I propositionen lämnas förslag till en ny lag om företagsrekonstruktion som ersätter 1996 års företagsrekonstruktionslag. Den nya lagen innebär betydande förändringar av de regler som styr hur en företagsrekonstruktion ska gå till. Förslagen genomför EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv.
Den största nyheten är att domstolar med bindande verkan ska kunna fastställa en rekonstruktionsplan. I den ska det också kunna ställas mer anpassade villkor än vad som är fallet i dag. Rekonstruktionsplanen ska inte bara vara en ekonomisk uppgörelse, utan även andra åtgärder som behövs ska kunna fastställas i planen. Det ska t.ex. vara möjligt att redan i rekonstruktionsplanen besluta om nyemission för att få in mer kapital i företaget eller besluta om byte av styrelse för att garantera ny finansiering.
Den nuvarande företagsrekonstruktionslagen (1996:764) tillkom efter den svåra finanskris som Sverige genomled under början av 1990-talet. Lagen har nu över 25 år på nacken och har i allt väsentligt varit oförändrad sedan den började tillämpas 1996. Under senare år har den kritiserats för brist på transparens för borgenärer och för att förfarandet är för enkelspårigt. Detta har också bidragit till att förfarandet inte använts så flitigt som det var tänkt.
Kristdemokraterna välkomnar att förfarandet vid företagsrekonstruktioner uppdateras för att på ett bättre sätt kunna möta de behov som dagens företagande ställer. Ett väl fungerande rekonstruktionsförfarande är viktigt av flera anledningar. Det hjälper de företag som i grunden är livskraftiga att komma på fötter igen, minskar antalet onödiga konkurser och förhindrar förlust av arbetstillfällen. Det bidrar också till att stärka svensk konkurrenskraft. Vi är i stora delar positivt inställda till de förslag som läggs fram i propositionen. Samtidigt ser vi att mer behöver göras i vissa delar.
I Rekonstruktionsutredningens betänkande Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12) föreslås ett alternativt förfarande med en offentlig skulduppgörelse. Förslaget tar sikte på de gäldenärer som inte är i behov av några andra rekonstruktionsåtgärder än en skulduppgörelse. I de fallen ska det finnas en typ av ”snabbspår” där det är möjligt att få en skulduppgörelse fastställd utan att behöva upprätta en hel rekonstruktionsplan där uppgörelsen ingår. Förfarandet föreslås få pågå under längst två månader. Regeringen väljer att inte gå vidare med förslaget.
Kristdemokraterna är positiva till förslaget om en offentlig skulduppgörelse. Den nuvarande företagsrekonstruktionslagen har kritiserats för att vara för enkelspårig och inte erbjuda anpassade lösningar i tillräcklig utsträckning. Lagen har inte varit anpassad för företag som endast varit i behov av en skulduppgörelse för att få sin verksamhet lönsam igen. Förvisso är det möjligt att som enda åtgärd i en rekonstruktionsplan föreslå en skulduppgörelse. Detta kostar dock tid och pengar då regelverket för att inleda en rekonstruktion är snårigt och komplext. Vi ser därför att det finns ett behov av ett snabbare, enklare och billigare förfarande i de fall då gäldenären inte är i behov av några andra rekonstruktionsåtgärder än en skulduppgörelse. Det kan handla om företag som på kort tid påverkats ekonomiskt av yttre temporära faktorer som t.ex. en pandemi, ett krig eller en oväntat stor kreditförlust. I de fallen vore ett förfarande med offentlig skulduppgörelse ett effektivare verktyg än att genomföra en hel rekonstruktion. I likhet med vad Svenskt Näringsliv påpekar i remissen anser vi att detta också vore ett bra alternativ för framför allt småföretagare. Kristdemokraterna yrkar därför att riksdagen ställer sig bakom att ett alternativt förfarande med offentlig skulduppgörelse ska införas och tillkännager detta för regeringen.
Den nya företagsrekonstruktionslagen kommer i många fall att innefatta prövningar av frågor som är mer komplicerade än vad som är fallet i dag. I SOU 2021:12 påpekas att det nya, krångligare regelverket kan leda till att de ”allra minsta” företagen väljer att inte rekonstruera eftersom den administrativa bördan blir för tung att bära. Vi menar att detta vore en olycklig utveckling som riskerar att motverka hela syftet med lagen och leda till fler, snarare än färre, onödiga konkurser. Vi ser att ett alternativt förfarande med en offentlig skulduppgörelse är ett sätt att bemöta detta. Men för att inte hamna i ett läge där småföretagare inte längre vågar rekonstruera för att det innebär en alldeles för stor administrativ börda menar vi att även ytterligare alternativa förfaranden kan behöva övervägas. Kristdemokraterna föreslår därför att den nya lagen ska följas upp i ett tidigt skede för att se om det finns behov av ytterligare alternativa förfaranden.
|
Larry Söder (KD) |
Camilla Brodin (KD) |
|
Magnus Jacobsson (KD) |
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|
Magnus Oscarsson (KD) |
|