Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga i brottsbalken eller dess förarbeten att hatbrott mot svenskar som etnisk och kulturell grupp ska gälla på exakt lika villkor som övriga grupper som definieras i brottsbalken och tillkännager detta för regeringen.
Även om svenskar som grupp omfattas i hatbrottslagstiftningen finns det till dags datum inga fällande domar där någon fällts för hatbrott riktade mot etniska och kulturella svenskar. Trots att det prövats i domstol och där fallen utan tvekan skulle lett till fällande dom om det rört någon annan grupp, t ex muslimer.
Anledningen till detta är att i förarbetena till hatbrottslagstiftningen så återkommer dessa hela tiden till att denna är tänkt att i första hand skydda minoriteter. Se nedanstående proposition, uttalande från justitiekanslern samt domslut:
De diskriminerande motiv som bestämmelsen således bör vara tillämplig på torde i och för sig oftast föreligga i fall då brottslighet riktar sig mot minoritetsgrupper. I detta sammanhang förtjänar dock att anmärka att bestämmelsen naturligtvis bör vara tillämplig också vid andra brott som begåtts med sådana diskriminerande motiv. Vad som sagts betyder att bestämmelsen kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså att personer med utländskt ursprung angriper någon eller några just för att de är svenskar. (prop. 1993/94:101)
”Syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet.” (Justitiekansler Göran Lambertz, 2003)
Norrköpings tingsrätt fann i tredomarsits i en dom den 21 april 2015 att det står klart att svenskar omfattas av skyddet mot hets mot folkgrupp. Dock får svenskar tåla mer än minoritetsgrupper. Tingsrätten skrev: ”Behovet av att inskränka yttrandefriheten beträffande uttalanden som riktar sig mot majoritetsgrupper torde enligt tingsrättens mening inte göra sig gällande i lika stor utsträckning som i förhållande till minoritetsgrupper.”
Även om svenskar totalt sett i landet är i majoritet har den kraftiga demografiska förändringen lett till stora områden där etniska och kulturella svenskar är i minoritet. Dessa behöver samma skydd mot hatbrott som övriga grupper definierade enligt brottsbalken. Svenskar kan visserligen definieras som nationalitet, d v s att man är svensk medborgare, men lagstiftning behöver tydligare skydda de etniska och kulturella svenskarna eftersom brott riktade mot denna grupp har ökat kraftigt på senare år.
Mikael Strandman (SD) |
|