1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Inledning
4 Det skärpta och förnyade svenska regelverket för export av krigsmateriel
5 Svensk krigsmaterielexport
5.1 Krigförande länder i Jemen
5.2 Brasilien
5.3 Colombia
5.4 Indien och Pakistan
5.5 Filippinerna
5.6 Israel
6 Produkter med dubbla användningsområden
6.1 Myanmar
7 Den svenska regeringens förhållningssätt
7.1 Den feministiska utrikespolitiken
7.2 Turkiet
7.3 Vapenimport
Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning och ett land som fördömer varje brott mot de mänskliga rättigheterna, oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla möjligheter att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer och stater som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör det är vi inte trovärdiga i vårt arbete för mänskliga rättigheter, nedrustning, fred och jämställdhet.
Även 2021 präglades i hög grad av coronapandemin. Trots att effekterna allvarligt skadar i stort sett alla världens länders ekonomiska tillväxt fortsätter trenden av kraftig upprustning. Ökar gör fattigdom, inskränkningar av mänskliga rättigheter och i synnerhet kvinnors rättigheter, svält och ekonomisk ojämlikhet – men ökar gör även världens totala militära utgifter. Sverige är i ett internationellt perspektiv en viktig aktör med ett avsevärt ansvar i och med en stor vapenexport både i absoluta siffror och per capita.
Regeringens skrivelse 2021/22:114 Strategisk exportkontroll 2021 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden visar att den svenska vapenexporten fortsatt befinner sig på en historiskt hög nivå. År 2021 exporterade svenska företag krigsmateriel till ett värde av drygt 20 miljarder kronor. Sett ur ett längre perspektiv visar en sammanställning av Svenska freds- och skiljedomsföreningen att den svenska vapenexporten redan 2020 var mer än fem gånger så stor jämfört med i början av 2000-talet. Sedan dess har exporten ökat ytterligare.
Bland köparna av svenska vapen under 2021 återfinns en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi återfinner även länder som tar stora steg tillbaka i sin demokratiutveckling och där vi ser att våld och förföljelse av minoriteter och politisk opposition ökar. Dubbelmoralen i svensk vapenexport blir tydligast i vapenexporten till de stater som krigar i Jemen. Samtidigt som regeringen talar om vikten av demokrati, fred och kvinnors rättigheter beväpnar Sverige krigförande diktaturer som systematiskt kränker kvinnors rättigheter och bombar det jemenitiska folket. Sverige kommer inte med trovärdighet att vara en röst för mänskliga rättigheter någonstans på jorden så länge denna vapenexport fortsätter. Vänsterpartiets mål är tydligt. Vi vill se en värld i fred, utan vapen. Därför menar vi att Sveriges vapenexport på sikt helt ska avvecklas.
4 Det skärpta och förnyade svenska regelverket för export av krigsmateriel
Regeringen fick 2011 i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater. Först sju år senare, den 15 april 2018, trädde ett nytt regelverk i kraft som avsevärt påverkar lagen (1993:1300) om krigsmateriel. Under de år det tog för regeringen att arbeta fram det nya regelverket exporterade Sverige krigsmateriel till icke-demokratier för omkring 20 miljarder kronor. När riksdagen behandlade proposition 2017/18:23 var Vänsterpartiet det enda parti som ville ha ett absolut förbud av export av krigsmateriel till diktaturer, stater som kränker mänskliga rättigheter och krigförande stater.
Skrivelse 2021/22:114 Strategisk exportkontroll 2021 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är den tredje statistiska sammanställning som redogör för ett helt år med det nya regelverket från 2018 som innehåller de förändrade riktlinjerna. Det inkluderar den demokratiska statusen, mänskliga rättigheter, exportens påverkan på en rättvis och hållbar utveckling i den mottagande staten, följdleveranser och internationell samverkan. Den mottagande statens demokratiska status uttrycks vara den viktigaste ändringen. Skrivelsen ger oss en möjlighet att återigen se vilken effekt det nya regelverket har haft. Vänsterpartiet ser fortsatt positivt på att underlaget innehåller mer information än tidigare år eftersom det ökar transparensen och öppenheten kring vapenexporten. Att den svenska exporten ökar till icke-demokratiska stater visar dock på att regelverket har varit helt tandlöst när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.
