Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över begreppet särskilda skäl i kontraheringsprincipen vad gäller riktlinjerna för prematura barn och tillkännager detta för regeringen.
Försäkringsbolag får enligt den så kallade kontraheringsprincipen inte vägra någon att teckna eller förnya en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller för alla, om det inte finns särskilda skäl. Principen garanterar inte ett försäkringsskydd för samma premie och på samma villkor för alla, men den ska däremot trygga att riskprövningen sker på individuell grund, inte schablonmässigt. Ett försäkringsbolag får dock inte neka, begränsa eller fördyra en sökt personförsäkring utan att ta hänsyn till den sökandes individuella hälsotillstånd.
En statlig utredning, SOU 2016:37, konstaterar att de flesta ansökningar om försäkringar till barn beviljas, antingen med normala eller med särskilda villkor. De särskilda villkoren kan exempelvis gälla om barnet är gravt prematur, om komplikationer har uppstått vid förlossningen och vid neuropsykiatriska diagnoser.
Varje år föds omkring 7 000 barn för tidigt i Sverige, dvs. barn som föds före graviditetsvecka 37. Enligt utredningen föreligger behov av att tydliggöra försäkringsbolagens ansvar. Det finns exempelvis brister i hur bolagen uppfyller det krav på likabehandling som ingår i kontraheringsprincipen.
Vi anser att alla barn har rätt till en försäkring oavsett vikt, längd och ålder. Den medicinska utvecklingen har gjort enorma framsteg inom det prematura området. Före 1970 dog över 90 procent av alla barn under tusen gram. I dag överlever nästan 90 procent, enligt Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet.
Mot den bakgrunden anser vi att det finns anledning att se över begreppet särskilda skäl i kontraheringsprincipen för prematura barn. I dag får barn som väger 1 000 gram vid födseln vänta i fem år innan något försäkringsbolag tecknar en försäkring. Det är inte rimligt.
|
Pia Nilsson (S) |
|
|
Olle Thorell (S) |
Åsa Eriksson (S) |