Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övergången mellan aktivitetsersättning och sjukersättning och tillkännager detta för regeringen.
Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning och inte kan arbeta nu och under minst ett år i något arbete på hela arbetsmarknaden. Det gäller även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag. Detsamma gäller om man har helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels nedsatt arbetsförmåga. Under tiden med aktivitetsersättning kan man få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta.
Aktivitetsersättningen kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge arbetsförmågan är nedsatt. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. När perioden med aktivitetsersättning tar slut omprövas den av Försäkringskassan.
Om man har aktivitetsersättning och deltar i aktiviteter där ens förmågor tas tillvara med hjälp av personal, kan de som egentligen inte har någon egen arbetsförmåga ändå få en meningsfull sysselsättning. Då har man även rätt till att få sjukersättning när man fyller 30 år.
Om man har varit så pass sjuk eller haft en neuropsykiatrisk diagnos som inneburit att man inte har kunnat delta i sysselsättning med hjälp av personal, eller inte tidigare arbetat tidigare och har haft aktivitetsersättning till och med månaden innan man fyllde 30 år, så har man rätt till sjukpenning i särskilda fall.
I samband med ansökan om sjukpenning i särskilda fall behöver Försäkringskassan ett läkarintyg med uppgifter om vilken sjukdom eller funktionsnedsättning som individen har.
Från och med januari 2001 ska läkare inte bedöma patientens arbetsförmåga på sjukintygen. Detta innebär att läkarna istället måste skriva vilka aktivitetsbegränsningar patienten har. Detta ökar risken för att personer faller mellan stolarna och att personer som har haft aktivitetsersättning innan de fyllde 30 riskerar att inte få sjukersättning eller sjukpenning i särskilda fall.
|
Åsa Karlsson (S) |
|