Ett välfungerande näringsliv med fri konkurrens bland företagande är grunden för vårt välfärdssamhälle. I Sverige har vi ett av världens högsta skattetryck och det är därför viktigt att ännu högre skatter står i proportion till den nytta de skapar. I regeringens proposition 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning vill regeringen höja den redan höga punktskatten. Förslaget har fått stor kritik från flera remissinstanser med just anledningen att de kommer att försvaga företagens konkurrenskraft. Vidare visar utvärderingar av skatterna att de saknar de avsedda styreffekterna på miljön. Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utvärdering av denna punktskatt visar inte på någon tydlig efterfrågeeffekt, vilket bl.a. KI, ESV och branschföreträdare i sina remissvar tolkar som att skatten helt saknar styrande effekt. De offentligfinansiella nettoeffekterna av att införa BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten och av skatten på kemikalier i viss elektronik beräknas också bli mycket låga, 10 miljoner kronor respektive 40 miljoner kronor under 2023. Då skatterna i sig inte uppnår sina avsedda styreffekter på miljön förefaller en BNP-indexering av dessa, vilken i sig bara kommer att lämna ett symboliskt bidrag till statskassan, inte heller leda till den önskade effekten. Vi avslår således propositionen.
Undersökningar visar att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel. Kemikalieskatten har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor. Kemikalieskatten är alltså skadlig för näringslivet och leder till lägre intäkter och svagare förutsättningar för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har förflyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige, färre svenska arbetstillfällen och i förlängningen mindre resurser till offentlig sektor. Av denna anledning vill Sverigedemokraterna avskaffa skatten på kemikalier i viss elektronik.
Sverigedemokraterna motsätter sig en skatt på avfallsförbränning, främst för att den inte på vare sig ett kostnadseffektivt eller ett verkningsfullt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Skatter på avfallsförbränning har inte gett de effekter som varit önskvärda utan i praktiken endast renderat i ytterligare en pålaga på hushållen. Den utredning som tidigare lagts fram i frågan avstyrkte också förslaget om att införa denna skatt, samtidigt som samtliga berörda myndigheter också avstyrkte det, liksom Sveriges Kommuner och Landsting. Denna skatt försämrar lönsamheten för de verk som eldar avfall och där regeringens skattepolitik redan har haft en mycket negativ inverkan på konkurrenskraften för kraftvärmen i Sverige. Den föreslagna skatten bör därmed avskaffas.
|
Eric Westroth (SD) |
David Lång (SD) |
|
Anne Oskarsson (SD) |
Johnny Skalin (SD) |