Det nya regelverket har framför allt två stora luckor. Den första handlar om att regelverket bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan villkoret på demokrati trädde i kraft kan klassas som s.k. följdleveranser och därmed undkomma den nya tillståndsprövningen. Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns utan kan fortsätta hur länge som helst. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som ursprungligen levererades från Sverige för 30–40 år sedan enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Följdleveranser har länge varit ett av de största kryphålen i den svenska vapenexportregleringen och innebär att exporten kan fortsätta trots att inga nya affärer tillåts. En lagstiftning som inte inkluderar följdleveranser blir verkningslös om syftet är att sluta exportera vapen till krigförande och icke-demokratiska stater.
Den andra luckan i det nya regelverket är att det inte innebär ett stopp av export till icke-demokratiska stater, utan brister i den demokratiska statusen ska enbart påverka bedömningen och utgöra ”hinder” för export. Om det sedan anses finnas ”avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen” kan export ändå beviljas. Ställningstagandet att inte stödja och legitimera odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen.
Statistiken för 2021 visar att nästan hälften, drygt 45 procent, av den svenska vapenexporten gick till länder som klassas som ofria eller delvis ofria, enligt det politiskt obundna forskningsinstitutet Freedom Houses rankning av politiska och medborgerliga rättigheter runt om i världen. Så mycket som 40 procent av den svenska vapenexporten gick till diktaturer. Det är en markant ökning från tidigare år.
Vänsterpartiet anser att det är under all kritik att det regelverk som tog sju år att arbeta fram och som regeringen uttryckte skulle göra ett av världens striktaste regelverk ännu striktare inte verkar ha bidragit till en minskning av svensk vapenexport till krigförande och icke-demokratiska länder som syftet var utan snarare tvärtom. Regeringen bör få i uppdrag att snarast genomföra en grundlig utvärdering av det förändrade regelverket. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att problemen med det nya regelverket inte ligger i dess utformning utan snarare i hur det tolkas. I bilaga 3 på s. 90 i skrivelsen menar ISP att det är ”klart uttalat från regeringen att följdleveranser till sådana affärer som har godkänts före den 15 april 2018 bör bedömas enligt äldre riktlinjer för följdleveranser”. Uttalas det i stället att samtliga följdleveranser ska bedömas enligt det förändrade regelverket skulle Sverige inte exportera krigsmateriel till icke-demokratiska och krigförande stater i den utsträckning som görs i dag. Regeringen ska ta ansvar för att det förändrade regelverket också får effekt i bedömningar av krigsmaterielexporten. ISP bör hänskjuta prövningen till regeringen av alla utförseltillstånd till icke-demokratiska och krigförande länder, inklusive följdleveranser, för bedömning enligt det förändrade regelverket. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser också att transparensen kring vilken version av lagstiftningen, främst före eller efter den 15 april 2018, besluten om export lutar sig mot måste säkerställas. I kommande skrivelser om strategisk exportkontroll bör regeringen redovisa enligt vilken version av lagen exporttillståndet har beviljats. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Under 2021 tog 59 länder emot leveranser av krigsmateriel från Sverige. Värdet på krigsmaterielexporten uppgick 2021 till 20,1 miljarder kronor. Jämfört med föregående år ökade exportvärdet med ca 23 procent.
331 företag, myndigheter och privatpersoner innehade tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel under 2021. Sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft 2018 har antalet tillståndsinnehavare ökat med omkring 80 procent. Skrivelsen anger att en anledning till det är att ändringar i lagen om krigsmateriel innebär att ytterligare verksamhet kräver tillstånd. Det kan ses som positivt, men det bör inte förringas att den största anledningen till denna ökning är att själva vapenexporten ökat under de tre senaste åren.
Det i särklass största mottagarlandet för svensk krigsmateriel 2021 var Förenade Arabemiraten. Därefter följer USA, Brasilien, Tyskland och Ungern. Närmare hälften av den svenska vapenexporten gick till länder som vanligtvis kallas för icke-demokratier, såsom Thailand, Förenade Arabemiraten, Ungern, Qatar, Saudiarabien, Pakistan, Filippinerna och Oman.
