Det svenska medborgarskapet är mycket eftertraktat. Det är så just för att man med ett svenskt medborgarskap har rättigheter som man bara kan drömma om i större delen av världen. Sorgligt nog har dock det svenska medborgarskapet kommit att bli alltmer urholkat. Siffror från Eurostat (från våren 2021) visar att Sverige återigen toppar listan över nya utdelade medborgarskap. Det är bara lilla Luxemburg som delat ut fler medborgarskap per capita, även om det i deras fall till skillnad från Sverige i stor utsträckning har gått till medborgare från andra EU-länder.
Enligt Eurostat har Sverige också EU:s med råge högsta naturaliseringsgrad (förhållandet mellan antalet personer som förvärvade ett lands medborgarskap under ett år jämfört med beståndet av utländska invånare i samma land i början av året). I Sverige låg den på 7,0 medborgarskap beviljade per 100 invånare bosatta, samtidigt som EU-snittet låg på 2,0. Högst efter Sverige var Rumänien med 4,7 medborgarskap beviljade per 100 invånare bosatta. År 2020 var strax över 2 miljoner personer i Sverige utrikes födda, vilket innebär ungefär 19,7 procent av befolkningen. Av de som invandrat och fått medborgaskap toppas listan av syriska invandrare följt av brittiska medborgare, statslösa, somalier, afghaner och irakier. En mycket stor del av de nya medborgarna kommer således från kulturellt avlägsna länder.
Att personer som väljer att bosätta sig i Sverige anpassar sig bör naturligtvis vara lika självklart som det är i andra länder, och i många fall finns även en sådan vilja hos migranter. Problemet är dock att det till följd av det enorma antalet människor som samtidigt sökt sig till vårt land blir svårare. Vidare innebär det en ökad risk för utanförskap och ökad segregation. Om en migrant väljer att ta steget att bli svensk medborgare är det således också rimligt att vederbörande känner sig svensk. I dag kan vi nog med fog veta att en stor del av de nya medborgarna inte gör det. Medborgarskapet ses snarare som ett privilegium utan några vidare krav på att ens förstå värdsamhället, normer eller ens språket. Villkoren för att kunna ansöka om att bli medborgare tillhör bland de mest slapphänta i världen. Att det ställs krav på nya medborgare och att de också de facto känner sig som svenskar blir extra viktigt när närmare var femte person i landet är född i ett annat land. Mot bakgrund av detta krävs rejäla omtag, för att återigen kunna stärka det svenska medborgarskapet. Av den anledningen krävs ett moratorium för beviljande av nya medborgarskap.
Idag har vi ingen aning om hur många människor som vistas i Sverige utan tillåtelse men enligt Skatteverkets uppskattningar lär omkring 200 000 personer vara skrivna på felaktiga adresser. Att det är så visar med all önskvärd tydlighet att staten saknar kontroll över folkbokföringen och att det krävs åtgärder från statens sida för att undvika kostnader för medborgarna. Att det är så enkelt att fuska med folkbokföringsuppgifter leder således också till att det blir enklare för den grova organiserade brottsligheten att verka i Sverige. Kriminella kan nämligen dölja sin verksamhet eller identitet genom att ange felaktiga folkbokföringsuppgifter samtidigt som det försvårar för rättsväsendet att förhindra illegal verksamhet och möjliggör för exempelvis grövre bedrägeri (av exempelvis välfärdsförmåner). Mot bakgrund av detta faktum bör det ske en nationell folkräkning, förslagsvis under ledning av Skatteverket i samråd med kommuner och andra berörda myndigheter. I samband med folkräkningen bör regeringen verka för att rättsväsendet ska stå redo att agera emot de individer som ertappas med falsk folkbokföring.
Samordningsnummer, eller ett tillfälligt personnummer som utfärdas till de som inte är folkbokförda i Sverige, används flitigt av personer som egentligen inte ska vistas i vårt land. Den 18 juni 2021 trädde nya ändringar rörande samordningsnummer i kraft som syftade till att skapa bättre förutsättningar för att folkbokföringen ska innehålla korrekta uppgifter. I samband med detta utvidgades också skyldigheten att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringen genom att beröra fler uppgifter samt omfatta de flesta myndigheter, och möjligheten att förklara numren vilande infördes. Några av de förändringar som gjorts är naturligtvis positiva, men på intet sätt tillräckliga, och möjligheten att få samordningsnummer utökades dessutom, vilket kan få mycket negativa konsekvenser.
Det är som bekant väldigt enkelt att leva ett förhållandevis vanligt liv i Sverige med en falsk identitet. Idag finns det närmare 900 000 samordningsnummer varav nästan hälften har utfärdats till individer vars identitet inte har styrkts, enligt polisen och Skatteverket. Till följd av den slapphänta hanteringen kan man enkelt få tag på ett sådant – de auktioneras nämligen ut på utländska hemsidor. Skatteverket har sedan tidigare lyft problemen med samordningsnumren genom en rapport (”Samordningsnumrens roll i samhället”) där de pekar på att numren inte bör kunna begäras av fler aktörer samt önskemålet om att de dels ska tidsbegränsas och att det dels krävs skarpare id-kontroller.
Systemet med dessa samordningsnummer möjliggör skuggsamhällen och förvärrar segregationen. Det borde inte råda något tvivel om att systemet måste förändras i grunden. Till dess att ett nytt system finns på plats bör samtliga befintliga nummer tidsbegränsas samt makuleras om personerna bakom dem inte kan styrka sin identitet med adekvata id-handlingar. Regeringen bör därför återkalla samtliga samordningsnummer.
|
Markus Wiechel (SD) |
|