för

höga elpriser		0,00	0,00	-0,03	-0,07	-0,03	0,00
En ytterligare förlängning av
anståndstiden för att möjliggöra
avbetalning av tillfälliga anstånd	2022-04-01	0,00	0,00	-0,03	-0,07	-0,03	0,00
Justerade åldersgränser i
pensionssystemet och i
kringliggande system				1,20	1,20	1,20	1,20
Avvikelse från tidigare avisering
avseende vissa ändrade
åldersgränser i skatte- och
socialavgiftssystemet1	2023-01-01			1,20	1,20	1,20	1,20
VÄB22		-0,44	-0,35	-0,44			0,00
Sänkt skatt på diesel inom jord-,
skogs- och vattenbruk	2022-07-01	-0,44	-0,35	-0,44			0,00
Skattelättnad för arbetsresor –
ett enklare och
färdmedelsneutralt regelverk	2023-01-01			0,00	0,00	0,00	0,00
Avskaffande av nuvarande
avdrag för arbetsresor				5,50	5,50	5,50	5,50
Införande av avståndsbaserad
och regionalt differentierad
skattereduktion för arbetsresor				-5,50	-5,50	-5,50	-5,50
Summa		-0,89	-0,80	0,63	1,08	1,16	1,20

1 I BP21 aviserades en offentligfinansiell effekt för 2023 för förslaget om vissa justerade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet (avsnitt 13.11). Utifrån propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system (prop. 2021/22:181) har effekten av förslaget justerats för perioden 2023–2025.

Källa: Egna beräkningar.

Riksdagen har beslutat att skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen förlängs till att gälla förmåner som lämnas under perioden 1 januari–

72

Prop. 2021/22:100

30 juni 2022. Åtgärden bedöms minska skatteintäkterna med 60 miljoner kronor 2022 (prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137).

Riksdagen har också beslutat att dels utöka utrymmet för tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt, dels förlänga återbetalningstiden med ytterligare 21 månader i förhållande till den förlängning som aviserades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1). Det ökade utrymmet för anstånd bedöms minska skatteintäkterna med 390 miljoner kronor 2022. Förlängningen av anståndstiden påverkar inte skatteintäkterna för 2022, men har effekter för de offentliga finanserna efterföljande år (prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137 respektive prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169).

I propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system (prop. 2021/22:181) föreslår regeringen bl.a. att vissa åldersgränser i skatte- och avgiftssystemet ska höjas 2023 och 2026. Förslaget om vissa justerade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet aviserades i budgetpropositionen för 2021. I aviseringen bedömdes förslaget ha en offentligfinansiell nettoeffekt på 3,60 miljarder kronor för 2023 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.11). Den offentligfinansiella nettoeffekten beräknas dock uppgå till 4,80 miljarder kronor 2023 i det slutliga förslaget.

I propositionen Vårändringsbudget för 2022 föreslår regeringen att nedsättningen av koldioxidskatt för diesel i arbetsmaskiner och skepp samt vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska utökas under tiden den 1 juli 2022–30 juni 2023. För dessa användningsområden ska det även under samma tidsperiod medges en nedsättning av energiskatten. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 350 miljoner kronor 2022 och 440 miljoner kronor 2023.

Regeringen kommer denna dag att besluta om propositionen Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk (prop. 2021/22:228) med förslag om att det nuvarande avdraget för arbetsresor avskaffas och ersätts av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion. Sammantaget bedöms reformen bli offentligfinansiellt neutral, sett till hela den offentliga sektorn. Däremot påverkas olika delar av den offentliga sektorn av förslaget. Avskaffandet av reseavdraget beräknas öka de kommunala skatteintäkterna med 5,10 miljarder kronor. I enlighet med praxis avser regeringen att i budgetpropositionen för 2023 justera ned det generella statsbidraget till kommunsektorn med motsvarande belopp, för att förslaget ska förbli offentligfinansiellt neutralt.

Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler

De beräknade effekterna av samtliga regeländringar på skatteområdet 2022–2025 redovisas i tabell 5.2. Tabellen visar alla regeländringar sammantaget som beslutats i tidigare propositioner och i propositionen Vårändringsbudget för 2022 samt i övriga propositioner med förslag till ändringar i statens budget som har beslutats och aviserats för 2022. Regeländringarna visas i förhållande till föregående år. Sammantaget bedöms regeländringar, exklusive kommunal utdebitering, minska skatteintäkterna med 17 miljarder kronor 2022 för att därefter öka skatteintäkterna med 27 miljarder kronor 2023 samt med ytterligare 5 miljarder kronor 2024.

Tabell 5.2 Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor i förhållande till föregående år

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Skatt på arbete	-42,3	3,5	-16,5	20,6	1,7	0,0
Kommunalskatt	-1,3	-2,6	-4,4	8,1	0,0	0,0

73

Prop. 2021/22:100

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
varav förändrad medelutdebitering	2,1	-0,2	-0,8
varav vissa höjda åldersgränser i skatte- och
socialavgiftssystemet				2,7
varav avskaffande av nuvarande avdrag för
arbetsresor				5,1
varav sänkt skatt för personer över 65 år, ändring av
grundavdrag	-4,3	-2,4	-3,9	0,1	0,0	-4,3
varav övrigt, kommunal skatt	-0,3	0,0	0,2	0,2	-0,1	0,0
Statlig skatt	-6,2	0,0	-0,1	0,9	0,1	0,0
varav avskaffad övre skiktgräns för statlig
inkomstskatt (s.k. värnskatt)	-6,1
varav övrigt, statlig skatt	-0,1	0,0	-0,1	0,9	0,1	0,0
Skattereduktioner	-0,7	-13,9	-11,4	-1,6	0,0	0,0
varav skattereduktion arbetsresor				-5,5
varav skattereduktion för förvärvsinkomst		-8,5
varav skattereduktion för a-kasseavgift			-0,8	-0,8
varav förstärkt skattereduktion för sjuk- och
aktivitetsersättning			-2,6
varav skattereduktion för arbetsinkomster för att
hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin		-5,0		5,0
varav husavdrag	-0,2	-0,3
varav jobbskatteavdrag			-8,0	-0,3
varav övriga skattereduktioner	-0,5	-0,2	0,0	0,0	0,0	0,0
Socialavgifter	-34,0	20,0	-0,6	13,3	1,7	0,0
varav vissa höjda åldersgränser i skatte- och
socialavgiftssystemet				2,5
varav utvidgad nedsättning för den först anställde		0,0	-0,2	-0,1
varav tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för
19–23-åringar		-12,2	-0,1	10,6	1,7	0,0
varav justerade förmånsvärden för personbilar		0,1	0,2	0,2
varav nedsättning för den först anställda	-0,2	0,0	-0,3
varav särskild löneskatt för äldre	-1,4
varav tillfälligt nedsatta socialavgifter m.m.	-32,5	32,2	-0,3
Skatt på kapital	0,8	-7,8	1,0	5,8	1,5	0,1
Inkomstskatt, företag	2,8	-5,5	-5,4	4,5	1,3	0,1
varav nya skatteregler företagssektorn	2,8	-6,6	0,1	0,4
varav skattereduktion för investeringar			-5,5	4,1	1,3	0,1
varav övriga inkomstskatter, företag		1,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Fastighetsskatt	-1,0
Övriga skatter på kapital	-1,0	-2,3	6,3	1,3	0,2	0,0
varav riskskatt för kreditinstitut			6,3	1,3
varav avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp		-1,7
varav övrigt, övriga skatter på kapital	-1,0	-0,6	0,0		0,2	0,0
Skatt på konsumtion	3,1	1,8	-2,5	0,2	1,8	0,0
Mervärdesskatt	-0,2	1,0	-0,1	-0,3	0,0	0,0
Punktskatter	3,3	0,8	-2,4	0,5	1,8	0,0
varav skatt på alkohol och tobak	0,0	0,1	0,0	0,8	0,9	0,0
varav energiskatt	-0,5	-0,7	-3,3	-1,3	0,6	0,0
varav skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m.	1,5	0,4	0,8	1,0	0,4	0,0
varav övriga punktskatter	2,3	1,1	0,0	0,0	0,1	0,0

74

Prop. 2021/22:100

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Restförda och övriga skatter	-4,6	0,1	0,4	0,5	0,2	0,1
Totala skatteintäkter	-42,9	-2,4	-17,6	27,0	5,3	0,2
Totala skatteintäkter, exkl. kommunal
utdebitering	-45,1	-2,2	-16,8	27,0	5,3	0,2

Källa: Egna beräkningar.