Det är viktigt att erinra om att redan före det förnyade regelverket för krigsmaterielexport rådde ett principförbud för vapenexport i Sverige. Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel får sådant endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik. Därefter bygger tillståndsprövningen på en helhetsbedömning. Vänsterpartiet anser att säkerhets- och försvarspolitiska intressen i alltför stor utsträckning prioriteras högre än om ett land är involverat i, eller riskerar att dras in i, en väpnad konflikt eller om det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i landet.
5.1 Krigförande länder i Jemen
I mars 2015 inledde en militärallians, under ledning av Saudiarabien, flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, vilka i sin tur får stöd från Saudiarabiens ärkefiende Iran. Kriget i Jemen pågår fortfarande och beskrivs som världens värsta humanitära kris av FN. Över 24 miljoner människor, 80 procent av befolkningen, behöver humanitärt stöd. Av dem är över 12 miljoner barn.
Den koalition som strider mot huthirebellerna i Jemen består, utöver Saudiarabien, av Bahrain, Kuwait, Qatar, Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien, Marocko och Sudan. På Afrikas horn har luftrum, territorialvatten och militärbaser även gjorts tillgängliga av Eritrea, Somalia och Djibouti. Sverige har under bombningarna av Jemen exporterat vapen till sex av staterna som deltar i koalitionen. Bland mottagarna av exporten 2021 finns flera av de stridande parterna med, nämligen Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Qatar och Kuwait. Enbart under 2021 gäller det export av krigsmateriel till ett värde av 7,5 miljarder kronor.
Samtliga av de länder som deltar i kriget i Jemen och som mottar svenska vapen är att betrakta som auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Länderna deltar uppenbarligen även i en väpnad konflikt. De uppfyller därmed samtliga kriterier för att inte beviljas export av svensk krigsmateriel.
Trots alla additionella regelverk och skrivningar, utöver lagen (1992:1300) om krigsmateriel, fortsätter vapenexporten till dessa länder. Främst gäller det följdleveranser, men det finns även exempel på nya tillstånd som har beviljats. Tabell 9 i skrivelsens första bilaga visar att nya utförseltillstånd har beviljats till både Kuwait och Qatar. Dessa nya utförseltillstånd kategoriseras som internationella samarbeten utan vidare redogörelse.
Att Sverige fortsätter att förse icke-demokratiska och krigförande stater med krigsmateriel är allvarligt, vanhedrande och högst oansvarigt. FN:s expertgrupp i Jemen rapporterade i september 2020 att länder som exporterar krigsmateriel till de krigförande staterna inte kan säkerställa att materielen inte kommer att användas för att begå krigsbrott. Det finns möjligheter inom det svenska regelverket att ge avslag till följdleveranser och dra tillbaka redan godkända vapenaffärer om det finns särskilda skäl för det. Det brutala krig som pågår i Jemen anser Vänsterpartiet är ett tillräckligt starkt skäl. All vapenexport till de länder som deltar militärt i kriget i Jemen, följdleveranser inkluderat, bör upphöra omgående. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Europaparlamentet har antagit flera resolutioner med krav på vapenembargon mot de stater som ingår i den saudiskledda koalitionen och enligt Europaparlamentet strider exporten av vapen till exempelvis Saudiarabien mot EU:s egna regler. EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på vapenembargo. Beslutet är en tydlig signal till medlemsstaterna att sluta exportera vapen till Saudiarabien. Vänsterpartiet delar kravet i resolutionen och menar att regeringen bör stötta den höga representanten och agera i enlighet med Europaparlamentets rekommendation.
