Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera regelverket för uppkörning på motorcykel och tillkännager detta för regeringen.
För den som vill köra motorcykel i dag är det en väldigt omständlig och kostsam procedur innan man har sitt mc-körkort i sin hand. För att minska antalet skadade och döda i trafiken skall givetvis utbildningen för att få körkort vara omfattande och vederhäftig. Men det innebär inte att man skall belasta den som övningskör mer än vad som behövs. I dagsläget krävs det hela fyra uppkörningar/prov för den moped- och motorcykelintresserade ungdomen om man skall ta körkort i alla moped- och mc‑klasser. Först en teori- och körutbildning för EU-moped, vanligen för 15-åringar. Det får anses rimligt. Därefter väntar ett ordinärt teoriprov samt uppkörning för den som är 16 år eller äldre som vill ha körkort för lätt mc.
För den som sedan vill ha körkort för tung mc är detta numera indelat i två klasser, tung och mellantung. Så när du är 18 år får du bara körkort på mellantung mc, och sedan måste du köra upp en fjärde gång för att få tungt mc-kort när du fyllt 20. Här ligger det största felet. När man kör upp för mellantung mc borde den uppkörningen göras på en vanlig tung mc (skillnaden vid uppkörning är i princip omärkbar om man jämför mellantung och tung mc) och behörigheten skall sedan automatiskt gälla för tung mc efter två år. Således hade man kunnat eliminera en uppkörning. Kortfattat: En uppkörning skall räcka för tung/mellantung motorcykel i stället för som idag två uppkörningar. I stället skall det efter två år automatiskt ges behörighet att framföra motorcykel över 35 kW. Utöver att detta ändå uppfyller en lika hög nivå ur trafiksäkerhetssynpunkt ger det också något rimligare kostnader för den som vill köra motorcykel.
Det andra momentet som bör ses över är uppkörningens del med förarprovsbiten gällande krypfart. Den förefaller inte vara förankrad i verkligheten. Man skall framföra motorcykeln i krypfart i en lång bana i cirka två minuters tid utan att sätta ner fötterna. Den som kör motorcykel vet att detta är en övning man aldrig tillämpar i verkligheten. Därför skall detta moment omgående avlägsnas från uppkörningen.
Slutligen bör man se över om uppkörningens delar kan brytas i två. Körprovet består av en praktisk del på bana och en del i trafikmiljö. I det fall man blir godkänd på manöverprovet men underkänd på trafikprovet borde man inte behöva göra om manöverprovet vid nästa uppkörning. Det är redan påvisat och man har godkänts för detta. Detta skall däremot inte tillämpas omvänt, ty kan man inte manövrera sitt fordon skall man inte släppas ut i trafiken.
|
Patrik Jönsson (SD) |
|