Den djurrättsrelaterade brottsligheten är ett hot mot svensk livsmedelsproduktion. I en nyligen publicerad undersökning av SLU och KTH (Lundqvist et al, 2022) har 17 procent av nästan 4 000 tillfrågade lantbrukare varit utsatta för någon typ av djurrättsrelaterad brottslighet. Särskilt unga lantbrukare med barn är särskilt oroliga, vilket påverkar livskvalitet, lönsamhet och framtidstro negativt. Centerpartiet har länge efterfrågat tydligare och skärpt lagstiftning kring hemfridsbrott och olaga intrång. Det är därför välkommet och efterlängtat att regeringen i propositionen dels presenterar skärpt lagstiftning, dels är så tydlig med att dessa brott inte är acceptabla och att djurbönder ska kunna driva sina företag utan oro för hot, våld och trakasserier.
Djurrättsbrotten är i grunden ideologiska och handlar om att förändra samhället genom att orsaka en indirekt skada mot företagaren och branschen i form av trakasserier och kränkningar riktade mot enskilda näringsidkare. Ett standardintrång leder ofta till foton och filmer som publiceras i syfte att skrämma djurbönder och familj till den grad att de inte längre fortsätter sin verksamhet. Sådana kränkningar bör betraktas som grova med tanke på konsekvenserna dels för de enskilda djurbönderna och deras familjer, dels för samhället i stort. Mot bakgrund av det oroliga läget i vårt närområde blir livsmedelsförsörjningen alltmer central, både för att mota tillbaka prisökningar och som en del av Sveriges totalförsvar. Trots det är det inte klart att lagförslaget gällande grovt hemfridsbrott och olaga intrång även kan omfatta intrång riktade mot lantbrukare på ett tillfredsställande sätt. Därför vore det lämpligt att komplettera punkt 3 i 4 kap. 6 § med ”kränkningar”, för att bättre omfatta även sådana övergrepp som riktas mot våra djurbönder.
I propositionen anser regeringen att riksdagens tillkännagivande om brottskoder och brott begångna av djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 punkt 37, rskr. 2019/20:256) är slutbehandlat. Centerpartiet delar inte denna slutsats. Ett stort problem rörande denna typ av brottslighet är att det saknas officiell statistik. Det är därför viktigt att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget kring dessa brott. Att införa en särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet skulle underlätta kartläggandet av denna ofta organiserade verksamhet. En annan åtgärd som kan övervägas för att förbättra kunskapsunderlaget skulle kunna vara att säkerställa att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet.
Avslutningsvis måste polisen stärka sitt arbete på landsbygden, inte minst riktat mot lantbrukare och andra näringsidkare inom våra gröna näringar. Polisen har de senaste decennierna kommit att bli alltmer koncentrerad kring större tätorter, vilket fört med sig att polisnärvaron och polistätheten på landsbygden sjunkit avsevärt. Vi vill därför att regeringen tydligare ger polisen i uppdrag att säkerställa en god närvaro i hela landet. Därtill måste polisen stärka sin kompetens avseende den typ av brott som ofta förekommer i landsbygdsmiljö. I en internationell utblick kan Englands satsning på National Rural Crime Network lyftas fram som ett föregångsexempel. Centerpartiet vill därför se en särskild polissatsning för att aktivt motverka brottslighet på den svenska landsbygden. Förutom djurrättsaktivism kan det exempelvis handla om stölder som drabbar lantbrukare, vissa bedrägerier och artskyddsbrott.
|
Johan Hedin (C) |
Malin Björk (C) |
|
Helena Vilhelmsson (C) |
|