Flera internationella organisationer, däribland svenska Rädda Barnen, arbetar för ett totalstopp av export av vapen till alla parter som krigar i Jemen. Arbetet har haft vissa framgångar i Tyskland, Norge och Danmark samt nyligen i USA och Italien. Tyvärr har inte den svenska regeringen ställt sig bakom kravet. Rädda Barnen menar att det just nu är extra viktigt att Sverige ställer sig bakom kravet eftersom det skulle ge stöd till FN:s generalsekreterares upprop för vapenvila och fred i en tid då alla resurser måste mobiliseras för att hindra effekterna av pandemin som förvärrar den humanitära krisen. Sverige bör skyndsamt ta initiativ i EU och FN för ett internationellt vapenembargo mot samtliga krigförande länder i Jemen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.2 Brasilien
Den 1 januari 2019 tillträdde högerpopulisten Jair Bolsonaro presidentposten i Brasilien. Bolsonaros regering har fler militärer som ministrar än den regering som landet hade under militärstyret efter kuppen 1964. Sedan han tillträdde har Bolsonaro hunnit legalisera vapeninnehav, öppna upp för exploatering av skyddade områden i regnskogarna i Amazonas och flytta Brasiliens ambassad i Israel till Jerusalem. Han har avsagt sig Brasiliens värdskap för FN:s klimattoppmöte och tydligt profilerat sig som klimatskeptiker. Bolsonaro har även undvikit att införa åtgärder för att motverka smittspridningen av covid-19. Sedan han tillträdde som president har vi sett ökade kränkningar av mänskliga rättigheter, inskränkta friheter och krympande demokrati. Människorättsaktivister, hbtq-personer och oppositionella politiker har tvingats lämna landet på grund av dödshot som riskerar att verkställas.
Under tidigare år har Brasilien varit det land som Sverige exporterat mest vapen till. År 2021 var Brasilien det tredje största exportlandet, och det andra största om man ser till export av krigsmateriel mellan 1993 och 2021. Det svensk-brasilianska kontraktet om stridsflygplanet Jas knyter Sveriges och Brasiliens regeringar till varandra under lång tid även framöver för ett ömsesidigt beroende. Aktivt arbete har genomförts för att få igenom denna affär inklusive att assistera Saab med det. Den svenska regeringen har gått i god för hela 40 miljarder kronor som Brasilien har fått i lån för att kunna ha råd att köpa Jas-planen och även vapen från Sydafrika och Israel. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till regeringens stöd till affären, och i ljuset av utvecklingen i Brasilien menar vi att regeringen nu måste bevaka den fortsatta affären noga. Det finns stora risker att svenska vapen kommer att användas för att kränka mänskliga rättigheter och skapa instabilitet i Latinamerika. Regeringen bör utvärdera utvecklingen i Brasilien och agera för att svenska vapen inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter eller skapar instabilitet i regionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.3 Colombia
I en utveckling som påminner skrämmande mycket om den i Brasilien överväger nu Colombia att köpa Jas-plan från Saab i vad som kan bli en miljardaffär. Det är viktigt att Sverige som en aktör för diplomati och förespråkare av de mänskliga rättigheterna främjar en demokratisk och fredlig utveckling i Colombia i stället för att upprustning och spänningar mellan grupper inom landet ökar.
Hösten 2016 slöt den colombianska regeringen ett fredsavtal med den största gerillan FARC (Colombias revolutionära väpnade styrkor – folkets armé). Fredsavtalet var ett positivt besked för ett land som sedan 1960-talet har sett över 260 000 människor dödas i våld mellan gerillor, militär och miliser. Utvecklingen i Colombia just nu är dock negativ när regeringen i landet minskar på resurserna till institutioner för genomförandet av fredsavtalet samtidigt som de militära utgifterna ökar. Det är uppenbart att staten, trots att den redan har Latinamerikas största militär, går mot upprustning. FN har dessutom under 2020 dokumenterat att 375 människor har dödats, varav 120 människorättsförsvarare, i vad som är en fortsättning av de historiska konflikterna. Det sista folket i Colombia behöver är en regering som rustar upp och agerar alltmer aggressivt mot dess egen befolkning. I och med pandemin växer de ekonomiska, etniska och sociala klyftorna där de mest utsatta också drabbas hårdast. De politiska spänningarna mellan Colombia och grannlandet Venezuela har dessutom ökat de senaste åren.
