Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra Allmänna arvsfondens verksamhet och framtid samt hur medel ur fonden ska fördelas och tillkännager detta för regeringen.
Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva. Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten. I stället skulle arven gå till allmännyttiga ändamål. För att möjliggöra detta inrättades Allmänna arvsfonden, där mottagare av pengar ur fonden skulle vara barn och ungdomar. Senare tillkom även gruppen personer med funktionsnedsättning. Fonden har bidragit till mycket positivt men tyvärr har den på senare år utvecklats i fel riktning.
Samtidigt som föreningar som gör goda samhällsinsatser, som funktionshindersorganisationer och idrottsföreningar, erhåller medel från fonden finns ett flertal mottagare som kan ifrågasättas, som olika kulturföreningar, organisationer bildade på etnisk grund och ungdomsorganisationer med minst sagt tveksam värdegrund. Bland mottagarna 2019 finns vänsterextrema rörelser och politiska aktivistgrupper på vänsterkanten.
Det är mycket tydligt att Allmänna arvsfonden inte lever upp till sin egen gyllene regel om att ”alla verksamheter som får stöd ur Allmänna arvsfonden ska vila på demokratisk grund”.
Socialutskottet skriver i sitt betänkande 2020/21:SoU3 att man ”konstaterar att flera utredningar och rapporter om Allmänna arvsfonden bereds i Regeringskansliet” och att ”riksdagen bör enligt utskottet inte föregripa resultatet av detta arbete och därför bör motionsyrkandena avslås”. Tvärt emot utskottets ställningstagande vore det både önskvärt och bra om riksdagen gjorde tydliga ställningstaganden vad gäller Allmänna arvsfondens verksamhet och framtid samt hur medel ur fonden ska fördelas.
|
Björn Söder (SD) |
|