5.2 Offentliga sektorns skatteintäkter

De totala skatteintäkterna, dvs. offentliga sektorns skatteintäkter och de skatteintäkter som tillfaller EU, ökade enligt preliminära utfall med 8,5 procent 2021 (se diagram 5.1). Den starka återhämtningen i ekonomin efter nedgången 2020 medförde att viktiga skattebaser såsom lönesumman och hushållens konsumtion växte mycket 2021 i förhållande till ett historiskt genomsnitt. Preliminära utfall indikerar därutöver en stark utveckling för företagens vinster och mycket stora kapitalinkomster för hushållen 2021.

Diagram 5.1		Totala skatteintäkter
Utfall 2000–2021, prognos 2022–2025
Årlig procentuell förändring				Miljarder kronor
10					3 000
8					2 500
6					2 000
4
					1 500
2
					1 000
0
					500
-2
-4					0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
	Årlig procentuell förändring		Miljarder kronor

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

År 2022 förutspås en mer genomsnittlig tillväxt i svensk ekonomi och skatteintäkterna väntas öka med 4,1 procent. De viktiga skattebaserna lönesumma och investeringar väntas öka långsammare än 2021, men snabbare än genomsnittet under perioden

2010–2020. Kapitalskatterna ökar dock endast marginellt från 2021 års nivå vilket bidrar till att tillväxttakten för de totala skatteintäkterna dämpas jämfört med 2021 (se tabell 5.3).

Perioden 2023–2025 väntas skatteintäkterna öka i något lägre takt än 2022, i genomsnitt med 3,6 procent per år, vilket är i linje med det historiska genomsnittet för perioden 2010–2020. Intäkterna bedöms öka snabbare än BNP 2023 till följd av att tillfälliga nedsättningar på skatt på arbete slopas. Efterföljande år beräknas skatt på arbete och konsumtion öka ungefär i paritet med tillväxten i ekonomin som helhet medan skatt på kapital beräknas öka betydligt långsammare i enlighet med antagandet om att intäkterna återvänder till ett historiskt genomsnitt av BNP.