Vänsterpartiet anser att Sverige bör främja det humanitära och konfliktförebyggande arbetet i Colombia. Det är dessutom inte vårt försvars- eller säkerhetspolitiska intresse att öka tillgången till vapen i detta konfliktområde. Regeringen bör inte ge stöd till Saabs eventuella försäljning till Colombia utan i stället verka för fredliga lösningar i landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Indien är ett av världens största och folkrikaste länder. Trots en växande medelklass domineras landet av stora klassklyftor och det hinduiska kastsystemet präglar fortfarande delar av samhället även om det officiellt är avskaffat. Hundratals miljoner människor lever i fattigdom i Indien. Varje dag dör minst 382 barn under fem år på grund av smutsigt vatten och dålig sanitet. Enligt Plan International är 70 procent av Indiens ytvatten förorenat. Det beror främst på okontrollerade utsläpp av giftigt avfall från industriområdena. Även diskrimineringen mot kvinnor och flickor är djupt förankrad på alla nivåer i det indiska samhället. Våldet mot kvinnor och unga flickor är utbrett och trots att det är olagligt med barnäktenskap är det fortfarande vanligt förekommande. Indien räknas som världens farligaste land att vara kvinna i, räknat efter bl.a. sexuella övergrepp, trafficking och sexuellt slaveri. Användandet av hemgift ökar också, vilket gör att flickor och unga kvinnor är kopplade till en ekonomisk skuld. Varje år drivs tusentals unga kvinnor till självmord efter att ha utsatts för tortyr och trakasserier kopplat till en obetald hemgift. Den demokratiska utvecklingen i Indien går påtagligt åt fel håll under premiärminister Narendra Modi. I takt med att hindu-nationalismen vunnit mark har intoleransen mot landets minoritetsgrupper och oliktänkande ökat.
Pakistan är ett av de minst utvecklade länderna i Asien och präglas av stora inre oroligheter. Många islamistiska grupper har vuxit sig starka; bl.a. kontrolleras gränsområdet mot Afghanistan av talibaner och följare av al-Qaida. USA deltar i konflikten med drönare som också dödat många civila. Krigen mot terror har gjort rättssäkerheten i landet dålig.
Indien och Pakistan ligger sedan länge i väpnad konflikt med varandra, och Sverige exporterar vapen till båda sidor. Med få undantag har Sverige exporterat vapen till både Indien och Pakistan varje år sedan 1950 och har på så sätt bidragit till att göda konflikten i stället för att bidra till avspänning. Konflikten mellan Pakistan och Indien är en av de farligaste i världen eftersom båda parter har kärnvapen.
Ett område som länderna strider om är Kashmir. Kashmir anses vara ett viktigt strategiskt område på grund av sina naturresurser. Flera av de stora floderna i både Pakistan och Indien har sin källa i Kashmir och kontrollen över vattenresurserna är viktig. Både Indien och Pakistan menar att de har rätt till hela Kashmir och betraktar varandra som ockupationsmakter. De avvisar även möjligheten att regionen ska få status som en självständig stat. Indien har enligt olika källor uppemot en halv miljon soldater i Kashmir. Den indiska armén i Kashmir opererar efter andra regler än i resten av landet och har anklagats för att ha begått brott mot de mänskliga rättigheterna i området.
5.5 Filippinerna
Filippinernas president Rodrigo Duterte har, under sin tid som borgmästare i Davao City, gjort sig känd som förespråkare av dödspatruller som ett viktigt vapen för att snabbt skipa rättvisa och bekämpa kriminalitet. I valrörelsen lovade han att döda 100 000 kriminella och dumpa kropparna i Manilabukten. Polisen och medborgargarden uppges ha skjutit tiotusentals misstänkta brottslingar sedan Duterte kom till makten. Samtidigt hotas den politiska oppositionen. Bland annat har oppositionspolitikern Leila de Lima, som kritiserat Duterte och hans metoder, hotats till livet och tvingats avgå som ordförande i kommissionen för mänskliga rättigheter. Amnesty International har rapporterat om att Duterte har gett order om att personer som bryter mot utegångsförbud på grund av coronaviruset omedelbart ska skjutas. Han har även gjort inskränkningar i pressfriheten för de medier som kritiserar honom.
Filippinerna är tillsammans med bl.a. Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kina och Turkiet ett av de 26 länder som prioriteras i regeringens exportstrategi. Dåvarande näringsminister Mikael Damberg (S) har, liksom andra företrädare för den svenska regeringen, vid flera tillfällen hävdat att handel med och investeringar i dessa repressiva och odemokratiska stater är nödvändigt för att främja utvecklingen i länderna. Detta verkar enligt regeringens synsätt även gälla när handeln består av vapenexport. När Mikael Damberg besökte Filippinerna 2016 var Saab ett av de företag som ingick i delegationen. Fram till 2028 vill Filippinerna köpa tolv nya stridsflygplan. Det handlar om en mångmiljardaffär som många vapentillverkare tävlar om, varav Saab är en.
