Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de statliga myndigheternas behov av ökade kunskaper om barnperspektivet i sin myndighetsutövning och tillkännager detta för regeringen.
Barnombudsmannen har tidigare år vid upprepade tillfällen påpekat att många svenska myndigheter brister när det gäller att beakta barnperspektivet vid beslutsfattande som direkt eller indirekt berör barns livssituation. Trots att ett flertal myndigheter i sina regleringsbrev har fått regeringsuppdrag eller återrapporteringskrav som rör barnkonventionen är det alltför många av dessa som inte har beaktat detta vare sig i sina styrdokument eller i sitt praktiska arbete.
Redan 1999 beslutade riksdagen att barnkonsekvensanalyser skall göras vid alla statliga beslut som rör barn. Under föregående mandatperiod röstade riksdagen för att barnkonventionen från och med den 1 januari 2020 ska inkorporeras i svensk lag.
Statligt anställda som fattar beslut som rör barn bör erbjudas fortbildning för att stärka sin kunskap kring vad barnperspektivet innebär och hur det kan påverka deras arbete. I praktiken fungerar dock detta mycket dåligt. När myndigheterna tillfrågas uppger runt två tredjedelar att de inte erbjudit sina anställda någon fortbildning kring hur man tillämpar barnperspektivet i myndighetsutövningen.
I Sverige har vi haft en bred politisk enighet om att barnperspektivet är viktigt, och då är det rimligt att detta också syns i den offentliga maktutövningen. Det finns ingen anledning att tro att denna syn inte delas också av de statliga myndigheterna, utan det är i hög grad en kunskapsfråga. Därför bör man från regeringens sida överväga att öka ansträngningarna för att fler myndigheter ska få möjlighet att utbilda sin personal vad gäller barnperspektivet och dess praktiska tillämpning.
|
Edward Riedl (M) |
|