År 2000 genomgick staten och Svenska kyrkan en separation. Utvecklingen efter det har tyvärr inneburit att viktiga värden såsom vår grundtrygghet och gemenskap som ett sammanhållet folk håller på att gå förlorade. Vårt svenska samhälles kristna grund har mer och mer tappats bort i ett osäkert samhällsbygge. När medlemskapet i Svenska kyrkan numera också måste ske genom ett aktivt val har Svenska kyrkan tappat ännu fler medlemmar, vilket i sin tur exempelvis innebär att verksamheter måste tas bort. Detta kan vara viktiga verksamheter för barn, ungdomar och hela familjer, verksamheter som varit viktiga för deras psykiska välmående och för att vardagen ska kännas meningsfull. Vårt land har under decennier utsatts för hårda prövningar av de som styr landet och oroligheterna inom våra gränser är de största vi fått bevittna i modern tid. Gängkriminalitet, gruppvåldtäkter och förnedringsrån har sorgligt nog blivit svenskarnas vardag och medför att våra medborgare försatts i allvarlig fara. Ett fungerande rättsväsende för ett tryggt samhälle är en av de viktigaste grundstenarna liksom tilliten mellan våra medborgare. Men i ett samhälle som genomgår en kris är också samverkan mellan de största av landets aktörer än viktigare. Våra grundläggande värderingar och gemenskap fungerar som ett samhällskitt som inte bara väver oss samman, utan också ger oss en trygghet och säkerhet som är så viktig för att ett samhälle ska utvecklas i sin egen takt, framåtsträvande och med ansvar. Det är ofta Svenska kyrkan vi besöker under de största livshändelserna såsom dop, bröllop eller för att ta farväl av en älskad närstående. Svenska kyrkan har också ett stort rum att fylla under kriser. För att med alla medel vända den negativa, nedåtgående trend vi nu ser i vårt land och istället öka vår gemenskap anser jag att samverkan mellan svenska staten och Svenska kyrkan bör stärkas. Svenska kyrkan har god erfarenhet av att hantera människors sorg och kris; detta bör regeringen dra lärdom och nytta av.
|
Ann-Christine From Utterstedt (SD) |
|