75

Prop. 2021/22:100

Tabell 5.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget
Miljarder kronor. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022–2025
Inkomsthuvudgrupp		2020	2021	2022	2023	2024	2025
	Skatt på arbete	1 250,5	1 327,1	1 371,0	1 440,0	1 489,8	1 541,4
1100	Direkta skatter	668,7	689,8	707,7	733,3	758,2	784,7
	varav kommunal inkomstskatt	766,1	804,1	837,7	876,0	906,3	938,4
	varav statlig inkomstskatt	50,3	53,9	56,1	54,7	55,0	55,7
	varav jobbskatteavdrag	-128,1	-131,9	-144,4	-152,9	-157,3	-162,4
	varav husavdrag	-16,8	-19,1	-20,6	-21,7	-22,8	-23,9
	varav övrigt	-2,8	-17,3	-21,1	-22,9	-23,1	-23,1
1200	Indirekta skatter	581,8	637,3	663,3	706,7	731,6	756,7
	varav arbetsgivaravgifter	594,9	628,8	659,2	692,2	715,3	740,1
	varav egenavgifter	11,7	12,0	12,0	12,1	12,2	12,3
	varav särskild löneskatt	50,8	53,4	55,5	57,9	59,8	61,9
	varav nedsättningar	-34,9	-14,3	-18,7	-8,4	-7,0	-7,2
	varav skatt på tjänstegruppliv	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6
	varav avgifter till premiepensionssystemet	-41,3	-43,2	-45,4	-47,7	-49,3	-51,0
1300	Skatt på kapital	271,8	340,0	341,2	350,1	354,0	356,4
	varav skatt på kapital, hushåll	66,0	108,9	94,7	92,9	86,9	82,0
	varav skatt på företagsvinster	149,3	164,0	170,0	175,2	179,4	182,0
	varav avkastningsskatt	5,6	6,1	8,1	10,7	14,4	17,7
	varav fastighetsskatt och fastighetsavgift	34,6	36,1	37,6	38,5	39,5	40,2
	varav stämpelskatt	12,7	15,5	16,1	16,6	17,0	17,3
	varav kupongskatt m.m.	3,6	9,4	14,7	16,1	16,8	17,2
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	602,9	654,3	687,8	714,5	739,0	768,0
	varav mervärdesskatt	467,9	513,7	546,7	566,0	587,8	614,9
	varav skatt på tobak	11,9	11,9	12,2	13,1	13,5	13,8
	varav skatt på etylalkohol	5,2	5,6	5,3	5,4	5,6	5,5
	varav skatt på vin m.m.	6,4	6,5	6,6	7,1	7,5	7,6
	varav skatt på öl	4,6	4,7	4,4	4,8	5,1	5,1
	varav energiskatt	52,6	54,5	51,9	54,4	56,1	57,8
	varav koldioxidskatt	20,4	21,9	21,7	23,2	23,3	23,4
	varav övriga skatter på energi och miljö	6,1	5,4	7,8	8,2	8,3	8,3
	varav skatt på vägtrafik	21,6	22,5	23,9	24,4	24,1	23,8
	varav övriga skatter	6,2	7,6	7,4	7,9	7,8	7,7
1500	Skatt på import	6,2	7,3	8,2	8,5	8,8	9,0
1600	Restförda och övriga skatter	9,6	-4,9	10,0	13,1	14,2	15,3
	varav restförda skatter	-10,0	-16,1	-9,8	-8,1	-7,6	-6,9
	varav övriga skatter	19,6	11,2	19,9	21,3	21,8	22,3
	Totala skatteintäkter	2 140,9	2 323,9	2 418,2	2 526,2	2 605,8	2 690,1
1700	Avgående poster, EU-skatter	-6,2	-7,3	-8,2	-8,5	-8,8	-9,0
	Offentliga sektorns skatteintäkter	2 134,7	2 316,6	2 410,0	2 517,7	2 597,0	2 681,1
1800	Avgående poster till andra sektorer	-1 054,5	-1 109,3	-1 157,5	-1 210,3	-1 251,8	-1 296,0
	varav kommunala skatter	-785,4	-824,9	-859,9	-898,9	-929,9	-962,6
	varav avgifter till ålderspensionssystemet	-269,1	-284,4	-297,6	-311,4	-321,9	-333,4
	Statens skatteintäkter	1 080,2	1 207,3	1 252,5	1 307,4	1 345,2	1 385,1
1900	Periodiseringar	-42,9	27,8	40,8	-13,6	0,7	4,9
	Uppbördsförskjutningar	4,2	-11,1	21,7	17,1	20,2	20,6
	Betalningsförskjutningar	-17,3	39,4	14,3	-41,3	-27,1	-17,5

76

Prop. 2021/22:100

Inkomsthuvudgrupp		2020	2021	2022	2023	2024	2025
	varav kommuner och landsting	-7,2	34,5	20,2	-20,2	-7,1	1,4
	varav ålderspensionssystemet	-1,1	8,2	-1,6	-0,7	0,9	1,0
	varav privat sektor	-8,7	-3,7	-5,0	-19,8	-19,9	-19,9
	varav kyrkosektorn	-0,4	0,2	0,8	-0,6	-1,0	0,0
	varav EU	0,0	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0
	Anstånd	-29,7	-0,5	4,8	10,6	7,7	1,8
1000	Statens skatteinkomster	1 037,4	1 235,1	1 293,3	1 293,8	1 346,0	1 390,0
	Övriga inkomster	-38,8	-43,8	-7,0	-43,9	-49,7	-58,5
2000	Inkomster av statens verksamhet	46,1	43,3	69,7	41,7	35,4	37,8
3000	Inkomster av försåld egendom	0,8	0,0	5,0	5,0	5,0	5,0
4000	Återbetalning av lån	0,7	1,1	0,6	0,6	0,6	0,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	16,2	17,8	18,1	18,1	19,9	20,1
6000	Bidrag från EU	14,2	14,6	27,9	21,3	22,9	14,7
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till
	skattesystemet	-116,9	-120,5	-128,3	-130,6	-133,5	-136,8
8000	Utgifter som ges som krediteringar på
	skattekontot	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
	Statsbudgetens inkomster	998,5	1 191,3	1 286,3	1 249,9	1 296,2	1 331,5

