Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handel med levande djur inte ska ingå i konsumentköplagen och tillkännager detta för regeringen.
Betänkandet om utredningen av nya konsumentköpregler (SOU 2020:51) har överlämnats till regeringen. Utredningen redogör för och förklarar på ett mycket bra sätt nackdelarna med att försäljning av levande djur omfattas av nuvarande konsumentköpregler. Nuvarande lagstiftning är inte anpassad för levande varelser utan är anpassad för försäljning av varor tillverkade i fabrik. Konsumentköpreglerna är till för att stärka konsumentskyddet samt för att ställa krav på tillverkarna så att varorna uppfyller en viss standard. Eftersom levande djur inte är tillverkade varor utan just levande djur är det direkt olämpligt att levande djur omfattas av samma lagstiftning som varor/döda ting.
Vid försäljning av dyrare djur såsom hästar, hundar och i viss mån katter löper säljaren en stor risk eftersom reglerna i konsumentköplagen är väldigt processdrivande och skadestånden kan vida överstiga köpeskillingen. Framförallt riskerar djuret att hamna i kläm. Ett djur som omfattas av en rättstvist får ofta inte den träning och uppmärksamhet som djuret normalt skulle få. Detta är helt naturligt eftersom en köpare i normalfallet inte vill investera tid och pengar i träning och utveckling av en ”vara” som denne vill återlämna till säljaren. Djurets utveckling riskerar att stanna upp och eftersom köparen ofta inte tränar och leker med djuret riskerar djuret även att få psykiska men. I samma ögonblick som ett levande djur säljs förändras djurets liv för alltid. Djuret flyttas till en helt ny miljö med andra människor, andra djur, annan föda och annan träning. Detta kan självklart påverka djuret både positivt och negativt. Till exempel kan en häst som fungerar på ett visst sätt med sin tidigare ryttare förändras kraftigt då en ny ryttare rider hästen. Det finns exempel på rättsfall där en häst presterat betydligt sämre hos köparen och domstolen bedömde att det var fel på hästen och säljaren fick ta tillbaka hästen och betala stora summor till köparen. Väl tillbaka hos säljaren presterade hästen återigen på hög nivå (Svea hovrätts dom den 9 april 2009 i mål T 3977-08 ”Hästen Galliano”).
Det är tyvärr vanligt att köparens förväntningar på det köpta djuret brister och då dagens konsumentköpregler är väldigt processdrivande är det vanligt att köparen nyttjar detta för att lämna tillbaka djuret till säljaren. Det är vanligt att advokater annonserar i hästtidningar för att finna köpare med brustna förväntningar.
När levande djur säljs mellan två privatpersoner eller mellan två näringsidkare gäller i stället köplagen. Denna lagstiftning är inte alls lika processdrivande som konsumentköplagen och vi ser också att antalet processer är betydligt färre i dessa fall.
I betänkandet om utredningen av nya konsumentköpregler presenterar utredaren sina huvudförslag, som visserligen är ett steg i rätt riktning men tyvärr inte tillräckliga. Utredaren tycks själv inse att förslagen inte är tillräckliga och har därför i bilaga 5 presenterat alternativa lagförslag. Ett förslag är 1 kap. 8 § 8 att försäljning av levande djur inte ska omfattas av nya konsumentköplagen. Detta vore mycket bra eftersom det ställer högre krav på både köpare och säljare vid köpet och framförallt så vore det bra för djurets välbefinnande eftersom antalet rättsprocesser skulle minska.
En säljare som håller undan eller förvränger information ska självklart alltid stå risken och köparen ska skyddas av lagstiftningen för en sådan transaktion. Om konsumentköpreglerna inte är tillämpliga är det istället köplagen som träder in och även där har köparen detta lagskydd.
Organisationer som Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Kennelklubben, som representerar såväl köparsidan som säljarsidan avseende levande djur, ställer sig bakom förslaget att handel med levande djur inte ska omfattas av nya konsumentköplagen utan att dessa bör omfattas av köplagen.
I det fall handel med levande djur trots allt ska omfattas av nya konsumentköplagen bör riksdagen särskilt ta till sig av utredarens bakgrundsbeskrivning och då särskilt de alternativa lagförslagen som utredaren presenterar i bilaga 5. Den nya konsumentköplagen bör i så fall omfattas av dessa paragrafer eftersom de syftar till att minska antalet rättsprocesser och ställer högre krav på såväl säljare som köpare och framförallt gynnar djurets välbefinnande.
En ansvarsfull lagstiftning avseende handel med levande djur bör ställa högre krav på både köpare och säljare så att djuret inte hamnar i kläm och far illa. En ansvarsfull lagstiftning bör vara tydlig för samtliga parter och minimera antalet rättsprocesser. Framförallt bör en ansvarsfull lagstiftning ta i beaktande att ett levande djur inte är vilken vara som helst och ha djurets bästa i åtanke.
|
Sofia Westergren (M) |
|
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
Alexandra Anstrell (M) |