Sverige har de senaste åren drabbats av stora skogsbränder, en pandemi, stora sjöräddningsinsatser och ett nytt mera osäkert säkerhetspolitiskt läge som har uppmärksammat oss bland annat på behovet av att ha en annan typ av beredskap för start- och landningsplatser för beredskapsflyget. Även den ökade specialistkunskapen inom sjukvården ökar behovet av att kunna flyga patienter dit där den bästa vården finns.
För att få lyfta krävs det att det finns en flygplats att landa på och vid dåligt väder så krävs att det finns olika alternativ. Detta gäller oavsett om det är ett flygplan eller en helikopter.
De senaste 1,5 åren har även pandemin visat behovet av beredskapsflygplatser samt att det finns en ersättning som fungerar även under extraordinära händelser.
Ytterligare ett område som just nu behöver stöd av flygplatser både för beredskap och för att kunna träna bland annat fallskärmsflyg är försvaret. För att både brandkår, sjukvård och försvar ska ha en fungerande beredskap så måste det finnas en samordning och plan för hur det ska se ut.
I skrivande stund finns 10 beredskapsflygplatser och 7 högst temporära beredskapsflygplatser vars avtal förlängs med tre månader i taget. Beredskapsflygplatserna ska vara tillgängliga dygnet runt och ha utbildad personal i allt från att kunna flyga planen till att kunna flygleda när planen ska landa i dimmigt väder. Trafikverket har nu i delrapporten ”Beredskapsflygplatser för att säkra samhällsviktiga flygtransporter” föreslagit att antalet beredskapsflygplatser ska utökas till 22 stycken.
Skövde flygplats, som kommunen beslutat att sälja, fungerar idag även som reservplats för att försvaret ska kunna träna i väntan på att deras egen plats ska byggas i Karlsborg. Det är flera år bort innan den platsen är klar. Detta är ett exempel på vad som kan hända när det inte finns någon övergripande plan och en strategi för hur vi ska ha flygplatser i hela landet.
Med Trafikverkets förslag så minskar de vita fläckarna för beredskapsflygplatser i Sverige, men det finns ändå problem eftersom inte staten har en fungerande ersättning och kommuner kan då välja att sälja flygplatsen då kostnaderna överväger intäkterna. Skövde som tidigare nämnts är ett exempel på det. Därför är det viktigt att regeringen ser till att se över hur ersättningen för dessa flygplatser ska fungera även vid extraordinära händelser när inte det reguljära flyget delvis finansierar 24-timmarsverksamheten.
Regeringen behöver även se till att det blir en sammanhållen planering och strategi för var vi ska ha flygplatser i Sverige. Här behöver även försvarets behov vägas in. Det behövs helt enkelt en nationell plan för flygplatser i hela landet. Annars riskerar vi att flygplatser som inte är lönsamma för ägaren läggs ner, även om flygplatsen har en viktig roll för beredskapen i Sverige eller är viktig för försvaret.
|
Martina Johansson (C) |
|