Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ändring i lagen (1995:831) om transplantationer m.m. så att det krävs ett aktivt ställningstagande för att neka organdonation och tillkännager detta för regeringen.
Behovet av organdonationer är alltjämt stort i Sverige. Enligt den senaste statistiken från april 2021 är 859 personer uppsatta på väntelistan. Under 2020 avled 41 personer i väntan på nya organ och 51 personer togs permanent bort från väntelistan. Medan svenskarnas inställning till organdonationer är mycket positiv är det fortfarande alltför få som anmäler sig till donationsregistret utifrån det behov som finns.[1]
Enligt svensk lagstiftning kan biologiskt material avsett för transplantation tas från en avliden människa endast om denne medgett det eller om det efter utredning kan antas vara den avlidnes vilja.[2] Detta innebär i praktiken att om en person inte anmält sig till donationsregistret, så är det i det närmaste omöjligt att använda dennes organ för att rädda andra människors liv.
Det vore lämpligt att regelverket formulerades på rakt motsatt sätt, d.v.s. att det skulle krävas ett aktivt ställningstagande för att inte godkänna att ens organ doneras. En sådan reglering skulle ligga i linje med allmänhetens positiva syn på organdonationer, samtidigt som den som inte vill donera sina organ kan meddela detta. I förlängningen skulle detta kunna få ner antalet personer på väntelistan och därmed minska antalet dödsfall på grund av brist på organ.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
[1] https://merorgandonation.se 2020-09-01. Statistiken är per den 1 april 2020.
[2] Se 3 §lagen (1995:831) om transplantation m.m.