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2022 och framåt. Beräkningarna är baserade på publicerad statistik t.o.m. 2022-03-21, utfall i enlighet med publicerad statistik 2022-03-31. Av redovisningstekniska skäl skiljer sig VÅP22 och ÅRS21 åt avseende år 2020 på posten övriga skatter under skatt på konsumtion och insatsvaror, samt de summeringar där dessa ingår. Det kan också vara mindre avrundningsfel då utfallet till ÅRS summeras i kronor och utfallet i VÅP i miljoner kronor.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skattekvot

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. Skattekvoten påverkas vanligtvis i huvudsak av regeländringar i skattesystemet. År 2022 väntas skattekvoten sjunka (se tabell 5.4) främst på grund av att intäkterna från skatt på arbete minskar som andel av BNP. Detta är främst en följd av regeringens åtgärd i form av möjlighet till korttidsarbete som gjorde att lönesumman hölls uppe trots att BNP minskade under pandemins mest intensiva fas. Det medför att rekylen för lönesumman, och därmed intäkterna från skatt på arbete, blir mindre än rekylen för BNP i den ekonomiska återhämtningen. Därtill införs nya och förstärkta skattereduktioner som håller tillbaka ökningen av skatteintäkterna.

Nästa år förväntas skattekvoten stiga när den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga som infördes 2021 upphör. Efterföljande år väntas skattekvoten sjunka något när lägre beräknade kapitalinkomster för hushållen gör att kapitalskatterna successivt minskar som andel av BNP. Dessa år väntas skattekvoten uppgå till drygt 42 procent av BNP.

Tabell 5.4	Skattekvot
Procent av BNP. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022–2025
		2020	2021	2022	2023	2024	2025
Skattekvot		42,9	43,2	42,1	42,5	42,4	42,3
varav skatt på arbete		25,1	24,7	23,9	24,2	24,3	24,2
varav skatt på kapital		5,4	6,3	5,9	5,9	5,8	5,6
varav skatt på konsumtion		12,1	12,2	12,0	12,0	12,0	12,1
varav övriga skatter		0,2	-0,1	0,2	0,2	0,2	0,2

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

77

Prop. 2021/22:100

Skatt på arbete

Skatterna på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. Skatteuttaget minskas av ett antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete uppgår till nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna 2021 och till knappt 25 procent av BNP (se tabell 5.5).

Tabell 5.5 Skatt på arbete

Procent av BNP. Utfall 2020 och 2021, prognos 2021–2025

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Direkta skatter	13,4	12,8	12,3	12,3	12,3	12,3
varav kommunal skatt	15,4	14,9	14,6	14,7	14,8	14,7
varav statlig skatt	1,0	1,0	1,0	1,0	0,9	0,9
varav allmän pensionsavgift	2,6	2,6	2,5	2,5	2,5	2,5
varav reduktioner	-5,6	-5,7	-5,8	-5,9	-5,8	-5,8
Indirekta skatter	11,7	11,8	11,6	11,9	11,9	11,9
Skatt på arbete	25,1	24,7	23,9	24,2	24,3	24,2
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Intäkterna från skatt på arbete 2021 är ett preliminärt utfall. Det slutliga utfallet fastställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret.

Kommunal inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt som andel av BNP beräknas minska från 15,4 procent 2020 till 14,6 procent 2022. Detta beror främst på att BNP utvecklas starkare än lönesumman både 2021 och 2022 då BNP vänder upp efter en negativ utveckling under 2020. Lönesumman hölls uppe tack vare olika stöd, framför allt korttidsarbete, och har därför inte samma starka ökning 2021 och 2022. Med oförändrade kommunalskattesatser beräknas intäkterna sedan öka något som andel av BNP, men i slutet av prognosperioden är de fortsatt på en nivå strax under 15 procent (se tabell 5.5).