5.6 Israel
Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Blockaden av Gaza fortskrider och så även byggandet av den mur som sedan länge har fördömts av FN. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat och fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar. Israel fortsätter att arrestera, fängsla, tortera och i vissa fall döda dem som står upp mot ockupationen. Ingen fred tycks vara i sikte, och så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter kommer det inte att vara möjligt att uppnå fred. Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden och som är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern.
Sverige och det internationella samfundet har stora möjligheter att agera mot Israels ockupation av Palestina. Att strypa vapentillförseln är ett effektivt verktyg för att sätta press på alla parter. I dag förekommer ingen vapenexport från EU till de palestinska parterna, men flera EU-medlemmar exporterar vapen till Israel. All vapenexport från EU-länderna till Israel måste upphöra.
Sverige bör ta initiativ till ett EU-gemensamt vapenembargo mot Israel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6 Produkter med dubbla användningsområden
Begreppet produkter med dubbla användningsområden (PDA) avser främst föremål tillverkade för civilt bruk som kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Det kan även innefatta produkter med särskild strategisk betydelse såsom kryptosystem eller andra digitala produkter av militär relevans. Regeringen har föreslagit lagändringar med anledning av EU:s nya förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Vi menar att den nya lagstiftningen är alltför otydlig på flera punkter. Bland annat saknas kriterier för att avgöra vad som räknas som allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Se vår motion med anledning av regeringens proposition 2021/22:209 Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (mot. 2021/22:V071) för vidare läsning.
6.1 Myanmar
Det svenska företaget Micro Systemation AB (MSAB) har sålt forensisk teknik till Myanmars polis för att läsa av innehåll i beslagtagna mobiltelefoner. Den senaste bekräftade försäljningen skedde under 2019. I och med att försäljningen skett till polis och inte till militär har inget tillstånd krävts. Företaget har sålt tekniken till polismyndigheter världen över i vad som hävdas är brottsbekämpande syfte.
Oroligheter och våldsamheter mot demonstranter i Myanmar fortsätter att eskalera. Sedan militären genom en statskupp grep makten den 1 februari 2021 har många hundra personer dödats som protesterar för landets demokrati. Tusentals människor har arresterats, och hur många som skadats av juntan går bara att spekulera om. Även om MSAB sålt sin teknik till Myanmars polis senast 2019 hade polis sedan tidigare grovt förbrutit sig på den muslimska folkgruppen rohingyerna.
I Myanmar har polis och militär suttit tätt ihop under en längre tid. Exempelvis refererar FN inte längre till att militären står för våldsamheter mot befolkningen utan uttrycker nu i stället att det är säkerhetsstyrkor som förgriper sig på människor, vilket innefattar både polis och militär. Det går därför inte att säkerställa att tekniken endast har gått till polis. Vid militärt förfogande hade tillstånd från ISP krävts under exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden. Dessutom har EU haft exportrestriktioner mot Myanmar sedan 1996 med hänvisning till internt förtryck. Risken finns att svensk export nu har använts av militärjuntan för inhemskt förtryck efter militärkuppen i februari 2021.
Vänsterpartiet är kritiskt mot dessa brister inom svensk exportkontroll. I vår motion med anledning av regeringens proposition 2021/22:209 Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (mot. 2021/22:V071) kräver vi bl.a. att regeringen ska initiera en utredning för att bedöma huruvida exportkontroll inom produkter med dubbla användningsområden bör skärpas ytterligare.
7 Den svenska regeringens förhållningssätt
När regeringen besöker land efter land som begår kraftiga brott mot de mänskliga rättigheterna och/eller är rena diktaturer i syfte att få dem att köpa svenska vapen agerar den rakt emot det regelverk som reglerar exporten av krigsmateriel och i strid med Sveriges politik för global utveckling och Agenda 2030. Vänsterpartiet är mycket kritiskt mot regeringens stöd till export av krigsmateriel. Vi menar att regeringens exportfrämjande inte bör inkludera export av krigsmateriel över huvud taget. I synnerhet bör främjandet inte riktas mot diktaturer och krigförande stater, i strid med regelverket för export av krigsmateriel, politiken för global utveckling och Agenda 2030.
