Det kan inte vara motiverat att ge små barn med växande hjärnor adhd-medicin.
År 2020 hämtade 1 480 flickor i åldern 5–9 år ut adhd-medicin, vilket motsvarar 2,4 % av åldersgruppen, och i gruppen 10–17 år hämtade 5,9 % av dessa ut medicin. I åldern 5–9 år fick 5 506 pojkar adhd-medicin, vilket motsvarar 6,6 % av åldersgruppen, och i åldersgruppen 10–17 år hämtade 9,8 % ut medicin. Dvs 1 av 10.
De läkemedel som framför allt tillhör gruppen centralstimulantia, som är narkotikaklassade. Diagnosen är ställd utifrån symtom, det finns inga tester och verkar genom att öka halterna av noradrenalins och dopamin.
En del säger att adhd inte finns, andra säger att genom medicinering så får barnet lättare att koncentrera sig. Forskningen visar att barn som får diagnoser äter mer socker än andra barn. Vore det då inte rimligare att titta på barnets livsomständigheter såsom användning av Ipad, mobiltelefon, motion, utevistelse, sovtider samt klasstorlek.
Biverkningar av medicinen kan vara magont, glömska, sömnsvårigheter, irritabilitet, trötthet, viktnedgång, ledsenhet.
Detta då det inte finns någon verklig gräns mellan personer med diagnos och de som anses vara normala enligt Henrik Larssons forskningsresultat.
I gruppen 13–17 år har antalet barn som använder ångestdämpande läkemedel ökat från 1 770 per 100 000 invånare 2017. Användandet är vanligare bland flickor, 2 470 per 100 000 invånare, än för pojkar, 1 121 per 100 000 invånare. 60 % av dem som har gjort minst ett uttag har haft kontakt med läkare inom den specialiserade psykiatriska vården.
Bland 18–24-åringar har användningen av ångestdämpande läkemedel varit tämligen konstant sedan 2015. Högre bland kvinnor, 4 980 per 100 000 invånare, än bland män, 2 310 per 100 000 invånare. I den här gruppen hade 39 % haft kontakt med läkare inom den specialiserade psykiatriska vården inom ett år före receptuttag.
Det är ovanligt att barn under 18 år får elchocker, det är bara ett fåtal fall per år, 2017 var det 12 barn under 18 år som fick elchocker. Det borde inte finnas något fall.
Syftet med behandlingen är att snabbt minska symtom. Socialstyrelsen rekommenderar användandet av ECT. Rekommendationen gäller från pubertetsdebut.
Även om man mår dåligt finns medicin- och ECT-fria alternativ. Olika kroppsliga sjukdomar, näringsbrist, D-vitaminbrist, B-vitaminbrist, sköldkörtelstörning, sorg över anhörigs död eller svår skilsmässa – allt det som hör livet till.
Innan psykiatrin sätter in mediciner och eventuellt elchocker måste hela personen genomlysas, matvanor, stress, hur mobiltelefonen behandlas, effektiv datortid, utomhusvistelse etc.
Många av mina klienter som jag har haft som samtalsterapeut var ”utbrända”, hade panikångest eller var deprimerade och kunde med dessa metoder återgå till normalt liv utan psykiatriska mediciner eller elchocker.
Elchocker löser inte arbetslöshet, sorg eller somatisk sjukdom. Det är ett borttagande av de symtom som borde ge ledning till att något inte riktigt fungerar i livet.
Den förhärskande medicinfria terapin i Sverige inom huvuddelen av psykiatrin är KBT, vilken inte är ägnad för alla. Fler terapier finns som borde kunna användas. Patienter inom vården, speciellt inom psykiatrisk vård, måste få individuell behandling då orsakssammanhangen varierar stort.
Att behandla växande hjärnor med olika typer av hjärnförändrande egenskaper kan inte vara vägen att gå.
Trots att det står helt klart att inga inte svarar på ECT fortsätts det att användas så långt ner i åldrar som till 14 år. Mail som jag erhållit från föräldrar talar om 16-åringar med helt förlorat minne av hela sin barndom, ständig huvudvärk etc och slutligen självmord. En flicka skrev att hon var smart, hon ville vara smart, nu var hennes hjärna förbränd och hon hade inget närminne, var därför tvungen att skriva ned allt.
Inget barn skulle få drabbas av något sådant.
Man säger sig sätta in ECT för att förhindra självmord, men 15 % som har fått ”hjälp” inom psykiatrin tar sina liv.
Inget ingripande i deras hjärna som ännu ej är färdigväxta, blir det vid 25 års ålder.
Samhället måste kunna bättre än att medicinskt påverka deras hjärnor eller med ECT.
Unicef: ”Att ge elchocker till barn istället för lämplig eller vård eller tillsyn på grund av begränsade budgetar och dramatisk underbemanning är oacceptabelt.”
WHO: ”Det finns inga indikationer för användning av ECT på minderåriga, och därmed bör förbjudas genom lagstiftning.”
Nio delstater i USA gör om sin sina lagar så att ECT inte kan ges till barn och unga.
|
Anne Oskarsson (SD) |
|