Det kommunala skatteunderlaget, som främst består av löner och pensioner, har ökat starkt under flera år, men 2020 var utvecklingen betydligt svagare än tidigare år eftersom lönesumman utvecklades svagt till följd av konjunkturnedgången. För att stötta ekonomin infördes stödet för korttidsarbete som innebar att arbetstagare kunde gå ned i arbetstid med i stort sett bibehållen lön. Detta resulterade i att antalet arbetade timmar utvecklades betydligt mer negativt än vad sysselsättningen gjorde. Åtgärden innebar därmed att såväl lönesumman som den genomsnittliga timlönen hölls uppe mer än vad den annars hade gjort. Från 2021 och framåt återhämtar sig tillväxttakten av lönesumman. År 2021 och 2022 drivs detta både av arbetade timmar och genomsnittlig timlön. För åren därefter ökar utvecklingstakten för timmarna betydligt långsammare men är fortsatt positiv, medan timlönen ökar något starkare framöver, se diagram 5.2.

78

Prop. 2021/22:100

Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Utfall 2000–2021, prognos 2022–2025 Årlig procentuell förändring

8

6

4

2

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

-2

-4

-6

Arbetade timmar

Timlön

Lönesumma

Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas också av regeländringar. Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget visar utvecklingen justerad för regeländringar. Att den faktiska utvecklingen var svagare än den underliggande utvecklingen 2020 och 2021 (se tabell 5.6.) beror till största delen på att skatten för personer över 65 år har sänkts i flera steg. Skattesänkningen för personer över 65 år har åstadkommits genom en ytterligare höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket påverkar kommuners och regioners skatteunderlag. Kommunsektorns skattebortfall till följd av regeländringarna kompenseras via ett höjt generellt statsbidrag. Förslaget om vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet medför att den faktiska utvecklingen av kommunsektorns skatteunderlag 2023 väntas öka starkare än den underliggande utvecklingen. Regeringen kommer denna dag att besluta om propositionen Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk med förslag om att nuvarande reseavdrag ska ersättas med en skattereduktion för arbetsresor. Detta medför att den faktiska utvecklingen av kommunsektorns skatteunderlag väntas öka starkare än den underliggande utvecklingen 2023. I enlighet med praxis avser regeringen att i budgetpropositionen för 2023 justera ned det generella statsbidraget till kommunsektorn med motsvarande belopp, för att förslaget ska bli offentligfinansiellt neutralt för både den statliga och kommunala sektorn.

Tabell 5.6 Faktisk och underliggande utveckling av kommunsektorns skatteunderlag

Årlig procentuell förändring. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022–2025

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Faktisk utveckling	2,1	5,0	4,2	4,5	3,4	3,6
Underliggande utveckling	2,6	5,3	4,2	3,6	3,4	3,6

Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas sjunka något som andel av BNP mellan 2020 och 2025 (se tabell 5.5). I avsaknad av nya förslag eller ändrade regler är detta vanligt då skiktgränserna för statlig inkomstskatt räknas upp med KPI plus

2 procentenheter. För att statlig inkomstskatt som andel av BNP ska öka behöver

79

Prop. 2021/22:100

därför lönesumman öka starkare än BNP och inflationen plus 2 procentenheter tillsammans, vilket inte är fallet.

Skattereduktioner

Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka under prognosperioden (se tabell 5.7), dels till följd av att skatteunderlaget ökar, dels till följd av att nya skattereduktioner införts och kommer att införas. Dessa inkluderar skattereduktion för förvärvsinkomster, en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin, skattereduktion för installation av grön teknik, skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa samt en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare kommer regeringen denna dag att besluta om propositionen Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk med förslag om att reseavdraget ska ersättas med en skattereduktion. Denna ingår i övriga skattereduktioner i tabell 5.7.

Tabell 5.7 Skattereduktioner

Miljarder kronor. Utfall 2020 och 2021, prognos 2022–2025

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Allmän pensionsavgift	-131	-138	-145	-151	-156	-161
Jobbskatteavdrag	-128	-132	-144	-153	-157	-162
Husavdrag	-17	-19	-21	-22	-23	-24
Skattereduktion för boende i vissa glest
befolkade områden	-1	-1	-1	-1	-1	-1
Skattereduktion för installation av grön teknik		0	-1	-1	-1