Regeringen gör i och med skrivelsen en första återkoppling med anledning av riksdagens tillkännagivande för regeringen om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36, rskr. 2021/22:200). Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt vidta åtgärder inom ett antal områden samt återkomma till riksdagen med skrivelser som innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra dessa åtgärder. Dessa skrivelser ska lämnas till riksdagen senast den 31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022.
Vården befinner sig i en kris. Redan före pandemin präglades hälso- och sjukvården av bristande tillgänglighet med långa köer till följd av kompetensbrist. Patienter som inte får den vård de behöver och personal som kämpar på trots små eller obefintliga marginaler leder till stora påfrestningar – påfrestningar för patienter och personal liksom för hela samhället.
Den etiska stress som drabbar personalen när antalet patienter är större än antalet tillgängliga platser tilltog under pandemin när ett nytt virus drabbade många människor som behövde akut sjukhusvård. Utgångsläget när pandemin bröt igenom var inte gott. Ett ständigt minskat antal vårdplatser under många år hade gjort den svenska vården sårbar och det påverkade såväl patienter som personal. Det var tungt före pandemin och det har blivit allt tyngre under pandemin som alltjämt pågår, om än i betydligt mindre omfattning.
De 21 regionerna har ansvar för hälso- och sjukvården, men staten måste alltid ha ett övergripande ansvar för att se till att det som stadgas i hälso- och sjukvårdslagen är tillgängligt för hela befolkningen. Under pandemin har vi sett steg mot mer nationell styrning, vilket vi kristdemokrater välkomnar. Men mot bakgrund av de stora brister vi ser i dag måste staten kliva in och ta ansvar, oavsett hur man långsiktigt ser på frågan om styrningen av hälso- och sjukvården. Det betänkande som blev resultatet av ett utskottsinitiativ av Kristdemokraterna. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna innehåller en lång rad åtgärder som behöver ske i närtid. Framför allt handlar det om att öka antalet vårdplatser och förbättra arbetsmiljön för personalen.
Regeringen har svarat på riksdagens tillkännagivande och redovisar de åtgärder som vidtagits. Framför allt har regeringens egna initiativ handlat om uppdrag till myndigheter, uppdrag som vi kristdemokrater välkomnar.
För att kunna öka antalet vårdplatser krävs, menar vi kristdemokrater, ekonomiska tillskott till regionerna. Därför medverkade vi till den budgetkomplettering som gjordes av riksdagen så att det nu finns 425 miljoner kronor i år för att öka antalet vårdplatser, 1 miljard nästa år och 1,5 miljarder 2024. Det är nödvändigt att en kommande redovisning till riksdagen innehåller information om utvecklingen av antalet vårdplatser och arbetsmiljön. Det bör ges regeringen till känna.
Vidare behövs en samsyn mellan aktörer om hur vi mäter vårdköer. Danmark har inte bara en kortare vårdgaranti om 30 dagar, utan de börjar också mäta mycket tidigare i förloppet jämfört med Sverige. De register som professionen förfogar över mäter i allmänhet bredare och djupare än exempelvis Vantetider.se. Det är olyckligt att det saknas samsyn kring hur väntetiderna ser ut och det är därför lämpligt att regeringen ser över frågan om när i patientens vårdförlopp tiden ska börja mätas och på vilket sätt den mäts. Såväl patienter som allmänhet har rätt att få information om kapacitet och väntetider, men samtliga uppgifter som behövs för detta måste kunna tas fram utan extra arbete för vårdens medarbetare. Uppgiftslämnandet måste integreras i digitala system på ett effektivt och säkert sätt.
|
Acko Ankarberg Johansson (KD) |
Pia Steensland (KD) |
|
Christian Carlsson (KD) |
Roland Utbult (KD) |