Motion till riksdagen
2021/22:4607
av Annika Hirvonen (MP)

med anledning av prop. 2021/22:161 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noga bör följa konsekvenserna av förslagen för den idéburna sektorn i skolan och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen som stärker den idéburna sektorn i skolans förutsättningar att samarbeta med kommunerna kring uppgiften att uppfylla skolpliktsuppdraget och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen som tydliggör att kommuner inte bara får utan också bör säkerställa möjligheten att bedriva utbildning också på mindre skolenheter genom strukturersättning för såväl kommuner som idéburna skolhuvudmän och tillkännager detta för regeringen.

Kommunens särskilda kostnader

Att kommuner och fristående aktörer har olika ansvar för varje elevs rätt att få en skol­placering nära hemmet står klart. Olika uppdrag medför olika kostnader och det är därför rimligt att kommuner inte längre ska ersätta fristående skolhuvudmän för kostnader som uppstår för kommunen enbart.

Idéburna aktörer i välfärden är värdefulla och bidrar till innovation i välfärden. Hos de idéburna aktörerna går varje krona till verksamheten, vilket innebär att en minskad ersättningsnivå kommer att drabba eleverna. Det är viktigt att samhället verkar för att idéburna aktörer ges goda förutsättningar att verka i ett system med skolpliktsavdrag. Genom ett gott samarbete kring planering av skolverksamheten skulle idéburna skolor och kommunen kunna samarbeta kring skolpliktsuppdraget och på så vis minska kommunens kostnader för detsamma. Detta måste både beaktas och ersättas när kommunerna beräknar sina särskilda kostnader.

Det är särskilt angeläget att förutsättningar finns för att fortsätta driva skola också på orter med mindre elevunderlag, såsom exempelvis i glesbygden. Särskilt för små barn är det värdefullt att restiden till och från skolan inte blir alltför lång. Att det finns en skola på en mindre ort är dessutom helt centralt för att människor ska vilja leva och bosätta sig där. Kommuners möjlighet att bevilja strukturersättning för skolor i glesbygd är därför viktig. Men fler åtgärder måste vidtas för att säkerställa en levande landsbygd där också mindre skolor kan verka.

Det är många gånger idéburna aktörer som bidrar till att upprätthålla skolverksamhet också på mindre orter i dialog med kommuner eller när kommuner inte längre bedömer att de klarar av det ekonomiskt. Det är centralt att idéburna aktörer ges goda förutsättningar att bedriva också mindre skolenheter på mindre orter.

 

 

Annika Hirvonen (MP)