Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av ett treterminssystem i svensk utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har nu fått sin första skola med treterminssystem när den amerikanska skolan öppnat i Göteborg. Det är fullt möjligt för en enskild skola att förlägga läsåret så som de gjort. Detta genom att förskjuta läsårets 178 dagar så mycket som skollagen tillåter. Malmö kommun har nu begärt att få införa försöksverksamhet med treterminssystem med kortare sommarlov. En sådan försöksverksamhet måste välkomnas.
En förändring av läsåret från i princip två till tre terminer skulle också ge möjlighet att utöka läsårets timmar och ge svenska elever en utbildningstid i likhet med många andra europeiska länder. OECD konstaterade i sin studie av den svenska skolan att antalet undervisningstimmar är lägre än snittet i OECD. Våra barn och ungdomar får mindre undervisningstid än andra elever och Sverige har samtidigt lägre resultat i Pisaundersökningar.
Sverige har valt att möta detta genom att räkna med den obligatoriska förskolan från 6 år och genom införande av sommarskolor. Men detta ger inte utrymme för att samlat och ordnat utöka den ämnesundervisning som skulle höja nivån i grund- och gymnasieskolan. Undersökningar visar att en annan förläggning av läsåret förbättrar inlärningen för eleverna. Ett treterminssystem skulle visserligen innebära ett utökat behov av lärartimmar men samtidigt kunna bidra till att förbättra planeringen av undervisningen under läsåret och därmed förbättra resultaten för eleverna. Ett treterminssystem skulle ge ett kortare sommarlov men samtidigt ge längre lov för återhämtning vid andra tider på året.
Det skulle även kunna medföra att elever får lättare att upprätthålla kunskap om det inte blir så långa uppehåll i undervisningen. Det finns enligt uppgifter få studier som jämför två- och treterminssystem och det borde tala för vikten av att också fördjupa forskningen.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|