7.1 Den feministiska utrikespolitiken
Regeringens uttalade feministiska utrikespolitik krockar även den med den svenska vapenexporten. I krig och i katastrofer är det kvinnor och barn som är de mest utsatta och de som drabbas hårdast. Ojämlikhet mellan män och kvinnor förstärks när ett land drabbas av en konflikt, och kvinnor stängs oftast ute från beslutsfattande processer. I krig och konflikter ökar antalet barnäktenskap, det sexuella våldet och mödradödligheten. Kvinnor och barn på flykt är i stor risk för att bli utsatta för våldtäkter och sexuellt slaveri. Hushållen med en kvinna som ensam ansvarig för familjen blir många gånger fler under en kris, vilket gör att den ekonomiska sårbarheten ökar. Risken för att kvinnorna då blir tvingade att ta underbetalda arbeten eller att prostituera sig blir större. Efter konflikten lever våldet och utsattheten kvar för kvinnor och barn samtidigt som kvinnor har svårt att få sin röst hörd i freds- och återuppbyggnadsprocessen.
Många politiska ledare i hårt drabbade länder väljer att investera pengar i vapen och annan krigsmateriel i stället för att investera i sjukvård, utbildning och andra insatser som kan leda till minskad fattigdom och utsatthet. Vapenexporten bidrar därmed till att hämma samhällsutveckling, och det är i första hand kvinnor och barn som blir lidande när ett land väljer bort välfärdssatsningar till förmån för vapen.
7.2 Turkiet
Det går att helt stoppa vapenexporten till ett land om den politiska viljan finns; det är Turkiet ett exempel på. Ingen export till Turkiet genomfördes under 2020 eller 2021 efter ett beslut i oktober 2019 att stoppa all vapenexport till landet på grund av en militäroffensiv mot Syrien. I debatten låter det ofta som om det inte finns någon möjlighet att påverka affärerna, men sanningen är att ISP har flera olika möjligheter att stoppa vapenaffärer eller hänskjuta prövningen till regeringen som i slutändan alltid har ansvaret för den svenska vapenexporten.
När Turkiet angrep det kurdiskdominerade området Rojava i nordöstra Syrien 2019 fördömde EU Turkiets agerande på svenskt initiativ. Samtidigt var inte EU-länderna beredda att gå lika långt i åtgärderna mot Turkiet som den svenska riksdagen och regeringen förespråkade. I stället för ett vapenembargo mot Turkiet enades man i EU om att rekommendera sina medlemsländer att se över sin militära export. Några länder, inklusive Sverige, stoppade sin vapenexport till Turkiet samtidigt som andra länder fortsatte sin. Turkiets militära aktioner i Syrien pågår alltjämt och den humanitära katastrofen är total. Sverige bör därför verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
7.3 Vapenimport
Även om Vänsterpartiet menar att det svenska regelverket för tillståndsgivning av export av krigsmateriel har många brister och är för tillåtande finns i detta i alla fall ett gediget och genomarbetat regelverk. När det gäller importen av krigsmateriel till Sverige finns det inte någon liknande reglering. Samtidigt innebär import både ett stöd till det exporterande landets krigsmaterielindustri och en legitimering av landets regim. I regeringens direktiv till utredningen som hade till uppgift att ta fram den nya vapenexportlagstiftningen saknades uppdrag om att utreda hur import av krigsmateriel ska ske i överensstämmelse med de regler som gäller för exporten. Vänsterpartiet menar att detta är en brist och att ett utredningsuppdrag därmed kvarstår. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur import av krigsmateriel ska genomföras och integreras inom det förändrade regelverket. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
Håkan Svenneling (V) |
Hanna Gunnarsson (V) |
|
Jens Holm (V) |
Lotta Johnsson Fornarve (V) |
|
Yasmine Posio (V) |
Elin Segerlind (V) |
|
Jessica Thunander (V) |
|