Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stegvis vidta åtgärder med syfte att nå målet om att tandvården blir en del av sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Idag tycker de flesta svenskar, 78 procent, att den egna tandhälsan är bra. Men bland dem som inte haft råd att gå till tandläkaren är det endast 29 procent som har samma uppfattning enligt Folkhälsomyndigheten.
Skillnaderna stärks av studier som visar att dålig tandhälsa har samband med låg socioekonomisk position. Många avstår från tandvårdsbesök av ekonomiska skäl, oavsett om det gäller undersökning eller behandling. Inkomstskillnader ökar således skillnader i tandhälsa. Tandvårdspolitiken är därmed en viktig del i arbetet om att sluta påverkbara hälsoklyftor, och förebyggande tandvård är avgörande för att bryta den ojämlikhet som finns i tandhälsa bland olika grupper i befolkningen.
Under mandatperioden 2014–2018 förbättrade den socialdemokratiskt ledda regeringen tandvården på flera sätt, bland annat genom att införa avgiftsfri tandvård upp till 21 års ålder, som höjdes till 23 års ålder 2019. Även en fördubbling av det allmänna tandvårdsbidraget till äldre mellan 65–74 år infördes. Det är viktiga reformer i rätt riktning.
Lika positivt är att samma regering tillsatte en utredning med syfte att göra tandvården mer effektiv och jämlik, och förbättra situationen för vissa patienter som har särskilda tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom – men även att föreslå förbättringar av det statliga tandvårdsstödet.
För att tandvård ska sluta vara en klassfråga krävs stegvisa reformer med syfte att nå målet om att tandvården blir en del i den allmänna sjukförsäkringen.
Tänderna är en del av kroppen och en god munhälsa är en förutsättning för allmänt välbefinnande.
|
Pia Nilsson (S) |
|
|
Olle Thorell (S) |
Åsa Eriksson (S) |