Skolan ska ge alla barn och ungdomar tillräckliga kunskaper i framförallt basämnen som matematik, svenska och engelska för att de ska kunna stå på egna ben i arbetslivet.
Skolan ska därtill se till att alla barn får chansen att utvecklas och nå sin hela potential, så att Sverige kan hävda sig som kunskapsnation och vidmakthålla och vidareutveckla det välstånd som tidigare generationer skapat.
De svenska studieresultaten har sjunkit i förhållande till jämförbara länder under lång tid. Den senaste Pisamätningens resultat ger ingen som helst vägledning på grund av den medvetna försortering som gjordes i ett stort antal skolor, där ett mycket större antal elever än tidigare år inte behövde delta. Vem som tog initiativet till detta, vilket har saboterat hela undersökningen för Sveriges del, har ännu inte klargjorts tillräckligt. Detta behöver göras, för den skada som åsamkas utvecklingen av vår skola på grund av detta är betydande.
Det finns ännu inte fog för att anta att utvecklingen skulle ha vänt. Trots att mängden personal i skolorna ökat snabbare än antalet elever under lång tid, verkar problemen med bristande ordning snarast fortsätta att öka. Med en rörig arbetsmiljö, saknas en grundläggande förutsättning för förbättrat lärande, nämligen arbetsro.
För att fokus på kunskap skall öka i skolorna, behöver faktakunskap i högre grad vara det man kontrollerar vid provtillfällen. Förmågan till resonemang, som är svårare att utvärdera objektivt men som värderas mycket högt idag, bör tonas ned något.
Ett stort problem för många skolor i invandrartäta områden, är när elever utan tillräckliga svenskkunskaper sätts i vanlig klass. Det håller tillbaka utvecklingen för alla de andra i klassen, inte minst för invandrarbarn som nått funktionsdugliga svenskkunskaper. Därför ska elever ha klarat prov som visar att de har tillräckliga svenskkunskaper innan de sätts i vanlig klass.
Det har under senare tid debatterats livligt att privata skolor kan känna sig pressade att ge glädjebetyg för att säkerställa sin elevtillströmning. En minst lika vanlig orsak till betygsinflation kan vara att lågpresterande kommunala skolor med hög andel elever av utländsk bakgrund godkänner elever som egentligen skulle ha fått underkänt och givits möjlighet till mer undervisning. För att undvika betygsinflation och för att kunna utvärdera skolor, lärare och elever så att insatser vid behov kan sättas in, behöver en mycket större andel av proven än idag vara nationella och externt rättade.
Slutligen behöver mer fokus läggas på de duktiga eleverna, så att även de utmanas av skolan och tvingas tillägna sig studiemetodik och studiedisciplin. Dessa elever innehar en potentiell nyckelroll i Sveriges framtida ekonomiska utveckling och Sverige har inte råd och inte moralisk rätt att fortsätta underprioritera denna grupp.
|
Mats Nordberg (SD) |
|